Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 7 februari

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 1:2019 Dnr: 2019/0289 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 7 februari Plats: T2-054, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast tisdag 5 februari via epost: hanna.millberg@mdh.se. Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Mats Björkman Lärarrepresentant Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Jessica Tallbacka Studeranderepresentant Adjungerade: Charlotta Hellström Avdelningschef folkhälsovetenskap, HVV Ylva Blauberg Utbildningsledare, HVV Tjänstemän: Helene Lindgren Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Julia McNamara Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Sekreterare/Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Fackliga Erik Janse SACO/SULF företrädare: Susanne Mejer OFR Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bilaga 2.1 Nr 1:2019 Dnr: 2019/0289 Ärende Åtgärd Underlag Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Föregående mötesprotokoll Information min 4. Ansökan om att inrätta ett nytt folkhälsovetenskapligt program Föredragande. Helene Lindgren och Julia McNamara Beslut 4 ftb Bil min 5. Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Föredragande: Helene Lindgren Beslut 5 ftb Bil Kaffepaus min 6. Revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet Föredragande: Julia McNamara Beslut 6 ftb Bil min 7. Revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i teknisk matematik Föredragande: Hanna Millberg Beslut 7 ftb Bil Information från studentkåren Föredragande: Jessica Tallbacka Information Föredragande: Niclas Månsson Information Information 8 ftb 9 ftb

3 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/0289 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Magnus Elfström att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

4 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om att inrätta nytt folkhälsovetenskapligt program Diarienummer: 2018/2587 Handläggare: Helene Lindgren och Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen Ansökan behandlar de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram: behov och förutsättningar, upplägg och innehåll samt arbetslivsperspektiv och studentperspektiv. Därutöver bifogas förslag på utbildningsplan samt en examensmatris som åskådliggör kursernas lärandemål i förhållande till de nationella examensmålen för kandidatexamen. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är beredande till fakultetsnämnden. Föredragande: Helene Lindgren och Julia McNamara Förslag till beslut Att föreslå fakultetsnämnden att utse Yvonne Forsell, Per-Inge Hellman och Anna-Maarit Tirkkonen till externa granskare för ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling, samt att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 5 april Ärendets beredning Ett uppstartsmöte genomfördes i oktober 2018, där handläggare vid LKA, utbildningsledare vid HVV, avdelningschef för avdelningen för folkhälsovetenskap och programsamordnare för folkhälsoprogrammet deltog. Vid mötet behandlades akademins första utkast och idéer samt process och tidplan för ansökan. En första avstämning har gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december Ansökan har tagits fram av en arbetsgrupp vid HVV bestående av professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström. Vid akademin har också övriga kollegiet i folkhälsovetenskap, utbildningsledare, akademichef, studenter, branschråd och andra externa samverkansaktörer deltagit i

5 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/0289 beredningen. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 4.1: Besluts-PM Bilaga 4.2: Akademins ansökan Bilaga 4.3: Examensmatris Bilaga 4.4: Förslag på utbildningsplan

6 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet (GKV08) Diarienummer: 2019/0063 Handläggare: Helene Lindgren Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet (IMF). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Revideringen har dels föranletts av ett rektorsbeslut om att under 2019 avveckla kandidatexamen i tyska samt verksamheten inom ämnet (Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2019, dnr 2018/0971). Beslutet påverkar internationella marknadsföringsprogrammet, IMF, då programmet har en särskild inriktning mot tyska. Revideringen innefattar även byte av kurs i årskurs 3, från kursen Integrerad kommunikation, 15 hp till ny kurs Marknadsstrategi i praktiken, 15 hp. Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen eller inte. Föredragande: Helene Lindgren Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet, IMF i enlighet med akademins förslag i bilaga 5.2, samt reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Gällande avveckling av inriktningen mot tyska har detta föranletts av ett rektorsbeslut, se ovan. Gällande byte av kurs inom programmet har detta internt behandlats i berörd projektgrupp, GRU-råd samt programråd för IMF där även studenternas synpunkter inhämtats. Därefter har ärendet beretts av handläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 5.1: BeslutsPM Bilaga 5.2: Akademins ansökan Bilaga 5.3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 5.4: Reviderad examensmatris Bilaga 5.5: Reviderad programstruktur

7 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/0289 Delges Akademichef EST, UKK, administrativ chef EST, UKK och utbildningsledare EST, UKK, sektionen för antagning och examen.

8 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09) Diarienummer: 2019/0064 Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 8 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09). Mot bakgrund av att rektor har gett akademin i uppdrag att påbörja en avveckling av kandidatexamen i tyska och verksamheten inom ämnet, föreslår akademin att kurser och examen i tyska tas bort från programmet samt att behörighetskravet ändras avseende krav på språk utöver engelska. Därutöver föreslår akademin att en valfri kurs i svenska i årskurs 3 byts ut för att möjliggöra behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Revideringen föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Efter beredningen har akademin inkommit med en komplettering i ärendet, redovisad i bilaga 3. Dessa ändringar finns inkluderade i förslaget till utbildningsplan (blå text), men behandlas inte i bifogat besluts-pm. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för språk- och kommunikationsprogrammet i enlighet med akademins förslag i bilaga 6.4, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna höstterminen 2019 och framåt. Ärendets beredning På akademin har ämnesföreträdare i tyska och programföreträdare varit delaktiga i framtagandet av förslaget till ny utbildningsplan och förankring har skett i ämneskollegiet i svenska samt i programrådet. Utbildningsledare har fungerat som stöd i processen. Studenters synpunkter gällande förändringen av valbara kurser i svenska har inhämtats vid programråd. Ärendet har beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet.

9 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/0289 Underlag Bilaga 6.1: Besluts-PM Bilaga 6.2: Akademins ansökan Bilaga 6.3: Komplettering till akademins ansökan Bilaga 6.4: Förslag till ny utbildningsplan Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK, sektionen för antagning och examen.

10 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i teknisk matematik (GKV07) Diarienummer: 2019/ 0288 Handläggare: Hanna Millberg Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 9 januari 2019 inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i teknisk matematik. Kandidatprogrammet i teknisk matematik inrättades av fakultetsnämnden den 10 september 2015 och startade första gången höstterminen I bifogad ansökan redogör akademin för de förändringar som föreslås. Sammanfattningsvis innebär det att två kurser om 7,5 hp vardera inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik stryks och istället föreslås två valbara kurser bli obligatoriska och en kurs programmering läggs också till. Utrymmet för valbara kurser i årskurs tre minskas därmed från 22,5 hp till 15 hp. Akademin önskar att revideringen ska gälla från och med höstterminen Akademins förslag innebära en minskning om 7,5 hp inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Föreslagna förändringar påverkar dock inte uppfyllanden av examenskraven för filosofie kandidatexamen med huvudområdet matematik/teknisk matematik. Akademin redogör i sin ansökan och bifogad examensmatris för hur studenterna ges förutsättningar att uppnå de nationella examensmålen för kandidatexamen. Utskottet har att ta ställning till om utbildningsplanen kan revideras eller ej. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i teknisk matematik i enlighet med akademins ansökan i bilaga 7.2, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram av programföreträdare och programsamordnare för kandidatprogrammet i teknisk matematik, programföreträdare för masterprogrammet i teknisk matematik, ämnesföreträdare i matematik/teknisk matematik samt tillförordnad utbildningsledare. Ärendet har behandlats i programråd, branschråd samt programkollegium där synpunkter från studenter har inhämtats av studeranderepresentant i

11 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/0289 programrådet. Ärendet har därefter beretts av handläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 7.1: Akademins ansökan Bilaga 7.2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 7.3: Examensmatris Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK.

12 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Information från studentkåren Studentkåren rapporterar. Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

13 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 1:2019 Dnr: 2019/ Information från prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ordförande rapporterar Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

14 Bilaga 4.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2018/2587 Besluts-PM Handläggare Helene Lindgren Julia McNamara 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bakgrund Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Ansökan har därefter kompletterats och förtydligats i samråd med ansvariga handläggare. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen En första avstämning har tidigare gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december 2018, i enlighet med fakultetsnämndens process för inrättande av nytt utbildningsprogram. Fakultetsnämnden lämnade vid detta tillfälle ett medskick till akademin gällande en av kurserna i årskurs 3 och hanteringen av praktikplatser i denna. Fakultetsnämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är beredande till fakultetsnämnden. Faktasammanställning Akademins ansökan innehåller de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram (dnr 2018/0250): Behov av utbildningen i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud Förutsättningar i form av lärarkompetens, utbildningsmiljö, forskningsanknytning och samverkan/samproduktion Programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling Studentperspektiv efterfrågan och möjlighet att påverka och bidra till utveckling inom programmet Arbetslivsperspektiv arbetsmarknadens behov, anställningsbarhet Beredning på akademin förankring i kollegiet, studenters synpunkter, branschrådets synpunkter

15 Bilaga 4.1 Förslag på externa granskare 2 (3) Förslag på utbildningsplan Examensmålmatris Innehåll i ansökan Akademin beskriver i sin ansökan att behovet för ett folkhälsovetenskapligt program med fokus på hållbar utveckling finns, både bland presumtiva studenter och på arbetsmarknaden. Det ligger dessutom i linje med samhällsutvecklingen och arbetet med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Akademin gör i sin ansökan en jämförelse med andra lärosätens utbildningar i folkhälsovetenskap och menar att detta programförslag är unikt med sin inriktning på social hållbar utveckling. Tanken är också att det nya kandidatprogrammet på ett bättre sätt än tidigare ska knyta an till högskolans nya masterprogram i folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd (AMM10). Akademin har för avsikt att bedriva utbildningen med befintlig personal tillsammans med en planerad nyrekrytering med särskild kompetens inom social hållbar utveckling. I ansökan beskrivs programmets innehåll och upplägg, inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling. Varje kurs finns kort beskriven och i den bifogade examensmatrisen framgår hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. Sedan avstämningen i utskott och fakultetsnämnd har akademin gjort förtydligande i beskrivningen av kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin 6, när det gäller hantering av och ansvar för praktikplatser i kursen (s 13-14). Där framgår att kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser dit studenterna kan söka sig, men att det är studentens ansvar att ta kontakt och ordna med platsen. Studenten kan också själv komma med förslag på arbetsplats. Samtliga praktikplatser ska uppfylla ett antal kriterier för att bli aktuella. Förslag på externa granskare Vid inrättande av nya utbildningsprogram utser fakultetsnämnden externa granskare, vanligtvis två till tre stycken med representation från såväl akademi som studenternas framtida arbetsmarknad, med uppdrag att granska akademins ansökan och förslaget på utbildningsplan. Akademin lämnar i sin ansökan förslag på fyra externa granskare: Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet Per-Inge Hellman, hållbarhetsstrateg vid Västerås stad Anna-Maarit Tirkkonen, folkhälsostrateg vid Eskilstuna kommun Lena Nyman, ANDT-samordnare vid Länsstyrelsen Västmanland Av dessa fyra är det en person, adjungerad professor Yvonne Forsell, som representerar annat lärosäte. Hon är också verksam vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm. Övriga tre representerar folkhälsoarbete i kommunal och statlig sektor.

16 Bilaga 4.1 Överväganden 3 (3) Praktikplatser i tillämpningskursen Vid fakultetsnämndens möte den 12 december 2018 gjordes ett medskick till akademin gällande kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i årskurs 3. Utskottet och fakultetsnämnden tyckte inte att det framgick tillräckligt tydligt i ansökan hur hanteringen av praktikplatser skulle gå till och var ansvaret ligger för att ordna en praktikplats. Dessutom önskade nämnden att akademin skulle redogöra för hur kursen och praktikplatserna kvalitetssäkras. Kursen ges redan idag i det befintliga folkhälsoprogrammet som en valbar kurs i årskurs 3 och akademin tänker sig att hanteringen av praktikplatser i det nya programmet kommer att fungera på samma sätt, genom att kursansvarig kan bistå med förslag på arbetsplatser som gärna tar emot studenter och som i många fall har gjort det tidigare. Akademin har kontakter med arbetsgivare inom ramen för befintligt program och har även tagit nya kontakter med en större geografisk spridning än tidigare. Studenten kan också komma med ett eget förslag, men arbetsplatsen måste i båda fallen uppfylla ett antal kriterier och kunna bistå med en handledare för studenten under kurstiden. Att kursen i det nya programförslaget är en del av det ordinarie kursutbudet, istället för en valbar kurs som i det nuvarande folkhälsoprogrammet, talar för att det yttersta ansvaret för att ordna praktikplatser bör ligga på akademin, vilket ansökan inte ger uttryck för. Samtidigt har det upplägg som föreslås, där studenten också har ett stort ansvar för att ordna praktikplats, redan prövats och fungerar väl i den valbara kurs som ges idag. Akademin har också inför det nya programmet gjort stora ansträngningar med att kontakta tänkbara arbetsplatser där folkhälsoarbete bedrivs på olika nivåer. Val av granskare Akademin har föreslagit fyra externa granskare som samtliga har tackat ja till att granska ansökan. Granskarna har kompetenser inom flera olika sektorer och bör kunna bidra med olika perspektiv som kan vara värdefulla för akademin och inför fakultetsnämndens slutliga ställningstagande om att inrätta programmet. Vanligtvis utses två till tre granskare och i det fall nämnden kommer att göra ett urval, föreslår akademin att de tre förstnämnda granskarna utses. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen anser att akademins ansökan är komplett och av sådan kvalitet att den kan gå vidare till extern granskning och föreslår att de tre förstnämnda granskarna utses, i enlighet med akademins förslag. Granskarnas synpunkter föreslås inkomma senast den 5 april 2019 för att akademin därefter ska ges möjlighet att lämna kommentarer för vidare beredning inför utskott och nämnd i maj och juni, då ett eventuellt beslut om inrättande kan fattas.

17 Bilaga (14) Ansökan till fakultetsnämnden och utskott inför nytt program i folkhälsovetenskap Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bakgrund Folkhälsovetenskapliga programmet har under de senaste 20 åren erbjudits som utbildning inom akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola (MDH). Under senare år har folkhälsoämnet alltmer kommit att kopplas till hållbar utveckling och behovet av att främja människors livsstil för hälsofrämjande effekter. Utifrån detta och även som en del i att öka söktrycket till utbildningen önskar vi kunna erbjuda ett aktuellt och modernt program vilket har förankrats och fått stöd av externa samverkansaktörer, studenter och framtida arbetsplatser. Vi avser med detta programförslag kunna möta arbetsmarknadens behov ytterligare genom att bidra med en utbildning som ger kunskap inom områden som samhället efterfrågar, vilket även ökar studenternas anställningsbarhet efter studierna. Då tidigare fokus i programmet varit folkhälsovetenskap per se, lägger vi nu till ansatserna hållbar utveckling och livsstil vilket breddar möjligheterna för vilka arbeten studenterna kan söka efter sin examen. Vidare så stärker vårt nya program ytterligare koppling till magister- och masterutbildningarna vi erbjuder i folkhälsovetenskap. Vi får dessutom en tydligare koppling till forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gynnar forskning inom tvärvetenskapliga samarbeten internt och externt. Vi har tillgodosett arbetsmarknadens behov och efterfrågan om att öka möjligheten till arbete efter examen. Vi har även tillgodosett tidigare och nuvarande studenters önskemål om att stärka utbildningen inom områden som livsstil och psykisk ohälsa. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Vi skapar nu ett program som är grundat i FNs Globala mål Agenda 2030, för hållbar utveckling. MDH har redan antagit utmaningen att arbeta med dessa mål: Sverige har skrivit under hållbarhetsmålen och vi vill erbjuda en utbildning som utbildar människor som kan jobba vidare med dessa mål. Region Västmanland och Västerås stad har som vision att bli ledande i Sverige på miljö- och klimatområdet så det finns bred förankring regionalt att jobba med dessa frågor, våra kontakter inom branschen efterfrågar ett program som har stort inslag av hållbar utveckling. I Sverige finns idag 9 program i folkhälsovetenskap på högskole- och universitetsnivå. Inget av dessa program har den aktuella inriktning (eller liknande) som vi nu planerar för. Närmast kommer Högskolan i Gävle som

18 Bilaga 4.2 har ett program som ger examen till strateg i hållbar utveckling. Deras program och kurser fokuserar mer på biologi och labbundervisning mer åt miljökunskap, vilket vårt nya program inte inkluderar. 2 (14) Större delen av programmet finns på campus Västerås med några inslag av kurser med flexibelt lärande och fristående kurser för att nå studenter från ett större geografisk upptagningsområde. Lärarkompetensen år 2020 vid kursstart har vi redogjort för nedan och vi kan motivera för att det finns både goda förutsättningar och kompetens för att med god kvalitét kunna bedriva vårt föreslagna program. Forskningsanknytning 2 Professorer, två docenter, 5 lektorer inom ämnen som täcker olika delar av planerat program. På sikt planeras även för doktorand inom Folkhälsovetenskap. Kompetensområde tillägg: Med en nyrekrytering av ämneskunnig inom hållbar utveckling så kan vi bedriva den planerade utbildningen med befintlig personal. Samtliga i lärarkollegiet kommer att genomgå en grundutbildning inom hållbar utveckling social hållbar utveckling av samhället. Tillika litteraturinläsning om ämnet. Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin Januari-mars 2018: Kontinuerliga diskussioner gällande Folkhälsoprogrammets sjunkande antal av förstahandssökande, med akademichef Maria Müllersdorf, professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson samt vid APT i januari och februari. Orsak och åtgärd diskuteras gällande behov och förutsättningar för att ändra inriktning på programmet i syfte att bättre möta arbetsmarknadens behov, öka anställbarheten hos studenterna samt öka antalet förstahandssökande. Process gällande tidsplan påbörjades. Februari-maj 2018: omvärldsanalyser genomfördes gällande övriga folkhälsoprogram i Sverige, kontakt med externa nyckelpersoner inom folkhälsoarbete i Västerås stad, Länsstyrelsen Västmanland, Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen Södermanland, Eskilstuna kommun, SISU idrottsutbildarna i Västmanland och Södermanland, Enköpings kommun, Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland m.fl. Under APT under hösten diskuterades även inriktning mot social hållbarhet som ett viktigt inslag i folkhälsoprogrammet i enighet med omgivande samhälle. Vid diskussion med studenter i T4 och T6 gällande framtida önskemål vid nytt programinnehåll framhölls psykisk ohälsa, projektledning och droger/missbruk som önskade kursinslag. Maj-juni 2018: Fortsatta diskussioner med akademichef, utbildningsledare, anställda, studenter och externa samverkansaktörer om framtida program, arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Branschrådet fick frågan om vad de önskade av våra studenter, i sin roll som framtida arbetsgivare. Juni 2018: En arbetsgrupp inkluderande professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef

19 Bilaga 4.2 Charlotta Hellström arbetade fram en preliminär utbildningsplan för framtida folkhälsovetenskapliga program. En lärarkompetensmatris togs fram och påvisade förutsättningar för att kunna driva framtida föreslaget program. Forskningsanknytningen, i relation till forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) och övriga program vid MDH/HVV togs upp i dessa diskussioner och möten. 3 (14) Augusti 2018: En heldag avsattes för att hela kollegiet på folkhälsoavdelningen skulle gå igenom förslaget på utbildningsplan. Det blev många intressanta diskussioner och en hel del förbättringar/förändringar, flytt av kurser o.s.v. genomfördes. Ett exempel som diskuterades och mottogs positivt är att hälsofrämjande arbete, hälsans bestämningsfaktorer, policys och styrdokument inom folkhälsans många olika områden kommer att ingå som ett naturligt inslag inom majoriteten av de planerade kurserna. Det hälsofrämjande inslaget är alltså inte borttaget utan får en mer naturligt integrerad del för de olika ämnen som ingår i kurserna. Hur detta kan ske inom respektive kurs sedan har diskuterats vidare vid ämneslagsträffar. Augusti-september 2018: Planering av inrättandeprocessen fortsatte i samråd med ledningskansliet, akademichef och utbildningsledare (Agneta och Ylva). Fortsatta diskussioner inom kollegiet vid APT samt vid branschråd och programråd. September 2018: Programförslaget presenterades vid ett uppstartsmöte där arbetsgruppen från folkhälsoavdelningen (professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström) samt utbildningsledare från HVV och handläggare från ledningskansliet ingick. Vi fick klartecken att fortsätta processen och även beröm för ett gediget förarbete både muntligt och skriftligt. Ett förslag på utbildningsplan diskuterades via branschrådet där även studenter från samtliga terminer inom nuvarande folkhälsoprogram vid MDH deltog. Samtliga var väldigt positiva till förslaget och ett fåtal justeringar föreslogs av både studenter och branschrådets deltagare. Det framgick även en önskan om att få vara delaktig vid skapandet av kursplanerna. Länsstyrelsens representanter liksom representant från Västerås stad föreslog ett aktivt samarbete även inom kurserna gällande både utbildning och examinationsmoment när det gäller social hållbar utveckling och livsstil och levnadsvanor. Oktober-november 2018: Fortsatt övergripande planering av kursinnehåll, hållbarhetsperspektiv, jämställdhet och internationaliseringsinslag i programmet. Vid samtliga APT fanns processen med nya programmet med som en punkt öppen för diskussioner och frågor. Ny akademichef Anna Letterstål fick en muntlig presentation om planerad ansökan. 28 november 2018: Avstämning med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå där underlaget för framtida program presenterades av docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och professor Katarina Bälter. Avdelningschef Charlotta Hellström deltog ej på grund av

20 Bilaga 4.2 sjukdom men har funnits med i planering inför mötet via telefon och mailavstämningar. 4 (14) 12 december 2018: Möte fakultetsnämnd, med presentation (Charlotta Hellström) av planerat program. 11 januari 2019: Fullständig ansökan lämnas in till fakultetsnämnden. Studentperspektiv för fortsatt planering Studenternas input är betydelsefullt för fortsatt arbete med programmets innehåll och undervisning. Under planering inför ansökan har studenter varit del av processen kontinuerligt. Även i framtida arbete med kursplanering kommer studenter att ta del av och ges möjlighet att påverka det fortsatta arbetet med programmet och dess kurser. Vid framtida planeringsmöte bjuds studenter från olika terminer in för vidare diskussioner. Dessutom involveras linjeföreningen Folke och studentrådets representanter även under den framtida processen med programmets planering. Förslag på Externa granskare av ansökan: De tillfrågade granskarna motsvarar olika kompetenser och erfarenheter inom folkhälsoarbete, både teoretiskt och praktiskt. Vi ser det som en styrka att få kommentarer från både kommun, landsting och annat lärosäte med folkhälsoutbildning. Dessutom täcks områdena folkhälsa, hållbar utveckling och livsstilsperspektiv av de föreslagna granskarna. Yvonne Forsell. Professor i folkhälsovetenskap och MD psykiatri och geriatrik. Arbetar vid sektionen för epidemiologi och folkhälsovetenskaplig interventions forskning. Karolinska Institutet. Solna. Yvonne.forsell@ki.se Telefon: Per-Inge Hellman, Hållbarhetsstrateg. Ansvarig för kommunens folkhälsoarbete. Stadsledningskontoret. Västerås Stad. Telefon: Per-Inge.Hellman@vasteras.se Anna-Maarit Tirkkonen, Folkhälsostrateg Kommunledningskontoret/Välfärd, Eskilstuna kommun Telefon: , , anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se Lena Nyman, ANDT samordnare, Avdelningen för samhällsutveckling, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Telefon: , lena.nyman@lansstyrelsen.se Reflektioner över jämställdhet Jämställdhet kommer att ingå som en strimma i våra kurser inom programmet. Då jämlikhetsfrågor är en naturlig del i folkhälsan är det även ett naturligt inslag. Om man ser ur ett studentperspektiv så är majoriteten av sökande till vårt tidigare program kvinnor, dock kan vi se en kontinuerlig ökning av män i vårt program. I år har vi ca 10 män av 50 i programmet. Vi hoppas nu med vårt nya programutbud kunna locka ännu fler män att söka sig till vår utbildning. All utbildning sker med hänsyn till jämställdhetsperspektiv i enlighet med MDHs direktiv och riktlinjer.

21 Bilaga 4.2 Gällande lärare så är vi även där en majoritet kvinnor som arbetar på folkhälsoavdelningen. En anledning är att vi har fler kvinnor som söker våra utannonserade tjänster samt följer övrig trend inom hälsa och vårdyrken. En reflektion är dock att vi har fler manliga gästföreläsare och konsulter i programmet än kvinnliga. Ekonomikurserna vi har i dagens program leds av två manliga ekonomer från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST). I omgivande samhälle verkar det finnas en jämnare könsfördelning inom folkhälsoarbeten. Så det blir en utmaning för oss att nå även en manlig studentgrupp och att rekrytera fler män vid framtida personalrekryteringar. Gällande kurslitteratur så planeras en gedigen genomgång av all kurslitteratur där jämställdhetsaspekten ses över. 5 (14) Reflektioner över hållbar utveckling I och med samhällets utveckling och folkhälsans utveckling när det gäller att mer arbeta för hållbara insatser på både kort och lång sikt, för individ, grupp och samhälle så bör utbildningsmöjligheter följa trenden. Därför ligger vi helt rätt i tiden när vi erbjuder ett folkhälsovetenskapligt program med inriktning särskilt mot hållbar utveckling, med särskild vikt vid social hållbar samhällsutveckling. Omgivande aktörer i folkhälsoarbete har redan påbörjat ett arbete som inkluderar detta och det är efterfrågat att vi ger utbildning som förbereder för senare arbetsliv där både folkhälsa och hållbar utveckling finns interagerat. Folkhälsovetenskapen utgör grunden för programmet och nu utökar vi med kunskaper även för hur folkhälsoarbete gynnar även kommande generationer. Allt grundat i FNs globala mål för hållbar utveckling. I linje med regering, regionalt och lokala beslut. Dessutom har MDH redan påbörjat arbete med att arbeta efter dessa mål. Reflektioner över livsstil/levnadsvanor Människors livsstil och levnadsvanor sätter grunden för deras hälsa. På alla nivåer i samhället bedrivs arbeten kring dessa områden. Genom att vi ger studenterna kunskaper inom dessa områden ökas markant deras möjligheter till framtida arbeten inom även andra arbetsinriktningar förutom specifika uppdrag som folkhälsovetare. Att även inkludera de olika perspektiven; individ, grupp, samhälle och barn, unga, vuxna och äldre breddar anställningsbarheten än mer. Dessutom finns det en stor efterfrågan för kurser inom livsstil och levnadsvanor på högskole-/universitetsnivå både från studenter och omgivande samverkansaktörer. Därav valet att lägga dessa som fristående för att kunna ta in större mängd studenter med olika bakgrund, erfarenhet och ämnestillhörighet. Möjlighet till arbete efter studierna I och med att vi breddar folkhälsoprogrammet till att tydligt även inkludera hållbar utveckling och livsstil inklusive psykisk ohälsa och beroendeskapande medel, kost och fysisk aktivitet öppnar det upp för studenterna att söka och vara attraktiva för ett stort utbud av arbeten inom hälsa och livsstil. Hållbar utveckling för människors hälsa inkluderar ett relativt nytt sätt att arbeta vilket har lett till nya arbetsuppgifter inom bland annat kommun, landsting, länsstyrelsen och politiken där det även finns en efterfrågan på intern kompetensutveckling och utbildning inom områdena. Vi utbildar för

22 Bilaga 4.2 framtida hälsoarbeten och vår programidé matchar verkligen arbetsmarknadens efterfrågan enligt våra externa samverkansaktörer vilka har varit med i processen i att ta fram vår programidé. Ett samarbete har även skett med Folke (folkhälsostudenternas linjeförening) samt tidigare studenter år 3 på folkhälsoprogrammet. Studenternas synpunkter har främst handlat om kursinnehåll men gällande själva programmet är de mycket positiva till att livsstil får mer plats och att de fristående kurserna nu tydligare kan relateras till framtida arbete. 6 (14) Reflektioner över internationalisering För att utveckla internationalisering inom folkhälsoprogrammet sker inom detta programförslag följande: Utveckla och öka utbudet kurser med undervisning på engelska på grundnivå. Kursen Global health and Sustainable development, 7,5 hp, genomförs på engelska och är dessutom en fristående kurs som kommer att ingå i det internationella kurserbjudande som MDH annonserar till internationella studenter och internationella avtal. Vi uppmuntrar som tidigare våra studenter till internationell mobilitet inom utbildningen inom exempelvis examensarbetets datainsamling, Minor Field Studies (stipendium) och fältarbete inom Public health Sciences and Social Sustainable development. Dessutom redogörs även för studenternas möjlighet till utbytesstudier inom termin 4 och termin 5 i enlighet med aktuella avtal inom akademi HVV. Folkhälsostudenter har under tidigare år varit intresserade av att utveckla sitt lärande utomlands och detta är något som vi ständig arbetar med tillsammans med studenterna, för att kunna erbjuda. Dessutom strävas efter att hålla en god kvalitet i den undervisning som sker utomlands inom ramen för programmet. De studenter som genomför utbildningsmoment som sker utomlands får sedan presentera sina erfarenheter för studenter och lärare vid programmet. Vi kommer även inom olika nivåer att verka för att samtliga delar av vårt program ska innehålla relevanta internationella dimensioner. Redan vid planering av kursinnehåll och lärandemål i kursplanearbetet ska internationalisering vara synligt inom samtliga kursplaner i syftet att bidra till att studenterna utvecklar internationella perspektiv inom kursområdet. Litteratur inom samtliga kurser i programmet ska inkludera internationella vetenskapligt publicerade artiklar på engelska. Artiklarna ska vara Peer Review artiklar, och syftar till att ge ett internationellt perspektiv till det område som avhandlas. Dessutom ökar detta studenternas förståelse och förmåga att ta till sig och utveckla förmågan att tillämpa engelskt akademiskt språk. Vi avser även att ytterligare förstärka delar av interkulturalism inom diskussioner som förs i klassrummen och andra forum. Syftet är att människor med olika kulturer kommunicerar med och påverkar varandra via erfarenhetsutbyte. Folkhälsoprogrammets studenter inkluderar ofta ett flertal studenter med internationell bakgrund vilket ger möjligheter till att förståelsen och utveckling gällande andra kulturers hälsa och förutsättningar till hälsa gynnas. På liknande sätt ska gästlärare, gästforskare och

23 Bilaga 4.2 doktorander inom akademin i högre utsträckning vara del i studenternas naturliga inlärningsmiljö. Att stärka internationalisering på hemmaplan gör studenterna dessutom mer anställningsbara då de har ytterligare reflektioner och kunskaper med sig. Att språket oftare sker på engelska via inläsning av material, filmer och via gästföreläsare är ytterligare berikande för studenternas utveckling av kunskap inom högre utbildning. 7 (14) Genom ett strukturellt arbete med ovan nämnda delar finns goda förutsättningar för att alla studenter inom programmet får ta del av internationalisering som tidigare främst tillämpats av de studenter som själva önskat utveckla sina kunskaper inom fältet. Folkhälsoarbete i framtiden handlar till stor del om att kunna bemöta, förstå och rikta hälsofrämjande insatser till det mångkulturella samhället som befinner sig i en global kontext. Examensbeskrivning Lokal examensbeskrivning för kandidatexamen i folkhälsovetenskap hämtad från MDH:s lokala examensordning: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Lärarkompetensmatris och planerade lärarresurser år 2020 Namn Katarina Bälter Peter Larm Charlotta Hellström Fabrizia Giannotta Robert Larsson Camilla Ramsten Elisabeth Jansson Helena Olsson Professor, Folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med. Dr. Nutrition Docent, Universitetslektor Socionom. Med. Dr. klinisk forskning Universitetslektor Med. Dr. Folkhälsovetenskap, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Docent, Universitetslektor och PhD Psychology. Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap. Fil. Dr. Arbetslivsvetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Fil. Dr. Socialt arbete Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetsadjunkt Fil. Mag. Folkhälsovetenskap

24 Bilaga 4.2 Susanne Eriksson Maria Norfjord Van Zyl Kent Nilsson Lina Nilsson Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Leg. sjuksköterska, Med. Dr. Folkhälsovetenskap Adjungerad professor, psykiatri, neurovetenskap och folkhälsovetenskap Uppsala Universitet och Region Västmanland, Centrum för klinisk forskning Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap 8 (14) Nyrekrytering Rekrytering av disputerad person med kunskapsområde hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv Programmets kurser samt behörighetskrav Termin 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N (MedVet) Termin 2 Termin 3 Termin 4-5 Termin 4 Termin 5 Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Valbara kurser Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15hp, G1N (Valbar programkurs, fristående kurs) Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development), 7,5 hp, G1N (Valbar programkurs, språk engelska, fristående och flexibel kurs) Projektledning, 7,5 hp, G2F (Valbar programkurs, fristående kurs) Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK) Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK, flexibel kurs) Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F

25 Bilaga 4.2 (PK, FK, flexibel kurs) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F (PK,FK) 9 (14) Termin 6 Hälsofrämjande arbete tillämpning, 7,5 hp, G2F Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E Information om respektive kurs TERMIN 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N Här läggs grunderna inom kärnämnet folkhälsovetenskap för att ge studenterna förståelse för bredden inom ämnet, och en stabil bas bygga vidare sin kunskap på. Under denna termin betonas även särskilt grunderna i vetenskapligt skrivande och reflektion över eget lärande. Ett tvärvetenskapligt ämne som folkhälsovetenskap kräver en ökad förmåga att reflektera över de olika delarna i förhållande till helheten. Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N Som utbildad folkhälsovetare förväntas det att du har en grundläggande kunskap om hur bestämningsfaktorer kopplat till individers livsstil/levnadsvanor påverkar hälsan i förhållande till utbredning av folksjukdomar. Inkluderat är grunder i epidemiologi i syftet att studenter ska kunna söka, hitta och förstå relevant vetenskapliga data, artiklar och statistik gällande folkhälsorelaterade sjukdomar och risk/friskfaktorer för folksjukdomar. Kursen ges inom huvudämnet Medicinsk vetenskap och inkluderar anatomi och fysiologi kopplat till folksjukdomar och levnadsvanor. TERMIN 2 Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N Inkluderat såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt betoning på kritiskt tänkande/källkritik, akademiskt skrivande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursens bas ligger i att studenterna ska förstå forskningsprocessens olika moment. Grundläggande förutsättningar för att utföra empiriska studier inkluderas i denna kurs liksom vikten av evidensbaserad kunskap och etik i forskning. Kursen är i stora delar en kurs där studenterna får testa sina teoretiska kunskaper och prova på att planera, genomföra och presentera en pilotstudie och en intervjustudie inom studentgruppen. Dataprogrammet SPSS används som statistikprogram. Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F För att förstå hur vi ska skapa ett hållbart samhälle för befolkningens hälsa måste kunskap finnas om vad som styr individens val av livsstil. För att kunna förstå och tillämpa detta vid hälsoåtgärder krävs kunskap inom

26 Bilaga 4.2 hälsopsykologi som inkluderar teorier om hälsobeteenden, motivation till förändring, hälsolitteracitet samt hälsokommunikation. 10 (14) Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N För att förstå hållbar utveckling som helhet behövs en grundkunskap inom alla tre dimensioner inom hållbar utveckling; Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. En förståelse för framväxt, koppling till folkhälsoarbete, nutid och framtida utmaningar. I denna kurs avser vi att till stor del använda oss av fallbeskrivningar ur samhällsprojekt inom området. Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N En kurs där de ekologiska och ekonomiska dimensionerna för hållbar samhällsutveckling lyfts fram. Arbetet med en socialt hållbar samhällsutveckling kräver att hänsyn tas även till den ekologiska och ekonomiska hållbarheten för att nå hållbarhet. Att ha alla tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) av hållbarhet med som obligatoriska kurser i programmet anses som en styrka. För den ekonomiska delen har vi ett fortsatt samarbete med Per Janze, lektor i ekonomi vid akademi EST som gärna önskar fortsatt samarbete med folkhälsan då han tidigare haft kurser i folkhälsoprogrammet i hälsoekonomi. TERMIN 3 Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Betonar det sociala perspektivet inom hållbar utveckling genom att fördubbla poängen där gentemot de andra dimensionerna, då folkhälsan mer finner stöd i socialt hållbara delar av hållbar utveckling. Inom social hållbarhet ges ett fokus både på hur samhället och individen påverkas av bland annat jämlika förhållanden, relationer, mångfald och inkludering. För ett hållbart samhälle måste ett större fokus handla om att få till social hållbarhet. Detta har uppmärksammats av politiken som efterfrågar strategier för hur kommuner och landsting kan arbeta vidare med frågan. Inom kursen diskuteras detta ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Jämställdheten är en del av jämlikhet i hälsa som i sin tur är folkhälsovetenskapens mest väsentliga område. Utbildning inom folkhälsovetenskap präglas av ett jämlikhetsperspektiv i såväl mål som strategier. Detta synliggörs nu ytterligare genom att ha en obligatorisk kurs i termin tre där jämlikhet, mångfald och inkludering betonas även i titeln. Här redogörs för utsatta grupper i samhället inom olika målgrupper och arenor. Vi reflekterar även över mångfaldens betydelse för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Delaktighet och inkludering är en viktig del i folkhälsovetenskap där vi talar om begrepp som empowerment och känsla av sammanhang (KASAM) som förutsättningar för god hälsa. Dessa begrepp belyses utifrån jämlikhetsperspektiv. Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F För att nå en hållbar samhällsutveckling för alla åldersgrupper i befolkningen, behöver folkhälsan förstås ur ett livscykelperspektiv. Kunskaperna om livsstil fördjupas här inom områdena barn, ungdomars,

27 Bilaga 4.2 vuxnas och äldres hälsa både ur ett individ och samhällsperspektiv. Hur ser hälsosituationen ut i de olika målgrupperna? Vilka är särskilt framstående risk- och friskfaktorer för dessa? Vilka förutsättningar, lagar, rättigheter finns för de olika målgrupperna att ha en god hälsa? 11 (14) Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Kunskaper om implementering av hälsofrämjande arbete på samhällsnivå är avgörande för att uppnå hållbarhet i folkhälsoarbetet. I denna kurs lär sig studenterna att via vedertagna handlingsplaner och styrdokument i kommuner och landsting formulera egna och kritiskt granska befintliga hälsofrämjande insatser som bedrivs på samhällsnivå. För att en implementering ska lyckas behövs planering och även utvärdering inrymmas i insatsen. Planering, genomförande (teoretiskt), uppföljning/utvärdering ingår i kursens innehåll. TERMIN 4 Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs Hälsofrämjande arbete utgår ofta från ett så kallat arenaperspektiv som innebär att samhället arbetar för att skapa stödjande betingelser för hälsa i naturliga miljöer där människor befinner sig. Sådana miljöer kan vara skola, trafik, bostadsområde och arbetsliv. För att exemplifiera detta perspektiv är arbetslivet en mycket passande arena att utveckla kunskap inom. Kunskap inom just denna arena främjar även framtida anställningsbarhet. Ledarskapets betydelse för hälsan inkluderas i kursen. Att denna kurs är valbar främjar även möjligheten att göra denna till fristående för andra än programmets studenter. Att göra kursen både valbar inom programmet och att erbjuda den som fristående är en fördel både för kunskapsutveckling i samhället, kursens budget, samt tillför programstudenterna möjligheter till nätverksbyggande, kunskap och exempel utanför högskolans väggar. Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development,), 7,5 hp, G1N, Valbar, fristående och flexibel kurs FNs globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ligger till grund för kursen som ges på engelska. Att kursen ges på engelska via flexibelt lärande möjliggör även för icke svensktalande och internationella studenter att läsa kursen. Kursen innefattar ett globalt perspektiv på hälsoutveckling samt hållbar utveckling. En del av kursen handlar även om hur den internationella utvecklingen av folkhälsan påverkas av globalisering. Förutsättningar för hälsa skiljer sig åt beroende på var i världen du lever. Studenterna lär sig hitta fakta om hälsosituationer i olika länder, dess orsaker och förändringsmöjligheter eller hinder för förändringsmöjligheter. Projektledning, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående kurs Folkhälsovetenskap bygger på en holistisk syn på hälsa och är av naturen ett tvärvetenskapligt ämne. Som utbildat folkhälsovetare hamnar du ofta i positioner där projekt bestående av olika aktörer och professioner ska samverka och samarbeta i en gemensam viljeriktning. Kunskaper och färdigheter i projektledning blir då väsentlig och är något både studenter och

28 Bilaga 4.2 omgivande samhälle har efterfrågat. Förhoppningen är att den även kommer att attrahera studenter utanför programmet. 12 (14) TERMIN 5 Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs Att ha kunskaper inom kost och fysisk aktivitet är relevant för alla människor. Folkhälsovetare arbetar ofta inom frågor som gäller hur kostvanor och motionsvanor kan förbättras/ökas i befolkningen i avseendet att förbättra hälsan och förebygga sjukdom och skador. I och med den snabba utvecklingen av halvfabrikat, vår önskan om att allt ska gå fort att tillaga osv så är det av stor vikt att sprida kunskap om grundläggande näringslära och hur människor påverkas av sina kostvanor. När det gäller fysisk aktivitet så vet vi att det är en av de enklaste formerna av behandling för att nå en förbättrad hälsa. Vardagsmotionen har minskat nationellt och allt fler har en sittande livsstil både på arbete/skola och fritid. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt. Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs ANTDS-frågor är ett ständigt aktuellt folkhälsoämne och utgör till stor del ett hot mot folkhälsan. Missbruk innefattar även ofta samsjuklighet med andra sjukdomstillstånd såsom depression, ångest etc. Beroenden och missbruk innefattar mycket lidande för individen, dess anhöriga och andra personer ex arbetskamrater, dessutom innebär missbruket en enorm kostnad för samhället i form av vård, behandling, arbetsbortfall, kriminalitet etc. Att vara barn till en missbrukande förälder ökar risk för ohälsa både i unga år och som vuxen. Detta är stora frågor och en betydande del av folkhälsoutmaningarna inom folkhälsoarbeten. Kursen inkluderar fakta, orsaker, konsekvenser, behandlingsmöjligheter och förändringsmöjligheter för att minska bruket av skadliga substanser och beteendemissbruk. Kursen inkluderar även belöningssystemets funktioner. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt. Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs Kursen avser att ge kunskap gällande psykisk ohälsa, dess orsaker och effekter för individ och samhälle. Den psykiska ohälsan ökar, och särskilt inom ungdomsgrupperna. Varför är det så? Hur har samhällets utveckling, digitalisering, valmöjlighet, tillgänglighet och annat påverkat vår hälsa? I denna kurs ser vi på problematiken från olika perspektiv och på olika nivåer av samhället. Regeringens proposition gällande psykisk hälsa kontra vad som verkligen görs på regional och lokal nivå, vad fungerar/fungerar inte och varför? Vi ser även på psykisk ohälsa ur ett teoretiskt perspektiv där några av de mest förekommande psykiska diagnoserna diskuteras.

29 Bilaga 4.2 Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs samt fristående kurs Att argumentera för att en insats behövs ingår i folkhälsoarbete. Genom att kunna stärka sina argument med teorier och modeller till tänkta folkhälsoarbeten blir argumenten mer trovärdiga och genomtänkta. Chansen att lyckas med en intervention ökar om planeringen har innefattat tidigare kunskaper, förståelse via teoretisk ansats. Som folkhälsovetare ställs du ofta inför frågan varför individer och grupper har ett ohälsosamt beteende. Att lära sig söka svar inför en förklaring via teorier är därför ett mycket viktigt verktyg för en folkhälsovetare. Denna kurs är även tänkt att ge efterfrågad kunskap inför det slutliga examensarbetet i termin (14) TERMIN 6 Hälsofrämjande arbete Tillämpning, 7,5 hp, G2F Vi ämnar öka arbetslivsintegrationen och stärker professionsbasen genom att göra om tidigare kurs Hälsofrämjande arbete tillämpning (FHA028, fristående valbar kurs) till programkurs sista terminen. Detta tillsammans med att placera kursen Teorier och modeller inom Folkhälsovetenskap i anslutning till fältarbetskursen samt examensarbete ökar möjligheterna till att göra sitt examensarbete med koppling till externa aktörers verksamhet samt även samproducerande forskningsprojekt. För en annars främst teoretisk utbildning ger det ett enormt mervärde att få komma ut i verkligheten och uppleva hur folkhälsoarbetet sker i praktiken. Först då får studenten sätta sina teoretiskt införskaffade kunskaper till handling. Anställbarheten hos studenter bör öka med erfarenheter från arbetslivet. Tidigare har kursen varit fristående och valbar, dock har de flesta av våra programstudenter valt att gå den. Att lägga kursen i T6 som programkurs leder till att samtliga studenter kommer ut på fältet. En vinst av det är dessutom att de kan få möjligheter till framtida jobb, vilket vi tidigare sett vanligt förekommande. Vi tänker att kursen blir mer praktisk än teoretisk. Fältarbetet är under fem veckor med en inledande träff där kontaktpersoner från arbetsplatserna bjuds in för information om kursen och om programmet som helhet, och en slutlig fysisk träff efter praktik=examination i seminarieform. Kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Lämplig arbetsplats föreslås av studenten som efter eget intresseområde får möjlighet att själv söka efter en arbetsplats inom folkhälsoområdet. Kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser som tidigare tagit emot studenter och även nytillkomna arbetsplatser som meddelat att de kan ta emot studenter. Detta förfarande är detsamma som vid nuvarande programkurs i folkhälsovetenskap. Högskolan ordnar inte med lämplig arbetsplats. Studenterna informeras om kursens förutsättningar under föregående termin samt via en avstämning gällande godkännande av arbetsplats några veckor före kursstart. Detta förfarande

30 Bilaga 4.2 har fungerat väl inom nu gällande program och kurs. Arbetsplatsen godkännes enligt särskilda kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att studenten ska få den föreslagna arbetsplatsen godkänd. Kvalitetskriterierna inkluderar bland annat beskrivning om hur arbetsplatsen bedriver strukturerat folkhälsoarbete, vilka policys och styrdokument som ligger till grund för folkhälsoarbetet samt ett villkor om att arbetsplatsen bistår med en handledare som ansvarar för att studentens utbildning dessa veckor och att denne får ta del av relevant folkhälsoarbete. Före kursstart informeras handledare och studenter om kursens syfte och om de rättigheter och skyldigheter som student respektive handledare har. Kursen examineras genom ifyllt intyg från handledare samt genom en skriftlig inlämningsuppgift där studenten beskriver delar av folkhälsoarbetet denne tagit del av, kopplat till referenslitteratur. Studenten gör 30 timmar i veckan vid arbetsplatsen och övrig tid avsätts för kursens teoretiska delar. 14 (14) Avdelningschefen har haft kontakt med tidigare och nya kontaktpersoner som på olika sätt bedriver folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå. Syftet har dels varit att presentera vårt nya programförslag men även för att undersöka deras möjligheter att ta emot våra studenter inom denna kursperiod. Inför planering av nytt program har vi breddat oss för att nå nya samarbetsmöjligheter med kommuner såsom Uppsala, Enköping, Örebro och Stockholm. Dessutom försöker vi stärka ett samarbete med mindre kommuner i Västmanland såsom Sala, Norberg, Skinnskatteberg och Fagersta. Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F Här kommer en fortsättning på grundkursen i vetenskaplig metod. I denna avancerade kurs så handlar det mer om att kunna genomföra, förstå och redogöra för relevanta analyser av ett datamaterial eller ett transkriberat material. Att kunna dra slutsatser, argumentera, diskutera och skapa nya teorier kring det uppkomna resultatet. Även denna kurs är en kurs inför examensarbetet. Studenter har efterfrågat mer kunskaper i just analys, mer praktiska övningar och att sammanställa analyserat material så detta inför vi mer av i kursen. Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E Individuell, empirisk utförd undersökning (kvalitativ eller kvantitativ) som examineras i form av en uppsats på kandidatnivå inom ämnet folkhälsovetenskap. Charlotta Hellström Avdelningschef Folkhälsovetenskapliga avdelningen Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola, Västerås Charlotta.hellstrom@mdh.se

31 Examensmatris Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling Bilaga A B C D E F G H I J K L M N O P Q R Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, Kunskap och förståelse kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Nationella examensmål Färdighet och förmåga Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa insikt om Visa förmåga att kunskapens roll i identifiera sitt behov samhället och om av ytterligare kunskap människors ansvar för hur den används och att utveckla sin kompetens För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen Årskur Kursnamn Nivå Hp År 1 Folkhälsovetenskap G1N 15 I I I I I I I I I I Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära (MedVet) G1N 15 A I I A e I I I I I Vetenskapliga metoder 1 G1N 7,5 A E A E I A A I I A Livsstil och hälsopsykologi G1F 7,5 I A A A A A I A A A Hållbar utveckling G1N 7,5 I A I I I A I A A A Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling G1N 7,5 A A I I A A E A A A År 2 År 3 Social hållbarhet jämlikhet, mångfald och inkludering G1F 15 A A A E E A A A E A I Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv G2F 7,5 A A A A A A A A E A Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering G2F 7,5 A E A A A E E A A A Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa G1N 15 A E A A A E E A A A Global hälsa och hållbar utveckling G1N 7,5 A E A A E E E A A A I Projektledning G2F 7,5 A E A E E A A A A A A Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan G2F 7,5 A A E E E A A A E E Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap G2F 7,5 E E A E A A A A A E Hälsofrämjande arbete tillämpning G2F 7,5 E E A E E A A A A E Vetenskapliga metoder 2 G2F 7,5 E E A E E A A E A E A Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E 15 E E E E E E E E E E E I Introducerar A Använder E Examinerar För varje kurs (inte enskilda lärandemål) anges vilka av de nationella och examensmålen för den tilltänkta examen som introduceras, används och/eller examineras. För att tydligare kunna se progressionen färgkodas cellen baserat på innehållet där introducerar är gult, använder är ljusgrönt och examineras är mörkgrönt. I tabellen under matrisen sammanställs hur många kurser som introducerar, använder samt examinerar samtliga examenskrav. Om det är något mål som saknar någon del (introducerar, använder eller examinerar) rödmarkeras den delen i tabellen. De nationella examensmålen Kunskap och förståelse Mål 1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund Mål 2 kunskap om tillämpliga metoder inom området Mål 3 fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Mål 1 visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Mål 2 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Mål 3 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Mål 4 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 1 visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Mål 2 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används Mål 3 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Självständigt arbete För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen

32 Bilaga 4.4 Utbildningsplan Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling, 180 hp Bachelor s Programme in Public Health Sciences with focus on lifestyle and social sustainable development Giltig från: Behörighet: HT20 Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Mål Målet med programmet är att studenten ska uppfylla kraven för en kandidatexamen enligt högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

33 Bilaga 4.4 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men kurser och/eller undervisning samt undervisningsmaterial på engelska kan förekomma. Innehåll Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur faktorer så som livsstil, levnadsvanor, socioekonomi, miljö, globalisering, samhällsstrukturer och politiska beslut på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa samt hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett högt prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Utbildningen utgår från FN:s Globala mål Agenda 2030 för hållbar utveckling och förbereder studenter för framtida arbeten som kan bidra till att nå dessa mål nationellt. Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som används inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om hållbart arbetsliv och ledarskap, global hälsa och hållbar utveckling, projektledning, kost och fysisk aktivitet, alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, teorier och modeller inom folkhälsovetenskap. Företrädare från det omgivande samhället inkluderas inom föreläsningar, examinationer, projektarbeten, förslag till examensarbeten vilket stärker studenternas kontakter, förståelse och inblick inom olika former av hälsofrämjande arbeten på olika nivåer i samhället. Utbildningen har en utgångspunkt i mål för folkhälsoarbete enligt beskrivet ovan. Detta redogörs för enligt fem genomgående temans som inkluderas återkommande inom utbildningens olika kurser. Dessa teman är: att studera skillnader i förutsättningar för en god hälsa samt faktorer som påverkar hälsan i olika grupper, t.ex. demografiska, socioekonomiska och miljömässiga skillnader, livsstil och levnadsvanor m.m., inför planering av preventiva åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa innebörden av att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete betydelsen av mångfald och inkludering i samhället globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt, regionalt och nationellt att folkhälsoinsatser ska planeras utifrån övergripande mål om att skapa ett hållbart samhälle Den första terminen ger grundläggande kunskap och förståelse för ämnet folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete. I kursen inkluderas centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar för hälsa, folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära. Den andra terminen ger grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och forskningsprocessen för att förbereda studenten att kunna utföra enklare kartläggningar, undersöka människors upplevelser/uppfattningar samt att studera samband och skillnader mellan olika hälsoindikatorer. Här inkluderas även grundläggande kunskaper inom vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi och forskningsetik. Vidare ges kunskaper gällande livsstil och hälsopsykologi vilket även inkluderar grundläggande förståelse för hälsokommunikation och Health literacy på individ- och gruppnivå. Ämnesområdet om hållbar utveckling innefattar övergripande förståelse för hur ämnets tre delar; ekonomiskt, ekologiskt och socialt, samspelar och påverkar varandra. Den tredje terminen ger förståelse för ämnen som jämlikhet, mångfald och inkludering för att nå social hållbarhet i samhället. Begrepp som demokrati, rättigheter och människors lika värde är centrala begrepp och studenten får kunskap om innehåll i viktiga styrdokument och policy inom dessa områden. Studenten

34 Bilaga 4.4 får vidare kunskap gällande hur folkhälsoarbetets riktade hälsofrämjande insatser, med grund i teoretiska ansatser, planeras för att människor inom olika åldersgrupper ska ha förutsättningar för och kunna bibehålla en god hälsa. I den tredje terminen läggs fokus på olika former av hälsofrämjande arbeten mot riktade målgrupper samt verktyg för implementering och utvärdering för att nå hållbara resultat. Den fjärde och femte terminen innefattar valbara kurser, vilket betyder att studenten ges möjlighet till alternativa kurser. Kurserna i termin fyra och fem ger platsgaranti för programstudenter. Inom terminen behandlas hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa. Dessutom ges möjligheten till ytterligare kunskaper om hur global hälsa och hållbar utveckling samverkar. Kunskaper ges inom projektledning vilket förbereder studenten för att kunna driva och leda framtida projekt inom hälsoområdet. Den femte terminen ger ökade kunskaper och fördjupande förståelse gällande hur människors levnadsvanor och livsstil har påverkan på deras hälsa vilket vidare har påverkan på deras psykiska mående. Studenten ges kunskaper inom prevention för olika missbruksbeteenden och samsjuklighet med psykiska sjukdomstillstånd. I och med dessa kunskaper ökar studentens möjligheter till arbete då folkhälsovetare med kunskaper om missbruk och psykisk ohälsa är efterfrågade av omgivande samhälle. Vidare fördjupas förståelsen för folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller ytterligare och förmågan att kunna stärka argument genom att koppla teori till praktik och tvärtom samt kommunicera detta i vetenskaplig text stärks. Den sjätte och avslutande terminen ger ökad möjlighet att få förståelse för ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet samt hälsofrämjande arbete på samhällsnivå. Kursen Hälsofrämjande arbete tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Studenten ansvarar själv inför kursstart för att söka en lämplig arbetsplats. Fortsättningsdelen av vetenskaplig metod innebär fördjupade kunskaper inom kvantitativa och kvalitativa analysverktyg inför det slutliga examensarbetet. Årskurs 1 Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap, 15 hp Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp Hållbar utveckling, 7,5 hp Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp Medicinsk vetenskap Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp Årskurs 2 Folkhälsovetenskap Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp Livsstil och hälsa ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp Valbart 30 hp: Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp Global hälsa och hållbar utveckling, 7,5 hp Projektledning, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt, 30 hp (se nedan under val inom programmet) Årskurs 3 Folkhälsovetenskap Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete tillämpning, 7,5 hp

35 Bilaga 4.4 Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp Valbart 30 hp: Kost och fysisk aktivitet ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp Psykisk ohälsa en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet) Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kursarbete. Val inom programmet Programmet har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras, inom programmet eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Folkhälsoarbete innefattar att på olika nivåer i samhället ha förmåga att bidra till och påverka människor att skapa hållbara hälsosamma levnadsval vilket ger en efterfrågad profilering hos utbildade studenter inom folkhälsovetenskapen. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Bachelor of Science in Science of Public Health) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

36 Bilaga Ärende 2019/0063 Besluts-PM 1 (2) Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helene Lindgren BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet (IMF) Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet, IMF (GKV08) Ändringarna föreslås gälla för studenter antagna från och med hösten Som en grund till förändringarna ligger rektorsbeslut om att under 2019 avveckla kandidatexamen i tyska samt verksamheten inom ämnet (Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2019, dnr 2018/0971). Beslutet påverkar programmet som har en särskild inriktning mot tyska. Akademin önskar också byte av valbar kurs i årskurs 3, se nedan. Utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet, IMF reviderades senast 30/9 2015, då beslutades bl. a om en inriktning mot tyska. Faktasammanställning Akademin har i sin ansökan bifogat förslag till reviderad utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet, IMF, med motivering till de önskade ändringarna, avveckling av tyskan samt byte av kurs. Akademin har också bifogat en examensmatris där det framgår hur lärandemålen är tänkta att bidra till att uppfylla de nationella examensmålen, se bilaga 4. Även de lokala examenskraven uppfylls fortsatt efter föreslagna ändringar (högskolans examensordning, dnr 2017/2511). Motiv till förändringarna Motiv till förändringarna är dels rektors beslut om att avveckla kandidatexamen i tyska samt verksamheten inom ämnet, se ovan. Dels att erbjuda en ny kurs som är mer sammanfattande av utbildningen samt förberedande inför arbetslivet. Beredning och förankring Gällande avveckling av inriktningen mot tyska har detta föranletts av ett rektorsbeslut, se ovan. Gällande byte av kurs, från kursen Integrerad kommunikation, 15,0 hp till ny kurs Marknadsstrategi i praktiken, 15,0 hp har förslaget diskuterats internt. Frågan har behandlats inom projektgruppen som består av avdelningschef Madelaine Lundberg, programsamordnare Joacim Björkvall samt Annoch Hadjikhani som

37 Bilaga 5.1 genomfört liknande kurser på Uppsala Universitet. Det har även behandlats på GRU-råd i december 2018 och januari 2019 samt inom programrådet för IMF där representanter från IMFs årskurser fått tycka till. Studenterna på programrådet har ställt sig positiva till den nya kursen. 2 (2) Överväganden Studenter som antas till programmet fr o m hösten 2019 kan inte välja inriktningen tyska som främmande språk på MDH. I utbildningsplanen står att språkstudier stark rekommenderas då det finns en stor efterfrågan gällande detta. MDH kommer enbart erbjuda engelska som främmande språk. Studenten kan, enligt utbildningsplanen, få hjälp med att finna lämplig kurs på annat lärosäte, dock kan inte plats garanteras. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet, IMF enligt det förslag som akademin har lämnat. I frågan om när den reviderade utbildningsplanen ska gälla från föreslår tjänstemannaberedningen att den ska gälla för studenter antagna från och med hösten 2019.

38 Bilaga 5.2 Ansökan om revidering av utbildningsplan för programmet GKV08 - Internationella marknadsföringsprogrammet (IMF) Under året 2018 har rektor fattat beslut om att avveckla högskolans verksamhet inom tyska. Beslutet påverkar Internationella Marknadsföringsprogrammet (hädanefter IMF) där vi har haft en särskild inriktning där tyska lästs inom programmet. Därav behöver tyskainriktningen samt kurserna inom ämnet tyska tas bort från IMF s utbildningsplan. Vi föreslår också att lägga ner kursen Integrerad Kommunikation (EFO254) och ersätta den med en ny kurs, Marknadsstrategi i praktiken (titel och kurskod ej bestämd). En ansökan om ny kursplan för denna kurs har vid detta tillfälle skickats in. Detta görs av strategisk synpunkt för programmet för att erbjuda en kurs som är mer sammanfattande av utbildningen samt förberedande inför arbetslivet. EFO254 har viss överlappning med marknadskommunikation på kursen FOA121 och har de senare åren haft låga söksiffror då enligt studenterna praktikspåret på kursen Marknader och affärsrelationer vart ett mer attraktivt val. Med den nya kursen adderar vi ett annat attraktivt val för studenterna som har en tydlig praktisk förankring och således förberedande för arbetslivet. Kursplanen har presenterats för studenterna på programråd för Internationella marknadsföringsprogrammet under hösten och studenterna var positiva till kursen och ansåg att den väl förbereder en att komma ut i arbetslivet. Förslag till revideringar Ta bort tyskainriktningen samt kurser inom ämnet tyska På grund av rektorsbeslutet om att avveckla tyskan på högskolan bör alltså IMF revideras enligt detta. Tyskainriktningen på programmet ska tas bort och den enda inriktningen för tillfället är den allmänna inriktningen. Följande kurser bör tas bort från programmet: Tyska 1 i Tyskland (TYA113) samt Tyska 1 (TYA114). Ersätta Integrerad kommunikation (EFO254) med kursen Marknadsstrategi i praktiken Kursen Integrerad kommunikation (EFO254) tas bort från programmet och ersätts med den nya kursen Marknadsstrategi i praktiken. Likt EFO254 kommer den vara 15hp, på nivå G2F och läses i termin 6, VT1. Bilagor till detta dokument Bilaga 1: Reviderad utbildningsplan Bilaga 2: Reviderad examensmatris Bilaga 3: Reviderad programstruktur Bilaga 4: Programschema för Internationella marknadsföringsprogrammet, 180hp (bifogas som separat PDF-fil med kommentarer)

39 Bilaga 5.3 Förslag till reviderad utbildningsplan GKV08 Internationella marknadsföringsprogrammet 180 hp Utbildningsplanen giltig från HT16 HT19 Behörighet Allmän inriktning Engelska B (områdesbehörighet 2 med förändringar). För den som har betyg från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. Tyska Tyska steg 3 samt Engelska B (områdesbehörighet 2) eller Moderna språk - Tyska 3 (områdesbehörighet A2). Mål Målet med internationella marknadsföringsprogrammet (IMF) är att ge studenterna breda och djupa kunskaper om företag och deras agerande på sina marknader, samt färdigheter inom analys och insamling av information som är viktig för företag när de fattar beslut om sina affärer och agerande på sin marknad. Programmet ger studenten möjlighet att förvärva och utveckla språkfärdigheter, teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och personliga egenskaper. Detta för att ge studenten bästa möjliga förutsättningar att kunna arbeta i internationella verksamheter med kvalificerade arbetsuppgifter. Kurser och utbildningsformer inom programmet ska också förbereda studenten för vidare forskarstudier. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

40 Bilaga 5.3 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Undervisningen sker oftast på svenska, men vissa kurser ges på engelska. När studenten läser profilspråk sker undervisning på det språket och vid utlandsstudier sker undervisningen på det språk som är undervisningsspråk vid det utländska lärosätet. Innehåll Internationella marknadsföringsprogrammet har en pedagogisk idé som bygger på övertygelsen att inlärning och utveckling i första hand är ett resultat av aktivitet hos den som lär och att det sker i samspel med den som lär ut, vilket innebär att studenten lär sig att ta eget ansvar för sina studier och får ett bättre lärande. Studenten utvecklar egenskaper som gör att han/hon klarar av att hantera den osäkerhet som ofta präglar kvalificerade arbetsuppgifter, särskilt i internationella verksamheter. Programmet har en tydlig näringslivskoppling. Studietiden innehåller gästföreläsningar och praktiskt orienterade tillämpningsuppgifter i de företagsekonomiska kurserna. Näringslivskopplingen ger studenten möjlighet att skaffa en unik inblick i stora och små näringslivsfrågor och han/hon får en chans att knyta kontakter utanför högskolans värld. Programmets upplägg: På IMF-programmet läses nivåerna G1N-G2E i företagsekonomi under de tre åren som utbildningen pågår. Studenterna erbjuds att läsa en termin, företagsekonomi eller andra relevanta ämnesområden, vid utländskt universitet. Strukturen på programmet är flexibel eftersom vissa studenter vill åka utomlands en termin, och vissa inte alls. Flera möjligheter finns och de innebär olika val inför terminerna 5-6. IMF år för år: Under programmets första termin ingår kurser i företagsekonomi, som ger en introduktion till företagsekonomiämnet och grundläggande begrepp och centrala modeller inom marknadsföring. Under den andra terminen läses kurser inom områden som är relaterade till personliga kontakter i marknadsföring, projektledning, service management och företagsekonomi

41 Bilaga 5.3 med internationell inriktning. Under termin 3, andra läsåret, läses en fördjupningskurs inom marknadsföring och en kurs i uppsats och metod. Under termin 4 läser studenterna på den allmänna inriktningen språk 15 hp, engelska eller tyska, samt en kurs i informationsdesign, 15 hp. De som valt tyska som inriktning läser 30 hp tyska, antingen som campuskurs eller på plats i Tyskland. Vid Mälardalens högskola (MDH) erbjuds engelska och tyska som främmande språk. I de fall då studenten önskar språk som inte ges vid MDH, får studenten hjälp med att finna lämplig kurs vid annat lärosäte (kan vara på plats eller distans, i Sverige eller utomlands). Vid val av språkstudier vid annat lärosäte kan inte plats garanteras på kurs. Valet av språk utgår från vilket land man sedan vill studera i under utlandsstudierna. Språkstudier rekommenderas starkt, då det finns en stor efterfrågan på arbetsmarknaden gällande detta. Både tyska och engelska är viktiga språk Språkkunskaper är viktiga för svenska företag som gör affärer på internationella marknader (eller utländska företag som gör affärer i Sverige). Därefter, under termin 5 och 6, läses fortsättningskurser i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring. Kunskaperna i marknadsföring fördjupas och utvecklas genom att studera olika aspekter på marknadsföring. Den femte eller sjätte terminen kan läsas utomlands. Utlandsstudierna rekommenderas starkt, inte minst med tanke på personlig utveckling, men även för att få erfarenheter som är värdefulla för arbetsuppgifter relaterade till företags internationella affärer och marknader. Under utlandsstudierna har studenten möjlighet att forma sin utbildning och göra den unik, välja fördjupningskurser inom företagsekonomi eller andra ämnesområden som kan komplettera examensmålen. Årskurs 1 Företagsekonomi: Företagsekonomi, grundkurs, 30 hp Företags internationaliseringsprocess, 7,5 hp Service management, 7,5 hp Personlig kontakt och social påverkan i marknadsföring, 7,5 hp Övriga ämnen: Projektledning, 7,5 hp Årskurs 2 Företagsekonomi: Marknadsföring 2, 22,5 hp Uppsats och metod, 7,5 hp Allmän inriktning: Valbart: Språk: Engelska, 15 hp Tyska, 15 hp Informationsdesign: Design, 15 hp Inriktning tyska:

42 Bilaga 5.3 Valbart: Tyska 1 i Tyskland, 30 hp Tyska 1, 30hp Årskurs 3 Företagsekonomi: Kandidatuppsats, företagsekonomi, 15 hp Valbart 45 hp Företagsekonomi: Internationellt företagande 1, 15 hp Internationell marknadsföring, 15 hp Integrerad kommunikation, 15 hp Marknadsstrategi i praktiken, 15 hp Management i multinationella företag, 15 hp Utlandsstudier: Kurser motsvarande 30 hp i företagsekonomi eller andra relevanta ämnesområden på högskolenivå. Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet Val inom programmet görs till termin 4, 5 och 6. Studenter antagna till programmets allmänna inriktning väljer inför termin 4 mellan engelska, tyska och informationsdesign medan studenter på inriktning mot tyska väljer mellan två olika 30 hp-kurser i tyska där en utförs i Tyskland. Väljer studenten termin 5 för studier utomlands ska kurser i företagsekonomi på nivå G2F och G2E ske termin 6. Väljer studenten att studera utomlands termin 6 läses företagsekonomi G2F och G2E termin 5. Även utlandsstudierna innebär mer aktiva val, då det är fråga om att välja kurser ur det utländska universitets utbud. För de studenter som väljer att läsa hela år 3 på campus, går det att välja en bredare variant där studenten väljer att läsa tre kurser i företagsekonomi på nivå G2F och avslutar med att skriva kandidatuppsats (G2E). Valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna, t ex en student som väljer att inte åka utomlands uppfyller därmed inte kraven för en examen med inriktning internationell marknadsföring. Däremot kan dessa studenter istället ansöka om en Filosofie Kandidatexamen med huvudområde Företagsekonomi (se punkt två nedan). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi med inriktning mot Internationell marknadsföring (Degree of Bachelor of Science in Business Administration with Specialization in International Marketing) Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi (Degree of Bachelor of Science in Business Administration)

43 Bilaga 5.3 Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart (studiehandledningen). Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolan webbplats.

44 Reviderad examensmatris Bilaga 5.4

45 Reviderad programstruktur IMF Bilaga 5.5

46 Bilaga 6.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1: Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärende 2019/0064 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 8 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09). Revideringen föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt. Utbildningsplanen reviderades senast den 8 februari 2017 att gälla från höstterminen 2017 (dnr 2016/2584), då utskottet bland annat beslutade att införa tyska som nytt huvudområde för examen samt att införa svenska som andraspråk som nytt profilämne. Vid den tidpunkten hette programmet kandidatprogrammet för språk och humaniora med inriktning mot kommunikation. Sedan höstterminen 2018 heter programmet språk- och kommunikationsprogrammet, genom beslut i utskottet den 16 augusti Faktasammanställning Akademin har lämnat en ansökan med redogörelser och motiveringar till de önskade förändringarna och beskrivning av ärendets beredning samt ett förslag på ny utbildningsplan. Då förändringen innebär att ett huvudområde för examen helt tas bort samt att en valbar kurs byts ut, påverkas inte studentens möjlighet att uppnå examensmålen för kvarvarande huvudområden (kandidatexamen i engelska respektive svenska) och någon examensmatris bifogas därför inte. Kurser och examen i tyska tas bort Rektor har i högskolans verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) för 2019 (dnr 2018/0971), gett akademi UKK i uppdrag att påbörja avveckling av kandidatexamen i tyska samt verksamheten inom ämnet (s 25). Som en del av uppdraget föreslår akademin att ta bort kurserna i tyska och därmed också kandidatexamen i tyska som examensutgång. Detta innebär också att behörighetskravet till programmet behöver ändras med avseende på krav på språkkunskaper utöver engelska. Ny valbar kurs inom svenska Utöver avvecklingen av tyska inom programmet önskar också akademin införa en ny valbar kurs inom svenska i årskurs 3. Den nya kursen, Språk i Norden, 7,5 hp, möjliggör behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och ersätter kursen Samtalsanalys, 7,5 hp.