Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 18 april 2017

Transkript

1 KALLELSE Nr 2:2017 Fakultetsnämndens ordförande /066 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde tisdagen den 18 april 2017 Plats: Tid: Ypsilon, Västerås kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast onsdag via epost: eller tel.: Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Magnus Wiktorsson Vice ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Petra Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Bozena Guziana Ordförande för rekryteringskommittén 6 Mikael Gröning Avdelningschef avdelningen för 9 forskningsstöd Ann-Catrin Davies Forskningssamordnare 9 Maria Lindén Professor IDT 12 Lena Johansson Westholm Universitetslektor EST 14 Thomas Wahl Akademichef EST 15 Marika Hämeeniemi Mångfaldsstrateg PER 15 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Julia McNamara Handläggare LKA 10

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande /066 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. MBL med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Information 5 Ftb Bil 5:1 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Bozena Guziana Information 6 Ftb Bil 6: Anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Föredras skriftligt Beslut 7 Ftb Bil 7: Upplägg för att utse nya ordföranden för rekryteringskommittén Föredragande Helena Eken Asp Beslut 8 Ftb Bil 8: Kaffepaus ca Intern kvalitetssäkringsprocess för ansökningar till KKstiftelsen Föredragande Mikael Gröning och Ann-Catrin Davies Beslut 9 Ftb Bil 9: Rapport om självvärdering från hållbar utveckling Föredragning Julia McNamara Information 10 Ftb Bil 10: Internremiss av kursvärderingsfrågor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredragande Helena Eken Asp Beslut 11 Ftb Bil 11: Lunch ca VUB-uppdrag: utredning av förutsättningarna för att inrätta forskatutbildningsämnet hälsoteknik Föredragande Anne Söderlund och Maria Lindén Beslut 12 Ftb Bil 12: Remiss förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser Föredragande Helena Eken Asp Beslut 13 Ftb Bil 13: Diskussion kring den statliga utredningen om Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Föredragande Magnus Wiktorsson och Lena Johansson Westholm Information 14 Ftb Bil 14: Kaffepaus ca

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande /066 Ärende Åtgärd Underlag Tid 15. Jämställdhetsintegrering vid MDH Föredragande Marika Hämeenniemi och Thomas Wahl Beslut 15 Ftb Bil 15: Komplettering efter revidering av ämneslärarprogrammet gymnasieskola Föredragande Helena Eken Asp Beslut 16 Ftb Bil 16: Rapporter Föredragande Anne Söderlund, Magnus Wiktorsson och Niclas Månsson Information 17 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 18 Ftb Föranmäld fråga Information 20. Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. MBL med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut lämnas för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL. 5. Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll Underlag i ärendet Bilaga 1 Föregående mötesprotokoll

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Bozena Guziana, ordförande i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Diarienummer: 2017/0190 Handläggare: Maria Coltman Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har lämnat förslag på kandidat som professor till Alva Myrdals minne enligt den inriktning som Samhällskontraktet önskar. Med professor Marie Parker-Jenkins som gästprofessor till Alva Myrdals minne stärks MHD:s verksamhet inom utbildning, forskning och samverkan riktade mot inkludering/nyanlända. Marie Parker-Jenkins pedagogiska kompetens kan t ex. stärka både undervisning och utvecklingsarbete av kurser i lärarutbildningar och uppdragsutbildningar med i kommunen verksamma lärare. Rekryteringsgruppen har sammanträtt och lämnat förslag till beslut. Ärendet föredras skriftligt Förslag till beslut att föreslå Marie Parker-Jenkins som gästprofessor till Alva Myrdals minne för perioden Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare på personalsektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Protokoll från rekryteringskommittén CV Marie Parker-Jenkins Följebrev/stödjande information

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Upplägg för att utse nya ordföranden för rekryteringskommittén Diarienummer: 2017/0765 Handläggare: Helena Eken Asp Inför att mandatperioden för den ena av de nuvarande ordförandena för rekryteringskommittén avslutas i juni 2017 behöver fakultetsnämnden nu besluta om en tänkt profil för kommande ordföranden. Fakultetsnämnden hade en inledande diskussion vid sitt sammanträde den 7 mars då man beslutade att uppdra åt ledningskansliet att utifrån fakultetsnämndens diskussion ta fram ett förslag på kravspecifikation för rekryteringskommitténs ordförande som skulle presenteras vid nämndens andra möte Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att uppdra till akademicheferna att lämna förslag på två tillfrågade personer, en kvinna och en man, för uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande senast den 29 maj, lämna en kort motivering till de föreslagna kandidaterna där följande beskrivs: Akademisk titel (önskvärt att personen har minst docentkompetens), Anställningstid vid MDH, Erfarenhet av personalfrågor, Erfarenhet av jämställdhetsfrågor, Erfarenhet av att driva frågor/projekt, samt Motivering till varför forskaren skulle passa som ordförande i rekryteringskommittén, samt fakultetsnämnden vid sitt möte den 13 juni 2017 utser två ordförande för rekryteringskommittén för mandatperioden 1 augusti 2017 till 31 juli Ärendets beredning Handläggare vid ledningskansliet har i samråd med personalsektionen tagit fram ett första utkast till förslag till upplägg för att utse rekryteringskommitténs ordförande baserat på den diskussion som fakultetsnämnden förde vid sitt möte den 7 mars Underlag Bilaga 1 Besluts PM Delges Akademichefer, chef för personalsektionen, ordförande för rekryteringskommittén

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Intern kvalitetssäkringsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Diarienummer: 2017/0795 Handläggare: Ann-Catrin Davis KK-stiftelsen finansierar en stor del av forskningen vid Mälardalens högskola och Mälardalens högskola är det lärosäte som får störst bidrag från KK-stiftelsen. För att säkerställa att ansökningar som lämnas från högskolan till KK-stiftelsen är av god kvalitet finns sedan 2011 en intern granskningsprocess på högskolan. Nu gällande process innehåller många steg med detaljerade instruktioner som fastställts genom rektorsbeslut. Processen bedöms av forskare och flera för ärendet centrala aktörer vara allt för detaljstyrd och inte ändamålsenlig. Processen behöver därför revideras för att öka flexibiliteten och ge ett starkare fokus på kvalitetshöjning. Genom att hänskjuta ansvaret för processens närmare utformning till fakultetsnämnden uppnås ökad flexibilitet i processen och granskningen kan fokusera mer på ökad kvalitet hos de ansökningar som lämnas till KK-stiftelsen. Föredragande: Ann-Catrin Davis, forskningssamordnare Förslag till beslut att fakultetsnämnden godkänner reviderad kvalitetssäkringsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen enligt bilaga 1, samt att fakultetsnämnden genom fastställandet av processen delegerar beslutanderätten för att utse en granskningsgrupp till forskningsutskottet. Ärendets beredning Ärendet har beretts med forskningsutskottet, avdelningen för forskningsstöd, forskningsledare, ledningskansliet, prodekan för forskning och forskarutbildning och granskningsgruppens ordförande vid ansökningar till KK-stiftelsen vid 2016 års utlysningar från KKstiftelsen. Underlag Bilaga 1 Intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KK-stiftelsen Delges Rektor, förvaltningschef, forskningsledare, akademichefer, chef för ledningskansliet

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport om självvärdering från hållbar utveckling Diarienummer: 2016/2402 Handläggare: Julia McNamara På uppdrag av regeringen utvärderar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån kravet i högskolelagen (1 kap. 5 ) att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fokus för utvärderingen är utbildning för hållbar utveckling (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Varje lärosäte har beskrivit detta i en självvärdering utifrån en av UKÄ fastställd vägledning med anvisningar och bedömningsgrunder. Information om utvärderingens genomförande och MDH:s arbete med självvärderingen gavs till fakultetsnämnden den 15 december Underlag har inhämtas från olika delar av högskolan. Högskolans självvärdering lämnades till UKÄ den 6 mars Vid fakultetsnämndens möte rapporteras om resultat och erfarenheter från arbetet med självvärderingen. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Planering av det interna arbetet med utvärderingen har gjorts av dekanerna tillsammans med handläggare vid ledningskansliet. Avstämningar har även gjorts med rektors ledningsgrupp. Självvärderingen har granskats av en intern läsgrupp utsedd av fakultetsnämnden. De fyra granskarna har lämnat kommentarer och förbättringsförslag som har bidragit till att förbättra och förtydliga delar av självvärderingen. Underlag Bilaga 1 Högskolans självvärdering om hållbar utveckling Delges Akademichefer

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Internremiss av kurvärderingsfrågor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2016/1016 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden gav den 9 juni 2016 i uppdrag åt en arbetsgrupp bestående av fyra lärarrepresentanter, en utbildningsledare, en studentrepresentant samt en representant från förvaltningen att se över och vid behov revidera frågorna i för kursvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetsgruppen har under hösten 2016 och våren 2017 tagit fram ett förslag med frågor, se bilaga. Den tidigare systemförvaltaren för kursvärderingsverktyget och mångfaldsstrateg vid MDH har deltagit i ett av arbetsgruppens möten för att fånga upp deras erfarenheter. Målsättningen för arbetsgruppen har varit att ta fram frågor som är ett stöd i kursutvecklingen. Genom att minska antalet frågor och förenklat frågorna hoppas arbetsgruppen att svarsfrekvensen kommer att öka. Det finns frågor i det nuvarande frågebatteriet som inte återfinns i förslaget. Det gäller bland annat frågor om diskriminering, samverkan och internationalisering. Arbetsgruppen anser att samtliga dessa frågor är viktiga att följa upp men ställer sig tveksamma till att kursvärderingar är den bästa formen för uppföljningen. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att lämna följande synpunkter i sitt remissvar: Se över frågeformulering och svarsalternativ i fråga 2, 3, 6 och 7 Inledningen bör göras kort och fokuserad och i övrigt vara peppande istället för att innehålla förmaningar Bedömning av studenternas respektive lärarens insatser bör ingå i frågebatteriet Ärendets beredning En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag på kursvärderingsfrågor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget skickades på internremiss till samtliga akademier, studentkåren, fakultetsnämnden, ledningskansliet, personalsektionen och studentcentrum. Förslaget på synpunkter har tagits fram av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag Bilaga 1 Förslag på kursvärderingsfrågor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande /066 Delges Akademichefer

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / VUB-uppdrag utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik Ärendet startade som ett uppdrag i VUB 2017 riktat till akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) samt akademin för innovation, design och teknik (IDT). Uppdraget till akademierna var att " utreda förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik. I utredningen ska förutsättningar i form av studentunderlag, handledarresurser, ekonomiska förutsättningar och arbetsmarknadsefterfrågan på disputerade inom hälsoteknik särskilt beaktas. Utredningen ska också beakta förutsättningarna att bedriva samarbete mellan befintliga forskarutbildningsämnen, som ett alternativ till att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne". Fakultetsnämnden har nu att lämna synpunkter innan slutrapport till rektor. Föredragande: Anne Söderlund, dekan, och Maria Lindén, professor Förslag till beslut att göra följande medskick till akademierna inför slutrapporten till rektor: Ärendets beredning Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av en representant från HVV respektive IDT. Underlag Bilaga 1 Utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nytt forskarutbildningsämne i hälsoteknik Delges -

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Remiss förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser Diarienummer: 2017/0788 Handläggare: Helena Eken Asp Utbildningsdepartementet har tagit fram ett förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser. Den huvudsakliga förändringen består i att studenten kommer att kunna antas till flera efterföljande utbildningar istället för bara en som idag. Bakgrunden till förändringen är att UKÄ genom ett tidigare tillsynsbesök har uppmärksammat att Karlstads universitet (KU) har frångått förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Studenten som anmälde ärendet till UKÄ antogs inte till basåret och efterföljande utbildning samtidigt i enlighet med förordningstexten ( 3). Studenterna på basåret har istället garanterats plats på något av universitetets program inom teknik eller naturvetenskap. UKÄ kritiserar i sitt beslut KU för att antagning till basåret och efterföljande högskoleutbildning inte har skett samtidigt. Med anledning av UKÄ:s beslut inkom Sveriges universitets- och högskoleförbund i september 2015 med en skrivelse till regeringen där förbundet efterlyser en dialog kring bestämmelserna. SUHF menar att den strikta tolkning som UKÄ gör innebär att studenterna redan när de antas till basårsutbildningen måste fatta beslut om inriktningen på den efterföljande utbildningen. SUHF skriver också att erfarenheten visar att det är möjligheten att få prova på innan man bestämmer sig som gör att studenterna väljer att söka sig till basåret. Enligt SUHF har beslutet i tillsynsärendet också lett till att flera lärosäten som idag erbjuder basåret överväger att lägga ner den då den nuvarande tolkningen leder till en orimligt stor arbetsinsats. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut: att notera informationen Ärendets beredning Remissvaret bereds av handläggare på ledningskansliet i samråd med representanter från akademin för utbildning, kultur och kommunikation som ansvarar för basåret och antagningshandläggare från sektionen för antagning och examen. Underlag i ärendet Bilaga 1 Promemoria förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser Delges -

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Diskussion kring den statliga utredningen om Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Prodekan för forskning och forskarutbildning Magnus Wiktorsson och universitetsadjunkt Lena Johansson Westholm informerar om den statliga utredningen om Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Föredragande: Magnus Wiktorsson, prodekan för forskning och forskarutbildning och Lena Johansson Westholm Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning - Underlag Bilaga 1 Utdrag ur Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Delges -

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Jämställdhetsintegrering vid MDH Handläggare: Marika Hämeeniemi Marika Hämeenniemi, mångfaldsstrateg, och Thomas Wahl, akademichef för akademin för ekonomi, samhälle och teknik, är samordnare för MDH:s arbete med jämställdhetsintegrering. Ett första utkast till plan för hur MDH:s arbete med denna process ska se ut år finns nu klar och den slutgiltiga planen ska redovisas för regeringen 15 maj. Samordnarna önskar få in förslag på aktiviteter för måluppfyllnad samt vilka aktiviteter som kan drivas av fakultetsnämnden innan planen fastställs den 15 maj. Föredragande: Marika Hämeenniemi, mångfaldsstrateg och Thomas Wahl, akademichef EST Förslag till beslut att göra följande medskick till samordnarna Ärendets beredning - Underlag Bilaga 1 MDH Plan för jämställdhetsintegrering mars 2017 Delges -

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Komplettering efter revidering av utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskolan Diarienummer: 2015/3139 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade den 10 december 2015 om att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskolan. I samband med revideringen av utbildningsplanen uppmanade fakultetsnämnden akademin att se över utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet så att även ämneskurserna finns med i utbildningsplanen. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation skickade den 10 februari in kompletteringen med en utbildningsplan där samtliga ämneskurser finns angivna. Akademin önskar också stryka fyra ämneskombinationer i utbildningsplanen (engelska/svenska som andra språk, samhällskunskap/engelska, samhällskunskap/matematik och samhällskunskap/svenska). De aktuella ämneskombinationerna har inte antagit studenter sedan höstterminen Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde ärendet på sitt möte den 29 mars. Utskottet beslutade då att föreslå fakultetsnämnden att revidera utbildningsplanen för studenter antagna från höstterminen 2017 förutsatt att summan av antalet högskolepoäng för kurserna inom ämnet teknik omfattar 90 hp. Akademin har kompletterat utbildningsplanen och summan av kurserna inom ämnet teknik omfattar nu 90 hp. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut: att att revidera utbildningsplanen för ämneslärarprogrammet gymnasieskolan, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslaget till reviderad utbildningsplan har tagits fram av utbildningsledare vid akademi UKK. Förslaget har därefter beretts av handläggare på ledningskansliet och av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Underlag i ärendet Bilaga 1 Förslag på reviderad utbildningsplan för ämneslärarprogrammet Bilaga 2 Sammanställning av kurserna inom respektive ämneskombination Delges Akademichef UKK, utbildningsledare UKK

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan och prodekan rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rapporterar från utskottets senaste möte. Förslag till beslut att notera informationen.

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Basåret och efterföljande utbildning Beviljande av försvar av licentiatuppsats Predrag Filipovikj, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Daniel Flemström, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Markus Jonsson UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av disputation Jan Skvaril, EST ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av disputation Apala Ray, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Simin Cai, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Mikael Stenfelt, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning av docent i pålitliga programvarusystem Förslag till beslut att notera informationen.

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr2:2017 Fakultetsnämndens ordförande / Föranmälda frågor Beredning av ärenden 20. Mötet avslutas

20 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Omfattning: 1-21 Mötesdatum och tid: Tisdagen den 7 mars 2017, kl Plats: B212, Eskilstuna Vid protokollet Helena Eken Asp Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Magnus Hoppe Justeringsperson

21 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Magnus Wiktorsson Vice ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Petra von Heideken Wågert Lärarrepresentant Mia Heikkilä Lärarrepresentant 1-18 Magnus Hoppe Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Håkan Sandberg Ordförande för rekryteringskommittén 9 Marika Hämeenniemi Mångfaldsstrateg 18 Thomas Wahl Akademichef EST 18 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA

22 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 1 Mötets öppnande 2 Val av justeringsperson Fakultetsnämnden beslutade att utse Magnus Hoppe att jämte ordförande justera protokollet. 3 Fastställande av föredragningslista Fakultetsnämnden beslutade att fastställa föredragningslistan. 4 MBL med fackliga organisationer Sekreteraren Helena Eken Asp intygar att underlag för beslut har lämnats för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR inför fakultetsnämndens sammanträde. De fackliga organisationerna har inte inkommit med synpunkter på underlagen inför fakultetsnämndens möte. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL. 5 Föregående mötesprotokoll Fakultetsnämnden beslutade att godkänna föregående mötesprotokoll

23 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 6 Vice ordförande för fakultetsnämnden Anne Söderlund föreslår fakultetsnämnden om vem som kommer att vara vice ordförande för fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden beslutade att utse Niclas Månsson till vice ordförande av fakultetsnämnden. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av ordförande Anne Söderlund. Underlag i ärendet -

24 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 7 Representant från fakultetsnämnden till pedagogiska rådet Fakultetsnämnden ska finnas representerade i det pedagogiska rådet vid Mälardalens högskola enligt rektorsbeslut (2016/1636) om KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare (CeSAM). Fakultetsnämnden utser själva en representant. Fakultetsnämnden beslutade att Mia Heikkilä utses som fakultetsnämndens representant i pedagogiska rådet. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Niclas Månsson. Underlag i ärendet -

25 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 8 Datum för pedagogiskt symposium 2017 och pedagogiska pristagare för pedagogiskt pris för 2016 Fakultetsnämnden har enligt rektorsbeslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget 2017 ett uppdrag att vartannat år genomföra ett pedagogiskt symposium vid MDH. Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslår att det pedagogiska symposiet 2017 hålls den 21 mars i Västerås. Det pedagogiska symposiet kommer att planeras i samarbete med pedagogiska rådet vid MDH. Föredragande: Niclas Månsson, prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultetsnämnden beslutade att det pedagogiska symposiet 2017 ska hållas den 21 mars i Västerås. att fakultetsnämnden noterar informationen om de pedagogiska pristagarna för Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Niclas Månsson. Underlag i ärendet -

26 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 9 Rapport från rekryteringskommittén Ordförande för rekryteringskommittén informerade om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av ordförande för rekryteringskommittén Håkan Sandberg. Underlag i ärendet Bilaga 9.1 i kallelsen: Status för rekryteringsärenden

27 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 10 Kravspecifikationer för rekryteringskommitténs ordförande Diarienummer: 2017/0765 Handläggare: - Rekryteringskommitténs ordförande och vice ordförande utses av fakultetsnämnden för en mandatperiod på tre år, enligt högskolestyrelsens beslut om anställningsordning för lärare vid MDH (2016/2203). Vidare ska ordförande och vice ordförande vara vetenskapligt kompetenta lärare, en från det naturvetenskapliga och tekniska området och en från det humanistiska, samhälls- och vårdvetenskapliga området. De två utsedda är ordförande respektive vice ordförande beroende på inom vilket område rekryteringen ska ske. Inför att mandatperioden för den ena av de nuvarande ordförandena går ut till sommaren behöver fakultetsnämnden nu besluta om kravspecifikationerna för kommande ordförande. I samband med det finns också anledning för fakultetsnämnden att diskutera vilka för- respektive nackdelar det finns med att mandatperioderna för de två ordförande överlappar varandra. Fakultetsnämnden beslutade att uppdra åt ledningskansliet att utifrån fakultetsnämndens diskussion ta fram ett förslag på kravspecifikation för rekryteringskommitténs ordförande, att uppdraget tar hänsyn till synpunkter såsom: Jämställdhet Områdsfördelning Senioritet Tvärvetenskaplighet Överlappande ordförandeskap, samt att utkastet ska presenteras vid fakultetsnämndens andra möte Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Underlag i ärendet - Delges -

28 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 11 Kvalitetsdiskussion gällande uppföljning av kurser och program Diarienummer: 2017/0704 Handläggare: - Arbetet med högskolans kvalitetssäkringssystem fortlöper under Arbetsgruppen består sedan årsskiftet av den nya dekangruppen med stöd av ledningskansliet. Arbetsgruppen föreslår att löpande pröva delar av det framväxande kvalitetssystemet i syfte att hitta en fungerande modell för kvalitetsutvecklande uppföljningar och dekangruppen önskar nu fånga upp fakultetsnämndens synpunkter i frågan. Fakultetsnämnden beslutade att uppdra åt respektive akademi att senast den 31 augusti inkomma med av akademierna utvalda kursvärderingar med tillhörande kursanalyser för 20 kurser avslutade under VT2017. att att uppdra åt respektive akademi att senast den 28 september inkomma med av akademierna utvalda programvärderingar med tillhörande programanalyser för 5 utbildningsprogram per akademi. uppdra åt arbetsgruppen att föreslå vilka uppföljningar som ska ske och en tidsplan för dessa uppföljningar. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Underlag i ärendet - Delges Akademichefer och utbildningsledare

29 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 12 Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Diarienummer: 2017/0101 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (se ärende 14). HVV:s ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Jäv Anne Söderlund anmälde jäv i egenskap av ämnesföreträdare och deltog därför inte i överläggningen eller beslutet i ärendet. Vice ordförande Niclas Månsson tog över ordförandeskapet i detta ärende. Petra von Heideken Wågert anmälde jäv i egenskap av programsamordnare för fysioterpeutprogrammet och deltog därför inte i överläggningen eller beslutet i ärendet. Fakultetsnämnden beslutade att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt beaktar följande aspekter: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av biträdande chef för ledningskansliet Andreas Boberg. Underlag i ärendet Bilaga 12.1 i kallelsen: BeslutsPM Bilaga 12.2 i kallelsen: Ansökan

30 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Bilaga 12.3 i kallelsen: Examensmatris Bilaga 12.4 i kallelsen: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 12.5 i kallelsen: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 12.8 i kallelsen: Antagningsstatistik master Bilaga 12.9 i kallelsen: Missivbrev Bilaga i kallelsen: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Bilaga i kallelsen: Examensbeskrivning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

31 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 13 Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd Diarienummer: 2017/0102 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap (se ärende 15). HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap. Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Fakultetsnämnden beslutade att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt beaktar följande aspekter: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av biträdande chef för ledningskansliet Andreas Boberg. Underlag i ärendet Bilaga 12.1 i kallelsen: BeslutsPM Bilaga 12.2 i kallelsen: Ansökan Bilaga 12.3 i kallelsen: Examensmatris Bilaga 13.6 i kallelsen: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 13.7 i kallelsen: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 12.8 i kallelsen: Antagningsstatistik master Bilaga 12.9 i kallelsen: Missivbrev Bilaga i kallelsen: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå

32 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Bilaga i kallelsen: Examensbeskrivning Folkhälsovetenskap Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

33 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 14 Ansökan om inrättande av masterprogram, 120 hp, inom området hälsa och välfärd för huvudområde fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2016/2458 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 12). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Jäv Anne Söderlund anmälde jäv i egenskap av ämnesföreträdare och deltog därför inte i överläggningen eller beslutet i ärendet. Vice ordförande Niclas Månsson tog över ordförandeskapet i detta ärende. Petra von Heideken Wågert anmälde jäv i egenskap av programsamordnare för fysioterpeutprogrammet och deltog därför inte i överläggningen eller beslutet i ärendet. Fakultetsnämnden beslutade att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt beaktar följande aspekter: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av mastersprogram med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av biträdande chef för ledningskansliet Andreas Boberg. Underlag Bilaga 12.1 i kallelsen: BeslutsPM Bilaga 12.2 i kallelsen: Ansökan

34 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Bilaga 12.3 i kallelsen: Examensmatris Bilaga 12.4 i kallelsen: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 12.5 i kallelsen: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 12.8 i kallelsen: Antagningsstatistik master Bilaga 12.9 i kallelsen: Missivbrev Bilaga i kallelsen: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

35 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 15 Ansökan om inrättande av masterprogram inom området hälsa och välfärd med huvudområde folkhälsovetenskap Diarienummer: 2016/2459 Handläggare: Matilda Bölling Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 13). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Fakultetsnämnden beslutade att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning att utse externa granskare utifrån akademins förslag att akademin i sin analys av granskarnas synpunkter särskilt beaktar följande aspekter: att ansökans disposition och argumentation för inrättandet av mastersprogram med huvudområde Folkhälsovetenskap tydliggörs att argumentationen särskilt bemöter de problem som synliggörs i ansökan angående arbetsmarknadens behov och intresse Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av biträdande chef för ledningskansliet Andreas Boberg. Underlag Bilaga 12.1 i kallelsen: BeslutsPM Bilaga 12.2 i kallelsen: Ansökan Bilaga 12.3 i kallelsen: Examensmatris Bilaga 13.6 i kallelsen: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 13.7 i kallelsen: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 12.8 i kallelsen: Antagningsstatistik master Bilaga 12.9 i kallelsen: Missivbrev Bilaga i kallelsen: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå

36 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, Sektionen för antagning och examen.

37 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 16 Kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Diarienummer: 2016/2678 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap för att säkerställa att utbildningen håller en hög kvalitet för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH. Vid sitt möte den 27 oktober diskuterade fakultetsnämnden vilka aspekter som borde ingå i granskningen. Diskussionen mynnade i att granskningen borde fokusera på följande aspekter: lärarresurser, forskningsbas och samarbetet med andra lärosäten. Fakultetsnämnden beslutade att akademin i ska inkomma med en självvärdering som underlag för kvalitetsgranskningen till fakultetsnämnden senast den 25 april, samt att underlagen för kandidatexamen i statsvetenskap bör besvara följande frågor: Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärar- och handledarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? Vilken kompetensutveckling (både inom forskning och undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? Vilka aktuella forskningsprojekt, forskargrupper och andra nätverk deltar lärarna inom statsvetenskap i idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra delar av högskolan och andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen. På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? samt Beskriv samarbetet med andra lärosäten utifrån hur samarbetet stärker kvaliteten för undervisning, forskning och internationalisering samt hur samarbetet är formaliserat. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av utbildnings- och forskningshandläggare Helena Eken Asp. Underlag Bilaga 16.1 i kallelsen: Besluts-PM

38 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Bilaga 16.2 i kallelsen: Lärarkompetensmatris Delges Akademichef EST, administrativ chef EST samt utbildningsledare EST

39 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 17 Rapport om självvärdering från hållbar utveckling Diarienummer: 2016/2402 Handläggare: Julia McNamara På uppdrag av regeringen utvärderar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån kravet i högskolelagen (1 kap. 5 ) att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fokus för utvärderingen är utbildning för hållbar utveckling (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Varje lärosäte beskriver detta i en självvärdering utifrån en av UKÄ fastställd vägledning med anvisningar och bedömningsgrunder. Information om utvärderingens genomförande och MDH:s arbete med självvärderingen gavs till fakultetsnämnden den 15 december Underlag har inhämtas från olika delar av högskolan. Högskolans självvärdering lämnas till UKÄ den 7 mars Fakultetsnämnden beslutade att bordlägga ärendet till fakultetsnämndens möte den 18 april. Ärendets föredragning Ärendet presenterades av dekan Anne Söderlund. Underlag Självvärderingen finns tillgänglig efter rektorsbeslut den 6 mars Delges Akademichefer

40 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 18 Jämställdhetsintegrering vid MDH Handläggare: Marika Hämeenniemi Marika Hämeenniemi, mångfaldhetsstrateg, och Thomas Wahl, akademichef för akademin för ekonomi, samhälle och teknik, är samordnare för MDH:s arbete med jämställdhetsintegrering. Ett första utkast till plan för hur MDH:s arbete med denna process ska se ut år ska finnas klart 15 mars och den slutgiltiga planen ska redovisas för regeringen 15 maj. Följande tre områden föreslås ligga som grund för den kommande planen med jämställdhetsintegrering: 1. Utbildningarnas form och innehåll 2. Forskningens villkor 3. Det akademiska ledarskapet Samordnarna vill involvera nämnden i processen genom en kort presentation och diskussion. Vid kommande sammanträde fortsätter och fördjupas dialogen. Föredragande: Marika Hämeenniemi, mångfaldsstrateg och Thomas Wahl, akademichef EST Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av mångfaldsstrateg Marika Hämeeniemi och akademichef för EST Thomas Wahl. Underlag Bilaga 18.1 i kallelsen: JiHU problem, mål och aktiviteter vid MDH Bilaga 18.2 i kallelsen: Inventera vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Delges -

41 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 19 Rapporter Prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rapporterade från arbetet med det pedagogiska priset. Nomineringskommittén hade inledningsvis 89 nomineringar av 43 personer eller grupper att ta ställning till. Det pedagogiska priset kommer att tilldelas Kar- Krister Lindholm i kategorin undervisningsinsatser och Osman Aytar i kategorin pedagogisk ledning. Prisutdelningen sker vid Akademisk högtid den 28 april. Vidare rapporterades att nomineringskommittén under arbetet med att utse pristagarna har noterat ett behov av att se över underlagen för nomineringar inför nästa utlysning. Prodekan för forskning och forskarutbildning rapporterade från en Magna Charta workshop i Skottland. Temat för workshopen var Fundamental and Institutional Values in Practice och programmet innefattade flera lärorika seminarier och workshops exempelvis lyftes frågan om det finns en konflikt mellan samverkan/samproduktion och lärosätets frihet under ett pass. Vidare rapporterades från en konferens som Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) anordnade den 21 februari på temat EU:s stadga för forskare. Det finns en EUstandard (Euraxess) som lärosäten kan ansluta sig till. Mer än 300 lärosäten inom EU har anslutit sig, norska och holländska lärosäten ligger i framkant medan det är få svenska lärosäten som anslutit sig. Det finns anledning att se över ett eventuellt intresse i att ansluta till standarden, dels för att säkra upp kvalitetsarbetet men också för att underlätta beskrivningen av arbetsvillkoren, rekryteringsprocessen och karriärmöjligheterna i samband med EU ansökningar exempelvis Horizon2020. Dekan rapporterade om att dekangruppen gemensamt föreslagit att alla utskotten tillsammans med nämnden ska på internat i oktober. Ett gemensamt internat fyller flera syften dels kan det öka gemenskapen inom fakultetsnämndens organisation men också utveckla kopplingen mellan utskotten och nämnden. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen.

42 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL 20 Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av försvar av licentiatuppsats Worrada Nookuea, EST ämnet energi- och miljöteknik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Moa Swing Gustafsson, EST ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Ida Sylwan, EST ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Tin Nwe Aye, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Julieth Castellanos, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Ann-Louise Lindborg, IDT ämnet elektronik Antagning till forskarutbildningens senare del av Patrik Gustafsson, UKK ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Per Bäck, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Daniel Brahneborg, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Per Erik Strandberg, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Johan Sundell, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Pornpun Mansatchakun, HVV ämnet vårdvetenskap Beviljande av disputation Johannes Rytzler UKK ämnet didaktik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Jingjing Song, EST ämnet energioch miljöteknik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Erik Flores, IDT ämnet Innovation och design Beviljande av disputation Rose-Marie Johansson Pajala HVV ämnet vårdvetenskap

43 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Bilaga 5.1 Nr1: /065 Fakultetsnämnden PROTOKOLL Revidering av övergångsbestämmelser i examensbeskrivningen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Antagning till forskarutbildning av Rong Gu, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Karl Lundengård, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Markus Wallmyr, IDT ämnet datavetenskap Beviljande av försvar av licentiatuppsats Francisco Pozo, IDT ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildningens senare del av Robert Aulin, EST, ämnet energi- och miljöteknik Beslut om ändrad sammansättning av betygsnämnd samt byte av reserv vid Erik Flores, IDT, licentiatseminarium Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet i lärarlyftet (XAUM1) Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. 21 Mötet avslutades

44 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2016/0008 Professor i sociologi Anhållan inkom Sista ansökningsdag Överklagan inkom Yttrande till ÖNH Ref.nr 2017/1048 Professor i socialt arbete Anhållan inkom Ref.nr. 2016/1371 Professor i företagsekonomi med inriktning organisation, EST Anhållan inkom (2016/0037) Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga -Per Nilsen, Linköpings universitet Inkommit godkänt efter komplettering -Gerd Lindgren, Karlstads universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunniga - 8 sökande Beslut om sakkunniga - -Arja Ropo University of Tampere, Finland Inkommit godkänt Eero Waara Aalto University, Finland Inkommit godkänt Rekryteringskommitté Ordförande Håkan Sandberg, vice ordf Bozena Guziana, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Maria Müllersdorf, Lena Hallström, Jonas Lindblom, Mehrdad Darvishpour och Anna-Lena Almqvist Rekryteringskommitté Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg RB Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Eva Maaninien- Olsson, Ulf Andersson och Lucia Crevani RB avbrytande Ref.nr 2017/0426 Ansökan om att antas som docent i vårdpedagogik, HVV Bosse Jonsson Beslut om sakkunnig -Lars Holmstrand, Linnéuniversitetet, Växjö Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana Deadline

45 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2017/0912 Universitetslektor i vårdvetenskap, HVV Ref.nr 2017/0913 Universitetslektor i vårdvetenskap, HVV Ref.nr 2016/1822 Universitetssektor i statsvetenskap, EST Ref.nr. 2016/1738 Senior Lecturer in English Studies, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2017/0786 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga - - Beslut om sakkunniga - 2 sökande Beslut om sakkunniga. Catarina Kinnvall, professor, Lund universitet Inkommit godkänt - Patrik Hall, professor, Malmö högskola Inkommit godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga -Virginia Langum vid Umeå universitet Inkommit godkänt -Pekka Lintunen vid Universitetet i Åbo Inkommit godkänt Sakkunniga: - - Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordf Bozena Guziana Akademiledamöter: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordf Bozena Guziana Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana Akademiledamöter: Madeleine Lundberg, Joakim Johansson Sammanträde Protokoll skrivs Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Sammanträde Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Ref.nr. 2017/0787 Sakkunniga: - Rekryteringskommitté ska bildas 2

46 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Universitetslektor i folkhälsovetenskap, HVV Sista ansökningsdag: Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: 3

47 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr. 2016/1876 Ansökan om befordran till professor i energiteknik, EST Ansökan inkom Eva Thorin Beslut om sakkunniga Prof Umberto Desideri vid Universitetet i Pisa, Italien Inkommit godkänt S.K. Chou, Professor, Department of Mechanical Engineering, National University of Singapore (NUS) Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl och Erik Dahlquist Sammanträde Ref.nr. 2017/0959 Ansökan inkom Monica Odlare Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ref.nr 2017/0959 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Masoud Daneshtalab Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Ref.nr 2017/0909 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ref.nr 2017/0867 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Refn.nr 2017/0868 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ref.nr 2016/2973 Ansökan om att antas som docent i företagsekonomi, EST Moris Behnam Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Federico Ciccozzi Beslut om sakkunnig: Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Wasif Afzal Beslut om sakkunnig: Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sand- Magnus Hoppe Beslut om sakkunnig: Magnus Klofsten, Linköpings universitet berg. Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. 4

48 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2016/2061 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ref.nr 2016/2469 Ansökan om att antas som docent i innovationsteknik med inriktning mot arbetslivsoch organisationspedagogik, IDT Ref.nr 2017/0562 Universitetslektor i energiteknik, EST Sista ansökningsdag: Thomas Larsson Peter E. Johansson Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig: - Anders Ynnerman, Linköpings universitet Deadline Beslut om sakkunnig: -Per-Erik Ellström Linköpings universitet Deadline Docentföreläsning Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Rekryteringskommitté Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. 1 sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Ref.nr 2017/0555 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag: Ref. nr 2016/2794 Universitetslektor i företagsekonomi, EST Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga: 2 sökande Beslut om sakkunniga: -Mikael Hilmersson, Göteborgs universitet Inkommit godkänt. -Laurence Romani, Handelshögskolan i Stockholm Inkommit godkänt. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: Eva Maaninen-Olsson, Esbjörn Segelod Sammanträde Väntar beslut 5

49 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga /2795 Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Magnus Hansson, Örebro universitet Deadline Petra Adolfsson, Göteborgs universitet Deadline Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: Eva Maaninen-Olsson och Anette Hallin Ref. nr. 2017/0538 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik, inriktning matematisk statistik, UKK 6 sökande Rekryteringskommitté bildad: Ordförande, Håkan Sandberg vice ordförande Bozena Guziana. Akademirepresentanter: Sista ansökningsdag:

50 Bilaga 7.1

51 Bilaga 7.1

52 Bilaga 7.2 Curriculum Vitae MARIE PARKER-JENKINS Professor of Education 1

53 Bilaga 7.2 A Record Name: Address: Marie Parker-Jenkins 3 River View, Ballina-Killaloe, County Tipperary, Ireland. Telephone: (0) mparker-jenkins@ntlworld.com/marie.parker.jenkins@ul.ie University education: University of Nottingham, Ph.D. degree in Educational Administration and Law University of British Columbia, Canada. Master's level courses in curriculum development Simon Fraser University, Canada. MA. Degree in Educational Administration with 1st class honours/grade point average University of Nottingham. Postgraduate Certificate in Education specialising in English and Humanities University of York. B.A. degree in History and Politics with 2nd class honours. Awards 1982 Graduate Stipend, Simon Fraser University, Canada 1982 The Simon Fraser Open Graduate Scholarship 1983 The Simon Fraser Open Scholarship 1984 Canadian Association for the Study of Educational Administration Award for the most outstanding research in Educational Administration 1985 Simon Fraser University, most outstanding thesis of

54 Bilaga 7.2 Appointments Held: 2008 to date Professor of Education & Acting Head of Department, School of Education and Professional Studies, Faculty of Education and Health Sciences, University of Limerick, Ireland (Director, Research Centre for Education and Professional Practice. Director: Structured PhD (Education), project/consultancy work, seminars/conferences, staff development workshops, research methods training, committee work personal research and publication) Professor of Research in Education, School of Education, Health and Science, University of Derby, UK (Director, Research Centre for Education, Co-Director: EdD, project/consultancy work, supervising Ph.D, Ed.D, MA work in UK and abroad; income generation activities; inhouse publications, committee work, personal research and publication) Lecturer & Senior Lecturer in Education Faculty of Education, University of Nottingham (Director of Undergraduate Awards, PGCE, B.Ed, M.Ed teaching. PhD supervision UK and abroad, programme leadership, income generation activities, personal research and publication) Visiting Professor, Department of Administration and Policy Studies in Education, McGill University, Montreal, Canada. Course Tutor, Open University in Sociology for BA Social Sciences degree (Part-time) Lecturer, Nottingham Trent University in Sociology and Social Policy and 1988 Seminar Tutor, School of Education, University of Nottingham for BEd and BPhil degree programmes Graduate Teaching Assistant, Simon Fraser University Graduate Research Assistant, Simon Fraser University Vice-Principal, Alpha College, Vancouver, Canada. 3

55 Bilaga Head of Humanities Department, Mount St. Agnes Academy, Bermuda Teacher, National School, Hucknall, Nottingham. B Research Publications related to research and scholarship: Books *Reaching In, Reaching Out: faith schools, community engagement & 21 st Century skills for intercultural understanding- the results of an ESRC- funded project, IOE Publishers ( 2014). *Education That Matters: critical pedagogy and development education, Switzerland: Peter Lang Publishers (2012) *Aiming High: Raising the Attainment of Pupils from Culturally Diverse Backgrounds, Sage Publications (2007) ISBN (senior author). *In Good Faith: Schools, Religion and Public Funding, Aldershot: Ashgate Publishing, (2005) ISBN (senior author) *Sparing the Rod: Schools: Discipline and Children's Rights, Stoke: Trentham Books Limited, (1999) ISBN (single-authored) *Children of Islam: A Teacher's Guide to Meeting the Educational Needs of Muslim Children. Stoke: Trentham Books Limited, (1995) ISBN (single-authored). *Social Justice: Educating Muslim Children, Nottingham: School of Education, The University of Nottingham, and 2nd ed. (1993) ISBN (single-authored). 4

56 Bilaga 7.2 Books Chapters Identity, Belief and Cultural Sustainability: A Case-Study of the Experiences of Jewish and Muslim Schools in the UK, International Handbook of Learning, Teaching and Leading in Faith-Based Schools by J.d.Chapman, S.McNamara M/Reise & Y.Waghid (Eds), Springer, 2014 When Race and Religion Merge: the social, personal and school context Toward Mutual Ground, in G.Byrne &P.Keenan (Eds), Achieving Cultural Sustainability: the Phenomenon of Jewish and Muslim Schools in Britain, in Z. Beckerman and E. Kopelwitz (Eds), Cultural Education-Cultural Sustainability: Minority, Diaspora, Indigenous and Ethno-Religious Groups in Multicultural Societies (international contributors), London: Routledge, Decoding Discrimination: Lifting the Veil of Religious and Cultural Identities, in Decoding Discrimination: Inequality, Distinction or Difference? by A.Boran and J.Elloy, Chester: Chester Academic Press, The Legal Framework for Faith Schools and the Rights of the Child, in Faith Schools: Consensus or Conflict? by R.Gardiner, J.Cairns and D. Lawton (Eds), London: Routledge, Choice and Opportunity: Supporting Muslim Girls Career Aspirations, co-authored, in Muslim Women in the UK and Beyond: Experiences and Images by H.Jawad and T. Benn (Eds) London: Brill Publishing, Sparing the Rod: Schools, Discipline and Children s Rights in Multicultural Britain, in Power Sharing in Education: Dilemmas and Implications for Schools, J. De Groof (Ed), Leurer, Belgium: ACCO, Child Rearing Practices and the Development of Social Competence: A Cross Cultural Perspective Issue in Applied Development Psychology and Child Psychiatry by A.A. Hosin, 2000 (co-authored). The Education of Muslim Children in Britain: Accommodation or Neglect? (coauthored), in Muslims. Europeans. Youth: Reproducing Religious and Ethnic Cultures, S. Vertovec (ed), London: Macmillan, International Consultancy about Action Research: Questions of Methodology and Ethics (co-authored), in Accounting for Ourselves: Action Learning and Process Management, J. Whitehead (ed), Bath: University of Bath, 1995 (co-authored). 5

57 Bilaga 7.2 Refereed Journal Articles Problematizing Ethnography and Case Study: Reflections on using ethnographic techniques, and researcher positioning, Ethnography and Education (pending 2016/7). Education for the Other: Policy and Provision for Muslim Children in the UK and Swedish Education Systems, Journal of Comparative and International Education - senior author, Mind the gap: developing the roles, expectations and boundaries in the doctoral supervisor supervisee relationship, (2016) Studies in Higher Education Journal No Longer White, Catholic and Celtic: Responses to Cultural Diversity in Irish Classrooms, (2013) Irish Educational Studies Journal, Vol 32, no.4, "Children's Rights and Wrongs: Lessons from Strasbourg", (2011) International Journal of Law and Education, Vol.16.no.1. Vol.16.no.1, Levels of Community Cohesion: Theorizing the UK agenda on Promoting Cohesion and the Implications for Faith-based schools, (2011) International Journal of Multicultural Education.( Sparing the Rod: Reflections on the Abolition of Corporal Punishment in the UK and the Increase in Violence in British Schools, (2008) Australian and New Zealand Education Law Journal, Vol. 13, No. 1, pp Equal Access to State Funding: The Case of Muslim Schools. Race, Ethnicity and Education, (2002) Vol. 5, No.3. pp Social Inclusion and Career Opportunities, (2001) European Educational Researcher In Pursuit of Social Justice: Career Guidance for Muslim Girls, Revista Espanola de Orientacion y Psicopedagogia (2000), (co-authored) vol.11, no 20, pp Equality Before the Law: An Exploration of the Pursuit of Funding by Muslim Schools in Britain, The Brigham Young University Journal of Law, pp (1999). Equality within Islam Not without It: The Perspectives of Muslim Girls, (co-authored), Muslim Educational Quarterly, (1996) No. 3 pp Muslims in Britain and Questions of Equity, International Directions in Education, (1995), vol. 3), No.2. Tackling Truancy: An Examination of Alienation and Absenteeism in schools (coauthored), Cambridge Review of Education, (1995) Vol.25, No.2, pp

58 Bilaga 7.2 The European Court: Signalling a New Trend in School Discipline?, Journal of Social Policy and Family Law, (1995) Vol. 17, No.2, p Methodological and Ethical Dilemmas in International Research: School Attendance and Gender in Ghana, (co-authored) Oxford Review in Education, (1995) Vol.20, No.4, pp Equal Opportunities in Recruitment and Selection: Policy into Practice, Management in Education (1994) Vol.8, No.2, pp.3-4. Pupil Power: Pupil Empowerment, (co-authored) Pastoral Care in Education (1995) Vol. 13, No. 2, pp 3-6. Muslim Matters: An Examination of the Educational Needs of Muslim Children in Contemporary Britain, American Journal of Islamic Social Sciences, (1992) Vol.9, No.3, pp Kiwis Beware: New National Curriculum at Large, Education, (1992) 179, 5 May. No More Stick: An Examination of the Legal Background to Britain's Abolition of Corporal Punishment, Education and Law Journal, (1991) Vol.31 No.2, February, pp Muslim Matters: An Exploration of the Educational Needs of the Muslim Child, New Community: A Journal of Research and Policy on Ethnic Relations, July (1991) pp Multiculturalism in British Schools: Lessons for Canada, Canadian School Executive, Vol. 10, No. 5, November, (1990) pp Why Muslim Educational Needs?: An Examination of Education Provision for Muslim Children in Britain, Multicultural Education Journal, Vol.8, No.2, (1990) pp Muslim Needs Won't Disappear, New Era in Education, (1990) Vol.71, No. 1, pp No More Stick: An Examination of the Legal Background to Britain's Abolition of Corporal Punishment, Journal of Canadian and International Education, (1990) Vol. 19, No.2, pp Accommodating Muslim Educational Needs, Canadian School Executive, (1990) Vol. 10, No.5, pp An Examination of the Legal Background to Britain's Abolition of Corporal Punishment, Education and Law Journal, (1990) Vol.3, No.2, pp

59 Bilaga 7.2 Britain Abolishes Corporal Punishment, Management in Education, (1988) Vol.2, No. 1. No More Stick: Britain Ends Corporal Punishment, Canadian School Executive, (1988) Vol.7, No.9. Equal Employment Opportunities in Education, British Journal of Educational Management and Administration, (1987) Vol. 15, No.3, pp Power Conditioning for School Computers, School Science Review, March. (1986) pp Improving School Lighting for VDUs, School Science Review, (1985) Vol.67, No, 238. September, pp Power Conditioning for School Computers, Canadian School Executive, (1985) May, pp A Study in Staff Conflict, Canadian School Executive, (1985) Vol.4, No.7, January. pp Rights in Conflict: The Case of Margaret Caldwell, Canadian Journal of Education. (1985) Vol. 10, No. 1 January, pp School Energy Management, Canadian School Executive, (1984) Vol.4, No.2, January, pp Edited Works I introduced, and edited a series of publications at Nottingham University on Social Justice, titles of which are as follows: Multicultural/Anti-racist Science Teaching: Theory and Practice by R.Dennick, Nottingham: School of Education, The University of Nottingham, (1992) ISBN Self-Identity: Self-Esteem and Social Justice by M.Griffiths, Nottingham: School of Education, The University of Nottingham, (1994) ISBN Social Justice: Educating Muslim Children by M. Parker-Jenkins, Nottingham: School of Education, The University of Nottingham, (1993) 2 nd ed. ISBN Similarly, I introduced and edited a series of staff and student publications at Derby 8

60 Bilaga 7.2 University, as Director of the Research Centre for Education and Professional Practice: One Year On : The Impact of Home-School Agreements in Derbyshire Primary Schools ( ), Series 1, no.1, ISBN no Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2001) Professional Collaboration between Speech Therapists and Teachers, Series 1, no.2, ISBN no. Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2002) Music Teaching in the Primary School by Jill Scarfe, Series 1, no.3, 1SBN no. Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (pending) Mentoring of Student Teachers: Theory into Practice by Fiona Linguard, Series 1, no. 1. Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2000) An Apple for the Teacher: Nothing for Me by Ruth Leadbeater, Series 1, no.2. Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2000). How to Motivate Teachers Over 50 by Elisabeth Vincent, Series 1, no.3 Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2001) Factors that Contribute to and Prevent Teachers Burnout in the Junior High School, by Tzameret Koach, Haifa Israel, Series 1, No 4, published by the Research Centre for Education and Professional Practice, University of Derby (2004) Official Reports What are the Legitimate Educational Needs of Muslim Children and How Can State Education be Responsive, (1992) The University of Nottingham. Action Research for Equity Improvement in Primary Schooling (1992) (co-authored), UNICEF, Accra: Ghana. What is the Experience of Muslim Girls in a Muslim School? An Ethnographic Study with Recommendations for Change, (1995) ESRC, R Muslim Women: Career Destinations and Labour Market Implications, Leverhulme Trust, (1998) (co-authored). The Career Service: Gate Keepers to Career Opportunities for Muslim Women (1999) The Department for Education and Employment (co-authored) 9

61 Bilaga 7.2 Meeting the Career Needs of Muslim Girls: A Framework for Action (1999) The Department for Education and Employment. Religious Discrimination in England and Wales Interim Report: Policy Options (1999), The Home Office (co-authored) Religious Discrimination in England and Wales: Final Report (2000), The Home Office (co-authored). Underachievement and Non-Attendance at School (2002), Derbyshire Education Authority, Partnerships 4 Progression: Widening Participation (2002) East Midlands Development Agency/University of Derby. Muslim Girls Careers Education Pack (2002) CfBT/Canterbury Christ Church (consultant) Supporting Diversity in the Classroom (2004) Teacher Training Agency/EPPI-Centre Institute of Education, on REEL website, (co-authored). Learners Perceptions of On-line learning (2004), University of Derby. Mapping, Evaluating and Monitoring Provision for Training in Early Years and Childcare (2006), 3 separate reports, Derbyshire County Council. Economic and Social Research Council (2008) Terms of Engagement: Muslim and Jewish School Communities: cultural sustainability and religious identity, submitted to ESRC. Non-Refereed Journal Articles Responding to the Educational and Psychological Needs of Newly Arrived Refugee and Asylum Seeker Children, Race Equality Teaching Today (pending 2016/17) The Very Light Sleeper: while they may lie dormant, anti-semitism and Islamophobia are easily woken, Teach Primary (2015) (Outstanding Advice from the UK s Top Education Experts), July 2015, issue no 9.2. Inclusion Delusion: The Case of Travellers Children, Education 3-13, (2002), June pp Home-School Agreements, Management in Education, co-authored with 15 education tutors (2001) 10

62 Bilaga 7.2 A Whole Department Gets Involved in Research Research Intelligence (2000), May (co-authored). What About Teachers Rights?, Teaching Today, National Association of Teachers/Union of Women Teachers. (2000), No 2, Spring, pp Social Inclusion: A Different Approach, Careers Guidance Today (1999) No. 2 pp Time to Bring Muslims into the Mainstream (co-authored), Times Educational Supplement January (1998). Bringing Muslim Schools into the Mainstream, (1998) (co-authored) Discernment: An Ecumenical Journal of Inter-Religious Encounter, Vol. 4, No. 3, pp United Kingdom: State Funding for Muslim Schools, (1998), International Directions in Education, May, p.4. Three Schools in the Townships, (1998), Bulletin, University of South Africa, coauthored. A Simple Solution that Never Worked, Times Educational Supplement, (1996) November 15, p.26. Pressure for Sex Equality Comes From Muslim Community, (1996) Times Educational Supplement, May 31, p. 12. (co-authored) Abolishing Corporal Punishment: Lessons Learnt in British Classrooms, Edulaw, South Africa, (1996) Vol.2, No.4, pp.2-6. Muslims Down Under Come Into Mainstream Funding, Times Educational Supplement, (1996) January 19, p. 13. Responding, to Difference, Education Views, (1995) Department of Education, Queensland, Australia, 2 part series, September-October. Islam shows its Diverse Identity, Times Educational Supplement, (1995) October 21, p. 12. Muslim Rights The Guardian, (1994) November 8, p. 8. New, Initiative: Sexual Harassment Workshop, Staff Training and Development, (1992) Loughborough University, Issue No. 42, pp The Dewsbury Dilemma, Education, (1987) Vol. 170, No. 17, Oct 23, p

63 Bilaga 7.2 The Margaret Caldwell Case, Women's Issues in Education, (1983) Ontario Institute of Education, University of Toronto, Fall. Short Articles/Letters Clerical Child Abuse, The Irish Independent (2012) April/May, Limerick Leader (2012) April/May Teenage Pregnancy, Limerick Leader (2012) Children s Rights, The Irish Times (2010 Clerical Child Abuse, The Irish Times (2011) Schools Unready to Deal with Race Issues, Irish Independent (2009), April 13, p.10. No, Minister, Times Higher Educational Supplement (2001) Nov. 2, p.13 Equality Knocks, Times Higher Education Supplement (2000), April 21, p.15. The Curse of Irrelevant s, Times Educational Supplement (2000) March 31, p.18. No Comfort for Caners in Court, Times Educational Supplement, (1999) Sept.10, p.21. Conference Proceedings and Presentations Regular contributions to the Irish Education Research Association, British Educational Research Association and European Educational Research Conferences annually to date, focusing on social justice, children s rights, and the future of education. "Responding to Cultural Diversity: Issues and Dilemmas in the Irish Context", the British, European & Irish Education Research Association Conferences, , copresenter Mary Masterson, University of Limerick, Ireland. "Cultural Sustainability and Community Engagement in Jewish and Muslim Schools - results of an ESRC-funded project, AERA, New York Symposium organiser - Education in Divided Communities, ECER, Ghent Researching Cultural Sustainability in Jewish and Muslim Schools in Britain: conceptual and methodological issues, BERA, London Boys Talk: the Perceptions of Black boys Bucking the Trend of Academic 12

64 Bilaga 7.2 Underachievement, (co-authored), BERA, and Warwick Symposium organiser (with Jon Nixon, Sheffield University), Values in Education: Faith and Community Schools, BERA, Warwick The Organisation and Legal Basis of Schools in the UK and the Positioning of Faithbased Schools, BERA, Warwick 2006, ECER, Geneva When Race and Religion Merge: The Controversy Surrounding the Expansion of Faith-Based Schools in the UK, European Conference of Educational Research, Crete, Aiming High: Aiming Higher: What the Literature Says? British Educational Research Association, Manchester Parental Choice versus Social Cohesion: the Establishment of Muslim, Sikh and Hindu Schools in the UK, European Conference of Educational Research, Hamburg, Systematic Literature Reviews to Support Evidence Informed Initial Teacher Training, British Educational Research Association, Edinburgh, The Role of Faith Schools in Relation to Peace and Justice, Education for Peace and Justice Seminar in the Light of September 11 th, Cambridge, Teachers and Speech and Language Therapist Collaboration (co-authored), British Educational Research Association, Exeter, In Good Faith: A Critique of Religious Schools and Public Funding, The European Educational Research Association, Lisbon, Portugal In Good Faith: A Critique of Religious Schools and Public Funding, Conference on Faith Schools: Consensus or Conflict, the Institute of Education, University of London, Children s Rights and Wrongs: Lessons from Strasbourg on Classroom Management, The American Educational Research Association Conference, New Orleans, April Discrimination in the Workplace and the Experience of Ethnic Minorities, in the conference on, Taking a Risk: Young People in the Labour Market, Leipzig, Germany, February (2001). Social Inclusion, The Right to Education, and European Initiatives, The European Educational Research Association, Edinburgh, September One Year On: The Implementation and Impact of Home-School Agreements in Derbyshire Primary Schools (co-presented with tutors in the Division of Education, 13

65 Bilaga 7.2 University of Derby) The British Educational Research Association, Cardiff, September 2000 and the European Educational Research Association, Edinburgh September Schools, Discipline and Childrens Rights: The Implications for Professional Practice The Third International Conference on Teacher Education, Israel, June (1999) Opportunities, Access and Social Exclusion: Young Muslim Women and their Career Aspirations Second International Conference on Gender and Education Warwick, March (1999) Rights and Responsibilities in School: Are School Contracts the Way Forward? British Educational Research Association Conference Essex, September (1999) Inclusion, Exclusion and Cultural Awareness: Career Services Supporting the Career Aspirations of Muslim Girls British Educational Research Association Conference Sussex, September (1999) Social Inclusion and Career Opportunities: The Experience of Muslim Girls The European Educational Research Association Conference Lahti, Finland, (1999) Islam, Gender and Discrimination in the Workplace National Identity: Minority Rights Conference Bristol, September (1999) Children, Islam and Education in Britain Muslim Families in Europe: Social Care Provision Conference London, April (1999) Children s Rights and School Punishment: A Framework for Beating the Odds Inaugural Lecture Derby, April (1999) Career Culture and Closing Doors: The Experience of Muslim Women Britain, The British Association of Educational Research Association Conference, Belfast, August, (1998) (co-authored) Equal Access to State Funding: The Case of Muslim Schools in Britain, The British Educational Research Association, Belfast, August, (1998). Muslim Women in Britain and the Pursuit of Social Justice, The European Education Research Association, Slovenia, August, (1998). A Question of Balance: Schools, Discipline and Children s Rights, The British Educational Research Association Conference, Belfast, August, (1998). Opportunities, Access and Social Exclusion in Young Muslim Women and their Career Aspirations, Centre for Equality Issues in Education Conference, University of Hertfordshire, October, (1998), (co-authored). 14

66 Bilaga 7.2 Double Discrimination?: An Examination of the Career Destinations of Muslim Women in Britain, The American Educational Research Association Conference, San Diego, April, (1998) (co-authored). Equality Before the Law: An Exploration of the Pursuit of Government Funding by Muslim Schools in Britain, The American Educational Research Association Conference, San Diego, April, (1998). Sparing the Rod: Schools, Discipline and Children's Rights in Multicultural Britain, South African Education Law and Policy Association Conference, Capetown, September, (1997). Trying Three Times as Hard to Succeed: The Perspectives of Muslim Women in Britain, British Association of Educational Research, York, (1997) (co-authored). Children of Islam: Education, Culture and the Politics of Difference, presented to the Australian Association of Educational Research, (1996) (20 pages). Muslim Girls Schooling and Discourses in Islam, Symposium on Educational Research and Social Justice, British Educational Research Association Conference, Lancaster University, (1996). (24 pages). Methodological and Ethical Issues in Researching Muslim Schools, presented to the British Educational Research Association Conference. Oxford University, September (1994). (20 pages). Muslim Education in Britain: Issues and Dilemma, presented at Marmara University, Istanbul, April (1994) (22 pages). The Education of Muslim Children in Britain: Accommodation or Neglect?, presented to the Islam in Europe Conference, St Catherine's College, Oxford University, April (1993). (25 pages). A Question of Balance. The Curriculum and Cultural Diversity Towards the Year 2000", Keynote Address to the New Zealand Secondary School Principals' Conference, Dunedin, July (1991). (46 pages). Rights in Conflict presented to the Annual Conference of the American Educational Research Association on 'Private Choice, Public Interest: Issues of Freedom and Regulations', Montreal, (1983). (22 pages). The Caldwell Case Employer/Employee Conflict presented to the Annual Conference of the Canadian Society for the Study of Education on 'Religion, the Law and Rights in Education', Vancouver, (1983). (23 pages). 15

67 Bilaga 7.2 Guest Lectures/Public Lectures Women in Leadership, International Women s Day, University of Limerick and regional women s groups, 2009, 2010, 2011 & Developing a Research Profile & Academic Career, Staff Development, Human Resources Equal Opportunity Unit, University of Limerick and regional universities, 2008, 2009, 2010, 2011 & 2012 Social Justice & the Changing Nature of Cultural Diversity in the Classroom, University of Limerick & regional/national associations, 2008, 2009, 2010, 2011 & Rights in Conflict?: An Exploration of Parents Rights and Children s Rights in Faithbased Schools, Queen s University, Belfast, November Faith-based schools in the UK: Issues and Dilemmas, Liverpool Hope University, November (2005). Islam, Education and Parental Choice: the Development of Muslim Schools in Britain. Centre for Christianity and Culture, Regent s Park College, Oxford University, May (2003). Religious Discrimination in Schools: Some Research Findings, The Institute of Public Policy Research, London, March (2002). Gender, Discrimination and the Labour Market, Women and Manual Trades Association, London, May (2000). Defining Perceptions of the Research Process, High Peak College, Derbyshire, May (2000) Academic Life and Professional Development Student Careers Service, University of Derby, March (1998) and February, (1999). Pursuit of Equality within Islam not Without it: perspectives of Muslim Girls in Britain, Warwick University, (1998). Power and Change: The Experience of British Teachers During Time of Legislative Reform and Curriculum Innovation, University of South Africa, September, (1997). Equality Within Islam Not Without It: Perspectives of Muslim Women in Britain, James Cook University, September, (1995). Denominational Schooling in Britain: Issues of Quality, Theology Department, Marmara University, Istanbul, April, (1994). 16

68 Bilaga 7.2 Demystifying Ethnographic Research: A Personal Perspective, University of the West of England, (1993). Equity Improvement in Primary Schools, Seminar Workshop for UNICEF/Ministry of Ghana, Accra, (1992). Exploring Cultural Diversity in the Curriculum. Theoretical and Practical suggestions, University of Otaga, Dunedin, New Zealand, (1991). The Salman Rushdie Affair, Sociology Society, Open University, (1990). Human Rights and the Impact of the European Court Decisions on British Education, University of Nottingham, ( ). Private Education and Human Rights: A Teacher's Perspective, University of British Columbia, (1984). Civil Rights Issues in a Private School, Simon Fraser University, (1984). Educational Policy-Making in British Columbia, University of British Columbia, (1984). Human Rights Issues in Canadian Education, Simon Fraser University, (1983). Reviews of My Work Complimentary reviews of my publications are located in the following journals, including a sample pertaining to my single-authored book, Children of Islam (1995): Muslim Educational Quarterly, (1993). New Community: The Journal of European Migration and Ethnic Relations, (1995), Vol.22. Muslim World, (1996), Vol. 16, No.4. Discourses, (1996), Summer. The Journal of Teaching English as a Second Language, Australia, (1996). Education Australia, (1996) Likewise, my last single-authored book Sparing the Rod: Schools, Discipline and Children s Rights (1999), attracted favourable reviews in a number of journals, eg. : Cambridge Journal of Education (2000) vol.30, no.3. School Leadership and Management (2000) vol.20, no. 1. Educational Review (2000) vol.42, no.3 British Education Research Journal (2001), vol.27, no.4 17

69 Bilaga 7.2 Journal of Emotional and Behavioural Difficulties Education 3-13 (2002) My book, In Good Faith: Schools, Religion and Public Funding (2005) was voted Book of the Week, by the TES, February 2005, and favourable reviews in: Education Libraries: Children s Resources -USA (2008) vol 30, no. 3. Book Reviews The Anti-Bullying Handbook by Denis O Sullivan (2011), in Irish Journal of Educational Studies. Education, Religion and Society: Essays in honour of John M.Hull, by Dennis Bates et al (2006), in British Journal of Sociology (2007). Maintaining our Differences: Minority Families in Multicultural Societies, by Carol D.H. Harvey (2001) in International Journal of Punjab Studies (2004). Gentle World of Childhood: Starting School in England (2000) by William Stephens in British Educational Research Journal (2003) vol.29, no.1, and pp Social Work with Children: The Educational Perspective by Eric Blyth and Judith Milner (1997) in Self, Agency and Society (2000). Asian Adolescents in the West by Paul A Singh Ghuman in Journal of Education for Teaching (1999). Reducing Prejudice and Stereotyping in Schools by Walter Stephan (1998) in The Times Educational Supplement (1999) June 25, p.13. We Can t Teach What We Don t Know: White Teachers, Multiracial Schools (1999) by Gary Howard in The Times Educational Supplement (1999) June 25, p.13. C Research Supervision (1994-to date) 1 K. F. Haw, Muslim Girls Schooling in the Private and State Sectors, registered October 1991, completed PhD, May, (1995). 2 C. A. Sewell, Black African-Caribbean Boys, Subcultural Norms, registered January 1992, completed PhD, May, (1995). 3 R. Ali, Youth Work and Equal Opportunities Initiatives: A Case-study, originally registered October 1988, supervised by me from 1993, 18

70 Bilaga 7.2 completed PhD, (1995). 4 J. Squelch, Private Schooling in South Africa: Legal, Financial and Administrative Bases, registered 1994 December, completed Ph.D. (1996). 5 M.F. Li, Perspectives of British and Chinese Women Academics, supervised by me from 1996, completed M.Phil (1998). 6 S. Shah, Educational Management: An Exploratory Study of Management Roles, and Possibilities of Management Development at College Level in the State of Azad Jammu and Kashmir, Pakistan, registered October 1995, completed PhD. January (1998). 7 D. L. Sutherland, Anti-Racist Science Teaching among Native Indians in Canada, registered PhD, October, (1993), completed PhD, J.A.Darby, Evaluating Child Abuse Prevention Programmes, registered MPhil/PhD, supervised by me April, S. Neath, Perceptions of Cultural Identity Among Muslim Children in Britain and France, registered PhD, supervised by me J.Scarfe, Primary School Music: the Case of British Punjabi Muslims, registered 1998, completed Ph.D (2001). 11 G.Brewer Service Quality and the Divergence of Learning Resources in FE and HE, registered 2002, completed PhD by publication (2003). 12 D.Hewitt, Learning Strategies in English at Key Stage 3, registered 1997, completed A.Malik, Health Education Issues for British Muslim Children, registered 1998,completed M.Smith Evaluating Programmes for Change Among Perpetrators and Victims of Domestic Violence, registered 1998, completed S.E.Chalcraft, Cultural Awareness within Primary Schools, registered 1999, completed D.Hughes Building the UK Evidence-Base for Careers Work", PhD by publication, registered 2006, completed J.Liston, Evaluation of Counseling Programme, registered 2007, completed External Examining: Research Dissertations 1998 University of South Africa on Education Law: Private and Public Schooling University of Melbourne, Australia on Muslim Parents Perceptions of Muslim Schools 2001 University of Nottingham on "Academic Freedom in Jordanian Universities" 2003 University of Warwick on Islam within Secular State Schooling. 19

71 Bilaga Christ Church, Chichester on Identity, Schools and Multiculturalism University of Nottingham The Training Experience of Black Counsellors. * Internal Examiner for doctoral research at the Universities of Nottingham, Derby and University of Limerick for 20 + doctoral dissertations, (1997-to date). * External Examiner for doctoral research at the Universities of Sheffield, Huddersfield, Gloucester, Nottingham, Warwick, London, University College Cork and Queen s University Belfast. (2008-to date). National and International Recognition 1989 and 1990: Visiting Professor, Department of Administration and Policy Studies in Education, McGill University, Montreal, Canada. 1991: Keynote address to the New Zealand School Principals' Annual Conference, Dunedin. 1994: Guest speaker, Education and Theology Faculties, Marmara University, Istanbul. 1994: Selected as Council Member for British Association of Canadian Studies Visiting Academic/Research Fellow, School of Postgraduate Studies, University of Queensland. 1995: Series of public lectures given invitations at the Universities of James Cook. Monash, Melbourne and Sydney. 1996: Invitation accepted to give conference paper, Australian Association of Educational Research, November. 20

72 Bilaga : Invitation by University of South Africa to undertake a lecture tour in South Africa and to give a keynote address to the South African Education Law and Policy Association Conference, September. 1998: Keynote Address to the Derby City Council Conference on Cultural Diversity in the Classroom February 1999: Inaugural Lecture, School Discipline and Children s Rights: A Framework for Beating the Odds, University of Derby. 2002: Keynote address to Chester College of Higher Education on De-coding Discrimination: Inequality, Distinction or Difference? Honourary Research Fellow/Visiting Professor, Institute of Education, University of Warwick Keynote to the Australian and New Zealand Education Law Conference, Tasmania, October Keynote, Beyond Multiculturalism: Challenges for Our Future, Derby City Local Authority Guest lectures at University of Toronto & McGill University, Canada. 2010, Inaugural lecture, Diversity Matters: Lessons Learnt from Europe for Irish Schools Tomorrow, University of Limerick Visiting International Scholar, University of Uppsala, Sweden Visiting academic, universities in Sri Lanka, New Zealand, Australia, Sweden & UK. International Research Networks 1 Social Justice Special Interest Groups within BERA, ECER.ESAI 2 Education law sig, AERA. 3 Education law, Australian and New Zealand Education Law Association. 4 Cultural Identity and Cultural Sustainability, Israel-American initiative 21

73 Bilaga 7.2 coordinating network of academics internationally 5 British Muslims Educational Research Network, Cardiff, UK 6 The Muslim Diaspora, Education and Social Justice, OISE Canada. Media Work/Government Consultancy RTE Radio, New Expressions of Cultural Diversity in Irish Society, 2011 BBC Radio Derby, Faith-based Schooling, BBC Radio Derby, Violence in Schools: Pupils Rights and Responsibilities, BBC Radio Nottingham, Faith Schools & Cultural Diversity, BBC 1, Viewpoint Midlands, May 26 (2002) The Cabinet Office Performance and Innovation Unit, March 18 (2002). The Department for Education and Employment - Equal Opportunities Unit, January (2000) BBC Radio Derby News and Religious Events 18 th April (1999) BBC Radio Ulster Sound Education 29 th August (1998) BBC Radio Nottingham Education News 4 th July (1995) Research Grants/Consultancy Work 2008-to date Research projects concerning: -The Educational Needs & Psychological Wellbeing of Refugee & Asylum Seeker Children, -Religion & Belief in Europe- issues of gender & choice in personal dress, eg the hijab, niqab & burqa -Human Rights in Educational Settings -Leadership in Multicultural Contexts 2007 Arts Council/ Creative Partnerships ( 7,000), Advisor and Action Research Mentor for Derbyshire schools. 22

74 Bilaga Economic and Social Research Council ( 80,000) Terms of Engagement: Muslim and Jewish School Communities: cultural sustainability and religious identity Arts Council/ Creative Partnerships ( 15,000), Advisor and Action Research Mentor for Derbyshire schools Derbyshire County Council, ( 50,000) Mapping, Monitoring and Evaluating Early Years Training Provision (line-managing 6 research assistants) NHS ( 2,000) The Health-Promoting School.- qualitative research exploring the role of the curriculum in reducing obesity and other health-related conditions Learning Enhancement ( 25,000) Is E-Learning Pedagogically Sound?, an evaluation study of student experience focusing on process, systems, inter-professional boundaries, and outcomes Teacher Training Agency ( 10,000) An information pack for teachers on Supporting Cultural Diversity in Schools with a briefing paper on the educational needs of refugee and asylum seeker children Teacher Training Agency, ( 19,700) A Systematic Literature Review on Supporting Diversity in the Classroom focusing on strategies to be used by ITT Providers, Trainees and Newly Qualified Teachers to raise the achievement of children from diverse backgrounds. Application of Institute of Education s EPPI-Centre model of systematic research and data extraction East Midlands Development Agency, Partners 4 Progression ( 12,000) A preliminary study to explore the provision for widening participation in the Derbyshire region Brackenfield School, Long Eaton ( 5,000) A Study of a Home-School Liaison Policy within the self-evaluating School Derbyshire County Council, Education Department ( 6,100) Project Work in Ironville and Codnor Park. An evaluation study of a project conducted by the Education Social Welfare Service into non-attendance and home-school relations CfBT Educational Trust ( 1,800) Meeting the Career Needs of Muslim Girls. Consultant to 26,000 project on the development of materials for the Career Service The Teacher Training Agency ( 18,400) Improving Recruitment and Retention of Ethnic Minority and Male Trainees. A study to explore practice, which encourages male and ethnic minority recruitment into 23

75 Bilaga 7.2 primary teaching (co-applicant) The Achievement Trust ( 1,000) to conduct a literature review into transition from primary to secondary school in the UK, and to identify models of good practice in Europe and North America 1999 Alderwasley Special School ( 4,750) An Examination of Professional Collaboration between speech Therapists and Teachers at Key Stage 3 with reference to Numeracy. Case-study inquiry leading to a good practice guide on supporting Muslim women gain access to the labour market Department for Education and Employment ( 6,500) Positive Practice: Supporting the Career Needs of Muslim Women 1999 The European Social Fund ( 27,000) Project Nimrod: Evaluation Study of a Half a Million pound inquiry of Telecommunications Vocational Standards Council/Adapt/ Project Nimrod 1999 The Home Office ( 125,399) Research on Religious Discrimination in England and Wales, Co-applicant and Associate Director of a country-wide study into the experience of religious discrimination Department for Education and Employment ( 20,000) The Career Service: Gatekeepers to Career Opportunities for Muslim Women. A study to address the methods, which are employed by the Career Service Staff in meeting the needs of Muslim women 1995 Leverhulme Trust ( 76,000) Muslim Girls Career Destinations and Labour Market Implications. A longitudinal study ( ), in which I interviewed Muslim women, some of whom I originally met whilst researching their educational needs in schools. For this project I directed a research team of, a Research Fellow, a Research Assistant and a part-time secretary The British Council, NSW, travel grant to conduct research and lecture tour in Australia ( 600) Economic and Social Research Council ( 14,190) Ethnographic Research of a Muslim Girls School. Completed in 1995, this innovative research details the first ethnography of a Muslim school in Britain University of Nottingham Administered Funds. ( 5,500) Educational Needs of Muslim Children. My book Children of Islam resulted from this project and represents the first publication of its kind The Council of Europe Human Rights Fellowship ( 5000). I was the UK 24

76 Bilaga 7.2 recipient for this award which is made annually to the then19 member-states of the Council of Europe. The research I conducted concerning European jurisprudence and its impact on British policy formed the major part of my book, Sparing the Rod (1999) University of Nottingham Warren Memorial Travel Scholarship ( 400). This award contributed towards my research in Strasbourg, conducting transcript analysis of British legal cases adjudicated by the European Court of Human Rights. D Other Service University and School Responsibilities/Committee Work At the University of Limerick, Ireland to date: Research Centre for Education & Professional Practice, Co-Director Structured PhD(Education): Co-Director University-School Partnership Committee Department Ethics Committee Faculty Research Committee University Conferment Committee Limerick Regeneration - Education Committee At the University of Derby to 2001 Chair: School Research Degrees Committee 1997 to 2000 Chair: School Research Committee 1997 to date Director: Research Centre for Education and Professional Practice Member: University Court of Derby 1997 to date Member: Learning, Teaching and Assessment Advisory and Research Group Member: University E-Learning Strategy Group Member: School Research Degrees Committee Member: University Research Degrees Committee Member: School Marketing Committee Member: University Research Strategy Group (RAE) Member: University Research Degrees Committee Member: University Research Committee Member: University Conferment Committee 25

77 Bilaga 7.2 At the University of Nottingham Working Party Member: Student Entitlement Accreditation of Prior Learning Equal Opportunities English Language Policy Overseas Development Group Anti-Harassment Group Faculty Adviser for Overseas Student Chair, Staff Meetings Director of Undergraduate Awards Link Tutor for Partnership Schools External Roles British Journal of Religious Studies reviewer Oxford Education Review reviewer International Journal of Theory and Research in Education - reviewer New Ethnicities - reviewer Race Ethnicity and Education reviewer University of Gloucestershire, PGCE ( , External Examiner Economic Social Research Council- proposal reviewer University of Sheffield, Diploma/M.Ed.in Educational Studies- Caribbean Programme External Examiner ( ). British Educational Research Journal - member of Editorial Board ( ) Childline (East Midlands) Fund Raising Committee member ( ) Standing Conference on Teacher Education North and South. Ireland- board member, 2008-to date Irish Studies Journal- board member, 2009-to date Education Studies Association in Ireland executive member to date University of Manchester- external examiner, Masters in Educational Research, 2010-to date University College Cork- external examiner, M.Ed Research, 2011-to date Professional Affiliation American Association of Educational Research Association of University Teachers, UK Australian Association of Educational Research British Association for Canadian Studies British Educational Research Association 26

78 Bilaga 7.2 British Educational Management Association Educational Studies Association in Ireland European Association of Educational Research Open University Sociology Society 27

79 Bilaga 7.3

80 Bilaga 7.3

81 Bilaga 8.1 Ledningskansliet 2017/ (4) Handläggare Helena Eken Asp Kravspecifikation för rekryteringskommitténs ordförande Rekryteringskommitténs ordförande och vice ordförande utses av fakultetsnämnden för en mandatperiod på tre år, enligt högskolestyrelsens beslut om anställningsordning för lärare vid MDH (2016/2203). Ordförande och vice ordförande ska vara vetenskapligt kompetenta lärare, en från det naturvetenskapliga och tekniska området och en från det humanistiska, samhälls- och vårdvetenskapliga området. De två utsedda är ordförande respektive vice ordförande beroende på inom vilket område rekryteringen ska ske. Inför att mandatperioden för den ena av de nuvarande ordförandena avslutas i juni 2017 behöver fakultetsnämnden nu besluta om en tänkt profil för kommande ordföranden. Fakultetsnämnden hade en inledande diskussion vid sitt sammanträde den 7 mars då man beslutade följande: att att uppdra åt ledningskansliet att utifrån fakultetsnämndens diskussion ta fram ett förslag på kravspecifikation för rekryteringskommitténs ordförande, uppdraget tar hänsyn till synpunkter såsom: Jämställdhet Områdsfördelning Senioritet Tvärvetenskaplighet Överlappande ordförandeskap, samt att utkastet ska presenteras vid fakultetsnämndens andra möte Ledningskansliet har i samråd med personalsektionen tagit fram ett första utkast till förslag till upplägg för att utse rekryteringskommitténs ordförande baserat på den diskussion som fakultetsnämnden förde vid sitt möte den 7 mars Viktiga egenskaper och kompetenser Fakultetsnämnden lyfte i sin diskussion den 7 mars ett antal egenskaper och kompetenser som är viktiga att ordförande i rekryteringskommittén har.

82 Bilaga 8.1 Vetenskaplig bakgrund De två ordförande för rekryteringskommittén representerar totalt sett en stor bredd av vetenskapliga områden och det kan då vara en fördel om personen har en bred vetenskaplig bas. Utöver en vetenskaplig bredd bör personen i fråga också ha en stabil vetenskaplig bas att stå på för att kunna driva frågor och kommunicera med de som är inblandade i ett anställningsförfarande där rekryteringskommittén har ett ansvar. 2 (4) Det fördes en diskussion kring om det borde finnas ett krav på senioritet inom forskning för att bli rekryteringskommitténs ordförande. En senior forskare har troligen både en bredare och en stabilare vetenskaplig bas. Det finns också anledning att tro att en mer senior forskare har en större erfarenhet av personal och rekryteringsärenden. Uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande motsvarar en halvtidstjänst vilket för en forskare under meritering kan vara för omfattande. Fakultetsnämnden diskuterade vad en sådan gräns för senioritet borde vara och ett förslag som lyftes var docent. Kunskap om högskolans organisation och personalärenden Rekryteringskommitténs ordförande kan ha ett stort inflytande över vissa strukturer inom högskolan och det kan mot den bakgrunden vara bra med en person som har insyn i hur organisationen fungerar och även har arbetat vid högskolan under en viss tid. Det kan även finnas fördelar med en person som har tidigare erfarenhet av personalärenden för att lättare kunna sätta sig in i, de för uppdraget, aktuella frågorna. Fakultetsnämnden önskade även att rekryteringskommitténs ordförande har erfarenhet av jämställdhetsarbete och en medvetenhet i frågan. Öppenhet och transparens i sitt arbete ses som viktiga egenskaper hos ordförande för rekryteringskommittén. Likaså en tillmötesgående framtoning och tydlig kommunikation. Uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande Uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande består i att leda möten och driva anställningsärenden framåt bland annat genom kontakt med de externa sakkunniga. Det finns idag ingen arbetsbeskrivning eller kompetensbeskrivning för uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande. Mälardalens högskola använder sig inte av arbetsbeskrivningar på det sättet och risken är att en arbetsbeskrivning ger mindre flexibilitet och anpassningsförmåga. Rekryteringskommittén skapas för varje rekryteringsärende och sammansättningen utgår från vilken typ av anställning det handlar om men också inom vilket område. De två ordförande för rekryteringskommittén dels varsitt område: humaniora, samhällsvetenskap och vård (HSV) eller natur och teknik (NT) men också högskolan som helhet. Fakultetsnämnden ställde sig i sin diskussion tveksamma till nuvarande indelning mellan HSV och NT. Vid avstämning med personalhandläggare lyftes också att det inte är rekryteringskommitténs ordförande som står för ämneskompetensen utan att det finns både akademirepresentanter och externa sakkunniga för den

83 Bilaga 8.1 typen av frågor. Det är viktigt att ordföranden är en person som kan representera hela högskolan och som har ett intresse av samt utrymme för frågorna. 3 (4) Förslag till upplägg för att utse rekryteringskommitténs ordförande De befintliga ordföranden har överlappande mandatperioder vilket innebär att det med dagens fördelning av områden alltid kommer att vara en manlig representant för HSV sidan och en kvinnlig representant för NT sidan. Vid nämndens senaste möte diskuterades frågan och ledamöterna önskar att det finns en könsbalans mellan ordförandena men ser däremot inte att det borde vara fast att det är en manlig representant för HSV och kvinnlig representant för NT. Uppdrag till akademichefer Akademicheferna tar fram förslag på ordförande till rekryteringskommittén. Ett alternativ till att skriva en kravspecifikation är att i uppdraget till akademicheferna precisera vilka egenskaper och kompetenser som fakultetsnämnden anser är viktiga för en ordförande genom att den informationen finns med i underlaget. När akademicheferna har lämnat in förslag utser fakultetsnämnden två ordföranden för rekryteringskommittén som på bästa sätt kompletterar varandra. Föreslagen beskrivning av uppdraget till akademicheferna är följande: att att lämna förslag på två lämpliga tillfrågade kandidater, en man och en kvinna, för uppdraget som rekryteringskommitténs ordförande, lämna en kort motivering till de föreslagna kandidaterna där följande beskrivs: Akademisk titel (önskvärt att personen har minst docentkompetens), Anställningstid vid MDH, Erfarenhet av personalfrågor, Erfarenhet av jämställdhetsfrågor, Erfarenhet av att driva frågor/projekt, samt Motivering till varför forskaren skulle passa som ordförande i rekryteringskommittén. En fråga som kvarstår är om det finns anledning för fakultetsnämnden att föreslå rektor att se över skrivningen i arbetsordningen som anger att det ska vara en representant för NT sidan och en representant för HSV sidan. Förslaget skulle då vara att istället ange att det ska finnas två ordföranden som representerar hela högskolan.

84 Bilaga (4) Underlag till akademichef Namn Akademisk titel 1 Anställd vid MDH sedan Erfarenhet av personalfrågor jämställdhetsarbete driva projekt Motivering Person 1 Person 2 1 Önskvärt att personen är minst docent

85 Bilaga / (4) Beslutande Fakultetsnämnden Intern kvalitetssäkringsprocess för ansökningar till KK-stiftelsen Beslut Fakultetsnämnden beslutar att ansökningar till KK-stiftelsen ska ha genomgått kvalitetssäkringsprocess enligt bilaga 1. Fakultetsnämnden uppdrar till forskningsutskottet att ansvara för genomförandet av kvalitetssäkringsprocessen med stöd av avdelningen för forskningsstöd. Fakultetsnämnden uppdrar till forskningsutskottet att till den 31 januari 2o18 följa upp beslutets genomförande. Motivering Rektor har beslutat att ansökningar som lämnas från Mälardalens högskola till KK-stiftelsens utlysningar ska ha genomgått en intern kvalitetssäkringsprocess för att säkerställa att ansökningarna är av god kvalitet enligt bilaga 2. Ansvarig för beslutets genomförande är fakultetsnämnden i samråd med avdelningen för forskningsstöd. Ärendets beredning Ärendet har beretts med prodekan för forskning och forskarutbildning, avdelningen för forskningsstöd, forskningsledare, ledningskansliet och granskningsgruppens ordförande vid ansökningar till KK-stiftelsen vid 2016 års utlysningar från KK-stiftelsen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KK-stiftelsen Bilaga 2: Rektorsbeslut av den 4 april 2017 (dnr 2017/0795). Delges Beslutet delges rektor, förvaltningschef, akademichefer, forskningsledare, ledningskansliet samt avdelningen för forskningsstöd. Detta beslut har fattats av fakultetsnämnden efter föredragning av forskningssamordnare Ann-Catrin Davis vid avdelningen för forskningsstöd. Magnus Wiktorsson Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Ann-Catrin Davis Föredragande

86 Bilaga (4)

87 Bilaga 9.1 Bilaga / (4) Intern process för kvalitetssäkring av ansökningar till KK-stiftelsen Ansökningar från Mälardalens högskola (MDH) till KK-stiftelsen (KKS) ska genomgå en intern kvalitetssäkringsprocess som syftar till att ansökningar som lämnas från högskolan till KKS är av god kvalitet. Avdelningen för forskningsstöd ansvarar för det praktiska genomförandet av processen. För den interna kvalitetssäkringsprocessen ska gälla: Efter nomineringar från forskningsledarna utser forskningsutskottet årligen en granskningsgrupp som utformar kvalitetssäkringsprocessen tillsammans med avdelningen för forskningsstöd. En av ledamöterna i granskningsgruppen utses till gruppens ordförande. Vid föranmälan av ansökningar ska forskare lämna förslag på granskare som vid anmälningstillfället har accepterat att granska ansökan. Forskningsledarna godkänner planerade ansökningar genom föranmälan av ansökningar till granskningsgruppens ordförande. Som en del av kvalitetssäkringsprocessen ska program för kvalitetshöjning av ansökningar erbjudas de sökande som önskar delta i sådana program. Formerna för kvalitetshöjande program kan vara t.ex. workshopar eller mentorprogram och utformas på lämpligt sätt mot bakgrund av de utlysningar som ansökningarna ska lämnas till i den aktuella utlysningsomgången, antalet ansökningar samt de sökandes erfarenhet av att skriva ansökningar om forskningsmedel och behov i övrigt. Ledamöter i granskningsgruppen ansvarar för att leda kvalitetshöjande program. Avdelningen för forskningsstöd bistår granskningsgruppens ledamöter i arbetet med att organisera och genomföras kvaliteshöjande program. Efter genomförda kvalitetshöjande program går ansökningarna genom obligatorisk kvalitetssäkringsprocess. Baserat på utfallet från genomförd kvalitetssäkringsprocess lämnar granskningsgruppen utlåtande om ansökan är av tillräcklig kvalitet för att lämnas in till KKS. Underlag för rektorsbeslut färdigställs av avdelningen för forskningsstöd och lämnas till prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå samt till ledningskansliet inför rektors beslutsmöte.

88 Bilaga 9.1 Rektor beslutar om vilka ansökningar som kan skickas in till KKS. Prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå är föredragande vid rektors beslutsmöte. Ledningskansliet skickar kopia på signerad underskriftsbilaga till avdelningen för forskningsstöd som vidarebefordrar handlingarna till respektive forskare. Projektledaren ansvarar själv för att lämna ansökan till KKS. Handlingar i ärendet diarieförs på respektive akademi av projektledaren. Efter avslutad utlysningsomgång gör avdelningen för forskningsstöd en sammanställning av föranmälningar, inskickade ansökningar och utfall som delges rektor, prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå, granskningsgruppen, forskningsledarna och projektledarna. 4 (4)

89 Bilaga 10.1 Universitetskanslersämbetets tematiska utvärdering av hållbar utveckling Självvärdering Lärosäte: Mälardalens högskola, MDH Skriv en självvärdering per lärosäte. Självvärderingen baseras på bedömningsgrunder inom aspektområdena: - Styrning och organisation - miljö, resurser och område - utformning, genomförande och resultat - uppföljning, åtgärder och återkoppling har integrerats i övriga samt de två perspektiven: - arbetslivets perspektiv - studenters och doktoranders perspektiv Dessa två perspektiv har integrerats i aspektområdet miljö, resurser och område Beskriv, analysera och värdera med konkreta exempel hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med och följer upp hållbar utveckling inom utbildning. Hänvisningar till källor (t.ex. kursplaner och andra styrdokument) som självvärderingen utgår från bör endast användas som kompletterande information som bedömargruppen har tillgång till om den skulle behöva verifiera eller fördjupa sig i något. Alla källor med sidhänvisningar ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 20 sidor. En mer preciserad vägledning till lärosäten vad gäller aspekter och bedömningsgrunder finns i Vägledning för tematisk utvärdering av hållbar utveckling. I detta dokument finns också vägledningen till bedömargruppen. 1

90 Bilaga 10.1 Inledning Den nuvarande skrivningen om hållbar utveckling infördes i HL 1 kap 5 år Beskriv övergripande och reflektivt hur lärosätet arbetat med hållbar utveckling inom utbildning de senaste åren, inklusive: vilka utmaningar lärosätet ställts inför i detta arbete. vilka lärdomar som dragits. Genom högskolans profil inom samproduktion behandlas hållbar utveckling och andra samhällsrelevanta frågor. Frågan om att integrera hållbar utveckling i utbildningarna är emellertid inte lika framskjuten på en högskoleövergripande nivå som den var för tio år sedan genom profilarbetet, men högskolans arbete med frågan har inneburit att perspektiv på hållbar utveckling numera är närvarande på flera sätt i högskolans utbildningar. De dokument som självvärderingen hänvisar till finns samlade på följande webbsida: Profilarbetet för hållbar utveckling Redan1999 blev MDH, som första högskola i världen, miljöcertifierad och 2006 blev MDH, som första högskola i Sverige, arbetsmiljöcertifierad. Dessa har bidragit till högskolans tidiga arbete med hållbar utveckling i såväl utbildning och forskning som i administration och förvaltning, inledningsvis med ett miljöperspektiv, men så småningom med en bredare ansats. I högskolans vision för 2008, som antogs 2004, framhölls hållbar samhällsutveckling som en prioritering i utbildning och forskning (Vision 2008, s. 4) och i juni 2006 fattade dåvarande rektor för MDH beslut om att starta ett projekt för en tydlig MDH-profil inom hållbar utveckling (dnr CF /06). Projektplanen var sexårig och projektet fick inledningsvis medel för perioden En målsättning var att MDH skulle bli nationellt framstående bland högskolor i Sverige och erkänd internationellt, för forskning och utbildning avseende hållbar utveckling. Några satsningar som beskrivs i projektplanen är framtagande av en antologi, utvecklande av en masterutbildning och införande av en obligatorisk kurs i hållbar utveckling för samtliga programstudenter. Inom ramen för profilarbetet genomfördes en inventering av hållbar utveckling i befintliga kurser och utbildningsprogram vid MDH (Widefjäll, 2008). Inventeringen visade att flera, men långt ifrån alla utbildningar, innehöll ett tydligt inslag av eller orientering kring hållbar utveckling. 1 Utbildningar som särskilt lyftes fram var exempelvis det miljövetenskapliga programmet, programmen inom folkhälsovetenskap, magisterprogrammet ekologisk ekonomi och byggnadsingenjörsprogrammet inom samhällsteknik. På kursnivå framhölls kurser inom miljövetenskap, företagsekonomi, folkhälsovetenskap, biologi och kurser inom lärarutbildningen. Ett exempel var det så kallade hållbarhetsblocket, som var ett block om fyra kurser till vilka studenter inom ekologisk ekonomi och folkhälsovetenskap gavs platsgaranti. När det gäller projektets ambitioner om införandet av en obligatorisk kurs i hållbar utveckling, framkom det under projektets gång svårigheter att införa en sådan kurs inom samtliga utbildningsprogram. Intresset för en obligatorisk och gemensam kurs för samtliga 1 Kriterier för att kurser och program skulle kunna sägas ha ett tydligt inslag av, eller orientering kring hållbar utveckling, var 1) att innehållet skulle omfatta minst två dimensioner av hållbar utveckling (social, ekologisk eller ekonomisk) eller 2) att frågeställningar för hur förutsättningar för hållbar utveckling kan skapas med hänsyn till minst två dimensioner av hållbar utveckling. 2

91 Bilaga 10.1 programstudenter falnade därför efter hand i projektet. Argument framfördes att istället integrera perspektiv på hållbar utveckling i redan befintliga kurser och knyta det till ämnesinnehållet. En webbaserad och flerdisciplinär fristående kurs om hållbar utveckling, Hållbar utveckling en mångvetenskaplig introduktion (MXA102), gavs mellan 2011 och Denna kurs byggde på en antologi 2 som togs fram genom workshops inom profilarbetet. Andra insatser inom perspektivet hållbar utveckling var att medarbetare vid MDH, som också var aktiva i profilarbetet, var med vid bildandet av nätverket HU2 Högre utbildning för Hållbar utveckling, bland annat genom arbete med AISHE (the Auditing Instrument for Sustainability in Higher Education, självvärderingsverktyg för hållbar utveckling i högre utbildning). I anslutning till profilarbetet inleddes 2007 ett samarbete med Världsnaturfonden WWF genom att MDH, som enda högskola tillsammans med nio förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, utsågs till en så kallad modellskola inom projektet Skola på hållbar väg. Ett mål för projektet var att främja utvecklingen inom lärande för hållbar utveckling samt spridandet av goda exempel (WWF, 2010). Samtidigt med högskolans profilarbete inom hållbar utveckling pågick diskussioner kring ett eventuellt samgående mellan MDH och Örebro universitet, där hållbar utveckling var identifierat som ett gemensamt område för utbildning och forskning (Plan för samverkan, 2007). Vid projektperiodens början och i anslutning till dessa samgåendeplaner mellan MDH och Örebro universitet fanns ett engagemang och stöd från högskolans ledning till profilarbetet. I samband med att det i slutet av 2008 stod klart att ett samgående inte var aktuellt fick inte profilarbetet inom hållbar utveckling ytterligare medel eller fler uppdrag och aktiviteter och satsningar inom ramen för projektet avtog efter En utmaning i ett sådant profilarbete är att komma vidare från projektformen, det vill säga att faktiskt implementera idéerna och integrera hållbar utveckling i verksamheten. En risk med att arbeta i projektform är att högskolan blir beroende av eldsjälar och därmed blir projektets framgång i stor utsträckning personberoende. Styrning, stöd och engagemang från ledningen är därför viktigt för att idéerna om hållbar utveckling i utbildningen ska kunna realiseras och bli långvariga. En lärdom som högskolan dragit från att ge högskolelagens tvärperspektiv utrymme i utbildningarna är den konkurrens som kan uppstå med utbildningarnas kärninnehåll, vilket kan föranleda diskussion om studenternas möjlighet att nå examensmålen. Tvärperspektiven tenderar också att konkurrera med varandra, exempelvis genom att MDH valt att fokusera särskilt på samverkan som också är ett uppdrag enligt högskolelagen. Hållbar utveckling, hållbar arbetsmiljö och samproduktion I högskolans kvalitetssystem från 2008 ingick hållbar utveckling som ett av sju så kallade kvalitetsområden 3 (beskrivs i självvärderingen av högskolans kvalitetsarbete, 2008, s. 3). MDH tydliggjorde därmed vikten av att främja en hållbar utveckling och utvecklingen har under åren alltmer gått mot att integrera perspektivet med utgångspunkt i utbildningarnas ämnesinnehåll och examensmål, snarare än att införa specifika kurser om hållbar utveckling. MDH:s arbete med hållbar utveckling på en högskoleövergripande nivå har genom åren breddats till att även inkludera frågor om arbetsmiljö, studiemiljö, jämlikhet och miljöfrågor, framför allt med utgångspunkt i högskolans certifieringar inom miljö och arbetsmiljö. 2 Antologin togs fram i samarbete mellan representanter från olika discipliner vid MDH och bestod av vetenskapliga artiklar indelade i fyra teman med inledande texter. 3 Övriga kvalitetsområden var samverkan, internationalisering, jämställdhet och mångfald, studentinflytande, pedagogisk utveckling och breddad rekrytering. 3

92 Bilaga 10.1 År 2012 inrättades en kommitté för hållbar utveckling vid MDH (dnr MDH /12), vilken slog samman högskolans jämlikhets- och jämställdhetskommitté och arbetsmiljökommitté. Under 2014 byttes namnet till kommittén för hållbar arbetsmiljö. I kommittén finns bland annat högskolans miljö- och arbetsmiljösamordnare tillsammans med mångfaldsstrateg. Studenterna finns representerade och även student- och doktorandombudsman ingår i gruppen. Kommittén beskrivs ytterligare i avsnittet om aspektområde styrning och organisation. Olika riktade aktiviteter till studenter för att främja en hållbar utveckling har genomförts. Ett exempel är hållbarhetens dag med föreläsningar och seminarier om hållbar utveckling. Även föreläsningsstafetter har anordnats för att synliggöra och sprida högskolans forskning inom hållbar utveckling. Sedan 2013 har det funnits ett pris inrättat vid högskolan för excellenta examensarbeten inom hållbar utveckling med fokus på miljö. Under 2016 utlystes en miljötävling riktad till högskolans studenter, forskare och medarbetare för idéer om hur högskolan kan minska sin miljö- och klimatpåverkan. Något som påverkat utvecklingen inom arbetet med hållbar utveckling är att parallellt med de tidiga satsningarna på profilarbetet, fokuserade högskolans verksamhet även på samverkan med det omgivande samhället som, liksom hållbar utveckling, är ett perspektiv som högskolan ska främja enligt högskolelagen. Samverkan och sedermera samproduktion har sedan 2009 varit högt prioriterat (Forsknings- och utbildningsstrategi ) och högskolan har sedan 2013 den uttalade visionen att vara Ett starkt MDH den samproducerande högskolan (Forsknings- och utbildningsstrategi ; ). Högskolans arbete med samproduktion inkluderar även arbetet med samhällsviktiga frågor som exempelvis hållbar utveckling. Sammanfattningsvis kan sägas att MDH:s arbete med hållbar utveckling på en högskoleövergripande nivå under den senaste tioårsperioden har breddats från profilarbetets fokus på hållbar utveckling i utbildningarna och diskussionen om en obligatorisk kurs i hållbar utveckling, till att även inkludera frågor som rör hållbar studie- och arbetsmiljö utifrån perspektiven arbetsmiljö, miljö och jämlikhet. 4

93 Bilaga 10.1 Aspektområde: Styrning och organisation Bedömningsgrunder: A. Det finns lärosätesövergripande mål fastställda för hållbar utveckling inom utbildning. Dessa mål omfattar samtliga utbildningsnivåer (grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå och forskarnivå) och är förankrade inom lärosätet. B. Lärosätet följer upp och utvecklar arbetet för hållbar utveckling inom utbildning på ett systematiskt sätt. Vägledning till lärosäten: Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera. Lyft fram såväl styrkor som angelägna utvecklingsområden. Länka till relevanta dokument. A. Det finns lärosätesövergripande mål fastställda för hållbar utveckling inom utbildning. Dessa mål omfattar samtliga utbildningsnivåer Högskolans arbete med hållbar utveckling inom utbildning kan inte beskrivas i form av någon enskild målbeskrivning eller handlingsplan, men kan ändå sägas vila på tre ben som återfinns i delar av högskolans styrdokument. Det första benet är den av högskolestyrelsen fastställda forsknings- och utbildningsstrategin (Forsknings- och utbildningsstrategi ), som anger högskolans vision och målbild. I denna framgår att högskolans vision är att vara Ett starkt MDH den samproducerande högskolan (s. 3). Det innebär att MDH genom samproducerad utbildning och forskning ska bidra till värde och nytta baserat på långsiktiga samhällsbehov. I detta sammanhang understryks vikten av en långsiktigt hållbar kunskapsbas, bestående av bland annat interkulturell kompetens, initiativförmåga och ansvarstagande, för att de studenter som MDH utbildar ska kunna möta en föränderlig arbetsmarknad (s. 4). I de långsiktiga målen (hsstbeslut , ej justerat) framhålls högskolans syn på kunskap som ett bidrag till ett hållbart samhälle och därmed en del i högskolans arbete med hållbar utveckling. Det andra benet handlar om särskilda insatser och prioriteringar på högskoleövergripande nivå med koppling till hållbar utveckling. Det innefattar högskolans områdesstrategi för hållbar arbetsmiljö (dnr MDH /14) och de tidigare nämnda certifieringarna inom miljö respektive arbetsmiljö. Kommittén för hållbar arbetsmiljö är drivande i arbetet med hållbar studie- och arbetsmiljö och samordnas från personalsektionen. Fokus ligger på frågor om arbetsmiljö, miljö och jämlikhet med utgångspunkt i arbetsmiljö-, miljö- och diskrimineringslagstiftning. Områdesstrategin för hållbar arbetsmiljö är en av nio områdesstrategier 4, som innehåller strategiska vägval för respektive område för att nå högskolans vision och långsiktiga mål. I strategin anges att arbetet med hållbar arbetsmiljö berör såväl medarbetare som studenter. En punkt i strategin omfattar utbildning: Högskolan har genom utbildning och forskning en direkt eller indirekt möjlighet att medverka till en god livsmiljö och verkar därför för att ge medarbetare, studenter och andra samarbetspartners ökade kunskaper inom miljörelaterade områden (s. 2). Certifieringarna inom miljö respektive arbetsmiljö ställer inga direkta krav på utbildningarnas innehåll, men påverkar vissa utbildningar i de fall särskilda krav ställs på miljö och arbetsmiljö, för utbildning som bedrivs i exempelvis laboratorie- eller verkstadsmiljö. Certifieringarna ställer krav på att ständigt utveckla och förbättra verksamheten. 4 Övriga områdesstrategier behandlar följande områden: kvalitet i forskning och utbildning, samverkan och samproduktion, internationell verksamhet, varumärket, kompetensförsörjning, ekonomi, lokaler och informationsförsörjning. 5

94 Bilaga 10.1 Det tredje benet som är utgångspunkt för det högskoleövergripande arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är rektors fastställda verksamhetsmål, uppdrag och budget (Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2017), som understryker att högskolans övergripande uppdrag formuleras genom den instruktion riksdag och regering ger i högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev (s. 3). Det anges också i dokumentet att det är akademichef för respektive akademi vid högskolan som ansvarar för att akademins verksamhet, det vill säga utbildning och forskning, håller hög vetenskaplig kvalitet och bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med gällande lagar, förordningar, föreskrifter och interna styrdokument (s. 4). Detta innefattar bland annat det krav som ställs om hållbar utveckling i högskolelagen och de krav som ställs om hållbar utveckling i de nationella examensmålen i högskoleförordningens examensordning. De nationella examensmålen anges som mål i programmens utbildningsplaner och är utgångspunkten i examensmatriser för att säkerställa att utbildningens kurser har lärandemål och examinationsmoment som uppfyller examensmålen för aktuell examen. För vissa examina, exempelvis för lärarutbildningar och ingenjörsutbildningar, finns hållbar utveckling uttryckt explicit i examensmålen, medan andra examina ger utrymme för en vidare tolkning av målen. Vid akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) är en av sex målbilder som prioriteras under de kommande tre åren att bidra till en hållbar samhällsutveckling (Verksamhetsplan EST 2017, s. 3). Akademin ska förtydliga, utveckla och kommunicera sitt bidrag inom utbildning, forskning och samverkan i relation till FN:s 17 hållbarhetsmål för år Avsikten är bland annat att presentera hur akademins forskning, utbildning och samverkan bidrar för att nå respektive mål. I denna målformulering har hållbar utveckling en mer explicit plats genom kopplingen till FN:s hållbarhetsmål och det blir intressant för övriga delar av högskolan att följa detta arbete. B. Lärosätet följer upp och utvecklar arbetet för hållbar utveckling inom utbildning på ett systematiskt sätt Uppföljning av de ovan beskrivna tre benen forsknings- och utbildningsstrategi och långsiktiga mål, särskilda insatser och prioriteringar samt verksamhetsmål, uppdrag och budget görs regelbundet. Högskolans långsiktiga mål följs upp kvartalsvis och återrapporterats till högskolestyrelsen. I samband med att högskolan gick in i en ny forsknings- och utbildningsstrategiperiod från 2017 kommer uppföljningsarbetet att ses över och utvecklas ytterligare. Inom ramen för de årliga uppdragen som ges i rektors verksamhetsuppdrag och budget följer akademierna upp de interna verksamhetsmålen kvartalsvis. Efter varje år följs även verksamhetsmålen upp genom akademiernas årliga verksamhetsberättelser. Inom miljö- och arbetsmiljöcertifieringarna ställs krav på en systematisk uppföljning av arbetet inom hållbar arbetsmiljö, som stöd finns en framtagen processbeskrivning för det systematiska arbetssättet. Dessutom sker både en intern och extern revision av det systematiska arbetssättet inom detta område. De mål som direkt berör hållbar utveckling i utbildningen utgörs framför allt av de nationella examensmålen. Ett verktyg för uppföljning av examensmål är examensmatriser för högskolans utbildningsprogram. I examensmatrisen framgår hur de ingående kurserna är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för aktuell examen. I de fall hållbar utveckling ingår som ett nationellt examensmål är det genom examensmatrisen tydligt vilka delar av utbildningen som behandlar detta. Matrisen är ett verktyg dels för akademin som ansvarar för planering och genomförande av utbildningen, dels för fakultetsnämnden som har ett övergripande kvalitetsansvar. Vid fastställande och revidering av en utbildningsplan ska akademin alltid lämna in examensmatris som ett av underlagen till fakultetsnämnden, för att 6

95 Bilaga 10.1 nämnden ska kunna avgöra om en föreslagen utbildningsplan eller föreslagna förändringar i en utbildningsplan möjliggör för studenterna att nå examensmålen. På så sätt blir examensmatriserna en del av den systematiska uppföljningen och en del av högskolans kvalitetskultur. En annan typ av uppföljning är programvärderingar, som vid MDH genomförs genom enkät till studenterna. Programvärderingar är inte obligatoriskt för alla program, men det finns en standardmall framtagen med enkätfrågor till programstudenter som används både under och efter utbildningen. I denna enkät ställs en fråga som gäller miljöaspekter i utbildningen och i vilken utsträckning dessa har behandlats i utbildningsprogrammet. Motsvarande frågor ställs även om internationalisering och samverkan. Varje program har dessutom möjlighet att lägga till egna frågor i enkäten. På kursnivå genomförs kursvärderingar och kursanalyser efter varje kurstillfälle. Bland de frågor som ställs till studenter inom ramen för kursvärderingen finns ingen direkt fråga om innehållet av hållbar utveckling i kursen, utan följs snarare upp som en del av ämnesinnehållet. Det pågår under 2016 en revidering av kursvärderingsfrågorna och det finns i nuläget inga planer på att lägga in hållbar utveckling som en särskild del av enkäten till studenter eller av lärarens kursanalys. En diskussion förs om kursvärderingar och kursanalyser är det lämpligaste och mest effektiva sättet att följa upp exempelvis hållbar utveckling och andra tvärvetenskapliga perspektiv i utbildningen. Det finns anledning att inom högskolan fortsätta diskussionen om hur dessa perspektiv ska följas upp och hur kursoch programvärderingar kan bidra till det. 7

96 Bilaga 10.1 Aspektområde: Miljö, resurser och område 5 Bedömningsgrunder: A. Lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa den pedagogiska och forskningsbaserade kompetensen hos berörd personal i frågor som rör hållbar utveckling i utbildningen. B. Lärosätet samverkar med studenter i arbetet med hållbar utveckling. C. Lärosätet samverkar med arbetsliv i arbetet med hållbar utveckling. D. Lärosätet främjar interdisciplinär samverkan i arbetet med hållbar utveckling i utbildningen. Vägledning till lärosäten: Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera. Lyft med hjälp av exempel fram såväl styrkor som angelägna utvecklingsområden. Länka till relevanta dokument. A. Lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa den pedagogiska och forskningsbaserade kompetensen hos berörd personal i frågor som rör hållbar utveckling i utbildningen I högskolans områdesstrategi för kompetensförsörjning framhålls vikten av kompetensutveckling av medarbetare, dels genom att erbjuda attraktiva arbetsuppgifter och forskningsmiljöer, dels genom att varje medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Vid varje akademi finns kompetensförsörjningsplaner som följs upp årligen. MDH strävar efter att forskning och utbildning ska hänga samman och med den utgångspunkten har undervisande lärare vid MDH anknytning till forskning inom relevant område. I avsnittet om aspektområde utformning, genomförande och resultat framgår det att högskolans utbildningar behandlar hållbar utveckling ur flera olika perspektiv och vår uppfattning är att det finns både lärare och forskare med god kompetens inom området. Ett exempel är lärarutbildningarnas upplägg med strimmor av tvärgående kunskapsinnehåll med progression, där hållbar utveckling är en av dessa strimmor. Genom att på så sätt synliggöra hållbar utveckling kan man inom utbildningarna också göra det tydligt vilka kompetensbehov som finns inom området. Ett exempel som lyfts fortsättningsvis i självvärderingen är förskollärarprogrammet, där det undervisar en lektor som har disputerat inom området hållbar utveckling i förskolan och vidare finns inom inriktningen förskolepedagogik lärare som forskar och undervisar om bland annat genus och jämställdhet, jämlikhet, barns hälsa, välmående och inflytande. Ett möjligt utvecklingsområde för MDH är att kartlägga kompetens och kompetensbehov i frågor om hållbar utveckling och lärande om hållbar utveckling. B. Lärosätet samverkar med studenter i arbetet med hållbar utveckling Vid MDH finns studenter representerade i beslutande och beredande organ genom studentkåren, såväl på högskoleövergripande nivå som på akademi- och programnivå. Studentrepresentanterna bidrar med viktiga perspektiv i beredning och vid beslut av ärenden som rör högskolans utbildningar. Arbetet med hållbar utveckling kan i det här sammanhanget exempelvis gälla utformning av utbildningsprogram och kurser med specifika lärandemål som behandlar hållbar utveckling. Ett exempel är grundutbildningsråd, programråd eller motsvarande organ vid akademierna, som bereder ärenden om kursplaner inför beslut av akademichef. Råden diskuterar och bereder bland annat kursplaner som innehåller hållbar utveckling och som studenterna genom sin representation har inflytande över tillsammans med rådens lärarrepresentanter. Motsvarande beslutsprocess och studentrepresentation finns vid samtliga fyra akademier vid högskolan. 5 Inom den tematiska utvärderingen av hållbar utveckling är område inte föremål för granskning. 8

97 Bilaga 10.1 På programnivå finns studentrepresentation i högskolans fakultetsnämnd, där beslut om inrättande av program och revideringar av utbildningsplaner fattas. I samband med dessa beslut kan diskussion föras om nya utbildningar och om förändringar i befintliga utbildningar som rör innehåll av hållbar utveckling. Studenter kan också påverka innehåll och arbetssätt i kurser och utbildningsprogram genom kurs- och programvärderingar, vilket beskrivs i avsnittet om aspektområde styrning och organisation, bedömningsgrund B. C. Lärosätet samverkar med arbetsliv i arbetet med hållbar utveckling Samverkan och samproduktion med arbetsliv är en strategiskt viktig och synlig fråga för MDH. Högskolan har ett antal långsiktiga avtal med aktörer inom såväl näringsliv som offentlig sektor. Arbetet sker bland annat inom ramen för olika samverkansplattformar som gäller både forskning och utbildning. Exempel på samverkansplattformar är Robotdalen, Samhällskontraktet och Arenan för hälso- och välfärdsteknik. Högskolan arbetar för att alla utbildningar ska bli arbetslivsintegrerade, genom exempelvis verksamhetsförlagd utbildning, fältstudier, studiebesök eller medverkan av representanter från arbetslivet. Utbildningarna vid MDH ska kunna möta arbetsmarknadens behov utifrån en ökad förändringstakt i samhället och i högskolans forsknings- och utbildningsstrategi poängteras vikten av att utbildningarna ska förbereda studenterna på att kunna hantera förändring och driva förändringsarbete (Forsknings- och utbildningsstrategi , s. 6). I högskolans områdesstrategi för samverkan och samproduktion framgår att högskolan ska utveckla sina utbildningar bland annat genom att samtliga utbildningsprogram ska ha ett branschråd inrättat. Branschråden är ett forum för ömsesidigt utbyte mellan MDH och arbetslivet utanför högskolan med syfte att utveckla och förbättra utbildningarna och att bidra till att samverkan med regionen utvecklas. Branschråden utgörs av programansvariga och representanter från privat näringsliv eller offentlig sektor, beroende på vilken utbildning det gäller. Även studenterna finns representerade i branschråden. Nya idéer och förändringsförslag kan diskuteras och samverkansprojekt initieras. En annan uppgift för branschråden kan vara att bidra till utveckling och kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen. Samverkan genom branschråden bidrar till att säkerställa att utbildningarna överensstämmer med arbetsmarknadens behov och att de förbereder studenten för sitt framtida arbetsliv. Ett utbildningsprogram där branschrådet har haft stor inverkan när det gäller innehållet av hållbar utveckling i utbildningen är civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (GCV03). Programmets branschråd har varit med i diskussionerna om de nya kurserna inom utbildningen, bland annat de interdisciplinära kurserna om hållbar utveckling. Dessa kurser beskrivs mer under bedömningsgrund D och i avsnittet om aspektområde utformning, genomförande och resultat, bedömningsgrund A. Andra utbildningar med nära anknytning till arbetslivet är ingenjörsprogrammen i energiteknik (GHV01, YCT01), som i stor utsträckning behandlar hållbar utveckling och lösningar för hållbar utveckling. Under såväl högskoleingenjörs- som civilingenjörsprogrammet genomförs besök på kraftvärmeverk, biogasanläggningar och andra samarbetsparter inom energiområdet. Även gästföreläsare och handledare från olika företag är aktiva i utbildningarna. Ett annat exempel på samverkan med arbetsliv är verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom bland annat lärarprogrammen är VFU en viktig del, där ett antal kommuner i regionen medverkar. Varje lärarstudent blir tilldelad en övningsskola eller övningsförskola 6 där VFUperioderna under utbildningstiden genomförs. I varje VFU-kurs i samtliga lärarprogram finns ett lärandemål kring hållbar utveckling. VFU-kurserna föregås av en kurser där hållbar 6 Sedan hösten 2014 ingår alla studenter som påbörjar en förskollärar- eller lärarutbildning vid MDH i försöksverksamheten med övningsförskolor och övningsskolor. 9

98 Bilaga 10.1 utveckling har behandlats. Inom VFU-kurserna finns också ett seminarium där hållbar utveckling är temat. Under seminariet medverkar studenter, handledare från skolan eller förskolan och kursledare. Exempel på lärandemål från en VFU-kurs är att studenten efter avklarad kurs ska kunna diskutera sina egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Detta lärandemål är hämtat från kursen Verksamhetsförlagd utbildning 1 (OAU161) i grundlärarprogrammet inriktning grundskola årskurs 4-6 (GRM02) och motsvarande lärandemål finns uttryckt i VFU-kurser för samtliga lärarprogram. Ett exempel på särskild aktivitet kopplat till lärarutbildningens arbete med hållbar utveckling i samarbete med arbetslivet är seminariet Världens röster, som har anordnats årligen sedan 2015 i samarbete med Globala skolan. Seminariet samlar lärarstudenter, lärarutbildare och aktiva lärare i regionen kring hur världslitteraturen främjar språkutveckling och interkulturell förståelse. Samarbete mellan lärarprogrammen och Globala skolan i Västerås sker också genom gästföreläsningar om hållbar utveckling i programmens kurser. D. Lärosätet främjar interdisciplinär samverkan i arbetet med hållbar utveckling i utbildningen När det gäller interdisciplinär samverkan i arbetet med hållbar utveckling och andra tvärgående intressen och perspektiv ligger det en styrka i högskolans organisation i få (fyra) relativt stora akademier som spänner över flera områden. Vidare har högskolan valt att ha enbart en fakultetsnämnd som fattar beslut rörande högskolans utbildning och forskning som helhet, vilket ger möjlighet att anlägga många perspektiv på en fråga och uppmuntrar till samverkan mellan akademier och mellan vetenskapliga discipliner. Ett aktuellt exempel på interdisciplinär samverkan i arbetet med hållbar utveckling i utbildningen är det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (GCV03), som antar sina första studenter höstterminen Programmet har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter för flera ämnesområden från tre av högskolans fyra akademier. Hållbar utveckling är en betydelsefull del av programmet, vilket akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) i sin ansökan till fakultetsnämnden om programmets inrättande belyser genom visionen att utbilda ansvariga gränsöverskridande förnyelseagenter: personer som har ett reflekterat och medvetet förhållningssätt till miljö- och sociala frågor och som kan förstå och relatera till den samhälleliga kontexten och sin egen roll i den. Ett exempel på interdisciplinär kurs inom programmet är Hållbar utveckling (OAH107), där ett av lärandemålen är att med hjälp av olika vetenskapliga perspektiv identifiera och beskriva relationen mellan individer och samhället angående hur tekniska lösningar relaterade till ämnena i teknikbaserna i programmet används och utvecklas. Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi beskrivs vidare i avsnittet om aspektområde utformning, genomförande och resultat, bedömningsgrund A. Interdisciplinär samverkan är också betydelsefullt inom lärarutbildningarna. Ett exempel är kursen Utvecklande språk- och kulturmiljöer i förskolan (SVA123) i förskollärarprogrammet (GFE01/GFV01/GFX01 7 ). I kursen studeras barnkultur med utgångspunkt i såväl genus, etnicitet och klass som i natur- och tekniksyn. I kursen sker ett samarbete med lärare i naturvetenskap och teknik kring natur- och tekniksyn relaterat till hållbar utveckling. 7 Förskollärarprogrammet har tre programkoder, GFE01 för Eskilstuna, GFV01 för Västerås och GFX01 för distans. Utbildningsplanerna är identiska för dessa tre och i sammanställningen av länkar hänvisas enbart till utbildningsplanen för GFE01. 10

99 Bilaga 10.1 Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat Bedömningsgrunder: A. Lärosätet har utbildningar som utformas och genomförs så att hållbar utveckling integrerats. Detta kan avse både innehåll och arbetssätt. B. Vid lärosätet finns institutioner, programansvariga eller motsvarande som arbetar systematiskt med att följa upp och utveckla integreringen av frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. C. Vid lärosätet finns utbildningar där forskning/konstnärlig forskning för hållbar utveckling används i utbildningen. Vägledning till lärosäten: Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera med hjälp av exempel. Exemplen bör inkludera olika typer av utbildningar, till exempel utbildningar av olika storlek, inom olika ämnesområden och olika utbildningsnivåer (grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå och forskarnivå). Länka till relevanta dokument, t.ex. utbildningsplaner och kursplaner. Lyft fram såväl goda exempel som angelägna utvecklingsområden. A. Lärosätet har utbildningar som utformas och genomförs så att hållbar utveckling integrerats. Detta kan avse både innehåll och arbetssätt Redovisningen i detta avsnitt består av exempel från några av högskolans utbildningar för att belysa hur hållbar utveckling integrerats. De utbildningar som utgör exempel representerar olika ämnesområden, olika omfattning och leder till såväl yrkesexamen som generell examen. Utbildningarna som beskrivs är folkhälsoprogrammet och kurser inom folkhälsovetenskap, lärarutbildningar, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och utbildningsprogram inom energiteknik. Folkhälsoprogrammet och kurser inom folkhälsovetenskap Folkhälsoprogrammet (GKV01) och kurser i folkhälsovetenskap vid MDH präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling, exempelvis i termer av socioekonomi, jämlikhet och ojämlikhet, globalisering och hälsofrämjande arbete. En central fråga i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa och hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. I utbildningsplanen för folkhälsoprogrammet framgår det att utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. I utbildningen finns återkommande teman, exempelvis att planera folkhälsoinsatser för att skapa en hållbar utveckling och att studera skillnader i hälsa mellan olika grupper för att planera insatser som minskar ojämlikheten i hälsa. Den första kursen i programmet, Grundläggande folkhälsovetenskap (FHA007), syftar till att studenten ska skaffa sig grundläggande kunskaper om folkhälsovetenskapens framväxt och dess aktuella frågeställningar och tillämpningsområden på lokal, nationell och global nivå. Ett av lärandemålen är att kunna beskriva folkhälsofrågor i förhållande till begreppet hållbar utveckling i ett globalt och historiskt perspektiv. Studenten ska också efter avslutad kurs kunna redogöra för ojämlikhet i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Kurslitteraturen tar bland annat upp grundläggande teorier och begrepp inom folkhälsovetenskapen och hälsofrämjande arbete, frågor om hållbar utveckling och ojämlikhet avseende utbildning, social klass och kön. 11

100 Bilaga 10.1 I kursen Folkhälsa policy och styrning (FHA019) i år 2 behandlas hållbar utveckling i styrning av folkhälsopolitik. Studenten ska bland annat analysera och värdera folkhälsopolicys utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och diskutera policyprocess och styrning i en hälsoinriktad samhällspolitik. I år 2 ges också kursen Hälsofrämjande arbete samhällsnivå (FHA020), som syftar till att studenten ska skaffa sig utökade kunskaper om planering och implementering av hälsofrämjande arbete utifrån ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i nationella och internationella mål för folkhälsoarbete. Ett lärandemål är att utveckla ett kommunbaserat åtgärdsprogram för långsiktigt och hållbart lokalt folkhälsoarbete baserat på relevanta strategier och ansatser. Vidare är ett mål att studenten ska kunna presentera och försvara åtgärdsprogrammet samt kritiskt och konstruktivt granska ett annat åtgärdsprogram. Under kursens gång medverkar gästföreläsare från kommun och landsting för att ge verkliga exempel på hälsofrämjande insatser på samhällsnivå. Kursen Hälsa och jämlikhet globalt perspektiv är nyligen införd i utbildningsplanen i år 2 för studenter som antas höstterminen Kursen kommer att behandla hur globaliseringen påverkar folkhälsan ur ett jämlikhetsperspektiv och bygger på delar av den tidigare kursen Global hälsa (FHA021), med lärandemål om globalisering och global hälsoutveckling, exempelvis utifrån de globala hållbarhetsmålen. Även kursen What s up nutidsorientering är en ny kurs i programmets andra år. 9 I denna kurs är omvärldsbevakning i fokus genom att ta upp aktuella folkhälsofrågor för såväl nutid som den framtid som förutspås. Syftet är att studenterna ska träna på att finna innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem. Kursen ska ta upp globalisering och dess utmaningar som följer av händelser i världen, exempelvis flyktingsituationen med många nyanlända och hur det på sikt kan påverka folkhälsan. I år 3 ges kursen Hälsofrämjande arbete utvärdering (FHA030) som tar upp utvärdering av hälsofrämjande arbete och relationen till miljöaspekter, genusperspektiv och hållbar utveckling i utvärderingar. Kursen Hälsoekonomi (FHA027) behandlar samhällsekonomiska begrepp och dess samband samt grunderna i hälsoekonomi och hur hälsoekonomi tillämpas i folkhälsoarbetet. Exempelvis diskuteras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv hur ekonomiska styrmedel kan minska miljöbelastningen från enskilda och företag. Hållbar utveckling med ett folkhälsovetenskapligt perspektiv finns också närvarande i andra utbildningar vid MDH. Kurser i folkhälsovetenskap finns exempelvis inom sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeutbildning, barnmorskeprogrammet och fysioterapeutprogrammet. I sjuksköterskeprogrammets (GSE03/GSV03/GSN03/GSS03 10 ) första år ges kursen Förutsättningar för en god hälsa ur ett folkhälsoperspektiv (FHA200), med fokus på hälsofrämjande arbete samt jämlikhet i hälsa, samt ytterligare två kurser inom folkhälsovetenskap i år 2 och 3. Kurserna i folkhälsovetenskap på sjuksköterskeprogrammet behandlar olika faktorer som påverkar befolkningens hälsa, exempelvis kön, socioekonomisk status, livsstil, levnadsvanor, livsvillkor och miljö. Folkhälsovetenskapliga perspektiv är också inkluderade i de så kallade professionsblocken med verksamhetsförlagd utbildning. 8 Kursen är ännu inte formellt inrättad med en fastställd kursplan. 9 Kursen är ännu inte formellt inrättad med en fastställd kursplan. 10 Sjuksköterskeprogrammet har fyra programkoder, GSE03 för Eskilstuna, GSV03 för Västerås, GSN03 för Nyköping och GSS03 för Södertälje. Utbildningsplanerna är identiska för dessa fyra och i sammanställningen av länkar hänvisas enbart till utbildningsplanen för GSE03. 12

101 Bilaga 10.1 Inom specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska (ZOJ21) ingår kursen Folkhälsoarbete inom primärvård (FHA065). Kursen behandlar bland annat folkhälsa hos befolkningen ur internationellt, nationellt och lokalt perspektiv, hälsofrämjande arbete, social ojämlikhet i hälsa och hälsoekonomi. Kursen Kvinnors hälsa och livsvillkor (FHA064) i barnmorskeprogrammet (ZOJ20) behandlar kvinnans sexuella, reproduktiva hälsa och rättigheter utifrån exempelvis genus, jämställdhet, miljö, sociala och transkulturella perspektiv. I år 3 på fysioterapeutprogrammet (GTV01) ingår från och med studiestart hösten 2017 kursen Folkhälsovetenskap: Samhällsperspektiv och global hälsa. Kursen bidrar till att stärka den sociala dimensionen av hållbar utveckling i programmet genom att fokusera på hälsa i relation till globalisering och jämlikhet. 11 Lärarutbildningar Inom lärarutbildningarna på MDH har hållbar utveckling en tydlig plats. Ett exempel är att den första UVK-kursen (utbildningsvetenskaplig kärna) i samtliga lärarutbildningar, innehåller hållbar utveckling i form av specifika lärandemål (OAU171 i förskollärarprogrammet, OAU173 i ämneslärarprogrammet, OAU180 i grundlärarprogrammet 4-6 och OAU181 i grundlärarprogrammet f-3). Kursen OAU171 har beskrivits i avsnittet om förskollärarprogrammet. Övriga kurser har motsvarande innehåll och lärandemål med utgångspunkt i respektive examensmål och skolform. Förskollärarprogrammet (GFE01/GFV01/GFX01) utgör ett mycket gott exempel på hur hållbar utveckling har integrerats på ett tydligt och medvetet sätt och lyfts i detta avsnitt som exempel för att belysa hur lärarutbildningarna utformas och genomförs. Detta har beskrivits vid akademin för utbildning kultur, och kommunikation (UKK) genom en särskild granskning av strimman hållbar utveckling (Ärlemalm-Hagsér, 2015). Genomförandet av undersökningen beskrivs mer i bedömningsgrund B om uppföljning. Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) i förskollärarprogrammet behandlar centrala kunskapsområden för förskollärare och omfattar enligt utbildningsplanen bland annat skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Innehållet från UVK vävs samman med de andra delarna i utbildningen förskolepedagogiskt område och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För att säkerställa att studenterna uppnår examensmålen, exempelvis examensmål om hållbar utveckling, har förskollärarprogrammet organiserats i tre progressionsnivåer: grundläggande, befästande och fördjupande studier. I kursen Förskolans organisation, uppdrag och innehåll (OAU171) i år 1 grundläggs kunskaper om hållbar utveckling. Ett av lärandemålen är att planera och analysera aktiviteter för hållbar utveckling. Kursen behandlar också förskolans styrdokument utifrån demokrati-, mångfalds- och genusfrågor, vilket undersöks och diskuteras utifrån studentens övningsförskola och dess verksamhet. Frågor om inflytande och delaktighet, etnicitet, genus, kön, klass och konventionen om barns rättigheter diskuteras i kursen Barndom ur ett historiskt och samtida perspektiv (PEA046) i år 1. I kursen utforskas och problematiseras etiska och demokratiska värden i relation till förskolebarn. Två av lärandemålen är att beskriva konventionen om barns rättigheter, dess framväxt och implementering kopplat till samtida innebörder av, och metodik för barns inflytande och delaktighet och att redogöra för barns uppväxtvillkor i förhållande till begrepp som etnicitet, genus/kön och klass. Frågor om genus, kön, klass och etnicitet behandlas även i 11 Kursen är ännu inte formellt inrättad med en fastställd kursplan. 13

102 Bilaga 10.1 kursen Barns utveckling och lärande i förskolan, del 1 (PEA090), kopplat till barns lek, utveckling och lärande i relation till förskolan. I år 2 tar kursen Att uppfatta omvärlden, naturvetenskapliga och tekniska perspektiv (OAU105) upp hållbar utveckling utifrån ett ekologiskt perspektiv, exempelvis genom att behandla energi och kretslopp och förhållningssätt till djur och natur. I kursen Förskolans pedagogik och didaktik (PEA091) i år 2 befästs kunskaper om hållbar utveckling. Kursen behandlar lärande för hållbar utveckling vilket tydliggörs genom lärandemålet att studenten ska kunna formulera och problematisera innebörder av lärande i förhållande till hållbar utveckling. Studenten arbetar aktivt i kursen med att utforska vad lärande för hållbar utveckling kan vara i praktiken genom en fältstudie på den egna övningsförskolan och den pedagogiska verksamheten på förskolan dokumenteras utifrån utarbetade indikatorer på social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Genom kursen Kvalitativa förskolemiljöer (PEA071) i år 3 fördjupas kunskaperna om hållbar utveckling. I kursen anordnas en Skogsdag med utomhuspedagogik i fokus, där lärarutbildare från språk/litteratur, matematik, förskolepedagogik, naturvetenskap och teknik medverkar. Hållbar utveckling problematiseras bland annat med utgångspunkt i kvalitetsarbete i förskolan samt dikotomier som kultur/natur genom ett post-humanistiskt perspektiv. I år 3 fortsätter de fördjupande studierna då den kulturella dimensionen av hållbar utveckling behandlas i kursen Utvecklande språk- och kulturmiljöer i förskolan (SVA123). Även lärare från naturvetenskap och teknik undervisar och studenterna ska bland annat skriva om teknik- eller natursyn inom barnlitteraturen. Även den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i förskollärarprogrammet innehåller hållbar utveckling med en tydlig progression genom att grundlägga, befästa och fördjupa. I VFU-kurserna behandlas bland annat människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling och progressionen tydliggörs i kursernas respektive lärandemål kopplat till detta. I kursen Verksamhetsförlagd utbildning 1 (OAU164) i år 1 är ett av lärandemålen att diskutera sina egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för förskolan ger uttryck för. I Verksamhetsförlagd utbildning 2 (OAU166) i år 2 ska studenten efter avklarad kurs kunna granska, problematisera och reflektera över egna och andras handlingar i förhållande till den människo-, demokrati-, kunskapssyn och syn på hållbar utveckling som samhället genom läroplan för förskolan ger uttryck för. Efter kursen Verksamhetsförlagd utbildning 3 (OAU088) i år 4 ska studenten kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokratioch kunskapssyn som samhället genom läroplan för förskolan ger uttryck för samt även kunna utvärdera och diskutera de egna pedagogiska aktiviteterna i förhållande till lärande i relation till hållbar utveckling och interkulturalitet. Genom VFU får studenterna möjlighet att successivt stärka sina kunskaper och praktiskt använda och testa dem. Ett annat exempel på hur hållbar utveckling kommer till uttryck inom lärarutbildningarna är litteraturvetenskapen inom grundlärarprogrammet med inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 (GRE01/GRV01), grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4-6 (GRM02) och ämneslärarprogrammet gymnasieskola (GAM02), där hållbar utveckling bland annat behandlas i termer av genus, etnicitet och klass. Kurser i litteraturvetenskap samläses delvis med studenter på kandidatprogrammet i språk och humaniora (HHV20). Inom svenska som andraspråk, som är en del av ämneslärarprogrammet gymnasieskola (GAM02), är språklig mångfald, flerspråkighet, mottagande och undervisning av flerspråkiga elever en betydande del som också ryms inom hållbarhetsbegreppet, med koppling till social välfärd och rättvisa. 14

103 Bilaga 10.1 Vidare är hållbar utveckling en del inom samhällsorientering för grundlärare, genom att behandla människans livsvillkor, både lokalt och globalt, i relation till ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Även inom matematikämnet finns exempel och övningar som relaterar till hållbar utveckling, men det behandlas snarare som ett tillämpningsområde än som ett kunskapsinnehåll i sig. Kurser i matematik finns förutom i lärarutbildningar, även inom ingenjörsutbildningar och inom kandidat- och masterprogram med matematik som huvudområde. Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Hållbar utveckling är en betydelsefull del i ingenjörens profession, vilket återspeglas i de nationella examensmålen för högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen, som gäller för samtliga högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram vid MDH. 12 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (GCV03) kommer från höstterminen 2017 att ges med ett nytt upplägg. Utbildningen har huvudtemat Industriell förnyelse och har tydliga inslag av hållbar utveckling med utgångspunkten att ingenjörer ska kunna se teknik, teknikutveckling och organisering av teknik i ett samhälleligt sammanhang. Programmet kombinerar förståelse för teknikutveckling med ekonomiska och sociala perspektiv och är utformat för att ge studenten verktyg för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det första året på programmet är gemensamt för alla studenter. Utbildningens andra och tredje år utgörs dels av gemensamma kurser, dels av kurser inom en av tre teknikbaser: datavetenskap, energiteknik eller produkt- och processutveckling. Utbildningens fjärde och femte år utgörs av fördjupningskurser inom ett område som studenten väljer. De fyra områdena studenterna kan välja mellan är knutna till hållbar utveckling och industriell förnyelse på olika sätt: IKT för ett samhälle i förnyelse; framtidens energi; hållbara produktionssystem och industriell management för hållbar förnyelse. Kursen Teknik och samhälle (IEO101) i år 1 belyser relationen mellan teknisk och samhällelig utveckling och studenterna lär sig hur man designar och utvecklar teknik som svarar mot samhällets behov. Ett lärandemål i kursen är att studenten ska kunna kritiskt utvärdera hur teknik används för att lösa samhälleliga utmaningar genom att välja relevant vetenskaplig litteratur och jämföra olika vetenskapliga paradigm. Kursen Hållbar utveckling (OAH107) i år 1 är en så kallad integrationskurs som inkluderar ämnen inom programmets teknikbaser och lägger grunden för studenternas kunskap om hållbar utveckling. Syftet är att utveckla studenternas förståelse för begreppet hållbar utveckling och för ingenjörers roll att uppnå en hållbar framtid. Ett lärandemål i kursen är att sätta olika tekniska lösningar relaterade till ämnena i teknikbaserna i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, dess utveckling och användning, i ett sammanhang genom att referera till begreppet hållbar utveckling inklusive etiska dilemman. Vidare ska studenten kunna beskriva och exemplifiera vilken roll ingenjören har i att uppnå en hållbar framtid och hur man, som student i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, kan utveckla de kompetenser som behövs för att bidra till en sådan framtid. Kursen är central för fortsatta studier i programmet och för studenternas förhållningssätt kring hållbar utveckling i kommande kurser. Från år 2 följer studierna den valda teknikbasen. Studentens förmågor att arbeta för hållbar utveckling utvecklas i växelverkan mellan kunskap inom teknikbasen och kunskap relaterad industriell förnyelse. Teknikbasen energiteknik har de tydligaste inslagen av hållbar utveckling, framförallt med fokus på miljödimensionen och samhällets energiförsörjning. 12 MDH erbjuder under läsåren 2016/2017 och 2017/2018 fem högskoleingenjörsprogram och fem civilingenjörsprogram. 15

104 Bilaga 10.1 Inom de andra teknikbaserna ges sociala aspekter större utrymme, exempelvis genom att belysa hållbara försörjningskedjor och arbetsförhållanden. Inom energiteknik lär sig studenterna den teoretiska grunden för förståelse av komponenter och processer för omvandling av energi från energikälla till el, värme och bränsle. Exempelvis ges kursen Hållbara energisystem i år 2 och kursen Förbränningsteknik i år År 4 och 5 innehåller fördjupningsstudier utifrån studentens val. Exempelvis lär sig studenterna inom fördjupningen framtidens energi, med stark koppling till högskolans forskningsinriktning med samma namn, hur energiomvandlingsprocesser och system fungerar med fokus på användning av förnybara energikällor. Hur energin kan användas på ett effektivt sätt, hur energimarknaderna fungerar och hur styrmedel och andra faktorer påverkar utvecklingen av energisystemen är också viktiga delar i fördjupningen. Ett exempel på kurs inom fördjupningen är Systematisk energieffektivisering (ERA021) i år 4, som bland annat behandlar energianvändning i olika samhällssektorer samt regelverk, statlig styrning och ekonomiska aspekter. Ett annat exempel är kursen Perspektiv på energimarknader, som har ett tvärvetenskapligt synsätt och syftar till att ge förståelse och kunskaper om hur ekonomiska och miljömässiga faktorer samspelar och kan utvecklas ur ett hållbarhetsperspektiv. 14 Kursen Teknikbaserat socialt entreprenörskap i år 5 är, liksom kursen Hållbar utveckling i år 1, en integrationskurs som är interdisciplinär och handlar om hur man kan skapa samhälleligt värde genom användning av olika tekniska lösningar i entreprenöriella processer. 15 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi är också ett tydligt och aktuellt exempel på interdisciplinär samverkan i frågor om hållbar utveckling i utbildning, vilket beskrivs i avsnittet om aspektområde miljö, resurser och område, bedömningsgrund D. Utbildningsprogram inom energiteknik Vid MDH ges utbildningar inom energiteknik och energisystem på olika nivåer: högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik (GHV01), civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01) och masterprogrammet i hållbara energisystem (AMM02). Alla dessa behandlar hållbar utveckling, energisystem och energiförsörjning. På högskoleingenjörsprogrammet ligger fokus på praktisk energiteknik för att finna lösningar för ett hållbart samhälle. Inom civilingenjörsprogrammet studeras hela energisystem varifrån energin kommer, omvandlas, transporteras och används. Masterprogrammet inriktar sig på specialistkunskaper inom tekniker för användning av sol, vind och biomassa. Under det första året på både högskoleingenjörsprogrammet och civilingenjörsprogrammet får studenterna grundläggande kunskap om energifrågans betydelse för hållbar utveckling genom kursen Introduktion till energiteknik (OAH108). Kursen behandlar bland annat grunder inom energi- och miljöteknik och energitekniska fenomen relaterat till matematik. Ett exempel på lärandemål är att studenten ska kunna beskriva och redogöra för energiteknik och dess samspel med hållbar utveckling. Kursen Vind- och vattenkraft (ERA114) ges i år 2 inom både högskoleingenjörsprogrammet och civilingenjörsprogrammet och syftar till att ge kunskaper om konstruktion, funktion, projektering, ekonomi och miljöpåverkan av vind- och vattenkraftverk. Exempel på lärandemål är att redogöra för vind- respektive vattenkraftverks miljöpåverkan och att genomföra en projektering av ett vindkraftverk inkluderande platsval, vinddata, tekniklösningar, investeringskalkyl, miljöpåverkan och gällande lagstiftning. I år 2 i ingenjörsprogrammen ges också kursen Solceller och solfångare (ERA115), som behandlar 13 Dessa kurser är ännu inte formellt inrättade med en fastställda kursplaner. 14 Kursen är ännu inte formellt inrättad med en fastställd kursplan. 15 Kursen är ännu inte formellt inrättad med en fastställd kursplan. 16

105 Bilaga 10.1 solvärme- och solcellssystem, energiutbyte och dimensionering. Kursen utgår från både lokala och globala perspektiv, vilket uttrycks i lärandemålet att redogöra för Sveriges och världens energianvändning och de förnybara energiteknikernas betydelse i nuläget och i framtiden och även att redogöra för mekanismen för den globala växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet. I år 3 i högskoleingenjörsprogrammet ges kursen Energieffektivisering (energibesiktning av byggnader) (ERA210), där ett av lärandemålen är att analysera och utvärdera energieffektiviserande åtgärder i ett tekniskt, ekonomisk och beteendevetenskapligt perspektiv. Ett annat lärandemål är att kunna redogöra för nationella och internationella forskningstrender inom området. Energieffektivisering behandlas också i civilingenjörsprogrammet genom kursen Systematisk energieffektivisering (energihushållning) (ERA207). Kursen Introduktion till hållbara energisystem (ERA204) ges under det första året i masterprogrammet. Syftet med kursen är att ge studenterna en fördjupad förståelse för möjligheter och begränsningar i framtidens energisystem och behandlar både hållbar utveckling som begrepp och lösningar som bidrar till hållbar utveckling, med utgångspunkt i samhällets energiförsörjning. Ett av kursens lärandemål är att beskriva och tillämpa begreppet hållbar utveckling i en sådan omfattning att en analys kan göras av olika strategier för hållbar energiförsörjning med beaktande av ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Ett annat mål är att kunna redogöra för principen för omvandling av solenergi, vindenergi och bioenergi till olika energiformer. Ett globalt perspektiv på hållbar utveckling anläggs i år 1 i masterprogrammet och i år 4 i civilingenjörsprogrammet genom kursen Internationella energisystem (ERA301), som bland annat innefattar diskussioner och analyser kring naturvetenskapliga, teknologiska, ekonomiska och politiska ramvillkor som påverkar energisystem. Ett lärandemål i kursen är att diskutera och analysera en möjlig utveckling av ett lands energisystem för att främja en hållbar utveckling. Kursen Hållbara energisystem fördjupningsstudier (ERA306) ges under år 2 i masterprogrammet och under år 5 i civilingenjörsprogrammet. Den fördjupar sig bland annat i viktiga och aktuella energitekniska frågor relaterade till forsknings- och utvecklingsarbete. Ett lärandemål är att självständigt analysera och utvärdera olika cykler för omvandling av värme till kraft ur prestandamässig, ekonomisk och miljömässig synpunkt. Vidare ska studenten kunna diskutera och beakta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter relaterade till energisystem. Forskarutbildning Några exempel inom utbildning på forskarnivå, där hållbar utvecklingen kommer till uttryck, ska också nämnas. MDH:s forskarutbildning inom ämnet energi- och miljöteknik har stark anknytning till högskolans forskningsinriktning framtidens energi. Utbildningen är inriktad mot förnybar energi och energi- och resurseffektivisering. Inom energiområdet deltar MDH genom flera doktorander i forskarskolan Reesbee (Resurseffektiva energisystem för bebyggelse) tillsammans med Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och 17 företag inom energisektorn. Utbildningen inriktar sig på energiproduktion, energidistribution och energianvändning. Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD) har haft deltagande från MDH genom en doktorand, lärare och handledare. Forskarutbildningen inom hälsa och välfärd och de tre forskarutbildningsämnena vårdvetenskap, socialt arbete och arbetslivsvetenskap, har både ett hälso- och välfärdsperspektiv och belyser hållbar utveckling utifrån frågor om delaktighet och genus. Reflektioner om integrering av hållbar utveckling i utbildningen I de utbildningar där hållbar utveckling ingår som en del av de nationella examensmålen, exempelvis ingenjörsutbildningar och lärarutbildningar, finns hållbar utveckling med som en självklar del i högskolans utbildningar, vilket tydliggörs i kursernas innehåll och lärandemål. 17

106 Bilaga 10.1 Det är också tydligt i de utbildningar där hållbar utveckling är en mer eller mindre given aspekt av ämnet eller kunskapsområdet, exempelvis folkhälsovetenskap och energiteknik. Innehållet av hållbar utveckling är dock inte lika tydligt i andra utbildningar. Här skulle en mer ingående kartläggning behöva göras för att kunna säga något om högskolans utbildningar i sin helhet. En kartläggning lik den som har genomförts på förskollärarprogrammet eller lik redogörelsen i denna självvärdering skulle kunna vara en väg att gå för att inventera innehållet av hållbar utveckling i fler utbildningar för att förbättra och förtydliga innehållet i utbildningarna med avseende på hållbar utveckling. En annan reflektion utifrån de utbildningar som har lyfts upp som exempel i självvärderingen är att hållbar utveckling ibland behandlas som begrepp eller tema, ibland som en lösning som leder till en hållbar utveckling. Inom lärarutbildningarna diskuteras hållbar utveckling i stor utsträckning som begrepp med utgångspunkt i läroplanerna för den aktuella skolformen och även lärande för hållbar utveckling, medan utbildningarna inom energiteknik har större fokus på lösningar för ett framtida hållbart samhälle. Redogörelsen visar också att innehållet av hållbar utveckling och vilka dimensioner som omfattas, i stor utsträckning styrs av utbildningarnas ämnesområde. Utbildningarna lägger nödvändigtvis inte samma vikt vid samtliga dimensioner av hållbar utveckling, exempelvis berör utbildningarna i energiteknik främst den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Lärarutbildningarna har en bred ansats, likaså folkhälsoprogrammet. Den idé som ursprungligen framfördes under det så kallade profilarbetet Ett konstaterande är att lärarutbildningarna vid MDH har lyckats väl med att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Lärarutbildningarnas roll när det gäller högskolans uppdrag att arbeta med hållbar utveckling bör vara central, då de i hög grad påverkar kommande generationers kunskap och handlande för en hållbar utveckling. B. Vid lärosätet finns institutioner, programansvariga eller motsvarande som arbetar systematiskt med att följa upp och utveckla integreringen av frågor kring hållbar utveckling i utbildningen När det gäller systematisk uppföljning och utveckling av integreringen av hållbar utveckling i utbildningen, kan det generellt sägas att hållbar utveckling snarare följs upp som en del av kunskapsinnehållet än som en separat del av högskolans utbildningar. Utgångspunkten vid uppföljning är examensmålen och programmens examensmatriser tillsammans med kurs- och programvärderingar. En beskrivning av uppföljning genom examensmatriser och kurs- och programvärderingar ges i avsnittet om aspektområde styrning och organisation, bedömningsgrund B. Denna typ av uppföljning görs i samband med utbildningsprograms inrättande och vid revideringar av utbildningsplaner i högskolans fakultetsnämnd och även löpande vid akademierna i nära anknytning till utbildningen. Inom några av högskolans utbildningar har hållbar utveckling kartlagts och följts upp som en särskild del och här lyfts tre exempel på detta. Ett exempel på hur hållbar utveckling inom utbildning följs upp och utvecklas är arbetet som har påbörjats inom ramen för det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (GCV03). Utifrån en CDIO 16 -ansats arbetar programmets lärare med att definiera vilka steg en student bör genomgå för att uppnå examensmålen relaterade till hållbar utveckling och etiska frågeställningar. Detta är också ett exempel på interdisciplinär samverkan i arbetet med 16 CDIO = Conceiving, Designing, Implementing, Operating (planera, utveckla, implementera, använda). Arbetet med CDIO betonar ingenjörsmässiga grunder. 18

107 Bilaga 10.1 hållbar utveckling (bedömningsgrund D i aspektområde miljö, resurser och område), då arbetet har genomförts i workshop med representanter från olika ämnen. Detta är ett pågående arbete med avsikt att kartlägga, förbättra och förtydliga progressionen för hållbar utveckling inom utbildningen. Ytterligare ett exempel är det arbete som pågår vid MDH med att söka så kallad EPASackreditering 17 för kandidatprogrammet International Business Management och magisterprogrammet i internationell marknadsföring. I kriterierna för ackreditering ingår bland annat Ethics, Responsibility and Sustainability (ERS). Arbetet med ansökan har bidragit till utveckling och förtydliganden när det gäller hållbar utveckling inom dessa ekonomiutbildningar. Programansvariga arbetar med implementeringen utifrån ackrediteringens kravställningar, vilket sker inom ramen för befintliga rutiner inom högskolan när det gäller exempelvis utbildningsplaner och kursplaner. Beslut om ackreditering fattas under våren En eventuell ackreditering ställer krav på fortsatt utveckling och förbättring av utbildningarna, inklusive perspektiv på hållbar utveckling. Ett tredje exempel på uppföljning är förskollärarprogrammets kvalitetsgranskning av hållbar utveckling i programmet, vilket redovisas i fyra olika teman: lärande om hållbar utveckling i programmets kurser, progression av lärande om hållbar utveckling i kurserna, skattning av lärandemål i förhållande till hållbar utveckling i examensmatrisen samt utvecklingsmöjligheter och kritiska aspekter (Ärlemalm-Hagsér, 2015). Granskningen visade att hållbar utveckling finns med i flera av programmets kurser och att det finns en progression i lärandet. I granskningen användes förskollärarprogrammets examensmatris som ett verktyg för att se kopplingen mellan kursernas innehåll och de nationella examensmålen. Några utvecklingsmöjligheter och förslag på förbättringar identifierades, men inga förändringar har ännu genomförts utifrån dessa. Den granskning som har gjorts inom förskollärarprogrammet är ett gott exempel på hur hållbar utveckling som ett tvärgående perspektiv skulle kunna följas upp även inom andra utbildningar vid MDH. C. Vid lärosätet finns utbildningar där forskning/konstnärlig forskning för hållbar utveckling används i utbildningen I högskolans forsknings- och utbildningsstrategi betonas vikten av att utbildning och forskning inte får skiljas åt och att forskningen vid MDH ska utgöra forskningsbasen för högskolans utbildningar på alla nivåer (s. 6). Utbildningarna vid MDH är baserade på forskning, både högskolans egen forskning och den forskning som undervisande lärare är insatta i. Vid MDH bedrivs forskning om och för hållbar utveckling ur olika perspektiv. Exempel på forskningsmiljöer är framtidens energi, som också är en av högskolans sex forskningsinriktningar, välfärdsforskning med fokus på medborgarskapets möjligheter och begränsningar inom forskningsinriktningen hälsa och välfärd, nationalekonomi med fokus på energi- och miljöekonomi inom forskningsinriktningen industriell ekonomi och organisation, hållbara produktionssystem inom forskningsinriktningen innovation och produktrealisering och studier om social hållbarhet i utbildning inom forskningsinriktningen utbildningsvetenskap och matematik. Att det finns en forskningsbas i utbildningarna framgår i kursplanerna för de kurser som utgör exempel i denna självvärdering. Ytterligare exempel på hur forskning för hållbar utveckling används i utbildningen är examensarbeten, där befintlig forskning vid MDH i flera fall är 17 EPAS är ett internationellt ackrediteringssystem som utvärderar ekonomiprogram på kandidat- och magisternivå. Granskningen genomförs av organisationen the European Foundation for Management Development (EFMD). 19

108 Bilaga 10.1 utgångspunkten. Ett tredje exempel är att högskolan inför höstterminen 2017 satsar särskilt på fristående kurser inom miljöteknik, med ett tydligt fokus på miljö, klimatförändringar och hållbar utveckling. Dessa kurser är starkt anknutna till en av högskolans sex forskningsinriktningar, framtidens energi. Avslutande reflektion om arbetet med självvärderingen Att ta fram en självvärdering är en lärprocess för högskolan. Arbetet med självvärderingen av hållbar utveckling i utbildning har inneburit reflektion över högskolans utveckling och vägval, styrdokument och uppföljning, kompetens och samverkan och hur våra utbildningar utformas och genomförs för att integrera hållbar utveckling. Vid MDH:s fyra akademier finns kunskap och vilja att arbeta med hållbar utveckling inom utbildningen. Arbetet med hållbar utveckling är mer synliggjort inom vissa utbildningar och mindre synliggjort inom andra. De utbildningar som lyfts upp som exempel i självvärderingen skulle kunna bidra till att ytterligare utveckla högskolans arbete med hållbar utveckling i utbildningen, exempelvis när det gäller att lyfta upp och kartlägga hållbar utveckling som ett tvärgående och integrerat perspektiv, att synliggöra kompetensbehov och att tydliggöra progression inom hållbar utveckling i förhållande till de nationella examensmålen. Det har varit en tankeväckande process som inte tar slut i och med inlämningen av självvärderingen, men här sätter vi punkt för den. 20

109 Test kursvärderingsfrågor Bilaga 11.1 Kursvärdering för Den här webbenkäten är en del av kursvärderingen för kursen xxx. Högskolans kursplaner finns tillgängliga på följande länk. Den behövs när du ska svara på frågorna. Det finns en länk per respondent och det går inte att dela samma länk med andra. Kursvärderingen består av tio frågor fördelade på tre sidor. Tack för din hjälp! Kursvärderingar vid Mälardalens högskola Kursvärderingar och kursanalyser är viktiga underlag i arbetet med att utveckla kurser och utbildningsprogram vid Mälardalens högskola. I kursvärderingen har studenterna möjlighet att framföra sin synpunkter kring kursen och även komma med förbättringsförslag. För att kursvärderingarna ska leda till kvalitetshöjande åtgärder är det viktigt att de ger en rättvisande bild vilket förutsätter att en majoritet av kursens studenter har besvarat kursvärderingen. Att svara på kurs värderingen är ett ansvar du har som student! I kursanalysen sammanställs dels studenternas synpunkter baserat på kursvärderingen och övriga synpunkter som framförts under kursen. I kursanalysen finns också en möjlighet att beskriva vilka kvalitetshöjande åtgärder som planeras som ett resultat av studenternas synpunkter. Kursvärdering och kursanalyser ska finnas lättillgängliga för studenter vid högskolan. Högskoleförordningen 1 kap 14 säger att "Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna." 1/5

110 Test kursvärderingsfrågor 1. Kursen gav mig möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och andra förmågor som finns beskrivna i lärandemålen Håller med helt och hållet Håller delvis med Håller inte alls med Bilaga Kursens upplägg och undervisningsformer gav mig möjlighet att utveckla de kunskaper, färdigheter och andra förmågor som finns beskrivna i lärandemålen Håller med helt och hållet Håller delvis med, kursens upplägg gav mig möjlighet att uppfylla lärandemålen Håller delvis med, kursens undervisningsformer gav mig möjlighet att uppfylla lärandemålen Håller inte alls med 3. Kurslitteraturen och övrigt undervisningsmaterial gav mig ett bra stöd för att uppnå kursens lärandemål Håller med helt och hållet Håller delvis med, kurslitteraturen har gett mig ett bra stöd för att uppnå kursens lärandemål Håller delvis med, övrigt undervisningsmaterial har gett mig ett bra stöd för att uppnå kursens lärandemål Håller inte alls med 4. Jag har under kursens examinerande moment haft möjlighet att uppvisa om jag uppnått de kunskaper, färdigheter och andra förmågor som finns beskrivna i lärandemålen Håller med helt och hållet Håller delvis med Håller inte alls med 5. Finns det förändringar avseende kursens upplägg, undervisningsformer, kurslitteratur, övrigt undervisningsmaterial och examinationsmoment som skulle kunna öka dina möjligheter att uppnå lärandemålen för kursen? 2/5

111 Test kursvärderingsfrågor 6. Mina kunskaper var tillräckliga för att kunna tillgodogöra mig kursen. Bilaga 11.1 Ja Nej Om du har svarat nej; vilka kunskaper skulle du ha behövt mer av innan kursen för att på ett bättre sätt tillgodogöra dig kursens innehåll? 7. Kommunikationen och kursinformation mellan lärare och studenter har varit tydlig och ett stöd för att genomföra kursen Håller med helt och hållet Håller delvis med, kommunikationen har varit tydlig och ett bra stöd för att genomföra kursen Håller delvis med, kursinformationen har varit tydlig och ett bra stöd för att genomföra kursen Håller inte alls med Om du inte anser att informationen har varit tydlig; hur kan kursinformationen förbättras? 8. Mitt helhetsintryck av kursen är 9. Vad är viktigast att behålla i kursen? 10. Vad är viktigast att förändra med kursen? 3/5

112 Test kursvärderingsfrågor En hållbar studie och arbetsmiljö Bilaga 11.1 MDH strävar efter att vara en Inkluderande högskola där alla ska känna sig välkomna och trygga. Högskolan arbetar därför aktivt för att skapa lika villkor för studenter och medarbetare. För att ständigt utveckla MDH som studie och arbetsplats är det viktigt att vi tar lärdom av inträffade händelser. Därför är det viktigt att du anmäler och rapporterar om du upplever trakasserier eller gör dig illa under din tid här på MDH. Hör även av dig om du har förslag som kan göra MDH till en ännu bättre studie och arbetsplats. Aj! Om du som student skadar dig under studierna ska du göra en rapport om skadan. Med arbetsskada menas fysisk eller psykisk skada eller sjukdom som uppkommit till följd av studier eller studieförhållandena. Det kan även vara ett färdolycksfall på väg till eller från högskolan. Oj! ed Oj händelse menas ett fysiskt eller psykiskt tillbud där ingen kommit till skada men som skulle kunnat leda till skada. Även händelser beroende av psykosociala faktorer som exempelvis bristande respekt mellan studenter kan ses som tillbud. Halloj! Har du förbättringsförslag som kan utveckla MDH som studie och arbetsplats? Hör av dig! Gör din Aj, Oj, Halloj anmälan i studentportalen Jämlikhet, diskriminering, trakasserier Diskriminering är när högskolan på osakliga grunder behandlar en student eller någon som har sökt utbildning på MDH, sämre än andra och när detta missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Med trakasserier avses sådant uppträdande som kränker en persons värdighet och då behandlingen har samband med en av ovanstående diskrimineringsgrunder. Så gör du om du upplever att du eller någon annan utsatts för diskriminering eller trakasserier: Säg ifrån! Du har rätt att säga ifrån om sådant som du anser är kränkande eller obehagligt. Berätta om händelsen för någon person du har förtroende för. Skriv ned! Anteckna tid, plats och vad som hände. Detta kan utgöra viktig dokumentation om du vill föra saken vidare. Samtal och vägledning Du som student kan få hjälp i form av samtal och vägledning av högskolans studentoch doktorandombudsman, mångfaldsstrategen eller Mälardalens studentkårs representant i kommittén för hållbar arbetsmiljö. Du väljer själv om du vill göra en anmälan, den görs skriftligen till högskolans rektor. Student och doktorandombudsman Mångfaldsstrateg Mälardalens studentkårens representant i kommittén för hållbar arbetsmiljö 4/5

113 Test kursvärderingsfrågor Bilaga /5

114 Bilaga 12.1 Maria Lindén, IDT Anne Söderlund, HVV Förutsättningarna att inrätta ett forskarutbildningsämne i Hälsoteknik vid MDH Hälsoteknik anses vara en viktig nyckel för att i framtiden kunna hantera hälsofrågor som uppstår på grund av den demografiska utvecklingen i populationen mot den kraftigt ökade andelen äldre och samtidigt minskade resurser inom hälso- och sjukvården. Avsikten med att inrätta forskarutbildningsämnet Hälsoteknik vid MDH under forskarutbildningsområdet Inbyggda system är att formera ett ämne som djupt involverar forskare över de traditionella ämnesgränserna. Ämnet Hälsoteknik är brett och inrymmer såväl forskning inom hälsovetenskap som inom inbyggda system. Forskarutbildningsämnet hälsoteknik skulle medföra möjligheten att bedriva transdisciplinär forskning inom tillväxtområdet hälsoteknik. Detta innebär att man, utöver att kombinera kunskap från forskarutbildningsområdena Hälsa och välfärd och Inbyggda system, gemensamt vidareutvecklar forskningsområdet för att kunna angripa nya, gemensamma, forskningsutmaningar. Hälsoteknik betonar på ett positivt sätt målet att med teknik främja hälsa och välbefinnande. Hälsoteknik inkluderar forskning om metoder för diagnostisering, behandling, rehabilitering och utvärdering med hjälp av transdisciplinära kombinationer mellan teknikens vetenskap och hälsovetenskapen. Inom hälsoteknik betonas även användarperspektivet. FUS:en för lyfter vikten av synergiområden både vad gäller utbildning och forskning. Hälsoteknik utgör ett av dessa områden, där MDH redan idag har flera pågående samarbeten. Till exempel har flera doktorander inom MDH:s forskarutbildning handledare från både HVV och IDT och gemensamma forskningsprojekt har fått finansiering (UDI- ansökan från Vinnova som handlar om att öka fysisk aktivitet hos äldre med hjälp av teknik). Ytterligare samarbeten har initierats via Arenans temadagar under 2016, och flera gemensamma forskningsansökningar har utarbetats. Studentunderlag, ekonomiska förutsättningar och arbetsmarknadsefterfrågan av disputerade inom hälsoteknik Efterfrågan att genomgå en forskarutbildning vid Mälardalens högskola är idag stor. Exempelvis erhåller forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) regelbundet förfrågningar från presumtiva studenter (från Sverige och internationellt). Även personer som önskar göra sina post-dok-vistelser vid MDH inom ESS-H hör frekvent av sig. För närvarande blir den nyantagna doktoranden (eller postdoktorn) engagerad inom forskarutbildningsämnet Elektronik eller Datavetenskap med inriktning mot inbyggda sensorsystem för hälsa. Forskarutbildningsområdet Hälsa och Välfärd erhåller motsvarande förfrågningar. Inom detta område blir personerna engagerade inom något av forskarutbildningsämnen Vårdvetenskap, Arbetslivsvetenskap eller Socialt arbete. Många av dessa personer skulle helt klart passa väl även för en forskarutbildning inom Hälsoteknik. Generellt får hälsoteknik allt mer utrymme inom hälso- och sjukvården, såväl inom landstingsbaserad som kommunal vård och omsorg. Området hälsoteknik (även kallad digitalisering inom vården, ehälsa m fl benämningar), förutspås även vara en viktig förutsättning för att kunna tillgodose det växande behovet av vård och omsorg, och kan 1

115 Bilaga 12.1 Maria Lindén, IDT Anne Söderlund, HVV även möjliggöra så att den enskilde kan behålla sin integritet i större utsträckning. Exempelvis indikerar rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården 1 att digitala lösningar kan leda till såväl kvalitetsförbättringar som kostnadsbesparingar. Rapporten är baserad på ett stort antal internationella forskningsrapporter och studier som samtliga har testat existerande digitala lösningar i olika vårdmiljöer. Rapporten presenterar även ett antal områden där en digitalisering förutspås skapa stora värden för den svenska vården och relaterade industrin. Vi förutspår att dessa områden inom både vården och industrin, kommer att utgöra viktiga arbetsgivare för presumtiva personer med forskarutbildningsexamen inom Hälsoteknik. Behovet av forskarutbildade understryks också av en rapport från digitaliseringskommissionen 2, där man framhåller att trots den fördubbling av andelen forskarutbildade som skett under de senaste 25 åren inte finns nog med resurser att bygga ut forskningen och forskarutbildningen så de svarar mot behoven. I rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården 1 framhålls även att många av de nödvändiga tekniska lösningarna är beprövade, men ändå har problem då de ska implementeras. Vi tror att ett närmare samarbete mellan teknik- och hälsovetenskap skulle medföra utveckling av teknik som tas emot bättre vid implementeringen, till exempel genom tillämpa användarcentrerad utveckling av tekniken. Det kan även tänkas att transdisciplinäritet som inkluderar dessa två vetenskaper kan skapa nya och än mer effektiva implementeringsmetoder av nya lösningar för ökad hälsa och välbefinnande i befolkningen. Det finns goda förutsättningar i regionen runt Västerås och Eskilstuna för att kunna genomföra forskning tillsammans med kommuner och landsting inom hälsoteknik. Till exempel utgör Västerås Stad pionjärer inom ehemtjänst, som de kunde erbjuda redan Västerås stad har även permanentat Testbädden Mistel, som bjuder in innovatörer och företag verksamma inom vård och omsorg att på ett tidigt stadium möta sina slutanvändare och tillsammans utveckla teknik mm 3. Inom näringslivsutvecklingsprogrammet Affärsplan Västmanland, har Västmannarådet beslutat att området Hälsa och Välfärd ska vara ett prioriterat utvecklingsområde i den strategiska näringslivsutvecklingsplanen. Härigenom vill man bidra till att skapa en effektivare vård och omsorg samt tillväxt för företag som verkar inom välfärds- och hälsosektorn 4. Satsningen skulle gynnas av transdisciplinär forskning och forskarutbildning, som stöd för kvalitetssäkring av insatsernas effektivitet och tillförlitlighet. Även Region Västmanland driver en testbädd där forskare och företag inbjuds att möta användare mm (tidigare kallad LTV Innovation Västmanland). FoU Sörmland (landstinget i Sörmland och samtliga kommuner i Sörmland) arbetar aktivt med teknik i vård och omsorg och har ett stort intresse av att medverka i forskningsprojekt generellt, såväl nationella som internationella. Ytterligare samarbete sker inom ramen för Samhällskontraktet, där landsting och kommuner i regionen samverkar med Mälardalens högskola och har ett uttalat intresse av Hälsoteknik, som benämns som utvecklingsområde. Vid IDT drivs forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H), en forskningsprofil som finansieras av KK-stiftelsen och som samverkar med 11 företag. Företa- 2

116 Bilaga 12.1 Maria Lindén, IDT Anne Söderlund, HVV gen medfinansierar forskningen och då aktiviteterna inom ESS-H helt klart kan räknas till hälsoteknik avspeglar detta ett stort intresse för hälsoteknik hos företagen. Vid IDT startas också just nu en företagsforskarskola inom Tillförlitliga inbyggda sensorsystem, där just hälsotekniska tillämpningar utgör en av huvudinriktningarna. Vi planerar att om cirka två år ansöka om en så kallad plus-del hos KK-stiftelsen som är finansiär, och skulle då gärna vilja kunna anta nya doktorander just inom hälsoteknik där forskningsprojekten är mer av transdisciplinär art. Redan idag finns doktorander vars arbete väl skulle passa in inom ämnet hälsoteknik, även tillhörande den ovan beskrivna företagsforskarskolan. Området hälsoteknik är även väl prioriterat hos såväl svenska som internationella forskningsfinansiärer, varför vi räknar med att kunna attrahera externa forskningsmedel för att kunna starta en forskarutbildning inom Hälsoteknik. Den ovan nämnda företagsforskarskolan utgör ett exempel på möjlig finansieringskälla, och KKS-, Vinnova- och EU-utlysningar utgör andra exempel. Hälsoteknik som forskarutbildningsämne bör ses som en riktad satsning inom forskarutbildningen då det klart utgör ett synergiområde, något som utpekas som prioriterat i MDH:s FUS 5. Uppbyggnaden av forskarutbildningsämnet skulle naturligtvis underlättas om ytterligare medel fanns till förfogande. Till exempel skulle riktade medel för att täcka det OH-glapp som genereras vid de flesta externa ansökningar kunna underlätta synergiansökningar inom Hälsoteknik. Sammanfattningsvis vittnar intresset, både från aktörer inom offentliga sektorn och näringslivet, om ett stort intresse för personer med en hög kompetens inom hälsoteknik, och vi bedömer att arbetsmarknadens efterfrågan av personer med forskarutbildning inom Hälsoteknik är god. Det finns även ett stort intresse att driva samverkansprojekt med högskolan, både från näringslivet och från offentliga aktörer. Ämnets förekomst nationellt och/eller internationellt som ämne för utbildning på forskarnivå Hälsoteknik är på frammarsch men har ännu inte blivit etablerat som forskarutbildningsämne i någon större utsträckning i Sverige. I Sverige finns idag ämnet Hälsoteknik endast vid ett lärosäte nämligen Blekinge Tekniska Högskola, som sedan 2008 har ämnet Tillämpad hälsoteknik. Doktoranderna i Tillämpad hälsoteknik har sin bakgrund i olika ämnesområden. De kan komma både från teknik- och olika vårdområden. Vid Högskolan i Halmstad finns Centrum för hälsoteknik. Forskning och forskarutbildning bedrivs, men då inom teknikområdet. Ytterligare några lärosäten har forskarutbildning inom ämnen som angränsar till (eller utgör delmängder av) hälsoteknik: KTH och KI samverkar inom forskarutbildningen, och har ett doktorsprogram som innefattar två forskarutbildningsämnen; Teknik och hälsa samt Tillämpad medicinsk teknik. Det finns även möjlighet att få en dubbelexamen. Vid Linköpings Universitet bedrivs forskarutbildning inom Medicinsk teknik, Biomedicinsk Instrumentteknik och Medicinsk informatik. Linköpings Universitet inrättade även tidigt så kallad Temaforskning, där forskare inom olika områden 3

117 Bilaga 12.1 Maria Lindén, IDT Anne Söderlund, HVV samverkar. Lund, Chalmers och Umeå bedriver forskarutbildning med klara tillämpningar inom Medicinsk teknik, men under teknikämnet. Internationellt återfinns ämnet Health technology till exempel i Storbritannien, Cardiff University Health, där Technology and the Digital World utgör ett forskningstema som man får fokusera sina forskarstudier inom teknik/ingenjörsområdet. Även i Australien (University of Technology Sydney) och USA (Berkeley Center for Health Technology) används benämnningen Health technology men med stark betoning på just teknologi. Förutsättningarna att bedriva samarbete mellan befintliga forskarutbildningsämnen Det finns självklart möjlighet att samarbeta över akademigränserna även utan inrättandet av ett gemensamt transdisciplinärt forskarutbildningsämne, men doktoranden har då sin hemvist inom ett av de befintliga områdena (Hälsa och Välfärd eller Inbyggda system) och ett av de befintliga forskarutbildningsämnena. För Hälsa och Välfärd utgörs dessa forskarutbildningsämnen av Vårdvetenskap, Arbetslivsvetenskap eller Socialt arbete och för Inbyggda system utgörs de av Elektronik eller Datavetenskap. Det blir då inte lika tydligt ställningstagande för ämnesöverskridande samarbete som om ämnet definieras som transdisciplinärt, utan det är troligare att man lyckas åstadkomma multidisciplinär forskning, eller i bästa fall interdisciplinär forskning. Definitionerna av multidisciplinär, interdisciplinär respektive transdisciplinär forskning är inte helt entydiga, men kortfattat kan sägas att man vid multidisciplinär forskning samlar personer med kompetens från olika områden för att gemensamt kunna angripa ett forskningsproblem. Dock håller man sig inom sitt eget område och forskningen kan sägas vara additiv. Vid interdisciplinär forskning integreras kunskapen och metoderna över ämnesgränserna för att skapa ny kunskap och lösa forskningsproblem interaktivt. Vid transdisciplinär forskning tar man ytterligare ett steg. Forskningen är ämnesöverskridande, traditionella ämnesgränser överskrids för att skapa ett nytt enhetligt intellektuellt ramverk bortom de befintliga forskningsfälten. Vid transdisciplinär forskning samarbetar forskare från olika discipliner även med icke-akademiska parter. Vi undertecknade anser att detta skulle medföra ett klart mervärde för MDH och det omgivande samhället men även att det skulle lyfta MDH till forskningsfronten inom Hälsoteknik i Sverige och internationellt. Forskarutbildningen inom Hälsa och Välfärd har idag flera projekt som skulle kunna klassas vara inom området Hälsoteknik, även om doktoranderna är inskrivna i något av ämnen inom Hälsa och Välfärd. Handledare inom Hälsa och Välfärd samarbetar idag med handledare från teknikområdet Inbyggda system (forskarutbildningsämnena Elektronik och Datavetenskap), men doktorandernas arbete bedöms utifrån perspektivet Hälsa och Välfärd eftersom de är inskrivna inom det området. Även inom teknikämnena Elektronik och Datavetenskap bedriver flera doktorander forskning som klart skulle kunna klassas som Hälsoteknik, men hemvisten är idag Inbyggda system inom teknikämnet. Hälsoteknik, och multidisciplinär forskning, är idag på frammarsch i Sverige och internationellt. MDH har goda förutsättningar att kunna påverka utvecklingen ämnet Hälsoteknik nationellt och internationellt. Samproduktion mellan akademin och näringslivet 4

118 Bilaga 12.1 Maria Lindén, IDT Anne Söderlund, HVV samt den offentliga sektorn är centrala i MDH:s ambition att vara det ledande samproducerande lärosätet i Sverige. Vi bedömer att inrättandet av ett transdisciplinärt forskarutbildningsämne inom Hälsoteknik på ett tydligt sätt skulle kommunicera denna avsikt både internt på högskolan men även utåt mot samhället. Inrättandet av forskarutbildningsämnet Hälsoteknik skulle också driva fram ett mer omfattande och tydligare samarbete mellan Inbyggda system och Hälsa och Välfärd samt vidareutveckla forskningsfronten inom området. Vi bedömer även att möjligheterna att attrahera externa medel inom Hälsoteknik är mycket goda. Ett forskarutbildningsämne i Hälsoteknik vid MDH bidrar till långsiktig samhällsrelevant utbildningsutbud och skulle bidra till värde och nytta för högskolan och det omgivande samhället. Handledarresurser IDT har totalt 6 professorer inom hälsoteknik, varav 1 professor i hälsoteknik med tillsvidareanställning vid MDH, 3 gästprofessorer och 2 adjungerade professorer. Flera av Hälso- och Välfärdsområdets 7 professorer och 21 docenter bedriver idag forskning med starka inslag av teknik. Intresset för forskning inom Hälsoteknik är stort bland HVV:s professorer, docenter och forskande lektorer och det finns redan idag ett etablerat samarbete mellan IDT och HVV. Idag handleds flera doktorander inom forskarutbildningen av handledare både från HVV och IDT. Referenser 1. Värdet av digital teknik i den svenska vården, Rapport av McKinsey&Co, Juni Den högre utbildningens roll i en digital tid, Temarapport 2016: (besökt ) 4. (besökt ) 5. MDH:s Forsknings- och Utbildningsstrategi

119 Promemoria Bilaga Utbildningsdepartementet Förslag till mer ändamålsenliga basårsbestämmelser Sammanfattning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Promemorian innehåller förslag till ändringar i förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Förslaget innebär att universitet och högskolor får möjlighet att utforma bredare basårsutbildningar som ger behörighet och kan förenas med antagningsbeslut till flera efterföljande utbildningar. På så sätt skapas även större flexibilitet för de studerande som avser att uppnå särskild behörighet genom basårsutbildning. Syftet med förslaget är att basårsutbildning ska kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt än vad som i dag medges för att främja rekryteringen till högskolan. Förordningen om ändring i förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor föreslås träda i kraft den 1 mars 2018 och tillämpas för utbildning som börjar efter den 1 augusti 2018.