Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb. Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv

Transkript

1 Gamla Brogratan Stockholm Telefon Fax NYHETSBREV NUMMER 8 FRÅN MISTRA 2010 nz men hallå... Fredrik Gunnarsson på Mistra som arrangerar Forum för miljöforskning. Fredrik Gunnarsson på Mistra. FOTO: MARIANN WIKSTRÖM Ny bakterieprodukt från MASE räddar ärtskörden Forskningsprogrammet MASE har tagit fram en bakterieprodukt som räddar ärtskörden från ärtfläcksjukan, en allvarlig svampsjukdom i ärtodlingen. Nu har Kemikalieinspektionen registrerat och godkänt bakterieprodukten, som döpts till Cedress. Första kunden Findus ställer kemikalierna på hyllan och betar troligen redan i höst ärtfröna med Cedress. sidan 3 Industriell bioteknik ska spridas till politikerna Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb. Mistraprogrammet Greenchem anordnar två konferensdagar med fokus på industriell bioteknik. Talare och lyssnare är politiker och företagare. Bland annat kommer EUparlamentarikern Lena Ek att tala om ämnet utifrån ett europeiskt perspektiv. sidan 6 Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv Bränslecellsprogram avslutas. Slutrapporten har precis skickats i väg till Mistra. Men det bekymrar inte deltagarna i programmet. Redan nu finns ny energi som ska ta bränslecellerna vidare till marknaden. Bland annat ska ett testcentrum organiseras. sidan 5 Det är fjärde gången Mistra arrangerar Forum för miljöforskning. Hur kom ni fram till det aktuella temat? Vi arrangerar konferensen tillsammans med Naturvårdsverket och Formas, två institutioner med medarbetare som är väl insatta i de aktuella miljöfrågorna. Vi diskuterar oss fram till varje års tema. Finns det någon avgörande anledning till att årets tema? Mat är ett hett ämne just nu, både när det gäller svält och människors övervikt. Dessutom blir det allt viktigare att människor vet varifrån maten kommer, och vad den innehåller. Mistra finansierade ju ett forskningsprogram som hette Mat21 som avslutades för flera år sedan. Varför kommer debatten så sent? Mat21:s anslag var att analysera livsmedelskedjans hållbarhet med hjälp av tvärvetenskaplig forskning. Det ansågs var helt nya grepp då. Nu är tiden mer mogen, något vi kan skönja i de matrelaterade program som pågår just nu, till exempel MASE och PlantCom- Mistra. Läs mer om konferensen på sid 5.

2 nz krönika Det är dags att gå vidare En ny VD är på plats och det är dags för mig att gå vidare. Jag tillträdde januari 2007 och det har varit en spännande tid i den miljöstrategiska forskningens tjänst. Några exempel: en ny strategi med ledorden vetenskaplig kvalitet, förnyelse, konkurrens, barriärbrytande och samhällsnytta. Den förverkligas genom ny idéutvecklings- och utvärderingsprocess. Fler externa forskare och användare involveras i utveckling och granskning. Två stora nysatsningar, Future Forests och Urban Futures, har sjösatts, liksom en samhällsvetenskaplig kunskapssyntes om koldioxidfångst och lagring. Dessutom fortsatta anslag till en rad pågående men även avslutning av några program. Totalt 562 MSEK till forskning åren En kompletterande projektmodell är igång, första temat är Arctic Futures. Flera spännande utvecklingsgrupper igångsatta. Det är ansvarsfullt att vara forskningsfinansiär. Särskilt idag när största delen av universitetens forskning är externt finansierad. Det blir en grannlaga uppgift att i första hand stödja forskningens grundvillkor, dvs tankefrihet. Att tänka stort och att tänka fritt. Att främja vetenskaplig excellens. Det är forskarna, inte finansiären, som bäst vet hur man når dit. Mistras uppdrag med fokus på forskning till nytta för näringsliv och samhälle, utmanar den helt centrala utgångspunkten om forskningens frihet. Men det finns kopplingar. Nytänkande utvecklar världen och ingen kan förutsäga när, var eller hur genombrott kommer att ske, om än vanligare i excellenta miljöer. Företag och förvaltning som vill utveckla sin verksamhet och ligga i den internationella toppen, vill samarbeta med excellenta, världsledande forskare. Så låt forskaren forska, företagaren driva företag, förvaltaren förvalta, dvs göra det de är bra på. Finansiärens roll är att ge förutsättningar och erbjuda frestelser till frivilligt samarbete. Nyfikenhet mellan forskare och praktiker, fritt och excellent, bygger broar och stärker Sveriges konkurrenskraft på en allt tuffare internationell marknad. Det har varit min utgångspunkt som VD. Men förändring tar tid, Mistras program är bundna under lång tid och min insikt tog också tid. Slutsatsen blev: Mistras uppdrag ger ej forskarna tillräcklig frihet. Pluralism och kreativitet blir lidande. Mistras uppdrag är som det är. Min lojalitet ligger hos forskarna. Ingetdera behöver vara fel. Jag väljer andra utmaningar, följer min linje och fortsätter med styrelse-, kommittéoch frilansuppdrag i det allt viktigare området miljö och hållbar utveckling. Jag tackar styrelsen och alla andra jag samarbetat med för den lärorika tid som varit, samt önskar nye VDn Lars-Erik Liljelund, nya styrelsen och alla Mistra-forskare varmt lycka till! Ola Engelmark Mistra-SWECIA arrangerar nordisk klimatkonferens Samhället måste snabbt anpassa sig till klimatförändringen Det är utgångspunkten för Mistra SWECIAs evenemang som forskningsprogrammet arrangerar tillsammans med Stockholm Environment Institute den 8-10 november. Syftet med konferensen är att möta den ökande efterfrågan på kunskap när det gäller klimatanpassning i de nordiska länderna. Rubriken är Climate Adaptation in the Nordic Countries: Scinece, Practisce, Policy. Konferensen kommer att hållas i Stockholm på initiativ från Nordic Climate change adaptation research network (NORDLAD-Net). Med ett tvärvetenskapligt perspektiv presenteras relevant forskning kring anpassning. Konferensen vänder sig till forskare, yrkesverksamma, beslutsfattare och andra intressenter med ett speciellt intresse av klimat, risker, sårbarhet och anpassning i nordiska förhållanden. Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket, öppnar de två dagarna. Första dagen har ett uttalat fokus på forskning. Dagen avslutas med middag på Stockholms stadshus. MISTRAS NYHETSBREV Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljelund Verkställande direktör lars-erik.liljelund@mistra.org Tel Projektledare och texter: Cecilia Öfverholm redaktör cecilia.ofverholm@ simsimmedia.se Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 8 2

3 Frodiga ärtfält med ärter vars frön behandlats med MASEs bakterieprodukt Cedress. FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM Bakterie ökar skörden och skyddar ärterna Sedan Kemikalieinspektionen godkänt MASEs nya biologiska ärtprodukt Cedress, baserad på en bakterie, kan Findus ställa de kemiska bekämpningsmedlen för fröbehandling på hyllan. Och det kan ske redan i höst. De stora vinnarna är konsumenterna och miljön, och förstås MASE som uppnått ett viktigt mål med forskningen. Det är många som jublar sedan Kemikalieinspektionen gett klartecken för Cedress, den biologiska ärtprodukten. Bakom utvecklingen står det Mistrafinansierade forskningsprogrammet MASE (Mikrobiell aktivitet för en sund miljö). Tack vare godkännandet har forskningsprogrammet uppnått ett av sina största och viktigaste mål: att förse marknaden med en produkt som kan ersätta kemiska bekämpningsmedel. Det är MASE som står för produktutvecklingen, men vi har jobbat i ett koncept med slutanvändaren Findus och Lantmännen-BioAgri som kommersialiserande partner, säger Margareta Hökeberg, vice programchef för MASE. Skyddar och stärker ärterna Cedress är ett fröbehandlingspreparat mot fröburna ärtsjukdomar, främst ärtfläcksjuka. Stora fältförsök under flera år har visat större och friskare skördar jämfört med de odlingar där man använt kemiska bekämpningsmedel. Ärtprodukten är baserad på den aktiva bakterien Pseudomonas chlororaphis. Att vi nu fått ett godkännande från Kemikalieinspektionen innebär att man direkt kan ersätta de kemiska fröbehandlingsmedlen, som vi vet läcker ut i våra vattendrag med en direkt återverkning på miljön, säger Margareta Hökeberg. En annan viktig faktor är resistens. mistra nyhetsbrev nr 8 3 s

4 s Margareta Hökeberg ser en klar fördel med biologiska bekämpningsmedel: Med tiden kan nog de flesta bekämpningsstrategier överlistas av patogener genom mutationer/genetisk rekombinering och selektion. Men i mikrobiella preparat vilar bekämpningen ofta på många komplexa verkningsmekanismer, vilket gör det oändligt mycket svårare för sjukdomsalstrande organismer att utveckla resistens än när bekämpningen vilar på en enda verkningsmekanism, som oftast är fallet med kemiska bekämpningsmedel. Det mikrobiella betningsmedlet som används för att förebygga sjukdomar i korn har funnits i 13 år på marknaden och hittills inte lett till någon form av resistens hos patogener, säger Margareta Hökeberg. Findus vill komma igång Trycket från livsmedelsproducenterna är stort för hållbart framtagna livsmedel. MASEs partner Findus har en uttalad policy att använda så lite pesticider som möjligt på klokast möjliga sätt. Att börja använda mikroorganismer i stället är ett viktigt steg för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vi har utvärderat detta i flera år och hoppas kunna komma i gång redan till nästa säsong, säger Findus forsknings- och utvecklingschef Åsa Josell. Det är Lantmännen-BioAgri som producerar Cedress och vd Kenneth Alness tänker inte nöja sig med enbart den svenska marknaden. Tillsammans med Findus avser vi redan i höst att behandla inför nästa års odling. Den svenska introduktionen är starten på en kommande internationell lansering. Vi undersöker även effekten mot ärtrotröta som är ett mycket stort problem i både Sverige och internationellt, säger Kenneth Alness. lantmännen är en viktig länk Lantmännen-BioAgri är MASEs kommersiella partner och den som utgör den viktiga länken mellan forsknings- Den svenska introduktionen är starten på en kommande internationell lansering. resultaten och slutanvändare som Findus. Forskningsprogrammet MASE avslutas under 2010, och registreringen av ärtprodukten har varit ett av de viktigaste målen med programmet. MASE Under åren 2004 till programtidens slut 2010 har MASEs forskare gjort över 200 fältförsök. Resultat finns från 31 olika grödor: I fält: ärt, spenat, morot, dill, persilja, ruccola, huvud-, roman- och isbergssallat, broccoli, vitkål, grönkål, kålrot, blomkål, savoykål, paprika, tomat, jordgubbar, potatis, vete, sockerbetor och gräs. I växthus: kruksallat, gurka, koriander, salvia, aubergine, röd och gul mangold, oregano och gräslök. Den aktiva jordbakterien Pseudomonas chlororaphis är den som finns i Cedress. Den finns också i produkterna Cedomon och Cerall som säljs av Delar av MASE, inte på grönbete, men väl i rapsfältet. Vi har väldigt mycket mer i pipeline som vi inte kommer att hinna slutföra under programtiden. Det hoppas vi kunna göra i ett annat sammanhang, säger Margareta Hökeberg. nz Lantmännen. Bakterien har genomgått mycket noggranna studier i enlighet med direktivet EEC 91/414 inom EU. I oktober 2004 godkändes bakterien inom EU och listades på Annex I. Exakt hur bakterien fungerar är inte fullständigt klarlagt. Det är troligtvis flera olika faktorer som påverkar verkningsmekanismen: Konkurrens om näring och utrymme Tillväxtstimulering Inducerad resistens (växtens egets immunförsvar stärks) Antibios (utsöndring av biokemiska produkter på utsädet i jorden) FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM mistra nyhetsbrev nr 8 4

5 Maten i centrum En miljard undernärda och en annan miljard övernärda. Vad händer med maten globalt och lokalt? Den februari 2011 anordnar Formas, Naturvårdsverket och Mistra en tvådagarskonferens om miljöforskning. Maten står i centrum. Det var dags att ha ett tema med koppling till areella näringar. Temat maten spänner över hela livsmedelskedjan, säger Birgitta Johansson, informationssekreterare på Formas och en av dem som anordnar konferensen. Var finns experterna inom området? Experterna finns på många olika institutioner inom forskarvärlden, hos myndigheter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket, inom näringsliv och ideella organisationer. Bland de många talarna på konferensen finns Hans Rosling, Johan Rockström, Stephan Rössner, Martin Ingvar och Misse Wester. Dessutom finns 15 olika seminarier att välja på. Forum för miljöforskning har fått ett gott mottagande. Varför det? Konferenserna är en skön blandning av föreläsningar och dialog, forskning och verklighet. De ger det senaste inom forskningen, samtidigt som näringsliv och ideella organisationer kommer till tals. Det finns gott om tid att träffas och utbyta erfarenheter. Vad har hänt konkret efter de tidigare konferenserna? En mycket påtaglig konsekvens är att Kemikalieinspektionen i höst ordnar Forum för giftfri miljö. En årlig konferens på det temat var ett starkt önskemål från deltagarna. nz Bränslecellen används för att direkt omvandla kemisk energi (ett bränsle och ett oxidationsmedel) till elektrisk energi. Bränslet utgörs av t.ex. vätgas och oxidationsmedlet är vanligtvis luft. Utsläppen till atmosfären är mycket små och avgaserna består endast av vatten. Bränslecellsprogrammet avslutas men får nytt liv Mistras Bränslecellsprogram tar slut efter 12 års forskning. Men slutet blir också starten på något nytt, ett testcentrum för bränsleceller. Efter ett idogt uppvaktande av generaldirektörer, politiker och näringslivshöjdare har ledningen på Bränslecellsprogrammet lyckats väcka intresse och fått pengar för ett testcentrum. Det här är första steget till ett att skapa ett svenskt bränslecellscentrum. I dagarna diskuterar Energimyndigheten sin roll i detta, säger Bengt Steen. Grundplåten finns dock redan. Sexmiljoner kronor kommer från Västra Götalandsregionen (VGR), och lika mycket från Volvo Powercell. Det yppades ett tillfälle att söka pengar från VGR. Vi gjorde så och fick pengar till Bränslecellscentrumet. Vi hade ETC i Nol som värd i ansökan vilket var bra, säger Bengt Steen. ETC är en centrumbildning med Göran Johansson (programchef för Mistras bränslecellsprogram) i spetsen. ETCs mål är att föra forskningen vidare mot produkter och marknaden. Företaget arbetar sedan flera år både med batterier och bränsleceller. Det är viktigt att vi kommer igång med vårt bränslecellscentrum nu. Det är också temat i vår slutrapport till Mistra. Drar det ut på tiden riskerar kompetensen att försvinna till andra företag och organisationer, säger Bengt Steen. bra utväxling av programmet Bengt Steen anser att utväxlingen av Mistras bränslecellsprogram varit stor. Dels har företagen som varit industriella partners i programmet, till exempel my FC och Powercell, positionerat sig väl på den internationella kartan. Dels har programmet levererat 25 doktorer, varav en del arbetar inom bränslecellsföretag. Vi har också stärkt de seniora forskarna, varav många fått professorskompetens och etablerat sig internationellt under programmet, säger Bengt Steen. För ett drygt år sedan började det hända mycket inom bränslecellsområdet. Fram för allt gick Midroc, OCAS, Energimyndigheten och Volvo Technology Transfer samman och satsade 200 miljoner kronor i Powercell Sweden AB. Även statens riskkapitalbolag Fouriertransform investerade i Powercell, 60 miljoner. myfc har också attraherat riskkapital. Ett svenskt centrum med ett eget testlaboratorium blir ett komplement till satsningarna. Partners i testcentrumet blir Powercell, Chalmers, ETC, SP Testsite Sweden och Vätgas Sverige. mistra nyhetsbrev nr 8 5

6 Vegetabiliska oljor är en av de förnyelsebara råvaror som Greenchem använder sig av. Industriell bioteknik är vägen framåt Den 8-9 november arrangerar Mistraprogrammet Greenchem två intensiva dagar om industriell bioteknik. Anledningarna till satsningen är flera, dels kommer Greenchem att avslutas, dels vill man visa vilka möjligheter det finns med industriell bioteknik. Josefin Ahlqvist håller i de två konferensdagarna. Hon var tidigare vd för Devenz AB, det bolag som startats av Greenchems forskare och som har i uppgift att patentera resultaten och föra produkterna vidare mot marknaden. Vi kommer att visa vilka resultat vi har uppnått. Men sen är tanken att andra som arbetar med industriell bioteknik både i Sverige och Europa ska visa på sina lyckade exempel, säger Josefin Ahlqvist. Från IKEA kommer Per Stoltz att prata om koncernens nya strategier när det gäller miljö. Ett annat exempel är ACO Hud, som representeras av Johanna Brinck. Hon kommer att tala om framgångsfaktorer när det gäller industriers deltagande i denna typ av program. Från Mistra kommer Britt- Marie Bertilsson att tala om varför Mistra valde att finansiera ett program om industriell bioteknik.centerpartisten och EU-parlamentarikern Lena Ek kommer att tala om tillväxtmöjligheterna för hållbar utveckling och bioteknik utifrån ett europeiskt perspektiv. Det är väldigt roligt att Lena Ek deltar. Hon sitter med i gruppen som formulerar Europe 2020 Strategy, säger Josefin Ahlqvist. flera mindre projekt Greenchem har pågått i åtta år. Vissa projekt kommer att fortsätta trots att programmet avslutas. Vissa delar kommer att fortleva inom Devenz. Men det blir flera mindre projekt i stället för ett stort. Det som blir kvar av Greenchem är en hemsida där forskningen och resultaten presenteras. Hemsidan kommer också att innehålla en hel del föreläsningsmaterial som exempelvis lärare kan ladda ner. Hemsidan kommer att hållas uppdaterad. Greenchems mål har varit att visa på de alternativ som finns istället för olja så att förnyelsebara råvaror blir den framtida basen för kemiindustrin. Det är dags att flera får insikten att detta är framtiden. Oljan kommer att ta slut och det här är ett väldigt bra alternativ. Det finns otroligt mycket råvara i Sverige, både skog och odlingsbar mark, säger Josefin Ahlqvist. Svenska universitet och högskolor och program som Greenchem har kunnat bevisa att förnyelsebara råvaror kan ersätta de fossila inom kemiindustrin. Nu måste vi lära oss om uppskalning och processer. Hittills har det inte varit kommersiellt intressant och man kan undra varför det inte lossnar, säger Josefin Ahlqvist. Miljögifter i skymundan Miljöfrågan har varit fokuserad på klimat och transporter. Miljögifter har kommit i skymundan, anser Josefin Ahlqvist och pekar på de många fördelarna med biologiska processer och råvaror till förmån för fossila: Produkterna bryts ner naturligt och det blir inga giftutsläpp, produktionen sparar pengar under processen. Det är inget som behöver kokas ihop vilket är det som gäller för fossila råvaror. Dessutom utsätts inte produktionspersonalen för gifter. Det blir också mindre avfall, eftersom man kan utnyttja hela råvaran. Hon hoppas att konferensen ska locka företag som vill satsa inom industriell bioteknik och knyta nya kontakter. - Vi har redan fått många positiva svar och jag har en känsla av att det kommer mycket folk, säger Josefin Ahlqvist. nz mistra nyhetsbrev nr 8 6