Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 8 februari

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2017 Dnr: 2017/073 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 8 februari Plats: T2-054, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 6 februari via epost: hanna.millberg@mdh.se eller tel: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Karin Molande Danielsson Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Antti Salonen Lärarrepresentant Dania Mehho Studeranderepresentant Sebastian Fredriksson Studeranderepresentant Adjungerade: Lena Hallström Avdelningschef Folkhälsovetenskap, HVV Åsa Snöljung Avdelningschef Fysioterapi, HVV Tjänstemän: Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Matilda Bölling Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2017 Dnr: 2017/0073 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bilaga Val av vice ordförande Föredragande: Ordförande 5. Information om ändrade mötestider Föredragande: Ordförande 6. Kvalitetsgranskning av kandidatexamen statsvetenskap Föredragande: Helena Eken Asp Kafferast Revidering av utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktsköterska Föredragande: Helena Eken Asp 8. Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd Föredragande: Matilda Bölling 9. Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Föredragande: Matilda Bölling 10. Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området hälsa och välfärd för huvudområdet Folkhälsovetenskap Föredragande: Matilda Bölling Beslut 3. Föregående mötesprotokoll Information Information Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 4 ftb 5 ftb 6 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området hälsa och välfärd för huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beslut ftb 11 Bil

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2017 Dnr: 2017/0073 Föredragande: Matilda Bölling 12. Revidering av utbildningsplanen för statsvetarprogrammet Föredragande: Hanna Millberg 13. Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora Beslut ftb 12 Bil Beslut ftb 13 Bil Föredragande: Hanna Millberg 14. Information Föredragande: Ordförande Information

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Magnus Elfström att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Vice ordförande i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: - Handläggare: - Förslag till beslut att utse Magnus Elfström till vice ordförande i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Information om ändrade mötestider Diarienummer: - Handläggare: - Enligt fakultetsnämndens och utskottets sammanträdestider 2017 skulle möte 4:2017 och 5:2017 genomföras enligt följande: Onsdag i Västerås Onsdag i Eskilstuna Tiden är ändrad och sammanträde 4:2017 och 5:2017 kommer genomföras enligt följande: Tisdag i Västerås Tisdag i Eskilstuna Föredragande: Ordförande Förslag till beslut att notera informationen

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Kvalitetsgranskning av kandidatexamen statsvetenskap Diarienummer: 2016/2678 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap för att säkerställa att utbildningen håller en hög kvalitet för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH. Vid sitt möte den 27 oktober diskuterade fakultetsnämnden vilka aspekter som borde ingå i granskningen. Diskussionen mynnade i att granskningen borde fokusera på följande aspekter: lärarresurser, forskningsbas och samarbetet med andra lärosäten. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att bereda förslaget till upplägg för granskningen inför fakultetsnämnden som väntas fatta beslut om upplägget den 7 mars. Utskottet bör lägga särskild vikt vid det föreslagna upplägget för att granska lärarresurser och samarbete med andra lärosäten. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att föreslå fakultetsnämnden att besluta om upplägget för kvalitetsgranskningen av kandidat examen i statsvetenskap i enlighet med beredningens förslag, samt göra följande medskick till fakultetsnämnden Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Förslaget är avstämt med dekan och prodekaner. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Lärarkompetensmatris Delges -

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska (ZOJ21) Diarienummer: 2016/2597 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd har lämnat in en ansökan om att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska från höstterminen 2017 till fakultetsnämnden. Revideringen består främst i flytt av innehåll mellan kurser inom programmet. Utskottet har nu att besluta om att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska eller ej. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska i enligt akademins önskemål i bilaga 3 i kallelsen, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslag till revidering av utbildningsplan har tagits fram av programsamordnare med stöd från utbildningsledare, programansvarig och lärare i utbildningen. Studenter och branschråd har informerats av studenterna. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Examensmatriser Delges Akademichef HVV, Administrativ chef HVV, Utbildningsledare HVV

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap inom Hälsa och Välfärd Diarienummer: 2017/0102 Handläggare: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap (se ärende 10). HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Folkhälsovetenskap Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse granskare i enlighet med akademins förslag särskilt beakta följande aspekter: Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i samarbete med Sektionen för antagning och examen och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 5: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 6: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 7: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Bilaga 9: Missivbrev Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Bilaga 11: Examensbeskrivning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Bilaga 12: Examensbeskrivning Folkhälsovetenskap Delges -

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om inrättande av filosofie masterexamen med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin inom hälsa och välfärd Diarienummer: 2017/0101 Handläggare: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (se ärende 11). HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina: Filosofie Masterexamen med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program och examen håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse granskare i enlighet med akademins förslag särskilt beakta följande aspekter: Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i samarbete med Sektionen för antagning och examen och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 5: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 6: Utbildningsplan folkhälsovetenskap

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Bilaga 7: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Bilaga 11: Examensbeskrivning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Bilaga 12: Examensbeskrivning Folkhälsovetenskap Delges -

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området hälsa och välfärd för huvudområdet Folkhälsovetenskap Diarienummer: 2016/2459 Handläggare: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Folkhälsovetenskap. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 10). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse granskare i enlighet med akademins förslag särskilt beakta följande aspekter: Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 5: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 6: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 7: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Delges -

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området hälsa och välfärd för huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Diarienummer: 2016/2458 Handläggare: Matilda Bölling, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. HVVs ansökan inkom den 10 augusti. I samband med detta ansöker akademin även om inrättande av ny examina (se ärende 9). Akademin önskar att programmet startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nytt program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Föredragande: Matilda Bölling Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse granskare i enlighet med akademins förslag särskilt beakta följande aspekter: Ärendets beredning Ansökan har tagits fram av Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och har beretts av handläggare vid Ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: BeslutsPM Bilaga 2: Ansökan Bilaga 3: Examensmatris Bilaga 4: Lärarresurser folkhälsovetenskap Bilaga 5: Lärarresurser fysioterapi Bilaga 6: Utbildningsplan folkhälsovetenskap Bilaga 7: Utbildningsplan fysioterapi Bilaga 8: Antagningsstatistik master Bilaga 9: Missivbrev

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Bilaga 10: Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Delges -

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för Statsvetarprogrammet (GKV06) Diarienummer: 2017/0075 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för statsvetarprogrammet (GKV06). Statsvetarprogrammet inrättades av fakultetsnämnden i september 2015 och första gången studenter antogs till utbildningsprogrammet var höstterminen Akademin önskar nu att en kurs i utbildningsplanen listas under ett annat huvudområde än statsvetenskap som kursen hör till i nuvarande utbildningsplan. Akademin önskar att den föreslagna förändringen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att eller revidera utbildningsplanen för statsvetarprogrammet enligt akademi EST:s önskemål i bilaga 3 för studenter antagna från höstterminen 2016 att revidera utbildningsplanen för statsvetarprogrammet enligt akademi EST:s önskemål i bilaga 3 för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Ärendet har tagits fram av ämnesansvariga i nationalekonomi och statsvetenskap, programsamordnare för statsvetarprogrammet samt utbildningsledare vid akademin EST. Förslaget har behandlats i grundutbildningsrådet inom ekonomi- och samhällsvetenskap vid EST där studentrepresentant ingår. Ärendet har därefter beretts av handläggare vi ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan och examensmatris Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan

18 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Delges Akademichef EST, Administrativ chef EST, Utbildningsledare EST

19 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora Diarienummer: 2016/2584 Handläggare: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Bland annat vill akademin genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot den nya examensutgången har förslaget granskats externt. Ärendet bereddes i utskottet den 23 november 2016 och fakultetsnämnden fattade den 15 december beslut om att skicka förslaget till extern granskning. Yttranden har inhämtats från två granskare. Utskottet har nu att besluta om utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora kan revideras enligt akademins önskemål. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet enligt akademi UKK:s önskemål i bilaga 3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från höstterminen 2017 Ärendets beredning Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora har tagits fram av programansvarig för programmet, programsamordnare och utbildningsledare. Synpunkter har inhämtats från studenter och branschråd. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan Bilaga 3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 4: Lärarkompetensmatris Bilaga 5: Granskningsprotokoll från externa granskare Bilaga 6: Examensmatris

20 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/0073 Delges Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Utbildningsledare UKK

21 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå UTSKOTTET FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Möteshandlingar Nr: 1:2017 Diarienummer: 2017/ Information Diarienummer: - Handläggare: - Representant från fakultetsnämnden till Pedagogiska rådet Föredragande: Ordförande Förslag till beslut att notera informationen

22 Bilaga Ärende 2016/ (4) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Upplägg för kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 22 september att våren 2017 kvalitetsgranska kandidatexamen i statsvetenskap. Bakgrunden till beslutet är att säkerställa att högskolan kan erbjuda en utbildning som håller hög kvalitet för de studenter som önskar ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap. Fakultetsnämnden den 22 september till ledningskansliet att i samråd med dekanerna ta fram ett förslag till upplägg för en sådan kvalitetsgranskning. Förslaget på upplägg till kvalitetsgranskning ska presenteras för fakultetsnämnden vid nämndens sista möte Vid sitt möte den 27 oktober diskuterade fakultetsnämnden vilka aspekter som borde ingå i granskningen. Diskussionen mynnade i att granskningen borde fokusera på följande aspekter: lärarresurser, forskningsbas och samarbetet med andra lärosäten. Utskottet för forskning respektive utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har nu att göra medskick till fakultetsnämnden vad gäller upplägget för kvalitetsgranskningen. I sin beredning bör utskotten främst fokusera på de frågor som akademin, enligt förslaget, ska besvara. Är det någon fråga som borde omformuleras för att göra det tydligare? Är det någon fråga som borde strykas? Saknas någon fråga som är viktig för att kunna bedöma aspekterna lärarresurser, forskningsbas och samarbete med andra lärosäten? Beredningens förslag till upplägg för kvalitetsgranskning av kandidatexamen i statsvetenskap Förslaget till kvalitetsgranskning av förutsättningarna för kandidatexamen i statsvetenskap är framtaget baserat på de aspekter som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tittar på i sina granskningar och fakultetsnämndens tidigare beslut. Extern granskning En viktig del i kvalitetsgranskningen är utlåtanden från den externa granskningen där personer med ämneskunskap bedömer lärarresurserna och forskningsbasen i förhållande till de för ämnet givna premisserna. Förslaget är att akademin ska lämna förslag på två oberoende granskare som för den externa granskningen. Det är fakultetsnämnden som beslutar om

23 Bilaga 6.1 granskare och att skicka underlagen från akademin på extern granskning. Utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer innan dess att bereda ärendet. 2 (4) Underlagen Förslaget innebär att akademin i sitt underlag ska beskrivas och analysera lärarresurser, forskningsbas och samarbete med andra lärosäten enligt angivelserna nedan. Lärarresurserna ska beskrivas i enlighet med den lärarkompetensmatris som används i granskningar utförda av UKÄ, se bilaga 2. Utöver lärarkompetensmatrisen ska akademin besvara följande frågor: Vilka lärarresurser krävs för att långsiktigt säkerställa kvaliteten i kandidatexamen i statsvetenskap? Hur ser den planerade utvecklingen av lärarresurser ut de närmaste fem åren (pensionsavgångar, nyanställningar eller liknande)? Vilken kompetensutveckling (inom forskning och/eller undervisning) är planerad för nuvarande lärare inom ämnet statsvetenskap de närmaste 24 månaderna? Forskningsbasen ska bedömas dels baserat på en lista över de vetenskapliga publikationer som lärarna inom statsvetenskap har publicerat de senaste tre åren samt utifrån följande frågeställningar: Vilka aktuella forskningsprojekt deltar lärarna inom statsvetenskap i idag? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra lärosäten? Hur ser forskningssamarbetet ut med andra intressenter? På vilket sätt får studenterna ta del av den forskning som idag bedrivs inom ämnet statsvetenskap vid Mälardalens högskola? Ge exempel från undervisningen. På vilket sätt säkerställs att studenter som ansöker om en kandidatexamen i statsvetenskap från MDH har tillägnat sig ett forskande förhållningssätt? Samarbetet med andra lärosäten ska beskrivas med utgångspunkt i följande frågor: Vilket/vilka andra lärosäten ingår i samarbetet? Finns det underskrivna samarbetsavtal med de aktuella lärosätena? Hur ser tidplanen ut för ett underskrivet samarbetsavtal andra lärosäten? Vilken typ av samarbete handlar det om (t.ex. gästföreläsningar, handledning av examensarbeten, undervisning inom specialområden etc.)? Utskottet för forskning bör i sin beredning främst fokusera på frågorna kring forskningsbasen samt samarbete med andra lärosäten. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör i sin beredning främst fokusera på frågorna kring lärarresurser och samarbete med andra lärosäten. Det finns dock ett samband mellan lärarresurser och forskningsbas och de båda utskotten bör därför i sin beredning se till helheten. Akademins reflektioner och utvecklingsplan Baserat på granskarnas kommentarer ska akademichef tillsammans med utbildningsledare och programansvariga upprätta en utvecklingsplan för

24 Bilaga 6.1 kandidatexamen i statsvetenskap. Utvecklingsplanen kan sedan vara ett underlag för framtida uppföljning men också vara en del av underlaget inför akademins verksamhetsplanering. 3 (4) Tidplan för granskningen Enligt fakultetsnämndens beslut den 22 september 2016 ska kandidatexamen i statsvetenskap kvalitetsgranskas under våren Beslut om upplägg för granskningen skulle fattas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Arbetet med ett förslag till upplägg har blivit försenat och förslaget är därför att fakultetsnämnden fattar beslut om upplägg för granskningen vid sitt möte den 7 mars. Den fortsatta tidplanen är sedan att akademin skickar sina underlag till fakultetsnämnden senast den 25 april för beredning i utskottet för forskning respektive utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsnämnden förväntas sedan fatta beslut om att skicka eller inte skicka underlagen på extern granskning vid sitt möte den 13 juni. Förutsatt att fakultetsnämnden godkänner att underlagen skickas vidare på extern granskning kan underlagen skickas ut senast den 16 juni. Granskarnas synpunkter bör vara fakultetsnämnden och akademin tillhanda senast den 7 augusti. Utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bereder ärendet baserat på granskarnas synpunkter vid sina möten i augusti. Akademin inkommer med sina reflektioner på granskarnas synpunkter senast den 21 augusti. Fakultetsnämnden har sedan möjlighet att fatta beslut om förutsättningarna för att kvalitetssäkra en kandidatexamen i statsvetenskap finns vid MDH eller inte. Anledningen till att utskotten inte kan bereda akademins reflektioner är att beslutet om det finns förutsättningar eller ej behöver fattas innan programutbudsbeslutet för kommande läsår fattas och ärendet kan därför inte vänta till mötet i oktober. Utskotten kommer dock att kunna lämna rekommendationer till fakultetsnämnden baserat på granskarnas kommentarer. Datum Aktivitet 7/8 februari Förslag till upplägg av kvalitetsgranskning bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 mars Fakultetsnämnden fattar beslut om upplägg för granskningen 25 april Deadline för underlag från akademin 23/24 maj Underlagen bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13 juni Fakultetsnämnden fattar beslut om att låta underlagen gå vidare på extern granskning eller ej Förutsatt att fakultetsnämnden fattar beslut om att gå vidare med extern granskning 16 juni Underlagen skickas på extern granskning 7 augusti Granskarnas synpunkter inkommer till

25 Bilaga 6.1 fakultetsnämnden och till akademin 4 (4) 16 augusti Granskarnas synpunkter bereds av utskottet för forskning och utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 21 augusti Akademins reflektioner och utvecklingsplan inkommer till fakultetsnämnden 15 september Fakultetsnämnden lämnar sitt yttrande Överväganden Fakultetsnämnden var vid sitt möte den 27 oktober tydliga med att man inte önskade en fullständig utvärdering av examen, detta för att inte belasta akademin. För att begränsa omfattningen av granskningen fokuserar förslaget främst på att sammanställa nuläget både vad gäller personalresurser och forskning. Sammanställningen av samarbetet med andra lärosäten borde inte innebära något omfattande arbete för akademin. Det som kan innebära mer arbete och framförallt eftertanke är frågan om den planerade kompetensutvecklingen för lärarna som idag arbetar inom ämnet statsvetenskap. Denna planering ska dock finnas med i det årliga kompetensutvecklingssamtalet.

26 Bilaga 6.2 Lärartabell ansökan om examenstillstånd på grundnivå och avancerad nivå Redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet i tabellform. Tabellen syftar till att ge en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten tillgänlig för den utbildning som ansökan gäller. Det är inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden. Observera att alla procentsatser avser heltid. Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs. Examen: Lärosätets kommentar: Beskriv de lärare som ej finns med i tabellen i denna ruta. Här kan ni även lämna ytterligare kommentarer som är viktiga för att bedömarna ska förstå lärarkompetensen och kapaciteten, såsom kommande pensionsavgångar. Den anställdes namn och huvudarbetsgivare (om ej lärosätet) Anställningskategori (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Ev. yrkesexamen Akademisk titel/ Anställningsform akademisk examen (tillsvidare, (professor, docent, tidsbegränsad) doktor, licentiat, master, magister), ange även i vilket ämne Anställningens omfattning vid lärosätet (%) A Uppskattad tjänstgöring i procent av heltid. Observera att alla procentsatser avser heltid. Exempel: Om man undervisar till hälften av en 50 %-anställning fyller man i 25 %. B+C+D=A B: Tid i aktuell utbildning (%) C: Tid i forskning/ kompetensutveckling (%) D: övrigt Ev. kommentar Lena Lärare professor ämneslärare sv doktor i svenska tillsvidare 50% 25% 15% 10%

27 Bilaga Ärende 2016/ (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helena Eken Asp BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om revidering av utbildningsplan för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssjuksköterska Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd har lämnat in en ansökan om att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska till fakultetsnämnden. Utskottet har nu att besluta om att revidera utbildningsplanen för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot distriktssköterska eller ej. Faktasammanställning Utbildningsplaner Enligt högskoleförordningen 6 kap 16 ska det för utbildningsprogram finnas en utbildningsplan, följande ska anges i utbildningsplanen: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. En utbildningsplan innehåller föreskrifter som är bindande för såväl högskolan som för studenterna. Syftet med utbildningsplanen är att informera studenterna om vad som gäller för programmet. Beslut om utbildningsplaner Beslut om inrättande av utbildningsprogram och fastställande av utbildningsplaner fattas av fakultetsnämnden. Enligt rektors delegation får beslutanderätten inte vidaredelegeras. Beslut om revidering av utbildningsplaner fattas fakultetsnämnden. Beslutanderätten om revidering av utbildningsplaner är vidaredelegerad från fakultetsnämnden till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Beslut om avveckling av utbildningsprogram fattas av fakultetsnämnden och kan inte vidaredelegeras. Akademins ansökan Akademin önskar en sammanslagning av de två valbara kurserna Barn och unga inom primärvård (15 hp) och Vuxna och äldre inom primärvård (15 hp) till kursen Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral (25,5 hp). Vidare önskar akademin minska kursen Ledarskap och förbättringsarbete inom primärvård från 7,5 hp till 4,5 hp

28 Bilaga 7.1 och samtidigt ändra titeln till Distriktssköterskors ledarskap och pedagogiska uppdrag. Delar av den nuvarande kursen Farmakologi och sjukdomslära inom primärvård (22,5 hp) fördelas på följande nya kurser Farmakologi och förskrivningsrätt (7,5 hp), Farmakologi och sjukdomslära inom primärvård (10,5 hp) samt Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral (25,5 hp). Resultatet av förändringarna i kurser innebär att samtliga studenter kommer att läsa om primärvårdens samtliga arenor, det innebär också en minskad valmöjlighet från 30 hp idag till 15 hp enligt förslaget. 2 (3) Akademin önskar utöver förändringarna i kurserna även uppdatera texten under innehåll i enlighet med förändringar som skett i beskrivningen av de olika vetenskaper som ingår i utbildningen. Vidare önskar akademin formulera om skrivningen angående omfattningen av VFU perioden från att ha omfattat 18 hp (motsvarande 12 veckor) till att omfatta minst 15 hp (motsvarande 10 veckor). Bakgrunden till en mindre omfattande VFU är att det finns en problematik med att få tillräckligt med studentveckor per läsår inom de kommuner och landsting som MDH har avtal med. Akademin redogör i sin ansökan för vilka som har varit med i beredningen av ärendet på akademin. I akademins beredning har programsamordnare, programansvarig, utbildningsledare och lärare i utbildningen deltagit. Studenter och branschråd är informerade om den planerade förändringen av utbildningen, det har inte inkommit några synpunkter från varken studenter eller branschråd utöver att förändringen ser bra ut. Överväganden Fakultetsnämndens uppdrag Fakultetsnämnden har enligt beslut från högskolestyrelsen den 16 maj 2016 ett övergripande ansvar för den innehållsliga kvaliteten för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt för forskning. Vidare har fakultetsnämnden ansvar för den interna kvalitetsgranskningen av all utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå och forskning. Utgångspunkten för fakultetsnämnden och utskottens beslut ska därför stödjas av argument som har bäring på kvaliteten i utbildning och forskning. Minskade valmöjligheter Att den nya kursen Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral (25,5 hp) innebär att samtliga studenter kommer att läsa om primärvårdens samtliga arenor borde vara en fördel för studenter som är bättre förbereda inför arbetslivet. Det borde samtidigt ge arbetsgivarna större möjligheter att hitta personal med rätt kompetens. Avslutningsvis ger det lärarlaget en möjlighet till ett utökat samarbete vilket som akademin skriver i sin ansökan ger ett stöd för lärarna och samtidigt en ökad rättssäkerhet i bedömningen av studenternas prestationer. För studenterna kan det vara en nackdel med en mer omfattande kurs då studenternas valmöjligheter minskar och det är svårare att klara delar av poängen, samtidigt kan högskolan hjälpa studenterna att få den kunskap och erfarenhet de behöver inför arbetslivet på ett annat sätt. Färre valmöjligheter gör det också lättare för akademin att förutse studentgruppen på olika kurser och därmed kunna lägga upp undervisningen på ett lämpligt sätt. En mer anpassad undervisning borde innebära en högre kvalitet jämfört med om

29 Bilaga 7.1 utbildningen planeras för en mycket större eller mycket mindre grupp studenter än vad det faktiskt blir. 3 (3) Examensmålsuppfyllelse En viktig del i kvalitetsgranskningen är att säkerställa att samtliga utbildningsprogram ger studenterna förutsättningar för att uppfylla inte bara examenskraven utan också de nationella examensmålen. För att synliggöra examensmålsuppfyllelsen för ett program används examensmatriser där de kurserna som ingår i utbildningsprogrammet matchas mot de nationella examensmålen. I de fall utbildningsprogrammet syftar till mer än en examen används en examensmatris per examina. I det här fallet syftar utbildningsprogrammet till två examina dels en yrkesexamen (specialistsjuksköterskeexamen) och dels en generell examen (filosofie magisterexamen). Enligt den av akademin inskickade examensmatrisen bidrar kurserna i förslaget till reviderad utbildningsplan till att uppfylla samtliga examensmål både för yrkesexamen och för den generella examen. Det föreslagna programmet ger därmed studenterna förutsättningar att uppfylla de nationella examensmålen för de båda examina. Studenters och branschrådets deltagande i beredningen Akademin skriver i sin ansökan att förändringarna inte påverkar studenterna eller de kliniska verksamheterna. Med detta syftar akademin på studenter som redan är antagna till utbildningen, dessa kommer inte att påverkas då ansökan om revidering berör studenter som antas från höstterminen 2017 och framåt. Studenterna har som akademin skriver i sin ansökan blivit informerade och enligt akademin hade studenterna inga synpunkter utöver att de tror att förändringen är bra. Som tidigare nämnts påverkar de föreslagna förändringarna studenternas valfrihet inom programmet. samtidigt innebär en minskad valmöjlighet för studenterna att MDH säkerställer att de distriktssköterskor som examineras har kunskap om de olika arenorna inom primärvården. Branschrådet har inte lämnat några ytterligare synpunkter annat än att förändringarna ser bra ut. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser att det i akademins underlag finns en god grund för att godkänna ansökan och revidera utbildningsplanen i enlighet med akademins förslag för studenter antagna från höstterminen 2017.

30 Bilaga 7.2 Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV Ansökan om revidering av utbildningsplan för Specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska 75 hp (ZOJ21) 1. Arbetslag De som har arbetat med revideringen är: Per Andersson Utbildningsledare Agneta Brav Programansvarig avdelningschef Maria Harder Lektor och Programsamordnare Emmie Wahlström Adjunkt 2. Redogörelse av och motivering till varje ändring som föreslås i utbildningsplanens olika avsnitt Revidering av utbilndingsplanen motiveras av ändrade kursplaner och uppdatering av ämnesbeskrivningar. De genomförda ändringarna är gulmarkerade i den bifogade utbildningsplanen. Innehåll Beskrivningarna av de olika vetenskaperna som ingår i utbildningen har uppdaterats. Detta eftersom dessa beskrivningar uppdaterats på hemsidorna. I avsnittet Innehåll har även meningen Den verksamhetsförlagda utbildningen [VFU] omfattar 18hp inom primärvård. omformulerats till: Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar minst 15 hp. Detta för att det pågår en generell diskussion på akademin om hur mycket VFU som ska erbjudas i specialistutbildningarna. Andelen VFU står i relation till avtal som ska upprättas med kommuner och landsting gällande antalet studentveckor per läsår och vilka ersättningsnivåer som ska gälla. De sista ändringarna i avsnittet Innehåll har att göra med vilka kurser som ges vilka terminer. Se bifogat förslag avseende ny utbildningsplan. Att dessa ändringar föreslås har att göra med: a) studentens progression, b) utfall från den förändring av utbildningsplanen som genomfördes 2014 samt c) förändrat pedagogiskt arbetssätt inom utbildningens lärarlag.

31 Bilaga a) Generellt för specialistutbildningarna gäller att studentens progression från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska med kunskap och förmåga till självständigt arbete förväntas ske under ett läsår. För studenter som väljer inriktning mot distriktssköterska innebär det att de i sin nya profession förväntas ha de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att arbeta självständigt på fyra olika arenor inom primärvård: barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och vårdcentral. Dvs. med människor i alla åldrar. Grundutbildade sjuksköterskor arbetar företrädesvis med enbart vuxna och äldre inom ett specifikt område som t.ex. medicin, kirurgi, eller äldrevård. Inriktning mot distriktssköterska innebär även en perspektivförskjutning. Från omvårdnad riktad till enskilda patienter på sjukhus eller äldreboende, till omvårdnad som präglas av hälsofrämjande och förebyggande insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Denna perspektivförskjutning innefattar även förståelse för att distriktssköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete är tvåsidigt. Det innebär att insatser på individnivå behöver ske personcentrat men även med grund i kunskaper om hälsa på befolkningsnivå. Denna professionsutveckling behöver förtydligas i utbildningen för att skapa gynnsammare förutsättningar för studenternas progression mot självständighet. Därav de nya kurserna: Distriktssköterskors ledarskap och pedagogiska uppdrag 4,5 hp (VAE138) som ersätter Ledarskap och förbättringsarbete inom primärvård 7,5 hp (VAE088), och Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 25,5 hp(vae139) som är en sammanfogning av Barn och unga inom primärvård 15hp (VAE092), och Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (VAE093). Därutöver föreslås även att kurserna Farmakologi och förskrivningsrätt 4,5 hp (BMA068), och Farmakologi och sjukdomslära 10,5 hp (BMA069) inrättas. Dessa båda kurser utgör delar av den kurs som i dagsläget benämns Sjukdomslära och farmakologi 22,5 hp (BMA051) och innehåller VFU på vårdcentral 7,5 hp. Att dela upp kursen i två delar och flytta VFU till kursen Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 25,5hp (VAE139) medför möjlighet att erbjuda kurserna VAE124, FHA068, VAE138, BMA068 och BMA069 som fristående kurser 1. Dessa nya kurser medför förändringar i utbildningens övriga kurser. Detta eftersom 1 Minskning av högskolepoäng avseende Sjukdomslära och farmakologi (BMA051) och de arenaspecifika kurserna (VAE092, VAE093) är inte så omfattande som skrivningen ovan antyder gavs kursen OVA028 Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp. I den ingick VFU på vårdcentral med tillhörande hemsjukvård. När hemsjukvården gick över i kommunens regi delades tiden avsatt för VFU mellan dessa arenor. Detta föll inte väl ut för verksamheter och studenter. När utbildningsplanen reviderades 2014 lades 7,5 hp VFU på vårdcentral in i BMA051 Sjukdomslära och farmakologi och antalet hp ökade från 15 hp till 22,5 hp (se tabell 1 sist i ansökan). Dessa 7,5 hp föreslås nu integreras i kursen Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 25,5 hp (VAE139). Se översikt (tabell 1) sist i ansökan.

32 Bilaga innehållet i en kurs följs upp och appliceras i nästkommande kurs. T.ex. utbildningens första kurs: Vetenskaplig teori och metod med inriktning mot omvårdnad 7,5 hp (VAE124) lägger grunden för studentens fördjupade kunskaper gällande bland annat vetenskapsteori, etik i forskning och distriktssköterskors kärnkompetenser som exempelvis evidens. Dessa kunskaper appliceras i nästa kurs: Folkhälsoarbete inom primärvård (FHA068). Detta genom att studenternas kunskaper i vetenskapsteori fördjupas med fokus på hälsa som filosofi, teori och praktik vilket kommer till användning i ett hälsofrämjande projektarbete där även kunskaper om etiskt förhållningssätt och evidens tillämpas och reflekteras. Kursplanearbetet är i process. Det innebär att de granskats av kursplanegruppen vid deras senaste möte i november, att de reviderats av lärarlaget och skickats tillbaka för beslut vid nästa möte den 9/ I den bifogade examensmatrisen framgår därför de reviderade, men ännu ej beslutade lärandemål i relation till de nationella examensmålen. b) Den förändring som genomfördes av utbildningsplanen 2014 i vilken studenten gavs möjlighet att välja mellan kurserna Barn och unga inom primärvård 15hp (VAE092) och Vuxna och äldre inom primärvård 15hp (VAE093) föll inte väl ut. Detta eftersom ett fåtal av studenterna valde att rikta in sig mot Vuxna och äldre inom primärvård. Våren 2015 valde 9 av 30 studenter Vuxna och äldre inom primärvård och våren 2016, 4 av 30 studenter. Detta utfall gör det svårt att uppfylla vårt utbildningsuppdrag att bidra med specialistutbildade sjuksköterskor till primärvårdens samtliga arenor. Därför föreslås att denna valmöjlighet exkluderas och att kursen Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 25,5 hp (VAE139) inrättas. c) Att revidera utbildningsplanen för önskemål om förändrat arbetssätt inom utbildningens lärarlag är relaterat till förslaget om den nya kursen: Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 25,5hp (VAE139). Under våren 2015 valde en medarbetare i lärarlaget att avsluta sin tjänst på akademin. Svårigheter att på kort tid rekrytera ny medarbetare med samma kvalifikationer uppstod. Det medförde erfarenheter om att ett arbetssätt som innebar att ansvar för enskilda kurser inom en utbildning delas upp mellan lärare utifrån deras specifika kompetenser är sårbart och kan påverka utbildningens kvalitet negativt. För att upprätthålla kvalitet trots rekryteringssvårigheter lades programschemat om. Det innebar att flytta en kurs från höstterminen till vårterminen. Det innebar även att fyra kurser gavs parallellt under vårterminen och att lärarna i utbildningen delade på ansvaret för kursernas planering, innehåll, genomförande och examinationer. Fyra kursplaner sammanfogades i en studiehandledning för att underlätta för studenterna. Detta sätt att hantera den situation som uppstått visade sig som bättre samarbete i lärarlaget, bättre nyttjande av lärartid, att studenterna hade flera lärare att vända sig till, att genomförande av enstaka moment i en kurs inte behövde drabba studenterna vid lärares förhinder och att betygssättning av examinationer skedde genom

33 Bilaga diskussion i lärarlaget vilket kom studenterna till del som rättssäker bedömning. Utifrån dessa erfarenheter föreslås en mer omfattande kurs vad gäller antalet hp samt att beskrivningen i utbildningsplanen av vilka kurser som ges vilken termin stryks och att endast de olika kurserna inom respektive vetenskap presenteras. Vilka kurser som ges vilken termin framgår av utbildningens programschema. Val inom programmet De nya kurser som föreslås medför att meningen I termin 2 kan studenten välja 1. Barn och unga inom primärvård 15 hp eller 2. Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp. behöver strykas. 3. Ärendets beredande och medverkan Ärendet har beretts av programsamordnare med stöd från, och i diskussion med utbildningsledare, programansvarig och lärare i utbildningen. De föreslagna förändringarna har främst att göra med de motiveringar till förändring som anges i avsnitten 2b och 2c ovan. Det innebär att förändringarna inte påverkar studenterna och de kliniska verksamheterna. Studenter och branschråd är informerade om dessa förändringar. 4. Studentens progression i utbildningen Förutom det som framgår om progression från sjuksköterska till specialistutbildad distriktssköterska under punkt 2a ovan kan följande tilläggas: Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska vid HVV innebär att studenten utvecklar sina kunskaper i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad genom att utbildningens samtliga kurser genomförs på avancerad nivå. På så sätt innebär utbildningen en progression med utgångspunkt från sjuksköterskeexamen med kandidatexamen. Specifik progression avser studenternas förmåga till självständigt omvårdnadsarbete i komplexa situationer med människor i alla åldrar och varierande livsskeenden, hälsofrämjande perspektiv, helhetssyn, reflektion, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Progression möjliggörs genom att kunskap i utbildningen byggs upp hierarkiskt, dvs kunskap från en kurs är av betydelse för kunskapsfördjupning i efterföljande kurser. Kurserna på höstterminen utgör basen för att tillgodogöra sig innehållet i nästkommande termins kurser. Studenterna behöver t.ex. först generell kunskap om folkhälsoarbete inom primärvård för specifik förståelse för vad hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral innebär. Progression är även möjligt genom att teori knyts an till verksamhetsförlagd utbildning (vfu) genom att examinationernas teoretiska innehåll ska förankras i erfarenhetsbaserad kunskap och omvänt. Detta innebär att studentens förmåga till kritisk reflektion i klinisk praktik bidrar till fördjupad

34 Bilaga vårdvetenskaplig kunskap och förutsättningar för självständig yrkesverksamhet. Dessutom ges studenterna möjlighet att genomföra ett examensarbete på avancerad nivå med magisterexamen som fördjupning inom vårdvetenskap. Det ger i sig förutsättningar för forsknings- och utvecklingsarbete.

35 Bilaga 7.2 Tabell 1. Översikt kurser Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska Läsår Kurser inom utbildningen 2013/2014 Folkhälsoarbete inom primärvård 15 hp Sjukdomslära och farmakologi 15 hp 2014/2015 Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp 2017/2018 Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp Barn och unga inom primärvård 15 hp Ledarskap inom primärvård 7,5 hp Distriktssköterskors pedagogiska uppdrag och ledarskap 4,5 hp Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp Sjukdomslära och farmakologi 22,5 hp Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa och hemsjukvård och på vårdcentral 25,5 hp inleds på ht och avslutas på vt Alt. 1 Examensarbete inom primärvård 15hp Alt. 2 Självständigt arbete inom primärvård 7,5 hp och Valbar kurs 7,5 hp Alt. 1 Barn och unga inom primärvård 15 hp Alt. 2 Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp Farmakologi och förskrivningsrätt 4,5 hp Farmakologi och sjukdomslära 10,5 hp Alt. 1 Examensarbete inom primärvård 15hp Alt. 2 Examensarbete Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7.5 hp och Valbar kurs 7,5 hp Alt. 1 Examensarbete inom primärvård 15hp Alt. 2 Examensarbete Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7.5 hp och Valbar kurs 7,5 hp

36 Bilaga 7.3 Utbildningsplan Sida 1 av 3 Dnr: Programkod: ZOJ21 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Behörighet Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Minst 24 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall som programmet går att söka som senare del gäller att den sökande ska uppfylla behörighetskraven för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Mål Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt arbete som distriktssköterska. Specifika krav för inriktning mot distriktssköterska För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, - visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, - visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet, och - visa kunskap som krävs för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,

37 Bilaga 7.3 Sida 2 av 3 Dnr: Programkod: ZOJ21 - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och - visa vårdpedagogisk förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan ske på engelska. Svensk och engelsk litteratur används. Innehåll Programmet består huvudsakligen av kurser inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Denna vetenskap kännetecknas av helhetssyn på människan, med fokus på hur hälsa kan bevaras och hur lidande och sjukdom hanteras. Den innefattar även människors resurser och behov av vård och stöd i livets olika skeenden ur ett närstående-, vårdar- och organisationsperspektiv. Därutöver ingår folkhälsovetenskap som har fokus på livsvillkorens, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och hälsosystemets betydelse för befolkningens hälsa. Denna vetenskap studerar hur dessa faktorer kan kartläggas, analyseras och påverkas. I utbildningen ingår medicinsk vetenskap med farmakologi och sjukdomslära med fokus på vård och behandling av de sjukdomar som barn, ungdomar, vuxna och äldre kan drabbas av och söka vård för inom primärvård. Med primärvård avses den vårdnivå som innefattar de arenor där distriktssköterskor företrädesvis är anställda: barnavårdscentral, elevhälsa, hemsjukvård och vårdcentral. Utbildningens innehåll med grund i medicinsk vetenskap ger förutsättningar för att ansöka om förskrivningsrätt för vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Utbildningen består av teoretiska- och verksamhetsförlagda delar som integreras. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar minst 15 hp. Lärande sker genom föreläsningar, seminarier, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter enskilt och i grupp. I studentens lärande främjas förmåga att reflektera, problematisera och analysera för att utveckla sitt vetenskapliga förhållningsätt.

38 Bilaga 7.3 Sida 3 av 3 Dnr: Programkod: ZOJ21 Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Vetenskaplig teori och metod, 7,5 hp, A1N Distriktssköterskors ledarskap och pedagogiska uppdrag, 4,5 hp, A1N Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral, 25,5 hp, A1N Examensarbete - Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5 hp, A1F Examensarbete inom primärvård, 15 hp, A1E Folkhälsovetenskap Folkhälsoarbete inom primärvård, 7,5 hp, A1N Medicinsk vetenskap Farmakologi och förskrivningsrätt 4,5 hp, A1F Farmakologi och sjukdomslära inom primärvård, 10,5 hp, A1F Sårvård 7,5 hp, A1N eller annan valbar kurs relevant inom primärvård för de studenter som väljer Examensarbete - Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7,5 hp, A1F Val inom programmet Studenten kan välja Examensarbete inom primärvård 15 hp eller Examensarbete - Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska 7.5 hp. Vid val av Examensarbete som omfattar 7,5 hp läses även Sårvård 7,5 hp eller annan valbar kurs (7,5 hp) relevant för distriktssköterskors uppdrag inom primärvård. För att ha möjlighet att uppfylla fordringar för magisterexamen och tillträde till studier på master- och eller forskarnivå krävs att studenten väljer att göra ett examensarbete omfattande 15 hp. Kontakta studievägledare för mer information. Examen Programmet uppfyller kraven för följande examen - Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska, och eller - Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

39 Bilaga 7.4 Examensmålsmatris gällande Specialistsjuksköterska med inriktning mot Distriktssköterska Kurs VAE124 Vetenskaplig teori och metod inom omvårdnad 7,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå. för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga ätti h t professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1. identifiera och reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i forskningsprocessen och i relation till professionen Inlämningsuppgift (INL1) 4,5 hp Individuell skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1-3. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X 2 systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa forskningsresultat med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjuksköterskans yrkesutövning 3 identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskild hänsyn till mänskliga rättigheter X X X 4 kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskans yrkesområde Seminarium (SEM1), 1,5 hp Seminarium. Examinerar lärandemål 4. Betyg Godkänd (G) X 5 identifiera och reflektera över specialistsjuksköterskans kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet Seminarium (SEM2), 1,5 hp Seminarium. Examinerar lärandemål 5. Betyg Godkänd (G) X X

40 Bilaga 7.4 Kurs FHA068 Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga ätti h t professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 beskriva faktorer som påverkar hälsa och värdera betydelsen av dessa för olika grupper i befolkningen 2 beskriva, tillämpa och värdera yrkesspecifika kunskaper utifrån befolkningsindividualisering 3 reflektera kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa hos olika grupper och rätten till hälsa på lika villkor INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, avseende lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X X X X X X X X X 4 identifiera, tillämpa och reflektera över epidemiologiska frågeställningar inom primärvård PRO1, Projektarbete, 4,5 hp avseende lärandemål 4-7, betyg Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X X 5 reflektera över hälsoekonomiska frågeställningar relevanta inom primärvård X X 6 tillämpa och värdera begrepp och modeller för hälsofrämjande arbete på gruppnivå X X X X 7 beskriva, tillämpa och värdera etiska principer i folkhälsoarbete X X

41 Bilaga 7.4 Kurs VAE138 Distriktssköterskors ledarskap och pedagogiska uppdrag 4,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga ätti h t professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 identifiera, tillämpa och reflektera kring ledarskapsteorier och ledarskap i praktik för enskilda medarbetare och team 2 beskriva gruppers utveckling och processer för att tillämpa ledarskap i team och i patientgrupper 3 reflektera kring distriktssköterskors uppdrag, befogenhet, kompetens och legitimitet att leda 4 reflektera kring samtalets betydelse i ledarskap för medarbetare och team, patienter och grupper 5 reflektera kring sammanhangets betydelse för samtal 6 identifiera vad som påverkar individens lärande, och reflektera över pedagogiska förhållningssätt som stärker människors beslutsfattande och makt 7 genomföra individuellt anpassade hälsofrämjande samtal INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 6-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

42 Bilaga 7.4 Kurs BMA068 Farmakologi och förskrivningsrätt 4,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 tillämpa kunskap om författningar och föreskrifter och reflektera kring metoder för dokumentation och kvalitetssäkring vid läkemedelsförskrivning GRU1, Gruppuppgift, 1,5 hp, skriftlig inlämningsuppgift i grupp, avseende lärandemål 1. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X 2 tillämpa fördjupad kunskap avseende allmän farmakologi, farmakokinetik och farmakodynamik i relation till ålder, graviditet och amning. 3 tillämpa fördjupad kunskap avseende läkemedelsberäkning TEN1, Tentamen, 3 hp, individuell skriftlig tentamen, avseende lärandemål 2-3. Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X

43 Bilaga 7.4 Kurs BMA069 Sjukdomslära och farmakologi 10,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 förklara sjukdomar och farmakologisk behandling i relation till samhälleliga och etiska aspekter för att självständigt bedöma behov av och förskriva läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar 2 förklara de vanligaste och/eller livslånga sjukdomarnas etiologi, fysiologi, patofysiologi och behandling för att främja hälsa och förebygga sjukdom och sjukdomskomplikationer 3 självständigt bedöma behov av, initiera och förskriva fysisk aktivitet på recept SEM1, Seminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 1. Betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). TEN1, Individuell skriftlig tentamen 9hp, avseende lärandemål 2-5. Betyg Underkänd (u), Godkänd(G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X X X X X X X X X X X X X 4 självständigt bedöma behov och åtgärder vid lindriga sjukdomar i relation till ålder, kön och etnicitet X X X X X X X X X X 5 självständigt bedöma behov av och genomföra vaccinationer X X X X X

44 Bilaga 7.4 Kurs VAE139 Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 22,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 identifiera och värdera barns och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet 2 identifiera och värdera vuxna och äldres livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv hos vuxna och äldre med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet 3 identifiera, bedöma och värdera barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och omvårdnadsbehov utifrån vetenskapliga och etiska aspekter med ett professionellt förhållningssätt 4 identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres utveckling, hälsa, och omvårdnadsbehov utifrån vetenskapliga och etiska aspekter med ett professionellt förhållningssätt 5 identifiera och problematisera barns, ungas, vuxnas och äldres rättigheter i vårdsituationer i relation till socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet PRA1 Fullgjord och bedömd VFU inom barnhälsovård, elevhälsa eller hemsjukvård, 3,5 hp PRA2 Fullgjord och bedömd VFU inom valbar arena, 2 hp, PRA3 Fullgjord och bedömd VFU på vårdcentral, 4,5 hp PRA1-3 avser lärandemål Betyg Underkänd (U) och Godkänd (G). SEM1, avseende lärandemål 1-4, SEM2, avseende lärandemål 3-4, 7, 10. SEM3, lärandemål 3-4, 10. SEM4, avseende lärandemål 8, 10-11, SEM5, avseende lärandemål 5, SEM6, avseende lärandemål 7. SEM1-6 Seminarium X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

45 Bilaga tillämpa familjeperspektiv, reflektera över stöd i föräldraskap och stöd till familj och närstående utifrån samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter 7 självständigt initiera, planera, genomföra, samordna och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete som hälsoundersökningar till enskilda eller grupper 8 tillämpa och värdera kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med barn, unga, vuxna och äldre samt deras familjer utifrån ett professionellt förhållningssätt 9 identifiera komplexa frågeställningar och situationer vid vård i livets slutskede samt tillämpa och värdera evidensbaserad vård, etiska aspekter och professionellt förhållningssätt 10 tillämpa och värdera kunskap om juridiska regelsystem, och föreskrifter, dokumentation och kvalitetssäkring i hälsoarbete inom respektive arena 11 reflektera kring samordning av hälsoarbete som samverkan mellan olika arenor i kontakt med primärvården samt som samarbete inom team vilka var för sig omfattar 1 hp. Betyg gällande SEM1-6 Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot barn och föräldrar, 2hp. avseende lärandemål 6-8, 10. INL2, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot unga, 2 hp. avseende lärandemål 6-8, 10. INL3, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot vuxna, äldre och närstående, 2hp avseende lärandemål 6-8, 10. INL4, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot vård i livets slutskede, 2 hp avseende lärandemål 5-6, 9. För INL1-4 gäller Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 12 identifiera behov av kunskapsutveckling avseende primärvård samt formulera forskningsfråga och metod relevant för vårdvetenskap inom primärvård 13 kritiskt granska och värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM PM01, Skriftlig och muntlig presentation av PM.1,5 hp, avseende lärandemål 12-13, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X X X

46 Bilaga 7.4 Kurs VAE095 Examensarbete - Specialistsjuksköterska inriktning distriktssköterska hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde inom distriktssköterskans yrkesområde i primärvård och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde UPS1, Examensarbete, 7,5 hp, skriftligt examensarbete arbete med muntlig presentation. Granskning av annat självständigt arbete sker vid obligatoriskt seminarium. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod X 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet X X X 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på data X 6 beskriva och värdera sina resultat i ett examensarbete X X 7 kontrastera och värdera resultatet mot tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram X X X 1 De studenter som väljer att genomföra ett examensarbete om 7,5 hp genomför även en valbar kurs relevant för distriktssköterskors yrkesområde.

47 Bilaga värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och distriktssköterskors yrkesområde i primärvård 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete X X X X X X

48 Bilaga 7.4 Kurs VAE094 Examensarbete inom primärvård 15 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt för förskrivningsrätt av vissa läkemedel, tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar. om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, visa vårdpedagogisk förmåga självkännedom och empatisk förmåga,att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärandemål Examinationer 1 identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för distriktssköterskors yrkesområde inom primärvård och formulera ett syfte i relation till detta 2 systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde 3 identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4 identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5 samla in, bearbeta, analysera samt värdera kvaliteten på empiriska data 6 beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete 7 kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt eventuell teoretisk referensram UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete. Examinerar lärandemål 1-10, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X X X X X X X X X X X X

49 Bilaga värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och distriktssköterskors yrkesområde inom primärvård 9 identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10 kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete X X X X X X

50 Bilaga 7.4 Examensmålsmatris gällande Filosofie magisterexamen Kurs VAE124 Vetenskaplig teori och metod inom omvårdnad 7,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Färdighet och förmåga visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer 1 identifiera och reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i relation till evidensbaserad kunskap och yrkesutövningen relevanta för specialistsjuksköterskans yrkesutövning INL1, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, individuell skriftlig inlämningsuppgift. Examinerar lärandemål 1-3, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). X X X X 2 systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa forskningsresultat med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjuksköterskans yrkesutövning X X X X X X X 3 identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskild hänsyn till mänskliga rättigheter X X X X X 4 kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskans yrkesområde SEM1, Seminarium, 1,5 hp Examinerar lärandemål 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X X X X X X 5 identifiera och reflektera över specialistsjuksköterskans kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet SEM2, Seminarium, 1,5 hp. Examinerar lärandemål 5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X X X X X

51 Bilaga 7.4 Kurs VAE138 Distriktssköterskors ledarskap och pedagogiska uppdrag 4,5 hp Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Färdighet och förmåga visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer 1 identifiera, tillämpa och reflektera kring ledarskapsteorier och ledarskap i praktik för enskilda medarbetare och team 2 beskriva gruppers utveckling och processer för att tillämpa ledarskap i team och i patientgrupper 3 reflektera kring distriktssköterskors uppdrag, befogenhet, kompetens och legitimitet att leda 4 reflektera kring samtalets betydelse i ledarskap för medarbetare och team, patienter och grupper INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 5 reflektera kring sammanhangets betydelse för samtal X X X X 6 identifiera vad som påverkar individens lärande, och reflektera över pedagogiska förhållningssätt som stärker människors beslutsfattande och makt SEM1, Seminarium, 1,5 hp, avseende lärandemål 6-7, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G) X X X X X X 7 genomföra individuellt anpassade hälsofrämjande samtal X X X X X X

52 Bilaga 7.4 Kurs VAE139 Hälsoarbete inom barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård och på vårdcentral 22,5 hp Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Genomgående för samtliga lärandemål är att verben som används utifrån Blooms solotaxonomi är hemmahörande i mer än en kunskapsform. Tex. studenten förväntas efter avslutad kurs kunna identifiera (färdighet och förmåga) och reflektera (värderingsförmåga och förhållningssätt). Detta hör samman med att samtliga kurser genomförs på avancerad nivå visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningoch utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Examinationer 1 identifiera och värdera barns och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet 2 identifiera och värdera vuxna och äldres livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv hos vuxna och äldre med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet 3 identifiera, bedöma och värdera barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och omvårdnadsbehov utifrån vetenskapliga och etiska aspekter med ett professionellt förhållningssätt 4 identifiera, bedöma och värdera vuxnas och äldres utveckling, hälsa, och omvårdnadsbehov utifrån vetenskapliga och etiska aspekter med ett professionellt förhållningssätt 5 identifiera och problematisera barns, ungas, vuxnas och äldres rättigheter i vårdsituationer i relation till socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet 6 tillämpa familjeperspektiv, reflektera över stöd i föräldraskap och stöd till familj och närstående utifrån samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter 7 självständigt initiera, planera, genomföra, samordna och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete som hälsoundersökningar till enskilda eller grupper 8 tillämpa och värdera kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med barn, unga, vuxna och äldre samt deras familjer utifrån ett professionellt förhållningssätt PRA1 Fullgjord och bedömd VFU inom barnhälsovård, elevhälsa eller hemsjukvård, 3,5 hp PRA2 Fullgjord och bedömd VFU inom valbar arena, 2 hp PRA3 Fullgjord och bedömd VFU på vårdcentral, 4,5 hp PRA1-3 avser lärandemål Betyg Underkänd (U) och Godkänd (G). SEM1, avser lärandemål 1-4, SEM2, avser lärandemål 3-4, 7, 10. SEM3, avser lärandemål 3-4, 10. SEM4, avser lärandemål 8, 10-11, SEM5, avser lärandemål 5, SEM6, avser lärandemål 7 SEM1-6 Seminarium vilka var för sig omfattar 1 hp. Betyg gällande SEM1-6 Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot barn och föräldrar, 2hp. avseende lärandemål 6-8, 10. INL2, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot unga, 2 hp. avseende lärandemål 6-8, 10. INL3, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot vuxna, äldre och närstående, 2hp avseende lärandemål 6-8, 10. INL4, Skriftlig inlämningsuppgift riktad mot vård i livets slutskede, 2 hp avseende lärandemål 5-6, 9. För INL1-4 gäller Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

53 Bilaga identifiera komplexa frågeställningar och situationer vid vård i livets slutskede samt tillämpa och värdera evidensbaserad vård, etiska aspekter och professionellt förhållningssätt 10 tillämpa och värdera kunskap om juridiska regelsystem, och föreskrifter, dokumentation och kvalitetssäkring i hälsoarbete inom respektive arena X X X X X X X X X X X X 11 reflektera kring samordning av hälsoarbete som samverkan mellan olika arenor i kontakt med primärvården samt som samarbete inom team 12 identifiera behov av kunskapsutveckling avseende primärvård samt formulera forskningsfråga och metod relevant för vårdvetenskap inom primärvård 13 kritiskt granska och värdera forskningsfrågor, vetenskaplig metod och etiska överväganden i eget och andras PM PM01, Skriftlig och muntlig presentation av PM.1,5 hp, avseende lärandemål 12-13, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). X X X X X X X X X X X X X X X X X

54 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, Ärende MDH 2016/2458, 2016/2459, 2017/0101 samt 2017/ (7) BeslutsPM Beslutande Utskottet för forskarutbildning Handläggare Matilda Bölling BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om inrättande av masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta masterprogram 120 hp inom området Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap. De nu sökta inriktningarna kompletterar befintlig masterutbildning vid HVV inom huvudområdena Vårdvetenskap med inriktning mot Omvårdnad, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap. De tvååriga masterprogrammen på HVV är tänkta att utgöra en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap som hittills erbjudits av HVV. Akademi HVV ansökte redan 2013/14 om att få inrätta masterprogram med inriktning sjukgymnastik och folkhälsovetenskap. Fakultetsnämnden valde då att inte inrätta dessa områden utifrån de externa granskarnas kommentarer, se vidare under avsnittet Överväganden. HVV hade inom ramen för MDHs Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2016 (VUB16) ett uppdrag att ta fram underlag för ställningstagande om eventuell examensrättighet på masternivå inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive Folkhälsovetenskap. Efter avstämning med rektor har akademin getts godkännande att hos fakultetsnämnden ansöka om att få inrätta omnämnda examina och program. Akademin önskar att programmen startar ht 2019 och i detta skede har fakultetsnämnden att ta ställning till om akademins förslag till nya program håller tillräckligt hög kvalitet för att gå vidare till extern granskning. Faktasammanställning I akademins ansökan beskrivs att MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan Hälsa och välfärd där det finns

55 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling vilket motiverar de nu sökta programmen. Anledningarna beskrivs vara många ex. att hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Samverkan är enligt ansökan ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inom akademin och äger rum ex. inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan inom området Hälsa och välfärd. 2 (7) De tvååriga masterprogrammen på HVV är en länk mellan grund- och forskarutbildningen och parallellt med föreliggande ansökan om att få inrätta masterutbildning inom folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin bereds en ansökan om att få inrätta forskarutbildning inom respektive ämne. Inom ämnesområdena Folkhälsovetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin finns rätten att examinera på magisternivå sedan många år tillbaka. Det påpekas dock i ansökan att magister-utbildningar inom området Hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förslag som presenteras i ansökan avser dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå, vilket ligger i linje med högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för där följande slås fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, menar akademin att en kontinuitet och en mängd samverkansvinster kan uppnås för både HVV och för studenten. I ansökan påpekas vidare att Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Akademin påpekar också att i MDHs Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande och de här sökta utbildningarna passar väl in i denna linje. Omvärldsanalys och anställningsbarhet HVV presenterar statistik som visar att intresset för mastersexamina i Sverige ökat kraftigt (se Bilaga 10): antalet utfärdade masterexamina har ex. ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap följt av hälso- och sjukvård samt social omsorg på fjärde plats. I ansökan finns dock inga uppgifter specifikt för de här sökta masterexamina. I ansökan presenteras även en sammanfattning av nationella masterutbildningar inom relevanta områden och man konstaterar bland

56 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 annat att inom fysioterapi finns i dagsläget inget masterprogram med inriktning mot beteendemedicin, vilket är en inriktning som starkt efterfrågas i kommun och landsting. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose behovet av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling. Program med både nära anknytning till arbetsliv (ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör enligt ansökan ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. 3 (7) HVV påpekar vidare att masterutbildningarna inom de tre nuvarande huvudområdena vid HVV har haft förhållandevis svagt söktryck. I de förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det enligt ansökan att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. HVV menar att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammen inom Hälsa och välfärd. Vad gäller totalt antal sökande och förstahandssökande nationellt för masterutbildning inom Hälsa och välfärd (relevanta inriktningar) påpekar akademin att det finns ett stort intresse med många sökande vilket styrks av bifogad antagningsstatistik (se Bilaga 8). Det bifogade materialet visar dock även att MDHs befintliga masterutbildningar inom Hälsa och välfärd har relativt få förstahandssökande. Akademin har tidigare inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga efterfrågar och ser fördelar med de här sökta utbildningarna, för ex. verksamhetsutveckling och kompetenshöjning. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan: Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? Vad gäller arbetsmarknadens efterfrågan saknas prognoser på lång sikt i materialet från HVV. Enligt SCB finns dock risk för viss brist på fysioterapeuter till och med Även enligt SACOs årliga rapport Framtidsutsikter beräknas en brist på fysioterapeuter/sjukgymnaster medan ett visst överskott beräknas för hälsovetare/folkhälsovetare till och med Dessa prognoser säger dock inget om masterutbildningar specifikt. HVV påpekar i sin ansökan även utmaningen med att vissa delar av arbetsmarknaden sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet. Programmets upplägg, innehåll och progression Den översiktliga beskrivningen av programmen framgår i förslag på struktur för masterprogram, se s.16 i Bilaga 2. Masterprogrammens kurser kommer enligt ansökan även ingå i akademins utbud av fristående kurser. Syftet är att 1 SCBs rapport Trender och prognoser: R1401.pdf 2

57 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 öka studentvolymen och på så sätt även stärka akademins ekonomi. I ansökan påpekas att studentantalet vid ämnesspecifika kurser inom respektive programinriktning sannolikt kan komma att vara lågt vilket kräver ett alternativt pedagogiskt upplägg. Akademin planerar för ett pedagogiskt upplägg som inte kräver de resurser som gäller för kurser med fler studenter. Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, eller ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurser i samma utsträckning som andra kurser med fler studenter. Under år 2 inom masterprogrammen planeras samläsning med forskarutbildningens år 1 vilket ger bättre resursutnyttjande framförallt när det gäller bemanning. 4 (7) För kursers innehåll se matris i bilaga 3 (Bilaga 3. Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll och examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivningen. De ämneskurser som ingår i matrisen är ett urval av kurser från respektive huvudområde. Progressionen under det första läsåret bygger enligt ansökan på kunskaper som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom de två huvudområdena. Masterprogrammens fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete samt söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Det andra läsåret har fokus på forskning. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en fördjupningskurs och möjlighet att välja kurs vid annat lärosäte av relevans för huvudområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten samt lärarkompetens I ansökan beskrivs att akademin under 2016 arbetade fram nya riktlinjer för examens-/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå i syftet att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer; inom huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning finns enligt ansökan upp till 10 möjliga handledare (disputerade) och inom Folkhälsovetenskap finns 9 handledare (disputerade). Åtta disputerade lärare inom huvudområdet Fysioterapi och sex lärare inom Folkhälsovetenskap har även forskarhandledarutbildning. HVV beskriver att man kommer att eftersträva att knyta examensarbeten till befintliga forskningsprojekt liksom uppmuntra frågeställningar från kliniska verksamheter inom både Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap. För en mer

58 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 detaljerad beskrivning av lärarkompetens se bilaga 4 för Folkhälsovetenskap och bilaga 5 för Fysioterapi. 5 (7) Utbildningsmiljö I ansökan beskrivs att HVV har en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Man påpekar att akademin under senaste året arbetat aktivt med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. I ett forskningsråd träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskningsrådets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenter, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli lika självklart som det nationella. Dimensionering och marknadsföring I ansökan framgår att programmet initialt har dimensionerats för en studentgrupp om 25 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden ges som fristående kurser. Fristående kurser på avancerad nivå inom Fysioterapi med inriktning beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap har under ett antal år haft ett högt söktryck, dvs. kurserna bär sig själva ekonomiskt väl. Det beskrivs i ansökan vara ekonomiskt fördelaktigt att dessa kurser införlivas i en masterutbildningar i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive Folkhälsovetenskap. Marknadsföring av planerade masterutbildningar ska enligt ansökan genomföras inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Vid akademin skall studentrekrytering genomföras i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värdefulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. HVV beskriver sig även ha ett stort och

59 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 växande kontaktnät inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer, som kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering av studenter till masterprogram. 6 (7) Språk och internationaliseringsaspekter Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för att vara engelskspråkig. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att för samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där samtliga kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. Masterprogrammen med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive huvudområde. Samverkan med annat lärosäte för genomförande av dessa masterprogram är vid ansökningstillfället inte aktuellt. Akademin har och bygger kontinuerligt ett internationellt kontaktnät, där både rekrytering av studenter och gästlärare planeras. I internationell jämförelse kan undervisningstid och kontakttid med studenter inom högre utbildning ha stor variation. Inom svensk högskola och universitet kan både undervisningstid och undervisningsformer variera i stor utsträckning. I dagsläget finns inga fastställda kriterier eller anvisningar för vad som är rekommenderat när det gäller undervisningstid/kontakttid. I det sammanhanget är det värdefullt att studenter får en tydlig information i studiehandelning om undervisningstid och kontakttid med lärare som är aktuell för programmen. Överväganden Fakultetsnämndens nuvarande process för inrättande av nya examina/program är att förutsättningar för kvalitet ska bedömas av minst tre externa granskare. En extern granskning gjordes i samband med det tidigare ansökningsärendet 2013/14. Granskarna ifrågasatte ex. huruvida akademin i ansökan påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden samt huruvida det finns en efterfrågan från studenter. Förtydliganden om lärarkompetens efterfrågades också. Akademin har bemött de tidigare granskarnas kommentarer i ansökan (se s.14 i Bilaga 2). Baserat på detta underlag har nämnden nu att ta ställning till huruvida det bör göras en ny extern granskning eller ej? Beredningens rekommendation Beredningen rekommenderar en ny extern granskning då det framkommer av ansökan att programnamn och programinnehåll/struktur delvis har ändrats sedan den tidigare granskningen gjordes år Eftersom det dessutom gått ett antal år sedan den tidigare granskningen kan relevanta omständigheter ha förändrats vilket kan påverka ex. lärarresurser,

60 Bilaga 8.1, 9.1, 10.1, 11.1 rekryteringsmöjligheter och anställningsbarhet för studenterna. Ansökan innehåller den information som fakultetsnämnden efterfrågar vid inrättande av examina och program och beredningen anser därmed att ansökan innehåller tillräcklig information för att gå vidare till kvalitetsgranskning. 7 (7) Akademi HVV presenterar följande förslag till externa granskare: professor Gunnevi Sundelin, Umeå universitet, och professor Charli Eriksson, Örebro universitet, samt enhetschef Frida Söderqvist, Rehabenhet Eskilstuna kommun samt medicine doktor Ann-Sophie Hansson, tidigare verksamhetschef vid Folkhälsoenhet dåvarande Landstinget Västmanland. Beredningen föreslår följande tidplan för extern granskning: granskarnas yttranden ska vara Ledningskansliet (LKA) tillhanda senast den 18 april 2017 och akademins kommentarer till granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 2 maj Beredningen föreslår utskottet att föreslå fakultetsnämnden: att att att rekommendera att ansökan går vidare till extern granskning utse granskare i enlighet med akademins förslag särskilt beakta följande aspekter: * *

61 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Ansökan om att inrätta Masterprogram inom området Hälsa och välfärd inom huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) ansöker om att inrätta Masterprogram inom Hälsa och välfärd för huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Programnamn på svenska och engelska samt omfattning i högskolepoäng Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine Masterprogram inom hälsa och välfärd 120 hp med huvudområden Folkhälsovetenskap. Masterprogram in Health and Welfare 120 credits with main fields: Public Health Science. Examen/examina efter genomgången utbildning Efter genomgången utbildning kan studenten ansöka om Filosofie Masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin eller Folkhälsovetenskap. Degree of Master of Philosophy in Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine, 120 credits or Public Health Science 120 credits. Nulägesbeskrivning och beskrivning av behovet av Masterprogram Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning eller Folkhälsovetenskap Utbildningar inom hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola (MDH) är generellt väl utvecklade på grundnivå för Fysioterapi- och Folkhälsoprogrammen. Inom ämnesområden, folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, på HVV finns magisterutbildning eller rätten att examinera på magisternivå sedan många år tillbaka. Emellertid visar erfarenheten att magisterutbildningar inom området Hälsa och välfärd är sårbara då de till skillnad från grundutbildningarna inte alltid lockar tillräckligt många sökande. Det förefaller som att de miljöer där presumtiva studenter till magister/masterprogram arbetar inom ämnesområdet fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, inte har tillräckligt med incitament för att gå en utbildning på avancerad nivå. Till skillnad mot ämnet folkhälsovetenskap där studenterna har svårt att få jobb om de inte har en magister/master. Senast MDH hade ett magisterprogram inom folkhälsovetenskap var hösten 2009 och då var 16 studenter registrerade. Sedan 2009 har MDH erbjudit studenterna ett kurspaket som kan leda till en magisterexamen. Till höstens kurser i kurspaketet är det ca 20 förstahands sökande på de ingående kurserna. 1

62 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Sommaren 2011 meddelande dåvarande Högskoleverket, numera Universitetskanslerämbetet UKÄ, att MDH erhållit examensrätt för master- och forskarutbildning inom området Hälsa och välfärd. Hösten 2012 startade MDH forskarutbildningen i området Hälsa och välfärd med 22 doktorander. Hösten 2014 antogs ytterligare 10 doktorander. Det är planerat att intag ska ske vartannat år med c:a 8-12 doktorander vid varje tillfälle. Utbildningen har rönt intresse såväl från UKÄ som från regionala och internationella aktörer. Det förefaller som MDH har lyckats identifiera ett angeläget område det överlappande fältet mellan Hälsa och välfärd där det finns ett tydligt behov av forskning och kunskapsutveckling. Anledningarna är många och några förklaringar finns i följande: Hälso- och sjukvårdens arenor förflyttas alltmer från det offentliga rummet till det privata varvid fler myndigheter, privata aktörer och närstående blir involverade. Landsting och kommuner har ett övergripande ansvar för hälsa, sjukvård och för det sociala fältet. Med ansvaret följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Orsakerna till samarbetssvårigheterna finns det säkert flera förklaringar till, men en viktig anledning förefaller vara att hälso- och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. Den samhälleliga utvecklingen i kombination med en förändrad populationsstruktur med nya livsmönster, (o)hälsofaktorer och den tekniska utvecklingen ställer krav på flexibilitet, öppenhet och innovation i forskning och i utbildning. Den mång-/tvärvetenskapliga ansatsen där synergieffekter bidrar till såväl området Hälsa och välfärd som de enskilda huvudområdenas utveckling, är särskilt lämpad för att möta ovan nämnda krav. De huvudområden som HVV i dag har masterexamina för är; Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Socialt arbete och Arbetslivsvetenskap de huvudområden som denna ansökan gäller är; Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra till exempel i en master- eller forskarutbildning i syfte att möta morgondagens behov av bland annat arbets- och verksamhetsledare. Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). Denna ansökan om ytterligare två huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt Folkhälsovetenskap med samläsning inom existerande masterprogram i hälsa och välfärd. De tvåårig masterprogrammen på HVV är en länk mellan grund- och forskarutbildningen. Masterutbildningen kommer således att ersätta de magisterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap som hittills erbjudits inom HVV. Den bärande tanken är att studenter med olika bakgrund och grundutbildningar ska kunna antas till utbildningen. De kommer läsa givna obligatoriska kurser som är gemensamma med fokus på ledarskap och teamutveckling samt evidensbaserad Hälsa och välfärd under första året. De kommer även läsa sina specifika ämnen inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och 2

63 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Folkhälsovetenskap. Det andra året kommer samläsas med forskarutbildningen med fokus på kurser i Hälsa och välfärd samt i den utsträckning det är möjligt med metodkurser. Genom att delvis förena master- och forskarutbildning under masterutbildningens andra år, kan en kontinuitet och en mängd samverkansvinster uppnås för både HVV och för studenten. Innehållet i utbildningen kommer med största sannolikhet möta utbildningsbehovet hos personer i ledande befattning inom offentlig sektor inom hälso- och välfärdsområdet. Om studenterna skulle vilja fortsätta sin utbildning på forskarnivå (under förutsättning att de blir antagna) är en klar fördel att de får möjlighet att tillgodoräkna sig de forskarutbildningskurser de examinerat under masterutbildningens andra år. Programmets upplägg, innehåll och progression Den översiktliga beskrivningen av programmet framgår i förslag på struktur för masterprogram, sist i detta dokument. Under första terminen i det två-åriga programmet läses två kurser á 7,5 hp som planeras vara obligatoriska för programmet. Det är en kurs som har huvudtemat Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och en kurs som fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Dessa kurser tillsammans med en 7,5 hp-kurs, vetenskapliga forskningsmetoder, är gemensam för samtliga studeranden och kurser som tillhör flera huvudområden. Under första terminen ingår en första kurs (7,5 hp) där ämnesfördjupning görs utifrån det huvudområde som studenten valt skall utgöra grund för examen. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp som relateras till det huvudområde studenten valt. Termin 2 innehåller också en forskningsmetodkurs. Termin 2 avslutas med examensarbete på 15 hp och studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom valt huvudområde. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som har en magisterexamen inom något av de två huvudområden finns en möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under termin 3 och 4 sker samläsning i största möjliga utsträckning med akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Den huvudsakliga samläsningen sker under de kurser som ingår i forskarutbildningens första år och utgör under termin 1 kursen (termin 3 masterprogram) Hälsa och välfärd teoretiska perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogram sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet, 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Masterprogrammets kurser kommer även ingå i akademins utbud av fristående kurser utöver att vara programspecifika där samläsning sker för de olika inriktningarna. Syfte är att förhoppningsvis öka studentvolym och på det sättet även stärka det ekonomiska intäkter som kurser ger. Studentantalet vid ämnesspecifika kurser inom respektive programinriktning kan sannolikt vara lågt och kräver ett alternativt pedagogiskt upplägg. Akademin planerar att de ämnesspecifika kurserna har ett pedagogiskt upplägg som inte kräver de resurser som gäller vid normalfallet för kurser med 20 till 40 studenter. Upplägg för ämnesspecifika kurser kan kännetecknas av större grad av självstudier, alternativt i grupp, och att kurser ges i form av läskurser som inte kräver lärarresurs i 3

64 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 samma utsträckning som andra kurser med betydligt fler studenter. Under år 2 inom masterprogrammet planeras samläsning med forskarutbildningens år 1 vilket ger bättre resursutnyttjande framförallt när det gäller bemanning. I övrigt är ambitionen att programmets upplägg skall utgöras av flexibelt lärande med undervisningsformer och lärandemiljöer som kan variera beroende på enskilda studenters behov. Logistiken för kurserna inom programmet kommer att framgå av programschema och skrivs enligt rutiner vid Mälardalens högskola. När samläsning med forskarutbildning sker styrs kurslogistiken av de förutsättningar och krav som gäller för respektive program. Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Det är viktigt att separera nivåerna, avancerad nivå respektive forskarutbildningsnivå. För att uppnå kvalitet i både forskarutbildning och masterutbildning är det viktigt att tydliggöra progressionen i utbildningen. För kursers innehåll se matris i bilaga (Bilaga 1 Examensmatris) där kursers lärandemål, innehåll examinationer framgår. Examenskrav framgår av examensbeskrivning (se avsnitt i Bilaga 1). De ämneskurser som ingår i matrisen är ett urval av kurser från respektive huvudområde. Progression inom Masterprogrammet för Hälsa och välfärd Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom de två huvudområdena. De huvudområden som ingår i denna ansökan är folkhälsovetenskap och fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap i utvecklingsarbeten, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Fördjupade kunskaper i vetenskapliga forskningsmetoder ingår. Kurserna som tidigare beskrivits kan läsas gemensamt av studenterna från samtliga fem huvudområden. Det första läsåret innehåller också kurser som är fördjupningar inom respektive huvudområde. Här finns ett flertal kurser att välja på och studenter väljer kurser som har relevans för examensarbetets ämnesval. Kurserna i vetenskaplig forskningsmetod syftar till en metodologisk fördjupning inför examensarbetet. Detta arbete genomförs inom respektive huvudområde och kan omfatta 15 hp under det första och 15 hp under det andra året. Ett annat alternativ är att göra ett examensarbete på 30 hp som sträcker sig över de båda åren. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom Hälsa och välfärdsområdet. Förutom examensarbeten inom respektive huvudområden finns en fördjupningskurs och möjlighet att välja kurs vid annat lärosäte av relevans för huvudområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret ger en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De vetenskapliga 4

65 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 forskningsmetodkurser som ligger under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd. Nedan följer korta sammanfattningar av de två huvudområden Fysioterapi med inriktning beteendemedicin I fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin studeras människans beteende, som också omfattar tankar och känslor, i relation till rörelse och aktivitet. Fysioterapi utgår från ett beteendemedicinskt perspektiv och omfattar kunskaper om människans beteende i rörelse och aktivitet i förståelse av hälsa och levnadsvillkor. Beteendemedicinska principer är grundläggande, alltså kunskaper om hur beteendet påverkar kroppens strukturer, rörelser och funktioner och hur sjukdom eller skada påverkar beteendet. Huvudområdet kännetecknas av en syn på människans beteende och rörelseförmåga utifrån ett biopsykosocialt paradigm och ämnesområdet kännetecknas av synen på människan som biologisk, tänkande, kännande och social varelse. Kunskaper om interaktion och kommunikation i beteendeförändring är viktiga komponenter i ämnet. Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin omfattar biomekaniska, fysiologiska, patologiska, psykologiska, sociala och kontextuella faktorers inverkan på beteende i rörelse och aktivitet, samt beteendets betydelse för individers Hälsa och välfärd. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning och jämlik hälsa i befolkningen samt hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom olika samhällssektorer bl.a. hälso- och sjukvårdssektorn. Utgångspunkt för arbetet är WHO:s policydokument och nationella folkhälsomål. Perspektiven inom folkhälsovetenskapen är lokala, regionala, nationella, och globala. Inom folkhälsovetenskapen finns kunskap om hälsofrämjande arbete och om åtgärder för att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt att kritisk värdera effekter av olika åtgärder på såväl individgrupp och samhällsnivå. Ämnet är tvärvetenskapligt och har samarbete med flera discipliner så som epidemiologi, statistik, hälsoekonomi, statsvetenskap, psykologi, medicin samt kommunikationsvetenskap. Kurser som utgör programmets profil där fokus är evidensbaserad praktik och utvärdering och ledarskap, grupper och organisation. Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp. Inom dagens hälso- och sjukvård samt välfärdssystem efterfrågas ett evidensbaserat arbetssätt. Åtgärder i den praktiska verksamheten samt utvärdering av dessa bör vara evidensbaserade. Denna kurs syftar till att ge ytterligare fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelser inom Hälsa och välfärd. Kursen ger dig kunskaper så att du blir bättre på att systematiskt söka, kritiskt värdera, överföra och använda evidensbaserad kunskap i din yrkesmässiga verksamhet. Ledarskap, grupper och organisation inom Hälsa och välfärd 7,5 hp. Kursens syfte är att studenterna ska skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och 5

66 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskap om sociala relationer i arbetsgrupper. I kursen ingår också kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå. Planer för att kvalitetssäkra examensarbeten Vid akademin arbetades 2016 fram nya riktlinjer för examens/självständiga arbeten inom huvudområdena på grundnivå och avancerad nivå och dessa riktlinjer har under 2016 reviderats. Rubriken för dessa riktlinjer är Att skriva vetenskapligt och syftet var att beskriva en gemensam standard för examensarbeten. I riktlinjer betonas värdet av att skriva på ett vetenskapligt sätt. Vidare betonas att vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och lärosäten, men att det ändå finns många gemensamma drag. Inledningsvis i dessa riktlinjer anges att de är ämnade för studenter, handledare och examinatorer för att genomföra examensarbeten vid akademin samt att all uppsatsskrivning skall ha dessa riktlinjer som formell grund. Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretiskt-konceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering, en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygskriterier för respektive kurs redovisas. Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga handledare (disputerade) och Folkhälsovetenskap med 9 handledare (disputerade). Åtta disputerade lärare inom huvudområdet Fysioterapi och sex lärare inom Folkhälsovetenskap har även forskarhandledarutbildning. Vi kommer eftersträva att knyta examensarbeten, i den mån det är möjligt, till befintliga forskningsprojekt liksom uppmuntra frågeställningar från kliniska verksamheter inom både Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap. Det kvalitetsarbete som genomförts på HVV gällande examination av examensarbeten kommer också komma masterutbildningen tillgodo. Utbildningsmiljö HVV har som tidigare nämnts en omfattande erfarenhet av utbildning på både grund- och avancerad nivå. Det finns etablerade samarbeten mellan forskare och ämnesgränser som genererat såväl gemensamma publikationer, ansökningar om forskningsmedel samt doktorandprojekt. Erfarenheten av samarbetet har varit positiv varför en förstärkning och vidareutveckling av detta borde bli både kreativ och produktiv inom området Hälsa och välfärd. Seminarieverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd är knuten till de olika huvudområden som finns på akademin. Det anordnas högre seminarier i huvudområdena, ämneskollegier samt forsknings- och doktorandseminarier. Beroende på grad av forskningsaktivitet inom huvudområdet, varierar antalet seminarier per termin. Utöver denna verksamhet tillkommer seminarier då artiklar och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras. 6

67 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 I ett forskningsråd träffas de seniora forskarna cirka tre gånger per termin. Forskningsrådets syfte är att dra upp övergripande riktlinjer för forskningsverksamheten vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Genom upplägget av masterutbildningen kommer studenterna på ett naturligt sätt att bli en del av forskarutbildnings- och forskningsmiljön främst i utbildningens andra år. Genom att utbildning är öppen även för internationella studenter, både inom master- och inom forskarutbildningen, kommer det internationella inslaget bli lika självklart som det nationella. Detta lyfts fram i MDH:s forskningsoch utbildningsstrategi vari betonas att internationell samverkan i utbildningen förbereder studenterna för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens och att studenter skapar ett värdefullt internationellt nätverk för kommande yrkeskarriär. Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmen kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammen inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. 7

68 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branchrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet. Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? För internationella studenter kommer programmet kunna vara mer lockande då det går att få ut examina i ett flertal olika huvudområden och inte som hittills enbart i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, arbetslivsvetenskap och socialt arbete. Omvärldsanalys Sverige har tillsammans med över fyrtio länder i Europa anslutit sig till den s.k. Bolognadeklarationen. Bolognaprocessen syfte var att införa en gemensam modell för högre utbildning i hela Europa. Målet är att främja rörligheten för studenter, främja anställningsbarheten och främja Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Enligt Bolognamodellen har utbildningssystemet tre nivåer. Den grundläggande högskoleutbildningen är indelad i två nivåer: en grundnivå, som leder till en kandidatexamen efter tre år och en avancerad nivå som leder till en masterexamen efter ytterligare två år. Tredje nivån är forskarutbildning. Det sista året av masterexamen ska kunna tillgodoräknas inom doktorsexamen. Ett förslag som framförts vid flera lärosäten i Sverige är att utbildningar på avancerad nivå ska erbjudas i form av masterprogram. Även om lärosäten inte erbjuder några magisterprogram kommer 8

69 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 det ändå att vara möjligt att ta ut en magisterexamen. I Bolognamodellen höjdes behörighetskravet för att bli antagen till forskarutbildning från lägst kandidatexamen till lägst magisterexamen. Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. En annan faktor som påverkat sökandestatistiken var införandet av studieavgifter i Sverige. Sedan höstterminen 2011 ska studenter som kommer från länder utanför ESS och Schweiz och som inte studerar inom ramen för utbytesavtal betala för sina studier i Sverige. Införande av denna avgiftsskyldighet har påverkat antalet nybörjare på masterprogram i Sverige. Hösten 2011 minskade antalet nybörjare med procent vid de större lärosätena i Sverige. Aktuell statistik för utbildningar som är avgiftsbelagda visar att antalet nyantagna och nyregistrerade ha ökat till hösten 2014 i jämförelse med hösten En intressant aspekt som är relevant för denna ansökan är i vilken omfattning det sker tillgodoräknande av andra året i masterprogram till forskarnivå det, det vill säga 3 år för kandidatexamen + 2 år för masterexamina och 3 år forskarutbildning. Enligt UKÄ finns för närvarande ingen sådan nationell statistik att redovisa. Vid Bolognaseminarium anordnat av Universitets- och högskolerådet januari 2012 var temat Vad händer med den avancerade nivån? och där framfördes olika synpunkter kring utveckling av masterutbildning på svenska lärosäten. Då presenterades en kartläggning genomförd (2010) inom svenska masterprogram på tre universitet (Göteborg, Lund och Uppsala). I slutsatser av den kartläggningen framkom att den tvååriga mastern skärpte den internationella profilen på de tre universiteten, men att den har också tydliga innovativa inslag och att det finns många olika typer av masterprogram. Den tvååriga mastern har utvecklat sig i två riktningar, en klassisk forskningsinriktad och en mer tillämpad. Det framkom vidare att den tvååriga mastern har skapat behov för nära samarbete mellan lärosätens ledning och programmen. Ett problem som även lyftes fram var att den avancerade nivån mellan grundnivån och forskarnivån är i stort sett okänd i yrkeslivet. I ett internationellt perspektiv utmärks den svenska mastern bland annat av att ha flexibilitet och transparens i utbildningen samt att lärandemål är klart definierade. Andra viktiga frågor att beakta är vilken kunskap individen och samhället har om de tvååriga masterexamina och hur man hanterar kommunikation om detta, samt vad som utmärker en svensk master och hur kan den bidra till kunskapsutveckling. 9

70 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Från en mindre studie genomförd i tre internationella masterprogram vid Uppsala universitet (bl a Masterprogram in International Health) ansågs att masterexamen är mer gångbar i den internationella miljön. När det gäller utbildningens innehåll ansåg studenterna om förhållandet mellan magister- och masterexamen att enligt arbetsgivare har det en liten betydelse om man har en magisterexamen eller en masterexamen. Inom statlig förvaltning är det mer viktigt vad man exakt har läst och hur mycket, varför studenter ansåg att masteutbildningen bör ha mer av utbildning för generell kompetens än av ämnesmässig fördjupning. Likaså ansåg studenter att examensarbete på masternivå (30 hp) medförde betydligt mer djuplodande analys än på magisternivå (15 hp). Några av de studenter som deltog i undersökningen ansåg också att masterprogrammets upplevdes som yrkesförberedande snarare än förberedande för forskarutbildning. Vid tidigare nämnda seminarium nämnde en dekan för forskarutbildning att övergången från avancerad nivå till forskarutbildning har effektiviserats och förenklats under senare år. Närmare knytning till forskarnivå gör masterutbildningar mer attraktiva. Andra fördelar som bidrar till effektivisering var att masterutbildning bidrar till att alla studenter börjar på ungefär samma nivå. Masterutbildningar ger också ett bra rekryteringsunderlag och mindre behov av prövotid. Ett urval av lärosäten som har masterutbildningen inom vårt område och korta beskrivningar hur de löst frågan om struktur och innehåll för att genomföra masterutbildning. Vid Hälsoakademin på Örebro universitet ges ett Masterprogram i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det är ett tvärvetenskapligt program som vänder sig till den som vill arbeta med förbättringsarbete samt vårdutveckling och är yrkesverksam inom hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Programmet är upplagt med gemensamma kurser i forskningsmetodik och förbättringsarbete. Kurserna i förbättringsarbete fokuserar på ledarskap, hälsoekonomi, mätmetoder och evidensbaserat arbetssätt inom hälso- och sjukvård. Studenten kan läsa ämnesspecifika kurser inom sitt huvudområde och gemensamma kurser inom forskningsmetodik. Aktuella huvudområden på Hälsoakademin utgörs av Arbetsterapi, Omvårdnadsvetenskap, Hörselvetenskap och Biomedicin/Medicin. Såväl gemensamma som specifika kurserna inom programmet kan sökas som fristående kurser vilket möjliggör en flexibel studietakt. Den som har magisterexamen kan ansöka om att få tillgodoräkna godkända relevanta kurser. Upplägg i det programmet visar på både en struktur och innehåll som har flera likheter med föreslaget till program som ingår i denna ansökan på MDH. Vid Hälsouniversitet i Linköping finns ett masterprogram som vänder sig dem som är verksamma inom hälso- och sjukvård och som vill arbeta med kvalitetsutveckling. Programmet ger möjlighet till examen inom huvudområdena Arbetsterapi, Folkhälsovetenskap, Logopedi, Medicinsk pedagogik, Omvårdnadsvetenskap och Fysioterapi. På programmet läses dels generella kurser som är integrerade över ämnesgränser, dels valbara ämnesspecifika kurser inom respektive huvudområde. Varje student skriver en individuell studieplan och det finns möjlighet till etappavgång till magisterexamen efter ett år. Den som redan har magisterkompetens kan ansöka om att få tillgodoräkna sig första året och börja direkt på år två. Utbildningen vid Hälsouniversitet har utgjort ett väsentligt stöd för föreslaget upplägg i denna ansökan. Att flera gemensamma huvudområden inom hälsoområdet läser gemensamma kurser och har möjlighet till ämnesspecifika fördjupningar är en struktur som helt klart tilltalande ur vår synvinkel och vårt förslag på upplägg. 10

71 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet ges separata masterprogram för varje huvudområde. Huvudområdet utgörs av till exempel omvårdnad, Fysioterapi och Socialt arbete. i masterprogrammet i socialt arbete utgör första terminens studier termin 7 i socionomprogrammet. Under termin 2-3 väljer studenten bland utbud av fördjupningskurser inom huvudområdet och dessutom 15 hp metodkurser. Programmet avslutas termin 4 med ett självständigt arbete (examensarbete) motsvarande 30 högskolepoäng. Vid Karolinska institutet (KI) ges ett flertal masterprogram där The Global Master's Programme in Global Health utgör det internationella inslaget av masterprogram inom hälsoområdet. I övrigt på KI finns Masterprogram inom flera hälsodiscipliner som medicin, folkhälsovetenskap, omvårdnad och odontologi. Läsåret 2012 gavs masterprogrammet i folkhälsovetenskap med möjlighet till två inriktningar (folkhälsoepidemiologi och hälsoekonomi, policy och management). Programmet ger studenten möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en god teoretisk förståelse för såväl folkhälsovetenskap som för den valda inriktningen. Uppsala Universitet ger ett flertal masterprogram inom medicin och farmaci där även masterprogram riktade mot hälsa och välfärd ingår. Specifika masterprogram som har nära koppling till området Hälsa och välfärd utgörs av masterprogram i folkhälsovetenskap och ett masterprogram i internationell hälsa. Masterprogrammet i folkhälsovetenskap vänder sig till yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister. Masterprogram i internationell hälsa förbereder studenten för arbete med globala hälsofrågor. Kursdeltagare i det programmet är från alla världsdelar och de får kunskap och färdigheter i att analysera globala hälsoproblem samt att utveckla och utvärdera interventioner som förbättrar folkhälsan. Sammanfattning; Utbildningar som har området Hälsa och välfärd som profil finns, enligt vår kartläggning, inte redovisat över masterutbildningar (2-årig) i Sverige. Däremot finns redovisade ett flertal av de beskrivna programmen inom de två huvudområden som finns med i denna ansökan. Inom Fysioterapi finns dock i dagsläget inget masterprogram med inriktning mot beteendemedicin, vilket är en inriktning som starkt efterfrågas i kommun och landsting. Det perspektiv som högre utbildning inom Hälsa och välfärd ger bör kunna tillgodose det behov, som tidigare i ansökan framhållits, av att vara ett överlappande fält där det finns ett tydligt behov av kunskapsutveckling. Ett program med både nära anknytning till arbetsliv (Ledarskap, organisation, evidensbaserad praktik) och till forskning (samläsning med forskarutbildning) bör ge tydliga synergier och motverka den polarisering som framhållits som hot mot andra masterutbildningar. Att vissa delar av arbetsmarknaden sannolikt inte har kännedom om vilken kompetens utbildningen ger och vilket värde det har för anställningsbarhet och användbarhet får ses som en utmaning i planering av detta program. En styrka är att utbildningar inom området visar på tydlig relevans i ett internationellt perspektiv och att detta programs innehåll är gångbart i en internationell miljö. Dimensionering, språk och marknadsföring Programmet har initialt dimensionerats för en studentgrupp om 25 studenter och planen är att antagning sker vartannat år så att samläsning med forskarutbildning möjliggörs. De kurser som utgör profilområden ges som fristående kurser. Fristående kurser på avancerad nivå inom Fysioterapi med inriktning beteendemedicin och inom folkhälsovetenskap har under ett antal år haft ett högt söktryck, dvs kurserna bär sig själva ekonomiskt väl. Det är ekonomiskt fördelaktigt att dessa kurser 11

72 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 införlivas i en masterutbildning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin respektive masterutbildning i folkhälsovetenskap. Masterutbildning kommer enligt rekommendationer i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå vara engelskspråkig. Forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd är på engelska vilket innebär att för samtliga kurser vid samläsning utgör engelska undervisningsspråk. Vid övriga kurser inom masterprogram där kursregistrerade utgör studenter med svenska som modersmål kan undervisningsspråk då vara svenska. I Mälardalens högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Marknadsföring av planerade masterutbildningar inom huvudområden Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och folkhälsovetenskap kommer att följa upprättad kommunikationsplan där tydliga mål, målgrupper och konkreta åtgärder framgår. Kommunikationsplan kompletterar den årliga verksamhetsplanen vid akademin. Akademin tar även del av den erfarenhet som finns på Mälardalens högskola för liknande utbildningar inom andra ämnesområden som bedrivit liknande utbildningar tidigare. Nuvarande externa kontakter inom kommuner och landsting i regionen utgör värderfulla kanaler för information och stöd vid rekrytering av sökande till masterutbildning. Akademin har ett stort och konstant växande kontaktnätet inom den internationella utbildningsverksamheten på samtliga nivåer och som kommer att användas i största möjliga grad för marknadsföring och rekrytering as studenter till masterprogram. 12

73 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Internationaliseringsaspekter på ansökan om Masterprogram inom Hälsa och välfärd Det är en uttalad målsättning i Mälardalens högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbete. Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i de nyetablerade forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive huvudområde (Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin). Samverkan med annat lärosäte för genomförande av detta masterprogram är vid ansökningstillfället inte aktuellt. All utbildning inom Hälsa och välfärd har en tydlig arbetslivsanknytning som kan se olika ut inom respektive huvudområde. Avsikten är att respektive huvudområde kommer att ha samverkan med externa aktörer och gästlärare. Denna verksamhet kommer att samordnas med befintlig forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och övriga utbildningar. Akademin har och bygger kontinuerligt ett internationellt kontaktnät, där både rekrytering av studenter och gästlärare planeras. I internationell jämförelse kan undervisningstid och kontakttid med studenter inom högre utbildning ha stor variation. Inom svensk högskola och universitet kan både undervisningstid och undervisningsformer variera i stor utsträckning. I dagsläget finns inga fastställda kriterier eller anvisningar för vad som är rekommenderat när det gäller undervisningstid/kontakttid. I det sammanhanget är det värdefullt att studenter får en tydlig information i studiehandelning om undervisningstid och kontakttid med lärare som är aktuell för programmen. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd skall genomföras inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Vid akademin skall studentrekrytering genomföras i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 13

74 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 Svar på synpunkter från de tidigare externa bedömarna, professor Marianne Carlsson, Uppsala universitet och Docent Lars Fredén, Högskolan Väst. För de två huvudområdesinriktningarna har utarbetats en utbildningsplan där ämneskurser tillgodoser forskningsanknytning och progression som krävs för att uppfylla examensmålen inom respektive ämne. De samläsningsbara metodkurserna i masterprogrammet har vidareutvecklats, se översikt för kursutbudet nedan. Huvudområdet Fysioterapi har upp till 10 möjliga lärare och handledare (disputerade) varav två professorer och två docenter. Åtta av dessa har även forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Huvudområdet Folkhälsovetenskap har 9 disputerade lärare, varav två professorer och en docent. Sex av dessa har även handledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. Forskarutbildning vid akademin som startade hösten 2012 har engelska som undervisningsspråk och samordningsaspekter med gemensamma kurser och lärare som både undervisar på forskarutbildnings- och masternivå motverkar den risk för minskade möjligheter till fördjupade och kritiska samtal som externa granskare påtalar. Ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning är webbaserade distanskurser vilket möjliggör ett flexibelt studieupplägg för framtida studenter. När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en 14

75 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. När det gäller det som en av granskare påtalar om behovet av VFU-touch i någon av delkurserna är uppfattningen den att kurserna som utgör programmets profil med evidens och ledarskap förhoppningsvis tillgodoser det behovet. I en av kurserna är syftet att studenten skall skaffa sig fördjupade kunskaper om betydelser av evidens och utveckling av evidensbaserat arbetssätt inom hälsa och välfärd. Fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området Hälsa och välfärd utgör huvudsyfte i en annan profilkurs för masterprogrammet. Dessa två kurser genomförs fristående under innevarande och kommande läsår vilket ger möjlighet till utvärdering och revidering av föreslagna kursers upplägg, innehåll och examinationer. I samband med denna utvärdering kan ytterligare synpunkter från fältet beaktas inför kommande masterprogram. Gällande ämnesfördjupningskurserna inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, relaterar dessa till och utgår från verksamhetsområden för Fysioterapi vilket garanterar VFU anknytningen. Inom examensarbetet i huvudområdet Folkhälsovetenskap används empiriskt material inhämtat från omgivande samhälle. Internationellt finns också efterfrågan av masterutbildning i Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning, vilket har bl.a. visats i samarbete med Mahidol universitet i Thailand. Masterprogrammet med engelska som undervisningsspråk kommer inte att innehålla dubbla examina utan examina utgörs av den inriktning som student väljer vid ansökan och utifrån de examenskrav som gäller för respektive inriktning mot huvudområde. Akademins forskarutbildning inom Hälsa och välfärd och den integrering som sker mellan forskarutbildning och masterprogram både vad gäller utbildningars innehåll med planerad samläsning av kurser och gemensam utnyttjande av lärarkompetens stärker forskningsbasen i hög grad. Marknadsföring av masterprogrammet inom Hälsa och välfärd genomförs inom ordinarie rekryteringsarbete vid MDH och utifrån upprättad rekryteringsplan på HVV. Studentrekrytering genomförs i samverkan med utländska lärosäten och organisationer där befintliga avtal och överenskommelser är etablerade eller under utveckling. Från ett flertal av dessa samverkanspartners finns ett uttalat intresse av att skicka studenter till detta masterprogram och i vissa fall är målsättningen att masterprogram skall utgöra ett steg mot forskarutbildningen inom Hälsa och välfärd. 15

76 Bilaga 8.2, 9.2, 10.2, 11.2 FU år 4 AVHANDLINGSARBETE FU år 3 Teorier, modeller och begrepp 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp AVHANDLINGSARBETE FU år 2 FU år 1 Master år 2 Kunskapsöversikt 7,5hp Grundkurs till studier på forskarnivå 7,5 hp Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv 7,5 hp Hälsa och välfärd genuspers pektiv 7,5hp Design och forskningsmetoder 7,5hp Kvalitativa forsknings metoder II 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5hp Hälsa och välfärd II Vetenskaps filosofi 7,5 hp AVHANDLINGSARBETE AVHAND LINGS- ARBETE Ämnesfördjupning i huvudområde 15hp Hälsa och välfärd II inriktning delaktighet 7,5 hp Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet 7,5 hp Datainsamli ngs- och analysmeto der 7,5hp Kvantitativ a forsknings metoder II, 7,5 AVHANDLINGSA RBETE Examensarbete i huvudområde 15hp Master år 1 Ledarskap, grupper och organisatio n inom hälsa och välfärd 7,5 hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp Kvalitativa forsknings metoder I 7,5hp Evidensb aserad praktik och utvärderi ng 7,5hp Ämnes fördjupning i huvudområde 7,5 hp (valbar) Kvantitativ a forsknings metoder I 7,5hp TERMIN 1 TERMIN 2 Examensarbete i huvudområde 15hp del 1 Ämnesfördjupning inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning: Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5hp Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5hp Beteendemedicinska tillämpningar, 7,5 hp Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Ämnesfördjupning inom huvudområdet Folkhälsovetenskap: Metoder för att studera hälsa 7.5 hp Att främja hälsa 7.5 hp Hälsofrämjande arbete - implementering 7.5 hp Organisation och hälsoekonomi 7.5 hp 16

77 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Ansökan Masterprogram i hälsa och välfäd Bilaga 1 Examensmatris ( uppdaterad generella kurser samt för folkhälsan) Tvåårig master 120hp (avancerad) Högskolelagen 1 kap 9 Högskolelagen (HL) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Examina på avancerad nivå (generell examina) Högskoleförordningen (HSF) Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp, dock minst 15 hp, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kunskap och förståelse (HSF) Färdighet och förmåga (HSF) Värderingsförmåga och förhållningssätt (HSF) För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Hälsa och välfärd - visa fördjupad kunskap inom kunskapsområdet där hälsoforskning och välfärdsforskning möts - visa fördjupad förståelse för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. Lokala mål Arbetslivsvetenskap - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. -kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer -utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle. Lokala mål Folkhälsovetenskap - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi Lokala mål Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad fysioterapi Lokala mål Socialt arbete - utveckla fördjupad kunskap om personer i utsatta situationer Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -utveckla fördjupad kunskap om sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder - kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Lokala mål Socialt arbete -kunna planera och genomföra vetenskapliga studier inom området hälsa och välfärd med särskild relevans för socialt arbete För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Hälsa och välfärd - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd Lokala mål Arbetslivsvetenskap -kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och konsekvenser på individ,- grupp-, organisationsoch samhällsnivå Lokala mål Folkhälsovetenskap - kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin -Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Lokala mål Socialt arbete visa förmåga att kritiskt granska hälso- och välfärdssystemen ur delaktighets- och genusperspektiv Lokala mål Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad -kunna utveckla ett reflekterande, kritiskt granskande förhållningssätt i vårdande sammanhang Examenskrav, särskild behörighet. Masterprogrammet i Hälsa och välfärd Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i hälsa och välfärd med inriktning för respektive huvudområde (Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad) vid Mälardalens högskola (se vidare Lokala mål). Masterexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grund nivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser inom huvudområdena på avancerad nivå kan utgöras av kurser på akademin, nationellt och internationellt. Dessa kurser kan dels ingå i Specialistsjuksköterskeprogrammen dels vara valbara inom Arbetslivsvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på avancerad nivå eller andra kurser på avancerad nivå inom dessa huvudområden nationellt eller internationellt, varav metodkurs/er om minst 15 hp. Kurser om 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i självständigt arbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Huvuddelen av kurserna skall ligga på avancerad nivå. Särskild behörighet: Se respektive utbildningsplan.

78 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 1 Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd (7,5 hp) Välfärdstjänstearbetets särart Evidensbasering inom området Arbetsorganisation och arbetsvillkor och dess betydelse för medarbetarnas hälsa, lärande och kvalitet i tjänster. Kritisk organisationsforskning, konsekvenser och effekter av New Public Management (NPM) för medarbetare och klienter/patienter/elever etc. Sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen Samarbete i arbetsgrupper och team samt ledarskap i team Visa fördjupad insikt om och diskutera teoretiska beskrivningar och forskningsbaserade förklaringsmodeller av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer Ge prov på fördjupad kunskap om sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen och hur ledarskap kan gestalta sig i arbetsgrupper och team i hälso- och välfärdsarbete Analysera ledarskapsproblem och föreslå handlingsalternativ som motiveras utifrån teorier och forskning Kritiskt granska och diskutera teorier och modeller för ledning och styrning av verksamhet inom hälsa och välfärd med avseende på såväl förutsättningar som konsekvenser på individ- och gruppnivå INL1, 3 hp (grupp) INL2, 4,5 hp, (individuell) A1N År 1 Termin 1 Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp Olika perspektiv på begreppet evidens Modeller för kunskapsöverföring som grund för evidensbaserad vård, rehabilitering, folkhälsoarbete och socialt arbete Modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och värdera innebörder av evidens i relation till vårdtagare/brukare. Redogöra för och värdera innebörder av Perspektiv på sökning efter evidens evidens i relation till utvecklingsarbeten. strategier för forskning och praktisk verksamhet Redogöra för och värdera olika modeller för kunskapsöverföring till verksamheter inom hälso- och välfärdsområdet Redogöra för och värdera olika modeller och metoder för utvärdering Redogöra för och tillämpa systematisk databassökning med utgångspunkt i kunskapshierarkier Självständigt identifiera och beskriva ett område inom hälsa och välfärd i behov av utveckling av ett evidensbaserat arbetssätt Argumentera för hur innebörder i begreppet evidens påverkas av synsätt och perspektiv inom discipliner och professioner. SEM1. Diskutera och värdera evidensbegreppet i förhållande till praktisk verksamhet 2,5 hp. Betyg Godkänd (G) INL1. PM 5hp. Betyg G, VG Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Vetenskapsteoretiska perspektiv Forskningsprocessen Kvalitetskriterier Forskningsetik Kritisk granskning Evidensbasering Tillämpning av vetenskapliga metoder Beskriva likheter och skillnader mellan olika kvalitativa metodansatser visa förmåga att förhålla sig till centrala aspekter av en kvalitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier visa förmåga att formulera syfte och frågeställningar med relevans för området hälsa och välfärd samt motivera val av kvalitativ metodansats för att besvara dessa Kritiskt granska och reflektera över olika vetenskapsteoretiska perspektiv INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, lärandemål 2, 4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, lärandemål 1-3, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). genomföra kvalitativ datainsamling och analys

79 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder I 7.5 hp Under kursen behandlas en fördjupad översikt av kvantitativa ansatser och de oftast använda kvantitativa metoderna variansanalys och regressionsanalys. Övningar genomförs för att kunna beskriva och analysera data med hjälp av SPSS. Vidare ingår fördjupad träning i att avrapportera resultat från kvantitativ analys och hur kvantitativa metoder används i forskning. Visa teoretisk förståelse för kvantitativ ansats Förstå och tolka resultat från variansanalys och regressionsanalys 1 diskutera centrala aspekter av en kvantitativ forskningsdesign som: syfte och frågeställningar, urval, datainsamling, analys, resultat, etik och kvalitetskriterier 2 beskriva och värdera likheter och skillnader mellan olika kvantitativa analysmetoder 3 motivera val av kvantitativ analysmetod för att besvara syfte och frågeställningar 4 tillämpa en kombination av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) Använda SPSS som hjälpmedel för kvantitativ analys Bearbeta data med hjälp av variansanalys och regressionsanalys Presentera resultat av variansanalys och regressionsanalys Formulera en vetenskaplig frågeställning Argumentera för metodval i relation till en frågeställning Genomföra en kvalitativ forskningsprocess Presentera ett kvalitativt arbete inom området ledarskap- och arbetsliv Förstå och tolka resultat från variansanalys och regressionsanalys INL1, Inlämningsuppgift, 3,5 hp, lärandemål 1-2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4 hp, lärandemål 3-4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). A1N A1N År 2 Termin 1 Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7.5 hp År 2 Termin 1 Kvalitativa forskningsmetoder II 7.5 hp Historiska och filosofiska perspektiv på hälsa och välfärd Vetenskapliga perspektiv på utveckling och tillämpning av teorier och begrepp inom hälsa och välfärd Strukturella och kulturella dimensioner relaterade till hälso- och välfärdssystem Etiska aspekter av relevans för hälsa och välfärd. ontologiska, epistemologiska och metodologiska i samtiden aktuella frågeställningar inom vetenskapsteori av relevans för kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser inom hälsa och välfärd. kvalitativa metodansatser med relevans för området hälsa och välfärd metodansatserna diskuteras med avseende på deras syn på ändamålsenliga urval, etik och kvalitetskriterier. kritiskt analysera, jämföra och utvärdera teoretiska perspektiv inom hälso- och välfärdsforskning och i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang förklara och tillämpa centrala begrepp som används inom hälso- och välfärdsforskning kritiskt granska hur ett hälso- och välfärdsperspektiv belyses i forskning visa fördjupad förståelse för urval inom olika kvalitativa metodansatser visa fördjupad förståelse för datainsamling och analys inom olika kvalitativa metodansatser värdera och tillämpa kvalitetskriterier inom olika kvalitativa metodansatser utveckla ett hälso- och välfärdsperspektiv på det egna forskningsområdet kontextualisera lokala och regionala hälso- och välfärdsverksamheter utifrån ett komparativt och globalt perspektiv göra etiska överväganden i förhållande till olika kvalitativa metodansatser reflektera över och göra etiska bedömningar inom hälso- och välfärdsområdet visa på fördjupad förmåga att kritiskt granska och reflektera över vetenskapsteoretiska perspektiv värdera och argumentera för val av olika kvalitativa metodansatser INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 1, 2, 5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell inlämningsuppgift. Lärandemål 3, 4, 6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i samtliga seminarier. Lärandemål 1-3 och 5-6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL1, Inlämningsuppgift, 1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 4,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 2-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium, lärandemål 1, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G).

80 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Hälsa och välfärd - fokus på delaktighet Teorier och modeller inom området hälsa och välfärd på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå Begreppet delaktighet i en livscykel och utifrån ett systemteoretiskt perspektiv Centrala begrepp relaterade till delaktighet som makt och jämlikhet Litteratursökning i nationella och internationella databaser av vetenskapliga artiklar med fokus på delaktighet Deltagarbaserad forskning förklara principer för och tillämpning av deltagarbaserad forskning kunna utveckla ett delaktighetsperspektiv på det egna arbetet kritiskt bedöma och tillämpa teorier och modeller inom området hälsa och välfärd kritiskt analysera, jämföra och utvärdera begreppet delaktighet från olika perspektiv och i olika sammanhang inom området hälsa och välfärd. INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, gruppuppgift, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 3 hp, individuell uppgift, lärandemål 4, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). SEM1, Seminarium, 1,5 hp, aktivt deltagande i alla seminarier, lärandemål 1-4, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Kvantitativa forskningsmetoder II 7.5 hp Olika typer av experimentella och ickeexperimentell forskningsdesigner Grundläggande psykometriska egenskaper för mätinstrument. Analyser av psykometriska egenskaper för mätinstrument Multivariata analysmetoder som exempelvis principalkomponentanalys, faktoranalys, MANOVA och logistisk regression Olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder. Styrkor och svagheter med olika sätt att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder granska, värdera och tillämpa kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metodansatser (mixed method) tillämpa ett urval av multivariata analysmetoder värdera och argumentera för olika forskningsdesigner tolka och reflektera över resultat av multivariata utvärdera grundläggande egenskaper för analysmetoder mätinstrument, för olika dimensioner av hälsa och välfärd värdera och argumentera för val av multivariata analysmetoder INL1, Inlämningsuppgift,1,5 hp, individuell uppgift, lärandemål 4-5, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). INL2, Inlämningsuppgift, 6 hp, individuell uppgift, lärandemål 1-6, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

81 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 termin 2 och/eller År 2 termin 1 och/eller År 2 Termin 2 Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp Arbetslivsvetenskap/Folkhälsovetenskap/Fysio terapi med inriktning mot beteendemedicin/socialt arbete /Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Distinktionen mellan examensarbete på 15 hp respektive 30 hp skall kännetecknas av att ett examensarbete på 30 hp skall ha ett mer utvecklat och ytterligare fördjupat teoretisktkonceptuellt ramverk, en fördjupad etisk värdering,en större omfattning av empiriskt material och en djupare analys och tolkning av data. Detta skall tydliggöras i studiehandledning där betygkriterier för respektive kurs redovisas. Planering och genomförande av ett vetenskapligt arbete inom ett problemområde Design och datainsamlingsmetoder Dataanalys Etiska övervägande i forskningsarbetet Rapportskrivning Skriftlig och muntlig presentation av arbetet Kritisk granskning och värdering av studier Beskriva bakgrunden till det planerade arbetet genom en sammanställning och kritisk värdering av relevant och adekvat vetenskaplig litteratur så att arbetets syfte och frågeställningar motiveras utifrån vilken kunskap som saknas inom området Redovisa och diskutera de etiska överväganden som gjorts vid planering, genomförande och redovisning av arbetet Redovisa och diskutera etiska överväganden som gjorts vid planering och genomförande Självständigt planera, genomföra och presentera ett vetenskapligt arbete inom huvudområdet Välj och motivera val av för forskningsproblemet lämplig design och datainsamlingsmetod Välja och motivera val av lämpliga analysmetoder samt sammanställa, analysera och tolka data Tillämpa och motivera teorier och/eller modeller, som har betydelse för arbetets genomförande samt relatera resultatet till teorier och/eller modeller Diskutera och kritiskt granska metod och resultat i förhållande till annan forskning inom området UPS1, 15 hp alternativt 30 hp, betyg Godkänd Värdera resultatets generaliserbarhet, dess (G) eller Väl Godkänd (VG), Examensarbete. kliniska implikationer samt ge förslag till fortsatt Individuellt examensarbete som examineras forskning baserad på metod och resultat skriftligt och muntligt. Genomfört skriftligt och muntligt opponentskap. Granska och värdera innehåll, kvalitet, relevans och etiska ställningstaganden i andras examensarbeten Redogöra för samt diskutera och argumentera för arbetet skriftligt och muntligt A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbetsliv och organisation 7,5 hp Ny kurs under utarbetande i samarbete mellan företagsekonomi och sociologi Innehåll, lärandemål och examinationer preliminära Arbetslivsvetenskap med avseende på definitioner, perspektiv och frågeställningar. Historiska perspektiv på utveckling och användning av teknik, arbetsprocesser och maktrelationer. Samhällsperspektiv på utvecklingen av arbetslivet i Sverige mot en internationell bakgrund Interkulturella perspektiv på arbetslivet Nutida ideologier för styrning, organisation och ledarskap Arbetets betydelse i människors vardagsliv ledarskap och organisationsteoretiska begrepp samt dess utveckling Kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder Beskriva forskningsbaserade perspektiv på ledarskap och organisation Förmåga att analysera dåtida och nutida samhälleliga förändringsprocesser kopplade till styrning, organisation och ledarskap Förmåga att kritiskt diskutera och värdera samhälleliga förändringsprocesser, arbetslivsvetenskapliga rön och konsekvenser för människor i olika sammanhang Medvetenhet om vetenskapens möjligheter, begränsningar och roll i samhället INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium

82 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbete och hälsa 7,5 hp Ny kurs under utarbetande i samarbete mellan folkhälsa och psykologi Innehåll, lärandemål och examinationer preliminära Teorier och modeller om hälsa i arbetslivet på individ-, organisations/företags- och samhällsnivå Fysisk och psykosocial arbetsmiljö i relation till hälsa hos individen och grupper av individer Arbetsmiljörätt, arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering Vetenskapliga instrument för kartläggning och analys av arbetsmiljö, samt praktisk tillämpning Hälsofrämjande i arbetslivet på organisationsoch samhällsnivå Hälsofrämjande ledarskap Teorier och modeller som visar sambanden mellan arbete och hälsa samt dess tillämpning. Analysera arbetsmiljöfaktorer relaterade till hälsa Redogöra för och kritiskt diskutera olika definitioner av hållbarhet inom området arbete och hälsa Analysera organisatoriska faktorer i ett hälsofrämjande perspektiv Förmåga att beskriva och ge förslag på hur samspelet mellan människa och arbetsliv kan främjas i ett hälsoperspektiv Förmåga att redogöra för och analysera vilken betydelsen av kognitiva och beteendemässiga förhållanden har för hållbar och hälsofrämjande utformning av arbetsmiljön Föreslå och motivera utvecklingsinsatser som kan omsättas och tillämpas som praktiska förändringsåtgärder i en psykosocial och fysisk arbetsmiljö redogöra för och kritiskt diskutera hur hälsofrämjande ledarskap ser ut i arbetsorganisationer INL1, 3,5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium SEM2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Seminarium Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap Arbetslivsvetenskap som vetenskapligt fält 15hp Arbetslivsvetenskap som ämne och dess utveckling och centrala frågeställningar, teorier och metoder orientering om detta Forskningsfältets breda innehållsliga tematik och institutionalisering under tiden efter andra världskriget inom huvudsakligen svenska perspektiv som relaterar det arbetsvetenskapliga fältet till den svenska modellens framväxt, konsolidering och nu pågående omställning Sociala, psykologiska och hälsofrämjande processer i arbetslivet Redogöra för en djupare kunskap om det Uppvisa förmåga att tillämpa samtida arbetslivet och arbetslivsvetenskapens arbetsvetenskapliga teorier och metoder utveckling som ämne Kritiskt diskutera teori, praktik, Analysera betydelse av sociala, psykologiska förutsättningar och konsekvenser och hälsofrämjande processer Redogöra för och kritiskt diskutera styrning och ansvar i arbetslivet Redogöra för vetenskapshistoriska och institutionella perspektiv på svensk arbetslivsvetenskap Visa förmåga att förhålla sig kritisk till olika arbetslivsvetenskapliga teorier och metoder inom ämnet Visa förmåga att sätta in sin egen forskning i ett större arbetsvetenskapligt sammanhang. INL1, 4 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Gruppuppgift INL2, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell uppgift SEM1, 2 hp SEM2, 2 hp SEM3, 2 hp Styrning och ansvar i arbetslivet Vetenskapshistoriska och institutionella perspektiv på svensk arbetslivsvetenskap

83 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Metoder för att studera hälsa 7.5 hp Epidemiologiska och biostatistiska grundbegrepp Epidemiologiska studiedesigner Principer för kausalitet och confounding Vanliga felkällor inom epidemiologiska metode Grundläggande deskriptiv och analytisk epidemiologi Relevant forskning inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik Förklara och tillämpa epidemiologisk studiedesign Analysera och tolka statistisk metod i epidemiologiska studier tillämpa epidemiologiska och biostatistiska metoder i en självständig hälsoundersökning Självständigt och kritiskt bedöma den vetenskapliga kvaliteten i epidemiologiska studier Motivera, genomföra och reflektera över metodval, styrkor och svagheter för insamlingsoch analysmetoder av epidemiologiska data inom det folkhälsovetenskapliga området INL1, Inlämningsuppgift, 4 hp, avseende lärandemål 1-5, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). GRU1, Gruppuppgift, 3.5 hp, avseende lärandemål 6, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Hälsoekonomi och finansiering 7.5 hp Hälsoekonomisk teori, effektivitetsbegreppet, välfärdsteori, marknadsmisslyckande Equitybegreppet och metoder för analys, fördelningsaspekter Kostnadsanalys; kostnadsbegrepp, ersättningssystem, DRG (Ersättningssystem baserat på Diagnos-relaterade grupper) Ekonomiska analysmetoder, cost-benefit, costutility, cost-effectiveness och användning för beslutsfattande Förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi och finansiering Kritiskt granska, tolka och analysera Reflektera över och värdera användning av vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet ekonomisk teori och metod i relation till hälsoekonomi och finansiering hälsosystemets mål Reflektera över och värdera användning av Reflektera över och värdera alternativa ekonomisk teori och metod i relation till modeller för hälsofinansiering i relation till hälsosystemets mål hälsosystemets mål Reflektera över och värdera alternativa Reflektera över och värdera modeller för hälsofinansiering i relation till fördelningsaspekter avseende tillgång till hälsosystemets mål hälso- och sjukvård Reflektera över och värdera fördelningsaspekter avseende tillgång till hälsooch sjukvård SEM1 PM01 2,5hp 5hp (individuellt arbete) Hälsofinansiering och hälsoförsäkring, managed care, universal health coverage Läkemedel; användning, kontroll, kostnader och subventionering

84 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Folkhälsovetenskap Hälsofrämjande arbete - implementering 7.5 hp Dessutom tillkommer kurser som är under utveckling Implementeringsbegreppets innehåll och tillämpning inom folkhälsovetenskap och andra vetenskapsområden Forskningsbasen i kursen är teorier, modeller och strategier för implementering Forskningsfältet och exempel på pågående och genomförda implementeringsarbeten Definiera och redogöra för implementeringsbegreppet och dess tillämpning utifrån ett mångvetenskapligt perspektiv Beskriva och diskutera framväxten, det teoretiska innehållet och tillämpningen av implementering i hälsofrämjande arbete Redogöra för design och utvärdering av implementering i praktisk tillämpning Reflektera över evidensbegreppet och dess tillämpning i ett implementeringsperspektiv Sammanställa och reflektera över relevant forskning om implementering av hälsofrämjande arbete Utveckla design för implementering av innovationer inom området hälsa och välfärd samt att argumentera för och presentera detta arbete skriftlig och muntligt Ansvara för att planera och genomföra ett seminarium Analysera planerade, pågående eller genomförda hälsofrämjande arbeten utifrån ett kritiskt förhållningssätt kring implementering Inlämningsuppgift (INL1), 2,5 hp. Individuell skriftlig inlämningsuppgift avseende Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Gruppuppgift (GRU1), 1 hp. Skriftlig gruppuppgift. Betyg Godkänd (G). Seminarium (SEM1), 4 hp. Individuell skriftlig och muntlig seminarieuppgift. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Teorier och begrepp inom vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap 7.5 hp Theories and Concepts in Caring/Nursing Science Filosofiska och teoretiska perspektiv i vårdvetenskap och omvårdnad Begrepp, modeller och teorier inom vårdvetenskap och omvårdnad Teoriers betydelse i praxis Redogöra för och värdera olika filosofiska och teoretiska perspektiv av relevans för kunskapsutveckling inom vårdvetenskap och omvårdnad Jämföra hur vårdvetenskapliga begrepp framträder i olika vårdande kontexter Analysera skillnader och likheter i framställning av grundläggande begrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning Värdera innebörder av begrepp, modeller och teorier i relation till omvårdnaden av patienten Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Inlämningsuppgift (INL1), 3,5 hp, individuell inlämningsuppgift Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Seminarium (SEM1), 2 hp, aktivt deltagande i kursens seminarier. Betyg Godkänd (G). För betyget Väl godkänd på kursen krävs VG på INL1. För närmare anvisningar se studiehandledning. Nivå År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Sjuksköterskans kärnkompetenser ur vårdteoretiska perspektiv 7,5 hp Caring perspectives on core competences in nursing, 7,5 credits Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informatik Livsvärldsperspektiv Mot bakgrund av vetenskaplig kunskap och klinisk erfarenhet identifiera ett vårdområde i behov av kvalitetsutveckling och planera för genomförande av ett utvecklingsarbete Utveckla en modell för samverkan i team som bygger på personcenterad vård Värdera personcentrerad vård ur olika vårdteoretiska perspektiv Värdera vetenskapens möjligheter och begränsningar vid utveckling av evidensbaserad omvårdnad på vårdteoretisk grund Värdera teorier om patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete. INL 1, 5, 5 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), PM. SEM1, 2 hp, betyg Godkänd (G), Seminarium. Aktivt deltagande i kursens alla seminarier. Betyg G.

85 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Patienten och familjen i ett vårdande sammanhang, 15 hp Kurs under utveckling! Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp Beteendemedicinens vetenskapliga grund - teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå Samspelet mellan människors vardagsbeteende och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling Viljemässig anpassning av beteenden för att främja hälsa - hälsopedagogiska verktyg Förklara och exemplifiera beteendemedicinens vetenskapliga grund samt centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller Självständigt tillämpa beteendemedicinska teorier i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning Argumentera kring beteendeförändring och beteendemodifiering i specifika patient- /klientfall utifrån beteendemedicinska teorier och modeller Analysera hälsorelaterade beteenden på individnivå Analysera hälsorelaterade beteenden på interpersonell nivå Analysera hälsorelaterade beteenden på grupp- och organisationsnivå INL1, 1,5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL2, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL3, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift INL4, 2 hp, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG), Inlämningsuppgift. Individuell inlämningsuppgift Kursen examineras genom skriftlig inlämnade och redovisade uppgifter gällande tillämpning av beteendemedicinska teorier och modeller på individ-, interpersonell-, grupp- och organisationsnivå

86 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Teorifördjupning i beteendemedicin inom hälsa och välfärd 7,5 hp Förhållandet teori praktik Definition av beteendemedicin Definition av teori, modell och begrepp Definition av teoribegränsning och omfattning Centrala beteendemedicinska teorier Genomgång av verktyg för granskning och kritisk analys av teori och modell Skriftlig och muntlig presentation av arbete Aktuell forskning med relevans till kursens innehåll Definiera, förklara och skilja på teori, modell och begrepp Identifiera teorier, modeller och begrepp av relevans inom beteendemedicin och professionsområde Presentera analys av beteendemedicinska teorier och/eller modeller Kritiskt granska beteendemedicinska teorier och/eller modeller Värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska teorier och modeller för professionsområde inom hälsa och välfärd Inlämningsuppgift (INL1), 7,5 hp, examinationen avser lärandemål 1-5. I examinationen ingår individuell muntlig och skriftlig redovisning av rapport samt kritisk granskning av andra kursdeltagares inlämnade rapporter. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik 7,5 hp Beteendemedicin som vetenskaplig disciplin och praktisk utövning Metoder för insamling av data i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Individuell funktionell beteendeanalys Åtgärder för att förbättra, generalisera och vidmakthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Metoder för utvärdering av åtgärder Vetenskaplig evidens: kritisk granskning av vetenskapliga artiklar Förklara och exemplifiera analys av beteende och åtgärder för att stödja beteendeförändring i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter baserat på centrala begrepp i beteendemedicinska teorier och modeller. Samla in, sammanställa och analysera data rörande situationsfaktorer, personfaktorer, beteenden och konsekvenser av beteenden i förhållande till individuella prioriterade aktiviteter Planera, genomföra och utvärdera anpassade åtgärder baserade på individuell analys för att förbättra och upprätthålla aktivitets-/delaktighetsförmåga Kritiskt analysera samspel mellan beteenden och biomedicinska faktorer i alla faser av sjukdomsutveckling i förhållande till aktuella patientgrupper Kritiskt värdera, genomföra och utvärdera olika former av åtgärder för att stödja beteendeförändring och fortsatt egenvård Kritiskt analysera vetenskapliga studier av beteendemedicinska interventioner för relevanta patientgrupper. INL1, 5 hp, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av genomförda åtgärder i patientfall. INL2, 2,5 hpg, betyg Godkänd (G), Inlämningsuppgift. Individuell skriftlig dokumentation av det vetenskapliga underlaget för valda beteendemedicinska interventioner och patientgrupper. Nivå År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Centrala beteendemedicinska teorier Systematisk litteratursökning Evidenskriterier Kvalitetskriterier Teoretisk och konceptuell referensram Genomgång av verktyg för granskning och kritisk analys av tillämpad teori/modell Granskning och kritisk analys av enskilda studier och litteraturöversikter Aktuell forskning med relevans för kursens innehåll Systematiskt söka relevanta studier om tillämpning av beteendemedicinska teorier eller modeller Presentera analys av tillämpade beteendemedicinska teorier eller modeller, utgörande en teoretisk referensram för ett planerat examensarbete Kritiskt granska studier om tillämpning av beteendemedicinska teorier inom verksamhetsområde av relevans i sjukgymnastik Urskilja olika sätt att tillämpa beteendemedicinska teorier eller modeller inom det valda verksamhetsområdet Värdera och argumentera för tillämpning av professionsrelevanta teorier inom det valda verksamhetsområdet Inlämningsuppgift (INL1), 7,5 hp, I examinationen ingår individuell muntlig och skriftlig redovisning av rapport samt kritisk granskning av andra kursdeltagares inlämnade rapporter. Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

87 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Mångkulturellt socialt arbete 7.5 hp Teorier och forskning om det mångkulturella samhället och dess fördelar och nackdelar samt vad innebär det mångkulturella samhället för arbete inom olika professioner Belyses och problematiseras olika sociologiska perspektiv på integrationsprocessen. Migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet utifrån makro respektive mikro perspektiv Vad kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Vad som är fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst, kulturella skillnader eller diskriminering och hur de olika utgångspunkterna kan påverka socialt arbetes handlings plan och bemötande. Redogöra för och diskutera vad ett mångkulturellt samhälle utifrån ett makro respektive mikro perspektiv innebär och vad har det för betydelse för hälso- och välfärdsområdet. Redogöra för och diskutera begreppen som flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och deras betydelse på integrationsprocess utifrån teorier om kulturellt perspektiv och antidiskriminerings perspektiv. Redogör för och diskutera betydelsen av kategoriseringar som kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionshinder etc. på inkludering och exkludering och utsatthet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Redogöra för och analysera vad ett kritisk och intersketionell förhållningssätt innebär för frågor som berör mångkulturella aspekter. Reflektera kritisk över problem och möjligheter som det mångkulturellt samhälle kan medför Reflektera över om kulturella skillnader eller diskriminering som bör ligga i fokus i arbetet med människor med utländsk härkomst Analysera hur behov kan upptäckas och hanteras för utredning, förebyggande arbete, stöd och behandlingsarbete med människor med utländsk härkomst. Värdera olika perspektiv på mångkulturellt samhälle dess samt betydelse för arbete inom olika professioner Individuell skriftlig hemtentamen 5.5 hp. SEM 1hp SEM 1 hp Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) A1N År 1 Termin 2 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Socialt arbete med barn och unga 7,5 hp Teoribildning och forskning om barns rättigheter, Barns och ungdomars mångfald beroende på maktrelationer baserade på kategoriserande begrepp som etnicitet, funktionshinder, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet, ålder, etcetera, Övergången mellan barndom och vuxenliv, Olika typer av särskilda behov, Olika former av utsatthet exempelvis relaterat till olika kontexter, som i familjen respektive i miljöer utanför hemmet t.ex. i barn och ungdomsgrupper, Välfärdssystemets komplexitet och institutionella praktiker för upptäckt och hantering av särskilda behov respektive utsatthet och dess följder för barn och ungdomar, Samverkan mellan olika professioner, Kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och ungdomar, med särskilt fokus på delaktighet. Kunskaper om begreppen barns rättigheter, delaktighet, skydd och resurser och i kritisk reflektion kunna diskutera dessa med hjälp av centrala teoribildningar inom den sociala barnoch ungdomsforskningen, Kunskaper om barns och ungdomars utsatthet respektive särskilda behov och konsekvenser av dessa, Kunskaper om hur särskilda behov respektive utsatthet kan upptäckas och hanteras genom olika modeller/ metoder för utredning, förebyggande arbete, krisintervention, stöd och behandlingsarbete, Kunskaper om olika definitioner av och perspektiv på kvalitet inom socialt arbete med barn och ungdomar Analysera hinder och möjligheter på globalsamhälls-, organisations- och grupp- och individnivå i arbete med barn och ungdomar som har särskilda behov respektive utsatthet, Analysera betydelse av barnperspektiv respektive barns perspektiv och delaktighet i kvalitetsutveckling av socialt arbete med barn och ungdomar, Inhämta barns och ungdomars perspektiv och ta del av deras erfarenheter Kritiskt reflektera över vad olika perspektiv betyder för socialt arbete med barn och ungdomar, Kritiskt reflektera över betydelsen av kategoriseringar efter etnicitet, funktionshinder, familjestruktur, klass, kön/genus, religion, sexualitet, ålder, etcetera, för hanteringen av utsatthet respektive särskilda behov. INL 1Individuell skriftlig presentation av kritisk granskning av perspektiv på hanteringen av barns och ungas utsatthet och särskilda behov 3,5 hp Individuell skriftlig presentation av kritisk granskning av kvalitetsutveckling i socialt arbete med barn och unga eller motsvarande inom andra professioner 2,5 hp SEM Aktivt deltagande i seminarier 1,5 hp.

88 Bilaga 8.3, 9.3, 10.3, 11.3 Nivå Kurskod, kurstitel och högskolepoäng (Course code, course title and credits) Innehåll (Content) Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding) Färdighet och förmåga (Skill and ability) Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach) Examinationer (Assignments and exams) År 2 Termin 1 Ämnesfördjupning inom Socialt arbete Kurser under utveckling: Etik inom hälso- och välfärdsarbete 7,5 hp Sociala problem och socialt förändringsarbete på olika nivåer 7,5 hp Socialt stöd och omsorg i vardagslivet 7,5 hp

89 Bilaga 8.4, 9.4, Bilaga 2 Planerade lärar- och handledarresurser för masterexamen inom Folkhälsovetenskap Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och inriktning Katarina Bälter Professor Tillsvidare Professor, folkhälsovetenskap Per Tillgren Senior Professor Tidsbegränsad Professor, folkhälsovetenskap Anställningen s omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Kurs Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja 25% 5% Ja Ja Peter Larm * Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Ja Anna Johansson Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Charlotta Hellström Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Nej Fabrizia Giannotta Universitetslektor Tidsbegränsad Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Robert Larsson Universitets- adjunkt Tillsvidare Disputerad adjunkt 100% 5% Nej Nej Lena Hallström Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Ja Nej Cathrine Reineholm Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Nej Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå Summa 9 disputerade lärare 60% *ansöker om docentur till våren 2018

90 Bilaga 8.5, 9.5, 10.5, 11.5 Bilaga 2 Planerade lärar- och handledarresurser inom ansökt masterämne Namn Anställning Anställningsform Akademisk titel och inriktning Anne Söderlund Professor Tillsvidare Professor, Eva Denison Petra Heideken Wågert Ann-Christin Johansson Professor, adjungerad Tidsbegränsad fysioterapi Professor, fysioterapi Anställningens omfattning (%) Planerad tjänstgöring av heltid (%) inom ansökt ämne Kurs Handledarutbildning, forskarnivå 100% 10% Ja Ja 10% 5% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Docent 100% 10% Ja Ja Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor (Docent innan ansökan går in) 100% 10% Ja Ja Maria Sandborgh Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Ja Thomas Overmeer Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Planerad Nej Åsa Snöljung Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 5% Ja Nej Anna Ullenhag Universitetslektor Tillsvidare Universitetslektor 100% 10% Ja Nej Charlotta Thunborg Disputerad adjunkt Tidsbegränsad Doktor i medicinska vetenskaper med inriktning mot hälsa Elizabeth Dean Gästprofessor Tidsbegränsad Professor, fysioterapi 80% 5% Planeras Nej 20% 5% Ja Ja Catharina Affilierad Forskare, Ja Nej Handledarerfarenhet, forskarnivå

91 Bilaga 8.5, 9.5, 10.5, 11.5 Gustavsson Summa 10 disputerade lärare och 1 affilierad disputerad 80%

92 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr: X.X-000/00 Programkod: XXX00 OINR Master program inom hälsa och välfärd med inriktning Folkhälsovetenskap 120 hp Master program in Health and Social Welfare with specialization in Public Health 120 credits Denna utbildningsplan avser masterprogrammet inom Hälsa och Välfärd med huvudområde Folkhälsovetenskap, 120 hp. Inom programmet sker samläsning med andra huvudområden inom hälsa och välfärd Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan. - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom epidemiologi och biostatistik - förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsoekonomi och finansiering

93 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Sida 2 av 6 Dnr: Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lokala mål - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd - kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till epidemiologiska studier inom folkhälsovetenskap och hälsoekonomi Undervisningsspråk Engelska. Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/ omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of public health, nursing science/caring

94 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Sida 3 av 6 Dnr: science, physiotherapy, social work, psychology, sociology or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Innehåll Under första terminen i det två-åriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursen har huvudtemat Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd och den andra fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Därefter följer kvalitativa forskningsmetod samt en kurs inom ämnesfördjupning Folkhälsovetenskap som benämns Metoder för att studera hälsa. Ämnesfördjupning kommer bland annat att ge kunskaper i hälsans bestämningsfaktorer, sjukdomsmönster och fördelning av hälsa i befolkningen, epidemiologisk studiedesign och analys, samt grundläggande begrepp inom epidemiologi och biostatistik. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om Att främja hälsa. Ämnesfördjupningskursen kommer bland annat ge kunskaper i grundläggande teorier och begrepp inom förebyggande arbete. Hälsofrämjande faktorer, friskfaktorer, salutogena perspektivet, och livskvalitet kommer också att belysas Termin 2 innehåller ytterligare en forskningsmetodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Termin 2 avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Folkhälsovetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp, termin 1 inom forskarutbildningen samt kursen Hälsa och välfärd - teoretiskt perspektiv 7,5 hp. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kurserna Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp och Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och

95 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Sida 4 av 6 Dnr: ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupning för Folkhälsovetenskap är kursen Hälsofrämjande arbete implementering 7,5 hp samt Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp. Ämnesfördjupningen kommer bl.a. att ge kunskaper i Implementeringsbegreppets innehåll och tillämpning inom folkhälsovetenskap samt teorier, modeller och strategier för implementering. Hälsoekonomiska teorier, hälsofinansiering, organisation och styrning i ett samhällsperspektiv kommer också att belysas. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. År 1 Kurser - Ledarskap, grupper och organization inom hälsa och välfärd7,5 hp/management, Teams and Organizations in Health and Social Welfare 7,5 Credits - Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp/ Evidence Based Practice and Evaluation 7,5 Credits - Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp/ Qualitative Research Methods I 7,5 Credits - Kvantitativa forskningsmetoder I 7,5 hp/ Quantitative research Methods I7,5 Credits - Ämnesfördjupning inom folkhälsovetenskap - Metoder för att studera hälsa 7.5 hp / Methods to Investigate Health 7,5 Credits - Att främja hälsa 7.5 hp / To Promote Health 7,5 Credits - Examensarbete i folkhälsovetenskap 15.0 hp / Thesis in Public Health Sciences 15 credits

96 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Sida 5 av 6 Dnr: År 2 Kurser - Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Qualitative Research Methods II 7,5 Credits - Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Quantitative research Methods II 7,5 Credits - Hälsa och välfärd teoretiskt perspektiv 7,5 hp/ Health and Welfare - Theoretical Perspectives 7,5 Credits - Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp/ Health and Welfare Focusing on Participation 7,5 credits Ovanstående kurser samläses med forskarutbildning inom hälsa och välfärd Ämnesfördjupning inom folkhälsovetenskap - Hälsofrämjande arbete implementering 7,5 hp / Health Promotion Implementation 7,5 credits - Organisation och hälsoekonomi 7,5 hp / Organisation and national economy 7,5 credits - Examensarbete i folkhälsovetenskap 15.0 hp / Thesis in Public Health Sciences 15 credits Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet i samband med kursstart. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Hälsa, vård och välfärd. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen/examina: - Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i

97 Bilaga 8.6, 9.6, 10.6, 11.6 Sida 6 av 6 Dnr: självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Övergångsbestämmelser (Här ska de villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.)

98 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr: X.X-000/00 Programkod: XXX00 OINR Master program inom hälsa och välfärd med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin120 hp Master program in Health and Social Welfare with main field: Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine 120 credits Denna utbildningsplan avser masterprogrammet inom Hälsa och Välfärd med huvudområde Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin, 120 hp. Inom programmet sker samläsning med andra huvudområden inom hälsa och välfärd Mål Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga) Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål - utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts -kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan.

99 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Sida 2 av 6 Dnr: - förklara och tillämpa begrepp, teorier och modeller inom beteendemedicin och beteendemedicinskt inriktad fysioterapi Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Lokala mål - kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lokala mål - kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd - värdera och argumentera för tillämpning av beteendemedicinska begrepp, teorier och modeller inom fysioterapi Undervisningsspråk Engelska.

100 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Sida 3 av 6 Dnr: Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom fysioterapi/sjukgymnastik eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of science of physiotherapy or equivalent. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Innehåll Under första terminen i det två-åriga programmet läses fyra kurser omfattande 7,5 hp vardera. Den första kursen har huvudtemat Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd och den andra fokuserar på Evidensbaserad praktik och utvärdering. Därefter följer vetenskaplig metod samt en kurs inom ämnesfördjupning Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin som benämns Beteendemedicinska teorier och modeller, 7,5 hp. Ämnesfördjupning kommer bland annat att ge kunskaper om beteendemedicin som vetenskapligt område, samt beteendemedicinska tillämpningar i bedömning, behandling, prevention och hälsoupplysning. Andra termin i programmet innehåller ytterligare en ämnesfördjupningskurs på 7,5 hp och handlar om tillämpning av fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning för att anpassa och ordinera fysisk aktivitet. Ämnesfördjupningskursen kommer bland annat ge fördjupade kunskaper om tillämpning av teorier, modeller och begrepp av relevans inom beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Termin 2 innehåller ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Termin 2 avslutas med ett examensarbete på 15 hp. Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet. Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar den första delen på tid avsedd för det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen. Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd (Socialt arbete, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Arbetslivsvetenskap och Folkhälsovetenskap) för alla kurser som inte är ämnesfördjupning i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år.

101 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Sida 4 av 6 Dnr: Under termin 3 utgörs samläsningen av kursen Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv inom termin 1 för forskarutbildningen. Under termin 4 av masterprogrammet sker samläsning för kursen Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp. När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Denna ämnesfördjupning utgör alternativ till examensarbeteskurs på 15 hp. Ämnesfördjupning för Fysioterapi är kursen Beteendemedicinska tillämpningar i Fysioterapi 7,5 hp som skall ge utökade och fördjupade teoretiska kunskaper samt praktiska färdigheter i att stödja beteendeförändring och egenvård hos personer med nedsatt aktivitets- /delaktighetsförmåga till följd av begränsad rörelsefunktion. Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. I ämnesfördjupningskursen Beteendemedicinska teorier och modeller behandlas bla beteendeförändring på grupp och organisationsnivå, inom området hälsa och välfärd. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet. Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till att ge en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. De metodkurser som ges under detta år syftar också till fördjupade kunskaper i tvärdisciplinärt forskningsarbete. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och Välfärd. År 1 Kurser - Ledarskap, grupper och organization inom hälsa och välfärd7,5 hp/management, Teams and Organizations in Health and Social Welfare 7,5 Credits A1N - Evidensbaserad praktik och utvärdering 7,5 hp/ Evidence Based Practice and Evaluation 7,5 Credits - Kvalitativa forskningsmetoder I 7,5 hp och Kvantitativa metoder I 7,5 hp/ Qualitative Research Methods I 7,5 Credits and Quantitative Research Methods I 7,5 Credits Ämnesfördjupning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin - Beteendemedicinska teorier och modeller 7,5 hp / Behavioural medicine theories and models 7,5 Credits - Anpassa och ordinera fysisk aktivitet 7,5 hp/adapt and prescribe physical activity 7,5 Credits - Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp/thesis 15 Credits alternative 30 Credit

102 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Sida 5 av 6 Dnr: År 2 Kurser - Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/ Qualitative Research Methods II 7,5 Credits and Kvantitativa forskningsmetoder II 7,5 hp/quantitative Research Methods II 7,5 Credits - Nedanstående kurser samläses med forskarutbildning inom hälsa och välfärd: - Hälsa och välfärd - teoretiska perspektiv 7,5 hp/ Health and Welfare - Theoretical perspectives 7,5 Credits - Hälsa och välfärd fokus på delaktighet 7,5 hp/ Health and Welfare Focusing on Participation 7,5 credits Ämnesfördjupning inom fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin - Beteendemedicinska tillämpningar i fysioterapi 7,5 hp/behavioural medicine applications in physiotherapy - Teorifördjupning i fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin 7,5 hp Review of Behavioural Medicine Theories in Physiotherapy - Examensarbete 15 hp alternativt 30 hp/thesis 15 Credits alternative 30 Credits Val inom programmet Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområde. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under försättning att tillräckligt antal sökande finns. Värdakademi eller motsvarande Akademin för Hälsa, vård och välfärd. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till följande examen/examina: - Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Physiotherapy with specialization in Behavioural Medicine 120 credits) Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp.

103 Bilaga 8.7, 9.7, 10.7, 11.7 Sida 6 av 6 Dnr: För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng varav minst 30 högskolepoäng i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 högskolepoäng på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen. Övriga föreskrifter Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen. Övergångsbestämmelser (Här ska de villkor som gäller för studenter som antagits till utbildningen innan en viss förändring, dvs. övergångsbestämmelser, anges.)

104 Bilaga 8.8, 9.8, 10.8, 11.8 Termin Program/kurs Utbildningens namn Anm.kod Univ/högskola Totalt antal sökande 1:a handssökande HT2016 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnads LIU Linköpings universitet HT2016 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU Umeå universitet HT2016 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universitet LIU HT2016 Program Masterprogram i global hälsa GU Göteborgs universitet UMU HT2016 Program Masterprogram i didaktik, Ämnesdidaktik, Idrott och hälsa GU Göteborgs universitet 8 2 GU HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HH HT2016 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HJ HT2016 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ MS112 Jönköping University SU HT2016 Program Välfärd och hälsa: masterprogram MAH Malmö högskola UU HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet MDH HT2016 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet 44 7 HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universitet HT2016 Program Masterprogram i folkhälsa UU P3520 Uppsala universitet HT2016 Program Masterprogram i internationell hälsa UU P3554 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnads LIU Linköpings universitet HT2015 Program Masterprogram i Fysioterapi UMU Umeå universitet HT2015 Program Masterprogram i reproduktiv och perinatal hälsa GU Göteborgs universitet HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad HT2015 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd HJ MS112 Högskolan i Jönköping HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Arbetslivsvetenskap MDH Mälardalens högskola 62 7 HT2015 Program Masterprogram inom Hälsa och välfärd inriktning Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad MDH Mälardalens högskola 12 1 HT2015 Program Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning Socialt arbete MDH Mälardalens högskola 49 7 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet 46 9 HT2015 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet HT2015 Program Masterprogram i folkhälsa UU P3520 Uppsala universitet HT2015 Program Masterprogram i internationell hälsa UU P3554 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU Umeå universitet HT2014 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ MS084 Högskolan i Jönköping HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet 66 9 HT2014 Program Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa SU Stockholms universitet HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa: samhälleliga och individuella perspektiv SU Stockholms universitet HT2014 Program Masterprogram i folkhälsa UU P3520 Uppsala universitet HT2014 Program Masterprogram i internationell hälsa UU P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i hälsa och livsstil HH Högskolan i Halmstad 27 6 HT2013 Program Masterprogram i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg HJ MS084 Högskolan i Jönköping HT2013 Program Masterprogram i folkhälsa UU P3520 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i internationell hälsa UU P3554 Uppsala universitet HT2013 Program Masterprogram i Sjukgymnastik UMU Umeå universitet Resultat på sökning i:

105 Bilaga 8.9, 9.9, 10.9, 11.9

106 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, Kompletterande uppgifter för ställningstagande om eventuellt inrättande av ämnena fysioterapi och folkhälsovetenskap på master- och forskarnivå Frågor att förtydliga angående forskarutbildning Två frågor önskades att förtydliga gällande forskarutbildning. Den första frågan avser de ekonomiska förutsättningar som finns vid akademin för att bedriva forskarutbildning inom området hälsa och välfärd omfattande c:a 40 doktorander och inte 25 som kalkylen avsåg vid inrättande av forskarutbildningen Ekonomiska förutsättningarför forskarutbildning I den ursprungliga ansökan om rättigheter att bedriva forskarutbildningen 2010 planerades för en volym på runt 25 doktorander. Men utgångspunkt i planeringen för kommande disputationer (se bilaga 1) enligt gällande individuella studieplaner kan vi göra följande prognos för omfattningen på forskarutbildningen i hälsa och välfärd: År 2012 antogs 22 doktorander, i andra kullen år 2014 antogs 9 doktorander och år 2016 antogs 7 doktorander/licentiander. I och med att den första doktoranden på forskarutbildningen i hälsa och välfärd nu disputerat (augusti 2016) har vi för närvarande 37 doktorander antagna till forskarutbildningen i hälsa och välfärd. HVV ansvarar även för 3 doktorander från INAS (varav 1 av 3 har studieuppehåll och är inte inräknad bland planerade disputationer nedan). Under 2016 och 2017 planeras 21 disputationer (19 av H&V-doktoranderna, 2 av INASdoktoranderna), vilket innebär att 2018 återstår 18 doktorander i hälsa och välfärd och 1 INASdoktorand med studieuppehåll. Av dessa 18 antogs 9 år 2014 (varav 1 antogs till forskarutbildningens senare del) och 7 år 2016 (varav 2 är licentiander), och planeringen för dessa doktorander innebär att efter 2019 återstår 10 doktorander. Här bör noteras att vissa av doktoranderna som antogs 2012 och 2014 har en högre del akademitjänstgöring vilket innebär att de kommer att disputera senare än Akademin planerar för att anta mellan 10 och 15 doktorander Med de doktorander som då redan finns på forskarutbildningen blir den totala volymen mellan 26 och 31 doktorander, vilket ligger i linje med den ursprungliga planen, eller något över. Ett viss överintag krävs dock för att doktorandgruppen stabilt ska ligga på runt 25. Detta eftersom de nya kullarna 2014 och 2016 varit mindre än 10 och att överlappningen mellan olika kullar doktorander därför blir relativt kort. 3 disputationer planeras under 2019, och 7 planeras disputera Ytterligare 1 disputation är planerad till 2022 och 2 till Om vi antar doktorander år 2018 kan vi anta runt 10 doktorander 2020, 2022 respektive År 2025 (då alla som är antagna idag ska vara klara) kommer det då att finnas runt 25 doktorander på forskarutbildningen. Detta är förutsatt att det i kommande antagningsomgångar är doktorander och inte licentiander som antas och att de har minst 80 procents studietakt. Vi vet att i realiteten kan både licentiander bli aktuella och studietakten kan bli lägre på grund av hur finansieringen ser ut, och vi kan justera nyantagningar därefter. När det gäller volymen av doktorander på forskarutbildningen bör också noteras att sedan ansökan om forskarutbildningsrättigheter skickades in har handledarkompetensen på akademin stärkts betydligt genom att vi har en högre andel docenter respektive lärare/forskare med handledarutbildning 2016 jämfört med Vissa kompetenta handledare som skulle vilja handleda

107 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, och har utrymme för det gör inte det eftersom behovet av handledning inte är lika stort som kapaciteten för handledning. I realiteten utnyttjar vi idag alltså inte till fullo den handledarkapacitet som finns vid akademin. Sett ur handledningsperspektiv finns alltså förutsättningar för att öka volymen på forskarutbildningen, om det skulle bli aktuellt tack vare externa medel exempelvis. De doktorander som är antagna idag finansieras på flera olika sätt (se bilaga 2). Tittar vi på år 2017 planeras lönekostnader för 6 doktorander i huvudsak belasta anslaget för forskning/forskarutbildning, medan lönekostnader för 7 doktorander i huvudsak planeras belasta grundutbildningen (kompetensutvecklingsmedel). 14 doktorander kommer i huvudsak att finansieras av HVV-externa medel (inklusive Arenan), medan 9 har annan finansiering (i de flesta fall från Hälsoministeriet i Thailand). Kostnader för att bedriva forskarutbildning handlar inte endast om lönemedel utan även om handledning, forskarutbildningskurser och doktorandernas omkostnader förknippade med datainsamling, konferensdeltagande och disputation etc. ( doktorandryggsäck). Dessa kostnader belastar i huvudsak anslaget för forskning/forskarutbildning. En beräkning av framtida kostnader på anslaget för forskning/forskarutbildning, inkluderat 12 nyantagna externfinansierade doktorander år 2018 (se bilaga 2), pekar på att det finns ett ekonomiskt utrymme för de nyantagningar år 2020, 2022 och 2024 som diskuteras i prognosen ovan. Budgeten för forskarutbildningen för 2016 ligger på strax under 9 miljoner (inklusive externa medel) och för 2017 på strax under 7 miljoner, och 2018 på runt 5,8 miljoner, inklusive 12 planerade nyantagna externfinansierade doktorander. Som framgår av de ekonomiska beräkningarna planeras doktorandkull 2018 belasta forskningsanslaget med drygt 2 miljoner om året under de fyra första åren och knapp en miljon under det femte året (2022). Ser vi på kostnadsutvecklingen över tid skulle nyantagning av ytterligare 12 externfinansierade doktorander vartannat år vara fullt möjligt, med oförändrat anslag för forskning/forskarutbildning. På anslaget för forskning/forskarutbildning kommer det att finnas ett utrymme för lönemedel till doktorander under de kommande åren, om akademin så önskar. Det är idag inte möjligt att ge exakta siffor på det eftersom antalet helt fakultetsfinansierade doktorander är beroende både av antalet externfinansierade doktorander (eftersom dessa till viss del belastar forskningsanslaget även om lönekostnaderna inte gör det) och av framtida prioriteringar mellan forskarutbildning, internfinansierad forskning, medfinansiering av externa forskningsprojekt och så vidare. Utökad forskarutbildning i förhållande till forskningsbas Den andra frågan gällde vilka konsekvenser en utökad forskarutbildning har för akademins uppdrag att forskningsbasera grundutbildningarna inom hälsa/välfärd, i synnerhet vårdvetenskap mot bakgrund av högskolans utökade utbildningsuppdrag inom sjuksköterskeutbildningen och förutsättningarna för att upprätthålla lärarkompetens där. Det är välkänt att det har varit, och är till stora delar fortfarande, svårt att rekrytera disputerade lärare till sjuksköterskeutbildningen på grundnivå och även på avancerad nivå gällande specialistutbildningar. Detta är en följd av att alla lärosäten fått utökade uppdrag gällande sjuksköterskeutbildning samt stora pensionsavgångar vilket medfört en nationell brist av disputerade sjuksköterskor. Ett sätt för HVV att säkerställa kompetensförsörjning har varit att erbjuda adjunkter (främst i vårdvetenskap) att gå en forskarutbildning. Det är en långsiktig satsning som vi tror kommer bidra till att borga för en hållbar kompetensförsörjning. Vad gäller forskningsbasering kommer de utbildade adjunkterna bidra till en ökning av forskningsbasen i utbildningarna genom att de under sin

108 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, utbildningstid går en forskarutbildning där de förkovrar sig, och kan också i den parallellt gående undervisningen presentera sin egen forskning i utbildningen. Sammanfattningsvis ser vi det planerade antalet doktorander som något positivt i ambitionen att vidmakthålla och utveckla forskningsbasen i grundutbildningarna. Frågor att förtydliga angående masterutbildning Fem frågor önskades att förtydliga gällande eventuell examensrättighet (masternivå) i huvudområdet fysioterapi respektive folkhälsovetenskap. 1. Studenternas efterfrågan (komplettering med uppgifter som visar på fakta kring studentefterfrågan för att söka (förstahandssökande), påbörja och genomföra utbildning mot masterexamen i fysioterapi respektive folkhälsovetenskap) Utvecklingen i Sverige när det gäller examina på avancerad nivå och specifikt master är att det skett en kraftig ökning från 2007/08 till 2014/15. Enligt statistik från HSV/SCB har antalet utfärdade masterexamina ökat från 340 läsåret 2007/08 till 8599 läsåret 2014/15. De områden som utfärdat flest examina är inom teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. På fjärde plats kommer inriktning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Huvudområden för generell examen är utgångspunkt för klassificering och kategorisering mot ett antal olika inriktningar. Vid jämförelse mellan lärosäten i Sverige kommer Mälardalens högskola på en 20:e plats i statistiken över utfärdade masterexamina 2014/15 med totalt 27 utfärdade masterexamina 2014/15. Enligt denna klassificering av masterexamina för inriktning Hälso- och sjukvård samt social omsorg är det framförallt större lärosäten i Sverige som Karolinska Institutet, Lunds universitet och Uppsala Universitet som utfärdat mellan examina per lärosäte under senaste året. Till denna inriktning hör bland annat Medicin, Vårdvetenskap, Folkhälsovetenskap, Fysioterapi och Socialt arbete. De flesta av relevanta masterutbildningar i landet är vid medicinska fakultet vilket vi inte har. Detta kan ses som styrka. För totalt antal sökande och förstahandssökande för masterutbildningsområdet Hälsa och välfärd relevanta inriktningar i landets lärosäten för åren HT HT2016 (se bifogat Antagningsstatistik master ). Dokumentet visar det stora intresset som masterprogrammen i landet har. Det vore missvisande att bara visa statistik på masterprogrammen som kallas Master i fysioterapi/sjukgymnastik eller Master i folkhälsa pga att många sökande med denna utbildningsbakgrund finns även i de andra masterprogrammen. En anledning till detta är att det inte finns i dessa personers närområde en masterutbildning i den egna specifika inriktningen. Det är säkerligen även så att flera av landets masterprogram är upplagda så som MDHs master i Hälsa och välfärd, dvs en gemensam bas men med olika inriktningar. Statistik från SCB/UKÄ visar att sedan masterexamen infördes i den svenska högskolan 2007 har antalet examinerade ökat kraftigt. Från statistiken för examinerade från mastersprogram finns bara uppgifter från utbildningsinriktning som visar det generella intresset för dessa program. Det går inte uttala i vilken utsträckning personer med folkhälsa och fysioterapi som grundutbildning har fått master examen av dessa inom utbildningsinriktning nedan. Dessa är senast tillgängliga uppgifter från SCB och UKÄ:

109 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, Tabell: Antal masterexamina läsåret 2013/14 efter utbildningsinriktning och kön ( Kvinnor Män Totalt Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Totalt Vidare finns relevant generell information i dokumentet examina-och-examinerade på sidan 33, figuren i slutet av sidan (röd text) och på sidan 35, tabell om Antal generella examina läsåret 2011/12 och andel examina utfärdade enligt 2007 års examensordning, läsåren 2010/11 och 2011/12 (röd text). Ytterligare likartad generell information finns i bifogade dokumentet tabeller på sidan 68-69, tabell 6 Antalet nybörjare på program mot generell examen 2007/ /12 efter kön, program, SUN inriktning, och (röd text är relevant), och s 92, tabell 10 Examina läsåren 2007/ /12 efter SUN inriktning, examensgrupp och kön i dokumentet (röd text är mest relevant) ( ( 2. Arbetsmarknadens behov Anställningsbarhet och användbarhet inom programområdet I diskussion med landsting och kommuner framkommer det att det finns ett kompetensbehov på masternivå inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och inom Folkhälsovetenskap. Det föreslagna programmet kommer kunna möta dessa behov på ett tydligt sätt genom de gemensamma obligatoriska kurserna som dessutom kan fördjupas alternativt breddas i de ämnesspecifika kurserna. I forskarutbildningen inom området Hälsa och välfärd har samverkan/samproduktion med kommun och landsting i hög grad blivit aktuell genom de gemensamma doktorandprojekt som finansieras delvis eller helt av våra samarbetspartners. Det förefaller rimligt att anta att en kortare

110 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, kompetensutveckling, dock på avancerad nivå, torde vara intressant för kommuner och landsting. Masterutbildningarna inom tre nuvarande huvudområdena har haft förhållandevis svagt söktryck. I det förslagna huvudområdena Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap kommer det att vara fokus på efterfrågade områden vilket borde vara gynnsamt både för MDH och för kommuner och landsting. Vi anser även att de två nya huvudområdena kommer att öka söktrycket till masterprogrammet inom Hälsa och välfärd. Efter att tidigare ha inhämtat synpunkter från verksamhetsansvariga inom kommunal vård och omsorg framkom bland annat följande: - Bra initiativ från MDH med Masterutbildning och utbildning "över gränserna" också för att närma oss varandra. - Värdefullt att personer med den utbildningen i våra verksamheter aktivt kan bidra till att verksamhet och strategisk planering knyts samman och att kunskapsbaserade insatser till både äldre och funktionsnedsatta kan implementeras på ett bättre sätt. - Bra med kurserna i Ledarskap och Evidens. Självklart finns det vinster med att få fler som har sådan kompetens i vår organisation. Men det viktiga blir ju också hur vi kan "löna" dem som skaffar sig denna utbildning - med högre lön, specialistfunktion eller annan karriärutveckling. - Viktigt att förstå hur och var vi kommer att använda dessa tjänster. Som det nu är är det alldeles för lika i arbetsuppgifter mellan specialistutbildade och de som inte har någon specialistutbildning. Jag tänker på de som ex. redan idag har magisterutbildning, detta gäller både inom kommuner och inom landsting. - Det verkar vara en bra idé. Det viktigaste som jag ser det är just samordningsvinsterna. Att olika yrken och inriktningar lär känna varandra och kan överbrygga det som vi idag lever med i kommunal vård och omsorg, dvs skillnaden mellan hälsoaspekten att se att de människor vi har att ta hand om i kommunen inte är bara friska och vid hälsa. De är både gamla och sjuka och där är det viktigt att blanda professionerna. Att öka förståelsen. - Helt klart ser jag möjligheter att öka vår kompetens rejält genom detta. Den korsbefruktning som modellen för "samläsning" kan ge stora förtjänster t ex i form av ökad förståelse för verksamheternas utmaningar och problem vad gäller kompetensförsörjning och utvecklingsbehov (baserat på aktuell forskning). - Att det finns behov av att knyta verksamhet och verksamhetsutvecklingsfrågor närmare medarbetarnas utveckling det är nog ganska tydligt. Så kan vi knyta dessa "generalist" mastersutbildade till oss har vi säkert vunnit en hel del. - Andra frågor som ansvariga ställer sig är hur denna kompetens kan tillvaratas, till exempel: Hur ser vi i kommunen på behovet av medarbetare med en sådan mastersutbildning? Vilken plats och vilken roll kan vi se att de kommer att ha i vår framtida vård o omsorg? Att vi kan "ha nytta" av dem under deras utbildningstid tror jag inte att det råder någon tvekan om, men kan vi bereda dem arbete i framtiden? - Under HT 2015 och VT 2016 har branschrådet inom Fysioterapi utryckt stark önskan om att inrätta masterutbildning inom Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin samt att det finns ett stort behov av denna kompetens inom verksamheterna. - Fysioterapeuterna inom regionen och även utanför har visat stort intresse för möjligheten att komplettera befintlig magister examen till masterexamen i Fysioterapi vilket skulle innebära högt söktryck för en masterutbildning i Fysioterapi. - I branschrådet för Folkhälsovetenskap har det framkommit att anställningsbarheten skulle öka om studenterna har en masterutbildning - Inom studentrådet för folkhälsovetenskap har önskemål om en master uttryckts då det är internationellt mer gångbart med en master, vilket även i Sverige leder till ökad anställningsbarhet.

111 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, Slutsatser av dessa synpunkter är att flera verksamhetsansvariga ser fördelar med denna utbildning som verksamhetsutveckling och kompetenshöjning ur flera aspekter. En efterfrågan av master i Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin och Folkhälsovetenskap har utryckts av verksamheterna. Dessutom betonas samordningsvinster av att professioner/ämnesområden studerar tillsammans. Samtidigt poängteras den utmaning som denna utbildning ger för den egna verksamheten med frågan; Hur kan vi inom olika yrkesområden ta tillvara den kompetensen på rätt sätt? När det gäller profilering av utbildningen och utbildningens behov finns en naturlig koppling till utbildningens inriktning och värdet av samverkan med omgivande samhället. Denna form av samverkan är ständigt pågående för utbildningar på alla nivåer inte minst på master- och forskarutbildningsnivå. Det äger rum inom olika branschråd för programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå och inom olika doktorandprojekt i forskarutbildningen som skapats i samverkan för inom området Hälsa och välfärd. Ett annat aktuellt exempel är inspel från Landstinget Västmanland där ledamöter i utbildningsråd nyligen påtalade värdet av högre utbildning på magisterrespektive masternivå. För att höja kvaliteten i vården genom att till exempel implementera evidensbaserade metoder och påverka inställningen till ny kunskap krävs specifik kompetens hos medarbetare i ledande befattning. Andra exempel som ges där kunskapskrav på hög nivå efterfrågas är mer generell och formuleras som behovet av kritisk massa och kompetens som krävs få en helhetsbild av patientens väg genom vården. En annan aspekt som lyfts fram är, ur mer självkritiskt perspektiv, hur högre kompetens skall tillvaratas av arbetsgivare. Där påtalas särskilt behovet av att utveckla tydligare befattningsbeskrivningar och kompetenskrav där examen på masternivå kan vara ett krav för en specifik tjänst eller ett uppdrag. För att stimulera till fortsatta studier rekommenderas, ur arbetsgivarperspektiv, att behoven av kunskap tydliggörs i medarbetares individuella kompetensutvecklingsplaner. Likaså bör riktlinjer som omfattar förmåner vid högre utbildning tydliggöras och som är av stort värde för att studenter skall bedriva utbildning på högre nivå. Dessa synpunkter från landstinget stärker bilden av att utbildning på högre nivå efterfrågas och att samverkan är en förutsättning för att planera utbildning på bästa sätt. 3. Koppling till forsknings- och utbildningsstrategin, inklusive förutsättningar för forskningsbas Hälsa och välfärd har utsetts till en av tre utvecklingsmiljöer på MDH. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för framgår att utvecklingsmiljöer ska erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå (sid 8). Med hänsyn till det specifika område hälso- och välfärdsutbildningar befinner sig i och därmed den problematik som finns att rekrytera studenter till magister/masterutbildningar har ett förslag tagits fram som kan dra nytta av de stabila utbildningar som finns på grundnivån och det intresse som visats för området Hälsa och välfärd på forskarutbildningsnivå. I högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi för slås följande fast: Utveckling mot utbildningar sammanhållna över grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå som möjliggör progression från grundutbildning till forskarutbildning (Sid 10). I Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi för är internationalisering framträdande, där internationalisering på hemmaplan har en viktig roll MDH ska inspirera och bidra till studentutbyten då utlandserfarenheter bidrar till kvalitet i utbildningen och gör studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv präglat av globalisering. Därutöver sker, med högskolans utbud av internationella utbildningsprogram som grund, en globalt riktad internationell studentrekrytering Det är en uttalad målsättning i Mälardalen högskolas Forsknings- och utbildningsstrategi att utvecklingsmiljön hälsa och välfärd skall erbjuda utbildningar på avancerad nivå där

112 Bilaga 8.10, 9.10, 10.10, undervisningsspråk är engelska. Målbilden för 2022, som finns i Mälardalens högskolas Forskningsoch utbildningsstrategi , är: MDH är en nationell högskola förankrad i sin region med fokus på utbildning på alla nivåer och är samtidigt ett forskningsintensivt lärosäte med internationella samarbeten Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har 2022 lett till ett ökat intresse för MDH:s utbildningar. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer nationellt och internationellt och studenterna är väl rustade att bidra till en positiv samhällsutveckling. Förutsättningar för forskningsbas Akademin har under senaste året även aktivt arbetat med att tydliggöra och stärka forskningsbasen inom akademin dels i forskningsmiljöerna och dels inom befintliga utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. HVV:s forskare har under ledning av professorer formerat sig i ett flertal forskargrupper. Alla forskargrupperna vid HVV bidrar till forskningsbasen för utbildningar på alla nivåer i akademin. Även examensarbeten i alla inriktningar inom masterprogramområdet Hälsa och välfärd kan komma att bidra till forskningsbasen i den mån dessa består av forskningsstudier. 4. Lärarkompetens Undervisning av lärare med både ämnes- och metodspecifik kunskap kommer att utgöra naturlig del för att kvalitetssäkra examensarbeten på masternivå. Akademin har en stor grupp handledare med en lång handledarerfarenhet på olika nivåer. Detta gäller även huvudområden Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning med upp till 10 möjliga lärare/handledare (disputerade), varav två professorer och två docenter, åtta har forskarhandledarutbildning, och Folkhälsovetenskap med nio lärare/handledare (disputerade) varav två professorer och en docent, sex lärare har forskarhandledarutbildning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning. Det finns en lång erfarenhet av undervisning på avancerad nivå inom huvudområdet folkhälsovetenskapen genom det magisterprogrammet (magister kurspaket) som har genomförts under flera år. Inom huvudområdet Fysioterapi med beteendemedicinsk inriktning samverkar i forskning flera disputerade inom exempelvis hälsoteknikområdet. Detta lägger en bra grund på samverkan även på masternivå. Inom huvudområdet Folkhälsovetenskap, som är ett tvärvetenskapligt ämnesområde, samverkar samtliga disputerade på olika sätt med andra aktörer i samhället. Det tvärvetenskapliga synsättet kommer även att genomsyra mastern och de ämnesspecifika kurserna inom masterprogrammet. 5. Redovisade resultat från befintliga utbildningar Utbildningen startade 2015 varför ingen av de 15 studenter i pågående utbildning är examinerad. De första examinationerna förväntas ske till sommaren Ovanstående skrivningar har sammanställts av ämnesföreträdare för folkhälsa och fysioterapi, forskningsledare, ekonom samt akademichef.

113 Bilaga 8.11, 9.11, 10.11, Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin Degree of Master of Science (120 credits) in Physiotherapy with Specialization in Behavioural Medicine Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Fysioterapi med inriktning mot Beteendemedicin uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

114 Bilaga 8.12, 9.12, 10.12, Beslutande Fakultetsnämnd EXAMENSBESKRIVNING Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Degree of Master of Science (120 credits) in Public Health Science Utbildningsnivå Masterexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå varav minst 60 hp inom huvudområdets inriktning, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp varav minst 15 hp på nivå A2E. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

115 Bilaga Ärende MDH 2017/ (3) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för statsvetarprogrammet (GKV06) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för statsvetarprogrammet (GKV06). Statsvetarprogrammet inrättades av fakultetsnämnden i september 2015 och första gången studenter antogs till utbildningsprogrammet var höstterminen Akademin önskar nu att en kurs i utbildningsplanen listas under ett annat huvudområde än statsvetenskap som kursen hör till i nuvarande utbildningsplan. Akademin önskar att den föreslagna förändringen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Faktasammanställning Akademin har i sin ansökan redogjort för den förändring akademin önskar genomföra samt bakgrund och motivering till den föreslagna förändringen. I akademins ansökan finns också en examensmatris som visar hur lärandemålen i kurserna inom huvudområdet statsvetenskap är tänkta att bidra till uppfyllandet av de nationella examensmålen. Föreslagna förändringar Akademin föreslår att kursen Samhällsekonomi 15 hp i utbildningsplanen ska listas under huvudområdet nationalekonomi istället för huvudområdet statsvetenskap. Kursen Samhällsekonomi 15 hp läses i årskurs två på statsvetarprogrammet. I och med att studenter antogs till programmet för första gången höstterminen 2016 blir det första gången läsåret 2017/2018 som studenter kommer läsa kursen. Enligt akademins ansökan har lärare och ämnesansvariga som arbetat med den detaljerade planeringen av kursen har kommit fram till att kursens innehåll hör hemma hos nationalekonomi snarare än statsvetenskap. Enligt högskolans riktlinjer för utbildningsplaner skall de kurser som ges inom ett program listas årskursvis och uppdelat huvudområde eller ämne för kursen. Om huvudområdet och ämnestillhörigheten för kursen ändras behöver därmed utbildningsplanen ändras.

116 Bilaga 12.1 Akademin önskar i sin ansökan att revideringen ska gälla för studenter antagna från höstterminen Enligt högskolans riktlinjer för revidering av utbildningsplaner görs revideringar i pågående utbildning endast i undantagsfall. Akademin menar att eftersom kursen inte tidigare lästs inom programmet skulle en revidering från höstterminen 2017 innebära att de behöver utveckla en kurs som endast de studenter som antogs höstterminen 2016 skulle läsa. 2 (3) Överväganden Antalet hp inom huvudområdet statsvetenskap Statsvetarprogrammet är upplagt så att studierna ska leda till att studenten uppfyller fordringarna för filosofie kandidatexamen med huvudområdet statsvetenskap. Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet statsvetenskap, varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp. Den föreslagna förändringen skulle innebära att antalet hp inom huvudområdet statsvetenskap skulle minska från 105 till 90 hp och studenterna skulle i och med den föreslagna förändringen fortfarande uppnå examenskraven. Den berörda kursen ingår inte heller bland de kurser som listats i examensmatrisen vilket innebär att studenternas möjlighet att uppnå de nationella examensmålen för en kandidatexamen inte påverkas av förändringen. Beredningen ställer sig dock frågande till att i statsvetarprogrammet minska antalet hp inom huvudområdet statsvetenskap till en miniminivå. Får studenterna det som programnamnet utlovar om utbildningen inte innehåller fler kurser inom huvudområdet statsvetenskap? Utskottet har att ta ställning till om så är fallet. Revidering i pågående utbildning Om utskottet anser att utbildningsplanen kan revideras enligt akademins önskemål har utskottet att ta ställning till från när revideringen ska gälla. Akademin önskar att den föreslagna revideringen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen 2016, vilket innebär en revidering i pågående utbildning. I riktlinjerna för revidering av utbildningsplaner som finns att läsa på internportalen står följande: Revideringar görs inte retroaktivt eller för pågående läsår. Ändringarna ska vara framåtsyftande för utbildning som ännu inte har startat. Revidering för pågående utbildningar görs enbart i undantagsfall. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har i de flesta fall fattat beslut utifrån denna ståndpunkt men undantag har gjorts då det bedömts finnas särskilda skäl. Akademin menar i sin ansökan att om utbildningsplanen inte revideras för studenter antagna höstterminen 2016 tvingas akademin att inrätta en kurs som de bara ger en gång. Är detta tillräckliga skäl för att revidera i pågående utbildning? I utbildningsplanen som gäller för studenter antagna höstterminen 2016 utlovas 115 hp inom statsvetenskap, utbildningens huvudområde. Enligt akademins förslag blir antalet hp inom huvudområdet 90. Av akademins ansökan framgår inte vad studenter vid statsvetarprogrammet tycker om den föreslagna förändringen. Studentrepresentant har funnits i grundutbildningsrådet som behandlat frågan men denna student är inte nödvändigtvis en student vid statsvetarprogrammet.

117 Bilaga 12.1 Om utskottet beslutar att reviderad utbildningsplan ska gälla från höstterminen 2017 kan akademin upprätta individuella studieplaner där studenter som antogs 2016 kan välja att följa den av akademin föreslagna studiegången istället. Förutsatt att alla studenter antagna till statsvetarprogrammet 2016 vill följa den nya studiegången skulle akademin då inte behöva upprätta en kurs som de bara ger en gång. 3 (3) Beredningens rekommendation Baserat på examenskrav och examenmål är beredningens bedömning att utskottet kan revidera utbildningsplanen för statsvetarprogrammet. Däremot har beredningen inte tagit ställning till om revideringen bör gälla för studenter antagna från höstterminen 2016 eller 2017.

118 Bilaga 12.2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (2) Handläggare Eva Thorin Fakultetsnämnden Begäran om revidering av utbildningsplan för statsvetarprogrammet 2016 samt 2017 vid akademin för Ekonomi, samhälle och teknik, MDH Akademin EST föreslår härmed att ändra utbildningsplan för statsvetarprogrammet för 2016, 2017 och framåt. Ändringen gäller ämne för kursen Samhällsekonomi 15 hp som i utbildningsplanen listas under ämnet Statsvetenskap och vi föreslår att kursen istället ska inrättas i ämnet Nationalekonomi. Anledningen till ändringen är att lärare och ämnesansvariga vid arbete med detaljerad planering av kursen kommit fram till att kursens innehåll hör hemma inom nationalekonomi snarare än inom statsvetenskap. Då kursen läses i årskurs 2 föreslår vi att ändringen genomförs även i gällande utbildningsplan då det annars skulle behöva genomföras en kurs som enbart skulle ges en gång. En kurs som dessutom skulle vara identisk med kursen inom Nationalekonomi och i sitt innehåll inte skulle motsvara Statsvetenskap. I programsansökan redovisades en examensmatris (se tabell 1) för uppfyllande av examensmålen för kandidatexamen i statsvetenskap. I denna matris finns inte kursen Samhällsekonomi med utan uppfyllandet av examenskraven redovisas utifrån de tre 30 hp kurserna inom Statsvetenskap som utgör kärnan i programmet. Det visar också att den föreslagna ändringen inte påverkar studenternas möjlighet att ta ut kandidatexamen i statsvetenskap. Förslaget till ändring har tagits fram i samarbete mellan ämnesansvariga i nationalekonomi och statsvetenskap, programsamordnare för programmet samt utbildningsledare. Förslaget har också diskuterats vid Grundutbildningsrådet inom ekonomi- och samhällsvetenskap vid EST där programsamordnare, ämnesansvariga, utbildningsledare, avdelningschefer, studievägledare och studentrepresentant ingår.

119 Bilaga (2) Tabell 1. Examensmatris från programansökan Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Uppfyllelse av programmål Checklista Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i programmet Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen nås Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål eller För att fånga upp progressionen - använd gärna följande system I Introducera. Tas upp i kursen utan att examineras. U Undervisa. Presenteras och examineras. A Används. Förkunskaper. Underlag för examination. Det är tillåtet att lägga till fler rader om inte lärandemålen får plats! - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Kurser i statsvetenskap (nuvarande kurser) Statsvetenskap 1-30 Översiktligt beskriva och jämföra nationella politiska system i Sverige och andra länder Urskilja väsentliga drag i politisk idéhistoria och teoribildning Redogöra för de grundläggande dragen i hur det internationella politiska systemet växt fram och idag fungerar, särskilt EU:s roll Författa kortare rapporter/promemorier med vedertgaen referensteknik Muntligt argumentera för olika ståndpunkter när statsvetenskapliga frågeställningar behandlas i seminarieform Statsvetenskap Ingående redogöra för olika demokratiteorier och utifrån dessa värdera olika förslag till demokratiförnyelse Beskriva och analysera miljöpolitiska problem utifrån olika statsvetenskapliga perspektiv Känna till samhällsvetenskapens grundläggande metoder och vetenskapsteoretiska perspektiv Genomföra ett mindre uppsatsarbete genom att besvara en statsvetenskapligt relevant frågeställning utifrån vald metod Kritiskt läsa och kommentera en statsvetenskaplig uppsats i enlighet med den vetenskapliga granskningens principer Statsvetenskap Urskilja, precisera och kritiskt diskutera ett statsvetenskapligt problem i anslutning till aktuell forskning Genomföra en självständig undersökning med avseende på forskningsprocessens delar Ta ställning till olika sätt att samla in material för den egna undersökningens och se detta i förhållande till befintlig kunskap Skriftligt och muntligt presentera och diskutera resultatet av den egna undersökningen Kritiskt granska och konstruktivt kommentera en statsvetenskaplig text utifrån fördjupade kunskaper om ett vetenskapligt arbetssätt. A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A A

120 Bilaga 12.3 Statsvetarprogrammet, 180 hp Programkod: GKV06 Giltig från: HT16 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Diarienummer: /0072 Akademi: EST Fastställandedatum: Mål Det övergripande målet med Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Syftet är även att ge djupa kunskaper inom statsvetenskap, som förbereder de studerande för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:

121 Bilaga 12.3 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser. Innehåll Statsvetarprogrammet ges med statsvetenskap som huvudområde. Kurserna leder till en examen, med möjligheter att tillgodoräkna motsvarande kurser från andra lärosäten. Utbildningen ger ett statsvetenskapligt djup, med kompletterande kurser i företagsekonomi, juridik, utvärdering, samhällsekonomi och statistik samt möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Flera av de kompletterande kurserna är liksom statsvetenskapsämnet i hög grad inriktade mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och juridisk. Målet är att de blivande statsvetarna professionellt ska kunna utföra kvalificerade administrativa uppdrag och utredningsarbeten i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. I utbildningen ingår: År 1 Under det första året läser studenten en inledande kurs i statsvetenskap samt kurser i verksamhetsstyrning, organisation och ledarskap, och juridik. Den första kursen betonar offentlig förvaltning som en viktig del i statsvetenskap. Kurserna i verksamhetsstyrning och organisation och ledarskap ger en introduktion till för programmet relevanta delar av företagsekonomiämnet. Kurserna i juridik ger en introduktion till det juridiska området respektive särskilda kunskaper i förvaltningsrätt. År 2 Under det andra året fördjupas det statsvetenskapliga ämnesinnehållet med en fortsättningskurs i statsvetenskap där kursmomentet Demokratins problem får stort utrymme och behandlar teorier om demokrati och dess olika modeller, frågor om politisk påverkan i olika former såsom politisk kommunikation och opinionsbildning, intresseorganisationers roll och lobbying, governance/ nätverksstyrning det senare också ur ett EU-perspektiv. Under andra året finns det också kurser i utvärdering, samhällsekonomi och statistik som fördjupar och breddar kunskaperna, bland annat när det gäller styrning av olika verksamheter. År 3 Det tredje året inleds med en termin med valfria kurser. En kurs i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds under denna termin i mån av plats och där studentens eget initiativ är ett kursmoment. I övrigt finns det möjligheter att läsa kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap som finns i MDH:s kursutbud. Exempel på kurser kan vara kurser i nationalekonomi, sociologi och projektledning. Under denna termin finns också möjlighet till utlandsstudier utifrån studentens egna initiativ. Tredje året avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där en kandidatuppsats i statsvetenskap ingår. Årskurs 1 Statsvetenskap:

122 Bilaga 12.3 Statsvetenskap 1-30, 30 hp Företagsekonomi: Verksamhetsstyrning i offentlig sektor, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Handelsrätt: Grundläggande juridik, 7.5 hp Förvaltningsrätt, 7.5 hp Årskurs 2 Statsvetenskap: Statsvetenskap 31-60, 30 hp Samhällsekonomi, 15 hp Nationalekonomi: Samhällsekonomi, 15 hp Sociologi: Utvärdering, 7,5 hp Statistik: Statistik, 7,5 hp Årskurs 3 Statsvetenskap: Statsvetenskap 61-90, 30 hp Verksamhetsförlagda studier, 15 hp (valfri kurs) Valfria kurser/utlandsstudier Val inom programmet Termin 5 bygger på studentens egna kursval. Studentens valmöjligheter begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Science in Political Science). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

123 Bilaga Ärende MDH 2016/ (7) BeslutsPM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Utbildningsprogrammet har under de senaste åren genomgått stora förändringar, avvecklingen av huvudområdena franska och spanska vid MDH medförde att valmöjligheterna för studenterna minskades. Akademin skriver i sin ansökan att förslagen till revidering av utbildningsprogrammet har tagits fram för att stärka programmet samt för att möta efterfrågan från studenter och arbetsgivarnas behov. Bland annat vill akademin genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot den nya examensutgången har förslaget granskats externt. Ärendet bereddes av utskottet den 23 november Utskottet föreslog att akademin skulle göra vissa kompletteringar men bedömde att en extern granskning inte var nödvändig då förändringen inte innebär att en ny examen läggs till, endast ett nytt huvudområde för examen. Fakultetsnämnden gjorde en annan bedömning och fattade den 15 december beslut om att skicka förslaget till extern granskning. Yttranden har inhämtats från två granskare. Utskottet har nu att besluta om utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora kan revideras enligt akademins önskemål. Faktasammanställning Akademin inkom den 24 oktober 2016 med en ansökan om att revidera kandidatprogrammet i språk och humaniora. I ansökan motiverar de varför de vill genomföra de föreslagna förändringarna samt ett förslag till reviderad utbildningsplan och en examensmatris. Efter diskussion med handläggare vid Ledningskansliet inkom akademin med ett förslag till utbildningsplan där akademin förtydligat de olika valen en student kan göra inom programmet. Val av huvudområde och/eller profilämne inom programmet påverkar vilka kurser en student kan välja

124 Bilaga 13.1 senare inom utbildningen. Förtydligandet innebar att kurser i utbildningsplanen grupperades efter huvudområde/profilämne för att göra det tydligare för studenterna. Även beskrivningen av utbildningsprogrammet samt informationen under val inom programmet förändrades. Alla föreslagna förändringar är markerade med röd text i förslaget till ny utbildningsplan. För att göra det enklare att se vilka kurser som akademin önskar lägga till, göra om eller ta bort har dessa också strukits över med gul färg. Omgruppering av kurser i utbildningsplanen är dock inte markerad som en förändring i förslaget till utbildningsplan eftersom det då blir svårt att överblicka de förändringar akademin vill genomföra. Omgrupperingen innebar inte heller någon flytt av kurser mellan årskurser eller förändring i utbildningsprogrammet. 2 (7) Efter att ärendet beretts i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 23 november 2016 kompletterade akademin sin ansökan med en utökad omvärldsanalys och en lärarkompetensmatris. Föreslagna förändringar Tyska bli nytt huvudområde Inom kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation har tyska tidigare utgjort ett möjligt profilämne och studenter har haft möjlighet att läsa 60 hp tyska under årskurs två. För en kandidatexamen krävs 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp. Akademin vill därför under år tre lägga till två kurser i tyska Tyska 3 15 hp (Fördjupning G2F) och Tyska 3, specialarbete 15 hp (Fördjupning G2E). I nuvarande utbildningsplan har studenter som läst tyska inom programmet läst kursen Tyska 1 i Tyskland 30 hp, denna kurs ges som namnet antyder i Tyskland. För Tyska 2 har studenterna kunnat välja att antingen fortsätta läsa i Tyskland, Tyska 2 i Tyskland 30 hp, eller en campusförlagd kurs i tyska, Tyska 2 30 hp. Akademin vill nu kunna erbjuda studenterna att läsa alla tyskakurser som campusförlagda kurser och vill därför lägga till kursen Tyska 1 30 hp. Kursen Tyska 1 30 hp ges även inom Internationella marknadsföringsprogrammets tyskainriktning och för att möjliggöra samläsning mellan de två programmen behöver Tyska 1 30 hp läsas redan vårterminen årskurs ett. Studenter som väljer den campusförlagda kursen i tyska får därmed läsa de delar av de kurser i svenska, som alla studenter inom programmet läser, i årskurs två. Svenska som andraspråk blir nytt profilämne Utbildningen är upplagd så att studenter som avser ta ut en kandidatexamen i svenska under årskurs ett läser kurser i svenska omfattande 60 hp. Under årskurs tre läses ytterligare kurser i svenska (inklusive examensarbetet) så att studenten uppnår 90 hp med successiv fördjupning i svenska vilket är kravet för en kandidatexamen. Under årskurs två läser studenter som valt svenska som sitt huvudområde kurser inom ett profilämne och där kan studenter idag välja mellan tyska, engelska eller litteraturvetenskap. Här vill akademin ge studenterna möjlighet att välja svenska som andraspråk som ett profilämne och föreslår därför att kurser omfattande 60 hp inom huvudområdet svenska som andraspråk läggs till. Ny kurs i Interkulturell kommunikation

125 Bilaga 13.1 Akademin vill ersätta den nuvarande kursen Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv 7,5 hp som ges i årskurs ett med den nyutvecklade kursen Interkulturell kommunikation 7,5 hp där fokus inte längre är begränsat till endast ett EU-perspektiv. 3 (7) Förändringar i kursen Engelska 1 Kursen Engelska 1 30 hp delas till fyra kurser om 7,5 hp vardera, Engelska 1, Litteratur 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet 7,5 hp samt Engelska 1, Språkvetenskap 7,5 hp. Akademin skriver att förändringen inte innebär någon innehållslig förändring utan endast en uppdelning av kursen i mindre delkurser. Nytt programnamn I sin ansökan önska akademin att Kandidatprogrammet i språk och humaniora byter namn till Språk och kommunikationsprogrammet. Utbildningsprogrammet har tidigare haft två inriktningar, en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen har avvecklats och studenterna kan idag endast söka inriktningen kommunikation. Akademin anger att ett namnbyte skulle förtydliga utbildningsprogrammets kommunikationsprofil. Eftersom programutbudet inför höstterminen 2017 redan är beslutat går det dock inte att byta programnamnet inför höstterminen 2017 och detta beslut måste fattas vid ett annat tillfälle. Kompletteringar efter utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beredde ärendet inför att fakultetsnämnden fattade beslut om att skicka ärendet till extern granskning. Utskottet ställde sig positiva till de förändringar i utbildningsplanen som akademin föreslog men önskade att akademin skulle komplettera sin ansökan med en omvärldsanalys och en lärarkompetensmatris. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen beskriver akademin hur arbetsmarknaden ser ut för den som utbildat sig inom språk och kommunikation samt hur efterfrågan ser ut hos studenter. Akademin skriver att det är hög konkurrens om jobben för yrkeskategorier som kommunikatör men att det också finns ett behov av kvalificerade översättare och tolkar. Med avseende på tyska finns det alltid ett behov av översättare mellan tyska och svenska företag då Tyskland är en av Sveriges största handelspartner. Vad gäller söktrycket till utbildningsprogrammet skriver akademin att kandidatprogrammet i språk och humaniora har ett förhållandevis gott söktryck men att antalet sökande har varierat mellan åren. Inför höstterminen 2016 minskade söktrycket och utbildningsprogrammet nådde inte högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. Programmet fyllde dock alla 40 utbildningsplatser, antalet registrerade i september var 45 stycken. Lärarkompetensmatris för ämnet tyska I lärarkompetensmatrisen listar akademin 4 lärare i tyska vid högskolan. Uwe Kjär uppskattas lägga 45 procent av sin heltidstjänst inom programmet.

126 Bilaga 13.1 Sture Packalén är pensionär. Christiane Lahusen undervisar i distanskurser i tyska och finns till förfogande för uppsatsskrivning inom programmet och uppskattas tjänstgöra 3 procent av en heltidstjänst inom programmet. Thorsten Päplow, som uppskattas lägga 20 procent av en heltidstjänst inom programmet är tjänstledig till 31 januari och förväntas ge besked om huruvida han kommet tillbaka. Om inte Thorsten Päplow kommer tillbaka finns det i princip bara en person som arbetar med tyska inom programmet. Akademin har svarat på en del följdfrågor kring lärarresurserna i tyska vid högskolan. 4 (7) Är detta alla lärarresurser som finns inom tyska på högskolan idag? Är det tillräckligt? - Ja, de lärare som är anställda och verksamma på MDH är de som redovisas i lärarkompetensmatrisen. Det är tillräckligt till det uppdrag och studentunderlag som finns. Dock tillkommer det lärarresurser som är den personal som vi använder oss av vad gäller kurserna i Tyskland, se nedan. Lärarresurser är för HT16 samt planerade för VT17 - Lärare på kurserna Tyska 1 i Tyskland 30 hp och Tyska 2 i Tyskland 30 hp (det fler lärare i Tyskland då det är många fler studenter som läser kurserna i Tyskland än de campusförlagda kurserna) Heike Havermeier: Dr. Deutsche Sprachwissenschaft, Magistra Artium Allgemeine Sprachwissenschaft, Nordische Philologie, Deutsche Philologie (VT17) Kristiane Michels: Magister Artium Germanistik, Romanistik, Politikwissenschaft und Deutsch als Fremdsprache (VT17) Christine Klatt: Magister Deutsche Philologie, Neuere- und Neueste Geschichte, Philosophie (HT16/VT17) Angela Sommersberg: Magister Skandinavistik, Anglistik, Psychologie (HT16/VT17) Dirk Haferkamp: Dr. Germanistik (Literatur), Magister Germanistik, Neueste Geschichte, Anglistik/Literaturwissenschaft (HT16/VT17) Stephan Isselbecher (VT17), Nicola Jordan (HT16/VT17), samt Barbara Sirges (HT16) exakta titlar saknas just nu Vad händer om inte Thorsten Päplow kommer tillbaka? - Rekryterar annan lärare. Bedömningen görs att det inte skulle innebära några större svårigheter, vi får intresseförfrågningar inför varje terminsstart. Kursen tyska 1 ställdes in i höstas, vad berodde det på? (Brukar ni behöva ställa in kurser i tyska och vad beror det på?) - Uteslutande söktryck. Vi har aldrig ställt in en kurs p.g.a lärarbrist. Hur många studenter läser tyska idag? Är lärarresurserna tillräckliga för dessa studenter? Vad händer om ni får fler studenter? - Lärarresurserna är tillräckliga, även för fler studenter än i dagsläget. Vi reglerar antalet studenter vid antagningen och gör en avvägning i samband med den om vi kan ha fler grupper. Antalet studenter kan ge en fingervisning men med tanke på att vi även har distanskurser så går det inte bara av antal registrerade göra en bedömning utan

127 Bilaga 13.1 distanstillfällena måste vägas in. Kurserna i Tyskland har en större andel studenter än campusvarianten av Tyska 1 och Tyska 2. 5 (7) Utlåtanden från externa granskare Akademin föreslog två externa granskare Per Simfors och Petra Platen. Per Simfors är filosofie doktor och universitetslektor i tyska vid Linköpings universitet och Petra Platen är filosofie doktor och universitetslektor i tyska, tysk litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Granskarnas ombads svara på ett antal frågor och deras utlåtanden finns i bilaga till möteshandlingarna. Båda granskarna ställde sig positiva till akademins förslag och bedömde att det finns goda grunder för att lägga till tyska som ett nytt huvudområde för kandidatexamen. Simfors framhåller att en sådan förändring kan ses som logisk då tyska redan kan läsas till kandidatnivå vid MDH och att det skulle kunna stärka både utbildningsprogrammet och ämnet tyska vid högskolan. Båda granskarna kommenterade lärarresurserna i ämnet tyska vid MDH där de framhöll att ämnet är litet och därmed sårbart. De gjorde dock bedömningen att lärarresurserna i tyska är tillräckliga eftersom förslaget till förändringar i kandidatprogrammet i språk och humaniora inte innebär någon utvidgning av kursutbudet i tyska. Båda Platen och Simfors anser dock att det är mycket viktigt att en ny lärare rekryteras om Thorsten Päplow inte kommer tillbaka efter sin tjänstledighet. Nyrekrytering bör vara inom området tysk litteraturvetenskap för att säkerställa att kompetens finns inom ämnets huvuddiscipliner. Platen påpekar att studenters efterfrågan på språkutbildningar är på nedgång. Att knyta ämnet tyska till ett utbildningsprogram med tydlig arbetslivsanknytning och professionsmöjligheter ser hon som en möjlighet att stärka ämnet och skapa ett större rekryteringsunderlag. Vad gäller utbildningens utformning identifierar Platen ett antal möjliga kompletteringar som akademin skulle kunna göra i kursplanerna gällande progression och uppfyllande av examensmålen. Akademins kommentarer till granskarnas utlåtanden Akademin inkom inte med några skriftliga kommentarer till granskarnas utlåtanden då de tyckte att granskarnas hade lämnat relevanta synpunkter och att det inte fanns felaktigheter eller missförstånd att reda ut. Däremot inkom akademin med en uppdaterad examensmatris efter att en av granskarna uppmärksammat att numreringen av lärandemålen för en kurs inte stämde mot de siffror som sedan listats mot respektive nationellt examensmål. Granskare Platen påpekar att behörighetskraven för kurserna Tyska 1 i Tyskland och Tyska 1 (campusförlagd) är olika. Akademin framhåller dock i samtal med handläggare vid ledningskansliet att behörighetskraven är samma även om behörighetskraven är olika formulerade. Överväganden Föreslagna förändringar och omvärldsanalys Söktrycket till kandidatprogrammet i språk och humaniora hade minskat inför höstterminen 2016, men akademins förhoppningar är att utökningen av valmöjligheter i utbildningsprogrammet skall göra det mer attraktivt för

128 Bilaga 13.1 studenter. Ett framtida namnbyte skulle kunna göra det tydligare för studenterna vad programmet innehåller något som skulle kunna göra programmet mer attraktivt att söka. 6 (7) Beredningen bedömer att akademin i sin ansökan tydligt redogjort för de förändringar de vill genomföra och vad bakgrunden till dessa är. Att lägga till tyska som huvudområde kan betraktas som en naturlig utveckling av utbildningsprogrammet, högskolan har avvecklat både spanska och franska som huvudområden men valt att behålla tyskan. Kandidatexamen med huvudområdet tyska finns vid högskolan men det finns inget utbildningsprogram vid högskolan som leder till nämnd examen. De föreslagna förändringarna i kandidatprogrammet i språk och humaniora skulle kunna bidra till att stärka huvudområdet tyska vid högskolan. I sin omvärldsanalys skriver akademin att det också kan finnas ett behov av personer med kunskap i tyska då Tyskland än viktig handelspartner för Sverige. Kandidatprogrammet i språk och humaniora har i och med avvecklingen av spanska och franska vid högskolan gått miste om flera av de möjliga profilämnena som tidigare ingått i programmet. Efterfrågan på ytterligare profilämnen i utbildningsprogrammet har enligt akademins ansökan funnits hos studenterna. Att lägga till svenska som andraspråk motiverar akademin i sin ansökan med att kommuner, företag och organisationer har fått ett ökat behov av personer som har kunskaper i svenska som andra språk och flerspråkighet. Lärarresurser i ämnet tyska Vid högskolan finns få lärare i tyska, framför allt om Thorsten Päplow inte skulle komma tillbaka efter tjänstledighet, och beredningen ställer sig frågande till om det är tillräckligt med sammanlagt mindre än en heltidstjänst för undervisning inom de kurser som krävs för att uppnå kandidatexamen med huvudområdet tyska. Akademin skriver att lärarresurserna är tillräckliga och att de lärarresurser som finns idag även räcker till fler studenter. De kurser som föreslås läggas till i utbildningsprogrammet ges redan idag vid högskolan och lärarresurserna har varit tillräckliga för dessa kurser. Akademin skriver att om Thorsten Päplow inte kommer tillbaka behöver de rekrytera en ny lärare, de bedömer inte att det är svårt att hitta en ny lärare. I samtal med handläggare vid ledningskansliet förtydligar akademin att de kurser om totalt 60 hp som ges i Tyskland, Tyska 1 i Tyskland 30 hp och Tyska 2 i Tyskland 30 hp har många studenter. Andra lärarresurser än de på MDH finns till dessa kurser och på grund av det höga antalet studenter på dessa kurser finns också fler lärare där. De campusförlagda kurserna Tyska 1 30 hp och Tyska 2 30 hp har däremot fått ställas in HT 16 och VT17 på grund av för få studenter. Lärarresurser har tidigare ifrågasatts av fakultetsnämnden, då gällande statsvetarprogrammet. I statsvetarprogrammet fanns då tre lärare inom huvudområdet statsvetenskap, vilket är fler än vad som finns inom tyska. Hur många lärare som behövs i undervisningen kan dock skilja sig mellan olika ämnen, men även för olika delmoment inom ett ämne där kurser inom exempelvis litteraturvetenskap kräver mindre lärarresurser än kurser i språkfärdighet. En stor andel av studenterna som läser tyska vid högskolan idag väljer också att läsa de kurser som ges i Tyskland där ytterligare lärarresurser finns. För statsvetarprogrammet lyftes frågan om den tid som

129 Bilaga 13.1 fanns över till forskning för lärarna inom huvudområdet var tillräcklig en forskningsbas för huvudområdet. Granskare Simfors påpekar att möjlighet att forska i tjänsten är viktigt långsiktigt för att säkerställa att utbildningen ges i en forskande miljö. Båda granskarna påpekade dock att det av underlagen inte framgick hur stor andel av sin tjänst respektive lärare i tyska kan lägga på forskning. Granskare Platen noterar att det av hemsidan framgår att lärarna i tyska är aktiva forskare med forskningsintressen som direkt kan relateras till viktiga områden inom utbildning i tyska. 7 (7) Båda granskarna bedömer att lärarresurserna är tillräckliga eftersom förslaget inte medför någon utvidgning av kursutbudet och med förutsättningen att antalet studenter som antas till kurser i tyska kan regleras vid antagningen. Granskarna framhåller dock att om Thorsten Päplow inte skulle komma tillbaka efter sin tjänstledighet är det mycket viktigt att rekrytera en ny lärare med kompetens i tysk litteraturvetenskap. Beredningens rekommendation Beredningen anser att det finns god grund för att revidera utbildningsplanen efter akademins önskemål. Akademin har tydligt motiverat de föreslagna förändringarna i sin ansökan. Av de externa granskarnas utlåtanden framgår det att förändringarna för huvudområdet tyska kan komma att stärka både utbildningsprogrammet och ämnet tyska vid högskolan. Granskarnas pekar i sina utlåtanden på att lärarresurserna inom tyska är små, och ämnet är därmed sårbart. Men de bedömer att eftersom förslaget inte innebär någon förändring jämfört med dagens kursutbud i Tyska, samt att ett samarbete med finns för kurserna som ges i Tyskland, bör tillägget i utbildningsprogrammet kunna hanteras inom ramen för de befintliga lärarresurserna vid högskolan. En förutsättning är dock att nyrekrytering sker om tjänstledig lärare inte kommer tillbaka. Därmed föreslår beredningen att utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå reviderar utbildningsplanen enligt akademins ansökan. Den reviderade utbildningsplanen föreslås gälla för studenter antagna från höstterminen 2017.

130 Bilaga (5) Ansökan om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation fr.o.m. höstterminen 2017 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation HHV20 HT-17 Inledning Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har ingått i högskolans programutbud sedan Programmet erbjöds mellan åren 2008 och 2011 med en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen kännetecknades som ett program med många valmöjligheter vars tyngdpunkt låg i ett valfritt humanistiskt område med möjlighet för studenten att välja mellan sju olika huvudområden för sin kandidatexamen. Från och med 2012 ingår inte längre den allmänna inriktningen i programutbudet utan akademin har valt att profilera sig mot kommunikationsinriktningen då söksiffrorna för den allmänna inriktningen inte riktigt nådde högskolans mål vad gäller antalet förstahandssökande. I enlighet med VUB2013 påbörjades en avveckling av verksamheten inom huvudområdena franska och spanska vilket påverkade kandidatprogrammet såtillvida att det inte längre är möjligt att läsa dessa ämnen inom ramen för programmet. Ämnesvalmöjligheterna vad gäller val av profilämne har således minskats vilket har inneburit att studenterna har färre val inom programmet än för ett par år sedan. Profilämnena som ingår i programmet idag är engelska, litteraturvetenskap och tyska. För att ytterligare stärka programmet efter avvecklingen av ämnena franska och spanska och samtidigt möta upp studenters efterfrågan såväl som arbetsgivares behov, har diskussioner förts på akademin kring hur programmet kan utvecklas inom ramen för de generella examensrättigheterna. Ledningsrådet vid UKK gav programrådet ett uppdrag som innebar att arbeta fram ett förslag på en utveckling av programmet. Förslaget presenterades för UKK:s ledningsråd under december månad Förslaget innefattade en utökning av val av huvudområde till att omfatta ämnet tyska samt att erbjuda ämnet svenska

131 Bilaga 13.2 som andraspråk som ett möjligt profilämne vilket ledningsrådet ställde sig positivt till. 2 (5) Redogörelse för och motiveringar till föreslagna ändringar I enlighet med UKK:s Verksamhetsplan 2015 har ett arbete med att utveckla programmet pågått. Uppdraget innebar att utreda och presentera ett förslag om hur kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation inom ramen för de generella examensrättigheterna kan utvecklas bland annat vad gäller programmets kommunikationsprofil och förberedelse inför arbetslivet samt att öka antalet utfärdade examina inom huvudområdena. Målet är att stärka programmets kommunikationsprofil genom att dels vidareutveckla den profilen i befintliga kurser och dels vidareutveckla kontakterna med arbetslivet men även genom ämnesutveckling inom programmet genom utökade val av huvudområde och profilämne. Dessa mål bygger på arbetsmarknadens framtida kommunikativa behov vilka kräver goda språkkunskaper, metaspråklig medvetenhet och interkulturella kunskaper. Det identifierade behovet av förändringar som innebär en revidering av utbildningsplan kan sammanfattas som: Byte av programnamn från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet Utöka huvudområdesval så att det även innefattar huvudområde tyska Utöka profilämnesval så att det även innefattar ämnet Svenska som andraspråk Kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv som läses under åk 1 ersätts med kursen Interkulturell kommunikation Kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätt av kurserna Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motiveringarna till att genomföra dessa. Nytt programnamn Programrådet har beslutat att föreslå ett namnbyte på programmet från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet. Av diskussionen framgick att programmets nuvarande namn kan vara en nackdel vid rekrytering då presumtiva studenter riskerar att inte uppfatta programmets starka kommunikationsprofil och det faktum att vi inte längre erbjuder programmet med olika inriktningar. Studentrepresentanter framförde önskemål att programnamnet borde spegla programmets fokus tydligare.

132 Bilaga 13.2 Även ledamöter i branschrådet har diskuterat programnamnet och ställt sig positiva till ett namnbyte då nuvarande namn har fått kritik av medlemmarna. Kritiken grundar sig i att nuvarande namn innehållet för många icke-konkreta nominalfraser vilket bidrar till dåligt fokus på innehållet. Synpunkter som också framförts är att nuvarande programnamn är långt och krångligt vilket medför att personer använder sig av förkortningar istället för programmets riktiga namn. 3 (5) Att ändra programnamnet från kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet förväntas bidra till en, för programmet, tydligare identitet. Huvudområde Tyska Idag finns möjlighet att läsa 60 hp tyska som valbart profilämne. För att uppnå 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet och således uppfylla kraven för kandidatexamen i tyska behöver programmets innehåll anpassas så att ytterligare 30 hp i tyska ingår, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Detta uppnås genom, att inom ramen för programmet, erbjuda Tyska 3, 15 hp (fördjupning G2F) under termin 5 och Tyska 3, specialarbete, 15 hp (fördjupning G2E) under termin 6. Upplägget motsvarar den studiegång som finns för de studenter som väljer huvudområde engelska. De ovan föreslagna kurserna erbjuds idag som fristående kurser vilket medför att förslaget inte kommer att leda till någon utökning av verksamheten vad gäller kurstillfällen. Att införa tyska som huvudområde inom programmets ramar förväntas leda till ett ökat antal uttagna kandidatexamina i ämnet tyska och förväntas även stärka ämnet tyska vid högskolan ytterligare. På sikt bedöms även införandet av tyska som huvudområde verka positivt för genomströmningen då studenter med intresse för tyska har möjlighet att fortsätta sina studier i ämnet inom programmet. Att möjliggöra för studenter att läsa tyska som huvudområde bedöms inte leda till ett minskat antal examina för ämnet engelska då val av tyska som profilämne, i dagsläget, innebär att engelska inte kan väljas som huvudområde. Att erbjuda möjligheten att läsa tyska som huvudområde mot en kandidatexamen i tyska förväntas bidra till att höja programmet attraktivitet för presumtiva studenter. Språkkunskaper i tyska i samband med anställningsbarhet och arbetsmarknad kan vara avgörande vid en anställning visar rapporten som presenterades för fakultetsnämnd i mars månad 2014 Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus - Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. Svenska som andraspråk Att integrera ämnet svenska som andraspråk som profilämne i programmet har föreslagits av programrådet av två olika skäl. Det första skälet rör samhällets behov. Kommuner, företag och organisationer har ett ökat behov av personer som kan flera språk och som har kunskaper om svenska som

133 Bilaga 13.2 andraspråk och flerspråkighet. Kunskaper om svenska som andraspråk och flerspråkighet ger mycket bättre förutsättningar att möta och kommunicera med personer med svenska som andraspråk, liksom att kommunicera på ett sätt som kan tas emot av alla, även den som inte behärskar svenska fullständigt. Förutom dessa specifika kunskaper och färdigheter ger ämnet ett mervärde åt hela utbildningen och därmed åt den kommande yrkesrollen genom ökad metaspråklig medvetenhet hos studenten. Det andra skälet till att integrera ämnet i programmet är att fler ämnesval för år 2 har efterfrågats av en del studenter. I dagsläget har de studenter som inte har ett intresse av att läsa vare sig litteraturvetenskap eller tyska endast valet att läsa engelska. En del studenter har framfört att de egentligen inte vill studera engelska utan vill fortsätta med kommunikationsrelaterade studier med arbetslivsanknytning, så som finns i svenskkurserna år 1. Detta arbetslivsinriktade upplägg kan utvecklas i ämnet svenska som andraspråk eftersom ämnet använder sig av fältstudier som examinationsform. Dessa fältstudier, som motsvaras i samtliga kurser på nivå 1 och 2 av 2,5 hp, kan med fördel kopplas till olika typer av företag. Ett till profilämne med arbetslivsinriktade fältuppgifter förväntas öka genomströmningen från år 1 till år 2. Det är just i den perioden som programmet tappar flest studenter (se bilaga 3 för en statistik över genomströmning för de senaste sex årsgrupperna). Medlemmar i branschrådet har reagerat mycket positivt till att eventuellt integrera ämnet svenska som andraspråk i programmet. 4 (5) Ny kurs Interkulturell kommunikation Den befintliga kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EUperspektiv ersätts och en ny kursplan har tagits fram. Kursen Interkulturell kommunikation begränsar sig inte enbart till ett EU-perspektiv utan har hela världen i fokus vilket är aktuellt för dagens studenter som ser hela världen som sin möjliga framtida arbetsplats. Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra separata kurser Den befintliga kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra kurser om 7,5 hp vardera. Innehållsmässigt är det inte några förändringar utan kurserna, Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp, ingår idag som delkurser i Engelska 1, 30 hp. Kurserna finns i akademins kursutbud där samläsning med Engelska 1 förekommer. Omvärldsanalys Arbetsmarknaden för dem som har utbildat sig inom språk och kommunikation är svårbedömt då det varierar mycket mellan olika yrken inom språkområdet enligt SACO. Exempel på yrkeskategorier är kommunikatör, språkvetare, informatör och retorikkonsult. Även om det är hög konkurrens om jobben bland yrken som kommunikatör och informatör ser vi att en hög andel studenter som gått kandidatprogrammet arbetar inom dessa yrkesområden. Det finns ett behov av kvalificerade översättare och tolkar mellan vissa språk. Det största behovet av tolkar står i relation till och påverkas av migrations-och flyktingströmmar. Även om översättare från tyska till svenska tillsammans med från franska till svenska och från engelska till svenska är de vanligaste språkkombinationerna bland

134 Bilaga 13.2 översättare verksamma i Sverige finns enligt DIK (akademikerfacket för kultur och kommunikation) alltid ett behov av översättare i mötet mellan tyska och svenska företag då Tyskland är en av Sveriges största handelspartners. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation ger en god grund för vidare studier inom språkrelaterade utbildningar som exempelvis översättare eller tolk. Programmet är även en väg inom högskolans utbildningsutbud som kan leda till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för en student som är intresserad av läraryrket. Detta innebär att kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation utgör en rekryteringsbas för KPU:n vid Mälardalens högskola. Söktrycket nationellt till program inom området språk och kommunikation varierar, ser man till utbildningar inom kommunikation, exempelvis ett kommunikatörsprogram, är söktrycket högt medan för ett traditionellt språkprogram är söktrycket lägre. Sett i relation till de två kategorierna av utbildningar har kandidatprogrammet i språk och humaniora förhållandevis gott söktryck. Antal sökande har varierat mellan åren likaså antalet förstahandssökande. Hösten 2016 minskade dock söktrycket både vad gäller förstahandssökande som totala andelen sökande vilket innebar att programmet inte nådde högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. Programmet fyllde dock alla sina 40 platser då antal registrerade studenter i mitten av september uppnådde 45 enligt antagningsstatistik publicerad av Sektionen för antagning och examen (SAE). Att utöka huvudområde till att även omfatta tyska samt möjlighet att välja svenska som andraspråk som profilämne förväntas stärka söktrycket till programmet. 5 (5) Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har tagits fram av programansvarig för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gustav Bockgård, programsamordnare för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gerrit Berends samt utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä. Studenternas synpunkter Studenter har haft möjligheter att lämna synpunkter på det nya programförslaget. Studenter som läser Kandidatprogrammet i språk och humaniora vid Mälardalens högskola har via programsamordnare tillfrågats om eventuella synpunkter på programförslaget som tagits fram. När förslaget presenterades i programrådet, fanns studenter från alla årskurser representerade. Branschrådets synpunkter Förslaget till reviderad utbildningsplan har diskuteras vid ett av branschrådets möten. Kompletterade synpunkter av branschrådets externa ledamöter har inhämtats via e-post.

135 Bilaga 13.3 Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 hp Programkod: HHV20 Giltig från: HT15 HT17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den som har betyg Behörighet: från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/3. Diarienummer: MDH /13 Akademi: UKK Fastställandedatum: Reviderad: Mål Målet med programmet är att ge studenterna solida och användbara kunskaper och färdigheter inom språk och kommunikation. Efter fullgjorda studier ska studenten inneha de kompetenser som krävs för att effektivt kunna delta i verksamhet knuten till kommunikation i olika sammanhang och på olika nivåer. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap och förståelse inom språk och kommunikation, inbegripet kunskap om kultur, interkulturalitet, litteratur och realia, och visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom sitt huvudområde, samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, visa förmåga att bidra till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, visa förmåga att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområde, visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, och visa förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället.

136 Bilaga 13.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom språk och humaniora göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Kurslitteratur på engelska kan ingå. Avseende kurser i engelska och tyska bedrivs undervisningen helt eller delvis på målspråket. Innehåll Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation är en 3-årig utbildning inom språk- och kommunikationsstudier. Utbildningen har en arbetslivsinriktad uppläggning med tydligt fokus på den praktiska användningen av kunskaperna. Samtidigt säkerställs kvaliteten på innehållet genom att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Utöver huvudområdena engelska, svenska och tyska svenska eller engelska, innehåller utbildningen ämnena följande profilämnen: engelska, litteraturvetenskap och svenska som andraspråk tyska. Bland dessa väljer sstudenten väljer ett av huvudområdena och fritt ett ytterligare ett ämne som blir utbildningens profilämne. Under det första studieåret introduceras studenten till akademiska studier i kommunikation med kurser inom ämnet svenska. Utbildningens andra år inriktas mot profilstudier i något av ämnena engelska, litteraturvetenskap, eller tyska eller svenska som andra språk. Väljer studenten tyska finns möjlighet att redan under det första studieåret läsa tyska på campus. Detta innebär att studenten då väljer att läsa delar av kurserna isvenska under år 2 istället för under år 1. som profilstudier kan Tyska kan under termin 3 och/eller 4 läsas i tysktalande land. För student som väljer Inom ämnet engelska som sitt huvudområde eller profilspråk finns möjlighet att läsa en 15- högskolepoängskurs om språk i arbetslivet på distans, som bl.a. bygger på att studenten gör en arbetsplatspraktik i ett engelsktalande land. Termin 5 består av ett urval av kurser i engelska, och svenska och tyska samt en valfri kurs ur Mälardalens högskolas utbud. Val av kurser under termin 5 och 6 är styrt av det huvudområde studenten väljer. Utbildningen avslutas termin 6 med en kurs i svenska, en valfri kurs och ett examensarbete i svenska eller engelska, svenska eller tyska beroende på huvudområdesval. Samtliga campuskurser som ges inom programmet har platsgaranti. I utbildningen ingår: Svenska: 75 alternativt 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Engelska: 15 alternativt minst 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Profilämne: 60 högskolepoäng i något av följande ämnen: litteraturvetenskap eller tyska. För engelska som inriktning, se ovan. Två valfria kurser på 7,5 högskolepoäng ur högskolans utbud.

137 Bilaga 13.3 Årskurs 1 Svenska: Grammatik, 7,5 hp Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv, 7,5 hp Kommunikationsteori, 7,5 hp Kommunikation i arbetslivet, 7,5 hp Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Språket i samhället: Introduktion till språksociologi, 7,5 hp Textkommunikation, 7,5 hp alternativt* Profilämne Tyska Tyska 1, 30 hp Svenska: Grammatik, 7,5 hp Kommunikationsteori, 7,5 hp Kommunikation i arbetslivet, 7,5 hp Textkommunikation, 7,5 hp Årskurs 2 Profilämne Engelska: Engelska 1, 30 hp Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp Engelska 2, 30 hp Profilämne Litteraturvetenskap: Litteraturvetenskap 1, 30 hp Litteraturvetenskap 2, 30 hp Profilämne Tyska: Tyska 1 i Tyskland, 30 hp Tyska 2 i Tyskland, 30 hp alternativt* Tyska 2, 30 hp Svenska: Interkulturell kommunikation, 7,5 hp Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Språket i samhället: Introduktion till språksociologi, 7,5 hp Profilämne Svenska som andraspråk: Andraspråksinlärning, 7,5 hp Att lära på sitt andraspråk, 7,5 hp Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp Invandring och kulturmöten, 7,5 hp Litteratur i andraspråksundervisning, 7,5 hp Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp Årskurs 3 Huvudområde Engelska:

138 Bilaga 13.3 Engelska 3, Social och regional variation, 7,5 hp Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik, 7,5 hp Examensarbete i engelska, 15 hp Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Valbart 15 hp: Informationsdesign, Grafisk form, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Huvudområde Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Examensarbete i svenska, 15 hp Engelska: Kommunikation, 7,5 hp Språkfärdighet, 7,5 hp Valbart 15 hp: Grafisk form, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp Valbart 15 hp: HuvudrområdeTyska: Tyska 3, 15 hp Tyska 3, specialarbete, 15 hp Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Valbart 15 hp: Grafisk form, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp *Väljes av student som avser att läsa campusförlagda kurser i tyska *Om annat profilämne valts än engelska årskurs 2. **Om examensarbete skrivs på svenska blir huvudinriktningen svenska. Engelska kan ändå ha valts som profilämne årskurs 2. Om examensarbete skrivs på engelska blir huvudinriktningen engelska. Engelska måste då ha valts som profilämne årskurs 2. Val inom programmet Studenten väljer profilämne för andra året, d.v.s. termin 3 och 4: Om engelska väljs som profilämne termin 3 och 4, läses kurser i engelska på G2F-nivå termin 5. Engelska kan då också bli huvudämne för examen genom att examensarbetet termin 6 författas på engelska. Om annat profilämne väljs termin 3 och 4, läses kurs i engelska på G1N-nivå termin 5. Examensarbetet termin 6 författas då på svenska. Under termin 5 och 6 ingår en valfri kurs ur hela högskolans utbud för programstudenter, förutsatt att studenten uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för respektive kurs. Studieort kan påverkas av kursval. Val inom programmet görs redan under första året för student som väljer att läsa tyska på campus. Övriga studenter väljer profilämne för andra året, d.v.s. termin 3 och 4: Om engelska väljs som profilämne läses kurser i engelska på G2F-nivå termin 5. Engelska kan då också bli huvudområde för examen genom att examensarbetet termin 6 författas inom huvudområdet engelska. Om tyska väljs som profilämne läses kurser i tyska på G2F-nivå termin 5. Tyska kan då också bli huvudområde för examen genom att examensarbetet termin 6 författas

139 Bilaga 13.3 inom huvudområdet tyska. Om profilämne litteraturvetenskap eller svenska som andraspråk väljs termin 3 och 4, läses kurs i engelska på G1N-nivå termin 5. Examensarbetet termin 6 författas då inom huvudområdet svenska. Under termin 5 och 6 får studenten välja 15 hp fritt från de valbara kurser som finns listade i utbildningsplanen alternativt helt fritt från högskolans kurser. Väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte alltid platsgaranti då studenten söker kurserna i konkurrens med andra studenter. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Engelska (Degree of Bachelor of Arts in English), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska (Degree of Bachelor of Arts in Swedish) Filosofie kandidatexamen med huvudområde Tyska (Degree of Bachelor of Arts in German) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen på högskolans webbplats.

140 Bilaga 13.4 Namn Akademisk titel Typ av anställning Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid för kurser inom programmet, % av anställning Uwe Kjär Docent lektor 100 cirka 45% (baserat på 2016) TYA300, TYA113, TYA302, TYA205, TYA204 Thorsten Päplow Fil.dr lektor 100 cirka 20% (baserat på 2016) TYA300, TYA200, TYA302, TYA113, TYA205, TYA204 Christiane Lahusen Fil.dr vikarierande lektor 30 cirka 3% Handledning uppsats TYA300 Sture Packalén Professor professor emeritus 0 0 Kurs

141 Bilaga (7) Beslutande Fakultetsnämnden Till de externa granskarna för kandidatprogrammet i språk och humaniora: Petra Platen Per Simfors Tack för att ni åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om revidering av kandidatprogrammet i språk och humaniora där tyska föreslås bli ett nytt huvudområde för examen. Förslag till ny utbildningsplan och ansökan från akademin för utbildning, kultur och kommunikation bifogas tillsammans med kursplaner för de kurser i tyska som föreslås ligga till grund för kandidatexamen med huvudområdet tyska. Bifogat finns även ett utdrag ut den lokala examensordningen, lärarkompetensmatris och examensmatris samt beredningens besluts-pm inför fakultetsnämndens sammanträde där akademins svar på följdfrågor kring lärarresurserna i tyska vid högskolan finns listade. Fokus för granskningen ska vara på huvudområdet tyska som föreslås bli ett nytt möjligt huvudområde för kandidatexamen i programmet. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att framföra övriga synpunkter till fakultetsnämnden i ärendet. Vänligen skicka ifyllt protokoll senast den 15 januari 2017 till: Fakultetsnämnden E-post: fakultetsnamnden@mdh.se Med kopia till: Christina Käriää E-post: christina.kaaria@mdh.se För frågor kring ärendet är du välkommen att kontakta ledningskansliet: Hanna Millberg E-post: hanna.millberg@mdh.se Telefon: Tack på förhand!

142 Bilaga 13.5 Granskningsprotokoll 2 (7) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens inom huvudområdet tyska Hur väl motsvarar antalet tillsvidareanställda lärare utbildningens beräknade omfattning med avseende på huvudområdet tyska? I nuvarande omfattning av antal tillsvidareanställda täcks behovet utifrån de förutsättningar programmet har inför antagningar, t e x att utifrån lärarresurs reglera platsantal. Detta blir ju särskilt viktigt vid terminen för uppsatsskrivande. Även det faktum att tyska vid Mälardalen ingår i samarbete med Düsseldorf förstärker handledningskompetensen, under förutsättning att de kontrakterade lärarna vid ISD är disputerade. Skulle dock Thorsten Päplow avsluta sin tjänst vid Mälardalens högskola, rekommenderar jag en utlysning av tjänst inom tyska med litteraturvetenskaplig inriktning. Jag instämmer i akademins bedömning om att det inte skulle saknas sökanden till en sådan tjänst. Hur väl motsvarar lärarnas vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens den som krävs för undervisning och handledning inom utbildningen? Lärarkapaciteten inom ämnet tyska består av tre disputerade lärare, varav en är docent. Den vetenskapliga kompetensen kan därmed sägas vara tillräcklig för utbildning på grundnivå. Vad gäller den pedagogiska kompetensen så saknas material kring detta i det underlag som skickats ut. Ej heller framgår av det underlag som medskickats huruvida högskolepedagogisk utbildning i viss omfattning krävs för att bli för att bli lektor. Av hemsidan framgår dock att två av de tre lärarna har ämneslärarutbildning mot gymnasiet engelska/tyska (Thorsten Päplow och Uwe Kjärr). Utbildningsmiljö Vilka förutsättningar finns för att utbildningen, med avseende på huvudområdet tyska, kommer att ges i en forskande miljö? Av underlagen som medskickats framgår inte hur mycket % forskning respektive lärare har inom ramen för sin tjänst. Av deras hemsidor framgår dock att de är aktiva forskare som även ingår i olika för deras forskning viktiga nätverk samt även för högskolan viktiga nätverk, vilket torde gynna även programmet i stort. Deras forskningsintressen kan även direkt relateras till viktiga områden inom utbildningen i tyska, såsom mediespråk, språkinlärning och tysk efterkrigs- och samtidslitteratur. På vilket sätt visar underlagen att utbildningen ger förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt?

143 Bilaga (7) Kursplanernas lärandemål visar att studenternas kritiska förhållningssätt prövas. Vad gäller det kreativa förhållningssättet så prövas även detta, dock framgår inte av underlaget hur kreativiteten prövas utifrån givna tidsramar eller utifrån dialog med olika grupper som examinerande delaspekt. För att kunna bedöma detta skulle jag behöva tillgång till t ex en studieguide eller examinationsinstruktioner. På vilket sätt säkrar kursernas upplägg, innehåll och examination forskningsanknytning och progression? Vad gäller upplägg och innehåll säkras forskningsanknytningen och progressionen genom att kursernas sammanlagda progressionsnivå följer högskoleförordningens föreskrifter vad gäller måluppfyllelse av forskningsanknytning och progression. Vad gäller forskningsanknytning inom examinationen är denna svårare att bedöma då jag inte haft tillgång till examinationsfrågor och deras upplägg vad gäller ex. vetenskapligt förhållningssätt i progression. Då upplägget av ämnet tyska avslutas med en kandidatuppsats kan man ändock säga att studenterna ges möjlighet att visa måluppfyllelse gentemot högskoleförordningen, då kursplanen för kandidatuppsatsen uppfyller dessa kriterier. Huruvida studenterna har getts möjlighet att uppnå dessa mål genom en successiv progression i det vetenskapliga förhållningssättet producerat av examinationens utformande (t ex genom ett kontinuerligt ökat krav på kritisk reflektion och ökad självständighet) kan jag inte bedöma. Utbildningens utformning Innehåller kurserna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Hur kursernas lärandemål relaterar till de nationella examensmålen framgår av examensmatrisen. Kursernas lärandemål är till viss del utarbetade i enlighet med examensordningen: De står i tydlig progression till varandra vad gäller kursplan för Tyska 1 och kursplan för Tyska 3 specialarbete, men inte nödvändigtvis vad gäller progression från kurs till kurs (dvs. den successiva progressionen): Exempelvis ska studenterna inom Tyska 1 kunna utföra enklare analyser av skönlitterära texter, inom kurs 2 ska studenterna kunna utföra grundläggande analyser av olika skönlitterära verk inom kurs 3, ska studenterna kunna diskutera och analysera verk ur den tyskspråkiga litteraturen utifrån olika grundläggande litteraturvetenskapliga frågeställningar. Inom kurs 3, specialarbete ska studenterna kunna tillämpa central litterär [ ] teori och metod. Kursplanerna skulle behöva förtydligas vad gäller ordet grundläggande samt även hur studenterna erhåller progression vad gäller kunskaper om litteraturvetenskaplig teori och metod från kurs 1 till kurs 3 specialarbete. På så sätt skulle den successiva progressionen förtydligas. Vad gäller kursplanerna för Tyska 1 i Mälardalen och Tyska 1 i Düsseldorf så skiljer dessa sig på en punkt, nämligen att kursen i Düsseldorf innehåller exkursioner och ett antal studiebesök, vilka också examineras. Kursplanerna i Mälardalen skulle behöva förtydligas vad gäller frågan huruvida denna skillnad påverkar utbildningens samverkansaspekt.

144 Bilaga (7) Ytterligare en skillnad vad gäller kursplan 1 i Mälardalen och kursplan 1 i Düsseldorf är hur behörighetskraven formuleras. Dessa skulle behöva ses över till att vara mer likalydande. Examinationen tydliggörs mot delkurs men endast till viss del gentemot lärandemål. Vad gäller Tyska 3 specialarbete förefaller numreringen av lärandemålen inte överensstämma med numreringen av måluppfyllelsen av högskoleförordningens mål. Om Lärandemål 1 för Tyska 3, specialarbete får löpnummer 5 istället stämmer dock indelningen gentemot målen som anges i Högskoleförordningen. Examensmålet: visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människans ansvar för hur den används kan dock endast i begränsad mån sägas examineras inom de språkvetenskapliga kurserna. Detta mål verkar enbart examineras inom språkvetenskap vad gäller Tyska 3 specialarbete. Då det dock kontinuerligt (med undantag för Tyska 1) examinerats inom litteratur- och kultur uppvisar dock kursplanerna i sin helhet progression vad gäller detta examensmål. Detta kan till viss del sägas gälla även för de språkvetenskapliga kurserna vad gäller mål visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Endast inom Tyska 2 kan detta examensmål sägas examineras inom språkvetenskap. Vad gäller examensmål visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens så framgår inte med all tydlighet i kursplanernas examinationsformer hur detta mål examineras, dvs. på vilket sätt studenterna förväntas kunna identifiera och utveckla sin kompetens, t ex huruvida examinationerna skrivs som processarbete, eller med medföljande reflektion kring det egna lärandet eller liknande.

145 Bilaga 13.5 Utbildningsbehov 5 (7) Motivering till varför huvudområdet ska läggas till Har man i ansökan anfört goda skäl för att erbjuda tyska som ett huvudområde för examen från kandidatprogrammet i språk och humaniora? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ja. De tyngst vägande skälen anser jag vara följande: Att införa tyska som huvudområde inom programmets ramar förväntas leda till ett ökat antal uttagna kandidatexamina i ämnet tyska och förväntas även stärka ämnet tyska vid högskolan ytterligare Språkkunskaper i tyska i samband med anställningsbarhet och arbetsmarknad kan vara avgörande vid en anställning Jämförelse med liknande utbildningar Hur förhåller sig föreslaget utbildningsprogram till utbildningar vid andra lärosäten som leder till en kandidatexamen i tyska? Nedan kommer jag enbart redogöra för utbildningar vid Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Jag har inte haft möjlighet att göra en större analys av landets alla utbildningsprogram där tyska kan ingå. Inte heller ingick en övergripande beskrivning av landets språkutbildningar i det material som medskickats. Jag har därför valt att fokusera på de större lärosätenas utbud. Göteborg: Vid Göteborgs universitet finns ett Språkkonsultprogram på kandidatnivå (se: I detta ingår dock endast svenska, svenska som andra språk och engelska som möjliga inriktningar. Programmet i Göteborg har också fokus mot just olika former av kommunikation, men med färre inslag av interkulturell kommunikation. Ett inkluderande av ämnet tyska som huvudområde skulle således stärka programmets internationaliseringsperspektiv och även stärka det mot Språkkonsultprogrammet i Göteborg. Vid Göteborgs universitet finns även ett internationellt kandidatprogram för språk (i detta kan även ämnet tyska ingå som huvudområde). Detta program har stor tonvikt vid internationaliseringsaspekter och anställningsbarhet, dock inte lika stor fokus mot just kommunikation (se: Vdi Göteborgs universitet finns ett program som i likhet med Mälardalens program fokuserar interkulturell kommunikation (dock inte media). Det programmet ligger dock på avancerad nivå och kan därför inte sägas konkurrera med det program som granskas här. Lund: Vid Lunds universitet finns ett kandidatprogram i Europastudier. Programmet fokuserar europeisk idé- och kulturhistoria men ger även möjlighet att studera ett av de europeiska språk som finns vid Språk- och litteraturcentrum (SOL), däribland tyska (se: Fokus ligger dock inte på kommunikation utan

146 Bilaga (7) på just idé- och kulturhistoriska koncept, varför även detta program inte står i konkurrens med det här granskade programmet. Lund erbjuder även ett program för språkkonsulter. Vad gäller ämnet tyska så marknadsför programmet sig som följer Språk- och litteraturcentrum är också ensamma om att erbjuda ett skräddarsytt år på översättarutbildningen för dem som har examinerats från språkkonsultutbildningen och dessutom har läst till exempel engelska eller tyska (se: Detta tolkar jag som att tyska inte ingår som val inom programmet, varpå även detta program skiljer sig från det här granskade programmet. Lund har även masterutbildningar som bygger vidare på ovanstående, som jag inte redogör för här. Stockholm: Vid Stockholms universitet finns ett kandidatprogram i språk, där tyska ingår som inriktning. Programmet har en interkulturell prägel samtidigt som det fokuserar språkinlärning och språkdidaktik. Programmet i Stockholm står således inte i konkurrens med den här granskade programplanen (se: Stockholm har även ett kandidatprogram i språk och översättning, där man kan läsa tyska som inriktning (se: Inom programmet ligger fokus på professionell översättning och programmet konkurrerar således inte med det granskade programmet. Uppsala: Vid Uppsala universitet finns ett Språkvetarprogram på kandidatnivå där tyska kan ingå som huvudområde. Programmets profil är språkvetenskap i mer allmän betydelse och står därför inte heller konkurrens med det granskade programmet (se: Efterfrågan på arbetsmarknaden och studenternas efterfrågan av utbildningen Hur har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Hur har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Ansökan har på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden. Vad gäller efterfrågan från studenter så befinner sig språkutbildningar överlag på nedgång i landet. Att knyta utbildningen tyska till ett program med tydlig arbetslivsanknytning och professionsmöjligheter kan dock enbart ses som en möjlighet att stärka ämnet och skapa ett större rekryteringsunderlag.

147 Bilaga (7) Övriga synpunkter Har du några andra synpunkter som du vill framföra till fakultetsnämnden inför beslut om att lägga till tyska som ett huvudområde för examen från kandidatprogrammet i språk och humaniora? Det är min rekommendation att fakultetsnämnden tillstyrker att lägga till tyska som huvudområde för examen inom kandidatprogrammet i språk och humaniora. De kompletteringar jag anfört ovan, kan enbart ses som nödvändiga kompletteringar om de övriga ingående huvudområdena tydligare har redogjort för dessa i sina kursplaner.

148 Bilaga 13.5

149 Bilaga 13.5

150 Bilaga 13.5