Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 Partnerskap för sociala innovationer i Örebro län Sammanställning av remissvar Agneta Stål Anders Bro

12 Inkomna remissvar Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Askersunds kommun Degerfors kommun Hela Sverige ska leva Länsbygderådet i Örebro län Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Regionförbundet Örebro Stiftelsen Cesam och Coompanion Örebro (gemensamt svar) Örebro kommun Örebro läns idrottsförbund Örebro universitet

13 Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Ställer sig bakom förslaget Önskar att folkbildningstraditionen integreras i det nya partnerskapet

14 Askersunds kommun Ställer sig bakom förslag Betonar det lokala perspektivet Framhåller vikten av att partnerskapet verkar för extern projektfinansiering (tex EU)

15 Degerfors kommun Ställer sig bakom förslaget Betonar att partnerskapet har en funktion inom den nisch som finns mellan det offentligas åtagande mot sina medborgare och den kommersiella sektorn Verksamhet bör förläggas till länets mindre kommuner

16 Länsbygderådet Ställer sig bakom förslaget Betonar att den sociala ekonomin är avgörande för att främja stabila sociala strukturer på en ort främjar företagande Politisk styrning får inte hämma ingående organisationer Tydligare förslag om finansiering Föreningar ska kunna söka mindre utvecklingsbelopp via partnerskapet Offentlig aktör måste kunna agera bank innnan EUmedel utbetalas

17 Karlskoga kommun Ställer sig bakom förslaget Har redan sociala företag i kommunen Sociala innovationer utgör en intressant och viktig sektor vars potential bör tas tillvara bättre

18 Kumla kommun Ställer sig bakom förslaget Parter i partnerskapet bör tillåtas ett visst mått av självständighet Måste finnas en tydlig struktur för hur partnerskapet är uppbyggt Kommunen själv påbörjat arbetet med en överenskommelse Vill också utveckla strategi för hur man ska stötta sociala innovationer i den egna kommunen

19 Laxå kommun Ställer sig bakom förslaget Betonar att Leader Mellansjölandet stöttar lokala initiativ och att Leader är en självklar part i nya partnerskapet.

20 Lekebergs kommun Ställer sig bakom förslaget Efterlyser ett konkret förslag till avtal Betonar vikten av det lokala perspektivet i partnerskapets arbete

21 Lindesbergs kommun Ställer sig bakom förslaget Det lokala perspektivet är viktigt Ett förtydligande kring finansiering av partnerskapet

22 Regionförbundet Örebro Ställer sig bakom förslaget Vill att sociala innovationer till större del inriktas mot ekonomisk motivation. Idéer om företagande bör prioriteras Efterlyser hur den sociala ekonomin kan bli ekonomiskt självbärande Partnerskapet kan inte ta på sig ett projektansvar och kan inte fördela utvecklingsmedel till lokala projekt

23 Stiftelsen Cesam och Coompanion Örebro Ställer sig bakom förslaget Betonar att den sociala ekonomin ger avlönat arbete till personer i länet/år Medborgarna i länet lägger ner timmar i frivilligt arbete per år (motsvarar årsarbeten) Denna sektor måste tas på allvar. Stor potential för engagemang, tillväxt och sysselsättning Sektor behöver mer resurser

24 Örebro kommun Ställer sig bakom förslaget Förslaget stärker även kommunens möjligheter att uppnå en hållbar utveckling Den föreslagna organisatoriska strukturen, länsuppdraget och dess koppling till politiskt ägarskap är positivt Partnerskapet kommer att stimulera till utveckling och tillvaratagande av nya lösningar Partnerskapet en värdefull möjlighet till erfarenhetsutbyte, samordningsvinste och underlättande vid samarbeten över kommungränser

25 Örebro läns idrottsförbund Ställer sig bakom förslaget Betonar att det är dags att gå in i ett nytt partnerskap Betonar att frågorna om sociala innovationer är viktiga och det är betydelsefullt att de har ett tydligt politiskt ägarskap och en nära koppling till den regionala utvecklingsstrategin

26 Örebro universitet Ställer sig bakom förslaget Understryken vikten av att partnerskapet ges en central roll i regionens innovationsstödjande system Betonar att universitet har en central roll i arbetet och att det finns en stark koppling till forskning och internationella kontakter

27 2. Organisatorisk struktur 1. Länsuppdraget 4. Placering i innovationsstödjande system Förutsättningar för ett nytt regionalt partnerskap 3. Konkret innehållslig verksamhet 6. FoU-stöd 5. Finansiering

28 2. Organisatorisk struktur Partnerskap Medlemmar Avtal och ansvar Offentliga aktörer Civilsamhället/ idéburna organisationer Universitet Näringsliv

29 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Partnerskap för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Förslag till organisation, verksamhet och finansiering Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

30 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Genomförande Rapportens struktur Förslaget Länsuppdraget för sociala innovationer inom den sociala ekonomin Ett nytt avtal Ett politiskt fäste Regionalt samverkansråd Organisatorisk struktur från förening till ett partnerskap Ett partnerskap några likheter och skillnader Medlemmar Innehållslig verksamhet Identifieringsprocess Preciserings- och avgränsningsprocess Genomförande Spridning av resultat Informationsinsatser Partnerskapets placering i regionens innovationsstödjande system Basfinansiering EU-finansiering och nationell finansiering FoU-stöd Bilagor Bilaga 1. Sociala innovationer Bilaga 2. Varför en regional satsning på sociala innovationer inom lokal utveckling och social ekonomi Bilaga 3. Vad är partnerskap? Bilaga 4. Nuvarande medlemmar inom föreningen L&SEK Bilaga 5. Program och fonder inom EU Bilaga 6. FoU-stöd till partnerskapet (23)

31 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till utredningen och detta förslag står att finna i utvecklingsstrategin för Örebroregionen och i den regionala handlingsplanen för innovationer och entreprenörskap Här ges uppdraget att utreda förutsättningarna för etableringen av ett centrum för sociala innovationer med ett fokus på den sociala ekonomin. Utredningsuppdraget bottnar också i landstingets beslut om att utveckla samarbetet med den idéburna sektorn i länet. Här har arbetet med att sluta en s.k. överenskommelse mellan landstinget och länets föreningsliv varit en viktig utgångspunkt. Landstinget har mot den bakgrunden gett uppdraget att utreda möjligheten att skapa ett regionalt utvecklingscentrum för den ideella sektorn som bygger på erfarenheter från det lokala utvecklingscentrum som startats av Örebro kommun, (IUC) samt på erfarenheter från länsnätverket Lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK). Stiftelsen Cesam och Örebro läns landsting har haft huvudansvaret att tillsammans med Coompanion, Regionförbundet Örebro, Länsbygderådet, Leader med flera utreda förutsättningarna för ett sådant center. Stiftelsen Cesam och Örebro läns landsting har haft det praktiska ansvarat för utredningen och svarat för dialogen med övriga inblandade aktörer. I januari 2013 redovisades en första längre förstudie och härmed redovisas en sammanfattande text med förslag på åtgärder. 1.2 Syfte och mål Syftet med utredningen är att utreda och skapa optimala förutsättningar för etablering av ett centrum för den idéburna sektorn och sociala innovationer. Målet är att: en kunskapsöversikt är genomförd, samtal med kommun- och föreningsföreträdare och andra relevanta aktörer är genomförda, ett flertal idéer om hur ett centrum för sociala innovationer kan bedriva sin verksamhet är kartlagda, ett antal viktiga förutsättningar för centrats framväxt och etablering är klargjorda, ett konkret förslag till centrum för den idéburna sektorn och sociala innovationer är utarbetat och presenterat. 3 (23)

32 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson De första fyra målsättningarna har redan nåtts inom ramen för utredningens förstudie och i det löpande utredningsarbetet. 1 I denna text ligger fokus på det sista målet, dvs. att ge ett konkret förslag till organisation, verksamhet och finansiering. 1.3 Genomförande Under utredningsarbetet har Nämnden för Tillväxt, kultur och bildning inom Örebro läns landsting fungerat som utredningens styrgrupp. Föreningen L&SEK har varit referensgrupp. Det löpande utredningsarbetet har vid sidan av litteraturstudier och studier av offentligt material - genomförts i form av presentationer, intervjuer och dialogorienterade workshops med företrädare för offentlig verksamhet (kommuner, landsting, regionförbund, universitet etc.) samt social ekonomi (föreningar, stiftelser, sociala företag, byalag etc.). Under året har ett särskilt FoU-råd tillskapats där frågorna löpande har ventilerats. FoU-rådet kommer att kunna spela en viktig roll i den fortsatta verksamheten. 1.4 Rapportens struktur Rapporten består av två textmässiga delar. Den första delen utgörs av denna introducerande text och själva förslaget till hur sociala innovationer kan hanteras inom området lokal utveckling och social ekonomi. Den andra delen består av 6 bilagor. Syftet med bilagorna är att ge kompletterande eller fördjupande diskussioner till vissa delar av förslaget. Bilagorna ökar förståelsen av och ytterligare förklarar förslaget. Vi hänvisar också till förstudien för översikter och analyser som där gjordes. 1 Anders Bro och Hans Andersson. Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer. Förstudie 1 Förutsättningar. Örebro läns landsting, januari (23)

33 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Förslaget I den förstudie vi presenterade i januari 2013 identifierade vi sex förutsättningar som behövde hanteras innan en verksamhet av den här karaktären kunde startas. Dessa utgjordes av: länsuppdraget (vad är huvuduppgifterna), organisatorisk utformning (hur ska verksamheten organiseras), innehållslig verksamhet (vilka är de konkreta uppgifterna och hur ska uppgifterna genomföras), placering i regionens innovationsstödjande system (hur ska centrat kommunicera med övriga aktörer), finansiering samt FoU-stöd vid planering, etablering och löpande verksamhet. Delar av dessa förutsättningar har redan preciserats och utretts i samband med förstudien, men vi kommer här nedan att kommentera respektive förutsättning och ge så konkreta förslag på åtgärder som möjligt. 2.1 Länsuppdraget för sociala innovationer inom den sociala ekonomin En social innovation är en ny lösning som är social både vad gäller mål och medel, och som möter sociala behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte primärt motiveras ekonomiskt. Det kan i praktiken handla om nya sociala företag eller kooperativa företag, föreningar som utvecklar nya verksamheter, eller föreningar som organiserar tidigare oorganiserade grupper i samhället, lokala utvecklingsgrupper som agerar tillsammans för olika frågor, nya former för dialog och påverkan i samhället, eller andra lösningar som möter sociala behov på ett nytt sätt. På vår hemsida ( ger vi flera konkreta exempel på sociala innovationer i vårt eget län (se vidare bilaga 1). Där kan vi konstatera att det finns sociala innovationer i varje kommun. Det finns flera argument för varför vi bör genomföra en länsgemensam satsning kring sociala innovationer inom den sociala ekonomin (se bilaga 2). Ett första argument är att den sociala ekonomin är omfattande och spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen och tillväxten. En regional satsning kan skapa förutsättningar för att underlätta framväxten av sociala innovationer och ytterligare främja de sociala innovationernas bidrag till den regionala utvecklingen. Det andra argumentet är att den sociala ekonomin ofta utvecklar samarbeten som överbryggar de fysiska kommungränserna, vilket motiverar ett regionalt och kommunövergripande arbetssätt. Ett tredje argument är således att en länsgemensam satsning leder till goda samordningsvinster och resursutnyttjande. Ett fjärde argument är att det i dagsläget inte finns någon självklar struktur på länsnivå som svarar för hanteringen av de sociala innovationer som faktiskt förekommer inom den sociala ekonomin. Ett avslutande argument är att sociala innovationer betonas kraftigt i Europeiska unionens tillväxtstrategi (EU 2020 samt kompletterande program och fonder), i regeringens nationella innovationsstrategi samt regionens utvecklingsstrategi. 2 2 Även om det i dagsläget inte finns en självklar struktur/organisation som kan axla ansvaret för uppgiften att stötta framväxten av sociala innovationer i länet bör det understrykas att Örebro län ändå är ett föregångslän inom den sociala ekonomin. I mitten av 1980-talet bildades den första länsgemensamma organisationen Cesam - som har haft till uppgift att fungera som en stödorganisation för den sociala ekonomin. Cesam har härefter kompletteras 5 (23)

34 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Under arbetet med förstudien och i de diskussioner som härefter har förts har den allmänna uppfattningen varit att en kommande organisering kring dessa frågor bör ha som främsta länsuppgift att ge stöd och rådgivning i framväxten av sociala innovationer inom den sociala ekonomin. För att ett sådant länsuppdrag ska kunna realiseras på ett fruktbart sätt är det emellertid nödvändigt att vi på en mer övergripande nivå säkerställer ett antal förhållanden Ett nytt avtal För det första är det nödvändigt att länsuppdraget tydligt formuleras och preciseras i ett avtal, i likhet med det avtal som redan reglerar samarbetet mellan Regionförbundet Örebro och föreningen L&SEK. Det nya avtalet, som förslagsvis ersätter det nuvarande, måste slutas med den kommande regionorganisationen. Avtalet måste tydligt ha en inriktning mot sociala innovationer Ett politiskt fäste Avtalet, och de uppdrag som den nya regionorganisationen kan ge via avtalet, måste också utvecklas i aktiv dialog med länets politiska ledning. Det är viktigt att frågorna ges en hög politisk legitimitet och prioritet, varför avtalet för det första bör knytas till nämnden för regional tillväxt, som kommer att vara den nämnd som kommer att svara för regionutvecklingsfrågorna. Avtalet bör för det andra tydligt knytas till politiskt fastställda verksamhetsplaner och måldokument. Härigenom lyfter vi upp länsuppdraget för sociala innovationer till den politiska beslutsfattande nivån och skapar förutsättningar för ett tydligt politiskt ägarskap. Det betyder också att frågorna kommer att följas upp via den tjänstemannaorganisation som är underställd den aktuella nämnden Regionalt samverkansråd I den kommande regionorganisationen planeras för ett regionalt samverkansråd för mellankommunala frågor. Enligt regionutredningsförslaget kommer samverkansrådet att ta upp frågor som är strategiska och viktiga för regionen, t.ex. hållbar tillväxt och regional utveckling, samt samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Möjligen kan frågor om samarbetet mellan offentlig verksamhet och den sociala ekonomin också diskuteras i denna konstellation. Då skulle vi kunna skapa goda förutsättningar för att dessa frågor med Kooperativt utvecklingscentrum (Coompanion) och föreningen L&SEK. Den historiska utvecklingen i regionen beskrivs och analyseras i vår uppsats On the roads towards reinforced cooperation: Emerging structures for co-production between the public sector and the social economy, som presenteras vid The 4th CIRIEC International Research Conference on Social Economy, October 24-26, 2013, University of Antwerp. 6 (23)

35 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson ständigt vore aktuella och att de på ett än tydligare sätt synliggörs i kommunala och regionala planer. 2.2 Organisatorisk struktur från förening till ett partnerskap Hur kan då verksamheten organiseras? Ambitionen har hela tiden varit att inte bygga någon parallellstruktur eller överbyggnad i länet, utan utgå ifrån befintliga strukturer och organisatoriska lösningar. I enlighet med utredningsuppdraget har vi utgått ifrån föreningen L&SEK och Ideellt utvecklingscentrum. Föreningen L&SEK har redan ett ansvar för lokal utveckling och social ekonomi i regionen (enligt avtalet med Regionförbundet), är känd i regionen samt har medlemmar inom både offentlig och ideell verksamhet. Ideellt utvecklingscentrum erbjuder stöd till den ideella sektorns organisationer och aktörer och utvecklar formerna för samverkan mellan Örebro kommun och det civila samhället. IUC står också för rådgivning till nya initiativ, stöd vid bildande av föreningar, utvecklingsarbete i befintliga organisationer, förmedling av kontakter bland annat till företrädare för Örebro kommun. Flera arbetsmetoder och mötestekniker används. För att ge de aktuella frågorna en tillräckligt stor uppmärksamhet föreslår vi att föreningen L&SEK upplöses och att det föreslagna länsuppdraget istället placeras i ett partnerskap. L&SEKs medlemmar avgör upplösningen av föreningen och tanken är att partnerskapet kryper igång under föreningens avveckling. Vi utgår ifrån att samtliga av dagens medlemmar i L&SEK och andra aktörer kommer att ingå som likvärdiga parter i detta partnerskap. Denna förändring motiveras dels av de egenskaper som karaktäriserar ett formellt partnerskap, dels av EU:s program och fonder som ofta lyfter fram partnerskap som en önskvärd samarbetsform (se vidare bilaga 3, 4 och 5). Vi bedömer att partnerskap som form - och de krav som ställs på ett partnerskap - i kombination med ett tydligt politiskt uppdrag (se ovan) samt nya aktiviteter/verksamheter (se nedan) kommer att leda till att partnerskapet kan bli den länsgemensamma plattform som kan användas för stötta framväxten av sociala innovationer i regionens sociala ekonomi Ett partnerskap några likheter och skillnader I bilaga 3 förs ett mer ingående resonemang om vad som karaktäriserar ett partnerskap och hur ett sådant byggs upp. Det finns flera likheter mellan ett partnerskap och det sätt varpå föreningen L&SEK idag drivs, men också några skillnader. Vi hänvisar till bilagan för ett mer ingående resonemang, men vi föreslår att ett nytt partnerskap bildas som följer de steg som där redovisas. Den stora poängen med ett partnerskap är att varje ingående part förbinder sig via ett avtal/kontrakt att under en viss period svara för vissa åtaganden för partnerskapets gemensamma insatser. I det här fallet skulle det betyda att varje ingående part i partnerskapet förbinder sig att genomföra vissa aktiviteter inom ramen för det 7 (23)

36 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson länsgemensamma uppdraget att ge stöd och rådgivning i framväxten av sociala innovationer. Varje aktörs specialitet kan därigenom nyttjas, vilket bidrar till kvalitet. Vi bedömer att de aktörer som redan nu ingår i föreningen L&SEK borde kunna medverka i det kommande partnerskapet, samtidigt som partnerskapet aktivt bör sträva efter att identifiera och involvera ytterligare aktörer. Mot bakgrund av det grundläggande avtalet med den nya regionorganisationen bör ett skrivet kontrakt formuleras mellan aktörerna som tydligt visar hur de ingående parterna bidrar till den gemensamma strategin. Det behöver inte handla om nya uppgifter, utan istället aktiviteter som redan görs. Härefter tas ett verksamhetsprogram fram som aktörerna använder som utgångspunkt för att nå målen. Viktigt är också att löpande utvärdera verksamheten för att vidareutveckla och lära av den samt för att visa på värdet av verksamheten Medlemmar I förstudien kunde vi konstatera att den sociala ekonomin är omfattande och består av en mängd olika aktörer, mer eller mindre organiserade. Några av dessa verksamheter ingår idag i föreningen L&SEK, som totalt samlar 24 medlemmar (se bilaga 4). Medlemmarna representerar både den sociala ekonomin och offentlig verksamhet. Några av medlemmarna är mycket aktiva samtidigt som flera har ett mindre aktivt medlemskap. Partnerskapet bör kunna fånga upp flera aktörer genom ökade och aktiva informationsinsatser. Vid sidan av ett bredare aktivt medlemskap av aktörer inom den sociala ekonomin vore det önskvärt om samtliga av länets kommuner fanns representerade i partnerskapet. En kommunal närvaro bör ge positiva konsekvenser för den enskilda kommunen. Kommunen får en direktkanal till den sociala ekonomins aktörer och god kunskap om partnerskapets löpande verksamhet. Samtliga kommuner har sedan länge t.ex. en relation till det lokala föreningslivet, oftast genom beslut om verksamhetsstöd och det finns ofta en utpekad ansvarig tjänsteman. Ibland utvecklas kommunens relationer med föreningslivet till s.k. överenskommelser. Här kan partnerskapet stötta framväxten av ett sådant arbete. Genom att knyta kommunerna tydligare till partnerskapet bygger vi också upp synliga kontaktvägar. En tjänsteman eller politiker kan fungera som kontaktperson gentemot partnerskapet och kan agera som en viktig länk i partnerskapets olika lokala aktiviteter (se vidare under innehållslig verksamhet), t.ex. genom att förmedla kontakter, sprida information och vara kommunens språkrör i frågorna. Genom att kommunerna är medlemmar i partnerskapet skapar vi också förutsättningar för ett tydligt kommunalpolitiskt ansvar för frågorna. På motsvarande sätt får företrädare för den sociala ekonomin kanaler in i den kommunala verksamheten. 2.3 Innehållslig verksamhet Vilka kan då partnerskapets konkreta uppgifter vara och hur ska uppgifterna genomföras? Givetvis kan vi för det första inte föregripa ett kommande avtal och kontrakt mellan ingående parter, för det andra följer inte alltid en innovationsprocess en linjär och i förväg 8 (23)

37 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson utstakad process, men vi ser ett antal insatser som självklara. Genom att förenkla innovationsprocessen i nedanstående steg kan vi utgå ifrån att de konkreta innehållsliga verksamheterna kan komma att kretsa kring följande fyra steg. 1. Identifiering Stöd och rådgivning 2. Precisering och avgränsning 3. Genomförande 4. Spridning Identifieringsprocess Det första steget utgörs av en identifieringsprocess. Att fånga upp eller vaska fram grova idéer eller funderingar som olika personer bär på är här den stora uppgiften. Här kan det handla om att partnerskapet aktivt måste söka upp personer med idéer inom de egna medlemsorganisationerna, hos den sociala ekonomin i vid mening eller skapa förutsättningar så att enskilda aktörer självmant kan ta kontakt med partnerskapet. I förstudien kunde vi konstatera att den sociala ekonomins aktörer varierar till form och utseende samt att det råder extremt skilda förutsättningar när det gäller möjligheten att kommunicera sina idéer och få stöd i att utveckla verksamhetsnära frågor. Å ena sidan framträder de föreningar/verksamheter som på olika sätt ingår i strukturer som spänner över flera nivåer i samhället. Det kan t.ex. vara fråga om en lokal förening vars verksamhet är en förgrening av en regional och nationell organisation. Organisationen som helhet företräder sina medlemmar och ger förutsättningar för tydliga kanaler där man kan föra fram idéer och ge förslag på lösningar. I vissa fall finns det avlönade personer eller eldsjälar som på ideell basis driver olika frågor inom organisationen, stöttar lokala utvecklingsgrupper/föreningar och/eller för fram organisationens intressen gentemot stat, kommun och landsting. Dessa föreningar/verksamheter är förhållandevis starka och inflytelserika. Ett exempel är Länsbygderådet i Örebro län som ingår i den nationella organisationen Hela Sverige ska Leva och har ett flertal lokala utvecklingsgrupper knutna till sig i regionen. På liknande sätt fungerar Örebro läns Idrottsförbund och Folkbildningsrådet. Å andra sidan finns det föreningar/verksamheter som inte alls ingår i en nationell organisationsstruktur. Det kan vara fråga om en förening som enbart finns på den lokala orten och inte har någon motsvarighet på regional nivå, eller ett socialt företag som driver sin lokala verksamhet utan koppling till andra aktörer inom samma bransch. Här finns oftast ingen lokal, regional eller nationell organisatorisk struktur man kan kommunicera sin idé i och få stöd från, förutom från t.ex. Coompanion eller motsvarande stödorganisationer. Utmaningen ligger i att kunna fånga upp idéer i dessa mångfacetterade verksamheter. Här krävs både en viss uppsökande verksamhet samt i övrigt goda kunskaper om s.k. deltagarorienterade arbetsmetoder. 9 (23)

38 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Partnerskapet måste också - i synnerhet gemensamt skapa förutsättningar för att fånga upp idéer i ett horisontellt perspektiv, dvs. mellan ingående parter. Det måste bli tydligt att parterna har ett gemensamt ansvar för att ge stöd och rådgivning i framväxten av sociala innovationer. Parterna måste tillsammans ha det ansvaret och i den funktionen inte enbart representera den egna verksamheten, utan partnerskapet som helhet. Att ge stöd och rådgivning i framväxten av sociala innovationer måste skapa ett slags mervärde för parterna och vara någonting som enbart kan lösas tillsammans! Det är en uppgift som kräver ett ganska omfattande samarbete, där man tillsammans måste bedöma hur de olika parterna kan bidra för att en idé kan utvecklas till en social innovation. Samarbetet kräver ett stort engagemang och ett intresse av att bjuda på sina kompetenser och kunskaper. Det är inte en uppgift för en part eller något som enbart ska göras inom respektive medlemsorganisation. Om vi löser det på sättet hamnar vi i ett klassiskt stuprörstänkande och även det här arbetet ställer stora krav på kunskaper om deltagarorienterade arbetsmetoder. De organisationer inom partnerskapet som har anställda medarbetare kan delvis hjälpa till att aktivt fånga upp idéer och bidra med underlag till diskussioner. Men partnerskapet måste också utveckla rutiner för hur man ska kunna fånga upp innovativa idéer hos de grupper eller enskilda aktörer som inte är organiserade eller spontant hör av sig. Här finns sannolikt lika många idéer som inom de stora organisationerna. Här behöver partnerskapet genomföra särskilda insatser och kanske nyttja särskilda kunskaper om deltagarorienterade metoder. Partnerskapet bör använda befintliga träffar och möten i den egna verksamheten för att fånga upp idéer, t.ex. vid kommunbygderådens träffar i de olika kommunerna, eller vid Coompanions möten om sociala företag i länet. Idealt bör flera aktörer från föreningens medlemmar delta vid sådana tillfällen. Särskilda informationsträffar och seminarier bör genomföras Preciserings- och avgränsningsprocess Vissa idéer är kanske helt utvecklade redan i det första steget, men i många fall behöver sannolikt idén mejslas ut och förädlas innan den senare kan realiseras. Det andra steget handlar därför om en precisering och avgränsning. Hur denna förädling går till beror på vad det är för typ av idé och i vilket sammanhang den har vuxit fram. Det handlar om att kunna erbjuda ett kunskaps- och kompetensmässigt stöd som är behovsanpassat och där olika metoder används (coachning, handledning osv). I regionen finns det välutvecklade strukturer för näringslivsstöd, men motsvarande konkreta stöd för den sociala ekonomin är begränsat. Exempelvis handlar det om stöd i att skriva ansökningar, bygga webbplatser, hitta inspiratörer. I vissa fall kommer idén att behöva bli föremål för en ansökan om finansiella medel, antingen till svenska eller europeiska utlysningar. När det gäller större ansökningar föreslår vi ett särskilt stöd i den kommande tjänstemannaorganisationen i den nya regionen. 10 (23)

39 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Genomförande Det tredje steget kretsar kring genomförandet av idén. Även här kan idébäraren vara i behov av stöd. Hur det konkreta genomförandet kan te sig beror på vilken typ av innovation det är fråga om Spridning av resultat Processens fjärde steg utgörs av uppgiften att sprida idéer och resultat, lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt. Här kan olika verktyg och tillvägagångssätt användas. Presentationer på hemsidan och på andra digitala plattformar är enkla åtgärder. Att medverka på seminarier och lärkonferenser är insatser som kräver lite mer, både i termer av förberedelser och presentationer, vilket emellertid ger goda möjligheter till spridning. Stora delar av dessa insatser kan genomföras av själva partnerskapet. Däremot bedömer vi att vissa insatser kan behöva göras av den nya regionorganisationens tjänstemän, t.ex. i form av att bidra med bevakning av EU-utlysningar, kompetens kring ansökningsskrivande och ett i övrigt allmänt stöd i dessa frågor. Till varje steg i processen kan rimligen särskilda metoder eller aktiviteter användas. Under processen måste också andra aktörer involveras, t.ex. Almi företagspartner om det handlar om idéer som kan utvecklas till företagssatsningar (och inte faller inom Coompanions ansvar) och Örebro universitet om idéerna på olika sätt behöver forskningsanknytas. 2.4 Informationsinsatser Det kommer att behövas ganska omfattande insatser för att informera om partnerskapets uppgifter. Partnerskapet måste informera om vad sociala innovationer är, hur olika idébärare ska göra för att få kontakt med föreningen och vilket stöd de kan erhålla. Informationen bör spridas på ett flertal sätt, via alla de officiella och etablerade kanalerna som redan finns upprättade, men antagligen också på nya och tidigare helt oprövade sätt. Den stora utmaningen ligger förmodligen i att nå den eller de entreprenörer eller idébärare som kanske inte har en vana att föra fram sina idéer. Partnerskapets uppdrag bör också avteckna sig på sociala medier och på en egen hemsida. Hemsidan behöver vara både funktionell (dvs. innehålla tydlig information, vara lättnavigerad och uppdaterad) och estetiskt tilltalande. Här finns mycket att göra och det är viktigt att bilden av partnerskapet och dess marknadsföring - på det här sättet sköts på ett professionellt och kreativt sätt. Förslagsvis kan hemsidan bygga vidare på den hemsida som används under pågående projektperiod ( Härutöver skulle den kunna innehålla förteckningar över föreningar, sociala företag och andra aktörer som ingår i den sociala ekonomin, förteckning över sociala innovationer, kontaktuppgifter till personer på kommunnivå och på regional nivå, FoU-rådet (se bilaga 6), filmer med exempel på sociala innovationer, debatt/diskussionsforum, blogg/nyhetssida samt lokala, regionala, nationella och europeiska utlysningar. 11 (23)

40 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Partnerskapets placering i regionens innovationsstödjande system Vi har redan konstaterat att det ibland finns anledning att slussa över en idé till andra aktörer inom länets innovationssystem. Här finns det flera aktörer som är viktiga. Idag pågår ett löpande arbete att utveckla länets innovationssystem och ett kommande partnerskap för sociala innovationer bör här tydligt lyftas fram. 2.6 Basfinansiering Den länsgemensamma uppgiften att ge stöd och rådgivning i framväxten av sociala innovationer kommer att kräva vissa resurser. Vi utgår ifrån att flertalet av föreningen L&SEKs medlemmar kommer att medverka i partnerskapet och att respektive ingående aktör gör vissa gemensamma åtaganden, vilka kan betraktas som medfinansiering till partnerskapet. Sedan 2006 har föreningen L&SEK erhållit ett finansiellt stöd från Regionförbundet Örebro för att genomföra ett antal aktiviteter riktat mot lokal utveckling och social ekonomi. Stödet har varit knutet till ett särskilt avtal. Hittills har det ekonomiska stödet värderats till kronor per år. Medlen har fördelats inom föreningen L&SEK till Coompanion (växlas upp med motsvarande medel från Tillväxtverket), Länsbygderådet, ABF och föreningens samordnare via särskilda avtal/kontrakt. Särskilda medel har också avsatts från Örebro läns landsting till stiftelsen Cesam för arbetet med länets gemensamma överenskommelse, motsvarande drygt kronor. Vi föreslår nu att samtliga dessa medel (drygt kronor) för det första avsätts till det nya partnerskapet som ett årligt basstöd. För det andra att basstödet tydligt relateras till särskilda uppdrag, som delvis utmejslas ur vår diskussion om partnerskapets innehållsliga verksamhet (avsnitt 2.3). För det tredje att avtalet sluts i enlighet med den överenskommelse som har utarbetats mellan Örebro läns landsting och länets föreningsliv (fastställs politiskt under hösten 2013), vilket bl.a. konkret betyder att vi säkerställer en flerårig finansiering, enligt överenskommelsens princip om långsiktighet. Vi föreslår att det i basfinansieringen också avsätts en summa som partnerskapet kan fördela (efter ansökan) till utveckling av enskilda idéer EU-finansiering och nationell finansiering Vi utgår också ifrån att partnerskapets löpande verksamhet måste formuleras och bedrivas i relation till EU:s kommande programperiod. I flera program framhävs den sociala ekonomins betydelse för den lokala och regionala utvecklingen. Dessutom betonas kraftigt de sociala innovationernas betydelse. Partnerskapet bör därför aktivt verka för att finansieringen från olika EU-program blir så stor som möjligt. I flera fall kan det också bli fråga om ansökningar som kräver ett samarbete mellan flera länder. Partnerskapet bör därför redan tidigt börja undersöka vilka framtida samarbetspartner som kan vara av intresse. I 12 (23)

41 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson bilaga 5 diskuterar vi kortfattat några tänkbara förslag. Även nationell medfinansiering måste undersökas. Redan idag har flera av det kommande partnerskapets aktörer en nationell finansiering för särskilt destinerade uppgifter eller projekt. 2.7 FoU-stöd Redan under det första förstudiearbetet kunde vi konstatera att det fanns ett mycket stort behov av ett FoU-stöd som kunde knytas till en eventuellt kommande centrumbildning. Vi har redan lyckats starta ett FoU-råd som i dagsläget består av forskare från sju vetenskapliga discipliner, samtliga verksamma vid Örebro universitet. Rådet kommer att fungera som ett viktigt bollplank i den fortsatta planeringen och genomförande av det kommande partnerskapet. Sammansättningen kan komma att förändras över tid. Rådet har redan påbörjat arbetet med ett gemensamt FoU-program kring sociala innovationer, en ansökan om forskningsanslag samt skrivandet av en vetenskaplig artikel. I bilaga 6 presenterar vi FoU-rådet lite närmare. 13 (23)

42 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Bilagor Bilaga 1. Sociala innovationer I förstudien ägnade vi stor energi åt att ge en översikt av begreppet sociala innovationer. Vi kunde konstatera att det kan förstås på ett flertal sätt. Här har vi valt att se på en social innovation som en ny lösning som är social både vad gäller mål och medel, och som möter sociala behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte primärt motiveras ekonomiskt. Sociala innovationer kan vara delar i lösningar på finanskriser, demografiska förändringar eller hälso- och sjukvårds-, migration- samt klimatutmaningar. Sociala innovationer är insatser som förbättrar vad som saknas eller inte fungerar i samhällsstrukturen. Där det traditionella samhällssystemet inte ensamt klarar av att bemöta framtidens utmaningar är sociala innovationer viktiga för att uppnå en mer hållbar utveckling. En social innovation utgår ifrån ett socialt problem och skapar ett värde. Den kanske inte kan värdesättas direkt i monetära termer, men den stärker och utvecklar samhället och ökar dess förmåga att agera. Definition i förstudien och i ovanstående resonemang bör kunna fungera som en utgångspunkt för våra diskussioner i länet. Men definitionen är fortfarande för grov för att vi ska kunna använda den som ett praktiskt analysredskap för att identifiera faktiska sociala innovationer. En realistisk utgångspunkt måste för det första vara att inte alla idéer som växer fram i den sociala ekonomin blir sociala innovationer. Flertalet lösningar är spännande och ger goda effekter för lokalsamhället och/eller regionen. För det andra måste det rimligen finnas grader av innovativitet i de nya lösningarna. Alla kan inte vara lika innovativa, speciellt inte med tanke på förstudiens teoretiska resonemang som visar att t.ex. kan skilja på radikala och stegvisa innovationer. I det fortsatta arbetet måste vi därför utveckla ett resonemang som tar fasta på de centrala delarna i definitionen, dvs. sociala behov samt mål och medel, för att visa hur vi kan skilja på olika typer av sociala innovationer. Ett sådant analysredskap måste erbjuda två typer av analyser. För det första måste det kunna visa hur den nya lösningen står i relation till den tidigare situationen i det aktuella fallet. Den andra analysen måste visa hur den nya lösningen står i relationen till omvärlden (kanske i regionen i stort). Finns det andra liknande lösningar i regionen? Båda dessa analyser kan ge oss underlag för att bedöma huruvida den nya lösningen är innovativ och verkligen är en social innovation. Nedanstående tabell är ett första och mycket grovt försök på hur vi kan förstå och värdera olika typer av sociala innovationer. Tabellen och dess beståndsdelar måste utvecklas och preciseras på flera sätt och under 2013 måste vi göra det tillsammans. 14 (23)

43 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Tabell 1. Instrument för analys av sociala innovationer. Mål Medel Jämförelse i det aktuella fallet Ingen Liten Stor förändring förändring förändring Ingen förändring Jämförelse i omvärlden Liten förändring Stor förändring För att ytterligare konkretisera resonemanget om sociala innovationer och göra det möjligt för alla att värdera en social innovation är det nödvändigt att utveckla indikationer och mätetal som är uppföljningsbara. Endast genom enkla och förståeliga redskap går det att kommunicera vad en social innovation är. Här måste vi utveckla en enkel mall som olika aktörer kan använda sig av. 15 (23)

44 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Bilaga 2. Varför en regional satsning på sociala innovationer inom lokal utveckling och social ekonomi Skälen till varför vi bör genomföra en regional satsning kring sociala innovationer inom området lokal utveckling och social ekonomi är flera. På ett övergripande plan blir satsningen på ett regionalt partnerskap inom detta område en politisk markering som visar att frågorna är prioriterade i regionen. Satsningen ligger helt i linje med de intentioner som ryms i den nationella innovationsstrategin och i EU:s tillväxtstrategi (Europa 2020) samt i det kommande ramforskningsprogrammet (Horisont 2020). Den kommande regionala strukturfonden och den kommande sociala strukturfonden och möjligheterna att söka medel därifrån är synnerligen viktiga. Partnerskapsformen förordas av EU i utvecklingsarbete och en regional satsning kan utgå från både regional finansiering och EU-finansiering. Hur vi kan koordinera oss för att söka EU-medel är därför viktigt samtidigt som det finns ett stöd i att skriva EU-ansökningar. Kopplingen mellan de lokala, regionala, nationella och europeiska politiska nivåerna är med andra ord mycket tydlig. Det handlar också om argument dels för sociala innovationer, dels anknytning till lokal utveckling och social ekonomi. En regional satsning på sociala innovationer inom den sociala ekonomin möjliggör till att synliggöra och lyfta fram att länets innovationsstödjande system saknar strukturer för dessa. De sociala innovationerna finns givetvis, men det finns ingen systematiserad struktur eller formell kanal där dessa frågor kan fångas upp, synliggöras och förädlas. En regional satsning visar att vi anser att det är viktigt att skapa eller utveckla nya sociala relationer och samarbetsformer. Genom att knyta satsningen på ett partnerskap till lokal utveckling och sociala ekonomi visar vi att den sociala ekonomin spelar en mycket viktig roll i samhället och att vi stödjer dess samhälleliga ändamål och dess demokratiska värderingar. Lokal utveckling och social ekonomi täcker in många olika fenomen inom både stad och landsbygd och inbegriper organiserad verksamhet som är fristående från den offentliga sektorn. Verksamheten är alltså inte en del av vare sig kommun, landsting eller stat, men kan erhålla ekonomiskt stöd och olika uppdrag från den offentliga sektorn. Vi visar också att vi stödjer den sociala ekonomins främsta drivkraft, som är allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse. Underifrånperspektivet är tydligt. Vi visar också att det finns en mycket stor potential i den sociala ekonomin när det gäller innovationsarbete. Under 2009 fanns det ca organisationer i Sverige som ingår i den sociala ekonomins organisationer. Ca 60 % av all arbetad tid inom den sociala ekonomin är ideell samtidigt som var åttonde person som fanns i arbetskraften får sin huvudsakliga inkomst från en organisation inom den sociala ekonomins kärnverksamheter 2009 (undantaget konsumentföreningar, bostadsrättsföreningar, stiftelser och banker). Örebro län är i många avseenden ett föregångslän när det gäller den sociala ekonomin. Flera av den sociala ekonomins s.k. stödstrukturer har varit verksamma under snart 30 år, samtidigt som det finns en lång tradition i länet av folkrörelser och civilt engagemang. De flesta folkrörelser växte fram under början av förra seklet och blev snart viktiga pådrivare 16 (23)

45 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson för tillskapandet av många av de välfärdsinstitutioner som vi i dag tar mer eller mindre för självklara offentliga åtaganden. Folkbiblioteken, barnavårdscentralerna och äldreomsorgen är samtliga resultat av folkrörelsernas strävan efter att hitta samhälleliga lösningar på gemensamma problem och utmaningar. Idag har de traditionella folkrörelserna inte lika framträdande roll som tidigare. Deras medlemsantal sviktar och människors intressen riktas delvis mot andra håll. Samtidigt ser vi att flera av de etablerade och naturliga mötesplatserna försvinner i våra lokalsamhällen, t.ex. den lokala affären, Folkets Hus, Hembygdsgården och skolan. Följden blir att det naturliga mötet mellan människor minskar. I våra städer ser vi en liknande problematik. Bristen på mötesplatser och lokala gemenskaper är i många fall tydlig. Många av dessa problem förstärks löpande i flera av länets mindre kommuner, som bland annat på grund av utflyttning till större orter är utsatta för stor press. I hela länet ser vi att alltför många medborgare står utanför arbetsmarknaden på grund av ålder eller etnicitet. Klyftorna tenderar att öka mellan stad och land, mellan svensk och invandrare, mellan arbetslös och förvärvsarbetande, mellan föreningsaktiv och de som aldrig varit i kontakt med en förening. Vi ser samtidigt att många som i dag inte är aktiva i föreningar och organisationer har svårt att hitta en plats för sitt engagemang. Föreningar arbetar många gånger parallellt och riskerar att konkurrera med varandra. Kommunerna har inte utvecklat ett tillräckligt bra samarbete med varandra, samtidigt som nya behov uppstår där ett ideellt engagemang behövs. Genom att knyta satsningen till social ekonomi visar vi också att det oftast är den sociala ekonomin som är loket i sociala innovationer. För mer än hundra år sedan var den sociala ekonomin den enda reella kraften för välfärd, demokrati och social förnyelse. Bland dagens exempel på sociala innovationer från den sociala ekonomin finns motverkande av globala sociala klyftor genom fair trade, minskande av det demokratiska underskottet genom civil dialogen, förbättring av folkhälsan genom fysisk aktivitet och minskning av arbetslösheten genom arbetsintegrerade sociala företag. Oftast är det inom den sociala ekonomin de första behoven märks. Här finns möjlighet att snabbt identifiera nya samhällsutmaningar och en flexibilitet i organisationen för att skapa lösningar och för att implementera sociala innovationer. Idéerna och förslagen till lösningar ofta finns hos medborgarna själva. Länets viktigaste resurs är givetvis dess medborgare och den allra största resursen är de medborgare som väljer att engagera sig tillsammans med andra för att lösa gemensamma utmaningar och för att formulera nya idéer. 17 (23)

46 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Bilaga 3. Vad är partnerskap? Partnerskap har i teori och praktik visat sig utgöra ett nyckelinstrument för lokal och regional utveckling. Ett partnerskap innebär att organisationer och andra aktörer kan arbeta tillsammans till förmån för befolkningen och den lokala ekonomin. Partnerskapet i sig för samman aktörer. Viktiga aspekter av partnerskap är att relevanta aktörer samlas, att aktörer i partnerskapet har samma rättigheter, att det finns överenskommelse om ägandeskap i partnerskapet och att alla frågor i partnerskapet har betydelse på den lokala nivån. Bakom partnerskap finns flera drivkrafter. De kan vara lokalt drivna (bottom-up), policydrivna (top-down) eller incitamentdrivna. Exempelvis kan partnerskap vara en förutsättning för tillgång till finansiering. För att ett bra partnerskap ska realiseras krävs att relevanta aktörer bjuds in och att samarbete formaliseras. Framförallt det sistnämnda handlar om gemensamma och ömsesidiga åtaganden: Vad kan organisationer göra tillsammans för att skapa mervärde? Att bygga upp och implementera ett partnerskap är en process som inkluderar flera faser: 1. Förberedelsefasen: en viktig aspekt i denna är att identifiera aktörer och deras roller gentemot varandra. 2. Kontraktsfasen: ett skrivet kontrakt mellan aktörerna innebär en gemensam strategi och ett program kring en viss fråga under en viss period. 3. Programfasen: framtagandet av ett program som inkluderar intressen och mål hos aktörerna i partnerskapet och aktiviteter och insatser som ska bidra till förbättringar. 4. Implementeringsfasen: aktörer samverkar för att nå målen, information om dess verksamhet ges/finns. 5. Utvärderingsfasen: för vidareutveckling och lärande bör partnerskap och dess arbete utvärderas regelbundet och kunna visa på värdet av deras verksamhet med konkreta exempel. När ett partnerskap väl är etablerat och verksamt kan förändringar inträffa. Vilka aktörer som ingår kan variera (men också styras genom kontraktet) och nya aktörer kan tillkomma. Att partnerskapet har en struktur är viktigt för att tjäna dess syfte: medlemmarnas intresse ska kunna ligga framförallt på partnerskapets arbete och inte på hur det är organiserat. En överenskommelse om ledarskap bör finnas. Aktörer i partnerskapet kan ha olika roller och det är viktigt att dessa blir tydliggjorda. En aktör kan ha ledarrollen. Detta kan till och med vara en fördel, så länge det innebär att partnerskapet koordinerar aktörer och att gemensamma strategier utvecklas. Det finns flera saker som kännetecknar goda partnerskap. En sådan är att det finns en strategisk vision som delas av aktörerna, en annan är en balans mellan stabilitet och flexibilitet, och ytterligare en är en viss grad av autonomi. God kommunikation innebär att aktörerna är välinformerade och involverade. Partnerskap kan också ha fallgropar som gör dem ineffektiva. Exempel på sådana är att aktörerna inte delar intressen och värderingar, att 18 (23)

47 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson aktörerna inte delar ansvar, risker och fördelar, att aktörerna har olika möjligheter att påverka utifrån att de har olika tillgång till resurser, att en aktör har mer makt och/eller driver processen, att partnerskapet har skapats endast för syns skull, att aktörerna inte har tränas i att identifiera eventuella problem och lösa interna konflikter och att aktörerna inte har valts ut noga. För vidare läsning, se sammanställning av Antonella Noya, OECD. 19 (23)

48 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Bilaga 4. Nuvarande medlemmar inom föreningen L&SEK Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Coompanion, Ideellt utvecklingscentrum Örebro län Hallsbergs kommun Hyresgästföreningen Hällefors kommun Ideellt utvecklingscentrum Kumla kommun Lantbrukarnas Riksförbund Laxå kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Länsbygderådet Länsstyrelsen Örebro län Nora kommun Regionförbundet Örebro län SISU Idrottsutbildarna Stiftelsen Activa Stiftelsen Cesam Studieförbundet Vuxenskolan, SV Verdandi Örebro kommun Örebro läns Hushållningssällskap Örebro läns idrottsförbund Örebro läns landsting Medlemsavgiften i föreningen L&SEK uppgår till kronor per år. 20 (23)

49 - Anders Bro, Mona Hedfeldt och Hans Andersson Bilaga 5. Program och fonder inom EU 5.1 Inledning EU:s nya programperiod sträcker sig från 2014 till Under programperioden kommer ett antal sektorsprogram och strukturfonder att finnas tillgängliga varur Sverige och övriga medlemsländer kommer att kunna söka medel. Sektorsprogrammen är inrättade för att stödja utvecklingen inom en viss sektor (t.ex. miljö, utbildning, transport). I sektorsprogrammen fördelas medel via utlysningar, där t.ex. Örebro län får konkurrera med andra aktörer. De projektansökningar som väljs ut är de som ger ett tydligast europeiskt mervärde samt visar på hur det specifika projektproblemet kan lösas. I den nya programperioden ingår också strukturfonderna. De utgörs av europeiska regionala utvecklingsfonden, europeiska socialfonden, sammanhållningsfonden, fiskerifonden och jordbrukspolitiken. Här är pengarna fördelade på vissa geografiska områden (regioner). Örebro län ingår i regionen Östra Mellansverige. Gemensamt för programmen och fonderna är att de som övergripande mål har att uppfylla EU:s långsiktiga strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning, den s.k. Europa 2020-strategin. Ledorden är smart och hållbar tillväxt för alla. 3 När det gäller sociala innovationer och det kommande partnerskapet ser vi att det finns flera tänkbara kopplingar till följande program och fonder: Forskningsprogrammet Horisont 2020 Programmet för sociala förändringar och social innovation Medborgarskap och rättigheter Regionalfonden Europeiska socialfonden Landsbygdsprogrammet 5.2 Förslag på projekt/inriktningar Det kommande partnerskapet bör på sikt ha ambition att aktivt finnas med i olika EUsatsningar, t.ex. som s.k. lead partner där partnerskapet har ett projektlednings- och projektägaransvar eller som en projektdeltagare bland flera. Det konkreta innehållet i EU:s kommande fonder och program är ännu inte klart, men partnerskapet bör för det första redan nu börja fundera över vilka projekt som man vill genomföra. För det andra bör partnerskapet börja identifiera vilka nationella och transnationella samarbetspartners som sådana projekt kräver. Det är viktigt att förhållandevis omgående börja bygga dessa samarbeten. Här nedan ger vi exempel på tänkbara projekt som det kommande partnerskapet kan realisera. Att utbilda aktörer i regionen för att stötta framväxten av sociala innovationer (train the trainers) Att genomföra forsknings- och utvecklingscirklar kring sociala innovationer. 3 Se vidare Central Sweden. Sektorsprogrammen En guide till 12 av EU:s sektorsprogram i programperioden (23)