Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb. Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb. Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv"

Transkript

1 Gamla Brogratan Stockholm Telefon Fax NYHETSBREV NUMMER 8 FRÅN MISTRA 2010 nz men hallå... Fredrik Gunnarsson på Mistra som arrangerar Forum för miljöforskning. Fredrik Gunnarsson på Mistra. FOTO: MARIANN WIKSTRÖM Ny bakterieprodukt från MASE räddar ärtskörden Forskningsprogrammet MASE har tagit fram en bakterieprodukt som räddar ärtskörden från ärtfläcksjukan, en allvarlig svampsjukdom i ärtodlingen. Nu har Kemikalieinspektionen registrerat och godkänt bakterieprodukten, som döpts till Cedress. Första kunden Findus ställer kemikalierna på hyllan och betar troligen redan i höst ärtfröna med Cedress. sidan 3 Industriell bioteknik ska spridas till politikerna Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb. Mistraprogrammet Greenchem anordnar två konferensdagar med fokus på industriell bioteknik. Talare och lyssnare är politiker och företagare. Bland annat kommer EUparlamentarikern Lena Ek att tala om ämnet utifrån ett europeiskt perspektiv. sidan 6 Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv Bränslecellsprogram avslutas. Slutrapporten har precis skickats i väg till Mistra. Men det bekymrar inte deltagarna i programmet. Redan nu finns ny energi som ska ta bränslecellerna vidare till marknaden. Bland annat ska ett testcentrum organiseras. sidan 5 Det är fjärde gången Mistra arrangerar Forum för miljöforskning. Hur kom ni fram till det aktuella temat? Vi arrangerar konferensen tillsammans med Naturvårdsverket och Formas, två institutioner med medarbetare som är väl insatta i de aktuella miljöfrågorna. Vi diskuterar oss fram till varje års tema. Finns det någon avgörande anledning till att årets tema? Mat är ett hett ämne just nu, både när det gäller svält och människors övervikt. Dessutom blir det allt viktigare att människor vet varifrån maten kommer, och vad den innehåller. Mistra finansierade ju ett forskningsprogram som hette Mat21 som avslutades för flera år sedan. Varför kommer debatten så sent? Mat21:s anslag var att analysera livsmedelskedjans hållbarhet med hjälp av tvärvetenskaplig forskning. Det ansågs var helt nya grepp då. Nu är tiden mer mogen, något vi kan skönja i de matrelaterade program som pågår just nu, till exempel MASE och PlantCom- Mistra. Läs mer om konferensen på sid 5.

2 nz krönika Det är dags att gå vidare En ny VD är på plats och det är dags för mig att gå vidare. Jag tillträdde januari 2007 och det har varit en spännande tid i den miljöstrategiska forskningens tjänst. Några exempel: en ny strategi med ledorden vetenskaplig kvalitet, förnyelse, konkurrens, barriärbrytande och samhällsnytta. Den förverkligas genom ny idéutvecklings- och utvärderingsprocess. Fler externa forskare och användare involveras i utveckling och granskning. Två stora nysatsningar, Future Forests och Urban Futures, har sjösatts, liksom en samhällsvetenskaplig kunskapssyntes om koldioxidfångst och lagring. Dessutom fortsatta anslag till en rad pågående men även avslutning av några program. Totalt 562 MSEK till forskning åren En kompletterande projektmodell är igång, första temat är Arctic Futures. Flera spännande utvecklingsgrupper igångsatta. Det är ansvarsfullt att vara forskningsfinansiär. Särskilt idag när största delen av universitetens forskning är externt finansierad. Det blir en grannlaga uppgift att i första hand stödja forskningens grundvillkor, dvs tankefrihet. Att tänka stort och att tänka fritt. Att främja vetenskaplig excellens. Det är forskarna, inte finansiären, som bäst vet hur man når dit. Mistras uppdrag med fokus på forskning till nytta för näringsliv och samhälle, utmanar den helt centrala utgångspunkten om forskningens frihet. Men det finns kopplingar. Nytänkande utvecklar världen och ingen kan förutsäga när, var eller hur genombrott kommer att ske, om än vanligare i excellenta miljöer. Företag och förvaltning som vill utveckla sin verksamhet och ligga i den internationella toppen, vill samarbeta med excellenta, världsledande forskare. Så låt forskaren forska, företagaren driva företag, förvaltaren förvalta, dvs göra det de är bra på. Finansiärens roll är att ge förutsättningar och erbjuda frestelser till frivilligt samarbete. Nyfikenhet mellan forskare och praktiker, fritt och excellent, bygger broar och stärker Sveriges konkurrenskraft på en allt tuffare internationell marknad. Det har varit min utgångspunkt som VD. Men förändring tar tid, Mistras program är bundna under lång tid och min insikt tog också tid. Slutsatsen blev: Mistras uppdrag ger ej forskarna tillräcklig frihet. Pluralism och kreativitet blir lidande. Mistras uppdrag är som det är. Min lojalitet ligger hos forskarna. Ingetdera behöver vara fel. Jag väljer andra utmaningar, följer min linje och fortsätter med styrelse-, kommittéoch frilansuppdrag i det allt viktigare området miljö och hållbar utveckling. Jag tackar styrelsen och alla andra jag samarbetat med för den lärorika tid som varit, samt önskar nye VDn Lars-Erik Liljelund, nya styrelsen och alla Mistra-forskare varmt lycka till! Ola Engelmark Mistra-SWECIA arrangerar nordisk klimatkonferens Samhället måste snabbt anpassa sig till klimatförändringen Det är utgångspunkten för Mistra SWECIAs evenemang som forskningsprogrammet arrangerar tillsammans med Stockholm Environment Institute den 8-10 november. Syftet med konferensen är att möta den ökande efterfrågan på kunskap när det gäller klimatanpassning i de nordiska länderna. Rubriken är Climate Adaptation in the Nordic Countries: Scinece, Practisce, Policy. Konferensen kommer att hållas i Stockholm på initiativ från Nordic Climate change adaptation research network (NORDLAD-Net). Med ett tvärvetenskapligt perspektiv presenteras relevant forskning kring anpassning. Konferensen vänder sig till forskare, yrkesverksamma, beslutsfattare och andra intressenter med ett speciellt intresse av klimat, risker, sårbarhet och anpassning i nordiska förhållanden. Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket, öppnar de två dagarna. Första dagen har ett uttalat fokus på forskning. Dagen avslutas med middag på Stockholms stadshus. MISTRAS NYHETSBREV Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljelund Verkställande direktör lars-erik.liljelund@mistra.org Tel Projektledare och texter: Cecilia Öfverholm redaktör cecilia.ofverholm@ simsimmedia.se Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 8 2

3 Frodiga ärtfält med ärter vars frön behandlats med MASEs bakterieprodukt Cedress. FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM Bakterie ökar skörden och skyddar ärterna Sedan Kemikalieinspektionen godkänt MASEs nya biologiska ärtprodukt Cedress, baserad på en bakterie, kan Findus ställa de kemiska bekämpningsmedlen för fröbehandling på hyllan. Och det kan ske redan i höst. De stora vinnarna är konsumenterna och miljön, och förstås MASE som uppnått ett viktigt mål med forskningen. Det är många som jublar sedan Kemikalieinspektionen gett klartecken för Cedress, den biologiska ärtprodukten. Bakom utvecklingen står det Mistrafinansierade forskningsprogrammet MASE (Mikrobiell aktivitet för en sund miljö). Tack vare godkännandet har forskningsprogrammet uppnått ett av sina största och viktigaste mål: att förse marknaden med en produkt som kan ersätta kemiska bekämpningsmedel. Det är MASE som står för produktutvecklingen, men vi har jobbat i ett koncept med slutanvändaren Findus och Lantmännen-BioAgri som kommersialiserande partner, säger Margareta Hökeberg, vice programchef för MASE. Skyddar och stärker ärterna Cedress är ett fröbehandlingspreparat mot fröburna ärtsjukdomar, främst ärtfläcksjuka. Stora fältförsök under flera år har visat större och friskare skördar jämfört med de odlingar där man använt kemiska bekämpningsmedel. Ärtprodukten är baserad på den aktiva bakterien Pseudomonas chlororaphis. Att vi nu fått ett godkännande från Kemikalieinspektionen innebär att man direkt kan ersätta de kemiska fröbehandlingsmedlen, som vi vet läcker ut i våra vattendrag med en direkt återverkning på miljön, säger Margareta Hökeberg. En annan viktig faktor är resistens. mistra nyhetsbrev nr 8 3 s

4 s Margareta Hökeberg ser en klar fördel med biologiska bekämpningsmedel: Med tiden kan nog de flesta bekämpningsstrategier överlistas av patogener genom mutationer/genetisk rekombinering och selektion. Men i mikrobiella preparat vilar bekämpningen ofta på många komplexa verkningsmekanismer, vilket gör det oändligt mycket svårare för sjukdomsalstrande organismer att utveckla resistens än när bekämpningen vilar på en enda verkningsmekanism, som oftast är fallet med kemiska bekämpningsmedel. Det mikrobiella betningsmedlet som används för att förebygga sjukdomar i korn har funnits i 13 år på marknaden och hittills inte lett till någon form av resistens hos patogener, säger Margareta Hökeberg. Findus vill komma igång Trycket från livsmedelsproducenterna är stort för hållbart framtagna livsmedel. MASEs partner Findus har en uttalad policy att använda så lite pesticider som möjligt på klokast möjliga sätt. Att börja använda mikroorganismer i stället är ett viktigt steg för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vi har utvärderat detta i flera år och hoppas kunna komma i gång redan till nästa säsong, säger Findus forsknings- och utvecklingschef Åsa Josell. Det är Lantmännen-BioAgri som producerar Cedress och vd Kenneth Alness tänker inte nöja sig med enbart den svenska marknaden. Tillsammans med Findus avser vi redan i höst att behandla inför nästa års odling. Den svenska introduktionen är starten på en kommande internationell lansering. Vi undersöker även effekten mot ärtrotröta som är ett mycket stort problem i både Sverige och internationellt, säger Kenneth Alness. lantmännen är en viktig länk Lantmännen-BioAgri är MASEs kommersiella partner och den som utgör den viktiga länken mellan forsknings- Den svenska introduktionen är starten på en kommande internationell lansering. resultaten och slutanvändare som Findus. Forskningsprogrammet MASE avslutas under 2010, och registreringen av ärtprodukten har varit ett av de viktigaste målen med programmet. MASE Under åren 2004 till programtidens slut 2010 har MASEs forskare gjort över 200 fältförsök. Resultat finns från 31 olika grödor: I fält: ärt, spenat, morot, dill, persilja, ruccola, huvud-, roman- och isbergssallat, broccoli, vitkål, grönkål, kålrot, blomkål, savoykål, paprika, tomat, jordgubbar, potatis, vete, sockerbetor och gräs. I växthus: kruksallat, gurka, koriander, salvia, aubergine, röd och gul mangold, oregano och gräslök. Den aktiva jordbakterien Pseudomonas chlororaphis är den som finns i Cedress. Den finns också i produkterna Cedomon och Cerall som säljs av Delar av MASE, inte på grönbete, men väl i rapsfältet. Vi har väldigt mycket mer i pipeline som vi inte kommer att hinna slutföra under programtiden. Det hoppas vi kunna göra i ett annat sammanhang, säger Margareta Hökeberg. nz Lantmännen. Bakterien har genomgått mycket noggranna studier i enlighet med direktivet EEC 91/414 inom EU. I oktober 2004 godkändes bakterien inom EU och listades på Annex I. Exakt hur bakterien fungerar är inte fullständigt klarlagt. Det är troligtvis flera olika faktorer som påverkar verkningsmekanismen: Konkurrens om näring och utrymme Tillväxtstimulering Inducerad resistens (växtens egets immunförsvar stärks) Antibios (utsöndring av biokemiska produkter på utsädet i jorden) FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM mistra nyhetsbrev nr 8 4

5 Maten i centrum En miljard undernärda och en annan miljard övernärda. Vad händer med maten globalt och lokalt? Den februari 2011 anordnar Formas, Naturvårdsverket och Mistra en tvådagarskonferens om miljöforskning. Maten står i centrum. Det var dags att ha ett tema med koppling till areella näringar. Temat maten spänner över hela livsmedelskedjan, säger Birgitta Johansson, informationssekreterare på Formas och en av dem som anordnar konferensen. Var finns experterna inom området? Experterna finns på många olika institutioner inom forskarvärlden, hos myndigheter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket, inom näringsliv och ideella organisationer. Bland de många talarna på konferensen finns Hans Rosling, Johan Rockström, Stephan Rössner, Martin Ingvar och Misse Wester. Dessutom finns 15 olika seminarier att välja på. Forum för miljöforskning har fått ett gott mottagande. Varför det? Konferenserna är en skön blandning av föreläsningar och dialog, forskning och verklighet. De ger det senaste inom forskningen, samtidigt som näringsliv och ideella organisationer kommer till tals. Det finns gott om tid att träffas och utbyta erfarenheter. Vad har hänt konkret efter de tidigare konferenserna? En mycket påtaglig konsekvens är att Kemikalieinspektionen i höst ordnar Forum för giftfri miljö. En årlig konferens på det temat var ett starkt önskemål från deltagarna. nz Bränslecellen används för att direkt omvandla kemisk energi (ett bränsle och ett oxidationsmedel) till elektrisk energi. Bränslet utgörs av t.ex. vätgas och oxidationsmedlet är vanligtvis luft. Utsläppen till atmosfären är mycket små och avgaserna består endast av vatten. Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv Mistras Bränslecellsprogram tar slut efter 12 års forskning. Men slutet blir också starten på något nytt, ett testcentrum för bränsleceller. Efter ett idogt uppvaktande av generaldirektörer, politiker och näringslivshöjdare har ledningen på Bränslecellsprogrammet lyckats väcka intresse och fått pengar för ett testcentrum. Det här är första steget till ett att skapa ett svenskt bränslecellscentrum. I dagarna diskuterar Energimyndigheten sin roll i detta, säger Bengt Steen. Grundplåten finns dock redan. Sexmiljoner kronor kommer från Västra Götalandsregionen (VGR), och lika mycket från Volvo Powercell. Det yppades ett tillfälle att söka pengar från VGR. Vi gjorde så och fick pengar till Bränslecellscentrumet. Vi hade ETC i Nol som värd i ansökan vilket var bra, säger Bengt Steen. ETC är en centrumbildning med Göran Johansson (programchef för Mistras bränslecellsprogram) i spetsen. ETCs mål är att föra forskningen vidare mot produkter och marknaden. Företaget arbetar sedan flera år både med batterier och bränsleceller. Det är viktigt att vi kommer igång med vårt bränslecellscentrum nu. Det är också temat i vår slutrapport till Mistra. Drar det ut på tiden riskerar kompetensen att försvinna till andra företag och organisationer, säger Bengt Steen. bra utväxling av programmet Bengt Steen anser att utväxlingen av Mistras bränslecellsprogram varit stor. Dels har företagen som varit industriella partners i programmet, till exempel my FC och Powercell, positionerat sig väl på den internationella kartan. Dels har programmet levererat 25 doktorer, varav en del arbetar inom bränslecellsföretag. Vi har också stärkt de seniora forskarna, varav många fått professorskompetens och etablerat sig internationellt under programmet, säger Bengt Steen. För ett drygt år sedan började det hända mycket inom bränslecellsområdet. Fram för allt gick Midroc, OCAS, Energimyndigheten och Volvo Technology Transfer samman och satsade 200 miljoner kronor i Powercell Sweden AB. Även statens riskkapitalbolag Fouriertransform investerade i Powercell, 60 miljoner. myfc har också attraherat riskkapital. Ett svenskt centrum med ett eget testlaboratorium blir ett komplement till satsningarna. Partners i testcentrumet blir Powercell, Chalmers, ETC, SP Testsite Sweden och Vätgas Sverige. mistra nyhetsbrev nr 8 5

6 Vegetabiliska oljor är en av de förnyelsebara råvaror som Greenchem använder sig av. Industriell bioteknik är vägen framåt Den 8-9 november arrangerar Mistraprogrammet Greenchem två intensiva dagar om industriell bioteknik. Anledningarna till satsningen är flera, dels kommer Greenchem att avslutas, dels vill man visa vilka möjligheter det finns med industriell bioteknik. Josefin Ahlqvist håller i de två konferensdagarna. Hon var tidigare vd för Devenz AB, det bolag som startats av Greenchems forskare och som har i uppgift att patentera resultaten och föra produkterna vidare mot marknaden. Vi kommer att visa vilka resultat vi har uppnått. Men sen är tanken att andra som arbetar med industriell bioteknik både i Sverige och Europa ska visa på sina lyckade exempel, säger Josefin Ahlqvist. Från IKEA kommer Per Stoltz att prata om koncernens nya strategier när det gäller miljö. Ett annat exempel är ACO Hud, som representeras av Johanna Brinck. Hon kommer att tala om framgångsfaktorer när det gäller industriers deltagande i denna typ av program. Från Mistra kommer Britt- Marie Bertilsson att tala om varför Mistra valde att finansiera ett program om industriell bioteknik.centerpartisten och EU-parlamentarikern Lena Ek kommer att tala om tillväxtmöjligheterna för hållbar utveckling och bioteknik utifrån ett europeiskt perspektiv. Det är väldigt roligt att Lena Ek deltar. Hon sitter med i gruppen som formulerar Europe 2020 Strategy, säger Josefin Ahlqvist. flera mindre projekt Greenchem har pågått i åtta år. Vissa projekt kommer att fortsätta trots att programmet avslutas. Vissa delar kommer att fortleva inom Devenz. Men det blir flera mindre projekt i stället för ett stort. Det som blir kvar av Greenchem är en hemsida där forskningen och resultaten presenteras. Hemsidan kommer också att innehålla en hel del föreläsningsmaterial som exempelvis lärare kan ladda ner. Hemsidan kommer att hållas uppdaterad. Greenchems mål har varit att visa på de alternativ som finns istället för olja så att förnyelsebara råvaror blir den framtida basen för kemiindustrin. Det är dags att flera får insikten att detta är framtiden. Oljan kommer att ta slut och det här är ett väldigt bra alternativ. Det finns otroligt mycket råvara i Sverige, både skog och odlingsbar mark, säger Josefin Ahlqvist. Svenska universitet och högskolor och program som Greenchem har kunnat bevisa att förnyelsebara råvaror kan ersätta de fossila inom kemiindustrin. Nu måste vi lära oss om uppskalning och processer. Hittills har det inte varit kommersiellt intressant och man kan undra varför det inte lossnar, säger Josefin Ahlqvist. Miljögifter i skymundan Miljöfrågan har varit fokuserad på klimat och transporter. Miljögifter har kommit i skymundan, anser Josefin Ahlqvist och pekar på de många fördelarna med biologiska processer och råvaror till förmån för fossila: Produkterna bryts ner naturligt och det blir inga giftutsläpp, produktionen sparar pengar under processen. Det är inget som behöver kokas ihop vilket är det som gäller för fossila råvaror. Dessutom utsätts inte produktionspersonalen för gifter. Det blir också mindre avfall, eftersom man kan utnyttja hela råvaran. Hon hoppas att konferensen ska locka företag som vill satsa inom industriell bioteknik och knyta nya kontakter. - Vi har redan fått många positiva svar och jag har en känsla av att det kommer mycket folk, säger Josefin Ahlqvist. nz mistra nyhetsbrev nr 8 6

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB Lantmännen Lantbruk Avd. Seed Treatment Består av BioAgri AB, SeedGard AB och MASE-laboratorierna AB Uppsala

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Bakterier för tillväxtstimulering och biologisk bekämpning i morötter/grönsaker Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg Alternativa bekämpningsmetoder Margareta Hökeberg CBC Centrum för biologisk i bekämpning, SLU Disposition Vad är CBC? Översikt alternativa bekämpningsmetoder Biologisk bekämpning Goda exempel Forskning

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2016 LEDARSKAP i EKONOMI i HR 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 En unik

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling.

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Måltid Sverige en arena för den offentliga måltiden

Måltid Sverige en arena för den offentliga måltiden Måltid Sverige en arena för den offentliga måltiden 2017-03-23 Möte Livsmedelsverket 2017-03-21 Presentation vilka vi är Bakgrund Måltid Sverige Förslag på process att arbeta fram en FoI-agenda Diskussion

Läs mer

januari Borja Ata - Sluta ata pumpa, purjolök, salladskål, savoykål mandag tisdag onsdag torsdag fredag lordag sondag nyårsafton tjugondedag jul

januari Borja Ata - Sluta ata pumpa, purjolök, salladskål, savoykål mandag tisdag onsdag torsdag fredag lordag sondag nyårsafton tjugondedag jul januari brysselkål, endive, grönkål, jordärtskocka, kålrot, gul lök, röd lök, morot, palsternacka, paprika, potatis, rotselleri, rättika, rödbeta, rödkål, svartrot, vitkål - pumpa, purjolök, salladskål,

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017 Kunskap om och för samhällets klimatarbete Dialogmöte den 29 maj 2017 Tankar inför mötet Informera och klargöra kring utlysningen, hinna prata och diskutera frågor som finns Få en bild av vilka ni är kunna

Läs mer

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007 Rundabordssamtal om vätgas IVA 15:e februari 2007 Deltagare Universitet/högskola Per Alvfors, KTH Peter Lindblad, Uppsala Universitet Dag Noréus, Stockholms Universitet Bengt Steen, Chalmers Lars Stenmark,

Läs mer

Klimatanpassning Sverige 2017 Den nationella konferensen om lösningar, strategier och finansiering.

Klimatanpassning Sverige 2017 Den nationella konferensen om lösningar, strategier och finansiering. Klimatanpassning Sverige 2017 Den nationella konferensen om lösningar, strategier och finansiering. Den nationella konferensen Klimatanpassning Sverige har genomförts varje år sedan 2011. Det är den centrala

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

INSPIRATÖREN GUNHILD A. STORDALEN

INSPIRATÖREN GUNHILD A. STORDALEN INSPIRATÖREN GUNHILD A. STORDALEN 26 SAMHALL STORY 02 2015 2014 Vi måste våga se möjligheter Hon är läkare, miljardärshustru och filantrop. Men framför allt är Gunhild A. Stordalen en engagerad eldsjäl

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Månadens råvaror januari

Månadens råvaror januari Månadens råvaror januari GRÖNT Salladskål Endivesallad Krasse och andra skott som solros Persilja Pumpa Potatis, olika sorter Lök, olika sorter Purjolök Vitlök Kålrot Majrova Palsternacka Persiljerot Rotselleri

Läs mer

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Projektet Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Pia Sundh Projektet Intressenter och finansiärer Göteborg Energi Byggforskningsrådet / Formas

Läs mer

Infrastruktur och samverkan

Infrastruktur och samverkan Infrastruktur och samverkan Om långsiktig planering för hållbar infrastruktur Annika Malm RISE Research Institutes of Sweden ETT FORSKNINGSPROGRAM MED SMART UNDERHÅLL I FOKUS FINANSIERAT AV PROGRAMVÄRD

Läs mer

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2014 ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 Kommunicera ditt budskap direkt

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev mars 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar position till 2050 Hagainitiativet

Läs mer

Steget före tillsammans

Steget före tillsammans Foto: Cargotec Steget före tillsammans I södra Sverige finns föreningen Tunga fordon som är en medlemsorganisation med världsledande tillverkare av tunga fordon som dumprar, hjullastare, skogsmaskiner,

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

~ Omställning Tranås ~

~ Omställning Tranås ~ ~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad

Läs mer

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Det finns många skäl att satsa på forskning och innovation (FoI). För organisationer och företag kan det vara ett sätt att utveckla

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn

Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn Miljö Ekonomi Avfall morötter mot matsvinn REAGERA mot mindre matsvinn Med engagemang, kunskap och vördnad för vår mat kan vi tillsammans minimera den mängd livsmedel som går till spillo. Storhushållens

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan för 2017

Verksamhetsplan för 2017 Verksamhetsplan för 2017 1 Detta är Fritidsodlingens Riksorganisation FOR är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för ideella organisationer med huvudsaklig inriktning mot fritidsodling. Organisationen

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Forskning för ett säkrare samhälle

Forskning för ett säkrare samhälle FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare

Läs mer

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019 En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019 Program 10.00 Välkomna Ingrid Petersson, Formas generaldirektör och Inger Andersson, ordförande i Nationella kommittén för livsmedelsforskning

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Projekt vi arbetar med

Projekt vi arbetar med Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE Våra föreläsare och deras tillväxtnycklar Sedan 2010 har vi genomfört vårt populära tillväxtprogram och fler än 700 företagsledare och chefer

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Framtidens urbana trädbestånd

Framtidens urbana trädbestånd inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 oktober 2013 experter Henrik Sjöman SLU Alnarp Vikki Bengtsson Ekolog Pro-natura PrAktikfALL från malmö stad Arne Mattsson göteborgs stad Helena Bjarnegård kungsbacka

Läs mer

IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017

IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017 IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017 SMART INNOVATION, 3D-PRINTING Projektet Smart innovation fortsatte med träffar under 2017. 3D-printing: Vilka är styrkorna med 3Dprinting? Hur långt har utvecklingen kommit? Olaf

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer