Krisledningsplan. Krisledning och krisinformation

Transkript

1 Krisledningsplan Krisledning och krisinformation Fastställd av kommunfullmäktige den 13 november 2008 ( 80) Aktualiserad april 2010

2 Förord Samhället är i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor, miljön eller ekonomiska värden. Det kan gälla naturolyckor, utsläpp i luft och vatten, bränder och explosioner, avbrott och störningar i vattenförsörjningen, elförsörjningen och teleförbindelserna, smitta, sabotage m m. När sådana händelser blir stora och svårhanterliga kan de betecknas som extraordinära. För att minska sårbarheten i samhället och öka dess förmåga att hantera extraordinära händelser gäller fr o m den 1 september 2006 lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap. En extraordinär händelse definieras som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det skall finnas en plan för hantering av extraordinära händelser. Denna krisledningsplan beskriver hur ledning och information skall fungera vid sådana händelser¹ och bildar tillsammans med verksamhetsvisa planer den samlade planen. Sambandet mellan det normala förhållandet och extraordinära händelser kan illustreras av denna bild (krisskalan): Ordinarie organisation Anpassad organisation/krisorganisation Vardagshändelser Extraordinära händelser Höjd beredskap Sannolikhet Konsekvens När en vardagshändelse bedöms ha passerat gränsen till en extraordinär händelse aktiveras krisledningsorganisationen krisledningsnämnd och krisledningsgrupp som övertar ledningen och samordningen från den ordinarie organisationen (anpassad organisation). Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd men uppgiften fullgörs av allmänna utskottet enligt delegation. ¹Planen är framtagen i samråd med Inga Carlsson Dunn, Car-Dun AB.

3 Innehåll Bakgrund Regelverk Mål för krisledningsorganisationen...1 Risker.2 Ledning Krisledningsorganisation.3 Krisledningens uppgifter..3 Övergång till krisledningsorganisation.4 Samverkan 4 Geografiskt områdesansvar krishanteringsråd..5 Bistånd...5 Särskilda rutiner..5 Avlösning och uthållighet..5 Ledningsgenomgång.5 Dokumentation...6 Ekonomi..6 Rapportering...6 Lokaler och särskild utrustning..6 Stöd och service..6 Utbildning och övning 7 Avveckling och utvärdering.7 Höjd beredskap...8 Information Inriktning och ansvar...9 Förtroendekriser..9 Informationsfunktion...9 Organisation...9 Informationsansvarig..10 Telefonväxel.10 Upplysningsservice.10 Mediaservice 10 Informationsteknik...10 Varnings- och informationssystem..10 Omvärldsbevakning och analys 11 Utbildning och övning.11 Bilagor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.1 Kommunfullmäktiges beslut om krisledningsnämnd.2 Reglemente för krisledningsnämnden.3 Krisledning...4 Åtgärdslista händelsebevakning...5 Åtgärdslista extraordinär händelse...6 Ledningsgenomgång (exempel föredragningslista).7 Kris-/beredskapslåda m m.8 Bemanningslista informationsfunktionen.9 Åtgärdslista informationsansvarige 10 Myndigheter, organisationer m fl 11 Utbildnings- och övningsplan..12

4 1 Bakgrund Regelverk Det moderna samhället är sårbart för svårare störningar och påfrestningar, inte minst genom beroendet av elförsörjning och komplicerade tekniska system. Staten vill öka säkerheten i samhället genom ett krishanteringssystem som tydliggör skyldigheterna för och samarbetet mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter m fl. De formella regleringarna av kommunernas ansvar finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (gällande från den 1 september 2006) lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (gällande från den 1 januari 2004) överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet den 23 juni 2004 om kommunernas uppgifter och ersättning kommunallagen och speciallagar för kommunala verksamheter. Enligt lagen om extraordinära händelser skall kommunfullmäktige för varje mandatperiod fastställa en plan för hur kommunen skall hantera sådana händelser i fredstid. Mål för krisledningsorganisationen Målet för kommunens krishanteringsarbete är att skapa en väl förberedd organisation som snabbt kan träda i funktion så att samordning av insatser och åtgärder kan utföras på ett effektivt sätt. Målinriktningen kan sammanfattas i att kommunen skall ha en samlad bild av och god kunskap om de risker och sårbarheter som finns för och i dess verksamheter samt vilka konsekvenser de kan leda till en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas samt hur konsekvenserna av en extraordinär händelse skall kunna hanteras god förmåga att hantera en extraordinär händelse, d v s kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet upprätthålls och ge kommuninvånare och media tillräcklig och korrekt information god beredskap för krishanteringen inom sitt geografiska område, d v s verka för samordning av andra aktörers (myndigheter, organisationer, företag) planering inför en extraordinär händelse samt kunna verka för samordning av deras åtgärder under och efter en sådan händelse.

5 2 Risker Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ger en bild av de risker och sårbarheter som finns i dess egna verksamheter och i samhället i övrigt. Den finns tillgänglig hos beredskapssamordnaren, krisledningsnämnden, kommunchefen, bildningsförvaltningen, socialförvaltningen m fl och på webbplatsen. De större riskobjekt som kan utvecklas till extraordinära händelser är t ex farligt gods-transporter på väg och järnväg, brand i tät trähusbebyggelse och långvariga elavbrott.

6 3 Ledning Krisledningsorganisation Krisledningsorganisationen för extraordinära händelser i fredstid består av krisledningsnämnd och krisledningsgrupp. Kommunfullmäktige har med stöd av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (bilaga 1) utsett kommunstyrelsen att vara krisledningsnämnd, vilken uppgift delegerats till allmänna utskottet (bilaga 2). Nämndens ansvar och befogenheter regleras av lagen och reglemente (bilaga 3). Intill dess krisledningsnämnden hunnit träda i funktion eller om händelsen tills vidare eller för överskådlig tid bedöms kunna hanteras i den normala organisationen, utövas krisledningen av krisledningsgruppen. Krisledningsorganisationen skall vara flexibel och kunna anpassas till aktuell händelse. Krisledningsnämnd (bilaga 4) - Kommunstyrelsens allmänna utskott Krisledningsgrupp (bilaga 4) - Kommunstyrelsens ordförande (när inte krisledningsnämnden är samlad) - Kommunchefen - Bildningschefen - Socialchefen - Räddningschef - Näringslivsutvecklaren (informationsansvarig) - Beredskapssamordnaren Anmärkningar Person med ställning eller funktion som räddningschef tilldelas av Räddningstjänsten Västerbergslagen. Personal för sekreteraruppgifter hämtas från kommunledningskontoret. Krisledningsgruppen förstärks vid behov med annan personal, t ex från Bergslagens Kommunalteknik och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning. Krisledningens uppgifter Krisledningsnämnden skall - tolka kommunens roll och ange inriktningen för krishanteringen - göra prioriteringar och besluta om omfördelning av kommunens resurser - följa händelseutvecklingen - ansvara för informationsinsatserna - tillse att författningsenliga skyldigheter iakttas - besluta om hjälp från annan kommun, myndighet eller organisation - besluta om hjälp till enskild.

7 4 Krisledningsgruppen skall - bedöma den akuta situationen - leda och samordna insatser och åtgärder tills krisledningsnämnden övertar ansvaret - verkställa och följa upp beslut - svara för samverkan med andra myndigheter och organisationer samt samordning av deras och förvaltningarnas arbete - följa händelseutvecklingen - planera för åtgärder på längre sikt - skapa underlag för extern och intern information - tillse att dagbok och lägesuppföljning förs och att åtgärder noteras. Kommunchefen skall - leda och planera arbetet i krisledningsgruppen - ansvara för kontakterna med krisledningsnämnden - ansvara för föredragning till krisledningsnämnden - ansvara för ledningsgenomgång - bedöma behovet av samverkan med andra myndigheter och organisationer. Anmärkning När krisledningsnämnden inte är samlad leds krisledningsgruppen i samråd med kommunstyrelsens ordförande. Övergång till krisledningsorganisation Vid en händelse som bedöms kunna utvecklas till en extraordinär skall kommunen följa händelseutvecklingen och vara beredd att vidta åtgärder. Kommunchefen håller kommunstyrelsens tillika krisledningsnämndens ordförande underrättad och när så anses lämpligt samlas krisledningsgruppen varvid man arbetar efter Åtgärdslista händelsebevakning (bilaga 5). Om bedömningen görs att en händelse är extraordinär vidtas åtgärder enligt Åtgärdslista extraordinär händelse (bilaga 6). Övergången till krisledningsorganisation dokumenteras. Vid en akut extraordinär händelse larmas krisledningsgruppen, alternativt också krisledningsnämnden, utan dröjsmål efter beslut av kommunstyrelsens ordförande eller kommunchefen respektive krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande. Samverkan Då en kris inträffar uppstår snabbt ett behov av samverkan mellan olika aktörer och samordning av deras insatser för att man på bästa sätt skall kunna hantera situationen. Tiden är ofta en begränsande faktor varför det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan aktörerna är tydlig liksom vars och ens befogenheter samt att kontakterna dem emellan är väl etablerade (telefon- och e-postlista, bilaga 11).

8 5 Geografiskt områdesansvar krishanteringsråd Kommunens geografiska områdesansvar innebär att kommunen skall verka för att olika aktörer inom dess gränser skall samverka under extraordinära händelser och samordna planeringen och förberedelserna inför sådana. Detta skall göras genom ett krishanteringsråd. Krishanteringsrådet skall bestå av representanter för kommunen, räddningstjänsten, polisen, vårdcentralen, näringslivet och kyrkan. Det bör sammanträda minst en gång per år. Representanter för länsstyrelsen och andra organisationer kan vid behov adjungeras. I krishanteringsrådet får man kunskap om varandras organisationer, resurser, risker, sårbarheter och krishanteringsplaner samt personkännedom och kontaktvägar för samverkan vid extraordinära händelser. Bistånd Kommuner och landsting får begära respektive lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Den som lämnat hjälp har rätt till skälig ersättning från den som fått hjälpen. Kommuner och landsting får lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av en extraordinär händelse. Särskilda rutiner Avlösning och uthållighet Det finns hela tiden kravet på omedelbart agerande, uthållighet och samordning. Organisationen skall därför vara väl tilltagen från början för att i stället kunna minskas om alla inte behövs. Personalen måste avlösas efter timmar och EU-kraven för arbetstid följas. Avlösning bör ske successivt genom att den som går på ett skift tjänstgör parallellt viss tid med den som går av. Det är lämpligt att ha ledningsgenomgång i samband med avlösningen så att pågående skift får en orientering om läget och inriktningen på arbetet. Personalsekreteraren ansvarar för upprättande av personal- och arbetstidstablå och schema för skiftgång. Ledningsgenomgång Ett viktigt steg i ledningsprocessen är ledningsgenomgången då information, direktiv och uppdrag lämnas till så stor del av krisledningsorganisationen som möjligt (exempel föredragningslista, bilaga 7).

9 6 Dokumentation Viktiga skeden och vidtagna åtgärder under den extraordinära händelsen skall dokumenteras och ges en identitet för att kunna redovisas under pågående arbete. Den aktuella situationen skall lätt kunna utläsas och de som berörs av den skall få information. När händelsen är över skall dokumentationen arkiveras på ett ordnat sätt. Ekonomi En extraordinär händelse innebär nästan alltid en ekonomisk belastning. För att underlätta redovisningen kan alla kommunala kostnader för händelsen föras för sig; räddningstjänstens redovisas hos dem. Dagboken och övrig dokumentation utgör grunden för kostnadsredovisningen. Rapportering Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter i kommunen samt om förmågan att hantera krissituationer. Vid en extraordinär händelse skall kommunen fortlöpande informera länsstyrelsen om läget i kommunens egen verksamhet och i det geografiska området. När hanteringen av händelsen avslutats skall en utvärdering göras och resultatet rapporteras till länsstyrelsen. Lokaler och särskild utrustning Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen är placerade i kommunkontoret och informationsfunktionen i dels kontoret, dels Tingshuset. Alternativ ledningsplats är ledningscentralen i kommunkontorets skyddade utrymmen. Ordinarie telefonisystem används i så stor utsträckning som möjligt. Eventuellt kan befintliga mobiltelefoner omdisponeras för att förstärka krisledningen och informationsfunktionen. Vid behov används radiokommunikationsutrustning med stöd av räddningstjänsten. Utrustning för dokumentation och lägesuppföljning dagboksblad, kartor, skrivtavlor m m skall finnas tillgängligt i lokalerna och i en kris-/beredskapslåda (bilaga 8). Stöd och service Iordningställande av lokaler, tillhandahållande av kontorsservice, mat och dryck m m sköts av en servicefunktion med stöd av IT-enheten för installation eller komplettering av telefon- och datorutrustning.

10 7 Vid extraordinära händelser förutsätts att kommunen kan disponera sina bolags resurser och få stöd av Bergslagens Kommunalteknik i den utsträckning deras egna insatser medger. Dessutom kan länsstyrelsen hjälpa kommunen att få tillgång till nödvändiga resurser. Utbildning och övning Förtroendevalda och anställda, krisledning och förvaltningar skall få erforderlig utbildning och övning för att kunna lösa sina uppgifter vid en krissituation. Man skall vara väl förtrogen med krisledningsplanen och det geografiska områdesansvaret och ha kunskap om samverkande parters risker och sårbarheter. Exempel på utbildningar: - Ledningsmetodik för krisledningen - Genomgång av krisledningsplanen - Kriskommunikation för informationspersonalen - Civilförsvarsförbundets kurser för frivilligpersonal Exempel på övningar: - Larm- och startövning - Ledningsövning (seminarie- eller spelform) - Informationsövning - Förvaltningsvisa övningar med olika scenarier Kommunchefen skall med hjälp av beredskapssamordnaren arrangera genomgångar, utbildningar och övningar. En planering av detta görs för varje mandatperiod (bilaga 12). Avveckling och utvärdering Så snart förhållandena medger det skall krisorganisationen avvecklas och kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Har krisledningsnämnden varit i funktion fattas det formella avvecklingsbeslutet av nämnden, alternativt kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, och kommunchefen ansvarar för att det genomförs. Vidtagna åtgärder skall dokumenteras och delges berörda aktörer, sammanställas och diarieföras. Lokaler m m skall återställas och en utvärdering genomföras med deltagande personal.

11 8 Höjd beredskap Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av det civila försvaret under höjd beredskap. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommunen vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under sådan beredskap. Under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tilllämpas skall kommunen, enligt regeringens anvisningar, göra vad som behövs för att förse invånarna med nödvändiga varor samt medverka vid allmän prisreglering, ransonering och genomförande av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. Kommunen skall verka för att verksamheter som bedrivs av olika aktörer inom dess gränser samordnas och att samverkan kommer till stånd mellan dem (geografiskt områdesansvar) samt hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och övriga förhållanden av betydelse för det civila försvaret i kommunen.

12 9 Information Inriktning och ansvar Vid en extraordinär händelse eller annan samhällsstörning har information mycket stor betydelse. Efterfrågan på sådan blir akut och omfattande, inte minst från media och allmänheten. Förutom att förmedla faktauppgifter påverkar den också hur kommunens agerande uppfattas, vilket förtroende detta inger. Informationsfunktionen är krisledningens redskap för löpande extern och intern information, analys av informationsläget och planering för fortsatta informationsinsatser. Den informationsansvarige svarar jämte ledningen och i samråd med räddningsledaren för att den aktiveras helt eller delvis beroende på situationen. När informationstrycket ökar kan det bli aktuellt att ha en upplysningsservice, skicka pressmeddelanden och hålla presskonferenser. Informationen skall så långt möjligt anpassas och göras tillgänglig även för dem som inte förstår svenska eller genom ett handikapp har svårt att tillgodogöra sig den. Varje förvaltning har ansvar för att informera inom sitt eget verksamhetsområde men omfattningen av detta kan bli större än vad man kan hantera. Samtidigt kan all information från kommunen behöva samordnas liksom den med informationen från andra myndigheter och organisationer. I sådana situationer tar krisledningen och den informationsansvarige över ansvaret för hur informationen sköts. Förtroendekriser Det är väsentligt att det finns ett förtroende för hur kommunen hanterar en händelse vare sig denna rör samhället i stort eller enskilda individer. Motsatsen kan bli en förtroendekris där orsaken kan vara misstankar om lögn, undanhållande av fakta, inkompetens, skandaler m m. Fokuseringen från media och allmänhet på det bristande förtroendet påverkar i hög grad effektiviteten i arbetet med själva händelsen. Ärlighet och öppenhet, snabb och korrekt information om kända fakta samt tillgänglighet och tydlighet hos ledningen är viktiga medel för att så långt möjligt förebygga och reparera förtroendekriser. Informationsfunktion Organisation Informationsfunktionen består av informationsansvarig, telefonväxeln, upplysningsservice och mediaservice med lokaler på kommunkontoret och i Tingshuset. Personalen som får förstärkas vid behov framgår av bemanningslista (bilaga 9).

13 10 Informationsansvarig Den informationsansvarige leder och samordnar informationsarbetet i samverkan med krisledningen. Detta innebär att organisera informationsfunktionen och anpassa den till rådande situation samt medverka vid hanteringen av information till och från krisledningsnämnden, krisledningsgruppen och övriga aktörer (åtgärdslista, bilaga 10). Vid vissa händelser är det angeläget att informationen samordnas med samverkande parter, t ex räddningstjänsten, polisen, landstinget, länsstyrelsen och företag. Telefonväxel Växeln skall så långt möjligt fungera normalt och med bemanning av ordinarie personal. Vid behov av längre öppethållande måste denna kunna avlösas. Under en krissituation kommer växeln att vara i centrum när det gäller den externa och interna telefontrafiken och förmedlingen av viktiga uppgifter till krisledningen. Den skall i sin tur få ta del av beslut och åtgärder från denna. Upplysningsservice Vid hård belastning på växeln ordnas en upplysningsservice med ett särskilt gruppnummer. Dess uppgift är att svara på allmänhetens frågor, informera om kommunens bedömningar, beslut och åtgärder samt förse krisledningen med uppgifter den behöver känna till. Den kan biträdas av experter beroende på händelsens art. För upplysningar på främmande språk kan språklärare eller tolkar engageras. Telefonnumret till upplysningsservicen meddelas SOS-Alarm, polisen, landstinget och centrala myndigheter. Allmänheten informeras genom lokalradion, webbplatsen och annons, eventuellt också genom Sveriges Television och informationsblad. Mediaservice Som praktiskt stöd för media och kontakter med dessa skall det finnas en mediaservice. Denna skall biträda den informationsansvarige med pressmeddelanden, presskonferenser och sammanställningar av informationsmaterial från tidningar, radio och TV. Vid behov kan den förstärkas med personer med medievana, frilansjournalister och tolkar. Informationsteknik IT-enheten bistår informationsfunktionen med tekniskt stöd och införande av krisinformation på kommunens webbplats. Varnings- och informationssystem När myndigheters normala verksamhet inte fungerar eller vid olyckor och extraordinära händelser kan upplysningar om detta sändas i radio och TV som myndighetsmeddelande eller enligt varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

14 11 Myndighetsmeddelande skall gälla störningar i viktiga samhällsfunktioner (inställda skolskjutsar, stor vattenläcka, längre strömavbrott m m) och begärs av myndigheten hos Sveriges Radios lokala kanal eller Sveriges Televisions regionala nyhetsredaktion, alternativt, när dessa inte sänder, hos respektive sändningsledning i Stockholm. Nämnda företag utformar meddelandet och bestämmer när det kan sändas. Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, kan vara varningsmeddelande eller informationsmeddelande. Räddningschef eller räddningsledare kan begära sändning av bägge medan kommun får begära informationsmeddelande vid extraordinära händelser. Begäran görs hos SOS Alarm för vidarebefordran till Sveriges Radios sändningsledning. Varningsmeddelande sänds när det är omedelbar risk för skador på människor, egendom eller miljön och upprepas inom fem minuter. Vid akuta situationer kan varning utgå med hjälp av utomhuslarm (tyfoner) och signalen Viktigt meddelande. Då skall man söka sig inomhus och lyssna på radion för information. Informationsmeddelande, som upprepas inom tio minuter, sänds när det inte är omedelbar risk för skador men man vill förebygga och begränsa sådana. Omvärldsbevakning och analys Omfattande och fördjupad information ställer krav på omvärldsbevakning och utvecklat analysarbete. Detta hör oftast hemma på en högre myndighetsnivå men bör bevakas av kommunen. Utbildning och övning Det är viktigt att alla är väl förtrogna med informationsfunktionens uppgift (organisation, roller, lokaler, sambandsmedel, utrustning m m) medelst genomgångar, utbildningar och övningar.

15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Kommunfullmäktiges beslut om krisledningsnämnd Reglemente för krisledningsnämnden Krisledning Åtgärdslista händelsebevakning Åtgärdslista extraordinär händelse Ledningsgenomgång (exempel föredragningslista) Kris-/beredskapslåda m m Bemanningslista informationsfunktionen Åtgärdslista informationsansvarige Myndigheter, organisationer m fl Utbildning och övning

16 Bilaga 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Gäller fr o m den 1 september kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2 Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. 3 Vad som sägs i denna lag gäller inte om annat följer av elberedskapslagen (1997:288). Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Analys och planering 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser.

17 Krisledningsnämnd 2 I kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Krisledningsnämndens verksamhet 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. 5 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. 6 Kommun- respektive landstingsstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra kan även fattas av fullmäktige. Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och

18 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap Förberedelser 1 Kommuner och landsting skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Ledningsansvar 2 Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva. Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva. Lokal kristidsverksamhet 3 Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar, 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor, 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning.

19 Geografiskt områdesansvar 4 Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Rapportering 5 Kommuner och landsting skall under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. 2 Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp. Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Stöd till enskilda 3 Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extra-

20 ordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive landstingets verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek. 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 1 Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna skall uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande förhållanden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och landsting som har sådana uppgifter skall, under tid när den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets pliktverk och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket. Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket skall vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån. Varje kommun och landsting skall också till Totalförsvarets pliktverk respektive Migrationsverket lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift skall även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket skall lämna vidare uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den nationella upplysningsbyrån. 2 På begäran av Svenska Röda Korset skall varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som avses i 1, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet. 7 kap. Tystnadsplikt 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden.

21 2 Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrå som avses i 6 kap. 1 får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en krigsfånge eller annan skyddad person som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, såvitt gäller vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Trots tystnadsplikten får den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrån till Central Tracing Agency vid Internationella rödakorskommittén i Genève vidarebefordra sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 och motsvarande uppgifter som lämnats till den nationella upplysningsbyrån av statliga myndigheter. 8 kap. Överklagande av beslut 1 En statlig myndighets beslut om ersättning enligt 5 kap. 1 får överklagas hos regeringen. 2 Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 3 får inte överklagas.

22 Bilaga 2 Kommunfullmäktiges beslut om krisledningsnämnd Kf 10 Ks 27 Au 6 Dnr KS Krisledningsnämnd Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Ks 27 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Enligt allmänna utskottet. Au 6 Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skall vara krisledningsnämnd i enlighet med lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting samt att kommunstyrelsens reglemente skall tillföras de ändringar som föranleds av uppgiften att tillika vara krisledningsnämnd. Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning att man blir krisledningsnämnd delegera sin beslutanderätt i denna egenskap till allmänna utskottet. ÄRENDET _

23 Bilaga 3 Reglemente för krisledningsnämnden 1 Enligt lagen (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall det finnas en krisledningsnämnd för hantering av sådana händelser. Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd vilken uppgift delegerats till allmänna utskottet. 2 Allmänna utskottets ordförande eller, vid förhinder för ordföranden, vice ordförande avgör när krisledningsnämnden skall träda i funktion och får i avvaktan på att så sker besluta i brådskande ärenden. Sådana beslut skall anmälas till nämnden när denna samlats. 3 Allmänna utskottet får som krisledningsnämnd överta de delar av bildningsutskottets och sociala utskottets verksamhetsområden som man finner nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsen. Nämnden skall besluta att övertagen verksamhet skall återgå till respektive utskott när förhållandena medger det. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra när den inte längre behövs. 4 Krisledningsnämnden får besluta om begränsat ekonomiskt stöd till enskild som drabbats av en extraordinär händelse. Är krisledningsnämnden i tjänst då annan kommun eller landsting drabbats av en extraordinär händelse får nämnden besluta om hjälp till sådan kommun eller landsting. 5 Krisledningsnämndens beslut och åtgärder under en extraordinär händelse skall rapporteras till kommunfullmäktige vid dess närmast följande sammanträde. 6 I övrigt gäller kommunstyrelsens reglemente i tillämpliga delar.

24 Bilaga 4 Krisledning Krisledningsgruppen Ewa-Leena Johansson tfn arb Kommunstyrelsens ordförande tfn bost Sammankallande mobiltfn Bo Wallströmer tfn arb Kommunchef tfn bost Sammankallande mobiltfn Anders Nordlund tfn arb Bildningschef tfn bost mobiltfn Vakant Socialchef tfn arb tfn bost mobiltfn Stefan Karlsson tfn arb Räddningschef tfn bost mobiltfn Anders I Andersson tfn arb Kanslichef tfn bost Beredskapssamordnare mobiltfn Johanna Haaraoja tfn arb Registrator/administratör tfn bost Informationsansvarig mobiltfn Ersättare Ingemar Javinder tfn arb Kommunstyrelsens vice ordf tfn bost mobiltfn Rolf Hellberg tfn arb Stf räddningschef tfn bost mobiltfn Anders S Andersson tfn arb Webbredaktör Ers informationsansvarig

25 Krisledningsnämnden (kommunstyrelsens allmänna utskott) Ewa-Leena Johansson tfn arb Ordförande tfn bost mobiltfn Gert Stark Vice ordförande tfn bost mobiltfn Astrid Dahl tfn arb mobiltfn Hans Hedborg mobiltfn Ronnie Wegerstedt tfn bost mobiltfn Ersättare Ingemar Javinder tfn arb tfn bost mobiltfn Mattias Svedberg tfn bost mobiltfn Natalie Peart mobiltfn Ulf Hilding tfn bost Mobiltfn Jens Pettersson tfn bost Mobiltfn Fastighetschef Jessica Eriksson tfn arb , Räddningstjänsten Västerbergslagen (Ludvika) tfn , Uppdaterad den 26 februari 2015

26 Bilaga 5 Åtgärdslista händelsebevakning Vid en händelse som bedöms kunna utvecklas till en extraordinär skall kommunen följa händelseutvecklingen och vara beredd vidta åtgärder. Krisledningsorganisationen förbereds och när så anses lämpligt samlas krisledningsgruppen för bedömning av läget. Åtgärder - För anteckningar (dagbok). - Ta del av vad som hänt. - Stäm av läget och bedöm fortsatt inriktning: verkställda och planerade insatser situationen under den närmaste tiden eventuell observatör på plats (geografiskt avgränsade händelser) information till massmedia, allmänhet och länsstyrelse information internt förstärkning av växeln förberedelse av ledningsplats (tillgänglighet, inredning och utrustning) förberedelse av arbetsunderlag (åtgärdslistor och mallar). - Kontakta vid behov samverkande aktörer och samhällsfunktioner. - Komplettera vid behov gruppen med experter och annan personal. - Bedöm om situationen är en extraordinär händelse: om extraordinär händelse, dokumentera ställningstagandet och aktivera krisledningsorganisationen enligt Åtgärdslista extraordinär händelse om ej extraordinär händelse, avvakta händelseutvecklingen och håll allmänna utskottet informerat.

27 Bilaga 6 Åtgärdslista extraordinär händelse Åtgärd Sammankalla krisledningsgruppen. Sammankalla informationsfunktionen. Inkalla krisledningsnämnden vid behov. Utse person som antecknar viktiga händelser och aktiviteter (dagbok). Informera om läget och ange riktlinjer för arbetet. Organisera arbetet i krisledningen och informationsfunktionen. Ställ i ordning lokaler med inredning och utrustning. Organisera telefon-, radio- och TV-passning samt förstärkning av växeln. Inhämta fortlöpande underlag om läget (i samråd med räddningsledare m fl). Ansvarig Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Kommunchefen Informationsansvarige Allmänna utskottets ordförande eller vice ordförande Kommunchefen Kommunchefen Kommunchefen Informationsansvarige Informationsansvarige Informationsansvarige Genomför ledningsgenomgång med jämna mellanrum. Kommunchefen Gå igenom åtgärdslistor för verksamheterna. Kontakta vid behov samverkande myndigheter, bl a för eventuell extern hjälp. Förbered eventuell insats av POSOM-organisationen. Besluta om avveckling av krisledningsorganisationen och informera berörda. Rapportera till länsstyrelsen. Utvärdera. Verksamhetsansvariga Kommunchefen Verksamhetsansvariga Socialförvaltningen Krisledningsnämnden alternativt kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige (om nämnden varit i funktion) Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Kommunchefen

28 Bilaga 7 Ledningsgenomgång (exempel föredragningslista) Avstängning av mobiltelefoner Närvarokontroll Syftet med genomgången Vädersituationen Läget i stort Eventuella kritiska verksamheter/funktioner Informationsläget Inriktning av fortsatt arbete Direktiv för uppföljning av beslut Övriga frågor Sammanfattning Nästa genomgång

29 Bilaga 8 Kris-/beredskapslåda m m Placering Stora sammanträdesrummet Innehåll - Krisledningsplanen - Kartor - Dagboksblanketter - Försättsblad - Samverkanstablå, exempel - Aktivitetstablå, exempel - Anteckningsblock - Pennor Annan tillgänglig utrustning - Mobiltelefoner (tjänstetelefoner, några begagnade hos IT-enheten) - Fax - Datorer - Skrivare för kartor (fastighetsbolagets m fl korridor) - Whiteboardtavlor - Kopiatorer - OH-projektorer - Dataprojektor - Blädderblock - Radio - TV

30 Bilaga 9 Bemanningslista informationsfunktionen Informationsansvarig och mediaservice Anders I Andersson tfn arb mobiltfn Johanna Haaraoja tfn arb Ersättare mobiltfn Telefonväxel och upplysningsservice Växelanrop tfn 99 Elisabeth Andersson tfn arb tfn bost Maria Sahlin tfn arb tfn bost Uppdaterad den 26 februari 2015

31 Bilaga 10 Åtgärdslista informationsansvarige Få information om läget. Planlägg arbetet för den närmaste tiden. Bemanna växeln, upplysningsservicen och mediaservicen efter behov och informera dem om den aktuella situationen. Ställ i ordning lokaler för de olika uppgifterna och media med hjälp av servicefunktionen. Förbered webbadministratören på att krisinformation kommer att lämnas på webbplatsen. Informera berörda aktörer, samverkande myndigheter, media, allmänheten och personalen om läget och att ytterligare upplysningar kommer att finnas på kommunens webbplats. För dagbok över löpande händelser. Orientera löpande krisledningen om informationsläget. Upplys om telefonnumret till upplysningsservicen när denna öppnat. Se till att informationsfunktionens olika delar har aktuell information om varandras arbete. Författa pressmeddelanden och arrangera presskonferenser i samarbete med krisledningen. Överväg om informationen skall översättas till andra språk och om tolkar skall kallas in. Sammanfatta och dokumentera informationsåtgärderna när händelsen är över. Ha uppföljningsträff för informationsfunktionen efter händelsen.

32 Bilaga 11 Myndigheter, organisationer m fl Länsstyrelsen fax orebro@lansstyrelsen.se Skydd och säkerhet fax Tjänsteman i beredskap (TiB) 112 Räddningstjänsten Västerbergslagen fax raddningstjanstenvb@ludvika.se Bergslagens Kommunalteknik fax forbund@bergslagens-kt.se Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning fax bergslagens.miljo.bygg@lindesberg.se Polisen fax polismyndigheten.orebro@polisen.se Länskommunikationscentralen (LKC) Norra närpolisområdet fax lindesberg.orebro@polisen.se Ljusnarsbergs polisstation fax lindesberg.orebro@polisen.se Hällefors kommun fax hellefors.kommun@hellefors.se Lindesbergs kommun fax kommun@lindesberg.se Nora kommun fax nora.kommun@nora.se Ludvika kommun fax info@ludvika.se Landstinget fax orebroll@orebroll.se Sjukvården fax orebroll@orebroll.se Lindesbergs lasarett fax lbg.las@orebroll.se Vårdcentralen fax kopparberg.prim@orebroll.se Lindesbergs räddningstjänst fax raddningstjansten@lindesberg.se Nora räddningstjänst fax nora.kommun@nora.se Bergslagens Räddningstjänst fax (larmcentral) bergslagens.rtj@brt.se Nerikes Brandkår fax info@nerikesbrandkar.se

33 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fax Tjänsteman i beredskap (SOS Alarm) SOS Alarm fax kundservice.orebro@sosalarm.se VMA Försvarsmakten fax exp-hkv@mil.se Arméns taktiska stab (vakthavande befäl) Örebro-Värmlands-gruppen fax info-ovg@mil.se Banverket banverket@banverket.se SJ AB (upplysningar) Kundtjänst Växel Vägverket fax vagverket@vv.se Region Mälardalen fax vagverket.esk@vv.se Statens strålskyddsinstitut fax ssi@ssi.se Jordbruksverket fax jordbruksverket@sjv.se Distriktsveterinär fax SMHI Kundtjänst fax kundtjanst@smhi.se Nerikes Allehanda na@na.se NA Bergslagsposten lindesberg@na.se Sveriges Radio fax programnamn@sr.se Sändningsledning fax jour@ojje.sr.se Sveriges Radio Örebro fax nyheter.orebro@sr.se Sveriges Television fax Tvärsnytt fax tvarsnytt@svt.se TT fax redaktionen@tt.se Fortum fax kundservice@fortum.se Strömavbrott edw.fortum.se

34 Telia Ljusnarsbergs församling fax svenskakyrkan.se Bergslagens civilförsvarsförening fax

35 Bilaga 12 Utbildning och övning Utbildning och seminarieövning om kommunens krisberedskap för krisledningsnämndens ledamöter och ersättare, 15 maj 2009 (halvdag) Medverkande: Claes Wahlberg, länsstyrelsen, beredskapssamordnare Thomas Abrahamson och räddningschef Stefan Karlsson