Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 27 oktober

Transkript

1 KALLELSE Nr 5:2016 Fakultetsnämndens ordförande /264 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 27 oktober Plats: Haga slott, Enköping Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Förhinder Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Förhinder Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Cecilia Lindh Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Håkan Sandberg Ordförande för rekryteringskommittén 10 Ylva Blauberg Examenshandläggare 11 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef på ledningskansliet (LKA) Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande /264 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. MBL med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Fakultetsnämndens medskick till arbetsgruppen för kvalitetssystemet för utbildning och forskning vid MDH Föredragande Lene Martin 6. Fakultetsnämndens medskick till fakultetsnämnden Föredragande Lene Martin Beslut 5 Ftb 8.35 Beslut 6 Ftb 9.20 Kaffepaus ca Återrapportering av kvalitetssäkring av forskarutbildningen Föredragande Anne Söderlund och Johan Hellstrand Information 7 Ftb Diskussion kring kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap våren 2017 Föredragande Helena Eken Asp Information 8 Ftb Bil 8: Tematisk utvärdering för hållbar utveckling Föredragande Lene Martin Information 9 Ftb Bil 9: Lunch ca Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Håkan Sandberg Information 10 Ftb Bil 10: Regler för examensbeskrivningar Föredragande Ylva Blauberg Beslut 11 Ftb Bil 11: Kaffepaus ca Diskussion kring riktlinjer för gränsdragning mellan revidering och nya utbildningsprogram Föredragande Helena Eken Asp och Julia McNamara Information 12 Ftb Bil 12: Rapporter Information 13 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 14 Ftb Mötet avslutas

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. MBL med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut lämnas för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL.

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Fakultetsnämndens medskick till arbetsgruppen för kvalitetssystemet för utbildning och forskning vid MDH Diarienummer: 2015/2295 Handläggare: Andreas Boberg Fakultetsnämnden kommer under internatets första dag att diskutera det framväxande kvalitetssystemet vid MDH. Diskussionerna från internatets första dag ska mynna i ett medskick till arbetsgruppen för ett kvalitetssystem för utbildning och forskning vid MDH. Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att göra följande medskick till arbetsgruppen för kvalitetssystemet för utbildning och forskning vid MDH: Ärendets beredning - Underlag - Delges Arbetsgruppen för kvalitetssystem för utbildning och forskning vid MDH

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Fakultetsnämndens medskick till fakultetsnämnden Baserat på de reflektioner ledamöterna har gjort över deras erfarenheter från nämndarbetet under denna mandatperiod samt den diskussion som förts dag ett på internatet sammanställs ett medskick till nästkommande fakultetsnämnd vars mandatperiod är Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att göra följande medskick till fakultetsnämnden : Ärendets beredning Fakultetsnämndens ledamöter fick i uppdrag att fundera över sina erfarenheter inför fakultetsnämndens internat. Underlag - Delges Fakultetsnämnden

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Återrapportering till fakultetsnämnden avseende kvalitetssäkring av forskarutbildningen Handläggare: Johan Hellstrand Prodekan för forskning och forskarutbildning har med stöd från utbildnings- och forskningssektionen under våren 2016 träffat respektive akademiledning för avstämning av hur akademin ser på kvalitetssäkring av forskarutbildningen samt hur akademin ser på UKÄ:s kommande utvärderingar av utbildning på forskarnivå och hur akademin förbereder för utvärderingarna. Slutsatserna från akademierna kommer samlas in en rapport vilken ska återrapporteras till fakultetsnämnden. Föredragande: Anne Söderlund, prodekan för forskning och forskarutbildning och Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Möten har avhållits med samtliga akademiledningar under våren Underlag - Delges -

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Diskussion kring kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap våren 2017 Diarienummer: 2015/1291 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade den 22 september att kandidatexamen i statsvetenskap ska kvalitetsgranskas våren Fakultetsnämnden fattade samtidigt beslut om att uppdra till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram förslag på upplägg av kvalitetsgranskning och att förslaget presenteras till nämndens sista möte Detta är en första avstämning i arbetet med att ta fram ett förslag på upplägg för kvalitetsgranskning. Fakultetsnämnden har vid sitt möte den 27 oktober möjlighet att göra medskick inför det fortsatta arbetet. Föredragande Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att göra följande medskick inför det fortsatta arbetet: Ärendets beredning Utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet har tagit fram ett diskussionsunderlag inför fakultetsnämndens möte. Underlag Bilaga 1: Diskussionsunderlag Delges -

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Tematisk utvärdering för hållbar utveckling Diarienummer: 2016/2402 Handläggare: Julia McNamara Inför den tematiska utvärderingen av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling har universitetskanslersämbetet (UKÄ) skickat ut ett frågeformulär som lärosätena har möjlighet att lämna synpunkter på fram till den 7 november. Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag Bilaga 1: Frågeformulär från UKÄ Delges -

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Håkan Sandberg, ordförande i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Regler för examensbeskrivningar Diarienummer: 2015/1614 Handläggare: Ylva Blauberg Inom både förvaltningen och hos utbildningsledarna har man sett ett behov av att tydliggöra hur examensbeskrivningar kan formuleras. De behov som identifierats har både handlat om tydligare stöd till akademierna i arbetet med att formulera examenskrav, att göra det tydligt för studenterna vad som krävs för att uppnå en viss examen och hur utbildningsvägen dit ser ut, samt att det ska vara enkelt att utfärda examina på basis av nämndens fastställda utbildningsplaner och akademiernas fastställda kursplaner. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 3 juni 2015 att uppdra till förvaltningschefen och akademicheferna att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att utarbeta förslag på regler för examensbeskrivningar, vilka fastställdes av nämnden vid dess möte den 9 juni Samtidigt beslöt nämnden att uppdra till arbetsgruppen att föreslå mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar. Dessa mallar föreslås nu fastställas av nämnden. Föredragande: Ylva Blauberg, examenshandläggare Förslag till beslut att att att att ta bort den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola de specificerade kraven på matematik, inklusive vektoralgebra och kalkyl, för högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen stryks från de föreslagna mallarna, med motiveringen att mallen ska utgå från högskoleförordningens mål, vilken inkluderar både matematik och naturvetenskap notera att endast ämnesrepresentant för matematik deltagit i arbetsgruppen, samt i övrigt fastställa föreslagna mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar. Ärendets beredning Den tidigare arbetsgruppen som tillsatts utifrån nämndens direktiv omgrupperades något till det slutgiltiga arbetet med mallarna och den har bestått av Ylva Blauberg, SAE (sammankallande), Anna Axelsson, SAE, Eva Thorin, EST, Christina Kääriä, UKK, Erik Janse, UKK och Annika Björklund, IDT. Ärendet har beretts vid utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 5 oktober. Underlag Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Förslag till bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande /264 Delges Akademichefer, administrativchefer, utbildningsledare och chef SAE.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Diskussion kring riktlinjer för gränsdragning mellan revidering och nya utbildningsprogram Diarienummer: 2016/2228 Handläggare: Helena Eken Asp och Julia McNamara Bakgrunden till ärendet är den översyn av regler för utbildningsplaner och kursplaner som pågår. Frågan har även lyfts i samband med revideringar av utbildningsplaner där det idag inte finns några riktlinjer för gränsdragning mellan revidering och nyinrättande av utbildningsprogram. Fakultetsnämnden gav den 14 april 2016 i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Resultatet av arbetet i utskottet presenterades för fakultetsnämnden den 22 september Fakultetsnämnden beslutade då att uppdra till ledningskansliet att ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt att dessa riktlinjer ska fastställas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Fakultetsnämnden har vid sitt möte den 27 oktober möjlighet att göra medskick inför det fortsatta arbetet. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att göra följande medskick: Ärendets beredning Utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet har tagit fram ett diskussionsunderlag inför fakultetsnämndens möte. Underlag Bilaga 1: Diskussionsunderlag Delges -

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan och prodekaner rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rapporterar från utskottets senaste möte. Förslag till beslut att notera informationen.

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av försvar av licentiatuppsats Mahnaz Malekzadeh, IDT, ämnet datavetenskap Tillfällig utökning av Håkan Sandbergs uppdrag som ordförande i rekryteringskommittén Antagning till forskarutbildning av Emmie Wahlström, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Sofia Skogevall, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Julia Callegari, HVV, ämnet socialt arbete Antagning till forskarutbildningens senare del av Pernilla Sundquist, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildningens senare del av Jannika Lindvall, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Benard Abola, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Asaph Keikara Muhumuza, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Paul Morris, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Jakob Danielsson, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Nandinbaatar Tsog, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Youssef Zaki, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Benard Abola, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Asaph Keikara Muhumuza, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Raluca Marinescu, IDT, ämnet datavetenskap Revidering av allmän studieplan forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, HVV

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande /264 Datum Beslut Revidering av allmän studieplan forskarutbildningsämnet socialt arbete, HVV Revidering av allmän studieplan för forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap, HVV Antagning till forskarutbildning av Anu Solveig Grönlund, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Manothai Wongsala, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Katarina Baudin, HVV, ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Apala Ray, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Carina Loeb, HVV, ämnet arbetslivsvetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Sahar Tahvili, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Atcharawadee Sriyasak, HVV, ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Mohammad Ashjaei, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Gaetana Sapienza, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Pablo Gutiérrez Peon, IDT, ämnet datavetenskap Beslut om ändrad titel för Gaetana Sapienzas avhandling Beviljande av disputation Mehmet Börühan Bulut, EST, ämnet energioch miljöteknik Beviljande av disputation Linda Jonsson, UKK, ämnet didaktik Beslut om ändrad lokal vid Atcharawadee Sriyasaks (HVV) disputation Revidering av utbildningsplan för folkhälsoprogrammet (GKV01) Beslut om antagning av docent i produkt- och processutveckling Jessica Bruch Antagning till forskarutbildning av Madeleine Martinsen, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Mahsa Daraei, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Moksadur Rahman, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Rachel Berglund, IDT, ämnet innovation och design Beviljande av försvar av licentiatuppsats Gabriel Campeanu, IDT, ämnet datavetenskap

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr5:2016 Fakultetsnämndens ordförande /264 Datum Beslut Beviljande av försvar av licentiatuppsats Patrik Gustafsson, UKK, ämnet didaktik Beviljande av disputation Eduard Paul Enoiu, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Eva Lindell, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Beviljande av disputation Guilnaz Mirmoshtaghi, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av disputation Christopher Engström, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Kulnaree Hanpatchaiyakul, HVV, ämnet vårdvetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Miguel Leon Ortiz, IDT, ämnet datavetenskap Beslut om antagning av docent i specialpedagogik Gunilla Sandberg Beslut om antagning av docent i specialpedagogik Tina Hellblom- Thibblin Förslag till beslut att notera informationen. 15. Mötet avslutas

17 FN Bilaga Ärende MDH 2015/ (6) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp DISKUSSIONSUNDERLAG Upplägg för kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Bakgrund Fakultetsnämnden inrättade den 10 september 2015 ett nytt kandidatprogram i statsvetenskap vid Mälardalens högskola. Beslutet om att inrätta programmet fattades med förbehållet att de lärarresurser som krävs för hela utbildningsprogrammet skulle finnas på plats innan första antagningen av studenter till programmet samt att det dåvarande samarbetet med Uppsala universitet skulle formaliseras i ett skriftligt avtal. Inför utlysningen av utbildningsplatser till höstterminen 2016 följde fakultetsnämnden upp hur dessa förbehåll hade hanterats. Vid fakultetsnämndens möte den 18 februari 2016 deltog akademichefen och informerade om statusen för lärarresurser och ett skriftligt avtal med Uppsala universitet. Akademichefen försäkrade då att det till höstterminen 2016 antingen skulle finnas ett skriftligt avtal med ett relevant lärosäte eller att det under höstterminen 2016 skulle rekryteras en lektor i statsvetenskap. Fakultetsnämnden beslutade då att låta programmet finnas sökbart för studenter inför höstterminen 2016 samt att akademins åtaganden skulle följas upp inför beslut om programutbud för läsåret 2017/2018. Den 22 september 2016 följde fakultetsnämnden upp akademins åtaganden gällande ett skriftligt avtal med ett relevant lärosäte eller en pågående rekrytering av en ny lektor i statsvetenskap. Akademin hade vid det tillfället inget underskrivet avtal att visa. Akademin hade inte heller inlett en rekryteringsprocess för att anställa en ny. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap för att säkerställa att högskolan håller en hög kvalitet för de studenter som väljer att ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap. Fakultetsnämnden uppdrog i samband med det till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram ett förslag till upplägg för en sådan kvalitetsgranskning. Förslaget på upplägg till kvalitetsgranskning ska presenteras för fakultetsnämnden vid nämndens sista möte Inför det fortsatta arbetet med att ta fram förslag på upplägg önskar nu handläggare vid ledningskansliet att fakultetsnämnden diskuterar delar av upplägget för en kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap. 17 of 49

18 FN Bilaga 8.1 Kvalitetsaspekter vid examenstillståndsprövning av generella examina hos Universitetskanslersämbetets (UKÄ) Vid en prövning av ansökan om examenstillstånd hos UKÄ utgår bedömargruppen, bestående av externa sakkunniga, från vissa kvalitetsaspekter. Dessa aspekter ses för närvarande över av UKÄ med anledning av ett nytt kvalitetssäkringssystem som startar i januari Fram till UKÄ presenterar de reviderade aspekterna som kommer att börja gälla från 1 januari 2017 är det följande aspekter som gäller för utbildningens förutsättningar: 2 (6) Lärarkompetens o o o tillsvidareanställda och övriga lärare i förhållande till utbildningens omfattning, vetenskaplig, konstnärlig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens hos de aktuella lärarna, reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning/konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. Utbildningsmiljö o o Infrastruktur o utbildningen kommer att ges i en forskande miljö, utbildningen kommer att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt/reflekterande förhållningssätt. studenternas tillgång till litteratur/annat lärmaterial och annan nödvändig utrustning. Utöver utbildningens förutsättningar tittar bedömargruppen även på utbildningens utformning och utbildningens resultat där följande aspekter finns med: Styrdokument o kursplanerna innehåller mål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen. Undervisning, kurslitteratur och examination o Undervisning, kurslitteratur/annat lärandematerial och examination kommer att vara utformade så att de säkrar forskningsanknytning och progression. Säkring av examensmålen o o krav finns klart dokumenterade, exempelvis i form av betygskriterier eller liknande, och framgår av instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination, lärosätet kan visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå målen för utbildningen. Säkring av utbildningskvalitet o det finns ett kvalitetssäkringssystem som garanterar utbildningens framtida kvalitet. 18 of 49

19 FN Bilaga 8.1 Kvalitetsuppföljning av utbildning vid Mälardalens högskola I rektorsbeslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 anges ett långsiktigt mål om en översyn av vilka huvudområden och examina som MDH ska erbjuda och vilka mål som ska gälla för respektive examen. Följande bedömningsgrunder anges för översynen: 3 (6) Studenternas efterfrågan Arbetsmarknadens behov Kopplingen till forsknings- och utbildningsstrategin (inklusive förutsättningarna för forskningsbas) Lärarkompetens Redovisade resultat från befintliga utbildningar Målet med en kvalitetsuppföljning av en examen bör vara att säkerställa att Mälardalens högskola har de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en hög kvalitet för den tänkta examen. En utgångspunkt för vilka aspekter som ska ingå i uppföljningen kan vara ovan nämnda bedömningsgrunder. Forsknings- och utbildningsstrategin för Enligt forsknings- och utbildningsstrategin för (FUS ) ska forskning inom alla kollegier utgöra forskningsbas för utbildningar på alla nivåer. Vidare anges i FUS att MDH:s utbildningsutbud följs kontinuerligt upp för fortsatt fokusering och för att vid behov kunna ta beslut om förändringar. Det står även att Vid MDH finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan utbildning och forskning samt att En majoritet av MDH:s lärare ska vara disputerade och inom varje område för examen ska det finnas minst en excellent lärare. Kvalitetsaspekter vid regelbunden utvärdering av huvudområden vid högskolan Dalarna Utbildningens processer, förutsättningar och resultat utvärderas regelbundet vid högskolan Dalarna. I utvärderingen ingår en självvärdering där bland annat följande aspekter ingår: akademisk miljö och kompetens, forskningsförankring och omvärldsbevakning. Akademisk miljö och kompetens ska beskrivas genom en tabell över verksamma lärare och deras arbetstid enligt senaste läsårets rapport i motsvarande Retendo begärs ifylld av avdelningschef. Kommentar görs beträffande de förutsättningar som lärarkompetensen ger för att kunna ge undervisning av hög kvalitet och för att studenterna ska uppnå examensmålen. Forskningsförankringen av utbildningen beskrivs såväl som lärarnas medverkan i aktuella forskningsprojekt och deras vetenskapliga publicering under senaste treårsperiod ska fyllas i. Högskolan Dalarna inkluderar också en omvärldsbevakning i sin den självvärdering som skrivs i samband med utvärderingen. I den ska övergångsmöjligheter till studier på nästa nivå och möjligheterna att i sin helhet tillgodoräkna utbildningen om studenterna fortsätter på nästa nivå vid ett annat lärosäte beskrivas. Vidare ska det anges hur man strävar efter 19 of 49

20 FN Bilaga 8.1 att utveckla utbildningen genom omvärldsanalys och benchmarking med andra lärosäten. Hållbar utveckling, mångfald och jämställdhet 4 (6) Extern granskning i samband med kvalitetsuppföljning Extern granskning är en vanligt förekommande del i kvalitetsuppföljning och utvärdering av såväl examina som utbildningsprogram. I den externa granskningen kan det ingå sakkunniga men också representanter för studenter/doktorander och arbetslivet. MDH tillämpar idag extern granskning i samband med att en ny examen eller ett nytt utbildningsprogram ska inrättas. En viktig del i det nya kvalitetssystemet för högre utbildning i Sverige är lärosätenas interna kvalitetsarbete. I det interna kvalitetsarbete som nu börjar växa fram på samtliga lärosäten ingår ofta extern granskning som en del. Extern granskning vid utvärdering av utbildningsprogram och huvudområden vid högskolan Dalarna Ett lärosäte som redan idag tillämpar regelbunden utvärdering av sina utbildningsprogram och huvudområden är högskolan Dalarna. Processen på högskolan Dalarna består i att akademiföreträdare föreslår två externa ämnessakkunniga som sedan granskar den självvärdering som akademin har skrivit. Självvärderingen ska innan den skickas på extern granskning ha beretts av områdesnämnden som också är ansvarig för att kvalitetsgranskningar av examen och utbildningsprogram sker löpande. De externa granskarna lämnar individuella yttranden på en särskild blankett. Dessa utgör sedan underlag för områdesnämndens granskningsrapport som sedan mynnar i ett utlåtande. Områdesnämndens utlåtande kommuniceras till huvudområdesansvariga, programansvariga och akademichef som därefter alltid ska upprätta en utvecklingsplan vilken sedan tjänar som underlag för fortsatt uppföljning och dialog med huvudområdet samt som underlag för akademiernas verksamhetsplaner. Överväganden Kvalitetsaspekter att ta hänsyn till i kvalitetsuppföljningen En fråga att diskutera är vilka aspekter som bör ingå i kvalitetsuppföljningen av kandidatexamen i statsvetenskap. Lärarresurser och forskningsbas som tidigare lyfts som tveksamheter i ärendet om utbildningsprogrammet borde vara en viktig del även i uppföljningen av examen. Båda dessa lyfts också i högskolelagen 1 kap. 3 där det står att Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. MDH har också tagit ytterligare ställning för vikten av att knyta samman forskning och utbildning genom undertecknandet av Magna Charta och även i den nya forsknings- och utbildningsstrategin (FUS ) där det tydliggörs att forskning och utbildning ska följas åt. Med tanke på högskolans ställningstagande vad gäller utbildning och forskning är beredningens förslag att fokus i kvalitetsuppföljningen ligger på lärarkompetens och forskningsbas. En modell skulle kunna vara att använda sig av de kvalitetsaspekter som UKÄ använder i sin prövning av examenstillståndsärenden med fokus på utbildningens förutsättningar. De aspekter som skulle inkluderas i kvalitetsuppföljningen är då lärarkompetens, utbildningsmiljö och infrastruktur. Frågan är om fakultetsnämnden önskar inkludera fler aspekter 20 of 49

21 FN Bilaga 8.1 i denna kvalitetsuppföljning och se detta som en pilotutvärdering inför de kommande kvalitetsuppföljningarna. 5 (6) Extern granskning eller ej I en kvalitetsgranskning ingår oftast en extern bedömning av det underlag som finns för granskningen. Detta förfarande har tillämpats av UKÄ vid tidigare utbildningsutvärderingar. Som tidigare nämnts tillämpar MDH extern granskning inrättande av nya examina och nya utbildningsprogram. Det har också tidigare nämnts att högskolan Dalarna använder extern granskning som en del i sin regelbundna kvalitetsgranskning av huvudområden och utbildningsprogram. Extern granskning är dels en hjälp då den ämnesmässiga kompetensen inte finns hos beslutsfattarna men också ett tillfälle att jämföra sig mot andra lärosäten och säkerställa att MDH:s utbildningar ligger på en hög nationell nivå. För att kunna göra en tillförlitlig bedömning av om de lärarresurser och den forskningsbas som idag finns inom statsvetenskap vid MDH är tillräckliga för att upprätthålla en hög kvalitet för kandidatexamen i statsvetenskap eller ej föreslår beredningen att en extern granskning genomförs. Frågan är om fakultetsnämnden anser att en extern granskning av underlaget bör genomföras. Om fakultetsnämnden önskar inkludera en extern granskning är frågan hur många externa granskare som bör ingå. Vid inrättande av nya examina och nya utbildningsprogram vid MDH idag, önskas utlåtande från tre externa granskare inför beslut. I den regelbundna utvärderingen av huvudområden och utbildningsprogram vid högskolan Dalarna tillämpas två externa granskare. Underlag för granskningen Ytterligare ett övervägande är det underlag som kvalitetsgranskningen ska baseras på. I UKÄ:s utbildningsutvärderingar har en självvärdering av de ovan nämnda kvalitetsaspekterna samt inlämnande av en lärarkompetensmatris ingått. Vid uppföljning av utbildningens resultat har även examensarbeten bedömts. Frågan är vilka underlag fakultetsnämnden vill att den aktuella kvalitetsgranskningen baseras på. Ska det enbart vara en självvärdering av de tidigare nämnda kvalitetsaspekterna eller ska även en granskning av utbildningens resultat göras? Utskottets bedömning Detta är en första avstämning med fakultetsnämnden och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har inte berett ärendet. Beredningens förslag till diskussionspunkter Inför det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag på upplägg för kvalitetsgranskningen av kandidatexamen för statsvetenskap önskar beredningen att fakultetsnämnden diskuterar följande: Vilka kvalitetsaspekter bör ingå i kvalitetsuppföljningen? o Vad bör kvalitetsuppföljningen fokusera på? o Vilka andra kvalitetsaspekter bör ingå i uppföljningen? Bör extern granskning ingå i kvalitetsuppföljningen? 21 of 49

22 FN Bilaga 8.1 o o Hur många externa granskare? Bör akademin föreslå externa granskare? Vilka underlag bör ligga till grund för kvalitetsgranskningen? o o o Självvärdering? Lärarkompetensmatris? Forskningsbasen t.ex. genom publikationer eller deltagande i projekt? Andra underlag? Hantering av underlag innan eventuellt utskick till extern granskning? 6 (6) 22 of 49

23 FN Bilaga 9.1 BREV 1(5) Datum Reg.nr Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Helldahl Till rektorer vid universitet och högskolor per.helldahl@uka.se Preliminära bedömningsgrunder och vägledande frågor för utvärderingen av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling Bakgrund till uppdraget Som vi tidigare meddelat (se informationsbrev skickat den 23 september 2016) har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ett regeringsuppdrag att utvärdera universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling: Utvärdering av hållbar utveckling Universitetskanslersämbetet ska genomföra en utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån det krav i högskolelagen (1992:1434) som anger att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (1 kap. 5 ). Utvärderingen ska redovisas senast den 1 september UKÄ genomför utvärderingen av hållbar utveckling som en tematisk utvärdering inom ramen för det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. Utvärderingen omfattar samtliga universitet och högskolor. Processen Varje universitet och högskola kommer anmodas att genom en självvärdering beskriva sitt arbete för att integrera frågor relaterade till hållbar utveckling i sin utbildning. För utvärderingen har UKÄ tillsatt en bedömargrupp, som kommer att granska dessa självvärderingar. UKÄ har nu i samarbete med bedömargruppen inlett processen att utforma den vägledning som lärosätena kommer att ha som utgångspunkt i sitt arbete med självvärderingarna. I arbetet med denna vägledning har preliminära bedömningsgrunder och vägledande frågor till lärosätena tagits fram i form av en matris, som bifogas detta brev (Bilaga 1). Det är mycket värdefullt för UKÄ och bedömargruppen att få lärosätenas synpunkter på de preliminära bedömningsgrunderna och vägledande frågorna. Som tidigare meddelats erbjuds varje lärosäte därför att senast den 7 november kommentera matrisen. UKÄ och bedömargruppen kommer sedan att arbeta vidare med vägledningen utifrån de synpunkter POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se 23 of 49

24 Ölk FN Bilaga 9.1 BREV 2(5) Datum Reg.nr och kommentarer som inkommit. Hur vägledningen slutligen ska utformas beslutas av UKÄ. Matrisen innehåller följande delar: - Inledningsvis finns en övergripande fråga om hur lärosätet arbetat med hållbar utveckling under den senaste tioårsperioden, som främst är till för att ge bakgrundsinformation och en förförståelse till bedömningen. - Därefter redogörs för preliminära bedömningsgrunder. Bedömningsgrunderna är uppdelade i aspektområdena Styrning och organisation, Miljö, resurser och område samt Utformning, genomförande och resultat. - Tydligt kopplad till bedömningsgrunderna följer en vägledning för lärosätena, som utgörs av de frågor som bedömargruppen vill ha respons på i självvärderingen. - Ett fjärde aspektområde, Uppföljning, åtgärder och återkoppling, liksom de tre perspektiven (studenters och doktoranders perspektiv, arbetslivets perspektiv och jämställdhetsperspektiv) har integrerats i ovan nämnda aspektområden. Som UKÄ tidigare informerat om, kommer det att äga rum ett upptaktsmöte den 13 december, då lärosätena får tillfälle att ställa frågor kring utvärderingen och den fastställda vägledningen. Inbjudan till upptaktsmötet följer i ett separat brev. Kommentarer till matrisen skickas senast den 7 november till registrator@uka.se. Ange reg.nr Eventuella frågor kring utvärderingen kan skickas till per.helldahl@uka.se eller henrik.holmquist@uka.se. Vänliga hälsningar Per Helldahl projektledare för utvärderingen av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling 24 of 49

25 Ölk FN Bilaga 9.1 BREV 3(5) Datum Reg.nr Bilaga 1. Utvärdering av hållbar utveckling: Aspektområden och bedömningsgrunder (utkast) Inledning Vägledning lärosäten: Beskriv övergripande och reflektivt hur lärosätet arbetat med hållbar utveckling inom utbildning sedan 2006, inklusive: - vilka problem lärosätet ställts inför i detta arbete. - vilka lärdomar som gjorts. Aspektområde: Styrning och organisation Bedömningsgrunder: A. Det finns övergripande och adekvata mål fastställda för främjandet av hållbar utveckling inom utbildningen på samtliga nivåer (grundnivå, avancerad nivå och i förekommande fall forskarnivå) som är förankrade inom lärosätet. B. Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning för arbetet som rör främjandet av hållbar utveckling i utbildningen. C. Lärosätet arbetar systematiskt med att följa upp, utvärdera och utveckla främjandet av hållbar utveckling i utbildningen. D. Lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. E. Lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med arbetslivet i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. F. Lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för interdisciplinär samverkan kring hållbar utveckling. G. Lärosätet beaktar jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. Vägledning till lärosäten: Beskriv, analysera och värdera - i vilken utsträckning övergripande mål fastslagits inom området hållbar utveckling (sammanfatta och länka till relevanta dokument). - i vilken utsträckning lärosätet arbetar för att dessa mål ska vara internt kommunicerade och förankrade. - hur ansvarsfördelningen ser ut med avseende på arbetet som rör frågor kring hållbar utveckling inom utbildningen. - i vilken utsträckning lärosätet följer upp och utvärderar arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen samt i vilken mån resultatet av denna uppföljning används till vidare utveckling av verksamheten (länka till relevanta uppföljningsrapporter). - i vilken utsträckning lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling inom utbildningen. - i vilken utsträckning lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för samverkan med arbetslivet i arbetet med att främja hållbar utveckling inom utbildningen. 25 of 49

26 Ölk FN Bilaga 9.1 BREV 4(5) Datum Reg.nr i vilken utsträckning lärosätet verkar på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för interdisciplinär samverkan kring hållbar utveckling. - i vilken utsträckning jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas i arbetet med att främja hållbar utveckling inom utbildningen. Länka gärna till övriga relevanta dokument. Aspektområde: Miljö, resurser och område Bedömningsgrunder: A. Lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa den forskningsbaserade kompetensen hos berörd personal i frågor som rör främjandet av hållbar utveckling i utbildningen. B. Lärosätet avsätter resurser för att säkerställa ovan. C. Lärosätet tillhandahåller arenor för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. D. Lärosätet tillhandahåller arenor för samverkan med arbetslivet i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. E. Lärosätet tillhandahåller arenor för interdisciplinär samverkan i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. Vägledning till lärosäten: Beskriv, analysera och värdera med hjälp av exempel - i vilken utsträckning lärares och forskares sammantagna kompetens bidrar till studenters lärande för hållbar utveckling. - i vilken utsträckning kompetensutveckling hos lärare sker där hållbar utveckling ingår (länka till relevanta kurser eller utbildningsinsatser och beskriv hur många som deltar i dessa totalt och i förhållande till berörd personalgrupp). - i vilken utsträckning utbildningsinsatser för nyanställd personal sker där hållbar utveckling ingår. - i vilken utsträckning uppföljning, åtgärder och återkoppling sker i syfte att säkra att lärosätet har god tillgång till kompetens med avseende på hållbar utveckling (länka till relevanta uppföljningsrapporter). - i vilken utsträckning lärosätet tillhandahåller arenor för samverkan med studenter i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. - i vilken utsträckning lärosätet tillhandahåller arenor för samverkan med arbetslivet som beaktas i arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningen. - i vilken utsträckning lärosätet tillhandahåller arenor för interdisciplinär samverkan kring hållbar utveckling. Länka gärna till övriga relevanta dokument. 26 of 49

27 Ölk FN Bilaga 9.1 BREV 5(5) Datum Reg.nr Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat Bedömningsgrunder: A. Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs så att hållbar utveckling integreras i utbildningarna. B. Institutioner och programansvariga arbetar systematiskt med att följa upp, utvärdera och utveckla integreringen av frågor kring hållbar utveckling i utbildningarna. C. Lärosätet tillgängliggör relevant forskning eller konstnärlig forskning i utbildningen för hållbar utveckling. Vägledning till lärosäten: Beskriv, analysera och värdera med hjälp av exempel - i vilken utsträckning frågor av relevans för hållbar utveckling återfinns i lärandemål, undervisningsformer och examination. - i vilken utsträckning utbildningarna bidrar till att utveckla studenternas förmåga att verka för en hållbar utveckling, t.ex. förmåga till kritiskt tänkande och handlingskompetens. - i vilken utsträckning didaktiska arbetssätt anpassade för att utveckla studenternas förmågor enligt ovan tillämpas. - i vilken utsträckning relevant forskning eller konstnärlig forskning tillgängliggörs i utbildningen för hållbar utveckling. - i vilken utsträckning erfarenheter från specifika initiativ och projekt (på olika nivåer) av relevans för hållbar utveckling tillförs studenter och lärare inom övriga lärosätet. - i vilken utsträckning uppföljning, åtgärder och återkoppling sker i syfte att säkra att utbildningarnas utformning och genomförande bidrar till studenternas lärande om hållbar utveckling (länka till relevanta uppföljningsrapporter). - i vilken utsträckning eventuella åtgärder vidtas utifrån sådan uppföljning och hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Ge exempel från olika nivåer (grundnivå, avancerad nivå och i förekommande fall forskarnivå) samt olika ämnesområden. Länka till relevanta dokument, t.ex. utbildningsplaner och kursplaner. 27 of 49

28 FN Bilaga 10.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, HVV Sista ansökningsdag: fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/1222 Ansökan om befordran till professor i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/1276 Ansökan om befordran till professor i pedagogik med inriktning mot didaktik, UKK Ansökan inkom: Beslut om sakkunniga -Gerd Lindgren, Karlstads universitet Deadline Per Nilsen, Linköpings universitet Inkommit godkänt 11 Beslut om sakkunniga Margareta Asp Niclas Månsson -Jukka Vuori, Arbetsmiljöinstitutet Helsingfors Inkommit godkänt -Kristina Westerberg, Umeå universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunniga -Berit Lundman, Umeå universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Mia Eriksson, Lena Hallström, Jonas Lindblom Sammanträde planeras Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Agneta Brav, Inger Holmström Sammanträde nr Sammanträde nr 2 planeras Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana RB Arbete pågår Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Pia Lindberg, Anette Sandberg Sammanträde RB Ref.nr. 2016/1228 Ansökan om att antas som docent i litteraturvetenskap, UKK Marie Öhman Beslut om sakkunnig -Per Bäckström, Karlstads universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad 1 28 of 49

29 FN Bilaga 10.1 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/0706 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: Ref.nr. 2016/0706 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Ansökan om pedagogisk meritering enligt pedagogiska kompetenssteggen. Pernilla Liedgren Christine Gustafsson Beslut om sakkunnig -Klas Borell, Hälsohögskolan, Jönköping Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig Maria Engström, Högskolan i Gävle Deadline Beslut om sakkunniga -Karin Apelgren vid Uppsala universitet -Stefan Ekekrantz vid Stockholms universitet - Katarina Winka vid Umeå universitet Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Docentföreläsning Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Sammanträde Ref.nr. 2016/1738 Senior Lecturer in English Studies, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/2202 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sakkunniga letas Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana of 49

30 FN Bilaga 10.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 2016/1371 Professor i företagsekonomi med inriktning organisation. Anhållan inkom (2016/0037) Sista ansökningsdag Ref.nr. 2016/0420 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom sökande Sakkunniga letas Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ning Xiong Beslut om sakkunniga -Mark Dougherty, Högskolan Dalarna Inkommit godkänt Agnar Aamodt, NTNU, Trondheim, Norge Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Fredrik Ekstrand och Mikael Sjödin. Ref.nr. 2016/1876 Ansökan om befordran till professor i energiteknik, EST Ansökan inkom Eva Thorin Beslut om sakkunniga Prof Umberto Desideri vid Universitetet i Pisa, Italien S.K. Chou, Professor, Department of Mechanical Engineering, National University of Singapore (NUS) Deadline: Ej klar RB Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Erik Dahlquist och Jinyue Yan Ref.nr. 2016/2247 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Jan Carlson Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Ref.nr 2016/2061 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Thomas Larsson Beslut om sakkunnig: - Anders Ynnerman, Linköpings universitet Rekryteringskommitté ska bildas 3 30 of 49

31 FN Bilaga 10.1 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Deadline Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Radu Dobrin, Rikard Lindell Ref.nr 2016/2399 Ansökan om att antas som docent i pålitlig programvara, IDT Barbara Gallina Beslut om sakkunnig: Simin Nadjm-Tehrani, Linköpings universitet Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Ref.nr. 2016/1226 Universitetslektor i elektronik, IDT Sista ansökningsdag Ref.nr. 2016/1441 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktningar finansiell matematik och teknisk matematik, UKK Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Ylva Bäcklund, Uppsala universitet Deadline Dag Stranneby, Örebro universitet Deadline sökande Beslut om sakkunniga - Viktor Abramov Inkommit godkänt -Raimondo Manca Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Fredrik Ekstrand, Mikael Ekström, Magnus Otterskog Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Erik Janse, Sammanträde Protokoll skrivs 4 31 of 49

32 FN Bilaga Ärende MDH 2015/ (8) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Ylva Blauberg BESLUTSPROMEMORIA Översyn av innehåll och regler för examensbeskrivningar, bilaga 1: Mallar Bakgrund Vid fakultetsnämndens möte den 9 juni 2016 fastställdes regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. Samtidigt beslöt nämnden att ge i uppdrag till arbetsgruppen att föreslå mallar för examensbeskrivningar, d v s bilaga 1 till regler för examensbeskrivningar vid nämndens möte den 22 september. Faktasammanställning Den 30 oktober 2006 fastställde rektor riktlinjer för examensbeskrivningar och examenskrav för den lokala examensordningen vid Mälardalens högskola, CF /06, inför förändringarna i högskoleförordningen den 1 juli 2007, den så kallade Bolognaprocessen. I dessa riktlinjer fanns dels bitar ur högskoleförordningen gällande omfattning och mål, resonemang om övergången mellan högskoleförordningens äldre och nyare lydelse samt vissa preciserade lokala krav. En del av riktlinjerna har bestått, en del har försvunnit och annan ny praxis har tillkommit. I arbetet med att ta fram mallar för examensbeskrivningar har utgångspunkten varit en sammanställning av de fastställda examensbeskrivningar som finns idag vid Mälardalens högskola. Där har den minsta gemensamma nämnaren sållats fram för de olika examenstyperna. I arbetsgruppens arbete med att gå igenom de olika skrivningarna har vissa frågeställningar utkristalliserats. Vid fakultetsnämndens möte den 14 april 2016 redogjordes för de flesta av de frågor som arbetsgruppen hade att ta ställning till innan ett slutgiltigt förslag på mallar var redo att läggas fram. Vid fakultetsnämndens möte den 9 juni 2016 då regler för examensbeskrivningar fastställdes var merparten av principerna för mallar klara men några frågetecken återstod i början av sommaren. Stötestenen har varit hur kraven på matematik/tillämpad matematik ska formuleras i mallarna för generella tekniska examina och ingenjörsexamina. Arbetsgruppen omformades så att den bestod av representanter från berörda akademier samt examenshandläggare. Erik Janse, avdelningschef för matematik/tillämpad matematik, UKK, anslöt arbetsgruppen. 32 of 49

33 FN Bilaga 11.1 Under sommaren har gruppen diskuterat frågetecknen via e-post men ett slutgiltigt möte krävdes, vilket kom till stånd den 8 september (8) Överväganden Nedan följer en genomgång av de resonemang arbetsgruppen fört i olika frågeställningar. Övergripande ställningstaganden SUHF:s fördjupningskoder föreslås användas fullt ut i samtliga nivåbestämmelser. I nuvarande examensbeskrivningar har till exempel den lokala varianten G2 använts för att få ett begrepp motsvarande den äldre C- nivån. I SUHF:s koder används koden G2F för kurser på grundnivå som har minst 60 högskolepoäng kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav och koden G2E för motsvarande nivå men som också innehåller ett examensarbete för kandidatexamen. De examina som leder till en yrkeslegitimation föreslås ha följande text i mallen: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram fattade UKK ett beslut med rubriken Beslut om tillgodoräknande av kurser inom examenskrav på matematik/tillämpad matematik för vissa examina vid Mälardalens högskola, UKK /09. Beslutet är en anvisning om hur kurser i matematik/tillämpad matematik som är lästa utanför ett av högskolans program ska bedömas i förhållande till högskolans examenskrav. I den lokala examensordningen finns följande sammanfattande text med: Kurser i matematik/tillämpad matematik kan ingå i teknologie kandidat-, magister- och masterexamen samt i högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamen, endast under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik C från gymnasieskolan som regel inte ingå). Skrivningen har funnits med i den lokala examensordningens allmänna del men genom åren har det framkommit önskemål från bland annat studievägledare att texten bör finnas med i de olika examensbeskrivningarna för tydlighetens skull. Arbetsgruppen har enats om att föreslå att en uppdaterad version av texten ska finnas med i mallarna för berörda examina. Redogörelse av frågeställningar för olika examina Högskoleexamen Mälardalens högskola har idag två högskoleexamina som inrättades i samband med förändringarna i högskoleförordningen som trädde i kraft Under följande nio år har inga nya högskoleexamina inrättats och det finns idag fortfarande inga sådana planer. I arbetsgruppen fördes fram önskemål från en akademi om att högskoleexamen ska vara bunden till en fastställd utbildningsplan på samma sätt som examina för legitimationsyrken. Anledningen ansågs vara att utbildningen är så pass kort, två år, att det är svårt att säkerställa att studenten får med sig en sammansättning av kurser med den kvalitetsnivå högskolan önskar om en koppling till utbildningsplanen saknas. Andra ansåg att kraven bör kunna preciseras enligt formen för andra generella examina och ändå uppnå samma grad av kvalitetssäkring, det vill säga genom 33 of 49

34 FN Bilaga 11.1 angivelse av högskolepoäng, nivå, huvudområde, ämne och eventuell delkompetens inom huvudområde eller ämne. 3 (8) Arbetsgruppen enades om att inte lägga fram ett förslag på denna mall i detta skede. Istället kan frågan lyftas om det någon gång i framtiden skulle bli aktuellt att inrätta en högskoleexamen igen. Kandidatexamen Idag har Mälardalens högskola en lokal bestämmelse om att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå kandidatexamen. Högskoleförordningen innehåller inga begränsningar i frågan. Den lokala bestämmelsen har prövats av Överklagandenämnden för högskolan och gav då Mälardalens högskola rätt till att ha en sådan lokal precisering. Övervägningar har gjorts om detta krav ska vara kvar. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Umeå universitet En kandidatexamen ska väsentligen innehålla kurser på grundnivå, men får också innehålla kurser på avancerad nivå om man anser att det är lämpligt med utgångspunkt i de krav som ställs i examensbeskrivningarna Ingen begränsning Ingen begränsning Ingen överskådlig regel hittades Högst 30 högskolepoäng på avancerad nivå Högst 60 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning på undersökta huvudområden Bland dessa exempel framgår det att Mälardalens högskola har den strängaste begränsningen. Arbetsgruppen avstår att lägga fram ett förslag och överlåter avvägningen till fakultetsnämnden. Konstnärlig högskoleexamen och konstnärlig kandidatexamen UKK förordar att den koppling som finns till utbildningsplanen idag ska få finnas kvar med följande motivering: Anledningen till detta är att kurser inom musik lästa vid andra lärosäten kan skilja sig mycket från kurser som ingår i kammarmusikprogrammet. Vi behöver säkra kvalitén och därför vill vi att kurserna lästa vid andra lärosäten bedöms av avdelningen för kammarmusik. Istället för att ange varenda kurs inom programmet ser vi att denna formulering är att föredra. Den förordade formuleringen är: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Högskoleingenjörsexamen Berörda akademier är överens om följande gemensamma nämnare för högskoleingenjörsexamina: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom teknikområdet, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng på nivå G2E. Delade meningar har funnits angående formuleringen som följer: Dessutom ska ingå minst 22,5 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik vari ingår vektoralgebra och kalkyl. 34 of 49

35 FN Bilaga 11.1 I de riktlinjer rektor fastställde den 30 oktober 2006 om examensbeskrivningar och examenskrav för den lokala examensordningen vid Mälardalens högskola, CF /06, fanns minimikrav på hur mycket matematik/tillämpad matematik som skulle ingå i både högskoleingenjörsoch civilingenjörsexamina men inga specificerade krav på vad denna matematik skulle innehålla. I äldre ingenjörskrav har det ofta funnits krav på algebra och geometri. I de olika ingenjörskraven som fastställdes i samband med Bologna och därefter hade merparten krav på algebra och kalkyl. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslöt den 17 mars 2010 att revidera matematikkraven i samtliga civil- och högskoleingenjörsexamina på så sätt att där krav på algebra förekommer skulle detta ersättas av vektoralgebra, MDH /10. 4 (8) Det finns alltså inga tidigare beslut som säger att en ingenjörsexamen måste innehålla vektoralgebra och kalkyl. I arbetsgruppen har det funnits delade meningar om vektoralgebra och kalkyl ska finnas med i mallen för examensbeskrivningar för högskole- och civilingenjörsexamina. Vissa har hävdat att vektoralgebra och kalkyl är en grundsten som alla ingenjörer måste ha. Andra har hävdat att behovet av matematik/tillämpad matematik kan variera för olika typer av ingenjörsexamina. Dessutom har definitionen av den matematiska grundstenen varierat över tid, och med tanke på att mallarna för examensbeskrivningar ska vara långsiktigt hållbara kan det vara bar att inte definiera ett krav så specifikt i detta sammanhang. Till slut har arbetsgruppen enats om att lägga fram förslaget att kravet på matematik/tillämpad matematik i mallarna för högskole- och civilingenjörsexamina ska innefatta minst 5 högskolepoäng vektoralgebra och minst 5 högskolepoäng kalkyl. Då regler för examensbeskrivningar ska revideras senast den 30 juni 2019 kan skrivningen utvärderas utifrån de erfarenheter som då finns. Socionomexamen Ansvarig akademi (HVV) har lämnat förslag på ny formulering av examenskrav efter samråd med examenshandläggare som bättre svarar mot de nya riktlinjerna och den önskade kvalitén på examenskrav. Magisterexamen Arbetsgruppen är överens om förslaget att låta kravet på 30 högskolepoäng inom huvudområdet stå kvar som ett minimikrav i mallen. Nuvarande krav på minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå har diskuterats. Arbetsgruppen förordar att bestämmelsen finns kvar oförändrad. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen överskådlig regel hittades Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå Minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå För teknologie magisterexamen finns idag följande lokala examenskrav: Dessutom ska 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Om studentens behörighetsgivande utbildning omfattar en stor del matematik kan matematikkravet ersättas av relevant kurs i teknik 35 of 49

36 FN Bilaga 11.1 utöver övriga kursfordringar i teknik. Prövning görs av ansvarig akademi i det enskilda fallet. Formuleringen innehåller tre ställningstaganden: 1. Måste matematik/tillämpad matematik alltid finnas med som krav i en teknologie magisterexamen vid Mälardalens högskola? 2. Om ja, ska i så fall nivåbestämmelsen finnas kvar? 3. Ska undantagsbestämmelsen finnas kvar eller är det bättre att ta bort den? Arbetsgruppen har fört följande resonemang om den första frågan: Magisterexamen omfattar 60 högskolepoäng. När matematik/tillämpad matematik finns med som krav går 30 av de 60 högskolepoängen åt till metodkurs, uppsats och matematik/tillämpad matematik. Då återstår endast 30 högskolepoäng där 22,5 högskolepoäng ska vara på avancerad nivå varav 7,5 högskolepoäng måste vara ämnesfördjupning och 7,5 högskolepoäng är valfria. Utrymmet för ämnesfördjupning blir då väldigt litet. Samtidigt bedöms mängden och nivån på matematiken som finns i den behörighetsgivande examen tillräcklig för magisternivå, d v s den matematik/tillämpad matematik som ingår i teknologie kandidatexamen respektive högskoleingenjörsexamen. 5 (8) Den tredje frågan ovan gäller undantag från kravet på matematik/tillämpad matematik där ansvarig akademi gör en bedömning från fall till fall utifrån mängden av ämnet i den behörighetsgivande examen. Examenshandläggarna anser att bestämmelsen innebär en otydlighet gentemot studenterna samtidigt som den är administrativt hindrande. Det är bättre att reglera mängden matematik/tillämpad matematik i behörighetskraven än att göra undantag i examenskraven. Arbetsgruppens förslag till nämnden är att det minimikrav som ska finnas i mallen för teknologie magisterexamen är utan krav på matematik/tillämpad matematik (fråga nummer ett). Därmed försvinner även krav på eventuell nivå på matematik/tillämpad matematik (fråga nummer två) och även den nuvarande undantagsregeln (fråga nummer tre). Möjligheten att lägga till matematik/tillämpad matematik som krav i en specifik examensbeskrivning kvarstår självfallet. Masterexamen Arbetsgruppen är överens om förslaget att låta kravet på 60 högskolepoäng inom huvudområdet stå kvar som ett minimikrav i mallen. Nuvarande krav på minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå har diskuterats. Arbetsgruppen förordar att bestämmelsen finns kvar oförändrad. Så här regleras frågan vid ett urval av andra lärosäten: Göteborgs universitet Karlstads universitet KTH Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen begränsning Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Ingen överskådlig regel hittades Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå Arbetsgruppen är enig om förslaget att precisera nivån på det självständiga arbetet (examensarbetet) till minst 30 högskolepoäng varav minst 15 högskolepoäng på nivå A2E. Detta är en följd av att förordningens krav som lyder Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på 36 of 49

37 FN Bilaga 11.1 avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 högskolepoäng. 6 (8) För teknologie masterexamen finns idag följande minimikrav vid Mälardalens högskola: Dessutom ska minst 7,5 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Arbetsgruppen föreslår att bestämmelsen finns med i mallen. Civilingenjörsexamen Berörda akademier är överens om att föreslå följande text för civilingenjörsexamina: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå. Minst 90 högskolepoäng inom teknikområdet ska ingå varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng på nivå A2E. Delade meningar har funnits angående formuleringen som följer: Dessutom ska ingå minst 30 högskolepoäng matematik/tillämpad matematik med inslag av vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 högskolepoäng på lägst fördjupningsnivå G1F. Se sidan 6, högskoleingenjörsexamen, för vidare resonemang. Specialistsjuksköterskeexamen Av de inriktningar inom specialistsjuksköterskeexamen som Mälardalens högskola har rätt att utfärda finns det en som leder till förskrivningsrätt, nämligen inriktningen till distriktssjuksköterska. Förskrivningsrätten är att jämställa vid en yrkeslegitimation. Detta innebär att inriktningen distriktssköterska har formuleringen med hänvisning till utbildningsplanen i mallen för examensbeskrivningar medan de övriga följer principen med angivelse av högskolepoäng, nivå, ämne och eventuell delkompetens inom huvudområde eller ämne. Ansvarig akademi (HVV) har lämnat förslag på ny formulering av dessa examenskrav efter samråd med examenshandläggare. Speciallärarexamen och specialpedagogexamen Både speciallärarexamen och specialpedagogexamen leder till utökad behörighet i lärarlegitimation och faller därför under principen med hänvisning till utbildningsplan. Licentiatexamen och doktorsexamen Arbetsgruppen har övervägt om reglerna för examensbeskrivningar även ska omfatta examina på forskarnivå. Idag saknar dessa examina examensbeskrivningar som är jämförbara med de på grund- och avancerad nivå, istället regleras kraven för examen i de allmänna studieplanerna för forskarämnena. Det som talar för en likadan behandling är att alla examina behandlas på samma sätt i högskoleförordningens bilaga 2 och det finns ofta en strävan inom högskolevärlden att hantera de tre nivåerna mer likartat. Arbetsgruppen har dock valt att inte ta med forskarexamina i dessa regler dels på grund av att kompetensen om forskarutbildning inom gruppen inte varit tillräcklig, dels skulle tidsåtgången blivit allt för omfattande. Arbetsgruppen är dock öppen för att forskarexamina kan komma att inkluderas i dessa regler i ett senare skede. 37 of 49

38 FN Bilaga 11.1 Utskottets bedömning I underlaget till utskottet fanns tre alternativa beslutsformuleringar att ta ställning till gällande krav på begränsat antal högskolepoäng på avancerad nivå i kandidatexamen, nämligen att 7 (8) ta bort den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola eller, behålla den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola eller, behålla en lokal bestämmelse om hur många högskolepoäng på avancerad nivå som högst får ingå i en kandidatexamen och att denna nivå preciseras till högst XX högskolepoäng. Utskottet beslöt att föreslå fakultetsnämnden att ta bort den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola. Utskottet diskuterade huruvida preciseringarna om vektoralgebra och kalkyl som finns i kravet på matematik/tillämpad matematik ska finnas med i mallarna för högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamen. Ett argument var att det kan skilja sig mellan olika inriktningar vilken sorts matematik/tillämpad matematik som är relevant och att det därför inte bör specificeras i mallen. Utskottet sökte vägledning i högskoleförordningen där det för högskoleingenjörsexamen står som mål att studenten ska visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. På civilingenjörsexamen står att studenten ska visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. I förslaget till mallar för examensbeskrivningar har arbetsgruppen valt att inte precisera naturvetenskap och utskottet beslöt att föreslå att inte heller kravet på matematik/tillämpad matematik ska finnas med i mallen för högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamen utan strykas helt. Vid dragningen för utskottet ställdes frågan om någon ämnesrepresentant för ett ingenjörsämne ingått i arbetsgruppen. Den enda ämnesrepresentanten som var med i det slutgiltiga mötet var en företrädare för matematik/tillämpad matematik. Beredningens rekommendation Ärendets handläggare har inga synpunkter på utskottets beslut att föreslå fakultetsnämnden att ta bort den lokala bestämmelsen att högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå får ingå i en kandidatexamen vid Mälardalens högskola. Däremot finns synpunkter på förslaget att helt ta bort kravet på matematik/tillämpad matematik i mallen för högskoleingenjörs- och 38 of 49

39 FN Bilaga 11.1 civilingenjörsexamen. I målen i högskoleförordningen står att studenten ska visa kunskaper i matematik och naturvetenskap. Arbetsgruppen har varit helt enig om att krav på matematik ska finnas i dessa mallar, den fråga det har funnits delade meningar om är huruvida algebra och kalkyl ska preciseras. Matematiken ses som en bas som alla ingenjörer behöver dels för att klara studierna som studenter, dels för att kunna utöva yrket efter examen. Vid landets lärosäten är det vedertaget att matematik behövs i ingenjörsutbildningar. 8 (8) Arbetsgruppen har också diskuterat huruvida naturvetenskap ska finnas med som en punkt i mallarna. Utbildningsledarna för ingenjörsutbildningarna ansåg att naturvetenskap ofta finns integrerat i berörda utbildningar och därför inte behöver preciseras. Även om naturvetenskap inte finns med i mallarna för examensbeskrivningarna kan olika naturvetenskapliga ämnen läggas till som krav vid fastställande av en ny examensbeskrivning för en ingenjörsexamen om det är motiverat. Arbetsgruppen var enig om att naturvetenskap inte behöver finnas med i mallarna för högskoleingenjörs- och civilingenjörsexamen. Ett förtydligande om arbetsgruppens sammansättning: Akademierna har under hela processen med regler för examensbeskrivningar representerats av utbildningsledare. De har fortlöpande diskuterat gruppens frågeställningar med berörda kollegor på sina respektive akademier. Inför det sista mötet ville utbildningsledare på UKK ta med avdelningschefen för matematik/tillämpad matematik vilket det inte fanns några invändningar emot. Det stod de övriga utbildningsledarna fritt att ta med andra representanter för sina akademier. Fakultetsnämnden föreslås att fastställa bilagt förslag på bilaga 1 med mallar till den tidigare fastställda regler för examensbeskrivningar. 39 of 49

40 FN Bilaga 11.2 Regler för examensbeskrivningar på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, bilaga 1 Mallar Beslutad: ?? 2016-mm-dd Beslutande Fakultetsnämnd MDH nn/12 1 (5) EXAMENSBESKRIVNING Xx kandidat/magister/masterexamen med huvudområdet Xx med inriktning mot Xx alternativt Yrkesexamen Degree of Bachelor/Master of Arts/Science (60/120 credits) in Xx with Specialization in Xx Utbildningsnivå Xexamen avläggs på grund/avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Generella examina på grundnivå: Kandidatexamen Xx kandidatexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 15 hp på nivå G2F och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Teknologie kandidatexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 15 hp på nivå G2F och ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Dessutom ska minst 22,5 hp matematik/tillämpad matematik ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Kommenterad [YB1]: Arbetsgruppen: Nämnden tar ställning till om denna bestämmelse ska vara kvar, förändras eller tas bort. Utskottet har beslutat att föreslå att bestämmelsen tas bort. Kommenterad [YB2]: Arbetsgruppen: Nämnden tar ställning till om denna bestämmelse ska vara kvar, förändras eller tas bort. Utskottet har beslutat att föreslå att bestämmelsen tas bort. 40 of 49

41 FN Bilaga 11.2 Konstnärliga examina på grundnivå: 2 (5) Konstnärlig högskoleexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Konstnärlig kandidatexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Yrkesexamina på grundnivå: Fysioterapeutexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Förskollärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Högskoleingenjörsexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom teknikområdet, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Dessutom ska ingå - minst 22,5 hp i matematik/tillämpad matematik vari ingår minst 5 hp vektoralgebra och minst 5 hp kalkyl. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). Sjuksköterskeexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Socionomexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 hp i socialt arbete avsedd för socionomens profession varav 30 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 30 hp juridik, myndighetsutövning och ärendehandläggning, - minst 30 hp verksamhetsförlagda studier, - minst 30 hp vetenskaplig metod samt - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på nivå G2E. Generella examina på avancerad nivå: Kommenterad [YB3]: Utskottet har beslutat att föreslå att detta krav tas bort. Magisterexamen Xx magisterexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. 41 of 49

42 FN Bilaga 11.2 Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. 3 (5) Teknologie magisterexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp varav minst 45 hp på avancerad nivå varav minst 30 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp på lägst nivå A1E. Därtill ställs krav på kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Masterexamen Xx masterexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Teknologie masterexamen med huvudområdet xx uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdet vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Dessutom ska minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik på lägst nivå G1F ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). 42 of 49

43 FN Bilaga 11.2 Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 hp eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Yrkesexamina på avancerad nivå: Barnmorskeexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. 4 (5) Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Civilingenjörsexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp inom teknikområdet ska ingå varav minst 60 hp på avancerad nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på nivå A2E. Dessutom ska ingå minst 30 hp matematik/tillämpad matematik varav minst 7,5 hp på lägst fördjupningsnivå G1F. I matematik/tillämpad matematik ska minst 5 hp vektoralgebra och minst 5 hp kalkyl ingå. Kurser i matematik/tillämpad matematik kan endast ingå under förutsättning att de bedöms innehålla tillräckligt mycket matematik/tillämpad matematik på högskolenivå (t ex kan didaktik, matematikens historia eller kurser där förkunskapskravet är lägre än matematik 3b/3c från gymnasieskolan som regel inte ingå). Specialistsjuksköterskeexamen Anestesi Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 22,5 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området anestesisjukvård inklusive examensarbete om 7,5 hp samt - 37,5 hp medicinsk vetenskap varav 22,5 hp inom området anestesisjukvård, 7,5 hp inom akutsjukvård och 7,5 hp inom funktionell anatomi, fysiologi och farmakologi. Kommenterad [YB4]: Utskottet har beslutat att föreslå att detta krav tas bort. Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat. 43 of 49

44 FN Bilaga 11.2 Intensivvård Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 22,5 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området intensivsjukvård inklusive examensarbete om 7,5 hp samt - 37,5 hp medicinsk vetenskap varav 22,5 hp inom området intensivsjukvård, 7,5 hp inom akutsjukvård och 7,5 hp inom funktionell anatomi, fysiologi och farmakologi. 5 (5) Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat. Psykiatrisk vård Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - 48 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området psykiatrisk vård inklusive examensarbete om minst 7,5 hp samt - 12 hp medicinsk vetenskap inom området psykiatrisk vård. Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat. Distriktssjuksköterska Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Vidare ställs krav på legitimation som sjuksköterska utfärdat av Socialstyrelsen. Speciallärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Specialpedagogexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Yrkesexamina på grundnivå eller avancerad nivå: Grundlärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Ämneslärarexamen Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar enligt utbildningsplanen för ett för ändamålet inrättat utbildningsprogram. Eventuella övriga bestämmelser Till exempel övergångskrav eller mål utöver HF bil of 49

45 FN Bilaga 12.1 Fakultetsnämnden 5: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2016/2228 Handläggare Helena Eken Asp Julia McNamara 1 (5) DISKUSSIONSUNDERLAG Riktlinjer för gränsdragning mellan revidering och nyinrättande av utbildningsprogram Bakgrund Bakgrunden till ärendet är den översyn av regler för utbildningsplaner och kursplaner som pågår. Frågan har även lyfts i samband med revideringar av utbildningsplaner där det idag inte finns några riktlinjer för gränsdragning mellan revidering och nyinrättande av utbildningsprogram. Fakultetsnämnden gav den 14 april 2016 i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Resultatet av arbetet i utskottet presenterades för fakultetsnämnden den 22 september Fakultetsnämnden beslutade då att uppdra till ledningskansliet att ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt att dessa riktlinjer ska fastställas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Faktasammanställning Nuvarande arbetsordning Idag finns inga formellt beslutade principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplan och inrättande av nytt program. Däremot finns en beslutsprocess som anger hur ett ärende om revidering respektive nytt program bereds och beslutas, se tabell 1. Tabell 1 Skillnader i beslutsprocessen mellan revidering och nytt program. Revidering Nytt program Beslutande GU 1 FN 2 Extern granskning Oftast inte Alltid Granskningens omfattning Fokus på de delar som ändras Programmet som helhet 1 GU Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 FN Fakultetsnämnden 45 of 49