EU:s budget Investeringar i tillväxt och sysselsättning

Transkript

1 EU som global aktör 6,4 % Administration 5,6 % Medborgarskap, frihet säkerhet och rättvisa 1,4 % Naturtillgångar: Landsbygdens utveckling, miljö och fiske 10,7 % Hållbar tillväxt 46,8 % Naturtillgångar: Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd 29,1 % EU:s budget 2013 Investeringar i tillväxt och sysselsättning Ficknotiser

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem Foton: Photodisc/Getty Image, sidan 2; Europeiska unionen, sidorna 3, 9; Phovoir, sidan 4; Digital Vision/Getty Image, sidan 5; MEV Verlag GmbH, sidan 6; [2013] Jupiterimages Corporation, sidan 7; GlowImages, sidorna 11, 12. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet ( Luxembourg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013 ISBN doi: /36679 Europeiska unionen, 2013 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Luxembourg Tryckt på papper som blekts utan elementärt klor (ecf)

3 Förord I denna broschyr ges en översikt över 2013 års EU budget, som antogs i december Uppgifterna presenteras efter utgiftsområde (de s.k. rubrikerna i den fleråriga budgetramen för perioden ) och med illustrativa exempel på hur pengarna används. Det är tänkt som en hjälp för att lättare förstå vilken roll varje EU program spelar och hur det påverkar vardagen för människor både inom och utanför EU. Fastän EU:s budget är relativt liten den motsvarar ungefär 1 % av unionens samlade BNP är den ett viktigt redskap för att uppnå målen för den europeiska integrationen. I stort sett alla EU medborgare drar på ett eller annat sätt nytta av EU:s budget på lokal, nationell och europeisk nivå: Erasmus, studentrörlighet, säkrare produkter, nya och bättre vägar, ren miljö, samt ett stärkt gränsskydd runt hela EU. Under 2013 kommer två viktiga områden att prioriteras i EU:s budget: ökad ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen, vilket endast kan uppnås genom sundare offentliga finanser och investeringar i framtida tillväxt. EU:s budget kompletterar nationella insatser i denna riktning genom investeringar på de prioriterade områdena i Europa 2020-strategin, som antagits av samtliga EU:s medlemsstater. EU:s budget för 2013 har anpassats till den svåra ekonomiska situationen och trycket på medlemsstaternas finanser. Den innebär en frysning av framtida utgifter, och stark tonvikt läggs vid besparingar och kostnadseffektivitet. Då 2013 är det sista året i den nuvarande fleråriga budgetramen, måste budgeten omfatta utbetalningar till de program som är på väg att slutföras. Dessa bidrag är avgörande för många medlemsstater eftersom de täcker utgifterna för viktiga infrastrukturprojekt. För att ge en bild av EU budgetens framtidsperspektiv behandlas också Europa 2020-strategin i broschyren. Därefter beskrivs de viktigaste utgiftsområdena samt inkomstkällorna för EU:s budget närmare. Hänvisningen till den fleråriga budgetramen ger en viktig koppling mellan den långsiktiga ekonomiska planeringen och de årliga budgetarna. Broschyren innehåller en särskild sida om de nya finansiella reglerna, som ger en grundläggande inblick i hur EU:s budget förvaltas. Till sist beskrivs också ett enskilt projekt för att konkret visa hur pengarna från EU används. De belopp som anges är utgiftsberäkningar för EU:s politik uttryckta i s.k. åtagandebemyndiganden, vilka ska motsvara rättsligt bindande åtaganden att tillhandhålla finansiering, under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Först därefter kan kontantutbetalningar eller banköverföringar till stödmottagare göras. 1

4 Budgeten för 2013 att förverkliga Europa 2020-strategin Europa 2020 är Europeiska kommissionens centrala strategi för att få igång tillväxten i EU:s ekonomi. För att uppnå detta mål stöder EU:s budget smart och hållbar tillväxt för alla genom sju s.k. flaggskeppsinitiativ på centrala områden. Enligt en ny undersökning är det möjligt att ge målen för Europa 2020-strategin ökat utrymme i EU:s totala budget under den kommande fleråriga budgetramen EU:s budget 2013 är ett viktigt steg på vägen mot att uppnå dessa mål. Under 2013 avsätts 64,5 miljarder euro direkt till Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ, en ökning på 2,7 % jämfört med Det totala beloppet till flaggskeppsinitiativen 2020 är högre än det, eftersom EU finansieringen sker tillsammans med medlemsstaterna, regionerna och privata aktörer när det gäller regionernas och landsbygdens utveckling och projekt som rör de transeuropeiska näten. Mer information: 2

5 1. Hållbar tillväxt Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning är det viktigaste initiativet för att omvandla EU till en smart och hållbar ekonomi för alla, med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Det totala anslaget till detta utgiftsområde, eller rubrik i budgetramen är 16 miljarder euro. Rubriken inbegriper omfattande program som sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling samt programmet för livslångt lärande, programmet konkurrenskraft och innovation samt de transeuropeiska näten. Andra åtgärder är inriktade på den inre marknaden, statistik, finansiella tjänster och finanstillsyn, beskattning, tullunionen och kampen mot bedrägerier. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning Under denna rubrik bidrar strukturfonderna, dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, tillsammans med Sammanhållningsfonden till att stärka tillväxt och sysselsättning i Europa. Strukturfonderna kommer att tilldelas 42,1 miljarder euro 2013, medan Sammanhållningsfondens projekt har en budget på 12,4 miljarder euro. Efter ett beslut i Europeiska rådet får pengar som inte tilldelats inom ramen för strukturfonderna användas av medlemsstaterna för att stärka deras insatser mot ungdomsarbetslösheten och till stöd för små och medelstora företag. Fondernas syfte och effekt är att stärka vad man kallar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen mellan EU:s regioner och medlemsstater. Resultatet av detta är ökad konkurrenskraft och sysselsättning. Medel ur fonderna kan användas till att stärka samarbetet över gränser, mellan länder och regioner. För att höja sysselsättningsgraden kan t.ex. medel från socialfonden användas till att öka arbetskraftens rörlighet och anpassningsförmåga på arbetsmarknaden. 3

6 2. Skydd och förvaltning av naturresurser Större delen av EU:s yta består av skog och jordbruksmark. Tack vare jord- och skogsbruket förvaltas dessa tillgångar på ett sunt ekonomiskt sätt. Ett hållbart utnyttjande av skog och mark är viktigt för att bevara landsbygdens ekonomi, landskap och miljö. Dessutom är det ett nyckelvillkor för turismnäringen, som är en viktig inkomstkälla för landsbygden. Jämfört med 2012 har anslagen under denna rubrik ökat med 332 miljoner euro, så att det totala beloppet 2013 uppgår till 60,3 miljarder euro. Detta belopp täcker s.k. marknadsrelaterade utgifter och direktstöd inom bl.a. jordbruket, stöd till landsbygdens utveckling, havsfrågor och fiske, miljö och klimatpolitik samt andra åtgärder och program. Klimatpolitiken är starkt prioriterad av Europeiska unionen, som alltjämt är ledande när det gäller åtgärder för att rädda vår planet. Ett belysande exempel är programmet Life+ som har tilldelats en budget på 366,6 miljoner euro för Dessa pengar kommer att användas till åtgärder som ökar resurseffektiviteten. Syftet är att stärka naturskyddet och den biologiska mångfalden, minska avfallsproduktionen och utsläppen av växthusgaser, utveckla miljövänlig teknik och förbättra hanteringen av luftkvaliteten. För 2013 har EU också avsatt 1,3 miljarder euro till europeisk forskning kring livsmedel, jordbruk, fiske, bioteknik, nanovetenskap, nanoteknik, nanomaterial och ny produktionsteknik. 4

7 3. Stärkande av EU:s ställning som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa Frihet, säkerhet och rättvisa EU kommer att avsätta 1,4 miljarder euro till stöd för verksamhet och projekt inom följande områden: solidaritet och hantering av migrationsströmmar, grundläggande rättigheter och rättvisa samt säkerhet och skydd av medborgerliga friheter. EU har anslagit en budget på 53,7 miljoner euro till brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser med särskild inriktning på rättstillämpning, gränsöverskridande samarbete, informationsutbyte och fortbildning för brottsbekämpande myndigheter samt vittnesskydd och stöd till brottsoffer. En budget på 36,7 miljoner euro har också anslagits för att ta Schengens informationssystem (SIS II) i drift, vilket är planerat till första halvåret 2013 Medborgarskap Genom EU:s budget finansieras flera flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin, bl.a. Unga på väg, Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, Europeisk plattform mot fattigdom och social utestängning och Innovationsunionen. Totalt 707,1 miljoner euro kommer särskilt att gå till program som är av stor vikt för Europas medborgare och som bl.a. avser tillgång till grundläggande varor och tjänster, främjande av europeisk kultur och mångfald, civilskydd, kommunikation med medborgarna, Media 2007 och andra åtgärder och program. Visste du att 2013 utsetts till Europaåret för medborgarna? Då främjas insatser med betoning av rätten till fri rörlighet och bosättning för att stärka känslan av tillhörighet för alla som lever inom Europeiska unionen. 5

8 4. EU som global aktör För att främja stabilitet, säkerhet och välstånd i grannländerna finansierar EU en rad verksamheter utanför sina gränser. EU bedriver också krishantering och fredsbevarande uppdrag i många delar av världen. Under 2013 kommer 9,6 miljarder euro att avdelas för att finansiera instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskapsoch partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete, för att nämna några exempel. Bra att veta: Genom Vårprogrammet (stöd till partnerskap, reformer och tillväxt för alla) fördelas stöd till de av arabiska vårens länder som visar ett äkta engagemang för demokratiska reformer. Kommissionen fortsätter att betona tillämpningen av principerna i OECD:s Parisförklaring om effektivt bistånd från För att omsätta dessa principer i praktiken, betonar kommissionen vikten av hjälp till utvecklingsländerna, bl.a. med att utarbeta strategier för fattigdomsminskning, stärka samhällsinstitutionerna och bekämpa korruption, få andra givare att anta dessa mål, harmonisera och förenkla förfarandena samt fokusera på mätbara resultat och öka både givarnas och mottagarnas ansvarighet. 6

9 5. Administration För år 2013 beräknas de totala utgifterna för samtliga EU institutioners förvaltning bli 8,4 miljarder euro. Det motsvarar endast 6 % av hela EU:s budget, medan resterande 94 % går till individer, studenter, icke statliga organisationer, regionala och lokala myndigheter i EU:s medlemsstater och i andra länder. I en tid då drastiska nedskärningar och maximal effektivitet krävs i de flesta offentliga förvaltningar, är kommissionen fast besluten att ansvarsfullt agera på motsvarande sätt. Genom 2013 års EU budget minskas personalstyrkan inom samtliga EU:s institutioner med 1 %, vilket är ett led i kommissionens strävan att på fem års sikt minska den med 5 %. Ett undantag görs dock för en begränsad begäran om ytterligare personal för att klara av Kroatiens förväntade anslutning till EU från och med den 1 juli All ny verksamhet som inte rör utvidgningen kommer att klaras av genom effektivitetsvinster och omplaceringar. Bra att veta är också att EU:s institutioner av samma skäl skär ned på möten, kommittéer och konferenser, tjänsteresor och representationskostnader, undersökningar, sociala utgifter, externa språktjänster, allmän utrustning, fortbildning, anskaffning av information och publikationer samt utgifter för rörlighet. 7

10 Varifrån kommer pengarna? Europeiska unionens budget finansieras med s.k. egna medel i form av tullar, medel från mervärdesskatt (moms) och andelar av bruttonationalinkomsten (BNI), samt andra inkomster. Momsbaserade medel 11,3 % Övriga inkomster 1,2 % Tullar och sockeravgifter 14,1 % BNI-baserade medel 73,4 % När parlamentet och rådet godkänner den årliga budgeten måste de sammanlagda inkomsterna vara i balans med de sammanlagda utgifterna. Det totala belopp som krävs för att finansiera budgeten följer automatiskt av nivån på de totala utgifterna. I praktiken avviker dock de faktiska inkomsterna och utgifterna från uppskattningarna. Det blir vanligen ett överskott, som används för att minska medlemsstaternas bidrag till budgeten för det påföljande året. Exempel på andra inkomster än egna medel: Skatter och andra bidrag från de anställdas löner. Bankränta. Bidrag från länder som inte är medlemmar till vissa EU program (t.ex. forskning). Återbetalning av oanvänt ekonomiskt stöd från EU. Dröjsmålsränta och böter. Överskott från föregående budgetår. 8

11 EU budgeten i ditt land EU:s årliga budget är inriktad på alla européers behov. Vi drar alla nytta av denna koncentration av pengar till områden där samarbete är motiverat. Därför finansierar Europeiska unionen projekt inom en rad olika områden från forskning och utbildning till miljö, humanitärt bistånd och mycket annat. Det ekonomiska stödet tillhandahålls i form av bidrag till offentliga och privata organisationer (i undantagsfall också personer) för att genomföra projekten. För att kunna finansiera sådana välfärdssatsningar bidrar samtliga medlemsstater till EU:s gemensamma budget. Tack vare ökad samordning och ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och EU institutionerna används sedan de anslagna medlen inom områden av gemensamt intresse. EXEMPEL PÅ PROJEKT Utveckla en decentraliserad resursförvaltning för ösamhällen I projektet deltar tolv öar från sex länder i Nordsjöområdet som samarbetar om tekniska lösningar för hållbar användning av vatten, energi och material i isolerade samhällen. 9

12 EU budgeten för 2013 i siffror Utgiftsberäkningar för EU:s politiska mål, räknat i åtagandebemyndiganden 10 Budget Differens 2013 jämfört (miljarder med 2012 euro) Hållbar tillväxt 70,6 3,7 % Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, bl.a. genom: 16,1 4,8 % Sjunde ramprogrammet för forskning 10,9 6,4 % Livslångt lärande och Erasmus Mundus 1,3 2,0 % Projekt som gäller transeuropeiska nät 1,4 6,3 % Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 0,7 9,6 % Socialpolitisk dagordning 0,2 1,6 % Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, bl.a. genom: 54,5 3,3 % Strukturfonderna 42,1 2,9 % Sammanhållningsfonden 12,4 4,8 % Skydd och förvaltning av naturresurser 60,1 0,5 % Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd, som bl.a. rör: 44,0 0,1 % Jordbruksmarknader 43,7 0,1 % Marknaderna för fiske 0,03-10,7 % Djurhälsa och växtskydd 0,3 1,6 % Landsbygdsutveckling 14,8 1,4 % Fiske 0,9 4,6 % Miljö och klimatförändring 0,4 3,3 % Landsbygdsutveckling, miljö och fiske 16,1 1,6 % Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa ( 1 ) 2,1 2,0 % Frihet, säkerhet och rättvisa 1,4 2,3 % Medborgarskap, bl.a.: 0,7 1,4 % Folkhälsa och konsumentskydd 0,1 1,8 % EU som global aktör, bl.a. genom ( 2 ): 9,6 1,9 % Instrument för stöd inför anslutningen 1,9-0,1 % Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument 2,5 6,3 % Instrumentet för utvecklingssamarbete 2,6 2,2 % Humanitärt bistånd 0,9 1,9 % Demokrati och mänskliga rättigheter 0,2 0,5 % Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik 0,4 9,2 % Stabilitetsinstrument 0,3 5,2 % Administration: 8,4 1,8 % Europeiska kommissionen 3,3 0,3 % Övriga institutioner 3,5 1,8 % Totalt 150,9 2,1 % ( 1 ) Med undantag för Europeiska unionens solidaritetsfond. ( 2 ) Inklusive reserven för katastrofbistånd.

13 Flerårig budgetram Den fleråriga budgetramen är en struktur för långsiktig programplanering, som under åtminstone fem år översätter unionens politiska prioriteringar i finansiella termer. Vidare fastställs de högsta tillåtna årliga beloppen för breda utgiftskategorier som kallas rubriker. Dessa maximibelopp får inte överskridas i det årliga budgetförfarandet. Genom den fleråriga budgetramen garanteras budgetdisciplin och EU utgifternas förutsebarhet. Nuvarande budgetram täcker sjuårsperioden Den nya budgetramen inleds 2014 och planeras gälla under en sjuårsperiod. Den är också avsedd att motsvara EU:s långsiktiga prioriteringar, särskilt inom Europa 2020-strategin. Tack vare sitt stora europeiska mervärde kommer nästa fleråriga budgetram att bli ett ambitiöst men realistiskt verktyg för makroekonomisk stabilisering och solidaritet inom EU. Denna långsiktiga finansiella plan som nu är enklare, flexiblare och öppnare kommer att motsvara nya strategiska prioriteringar och ge resultat genom ett antal innovativa finansiella instrument. Närmare uppgifter om den fleråriga budgetramen finns här: 11

14 Fonden för ett sammanlänkat Europa Enligt ett förslag från kommissionen ska Fonden för ett sammanlänkat Europa i nästa fleråriga budgetram bli ett nytt instrument för att förbättra Europas transport-, energi- och digitalnät och bättre knyta samman människor i Europa. 12

15 Den nya budgetförordningen gör det enklare att söka EU bidrag Budgetförordningen är grunddokumentet för EU:s finansiella bestämmelser. Däri fastställs principerna för EU:s budget och reglerna för hur EU:s medel får användas. Med den nyligen antagna förordningen (som trädde i kraft den 1 januari 2013) ska det bli lättare för mottagare av EU medel företag, icke statliga organisationer, forskare, studenter, kommuner och andra att följa de nu tydligare reglerna och förenklade förfarandena. Nya inslag 1) Särskilda förbättringar för ökad resultatinriktning: Ingen skyldighet att öppna särskilda bankkonton. Snabbare utbetalningar till stödmottagare (30, 60 eller 90 dagar beroende på hur komplicerade insatser det gäller). Förenklade förfaranden för smärre belopp (t.ex. genom klumpsummor och schablonsatser). Mindre pappersarbete. 2) Ökad ansvarighet De nya reglerna kommer att öka möjligheterna att utkräva ansvar av medlemsstaterna, särskilt på det regionalpolitiska området. Nationella myndigheter måste underteckna och lämna in årliga deklarationer som visar att EU:s medel har använts på ett riktigt sätt. 3) Stärkt kontroll Om det förekommer oegentligheter, kommer mekanismer för finansiella korrigeringar att utlösas, och kommissionen kommer att offentliggöra beslut om påföljder för missbruk av EU medel. 4) Flexibilitet Olika finansieringsinstrument lån, kapitalinvesteringar eller garantier kommer att användas för att multiplicera den finansiella effekten av EU:s medel. Nya möjligheter kommer att skapas för offentlig privata partnerskap. 5) Resurser samlas EU får möjlighet att inrätta europeiska förvaltningsfonder för att samla egna medel tillsammans med medlemsstaternas och andra givares, för att effektivare samordna och erbjuda externt bistånd samt öka den egna synligheten. 13

16 Kalender 2013 Januari Må Ti On To Fr Lö Sö Mars Må Ti On To Fr Lö Sö Maj Må Ti On To Fr Lö Sö Juli Må Ti On To Fr Lö Sö September Må Ti On To Fr Lö Sö November Må Ti On To Fr Lö Sö Februari Må Ti On To Fr Lö Sö April Må Ti On To Fr Lö Sö Juni Må Ti On To Fr Lö Sö Augusti Må Ti On To Fr Lö Sö Oktober Må Ti On To Fr Lö Sö December Må Ti On To Fr Lö Sö

17 15

18 16

19 17

20 18

21 19

22 20

23 21

24 22

25 23

26 24

27 25

28 26

29 27

30 28

31 29

32 30

33 31

34 32

35

36 KV SV-C Läs mer om EU:s ekonomiska planering och budget genom att regelbundet besöka vår webbplats: Om du vill ha upplysningar om våra publikationer och få nyheter om våra senaste publikationer, kan du prenumerera genom att skicka ett e-brev till: Följ oss på Facebook: Twitter: