Barn- och utbildningsnämnden. Föredragningslista /2. Tid: kl. 18:00 Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen har förmöte i Lagmannen från kl 17. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, information 4. Verksamhetsplan 2018 för barn- och utbildningsnämnden, information 5. Delårsrapport 2:2017 för barn- och utbildningsnämnden 6. Internkontrollplan 2017 för barnoch utbildningsnämnden, delårsuppföljning 7. Rapport för att åtgärda avvikelser i internkontrollplan Idrottspolitiskt handlingsprogram, , remiss 9. Utbildning för nämndledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden, motion BUN/2017: BUN/2017: BUN/2017: BUN/2016: BUN/2015: BUN/2017: BUN/2017: Extra utskick Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

2 2/2 Ärende 10. Revidering av kontaktpolitikerlista Information från utbildningschefen 12. Information från ordföranden 13. Övriga frågor Beteckning BUN/2016: Bilaga 14. Ärendebalanslista Bilaga 15. Kränkande behandling, information 16. Delegationsärenden Handlingar på sammanträde 17. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträde Maria Antropowa Ehrnfelt Evelina Fransson Ordförande Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Jacob Kurkiala Dnr BUN/2016: /3 Barn- och utbildningsnämnden Internkontrollplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden, delårsuppföljning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna delårsuppföljningen av internkontrollplanen Beskrivning av ärendet Syftet med internkontrollen är att säkra ett effektivt förvaltningsarbete. En god intern kontroll förutsätter en effektiv samverkan mellan den politiska ledningen, chefer och övriga anställda. En effektiv intern kontroll säkerställer att de politiska målen uppfylls och att verksamhetens processer fungerar tillförlitligt. Barn- och utbildningsnämnden fastställde internkontrollplanen för I enlighet med kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar ska internkontrollplanen följas upp i samband med delårsrapporten och årsredovisningen. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att följa upp följande granskningsområden: Uppföljning kunskapsmål Ny lagstiftning från och med gör bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik obligatoriskt att använda. Granskningen visar att alla kommunens skolor har genomfört bedömningsstödet. Klasslärare och speciallärare har genomfört både de muntliga och skriftliga delarna som ingår i stödet. Ingen avvikelse. Diskriminering och kränkande behandling Delårsuppföljningen av 2016 års kontrollplan visar att enheterna årligen upprättar sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen visade även att införandet av IT-stöd krävde att rutinerna för att anmäla kränkande behandling behövde omarbetas. Detta har gjorts och huvudmannen har beslutat om ny rutin för anmälan och utredning av diskriminering och kränkande behandling. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 6.2 2/3 Granskningen visar att kränkningar utreds och åtgärdas när de uppmärksammas av personalen, däremot är det inte alltid de dokumenteras och anmäls. Införandet av IT-stöd för att anmäla och utreda kränkande behandling har förbättrat situationen. För ärenden som inte anmäls till huvudmannen är det svårt att veta om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga, däremot utreds samtliga kränkningsärenden som kommer skolorna till känna. Ingen avvikelse. Delegationsbeslut Delårsuppföljningen 2016 visade att rapportering av delegationsärenden görs till varje nämnd men att rapporten inte är komplett. Granskningen visar att somliga delegationsbeslut inte rapporteras till nämnden, i enlighet med fastställd rutin. Orsaken är främst att berörda delegater glömt att rapportera in besluten. Avvikelse. Verkställighet av politiska beslut Barn- och utbildningsnämnden vill säkerställa att nämndens beslut verkställs. Granskningen visar att Barn- och utbidlningsnämndens beslut fattas inom rimlig tid. I samband med granskningen kunde endast ett beslut som inte expedierats inom rimlig tid påvisas. Ingen avvikelse. Frånvarohantering grundskolan Delårsuppföljningen 2016 visade att rutiner för elever med hög frånvaro finns men att riktlinjer för arbetet med elever som fortsatt har hög frånvaro saknas. Granskningen visar att riktlinjer för frånvarohantering är framtagna i utkast och ska presenteras för kommunledningsgruppen i september Ingen avvikelse. Planering (schematider förskola/fritidshem) Delårsuppföljningen 2016 visade att uppdateringarna av scheman till förskolan fungerar bra men att det finns brister i fritidshemmens scheman. Granskningen visar att det fortsatt förekommer brister i fritidshemmens scheman, men att det även i mindre utsträckning brister i förskolan. I fritidshemmen sakandes 23 % av scheman medan det i förskolan saknades 7 %. Avvikelse. Elevhälsan Delårsuppföljningen 2016 visade att riktlinjer för elevhälsoarbetet finns, men att de behöver färdigställas och förtydligas utifrån kommande elevhälsoorganisation.

5 6.3 3/3 Delårsuppföljningen 2017 visar att utvecklingen av elevhälsaarbetet fortgår, såväl på lokal som på central nivå. Genom en förändring i organisation av psykologisk resurs inför HT-17 har nu samtliga lokala elevhälsateam tillgång till psykologisk kompetens. Den centrala barn- och elevhälsan utgör ett kompetens- och processtöd i utvecklingen av elevhälsan. Under våren har fokus varit inkluderande lärmiljöer, ökad skolnärvaro, arbetsgångar i elevhälsaarbetet, processen kring tilläggsbelopp samt nyanlända elevers lärande. Ingen avvikelse. Statsbidrag för nyanlända En revisionsrapport 2016 visade att det råder osäkerhet om alla ersättningar som kan återsökas från Migrationsverket återsöks. En statsbidragscontroller har under våren 2017 anställts inom kommunen. Controllerns uppgift är att hålla reda på att alla bidrag som kan återsökas verkligen återsöks. Ingen avvikelse. Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret Utbildningskontoret ansvarar för att identifiera de ungdomar som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och behöver säkerställa att alla ungdomar som omfattas av KAA finns med på den uppföljningslista som delas med socialkontoret/jobbtorg. Granskningen visar att uppföljningen av kommunala aktivitetsansvaret görs en gång om året. Uppföljningen sker efter den 1 oktober då den rörlighet som alltid uppstår bland eleverna i samband med läsårsstarten stabiliserat sig. Uppföljningen redovisas i årsuppföljningen. Ingen avvikelse. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Uppföljning Uppföljningen sker i enlighet med frekvensen i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2017 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Tony Lööw Utbildningschef Jacob Kurkiala Verksamhetscontroller

6 6.4 Internkontrollplan 2017 Skriv inte i kolumn B, Rutin/system. Länken hämtar data från flikarna 1-10 Rutin/system Uppföljning av kunskapsmål Diskriminering och kränkande behandling Delegationsbeslut Verkställighet av politiska beslut Frånvarohantering grundskolan Planering Kontrollmoment Kontroll att bedömningsstöd åk 1 används Kontroll att plan finns och att rutin följs Kontroll att beslutsrutin följs Kontroll att uppföljning gjorts Kontroll att rutin upprättats Controller Kontroll att scheman finns i förskolan/fritidshem Nämnd Ansvarig för att kontroll utförs Rapport till Frekvens Metod Controller Verksamhetschef Granskning samtliga Halvårskontroll grundskolan grundskolor Nämndsekreterare Verksamhetschef Halvårskontroll Granskning Nämndsekreterare Administrativ chef Halvårskontroll Stickprov Controller Administrativ chef Halvårskontroll Löpande Handläggare Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetschef Halvårskontroll Granskning grundskolan Verksamhetschef förskolan/grundskolan Halvårskontroll Granskning samtliga förskolor/fritidshem Elevhälsan Kontroll att plan upprättats Controller Verksamhetschef CSS Halvårskontroll Granskning Statsbidrag för nyanlända Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret Kontroll att dokumenterade rutiner finns Kontroll av uppföljningslistan kontra folkbokföring Controller Administrativ chef Halvårskontroll Granskning Handläggare Administrativ chef Halvårskontroll Granskning

7 6.5 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Uppföljning av kunskapsmål Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Huvudmannen har enligt skolförordningens 9 kap. 19 a fr.o.m skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Resultatuppföljningen kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. Uppföljningen görs under 2017 på samtliga grundskolor Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Resultatuppföljning utförs inte i enlighet med förordningen Allvarliga

8 6.6 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Diskriminering och kränkande behandling Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Samtliga enheter ska i enlighet med skollagen årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling (SL 6 kap. 8 ). Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Enheternas plan upprättas i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens mall. Huvudmannen har en rutin för anmälan och utredning av diskriminering och kränkande behandling (BUN/2016:492). Av rutinen framgår när och hur en anmälan ska göras, hur en utredning ska genomföras, ansvarsfördelningen vid utredning samt hur huvudmannens uppföljning sker. Vid uppföljningen görs en jämförelse mellan enhetens anmälningar i Digital fox och resultat på adekvata frågor i elevenkäten. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Planen upprättas inte årligen Kännbara Rutin vid anmälan av kränkande behandling följs inte Kränkningar utreds och åtgärdas inte Allvarliga Allvarliga

9 6.7 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Delegationsbeslut Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Barn- och utbildningsnämnden har en fastställd och beslutad delegationsordning (BUN/2016:454). Delegaterna anmäler fattade beslut enligt delegationsordningen till nästkommande nämnd. Nämndsekreteraren samlar delegationsbesluten i en särskild mapp, som cirkulerar på nämnden. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Beslut fattade på delegation 1 Allvarliga rapporteras inte till nämnden

10 6.8 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Verkställighet av politiska beslut Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Ett beslut i barn- och utbildningsnämnden innebär oftast att någon form av åtgärd ska utföras. För att detta ska kunna ske behöver beslutet vara tydligt formulerat, exempelvis om när åtgärden ska utföras, träda i kraft eller återrapporteras till nämnden. Beslutet bör expedieras så snart som möjligt. Uppföljning och återrapportering, samt eventuella avvikelser från beslutet måste återrapporteras till nämnden. Uppföljning sker genom en granskning av beslutsärenden och rubriken Uppföljning i tjänsteskrivelsen. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Besluten verkställs inte Kännbara

11 6.9 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Frånvarohantering grundskolan Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag En elev i grundskolan ska i enlighet med skollagen delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (SL 7 kap. 17 ). Som giltigt skäl räknas sjukdom och beviljad ledighet. Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Strängnäs kommun (BUN/2016:18) innehåller hur uppföljning av närvaro och frånvaro på skolenhetsnivå ska ske samt hur anmälan om hög frånvaro till huvudmannen görs och utreds. Däremot saknas riktlinjer för hur arbetet ska genomföras med de elever som, trots utredning och insatser, fortsätter att ha hög skolfrånvaro. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Riktlinjer för arbete med elever med hög skolfrånvaro saknas Allvarliga

12 6.10 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Planering Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Uppdaterade scheman i Extens/Dexter för barn i förskola och fritidshem är en förutsättning för att verksamheten ska kunna planeras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vårdnadshavare registrerar själva sitt barns schema i systemet, vilket innebär att det finns barn som saknar aktuellt schema. Personal i förskola och fritidshem ansvarar för att påminna vårdnadshavarna ifall det saknas schema. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Schematider i Extens/Dexter 1 Kännbara uppdateras inte

13 6.11 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Elevhälsan Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag För elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas (SL 2 kap. 25 ). Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Den övergripande strukturen och de olika uppdragen och ansvarsområdena förtydligas i en barn- och elevhälsoplan. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Gemensam barn- och elevhälsoplan saknas Allvarliga

14 6.12 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Statsbidrag för nyanlända Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag De statliga ersättningarna inom flyktingmottagandet består dels av ersättningar som erhålls utan ansökan (schablonersättningar), dels ersättningar som återsöks från Migrationsverket. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att ansöka om de specifika statsbidrag som riktas till verksamheten, exempelvis ersättning för asylsökande barn i förskola. Utbildningskontoret har rutiner för återsökningar av statsbidrag för nyanlända, men dessa är inte i sin helhet dokumenterade och implementerade i verksamheten. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Aktuella statsbidrag återsöks inte Kännbara

15 6.13 Tillbaka Internkontrollplan 2017 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Uppföljning av kommunala aktivitetsansvaret Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag En hemkommun ska i enlighet med skollagen löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (SL 29 kap. 9 ). Kommunens skyldighet omfattar inte de ungdomar som genomför gymnasieutbildning eller uppnått gymnasieexamen. Utbildningskontoret ansvarar för att identifiera ungdomarna. De ungdomar som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret (KAA) förs i Extens in i en s.k. uppföljningslista. Ungdomar på uppföljningslistan kontaktas av Jobbtorg som även erbjuder ungdomarna adekvata åtgärder. Uppföljning sker genom kontroll av samtliga folkbokförda ungdomar år jämfört med uppgift om gymnasieutbildning i Extens. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Ungdomar som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret finns inte på uppföljningslistan Allvarliga

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Jacob Kurkiala Dnr BUN/2015: /3 Barn- och utbildningsnämnden Rapport för att åtgärda avvikelser i internkontrollplan 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna rapport för att åtgärda avvikelser i Internkontrollplanen Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att inkomma med en kort rapport om vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda avvikelserna i Internkontrollplanen för Följande avvikelser rapporterades i årsuppföljningen av Internkontrollplanen: Uppföljning av kunskapsmål (grundskolan) Nämndens plan för resultatuppföljning och kunskapskontroller visar när olika ämnen ska följas upp. Rektor ansvarar för att det finns fungerande rutiner för att utarbeta och dokumentera åtgärdsprogram. Planen för resultatuppföljning har omarbetats till en handlingsplan med ett gemensamt årshjul för systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Åtgärdsprogram upprättas utifrån en helhetsbedömning av elevens utvecklingsnivå. Det beslutade testet för läsförståelse genomfördes i enlighet med diagnosplanen för F-3 i november. Granskningen visar att alla skolor inte genomfört testet. Avvikelse. Planering (förskolan, fritidshem) Föräldrar med barn i förskola och fritidshem redovisar sina scheman digitalt via Dexter (Extens). Personalen på förskolorna och fritidshemmen hjälper till och bevakar att rätt schema finns inrapporterat. På fritidshemmen har andelen barn som saknar schema ökat. Granskningen visar att uppdateringarna av scheman på förskolan fungerar bra men att bristerna i fritidshemmens scheman behöver åtgärdas. Avvikelse. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

17 7.2 2/3 Elevhälsan (grundskola, gymnasium) Elevhälsans insatser skall medverka till att verksamheten utformas på ett sätt som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa samt förebygger ohälsa och hinder för lärande. Granskningen visar att riktlinjer för elevhälsoarbetet finns, men att de behöver färdigställas och förtydligas utifrån den nya elevhälsoorganisationen (Centrum för språk och stöd). Arbetet pågår fortfarande. Avvikelse. Personal (all verksamhet) Personal som slutar sin anställning inom utbildningskontoret ska avregistreras och behörigheterna till IT-systemen upphöra. Granskningen visar att rutinerna för de interna IT-systemen fungerar men att arbetet med de externa IT-systemen fortfarande pågår. HR ansvarar för att arbeta fram gemensamma rutiner för alla kontor. Avvikelse. Rapport om åtgärder Uppföljning av kunskapsmål (grundskolan) Fr.o.m är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Bedömningsstödets syfte är att lärarna lättare ska kunna följa upp elevers kunskapsutveckling i de lägre årskurserna. Med hjälp av bedömningsstödet ska läraren tidigt kunna identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen. Granskningsområdet kvarstår i internkontrollplanen för 2017, för att säkerställa att bedömningsstödet faktiskt används av lärarna. Planering (förskolan, fritidshem) Skolorna kommer i olika sammanhang att förtydliga behoven av schema på fritidshem till föräldrarna. En förbättrad dialog mellan vårdnadshavare och förskola/fritidshem minskar risken för att föräldrar glömmer eller låter bli att rapportera in scheman. Granskningsområdet kvarstår i internkontrollplan för 2017 med inriktningen att förbättra uppdateringarna av fritidshemmens schema. Elevhälsan (grundskola, gymnasium) Den centrala barn- och elevhälsan har i dialog med skolornas lokala elevhälsoteam utarbetat delvis nya rutiner kring tilläggsbelopp, rutiner för arbetet för ökad skolnärvaro samt enats om arbetsgångar i elevhälsaarbetet. Riktlinjer och anvisningar har utarbetats för mottagande av nyanlända barn och elever samt för modersmålsundervisning och för studiehandledning på modersmål.

18 7.3 3/3 Personal (all verksamhet) I och med att kontrollpunkten inte är en specifik nämndsfråga, utan en organisationsfråga, har den lyfts från barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2016 för barn- och utbildningsnämnden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tony Lööw Utbildningschef Jacob Kurkiala Verksamhetscontroller

19 7.4 Internkontrollplan 2016 Skriv inte i kolumn B, Rutin/system. Länken hämtar data från flikarna 1-10 Rutin/system Uppföljning av kunskapsmål Diskriminering och kränkande behandling Delegationsbeslut Kontrollmoment Uppföljning läsförståelse och åtgärdsprogram Nämnd Ansvarig för att kontroll utförs Rapport till Frekvens Metod Controller Verksamhetschef grundskolan Halvårskontroll Stickprov Kontroll att rutin följs Nämndsekreterare Verksamhetschef Halvårskontroll Stickprov Kontroll att beslutsrutin följs Nämndsekreterare Administrativ chef Halvårskontroll Stickprov Verksamhetsprognoser Kontroll att rutin följs Controller Administrativ chef Halvårskontroll Stickprov Skolpliktsbevakning och frånvarohantering Planering Kontroll att rutiner följs Controller Verksamhetschef Halvårskontroll Stickprov Kontroll schematider förskolan/fritidshem Handläggare Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetschef förskolan Halvårskontroll Stickprov Elevhälsan Kontroll av riktlinjer Controller Verksamhetschef Halvårskontroll Stickprov Pedagogisk verksamhet Kontroll av rutiner Controller Verksamhetschef Halvårskontroll Stickprov Personal Rutin 10 Kontroll av rutin ITbehörighet IKT ansvarig Administrativ chef Halvårskontroll Stickprov

20 7.5 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Uppföljning av kunskapsmål Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Nämndens plan för resultatuppföljning och kunskapskontroller visar när olika ämnen ska följas upp. I förskoleklass är det läsutveckling och förtåelse i matematik som ska följas upp. I arbetet används Bornholmsmetoden. Resultatet av uppföljningen används i utbildningsplaneringen. Avstämning sker även med förskolan för att förbättra övergången mellan förskolan och förskoleklassen. Det är rektorn som ansvarar för att det finns fungerande rutiner på skolenheten för att utarbeta och dokumentera åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram ska dokumenteras och beslutas skriftligt. Beslutet ska ange vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum för när beslutet fattades. Skolverkets allmänna råd "Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram" handlar om hur lärare, övrig skolpersonal, rektorer och huvudmän kan arbeta med stödinsatser i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och särskilt stöd samt med åtgärdsprogram för att leva upp till författningarnas krav Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Beslutat test för läsförståelse i förskoleklass genomförs inte Kännbara Åtgärdsprogram upprättas inte i tid. Allvarliga

21 7.6 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Diskriminering och kränkande behandling Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Samtliga enheter har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen revideras. Rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska framgå av enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd: arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inom utbildningskontoret finns en rutin för hur anmälan ska ske till huvudman. "Förskolechef/rektor mottar anmälan genom underskrift och datum på blanketten. Förskolechef/rektor för upp ärendet på ärendelistan över fattade delegationsbeslut som sedan skickas med underskrift till utbildningskontoret, så att nämnden kan ta del av besluten." Rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller krän Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Kränkningar utreds och åtgärdas 1 inte Rutin vid anmälan av kränkande 2 behandling följs inte Allvarliga Allvarliga

22 7.7 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Delegationsbeslut Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Barn- och utbildningsnämnden har en fastställd och beslutad delegationsplan. Delegaterna anmäler fattade beslut enligt delegationsplanen till nästkommande nämnd. Nämndsekreteraren samlar delegationsbesluten i en särskild mapp som cirkulerar på nämnden. Kontroll att beslut fattade enligt delegationsplanen rapporteras till nämnden. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Beslut fattade på delegation 1 Kännbara rapporteras inte till nämnden

23 7.8 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Verksamhetsprognoser Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Verksamhetsprognoser för kommande år utgår från kommunens befolkningsprognoser uppdelade områdesvis. Kända förändringar, elevrörlighet, beräknad sevicenivå m.m. ligger till grund för verksamhetsprognoserna. Varje månad görs en uppföljning av verksamhetsprognoserna. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Skolornas elevprognoser följs inte 1 Allvarliga upp under året

24 7.9 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Skolpliktsbevakning och frånvarohantering grundskolan Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Skolplikten framgår av skollagens kapitel 7. Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller 7 år (10 ) och upphör vid utgången av vårterminen det nionde året (12 ). Handlingsplan för skolpliktsbevakning utarbetas av utbildningskontoret. Rutiner för frånvaroregistrering och uppföljning av frånvaron finns på varje grundskola. Utbildningskontoret jämför löpande varje vecka kommuninvånarregistret (KIR) med elevregistret (Extens). Avvikelser kontrolleras med respektive grundskola. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Elever som är folkbokförda i kommunen registreras inte på någon grundskola Rutiner saknas för elever med hög frånvaro Allvarliga Allvarliga

25 7.10 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Planering Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Föräldrar med barn i förskolan och fritidshem redovisar sitt schema digitalt via Extens/Dexter. Uppdateringarna fördröjs ibland av olika skäl. Verksamhetens personal hjälper till och bevakar så att rätt schema finns inrapporterat. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Schematider i Extens/Dexter 1 Kännbara uppdateras inte

26 7.11 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Elevhälsan Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Elevhälsans insatser skall medverka till att verksamheten utformas på ett sätt som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa samt förebygger ohälsa och hinder för lärande. Elevhälsan omfattar medicinsk-, psykologisk-, psykosocial- och socialpedagogisk kompetens. Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Barn- och Elevhälsoplanen beskriver den övergripande struktur som alla ska vara förtrogna med. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Riktlinjerna för elevhälsoarbetet saknas eller är otydliga Allvarliga

27 7.12 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Pedagogisk verksamhet Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Gemensam plan upprättas mellan förskolan och skolan i respektive område för att göra övergången mellan förskolan och förskoleklassen så bra som möjligt. Arbetet innebär bl.a. avstämningsträffar med personal i förskolan och förskoleklassen. Kunskapsöverföringar sker enligt planen. Resultatet följs sedan upp i förskoleklassen bl.a. med hjälp av Bornholmsmetoden när det gäller läsförståelse och förståelse i matematik. Utvärdering görs för att utveckla och förbättra övergången. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens Övergång förskola - förskoleklass Lindriga

28 7.13 Tillbaka Internkontrollplan 2016 Nämnd Barn- och utbildningsnämnd Riskbedömning (ange rutin) Personal Beskrivning av vad rutiner innebär och vilket regelverk som gäller idag Personal som slutar sin anställning inom utbildningskontoret i Strängnäs kommun ska avregistreras. Behörigheterna till IT-systemen ska upphöra i samband med att anställningen upphör. Nummer Sannolika fel som kan uppstå Ingen risk Låg risk Medel Risk Hög risk Konsekvens 1 Personal som slutat har fortsatt behörighet till kommunens ITsystem Kännbara

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Evelina Fransson Dnr BUN/2017: /5 Barn- och utbildningsnämnden Idrottspolitiskt handlingsprogram, , remiss Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. avge remissvar till kultur- och fritidsnämnden, avseende kultur- och fritidsnämndens förslag till idrottspolitiskt handlingsprogram , enligt framlagt förslag. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden beslutade , genom KFN 39, att utse Gunnar Boman (M) och Bengt Eriksson (C) från kultur- och fritidsnämnden att ingå i en arbetsgrupp för att ta fram ett idrottspolitiskt program tillsammans med två representanter från teknik- och servicenämnden, se dnr KFN/2016: Den utsedda arbetsgruppen genomförde sju protokollförda möten mellan den 6 september 2016 och den 10 april 2017 där även representanter från samhällsbyggnadskontoret och föreningen Sörmlandsidrotten, Riksidrottsförbundets regionala organisation i Sörmland. kultur- och fritidsnämnden beslutade , genom KFN 34, att remittera förslaget till idrottspolitiskt program till teknik- och servicenämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, SFAB, SEVAB, ungdomsrådet, seniorrådet och tillgänglighetsrådet. Synpunkter på förlaget skulle lämnas senast den 31 augusti Barn- och utbildningsnämnden har begärt om en månads anstånd om att inkomma med synpunkter vilket kultur- och fritidsnämnden har beviljat. Remissvar Barn- och utbildningsnämnden konstaterar inledningsvis att man ställer sig positiv till initiativet att upprätta ett idrottspolitiskt handlingsprogram och anser att handlingsprogrammet till stora delar har ett relevant innehåll. De punkter som berör skolans verksamhet är främst p.6 Skolan är en viktig spelare men även p.5 Tillsammans Samverkan är nyckeln till framgång. Synpunkterna nedan kommer därför att fokusera på dessa avsnitt. Grundskolans uppdrag är till stor del reglerad i form av skollagen (2010:100), skolförordningen (2011:185) och Läroplanen (Lgr 11). Grundläggande målet för verksamheten är att varje elev minst ska uppnå de kunskapskrav som finns. För att uppfylla detta måste varje skolenhet ständigt utvecklas utifrån sina Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

30 8.2 2/5 individuella behov. Detta kan innebära att olika skolenheters verksamheter skiljer sig i fokus och prioriteringar utifrån enheten förutsättning. Till stor del finns också en ganska tydlig reglering kring vad som är rektors uppdrag och vad som huvudmannens ansvar och uppgifter. Detta innebär att vissa områden enbart åligger rektor såsom fokus och prioriteringar för verksamheten. Detta innebär delvis att huvudmannen är förhindrad att fatta beslut inom det område där regeringen utpekat rektor som ansvarig. Enligt läroplanen ska samverkan ske med närsamhället vari föreningslivet ingår. Där har fritidshemmet som är en frivillig verksamhet en något utökad roll eftersom det kan innehålla föreningslivets utbud av aktiviteter. Det framgår däremot inte uttryckligen hur detta ska ske. I ämnet idrott och hälsa säger läroplanen följande: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. För uppfylla läroplanen har man inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter vidtagit flera åtgärder för att uppfylla grundskolans uppdrag. Rektorsgruppen har även arbetat med översyn hur man kan arbeta på grundskolor för att inför fysisk aktivitet även inom ramen för andra ämnen. Detta har införts på skolor efter beslut från rektor utifrån skolan enskilda behov och förutsättningar. Detta framgår vidare av det motionssvar som barn- och utbildningsnämnden lämnade, se dnr BUN/2016: I slutet av 2016 genomförde kommunrevisionen en granskning av grundskolans ledningsfunktion, se dnr BUN/2017: Av den granskningsrapport som färdigställdes bedömdes att rektor inte hade förutsättningar att leda det pedagogiska arbetet vid skolenheten eller utveckla utbildningen samt att barn- och utbildningsnämnden borde göra en översyn av rektorernas organisatoriska förutsättningar och förvaltningens och utbildnings-kontorets administrativa processer för att effektivisera arbetet och ge rektor förutsättningar att arbeta för hög måluppfyllelse i enlighet med skollagens skrivningar. Av rapporten framgår att rektorerna har en hög arbetsbelastning och därmed vissa svårigheter att uppfylla skolans grunduppdrag. För att motverka denna utveckling ställs stora krav på barn- och utbildningsnämndens verksamheter särskilt kopplat till fokus och prioriteringar i verksamheten. Till exempel leder detta till att de utvecklingsuppdrag som väljs ut måste stödja skolans kärnuppdrag. Det måste också avsättas tid för planera, utföra och följa upp uppdragen som grundskolan har. Utbildningen som genomförs måste brygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

31 8.3 3/5 Grundskolan har i dagsläget flera utvecklingsuppdrag kopplade exempelvis till skolutredning för inkluderande lärmiljö, kollegialt lärande, systematiskt kvalitetsarbete, elevhälsoarbetet, informations- och kommunikationsteknik, bedömning för lärande och språkutvecklande arbetssätt. Grundskolan deltar samtidigt i ett forskningsprojekt om arbetsmiljö samt i Skolverkets utvecklingssatsning Samverkan för bästa skola. Utöver detta arbetar grundskolorna med att genomföra det skolutvecklingsprogram mot 2023 som barn- och utbildningsnämnden har tagit fram. Synpunkterna på kultur- och fritidsnämndens förslag till idrottspolitiskt handlingsprogram måste alltså ses mot bakgrund av detta. Avseende p.5 Tillsammans Samverkan är nyckeln till framgång innebär förslaget att kommunens ska skapa uppdrag och mötesstrukturer för intern samverkan. Det framgår inte av förslaget på vilket sätt och i vilken omfattning detta kan komma att ta tjänstemän från kommunens olika kontor i anspråk. Utbildningskontoret är över lag positiv kring att skapa möjligheter för intern samverkan. Däremot bör beaktas vad som sägs ovan om skolans utvecklingsuppdrag, dvs. att dessa beroende på hur verksamhetsplaneringen ser ut inom det aktuella området. Att skapa en mötesstruktur och uppdrag i en allt för stor omfattning och med ett allt för starkt obligatorium riskerar att skapa en för allt för tung arbetsbelastning för tjänstemän inom utbildningskontoret, samtidigt som det saknar en direkt koppling till grundskolans huvuduppdrag, dvs. att elever uppnår kunskapskraven. Avseende p.6 Skolan är en viktig spelare vill barn- och utbildningsnämnden framföra att det är en brist att barn- och utbildningsnämnden inte varit delaktig i utformningen av detta avsnitt, varken i form av förtroendevalda representanter från barn- och utbildningsnämnden eller i form av tjänstemän från utbildningskontoret trots de protokollförda möten som genomförts. Barn- och utbildningsnämnden håller med om att skolan har en unik möjlighet att bidra i förändringsarbeten i och med att man når alla barn i sin verksamheter. Det är däremot viktigt att beakta anledningen till detta, dvs. skolplikten, som är en del av barn- och utbildningen myndighetsutövning, dvs. maktutövning gentemot den enskilde. Detta innebär att det kan finnas anledningar till att skolans unika möjlighet inte ska användas till sådant som faller för långt utanför skolans huvuduppdrag. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig således positiv till att skolidrottsföreningar skapas i kommunen. Däremot måste dessa baseras på ett ideellt engagemang och kan inte vara något som åläggs en lagstadgad verksamhet med ett välfyllt utvecklingsprogram som i första hand formas utifrån de nationella målen för verksamheten. Det efterfrågas därför att denna aktivitet förtydligas så att det framgår vad som menas med Aktivt få igång skol IF. Det kan inte anses ligga i det kommunala uppdraget att själv starta idrottsföreningar kopplat till sina verksamheter. Så som den måste förstås syftar aktiviteten till att

32 8.4 4/5 Verka för och underlätta för att det skapas skolidrottsföreningar. Aktiviteten behöver därför omformuleras. Det bör också påpekas att denna aktivitet rimligen bör genomföras av kultur- och fritidsnämndens verksamhet men att skolan ska underlätta engagemang i skolidrottsföreningar. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig även positiv till att det skapas forum för samverkan mellan idrottslärare och idrottsföreningar. Frågan är däremot vem som ansvarar för att dessa forum skapas. Precis som under avseende p. 5 ställer sig barn- och utbildningsnämnden positiv till att skapa möjligheter för verksamheten att komma i kontakt med idrottsföreningar. Däremot får detta inte skapa ett måste. Idrottsläraren bestämmer enligt läroplanen själv hur lektioner ska planeras och genomförs. Denna bestämmanderätt kan varken huvudmannen eller rektor frångå. De kommungemensamma mötestillfällen som idrottslärarna har utnyttjas i första hand till att stärka det kollegiala lärandet i syfte att öka elevernas måluppfyllelse inom idrottsämnet. Avseende att stärka samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar anser barnoch utbildningsnämnden att det i de flesta fall redan finns ett fungerande samarbete mellan skolor och idrottsföreningar, vilket framgår av barn- och utbildningsnämndens motionssvar, se BUN/2016: Som sagts tidigare är barn- och utbildningsnämnden positiv till att skapa ytterligare möjligheter för samverkan i de fall det passar in i skolans huvudverksamhet och uppdrag. Även här skulle det underlätta för verksamheterna om det fanns tydliga forum att vända sig till. Barn- och utbildningsnämnden föreslår därför att lydelsen bör ändras till skapa förutsättningar för att stärka samarbete. De synpunkter som angivits ovan är främst kopplade till de kommunala skolorna och lämnas utifrån att barn- och utbildningsnämnden är huvudman för dessa. Däremot anser barn- och utbildningsnämnden att hela skolväsendet måste vara aktivt i ett idrottsfrämjande arbete. Det påpekas därför att det även bör poängteras att man med skolor menar såväl kommunala som fristående verksamheter och att även dessa ska få samma möjligheter att delta i forum och samverka med idrottsföreningar. I övrigt vill barn och utbildningsnämnden framföra vissa synpunkter avseende den terminologi som används. Både på s. 3 och på s. 9 används termen flickor och pojkar. Termen riskerar att bidra till ytterligare stigmatisering för transpersoner och ickebinära personer, dvs. personer som inte identifierar sig med något av könen. På s. 3 bör termen i stället bytas ut mot barn, ungdomar och unga vuxna för att motsvara det åldersspann som anges. På s. 9 måste det förstås som att syftet med formuleringen är att skapa samma förutsättningar för barn och ungdomar oavsett vilket kön personen identifierar sig som. Termen på s. 9 bör alltså i stället bytas ut mot kommunmedborgare oavsett könstillhörighet.

33 8.5 5/5 Med anledning av vad som sagt ovan anser barn- och utbildningsnämnden att kultur- och fritidsnämndens förslag till Idrottspolitiskt handlingsprogram inte i nuvarande form kan skickas vidare till kommunfullmäktige för beslut. Det föreligger ett behov av att ytterligare bereda förslaget med hänsyn till de synpunkter som lämnats. Ekonomiska konsekvenser för kommunen I remissen från kultur- och fritidsnämnden anges att kostnadsfrågan behövs tas upp allt eftersom intentionerna i programmet ska uppfyllas. Barn- och utbildningsnämnden vill här påpeka att ett utökat uppdrag i vart fall för skolans del måste kombineras med att medel tillskjuts. Övriga konsekvenser För de fall handlingsprogrammet kommer att leda till ett utökat uppdrag för skolans del kan detta tänkas medföra barnkonsekvenser. En ökad arbetsbelastning kan medföra konsekvenser, särskilt för de barn i skolorna som har störst stödbehov. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag KFN 34, , Idrottspolitiskt handlingsprogram Idrottspolitiskt handlingsprogram, , förslag, Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Tony Lööw Utbildningschef Katarina Holmsten Verksamhetschef grundskolan

34 PROTOKOLLSUTDRAG 8.6 Kultur- och fritidsnämnden /2 KFN/ KFN/2016: Idrottspolitiskt handlingsprogram, Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att 1. remittera förslaget till idrottspolitiskt program till teknik- och servicenämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, SFAB, SEVAB, ungdomsrådet, seniorrådet och tillgänglighetsrådet. 2. synpunkter ska lämnas till kultur- och fritidsnämnden senast Beslutsgång Till att-sats 1 vill nämnden lägga till ungdomsrådet, pensionärsrådet och tillgänglighetsrådet som remissinstanser. Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Strängnäs kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet, såväl det organiserade som det spontana. Det idrottspolitiska programmet ska utgöra stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet och med den övergripande målsättningen att stärka folkhälsan. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden i frågor kopplade till idrott och friluftsliv. Övriga nämnder, bolag och styrelser ska beakta dokumentets innehåll i frågor med koppling till idrott och friluftsliv. Arbetet med att ta fram programmet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet och idrottsförbundet SISU. Efter ett remissförfarande har olika synpunkter arbetats in. Tillsammans kommer arbetet att fortsätta för att förverkliga programmets innehåll. Ekonomiska konsekvenser för kommunen För att kunna genomföra de uppsatta målen, viljan och hur vi når resultat, krävs inom flera områden utökade ekonomiska resurser. Exempelvis på kostnadsökande områden är digitala utvecklingen, upprustningsunderhålls- och städkostnader, att ekonomiska hinder inte ska ligga i vägen för deltagande i någon form av föreningsliv. Att ange en summa för utökade kostnader kan i dagsläget inte beräknas. Detta får tas upp på vägen, allteftersom programmets intentioner ska uppfyllas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 PROTOKOLLSUTDRAG 8.7 Kultur- och fritidsnämnden /2 Övriga konsekvenser Idrottspolitiska programmet är en övergripande handling som alla politiska partier står bakom och är därmed en stabil kursinriktning, oavsett vilken politisk majoritet som styr kommunen. Uppföljning Uppföljning sker inom Teknik- och servicenämndens och kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde där fritidsenheten har huvudansvar att genomföra programmets intentioner. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Idrottspolitiskt handlingsprogram Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden SFAB SEVAB Ungdomsrådet Seniorrådet Tillgänglighetsrådet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 KFN/2016: Idrottspolitiskt handlingsprogram Varför ett idrottspolitiskt program? Strängnäs kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet, såväl det organiserade som det spontana. Det idrottspolitiska programmet ska utgöra ett stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet 0ch med den övergripande målsättningen att stärka folkhälsan. Programmet ska vara ett styrande dokument för kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden i frågor kopplade till idrott och friluftsliv. Övriga nämnder, bolag och styrelser ska beakta dokumentets innehåll i frågor med koppling till idrott och friluftsliv. Arbetet med programmet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet och idrottsförbundet. Efter ett remissförfarande har olika synpunkter kunnat arbetas in. Tillsammans kommer arbetet att fortsätta för att förverkliga programmets innehåll. Vision Det idrottspolitiska programmet för Strängnäs kommun tar sin utgångspunkt i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsan och en socialt hållbar utveckling, med fokus på jämställdhet, mångfald och integration. I kommunens vision kan vi läsa, tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Visionen för idrotten med fokus på folkhälsan i hjärtat av Mälardalen och med en enastående miljö, skapar vi goda förutsättningar för ett rikt, jämställt och varierat idrottsoch friluftsliv. I kommunens värdegrund kan vi läsa ledorden respekt, tydlighet, öppenhet och utveckling samt gemenskap och glädje. Vi kan också läsa om vikten av alla människors lika värde, vikten av ett bemötande med respekt och värdighet, en tydlighet i vårt agerande och en fri och öppen diskussion. Vi arbetar för att utveckla individen, verksamheten och samhället. Den viljeriktning som beskrivs i kommunens värdegrund ska återspeglas inte bara hos kommunens anställda, utan även hos kommunens aktiva föreningsliv. Ett rikt och brett idrotts- och friluftsliv är också en central del i arbetet med att stärka Strängnäs identitet som en kommun full av möjligheter för alla. Med gemensamma krafter stärker vi folkhälsan Vi tror starkt på förenings- och friluftslivet och dess betydelse för Strängnäs kommun. Vi är stolta över de fina insatser som görs på olika håll i kommunen för att alla ska ges möjlighet till en aktiv fritid, detta trots att förutsättningarna och resurserna ibland kan vara begränsade. Vi vill uppmuntra till fortsatt kreativitet 1

37 KFN/2016: och positiv inställning när det kommer till den verklighet och vardag vi lever i. Tillsammans ska vi värna om det som finns och utveckla det som vi har framför oss i kraft av övertygelsen att göra Strängnäs till en välmående kommun med starkt fokus på folkhälsan för alla medborgare. Som ett led i att säkerställa detta har ett arbete med framtagandet av ett idrottspolitiskt program genomförts. Jacob Högfeldt (M) Kommunalråd Monica Lindell Rylén (S) Kommunalråd 2

38 KFN/2016: Idrottspolitiska utvecklingsområden I arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram har sex idrottspolitiska utvecklingsområden identifierats. 1. Föreningslivet en viktig verksamhet i Strängnäs kommun. 2. Inkluderande idrott för alla utifrån vars och ens skilda behov och förutsättningar. 3. Idrottsanläggningar som bjuder in och stimulerar. 4. Motions och spontanidrott all idrotts ursprung. 5. Tillsammans - samverkan är nyckeln till framgång. 6. Skolan är en viktig spelare. 1. Föreningslivet en viktig verksamhet i Strängnäs kommun. Idrott och friluftsliv är viktiga verksamheter i Strängnäs kommun. Vi tror på ett starkt föreningsliv i Strängnäs kommun, där föreningarna bedriver idrott för att alla ska ha en möjlighet att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Möjligheterna att idrotta och motionera är en del av en social samhörighet och är nyckelfaktorer för en god folkhälsa och ett välmående Strängnäs. I Strängnäs kommun är det fokus på breddidrotten och flickor och pojkar mellan 7 och 25 år. De satsningar som görs på idrottsrörelsen och stödet som utgår riktas mot de föreningar som har en aktiv verksamhet mot dessa grupper. Stödet utgår från den bidragspolicy som är framtagen för kommunen. I Strängnäs kommun finns cirka 60 stycken aktiva idrottsföreningar med ungefär medlemmar. De föreningar inom Strängnäs kommun som bedriver elitverksamhet, erhåller stöd på samma premisser som övriga föreningar. Föreningar som avser att genomföra arrangemang av elitkaraktär, som bedöms bidra till att stärka marknadsföringen av Strängnäs kommun, ska ges möjlighet att söka om ett extra stöd i god tid innan arrangemanget. Många barn och ungdomar är under en tid i sitt liv med i någon form av idrottsaktivitet. Det innebär att idrottsledarna, näst efter föräldrar och skolan har stor möjlighet att påverka och fostra ungdomarna och genom det bidra till en positiv utveckling för såväl den enskilda som för samhället. Idrottsledarna spelar en viktig roll i samhället och är förebilder för de barn och ungdomar som de har i sin verksamhet. De förmedlar attityder, värderingar och är därigenom med och lägger grunden för en långsiktig och hållbar utveckling. Ett gott ledarskap ställer stora krav på engagemang, kunskap och förmåga att skapa förutsättningar för ett lustfyllt idrottsutövande tillsammans med bra anläggningar och arenor. Det kräver från kommunens sida en stöttande och positiv miljö, som bidrar till den allmänna samhällsutvecklingen. 3