Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 6 mars 2019

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2019 Fakultetsnämndens ordförande /0045 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde onsdagen den 6 mars 2019 Plats: Styrelserummet T3, Västerås Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helene Lindgren senast måndagen via epost: helene.lindgren@mdh.se eller tel.: Ärende Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Elisabeth Uhlemann Prodekan för forskning och forskarutbildning Ulrika Jepson Wigg Lärarrepresentant Maria Harder Lärarrepresentant Magnus Hoppe Lärarrepresentant Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Jessica Tallbacka Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Johannes Finnman Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Claudia Lampic Extern ledamot Adjungerade: Helena Jerregård Petra von Heideken Wågert Annika Björklund Yvonne Eriksson Christer Norström Lucia Crevani Charlotta Hellström Agneta Brav Johanna Westerlund Vice-rektor för samverkan Forskningsledare HVV Utbildningsledare IDT Professor IDT Projektledare Sörmlandskontraktet Forskningsledare HVV Avdelningschef HVV Utbildningsledare HVV Projektledare kollegier Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helene Lindgren Sekreterare/ Handläggare LKA Hanna Millberg Handläggare LKA Julia McNamara Handläggare LKA Fackliga företrädare Erik Janse Susanne Meijer SACO/SULF OFR

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut Ftb 4. Samverkan med fackliga organisationer Föredragande Helene Lindgren Information Ftb 5. Föregående mötesprotokoll Föredragande Anne Söderlund Beslut Ftb Bil 5:1 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Magnus Hoppe Information Ftb Bil 6: min 7. Ny vice-rektor för samverkan Föredragande Helena Jerregård Information Ftb Bil min Fika ca Särskilda ämnesspecifika eller områdesanpassade krav för docentur Föredragande Petra von Heideken Wågert och Magnus Hoppe Beslut Ftb Bil 8: min 9. Avstämning inför ansökan om att inrätta två nya program enligt uppdrag i Sörmlandskontraktet Föredragande Christer Norström och Yvonne Eriksson Beslut Ftb Bil 9: min 10. Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt program inom tillämpad AI Föredragande Julia McNamara Beslut Ftb Bil 10: min 11. Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt program inom interaktionsdesign Föredragande Hanna Millberg Beslut Ftb Bil 11: min 12. Kvalitet i forskning Föredragande Lucia Crevani Information Ftb Bil 12: min Lunch ca Ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Föredragande Julia McNamara och Helene Lindgren Beslut Ftb Bil 13: min 14. Modell för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredragande Hanna Millberg och Julia McNamara Beslut Ftb Bil 14: min 15. Uppföljning av kursvärderingsfrågor Föredragande Maria Harder Beslut Ftb Bil 15: min

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 Ärende Åtgärd Underlag Tid 16. Förberedelser inför VUB19-uppdragen för fakultetsnämnden Föredragande Anne Söderlund Beslut Ftb min Fika ca Rapport från kollegieprojektet Föredragande Johanna Westerlund Information Ftb Bil 17: min 18. Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Föredragande Anne Söderlund Beslut Ftb Bil 18: min 19. Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH Föredragande Anne Söderlund Beslut Ftb Bil 19: min 20. Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott Föredragande Anne Söderlund Beslut Ftb Bil 20: min 21. Rapporter (Studentkåren, dekan, prodekan) Information Ftb min 22. Anmälan av delegationsbeslut Information Ftb min Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Magnus Hoppe att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt de överenskomna formerna enligt central MBL mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Helene Lindgren, Fakultetsnämndens sekreterare. Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Föregående mötesprotokoll Förslag till beslut att godkänna föregående mötesprotokoll. Underlag i ärendet Bilaga 5.1 Föregående mötesprotokoll

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Magnus Hoppe, ordförande i rekryteringskommittén. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Ny vice-rektor för samverkan MDH stärker sitt arbete med samverkan och samproduktion genom att utse Helena Jerregård till ny vice-rektor för samverkan. I mitten av januari tillträdde Helena sin tjänst vid högskolan och besöker nu fakultetsnämnden för att presentera sig och sitt nya uppdrag. Föredragande Helena Jerregård, vice-rektor för samverkan. Förslag till beslut att notera informationen.

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Särskilda ämnesspecifika eller områdesanpassade krav för docentur Fakultetsnämnden har sedan hösten 2017 arbetat med en översyn av reglerna för att antas som docent på MDH. Vid sitt möte ( 82) beslöt fakultetsnämnden att fastställa nya regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola enligt förslag efter mindre justeringar. Beslutet innebar att de MDH-övergripande kraven kan kompletteras med särskilda krav från ämnen/ämnesområden. Målet är att docentkraven ska spegla akademiernas och ämneskollegiernas värdering av meriterande kompetens. Förslag har nu inkommit från akademierna HVV och UKK (pedagogik) med förslag till särskilda krav. Föredragande: Magnus Hoppe, ordförande i rekryteringskommittén och Petra von Heideken Wågert, forskningsledare HVV. Förslag till beslut att att ordföranden i rekryteringskommittén reviderar utkastet till särskilda krav i enlighet med fakultetsnämndens diskussion, samt dekan ges i uppdrag att fatta beslut om det reviderade utkastet till särskilda krav. Beredning Efter fakultetsnämndens möte har ordföranden i rekryteringskommittén hos forskningsledare och ämnesföreträdare begärt förslag till särskilda krav, som sådana önskas, tillsammans med en beskrivning av hur förslagen beretts. Möjligheten att inkomma med förslag på särskilda krav har också presenterats på professors och docentdialogen Följande kan berättas om den akademispecifika beredningen: Vid sitt möte diskuterade forskningsrådet vid HVV akademins behov och synpunkter. Ledamöterna förordade en höjning av docenturkraven. Vid det efterföljande mötet fick ämnesföreträdarna i uppdrag att till mötet diskutera om och i så fall vilka, ämnesspecifika eller områdesanpassade, krav som skulle anges. Forskningsledaren vid HVV inkom därefter med ett förslag till ordföranden i rekryteringskommittén. Möjligheten till särskilda krav diskuterades på ämneskollegium för pedagogik då man också tog fram ett förslag. Förslaget har även diskuterats i forskningsrådet för didaktik. Efter lokal beredning sände ämnesföreträdaren i pedagogik in ett färdigt förslag till ordföranden i rekryteringskommittén. Möjligheten till specifika krav har även diskuterats inom ämneskollegiet för fysik på UKK varefter ämnesföreträdaren i fysik inkom med förslag till särskilda krav till ordföranden i rekryteringskommittén. Efter avstämning har ämnesföreträdaren valt att dra tillbaka förslaget på särskilda krav. Från akademin IDT meddelas att frågan diskuteras men att man ännu inte beslutet om att begära särskilda krav eller inte. Då kraven formulerats olika samt varit tämligen ordrika har ordföranden i rekryteringskommittén redigerat förslagen och anpassat dem till huvuddokumentets struktur

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 med målet att skapa tydlighet och koppla särskilda krav till respektive grundkrav. Justeringarna och slutligt förslag har stämts av med inlämnande parter. Underlag i ärendet Bilaga 8.1 Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola med bilaga. (Ärendet avser att besluta om bilagan om särskilda krav). Delges Ordföranden i rekryteringskommittén, forskningsledare HVV, forskningsledare UKK, ämnesföreträdare pedagogik.

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Avstämning inför ansökan om att inrätta två nya program enligt uppdrag i Sörmlandskontraktet Diarienummer: 2019/0523, 2019/0524 Handläggare: Julia McNamara, Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Inom ramen för Sörmlandskontraktet avser högskolan att stärka sin forskning och utbildning med digitalisering som ett prioriterat område. Högskolan kommer bland annat att revidera ett antal befintliga utbildningsprogram men även inrätta nya program. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) är värdakademi för två nya program som enligt Sörmlandskontraktet ska starta höstterminen Det gäller dels en ny kandidatutbildning inom informationsdesign med inriktning interaktionsdesign, dels en ny utbildning på grundnivå med fokus på tillämpad AI. En första avstämning inför ansökan om att inrätta programmen hålls i fakultetsnämnden i enlighet med nämndens process för att inrätta nya utbildningsprogram. Fakultetsnämnden har att lämna synpunkter till akademin inför det fortsatta arbetet med att utveckla de nya utbildningsprogrammen. Föredragande: Christer Norström, projektledare Sörmlandskontraktet och Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign, IDT, MDH. Förslag till beslut att lämna följande synpunkter till akademin i det fortsatta arbetet Ärendets beredning - Underlag Bilaga 9.1 Bilaga 9.2 Akademins underlag tillämpad AI Akademins underlag första version av ansökan interaktionsdesign Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, projektledare för implementering av Sörmlandskontraktet Christer Norström.

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt program inom tillämpad AI Diarienummer: 2019/0523 Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har för avsikt att inom ramen för Sörmlandskontraktet inkomma till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt utbildningsprogram inom tillämpad AI (förslag på programnamn finns ännu inte). Beroende på examensutgång, tillkommer eventuellt också ansökan om att inrätta nytt huvudområde och examen. Den nya utbildningen är tänkt att anta studenter från och med höstterminen För att frigöra tid att arbeta med utvecklingen av det nya programmet har akademin framfört önskemål om ett annat upplägg än tidigare för den externa granskningen, vilket innebär att de externa granskarna involveras redan från start och löpande tar del av och lämnar synpunkter på akademins ansökan och på utbildningens innehåll och upplägg. Som externa granskare föreslår akademin Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Uppsala universitet, Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet och Christian Gehrmann, adjungerad professor inom nätverk och säkerhet vid Lunds tekniska högskola. Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att fastställa granskningsprocess för ansökan om att inrätta nytt utbildningsprogram inom tillämpad AI i enlighet med bilaga 1, samt att utse Per Gunningberg, professor i datakommunikation vid Uppsala universitet, Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet och Christian Gehrmann, adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola till externa granskare. Ärendets beredning Akademin har tillsammans med projektledare för implementering av Sörmlandskontraktet informerat dekaner och handläggare vid ledningskansliet om Sörmlandskontraktet och vad det innebär för högskolans utbildningsutbud. Diskussioner har förts mellan utbildningsledare vid akademi IDT och dekangruppen gällande ett annat arbetssätt när det gäller de externa granskarnas roll. Akademins utbildningsledare har därefter tillsammans med handläggare vid ledningskansliet arbetat fram ett förslag på upplägg på granskningsprocess. Underlag Bilaga 10.1 Besluts-PM Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, projektledare Sörmlandskontraktet Christer Norström.

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt program inom interaktionsdesign Diarienummer: 2019/0524 Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har för avsikt att inom ramen för Sörmlandskontraktet inkomma till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt utbildningsprogram inom interaktionsdesign. En ansökan om att inrätta en ny inriktning för kandidatexamen i informationsdesign tillkommer också. Den nya utbildningen är tänkt att anta studenter från och med höstterminen För att frigöra tid att arbeta med utvecklingen av det nya programmet har akademin framfört önskemål om ett annat upplägg än tidigare för den externa granskningen, vilket innebär att de externa granskarna involveras redan från start och löpande tar del av och lämnar synpunkter på akademins ansökan och på utbildningens innehåll och upplägg. Som externa granskare föreslår akademin Jan Gulliksen, professor i datavetenskap och vice rektor för digitalisering, kungliga tekniska högskolan (KTH), Charlotte Magnusson, docent, Certek en del av institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet samt Anne Persson, professor i informatik, Högskolan i Skövde. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att att fastställa granskningsprocess för ansökan om att inrätta nytt utbildningsprogram inom interaktionsdesign i enlighet med bilaga 1, samt utse Jan Gulliksen, professor Kungliga Tekniska Högskolan, Charlotte Magnusson, docent Lunds Tekniska Högskola samt Anne Persson, professor Högskolan i Skövde till externa granskare. Ärendets beredning Akademin har tillsammans med projektledare för implementering av Sörmlandskontraktet informerat dekaner och handläggare vid ledningskansliet om Sörmlandskontraktet och vad det innebär för högskolans utbildningsutbud. Diskussioner har förts mellan utbildningsledare vid akademi IDT och dekangruppen gällande ett annat arbetssätt när det gäller de externa granskarnas roll. Akademins utbildningsledare har därefter tillsammans med handläggare vid ledningskansliet arbetat fram ett förslag på upplägg på granskningsprocess. Underlag Bilaga 11.1 Besluts-PM

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT, projektledare Sörmlandskontraktet Christer Norström.

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Kvalitet i forskning Under 2018/2109 avser fakultetsnämnden resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning och adjungerar respektive forskningsledare till ett av fakultetsnämndens möten. Vid detta möte berättar akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) om sin forskning. Föredragande: Lucia Crevani, forskningsledare EST. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 12.1 Svar på frågor om kvalitet i forskning EST

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Diarienummer: 2018/2587 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen Ansökan behandlar de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram: behov och förutsättningar, upplägg och innehåll samt arbetslivsperspektiv och studentperspektiv. Därutöver bifogas förslag på utbildningsplan samt en examensmatris som åskådliggör kursernas lärandemål i förhållande till de nationella examensmålen för kandidatexamen. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 7 februari 2019 och föreslog att tre av de fyra föreslagna granskarna skulle utses. Därutöver rekommenderar utskottet att nämnden ska överväga att utse ytterligare en granskare från annat lärosäte. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Föredragande: Helene Lindgren och Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att utse Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, Per-Inge Hellman, hållbarhetsstrateg vid Västerås stad, Anna-Maarit Tirkkonen, folkhälsostrateg vid Eskilstuna kommun och Elisabeth Fosse, professor i hälsofrämjande arbete vid Universitetet i Bergen, till externa granskare för ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling, samt att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 5 april Ärendets beredning Ett uppstartsmöte genomfördes i oktober 2018, där handläggare vid LKA, utbildningsledare vid HVV, avdelningschef för avdelningen för folkhälsovetenskap och programsamordnare för folkhälsoprogrammet deltog. Vid mötet behandlades akademins första utkast och idéer samt process och tidplan för ansökan. En första avstämning har gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december Ansökan har tagits fram av en arbetsgrupp vid HVV bestående av professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström. Vid akademin har också övriga kollegiet i folkhälsovetenskap, utbildningsledare, akademichef, studenter, branschråd och andra externa samverkansaktörer deltagit i beredningen. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 vid ledningskansliet. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 7 februari Underlag Bilaga 13.1 Besluts-PM Bilaga 13.2 Akademins ansökan Bilaga 13.3 Examensmatris Bilaga 13.4 Förslag på utbildningsplan

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Modell för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2019/0661 Inom ramen för högskolans systematiska kvalitetsarbete för utbildning och forskning har under 2017 och 2018 ett antal beslut fattats av fakultetsnämnden gällande uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det finns dock ingen samlad modell som beskriver hur utbildningar ska följas upp. Därför har handläggare vid ledningskansliet sammanställt en modell med utgångspunkt i nämndens beslut samt förslag på beredningsförfarande. Föredragande: Julia McNamara och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare. Förslag till beslut att fastställa modell för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärendets beredning Förslaget har arbetats fram av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet med utgångspunkt i fakultetsnämndens beslut och arbete med kvalitetssystemet under 2017 och Underlag Bilaga 14.1 Förslag på modell för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare.

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Uppföljning av kursvärderingsfrågor Fakultetsnämnden beslutade att uppdra åt en arbetsgrupp att se över och vid behov revidera frågorna för kursvärderingarna för utbildning på grund- och avancerad nivå beslutade fakultetsnämnden att utse en arbetsgrupp med uppgift att göra en uppföljning av de reviderade kursvärderingsfrågorna under hösten 2018, utifrån ett studentoch lärarperspektiv. Arbetsgruppen fick i uppdrag att återrapportera sitt arbete på fakultetsnämndens första möte Föredragande: Maria Harder, universitetslektor HVV och sammankallande för arbetsgruppen. Förslag till beslut att att att befintlig kursvärdering revideras, enligt arbetsgruppens förslag, för att utgöra ett strategiskt verktyg som underlättar lärares pedagogiska arbete med kursutveckling och kursanalyser och som därmed främjar det systematiska kvalitetsarbetet, uppdra åt ledningskansliet att ändra i Survey & Report, samt i övrigt godkänna arbetsgruppens övriga förslag utifrån dokumentet Centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå. Ärendets beredning Arbetsgruppen, bestående av en utbildningsledare, lärarrepresentanter, Cesam samt studeranderepresentant, har träffats vid fem tillfällen. Befintliga kursvärderingsfrågor skickades till respektive avdelningschef att lyfta till diskussion vid ATP med begäran om skriftlig återkoppling till arbetsgruppen. För att följa upp studenternas perspektiv på befintliga kursvärderingsfrågor skapades en enkät som distribuerades via Sunet. Arbetsgruppens samtliga förslag utgår från det bearbetade lärar- och studentmaterialet tillsammans med reflektioner inom arbetsgruppen. Underlag i ärendet Bilaga 15.1 Centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå - rapport Bilaga 15.2 Kursvärdering för kursen xxx förslag Bilaga 15.3 Reflektioner från arbetet med kursvärderingsfrågorna Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare.

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Förberedelser inför VUB19-uppdragen för fakultetsnämnden Fakultetsnämnden har i uppdrag att under ) förbereda inför MER21, 2) definiera och vid behov utveckla befintligt kvalitetssystem för forskning, 3) integrera jämställdhet i kvalitetsarbetet och ta fram en modell för implementering och uppföljning samt 4) att följa upp fördelning av forskningsanslag utifrån ett jämställdhetsperspektiv inom respektive forskningsinriktning [Verksamhetsmål uppdrag och budget 2019, sid 27]. Föredragande: Anne Söderlund, dekan. Förslag till beslut att att uppdra åt utskottet för forskning att ta fram ett förslag på definition av kvalitetssäkrings- och utvecklingssystem för forskning (dvs beskrivning av övergripande kvalitetssäkrings- och utvecklingsprocesser som baseras på MHD:s kvalitetspolicy för forskning), uppdra åt utskottet för forskning att ta fram vilka indikatorer som bör ligga med i en forskningsutvärdering 2021, MER21, samt att utskottet för forskning presenterar detta på fakultetsnämndens möte den 12 juni Ärendets beredning Kvalitet i forskning samt vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning har behandlats av fakultetsnämnden och utskottet för forskning under 2018/2019. Respektive forskningsledare har adjungerats till ett av fakultetsnämndens möten med efterföljande besök hos utskottet för forskning. Inför mötet har forskningsledarna besvarat ett frågebatteri, dessa svar avser utskottet för forskning att sammanställa och ha som underlag när man ser över behovet att utveckla befintligt kvalitetssystem för forskning. Utskottet för forskning behandlade ärendet rörande MER21 den 6 februari och beslutade att ta del av andra lärosätens erfarenheter när det gäller utvärdering av kvalitet i forskning. Vidare ska utskottet dra lärdom av hur MDH:s forskningsinriktningar påverkats av MER14. Utskottets arbete ska även koordineras med arbetet i utskottet för forskarutbildning som rör högskolans doktorander. Vid dekangruppens planeringsmöten, i januari och februari, diskuterades att utskottet för forskning under VT 19 bör arbeta fram ett förslag på definition av kvalitetssäkrings- och utvecklingssystem för forskning (dvs beskrivning av kvalitetssäkrings- och utvecklingsprocesser som baseras på MDH:s kvalitetspolicy för forskning) samt ta fram vilka indikatorer som bör ligga med i en forskningsutvärdering 2021, MER21.

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 Underlag i ärendet - Delges Ordförande i utskottet för forskning.

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Rapport från kollegieprojektet Johanna Westerlund, projektledare för implementeringen av kollegier, informerar och sammanfattar vad som framkommit på de fyra genomförda kollegieverkstäderna. Verkstäderna har genomförts för blivande hälsokollegiet, utbildningskollegiet, ekonomikollegiet samt för teknikkollegiet. Föredragande: Johanna Westerlund, projektledare för införandet av kollegier vid MDH. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 17.1 PM från kollegieprojektet

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Dnr 2019/0065 På grund av kommande utformning av kollegierna vid Mälardalens högskola ska reglerna för val till fakultetsnämnden och dess utskott revideras. Vid fakultetsnämndens extra möte den 29 januari beslutades att utifrån mötets diskussioner rekommendera högskolestyrelsen föreslagna förändringar. Högskolestyrelsen behandlade ärendet på sitt möte den 18/2. Fakultetsnämnden har nu att besluta om ett färdigt förslag som högskolestyrelsen vid sitt möte den 13 maj 2019 kan ta ställning till och fatta besluta om. Följande frågeställningar önskades särskilt att få diskutera vid högskolestyrelsens möte: Ska valresultatet vara rådgivande för rektor när rektor utser dekan och prodekan eller ska valresultatet vara gällande och rektor beslutar formellt? Ska det finnas en begränsning i hur många 3-åriga mandatperioder dekan, prodekan och en ledamot får inneha? Är det akademiledning, efter hörande från kollegiet, eller är det de röstberättigade själva som ska nominera kandidater till valberedningen? Ska forsknings- och utbildningsledare kunna nomineras till ledamöter i fakultetsnämnd och utskott? Synpunkter från högskolestyrelsen 18/2 2019: Resultat från valberedningen (val till dekan och prodekan) ska vara rådgivande för rektor. Viktigt att ledamöter som väljs in i valberedning, nämnd och utskott inte är jäviga utifrån sina övriga uppdrag. Ledamöter ska kunna sitta minst 2-3 mandatperioder. Lärarrepresentant även bitr. universitetslektor. Lärarrepresentant disputerad, då kan inte adjunkter vara aktuella? Föredragande: Anne Söderlund, dekan. Förslag till beslut att att rekommendera högskolestyrelsen att fatta beslut om revidering av Regler för val till fakultetsnämnd och dess utskott utifrån fakultetsnämndens förslag, samt dekan säkerställer att föreslagna ändringar under mötet tillskrivs förslaget. Ärendets beredning Dekangruppen, med stöd av ledningskansliet, utarbetade förslag på ändringar gällande regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott. Högskolestyrelsen har på sitt möte den 18 februari 2019 gjort medskick till fakultetsnämnden inför att ett slutgiltigt förslag ska presenteras på högskolestyrelsens möte den 13 maj 2019.

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden /0045 Underlag i ärendet Bilaga 18.1 Förslag till Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Delges Högskolestyrelsens sekreterare.

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Högskolestyrelsens arbetsordning för Mälardalens högskola Dnr 2019/0649 På grund av kommande utformning av kollegierna vid MDH ska Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH revideras. Fakultetsnämnden ska på detta möte diskutera samt besluta om ett färdigt förslag som högskolestyrelsen vid sitt möte den 13 maj 2019 kan ta ställning till och fatta besluta om. Avser sidan Föredragande: Anne Söderlund, dekan. Förslag till beslut att att rekommendera högskolestyrelsen att fatta beslut om revidering av Högskolestyrelsens arbetsordning för Mälardalens Högskola utifrån fakultetsnämndens förslag, samt dekan säkerställer att föreslagna ändringar under mötet tillskrivs förslaget. Ärendets beredning Dekan, med stöd av ledningskansliet, har utarbetat förslag på ändringar gällande högskolestyrelsens arbetsordning för MDH. Underlag i ärendet Bilaga 19.1 Nuvarande Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH (Dnr 2016/1218) Bilaga 19.2 Förslag Högskolestyrelsens arbetsordning för MDH Delges Högskolestyrelsens sekreterare.

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott Dnr 2019/0066 På grund av kommande utformning av kollegierna vid Mälardalens högskola ska reglerna för högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott revideras. Fakultetsnämnden ska på detta möte diskutera samt besluta om ett färdigt förslag som högskolestyrelsen vid sitt möte den 13 maj 2019 kan ta ställning till och fatta besluta om. Föredragande: Anne Söderlund, dekan. Förslag till beslut att att rekommendera högskolestyrelsen att fatta beslut om revidering av Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott utifrån fakultetsnämndens förslag, samt dekan säkerställer att föreslagna ändringar under mötet tillskrivs förslaget. Ärendets beredning Dekangruppen, med stöd av ledningskansliet, har utarbetat förslag på ändringar gällande högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott. Underlag i ärendet Bilaga 20.1 Nuvarande Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott (Dnr 2016/1230) Bilaga 20.2 Förslag till Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott Delges Högskolestyrelsens sekreterare.

26 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Rapporter Studentkåren, dekan och prodekaner rapporterar om händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Förslag till beslut att notera informationen.

27 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Beviljande av disputation Sara Abbaspour, IDT, ämnet elektronik Antagning till forskarutbildningens senare del av Julia Callegari, HVV, ämnet socialt arbete Antagning till forskarutbildning av Afshin Ameri Ekhtiarabadi, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Mohammad Riazati, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Karin Ahlström, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation Antagning till forskarutbildningens senare del av Linda Kanders, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Tove del Gaiso, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Masoume Shabani, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Joakim Örneskans, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Malina Adach, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Veronica Pavedahl, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Anna Swege, HVV, ämnet vårdvetenskap Antagning till forskarutbildning av Domingo Celso Djinja, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Olga Boksjö, UKK, ämnet didaktik Antagning till forskarutbildning av Domingo Celso Djinja, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Antagning till forskarutbildning av Chongchul Kim, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Dinsefa Mohammed (Dino) Mustefa, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Simon Mählkvist, EST, ämnet energi- och miljöteknik Antagning till forskarutbildning av Stefan L. Karlsson, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Björn Leander, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Bjarne Johansson, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Anders Lager, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Johan Holmberg, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Anna Friebe, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Mohammed Salman Shaik, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Victor Azamfirei, IDT, ämnet innovation och design Antagning till forskarutbildning av Staffan Andersson, IDT, ämnet innovation och design Antagning till forskarutbildning av Ngoc Tam Lam, IDT, ämnet datavetenskap

28 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 1:2019 Fakultetsnämnden / Antagning till forskarutbildning av Mahdi Momeni Kalegari, IDT, ämnet datavetenskap Antagning till forskarutbildning av Henrik Gustavsson IDT, ämnet datavetenskap Beslut om byte av ämne för utbildning på forskarnivå, Astrid Värnild, HVV, nytt ämne folkhälsovetenskap Beslut om byte av ämne för utbildning på forskarnivå, Maria Norfjord van Zyl, HVV, nytt ämne folkhälsovetenskap Beslut om ändrad titel för avhandling, Sara Abbaspour, IDT ämnet elektronik Utse processledare för formering av teknikkollegiet - Lena Johansson Westholm Beviljande av disputation Shaibal Barua, IDT, ämnet datavetenskap Beviljande av disputation Hrafn Holger Weishaupt, UKK, ämnet matematik/tillämpad matematik Revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09) Beviljande av disputation Jiyaing Du, IDT, ämnet elektronik Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet (IMF) Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i teknisk matematik Beviljande av lic seminarium Julieth Castellanos Förslag till beslut att notera informationen. Mötet avslutas

29 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/0044 Omfattning: 1-8 Mötesdatum och tid: Tisdagen den 29 januari, kl Plats: Styrelserummet, Västerås Vid protokollet Helene Lindgren Sekreterare Justeras.. Anne Söderlund Dekan Ordförande vid mötet Ulrika Jepson Wigg Justeringsperson

30 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/0044 Ledamöter: Anne Söderlund Ordförande Niclas Månsson Vice ordförande Ulrika Jepson Wigg Lärarrepresentant Maria Harder Lärarrepresentant Magnus Hoppe Konstantinos Kyprianidis Lärarrepresentant Lärarrepresentant Alexander Vainikainen Studeranderepresentant Peter Wallin Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerad: Johanna Westerlund Projektledare för implementeringen av kollegier vid MDH 6-7 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helene Lindgren Sekreterare/ Handläggare LKA Fackliga företrädare: Susanne Meijer Erik Janse OFR SACO/SULF Justerandes signatur 2 (6)

31 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/ Mötets öppnande 2 Val av justeringsperson Fakultetsnämnden beslutade att utse Ulrika Jepson Wigg att jämte ordförande justera protokollet. 3 Fastställande av föredragningslista Fakultetsnämnden beslutade att fastställa föredragningslistan. 4 Samverkan med fackliga organisationer Sekreteraren Helene Lindgren intygar att samverkan med de fackliga organisationerna SACO och OFR har skett enligt de överenskomna formerna enligt central MBL mellan MDH, SACO och OFR. De fackliga organisationerna har inget övrigt att framföra med anledning av dagens möte. Fakultetsnämnden beslutade att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna. Justerandes signatur 3 (6)

32 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/ Föregående mötesprotokoll Fakultetsnämnden beslutade att godkänna föregående mötesprotokoll Underlag i ärendet Bilaga 5.1 i kallelsen Föregående mötesprotokoll Justerandes signatur 4 (6)

33 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/ Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Dnr 2019/0065 På grund av kommande utformning av kollegierna vid Mälardalens högskola ska reglerna för val till fakultetsnämnden och dess utskott revideras. Fakultetsnämnden ska på detta extra möte diskutera samt besluta om att rekommendera högskolestyrelsen att göra nödvändiga ändringar i nuvarande regelverk kopplat till införande av kollegier. Fakultetsnämnden beslutade att att utifrån mötets diskussioner informera högskolestyrelsen om föreslagna ändringar, samt dekangruppen får i uppdrag att säkerställa att föreslagna ändringar kommer med i förslaget till högskolestyrelsen. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Ärendets beredning Dekangruppen, biträdande chef ledningskansliet samt handläggare har utarbetat förslag på ändringar gällande reglerna för val till fakultetsnämnden och dess utskott. Underlag i ärendet Bilaga 6.1 i kallelsen Bilaga 6.2 i kallelsen Nuvarande Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott (Dnr 2016/1225, daterat ) Förslag till Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott Delges Högskolestyrelsens sekreterare. Justerandes signatur 5 (6)

34 Bilaga 5.1 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Januari 2019 Extramöte Fakultetsnämnden 2019/ Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott Dnr 2019/0066 På grund av kommande utformning av kollegierna vid Mälardalens högskola ska reglerna för högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott revideras. Fakultetsnämnden ska på detta extra möte diskutera samt besluta om att rekommendera högskolestyrelsen att göra nödvändiga ändringar i nuvarande regelverk kopplat till införande av kollegier. Fakultetsnämnden beslutade att bordlägga ärendet. Ärendets föredragning Ärendet föredrogs av dekan Anne Söderlund. Ärendets beredning Dekangruppen, biträdande chef ledningskansliet samt handläggare har utarbetat förslag på ändringar gällande högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott. Underlag i ärendet Bilaga 7.1 i kallelsen Bilaga 7.2 i kallelsen Nuvarande Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott (Dnr 2016/1230, daterat ) Förslag till Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott Delges Högskolestyrelsens sekreterare. 8 Mötet avslutas Justerandes signatur 6 (6)

35 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 HVV Ref.nr. 2018/2831 Professor i Vårdvetenskap HVV Sista ansökningsdag: Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Ref.nr. 2018/1473 (2017/1048) Professor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökanden Beslut om sakkunniga: Professor Lars Plantin vid Malmö universitet Deadline: Professor Kristian Daneback vid Göteborgs universitet Deadline: RB: inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr. 2018/2986 Ansökan om att antas som docent i fysioterapi Maria Sandborgh Sakkunnig: Professor emerita Gunnevi Sundelin Umeå universitet Deadline: Inkommit Hos RK Rekryteringskommitté Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice Ordförande: Magnus Hoppe Docentföreläsning: Handläggare: Liselotte Rönnkvist 1

36 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga /1625 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot anestesiologisk vård Sista ansökningsdag: Inga sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Liselotte Rönnkvist EST Ref.nr. 2017/1184 Professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och ekonomistyrning, EST Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Akademin letar sakkunniga. Rolf Solli, Professor, Borås, Arne Fagerström, Professor, Gävle, Deadline Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Akademiledamöter: Thomas Wahl, Ulf Andersson RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr. 2018/1957 Ansökan om befordran till professor Hailong Li Beslut om sakkunniga: Simon Harvey, Chalmers Deadline: Inkommit godkänt Sj Chao (singapore) Deadline: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Akademiledamöter: Thomas Wahl, Ulf Andersson RB beslut om att bereda ansökan:

37 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Inkommit godkänt Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr. 2018/2180 Professor i byggnadsteknik, EST Sista ansökningsdag: Uppdatering Ej annonserad Deadline: Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Inväntar annonsunderlag Deadline: Akademiledamöter: RB inrättande Handläggare: Liselotte Rönnkvist Ref.nr. 2019/0078 Ansökan om att antas som docent i miljöteknik Sebastian Schwede Beslut om sakkunnig: Professor: Mohammad Taherzadeh Högskolan i Borås Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Inkommit Akademiledamöter: Ref.nr. 2019/0076 Lektor i statsvetenskap Ej annonserad ännu Letas Deadline: Beslut om sakkunnig: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Akademiledamöter: 3

38 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr. 2019/0077 Lektor i statsvetenskap Ej annonserad ännu Letas Deadline: Beslut om sakkunnig: Rekryteringskommitté Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann- Christin Johansson, Akademiledamöter: 4

39 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 IDT Ref.nr 2018/2099 Biträdande lektorer i innovation och produktrealisering Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/2132 Universitetslektor i hälsoteknik Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/2223 Universitetslektor i datavetenskap Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/2394 Professor i datavetenskap med inriktning mot tillämpad artificiell intelligens Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Biträdande professor David Sjödin, Luleå tekniska universitet Deadline: Biträdande professor Marie Elmquist, Chalmers tekniska högskola Deadline: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Tingting Zhang, Mittuniversitetet Deadline: Docent Urban Wiklund, Umeå universitet Inkommit. Godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga: Professor Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Deadline: Inkommit godkänt Professor Claes Wohlin, Blekinge tekniska högskola Deadline: Inkommit. Godkänt 15 sökande Beslut om sakkunniga: Letar sakkunniga Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen Rekryteringskommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen Datum för kommitté: Protokoll och beslut klart Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen 5

40 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2018/2393 Professor i datavetenskap med inriktning mot Cyber Physical Systems Sista ansökningsdag: Ref.nr 2018/2909 Universitetslektor i hälsoteknik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Professor Jörgen Hansson, Högskolan i Skövde Deadline: Professor Petru Eles, Linköpings universitet Deadline: Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen Annonserad Beslut om sakkunniga: Rekryterings-kommitté: Ordförande: Magnus Hoppe Vice ordförande: Ann-Christin Johansson Handläggare: Camilla Ketonen UKK Ref. Nr 2017/1759 Professor i engelska UKK Ej annonserad ännu Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Ref. Nr 2018/1427 Professor i didaktik med inriktning mot lärarutbildning, UKK Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1428 Professor i didaktik med inriktning mot skolutveckling, UKK 5 sökande Beslut om sakkunniga: Eva Alerby, professor Luleå tekniska universitet Deadline: Ulla Riis, professor emerita Uppsala Universitet Inkommit. Godkänt. 4 sökande Beslut om sakkunniga: Eva Alerby, professor Luleå tekniska universitet Inkommit. Godkänt. 6 Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe

41 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Sista ansökningsdag: Ulla Riis, professor emerita Uppsala Universitet Ref. Nr 2018/1763 Befordran till professor i pedagogik med inriktning förskolepedagogik Eva Ärlemalm- Hagsér Inkommit. Godkänt. Beslut om sakkunniga: Anders Arnqvist. Professor vid Karlstad universitet Deadline: Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Ref. Nr 2019/0143 Ansökan om att antas som docent i matematik/tillämpad matematik Linus Carlsson Beslut om sakkunnig: Lars-Erik Persson, professor emeritus, Uppsala universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Ref.Nr 2018/2931 Ansökan om att antas som docent i didaktik Karin Franzén Beslut om sakkunnig: Pia Williams, professor, Göteborgs universitet Deadline: Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Ref. Nr 2018/1455 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Viktor Abramov, professor, University of Tartu Inkommit. Godkänt. Johan Öinert, professor, Blekinge tekniska högskola Inkommit. Godkänt. Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: & Ref. Nr 2018/ sökande Beslut om sakkunniga: Rekryteringskommitté ska bildas: 7

42 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Universitetslektor i matematik/tillämpad matematik Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/1601 Universitetslektorer i specialpedagogik Sista ansökningsdag: Ref. Nr 2018/0842 Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Sista ansökningsdag: Erik Darpö, docent, Nagoya University Inkommit. Godkänt. Johan Öinert, professor, Blekinge tekniska högskola Inkommit. Godkänt. 3 sökande Beslut om sakkunniga: Linda Fälth, docent, Linnéuniversitetet Inkommit. Godkänt. Barbro Bruce, biträdande professor, Högskolan Kristianstad Inkommit. Godkänt. 1 sökande Beslut om sakkunniga: Karin Taube, tidigare professor i pedagogik vid Umeå universitet Inkommit. Godkänt. Inge Johansson, tidigare professor i pedagogik vid Stockholms universitet Inkommit. Godkänt. Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: , , & Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén Datum för kommitté: RB Ref.nr 2019/0143 Ansökan om att antas som docent i matematik/tillämpad matematik Linus Carlsson Beslut om sakkunniga: Lars-Erik Persson, professor emeritus vid Uppsala universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén 8

43 Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 6.1 Ref.nr 2018/2931 Ansökan om att antas som docent i didaktik Karin Franzén Beslut om sakkunniga: Pia Williams, professor vid Göteborgs universitet Deadline: Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Ref. Nr 2018/1726 Universitetslektorer i didaktik Sista ansökningsdag: sökande Beslut om sakkunniga: Christina Ottander, professor Umeå universitet Deadline: Karim Hamza, docent Stockholms universitet Inkommit. Godkänt. Handläggare: Sofia Jäderén Rekryteringskommitté ska bildas: Ordförande: Ann- Christin Johansson Vice ordförande: Magnus Hoppe Handläggare: Sofia Jäderén 9

44 Bilaga 8.1 Beslutsdatum: Diarienummer 2018/2052 Beslutande: Fakultetsnämnden Handläggare: Ordföranden rekryteringskommittén Ansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Regler Datum för ikraftträdande: Revideras senast: Regler för antagning av docent vid Mälardalens högskola Reglerna är fastställda av fakultetsnämnden och har tidigare reviderats , och De ersätter tidigare Riktlinjer för antagning av docent vid fakultetsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap, daterad , samt Antagning av docenter vid fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, daterad I revisionen 2014 har hänsyn tagits till förvaltningschefsbeslut om regler för hantering av styrdokument (MDH /13). Inledning Fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola har beslutat att anta docenter om de är till nytta för forskningen och utbildningen vid högskolan. För att antas som docent krävs att den sökande har anknytning till Mälardalens högskola genom att antingen vara anställd i någon form eller ha varaktigt forskningssamarbete med forskare inom ett för ansökan relevant ämne inom fakultetsnämndens ansvarsområde. Docenten antas inom ett visst definierat ämne. Den som antas som docent förväntas kunna vara huvudhandledare för forskarstuderande, ansvara för och undervisa i kurser på forskarutbildningsnivå, ingå som ledamot i betygsnämnd, delta i nämndarbete, vara opponent vid doktorsdisputationer och ta uppdrag som sakkunnig vid bedömning av sökande i ärenden som rör anställning som lektor. Docenten förväntas även kunna initiera, bedriva och leda forskningsverksamhet och söka extern finansiering för egna forskningsprojekt och för doktorander. Docenten förväntas kunna representera Mälardalens högskola vetenskapligt, populärvetenskapligt, i samhällsdebatten och i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Följande regler och rutiner tillämpas vid antagning av docenter vid Mälardalens högskola. Konsultation inom akademin Den som önskar bli antagen som docent bör rådgöra med ansvarig för forskning inom ämnet vid den berörda akademin vid Mälardalens högskola. Om dessa konsultationer leder fram till avrådan, bör den som önskar bli antagen som docent avvakta med ansökan. Avrådan innebär dock inte något hinder för ansökan. Behörighet Behörig att antas som docent är den som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kompetens samt därutöver har förvärvat högre vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Övergripande krav Sökande skall kunna styrka att hen uppfyller följande övergripande krav för att antas som docent vid Mälardalens högskola.

45 Bilaga 8.1 En över tid ökande självständighet i forskning avseende både djup och bredd. a. b. Vetenskapliga arbeten, accepterade för publicering, som kan utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen nationellt och internationellt. Utöver avhandlingen, dokumenterad forskning motsvarande ytterligare en avhandling, som visar att forskningen vidareutvecklats enligt praxis inom ämnet. c. d. Formell högskolepedagogisk utbildning e. och väl dokumenterad pedagogisk verksamhet på högskolenivå. Genomgången forskarhandledarutbildning. Erfarenhet av att handleda doktorander i progression mot examen f. Särskilda krav Utöver övergripande krav kan särskilda krav gälla för att antas som docent inom den ämnestradition eller -praxis som docenturen söks inom. Särskilda krav beslutas av fakultetsnämnden på förslag från forskarkollegium, forskningsrådet eller motsvarande intern instans. Särskilda krav redovisas i separat dokument 1. Bedömning Utöver de ovannämnda kraven ska vid bedömning av sökande hänsyn tas till pedagogisk skicklighet och dokumenterade pedagogiska meriter. Dessa ska främst avse aktivt deltagande i utbildning på grund och avancerad nivå samt på forskarutbildningsnivå vid universitet och högskolor, och kan utöver direkt undervisning avse kursutveckling, handledning av studenters och/eller forskarstuderandes vetenskapliga arbeten samt populärvetenskaplig information. Ansökan Den som vill bli antagen som docent vid Mälardalens högskola ansöker om detta hos fakultetsnämnden. Ansökan ställs till Fakultetsnämnden och insänds till Mälardalens högskola, Registrator, Personalsektionen, Box 883, Västerås i två exemplar. För ansökan ska mallen Meritering för anställning användas. Det ska framgå av ansökan i vilket ämne docenturen ska inrättas. Ämnet för docenturen bör överensstämma med det forskningsämne den sökande är verksam inom, samt vara tydligt relaterat till ett av högskolans forskarutbildningsämnen. Behandling av ansökan På delegation av fakultetsnämnden utser ordförande för rekryteringskommittén en extern sakkunnig att granska den sökandes meriter. Sakkunnigs yttrande, med förslag till rekommendation, ställs till fakultetsnämnden och skickas till ordförande i rekryteringskommittén. Sakkunnig ska vara professor, om inte synnerliga skäl föreligger. Undantag avgörs i föreliggande fall av rekryteringskommitténs ordförande. Ordförande och vice ordförande behandlar ärendet genom att granska sakkunnigs yttrande, och vid behov intervjua den sökande och slutligen ge en rekommendation till beslut att fattas av dekan. Beslut Finner rekryteringskommittén att den sökande uppfyller kraven för att antas som docent, och dekanus beslutar i enlighet med rekommendationerna från rekryteringskommittén, ska den sökande hålla en docentföreläsning. Den sökande arrangerar i samarbete med akademin docentföreläsningen. Arrangemanget stäms av med deltagande dekanus. Meddelande om docentföreläsningen ska anslås publikt minst två veckor innan genomförande. Docentföreläsningen, som ska vara en presentation av vederbörandes forskning, ska vara offentlig och rikta sig till en allmän publik. I anslutning till docentföreläsningen utdelar dekanus eller annan representant för fakultetsnämnden ett docentdiplom. Övergångsregler Ansökningar inskickade före ska behandlas utifrån riktlinjer för antagning av docent vid Mälardalens högskola från Vid fastställandet av dessa regler för antagning till docent fanns inga beslutade särskilda krav. Dessa särskilda krav kommer arbetas fram och beslutas av fakultetsnämnden allteftersom.

46 Bilaga 8.1 Bilaga 1. Särskilda ämnesspecifika krav. a. Vid HVV krävs att självständigheten visas genom minst två vetenskapliga publikationer utan tidigare handledares medverkan. b. Vid UKK, ämnesområdet pedagogik, ska självständigheten vara visad genom minst en internationell vetenskaplig publicering där den sökande är ensamförfattare. c. Vid HVV krävs att omfattningen av publikationer motsvarar minst 10 artiklar, alternativt en monografi och 6 artiklar, sedan sökande registrerades som doktorand. Den sökande ska vara första eller sista författare på minst två av publikationerna utöver avhandlingen. d. Vid UKK ämnesområdet pedagogik, krävs att forskningen ska ha resulterat i publikationer i internationella eller nationella vetenskapliga tidskrifter, bok eller kapitel i antologi e. Vid UKK, ämnesområdet pedagogik, krävs att den högskolepedagogiska utbildningen motsvarar minst 15 hp. f. Vid HVV krävs handledningen av doktorand företrädesvis fram till halvtid.

47 Bilaga 9.1 Avstämning inför ansökan om att inrätta utbildningsprogrammet Tillämpad AI Christer Norström, Moris Behnam, Conny Collander Avgränsning av huvudområdet Huvudområdet: Datavetenskap Kandidatexamen: Datavetenskap med inriktning mot tillämpad AI och digitalisering Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud According to MDH-FUS: , Digitalization is the key driver of industrial production and it is becoming increasingly important even in the service sector and society in general. Therefore, there is a need for increasing competence in digitalization in various activities at different levels in the university education, research, staff and students digital competence, processes, and coproduction with industry and society. The following technologies are the important aspects in digitalization: Artificial Intelligence AI, Machine Learning ML, data analytics, security, Internet of Things IoT and Cloud Computing CC. However, applying these technologies is still in an initial phase and there is a big lack in competence workforce. Most of the existing education programs in this direction focus on either domain knowledge, analytics or manifestation. The Applied AI program is aiming to focus on the combination of these directions. Also, and due to its importance, there is a lot of ongoing research at MDH in the technology mentioned above areas and their applications on real systems, however, a close related education program is missing. Building (education) competence in the areas of this program will help in modernizing and introducing the digitalization aspects to the other education program at MDH. For instance, courses in machine learning, data analytics, cloud computing, IoT, etc. will be very useful in the other programs offered by MDH. Finally, the program students will be eligible to continue their master study in the intelligent embedded systems, and software engineering programs. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Within the Sörmlandskontraktet initiative, a pre-study has been carried out by Fabriksföreningen and the IT network in Eskilstuna. It showed that a big focus on IT and digitalization is the basis for elevate prosperity in our society. This conclusion has been confirmed through the interviews, workshops, and seminars that we have carried out/organized with key persons from industry and more specifically for the presented program. We have also used the analysis done by IT&Telekomföretagen with the name Kartläggning av kompetensbehov inom IT/telekom/digitalisering Beskrivning av drivkrafter och kompetenser in As an indication on how the areas of machine learning, big data and data analytics is gaining interest for students, in DVA453 Machine learning with Big data distance course, more than 500 students

48 Bilaga 9.1 have been registered (for VT19) and teachers had to close the registration due to the capacity limitation. Finally, we see also the development of the education programs and courses within this area in other universities and big companies (Google, Amazon, Cisco, ). For example, Amazon is providing AWS cloud computing and machine learning curricula for higher education. MDH through NetCenter has a close collaboration with Amazon and Cisco and we have teachers that are certified to give courses offered by these companies. Förutsättningar utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetensmatris Embedded systems research environment will be the main research contributor for the program. In this environment, many ongoing and under review projects are directly connected to the program e.g., Secure and dependable platforms for autonomy, Future factories in the Cloud, Future ehealth powered by 5G, Artificially intelligent ecosystem for self-management and sustainable quality of life, Machine Learning for the prevention of occupational accidents in the construction industry, etc. Regarding the education environment, NetCenter, who has excellent experience in education and pedagogical skills, will be managing the program. Topics and areas that will be covered by this program are: - Core area: Cloud, Big data analysis, Machine learning, Applied AI, IoT, Security and privacy, Interaction design and visualization, Data ethics - Systems perspective (applied): System development and system architecture, System maintenance, Requirements engineering, Procurement, Quality assurance, Sustainability, Building POCS - Business perspective: Basic business and business development, e-business, e-commerce, marketing, Business modeling - Basic knowledge: Mathematics and statistics, programming, Datacom, database Teachers competences that cover the above-mentioned areas Associate prof Moris Behnam, CPS Associate prof Shahina Begum, AI Prof Ning Xiong, AI Prof Mats Björkman, Datakommunikation Associate prof Elisabeth Uhlemann, Wireless communication Prof Thomas Nolte, Embedded systems Prof Mikael Sjödin, Embedded systems Senior lecturer Aido Causevic, Security Assistant prof Mohammad Ashjaei, IOT Adj professor Kristian Sandström, applied AI Prof Jan Carlsson, Software Engineering Two professors in CPS and AI under recruitment Associate Prof Masoud Daneshtalab, Deep learning Associate Prof Cecilia Erixon, Business and IT Associate Prof Peter Ekman, e-services development Prof Jessica Bruch, Production Prof Yvonne Eriksson, Interaction design

49 Bilaga 9.1 Lecturer Stefan Löfgren, Data communication (pedagogue and digitalization) Lecturer Hans Bjurgren, Data communication (pedagogue and digitalization) Lecturer Christian Åberg, Cloud and programming Lecturer Conny Collander, data communication Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Equality will be considered from the very early phase of the development of this program. Equality coordinator at MDH Aida Causevic will be a part of the program development team. Equality will be covered in all aspects including degree, the name of the program, evaluators, materials, program marketing, Hur finns hållbar utveckling med inom det förslagna utbildningsprogrammet The following aspects will be considered - Research and education connection - Strong involvement of industry - Continues teachers competence development - Ethics - Environment, Social and work environment aspects Internationalisering We will follow the MDH/IDT internationalization policy - Invite international guest lecturers - Possibility for exchange students to join program courses - Encouraging our students to study abroad, also identify key international universities to sign exchange agreements - Apply for scholarships for exchange students from outside EU

50 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik Handläggare på akademin Till fakultetsnämnden Yvonne Eriksson, Björn Westling Ansökan om att inrätta utbildningsprogrammet Interaktionsdesign Avgränsning av huvudområdet Huvudområdet är Informationsdesign. Kandidatprogrammet i Interaktionsdesign fokuserar på design av gränssnitt mellan människa och teknik, där användarens förmåga, kompetens och behov styr designen av teknikens utformning. Hit hör digitala tekniker som digitala plattformar, robotar, men även fysiska objekt och rumsliga sammanhang. De tillämpningsområden som främst avses är industri 4.0 samt hälso- och välfärdsteknik. Preliminär beskrivning av examensbeskrivning Interaktionsdesign Beskrivningen är baserad på beskrivningen av de övriga programmen på ID. Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Informationsdesign med inriktning mot Interaktionsdesign (preliminärt namn) Degree of Bachelor of Arts in Information Design with Specialization in Interaction Design. Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav minst 105 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet vari ingår: minst 30 hp allmän informationsdesign vari ingår kommunikationsteori, grafisk form, perspektiv på kognition och berättarteknik samt minst 75 hp interaktionsdesign (preliminärt namn), varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Behov av den tänkta examen vid MDH i relation till MDH:s Forskningsoch utbildningsstrategi (FUS) och övrigt utbildningsutbud Bakgrunden till Sörmlandskontraktet är att digitaliseringen förväntas påverka samhällets alla sektorer, både arbetsliv och fritid. Europa ligger långt efter USA och Kina när det gäller digitalisering. Sverige ligger efter i Europa och Eskilstuna är efter i Sverige. Enligt den förra regeringen och Vinnova underskattar ledare för näringsliv och offentlig sektor med vilken hastighet och omfattning på omställningen som krävs. Det finns en risk att de verksamheter som inte är med i denna transformation kommer att slås ut! Målsättningen med Sörmlandskontraktet är att MDH ska ha attraktiva och relevanta utbildningar, utifrån arbetsmarknadens behov och studenternas perspektiv:

51 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik Näringsliv ska vara engagerade i utbildningarna, i studenterna och vara attraktiva arbetsgivare. Kommunen ska bli en attraktiv stad och plats där företag och studenter vill vara kvar. Att MDH:s utbildningsinnehåll kopplas ihop med kommunala verksamheters behov. Som ett led i att förverkliga denna målsättning planeras Interaktionsdesignprogrammet att inrättas för att på så sätt bidra till att: Integrera digitalisering inom utbildning på ett unikt sätt och mot avnämare. Stärka kompetensen genom uppbyggnad av nya forskningsmiljöer relaterat till digitalisering. Finna nya moderna pedagogiska former som ger både bättre kvalitet och möjlighet till enkel anpassning till fort- och vidareutbildning. Enligt Digitaliseringskommissionens slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) kommer digitalisering att innebära stora förändringar och utmaningar inom en snar framtid på ett genomgripande sätt. För den enskilda individen påverkar det såväl yrkes- som privatlivet. Det har diskuterats och argumenterat för att digitaliseringen redan är genomförd och att vi nu befinner oss i ett nytt skede då Artificiell Intelligens, AI, är på väg att införas. Oavsett var i utvecklingen som vi befinner oss kommer det att ställas stora krav på individen för att kunna hantera de samtida och framtida teknikerna. Det krävs dessutom att teknikerna utvecklas och formas utifrån människans behov och förutsättningar. I Forsknings- och utvecklingsstrategin lyfts digitaliseringen fram och den beskrivs som en central drivkraft inom industri- eller produktion och blir alltmer betydelsefull även i tjänstesektorn. Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Genom att utöka huvudområdet Informationsdesign med ytterligare ett program, Interaktionsdesign, kommer MDH att i framtiden examinera studenter som har kunskap i och insikt om betydelsen av ett användargränssnitt som stödjer utvecklingen och användandet av nya teknologier inom områden som industri och Hälso- och välfärdsteknik. Interaktionsdesignprogrammet inom huvudområdet Informationsdesign kommer även att stödja utvecklingen inom de övriga tre Informationsdesign inriktningarna, Informativ illustration, Text design och Rumslig gestaltning, liksom att de existerande inriktningarna kommer att bidra med grundläggande kunskaper inom olika typer av användargränssnitt. Det kommer främst att ske inom ramen för samläsningskurserna (90 hp av 180 hp) där de fyra inriktningarna läser gemensamma kurser som behandlar olika aspekter av människors förmågor att ta till sig och bearbeta information i olika medier. Interaktionsdesignprogrammet tas fram i samarbete med MDH:s samverkanspartners, hit hör Region Sörmland, MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) företag och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), samt olika brukarorganisationer. Det kommer även medföra att studenter under sin utbildning kommer att samverka med externa partners i en rad projekt och slutligen i examensarbeteskursen. Det kommande programmet i Interaktionsdesign kommer i enlighet med FUS:en innebära möjligheter till innovativa pedagogiska förändringar som flexibelt lärande. Programmet kommer även att kunna erbjuda kurser och kursmoduler för yrkesverksamma.

52 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Inom ramen för det kommande Interaktionsdesignprogrammet kommer ett samarbete att ske mellan Informationsdesign, Hälso- och välfärdsteknik och Produkt och produktionssystem i relation till Industri 4.0. Studenter som har genomgått Interaktionsdesignprogrammet kommer att vara rustade för att möta den framtida arbetsmarknaden då utbildningen kommer att ge möjlighet till fördjupning inom ett område, samtidigt som det ger en bred förståelse för olika typer av användarkontexter och situationer, då ett stort fokus kommer att ligga på universell design. Inom ramen för utbildningen kommer studenten på olika sätt att förberedas på hur den kunskap de erövrar under utbildningen kan ligga till grund för ett kompetensområde där de i framtiden har möjlighet att vidareutbilda sig. De flesta programmen i listan ovan har någorlunda samma inriktning, där man främst riktar sig mot webbaserad design. Koppling till vård och hälsa finns ingenstans, inte heller direkt till industri, men flera nämner utformning av IT-system av olika slag, vilken typ av kontext framgår inte. Södertörns högskola och Linköpings universitet kan verka ganska lika, man använder buzzwords som webbdesign, medieproduktion, webb- och apputveckling, grafisk form, och efter examen kan studenterna tänkas jobba som grafiska formgivare, webbdesigners/-programmerare, medieproducenter, eller liknande andra roller på reklam- och kommunikationsbyråer, marknadsavdelningar mm. Några lärosäten erbjuder datorspelsdesign också, exempelvis Högskolan i Kristianstad och Stockholms Universitet. Högskolan i Kristianstad och Linnéuniversitetet erbjuder sina utbildningar både som distansutbildning och högskoleförlagd utbildning. Malmö Universitet har en utbildning som delvis bygger på liknande bas som IDT kommer att ha, nämligen traditionen och möjligheterna att arbeta även med fysiska format, inte bara med webbaserad design. De väver in laser-cutting, 3D-utskrifter, Internet of things, wearables och andra smarta produkter i sin utbildning. I nuläget är innehållet inte bestämt i interaktionsdesignprogrammet, men eftersom både rumslig gestaltnings- och illustrationsstudenter redan har tillgång till IDT:s verkstäder där dessa tekniker finns tillgängliga för att jobba med fysiska objekt, så kommer även interaktionsdesign att ha den

53 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik möjligheten. Vi planerar att interaktionsdesign, med koppling till vård och hälsa, och med en tanke på universell design, även ska innefatta interaktion med fysiska objekt, inte bara ren IT och webb. Umeå universitet sticker ut lite åt ett annat håll, där läser man bland annat diskret matematik, statistik och verksamhetsutveckling i digitala organisationer intrycket är att man där lägger mindre fokus på visuell yta och mer på design av system. Linköpings universitet trycker lite mer än övriga på grafisk form i tryckt form, även om de inkluderar webbdesign i sin utbildning. De har också med kursen Informationsdesign för wayshowing, vilket inte förekommer hos något av de andra lärosätena. Förutsättningar inklusive utbildningsmiljö, forskningsanknytning och lärarkompetensmatris Information Design Research Group inom IPR vid IDT är den gruppering som främst kommer att bidra med forskningsbas till Interaktionsdesignprogrammet. I forskargruppen arbetar lärare och doktorander utifrån olika vetenskapliga och pedagogiska färdigheter som samhällsvetenskap, humaniora, bildkonst och teknik. Denna blandning av akademisk och praktisk kunskap berikar vår forskning och utbildning och ökar IPR:s förmåga att genomföra forskning och utbildning i samproduktion tillsammans med företag, tillverkningsindustri, myndigheter och andra aktörer i det omgivande samhället. Inom forskargruppen fokuserar man på hur individer och grupper, förstår och utformar information och kommunikation i olika sammanhang samt undersöker relationerna mellan utformning av information, användares behov, erfarenheter, tolkning och handlingar, i rum och platser, samt hur dessa är sammansatt. Datavetenskap, Inbyggda system och Robotik vid IDT utgör ytterligare en viktig forskningsbas för den kommande utbildningen, liksom produkt och produktionssystem vid IPR samt Hälso- och välfärdsteknik inom HVV. Lärarkompetens Interaktionsdesignprogrammet Förnamn Efternamn Yvonne Björn Donal Nina Peter Mattias Carina Ulrika Koteshwar Erik Bengt Jonatan Johan Anna-Lena Eriksson Westling Freeney Johansson Linejung Meldert Söderlund Florin Chirumalla Flores Gustafsson Lundin Sundström Carlsson Anställning Akademisk titel Tillsvidare/visstidsanställd Professor Kandidat Master Kandidat? Doktor Doktor Doktor Licentiat? Licentiat? Doktor Tillsvidareanställd Inhyrd från MTM Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Doktorand Tillsvidareanställd Doktorand Tillsvidareanställd Tillsvidareanställd Uppskattad tid inom programmet, % av Anställningens omfattning (%) Kurs Kommentar ? Internationalisering Ämnesföreträdaren Yvonne Eriksson är aktiv inom den internationella akademiska organisationen Design Society där hon dels är medlem i Advisory Board, dels co-chair i Special Interest Group, SIG, Human Behavior in Design. Det underlättar möjligheten att samverka med internationella lärosäten i relation till utbildningen, både med studentprojekt online och med gästlärare.

54 Bilaga 9.2 Akademin för innovation, design och teknik Inom ramen för IPR:s internationalisering har IPR skickat in en Eramus + ansökan tillsammans med Shenkar college i Israel, ett lärosäte som Informationsdesign tidigare har haft samarbete med. Oavsett om ansökan blir beviljad eller ej så finns här en stor potential för samverkan. Ytterligare samverkanspartners är Interaktions-/Informationsdesign i Austin Texas och professor Andrew Dillons grupp, samt Universidad de Antioquia i Medellín, Colombia. Under termin 5 finns ett mobilitetsfönster där studenterna har möjlighet att studera utomlands. Jämställdhetsaspekten inom den föreslagna examen Som ett av fyra utbildningsprogram har IDT valt att arbeta med integration av ett jämställdhetsperspektiv i kandidatprogrammet i Interaktionsdesign. Arbetet med jämställdhet under utvecklingen av programmet ( ) fokuserar på kompetensutveckling: dels för att öka medvetenheten och ge verktyg till de som arbetar med programmet; dels för att utveckla en tydlig progression av jämställdhet och jämlikhet i själva utbildningen (kopplat till lärandemål i kurser). Målet är att skapa en jämställd och jämlik utbildning och att studenter som gått programmet ska ha en bred kompetens inom jämställdhet och jämlikhet. Hur finns hållbar utveckling med inom den föreslagna examen [saknas text]

55 Bilaga 10.1 och 11.1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2019/0523, 2019/0524 Besluts-PM Handläggare Annika Björklund Julia McNamara Hanna Millberg 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Upplägg för extern granskning av två nya utbildningar inom ramen för Sörmlandskontraktet Bakgrund Inom ramen för Sörmlandskontraktet avser högskolan att stärka sin forskning och utbildning med digitalisering som ett prioriterat område. Högskolan kommer bland annat att revidera ett antal befintliga utbildningsprogram men även inrätta nya program. I det här skedet gäller det dels en ny kandidatutbildning inom informationsdesign med inriktning interaktionsdesign, dels en ny utbildning på grundnivå med fokus på tillämpad AI, båda med önskad start höstterminen Innan fakultetsnämnden fattar beslut om att inrätta ett nytt utbildningsprogram, en ny examen eller ett nytt huvudområde ska akademin inkomma med en ansökan som genomgår extern granskning. Tidigare granskningar har haft ett sådant upplägg att akademins färdiga ansökan skickas till granskarna som sedan lämnar sina kommentarer i ett särskilt granskningsprotokoll. För att frigöra tid att arbeta med utvecklingen av de nya programmen har akademin för innovation, design och teknik (IDT) framfört önskemål om ett annat upplägg för den externa granskningen. Istället för att involvera granskarna när ansökningarna och utbildningarna redan är framtagna, föreslår akademin att granskarna kommer med i processen redan från start och löpande tar del av och lämnar synpunkter på ansökan och på utbildningens innehåll och upplägg. Diskussioner har förts med dekangruppen som ställer sig positiv till ett sådant arbetssätt när det gäller de externa granskarnas roll. Akademins utbildningsledare har därefter tillsammans med handläggare vid ledningskansliet arbetat fram ett förslag på upplägg. Förslag på upplägg för extern granskning Växelverkan mellan akademin och granskarna Akademins arbete med att ta fram utbildningarna och ansökan för respektive program samt eventuellt huvudområde och examen, kommer att delas upp i tre delar, utifrån vilka akademin förser granskarna med underlag. Uppdelningen görs med utgångspunkt i de efterfrågade punkterna som ska ingå i en ansökan enligt fakultetsnämndens processer för inrättande av utbildningsprogram (samt i förekommande fall huvudområde och examen). Akademin redovisar för varje del några av dessa punkter och granskarna får ta del av akademins underlag för att ge återkoppling. Granskarnas återkoppling leder i sin tur till förbättringar och ändringar i akademins

56 Bilaga 10.1 och 11.1 arbete med utvecklingen av programmet och med ansökan och på så sätt växer ansökan och arbetet med utbildningen fram i växelverkan mellan arbetsgruppen vid akademin och de externa granskarna för respektive utbildningsprogram. 2 (2) En avstämning hålls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 22 maj 2019 och i fakultetsnämnden den 12 juni 2019 då nämnden kan göra ytterligare medskick till akademin eller till granskarna i det fortsatta arbetet. Vid denna avstämning ska akademin redovisa hur långt man har kommit i sitt arbete. Ett första förslag till utbildningsplan ska redovisas och i det fall en ny examen ska inrättas även ett förslag till examensbeskrivning. Dessutom ska punkten om jämställdhetsaspekten i utbildningen belysas, exempelvis gällande rekrytering, utbildningens innehåll och framtida arbetsmarknad. Fakultetsnämndens frågeställningar till granskarna Akademin lämnar förslag på granskare som har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. När granskare har utsetts förser handläggare vid ledningskansliet dem med ett antal centrala frågeställningar som granskningen ska ta sin utgångspunkt i och som granskarna svarar på vid det sista granskningstillfället. Granskarna kan även lämna synpunkter på andra aspekter och delar i ansökan, men dessa är främst riktade till akademin i arbetet med att ta fram utbildningen. Centrala frågeställningar i granskningen föreslås vara: Motsvarar den beskrivna utbildningen behovet på arbetsmarknaden? Motivera ditt svar. Finns förutsättningar för en forskningsbas inom huvudområdet samt att utbildningen ges i en forskande miljö? Motivera ditt svar. Mälardalens högskola arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och jämställdhetsintegrering i utbildningarna. Är olika jämställdhetsperspektiv tillräckligt belysta i ansökan och i den föreslagna utbildningen? Motivera ditt svar. Vilka är dina synpunkter på utbildningens innehåll, upplägg och programnamn? Motsvarar det dina förväntningar? Motivera ditt svar. Granskarna föreslås också lämna synpunkter på granskningsprocessen. Akademins slutgiltiga ansökan till fakultetsnämnden Akademin inkommer till fakultetsnämnden med den slutgiltiga ansökan den 9 september 2019 för beredning i utskottet den 9 oktober 2019 och beslut i fakultetsnämnden den 23 oktober Ansökan ska innehålla de punkter som anges i fakultetsnämndens processbeskrivning för att inrätta utbildningsprogram (och i förekommande fall huvudområde och examen). I ansökan ska även ingå en redogörelse för den externa granskningen med granskarnas synpunkter samt eventuella åtgärder eller ställningstaganden från akademin utifrån synpunkterna, exempelvis i form av en logg som har förts under arbetets gång.

57 Bilaga 12.1 Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna adjungeras till något av Fakultetsnämndens möten, och diskutera bland annat nedanstående frågor. Uppföljning av kvalitet i verksamheten utgår ifrån MDHs kvalitetspolicy samt eventuellt ytterligare mått på ämnesspecifik kvalitet. Tanken med nedanstående frågor är dels att ge en mer nyanserad bild av forskningsinriktningen än vad bibliometrisk data kan tillhandahålla och dels att utröna om våra indikatorer för kvalitet i forskning behöver uppdateras eller förändras. Frågorna innehåller utöver rena kvalitets- och effektivitetsindikationer, även frågor om koppling mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning, om samverkan, samproduktion, jämställdhet och hållbar utveckling. Motsvarande frågor ställs eller kommer att ställas till nyckelpersoner inom grund- och forskarutbildning. Frågorna och dialogen med forskningsledarna kommer senare att kompletteras med frågor till de enskilda forskarna i enkätform. Synpunkter på frågorna är naturligtvis också välkomna. Forskningsinriktning: Framtidens energi Hälsa och välfärd Inbyggda system X Industriell ekonomi och organisation Innovation och produktrealisering Utbildningsvetenskap och matematik 1. Vad är det generella intrycket av forskningens kvalitet i relation till de resurser som ni har att tillgå inom de olika områden/profiler/ämnen som utgör den forskningsinriktning du representerar? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär låg kvalitet och 10 innebär mycket stark, världsledande kvalitet. Forskningsområde/profil/ämne Marknadsföring och strategi 9 New management practices 8 Redovisning och ekonomistyrning 3 Skattning Nationalekonomi 5 Statsvetenskap 5 Motivera dina skattningar. Marknadsföring och strategi: Marknadsföring och strategi: En aktiv forskningsmiljö. Många internationella publikationer i välrenommerade tidskrifter (flertalet i toprankade journals inom fältet international business/international marketing). Många citeringar. Många externa anslag som bekräftar forskningen relevans och bedömningen av miljöns kompetens. Vital och gynnsam samverkan med företag och organisationer. Forskarna är internationellt aktiva och medverkar i ledande roller på internationella konferenser. Flera är medlemmar i internationella editorial boards och/eller har återkommande gransknings-uppdrag i välrenommerade akademiska 1

58 Bilaga 12.1 tidskrifter. Forskarna bedriver även flera nationella och internationella samarbeten med forskargrupper på andra akademiska institutioner. New management practices: flera internationella publikationer i välrenommerade tidskrifter, publikationer som citeras, flera externa anslag som bekräftar forskningens relevans och miljöns kompetens. De vitsord vi fått från de externa bedömare som bedömt våra beviljade anslag talar om oss som en ung, progressiv och lovande miljö, flera exempel av samverkan med både privata organisationer och offentlig sektor med god resultat, forskare aktiva internationellt med att organisera konferenser och liknande, flera internationella samarbete. Många fler sökande än tidigare på de tjänster vi utlyser, även internationella sökande. Vi hör när vi är ute i världen att det talas gott om oss: vi har rykte om oss att vara en spännande miljö som ligger i framkant. Många vill komma och presentera sin forskning och vi får förfrågningar om att samarbeta från internationellt sett välrenommerade forskare. Gruppen har vuxit till att snart omfatta knappt 20 personer från att ha varit en handfull för några år sedan, och de som rekryterats är duktiga, har spets och tillsammans bredd. Redovisning och ekonomistyrning: Forskning är ännu i ett uppbyggnadsskede och det har under senaste året tillkommit tre disputerade forskare vars forskning är relaterade till ämnet. Det finns ännu inte något finansierade projekt som är direkt kopplade till ämnesområdet men det pågår just nu planering runt framtida forskningsfinansiering. Den låga skattningen handlar därmed inte om hur bra det som görs är, utan om att det inte finns förutsättningar för att utveckla forskningen i dagsläget. Nationalekonomi: Det behövs externa medel för att utveckla ämnet och för att lyckas få större internationellt genomslag. Statsvetenskap: Den forskning som bedrivs är bra och relevant, men fler internationella publikationer och överhuvudtaget större internationell synlighet och genomslag skulle behövas för en högre skattning. Även mer externa medel behöves för att kunna fokusera mer på forskning. 2. För vilka program och i vilken utsträckning utgör forskningsinriktningen, alternativt olika områden/profiler/ämnen, forskningsbas i utbildning på grund- och avancerad nivå? Svara för respektive utbildningsprogram på en skala 1-10 där 1 innebär att forskningsinriktningen har svag utbildningsanknytning och 10 innebär forskningsinriktningen har mycket stark utbildningsanknytning. Programnamn - Forskningsområde/profil/ämne Ekonomprogrammet IEO (utom område statsvetenskap) 8 Civilingenjör Industriell ekonomi IEO 4 International business management IEO (utom statsvetenskap) 8 Skattning 2

59 Bilaga 12.1 Internationella marknadsföringsprogrammet IEO (mest område marknadsföring och strategi) 8 Statsvetarprogrammet IEO (område statsvetenskap) 8 Magister i företagsekonomi IEO (utom nationalekonomi och statsvetenskap) 9 Magisterprogrammet i internationell marknadsföring (mest område marknadsföring och strategi) 9 Motivera dina skattningar. Ekonomprogrammet IEO (utom område statsvetenskap) den forskning som bedrivs inom IEO är starkt knyten till hela utbildningens innehåll. De vetenskapliga metoder som används i forskningen är också de som används av studenterna, på olika sätt, i utbildningen. I och med att forskningen behöver djup, så täcks inte alla område som undervisas av forskning i IEO, däremot är den forskande personal tillräckligt kompetent inom dessa områden för att kunna undervisa och använda sig av forskning i undervisning. Adjunkter förekommer i några kurser även i dessa kurser eftersträvas vetenskaplig koppling vad gäller teorier och metoder. Civilingenjör Industriell ekonomi IEO - den forskning som bedrivs inom IEO är starkt knyten till den delen av utbildningen som utgörs av Industriell ekonomi och organisations ämne och av integrationskurser (övriga tekniska ämne) denna del utgör den delen av programmet som är gemensam för alla teknikbaser. De vetenskapliga metoder som används i forskningen är också de som används av studenterna, på olika sätt, i utbildningen. Studenter som tar examen är behöriga att komma in på forskarutbildningen i IEO. Dock finns det även forskning från teknikbaserna i programmet (datavetenskap, energiteknik, produkt- och processutveckling) som utgör forskningsbas för programmet och därmed blir skattningen 4. International business management IEO (utom statsvetenskap) IEOs forskning är starkt knyten till hela utbildningens innehåll. Redan första året använder sig studenterna av vetenskapliga artiklar i undervisningen och detta intensifieras under senare år. Adjunkter undervisar på programmet, men vetenskaplig koppling vad gäller teorier och metoder krävs på alla nivåer. På många av kurserna undervisar forskare som använder sin egen aktuella forskning i undervisningen. Internationella och välrenommerade forskare inbjuds frekvent att undervisa på programmet. I uppsatsarbetet ställs höga krav på forskningsanknytning och vetenskaplighet. Internationell marknadsföring IEO (mest område marknadsföring och strategi) IMF-programmet är starkt knutet till marknadsföringsforskning som bedrivs på MDH. Adjunkter undervisar på programmet, men även i dessa kurser krävs vetenskaplig koppling vad gäller teorier och metoder. Under sin utbildning får studenterna läsa många forskningsartiklar och lära sig grunderna i teoriutveckling och att arbeta med olika forskningsmetodiker. I sitt uppsatsarbete använder studenterna liknande 3

60 Bilaga 12.1 metoder och modeller som används av forskarna på marknadsföring och strategi. I uppsatsarbetet ställs höga krav på forskningsanknytning och vetenskaplighet. Statsvetarprogrammet IEO (område statsvetenskap). Den forskning som bedrivs inom statsvetenskap är en integrerad del i Statsvetarprogrammet. För en högre skattning skulle behövas att den forskning som bedrivs exempelvis inom politik och kön och urbanpolitik - även återspeglas i utbildningsplanen för programmet samt kursutbud och kursplaner i statsvetenskapsämnet. Det pågår dock ett arbete för att åstadkomma detta. Magister i företagsekonomi IEO (utom nationalekonomi och statsvetenskap) Flera av kurserna bygger på den forskning som bedrivs av oss, exempelvis genom att de kan bygga på seminarier som hålls av olika lärare/forskare kring sina forskningsområden, diskuterar aktuella artiklar med studenterna osv. Den inledande kursen om förändringsledning bygger på den senaste forskningen OCH den senaste kunskapen inom best practice. I Magisterprogrammet i företagsekonomi finns också flera valbara kurser i marknadsföring och strategiområdet. Utbildningen är forskningsnära i den mån att den erbjuder fördjupning inom olika teoriområden. Utbildningen är även forskningsförberedande. Metodkursen i programmet bygger på både metodutvecklingsteori och vetenskapsteori. En del av kursen Företagsekonomisk forskning i praktiken kan läsas av doktorander och är på så sätt integrerad i forskarutbildningen. Magisterprogrammet i internationell marknadsföring (mest område marknadsföring och strategi) Programmet är starkt knutet till marknadsföringsforskningen som bedrivs på MDH. I utbildningen ingår att studenterna får läsa många forskningsartiklar och lära sig grunderna i teoriutveckling och att arbeta med både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetodiker. Programmet är stark kopplat till forskning i och med att studenter till och med har möjlighet att använda den data de samlar in under programmets gång för att publicera sig i akademiska journals (vilket har skett vid ett flertal tillfällen). Utbildningen är i hög grad forskningsförberedande. I uppsatsarbetet ställs höga krav på forskningsanknytning och vetenskaplighet. 3. I vilken utsträckning är forskningsinriktningen knuten till en forskarutbildning? Svara för respektive forskarutbildningsämne på en skala 1-10 där 1 innebär svag forskarutbildningsanknytning och 10 innebär mycket stark forskarutbildningsanknytning. Forskarutbildningsämne- Forskningsområde/profil/ämne Skattning Industriell ekonomi och organisation Marknadsföring, international business och strategi (MIS) 9 Industriell ekonomi och organisation - New management practices 9 Industriell ekonomi och organisation - Ekonomistyrning 4 Nationalekonomi 3 Statsvetenskap 1 Motivera dina skattningar. 4

61 Bilaga 12.1 Både IEO och forskarutbildning inom IEO är breda och interdisciplinära. Därför hamnar skattningen inte på 10 dvs det skulle kunna finnas möjlighet att ha en doktorand som jobbar med något som ingen forskare jobbar med. I praktiken så sammanfaller dock de frågor som är i fokus i forskarutbildningen med de som är centrala för de områden som har doktorander. Ekonomistyrning, Nationalekonomi och Statsvetenskap har i nuläge inga aktiva doktorander och därför är skattningar låga. I synnerhet har det tidigare inte gått att komma in på forskarutbildningen med statsvetenskaplig bakgrund. Nationalekonomiska frågor är närmare kärnan i både IEO och IEO forskarutbildning och därför skattas nationalekonomi högre än statsvetenskap. 4. I vilken utsträckning sker forskningen i samproduktion med det omgivande samhället, med privat och offentlig sektor eller andra organisationer? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samproduktion och 10 innebär mycket stark samproduktion. 7 Motivera din skattning. Skattningen här beror på vad begreppet samproduktion syftar på. Mestadels av forskningen görs i samarbete med privat och offentlig sektor, antingen genom att organisationer är med i studierna som studieobjekt för att de har identifierat ett behov av mer kunskap eller att de är med och definierar forskningsfrågorna. Därför har jag gett mer än 5 i skattningen då jag anser att detta också handlar om samproduktion. Däremot är det sällan en doktor inom området som sitter hos den samarbetande organisationen och forskar, och därmed är de samarbetande organisationer för det mesta inte med i alla delar av forskningsprocessen. Vi har exempel av samförfattade artiklar men de är sällsynta. Oftast är organisationerna mottagare av resultat och till viss del med i att utforma processen, men den vetenskapliga analysen görs mest av MDHs personal. Dock i många fall görs delar av analysen i samband att man presenterar det man sett för dem man studerat deras reaktioner och de diskussioner som följer blir därmed en viktig del av analysarbetet. 5. I vilken utsträckning sker forskningen i samverkan mellan kollegier, forskargrupper, privat och offentlig sektor eller andra lärosäten? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär ingen samverkan och 10 innebär mycket stark samverkan. 7 Motivera din skattning. Svaret ovan ger en bild av samverkan med privat och offentlig sektor som är utbredd då företag eller offentliga organisationer är med och bidrar i de allra flesta projekt och studier. Det förekommer samverka med de övriga kollegierna och det finns ansökningar ute som skulle stärka detta ännu mer, men de flesta studier görs inom kollegiet. Det finns en mängd exempel av samverkan med andra lärosäte, mest på individnivå, men det förekommer också på forskningsprogramnivå (tex Anglia Ruskin i Cambridge). Samverkan mellan område (forskargrupper) inom IEO är i nuläge begränsat då olika område har fokuserat på att växa genom att hitta egna styrkor. Vi kommer att jobba för att stärka den interna samverkan. 5

62 Bilaga Hur väl avvägd är kompositionen av medarbetare i olika positioner (andel professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander)? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär svag komposition (exempelvis alltför få professorer) och 10 innebär stark komposition. 5 Motivera din skattning. Jag har skattat 5 eftersom det finns en del vi kan förbättra. Under 2019 kommer vi att göra ett strategiarbete vilket ska leda också till ställningstagande kring vilka slags profiler vi behöver rekrytera. Vi kommer även att arbeta för att söka forskarubildningsrättigheter inom område Ekonomi. Detta innebär att en del av reflektioner nedan kanske inte längre är aktuella om ett år då vi vet bättre vilka positioner som behövs för den långsiktiga planen att stärka området. I nuläge saknas det professorer, men detta spelar olika roll för olika område. T ex NMP område har vuxit utan professor och inte känt något starkt behov av att rekrytera utan istället använt resurserna för att stärka den forskning som görs. Ekonomistyrning och redovisning har däremot lidit av att det är väldigt svårt i Sverige att rekrytera professor inom dessa områden då gruppen skulle behöva stärkas med en sådan kompetens för att kunna växa. Rekrytering är pågående. Det har inte funnits en tradition av att anställa post-docs vilket är något vi kan överväga. Vi jobbar också på att öka antal doktorander som är fortfarande begränsat. Under 2017 rekryterades 2 och under 2018 rekryterades 3. 2 till är kopplade till satsningen Sörmlandskontrakt och det pågår aktiviteter för att rekrytera några till. Därmed går utvecklingen åt rätt håll. På senare år har flera lektorer befordrats till docenter och flera är nära så att i detta avseende finns det bra balans. Det finns också flera som är mer eller mindre nära att vara professorskompetenta vilket också är tyder på bra balans vad gäller förnyelse och meritering. 7. I vilken utsträckning har medarbetare (professorer, docenter, lektorer, post-docs, doktorander) möjlighet att ägna sig åt forskning? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär liten utsträckning alternativt fragmenterad forskningstid och 10 innebär väl avvägd tid att ägna åt forskning. 5 Motivera din skattning. Jag skattar 5 då detta varierar. Vi är väldigt beroende av externa medel och det har traditionellt varit svårt att erhålla sådana medel med kontinuitet. På senare år har man ökat från 43% till 59% externa medel genom att jobba hårt, men detta har varit mest inom område MIS och NMP. Detta är dock ingen garanti för att man kan fortsätta hålla nivån i framtiden och inte alla inom MIS och NMP har varit med i de framgångsrika ansökningarna. Resten av personal har varit beroende av möjligheten av att få en mindre del av tiden finansierat av de interna forskningsmedlen. Detta är 10% för lektorer, 20% för docenter det finns dock inte resurser till alla utan man får söka och motivera varför man behöver den tiden. Befordrade professorer har 30% forskningstid i tjänsten och professorer har minst 50%. Ett dilemma för närvarande vi är fortfarande relativt få docenter/professorer, vilket innebär att få av oss delar på alltför många/alltför betungande strategiska/ledningsuppdrag. Detta hämmar den akademiska produktionen. 6

63 Bilaga I vilken utsträckning skiljer sig denna möjlighet att ägna tid åt forskning mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att stora skillnader mellan män och kvinnor finns eller kan finnas, medan 10 innebär att det är säkerställt att inga skillnader finns i mäns och kvinnors möjlighet att ägna tid åt forskning. 8 Motivera din skattning. Detta skulle kräva en mer noggrannare utredning. Det som verkar vara fallet är att: - Vad gäller den interna fördelningen av medel så är det ingen skillnad i kriterierna - Vad gäller externa medel så ser vi ingen skillnad men vi vet att finansiärerna har själva uppmärksammat att det kan vara svårare för kvinnor - Det finns andra aspekter man skulle behöva närmare analysera som vilka andra uppdrag man har, i synnerhet administrativa uppdrag (som kan göra det svårare att meritera sig och därmed erhålla extern finansiering, eller som kan göra det svårare att fokusera), vilka forskningsaktiviteter man utför och hur dessa värderas vid bedömning av ansökningar (tex om man är med i betygsnämnder, eller är ute och informerar om forskning, jämfört med publikationer), vilka som involveras i olika projekt, osv. Tidigare utredningar i Sverige har visat att detta kan vara till kvinnors nackdel för kvinnor. På IEO är 3/3 avdelningschefer kvinnor, UL kvinna, FL kvinna, 2/6 ämnesföreträdare kvinnor, programansvar är ca 50%. 9. Hur ser fördelningen av anslagsmedel ut med avseende på jämställda villkor mellan män och kvinnor? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn eller diskussion om jämställdhet förekommer då anslagsmedel ska fördelas och 10 innebär att diskussion om jämställdhet i forskning förekommer ofta och hänsyn tas till diskussionen då anslagsmedel delas ut. Motivera din skattning. Denna fråga är svår att tyda jag tar det gärna muntligt. 10. I vilken utsträckning är perspektiv relaterade till hållbar utveckling integrerade i forskningen? Svara på en skala 1-10 där 1 innebär att ingen särskild hänsyn tas till hållbar utveckling och 10 innebär att hållbar utveckling är helt integrerad i forskningen. 8 Motivera din skattning. IEO har tidigare haft en professor som arbetade specifikt med hållbarhet. I dagsläget har ingen hållbarhet i sin tjänstebeskrivning men hållbar utveckling är en naturlig del av många studier. Detta inbegriper både sociala aspekter och miljö frågor. En del forskning handlar också om att kombinera industriell utveckling eller effektivisering med mer hållbara lösningar. 11. Rangordna hur väl följande indikatorer mäter kvaliteten inom Din Forskningsinriktning: x Antal refereegranskade publikationer x Antal citeringar Antal samproducerade forskningsartiklar 7

64 Bilaga 12.1 Erhållna forskningsmedel i konkurrens Antal doktorsexamina Utgör forskningsbas i flera utbildningsprogram x Utfall i externa forskningsutvärderingar Annat, nämligen: kvantitet och kvalitet av utbyte med omgivande samhälle (relevans och impact); kvantitet och kvalitet på bidrag till akademisk utveckling (t ex genom att arrangera konferenser/track, att vara med i betygsnämnder, att vara opponent på seminarier, osv) Eventuell kommentar: IEO kommer att arbeta inom närmaste tiden med hur vi ska tänka kring kvalitet på forskning för att lyfta fram relevans i det vi gör, inte bara mängden, och fundera kring hur man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa bedömningar på ett sätt som inte reducerar forskningens meningsfullhet. Då vi inte har påbörjat det ännu, så kan vår reflektion kring denna fråga blir mer komplett och genomtänkt nästa år. Frågan är i vilket syfte mäter man kvalitet. Om det handlar om att utveckla forskningen så handlar det mer om att göra en helhetsanalys av var man befinner sig och hur man kan utveckla forskningen, och därefter följa upp det, än att titta på enskilda indikatorer. Vi tycker därmed att initiativ till denna självskattning, och framförallt dialogen om den, är en väldigt bra initiativ som stödjer utveckling av miljön. Vi hamnar själva ofta i att prata om kvalitet i termer av antal artiklar mm (se våra svar på fråga 1), men en mer kvalitativ och holistisk bedömning skulle kännas mer meningsfull för de inblandade forskarna och förhoppningsvis inte uppvisa samma bi-effekter av kvantitativa indikatorer som löper risken att leda till att glömma att artiklar, att söka medel, osv är medel för att bidra till kunskapsutveckling snarare än mål i sig. Man skulle då kunna göra självvärderingar där man motiverar varför den forskning man gör är relevant och rigorous. Motiveringar kan variera mycket mellan ämnena (som t ex när vi säger att en miljö är spännande och uppfattas arbeta med något nytt och relevant) och det intressanta blir att följa upp utvecklingen över tid snarare än jämföra mellan ämnen. Vad gäller de föreslagna indikatorerna: - Refereegranskade publikationer är snävt om man inte inkluderar böcker och bokkapitel som har ibland lite annan process vad gäller granskning. - Nästan alla indikatorer behöver värderas i förhållande till nån form av referensvärde inom fältet och till forskningsinriktningens storlek (i termer av resurser) om man vill jämföra rakt av mellan ämne. Annars kan man jämföra över tid inom samma ämne om man vill arbeta med utveckling av forskning. - Forskningsmedel är ett medel, inte en indikator på forskningens kvalitet, egentligen. - Antal samproducerade forskningsartiklar (om man menar samproducerade med någon som arbetar i privat eller offentliga organisationer exklusive högskolor och universitet) är starkt beroende på fältet och är i IEOs fall närmast noll. Doktorer i IEO som inte fortsätter inom akademin brukar inte syssla med forskning inom IEO område, utan får andra slags roller. Det finns inte en enhet som sysslar med tex ledarskapsforskning på ett företag. Därmed blir detta en indikator som synliggör bara ett slags samproduktion som är möjligt i vissa fält men inte andra. 8

65 Bilaga Antal doktorsexamina är i sig inget som säger något om kvalitet. Det beror på storlek på finansiering och typ av finansiering (vissa finansiärer är inte intresserade av att ge anslag som täcker lön för doktorander). Dessutom har man redan inkluderat deras artiklar när man mäter antal publikationer (om man skriver sammanläggning) och då räknar man samma prestation två gånger. Däremot skulle antal doktorsexamina i förhållande till antal antagna doktorander eller i förhållande till storlek på finansiering kunna visa på huruvida man har en miljö som klarar av att ta hand om doktorandutbildning. Detta behöver inte nödvändigtvis dock vara tecken på kvalitet i stort. - Att utgöra forskningsbasen är i sig ingen indikator för kvalitet, snarare visar på ett behov av forskning inom ett visst område. - Varje indikator har stora begränsningar om den används för sig. 9

66 Bilaga 13.1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2018/2587 Besluts-PM Handläggare Helene Lindgren Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Ansökan har därefter kompletterats och förtydligats i samråd med ansvariga handläggare. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen En första avstämning har tidigare gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december 2018, i enlighet med fakultetsnämndens process för inrättande av nytt utbildningsprogram (dnr 2018/0250). Fakultetsnämnden lämnade vid detta tillfälle ett medskick till akademin gällande en av kurserna i årskurs 3 och hanteringen av praktikplatser i denna. Nämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Faktasammanställning Akademins ansökan innehåller de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram: Behov av utbildningen i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud Förutsättningar i form av lärarkompetens, utbildningsmiljö, forskningsanknytning och samverkan/samproduktion Programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling Studentperspektiv efterfrågan och möjlighet att påverka och bidra till utveckling inom programmet Arbetslivsperspektiv arbetsmarknadens behov, anställningsbarhet Beredning på akademin förankring i kollegiet, studenters synpunkter, branschrådets synpunkter Förslag på externa granskare Förslag på utbildningsplan Examensmålmatris

67 Bilaga 13.1 Innehåll i ansökan Akademin beskriver i sin ansökan att behovet för ett folkhälsovetenskapligt program med fokus på hållbar utveckling finns, både bland presumtiva studenter och på arbetsmarknaden. Det ligger dessutom i linje med samhällsutvecklingen och arbetet med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Akademin gör i sin ansökan en jämförelse med andra lärosätens utbildningar i folkhälsovetenskap och menar att detta programförslag är unikt med sin inriktning på social hållbar utveckling. Tanken är också att det nya kandidatprogrammet på ett bättre sätt än tidigare ska knyta an till högskolans nya masterprogram i folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd (AMM10). Akademin har för avsikt att bedriva utbildningen med befintlig personal tillsammans med en planerad nyrekrytering med särskild kompetens inom social hållbar utveckling. 2 (3) I ansökan beskrivs programmets innehåll och upplägg, inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling. Varje kurs finns kort beskriven och i den bifogade examensmatrisen framgår hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. Sedan avstämningen i utskott och fakultetsnämnd har akademin gjort förtydligande i beskrivningen av kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin 6, när det gäller hantering av och ansvar för praktikplatser i kursen (s 13-14). Där framgår att kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser dit studenterna kan söka sig, men att det är studentens ansvar att ta kontakt och ordna med platsen. Studenten kan också själv komma med förslag på arbetsplats. Samtliga praktikplatser ska uppfylla ett antal kriterier för att bli aktuella. Förslag på externa granskare Vid inrättande av nya utbildningsprogram utser fakultetsnämnden externa granskare, vanligtvis två till tre stycken med representation från såväl akademi som studenternas framtida arbetsmarknad, med uppdrag att granska akademins ansökan och förslaget på utbildningsplan. Akademin lämnar i sin ansökan förslag på fyra externa granskare: Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet Per-Inge Hellman, hållbarhetsstrateg vid Västerås stad Anna-Maarit Tirkkonen, folkhälsostrateg vid Eskilstuna kommun Lena Nyman, ANDT-samordnare vid Länsstyrelsen Västmanland Av dessa fyra är det en person, adjungerad professor Yvonne Forsell, som representerar annat lärosäte. Hon är också verksam vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm. Övriga tre representerar folkhälsoarbete i kommunal och statlig sektor. Överväganden Praktikplatser i tillämpningskursen Vid fakultetsnämndens möte den 12 december 2018 gjordes ett medskick till akademin gällande kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i årskurs 3. Utskottet och fakultetsnämnden tyckte inte att det framgick tillräckligt tydligt i ansökan hur hanteringen av praktikplatser skulle gå till och var ansvaret ligger för att ordna en plats. Dessutom önskade nämnden en redogörelse för hur kursen och praktikplatserna kvalitetssäkras.

68 Bilaga 13.1 Kursen ges redan idag i det befintliga folkhälsoprogrammet som en valbar kurs i årskurs 3 och akademin tänker sig att hanteringen av praktikplatser i det nya programmet kommer att fungera som nu, genom att kursansvarig kan bistå med förslag på arbetsplatser som gärna tar emot studenter och som i många fall har gjort det tidigare. Akademin har kontakter med arbetsgivare inom ramen för befintligt program och har även tagit nya kontakter med en större geografisk spridning än tidigare. Studenten kan också komma med ett eget förslag, men arbetsplatsen måste i båda fallen uppfylla ett antal kriterier och kunna bistå med en handledare för studenten under kurstiden. 3 (3) Att kursen i det nya programförslaget är en del av det ordinarie kursutbudet, istället för en valbar kurs som i det nuvarande folkhälsoprogrammet, talar för att det yttersta ansvaret för att ordna praktikplatser bör ligga på akademin, vilket ansökan inte ger uttryck för. Samtidigt har det upplägg som föreslås, där studenten också har ett stort ansvar för att ordna praktikplats, redan prövats och fungerar väl i den valbara kurs som ges idag. Akademin har också inför det nya programmet gjort stora ansträngningar med att kontakta tänkbara arbetsplatser där folkhälsoarbete bedrivs på olika nivåer. Val av granskare Akademin har föreslagit fyra externa granskare som samtliga har tackat ja till att granska ansökan. Granskarna har kompetenser inom flera olika sektorer och bör kunna bidra med olika perspektiv som kan vara värdefulla för akademin och inför fakultetsnämndens slutliga ställningstagande om att inrätta programmet. Vanligtvis utses två till tre granskare och i det fall nämnden kommer att göra ett urval, föreslår akademin att de tre förstnämnda granskarna utses. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet den 7 februari 2019 och ställde sig positiva till det föreslagna programmet och ansökan i sin helhet. Diskussionen om externa granskare berörde främst vikten av ett vetenskapligt perspektiv och utmynnade i en rekommendation till fakultetsnämnden om att utse tre av de föreslagna granskarna samt att överväga att utse ytterligare en granskare från annat lärosäte, utöver den granskare som föreslås från Karolinska Institutet. Akademin har därefter föreslagit att även Elisabeth Fosse, professor i hälsofrämjande arbete vid Universitetet i Bergen, ska utses till extern granskare. Hennes särskilda specialområden är ojämlikhet i hälsa, folkhälsopreventiva och hälsofrämjande åtgärder, barns och ungas hälsa, global utveckling och sociala utvecklingsmöjligheter för hälsa. Hon har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser att akademins ansökan är komplett och av sådan kvalitet att den kan gå vidare till extern granskning och föreslår att de tre förstnämnda granskarna utses, i enlighet med akademins förslag. Därutöver föreslås att nämnden överväger att utse ytterligare en granskare från annat lärosäte, i enlighet med utskottets rekommendation. Granskarnas synpunkter föreslås inkomma senast den 5 april 2019 för att akademin därefter ska ges möjlighet att lämna kommentarer för vidare beredning inför utskott och nämnd i maj och juni, då ett eventuellt beslut om inrättande kan fattas.

69 Bilaga (14) Ansökan till fakultetsnämnden och utskott inför nytt program i folkhälsovetenskap Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bakgrund Folkhälsovetenskapliga programmet har under de senaste 20 åren erbjudits som utbildning inom akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola (MDH). Under senare år har folkhälsoämnet alltmer kommit att kopplas till hållbar utveckling och behovet av att främja människors livsstil för hälsofrämjande effekter. Utifrån detta och även som en del i att öka söktrycket till utbildningen önskar vi kunna erbjuda ett aktuellt och modernt program vilket har förankrats och fått stöd av externa samverkansaktörer, studenter och framtida arbetsplatser. Vi avser med detta programförslag kunna möta arbetsmarknadens behov ytterligare genom att bidra med en utbildning som ger kunskap inom områden som samhället efterfrågar, vilket även ökar studenternas anställningsbarhet efter studierna. Då tidigare fokus i programmet varit folkhälsovetenskap per se, lägger vi nu till ansatserna hållbar utveckling och livsstil vilket breddar möjligheterna för vilka arbeten studenterna kan söka efter sin examen. Vidare så stärker vårt nya program ytterligare koppling till magister- och masterutbildningarna vi erbjuder i folkhälsovetenskap. Vi får dessutom en tydligare koppling till forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gynnar forskning inom tvärvetenskapliga samarbeten internt och externt. Vi har tillgodosett arbetsmarknadens behov och efterfrågan om att öka möjligheten till arbete efter examen. Vi har även tillgodosett tidigare och nuvarande studenters önskemål om att stärka utbildningen inom områden som livsstil och psykisk ohälsa. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Vi skapar nu ett program som är grundat i FNs Globala mål Agenda 2030, för hållbar utveckling. MDH har redan antagit utmaningen att arbeta med dessa mål: Sverige har skrivit under hållbarhetsmålen och vi vill erbjuda en utbildning som utbildar människor som kan jobba vidare med dessa mål. Region Västmanland och Västerås stad har som vision att bli ledande i Sverige på miljö- och klimatområdet så det finns bred förankring regionalt att jobba med dessa frågor, våra kontakter inom branschen efterfrågar ett program som har stort inslag av hållbar utveckling. I Sverige finns idag 9 program i folkhälsovetenskap på högskole- och universitetsnivå. Inget av dessa program har den aktuella inriktning (eller liknande) som vi nu planerar för. Närmast kommer Högskolan i Gävle som

70 Bilaga 13.2 har ett program som ger examen till strateg i hållbar utveckling. Deras program och kurser fokuserar mer på biologi och labbundervisning mer åt miljökunskap, vilket vårt nya program inte inkluderar. 2 (14) Större delen av programmet finns på campus Västerås med några inslag av kurser med flexibelt lärande och fristående kurser för att nå studenter från ett större geografisk upptagningsområde. Lärarkompetensen år 2020 vid kursstart har vi redogjort för nedan och vi kan motivera för att det finns både goda förutsättningar och kompetens för att med god kvalitét kunna bedriva vårt föreslagna program. Forskningsanknytning 2 Professorer, två docenter, 5 lektorer inom ämnen som täcker olika delar av planerat program. På sikt planeras även för doktorand inom Folkhälsovetenskap. Kompetensområde tillägg: Med en nyrekrytering av ämneskunnig inom hållbar utveckling så kan vi bedriva den planerade utbildningen med befintlig personal. Samtliga i lärarkollegiet kommer att genomgå en grundutbildning inom hållbar utveckling social hållbar utveckling av samhället. Tillika litteraturinläsning om ämnet. Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin Januari-mars 2018: Kontinuerliga diskussioner gällande Folkhälsoprogrammets sjunkande antal av förstahandssökande, med akademichef Maria Müllersdorf, professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson samt vid APT i januari och februari. Orsak och åtgärd diskuteras gällande behov och förutsättningar för att ändra inriktning på programmet i syfte att bättre möta arbetsmarknadens behov, öka anställbarheten hos studenterna samt öka antalet förstahandssökande. Process gällande tidsplan påbörjades. Februari-maj 2018: omvärldsanalyser genomfördes gällande övriga folkhälsoprogram i Sverige, kontakt med externa nyckelpersoner inom folkhälsoarbete i Västerås stad, Länsstyrelsen Västmanland, Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen Södermanland, Eskilstuna kommun, SISU idrottsutbildarna i Västmanland och Södermanland, Enköpings kommun, Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland m.fl. Under APT under hösten diskuterades även inriktning mot social hållbarhet som ett viktigt inslag i folkhälsoprogrammet i enighet med omgivande samhälle. Vid diskussion med studenter i T4 och T6 gällande framtida önskemål vid nytt programinnehåll framhölls psykisk ohälsa, projektledning och droger/missbruk som önskade kursinslag. Maj-juni 2018: Fortsatta diskussioner med akademichef, utbildningsledare, anställda, studenter och externa samverkansaktörer om framtida program, arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Branschrådet fick frågan om vad de önskade av våra studenter, i sin roll som framtida arbetsgivare. Juni 2018: En arbetsgrupp inkluderande professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef

71 Bilaga 13.2 Charlotta Hellström arbetade fram en preliminär utbildningsplan för framtida folkhälsovetenskapliga program. En lärarkompetensmatris togs fram och påvisade förutsättningar för att kunna driva framtida föreslaget program. Forskningsanknytningen, i relation till forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) och övriga program vid MDH/HVV togs upp i dessa diskussioner och möten. 3 (14) Augusti 2018: En heldag avsattes för att hela kollegiet på folkhälsoavdelningen skulle gå igenom förslaget på utbildningsplan. Det blev många intressanta diskussioner och en hel del förbättringar/förändringar, flytt av kurser o.s.v. genomfördes. Ett exempel som diskuterades och mottogs positivt är att hälsofrämjande arbete, hälsans bestämningsfaktorer, policys och styrdokument inom folkhälsans många olika områden kommer att ingå som ett naturligt inslag inom majoriteten av de planerade kurserna. Det hälsofrämjande inslaget är alltså inte borttaget utan får en mer naturligt integrerad del för de olika ämnen som ingår i kurserna. Hur detta kan ske inom respektive kurs sedan har diskuterats vidare vid ämneslagsträffar. Augusti-september 2018: Planering av inrättandeprocessen fortsatte i samråd med ledningskansliet, akademichef och utbildningsledare (Agneta och Ylva). Fortsatta diskussioner inom kollegiet vid APT samt vid branschråd och programråd. September 2018: Programförslaget presenterades vid ett uppstartsmöte där arbetsgruppen från folkhälsoavdelningen (professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström) samt utbildningsledare från HVV och handläggare från ledningskansliet ingick. Vi fick klartecken att fortsätta processen och även beröm för ett gediget förarbete både muntligt och skriftligt. Ett förslag på utbildningsplan diskuterades via branschrådet där även studenter från samtliga terminer inom nuvarande folkhälsoprogram vid MDH deltog. Samtliga var väldigt positiva till förslaget och ett fåtal justeringar föreslogs av både studenter och branschrådets deltagare. Det framgick även en önskan om att få vara delaktig vid skapandet av kursplanerna. Länsstyrelsens representanter liksom representant från Västerås stad föreslog ett aktivt samarbete även inom kurserna gällande både utbildning och examinationsmoment när det gäller social hållbar utveckling och livsstil och levnadsvanor. Oktober-november 2018: Fortsatt övergripande planering av kursinnehåll, hållbarhetsperspektiv, jämställdhet och internationaliseringsinslag i programmet. Vid samtliga APT fanns processen med nya programmet med som en punkt öppen för diskussioner och frågor. Ny akademichef Anna Letterstål fick en muntlig presentation om planerad ansökan. 28 november 2018: Avstämning med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå där underlaget för framtida program presenterades av docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och professor Katarina Bälter. Avdelningschef Charlotta Hellström deltog ej på grund av

72 Bilaga 13.2 sjukdom men har funnits med i planering inför mötet via telefon och mailavstämningar. 4 (14) 12 december 2018: Möte fakultetsnämnd, med presentation (Charlotta Hellström) av planerat program. 11 januari 2019: Fullständig ansökan lämnas in till fakultetsnämnden. Studentperspektiv för fortsatt planering Studenternas input är betydelsefullt för fortsatt arbete med programmets innehåll och undervisning. Under planering inför ansökan har studenter varit del av processen kontinuerligt. Även i framtida arbete med kursplanering kommer studenter att ta del av och ges möjlighet att påverka det fortsatta arbetet med programmet och dess kurser. Vid framtida planeringsmöte bjuds studenter från olika terminer in för vidare diskussioner. Dessutom involveras linjeföreningen Folke och studentrådets representanter även under den framtida processen med programmets planering. Förslag på Externa granskare av ansökan: De tillfrågade granskarna motsvarar olika kompetenser och erfarenheter inom folkhälsoarbete, både teoretiskt och praktiskt. Vi ser det som en styrka att få kommentarer från både kommun, landsting och annat lärosäte med folkhälsoutbildning. Dessutom täcks områdena folkhälsa, hållbar utveckling och livsstilsperspektiv av de föreslagna granskarna. Yvonne Forsell. Professor i folkhälsovetenskap och MD psykiatri och geriatrik. Arbetar vid sektionen för epidemiologi och folkhälsovetenskaplig interventions forskning. Karolinska Institutet. Solna. Yvonne.forsell@ki.se Telefon: Per-Inge Hellman, Hållbarhetsstrateg. Ansvarig för kommunens folkhälsoarbete. Stadsledningskontoret. Västerås Stad. Telefon: Per-Inge.Hellman@vasteras.se Anna-Maarit Tirkkonen, Folkhälsostrateg Kommunledningskontoret/Välfärd, Eskilstuna kommun Telefon: , , anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se Lena Nyman, ANDT samordnare, Avdelningen för samhällsutveckling, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Telefon: , lena.nyman@lansstyrelsen.se Reflektioner över jämställdhet Jämställdhet kommer att ingå som en strimma i våra kurser inom programmet. Då jämlikhetsfrågor är en naturlig del i folkhälsan är det även ett naturligt inslag. Om man ser ur ett studentperspektiv så är majoriteten av sökande till vårt tidigare program kvinnor, dock kan vi se en kontinuerlig ökning av män i vårt program. I år har vi ca 10 män av 50 i programmet. Vi hoppas nu med vårt nya programutbud kunna locka ännu fler män att söka sig till vår utbildning. All utbildning sker med hänsyn till jämställdhetsperspektiv i enlighet med MDHs direktiv och riktlinjer.

73 Bilaga 13.2 Gällande lärare så är vi även där en majoritet kvinnor som arbetar på folkhälsoavdelningen. En anledning är att vi har fler kvinnor som söker våra utannonserade tjänster samt följer övrig trend inom hälsa och vårdyrken. En reflektion är dock att vi har fler manliga gästföreläsare och konsulter i programmet än kvinnliga. Ekonomikurserna vi har i dagens program leds av två manliga ekonomer från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST). I omgivande samhälle verkar det finnas en jämnare könsfördelning inom folkhälsoarbeten. Så det blir en utmaning för oss att nå även en manlig studentgrupp och att rekrytera fler män vid framtida personalrekryteringar. Gällande kurslitteratur så planeras en gedigen genomgång av all kurslitteratur där jämställdhetsaspekten ses över. 5 (14) Reflektioner över hållbar utveckling I och med samhällets utveckling och folkhälsans utveckling när det gäller att mer arbeta för hållbara insatser på både kort och lång sikt, för individ, grupp och samhälle så bör utbildningsmöjligheter följa trenden. Därför ligger vi helt rätt i tiden när vi erbjuder ett folkhälsovetenskapligt program med inriktning särskilt mot hållbar utveckling, med särskild vikt vid social hållbar samhällsutveckling. Omgivande aktörer i folkhälsoarbete har redan påbörjat ett arbete som inkluderar detta och det är efterfrågat att vi ger utbildning som förbereder för senare arbetsliv där både folkhälsa och hållbar utveckling finns interagerat. Folkhälsovetenskapen utgör grunden för programmet och nu utökar vi med kunskaper även för hur folkhälsoarbete gynnar även kommande generationer. Allt grundat i FNs globala mål för hållbar utveckling. I linje med regering, regionalt och lokala beslut. Dessutom har MDH redan påbörjat arbete med att arbeta efter dessa mål. Reflektioner över livsstil/levnadsvanor Människors livsstil och levnadsvanor sätter grunden för deras hälsa. På alla nivåer i samhället bedrivs arbeten kring dessa områden. Genom att vi ger studenterna kunskaper inom dessa områden ökas markant deras möjligheter till framtida arbeten inom även andra arbetsinriktningar förutom specifika uppdrag som folkhälsovetare. Att även inkludera de olika perspektiven; individ, grupp, samhälle och barn, unga, vuxna och äldre breddar anställningsbarheten än mer. Dessutom finns det en stor efterfrågan för kurser inom livsstil och levnadsvanor på högskole-/universitetsnivå både från studenter och omgivande samverkansaktörer. Därav valet att lägga dessa som fristående för att kunna ta in större mängd studenter med olika bakgrund, erfarenhet och ämnestillhörighet. Möjlighet till arbete efter studierna I och med att vi breddar folkhälsoprogrammet till att tydligt även inkludera hållbar utveckling och livsstil inklusive psykisk ohälsa och beroendeskapande medel, kost och fysisk aktivitet öppnar det upp för studenterna att söka och vara attraktiva för ett stort utbud av arbeten inom hälsa och livsstil. Hållbar utveckling för människors hälsa inkluderar ett relativt nytt sätt att arbeta vilket har lett till nya arbetsuppgifter inom bland annat kommun, landsting, länsstyrelsen och politiken där det även finns en efterfrågan på intern kompetensutveckling och utbildning inom områdena. Vi utbildar för

74 Bilaga 13.2 framtida hälsoarbeten och vår programidé matchar verkligen arbetsmarknadens efterfrågan enligt våra externa samverkansaktörer vilka har varit med i processen i att ta fram vår programidé. Ett samarbete har även skett med Folke (folkhälsostudenternas linjeförening) samt tidigare studenter år 3 på folkhälsoprogrammet. Studenternas synpunkter har främst handlat om kursinnehåll men gällande själva programmet är de mycket positiva till att livsstil får mer plats och att de fristående kurserna nu tydligare kan relateras till framtida arbete. 6 (14) Reflektioner över internationalisering För att utveckla internationalisering inom folkhälsoprogrammet sker inom detta programförslag följande: Utveckla och öka utbudet kurser med undervisning på engelska på grundnivå. Kursen Global health and Sustainable development, 7,5 hp, genomförs på engelska och är dessutom en fristående kurs som kommer att ingå i det internationella kurserbjudande som MDH annonserar till internationella studenter och internationella avtal. Vi uppmuntrar som tidigare våra studenter till internationell mobilitet inom utbildningen inom exempelvis examensarbetets datainsamling, Minor Field Studies (stipendium) och fältarbete inom Public health Sciences and Social Sustainable development. Dessutom redogörs även för studenternas möjlighet till utbytesstudier inom termin 4 och termin 5 i enlighet med aktuella avtal inom akademi HVV. Folkhälsostudenter har under tidigare år varit intresserade av att utveckla sitt lärande utomlands och detta är något som vi ständig arbetar med tillsammans med studenterna, för att kunna erbjuda. Dessutom strävas efter att hålla en god kvalitet i den undervisning som sker utomlands inom ramen för programmet. De studenter som genomför utbildningsmoment som sker utomlands får sedan presentera sina erfarenheter för studenter och lärare vid programmet. Vi kommer även inom olika nivåer att verka för att samtliga delar av vårt program ska innehålla relevanta internationella dimensioner. Redan vid planering av kursinnehåll och lärandemål i kursplanearbetet ska internationalisering vara synligt inom samtliga kursplaner i syftet att bidra till att studenterna utvecklar internationella perspektiv inom kursområdet. Litteratur inom samtliga kurser i programmet ska inkludera internationella vetenskapligt publicerade artiklar på engelska. Artiklarna ska vara Peer Review artiklar, och syftar till att ge ett internationellt perspektiv till det område som avhandlas. Dessutom ökar detta studenternas förståelse och förmåga att ta till sig och utveckla förmågan att tillämpa engelskt akademiskt språk. Vi avser även att ytterligare förstärka delar av interkulturalism inom diskussioner som förs i klassrummen och andra forum. Syftet är att människor med olika kulturer kommunicerar med och påverkar varandra via erfarenhetsutbyte. Folkhälsoprogrammets studenter inkluderar ofta ett flertal studenter med internationell bakgrund vilket ger möjligheter till att förståelsen och utveckling gällande andra kulturers hälsa och förutsättningar till hälsa gynnas. På liknande sätt ska gästlärare, gästforskare och

75 Bilaga 13.2 doktorander inom akademin i högre utsträckning vara del i studenternas naturliga inlärningsmiljö. Att stärka internationalisering på hemmaplan gör studenterna dessutom mer anställningsbara då de har ytterligare reflektioner och kunskaper med sig. Att språket oftare sker på engelska via inläsning av material, filmer och via gästföreläsare är ytterligare berikande för studenternas utveckling av kunskap inom högre utbildning. 7 (14) Genom ett strukturellt arbete med ovan nämnda delar finns goda förutsättningar för att alla studenter inom programmet får ta del av internationalisering som tidigare främst tillämpats av de studenter som själva önskat utveckla sina kunskaper inom fältet. Folkhälsoarbete i framtiden handlar till stor del om att kunna bemöta, förstå och rikta hälsofrämjande insatser till det mångkulturella samhället som befinner sig i en global kontext. Examensbeskrivning Lokal examensbeskrivning för kandidatexamen i folkhälsovetenskap hämtad från MDH:s lokala examensordning: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Lärarkompetensmatris och planerade lärarresurser år 2020 Namn Katarina Bälter Peter Larm Charlotta Hellström Fabrizia Giannotta Robert Larsson Camilla Ramsten Elisabeth Jansson Helena Olsson Professor, Folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition Docent, Universitetslektor Socionom. Med. Dr. klinisk forskning Universitetslektor Med. Dr. Folkhälsovetenskap, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Docent, Universitetslektor och PhD Psychology. Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap. Fil. Dr. Arbetslivsvetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Fil. Dr. Socialt arbete Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetsadjunkt Fil. Mag. Folkhälsovetenskap

76 Bilaga 13.2 Susanne Eriksson Maria Norfjord Van Zyl Kent Nilsson Lina Nilsson Nyrekrytering Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Leg. sjuksköterska, Med. Dr. Folkhälsovetenskap Adjungerad professor, psykiatri, neurovetenskap och folkhälsovetenskap Uppsala Universitet och Region Västmanland, Centrum för klinisk forskning Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Rekrytering av disputerad person med kunskapsområde hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv 8 (14) Programmets kurser samt behörighetskrav Termin 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N (MedVet) Termin 2 Termin 3 Termin 4-5 Termin 4 Termin 5 Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Valbara kurser Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15hp, G1N (Valbar programkurs, fristående kurs) Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development), 7,5 hp, G1N (Valbar programkurs, språk engelska, fristående och flexibel kurs) Projektledning, 7,5 hp, G2F (Valbar programkurs, fristående kurs) Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK) Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK, flexibel kurs) Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F

77 Bilaga 13.2 (PK, FK, flexibel kurs) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F (PK,FK) 9 (14) Termin 6 Hälsofrämjande arbete tillämpning, 7,5 hp, G2F Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E Information om respektive kurs TERMIN 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Här läggs grunderna inom kärnämnet folkhälsovetenskap för att ge studenterna förståelse för bredden inom ämnet, och en stabil bas bygga vidare sin kunskap på. Under denna termin betonas även särskilt grunderna i vetenskapligt skrivande och reflektion över eget lärande. Ett tvärvetenskapligt ämne som folkhälsovetenskap kräver en ökad förmåga att reflektera över de olika delarna i förhållande till helheten. Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N Som utbildad folkhälsovetare förväntas det att du har en grundläggande kunskap om hur bestämningsfaktorer kopplat till individers livsstil/levnadsvanor påverkar hälsan i förhållande till utbredning av folksjukdomar. Inkluderat är grunder i epidemiologi i syftet att studenter ska kunna söka, hitta och förstå relevant vetenskapliga data, artiklar och statistik gällande folkhälsorelaterade sjukdomar och risk/friskfaktorer för folksjukdomar. Kursen ges inom huvudämnet Medicinsk vetenskap och inkluderar anatomi och fysiologi kopplat till folksjukdomar och levnadsvanor. TERMIN 2 Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N Inkluderat såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt betoning på kritiskt tänkande/källkritik, akademiskt skrivande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursens bas ligger i att studenterna ska förstå forskningsprocessens olika moment. Grundläggande förutsättningar för att utföra empiriska studier inkluderas i denna kurs liksom vikten av evidensbaserad kunskap och etik i forskning. Kursen är i stora delar en kurs där studenterna får testa sina teoretiska kunskaper och prova på att planera, genomföra och presentera en pilotstudie och en intervjustudie inom studentgruppen. Dataprogrammet SPSS används som statistikprogram. Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F För att förstå hur vi ska skapa ett hållbart samhälle för befolkningens hälsa måste kunskap finnas om vad som styr individens val av livsstil. För att kunna förstå och tillämpa detta vid hälsoåtgärder krävs kunskap inom

78 Bilaga 13.2 hälsopsykologi som inkluderar teorier om hälsobeteenden, motivation till förändring, hälsolitteracitet samt hälsokommunikation. 10 (14) Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N För att förstå hållbar utveckling som helhet behövs en grundkunskap inom alla tre dimensioner inom hållbar utveckling; Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. En förståelse för framväxt, koppling till folkhälsoarbete, nutid och framtida utmaningar. I denna kurs avser vi att till stor del använda oss av fallbeskrivningar ur samhällsprojekt inom området. Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N En kurs där de ekologiska och ekonomiska dimensionerna för hållbar samhällsutveckling lyfts fram. Arbetet med en socialt hållbar samhällsutveckling kräver att hänsyn tas även till den ekologiska och ekonomiska hållbarheten för att nå hållbarhet. Att ha alla tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) av hållbarhet med som obligatoriska kurser i programmet anses som en styrka. För den ekonomiska delen har vi ett fortsatt samarbete med Per Janze, lektor i ekonomi vid akademi EST som gärna önskar fortsatt samarbete med folkhälsan då han tidigare haft kurser i folkhälsoprogrammet i hälsoekonomi. TERMIN 3 Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Betonar det sociala perspektivet inom hållbar utveckling genom att fördubbla poängen där gentemot de andra dimensionerna, då folkhälsan mer finner stöd i socialt hållbara delar av hållbar utveckling. Inom social hållbarhet ges ett fokus både på hur samhället och individen påverkas av bland annat jämlika förhållanden, relationer, mångfald och inkludering. För ett hållbart samhälle måste ett större fokus handla om att få till social hållbarhet. Detta har uppmärksammats av politiken som efterfrågar strategier för hur kommuner och landsting kan arbeta vidare med frågan. Inom kursen diskuteras detta ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Jämställdheten är en del av jämlikhet i hälsa som i sin tur är folkhälsovetenskapens mest väsentliga område. Utbildning inom folkhälsovetenskap präglas av ett jämlikhetsperspektiv i såväl mål som strategier. Detta synliggörs nu ytterligare genom att ha en obligatorisk kurs i termin tre där jämlikhet, mångfald och inkludering betonas även i titeln. Här redogörs för utsatta grupper i samhället inom olika målgrupper och arenor. Vi reflekterar även över mångfaldens betydelse för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Delaktighet och inkludering är en viktig del i folkhälsovetenskap där vi talar om begrepp som empowerment och känsla av sammanhang (KASAM) som förutsättningar för god hälsa. Dessa begrepp belyses utifrån jämlikhetsperspektiv. Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F För att nå en hållbar samhällsutveckling för alla åldersgrupper i befolkningen, behöver folkhälsan förstås ur ett livscykelperspektiv. Kunskaperna om livsstil fördjupas här inom områdena barn, ungdomars,

79 Bilaga 13.2 vuxnas och äldres hälsa både ur ett individ och samhällsperspektiv. Hur ser hälsosituationen ut i de olika målgrupperna? Vilka är särskilt framstående risk- och friskfaktorer för dessa? Vilka förutsättningar, lagar, rättigheter finns för de olika målgrupperna att ha en god hälsa? 11 (14) Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Kunskaper om implementering av hälsofrämjande arbete på samhällsnivå är avgörande för att uppnå hållbarhet i folkhälsoarbetet. I denna kurs lär sig studenterna att via vedertagna handlingsplaner och styrdokument i kommuner och landsting formulera egna och kritiskt granska befintliga hälsofrämjande insatser som bedrivs på samhällsnivå. För att en implementering ska lyckas behövs planering och även utvärdering inrymmas i insatsen. Planering, genomförande (teoretiskt), uppföljning/utvärdering ingår i kursens innehåll. TERMIN 4 Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs Hälsofrämjande arbete utgår ofta från ett så kallat arenaperspektiv som innebär att samhället arbetar för att skapa stödjande betingelser för hälsa i naturliga miljöer där människor befinner sig. Sådana miljöer kan vara skola, trafik, bostadsområde och arbetsliv. För att exemplifiera detta perspektiv är arbetslivet en mycket passande arena att utveckla kunskap inom. Kunskap inom just denna arena främjar även framtida anställningsbarhet. Ledarskapets betydelse för hälsan inkluderas i kursen. Att denna kurs är valbar främjar även möjligheten att göra denna till fristående för andra än programmets studenter. Att göra kursen både valbar inom programmet och att erbjuda den som fristående är en fördel både för kunskapsutveckling i samhället, kursens budget, samt tillför programstudenterna möjligheter till nätverksbyggande, kunskap och exempel utanför högskolans väggar. Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development,), 7,5 hp, G1N, Valbar, fristående och flexibel kurs FNs globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ligger till grund för kursen som ges på engelska. Att kursen ges på engelska via flexibelt lärande möjliggör även för icke svensktalande och internationella studenter att läsa kursen. Kursen innefattar ett globalt perspektiv på hälsoutveckling samt hållbar utveckling. En del av kursen handlar även om hur den internationella utvecklingen av folkhälsan påverkas av globalisering. Förutsättningar för hälsa skiljer sig åt beroende på var i världen du lever. Studenterna lär sig hitta fakta om hälsosituationer i olika länder, dess orsaker och förändringsmöjligheter eller hinder för förändringsmöjligheter. Projektledning, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående kurs Folkhälsovetenskap bygger på en holistisk syn på hälsa och är av naturen ett tvärvetenskapligt ämne. Som utbildat folkhälsovetare hamnar du ofta i positioner där projekt bestående av olika aktörer och professioner ska samverka och samarbeta i en gemensam viljeriktning. Kunskaper och färdigheter i projektledning blir då väsentlig och är något både studenter och

80 Bilaga 13.2 omgivande samhälle har efterfrågat. Förhoppningen är att den även kommer att attrahera studenter utanför programmet. 12 (14) TERMIN 5 Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs Att ha kunskaper inom kost och fysisk aktivitet är relevant för alla människor. Folkhälsovetare arbetar ofta inom frågor som gäller hur kostvanor och motionsvanor kan förbättras/ökas i befolkningen i avseendet att förbättra hälsan och förebygga sjukdom och skador. I och med den snabba utvecklingen av halvfabrikat, vår önskan om att allt ska gå fort att tillaga osv så är det av stor vikt att sprida kunskap om grundläggande näringslära och hur människor påverkas av sina kostvanor. När det gäller fysisk aktivitet så vet vi att det är en av de enklaste formerna av behandling för att nå en förbättrad hälsa. Vardagsmotionen har minskat nationellt och allt fler har en sittande livsstil både på arbete/skola och fritid. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt. Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs ANTDS-frågor är ett ständigt aktuellt folkhälsoämne och utgör till stor del ett hot mot folkhälsan. Missbruk innefattar även ofta samsjuklighet med andra sjukdomstillstånd såsom depression, ångest etc. Beroenden och missbruk innefattar mycket lidande för individen, dess anhöriga och andra personer ex arbetskamrater, dessutom innebär missbruket en enorm kostnad för samhället i form av vård, behandling, arbetsbortfall, kriminalitet etc. Att vara barn till en missbrukande förälder ökar risk för ohälsa både i unga år och som vuxen. Detta är stora frågor och en betydande del av folkhälsoutmaningarna inom folkhälsoarbeten. Kursen inkluderar fakta, orsaker, konsekvenser, behandlingsmöjligheter och förändringsmöjligheter för att minska bruket av skadliga substanser och beteendemissbruk. Kursen inkluderar även belöningssystemets funktioner. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt. Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs Kursen avser att ge kunskap gällande psykisk ohälsa, dess orsaker och effekter för individ och samhälle. Den psykiska ohälsan ökar, och särskilt inom ungdomsgrupperna. Varför är det så? Hur har samhällets utveckling, digitalisering, valmöjlighet, tillgänglighet och annat påverkat vår hälsa? I denna kurs ser vi på problematiken från olika perspektiv och på olika nivåer av samhället. Regeringens proposition gällande psykisk hälsa kontra vad som verkligen görs på regional och lokal nivå, vad fungerar/fungerar inte och varför? Vi ser även på psykisk ohälsa ur ett teoretiskt perspektiv där några av de mest förekommande psykiska diagnoserna diskuteras.

81 Bilaga 13.2 Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs samt fristående kurs Att argumentera för att en insats behövs ingår i folkhälsoarbete. Genom att kunna stärka sina argument med teorier och modeller till tänkta folkhälsoarbeten blir argumenten mer trovärdiga och genomtänkta. Chansen att lyckas med en intervention ökar om planeringen har innefattat tidigare kunskaper, förståelse via teoretisk ansats. Som folkhälsovetare ställs du ofta inför frågan varför individer och grupper har ett ohälsosamt beteende. Att lära sig söka svar inför en förklaring via teorier är därför ett mycket viktigt verktyg för en folkhälsovetare. Denna kurs är även tänkt att ge efterfrågad kunskap inför det slutliga examensarbetet i termin (14) TERMIN 6 Hälsofrämjande arbete Tillämpning, 7,5 hp, G2F Vi ämnar öka arbetslivsintegrationen och stärker professionsbasen genom att göra om tidigare kurs Hälsofrämjande arbete tillämpning (FHA028, fristående valbar kurs) till programkurs sista terminen. Detta tillsammans med att placera kursen Teorier och modeller inom Folkhälsovetenskap i anslutning till fältarbetskursen samt examensarbete ökar möjligheterna till att göra sitt examensarbete med koppling till externa aktörers verksamhet samt även samproducerande forskningsprojekt. I denna kurs får studenten uppleva hur folkhälsoarbete sker i praktiken vilket ger ett stort mervärde i en annars främst teoretisk utbildning. Här omsätter studenten sina teoretiskt införskaffade kunskaper till handling. Tidigare har kursen varit fristående och valbar, dock har de flesta av våra programstudenter valt att gå den. Att lägga kursen i T6 som programkurs leder till att samtliga studenter kommer ut på fältet. En vinst av det är dessutom att de kan få möjligheter till framtida jobb, vilket vi tidigare sett vanligt förekommande. Vi tänker att kursen blir mer praktisk än teoretisk. Fältarbetet är under fem veckor med en inledande träff där kontaktpersoner från arbetsplatserna bjuds in för information om kursen och om programmet som helhet, och en slutlig fysisk träff efter praktik=examination i seminarieform. Kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Lämplig arbetsplats föreslås av studenten som efter eget intresseområde får möjlighet att själv söka efter en arbetsplats inom folkhälsoområdet. Kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser som tidigare tagit emot studenter och även nytillkomna arbetsplatser som meddelat att de kan ta emot studenter. Detta förfarande är detsamma som vid nuvarande programkurs i folkhälsovetenskap. Högskolan ordnar inte med lämplig arbetsplats. Studenterna informeras om kursens förutsättningar under föregående termin samt via en avstämning gällande godkännande av arbetsplats några veckor före kursstart. Detta förfarande har fungerat väl

82 Bilaga 13.2 inom nu gällande program och kurs. Arbetsplatsen godkännes enligt särskilda kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att studenten ska få den föreslagna arbetsplatsen godkänd. Kvalitetskriterierna inkluderar bland annat beskrivning om hur arbetsplatsen bedriver strukturerat folkhälsoarbete, vilka policys och styrdokument som ligger till grund för folkhälsoarbetet samt ett villkor om att arbetsplatsen bistår med en handledare som ansvarar för att studentens utbildning dessa veckor och att denne får ta del av relevant folkhälsoarbete. Före kursstart informeras handledare och studenter om kursens syfte och om de rättigheter och skyldigheter som student respektive handledare har. Kursen examineras genom ifyllt intyg från handledare samt genom en skriftlig inlämningsuppgift där studenten beskriver delar av folkhälsoarbetet denne tagit del av, kopplat till referenslitteratur. Studenten gör 30 timmar i veckan vid arbetsplatsen och övrig tid avsätts för kursens teoretiska delar. 14 (14) Avdelningschefen har haft kontakt med tidigare och nya kontaktpersoner som på olika sätt bedriver folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå. Syftet har dels varit att presentera vårt nya programförslag men även för att undersöka deras möjligheter att ta emot våra studenter inom denna kursperiod. Inför planering av nytt program har vi breddat oss för att nå nya samarbetsmöjligheter med kommuner såsom Uppsala, Enköping, Örebro och Stockholm. Dessutom försöker vi stärka ett samarbete med mindre kommuner i Västmanland såsom Sala, Norberg, Skinnskatteberg och Fagersta. Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F Här kommer en fortsättning på grundkursen i vetenskaplig metod. I denna avancerade kurs så handlar det mer om att kunna genomföra, förstå och redogöra för relevanta analyser av ett datamaterial eller ett transkriberat material. Att kunna dra slutsatser, argumentera, diskutera och skapa nya teorier kring det uppkomna resultatet. Även denna kurs är en kurs inför examensarbetet. Studenter har efterfrågat mer kunskaper i just analys, mer praktiska övningar och att sammanställa analyserat material så detta inför vi mer av i kursen. Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E Individuell, empirisk utförd undersökning (kvalitativ eller kvantitativ) som examineras i form av en uppsats på kandidatnivå inom ämnet folkhälsovetenskap. Charlotta Hellström Avdelningschef Folkhälsovetenskapliga avdelningen Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola, Västerås Charlotta.hellstrom@mdh.se

83 Examensmatris Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bilaga A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, Kunskap och förståelse kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Nationella examensmål Färdighet och förmåga Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa insikt om Visa förmåga att kunskapens roll i identifiera sitt behov samhället och om av ytterligare kunskap människors ansvar för hur den används och att utveckla sin kompetens För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen Årskur Kursnamn Nivå Hp År 1 Folkhälsovetenskap G1N 15 I I I I I I I I I I Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära (MedVet) G1N 15 A I I A e I I I I I Vetenskapliga metoder 1 G1N 7,5 A E A E I A A I I A Livsstil och hälsopsykologi G1F 7,5 I A A A A A I A A A Hållbar utveckling G1N 7,5 I A I I I A I A A A Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling G1N 7,5 A A I I A A E A A A År 2 År 3 Social hållbarhet jämlikhet, mångfald och inkludering G1F 15 A A A E E A A A E A I Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv G2F 7,5 A A A A A A A A E A Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering G2F 7,5 A E A A A E E A A A Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa G1N 15 A E A A A E E A A A Global hälsa och hållbar utveckling G1N 7,5 A E A A E E E A A A I Projektledning G2F 7,5 A E A E E A A A A A A Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan G2F 7,5 A A E E E A A A E E Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap G2F 7,5 E E A E A A A A A E Hälsofrämjande arbete tillämpning G2F 7,5 E E A E E A A A A E Vetenskapliga metoder 2 G2F 7,5 E E A E E A A E A E A Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E 15 E E E E E E E E E E E I Introducerar A Använder E Examinerar För varje kurs (inte enskilda lärandemål) anges vilka av de nationella och examensmålen för den tilltänkta examen som introduceras, används och/eller examineras. För att tydligare kunna se progressionen färgkodas cellen baserat på innehållet där introducerar är gult, använder är ljusgrönt och examineras är mörkgrönt. I tabellen under matrisen sammanställs hur många kurser som introducerar, använder samt examinerar samtliga examenskrav. Om det är något mål som saknar någon del (introducerar, använder eller examinerar) rödmarkeras den delen i tabellen. De nationella examensmålen Kunskap och förståelse Mål 1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund Mål 2 kunskap om tillämpliga metoder inom området Mål 3 fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Mål 1 visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Mål 2 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Mål 3 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Mål 4 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 1 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Mål 2 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används Mål 3 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Självständigt arbete För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen

84 Bilaga 13.4 Utbildningsplan Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling, 180 hp Bachelor s Programme in Public Health Sciences with focus on lifestyle and social sustainable development Giltig från: Behörighet: HT20 Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Mål Målet med programmet är att studenten ska uppfylla kraven för en kandidatexamen enligt högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

85 Bilaga 13.4 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men kurser och/eller undervisning samt undervisningsmaterial på engelska kan förekomma. Innehåll Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur faktorer så som livsstil, levnadsvanor, socioekonomi, miljö, globalisering, samhällsstrukturer och politiska beslut på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa samt hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett högt prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Utbildningen utgår från FN:s Globala mål Agenda 2030 för hållbar utveckling och förbereder studenter för framtida arbeten som kan bidra till att nå dessa mål nationellt. Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som används inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om hållbart arbetsliv och ledarskap, global hälsa och hållbar utveckling, projektledning, kost och fysisk aktivitet, alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, teorier och modeller inom folkhälsovetenskap. Företrädare från det omgivande samhället inkluderas inom föreläsningar, examinationer, projektarbeten, förslag till examensarbeten vilket stärker studenternas kontakter, förståelse och inblick inom olika former av hälsofrämjande arbeten på olika nivåer i samhället. Utbildningen har en utgångspunkt i mål för folkhälsoarbete enligt beskrivet ovan. Detta redogörs för enligt fem genomgående temans som inkluderas återkommande inom utbildningens olika kurser. Dessa teman är: att studera skillnader i förutsättningar för en god hälsa samt faktorer som påverkar hälsan i olika grupper, t.ex. demografiska, socioekonomiska och miljömässiga skillnader, livsstil och levnadsvanor m.m., inför planering av preventiva åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa innebörden av att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete betydelsen av mångfald och inkludering i samhället globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt, regionalt och nationellt att folkhälsoinsatser ska planeras utifrån övergripande mål om att skapa ett hållbart samhälle Den första terminen ger grundläggande kunskap och förståelse för ämnet folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete. I kursen inkluderas centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar för hälsa, folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära. Den andra terminen ger grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och forskningsprocessen för att förbereda studenten att kunna utföra enklare kartläggningar, undersöka människors upplevelser/uppfattningar samt att studera samband och skillnader mellan olika hälsoindikatorer. Här inkluderas även grundläggande kunskaper inom vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi och forskningsetik. Vidare ges kunskaper gällande livsstil och hälsopsykologi vilket även inkluderar grundläggande förståelse för hälsokommunikation och Health literacy på individ- och gruppnivå. Ämnesområdet om hållbar utveckling innefattar övergripande förståelse för hur ämnets tre delar; ekonomiskt, ekologiskt och socialt, samspelar och påverkar varandra. Den tredje terminen ger förståelse för ämnen som jämlikhet, mångfald och inkludering för att nå social hållbarhet i samhället. Begrepp som demokrati, rättigheter och människors lika värde är centrala begrepp och studenten får kunskap om innehåll i viktiga styrdokument och policy inom dessa områden. Studenten

86 Bilaga 13.4 får vidare kunskap gällande hur folkhälsoarbetets riktade hälsofrämjande insatser, med grund i teoretiska ansatser, planeras för att människor inom olika åldersgrupper ska ha förutsättningar för och kunna bibehålla en god hälsa. I den tredje terminen läggs fokus på olika former av hälsofrämjande arbeten mot riktade målgrupper samt verktyg för implementering och utvärdering för att nå hållbara resultat. Den fjärde och femte terminen innefattar valbara kurser, vilket betyder att studenten ges möjlighet till alternativa kurser. Kurserna i termin fyra och fem ger platsgaranti för programstudenter. Inom terminen behandlas hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa. Dessutom ges möjligheten till ytterligare kunskaper om hur global hälsa och hållbar utveckling samverkar. Kunskaper ges inom projektledning vilket förbereder studenten för att kunna driva och leda framtida projekt inom hälsoområdet. Den femte terminen ger ökade kunskaper och fördjupande förståelse gällande hur människors levnadsvanor och livsstil har påverkan på deras hälsa vilket vidare har påverkan på deras psykiska mående. Studenten ges kunskaper inom prevention för olika missbruksbeteenden och samsjuklighet med psykiska sjukdomstillstånd. I och med dessa kunskaper ökar studentens möjligheter till arbete då folkhälsovetare med kunskaper om missbruk och psykisk ohälsa är efterfrågade av omgivande samhälle. Vidare fördjupas förståelsen för folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller ytterligare och förmågan att kunna stärka argument genom att koppla teori till praktik och tvärtom samt kommunicera detta i vetenskaplig text stärks. Den sjätte och avslutande terminen ger ökad möjlighet att få förståelse för ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet samt hälsofrämjande arbete på samhällsnivå. Kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Studenten ansvarar själv inför kursstart för att söka en lämplig arbetsplats. Fortsättningsdelen av vetenskaplig metod innebär fördjupade kunskaper inom kvantitativa och kvalitativa analysverktyg inför det slutliga examensarbetet. Årskurs 1 Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap, 15 hp Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp Hållbar utveckling, 7,5 hp Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp Årskurs 2 Folkhälsovetenskap Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp Global hälsa och hållbar utveckling, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt, 30 hp (se nedan under val inom programmet) Årskurs 3 Folkhälsovetenskap Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete tillämpning, 7,5 hp

87 Bilaga 13.4 Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp Valbart 30 hp: Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet) Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kursarbete. Val inom programmet Programmet har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras, inom programmet eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Folkhälsoarbete innefattar att på olika nivåer i samhället ha förmåga att bidra till och påverka människor att skapa hållbara hälsosamma levnadsval vilket ger en efterfrågad profilering hos utbildade studenter inom folkhälsovetenskapen. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Bachelor of Science in Science of Public Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

88 Bilaga 14.1 Beslutsdatum: Dnr: 2019/0661 Beslutande: Fakultetsnämnden Handläggare: Julia McNamara och Hanna Millberg Modell för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå I MDH:s kvalitetspolicy (dnr 2015/2295) beskrivs ramarna för högskolans systematiska kvalitetsarbete inom såväl utbildning som forskning. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret att leda och styra ett systematiskt kvalitetsarbete samt att löpande säkerställa att utbildning och forskning håller hög kvalitet. I kvalitetspolicyn framgår bland annat att kvalitet i utbildning definieras utifrån ett antal kvalitetsaspekter. I policyn betonas att det systematiska förbättringsarbetet ska genomföras nära den utövande verksamheten och utgå från det dagliga kvalitetsarbetet som bedrivs vid högskolan. Punkterna 1-7 som beskrivs i detta dokument har sin utgångspunkt i fasen Följa upp i kvalitetspolicyn. Den systematiska uppföljningen sker dels på högskolans akademier, dels genom kollegial granskning med fakultetsnämnden som ansvarig. Den kollegiala kvalitetsgranskningen ska enligt kvalitetspolicyn avgöra om utbildningen uppnår förväntat resultat och bidra till förbättrings- och utvecklingsförslag. Granskningen ska främst vara utvecklande snarare än kontrollerande. 1. Kursvärderingar av samtliga kurser För samtliga kurser ska det efter varje kurstillfälle genomföras en kursvärdering där studenter ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen. Detta regleras i högskoleförordningen 1 kap. 14. Ansvarig: Akademin Dokument: Kursvärderingsfrågor (framtagna av arbetsgrupp på uppdrag av fakultetsnämnden ) 2. Kursanalyser av samtliga utbildningsprogram För samtliga kurser ska det efter varje kurstillfälle genomföras en kursanalys. Ansvarig: Akademin Dokument: Mall för kursanalys (fastställd av fakultetsnämnden ) 3. Programvärderingar av samtliga utbildningsprogram För samtliga utbildningsprogram ska det i alla årskurser årligen genomföras en programvärdering (beslut i fakultetsnämnden ). Ansvarig: Akademin Dokument: Mall för programvärdering (beslutad i fakultetsnämnden ) 4. Programanalyser av samtliga utbildningsprogram För samtliga utbildningsprogram ska det årligen genomföras en programanalys (beslut i fakultetsnämnden ). Programanalysen ska finnas tillgänglig inför fakultetsnämndens internat enligt beslutad tidplan. Ansvarig: Akademin Dokument: Mall för programanalys (fastställd av fakultetsnämnden )

89 Bilaga Screeningfrågor för samtliga utbildningsprogram Som ett komplement till programanalysen besvaras för samtliga utbildningsprogram ett antal screeningfrågor (beslut i fakultetsnämnden ). Svar på screeningfrågorna ska finnas tillgängliga inför fakultetsnämndens internat enligt beslutad tidplan. 2 (2) Ansvarig: Akademin Dokument: Tre frågor om programkvalitet snabbscreening av kvalitet (Screeningfrågor) (fastställda av fakultetsnämnden ) 6. Screening av samtliga utbildningsprogram En beredningsgrupp går igenom akademiernas programanalyser och svar på screeningfrågor inför nämndens granskning. Beredningsgruppen består av en representant från respektive kollegium/utskott, studentrepresentant samt handläggare vid ledningskansliet och har i uppgift att sammanfatta, identifiera mönster, lyfta goda exempel och utvecklingsområden i en promemoria som också ska föreslå utbildningsprogram för fördjupad granskning. Vid fakultetsnämndens årliga internat granskas programanalyser och svar på screeningfrågor tillsammans med beredningsgruppens promemoria. Som bakgrundsmaterial för att öka förståelsen för de olika utbildningsprogrammen kan fakultetsnämnden också använda sig av andra underlag och uppgifter, till exempel antal studenter, söktryck, genomströmning, senaste revidering, senaste granskning/utvärdering och tidpunkt för inrättande. Fakultetsnämndens screening leder till ett urval av program för fördjupad granskning (se punkt 7). Resultaten sammanställs också i en årlig rapport som lyfter generella iakttagelser, goda exempel och utvecklingsområden. Rapporten utgör underlag till akademierna i deras arbete med sina verksamhetsplaner. Ansvarig: Fakultetsnämnden 7. Fördjupad uppföljning av 3-6 utbildningsprogram Fördjupad uppföljning av 3-6 utbildningsprogram genomförs årligen i dialog mellan fakultetsnämnden och akademins representanter för programmet (beslut i fakultetsnämnden ). Utgångspunkt vid val av utbildningsprogram för fördjupad uppföljning är att programmet har utvecklingsbehov eller är särskilt intressant utifrån ett kvalitetsperspektiv och urvalet görs i samråd med akademierna. Dialogen ska utgå från svaren på screeningfrågorna och från fördjupningsfrågor och dokumenteras som minnesanteckningar som akademin ger respons på. Resultatet från dialogen diskuteras i fakultetsnämnden och utmynnar i en rekommendation om hur programmet kan utvecklas och förbättras. Akademin upprättar en åtgärdsplan med reflektioner kring fakultetsnämndens uppföljning och rekommendationer, förslag på kvalitetshöjande åtgärder samt en tidplan för dessa. Ansvarig: Fakultetsnämnden Dokument: Intern fördjupad uppföljning av kvalitet i utbildningsprogram (Fördjupningsfrågor)

90 Bilaga (5) Centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå Bakgrund Av Fakultetsnämndens protokoll: , framgår beslut om att se över och att vid behov revidera kursvärderingsfrågorna för utbildningen på grund- och avancerad nivå. Detta arbete fortsatte 2017 (se FN:s protokoll) och resulterade i en skriftlig reflektion i vilken framgår att frågor om samverkan, internationalisering och jämlikhet lyfts bort från kursvärderingsenkäten. Vidare framgår reflektioner kring kursvärderingsprocessen: svarsfrekvens, information om enkät, utskick av påminnelse och stängning av kursvärderingsenkät samt distribution av resultat och uppföljning. Det arbete som genomfördes under 2017 beslutades följas upp ytterligare hösten 2018 vilket utgör uppdraget för nuvarande arbetsgrupp. Uppdrag Arbetsgruppens uppdrag som framgår av Fakultetsnämndens protokoll innehåller att göra en uppföljning av de reviderade kursvärderingsfrågorna från ett student- och lärarperspektiv. Arbetsgrupp Utifrån Fakultetsnämndens beslut består den nya arbetsgruppen av en utbildningsledare: Petra Coolen Larsson UKK; fyra lärarrepresentanter: Cecilia Lindh EST, Laila Niklasson UKK, Anders Hellström IDT varav en ledamot från Fakultetsnämnden, Maria Harder HVV, som även är sammankallande och leder arbetet. Därutöver bjöds två studeranderepresentanter: Alexander Vainikainen och Zainab Heidar in till arbetsgruppen varav Alexander deltog i samtliga möten. Andra relevanta kompetenser som ingick i arbetsgruppen var: Karin Sheikhi UKK och Lars Uhlin Cesam. Genomförande av uppdraget Arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen och vid första tillfället beslutades att fokusera det konkreta arbetet på kursvärderingsfrågorna. Dock beslutades att även ta hänsyn till de reflektioner som finns tillgängliga i dokumentet: Reflektioner från arbetet med kursvärderingfrågorna ( , tillhandahållet i pappersformat av H. Lindgren) och om möjligt formulera förslag gällande svarsfrekvens, information, påminnelse och stängning samt distribution av resultat och uppföljning. I de frågor som ställts till lärare och studenter har därför tagits hänsyn till dessa reflektioner. För att följa upp de befintliga kursvärderingsfrågorna ur ett lärarperspektiv skickades dessa med tillhörande instruktioner och frågeställningar till respektive avdelningschef att lyfta till diskussion vid APT med begäran om skriftlig återkoppling till arbetsgruppen. Följande instruktion och frågor användes: 1. Gradera frågorna i kursvärderingsenkäten från 1-11 där 1 är den viktigaste frågan att ha med för kursutveckling. Alternativ ange de tre viktigaste frågorna. Motivera gärna svaret. 2. Hur vill du använda resultatet från kursvärderingarna? 3. Behövs frågor för att utvärdera lärandemålen? I så fall vilka?

91 Bilaga Behövs frågor där studenten utvärderar sitt lärande? I så fall vilka? 5. Har ni något knep för att öka svarsfrekvensen bland studenterna? 6. Övriga kommentarer gällande kursvärderingarna? 7. Hur används kursananalysen för utveckling av kvalitet? 2 (5) Svar från lärarna har kommit in från samtliga akademier. Svaren har varit individuella svar från lärare, sammanfattningar från avdelningar och ämneskollegium. För att följa upp studenternas perspektiv på befintliga kursvärderingsfrågor skapades en enkät som distribuerades via Sunet. Följande frågor och svarsalternativ användes: 1 Hur ofta fyller du i kursutvärderingen efter avslutad kurs? Aldrig, Enstaka gånger, Ganska ofta, Ofta, Alltid, Vet ej Resterande del av enkäten värderas på en skala 1-5. Där 1 motsvarar Håller inte alls med (fråga 2-3) eller Oviktigt (fråga 4) och 5 Instämmer helt (fråga 2-3) eller Mycket viktigt (fråga 4). 2. Om du inte svarar på kursutvärderingen, vilket är oftast skälet? Enkäten har för många frågor, Jag har inte tid, Jag tror inte att det gör någon skillnad, Frågorna är obegripliga, Frågorna är irrelevanta 3. Vad är viktigt efter avslutad kurs och genomförd kursutvärdering? Det är mycket viktigt att... svaren på en utvärdering bidrar till förbättring av kursen, läraren berättar vilka förbättringar som gjorts sedan förra kurstillfället, kursanalysen visas på Canvas för alla att ta del av. 4 Vad tycker du är viktigt att kursutvärderingen ska innehålla. Frågor om... kommunikation på kursen, de undervisningsformer som används på kursen, lärarnas insats, din insats, stöd från studievägledare, hur du nått lärandemålen, om du upplever kursen som lärorik, bemötande från kurskamrater, informationen i studiehandledningen, kvalité på kursen som helhet, litteratur, examination, svårighetsgrad, bemötande från lärare, bemötande från studiekamrater, helhetsintryck, hur nöjd du är, kursens lärandeaktiviteter. Arbetsgruppen vidarebefordrade länken till enkäten till lärarna på sina respektive akademier med uppmaning om att lägga ut den till studenterna via Canvas. Länken skickades även till studenterna via Facebook till MDH:s linjeföreningar som ombads dela länken med programstudenter. Svar på studentenkäten representerar program från samtliga akademier. Vid sammanställningen hade 256 studenter svarat. Underlag från lärare och studenter har bearbetats fråga för fråga för respektive grupp avseende innehåll och i viss mån frekvens. Därefter jämfördes svaren mellan grupperna för att ta hänsyn till dessa båda gruppers samlade synpunkter i de formulerade förslagen. Arbetsgruppens samtliga förslag nedan utgår från det bearbetade lärar- och studentmaterialet tillsammans med reflektioner inom arbetsgruppen. Förslaget på utformning av ny kursvärdering (bilaga 1) utgår från information om att ingen av de nuvarande frågorna är tvingande. Det framtagna förslaget är inspirerat av

92 Bilaga 15.1 ETL Projects 1 (Enhancing Teaching Learning) med fokus på tema två Experiences of Teaching and Learning: Organisation and Structure och LTH:s kursvärderingsenkät (CEQ) 2. 3 (5) Resultat Lärares perspektiv på kursvärderingsfrågorna I den befintliga kursvärderingen anser lärarna att frågorna 11 (helhetsintryck), 1 (nöjdhet med kursen), 2 (undervisningsmaterial) och 5 (förändringar) är viktigast och de rankas i sagda ordning. Det framkommer även att antalet frågor behöver minskas till 4-5 MDH-övergripande frågor som kompletteras med kursspecifika frågor. Vidare uttrycks att frågorna behöver ha en logisk ordning och behöver vara öppna. Lärarna vill kunna använda resultaten från kursvärderingen till kursutveckling, som underlag till kursanalys, som del av programvärdering, för att återkoppla resultat och genomförda förändringar till studenterna och till kvalitetssäkring. Gällande frågan om lärandemål behöver utvärderas framkommer motsatta svar. En grupp lärare menar att lärandemålen inte ska utvärderas i kursvärderingen eftersom detta sker genom examinationerna. Dessutom finns en uppfattning om att studenterna generellt sett inte är insatta i kursplanerna och att det blir för många frågor i kursvärderingen om alla enskilda lärandemål ska utvärderas. Den andra gruppen lärare menar att frågor i kursvärderingen behöver kopplas till lärandemål och examinationer, och om studenten anser sig ha uppnått lärandemålen. Även när det gäller frågan om studenterna ska utvärdera sitt lärande framkommer motsatta svar. Lärare som anser att sådana frågor inte är nödvändiga menar att det ska finnas moment i kursen där studenterna värderar sitt lärande och sin lärprocess. Sådana moment utgör stöd i studentens personliga och professionella utveckling. Dessa lärare menar att det är bättre att utvärdera kursens pedagogiska metoder, arbetsformer, aktiviteter och forskningsanknytning samt att ge studenterna möjlighet att motivera sina svar genom fritext. Lärare som svarar på motsatt sätt menar i stället att studenternas egen insats behöver utvärderas för att medvetandegöra studentens eget ansvar för sitt lärande, även om det är svårt att mäta. Lärarna föreslår följande för att utöka svarsfrekvensen: Återkoppling av tidigare kursvärderingar inte bara den sista, genomförda förändringar och diskussioner med studenterna. Minst tre påminnelser via mail eller under lektionstid. Kontinuerlig utvärdering under kursens gång t.ex. i Canvas. Annat genomförande än nuvarande: vid undervisningstillfälle där kursvärdering i pappersformat används alternativt boka datasal för digital kursvärdering. Tydligare frågor. Färre kursvärderingar genom t.ex. blockvärderingar där så är möjligt. Tydlighet gällande var, varför och när kursvärderingar genomförs. 1 ETL Project. (2002). Experiences of Teaching & Learning Questionnaire. Enhancing Teaching-Learning Environments in Undergraduate Courses. Universities of Edinburgh, Durham and Coventry. 2 Borell, J. (u.å.), Course Experience Questionnaire och högskolepedagogik, Lunds Tekniska Universitet.

93 Bilaga 15.1 Övriga kommentarer kring befintlig kursvärdering från lärare gäller att de önskar få tillgång till resultatet oavsett svarsfrekvens och tydligare information om systemet (Sunet) samt att de nuvarande frågorna delvis är överlappande. Studenters perspektiv på kursvärderingsfrågorna De flesta studenterna säger sig fylla i kursutvärderingen alltid (28%), enstaka gånger (28%) eller ofta (23%) efter avslutad kurs. Sannolikt är dock att de som svarat på den här enkäten svarar på kursvärderingar oftare än andra. Frågor ställdes om varför studenter inte svarar på kursvärderingar enkäterna med några möjliga förklaringsalternativ. De flesta menar att de tre följande inte är orsaken till uteblivna svar: det är för många frågor (46%); att frågorna är obegripliga (54%) eller att frågorna är irrelevanta (46%). När det gäller frågan om huruvida studenterna inte svarar pga. tidsbrist och om de tror att deras svar gör skillnad är svaren spridda över skalan: instämmer helt till håller inte alls med. I fritextsvar framkommer dock att de efterlyser återkoppling på resultat med förklaringar och motiveringar från lärare. Det framkommer även andra skäl till att studenterna inte svarar på kursvärderingarna: de uppmärksammar inte studentmejlen, kursvärderingen kommer före resultaten på kursen, det är samma frågor varje gång som är allt för generella, de glömmer bort kursens innehåll eller glömmer bort att svara och behöver därför påminnelser, de svarar inte om de är nöjda eller att de redan är inne i nästa kurs när kursvärderingen kommer. För de studenter som svarat på enkäten är det mycket viktigt att kursvärderingen leder till förbättringar (84%), att läraren ger återkoppling på genomförda förändringar (54%) och att de får tillgång till kursanalysen (48%). Fritextsvaren bekräftar studenternas skattade svar vilket ytterligare styrker hur angeläget återkoppling är. De frågor och frågeområden som skattas som mest viktiga och viktiga (procentsatserna sammanlagda) av studenterna är: kommunikation inom kursen (75%), undervisningsformer (84%), lärarnas insats (91%), om kursen är lärorik (86%), information i studiehandledningen (82%), kvalitet på kursen som helhet (91%); kurslitteratur (77%), examination (90%), bemötande av lärare (82%), helhetsintryck (83%), nöjdhet (73%) och lärandeaktiviteter (75%). Det är större spridning bland studenternas värdering av frågor om egen insats, studievägledning, hur man nått lärandemålen, bemötande av kurskamrater och svårighetsgrad. Arbetsgruppens förslag Utifrån resultatet ovan och reflektioner i arbetsgruppen föreslås: Att befintlig kursvärdering revideras för att utgöra ett strategiskt verktyg som underlättar lärares pedagogiska arbete med kursutveckling och kursanalyser och som därmed främjar det systematiska kvalitetsarbetet. Att kursvärderingen som helhet ska innehålla frågor, inklusive delfrågor. De två första frågorna, inklusive delfrågor, utgörs av MDH-övergripande frågor och resterande av kursspecifika frågor. De kursspecifika frågorna möjliggör anpassning av kursvärderingen t.ex. till kursers omfattning, moment, nivå, om kursen ges inom program eller som fristående kurs samt studieform. Att 1-6. kursvärderingen ska besvaras med skattning med hjälp av en skala exempelvis 4 (5)

94 Bilaga 15.1 Att förslag på kursspecifika frågor för inspiration som läraren kan anpassa efter eget önskemål till sin egen kurs erbjuds. Dessa kan finnas tillgängliga för alla lärare via Canvas. Exempel på kursspecifika frågor kan förslagsvis utformas av Cesam. Att de fyra frågor som rankats som viktigast av lärarna dvs: 11 (helhetsintryck), 1 (nöjdhet med kursen), 2 (undervisningsmaterial) och 5 (förändringar) utgör de MDHövergripande frågor som inleder kursvärderingen. De tidigare högt skattade frågorna ingår nu i dessa nya frågor. Dessutom har de aspekter som studenterna rankat som mycket viktigt eller viktigt innehåll i en kursvärdering lagts till (se bilaga 1). Att kursvärdering och programvärdering ska komplettera varandra. Vi föreslår att dessa särskiljs genom att kursvärderingens frågor ska spegla studenternas erfarenheter av kursen medan programutvärderingen ska spegla studenternas erfarenheter av sitt lärande. Att studenterna ska ha tillgång till kursvärderingen med länk via Canvas från två veckor efter kursstart till 20 dagar efter avslutad kurs. Detta möjliggör kontinuerlig utvärdering under kursens gång och att alla examinationer kan utvärderas. Studenterna ska ha möjlighet att redigera sina svar. Att kursansvarig lärare ska ha tillgång till kursvärderingslänken i god tid före kursstart för att kunna lägga till de kursspecifika frågorna. Att kursansvarig lärare ska ha möjlighet att kunna ta ut en lägesrapport under kursens gång för kontinuerlig återkoppling och förbättring. Att tre påminnelser om att besvara kursvärderingsfrågorna ska skickas via Canvas till de studenter som inte besvarat kursvärderingen. Att kursansvarig lärares arbete med att återkoppla resultat av kursvärderingar och genomförda förbättringar ska återkopplas till den studentgrupp som genomfört kursvärderingen och till nya studenter. Canvas kan användas för denna återkoppling. Ett övrigt förslag som framkommit som ett behov bland lärare är att genomförande av kursanalyser behöver anpassas till antal kurstillfällen. Flera kursvärderingar behöver kunna aggregeras till en och samma kursanalys när en kurs ges vid upprepade tillfällen under ett läsår. Information om genomförd kursanalys ska delges studenterna vid kursintroduktion. 5 (5)

95 Bilaga 15.2 Kursvärderingsfrågor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (gäller från 20XX) Kursvärdering för kursen xxx Hej, Kursvärderingarna är ett sätt för dig som student att använda ditt inflytande för hur kursen utvecklas (SFS 1993:100). Det är det viktigaste instrumentet för lärarens kursutvecklingsarbete och centralt i högskolans kvalitetsarbete. Du brukar få veta resultat och eventuella åtgärder utifrån tidigare kursutvärderingar vid kursens start. Både positiva och negativa synpunkter är viktiga för kursutvecklingsarbetet. Det finns en länk per respondent och det går inte att dela samma länk med andra. Kursvärderingen tar 5-7 minuter att besvara. Stort tack för din hjälp! 1. Kursen som helhet har bidragit till mitt lärande. Instämmer inte (1) Instämmer helt (6). 2. Jag är nöjd med kursens upplägg gällande: a. Undervisningsformerna (t.ex. föreläsningar, seminarier, fältstudier) Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) b. Att innehållet i undervisningen motsvarade det vi förväntades lära oss Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) c. Att kursens moment hade en struktur som bidrog till mitt lärande på ett meningsfullt sätt Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) d. Studiehandledningen Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) e. Den obligatoriska kurslitteraturen f. Examinationsformerna Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) Instämmer inte (1) Instämmer helt (6) Om du vill förändra något i kursens upplägg gällande ovanstående beskriv det här:

96 Bilaga , MALARDALENS HOGSKOLA ESKILSTUNA VASTERAS Ledningskans}iet Hancllaggare Helena Eken Asp 2016/ (3) Reflektioner trim arbetet med kursvarderingsfragorna Uppdraget som arbetsgruppen fick fran fakultetsnamnden var att "se over och vid behov revidera fragorna for kursvarderingarna for utbildning pa grund- och avancerad niva". Arbetsgruppen for kursvarderingsfragor pa grundniva och avancerad niva har bestatt av fyra lararrepresentanter Osman Aytar (HVV), Hans Bjurgren (IDT), Magnus Linderstrom (EST) och Laila Niklasson (UKK), tva studentrepresentanter Dania Mehho och Sergio Quinones, en utbildningsledare Dag Nystrom samt en representant fran forvaltningen Helena Eken Asp (handlaggare LKA). I samband med oversynen av kursvarderingsfragorna har arbetsgruppen Stott pa ett antal viktiga fragor som inte ingick i arbetsgruppens uppdrag. For att sakerstalla att dessa fragor anda lyfts har arbetsgruppen valt att skriva en rapport med reflektioner fran arbetet. Fragor som lyfts bort Fragor oin samverkan och internationalisering Fragorna om samverkan och internationalisering har strukits fran fragebatteriet. Bakgrunden till det ar att dessa fragor har varit otydliga for studentetna. Den otydliga fragan har medfort att svaren fran studenterna inte gett en information som den var avsedd att ge. Arbetsgruppen ser hellre att fragorna om samver an oc mternationalisering lyfts i kursanalysen som ska goras efter varje genomford kurs. Fragan om jamlikhet Fragan om jamlikhet i nuvarande fragebatteri har visat sig vara problematisk da den har gett kursansvarig la.rare information om att nagon student upplevt att det forekommit krankning under kursen. Om studenten som har lamnat svaratja pa fragan inte beskrivit krankningen vidare i fritextsvaret har den kursansvarige lararen ingen mojlighet att folja upp det. Fragan handlar dessutom enbart om krankning kopplat till alder, kon, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsattning, sexuell laggning eller konsoverskridande identitet/uttryck. Arbetsgruppen har i det nya fragebatteriet inkluderat en fraga om bemotande som fangar upp en del av det som tidigare fallit innanfor ramen for fragan omjamlikhet men som inte enbart hanterar det som i lagens mening ar krankningar eller diskriminering.

97 Bilaga 15.3

98 Bilaga 15.3

99 Bilaga 17.1 Johanna Westerlund Projektledare för kollegieimplementeringen vid MDH PM från kollegieprojektet till fakultetsnämndsmötet 6 mars 2019 Nedanstående PM anger teman jag samlat in från de möten jag haft under kollegieprojektets gång. En stor del av datainsamlingen kommer från de fem kollegieverkstäder jag arrangerat, så dessa presenteras separat. I övrigt kommer synpunkterna från bl.a. D-gruppmöten, procentdialoger, ledningsråd, ämneskollegier, akademifikan, brev till kollegier@mdh.se och en rad andra möten med grupper och kollegor. Promemorian inleds med en sammanfattning av de förslag eller aktiviteter som ingår i respektive tema. Sammanfattning Utskott för kollegierna Jag föreslår att frågan om hur utskotten ska utses hänskjuts till respektive kollegium och inte omfattas i styrdokumentet Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott, för att tillvarata respektive kollegiums förutsättningar att bilda utskott. Eftersom samtliga kollegier förordar representationsuppdrag men från olika urval är det bättre om respektive kollegium får förtroendet att utse sina utskottsrepresentanter utan det centrala valförfarande som beskriv i dokumentet. I dokumentet kan dock anges att kollegiets prodekan och lärarrepresentant i fakultetsnämnden ska ingå i utskottet. Det bör vara möjligt för adjunkter att vara valbara till vissa poster i utskotten. Utskottens uppdrag Fakultetsnämnden bör sätta upp ett eget kalendarium i förhållande till Tidsplan införande kollegier till 1 januari 2020 (se nedan) så att man inte missar tillfällen att inkomma med synpunkter på de dokument som ska revideras. Respektive kollegiums lärarrepresentant i fakultetsnämnden bör också se till att det egna kollegiet får kännedom om och möjlighet att reagera på de föreslagna förändringarna. Resurser för kollegiala uppdrag Ledningsgruppen diskuterar saken vid sitt sammanträde den 4 mars och fakultetsnämnden bör hålla sig informerad om vad som beslutas i frågan. Ämnestillhörighet i kollegierna Tillsammans med handläggare vid ledningskansliet kommer jag att arbeta fram ett förslag på hur examina med tillhörande utbildningsprogram och ämnen med tillhörande kurser ska fördelas mellan kollegierna utifrån MDH:s examensordning och vid MDH inrättade ämnen. Fakultetsnämnden bör diskutera och föreslå aktiviteter för att främja bildandet av de fyra kollegierna. Sida 1 av 8

100 Bilaga 17.1 Kollegieverkstäder En verkstad med samtliga kollegier ägde rum den 11 september Där diskuterades dels de olika uppdrag som beskrivs i rapporten Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier 1, dels hur respektive kollegium ville utforma sitt utskott för att kunna säkerställa kvalitet i forskning och utbildning inom det egna kollegiet. Från den verkstaden framkom att följande tre grundprinciper man vill ska prägla den nya nämnd- och utskottsorganisationen: Beslut ska tas så nära kollegiet som möjligt med bibehållen trovärdighet. En minskad byråkrati med fokus på uppgifterna. Detta förutsätter dynamiska utskott och konstruktiva möten, där adjungeringar kan lösa kunskapsbrister i t.ex. utskottet Det är viktigt att hålla ihop det egna kollegiet liksom MDH som kollegium och inte skapa gränser mellan t.ex. forskning och utbildning, kollegier, utbildningsnivåer eller ämnen. I januari-februari 2019 arrangerades verkstäder med respektive kollegium2 där diskussionen tog avstamp i ovanstående principer och respektive kollegiums förslag om utskott från septemberverkstaden. I inbjudan till varje verkstad fanns tre frågeställningar som adresserades under verkstaden: 1. Hur organiserar vi oss idag (i grupper, råd, kollegier och liknande) för att försäkra om god kvalitet i forskning och utbildning? 2. Hur är olika processer utformade för att försäkra om god kvalitet i forskning och utbildning? 3. Hur bör vi organisera oss framgent för att försäkra om god kvalitet i forskning och utbildning? Frågeställningarna diskuterades på verkstäderna med målet att kollegiet skulle inkomma med önskemål om hur man från den 1 januari 2020 vill att kollegiets utskott ska utformas för att kunna säkerställa kvalitet i forskning och utbildning och att forskning och utbildning inte skiljs åt inom kollegiet. Man upplystes om att fakultetsnämnden förslås bestå av följande ledamöter: En dekan En prodekan per kollegium En lärarrepresentant per kollegium3 Studentrepresentanter Doktorandrepresentanter Externa ledamöter Sammanfattningar från kollegieverkstäderna finns på kollegieprojektets sida på internportalen (länk). 1 Refereras i fortsättningen till som rapporten. 14 januari: Kollegiet för hälsa; 23 januari: Kollegiet för utbildning; 31 januari Kollegiet för ekonomi; 11 februari: Kollegiet för teknik 3 Vid hälsokollegiets verkstad hade man inte kännedom om att fakultetsnämnden diskuterat att det i fakultetsnämnden fom bör väljas in en lärarrepresentant från varje kollegium. 2 Sida 2 av 8

101 Bilaga 17.1 Utskott för kollegierna Inom samtliga kollegier förordas representationsuppdrag i utskotten. Man utgår från att utskottsledamöterna tillsammans måste ha kännedom om all forskning och utbildning som sker inom kollegiet och att man för att försäkra sig om detta måste välja representanter från olika undergrupper i kollegiet. Hur dessa grupperingar ser ut skiljer sig åt mellan kollegierna, så något samstämmigt förslag om utskottens utseende går inte att ta fram. Vikten av att ha tillräckligt många personer i utskotten har påpekats, för att utskotten ska kunna vara beslutsmässiga även om en eller flera personer inte är närvarande. Diskussioner har förts huruvida lärarrepresentanterna i fakultetsnämnden och utskotten ska vara minst disputerade. Argument för detta är att kollegieprojektets grundbult är att forskning och utbildning ska knytas samman, vilket skulle förutsätta att enbart personer med både forsknings- och undervisningserfarenhet skulle komma ifråga. Både pedagogisk och vetenskaplig skicklighet är ett förordningskrav för såväl lektorer som professorer (1993:100 4 kap 3-4 ). Anställning som adjunkt regleras i MDH:s anställningsordning för lärare (2016/2203 CF-P-381/10) och där betonas enbart den pedagogiska skickligheten. Från adjunktrepresentanter i såväl kollegierna som högskolestyrelsen, liksom från fackligt håll4 har man dock argumenterat för att även adjunkter bör vara valbara. Högskolestyrelsens adjunktrepresentant menar t.ex. att eftersom 50 % av MDH:s lärarkår utgörs av adjunkter är det fel att dessa inte ska vara valbara i kollegiala organ. Dessutom hävdas att adjunkternas undervisningskompetens ofta kan överträffa lektorernas, som istället har högre forskningskompetens. Högskolelagen (2 kap 6 ) slår fast att där beslut om uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller organisation av eller kvalitet i forskningen ska fattas av en grupp, måste majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, där vetenskaplig kompetens tolkas som att man ska vara disputerad. Det är dock, enligt samma paragraf, möjligt för högskolestyrelsen att besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Här skulle högskolestyrelsen kunna besluta om ett sådant undantag för adjunkterna åtminstone till utskotten, för att inte gå miste om adjunkters gedigna sakkunskap kring undervisningsfrågor inom det egna kollegiet. Representation i utskott av studenter och doktorander har varit självklar inom alla kollegier. De grupper, råd, kollegier och liknande som redan finns inom kollegiet bör vara beredande till utskotten och vissa beslut kan hänskjutas hit, så att utskottens funktion blir att utgöra ett forum för representation i fakultetsnämnden, vara ägare av kvalitetssystem och stå för programuppföljning och strategisk utveckling. Processer och delegationer blir således viktiga att beskriva. Fakultetsnämnden rekommenderas, utifrån de diskussioner som förts i kollegierna, att frågan om hur utskotten ska utses hänskjuts till respektive kollegium och inte omfattas i styrdokumentet Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott. När nämnden diskuterade sagda dokument betonades att ett riktmärke i revideringen av dokumentet var att detaljstyrningen skulle minska för att medge en ökad flexibilitet. Att överlåta utseendet av utskotten till respektive kollegium visar också på ett förtroende för kollegiernas förmåga att fatta beslut om hur kvalitet i kollegiets forskning och utbildning säkerställs med hänsyn tagen till det egna kollegiets förutsättningar. Det är viktigt att 4 Ledare i Universitetsläraren nr , signerad Håkan Lindkvist, 2:e vice ordförande för SULF Sida 3 av 8

102 Bilaga 17.1 kollegierna inför den nya nämndorganisationen 2020 får möjligheter att fortsätta arbetet med att självständigt diskutera hur kollegiets utskott ska utses och utformas. Utskottens uppdrag Kollegiernas och utskottens uppdrag regleras i olika styrdokument som ska revideras i förhållande till den nya nämnd- och utskottsorganisationen5. Det är inte alla dokument som beslutas av fakultetsnämnden, men nämnden eller dekanerna är för det mesta remissinstans inför besluten i högskolestyrelsen och av rektor. Det är därför viktigt att fakultetsnämnden håller sig à jour med revideringsprocessen, så kollegiernas synpunkter på dokumenten hinner beaktas i processen. De dokument som adresseras är: Högskolestyrelsens arbetsordning för Mälardalens högskola (2016/1218) Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola (2017/0109) Regler för val till fakultetsnämnden och dess utskott (2016/1225) Högskolestyrelsens uppdrag till valberedningen för val till fakultetsnämnden och dess utskott (2016/1230) Akademiernas inre organisation ( /14) Delegationsordningar Regler och riktlinjer inrättade av fakultetsnämnden Processbeskrivningar Under kollegieprojektet har det stått klart att många inom kollegierna har väldigt vaga uppfattningar om vilka uppdrag och ansvar som ankommer på fakultetsnämnden och utskotten. Utifrån det är det mycket viktigt att fakultetsnämnden tar de grundprinciper som drogs upp i samband med kollegieverkstaden i september (se ovan) i beaktande i arbetet med styrdokumenten. Resurser för kollegiala uppdrag Utbildningsledarna har sedan rapporten publicerades uttryckt oro över en ökad arbetsbelastning när kollegierna sjösätts 1 januari Man menar att avsnittet som handlar om fördelningen av det administrativa arbetet (avsnittet Ställningstaganden i arbetsgruppen och resonemang för förslagen, sid 5 i rapporten) pekar i denna riktning och har efterlyst besked om detta. I ett öppet brev till akademicheferna och projektledaren ställs frågor kring ansvar och administration av beredningar till utskott och nämnd, vem som handlägger utskottets möten (sekreterare) och om resurser kommer att omfördelas (från LKA till kollegierna) för detta. Resurser för kollegiala uppdrag har även diskuterats vid ett par av kollegieverkstäderna och i vissa sammanhang lagt en hämsko på diskussionerna. Man efterlyser besked om vad den kollegiala organisationen får kosta. Många har svårt att föreslå specifika utskottsstrukturer innan det är klart vem som betalar. 5 Se Tidsplan införande kollegier till 1 januari 2020, bilaga till rektorsbeslut 2018/0576 Sida 4 av 8

103 Bilaga 17.1 I ett kollegium föreslår man att man ska se hur frågorna utvecklar sig samt att vi behöver hitta organisationsformer som är tillräckligt flexibla för att kunna utvecklas i samband med att olika delar av organisationen klarnar, vilket andas att man bör vara generös med resurser till de kollegiala organen för att de ska få luft under vingarna. Frågan om resurser behöver till att börja med tydliggöras för att öka trovärdigheten för kollegierna och det kollegiala styret. Enligt rektorsbeslutet angående kollegier (2018/0576) ska kollegierna vara gällande från den 1 januari och omfattas därför inte av VUB Man konstaterar i rapporten att den nuvarande strukturen för kollegialt beslutsfattande ser mycket olika ut i de olika kollegierna, så möjligen kan man redan idag behöva se över hur mycket respektive kollegium avsätter för detta för att lättare kunna formulera ramar för de kollegor som engageras i arbetet efter 1 januari Vid D-gruppmötet den 25 februari meddelade prorektor att frågan kommer att behandlas vid rektors L-gruppmöte den 4 mars och diskussionen kommer förhoppningsvis kollegierna till del från detta möte. Ämnestillhörighet i kollegierna Vid flera av kollegieverkstäderna har enstaka ämnens (och även programs) hemvist i kollegierna diskuterats. Ämnespyramiderna från remissversionen av rapporten (se nedan) har använts vid verkstäderna för att ha ett visuellt tilltalande diskussionsunderlag, men man bör vara varse att dessa inte höll måttet till slutrapporten. I rapporten hänvisas istället till examenskartan i VUB:en6. Ärendet finns också med i Tidsplan införande kollegier till 1 januari Diskussionerna har främst gällt ämnet statistik, som inte finns listat vare sig i ämnespyramiderna eller examenskartan och saknar ämnesföreträdare, och industriell ekonomi, som ligger under ekonomikollegiet i ämnespyramiderna med under rubriken Examina inom området för teknikutbildningar i examenskartan. Jag kommer tillsammans med handläggare vid ledningskansliet att arbeta fram ett förslag på hur examina med tillhörande utbildningsprogram och ämnen med tillhörande kurser ska fördelas mellan kollegierna utifrån MDH:s examensordning och vid MDH inrättade ämnen. Vid såväl verkstäder som möten med olika grupper inom kollegiet har det från olika håll också framkommit en oro från vissa ämneskollegier att inte räknas in i MDH:s kollegium. Man känner sig vilsen i de beteckningar (Ekonomi, Hälsa, Teknik och Utbildning) som kollegierna har och har ställt frågor om sitt existensberättigande inom MDH, inte minst i den strävan som finns att bli tekniskt universitet samtidigt som ämnen inom humaniora läggs ner. Inom ett kollegium föreslås redan nu att kollegiet delas i två, vilket man motiverar utifrån rapporten Kollegialitet i koncentrat 7 där man skriver: Det torde således både finnas en övre och en undre gräns vad gäller omfattning och bredd för att ett kollegialt organ ska kunna fungera. Den övre gränsen sätts genom att ett område inte bör vara bredare eller mer omfattande än att de individer som arbetar inom området ska kunna göra välgrundade bedömningar av verksamheten inom området. Området kan rimligtvis heller inte vara hur litet som helst om kollegialiteten ska fungera. 6 Examenskarta 2019, bilaga 1 till Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2019 (länk) Sharon Rider, Elin Sundberg & Shirin Ahlbäck Öberg 7 Sida 5 av 8

104 Bilaga 17.1 Principen bakom den kollegiala kvalitetskontrollen är ju att kollegorna ska kunna bedöma varandra, inte bara sig själva. (sid. 11) En kärnfråga för såväl MDH och fakultetsnämnden som de enskilda kollegierna blir att reflektera över sina respektive identiteter som högskola eller kollegium utifrån kollegialitet som den uttrycks i allt från Universitetens Magna Charta8 till Struten 9. I olika styrdokument inom MDH (FUS:en, Handlingsplan för digitalisering, Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning m.m.) framhålls gränsöverskridande samarbeten, men för sådana bör man som lärosäte eller kollegium värna sitt värde i samarbetet. Fakultetsnämnden har tidigare tagit initiativ till evenemang för att uppmärksamma olika sammanhang och ett liknande initiativ för att ena respektive kollegium vore bra Betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan till utbildningsdepartementets styr- och resursutredning (Strut) U 2017:05 (länk) Sida 6 av 8

105 Bilaga 17.1 Ämnespyramiderna Sida 7 av 8

106 Bilaga 17.1 Sida 8 av 8