3 Kalmar kommuns preliminära bokslut Kommunstyrelsens förslag till beslut:

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 25 februari 2019 kl. 11:00 Övriga tider: Kl 10:00 informerar Ann-Sofie Lagercrantz och Nikolaos Kalcidis om Polisens Trygghetsundersökning 2018 Kl 10:30 ges information om arbetet med Kalmar kommuns nya översiktsplan Kl 12:00 håller Wismars borgmästare Thomas Beijer ett anförande till kommunfullmäktige Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1 Val av protokollsjusterare 2 Frågor och interpellationer 3 Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige lägger det preliminära bokslutet för 2018 till handlingarna. 4 Försäljning av del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen (Hansa Bygg etapp 2) Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen enligt kommunledningskontorets förslag till Hansa Bygg AB (org.nr ) för en köpeskilling om kronor.

2 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) 5 Motion från Christopher Dywik och Carolina Almeborg (KD): Gör Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att yttrandet från kommunledningskontoret ska utgöra svar på Christopher Dywiks (KD) och Carolina Almeborgs (KD) motion om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Christopher Dywik (KD) reserverade sig mot beslutet i kommunstyrelsen till förmån för eget förslag att bifalla motionen. 6 Valärenden 7 Anmälningsärenden - Kommunstyrelsens protokoll den 5 februari Motion från Magnus Jernetz Gustavsson (M): Arbeta mer koncentrerat med tillgängligheten - Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) - Kalmar är moget för öppet till 04:00 - Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) - Tillräcklig och likvärdig räddningstjänst - Svar på medborgarförslag om belysning av cykel- och gångvägen till Kalmar hästsportklubbs anläggning i Smedby - Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun - Medborgarförslag om bättre belysning på Bergagårdsvägen - Medborgarförslag om att namnge broarna i Kalmar - Medborgarförslag om att sätta upp belysning mellan Snurrom och Lindsdal - Medborgarförslag om att installera skymningsrelä på gatubelysningen i Kalmar - Medborgarförslag om att stänga av gamla vägen i Trekanten och göra byvägs miljö.

3 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) - Medborgarförslag om att åtgärda hål i Larmgatan utanför gamla brandstationen - Uppföljande granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling - Uppföljande granskning av arkiv och diarieföring - Uppföljande granskning av intern kontroll inom redovisningsområdet

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed KS 2018/ Kommunfullmäktige Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 till kommunfullmäktige. Bakgrund Kommunledningskontorets ekonomienhet har upprättat ett preliminärt bokslut för Årets resultat uppgår till 104,8 mnkr, vilket är en avvikelse mot budgeterat resultat med +31,9 mnkr. Balanskravsresultatet, som innehåller justeringar för realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar med -34,5 mnkr, uppgår till 70,3 mnkr. Jonas Agerhed Budgetchef Maria Björkman Ekonomidirektör Bilaga Preliminärt bokslut 2018 Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

5 Preliminärt bokslut 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott

6 Innehållsförteckning En tillbakablick på Preliminärt bokslut Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning... 4 Nämndernas nettokostnader, 18,2 mnkr... 4 Internränta, pensioner m.m. -4,8 mnkr... 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, -22,2 mnkr... 5 Finansnetto, 8,7 mnkr... 5 Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB... 5 Balanskravet god ekonomisk hushållning... 6 Balansräkning... 6 Omsättningstillgångar... 6 Långfristiga skulder... 6 Kortfristiga skulder... 6 Nyckeltal... 6 Nettokostnadsandel... 6 Självfinansieringsgrad... 7 Likviditet och soliditet... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Finansieringsanalys

7 En tillbakablick på 2018 I november 2017 beslutade kommunfullmäktige om verksamhetsplan med budget för Resultatet för 2018 budgeterades till 73,5 mnkr. I juni 2018 beslutade kommunfullmäktige om utökad budgetram för servicenämnden med 0,6 mnkr för på enskilda vägar. Budgeterat resultat för 2018 efter dessa justeringar är 72,9 mnkr. Ekonomirapporter och budgetuppföljningar under året har visat på avvikelser från budgeterad resultatnivå. Efter april månad visade uppföljningen att årets resultat förväntades avvika mot budget med -3,4 mnkr, efter augusti med +54,1 mnkr och efter oktober med +64,3 mnkr. I huvudsak beror förändringen av prognosen på tillkomna reavinster till följd av sålda fastigheter. Efter budgetuppföljningen i april uppgick nämndernas avvikelser till -0,9 mnkr, efter augusti till +2,5 mnkr och efter oktober till +5,3 mnkr. En nämnd, socialnämnden, redovisade negativ avvikelse mot budget. Prognoserna över skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning har förändrats under året och efter april var avvikelsen -14,2 mnkr, efter augusti -17,2 mnkr och efter oktober -20,2 mnkr. Preliminärt bokslut 2018 Ekonomienheten har upprättat ett preliminärt bokslut för Årets resultat uppgår till 104,8 mnkr. Jämfört med budgeterat resultat 72,9 mnkr är det en avvikelse med 31,9 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet justeras årets resultat med -34,5 mnkr för intäkter från försäljningar (realisationsvinst). Från försäljningen av Brandvakten 7 gamla brandstationen har 16 mnkr av reavinsten i anspråktagits för drift av kommunens nyinrättade trygghets- och larmcentral. Kommunens balanskravsresultat uppgår därmed till 70,3 mnkr vilket gör att kommunen uppfyller kommunallagens krav på ekonomisk balans i bokslutet. Kommunens mål om att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent uppfylls, dels för det enskilda året (97,3 procent), dels för den rullande femårsperioden (97,4 procent). Det finansiella målet om minst 50 procent självfinansieringsgrad över en rullande femårsperiod är uppfyllt, dels för det enskilda året (71,5 procent), dels för den rullande femårsperioden (81,4 procent). Redovisningsprinciper Redovisningen är anpassad enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kommunen följer även de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Tillämpade redovisningsprinciper Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild löneskatt med 24,26 procent. 3

8 I enlighet med Rådet för kommunal redovisningsrekommendation nr 4.2 har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2018 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2017 och den preliminära slutavräkningen för Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, dels av internränta med 1,75 procent på bokfört värde. Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering och beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod uppdelad i komponenter. Kortidsinventarier och inventarier av mindre värde under ett prisbasbelopp (2018: kronor) kostnadsförs direkt. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar därmed resultatet för den period de hänför sig till. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har påverkat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter. Kommunen har tillämpat rekommendation nr 13 Redovisning av leasingavtal från Rådet för kommunal redovisning. Resultaträkning Totalt avviker årets resultat mot budget med 31,9 mnkr. I 2017 års bokslut avvek årets resultat mot budget med 109,7 mnkr. Nämndernas nettokostnader, 18,2 mnkr Nämndernas nettokostnader avviker från budget med 18,2 mnkr. I 2017 års bokslut avvek nämnderna från budget med 36,7 mnkr. De största avvikelserna utgörs av socialnämnden (-19,0 mnkr) samt kommunstyrelsen (+18,9 mnkr). I samhällsbyggnadsnämndens avvikelse ligger att kostnaden för revidering av kommunens översiktsplan denna mandatperiod belastar utfallet med 4,2 mnkr utöver budget. Utrangeringskostnad avseende bokfört värde för fastigheten Eldaren 6 belastar exploateringsverksamheten med 14,5 mnkr. Nämndernas budgetavvikelser mnkr Kommunstyrelsen 49,3 24,1 18,9 - varav kommunledningskontoret 15,1 6,3 17,8 - varav exploateringsverksamhet 32,5 18,7 5,9 - varav gymnasieverksamhet 1,7-0,9-4,8 Kommunens revisorer 0,3 0,3 0,2 Samhällsbyggnadsnämnden 6,8 1,4-0,2 Servicenämnden 5,4 1,9-2,3 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 3,8 6,3 Barn- och ungdomsnämnden 12,6 3,0 4,4 Socialnämnden 0,1-10,9-19,0 Omsorgsnämnden 6,1 12,0 12,6 Södermöre kommundelsnämnd 0,1 1,1-2,7 Summa budgetavvikelser 81,7 36,7 18,2 Internränta, pensioner m.m. -4,8 mnkr De centrala anslagen för löne-, hyres- och volymökningar etc. avviker med 15,4 mnkr mot budget, varav effekt av övergång till komponentavskrivning utgör 9,1 mnkr. Internränta, pensioner och sociala avgifter avviker mot budget med -26,4 mnkr, varav - 23,7 mnkr (29,5 mnkr inklusive löneskatt) utgör en engångspremie för övergången till en försäkringslösning för del av pensionsåtagandet. Förändringen av semesterlöneskulden redovisar en avvikelse med 3,3 mnkr. 4

9 I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser (inklusive engångspremie avseende försäkringslösning) som redovisas som avsättning i balansräkningen har ökat med 65,7 mnkr till 303,7 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, -22,2 mnkr I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4.2 har kommunalskatten periodiserats. Fr.o.m ska Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skatteprognos användas. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2018 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2017 och en preliminär slutavräkning för När det gäller korrigeringen av slutavräkningen för 2017 så uppgår den till -147 kr per invånare (totalt - 9,7 mnkr). Den preliminära slutavräkningen för 2018 uppgår enligt SKL till -61 kr per invånare (totalt -4,1 mnkr) och har bokförts på Kommunen har under året erhållit 1,1 mnkr i generellt statsbidrag för Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. Kommunen har ansökt om statsbidrag för stöd till ökat bostadsbyggande byggbonus och beviljats 12,9 mnkr för Sammantaget avviker skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mot budget med -22,2 mnkr. Finansnetto, 8,7 mnkr Finansnettot uppgår sammantaget till 20,9 mnkr vilket är 8,7 mnkr högre än budgeterat. Finansiella intäkter uppgår till 26,8 mnkr vilket är 3,6 mnkr högre än budget. Utdelning på aktier och andelar uppgår till 8,9 mnkr, en avvikelse mot budget på 0,5 mnkr. Borgensavgifter från helägda kommunala bolag uppgår till 7,5 mnkr, en avvikelse mot budget på -1,0 mnkr. Återbäring från Kommuninvest ekonomisk förening och övriga ränteintäkter uppgår till 10,1 mnkr, en avvikelse mot budget på 4,8 mnkr. Finansiella kostnader uppgår till 5,9 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 5,1 mnkr. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB År 2000 avsatte kommunen 50,0 mnkr för förvaltning av pensionsmedel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP AB) minskade värdet av dessa placeringar med 17,7 mnkr ökade värdet med 11,3 mnkr. Under fortsatte den positiva börsutvecklingen och marknadsvärdet uppgick till 61,2 mnkr Under 2008 var det turbulens på den finansiella marknaden och marknadsvärdet sjönk till 52,4 mnkr. Under har den finansiella marknaden både gått upp och ned och marknadsvärdet 2017 uppgick till 125,3 mnkr. Den 31 december 2018 uppgick marknadsvärdet till 123,1 mnkr. 5

10 Balanskravet god ekonomisk hushållning Från och med räkenskapsåret 2005 gäller nya regler för balanskravet. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. Så snart ett negativt resultat konstaterats ska dessutom kommunfullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det ska framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats, dock senast vid det sammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat delårsbokslutet. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. Vid avstämning mot kommunallagens krav om ekonomisk balans justeras årets resultat med reavinster/förluster, disponering eller reservering från/till resultatutjämningsreserv (RUR). I boksluten redovisas ett ackumulerat balanskravsresultat på 406,9 mnkr års preliminära bokslut visar ett balanskravsresultat på 70,3 mnkr vilket innebär ett ackumulerat överskott på 476,5 mnkr. Resultatnivån medger ingen ytterligare reservering till resultatutjämningsfond (RUR) som fortsatt uppgår till 176,6 mnkr. Balansräkning Kommunen investerade under 2018 för 676,2 mnkr. Det kan jämföras med en budgeterad nivå på 620,0 mnkr. Den enskilt största posten utgörs av förvärvet av fastigheten Kalmar Bilen 13 (Guldfågeln Arena) uppgående till 244,5 mnkr. Omsättningstillgångar De finansiella tillgångarna, placerade pensionsmedel i KLP AB, är redovisade som omsättningstillgång och värderade till anskaffningsvärdet, 50,0 mnkr. Marknadsvärdet den 31 december 2018 uppgick till 123,1 mnkr. Likvida medel har ökat något från 1,4 mnkr vid årets början till 1,7 mnkr vid årets slut. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder uppgår till 942,5 mnkr, varav låneskulden har ökat med 100,0 mnkr till 825,0 mnkr. Långfristig skuld avseende finansiell leasing har minskat med 0,9 mnkr under året och uppgår till 20,6 mnkr. Avtalade gatukostnadsersättningar har ökat med 50 mnkr till 83,7 mnkr. Dessa avser att täcka kommunens framtida åtaganden som avtalats med exploatörer. Kortfristiga skulder Kommunens kortfristiga skulder har under året ökat med 10,1 mnkr och uppgår till 737,3 mnkr. Nyckeltal Nettokostnadsandel Nyckeltalet nettokostnadsandel uttrycks som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och kommunal utjämning. För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är tumregeln i kommunsektorn att minst två procent av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar. Det innebär att de löpande kostnaderna över en längre period inte bör ta mer än 98 procent i anspråk av de löpande intäkterna. 6

11 Kommunfullmäktige i Kalmar har formulerat det finansiella målet att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent över en rullande femårsperiod. Nettokostnadsandel Verksamhetens nettokostnader 90,5% 90,9% 93,0% Jämförelsestörande poster 0,0% 0,0% -0,9% Avskrivningar 5,2% 5,9% 5,7% Finansnetto -0,4% -0,5% -0,5% Summa löpande kostnader 95,3% 96,3% 97,3% Rullande fem år 97,5% 97,6% 97,4% År 2018 uppgår nyckeltalet till 97,3 procent, vilket är 1,0 procentenheter lägre än Verksamheten tar i anspråk 93,0 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning. Reavinsterna på sålda anläggningstillgångar bidrar med -0,9 procent. Avskrivningarna tar i anspråk 5,7 procent och finansnettot bidrar med -0,5 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning. Målet om att nettokostnadsandelen över en rullande femårsperiod inte ska överstiga 99 procent uppnås, såväl för det enskilda året (97,3 procent), som för den rullande femårsperioden (97,4 procent). Självfinansieringsgrad Målet för investeringarnas finansiella utrymme uttrycks i nyckeltalet självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgrad Kassaflöde investeringar (mnkr) 442,4 395,0 644,2 Självfinansieringsgrad 113,7% 90,2% 71,5% Rullande fem år 90,5% 80,7% 81,4% Nyckeltalet (kassaflödet från den löpande verksamheten i förhållande till kassaflödet från investeringsverksamheten) redovisar hur stor del av årets investeringar som har finansierats med egna medel utan exempelvis ökad upplåning. Nettoinvesteringarna som genomförts under året (644,2 mnkr) har finansierats 71,5 % med egna medel. Det finansiella målet om minst 50 procent självfinansieringsgrad över en rullande femårsperiod är därmed uppnått, såväl för det enskilda året (71,5 procent), som för den rullande femårsperioden (81,4 procent). Likviditet och soliditet Kassalikviditet (likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder) och soliditet (eget kapital i förhållande till totalt kapital) är mått på betalningsförmåga på kort respektive lång sikt. Likviditet Kassalikviditet 45,6% 48,1% 40,5% Likviditetsmåttet vid utgången av 2018 uppgår till 40,5 procent. En högre nyttjandegrad av rörelsekrediten vid årets utgång än vid årets ingång har bidragit till förändringen av måttet. Soliditet Exkl. pensionsskuld intjänad före ,2% 50,7% 47,8% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,3% 16,6% 18,1% Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen för del av pensionsskulden, har sjunkit från 50,7 procent i bokslutet 2017 till 47,8 procent i årets bokslut. Soliditeten, inklusive hela pensionsskulden (varav ansvarsförbindelsen 1 252,5 mnkr), har förbättrats från 16,6 procent i bokslutet 2017 till 18,1 procent i årets bokslut. Orsaken till det är en minskande ansvarsförbindelse, -30,0 mnkr

12 Resultaträkning Mnkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nämndernas nettokostnader , , ,6 18,2 Jämförelsestörande poster 0,0 2,5 34,5 32,0 Internränta, pensioner, m.m. -14,2-46,0-50,8-4,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , ,9 45,4 Skatteintäkter 3 016, , ,0 1,1 Generella statsbidrag och utjämning 694,0 742,1 718,8-23,3 Finansiella intäkter 22,2 23,2 26,8 3,6 Finansiella kostnader -4,9-11,0-5,9 5,1 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 135,9 72,9 104,8 31,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 135,9 72,9 104,8 31,9 Balanskravsavstämning Belopp i mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen 2,5 62,5 166,7 135,9 104,8 avgår: samtliga realisationsvinster/förluster -2,8-14,6-4,1-6,5-34,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -0,3 47,9 162,6 129,4 70,3 Medel till resultatutjämningsreserv -127,1-21,6 Medel från resultatutjämningsreserv 18,6 Årets balanskravsresultat 18,3 47,9 35,5 107,8 70,3 Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4 : -40,0 0,0 0,0 0,0 Balanskravsresultat efter synnerliga skäl att reglera -21,7 47,9 35,5 107,8 70,3 Balanskravsresultat från tidigare år att reglera -21,7 Summa -21,7 26,2 35,5 107,8 70,3 Ackumulerat resultat 236,7 262,9 298,4 406,2 476,5 Ingående värde resultatutjämningsreserv 46,6 28,0 28,0 155,1 176,6 Utgående värde resultatutjämningsreserv 28,0 28,0 155,1 176,6 176,6 8

13 Balansräkning Mnkr Anläggningstillgångar 3 351, ,1 Materiella 3 143, ,8 -mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 919, ,0 -maskiner och inventarier 204,8 214,8 -finansiell leasing 19,3 18,0 Finansiella 208,3 208,3 -aktier, andelar, bostadsrätter 196,8 196,8 -långfristiga fordringar 11,5 11,5 Omsättningstillgångar 412,0 387,3 -förråd, lager och exploatering 73,2 71,3 -kortfristiga fordringar 287,4 264,3 -kortfristiga placeringar 50,0 50,0 -kassa och bank 1,4 1,7 S:A TILLGÅNGAR 3 763, ,4 Eget kapital 1 907, ,6 -varav årets resultat 135,9 104,8 -resultatutjämningsreserv 176,6 176,6 Avsättningar 354,5 420,1 -varav pensioner 238,0 303,7 -varav övriga 116,5 116,4 Skulder 1 501, ,7 -varav långfristiga skulder 737,2 921,9 -varav finansiell leasing 21,5 20,6 -varav kortfristiga skulder 723,1 737,3 -varav S G koncernkontokredit, S G OC 19,5 95,9 SKULDER 3 763, ,4 9

14 Finansieringsanalys Mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 135,9 104,8 Justering för av- och nedskrivning 220,1 210,3 Justering för gjorda och ianspråktagna avsättningar 15,7 65,7 Övriga ej likvidpåverkande poster -16,0-35,5 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 355,7 345,3 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -37,3 23,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förråd och lager 7,9 1,9 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 28,6 90,5 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 354,9 460,8 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anl tillgångar -405,0-676,2 Försäljning av materiella anl tillgångar 11,7 32,0 Investering i finansiella anl tillgångar 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -393,3-644,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 0,0 100,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,0-0,9 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 84,6 Ökning (-)/minskning (+) förskottering infrastruktur 38,7 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 38,7 183,7 ÅRETS KASSAFLÖDE 0,3 0,3 Förändring likvida medel 0,3 0,3 Likvida medel vid årets början 1,1 1,4 Likvida medel vid årets slut 1,4 1,7 10

15 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Maria Jakobsson KS 2013/ Kommunfullmäktige Försäljning av del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen (Hansa Bygg etapp 2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen enligt kommunledningskontorets förslag till Hansa Bygg AB (org.nr ) för en köpeskilling om kr. Bakgrund Hansa Bygg AB har sedan 2008 haft en markreservation på området med avsikten att bebygga området med rad-/kedjehus. Detaljplanarbete pågick mellan 2008 och 2013 då detaljplanen vann laga kraft. Genomförandet av detaljplanen har blivit fördröjt i avvaktan på anläggandet av den bullerskärm som krävs mellan exploateringsområdet och E22/Ölandsleden. Bullerskärmen färdigställdes i slutet av Under 2017 köpte Hansa Bygg AB mark inom samma detaljplanområde där de i en etapp 1 uppfört 8 rad-/kedjehus. Köparen vill nu förvärva marken för etapp 2 i syfte att bebygga den med 16 rad-/kedjehus som ska upplåtas med äganderätt. Ett tomtpris på kronor per tomt ger en total köpeskilling om kronor. Maria Jakobsson exploateringsingenjör Bilagor Köpekontrakt med bilagor Karta Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Maria.Jakobsson@kalmar.se

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Handläggare Datum Maria Jakobsson BILAGA 1 KARTA - KÖPEKONTRAKT DEL AV DJURÄNGEN 2:4 Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35A Tel vx maria.jakobsson@kalmar.se

37 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf KS 2018/ Kommunfullmäktige Motion från Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD) om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att yttrandet från kommunledningskontoret ska utgöra svar på Christopher Dywiks (KD) och Carolina Almeborgs (KD) motion om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Bakgrund Christopher Dywik och Carolina Almeborg (KD) har inkommit med en motion om att göra Kvarnholmen vackrare och tillgängligare. I motionen lyfts fram att de kullerstensbelagda gatorna har blivit ett ökande problem för delar av befolkningen. Detta i takt med att uteserveringarna har ökat i antal och att dessa är förlagda på trottoarernas mer platta stenläggningar. Följande yrkande har lyfts fram i motionen: Att ge servicenämnden i uppdrag att tillgänglighetsanpassa Kvarnholmen genom en omläggning av Kvarnholmens kullerstenar till gatornas kanter och etablering av ett slätt stenlagt gångstråk mitt i gatan. I Verksamhetsplan med budget 2019 uttrycker majoriteten att man vill öka attraktiviteten i stadskärnan. Som ett led i detta är inriktningen att det ska tas fram en handlings- och åtgärdsplan för att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta. I en sådan handlingsplan kommer även tillgängligheten till Kvarnholmen att ingå. Arbetet med att ta fram ett nytt uteserveringsprogram är i sitt slutskede. I detta arbete är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning en viktig fråga. Bland annat kommer uteserveringarnas placeringar kopplat till tillgängligheten vara en del i detta. Louise Weidolf Strateg social hållbarhet Bilaga: Motion Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Louise.Weidolf@kalmar.se KL

38

39 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 5 februari 2019 kl. 8:00-11:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Omfattning Beslutande Johan Persson (S) ordförande Christina Fosnes (M) 1:e vice ordförande Liselotte Ross (V) 2:e vice ordförande Dzenita Abaza (S) Jenny Melander (S) Marianne Dahlberg (S) Roger Holmberg (S) Anna Thore (S) Lasse Johansson (S) Ingemar Einarsson (C) Måns Linge (M) Carl-Henrik Sölvinger (L) Kajsa Hedin (M), 33 Christopher Dywik (KD), Michael Ländin (S) Micael Foghagen (SD) Ersättare Johanna Petersson (C) Erik Ciardi (C) Jens Körge (V) Kajsa Hedin (M), Lisa Jalmander (M) Max Troendlé (MP), Anslaget på kommunens anslagstavla den 14 februari 2019.

40 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Sekreterare Anette Mellström Justeras Johan Persson ordförande Jenny Melander

41 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Fastställande av föredragningslista Ordföranden meddelar att ärende 11, Försäljning av fastigheterna Majrovan 1 och Kålroten 1 i västra Djurängen (Peab etapp 2), utgår. 33 Information om samlad webbplats för näringslivsutveckling Överläggning Thomas Davidsson, kommunledningskontoret, informerar om och visar den samlade webbplats på kalmar.se som tagits fram för näringslivsutveckling. Beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av informationen. 34 Genomgång av beslutsärenden Överläggning Samtliga beslutsärenden gås igenom och kommunstyrelsens ledamöter har möjlighet att ställa frågor till ansvariga tjänstepersoner. Beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av informationerna. 35 Svar på granskning av kommunens hantering av riktade bidrag Dnr KS 2018/1063 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 30 januari Granskningsrapport. Bakgrund I revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag från oktober 2018 undersöker EY huruvida Kalmar kommun har tillräcklig kontroll över hanteringen av riktade bidrag (statsbidrag, EU-bidrag och andra förekommande bidrag). Revisorerna har granskat hela kedjan från identifiering av möjligheter att söka bidrag till återrapportering av utförda prestationer och eventuella återbetalningar. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer samt stickprov från totalt sex riktade statsbidrag och ett EUbidrag inom barn- och ungdomsnämnden (nu utbildningsnämnden),

42 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) socialnämnden, omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen. Bidrag av olika slag är en viktig del av en kommuns finansiering. Sammanställningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att Sverige under de senaste åren erhållit ca miljarder kronor/år i EU-stöd till olika verksamheter. Enligt en annan kartläggning från SKL har de riktade statsbidragen ökat i omfattning under 2000-talet fanns det mer än 120 olika typer av statsbidrag för kommuner att söka - alla med sina egna regelverk och fördelningsprinciper. Utöver detta publicerar svenska myndigheter (t.ex. Vinnova, Trafikverket, Hav- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen) regelbundet konkurrensutsatta utlysningar av medel till innovations- och utvecklingsprojekt med bl.a. kommuner som målgrupp. Kommunstyrelsen rekommenderas att: 1. Upprätta kommungemensamma riktlinjer för projektredovisning, i syfte att säkerställa en enhetlig och korrekt redovisning av projekt. 2. Kommunen bör eftersträva att samtliga kostnader tillhörande projekt knyts till respektive projektredovisning. 3. Säkerställa att nämnderna erbjuds tillräckligt stöd i arbetet med ansökningar och redovisningar av riktade bidrag. Den samlade bedömningen är att det finns en fungerande hantering och redovisning av riktade bidrag på tjänstepersonnivå inom de granskade nämnderna. Samtidigt konstateras att rutinerna kring nämndernas styrning i förhållande till bidragen bör förtydligas. I rapporten rekommenderas olika åtgärder för de granskade nämnderna. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till kommunens revisorer som svar på granskningen av kommunens hantering av riktade bidrag. 36 Svar på granskning av kommunens krisberedskap och brandskyddsarbete Dnr KS 2018/1148 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 19 december Granskningsrapport. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun har EY genomfört en granskning av kommunens krisberedskap och brandskyddsarbete. Det övergripande syftet var att bedöma om nämnder och bolag inom Kalmar kommun har ändamålsenliga handlingsplaner för allvarliga händelser, främst vid brand.

43 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Revisorernas sammanfattande bedömning är att Kalmar kommun i allt väsentligt har ändamålsenliga handlingsplaner vid allvarliga händelser, främst vid brand. Granskningen visar att kommunen har fastställda handlingsprogram, risk- och sårbarhetsanalyser, krisledningsplan m.m. i enlighet med gällande lagstiftning. Det finns ett stort antal dokument i den kommungemensamma verksamhetshandboken som utgör ett stöd för verksamheterna i arbetet med brandskydd och krisberedskap. Roll- och ansvarsfördelningen gällande både krisberedskap och brandsäkerhet är tydligt beskriven i den kommungemensamma verksamhetshandboken och i krisledningsplanen för innevarande mandatperiod. Kalmar kommun bedriver delar av sin verksamhet i lokaler som ägs av en privat fastighetsägare. Det noteras att det inte skett någon systematisk genomgång av samtliga hyresavtal för att säkerställa att rätt gränsdragningslista (innehåller bl.a. fördelning av ansvaret gällande det tekniska brandskyddet) används. Revisorerna ger följande rekommendationer: - Tydliggör vilka styrdokument avseende krisberedskap och brandskydd som även gäller de kommunala bolagen och implementera därefter kommunens struktur och arbetssätt i tillämpliga delar. - Säkerställ att gränsdragningslistor finns för samtliga interna och externa hyresavtal. - Nämndernas årliga internkontrollplaner bör innehålla kontrollmoment med avseende på det systematiska brandskyddsarbetet. - Kommunens arbete med framtagande av en larmpolicy bör ha hög prioritet. Larmpolicyn bör omfatta hela kommunkoncernen. - Undersök möjligheten till att införa ett systemstöd som möjliggör en dokumentation av genomförda utbildningar för varje medarbetare. Bedömningen är att det finns fastställda rutiner och stöddokument avseende utbildning, övningar och samverkan kring brandsäkerhet och krisberedskap. Det finns en fastställd struktur för kommunens arbete gällande krisberedskap och brandsäkerhet som bör inkludera de kommunala bolagen på ett tydligare sätt. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämna det till kommunens revisorer som svar på granskningen av kommunens krisberedskap och brandskyddsarbete. Protokollsanteckning Christopher Dywik (KD) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Att Kalmar enligt revisionsgranskningen klarar lagens krav är givetvis viktigt. Men det är bara ett minimum. KD har ett flertal gånger, genom fullmäktigeledamot Fredrik Sjömar, lyft fram att brandskyddet på många äldreboenden i Kalmar är otillräckligt enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) bedömning, då det saknas sprinklersystem.

44 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Beroende på om ett boende är byggt eller renoverat före eller efter 2012 gäller olika regler. Efter 2012 finns lagkrav på att ett automatiskt sprinklersystem. MSB bedömer att de lagkrav som gällde före 2012 inte är tillräckliga och att ett sprinklersystem är nödvändigt om boende inte kan ta sig ut på egen hand. Man bedömer också att 4 av 5 som omkommer vid bränder på särskilda boenden hade kunnat räddas om sprinklersystem funnits. Kalmar skall inte bara klara lagens grundkrav, krav som statens krisberedskapsmyndighet konstaterar är otillräckliga, vi skall nå högre än så. 37 Kommunstyrelsens verksamhetsplan med internbudget för 2019 Dnr KS 2019/0088 Handlingar Verksamhetsplan med internbudget för Uppföljningsrapport verksamhetsplan. Bakgrund Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till verksamhetsplan med internbudget för Förslaget är lagt inom de ekonomiska ramar som tilldelats av kommunfullmäktige i december i Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering för Förslaget till verksamhetsplan innehåller en redovisning av de utmaningar och prioriteringar som kontoret står inför och de ekonomiska förutsättningar och prioriteringar som gjorts i verksamhetsplanen. Den ekonomiska ramen har fördelats mellan kommunledningskontorets olika verksamhetsområden. Fullmäktiges mål har brutits ned till nämndsmål med aktiviteter för att uppnå målen. Överläggning Anna Emrin, kommunledningskontoret, går igenom förslag till verksamhetsplan med internbudget för Beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunledningskontorets förslag till verksamhetsplan med internbudget för Protokollsanteckning Christina Fosnes (M), Måns Linge (M), Carl-Henrik Sölvinger (L), Christopher Dywik (KD), Kajsa Hedin (M) och Lisa Jalmander (M) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Vi har noterat att kommunledningskontoret fortsätter att utvidgas med fler medarbetare och operativ verksamhet i Verksamhetsplan och internbudget för Det är en utveckling vi vill bromsa och vänder oss mot. Kommun-

45 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) ledningskontorets uppgift bör i första hand vara en support- och servicefunktion till operativ verksamhet som bedrivs i respektive förvaltning och dess nämnd fick kommunledningskontoret direktiv om att minska antalet medarbetare från 140 till 100 medarbetare. Utvecklingen efter 2012 har varit den motsatta för att under 2018 vara uppe i hela 289 medarbetare, med ambitioner om att utöka kommunledningskontoret ytterligare under 2019 med IT-avdelning, upphandling och nya projekt- och byggenhet i samband med att verksamheter flyttas från samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen till kommunledningskontoret. Den demokratiska processen ligger till grund för kommunalt självstyre där folkvalda politiker hanterar beslut nära sina väljare. Förändras villkoren för den demokratiska processen kan det bidra till minskad insyn för medborgare. Vi anser att utökad maktkoncentration till kommunledningskontoret riskerar att påverka transparens och beredning inom den demokratiska processen. 38 Kommunstyrelsens årsrapport 2018 Dnr KS 2018/0011 Handlingar Årsrapport Bakgrund Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget Det ekonomiska resultatet redovisas och analyseras. Utfallet för kommunstyrelsen är en nettokostnad på 546,2 miljoner kronor jämfört med en budgetram på 565,2 miljoner kronor. Totalt sett för kommunstyrelsens verksamheter blev överskottet 19,0 miljoner kronor. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som kontoret arbetar med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk planering Måluppfyllelsen uppgick till 94 %. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de utförda kontrollmomenten utifrån den beslutade interna kontrollplanen Slutsatsen är att den interna kontrollen är god men några förbättringsområden har identifierats. Dessa finns med i riskanalysen och den interna kontrollplanen för Överläggning Anna Emrin, kommunledningskontoret, går igenom kommunstyrelsens årsrapport 2018.

46 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Beslut Kommunstyrelsen godkänner årsrapport 2018 med uppföljning av verksamhetsplan. Kommunstyrelsen godkänner uppföljning av den interna kontrollen för år Kommunstyrelsens riskanalys och interna kontrollplan 2019 Dnr KS 2019/0089 Handlingar Riskanalys och intern kontrollplan. Bakgrund Enligt kommunallagen är nämnderna ansvariga för att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen, som ansvarig nämnd för kommunledningskontorets verksamhet, ska därmed säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig inom kommunledningskontoret. För att identifiera de områden där riskerna är störst för att verksamheten inte fungerar på ett tillfredsställande sätt har en riskanalys gjorts. Utifrån denna har sedan de områden där risktalet är mer än 8 valts ut och dessa ska sedan testas enligt den föreslagna interna kontrollplanen. Återrapportering av kontrollplanen sker i samband med att årsrapporten för verksamhetsåret lämnas. Överläggning Anna Emrin, kommunledningskontoret, går igenom kommunstyrelsens riskanalys och interna kontrollplan. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna riskanalysen och den interna kontrollplanen för Kommunstyrelsens beslutsattestanter och firmatecknare 2019 Dnr KS 2019/0020 Handlingar Beslutsattestanter den 5 februari Rätt att underteckna vissa handlingar firmatecknare den 4 december 2018.

47 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Bakgrund Kommunstyrelsen ska årligen fastställa beslutsattestanter och firmatecknare för sina ansvarsområden. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag. Förslaget följer 2018 års beslut. Förändringar härrör från personal- eller organisationsförändringar. Enheterna har själva möjlighet att beslutsattestera upp till kronor. Fakturor som överskrider denna beloppsgräns ska eskalera till överordnad nivå. Kommundirektören eller dess ersättare har möjlighet att beslutsattestera för hela kommunen oavsett belopp. Då annan tjänsteperson under löpande verksamhetsår ersätter en av de nuvarande beslutsattestanterna eller ersättare på samma befattning, följer attesträtten med till den nya tjänstepersonen utan särskilt beslut. Tillfälligt delegerade attesträtter vid kortare frånvaro beslutas av förvaltningschef. Beslut Kommunstyrelsen fastställer kommunledningskontorets förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 Dnr KS 2018/0010 Handlingar Preliminärt bokslut Bakgrund Kommunledningskontorets ekonomienhet har upprättat ett preliminärt bokslut för Årets resultat uppgår till 104,8 miljoner kronor, vilket är en avvikelse mot budgeterat resultat med +31,9 miljoner kronor. Balanskravsresultatet, som innehåller justeringar för realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar med -34,5 miljoner kronor, uppgår till 70,3 miljoner kronor. Överläggning Jonas Agerhed, kommunledningskontoret, redovisar Kalmar kommuns preliminära bokslut för Beslut Kommunstyrelsen överlämnar Kalmar kommuns preliminära bokslut 2018 till kommunfullmäktige. 42 Försäljning av del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen (Hansa Bygg etapp 2) Dnr KS 2013/0683

48 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 9 januari Köpekontrakt. Karta. Bakgrund Hansa Bygg AB har sedan 2008 haft en markreservation på området med avsikten att bebygga området med rad-/kedjehus. Detaljplanearbete pågick mellan 2008 och 2013 då detaljplanen vann laga kraft. Genomförandet av detaljplanen har blivit fördröjt i avvaktan på anläggandet av den bullerskärm som krävs mellan exploateringsområdet och E22/Ölandsleden vilken färdigställdes i slutet av Under 2017 köpte Hansa Bygg AB mark inom samma detaljplanområde där de i en etapp 1 uppfört 8 rad-/kedjehus. Köparen vill nu förvärva marken för etapp 2 i syfte att bebygga den med 16 rad-/kedjehus som ska upplåtas med äganderätt. Ett tomtpris på kronor per tomt ger en total köpeskilling om kronor. Planutskottet har föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 till Hansa Bygg AB. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunstyrelsen får sälja del av fastigheten Djurängen 2:4 i Västra Djurängen enligt kommunledningskontorets förslag till Hansa Bygg AB (org.nr ) för en köpeskilling om kronor. 43 Kommungemensam dokumenthanteringsplan 2019 Dnr KS 2018/0651 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 8 januari Kommungemensam dokumenthanteringsplan Bakgrund Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i Kalmar kommun och får enligt arkivreglementet besluta om gallring vad gäller kommungemensamma allmänna handlingar. Alla myndigheter ska beskriva sina handlingar i en dokumenthanteringsplan. Den är till för att skapa en översikt över vilka handlingar som finns, var de

49 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) förvaras och när de ska gallras. Dokumenthanteringsplanen är inte enbart ett internt dokument utan är även till hjälp för allmänheten. Uppdatering av den kommungemensamma dokumenthanteringsplanen sker årligen i samarbete med kommunens olika verksamheter. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunstyrelsen antar kommungemensam dokumenthanteringsplan 2019 samt förslag på gallringsfrister. Beslut Kommunstyrelsen antar kommungemensam dokumenthanteringsplan 2019 samt förslag på gallringsfrister. 44 Motion från Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD) om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt Dnr KS 2018/1268 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 11 januari Motion. Bakgrund Christopher Dywik (KD) och Carolina Almeborg (KD) har inkommit med en motion om att göra Kvarnholmen vackrare och tillgängligare och föreslår att servicenämnden får i uppdrag att tillgänglighetsanpassa Kvarnholmen genom en omläggning av Kvarnholmens kullerstenar till gatornas kanter och etablering av ett slätt stenlagt gångstråk mitt i gatan. I motionen lyfts fram att de kullerstensbelagda gatorna har blivit ett ökande problem för delar av befolkningen. Detta i takt med att uteserveringarna har ökat i antal och att dessa är förlagda på trottoarernas mer platta stenläggningar. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen: I Verksamhetsplan med budget 2019 uttrycker majoriteten att man vill öka attraktiviteten i stadskärnan. Som ett led i detta är inriktningen att det ska tas fram en handlings- och åtgärdsplan för att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta. I en sådan handlingsplan kommer även tillgängligheten till Kvarnholmen att ingå. Arbetet med att ta fram ett nytt uteserveringsprogram är i sitt slutskede. I detta arbete är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning en viktig fråga. Bland annat kommer uteserveringarnas placeringar kopplat till tillgängligheten vara en del i detta.

50 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Arbetsutskottet har föreslagit att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på motionen om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Christopher Dywik (KD) föreslår att kommunstyrelsen ska tillstyrka motionen. 2. Johan Persson (S) föreslår, med instämmande av Dzenita Abaza (S) och Micael Foghagen (SD), att kommunstyrelsen ska tillstyrka arbetsutskottets förslag. Efter att överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunstyrelsen vill tillstyrka arbetsutskottets förslag eller motionen. Han finner att kommunstyrelsen tillstyrker arbetsutskottets förslag. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att yttrandet från kommunledningskontoret ska utgöra svar på Christopher Dywiks (KD) och Carolina Almeborgs (KD) motion om att göra Kvarnholmen vackrare och mer tillgängligt. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Reservation Christopher Dywik (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 45 Medborgarförslag om inköp av elcyklar, typ trehjuling, för utlåning till pensionärer Dnr KS 2018/1010 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 15 januari Medborgarförslag. Bakgrund Judit Wagner har lämnat två medborgarförslag angående kommunala inköp av elcyklar typ trehjulingar för äldre och funktionsnedsatta. Det första från 2 september 2018, handlar om att underlätta för äldre att till exempel handla och utföra ärenden, vilket skulle innebära besparingar för hemtjänsten, men också om att försöka utjämna ojämlika förhållanden mellan könen.

51 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Efter dialog med omsorgen framkom det att förslaget att köpa in och låna ut elcyklar/trehjulingar faller utanför kommunens ansvarsområde utifrån gällande anvisning för förskrivning av tekniska hjälpmedel. Utifrån ovanstående lämnade förslagsställaren in ett nytt medborgarförslag den 17 oktober Detta inriktar sig mer på miljön och möjligheten att ta sig till staden och vill hjälpa invånarna i kommunen att ställa om sin privata kommunikation som ett led i förändrad livsstil för klimatet. Förslaget är inte tänkt som tekniskt hjälpmedel, utan som ett medel att lämna bilen utanför stadens centrum, därmed bidra till att klimatanpassa Kalmar. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande. Av yttrandet framgår bland annat följande: Kalmar kommun arbetar aktivt med mobilitetsfrågor för att möta den ökande befolkningen samtidigt som stadsplaneringen fokuserar på förtätning. Dessutom samlokaliserar Linnéuniversitetet sin verksamhet till ett centralt placerat campus. Som ett led i arbetet utreder Kalmar kommun möjligheterna till en pendlarparkering på Ängö för att minska antalet bilar på Kvarnholmen. Tanken är att invånare ska erbjudas parkeringsplatser samt kunna ta sig till och från parkeringen med såväl kollektivtrafik som cykel och gång. En annan utredning, som delvis är parallell med pendlarparkering, handlar om möjligheterna till ett lånecykelsystem baserat på ett antal Mobility Points runt om i staden där Ängö är en. I den fortsatta utredningen kring ett lånecykelsystem bör även elcyklar av den modell som föreslås vara aktuell. Arbetsutskottet har förslagit att elcyklar, typ trehjuling, ska ingå i de fortsatta utredningarna om pendlarplanering och lånecykelsystem, Mobility Point. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att elcyklar, typ trehjuling, ska ingå i de fortsatta utredningarna om pendlarplanering och lånecykelsystem, Mobility Point. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. 46 Yttrande över Region Kalmar läns remiss Handlingsprogram för fossilbränslefri region Dnr KS 2018/1127 Handlingar Utdrag ur vatten- och miljönämndens protokoll den 23 januari 2019, 5. Kommunledningskontorets skrivelse rev. den 23 januari Remiss.

52 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Bakgrund Fossilbränslefri region är ett av flera handlingsprogram under länets regionala utvecklingsstrategi. Handlingsprogrammen ska förtydliga och konkretisera Den regionala utvecklingsstrategins övergripande strategier och innehålla mål och delstrategier, samt prioriterade insatsområden för regional samhandling. De avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till insatser som kräver samverkan mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att dokumentet inte omfattar allt utvecklingsarbete för en fossilbränslefri region. Målen är satta till 2025 respektive 2030 medan de prioriterade aktiviteterna har ett kortare tidsperspektiv. Listan över prioriterade aktiviteter kommer därför att behöva uppdateras efter en tid. Den kommande regionbildningen gör att det slutliga handlingsprogrammet för fossilbränslefri region kommer att antas av regionfullmäktige samt länsstyrelsen. Förhoppningen är att också andra organisationer kommer att ställa sig bakom det slutliga dokumentet. Dokumentet kommer också att arbetas in i länets energi- och klimatstrategi, vilken ska vara färdigställd och antagen hösten Kalmar kommun har tillsammans med övriga organisationer i Klimatsamverkan Kalmar län och/eller dess klimatkommission fått möjlighet att yttra sig över handlingsprogrammet. Vatten- och miljönämnden har föreslagit att kommunstyrelsen ska anta kommunledningskontorets yttrande som Kalmar kommuns svar på Handlingsprogram för fossilbränslefri region Beslut Kommunstyrelsen antar vatten- och miljönämndens yttrande som sitt och översänder det som Kalmar kommuns svar på Region Kalmar läns förslag till Handlingsprogram för fossilbränslefri region Protokollsanteckningar S, C och V redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Sedan Region Kalmar Läns remiss Handlingsprogram för fossilbränslefri region skickades för yttrande till Kalmar kommun har flera regeländringar aviserats på nationell nivå genom Januari-avtalet. I en av punkterna i 73-punktsavtalet framgår att det kommer ställas krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle. Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram och en hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. Vidare framgår det att när ett system för flygbränsleskatt finns på plats så ska det ersätta dagens biljettskatt på flyget. Detta ger stöd för att inkludera allt flygande till och från KalmarÖland Airport i målsättning om stegvis inblandning av fossilfria bränslen så som målsättningen i den regionala handlingsplanen i remissversionen är formulerad. Max Troendlé (MP) redovisar en protokollsanteckning enligt följande:

53 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Miljöpartiet stödjer i huvudsak kommunstyrelsens remissvar och särskilt uttalandet om vikten av att hålla uppvärmningen under 1,5 grader som avgörande för att hejda klimatförändringarnas effekter och att Region Kalmar ser över möjligheten att anta samma målformulering som Kalmar. För att kunna stabilisera uppvärmningen till 1,5 grader behövs snabba och genomgripande utsläppsreduktioner inom alla samhällssektorer. Att bli fossilbränslefri är en viktig del i att hejda uppvärmningen genom att minska koldioxidutsläpp. Kalmar kommun har ett fastställt mål om att vara helt fossilbränslefri till Detta är inte förhandlingsbart. Utöver detta krävs mycket arbete för att minska andra växthusgaser och för att skapa negativa koldioxidutsläpp om vi ska nå vårt mål att också vara klimatneutrala till Vi har ont om tid. Därför är vi emot den föreslagna ändringen i delmål 2.2. Det står i Handlingsprogram: Delmål 2.2 Flyg. År 2019 använder de bolag som trafikerar Kalmar läns flygplatser 5% flygbiobränsle. År 2025 är motsvarande siffra 50% och år 2030 kan man erbjuda flygbolagen 100% flygbiobränsle. Som det uttryckts kommer inte man att nå ändå fram. Det räcker inte att man kan erbjuda 100% flygbiobränsle år 2030, det måste också användas av flygbolagen om målet ska nås. För att vara tydlig ska det stå att flygplatsen ska bara erbjuda 100% biobränsle eller ett annat klimatneutralt alternativ. Tyvärr vill nämnden i sitt remissvar försvaga målsättningen ytterligare: År 2019 använder de bolag som trafikerar sträcken Kalmar-Stockholm minst 5% flygbiobränsle. År 2025 är motsvarande siffra 50% och år 2030 kan man erbjuda flygbolagen 100% biobränsle. Krav på användning av biobränsle ställs inte på andra bolag som trafikera flygplatsen (t.ex. charterflyg eller en ny internationell flyglinje till Frankfurt eller annan internationell hub som Socialdemokraterna lovade innan valet). Den förslagna förändringen är inte i linje med beslutet som har tagits i kommunfullmäktige att Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefri till Den 15:e augusti 2017 beslutade KF att ändra i hur kommunalt betalda resor klimatkompenseras. De medel som kommunens klimatkompensation ger (ca :- 2016) beslutades användas för inköp av bioflygbränsle under Framväxten av biobränsle för flygplan ansågs vara en förutsättning för att minska användningen av fossila bränslen och därmed även flygets klimatpåverkan. I bakgrunden konstaterades att kommunens fastställt mål om att vara fossilbränslefri kommun till 2030 står fast och att det inkluderar flygnäringen som förväntas arbeta aktiv för att nå målet. Den 18:e juni 2018 gav Anders Andersson, ordförande i Kalmar Öland Airport, i ett interpellationssvar till Daphne Thuvesson (MP) följande information om de ekonomiska förutsättningarna för Kalmar Ölands Airport att nå målet:

54 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) Hela flygbranschen har ställt sig bakom målet 50% inblandning av biobränsle till Ansvaret för att nå detta mål är flygplatsens men för att nå målen krävs politiskt vilja till omställning på riksplanet och en bred samsyn regionalt. Flygbranschens intresseföreningen Svenskt Flyg har en färdplan som diskuterar hur inrikesflyg ska kunna vara fossilfritt 2030 och allt flyg som startar vid svenska flygplatser, både in- och utrikes, ska vara fossilfritt Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och arbetsmiljöansvaret som förtroendevald Bakgrund Politiker i fullmäktige och nämnd är yttersta representant för kommunen som arbetsgivare vilket också innebär ett arbetsmiljöansvar. I uppgiften ingår bland annat att följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicy och föreskrifter. Nämnderna ska verkställa fullmäktiges beslut och bland annat se till att konkreta arbetsmiljömål tas fram samt att fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen. Om arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar kan Arbetsmiljöverket besluta om föreläggande eller förbud, med eller utan vite, mot arbetsgivaren Överläggning Gunilla Öhman och Monica Gullberg Wiklund, kommunledningskontoret, utbildar kommunstyrelsens ledamöter och ersättare i systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöansvar som förtroendevald. Beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av utbildningen. Delegationsbeslut - Beslut om att avstå att lämna synpunkter på betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) KS 2018/ Beslut om att avstå att lämna synpunkter på promemorian Ändring i förordningen om handel med utsläppsrätter för att undanta vissa mindre fjärrvärmeanläggningar från Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter KS 2019/0035

55 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) - Sammanställning av delegationsbeslut inom kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet december 2018 KS 2018/ Brandkårens tillsyn av skydd och tillstånd december 2018 KS 2018/0004 Anmälningsärenden - Arbetsutskottets protokoll den 18 december 2018 KS 2018/ Arbetsutskottets protokoll den 22 januari 2019 KS 2018/ Planutskottets protokoll den 18 december 2018 KS 2018/ Planutskottets protokoll den 22 januari 2019 KS 2018/ Utskottet för integration och arbetsmarknads protokoll den 17 januari 2019 KS 2018/ Avrapportering tillsynsbesök enligt arkivlagen och tillsynsplan 2019 KS 2019/ Uppföljande granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling KS 2019/ Uppföljande granskning av arkiv och diarieföring KS 2019/ Uppföljande granskning av intern kontroll inom redovisningsområdet KS 2019/0087

56 Motion till fullmäktige Arbeta mer koncentrerat med tillgängligheten Vi bor alla i en stad som vi är glada och stolta över. Den har nu utsetts till Sveriges sommarstad tre år i rad. Arbetet med att öka tillgängligheten har pågått länge, och alla instämmer i att det är viktigt. Ändå är staden inte tillgänglig för alla; det återstår mycket att göra, inte minst i stadens historiska centrum, på Kvarnholmen. Gatubeläggningen med kullersten är där den finns helt säkert historiskt riktigt, men den försvårar uppenbart framkomligheten för äldre och rullstolsburna. Särskilt gäller detta när olika arrangemang pågår på Stortorget, arrangemang som inverkar på de mer lättframkomliga, gatustensbelagda stråken. Har kommunen någon gång undersökt om utlagda mattor skulle kunna underlätta, genom att jämna ut kullerstensytan. På sommarhalvåret finns många uteserveringar, som starkt bidrar till att göra området attraktivt och ge det liv. Samtidigt försvåras emellertid framkomligheten, när trottoarer och delar av gator nära husen tas i anspråk för kafé- och pub-besökare. Människor som behöver ta sig fram får ta gatans körfält i anspråk, vilket självklart medför risker. En tredje aspekt på tillgängligheten är möjligheten att besöka kommunförvaltningens alla avdelningar, om man som medborgare har ärenden dit. Här återstår fortfarande mycket att göra. En stadsdel, en gata eller ett kvarter blir inte mer tillgängligt än den svåraste passagen medger. Kanske kan här ett annat arbetssätt ge tydligare resultat än nu? I stället för att sprida förbättringsåtgärderna över hela staden skulle kommunen kanske samla sina arbeten till särskilda stråk eller stadsdelar. Då skulle den bättrade tillgängligheten märkas bättre i vardagen. Jag föreslår att kommunen prövar att samla tillgänglighetsarbetena till prioriterade områden, för att därmed nå snabbare resultat. Magnus Jernetz-Gustavsson (M) Sida

57 Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) Kalmar är moget för öppet till 04:00 Kommunfullmäktige beslutade i okt 2011 att göra det möjligt för näringsidkare att söka alkoholserveringstillstånd 03:00 under förutsättning att verksamheten inte haft några anmärkningar under det senaste året. Dessförinnan var 02:00 stopptid. Denna förändring föregicks av en lång debatt i fullmäktige där de som var emot förlängningen var oroliga för ökat våld och otrygghet i centrala Kalmar. Vid utvärderingen av längre öppethållande i maj 2013 hade 8 serveringställen utökad serveringstid. Utvärderingen visade att tryggheten snarare ökade än minskade bl.a. då hemgången blev mer utspridd och lugnare. På dessa sju år harvåldet i offentlig miljöminskat medupp till40-50 %. Det är alltså mer än sju år sedan längre öppethållande på våra krogar och uteställen blev möjligt fredagar, lördagar och helgaftnar. På dessa fem år har den positiva utvecklingen i Kalmar fortsatt med fler evenemang och ett blomstrande sommar-och nöjesliv. Kalmar har varit utnämnd till årets sommarstad fyra år i rad. Låt oss fortsätta denna utveckling. Under samma tid har också kommunen lättat upp våra lokala ordningsföreskrifter då förtäring av alkohol får ske på fler stadsnära platser än tidigare. Även i de kommunala verksamheterna har lättnader kunnat skönjas i att på ett ansvarsfullt och vuxet sätt förehålla sig till alkohol, äldre kan idag i kommunens restauranger dricka ett glas vin till maten. För att fortsätta den positiva utvecklingen i vår stad med ettblomstrande uteliv är det på tiden att kommunen även gör försök med öppettider till kl. 04:00 i Kalmar. Med anledning av ovanstående föreslå jag fullmäktige besluta: Att socialnämndens riktlinjer för alkoholserveringstillstånd revideras för att möjliggöra en serveringstid till kl. 04:00 fredagar, lördagar, helgaftnar och juldagen. Att denna förändring utvärderas och återrapporterasenast ett år efter införande. Carl-Henrik Sölvinger (L)

58 Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) Tillräcklig och likvärdig räddningstjänst I kommunstyrelsensriskanalys och interna kontrollplan för 2019 tas risken för att Kalmar kommun inte tillhandahåller en tillräcklig och likvärdig räddningstjänst upp. Risken ges värde 12,vilket är en hög risk somkräver aktiva åtgärder av kommunstyrelsen. Ur kontrollplanen kan läsas: Kalmar växer i form av fler och mer komplexa byggnader, fler invånare, fler fordon på vägarna, mer turism etc. Detta leder till fler räddningsinsatser och brandkåren larmas frekvent ut till mer än en insatsamtidigt vilket påverkar förmågan att hjälpa de drabbade på ett effektivt sätt och att samhällsskydd inte sker optimalt. Sannolikheten för att kommunen inte skulle tillhandahålla en tillräcklig och likvärdig räddningstjänst bedöms som stor. Konsekvensen och påverkan samhället och verksamheten om detta inte fungerar bedöms som mycket allvarlig. Riskerna har fått som konsekvens att räddningstjänsten under året kommer notera antalet dubbellarm och vilka konsekvenser detta fått. En otillräcklig åtgärd menar jag då Kalmar kommer fortsätta växa än mer och räddningstjänstens förmågafortsätta atttänjas ut. Bara de senaste 15 åren har antalet larm dubblerats till nära 1000 på ett år. Möjliga åtgärder behöver utredas redan nu. Jag har tidigare berört frågan om framförallt behovet av likvärdig räddningstjänst i hela kommunen men även åtgärder för att öka effektiviteten. Detta genom bl.a. en motion om att utreda Första insats person (FIP) i vår deltidsorganisation. Detta då det varit svårt att rekrytera tillräckligt med personal till delar av vår deltidsorganisation. Svaret på min motion kom i maj 2017 och hänvisade till en utredning regeringen startat. Denna är nu klar, SOU 2018:54 En effektivare kommunal räddningstjänst. I SOU:n som presenteras förtydligas kommunernas ansvar och vikten av samverkan men tyvärr inga nya lösningar på hur kommunerna kan utveckla deltidsorganisationen. Kalmar kommun kan alltså inte hämta idéer ur denna utredning, utanvi måste skrida till verket själva om vi ska uppnå en tillräcklig och likvärdig räddningstjänst i Kalmar kommun inom rimlig tid. I avvaktan på lagändringar bör vi utreda möjliga lösningar. Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige besluta: Kalmar brandkår ges i uppdrag att utreda kostnaderna för ett införande av deltidsstyrka vid brandstationen i Kalmar som kan gå in då heltidsstyrkan är på larm och på detta sätt bättre klara dubbellarm. Kalmar brandkår ges i uppdrag att presentera förslag på en organisation som ger en likvärdig räddningstjänst eventuellt i samverkan med andra avseende bl.a. utryckningstider i hela Kalmar kommun. Carl-Henrik Sölvinger (L)

59

60

61

62

63

64

65 UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden 2 Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun Dnr BUN 2018/0946 Handlingar - Medborgarförslag. - Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår att utbildningsförvaltningen ska anställa en arbetsterapeut på 100 % inom central elevhälsa. Utbildningsnämnden anser att medborgarförslaget är ett positivit initiativ. I nuläget finns dock inte behov av att ha en arbetsterapeut inom organisationen då behovet av denna kompetens är relativt begränsat och när behovet uppstår samarbetar vi med andra huvudmän. Enligt skollagen (2010:800) ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling och ska anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov. Elevhälsans mål är därför att skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för alla elever. I utbildningsförvaltningen finns förutom de lokala elevhälsateamen en central elevhälsaorganisation med uppdrag att bistå enheterna vid behov av stöd. I den centrala elevhälsan finns de professioner som skolan enligt skollagen ska ha tillgång till i elevhälsaarbetet för att tillgodose elevernas rättigheter. Inom den centrala elevhälsan i utbildningsförvaltningen finns skolläkare, skolsköterska med samordningsuppdrag, skolpsykologer och specialpedagoger med särskilt uppdrag (MSU-pedagoger). Vid samtliga MSU-uppdrag ingår att se över elevens fysiska och psykosociala arbetsmiljö och att se till att det stöd eleven behöver tillgodeses. I MSU-gruppen finns fördjupad kompetens inom områdena: språk- och kommunikation, grav språkstörning, SvA, flerspråkighet, intellektuell funktionssnedsättning (utvecklingsstörning), autismspektrumtillstånd, assisterande teknik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, alternativ kommunikation Anslaget på kommunens anslagstavla den 1 februari 2019

66 2 (3) Utbildningsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum (AKK), matematik, syn och hörsel. En stor del av elevhälsan arbete består i att skapa fungerande fysiska och psykosociala miljöer så att alla elevers mående och inlärning optimeras. Målet är att skolmiljön och pedagogiken ska vara fungerande och tillgänglig och att så få som möjligt ska behöva ytterligare anpassningar för att må väl och nå utbildningsmålen. Elever med särskilda behov kan vara i behov av utökade insatser från elevhälsan. Det kan till exempel handla om elever med olika medicinska tillstånd eller funktionsnedsättningar av olika slag. I dessa fall kopplas de olika professionerna i centrala elevhälsan in utifrån behov. I vissa fall finns även behov av samverkan med andra myndigheter och vårdgivare för att få till en fungerande skolmiljö för elever med specifika svårigheter. Det kan till exempel handla om elever med olika typer av rörelsehinder. I dessa fall kan behov av arbetsterapeutisk kompetens vara nödvändig och skolan samarbetar då med annan huvudman så som t.ex. Landstinget, habiliteringen, för att hitta specifika lösningar till det enskilda barnet/eleven. Utbildningsförvaltningen har förutom ovan nämnda satsat på fler specialpedagoger inom förskolan samt ett mobilt elevhälsoteam som kan vara på plats inom förskola och skola under längre eller kortare perioder och då stärka det lokala elevhälsoteamet. Förvaltningskontoret föreslår att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun. Överläggning Utbildningsnämnden beslutar att närvarande förslagsställare får presentera sitt medborgarförslag. Under överläggningen föreslår Lasse Johansson (S) att utbildningsnämnden ska besluta i enlighet med förvaltningskontorets förslag. Beslut Utbildningsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Protokollsanteckning Lotta Wahlmino (L), Susanne Eliasson (M) och Fredrik Sjömar (KD) - med instämmande av Lillemor Marcus Jonsson (SD) och Kalle Lundström (SD) - lämnar följande protokollsanteckning. Med anledning av den bild som framkom i medborgarförslaget anser vi att denna fråga är för viktig för att läggas åt sidan. Utbildningsnämnden har ett

67 3 (3) Utbildningsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum viktigt uppdrag och det är att se till att skolan får de resurser som krävs för att nå målen som anges i skollagen. När man tittar på internationell erfarenhet, bl.a. från Australien, Nya Zeeland, USA och Tyskland ser man Arbetsterapeuten som en självklar insats. Även i Sverige har man börjat inse att denna kompetens är en viktig del för att alla elever i skolan ska få lyckas. Det finns både pågående forskning och praktisk evidens som bör tas tillvara. Vi anser därmed att detta väldigt väl underbyggda medborgarförslag inte är tillfredsställande besvarad. Sekreterare Iréne Jonsson Justeras Lasse Johansson ordförande Susanne Eliasson

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Från: Kalmar kommun Skickat: den 28 januari :15 Till: KLK-Epostresurs-Post Ämne: VB: Medborgarförslag trekanten Bifogade filer: Medborgatförslag trekanten.zip Se nedan Med vänliga hälsningar Ingela Kommunvägledare tfn Kalmar kommun Kontaktcenter Besök: Östra Sjögatan 18 Post: Box Kalmar Från: Steven Skickat: den 26 januari :14 Till: Kalmar kommun Ämne: Medborgarförslag trekanten medborgarförslag trekanten Med Vänliga Hälsningar Steven Karlsson Telefon: +46 (0)

82 «I fr /,.i; K.,. w. i...i.f. : F...,...I ;..(-...tbwwwzn / i X.;-, $1).... M g...». nt.. m....,-...av.,. H.,...!!fy f.. a.,.,.. äqääää

83 I!; J,.v' '] n' -' " ' i:,, x -"" w- ~15 Hill" $a», 1'- 6,,w f,., &,. VWm X.»g f'f'ärméääågä

84 Skolbussar passerar också på denna väg och de kör heller ej lugnt. Bifogar förslag på deras Rut och vart man skulle kunna göra en säkrare avstignings plast. Bifogar kartor på förslag som jag ténkt tror detta skulle vara det billigaste alternativet och efter har låst utvärdering om Bya vägs miljön i smedby så verkar denna förändringen den bästa och mest prisvärda. Karta 1. Bya vägs miljö Karta 2. Busstrafik skolan Karta 3. Tågen ersättnings trafik /, / ( / x/ \ ~\_ VW/ teven Karlsso

85 Medborgarförslag Mitt förslag är att stänga av gamla vägen i trekanten efter korsningen vid Syster Mimmis väg/ mellangatan och gamla vägen. Åven göra om resterande av gamla vägen till bvvägs miljö likt smedby bifogar karta som jag tänkt. Skulle man genomföra detta efter förslag skulle man även få en säkrad passage till skola även knyta ihop en cykelväg som skulle kunna knyta samman hela trekantens cykelvägar. Anledning till detta förslag År att stor del av trafiken som passerar gamla vägen gör dette på genomresa för att de är ej intresserade att köra på nya vägen för då måste man köra över ett farthinder vid ICA och riskerar även att få stanna för bussen vid skolan. -det finns inte tillräckligt med cykelvägar till skolan nu tvingas barn att cykla Iängs denna väg där folk kör alldeles för for även tung trafik passerar här. «SJ ersättningsbussar gör mitt i bostadsområdet. Då de gjorde stationen borde detta tänkts på att man skulle leda bussar längs nya vägen till den nva parkeringen som anlades på andra sida efter som att man borde vilja undvika att ta in tung trafik i bostadsområdet och dessa bussar passerar oftast väldigt. detta borde vara upp till sj att anordna en redig buss håhs plats för sina ersättningsbussar finns markerat på kartan som bifogas.

86 /

87 "tl y x 7 1 \. Axl... f.?, r., u.. Mk * r » / ik...., x.» / / 7 IV 1/0...J x...../ /.., av!..,..!».» / /. Ax. m,. f., 5. a» ( n...,.ph! /

88

89

90 Från: Kalmar kommun Skickat: den 28 januari :15 Till: KLK-Epostresurs-Post Ämne: VB: Medborgarförslag trekanten Bifogade filer: Medborgatförslag trekanten.zip Se nedan Med vänliga hälsningar Ingela Kommunvägledare tfn Kalmar kommun Kontaktcenter Besök: Östra Sjögatan 18 Post: Box Kalmar Från: Steven Skickat: den 26 januari :14 Till: Kalmar kommun Ämne: Medborgarförslag trekanten medborgarförslag trekanten Med Vänliga Hälsningar Steven Karlsson Telefon: +46 (0)

91 «I fr /,.i; K.,. w. i...i.f. : F...,...I ;..(-...tbwwwzn / i X.;-, $1).... M g...». nt.. m....,-...av.,. H.,...!!fy f.. a.,.,.. äqääää

92 I!; J,.v' '] n' -' " ' i:,, x -"" w- ~15 Hill" $a», 1'- 6,,w f,., &,. VWm X.»g f'f'ärméääågä

93 Skolbussar passerar också på denna väg och de kör heller ej lugnt. Bifogar förslag på deras Rut och vart man skulle kunna göra en säkrare avstignings plast. Bifogar kartor på förslag som jag ténkt tror detta skulle vara det billigaste alternativet och efter har låst utvärdering om Bya vägs miljön i smedby så verkar denna förändringen den bästa och mest prisvärda. Karta 1. Bya vägs miljö Karta 2. Busstrafik skolan Karta 3. Tågen ersättnings trafik /, / ( / x/ \ ~\_ VW/ teven Karlsso

94 Medborgarförslag Mitt förslag är att stänga av gamla vägen i trekanten efter korsningen vid Syster Mimmis väg/ mellangatan och gamla vägen. Åven göra om resterande av gamla vägen till bvvägs miljö likt smedby bifogar karta som jag tänkt. Skulle man genomföra detta efter förslag skulle man även få en säkrad passage till skola även knyta ihop en cykelväg som skulle kunna knyta samman hela trekantens cykelvägar. Anledning till detta förslag År att stor del av trafiken som passerar gamla vägen gör dette på genomresa för att de är ej intresserade att köra på nya vägen för då måste man köra över ett farthinder vid ICA och riskerar även att få stanna för bussen vid skolan. -det finns inte tillräckligt med cykelvägar till skolan nu tvingas barn att cykla Iängs denna väg där folk kör alldeles för for även tung trafik passerar här. «SJ ersättningsbussar gör mitt i bostadsområdet. Då de gjorde stationen borde detta tänkts på att man skulle leda bussar längs nya vägen till den nva parkeringen som anlades på andra sida efter som att man borde vilja undvika att ta in tung trafik i bostadsområdet och dessa bussar passerar oftast väldigt. detta borde vara upp till sj att anordna en redig buss håhs plats för sina ersättningsbussar finns markerat på kartan som bifogas.