Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 15 december

Transkript

1 KALLELSE Nr 6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdagen den 15 december Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl ca Besked om förhinder att delta vid fakultetsnämndens sammanträde lämnas till Helena Eken Asp senast måndag via epost: eller tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Frånvarande Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Joel Lindsten Studeranderepresentant Zainab Heidar Studeranderepresentant Karin Sandberg Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Stina Edqvist Extern ledamot Adjungerade: Cecilia Lindh Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bozena Guziana Ordförande för rekryteringskommittén 5 Christina Lönnheden Universitetsadjunkt 6 Anette Sandberg Programföreträdare för förskollärarprogrammet 12 Tjänstemän: Andreas Boberg Biträdande chef LKA Helena Eken Asp Sekreterare/ Handläggare LKA Johan Hellstrand Handläggare LKA 8-10 Julia McNamara Handläggare LKA Hanna Millberg Handläggare LKA 15

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Ärende Åtgärd Underlag Tid 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Beslut 2 Ftb 3. Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Ftb 4. MBL med fackliga organisationer Information 4 Ftb 5. Rapport från rekryteringskommittén Föredragande Bozena Guziana Information 5 Ftb Bil 5: Strategisk kompetensförsörjning vid Mälardalens högskola Föredragande Christina Lönnheden Information 6 Ftb 9.30 Kaffepaus ca Revidering av doktorandreglerna avseende förtydligande av huvudhandledare och handledares anställningsgrad vid MDH Föredragande Andreas Boberg Beslut 7 Ftb Bil 7: Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2017 Föredragande Johan Hellstrand Beslut 8 Ftb Bil 8: Återrapport kvalitetssäkring av forskarutbildningen vid MDH Föredragande Anne Söderlund Information 9 Ftb Bil 9: Utredning av förutsättningarna för nämnden att utvärdera ytterligare ett forskarutbildningsämne under 2017 Föredragande Johan Hellstrand Beslut 10 Ftb Bil 10: Jämförelse mellan utbildningsplaner och programscheman läsåret 2016/2017 Föredragande Helena Eken Asp Information 11 Ftb Bil 11: Lunch ca Rapport om självvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets pilotutvärdering av förskollärarutbildningen Föredragande Anette Sandberg Information 12 Ftb Utse läsgrupp för självvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets utvärdering av hållbar utveckling Föredragande Julia McNamara Beslut 13 Ftb Bil 13: Riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram Föredragande Helena Eken Asp och Julia McNamara Beslut 14 Ftb Bil 14: Kaffepaus ca

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Ärende Åtgärd Underlag Tid 15. Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora Föredragande Hanna Millberg Beslut 15 Ftb Bil 15: Avstämning av pågående arbete med högskolans interna kvalitetssäkringssystem för forskning och utbildning Föredragande Lene Martin Beslut 16 Ftb Bil 18: Rapporter Föredragande Lene Martin, Anne Söderlund och Cecilia Lindh Information 17 Ftb Anmälan av delegationsbeslut Information 18 Ftb Mötet avslutas

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse NN att jämte ordförande justera protokollet. 3. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 4. MBL med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut lämnas för MBL till de fackliga organisationerna SACO och OFR. Föredragande: fakultetsnämndens sekreterare Helena Eken Asp Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt MBL.

5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport från rekryteringskommittén Information om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Bozena Guziana, ordförande i rekryteringskommittén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

6 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Strategisk kompetensförsörjning vid Mälardalens högskola Fakultetsnämnden beslutade den 9 juni att under hösten 2016 bjuda in Christina Lönnheden till ett av nämndens möten. Vid nämndens möte den 15 december kommer Christina för att informera och diskutera strategisk kompetensförsörjning vid Mälardalens högskola med fakultetsnämnden. Föredragande: Christina Lönnheden, universitetsadjunkt i pedagogik Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet -

7 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av doktorandreglerna avseende förtydligande av huvudhandledare och handledares anställningsgrad vid MDH Diarienummer: 2016/1961 Handläggare: Andreas Boberg Under höstterminen 2016 har utskotten för utbildning på forskarnivå respektive forskning och fakultetsnämndens berett revidering av regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola, de så kallade doktorandreglerna, inför rektors beslut. Fakultetsnämndens beredde ärendet den 22 september 2016 och nämnden uppmärksammade att skrivningen / /, men någon av huvudhandledaren eller handledaren ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan [avsnitt 2.4 Krav på handledning, femte stycket, sid 11] öppnar för tolkning av det faktiska anställningskravet, men nämnden beslutade inte om någon justering av formuleringen. Problematiken ligger i formuleringen sin huvudsakliga anställning vilket kan kopplas till den enskilda personens situation snarare än att säkerställa att huvudhandledaren eller handledaren är anställd om minst 50 procent vid MDH. Exempelvis antyder formuleringen att en huvudhandledare eller handledare kan vara anställd vid en arbetsgivare om en procent, två procent vid MDH och pension som övrig finansiering och då uppfylla MDH:s krav att huvudhandledaren eller handledare har sin huvudsakliga anställning vid högskolan. Tolkningsbarheten lyftes av föredragande tjänsteman till rektor i samband med tänkt rektorsbeslut den 20 oktober Rektor valde att återremittera ärendet med uppdrag att skrivningen ska förtydligas så att det är en entydig formulering. Fakultetsnämnden har att föreslå rektor en entydig formulering som fångar in den kvalitetsaspekt som kravet ska lösa. Föredragande: Andreas Boberg, biträdande chef på ledningskansliet Förslag till beslut att föreslå rektor följande formulering: / /, men någon av huvudhandledaren eller handledaren ska ha en anställning om minst 50 procent vid högskolan. att motsvarande justering görs i övergångsregel 5.2. Ärendets beredning Regelbundet sedan våren 2013 har utskottet för forskarutbildning och ämnesföreträdare för forskarutbildningsämnena deltagit under fördjupningsmöten där dels enskilda sakfrågor diskuterats och dels ett tidigt utkast av föreliggande dokument. Slutsatser från dessa möten har beaktats i liggande förslag på doktorandreglerna. Utförandet av revideringen av regeldokumentet har genomförts av handläggare vid tidigare utbildnings- och forskningssektionen (numera ledningskansliet) i samråd med prodekan för forskning och forskarutbildning. Reviderat förslag på doktorandreglerna har behandlats på forskarutbildningsutskottets sammanträde den 30 augusti 2016 och på forskningsutskottets sammanträde den 31 augusti Fakultetsnämnden behandlade ärendet vid dess sammanträde den 22 september. Vidare har högskolejuristerna getts möjlighet att lämna synpunkter på liggande förslag. I sam-

8 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 band med att rektor skulle fatta beslut om reviderade doktorandregler lyfte föredragande tjänsteman den diskussionen i fakultetsnämnden gällande en formulering i avsnittet 2.4 Krav på handledning, femte stycket. Då skrivningen kunde tolkas på flera sätt valde rektor att återremittera ärendet så att en entydig formulering kunde tas fram. Ärendet har efter återremitteringen återigen beretts av utskottet för forskarutbildning den 22 november och utskottet för forskning den 23 november. Underlag Bilaga 1 Förslag på reviderad Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Tidigare underlag i ärendet återfinns i möteshandlingar till fakultetsnämndens beslut den 22 september 2016, dnr 2016/263, 65. Delges -

9 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2017 Diariernummer: 2016/2132 Handläggare: Johan Hellstrand I förslaget till MDH:s budget för 2017 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas årligen av fakultetsnämnden enligt de bifogade kriterierna för stöd fastslagna av nämnderna 2009 (Dnr MDH ) Föredragande: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att stödja kursen Ethical Issues in Research, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att stödja kursen Academic Writing, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 2, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 Ärendets beredning Akademierna har genom e-post den 12 oktober 2016 informerats om möjligheten att inkomma med en prioriterad förteckning med förslag till kurser på forskarnivå att genomföra under 2017, av högskolegemensam relevans. Till den prioriterade listan skall bifogas en särskild ansökningsmall ifylld per kurs samt kursplaner för varje föreslagen kurs där det framgår vem som är kursansvarig samt en kort beskrivning av kursens syfte, innehåll, lärandemål och omfattning. Kursplanen skall även ange tidpunkt under 2017 för kursens genomförande. Inkomna förslag behandlas av utskottet för forskarutbildning. Utskottets bedömning och prioriteringar av inkomna ansökningar kommer göras enligt nämndens principer för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. (Se bilaga) Fakultetsnämnden fattar beslut om tilldelning av stöd till kurs. Utskottet för forskarutbildning har behandlat ärendet vid sammanträde den 22 november Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Beslutspromemoria med sammanställning av akademiernas förslag på högskolegemensamma kurser Fakultetsnämndens kriterier för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser

10 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Kursförslag UKK Data analysis for PhD students Kursförslag UKK Ethical Issues in Research Kursförslag UKK Academic Writing Kursförslag IDT Deltagarbaserad forskning I Kursförslag IDT Deltagarbaserad forskning II Kursförslag EST Gas Turbine Technology Kursförslag EST Future Energy Systems Kursförslag EST Scholarly publication: How to get your research published and to enhance its impacts Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer

11 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Återrapport kvalitetssäkring av forskarutbildningen vid MDH Diarienummer: 2016/2801 Handläggare: Johan Hellstrand Prodekan för forskning och forskarutbildning har med stöd från dåvarande utbildnings- och forskningssektionen under våren 2016 träffat respektive akademiledning för avstämning av hur akademin ser på kvalitetssäkring av forskarutbildningen samt hur akademin ser på universitetskanslersämbetets (UKÄ) kommande utvärderingar av utbildning på forskarnivå och hur akademin förbereder för utvärderingarna. Slutsatserna från akademierna är samlade i bifogade rapport. Föredragande: Anne Söderlund, prodekan för forskning och forskarutbildning Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna. Ärendets beredning Sammanfattning och slutsatser i rapporten föredrogs i en preliminär återrapportering till fakultetsnämnden vid sammanträdet den 27 oktober Rapporten har föredragits i utskottet för forskarutbildning vid sammanträde den 22 november Underlag Bilaga 1 Återrapport till fakultetsnämnden avseende kvalitetssäkring av forskarutbildning vid MDH Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildning

12 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Utredning av förutsättningarna för nämnden att utvärdera ytterligare ett forskarutbildningsämne under 2017 Diarienummer: 2016/2799 Handläggare: Johan Hellstrand Universitetskanslersämbetet (UKÄ) inleder i januari 2017 utvärderingar av forskarutbildningen nationellt. Cirka en tredjedel av alla forskarutbildningar kommer att granskas inom en sexårsperiod. Av de ämnen som definierats av UKÄ för granskning under 2017 finns dock inga som är aktuella för MDH. Lärosätet har därför möjlighet att under året fortsätta med förberedelser inför UKÄ:s utvärderingar och genomföra granskningar inom ramen för MDH:s eget kvalitetssystem. Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna har gjorts som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Granskningarna har också varit förberedelser inför UKÄ:s kommande utvärderingar. De ämnen som utvärderats är: Innovation och design (2010), didaktik (2011), industriell ekonomi och organisation (2011), energi- och miljöteknik, matematik/tillämpad matematik (2012), datavetenskap (2013). Utvärderingen av datavetenskap gjordes inom ramen för UKÄ:s pilotutvärderingar 2015/2016. Föredragande: Johan Hellstrand, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att avvakta den interna utvärderingen av forskar-utbildningsämnet vårdvetenskap 2017 innan ytterligare ett forskarutbildningsämne utöver vårdvetenskap utvärderas Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 27 oktober 2016 (Ärendenr 2016/264) att uppdra till forskarutbildningsutskottet att utreda möjligheterna att ytterligare ett forskarutbildningsämne utvärderas under 2017 enligt nämndens rutin för utvärdering av forskarutbildningen per ämne. Ärendet behandlades av utskottet för forskarutbildning vid sammanträde den 22 november Utskottet beslutade rekommendera nämnden att avvakta med ytterligare utvärderingar av forskarutbildningsämnen. Underlag Bilaga 1 BeslutsPM Utredning av eventuell ytterligare utvärdering av forskarutbildningsämne 2017

13 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Delges Akademichefer samtliga akademier, samordnare för forskarutbildningen samtliga akademier, forskningsledare samtliga akademier

14 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Jämförelse mellan utbildningsplaner och programscheman läsåret 2016/2017 Diarienummer: 2016/2227 Handläggare: Helena Eken Asp Fakultetsnämnden uppdrog den 22 september akademicheferna att säkerställa att utbildningsplaner och programscheman överensstämmer samt att inkomma med beskrivningar av de rutiner som finns för att säkerställa detta senast den 1 december. Samtliga akademier har nu skickat in beskrivningar av de rutiner som finns för att säkerställa att utbildningsplaner och programscheman överensstämmer. Föredragande: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut: att notera informationen. Ärendets beredning Akademierna har inkommit med beskrivningar av de rutiner som finns för att säkerställa att utbildningsplaner och programscheman överensstämmer. Underlag i ärendet Bilaga 1 Beskrivning rutiner för utbildningsplaner och programscheman vid EST Bilaga 2 Beskrivning rutiner för utbildningsplaner och programscheman vid HVV Bilaga 3 Beskrivning rutiner för utbildningsplaner och programscheman vid IDT Bilaga 4 Beskrivning rutiner för utbildningsplaner och programscheman vid UKK Delges Akademichefer, utbildningsledare.

15 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapport om självvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets pilotutvärdering av förskollärarutbildningen Diarienummer: 2016/0463 Handläggare: Julia McNamara Under 2016 och 2017 genomför Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en pilotomgång för att testa metoden för utbildningsutvärdering i det nya nationella kvalitetssäkringssystemet. Föremål för pilotutvärderingen är förskollärar- och grundlärarutbildningar vid åtta lärosäten. Vid MDH utvärderas förskollärarutbildningen. Utbildningsutvärderingarna ska dels kontrollera utbildningarnas faktiska förhållanden och resultat, dels bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna. Bedömningen görs av en bedömargrupp utsedd av UKÄ och underlag för bedömning utgörs av lärosätets självvärdering, slumpvis utvalda självständiga arbeten, intervjuer med företrädare för utbildningen och studerande samt nationell statistik om genomströmning. Utifrån bedömargruppens yttrande beslutar UKÄ om utbildningen håller hög kvalitet. De utbildningar som i piloten får omdömet hög kvalitet kommer inte att genomgå ytterligare granskning. Om en utbildning däremot inte bedöms ha hög kvalitet i pilotutvärderingen kommer den att inkluderas i ordinarie granskning. Högskolans självvärdering har tagits fram utifrån vägledning från UKÄ. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har varit ansvarig för detta arbete. För att kvalitetssäkra självvärderingen, har den genomgått en av akademin utarbetad granskningsprocess, med syfte att samla in synpunkter och förslag på förbättringar. Självvärderingen lämnas till UKÄ den 14 december Föredragande: Anette Sandberg, programföreträdare för förskollärarprogrammet Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning MDH:s deltagande i pilotutvärderingen leds av en projektgrupp vid akademi UKK, bestående av programföreträdare för förskollärarprogrammet, vice akademichef samt utbildningsledare. Ledningskansliet bidrar med visst stöd vad gäller samordning och återkoppling till fakultetsnämnden. Självvärderingen har genomgått granskning, med både externa och interna granskare. Inom ramen för denna har även en hearing genomförts. Utifrån granskningen har självvärderingen omarbetats och lämnas till UKÄ efter rektorsbeslut. Underlag - Delges Akademichef UKK

16 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Utse läsgrupp för självvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets utvärdering av hållbar utveckling Diarienummer: 2016/2402 Handläggare: Julia McNamara Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån kravet i högskolelagen (1 kap. 5 ) att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fokus för utvärderingen är utbildning för hållbar utveckling (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Varje lärosäte ska beskriva detta i en självvärdering utifrån en av UKÄ fastställd vägledning med anvisningar och bedömningsgrunder. Vägledningen publiceras den 7 december 2016 och upptaktsmöte med UKÄ äger rum den 13 december Internt vid MDH samordnas arbetet med högskolans självvärdering av fakultetsnämnden med stöd från utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Underlag kommer att inhämtas från olika delar av högskolan. Självvärderingen ska lämnas till UKÄ den 7 mars Som ett led i att säkra kvaliteten på självvärderingen utser fakultetsnämnden en läsgrupp med uppgift att granska och lämna synpunkter på dokumentet. Läsgruppen består förslagsvis av 3-4 ledamöter från fakultetsnämnden, utskottet för forskarutbildning och/eller utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Preliminär period för granskning är februari Föredragande: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att utse NN att granska och kommentera högskolans självvärdering inom ramen för Universitetskanslersämbetets utvärdering av hållbar utveckling, samt i övrigt notera informationen. Ärendets beredning Planering av det interna arbetet med utvärderingen har gjorts av dekanerna tillsammans med handläggare vid ledningskansliet. Avstämning har gjorts med rektors ledningsgrupp. Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 UKÄ:s vägledning för utvärdering av hållbar utveckling Tidplan för utvärderingen

17 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Delges Akademichefer

18 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram Diarienummer: 2015/2228 Handläggare: Helena Eken Asp och Julia McNamara Fakultetsnämnden gav den 14 april 2016 i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Resultatet av arbetet i utskottet presenterades för fakultetsnämnden den 22 september Fakultetsnämnden beslutade då att uppdra till ledningskansliet att ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt att dessa riktlinjer ska fastställas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Föredragande: Helena Eken Asp och Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att att inte fastställa särskilda riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, ett tillägg av en, för utbildningsprogrammet, ny examensutgång är att betrakta som en revidering men att det i beredningen av ett sådant ärende alltid ska ingå en extern granskning, inkludera en skrivning om vad som gäller vid tillägg av en examensutgång enligt ovan i högskolans regler för utbildningsplaner, samt i övrigt lägga informationen till handlingarna. Ärendets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har inledningsvis utarbetat ett förslag på principer som har diskuterats i fakultetsnämnden. Med utgångspunkt i utskottets skrivelse samt nämndens diskussioner, har därefter förslag på riktlinjer tagits fram av utbildnings- och forskningshandläggare på ledningskansliet. Utskottet har berett förslaget och lämnat förslag på ändringar av riktlinjerna. Underlag Bilaga 1 Utskottets beslut i ärendet Delges -

19 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora Diarienummer: 2016/2584 Handläggare: Hanna Millberg Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Utbildningsprogrammet har under de senaste åren genomgått stora förändringar, avvecklingen av huvudområdena franska och spanska vid MDH medförde att valmöjligheterna för studenterna minskats. I dagsläget kan studenterna välja kurser inom programmet så att de uppnår examensfordringarna för kandidatexamen med svenska eller engelska som huvudområde. Akademin vill nu genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot denna examensutgång är bedömningen i samråd med dekan att utbildningen skall granskas externt. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation gå vidare i granskningsprocessen, utse Per Simfors och Petra Platen som granskare, granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för kandidatexamen, med särskilt fokus på huvudområdet tyska, samt att granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari Ärendets beredning Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora har tagits fram av programansvarig för programmet, programsamordnare och utbildningsledare. Synpunkter har inhämtats från studenter och branschråd. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid ledningskansliet. Underlag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 BeslutsPM Akademins ansökan Förslag till reviderad utbildningsplan

20 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Bilaga 4 Bilaga 5 Examensmatris Lärarkompetensmatris Delges Akademichef UKK, Administrativ chef UKK, Utbildningsledare UKK

21 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Avstämning av pågående arbete med högskolans interna kvalitetssäkringssystem för forskning och utbildning Diarienummer: 2015/2295 Handläggare: Andreas Boberg Rektor tillsatte i september 2015 en arbetsgrupp att ta fram ett förslag på ett intern kvalitetssystem för utbildning och forskning. Arbetsgruppen bestod av prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och prodekan för forskning och forskarutbildning med stöd av förvaltningen i form av utbildnings- och forskningssektionen. Med anledning av den omstrukturering som skedde vid högskolan i januari 2016, då tidigare rektor fick uppdraget som statssekreterare, ersatte vikarierande rektor prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå med dekan, som utsågs att ingå och leda det interna arbetet. I samband med rektorsbeslutet, den 19 april 2016, förlängdes även arbetsgruppens uppdrag till att sträcka sig till årsskiftet. Uppdatering av det interna arbetet sedan avstämningen vid fakultetsnämndens internat oktober 2016 Arbetsgruppen har jobbat vidare med dokumentet utifrån den diskussion som fakultetsnämnden hade vid dess internat den oktober Vidare skickades det reviderade förslaget på internremiss under november Remissvaren föranledde att arbetsgruppen, utifrån input från styrgruppen, införde ytterligare justeringar i dokumentet till dess nuvarande form. Föreliggande förslag på kvalitetssäkringssystem kommer att diskuteras gemensamt i rektors lednings- och dekangrupp den 12 december. Föredragande: Lene Martin, dekan Förslag till beslut att lämna följande medskick till arbetsgruppen för kvalitetssystemet för utbildning och forskning vid MDH: att notera informationen. Ärendets beredning Genom arbetsgruppens återkommande möten, löpande avstämningar i fakultetsnämnden, vid professors- och docentdialoger samt rektors dekangrupp och genom inhämtande av synpunkter från utbildningsledare, akademier och studentkåren (främst genom den internremiss som skickades ut i november 2016, men även utifrån den särskilt riktad förfrågan under mars 2016).

22 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Underlag Bilaga 1 Utkast på MDH:s interna kvalitetssäkringssystem Delges -

23 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Rapporter Dekan och prodekan rapporterar som händelser sedan fakultetsnämndens senaste sammanträde. Ordförande för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå rapporterar från utskottets senaste möte. Förslag till beslut att notera informationen.

24 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande / Anmälan av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus, prodekan och utskott på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: Datum Beslut Antagning till forskarutbildning av Ying Yang, EST ämnet industriell ekonomi och organisation Beviljande av disputation Betuel Canhanga, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Xiaomin Qi, UKK ämnet matematik/tillämpad matematik Beviljande av försvar av licentiatuppsats Tobias Holstein, IDT ämnet datavetenskap Revidering av utbildningsplan för textdesign - informationsdesign Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i produktion och produktdesign Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik Revidering av utbildningsplan för produkt- och processutveckling - produktion och logistik - masterprogram Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem Revidering av utbildningsplan för datavetenskapliga programmet Revidering av utbildningsplan för innovationsprogrammet Revidering av utbildningsplan för Financial Engineering Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Revidering av utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem Revidering av utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i programvaruteknik Revidering av utbildningsplan för kammarmusikprogrammet Revidering av utbildningsplan för international Business Management

25 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr6:2016 Fakultetsnämndens ordförande /265 Förslag till beslut att notera informationen. 19. Mötet avslutas

26 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 5.1 Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, HVV Sista ansökningsdag: fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 2016/1371 Professor i företagsekonomi med inriktning organisation. Anhållan inkom (2016/0037) Sista ansökningsdag Ref.nr. 2016/1222 Ansökan om befordran till professor i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: Ansökan om pedagogisk meritering enligt pedagogiska kompetenssteggen. 7 Beslut om sakkunniga -Gerd Lindgren, Karlstads universitet Inkommit godkänt -Per Nilsen, Linköpings universitet Inkommit godkänt 11 Beslut om sakkunniga -Jukka Vuori, Arbetsmiljöinstitutet Helsingfors Inkommit godkänt -Kristina Westerberg, Umeå universitet Inkommit godkänt 8 sökande Beslut om sakkunniga Margareta Asp -Arja -Ieero Beslut om sakkunniga -Berit Lundman, Umeå universitet Deadline Beslut om sakkunniga -Karin Apelgren vid Uppsala universitet Inkommit Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Mia Eriksson, Lena Hallström, Jonas Lindblom Sammanträde Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Håkan Sandberg och vice ordförande Bozena Guziana, Jane P Ståhle, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Agneta Brav, Inger Holmström Protokoll skrivs Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana RB Arbete pågår Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana 1

27 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 5.1 Ref.nr. 2016/1738 Senior Lecturer in English Studies, UKK Sista ansökningsdag: Stefan Ekekrantz vid Stockholms universitet Inkommit - Katarina Winka vid Umeå universitet 17 sökande Beslut om sakkunniga -Virginia Langum vid Umeå universitet Pekka Lintunen vid Universitetet i Åbo Sammanträde , sammanträdet nr Protokoll skrivs Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. Akademiledamöter: Ref.nr. 2016/2202 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: sökande Sakkunniga: Rekryteringskommitté bildad Ordförande Håkan Sandberg, vice ordförande Bozena Guziana. 2

28 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 5.1 Ref.nr. 2016/1876 Ansökan om befordran till professor i energiteknik, EST Ansökan inkom Eva Thorin Beslut om sakkunniga Prof Umberto Desideri vid Universitetet i Pisa, Italien S.K. Chou, Professor, Department of Mechanical Engineering, National University of Singapore (NUS) Deadline: Ej klar Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Thomas Wahl, Erik Dahlquist och Jinyue Yan Ref.nr. 2016/2247 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap, IDT Ansökan inkom Jan Carlson Godkända sakkunnigutlåtanden Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Radu Dobrin, Hans Hansson RB Sammanträde Ref.nr 2016/2061 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ref.nr 2016/2399 Ansökan om att antas som docent i pålitlig programvara, IDT Thomas Larsson Barbara Gallina Beslut om sakkunnig: - Anders Ynnerman, Linköpings universitet Deadline Beslut om sakkunnig: Simin Nadjm-Tehrani, Linköpings universitet Deadline Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Rekryteringskommitté ska bildas Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande Håkan Sandberg. Ref.nr. 2016/1226 Universitetslektor i elektronik, IDT Sista ansökningsdag sökande Beslut om sakkunniga: Ylva Bäcklund, Uppsala universitet Deadline Dag Stranneby, Örebro universitet 3 Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Bozena Guziana, vice ordförande, Håkan Sandberg: Akademiledamöter: Fredrik Ekstrand, Mikael Ekström, Magnus Otterskog

29 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Bilaga 5.1 Deadline Sammanträde 4

30 Bilaga (40) Regler för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola Beslutsdatum: 2016-xx-xx Beslutsfattare: Rektor Diarienummer: 2016/1961 Ansvarig: Ledningskansliet Dokumenttyp: Regelverk Datum för ikraftträdande: 2016-xx-xx Giltig t.o.m.: Tillsvidare Datum för senast revision: Tre år efter ikraftträdande Föreliggande dokument ersätter tidigare dokument Regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola, dnr MDH /12 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1 Webb: Postadress: Box 325, Eskilstuna Postadress: Box 883, Västerås E-post: registrotor@mdh.se Tfn: Fax: Tfn: Fax: Org.nr.:

31 Bilaga 7.1 Innehåll 1. Inledning Doktorandreglerna Definitioner av begrepp Målgrupper för doktorandreglerna Högskolans rätt att bedriva forskarutbildning Mål för forskarutbildningen Generella regler för forskarutbildning vid MDH Terminstider Antagning Finansieringskrav Krav på handledning Övergång av doktorand från annat lärosäte Allmän studieplan för forskarutbildning Individuell studieplan för doktorand Forskarutbildningskurser Krav på kursdokumentation Deltagande i forskarutbildningskurs Tillgodoräknande av tidigare utbildning Uppföljning av forskarstudierna Doktorandinflytande över forskarutbildningen Doktoranders rätt till hälsovård, socialt stöd och försäkringar Doktoranders rättighet till semester Doktoranders rätt till stödåtgärder vid funktionsnedsättning Doktoranders rätt till studieuppehåll och studieavbrott Indragning av resurser och avskiljande av doktorander Indragning av resurser Avskiljande Disciplinära åtgärder mot doktorander Doktoranders möjlighet att överklaga beslut fattade av MDH Examen på forskarnivå Doktorsexamen Krav på kursfordringar Krav på doktorsavhandlingen Förhandsgranskning av doktorsavhandlingen Ansökan om att få disputera Offentliggörande/ Spikning av doktorsavhandling Distribution av avhandling

32 Bilaga Disputation Opponent vid disputation Betygsnämnd vid disputation Reservledamot till betygsnämnd vid disputation Betyg på doktorsavhandlingen Licentiatexamen Krav på kursfordringar Krav på licentiatuppsats Förhandsgranskning av licentiatuppsats Ansökan om att få försvara licentiatuppsats Offentliggörande av licentiatuppsats Distribution av licentiatuppsats Licentiatseminarium Opponent vid licentiatseminarium Betygsnämnd vid licentiatseminarium Reservledamot till betygsnämnd vid licentiatseminarium Betyg på licentiatuppsats Examensbenämning på examina på forskarnivå vid MDH Examensbevis Arvode till extern granskare, opponent och betygsnämnd vid disputation eller licentiatseminarium Anställning som doktorand Annonsering av anställning som doktorand Akademitjänstgöring Bisyssla Tjänsteförseelse/Tjänstefel Försäkring Semester Övergångsregler Krav på begränsat antal doktorander per huvudhandledare (avsnitt 2.4) Krav på att någon av huvudhandledare eller handledare ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan (avsnitt 2.4) Krav på vetenskaplig kompetens hos granskare vid förhandsgranskning av doktorsavhandling eller licentiatuppsats (avsnitt och 3.2.3) Krav på reservledamot vid ansökan om disputation (avsnitt och ) Krav på vetenskaplig kompetens hos opponent vid disputation (avsnitt 3.1.8)

33 Bilaga Krav på avsaknad av doktorand-handledarförhållande (avsnitt och 3.1.9) Bilaga 1 Licentiatexamen Bilaga 2 Doktorsexamen

34 Bilaga 7.1 Förkortningar FL Förvaltningslag (SFS 1986:223) HAN Högskolans avskiljandenämnd HF Högskoleförordningen (SFS 1993:100) HL Högskolelag (SFS 1992:1434) kap. kapitel LOA Lag om offentlig anställning (SFS 1994:260) MDH Mälardalens högskola PAN Personalansvarsnämnd SFS Svensk författningssamling UKÄ Universitetskanslersämbetet ÖNH Överklagandenämnden för högskolan 5

35 Bilaga Inledning 1.1. Doktorandreglerna Föreliggande dokument, som i det efterföljande benämns doktorandreglerna, innehåller nationella såväl som lokala regler som ska tillämpas för all forskarutbildning som bedrivs vid Mälardalens högskola, MDH. Den första versionen av doktorandreglerna beslutades av rektor Detta är den andra versionen av doktorandreglerna, första revisionen. Doktorandreglerna anses vara en lägstanivå för en väl fungerande forskarutbildning. Reglerna i detta dokument gäller för samtliga doktorander som antagits till forskarutbildning vid MDH, oavsett om antagningsdatum var före dokumentversionens ikraftträdande. Doktoranden har dock alltid rättigheten att följa forskarutbildningsämnets allmänna studieplan som var gällande då doktoranden antogs. Införandet av en ny regel, som riskerar att försvåra genomförandet av befintliga doktoranders forskarutbildning, regleras med övergångsregler som under en begränsad tidsperiod undantar berörda personer från den nya regeln. Respektive akademi kan ha ytterligare lokala regler som doktorander antagna vid akademin måste följa. Akademins regler får inte vara motstridiga de regler som återfinns i doktorandreglerna. Därtill kan ett forskarutbildningsämne ha specifika regler för samtliga doktorander antagna till ämnet. Sådana regler återfinns i den allmänna studieplanen för ämnet. Som komplement till doktorandreglerna finns studiehandboken för utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola. Studiehandboken utgör ett mer riktat processtöd och preciserar reglerna som återfinns i föreliggande dokument eller beskriver praxis vid MDH för vissa moment i forskarutbildningen. I de fall olika tolkningar kan göras mellan skrivningar i doktorandreglerna och studiehandboken är doktorandreglernas skrivning överordnat studiehandbokens skrivning Definitioner av begrepp - Doktorand avser en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå enligt 1 kap. 4 högskoleförordningen 6

36 Bilaga 7.1 (1993:100), HF. Begreppet doktorand innefattar samtliga studenter som genomgår en utbildning på forskarnivå oberoende av finansieringsform eller om utbildningen avses avslutas med en licentiatexamen eller en doktorsexamen. - Avhandling avser i detta dokument både doktorsavhandling och licentiatuppsats. Om endera arbete benämns enskilt används doktorsavhandling respektive licentiatuppsats Målgrupper för doktorandreglerna Reglerna i detta dokument riktar sig både till blivande och antagna doktorander såväl som annan personal vid högskolan som arbetar med frågor rörande utbildning på forskarnivå. Även personer verksamma utanför MDH och som bistår forskarutbildningen vid MDH på något sätt omfattas även av reglerna och ska därmed följa doktorandreglerna Högskolans rätt att bedriva forskarutbildning Av 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434), HL, framgår att examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten. Vidare framgår av 1 kap. 12 HL att den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om tillstånd att utfärda examina 1) på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet. Av 2, andra punkten, i förordning med instruktion för Universitetskanslersämbetet (2012:810) framgår att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ansvarar för prövning av frågor om examenstillstånd enligt 1 kap. 11, 12, 14 och 15 HL. Högskolor kan därmed ansöka hos och erhålla rätten av UKÄ att utfärda examen på forskarnivå inom ett avgränsat forskarutbildningsområde enligt 1 kap. 12, HL och 6 kap. 5c HF. Högskolor som har erhållit rättigheten att examinera inom ett forskarutbildningsområde har i enlighet med 6 kap. 25 HF rätt att inrätta forskarutbildningsämnen Mål för forskarutbildningen Utbildning på forskarnivå ska väsentligt bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper, enligt 1 kap. 9a HL. Vidare ska utbildning på forskarnivå, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning enligt 1 kap. 9a HL. Högskoleförordningens andra bilaga anger de 7

37 Bilaga 7.1 allmänna krav och examensmål på kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt som ska uppfyllas för att erhålla en examen på forskarnivå. De allmänna kraven och målen är återgivna i detta dokument; Bilaga 1 Licentiatexamen respektive Bilaga 2 Doktorsexamen. Efter genomgången forskarutbildning ska doktoranden ha uppnått de kunskaper och färdigheter som finns beskrivna i de nationella examensmålen för utbildning på forskarnivå såväl som de lokala examenskrav som satts upp för respektive forskarutbildningsämne. De lokala examenskraven avser främst kursfordringar och krav på avhandlingsarbete, men kan gälla specifika kompetenser. Lokala examenskrav återfinns i respektive ämnes allmänna studieplan. 2. Generella regler för forskarutbildning vid MDH 2.1. Terminstider Rektor fastställer genom föreliggande dokument terminstider för forskarutbildningen. Utbildningsmoment såsom disputation och försvar av licentiatuppsats ska genomföras under terminstid. Vårterminen sträcker sig från och med den första måndagen efter trettondagen till och med tisdag före midsommar. Höstterminen sträcker sig från och med första måndagen i tredje veckan i augusti till och med fredagen före julafton Antagning Antagning av doktorand till forskarutbildning vid MDH följer den vid högskolan fastställda antagningsordningen. 1 Krav på denna framgår av 6 kap. 3 HF andra stycket. 1 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, dnr MDH /10 (reviderad 2014). 8

38 Bilaga 7.1 Behörighetskrav och urvalsgrunder för antagning till ett forskarutbildningsämne återfinns i den allmänna studieplanen för ämnet. I enlighet med 7 kap. 34 HF får endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 7 kap. 36 HF antas till utbildning på forskarnivå. Genom att akademichefen godkänner en ansökan om antagning av doktorand garanterar ansvarig akademi att tillräckliga resurser finns för hela den tilltänkta studieperioden. För doktorander som efter antagning till forskarutbildning ska anställas som doktorand åtföljs antagningen till forskarutbildningen även av ett anställningsbeslut enligt särskild ordning Finansieringskrav Utbildning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt. Förordnat är att en doktorand endast får antas till forskarutbildning om den sökande anställs som doktorand, beviljas utbildningsbidrag 2 eller om MDH bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra respektive åtta år gällande för licentiatexamen respektive doktorsexamen enligt 7 kap. 36 HF. För doktorander som vid antagning genomgår sin forskarutbildning inom ramen för en anställning utanför högskolan, ska ansvarig akademi vid MDH stå för finansieringen om doktorandens anställning upphör under berättigad forskarutbildningsperiod eller om företaget försätts i konkurs under samma tidsperiod. Detta under förutsättning att rektor inte beslutat om tillbakadragning av resurser i enlighet med 6 kap. 30 HF. Adjunkter eller andra anställda vid MDH eller annat lärosäte kan antas till forskarutbildning om det finns utrymme att inom anställningen bedriva forskarstudier om minst 50 % av sin anställning. I de fall forskarutbildningen finansieras genom stipendium ska ansvarig akademi teckna en försäkring med Kammarkollegiet som gäller då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro 2 MDH har däremot valt att inte anta doktorander med finansieringsformen utbildningsbidrag. Därigenom kan doktorander endast antas till forskarutbildning vid MDH om de anställs som doktorand eller om finansieringen under hela den tänkta studieperioden kan säkras på annat sätt. 9

39 Bilaga 7.1 från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet enligt 1 kap. 11c HF. Utöver detta ansvarar akademin för att säkerställa att den stipendiefinansierade doktoranden får motsvarande lönenivå efter skatt som gäller för doktorander med anställning som doktorand enligt doktorandstegen. 3 Hur akademin täcker eventuell merkostnad för stipendiefinansierade doktorander ska vara säkerställt vid antagning av den stipendiefinansierade doktoranden. Samtliga doktorander, oavsett finansieringsform, har rätt till samma villkor på arbetsplats såsom arbetsmiljöfrågor, övriga omkostnader i utbildningen såsom litteratur, tillgång till material, konferensdeltagande etcetera som doktorander med en anställning som doktorand. Akademin ansvarar för att förutsättningar för detta finns, men finansiering av omkostnaderna får skilja sig åt mellan doktorander med olika finansieringsformer Krav på handledning Varje doktorand antagen till forskarutbildning ska ha minst två handledare utsedda, varav den ena ska utses som huvudhandledare enligt 6 kap. 28 HF. Reglerat i högskoleförordningen är dessutom att högskolan endast får anta så många doktorander till utbildning på forskarnivå som det kan erbjudas handledning till enligt 7 kap. 34 HF. MDH har beslutat att varje doktorand har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år (avseende heltidsstudier). För doktorander med lägre aktivitetsgrad reduceras handledningstiden med motsvarande. Detta är en miniminivå som tillhandahålls av huvudhandledaren tillsammans med en eller flera handledare. MDH eftersträvar dock att erbjuda varje doktorand den handledning som den enskilde doktoranden anses behöva. Ingen huvudhandledare ska vara uppbunden vid mer handledning än motsvarande sju doktorander på heltid. Vid MDH ska huvudhandledaren för en doktorand vara anställd vid högskolan, vara disputerad och vara docent- eller professorskompetent. Vidare ska huvudhandledaren ha genomgått en handledarutbildning med godkänt resultat från ett svenskt lärosäte. Dessutom bör huvudhandledaren ha någon tidigare erfarenhet av handledning av doktorander. Handledaren ska vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens. Vidare bör handledaren ha genomgått 3 Ytterligare information om doktorandstegen återfinns på internportalen. 10

40 Bilaga 7.1 handledarutbildning, eller ha intentionen att delta vid en handledarutbildning inom det kommande året. Det finns inget direkt krav på att handledaren ska vara anställd vid MDH, men någon av huvudhandledaren eller handledaren ska ha en anställning om minst 50 procent vid högskolan. Vidare ska huvudhandledaren eller minst en av handledarna, om flera handledare är utnämnda, vara verksam vid ansvarig akademi för det forskarutbildningsämne som doktoranden är antagen till. De övriga handledarna kan vara verksamma vid någon annan akademi eller organisation som ansvarig akademi har forskningssamarbete med. MDH har valt att även utnämna en tredje kategori handledare som är utöver högskolans åtagande enligt kraven i 6 kap. 28 HF. Den tredje kategori handledare benämns extern handledare och utnämns av utskottet för forskarutbildning. En extern handledare är inte anställd vid högskolan, ska vara disputerad forskare eller ha motsvarande kompetens, men behöver inte formellt ha genomgått en handledarutbildning. Den externa handledaren erbjuder handledning utöver de 100 timmar per år som erbjuds av huvudhandledaren tillsammans med övriga handledare. (OBS! förväxla inte extern handledare med kategorin handledare som kan inkludera externa personer med anställning utanför MDH). Den externa handledaren har inte rätt till att kräva ekonomisk ersättning för sin handledning. Arbetsfördelningen mellan huvudhandledare, handledare och eventuella extern handledare får dessa sinsemellan besluta om. I enlighet med 6 kap. 28 HF har en doktorand rätt till handledning under hela studietiden så länge inte rektor med stöd av 6 kap. 30 HF har beslutat om annat. Enligt 6 kap. 28 HF, andra stycket, har en doktorand som begär det rätt att byta handledare. Beslut om handledarbyte fattas av fakultetsnämnden eller på delegation från nämnden. Om en huvudhandledare eller handledare upprepade gånger missköter sitt handledaruppdrag ska fakultetsnämnden besluta om att dra in förordnandet som huvudhandledare eller handledare Övergång av doktorand från annat lärosäte I enlighet med 7 kap. 38 HF accepterar MDH övergång av antagen doktorand från annat lärosäte under förutsättning att huvudparten av forskarutbildningen äger rum vid MDH och att den tidigare forskarutbildningen var inom ett område som MDH har rätt att utfärda examen på forskarnivå inom. Övergång till forskarutbildning får ske utan ny antagning av doktoranden och vid övergång ska 11

41 Bilaga 7.1 akademichef säkerställa att finansiering och handledning för kvarvarande studieperiod kan garanteras enligt samma kriterier som vid antagning av ny doktorand. Beslut om övergång fattas av fakultetsnämnden eller på delegation av denne Allmän studieplan för forskarutbildning För varje ämne, vilket högskolan anordnar en forskarutbildning inom, ska det finnas en allmän studieplan enligt 6 kap. 26 HF. I den allmänna studieplanen ska utbildningens huvudsakliga innehåll, krav på särskild behörighet samt övriga föreskrifter som behövs beskrivas enligt 6 kap. 27 HF. MDH har valt att inkludera kriterier för grundläggande behörighet, beskrivning av urvalsgrunder, beskrivning av obligatoriska moment, krav på avhandlingsarbete och kursfordringar för det enskilda forskarutbildningsämnet i den allmänna studieplanen för ämnet. I de fall ämnesspecifika examensmål finns preciserade för ämnet ska dessa återfinnas i den allmänna studieplanen. Därutöver får förkunskapsrekommendationer som inte utgör formella behörighetskrav samt övrig relevant information anges i den allmänna studieplanen Individuell studieplan för doktorand För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan enligt 6 kap. 29 HF. MDH har valt att ett förslag på en individuell studieplan ska biläggas ansökan om antagning till forskarutbildning. Den individuella studieplanen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning enligt 6 kap. 29 HF. Huvudhandledaren, eller tilltänkt huvudhandledare, ansvarar för att en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen ska planera doktorandens utbildning så att doktoranden har förutsättningar att uppnå examensmålen för forskarutbildningen inom uppsatt tid. I den individuella studieplanen ska därför relevanta aktiviteter som ger förutsättningar att nå de nationella såväl som ämnesspecifika examensmålen preciseras. Vidare ska forskningsprojektets innehåll, uppläggning och tidsplanering beskrivas i en projektplan. Det ska framgå hur hela utbildningstiden finansieras (finansieringsplan ska återfinnas i den individuella studieplanen eller i de fall ett avtal ligger till grund för en säkrad finansiering ska en hänvisning till avtalets diarienummer återfinnas). Dessutom ska huvudhandledare och övriga handledare som utsetts till doktoranden framgå av den 12

42 Bilaga 7.1 individuella studieplanen. Vidare ska planerad och faktiskt uppskattad progression i utbildningen och planerad och faktisk aktivitetsgrad framgå. Genom fastställandet av den individuella studieplanen godkänner högskolan att den information som återfinns i den individuella studieplanen ger doktoranden förutsättningar att nå examensmålen inom avsatt tid. Genom akademichefens, huvudhandledarens och doktorandens godkännande intygar respektive part att samråd skett kring de åtaganden som framgår av den individuella studieplanen. För forskningsprojekt som kräver ett beviljat tillstånd för att kunna genomföras, exempelvis etiskt tillstånd, ska en kopia på ett beviljat tillstånd biläggas studieplanen eller så ska det beviljade tillståndets diarienummer framgå av den individuella studieplanen. Detta gäller inte vid antagning utan sker vid de regelbundna uppföljningarna. Huvudhandledaren ansvarar för bedömning om ett specifikt tillstånd behövs för att genomföra ett forskningsprojekt. Akademichefen ansvarar för att erforderliga tillstånd finns beviljade och diarieförda för pågående forskning vid akademin. Ett tillstånd ska vara beviljat före berörd forskning påbörjas. För att MDH ska kunna avvika från det åtagande som preciserats i den individuella studieplanen i samråd med doktoranden krävs att doktoranden anmäler om studieavbrott, att rektor fattar beslut om indragning av resurser i enlighet med 6 kap. 30 HF, eller genom att Högskolans avskiljandenämnd (HAN) 4 beslutar om avskiljande enligt 4 kap. 6 HL Forskarutbildningskurser Krav på kursdokumentation För alla forskarutbildningskurser, inklusive individuella läskurser (där en kurs skräddarsys för enskilda doktoranders utbildningar), ska skriftlig dokumentation om kursansvarig, examinator, syfte med kursen (lärandemål), examinationsbeskrivningar, kursens omfattning och betygsskala finnas tillgänglig för kursdeltagare före kursstart. Denna dokumentation ska kvalitetssäkras och granskas av handledarkollegiet eller motsvarande för berört forskarutbildningsämne före kursstart. För återkommande forskarutbildningskurser ska en kursplan vara upprättad före kursstart. Kursplanen ska då beslutas av akademichef eller av denne delegerad person. I kursplanen ska det specificeras, 4 Se vidare på Högskolans avskiljandenämnds hemsida: 13

43 Bilaga 7.1 utöver det som finns omnämnt i ovanstående stycket, kursens huvudsakliga innehåll, kursens nivå, och eventuella förkunskapskrav eller krav på särskild behörighet för att antas till kursen. Utöver detta får annan relevant information återfinnas. Samma dokumentationskrav gäller för högskolegemensamma forskarutbildningskurser. Dessutom ska kursens högskoleövergripande relevans kvalitetssäkras, granskas och bedömas av fakultetsnämnden, eller på delegation av denne, före ett beslut om inrättandet av högskolegemensamma kurser fattas. Inrättande av forskarutbildningskurser fattas utifrån rektors delegation. Examination av forskarutbildningskurser kan genomföras genom en muntlig eller en skriftlig kunskapsbedömning. Betyg beslutas av en utsedd examinator som enligt 6 kap. 18 HF ska vara en lärare. Lärare är enligt 3 kap. 2 HL professor och lektor. Högskolelagens 3 kap. 6 ger högskolan rätt att själv bestämma vilka kategorier av lärare utöver professor och lektor som ska anställas. Övriga kategorier av lärare vid MDH återfinns i högskolans anställningsordning. 5 För att säkerställa kvaliteten på examinationsmoment bör examinator och huvudhandledare/handledare i möjligaste mån ej vara samma person, detta är dock inte otillåtet. Exempel då examinator och huvudhandledare/handledare kan vara samma person är vid individuella läskurser Deltagande i forskarutbildningskurs Huvudhandledaren bedömer forskarutbildningskursers relevans för en enskild doktorands forskarutbildning. Bedömningen och godkännandet av kursdeltagande ska göras före kursstart. För att säkerställa att forskarutbildning vid MDH håller en hög kvalitet bör utbildningsdelen inkludera kurser på avancerad nivå som lägst. 6 Bedömer huvudhandledaren att endast en del av en kurs har relevans för den enskilde doktorandens forskarutbildning ska den av huvudhandledaren bedömda kursomfattningen meddelas skriftligen till kursansvarig före kursstart. I meddelandet ska det framgå att doktoranden har tagit del av bedömningen om kursens omfattning i utbildningsmomentet. Huvudhandledare och doktorand bär 5 Dnr CF-P-381/10 6 Lokal examensordning vid Mälardalens högskola, dnr MDH /14. 14

44 Bilaga 7.1 gemensamt ansvar att delge kursansvarig omfattningen före kursstart. Huvudhandledarens godkännande av kursdeltagande kan ske genom att enskilda kurser specificeras i doktorandens individuella studieplan eller i anslutning till ansökan om kursdeltagande. Efter godkänt examinationsmoment åligger det kursansvarig att säkerställa att respektive kursdeltagares kurspoäng registreras i Ladok. Alla doktorander som genomgår en kurs ska ges möjlighet att via en kursutvärdering framföra sina synpunkter på kursen, enligt 1 kap. 14 HF. Efter sammanställning av utvärderingen är högskolan skyldig att informera om utfallet och eventuella beslut om åtgärder som fattats till följd av kursutvärderingarna. Dessa resultat ska hållas tillgängliga för studenten enligt 1 kap. 14 HF Tillgodoräknande av tidigare utbildning En student får genom ett tillgodoräknande tillgodose sig tidigare genomförd högskoleutbildning med godkänt resultat i den kommande utbildningen enligt 6 kap. 6 HF. Viktigt för all tillgodoräknande är att den utbildning som ska tillgodoräknas inte skiljer sig i någon väsentlig utsträckning, med avseende på kunskap och färdighet, i jämförelse till den utbildning vilken den är avsedd att tillgodoräknas enligt 6 kap. 6 HF. Annan utbildning än den som står omnämnd i 6 kap. 6 HF får tillgodoräknas om de kunskaper och färdigheter som doktoranden åberopar är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot utbildning på forskarnivå enligt 6 kap. 7 HF. Vidare får motsvarande kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet tillgodoräknas enligt 6 kap. 7, HF. Vid MDH är det akademichef 7 eller av denne delegerad person som fattar beslut om en genomförd högskoleutbildning eller yrkesverksamhet får tillgodoräknas i forskarutbildning. Detta ska ske efter prövning enligt 6 kap. 8 HF. Vid MDH finns en tillgodoräknandeordning upprättad som ger information om hur tillgodoräknande sker. 8 Beslut om 7 Rektors delegation av beslutanderätt inom Mälardalens högskola, dnr 2016/ Lokal tillgodoräknandeordning vid Mälardalens högskola, dnr 2015/

45 Bilaga 7.1 tillgodoräknande kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH 9. För att säkerställa hög kvalitet på forskarutbildningen vid MDH ska inte kurser på grundnivå tillgodoräknas i examen på forskarnivå. Dock kan det i undantagsfall tillgodoräknas delar av en grundutbildningskurs i examen på forskarnivå för enskilda doktorander då syftet är att säkerställa uppfyllnad av examensmålen. Kurser som ger behörighet att antas till forskarutbildning får inte tillgodoräknas i forskarutbildningen. Detta gäller oavsett nivå på den behörighetsgivande kursen Uppföljning av forskarstudierna I enlighet med 6 kap. 29 HF ska den individuella studieplanen regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Vid MDH ska doktorandens individuella studieplan följas upp minst en gång per år. Vikt vid uppföljningen ska läggas på uppföljning av uppnådda studieresultat, faktisk aktivitetsgrad och progression i forskarstudierna i relation till de nationella examensmålen och eventuella ämnesspecifika examensmål. Utbildningstiden får bara förlängas om det finns särskilda skäl till det enligt 6 kap. 29 HF. Huvudhandledaren ansvarar för att uppföljning av den individuella studieplanen genomförs. MDH har bestämt att ett uppföljningssamtal mellan doktoranden, och dess huvudhandledare och handledare ska genomföras minst en gång per år. Externa handledare behöver inte delta vid uppföljningssamtalet även om detta är att föredra. Ansvaret för att ett sådant samtal genomförs har huvudhandledaren. Efter cirka halva studietiden, avseende utbildning med doktorsexamen som slutmål, ska en avstämning av avhandlingsarbetet genomföras. Detta kan ske genom antingen ett licentiatseminarium (då en licentiatuppsats skrivs), eller vid ett halvtidsseminarium där uppnådda resultat granskas. Sådana seminarier ska genomföras offentligt och anförandet ska annonseras internt och vid ett licentiatseminarium även externt. Regler för licentiatseminariet återfinns under avsnitt och reglerna kan även med fördel användas som riktlinjer vid halvtidsseminariet, dock behöver ingen betygskommitté utses vid en sådan uppföljning

46 Bilaga Doktorandinflytande över forskarutbildningen Studenter vid MDH har rätt att utöva inflytande över sin utbildning vid högskolan enligt 1 kap. 4 a HL. Det är även högskolans skyldighet att verka för att studenterna tar en aktiv roll i arbetet att vidareutveckla utbildningen. Studenter har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation enligt 2 kap. 7 HL. Dessutom reglerar 2 kap. 14 HF att då beslut fattas eller beredning genomförs av en enda person ska information lämnas till och i samråd med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 andra stycket HL, har studenter rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet i gruppen i enlighet med 2 kap. 14 HF. Studenter har rätt att vara representerade med tre ledamöter i högskolestyrelsen enligt 2 kap. 7 a HF. Rektor har beslutat att doktorander med anställning som doktorand har rätt till 10 % arbetstidsnedsättning för uppdrag som doktorandrepresentant i olika organ. 10 Den doktorand som agerar som ordförande i doktorandrådet har rätt till 20 % arbetstidsnedsättning enligt samma rutin. Denna tid avräknas från möjlighet till akademitjänstgöring enligt 5 kap. 2 HF Doktoranders rätt till hälsovård, socialt stöd och försäkringar Studenter, inberäknat doktorander, ska ha tillgång till hälsovård samt särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenters fysiska och psykiska hälsa enligt 1 kap. 11 HF. Högskolan ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenter i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö enligt 1 kap. 11 HF. Vidare ansvarar MDH för att doktorander är försäkrade för personskada enligt 1 kap. 11 a HF. Försäkringen ska avse sådan 10 Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet, dnr 2016/

47 Bilaga 7.1 skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (1977:284) med tillhörande bilaga. Försäkringen omfattar skada som har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen gäller under skoltid och vid direkt färd mellan bostaden och den plats skoltiden tillbringas. 11 I högskolans försäkring ingår reseförsäkring för resor inom Sverige, men däremot inte för utrikesresor. För utrikesresor och utlandsvistelser kan doktoranden vara försäkrad om doktoranden reser eller vistas utomlands på uppdrag av högskolan. För ytterligare information om vad som gäller vid det enskilda fallet ska personalsektionen kontaktas i god tid före avresa. Doktorander berörs av MDH:s likabehandlingsplan i lika stor utsträckning som anställda vid lärosätet. Ovanstående rättighet gäller samtliga doktorander oavsett finansieringsform Doktoranders rättighet till semester Doktorander som har sin anställning i en annan organisation omfattas av de regler och avtal som finns i den aktuella organisationen och anställningen. Stipendiefinansierade doktorander omfattas inte av några regler eller statliga avtal. MDH har dock beslutat att stipendiefinansierade doktorander har rätt till minst tre veckors semester per år utan att förlora stipendieersättning, detta under förutsättning att MDH:s regel inte strider mot eventuella regler och riktlinjer som berättigar stipendiet. I sådana fall gäller de regler som berättigar stipendiet Doktoranders rätt till stödåtgärder vid funktionsnedsättning MDH eftersträvar att så långt som möjligt erbjuda alla studenter med funktionsnedsättning stödåtgärder så att studierna kan bedrivas på samma villkor som för studenter utan funktionsnedsättning. Detta gäller även för doktorander. Det åligger doktoranden att meddela att särskilda behov föreligger så att högskolan erbjuds möjlighet att få fram erforderligt hjälpmedel för att underlätta studierna. 11 Se vidare på Kammarkollegiets hemsida: 18

48 Bilaga Doktoranders rätt till studieuppehåll och studieavbrott En doktorand har rätt att ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott i sin forskarutbildning. Ett studieuppehåll spänner sig över en fördefinierad och tidsbegränsad period och doktoranden fortsätter sin utbildning när tidsperioden för studieuppehållet löpt ut. Doktorander som är anställda som doktorand ska vid ansökan om studieuppehåll även ansöka om tjänstledighet från anställningen. Doktorander med annan finansiering kan i vissa fall även behöva ansöka om tjänstledighet. Utbildningstiden får bara förlängas om det föreligger särskilda skäl för studieuppehållet i enlighet med 6 kap. 29 HF. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet enligt 6 kap. 29 HF. Beslut i frågan om studieuppehåll fattas av akademichef i samråd med huvudhandledare. MDH:s beslut kan inte överklagas enligt 12 kap. 2 och 4 HF. En anmälan om studieavbrott innebär att doktoranden avslutar sin forskarutbildning. Doktoranden måste bli antagen till forskarutbildningen på nytt innan doktoranden kan fortsätta sin utbildning. Anmälan om studieavbrott kan enbart göras av doktoranden Indragning av resurser och avskiljande av doktorander Indragning av resurser MDH ska dra tillbaka handledning och andra resurser för doktorander som i en väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden i den individuella studieplanen enligt 6 kap. 30 HF. Prövning av ett sådant beslut görs efter att doktoranden och dess huvudhandledare och handledare getts möjligheten att yttra sig i ärendet, och på grundval av dessa redogörelser och annan tillgänglig utredning. Vid bedömning ska det även vägas in huruvida MDH uppfyllt sina åtaganden i den individuella studieplanen. Beslut i fråga fattas av rektor och får inte delegeras vidare enligt 6 kap. 36 HF. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat enligt 6 kap. 30 HF. 19

49 Bilaga 7.1 För doktorander med en doktorandanställning gäller att resurser inte får dras in för den tid som doktoranden är anställd som doktorand enligt 6 kap. 30 HF. Rätt att få tillbaka handledning och andra resurser som blivit tillbakadragna i enlighet med 6 kap. 30 HF kan erhållas efter ansökan hos rektor enligt 6 kap. 31 HF. Doktoranden måste då genom uppvisandet av tillkomna studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på annat sätt göra sannolikt att doktoranden kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen enligt 6 kap. 31 HF Avskiljande Vid bedömningen att det föreligger en påtaglig risk att en doktorand kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen och att doktoranden lider av en psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kan doktoranden tills vidare tvingas från sin utbildning genom så kallat avskiljande enligt 4 kap. 6 HL. Ärenden om avskiljande prövas av HAN enligt 4 kap. 7 HL. Nämndens beslut får överklagas av studenten och högskolan till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut om avskiljande kan omprövas av HAN efter två år om den som avskilt begär det enligt 4 kap. 7 HL Disciplinära åtgärder mot doktorander Disciplinära åtgärder får enligt 10 kap. 1 HF vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan, 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Detta gäller även för doktorander. Disciplinära ärenden hanteras av MDH:s disciplinnämnd och studenten har rätt att yttra sig i ärendet samt att närvara då andra uttalar sig i frågan inför disciplinnämnden om inte särskilda skäl talar emot det enligt 10 kap HF. 20

50 Bilaga 7.1 En disciplinär åtgärd får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts enligt 10 kap. 1 HF. De disciplinära åtgärderna är varning eller avstängning enligt 10 kap. 2 HF. En avstängning kan avse en eller flera perioder dock högst sex månader i enlighet med 10 kap. 2 HF. Vid avstängning gäller att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet i utbildningen. Vidare innebär en avstängning att studenten inte har tillgång till sin e-post vid MDH. Beslut om disciplinära åtgärder om avstängning eller varning som fattats av disciplinnämnden får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt 12 kap. 3 HF Doktoranders möjlighet att överklaga beslut fattade av MDH Enbart vissa av högskolan fattade beslut kan överklagas. Majoriteten av dessa beslut överklagas till en särskild överklagandenämnd, ÖNH. 12 Beslut, relevanta för forskarutbildning, som får överklagas till överklagandenämnden i enlighet med 12 kap. 2 HF är: 1. Beslut om att en doktorand inte uppfyller behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avser i 7 kap. 3 andra meningen HF eller 28 andra stycket HF. 2. Beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet. 3. Beslut om avslag på doktorands begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment. 4. Beslut om att dra in resurser för en doktorand enligt 6 kap. 30 HF samt beslut om att inte ge tillbaka en doktorands resurser i enlighet med 6 kap. 31 HF. 5. Beslut om avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis. 6. Beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Överklagan görs skriftligen och skrivelsen ställs till ÖNH, men skickas till MDH på: Mälardalens högskola Registrator Box Västerås 12 Se vidare på hemsidan: 21

51 Bilaga 7.1 Överklagan ska vara MDH tillhanda senast tre veckor efter erhållet beslut. ÖNH:s beslut är inte överklagbara enligt 5 kap. 1 HL samt 12 kap. 5 HF. 3. Examen på forskarnivå 3.1. Doktorsexamen Krav på kursfordringar Krav på kursfordringar återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. Vid beslut om disputation ska kursfordringarna för forskarutbildningen vara godkända. Endast vid undantagsfall kan dispens om detta ges. Beslut om att få disputera trots avsaknad av kurspoäng fattas av fakultetsnämnden eller på delegation av denne om tiden inte medger ett nämndbeslut Krav på doktorsavhandlingen Krav på doktorsavhandlingens omfattning återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. Doktorsavhandlingen ska utformas som antingen ett enhetligt, sammanhållet, vetenskapligt verk, så kallad monografi, eller som en så kallad sammanläggningsavhandling där flera vetenskapliga verk som doktoranden författat ensam eller gemensamt med andra läggs samman. En sammanläggningsavhandling ska föregås av en ramberättelse som doktoranden själv ska ha skrivit. Det är inte tillåtet att presentera en doktorsavhandling med fler än en författare, utan doktoranden ska stå som ensam författare till sin avhandling Förhandsgranskning av doktorsavhandlingen Inför varje disputation ska en förhandsgranskning av den ofullständiga doktorsavhandlingen ske i god tid för att ge utrymme för kompletteringar av avhandlingsmanuset. Förhandsgranskningen ska säkra att den vetenskapliga kvaliteten uppnås i doktorsavhandlingen. 22

52 Bilaga 7.1 Förhandsgranskningen ska genomföras av minst en extern granskare eller av minst en utsedd representant inom MDH. Granskaren ska vara disputerad inom ämnet eller ha motsvarande ämneskompetens, men bör inte ha en direkt koppling till avhandlingsarbetet. Under förhandsgranskningen bedöms ingående delarbeten vid en sammanläggningsavhandling och hela det ofullständiga avhandlingsmanuset vid en monografiavhandling. Granskaren ska genom ett skriftligt utlåtande rekommendera eller avråda från att avhandlingen läggs fram. Utlåtandet ska biläggas ansökan om att få disputera. Förhandsgranskning av avhandlingsmanus ska ej ske av opponent eller av representanter ur tänkt betygsnämnd, då dessa ska stå fria i sin bedömning vid disputation Ansökan om att få disputera Ansökan om att få disputera ska ha inkommit till ledningskansliet senaste åtta terminsveckor före planerad disputation. Parallellt med ansökan om disputation löper tryckeriprocessen för den enskilda avhandlingen. 14 Till varje disputationstillfälle ska opponent, betygsnämnd och en reservledamot till betygsnämnden utses. Till ansökan om disputation ska en kort populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingen biläggas. Sammanfattningen ska vara skriven på svenska och engelska. Efter godkänd ansökan om disputation ska sektionen för kommunikation och externa relationer delges sammanfattningen och annonsera disputationen internt och externt. Fakultetsnämnden vid MDH har beslutat att begränsa det totala antalet disputationer eller licentiatseminarier som kan hållas samma dag till två, en på förmiddagen och en på eftermiddagen Offentliggörande/ Spikning av doktorsavhandling 13 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 56, dnr MDH / Ytterligare information om tidsplan för disputation respektive licentiatseminarium återfinns på internportalen. 15 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 63, dnr MDH /11. 23

53 Bilaga 7.1 MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Doktorsavhandlingen ska därför offentliggöras: 1. Genom elektronisk publicering i MDH:s publiceringsverktyg DiVA. 16 Offentliggörandet av doktorsavhandling ska ske senaste tre terminsveckor före disputation och ska omfatta hela avhandlingen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. 2. Genom att den tryckta doktorsavhandlingen fysiskt spikas upp på avsedd plats på båda huvudcampusorterna Eskilstuna och Västerås. Doktoranden ansvarar för att offentliggörandet sker enligt ovan. Vid offentliggörandet i DiVA ska det framgå datum, tid och plats för disputationen. Dessutom ska namn och titel på respondentens (doktorandens) huvudhandledarens, handledarens, eventuell extern handledare, opponents och betygsnämnds ledamöter framgå. Vidare ska forskarutbildningsämnet som avhandlingen representerar samt ansvarig akademi för ämnet finnas angivet Distribution av avhandling Efter och i direkt anslutning till offentliggörandet ska doktorsavhandlingen distribueras av doktoranden till opponent, betygsnämndens ledamöter, egen akademi samt till övriga intressenter. Tryckerisamordnaren ansvarar för att skicka ut avhandlingen enligt den av högskolan fastslagna distributionslistan Disputation En doktorsavhandling ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation, enligt 6 kap. 33 HF. Vidare framgår av samma paragraf att det vid disputationen ska finnas en opponent. Av 6 kap. 34 HF framgår att det vid betygsättning av doktorsavhandlingen minst ska delta en person som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras. Fakultetsnämnden vid MDH har beslutat 16 DiVA är ett elektroniskt publiceringsverktyg MDH använder sig av. I verktyget kan samtliga publikationstyper registreras och publiceras av forskare och studenter vid MDH, se vidare på 24

54 Bilaga 7.1 att en betygsnämnd bestående av tre ledamöter ska bedöma och betygsätta doktorsavhandlingen. 17 Om opponenten uteblir eller lämnar ett sent återbud, kan disputationen enbart genomföras under förutsättning att en ledamot ur betygsnämnden ersätter opponenten och att den i förväg utsedda reservledamoten till betygsnämnden, se avsnitt 3.1.4, ersätter den uppstådda vakanta ordinarie ledamotsplatsen i betygsnämnden. I det fall opponent inte kan ersättas enligt ovan, eller att krav enligt 6 kap. 34 HF inte uppfylls ska disputationen ställas in. Om disputationen inte kan genomföras fattas beslut om att ställa in disputationen av fakultetsnämnden eller på delegation från denne om tiden inte medger ett nämndbeslut. Vid ett sent återbud av opponent ska betygsnämnden delges detta för att vara förberedd att ta en större roll vid disputationen. Vid frånvaro av en ordinarie betygsnämndsledamot kan disputationen enbart genomföras under förutsättning att den i förväg utsedd reservledamoten kan delta som ordinarie betygsnämndsledamot och att krav enligt 6 kap. 34 HF uppfylls, i annat fall ska disputationen ställas in Opponent vid disputation Opponenten ska vara disputerad och rekommendationen är att opponenten har docent- eller professorskompetens inom forskarutbildningsämnet eller projektets ämnesområde. Det får inte finnas ett uppenbart samarbete mellan opponent och doktoranden eller mellan opponent och doktorandens huvudhandledare, handledare eller eventuella extern handledare. Dessutom får ingen koppling mellan opponent och forskningsprojektet finnas. Vidare har MDH valt att opponent inte ska ha, eller har haft ett doktorand-handledarförhållande till doktorand, doktorandens huvudhandledare eller handledare. Detta gäller oavsett när i tiden ett sådant förhållande har förlegat Betygsnämnd vid disputation Betygsnämnden utgör examinatorer av doktorsavhandlingen. Av dessa ledamöter (tre till antalet) ska två vara docenter eller 17 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 58, dnr MDH /11. 25

55 Bilaga 7.1 professorer. Den tredje ledamoten ska vara minst docent eller motsvarande. 18 Minst en av ledamöterna i betygsnämnden ska inte vara verksam vid högskolan enligt 6 kap. 34 HF. MDH har valt att högst en av ledamöterna får komma från ansvarig akademi som doktoranden är inskriven vid. Betygsnämnden ska sinsemellan besluta att utse en av dess ledamöter till ordförande. MDH eftersträvar att båda könen är representerade i betygsnämnden. Till betygsnämnden kan en till två ledamöter adjungeras utöver de ordinarie tre ledamöterna. De adjungerade ledamöterna behöver inte vara docenter eller professorer utan kan inneha annan kompetens. De adjungerande ledamöterna har inte rösträtt i betygsfrågan och betygsnämnden anses vara beslutsför även i frånvaro av de adjungerade ledamöterna i det fall dessa har kompletterat betygsnämnden. Betygsnämndsledamöterna ska inneha expertkompetens inom forskarutbildningsämnets eller projektets ämnesområde. Inget uppenbart samarbete får finnas mellan någon av ledamöterna i betygsnämnden och doktoranden eller mellan någon av betygsnämndsledamöterna och doktorandens huvudhandledare, handledare eller eventuella extern handledare. Dessutom får ingen koppling mellan betygsnämndsledamöterna och forskningsprojektet finnas. Vid någon omständighet som kan rubba förtroendet till en betygnämndsledamots opartiskhet anses ledamoten vara jävig i examinationsbeslutet i enlighet med 11 förvaltningslagen (1986:223) FL. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv ska självmant tillkännage detta enligt 12 FL. MDH har valt att följa Vetenskapsrådets jävspolicy 19 vid bedömning av eventuellt jävsförhållande. MDH har även valt att någon av betygsnämndsledamöterna inte ska ha, eller har haft ett doktorandhandledarförhållande till doktorand, doktorandens huvudhandledare eller handledare. Detta gäller oavsett när i tiden ett sådant förhållande har förlegat. I anslutning till betygsnämndens sammanträde beslutar den ordinarie betygsnämnden om opponent och huvudhandledare får närvara och delta vid betygsnämndens överläggning. Betygsnämnden beslutar även om övriga handledare får delta i 18 Fakultetsnämndsmöte Nr 4:2011, 58, dnr MDH /11 och fakultetsnämndsmöte Nr , 65, dnr 2016/ Vetenskapsrådets dnr , Vetenskapsr%C3%A5dets%2Bj%C3%A4vspolicy%2B2014.pdf 26

56 Bilaga 7.1 överläggningarna. Huvudhandledare, övriga handledare och opponent har ingen beslutsrätt i betygsfrågan. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut) Reservledamot till betygsnämnd vid disputation Till varje disputationstillfälle ska en reservledamot till ordinarie ledamöter av betygsnämnden utses. Reservledamoten ska träda in om någon ordinarie ledamot tvingas ersätta opponent, eller om ordinarie ledamot har lämnat ett sent återbud till att kunna närvara vid disputationen. I övrigt gäller samma regler för reservledamot som för ordinarie ledamöter, se under avsnitt Vid val av reserv bör hänsyn tas till högskoleförordningens krav på att minst en person som inte är verksam vid högskolan deltar vid betygsättning av doktorsavhandlingen enligt 6 kap. 34 HF. Vidare bör hänsyn tas till MDH:s regel att högst en av betygsnämndens ledamöter får komma från ansvarig akademi som doktoranden är inskriven vid Betyg på doktorsavhandlingen Betyg på doktorsavhandlingen fattas av en betygsnämnd, se Med stöd av 6 kap. 35 HF har MDH valt att använda betygssystemet godkänd eller underkänd vid bedömning av doktorsavhandlingar. I de fall betygsnämnden beslutar om ett underkänt betyg ska beslutet skriftligen motiveras. Ett godkänt betyg ska skriftligen motiveras om skarp kritik har riktats mot doktorsavhandlingen under disputationen, eller om betygsnämnden varit oenig i sitt beslut. För övrigt gäller att ett godkännande beslut får motiveras skriftligen. Vid underkänt betyg finns det ingen skyldighet för MDH att erbjuda ytterligare resurser såsom handledning till doktoranden efter utgången av befintligt förordande. 27

57 Bilaga Licentiatexamen Krav på kursfordringar Krav på kursfordringar återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. I övrigt gäller samma regler som vid doktorsexamen, se avsnitt Krav på licentiatuppsats Krav på licentiatuppsatsens omfattning återfinns i den allmänna studieplanen för respektive forskarutbildningsämne. I övrigt gäller samma regler som vid doktorsexamen, se avsnitt Förhandsgranskning av licentiatuppsats MDH rekommenderar att förhandsgranskning sker av licentiatuppsats på motsvarande sätt som förhandsgranskning av doktorsavhandling, se avsnitt I de fall förhandsgranskning av licentiatuppsats sker ska granskarens utlåtande biläggas ansökan om att försvar av licentiatuppsats Ansökan om att få försvara licentiatuppsats Samma regler gäller som vid ansökan om disputation, se avsnitt 3.1.4, med följande undantag: - Opponent utgörs av en av betygsnämndens ledamöter. Vem som utgör opponent ska framgå av ansökan. - Reserv till betygsnämnden vid licentiatseminarium bör utses Offentliggörande av licentiatuppsats MDH eftersträvar öppenhet och möjlighet till insyn i högskolans forskning. Licentiatuppsatsen ska därför offentliggöras 1. Genom elektronisk publicering av uppsatsen i DiVA. Publiceringen i DiVA ska ske senaste tre terminsveckor före licentiatseminariet och ska omfatta hela uppsatsen då förbud till publicering inte föreligger från förlag. 28

58 Bilaga 7.1 I övrigt gäller samma regler som vid offentliggörande av doktorsavhandling, se avsnitt Distribution av licentiatuppsats Samma gäller regler som vid offentliggörande av doktorsavhandling, se avsnitt Licentiatseminarium MDH har valt att en licentiatuppsats ska försvaras muntligt vid ett offentligt licentiatseminarium. Vid licentiatseminariet ska en betygsnämnd bestående av tre ledamöter närvara. Betygsnämnden utgör examinator och ska bedöma licentiatuppsatsen. Vid frånvaro av en betygsnämndsledamot kan licentiatseminariet enbart genomföras under förutsättning att en i förväg utsedd reservledamot till betygsnämnden kan delta som ordinarie betygsnämndsledamot, i annat fall ska licentiatseminariet ställas in Opponent vid licentiatseminarium MDH har beslutat att en av betygsnämndens ledamöter ska utses att agera som opponent vid licentiatseminariet. Denne person ska vidtalas uppdraget i god tid före seminarietillfället för att hinna förbereda opponeringen. I övrigt gäller samma regler som för opponent vid disputation, se avsnitt Betygsnämnd vid licentiatseminarium Betygsnämnden ska vara sammansatt av tre ledamöter, varav minst två ska vara docent eller professor. Den tredje ledamoten ska vara disputerad. En av ledamöterna ska vara verksam utanför MDH. Alla betygsnämndens ledamöter utgör examinatorer av licentiatuppsatsen. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som betygsnämndens beslut gäller den mening som de flesta betygsnämndsledamöter enar sig om (majoritetsbeslut). 29

59 Bilaga 7.1 I övrigt gäller samma regler och krav som för betygsnämnden vid disputation, se avsnitt Reservledamot till betygsnämnd vid licentiatseminarium Reservledamot till betygsnämnden bör utses i samband med ansökan om försvar av licentiatuppsats. I det fall en reservledamot utses gäller samma regler och krav på reservledamot som på ordinarie ledamot, se avsnitt Betyg på licentiatuppsats Samma regler och krav gäller som vid betyg på doktorsavhandlingen, se avsnitt Examensbenämning på examina på forskarnivå vid MDH MDH använder sig av examensbenämning filosofie, teknologie eller ekonomie doktorsexamen respektive licentiatexamen. Förledet i examensbenämningen svarar mot det område som forskarutbildningsämnet tillhör. 20 Om annan examensbeteckning återfinns i doktorandens examen på grundnivå eller avancerad nivå än den som svarar mot det område forskarutbildningsämnet tillhör, kan doktoranden anhålla hos fakultetsnämnden om att få denna beteckning även på forskarexamen. En sådan anhållan ska göras i samband med ansökan om att få disputera eller försvara licentiatuppsats och anhållan ska motiveras Examensbevis En doktorand som uppfyller fordringarna för en examen på forskarnivå ska på begäran få ett examensbevis utställt av högskolan enligt 6 kap. 9 HF. Examensbevisets utformning fastställs av fakultetsnämnden. 20 Fakultetsnämndsmöte Nr 2:2014, 32, dnr MDH /14. Ärendets dnr MDH /13. 30

60 Bilaga Arvode till extern granskare, opponent och betygsnämnd vid disputation eller licentiatseminarium Fakultetsnämnden har beslutat om följande rekommendationer på arvodesnivåer för extern granskare, extern opponent och extern betygsnämndsledamot som inte har någon anställning vid högskolan Arvode för extern granskare vid halvtidsseminarium, 3000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern slutseminariegranskare inför disputation, 3000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern opponent vid disputation, 6000 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern betygsnämndsledamot vid disputation, ersättning för utlägg. - Arvode för extern slutseminariegranskare inför licentiatseminarium, 1500 kr samt ersättning för utlägg. - Arvode för extern betygsnämndsledamot vid licentiatseminarium, ersättning för utlägg. Vidare har fakultetsnämnden beslutat om att inget arvode eller ersättning bör betalas ut till anställd eller affilierad person vid MDH som agerar slutseminariegranskare, opponent eller betygsnämndsledamot vid disputation, licentiatseminarium eller halvtidsseminarium. Akademin beslutar själv vilket arvode som ska utgå, men bör följa rekommenderade ersättningsnivåer. Vid avvikelser från ovanstående nivåer får arvodet inte vara oskäligt så att misstanke om muta eller bristande bedömning av kvaliteten på doktorsavhandlingen respektive licentiatuppsatsen föreligger. 4. Anställning som doktorand Utöver de regler som gäller för doktorander i egenskap som student berörs doktorander som anställs som doktorand av de regler som presenteras i detta avsnitt. Högskoleförordningens femte kapitel berör anställning som doktorand. Förordningen möjliggör högskolan att ha särskilda anställningar för doktorander. Ett krav för att anställas som doktorand är att personen 21 Fakultetsnämndsmöte Nr 6:2014, 133, dnr MDH /14. 31

61 Bilaga 7.1 antas eller är antagen till en utbildning på forskarnivå enligt 5 kap. 1 och 3 HF. Vidare ska hänsyn fästas vid personens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå enligt 5 kap. 5 HF. En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Doktoranden kan dock begära att arbeta deltid, dock lägst 50 procent av heltid enligt 5 kap. 3a HF. Beslut om minskad arbetstid fattas av akademichef. Anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig längre än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen enligt 5 kap. 7 HF. Den första anställningen får högst gälla under ett år och får därefter förnyas med högst två år i taget. Sammanlagt får en anställning som doktorand vara under högst åtta år, anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar fyra års heltidsstudier enligt 5 kap. 7 HF. Från ovan nämnda anställningstider ska studietid avräknas för den tid doktoranden varit antagen till utbildning på forskarnivå, men inte varit anställd som doktorand enligt 5 kap. 7 HF (det vill säga avräkning ska göras för den tid då doktoranden haft annan finansiering eller vid tillgodoräknande av tidigare utbildning eller utbildningsmoment). Den sammanlagda anställningstiden får vara längre om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet enligt 5 kap. 7 HF. Bara den som finansieras med utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent enligt 5 kap. 10 HF. Då MDH valt att inte använda denna finansieringsform får doktorander vid MDH inte anställas som assistent. För doktorander med anställning vars utbildning avser avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar två års studier på heltid enligt 5 kap. 7 HF. För övrigt gäller samma regler som ovan Annonsering av anställning som doktorand Information kring en ledig anställning som doktorand ska ges via annonsering eller genom ett likvärdigt förfarande enligt 5 kap. 5 HF. Sådan information behöver bara lämnas då anställning görs i samband med antagning till utbildning på forskarnivå enligt 5 kap. 5 HF. Information behöver inte lämnas vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare, vid antagning av en doktorand som tidigare 32

62 Bilaga 7.1 har påbörjat sin utbildning vid annat lärosäte, eller om det finns liknande särskilda skäl enligt 7 kap. 37 HF Akademitjänstgöring En doktorand som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning enligt 5 kap. 2 HF. Doktoranden får delta i utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration i begränsad omfattning enligt 5 kap. 2 HF. Sådana arbetsmoment får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 % av full arbetstid enligt 5 kap. 2 HF Bisyssla Då en doktorand har en anställning som doktorand är personen en arbetstagare hos en myndighet under regeringen och omfattas därmed av de rättigheter och skyldigheter som följer lagen om offentlig anställning (1994:260) LOA. Doktoranden får därigenom inte ha en bisyssla i form av annan anställning, uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för doktoranden eller någon annan medarbetares (vid MDH) opartiskhet i arbetet eller som kan skada MDH:s anseende enligt 7 LOA. MDH har specificerat vad som anses vara tillåtna och icke tillåtna bisysslor. 22 Högskolan har enligt lag rätt att besluta att en doktorand ska upphöra eller inte åta sig bisysslor som ingår i högskolans policy över otillåtna bisysslor. Beslutet ska vara skriftlig och motiveras enligt 7-7c LOA Tjänsteförseelse/Tjänstefel En doktorand som har en anställning som doktorand kan åläggas en disciplinpåföljd för tjänsteförseelse om doktoranden uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen enligt 14 LOA. Är felet ringa får ingen disciplinpåföljd meddelas. Med disciplinpåföljd menas en varning eller löneavdrag. Löneavdrag får göras i högst 30 dagar och inte uppgå till mer än 25 % av daglönen enligt 15 LOA. Disciplinpåföljd får inte meddelas för deltagande i strejk eller i en jämförlig stridsåtgärd. Inte heller får flera disciplinpåföljder meddelas samtidigt enligt 14 och 15 LOA. 22 Riktlinjer för bisyssla återfinns på internportalen. 33

63 Bilaga 7.1 Ärenden rörande tjänsteförseelse beslutas av MDH:s personalansvarsnämnd (PAN). 23 Om en doktorand med anställning som doktorand är skäligen misstänkt att i sin anställning begått tjänstefel, mutbrott, brott mot tystnadsplikt eller annat brott som kan antas föranleda någon annan påföljd än böter ska detta anmälas till åtal enligt 22 LOA. En doktorand som vid myndighetsbeslut (såsom examinationsbeslut) uppsåtligt eller av oaktsamhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken (1962:700) Försäkring För doktorander med anställning som doktorand gäller samma försäkringsskydd som för övriga anställda vid MDH Semester För doktorander med anställning som doktorand gäller samma villkor för ledighet som för övriga anställda vid MDH. 5. Övergångsregler 5.1. Krav på begränsat antal doktorander per huvudhandledare (avsnitt 2.4) Krav på att ingen huvudhandledare ska vara uppbunden vid mer handledning motsvarande sju doktorander på heltid (avsnitt 2.4) undantas huvudhandledare till och med utgången av höstterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel för berörda huvudhandledare att den sammantagna mängd handledartid en och samma person ger i egenskap av huvudhandledare eller handledare ligger till högst 700 handledartimmar per år. 23 För ytterligare information se Handläggningsordningen för personalansvarsnämnden på Mälardalens Högskola, dnr MDH / Se vidare i Handläggningsordning för personalansvarsnämnden på Mälardalens högskola, dnr MDH /11. 34

64 Bilaga Krav på att någon av huvudhandledare eller handledare ska ha sin huvudsakliga anställning vid högskolan (avsnitt 2.4) Krav på att huvudhandledare eller handledare ska ha en anställning om minst 50 procent vid högskolan (avsnitt 2.4) undantas huvudhandledare och handledare till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel att huvudhandledaren ska vara anställd vid högskolan. Inget anställningskrav finns för handledare, däremot ska huvudhandledare eller handledaren vara verksam vid ansvarig akademi för berörd forskarutbildning Krav på vetenskaplig kompetens hos granskare vid förhandsgranskning av doktorsavhandling eller licentiatuppsats (avsnitt och 3.2.3) Krav på att granskare som förhandsgranskar doktorsavhandling ska vara disputerad inom ämnet eller ha motsvarande ämneskompetens (avsnitt 3.1.3) undantas granskare till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel för berörda granskare att granskaren ska vara ämneskompetent. Motsvarande undantag på vetenskaplig kompetens görs för granskare av licentiatuppsatser i de fall förhandsgranskning av uppsatserna sker (avsnitt 3.2.3) Krav på reservledamot vid ansökan om disputation (avsnitt och ) Krav på att utse en reservledamot till betygsnämnd vid disputation (avsnitt och ) undantas ansökningar om disputationer som planeras äga rum fram till och med utgången av vårterminen Under tidsperioden för övergångsregeln gäller tidigare regel att reservledamot till betygsnämnd bör utses till varje disputationstillfälle Krav på vetenskaplig kompetens hos opponent vid disputation (avsnitt 3.1.8) Krav på att opponent vid disputation ska vara disputerad (avsnitt 3.1.8) undantas opponenter på disputationer till och 35

65 Bilaga 7.1 med utgången av höstterminen Under tidsperioden för övergångsregeln ställs inga formella krav på vetenskaplig kompetens Krav på avsaknad av doktorandhandledarförhållande (avsnitt och 3.1.9) Krav på att doktorand-handledarförhållande inte får ha förekommit mellan doktorand, doktorands huvudhandledare eller doktorandens övriga handledare och opponent (avsnitt 3.1.8) alternativt ledamot i betygsnämnd (avsnitt 3.1.9) undantas doktorander som disputerar eller håller sitt licentiatseminarium till och med utgången av höstterminen

66 Bilaga 7.1 Bilaga 1 Licentiatexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en licentiatexamen Bilaga 2 HF. Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden: visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och 37

67 Bilaga 7.1 forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 38

68 Bilaga 7.1 Bilaga 2 Doktorsexamen Nedan följer högskoleförordningens examenskrav och krav på måluppfyllelse för att erhålla en doktorsexamen Bilaga 2 HF. Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, 39

69 Bilaga 7.1 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 40

70 Bilaga / (3) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Johan Hellstrand BESLUTSPROMEMORIA Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2017 Bakgrund I förslaget till MDH:s budget för 2017 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgäng bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. (Se vidare kriterierna för fördelning, bilaga 9.2) Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. Faktasammanställning Nedanstående förslag har inkommit från akademierna EST, IDT och UKK per efter utlysning om möjligheten för akademierna att ansöka om stöd till genomförande av kurs på forskarnivå. HVV har inte skickat kursförslag. Förslag från UKK Titel: Data analysis for PhD-students Omfattning: - Kursansvarig: Anatoliy Malyarenko, professor

71 Bilaga (3) Titel: Ethical issues in Research Omfattning: 7,5 HP Kursansvariga: Niclas Månsson, professor Titel: Academic writing Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Margareta Obondo, Universitetslektor Förslag från EST Titel: Gas turbine technology Omfattning; 4,5 HP Kursansvarig: Konstantinos Kyprianidis, professor Titel: Future Energy Systems Omfattning; 7,5 HP Kursansvarig: Konstantinos Kyprianidis, professor Titel: Scholarly publication: How to get your research published and to enhance its impacts Omfattning; - Kursansvarig: Jinue Yan, professor Förslag från IDT Titel: Deltagarbaserad forskning I (Participatory Research I) Omfattning; 7,5 HP Kursansvarig: Erik Lindhult, universitetslektor, Titel: Deltagarbaserad forskning II (Participatory Research II) Omfattning; 7,5 HP Kursansvarig: Erik Lindhult, universitetslektor, Överväganden Med utgångspunkt i de fastställda kriterierna för fördelning av stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser och beredningen i utskottet för forskarutbildning vid sammanträdet den 22 november 2016 föreslås att följande kurser erhåller stöd från fakultetsnämnden under 2017:

72 Bilaga 8.1 Förslag till beslut: 3 (3) att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Ethical Issues in Research, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Academic Writing, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 1, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017 att utskottet föreslår fakultetsnämnden att stödja kursen Deltagarbaserad forskning 2, 7,5 HP, med 50 tkr under 2017

73 Bilaga 8.2 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2010 MDH I förslaget till MDH:s budget för 2010 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om utbudet fattas av nämnderna, i praktiken som nämndgemensamt dekanusbeslut. Förslag om utbud har tidigare år beretts i nämndernas forskningsutskott/ forskarutbildningsutskott och har byggt på förslag om kurser som lämnats av enskilda forskare. Beslut Nämnden beslutar att tillstyrka att förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser för 2010 tas fram av en beredningsgrupp bestående av en representant för varje nämnd samt en doktorandrepresentant. Nämnden beslutar att som sin representant i en nämndgemensam beredningsgrupp för förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser utse Jarmo Lainio Nämnden önskar att förslag om utbud lämnas efter följande principer för fördelning av medel för forskarutbildningskurser som ska ges vid MDH (som en utgångspunkt ska endast regelrätta forskarutbildningskurser finansieras av medel av avsatta för detta, inte t ex allmänna introduktioner eller doktorandträffar. Dessa bör finansieras på annat sätt, men är väsentliga,. 1) De medel som är tillgängliga för kommande omgångar bör fördelas som så att å ena sidan endast sådana kurser som kan anses vara centrala för alla (högskolegemensamma) ska ges medel; sådana kurser är främst a) Metodkurs(er), där bl a kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs, och där man tar hänsyn till att det inom olika discipliner finns olika representationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder; b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar; c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska; Dessa tre kurstyper, som också kan och bör kunna vara periodiserade, omfattar (med en schablon på 50 tkr)), ca 150 tkr/år; 2) Å andra sidan bör även andra kurser, dvs sådana som är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade, kunna finansieras denna väg, via MDH, för att skapa trovärdighet för de forskningsområden och -ämnen man ämnar ansöka om och som man vill föra fram som prioriterade inom MDH (dvs. i princip åtminstone de sex prioriterade områdena); till sådana prioriterade områden bör därutöver räknas de forskarskolor som MDH åtagit sig att stödja och som man gått med i, och där det står klart uttalat att man på MDH ska arrangera någon kurs inom forskarskolans ram; sådana kurser ska/kan vara valbara även av andra, både inom och utanför MDH; I dagsläget skulle 100 tkr kunna vara sökbara ur den nuvarande potten för sådana kurser, dvs i princip två ytterligare kurser per läsår; 3) Av samma skäl som ovan, att man vill skapa trovärdighet för de områden man vill satsa på, bör ansvariga för varje enskild forskarutbildningskurs ha docent- eller Sign: 9 (16)

74 Bilaga 8.2 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: professorskompetens; den tidigare tendensen att en, flera eller rentav av de flesta som varit ansvariga för forskarutbildningskurser haft dispens från detta krav, skapar inte förtroende för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen vid MDH. Ärendets föredragning Ordförande föredrar ärendet. Underlag Bilaga 10.1 i kallelsen, Forskningsutskottets förslag till principer Delges Forskningsledare och forskningssamordnare/lokal studierektor för utbildning på forskarnivå vid samtliga akademier. Sign: 10 (16)

75 Bilaga 8.3 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Data analysis for PhD students Examinator Anatoliy Malyarenko, anatoliy.malyarenko@mdh.se, and Ying Ni, ying.ni@mdh.se, Värdakademi UKK 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: For a degree of licentiate and/or doctor the doctoral student shall demonstrate broad knowledge and systematic understanding of the research domain, including advanced and current specialized knowledge within a limited area of this field as well as plan and undertake research and other qualified assignments using adequate methods (Rules and Regulations for Third-Cycle Studies, pp ). It is very important to use data analysis correctly in many areas of PhD research that exist in our university, for example, Business Administration, Econometrics, Quality Control, Reliability Engineering, Financial Engineering, Applied Mathematics, and So on.

76 Bilaga Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Data analysis is used in all scientific areas, natural sciences, humanities, even in politics and business world. Many disciplines use statistics and data analysis so extensively that they have specialized names. Examples from our university s PhD research include actuarial science, business statistics, econometrics, energy statistics, image processing, medical statistics, reliability engineering of embedded systems and so on. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? Hur många doktorander deltog? There were no similar course before. Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

77 Bilaga 8.3 Kursplan Data analysis for PhD students Data handling and sample methods. Filtering data, data standardization, partitioning, merging, and appending datasets. Univariate statistics. Random variables and their frequency distributions. Binning continuous data. Multivariate statistics. Scatter plots. Correlation matrices. Contingency tables. Regression models. Simple linear regression. Multiple linear regression. General linear models. Factor analysis. Principal component analysis. Cluster analysis. Hierarchical clustering. Partitioning clustering. Auto clustering. Classification models. Logistic regression. Linear discriminate classification. Support vector machines. Neural networks. Decision trees. Kurslitteratur Tilo Wendler and Sören Gröttrup. Data mining with SPSS modeler. Theory, exercises and solutions. Springer, 2016.

78 Bilaga 8.4 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitativa och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), d.v.s. att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Forskningsetik / Ethical Issues in Research, 7,5hp Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Niclas Månsson, niclas.mansson@mdh.se, Värdakademi Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: För licentiatexamen: - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För doktorsexamen: - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

79 Bilaga Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Den mediala uppmärksamheten har under året belyst vikten av etiskt tänkande i allmänhet och inom forskning (både forskaretik och forskningsetik) i synnerhet. Oavsett ämnesområde har alla doktorander behov av att öka sin kunskap om etiska frågeställningar och etiska dilemman, det är få förunnat att inte ställas inför etiska frågeställningar av något slag under sin forskarutbildning. Kunskap och medvetenhet om forskningsetik gör att doktoranden, när han eller hon, möter ett etiskt dilemma är bättre rustad för att handla ur ett etiskt perspektiv. Syftet med kursen är att deltagarna ska utveckla en fördjupad kunskap om forskningsetiska principer och god forskningssed och därtill hörande samhälleliga aspekter på forskning och vetenskap. Kursen ges i form av föreläsningar med uppföljande seminarier och workshops av forskande lärare med lång erfarenhet av och hög kompetens inom området från olika discipliner och akademier vid MDH. Relevanta föreläsare från MDH eller andra lärosäten kan förekomma. Ytterligare ett gott skäl till att kursen i forskningsetik ska vara högskolegemensam är att doktorander från olika ämnesområden/discipliner får möjlighet att träffas och diskutera de etiska frågeställningar som är typiska för just deras ämnesområde. Dessa diskussioner är fruktbara i den mening att doktoranderna får en förståelse för andras frågeställningar som ibland är helt annorlunda än de man själv ställs inför, i andra fall står man inför samma frågeställningar och kan få hjälp och råd av andra i liknande situationer. De nationella examenskraven stipulerar dessutom att doktoranden, oavsett om han eller hon väljer att avlägga en licentiat- och/eller doktorsexamen, ska visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, och för doktorsexamen även att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet när denna görs. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande: Kursen gavs på svenska HT2014 och då om 2,5hp, på engelska HT2015 och då om 2,5hp och i sin nuvarande form (HT2016) på svenska om 7,5hp. De deltagare som tidigare deltagit i kursen och erhållit 2,5hp erbjuds att läsa ytterligare 5hp på kursen i sin nuvarande form. HT2016 var det fyra av de tillfrågade som kompletterar med 5hp. Om kursen kan ges i sin nuvarande form (på engelska) om 7,5hp VT2017 kommer också de som tidigare deltagit i kursen att tillfrågas om komplettering. Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? HVV, EST, IDT och UKK (majoriteten av kursdeltagare har kommit från UKK och EST). HT2016 deltar också en doktorand från Högskolan i Gävle. Förfrågningar om deltagande i kursen har också inkommit från doktorander på andra lärosäten, dock har enbart en doktorand haft möjlighet att gå kursen vid dessa tillfällen. Hur många doktorander deltog? HT2014 deltog 11 doktorander, HT2015 deltog 14 doktorander och HT2016 deltar 17 doktorander. Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

80 Bilaga 8.4 Ethical Issues in Research 7.5 credits Course Objectives The purpose of this course is to provide the participants with the opportunity to advance their knowledge and skills in research ethics, including individual values and ethical choices in the research process, and social aspects on research and science. Learning Objectives - Upon completion of the course the participants should be able to identify and analyze ethical issues in research - Demonstrate good knowledge about current guidelines concerning ethical and legal requirements and appropriate regulations and standards of research integrity - Orally and in writing discuss and give arguments for ethical grounded choices in the research process - Reflect upon personal mores and how these might affect good research conduct specifically and in science responsibility to the surrounding society - Demonstrate good ability to evaluate ethical queries on research, its role in society and the responsibility of the researcher for how it is used Course Content The course is designed to cover questions that can be applied to ethical guidelines for research, different ethical issues in research, such as individual values and ethical choices in the research process, plagiarism in research, different aspects of research misconduct and research responsibilities to the surrounding society Teaching The purpose of this course is to provide participants with the opportunity to improve their knowledge and skills in research ethics. The knowledge and skills acquired will be generated through literature, involved teachers and participants rest on the seminar tradition, i.e. a mixture of lecturers, seminars and workshops, including discussions in smaller and larger groups. Teachers Lena Johansson lena.johansson.westholm@mdh.se Westholm Niclas Månsson niclas.mansson@mdh.se 1

81 Bilaga 8.4 Examination Course coordinator is Niclas Månsson and course examiner is Lena Johansson Westholm. The course assignments that will be assessed by the course teachers are: 1. INL1 Individual home assignment (2-3 pages), and mandatory seminar, session 2 (1.5 credits) 2. INL2 Individual home assignment (2-3 pages), and mandatory seminar, session 3 (1.5 credits) 3. INL3 Group assignment, and mandatory workshop, session 6 (1 credit) 4. INL 4 Individual home assignment. Individually written examination in which ethical issues in research are described in accordance to your own area of research and in relation to learning objectives, 5-7 pages (2.5 credits) 5. SEM1 Group assignment and mandatory workshop, session 5 (1 credit) The written home assignments will be sent by to the teachers no later than one week after every session (see schedule for dates). Grade Marks Pass (G) Prerequisites and registration Researchers and research students enrolled in research study programs. The course starts January 26, 2017 for registration please contact Niclas Månsson, no later than January 9, 2017: niclas.mansson@mdh.se Additional information The course includes sessions requiring mandatory attendance. General qualifications Ethical Issues in Research, 7.5 credits, covers the following national general qualifications stated in The Higher Education Ordinance (1993:100), annex 2. Judgement and approach Degree of Licentiate: - demonstrate the ability to make assessments of ethical aspects of his or her own research - demonstrate insight into the possibilities and limitations of research, its role in society and the responsibility of the individual for how it is used Degree of Doctor: - demonstrate intellectual autonomy and disciplinary rectitude as well as the ability to make assessments of research ethics, and - demonstrate specialized insight into the possibilities and limitations of research, its role in society and the responsibility of the individual for how it is used. 2

82 Bilaga 8.4 Schedule: Ethical Issues in Research Time and Moment Content Literature Teachers location Session Room: What is this? Ethical Issues in Research Course introduction and lecture 1 Marcina 2015, ch 2; Vetenskapsrådet 2011, ch 1 Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session Session Room: Session Room: Session Room: Session Room: When, where and how? It looks like this! Research Ethics - its Concepts and Structure Is everything permitted? Research Misconduct I want my name first! Publication Ethics Is this valid? Research Responsibility I certainly hope so! Ethical Review Lecture 2 and group discussions Lecture 3 and group discussions Lecture 4 and group discussions Lecture 5 and workshop Lecture 6 and workshop Vetenskapsrådet (2011, ch 2) ALLEA 2011; Marcina (2012, ch 1, 7); Mayer & Steneck 2012, part III; Vetenskapsrådet 2011, ch 8 Blair (2009); Graf et al 2007; Helgesson & Eriksson 2014; Marcina 2005, ch 4; Vetenskapsrådet 2011, ch 6 Marcina 2005, ch 7, 8, 11; Mayer & Steneck 2012, part V; Vetenskapsrådet 2011, ch 7 Vetenskapsrådet 2011, ch 9; The Ethical Review Act, SFS2003: 460 Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Niclas Månsson, Lena Johansson Westholm Session Hero or pariah? The Ethical Dilemma of the Whistleblower Lecture 7 and group discussions Malek 2010; Lena Johansson Westholm, Niclas Månsson 3

83 Bilaga 8.4 Literature ALLEA (2011). The European Code of Conduct for Research Integrity. grity.pdf Blair, C H (2009). Panic and Plagiarism: Authorship and Academic Dishonesty in a Remix Culture. MediaTropes ejournal 2(1), Graf, C, Wager, E, Bowman, A, Fiack, S, Scott-Lichter, D & Robinson, A (2007). Best Practice Guidelines on Publication Ethics: a Publisher s Perspective. International Journal of Clinical Practice 66(152), a-publishers-perspective-2nd-edition. Helgesson, G & Eriksson, S (2014). Plagiarism in Research. Med Heath Care Philos 18, Macrina, F (2005). Scientific Integrity. Text and Cases in Responsible Conduct of Research. 3 rd ed. Washington, DC: ASM Press, kap. 1, 2, 4, 7 and 8. Malek, J (2010). To tell or not to tell? The ethical dilemma of the would-be whistleblower. Accountability in Research. Polices and Quality Assurance 17, Mayer, T & Steneck, N (red.) (2012). Promoting Research Integrity in a Global Environment. New Jersey: World Scientific, sections III & IV. Swedish Statute Book. The Ethical Review Act, SFS2003: Vetenskapsrådet (2011). Good Research Practice. Vetenskapsrådets rapportserie 1: Stockholm. Websites Codex rules and guidelines for research. Ethical Guidelines. ants/ethicalguidelines.4.5adac704126af4b4be html 4

84 Bilaga 8.4

85 Bilaga 8.4

86 Bilaga 8.4

87 Bilaga 8.4

88 Fakultetsnämndens möte 6:2016 Bilaga 8.4

89 Bilaga 8.4

90 Bilaga 8.4

91 Bilaga 8.4

92 Bilaga 8.4

93 Bilaga 8.4

94 Bilaga 8.4

95 Bilaga 8.4

96 Bilaga 8.4

97 Bilaga 8.4

98 Bilaga 8.4

99 Bilaga 8.4

100 Bilaga 8.4

101 Bilaga 8.4

102 Bilaga 8.4

103 Bilaga 8.4

104 Bilaga 8.4

105 Bilaga 8.4

106 Bilaga 8.5 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn: Academic research writing (in English) 7,5hp Examinator (Namn, epost, telefonnummer): Margaret Obondo: margaret.obondo@mdh.se, tel: Värdakademi: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: This course offers doctoral students the opportunity to improve their writing skills in writing a research article and other academic genre including, abstracts, research review article, thesis chapter and other related genre. The course also provide detailed emphasis on articulating a problem clearly, synthesizing main points of an argument and techniques for writing specific parts of a research paper. These are the exact academic and genre specific writing skills requirement for licentiat and doctoral studies. 2. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: This is a graduate study course geared towards advanced non-native writers of academic texts. One of requirements for högskolegemensam courses for our graduate students is that, their

107 Bilaga 8.5 texts should conform to the academic genre in their field of research. This is one of the focus for this course i.e., to delve into how the different disciplines represented in our graduate courses and the ways in which people in different subject areas write about their subject. This is what differentiates this course from under-graduate academic writing courses where the focus is usually on general skills in academic writing. 3. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; (see attachment) Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? The participants have come from all the four faculties: UKK, HVV, EST and IDT. The course is popular and we have students from other universities as well e.g. Orebro, Stockholm and KTH. Hur många doktorander deltog? There are ten (10) participants in the current group (HT16) with two participants from Orebro and one from Stockholm University, Department of Economics. Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

108 Bilaga 8.5 Academic Research Writing (in English), Autumn Term (HT15) Course Evaluation Report Course code: Course Instructor: Margaret Obondo The evaluation report is compiled from responses from six of the five doctoral students who participated in the course during the just ended autumn term. The six evaluation guiding questions were handed out to the respondents by the instructor to structure the report. Participant 1 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I think that the course achieved most of the course objectives. I have during the course written a research text (in my case a conference paper) which I have not done before. I have also written abstract and conference abstract which was a new but good experience. So, I think that the course has helped me with my writing skills in writing academic texts. The objective of structure information effectively is also something that the course has fulfilled. I got a lot of practice in structure the text, all parts of the research paper, from introduction to discussion. A lot of time has been on understanding the audience to which my paper is written, so the interaction with the readers has been covered. I believe I have got a deeper understanding about the interaction of writers, readers and texts. The objective about grammar choice has been most difficult I think because it is hard to have time for these detail aspects of the text. However, we have talked about it and read about it in the literature, but perhaps the practices of it did not take that much space. Objective about register was not covered. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I think the seminars has been good. Margaret has been really good at creating a good atmosphere where it is alright to express oneself and reveal our weaknesses and flaws, which is not always possible in doctoral courses I believe. I like the way the seminars has been both lectures and time for practice. The literature has been good but quite different from what I am used to at doctoral courses (not in a bad way). It contained a lot of exercises and was very much hand on. It took some time to know how to read it but once you figured it out I liked them. Non felt unnecessary, all where used. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? I liked the structure of the writing assignments, how they built up and ended in a full paper which I never would have guessed I would be able to produce in such short time. For me the interactive approach worked very well, I spent time on finding the clues to the writing assignments in the literature before doing the writing and

109 Bilaga 8.5 then have the lecture on the subject was really good (so I do not agree with M comment). I think it was good the way Margaret used our own work as examples and that also took some pressure off, because it is alright to not get it right, right away. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? The advantages was that there was not so much detail focus. If I were doing this with other PhD students in management control the discussions would have been quite different. So there were more focus on the texts structure and not the content. It was interesting to hear the difference between fields and that makes you a lot more aware of your own field s traditions. Disadvantages was perhaps that a deeper understanding for the others work was not there so the comments on their paper got a bit scars (from me). But I see most advantages. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? Very important course! I have (before this) done 48 credits doctoral courses and this is by far the one I have learn most on. I had no idea that there is this kind of literature on writing and that there were this kind of strategies for getting writing done! I have recommended it to my PhD colleagues because I really think this course has helped me a lot. 6. Give any other suggestions not listed above. I have understood that this course and the work Margaret put in to it is time consuming and I do not think that this course would have been this good if not Margaret had spent much time reading our writings. So, my suggestion is that enough time should be given to the teacher instructing the course. At some times the information has been lacking and therefor I have misunderstood or been afraid to misunderstand the tasks. With some more detailed and updated written information some of these had been avoided. Participant 2 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? Well yes, it did complicate things that the Christmas holidays were at the end of the course since it reduce the time available for writing. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? The course literature were good and provided practical ideas and ways to get on with the writing. The seminars focused on the most important parts of the literature. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? Both good and well. It was good since you really got something written but often you tried to write two things at once, fix the parts that needed to be rewritten and write the new parts. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? Advantages are that you get

110 Bilaga 8.5 an insight to other disciplines and their ways to write. The focus also is on the text, not the content since the content is in another discipline. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? Yes; It teaches you to write and improve your writing. 6. Give any other suggestions not listed above. Sorry, cannot think of anything now Participant 3 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I think the course objectives were achieved. I believe I have become a better writer during the course. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? About literature: I liked Swales and Day, I had not as much use of Murray. About seminars: The information about content of seminars and assignments were not always clear. The information could have been better. I also agree with M that the order of assignments and seminars could have been reversed, although I understand the reason for the current order. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? I answered this above. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? The advantage is to get a better understanding of other disciplines. The disadvantage is that it is really difficult to read and review a text written from a discipline that is very different from your own. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I think all doctoral students should attend a course in academic writing. 6. Give any other suggestions not listed above Participant 4 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? Yes. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I would recommend a clearer and more stringent order on the seminars and information on what is supposed to be done for the next meeting.

111 Bilaga 8.5 Especially when the written plan is not completely followed. I sometimes found the information a little confusing. The literature was relevant and I have no objections to that. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? Yes, I think this interactive approach is educative. 4. The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? The advantages is that I found it educative to read from other disciplines and the disadvantages might be that it was difficult to give adequate feedback/critique to these texts. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I would recommend the course for all doctoral students as writing is the most used communication in the research world. And if you are disabled in communication your studies will remain unseen nevertheless how good it is. Secondly I think it is good that this issue is handled within a course and not as a responsibility for the supervisors only. For the doctoral student it is educative to see the issue of writing from more angles than from the supervis(ors) only. 6. Give any other suggestions not listed above. Be more flexible on what the final product of the course is supposed to be. As it was now it was targeting at a journal paper, which is good as this is the most common (and important) way to report on your study. But at the same time I think it would be an advantage that other types of texts could be the final product of the course. In the invitation to the course it was implied that the participants could choose what to write throughout the course, but at the start of the course it was a journal paper that was the target final product. If the intention is that the final product is a journal paper, that information must be clear in the description of the course. Otherwise the participants might prepare for something else. Participant 5 1. Look at the course objectives (study outline), Do you think the course achieved considering the time frame for the course? I have learned how to write a research paper; how to make grammatical and lexical choices; and how to structure information in the text. However, I still find it difficult to position myself as a researcher. 2. Give some comments about the seminars and the course literature. What would you recommend for the next course? I think the literature was good and helpful. I would have preferred to have a lecture in the end of the seminar, then write the assignment, and then discuss the texts in the beginning of the next seminar. I think that would have improved the quality of the texts. 3. Give some comments about the writing assignments. Do you think this interactive approach worked well for you? The writing assignments was necessary, without those I would never learn how to write a paper. I think it was good to discuss each other s texts even though it was very obvious sometimes after the lecture was given that you had written it wrongly.

112 Bilaga The course participants come from a range of disciplines. What do you see as the advantages and disadvantages of the composition of the class? For me it was not a problem to review and give feedback on texts from other disciplines. However, I perceived that other thought it was difficult to review my (engineering) texts because they did not understand my research. 5. What would you suggest to the faculty board about the importance of the course as a graduate course for all doctoral students? I think this course is very helpful when learning how to write a paper. Since publishing papers is very important for doctoral students I am surprised this course is not already mandatory. 6. Give any other suggestions not listed above. I have no further suggestions.

113 Bilaga 8.5 SYLLABUS Academic research writing 7.5hp Course code: Subject: Graduate course in Education Valid from semester: Spring 2014 Level of education: Graduate and research level Advanced: Area of Education: Studies in Education Ratification date: Main field of study: None OBJECTIVES The purpose of this course is to provide participants with the opportunity to improve their skills in writing a research article and other academic texts. LEARNING OBJECTIVES Upon completion of the course the students should be able to: - Write a research article, review article, thesis chapter and other related academic research text, - Demonstrate understanding of the ways in which writers, texts and readers interact, - Make appropriate grammatical and lexical choices in their text, - Make appropriate choices about register and - Structure information effectively. - COURSE CONTENT The course is designed to cover techniques that can be applied to different types of academic writing including essays, reviews,

114 Bilaga 8.5 research papers, grant proposals and thesis writing. The participants will practice these techniques by drafting a research article with support from other class members and the instructor. TEACHING METHODS The course consists of two parts: The first part is a series of seminars in which participants analyze texts (their own and others), perform small writing tasks and take part in discussions about aspects of the texts. In the second part, the participants work individually with a partner and instructor on a text they themselves are writing for eventual publication PREREQUISITES Graduate students and research students in advanced academic program. EXAMINATION INL1, 5,5 Credits, marks Pas (G) or (VG) SEM1, 2 credits Pass (G) WORK LOAD 1,5 credits correspond to 40 hours per week. The individual labor input i.e., per hour might vary depending on previous experiences or other circumstances. ADDITIONAL INFORMATION The course includes a session requiring mandatory attendance. ENVIRONMENTAL CONSIDERATION Environmental issues are taken into consideration.

115 Bilaga 8.5 Academic research writing (in English), 7,5hp Instructor: Margaret Obondo, Associate Professor of Education Room H Duration: Host Department: School of Education, Communication and Culture Brief description of the course This course offers doctoral students the opportunity to improve their writing skills in writing a research article and other academic genre including, abstracts, research review article, thesis chapter and other related genre. The idea is that you work from a set of themes that will inform each of the writing assignments in order to develop a full-length article or conference presentation by the end of the course. Working from your own areas of interest, the course moves progressively from short writing tasks to a full-length paper. As well, more detailed emphasis will be given to articulating a problem clearly, synthesizing main points of an argument and techniques for writing specific parts of the paper (e.g., introduction, body and conclusion). In addition, the participants will be asked to keep a writing log to track their own writing process and to identify both areas of strengths and those that require improvement. It is important to emphasize here that this course does not treat academic writing as a purely technical endeavor. It is not a grammar course although it addresses some of the common sentence level problems of advanced non-native writers of professional English. The intent here instead is to perceive writing as learning. One of the challenges for writing academically is that your text should conform to the academic genre in your field of research. Academic disciplines have their own ways of organizing knowledge and the ways in which people in different subject areas write about their subject are actually part of the subject itself and something that has to be learnt. Therefore, we are going to spend some time on examining the standards that inform your field of study. Each participant should be prepared to bring FIVE well-written published academic article in your field (to use as models) and whatever notes, earlier drafts you need to get started on a manuscript.

116 Bilaga 8.5 LITERATURE The literature is preliminary until 15 working days prior to the first session of the course of the semester. Required: 1. Swales, J. M. and Feak, C. B. (2012) Academic Writing for Graduate Students. Third edition. Ann Arbor: University of Michigan Press (415 pages). 2. Murray, R. (2012) Writing for Academic Journals. Open University Press (239 pages). 3. Booth, W. et. al.,t (2008) The Craft of Research. Chicago: Chicago University Press (pages 313). 4. Feak, C. B. and Swales, J. M. (2009) Telling a Research Story: Writing a Literature Review. Michigan University Press. 5. Publication Manual of the American Psychological Association (2001) Fifth Edition. Washington: APA (436 pages) 6. FIVE published peer-reviewed articles from your field. One of the articles should include an abstract subheading, figures, tables and references. Bring your articles each time you come to class so that we can gain an understanding of the writing conventions in your field and compare with other fields. Optional: Swales, J. M and Feak, C. B. (2000) English in Today s Research World: A Writing Guide. Michigan: University of Michigan. (293 pages). Michaelson HB. (1990) How to Write and Publish Engineering Papers and Reports. Third Edition. Phoenix: Oryx Press s

117 Bilaga 8.5

118 Bilaga 8.6 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs i Deltagarbaserad forskning (Participatory Research) Kursuppgifter Kursnamn Deltagarbaserad forskning I (Participatory Research I) Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Examinationsansvar har ett akademigemensamt kursteam bestående av Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe (EST), Erik Lindhult IDT (samordnande, erik.lindhult@mdh.se, ), Kamran Nandar (UKK). Docentkompetens finns i gruppen och besitter en bred vetenskaplig kompetens inom kursens område med ett flertal vetenskaplig publikationer samt professionella nätverk. Värdakademi IDT. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring vid alla akademier. 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: Kursen stödjer flertalet av examensmålen genom att bidra med kunskaper och förmågor att utnyttja deltagarbaserade/participativa ansatser, metoder och arbetssätt för att uppfylla dem som båda ökar praktisk relevans och vetenskaplig kvalitet. Detta är även centralt metodologiskt för att arbeta samproduktionsorienterat. Några kommentarer till olika mål: Mål - Kunskap och förståelse. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Kursen bidrar med deltagarbaserad vetenskaplig metod som utökar metodrepertoaren på ett sätt som är centralt för att kunna arbeta samproduktionsorienterat. Mål - Färdighet och förmåga. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Kursen bidrar till att kunna arbeta vetenskaplig i samspel med olika intressenter Visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete.

119 Bilaga 8.6 Kursen ger möjlighet att för forskarstuderande att utveckla sitt avhandlingsarbete metodologiskt genom att förstärka den deltagarbaserade metodologin. Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Genom kursens koppling till nationella och internationella arenor och nätverk inom området så kan detta stärkas. Visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kursen bidrar till detta genom att deltagarbaserad forskning har en central ambition att på olika sätt bidra till samhällets utveckling och stödja andra lärande, dvs en mer demokratisk forskning för och med samhället. Mål - Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: Visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Kursen inkluderar forskningsetik för samproducerande forskning, och dess speciella karaktär. Visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Kursen bidrar väsentligen här eftersom det är en central ambition inom traditionen av deltagarbaserad forskning. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Deltagarbaserad forskning (Participatory Research) (där även deltagarbaserad aktionsforskning och interaktiv forskning ingår och tas upp i kursen) är en central metodologisk grund för samproduktionsorienterad forskning. Kursen är därför central för att implementera högskolepolicyn, och bidrar med metodkompetenser som är relevanta inom alla ämnen för de som vill arbeta deltagarbaserat. Kursen är projektbaserad och ger stöd för de som planerar, utvecklar och analyserar deltagbaserade projekt och projektresultat. Även vetenskapsfilosofiska aspekter behandlas, något som speciellt fokuseras i Deltagarbaserad forskning II som körs parallellt och i samspel med denna kurs. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring och når ut till alla fyra akademier vid Mdh. Kursen är del i det nationella forskarutbildningsprogram form föreningen SPARC arbetar med att etablera. Genom samarbetet med SPARC, liksom även med systerföreningen SIRA, så har kursen en nationell roll, kommunikationskanal och upptagning. Det ger en nationell synlighet för och kunskapsbas för Mdh s kompetens inom samproduktionsområdet.

120 Bilaga 8.6 Kursen är även öppen för samarbetspartners för samproduktionsorienterade projekt och samarbeten. Metodologisk kompetensutveckling inom samproduktion behöver även vara öppen för externa samverkansaktörer. Genom den akademigemensamma gruppen liksom SPARC finns internationella kontakter med ledande forskare inom området (som tex. Mary Brydon Miller, David Coghlan), som i genomförda kursomgångar på olika sätt bidragit till kursprocesserna. Dessa kontakter ger en internationell dimension som också är en anledning att genomföra kurserna högskolegemensamt. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? Hur många doktorander deltog? Kursvärderingarna har genomgående varit positiva, för de 5 år som kursen genomförts. Viktiga positiva värden är stöd för utveckling av forskningsprojekt och avhandlingsarbete metodologisk med deltagarbaserad arbetsmetoder, den interdisciplinära karaktären, en utspridning i tiden över ca ett halvår med koncentrerade kursdagar, utgångspunkten i projekt. I årets kursgenomförande har deltagande från olika akademier varit begränsat. Vi ser potentialer för att signifikant ökat deltagande genom att nu kursen genomförs med en akademigemensam grupp som ansvarig och en möjlighet till mer aktiv kommunikation och informationsspridning genom de nätverk som gruppen har tillgång till. Årets kursvärdering är under färdigställande, den avviker dock inte i stort från tidigare kursvärderingar. Deltagare har kommit från alla akademier under de år som kursen bedrivits. Kursen har även haft deltagare från Luleå tekniska universitet i norr till Malmö högskola i söder samt även haft deltagare från Danmark. Detta år deltog 7 doktorander.

121 Bilaga 8.6 Deltagarbaserad forskning I, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle? Hur driva samverkansprojekt som både bidrar till ny kunskap och förnyelse i organisationer och kommuner? Hur bedriva forskning där forskare, praktiker och berörda kan delta och bidra på lika villkor i kunskapsutveckling och praktisk förnyelse? Målgrupp Kursen vänder sig till forskarstuderande, verksamma inom högskolan, såväl som till dig som arbetar med förändring och verksamhetsutveckling i offentliga organisationer, företag eller civilsamhällets organisationer. Kursledning Kursansvar är akademigemensamt (Erik Lindhult IDT, Karmran Nandar UKK, Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe EST), kontaktperson Erik Lindhult, IDT, erik.lindhult@mdh.se, Tel: Kursen genomförs i samarbete med SPARC (Swedish Participatory Action Research Community), nationell förening för deltagarbaserad aktionsforskning. Lars Holmstrand medverkar i kursledningen från SPARC. Syfte Kursen syftar till att den studerande ska nå djupare kunskap om deltagarbaserad forskning som en del av verksamhetens utveckling och dess vetenskapliga och forskningsetiska grunder. Genom en fältstudie eller projekt studeras förändring av verksamheten på ett

122 Bilaga 8.6 vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teoretisk grund och den praktik som utvecklas står i fokus. Lärandemål Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna - Värdera lämpliga metoder för utveckling av sociala och kunskapsproducerande praktiker - Visa förståelse för deltagarbaserad forskning och dess forskningsetiska övervägande och vetenskapliga utförande - Planera, utföra, utvärdera och rapportera ett förändringsarbete på verksamhetsnivå efter vetenskapliga överväganden - Granska och beskriva praktiker inom verksamhetsområdet utifrån ett jämlikhets- och interkulturellt perspektiv Innehåll Kvalitativ forskning och vetenskapsteori Interaktiv forskning i teori och praktik Aktionsforskningens processer och kvalité Forskningsetik Jämlikhet och interkulturalitet Samproduktion mellan akademi och praktik Presentation av paper Undervisning Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro vid seminarier. Handledning av deltagarnas projektarbeten och studier sker i samarbete mellan kursledning och SPARC. Examination Aktivt deltagande vid kurstillfällen. Skriftlig redovisning och presentation av en studie på en avslutande kurskonferens. Miljöaspekter Kursen tar hänsyn till och arbetar för en god och hållbar miljö enligt högskolans betydande miljöaspekter, samt verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Schema (preliminärt, kommer att utvecklas) Tillfälle 1: Måndagen den 6 mars 2017, Introduktion till kursen Vetenskapliga paradigm och praktiska utgångspunkter för deltagarbaserad forskning Aktionsforskning i teori och som process Planering av den egna studien/projektet Tillfälle 2: måndagen den 17 april 2017, Huvudtema: Deltagarbaserad forskning i praktiken, bla. Forskningscirkeln som metod (Osman Aytar) Följeforskning/utvärdering

123 Bilaga 8.6 Kvalité i deltagarbaserad forskning Ventilering och handledning av projektarbeten Tillfälle 3: måndagen den 22 maj 2017, Huvudtema: Samproduktion, teori och praktik Ventilering och handledning av projektarbeten Tillfälle 4: måndagen den 4 september 2017, Kurskonferens. Presentation av paper /projekt inklusive examination. Litteratur Action Research, Los Angeles: SAGE Publications. Bradbury, H. (ed.) (2015) The SAGE Handbook of Action Research, 3 rd ed. Los Angeles: Sage. Coghlan, D. & Brannick, T. (2014) Doing Action Research in your Own Organization, 4th ed. London: Sage. Gunnarsson, E., Hansen, H.P., Steen Nielsen, B., Sriskandarajah, N. (2016) Action Research for Democracy. New Ideas and Perspectives from Scandinavia. New York/London: Routledge. Herr, K. & Anderson, G.L. (2005) The Action Research Dissertation: A Guide for Students and Faculty. Thousand Oaks, CA: Sage. Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T., red., (2008) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press. Johansson, A. W. & Lindhult, E. (2008) Emancipation or Workability? Critical versus pragmatic scientific orientation in action research. Action Research, Vol. 6, No. 1., pp Lahdenperä, Pirjo (red). (2014). Forskningscirkel en mötesplats för samproduktion, Mälardalen Studies in Educational Sciences 14. Mälardalens högskola. Lahdenperä, Pirjo (2000). From monocultural to intercultural educational research, Intercultural Education, Vol. 11, No. 2, 2000, pp Mattsson, Matts (2004). Att forska i praktiken. Kunskapsföretaget i Uppsala AB: Läromedel & Utbildning.(s och kap 8). McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). Doing and Writing Action Research. London: Sage. Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2006) Handbook of action research. Concise Paperback Edition. Participative Inquiry & Practice. London: Sage.

124 Bilaga 8.6 Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2008) The SAGE Handbook of Action Research. London: Sage. Urval av kurslitteratur specifikt för varje deltagare görs i samråd med handledare och kursledning. Litteratur som underlag för kursinput tillkommer. Referenslitteratur Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (2006) Action Research and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht: Shaker. Fals-Borda, O. & Rahman, M. (eds.) (1991) Action and Knowledge. Breaking the Monopoly with Participatory Action-Research. New York: The Apex Press. Foote Whyte, William (ed)( 1991). Participatory action research. London: Sage Publications. Holmer, J. & Starrin, B. (red)(1993) Deltagarbaserad forskning. Lund: Studentlitteratur. James, E. G(2007). Participatory Action Research for Educational Leadership. Using Data- Driven Decision Making to Improve Schools. Thousands Oaks: SAGE Publications. Jason, L. et.al. (2003) Participatory Community Research. Theories and Methods in Action. Washington: American Psychological Association. Kemmis, S., McTaggart, R. & Nixon, R.(2014) The Action Research Planner. Doing Critical Participatory Action Research. Singapore: Springer. Kindon, S., Pain, R. & Kesby, M. (2010) Participatory Action Research Approaches and Methods. Connecting People, Participation and Place. London: Routledge. O Hanlon; Christine (2003). Educational inclusion as action research. Berkshire, England: Open University Press ( Mcintyre, A. (2007). Participatory Action Research. Thousands Oaks: SAGE Publications. McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). You and Your Action Research Project, 3 rd ed. London Routledge. McTaggart, R. (ed.)(1997). Participatory Action Research. International Contexts and Consequences. New York: State University of New York Press. Rönnerman, K. (red.) (2004) Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Schmuck, R.A.(2006) Practical Action Research for Change. Thousands Oaks: Corwin Press.

125 Bilaga 8.6 Somekh, B. (ed.)(2009) The SAGE Handbook of Educational Action Research. London: Sage. Svensson, L, et. al. (eds.) (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Listan med rekommenderad litteratur och informationslänkar kommer att utvecklas i samverkan med deltagare.

126 Bilaga 8.7 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs i Deltagarbaserad forskning II (Participatory Research II) Kursuppgifter Kursnamn Deltagarbaserad forskning II. Vetenskapliga och praktiska paradigm för kunskapsutveckling och förändring 7.5 högskolepoäng Participatory Research II. Scientific and practical paradigms for knowledge development and change Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Examinationsansvar har ett akademigemensamt kursteam bestående av Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe (EST), Erik Lindhult IDT (samordnande, erik.lindhult@mdh.se, ), Kamran Nandar (UKK). Docentkompetens finns i gruppen, och besitter en bred vetenskaplig kompetens inom kursens område med ett flertal vetenskaplig publikationer samt professionella nätverk. Värdakademi IDT. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring vid alla akademier. 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: Forskning i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle kräver kritisk och kreativ reflektion kring lämpliga och fruktbara kunskaps- och vetenskapsperspektiv och deras betydelse för olika aktörers aktiva medverkan och samspel i en gemensam kunskapsutvecklingsprocess. Hur ser etablerade perspektiv, traditioner och paradigm för forskning på denna medverkan? I vilken utsträckning stöds eller begränsas delaktighet i forskningspraktiken? Kursen vänder sig till de som vill utveckla sin förståelse av deltagarbaserad forskning och samproduktion som forskningsparadigm som kan skapa ökad vetenskaplig kvalitet och praktiskt värde, såväl som de utmaningar som denna form för forskning innebär. Kursen stödjer flertalet av examensmålen genom att bidra med kunskaper och förmågor att utnyttja deltagarbaserade/participativa vetenskapliga ansatser, metoder och arbetssätt för att uppfylla dem som båda ökar praktisk relevans och vetenskaplig kvalitet. Detta är centralt för att kunna vetenskapsteoretiskt förstå, legitimera och underbygga samproduktionsorienterat vetenskapligt arbetssätt. Några kommentarer till olika mål: Mål - Kunskap och förståelse. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

127 Bilaga 8.7 Kursen bidrar med deltagarbaserad vetenskaplig forskningsförståelse och metod som utökar den forskningsmetodologiska repertoaren på ett sätt som är centralt för att kunna arbeta samproduktionsorienterat. Mål - Färdighet och förmåga. För doktorsexamen ska doktoranden: Visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Kursen bidrar till att kunna arbeta vetenskaplig i samspel med olika intressenter Visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete. Kursen ger möjlighet att för forskarstuderande att utveckla sitt avhandlingsarbete vetenskapsteoretiskt och metodologiskt genom att förstärka den deltagarbaserade metodologin. Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Genom kursens koppling till nationella och internationella arenor och nätverk inom området så kan detta stärkas. Visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kursen bidrar till detta genom att deltagarbaserad forskning har en central ambition att på olika sätt bidra till samhällets utveckling och stödja andra lärande, dvs en mer demokratisk forskning för och med samhället. Mål - Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden: Visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Kursen inkluderar forskningsetik för samproducerande forskning, och dess speciella karaktär. Visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Kursen bidrar väsentligen här eftersom det är en central ambition inom traditionen av deltagarbaserad forskning att 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Deltagarbaserad forskning (Participatory Research) (där även deltagarbaserad aktionsforskning och interaktiv forskning ingår och tas upp i kursen) är en central metodologisk grund för samproduktionsorienterad forskning. Kursen är därför central för att implementera högskolepolicyn,

128 Bilaga 8.7 och bidrar med metodkompetenser som är relevanta inom alla ämnen för de som vill arbeta deltagarbaserat. Kursen är projektbaserad och ger stöd för de som planerar, utvecklar och analyserar deltagarbaserade projekt och projektresultat. Även vetenskapsfilosofiska aspekter behandlas i denna kurs vilket är centralt för att kunna klargöra en forskningsmetodologi där praktikers kunskaper och resurser tas tillvara i kunskapsbldningen. Genom det akademigemensamma kursteamet har kurserna en förankring och når ut till alla fyra akademier vid Mdh. Kursen är del i det nationella forskarutbildningsprogram form föreningen SPARC arbetar med att etablera. Genom samarbetet med SPARC, liksom även med systerföreningen SIRA, så har kursen en nationell roll, kommunikationskanal och upptagning. Det ger en nationell synlighet för och kunskapsbas för Mdh s kompetens inom samproduktionsområdet. Kursen är även öppen för samarbetspartners för samproduktionsorienterade projekt och samarbeten. Metodologisk kompetensutveckling inom samproduktion behöver även vara öppen för externa samverkansaktörer. Genom den akademigemensamma gruppen liksom SPARC finns internationella kontakter med ledande forskare inom området (som tex. Mary Brydon Miller, David Coghlan), som i genomförda kursomgångar på olika sätt bidragit till kursprocesserna. Dessa kontakter ger en internationell dimension som också är en anledning att genomföra kurserna högskolegemensamt. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? Hur många doktorander deltog? Kursvärdering från pilotgenomförande är under färdigställande. Detta år deltog 3 studenter i kursen, integrerat med Deltagarbaserad forskning I. De studenter som genomfört kursen har gjort parallellt med denna kurs. Detta har gett värdefulla erfarenheter för årets kursgenomförande.

129 Bilaga 8.7 Deltagarbaserad forskning II. Vetenskapliga och praktiska paradigm för kunskapsutveckling och förändring 7.5 högskolepoäng Participatory Research II. Scientific and practical paradigms for knowledge development and change Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Forskning i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle kräver kritisk och kreativ reflektion kring lämpliga och fruktbara kunskaps- och vetenskapsperspektiv och deras betydelse för olika aktörers aktiva medverkan och samspel i en gemensam kunskapsutvecklingsprocess. Hur ser etablerade perspektiv, traditioner och paradigm för forskning på denna medverkan? I vilken utsträckning stöds eller begränsas delaktighet i forskningspraktiken? Kursen vänder sig till Dig som vill utveckla Din förståelse av deltagarbaserad forskning och samproduktion som forskningsparadigm som kan skapa ökad vetenskaplig kvalitet och praktiskt värde, såväl som de utmaningar som denna form för forskning innebär. Målgrupp Kursen vänder sig till forskarstuderande, till verksamma inom högskolan såväl som till dig som arbetar med förändring, forskning och verksamhetsutveckling i offentliga organisationer, företag eller civilsamhällets organisationer. Kursledning Kursansvar är akademigemensamt (Erik Lindhult IDT, Kamran Nandar UKK, Osman Aytar HVV, Magnus Hoppe EST) och genomförs i samarbete med SPARC (Swedish Participatory

130 Bilaga 8.7 Action Research Community), nationell förening för deltagarbaserad aktionsforskning. Lars Holmstrand medverkar i kursledningen från SPARC. Syfte Kursen syftar till att klargöra hur man i olika paradigm och traditioner ser på vetenskapens funktion i samhället, kunskap, forskningsmetoder, etiska överväganden och forskningsinformation. Syftet är också att klargöra fördelar och begränsningar hos respektive paradigm i förhållande till delaktighet. Deltagarna förväntas reflektera kring en forskningsoch förändringspraktik och undersöka dess paradigmatiska innehåll och implikationer. Lärandemål Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna; - Visa förståelse för deltagarbaserad forskning och dess paradigm - Kunna granska och beskriva praktiker inom verksamhetsområdet utifrån ett deltagarbaserat forskningsparadigm - Värdera lämpliga forskningsperspektiv för utveckling av sociala och kunskapsproducerande praktiker - Planera, utföra, utvärdera och rapportera ett deltagarbaserat forsknings/förändringsarbete vägledd av paradigmatiska överväganden Innehåll Olika vetenskapsteoretiska perspektiv och deras förhållande till deltagarbaserad forskning Paradigm inom olika former av deltagarbaserad forskning, som deltagarbaserad aktionsforskning och interaktiv forskning, och dess implikationer för kvalitet och värdeskapande Olika kunskapsformer, som t.ex. erfarenhetskunskap och teoretisk kunskap, och deras samspel och bidrag i en samproduktionsprocess Forskningsetik inom samproducerande och deltagarbaserad forskning Innebörd och implikationer av deltagande som demokratisering av forskning, tex. för jämlikhet, makt, kvalitet och effektivitet Reflektion kring fruktbarhet och användbarhet av deltagarbaserad forskning i egen forsknings/förändringspraktik Presentation av paper Undervisning Föreläsningar och seminarier. Obligatorisk närvaro vid seminarier. Handledning av deltagarnas projektarbeten och studier sker i samarbete mellan kursledning och SPARC. Examination Aktivt deltagande vid kurstillfällen. Skriftlig redovisning och presentation av en studie på en avslutande kurskonferens. Miljöaspekter Kursen tar hänsyn till och arbetar för en god och hållbar miljö enligt högskolans betydande miljöaspekter, samt verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer.

131 Bilaga 8.7 Schema (preliminärt, kommer att utvecklas) Tillfälle 1: Måndagen den 6 mars 2017, , Introduktion Planering av den egna studien/projektet/papret Tillfälle 2: tisdagen den 18 april 2017, , Olika kunskapsformer, utvidgad epistemologi och praxisorientering Forskningsetik inom samproducerande och deltagarbaserad forskning Ventilering och handledning av reflektionspaper/projektarbeten Tillfälle 3: tisdagen den 23 maj 2017, Internationella/nationella gäster Hur välja vetenskapliga och praktiska utgångspunkter? Ventilering och handledning av reflektionspaper/projektarbeten Tillfälle 4: måndagen den 4 september 2017, Kurskonferens. Presentation av paper/projekt inklusive examination. Litteratur Action Research, Los Angeles: SAGE Publications. Bradbury, H. (ed.) (2015) The SAGE Handbook of Action Research, 3 rd ed. Los Angeles: Sage. Coghlan, D. & Brannick, T. (2014) Doing Action Research in your Own Organization, 4th ed. London: Sage. Gunnarsson, E., Hansen, H.P., Steen Nielsen, B., Sriskandarajah, N. (2016) Action Research for Democracy. New Ideas and Perspectives from Scandinavia. New York/London: Routledge. Herr, K. & Anderson, G.L. (2005) The Action Research Dissertation: A Guide for Students and Faculty. Thousand Oaks, CA: Sage. Johannisson, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T., red., (2008) Gemensamt kunskapande den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press. Johansson, A. W. & Lindhult, E. (2008) Emancipation or Workability? Critical versus pragmatic scientific orientation in action research. Action Research, Vol. 6, No. 1., pp Lahdenperä, Pirjo (red). (2014). Forskningscirkel en mötesplats för samproduktion, Mälardalen Studies in Educational Sciences 14. Mälardalens högskola.

132 Bilaga 8.7 Lahdenperä, Pirjo (2000). From monocultural to intercultural educational research, Intercultural Education, Vol. 11, No. 2, 2000, pp Mattsson, Matts (2004). Att forska i praktiken. Kunskapsföretaget i Uppsala AB: Läromedel & Utbildning.(s och kap 8). Mattsson, M. (2013). Vetenskapsteoretiska vägval. I M. Brekke, T.Tiller (red), Læreren som forsker. Innføring i forskningsarbeid i skolen. Universitetsforlaget. (s ). McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). Doing and Writing Action Research. London: Sage. Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2006) Handbook of action research. Concise Paperback Edition. Participative Inquiry & Practice. London: Sage. Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (2008) The SAGE Handbook of Action Research. London: Sage. Urval av kurslitteratur specifikt för varje deltagare görs i samråd med handledare och kursledning. Litteratur som underlag för kursinput tillkommer. Referenslitteratur Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (2006) Action Research and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht: Shaker. Burns, D. & Worsley, S. (2015) Navigating Complexity in International Development. Facilitating Sustainable change at scale. Rugby, UK: Practical Action Publishing. Fals-Borda, O. & Rahman, M. (eds.) (1991) Action and Knowledge. Breaking the Monopoly with Participatory Action-Research. New York: The Apex Press. Foote Whyte, William (ed)( 1991). Participatory action research. London: Sage Publications. Holmer, J. & Starrin, B. (red)(1993) Deltagarbaserad forskning. Lund: Studentlitteratur. James, E. G(2007). Participatory Action Research for Educational Leadership. Using Data- Driven Decision Making to Improve Schools. Thousands Oaks: SAGE Publications. Jason, L. et.al. (2003) Participatory Community Research. Theories and Methods in Action. Washington: American Psychological Association. Kemmis, S., McTaggart, R. & Nixon, R.(2014) The Action Research Planner. Doing Critical Participatory Action Research. Singapore: Springer.

133 Bilaga 8.7 Kindon, S., Pain, R. & Kesby, M. (2010) Participatory Action Research Approaches and Methods. Connecting People, Participation and Place. London: Routledge. O Hanlon; Christine (2003). Educational inclusion as action research. Berkshire, England: Open University Press ( Mcintyre, A. (2007). Participatory Action Research. Thousands Oaks: SAGE Publications. McNiff, J. & Whitehead, J. (2009). You and Your Action Research Project, 3 rd ed. London Routledge. McTaggart, R. (ed.)(1997). Participatory Action Research. International Contexts and Consequences. New York: State University of New York Press. Rönnerman, K. (red.) (2004) Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Schmuck, R.A.(2006) Practical Action Research for Change. Thousands Oaks: Corwin Press. Somekh, B. (ed.)(2009) The SAGE Handbook of Educational Action Research. London: Sage. Svensson, L, et. al. (eds.) (2002) Interaktiv forskning för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Listan med rekommenderad litteratur och informationslänkar kommer att utvecklas i samverkan med deltagare.

134 Bilaga 8.8 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Gas Turbine Technology Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Prof. Konstantinos Kyprianidis, konstantinos.kyprianidis@mdh.se, Värdakademi EST (Future Energy Center) 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: The course will contribute by providing a breadth of knowledge and understanding to the topic of gas turbine technology. Particular focus will be given on developing the student s skill to critically evaluate such systems, appreciate limitations and have a good insight into relevant technologies, as well as be able to propose solutions beyond the current state of the art. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Much of our research at MDH focuses on improving the performance of engineering systems related to the energy and process side; be it from an efficiency (FE), safety (ES) or production/logistics (IPR) side. This requires a good holistic understanding of such systems. For

135 Bilaga 8.8 Sweden of particular interest is gas turbine technology, as it relates to the core subject matter of key large enterprises in Sweden, such as SAAB, Siemens, GKN Aero Engines, Volvo/Scania (turbochargers) and their supply chain. There is critical mass for such a course within Sweden and to the best of my knowledge no other university is running one. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Not applicable. Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? This would be the first time we run this course. We expect participants from different universities working with gas turbine technology and looking for a holistic view of such systems. Hur många doktorander deltog? Not applicable. Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

136 Bilaga 8.8 Gas Turbine Technology (4.5 credits) Course duration 60 lecture hours + group project (max. 3 weeks) Lecturers Prof. Konstantinos Kyprianidis, konstantinos.kyprianidis@mdh.se, +46 (0) Suggested period Between April and July 2016 Fee TBD Additional costs If the course is to be held abroad then for each lecturer the sponsor must cover airfare (return business class) and a per diem (max. 3 weeks) to cover hotel, food, and local transport. Objectives The course will give deeper knowledge in the current state-of-the-art and future technology developments related to gas turbine conceptual design and technological perspectives. Gas turbines are prime movers within the power generation sector, the sole mover within civil commercial and military propulsion sector, and a rising propulsion option for large high-speed ferries, cruise ships and naval vessels. The course prepares the students for a successful placement within companies related to gas turbine technology and propulsion, and for research within the field of gas turbine performance and conceptual design. Within the course, aspects ranging from cycle studies and performance calculations to the design analysis of individual components are approached. The ambition is that the student shall become familiar with different gas turbine concepts and advanced aspects of their operation and design. This course will allows the students to apply what they learned in the thermodynamics course and in fluid mechanics course/courses. Most of the necessary background material will be revised in the beginning of the course. Basic necessary turbomachinery theory is lectured, although a full treatment of turbomachinery theory will not be covered. Learning outcomes After completing the course students should: Have basic knowledge of the different applications of gas turbine systems. Be able to carry out design point cycle performance calculations. Be able to carry out gas turbine steady-state performance calculations. Have an understanding of gas turbine transient performance Appreciate the major gas turbine operability issues. Appreciate the fundamental principles of gas turbine multi-disciplinary conceptual design and techno-economic environmental risk analysis. Be able to produce a whole engine conceptual design incl. selection of compressor/turbine stage count, stage loading and flow coefficients, gas path layout and component efficiency estimates, preliminary disc and combustor sizing etc. Have an understanding of fundamental measurement techniques and their use within testbed diagnostics and in-service health management.

137 Bilaga 8.8 Be able to do a basic diagnostic assessment and determine fault using a set of real performance measurements. Have a good knowledge of the current gas turbine technology state-of-the-art. Have an understanding of future gas turbine technology developments. The course is also intended to help establish connections and professional networks among the participants. Course content The course will be based upon knowledge gained within recent EU collaborative research projects on aero-engine technology such as VITAL, NEWAC, DREAM and LEMCOTEC - see Fig. 1 and 2. A practical perspective will also be provided based on the lecturer s on experience from working in the gas turbine industry. The course starts with a general overview of the gas turbine system and its fields of application. The needs, as given by a propulsion or a power generation system, and the implications by these on the engine cycle are treated. Furthermore, the requirements on the components in order to fulfil these cycle requirements are illustrated. Different design principles for the components, such as compressors, turbines, combustors, nozzles etc., are described and what requirements are most important for the final system performance. Mechanical design constraints and materials are discussed. Fundamentals of gas turbine diagnostics are also discussed. The course will include a thorough design task connecting the major principles that span gas turbine conceptual design. A brief outline of the topics that will form this course is given below. General overview of the gas turbine system and its fields of application, Power generation and propulsion system thermodynamic cycles and component design requirements, Design-point performance calculations, Steady-state and transient performance prediction, and operability issues, Introduction to multi-disciplinary conceptual design and techno-economic environmental risk analysis, Conceptual design of gas turbine components (compressor, turbine, combustor, intake, nozzle) and whole engine design. Mechanical design constraints and materials. Measurement techniques, diagnostics and health management for gas turbines. Current state-of-the-art and future technology developments. N.B.: As part of the course, plenary lectures on one or more of the following topics may also be added depending on the specific needs of the class: Gas turbine performance: o Fundamental thermodynamics o Ideal cycles o Loss modelling and real cycles o Modern aero engine configurations and novel cycles for Current state of the art turbofans Direct-drive fans Geared fans Contra-rotating fans Open rotors Intercooled cores

138 Bilaga 8.8 o o Intercooled recuperated cores Flow controlled cores Active cores with cooled cooling air Aero engine operational requirements and critical design conditions Cycle optimisation Fan pressure ratio and mass flow Propelled diameter and speed Contra-rotating component torque split Core mass flow and overall pressure ratio Pressure ratio splits Intercooler and recuperator effectiveness Engine ratings Gas turbine conceptual design: o Introduction to general arrangements (GAs) Mechanical layout Critical design operating conditions (bird strike, max. swallowing capacity, red line limits etc.) Number of spools Stage count Material selection Stress analysis Core sizing and nacelle lines o Principles of component aerodynamic and mechanical design Propellers Fan and OGV Hot and cold structures Accessories (oil coolers, bearings etc.) Gearbox Axial and radial compressors Combustors Axial turbines Nozzles Intercoolers and heat exchangers Intercompressor and interturbine ducts Nozzles Bypass duct and nacelle lines o Optimal conceptual design for weight Choice of spool speeds Choice of stage counts Optimising the gas path Aircraft performance o Modern civil aircraft configurations o Choice of number of engines and certification requirements o Aircraft families and allowances for engine growth o Predicting aircraft performance and weights (component by component approach) Wing, fin and tailplane Fuselage Flaps Landing gear systems Furnishings etc.

139 Bilaga 8.8 o o Mission analysis and fuel planning Snowball effects and rubberized aircraft wing models Environmental impact o CO2 and NOx emissions and contrails o Designing for minimum global warming o Current and potential future CO2 and NOx legislation o Rich burn and lean burn combustor designs o Cycle effects on CO2 and NOx emissions o Engine and airframe noise o Current and future noise certification requirements Direct operating costs o Component lifing and time between overhaul o Engine production cost o Contributions on total direct operating costs o Flight mission and aircraft annual utilisation o The effect of fuel price uncertainty on aero engine design Introduction to multidisciplinary conceptual design: o The different stages of aero engine design o Disciplines involved in aero engine design o The need for a multidisciplinary design approach o Conceptual design algorithms and current state of the art o Introduction to the European Union TERA2020 system (Techno-economic Environmental and Risk Analysis) o Optimising an aero engine conceptual design The impact of customer requirements (market constraints) The impact of design limitations (company capability) Design for fuel burn, cost or noise Sensitivity analysis Pareto fronts and trade-off studies Future engine growth considerations The effect of future policies on aero engine design Group design project A design exercise is part of the course. The exercise is divided into three related subtasks: 1. Engine design point calculations of a future turbofan engine. 2. Conceptual design of the components of the engine. 3. Mission analysis of the engine. The design exercise aims at supporting the learning process, by linking major parts of the theory together through the solution of a larger problem. During the course the students will be split to 2 or 3 groups (depending on class size). Each group will be asked to prepare a competing proposal (at conceptual design level) of a new turbofan design (see Fig. 3 and 4) to meet specific customer requirements and potential future market developments. In each group a small design team will be established and the students will need to: Make estimates on an optimal engine cycle based on assumed company capabilities Design components and produce an overall mechanical layout (at conceptual level) Make mission analysis and predict direct operating costs for a 30 year life period Provide an engine SFC and weight guarantee to the aircraft manufacturer

140 Bilaga 8.8 The objectives of the design project, and the overall course, will primarily focus on students appreciating: Project time scales and cost escalations The complexity of the conceptual design task The different disciplines and hence specialist groups involved The multiple design trade-offs The market requirements etc. Literature The course will be covering material from the following references: "Gas Turbine Performance", Walsh, P.P. and Fletcher, P., 2nd Edition, Wiley-Blackwell Science, ISBN-13: "Civil Jet Aircraft Design", Jenkinson, L.R., Simpkin, P., and Rhodes, D., Arnold Publishing. Gas Turbine Theory, Saravanamuttoo, H.I.H., Rogers, G.F.C., Cohen, H., and Straznicky, P., 2008, 6 th Ed., Pearson Education Canada, ISBN-13: "Projektierung von Turboflugtriebwerken", Grieb, H., Birkhäuser Verlag. Language of instruction The course will be held in English. Teaching methods, organisation and workload The course will comprise lectures, coursework and a group gas turbine design project. All lectures will take place either at the sponsor s location or at Mälardalen University in Västerås, Sweden. The course workload corresponds to 3 weeks of full-time study (120hrs) or 4.5 Swedish higher education credits (hec). Target group / prerequisites Students enrolling to this course must have completed courses of at least 180 credits in the Energy Engineering, Industrial Engineering, Electrical Engineering, Mechanical Engineering, Aerospace Engineering, Environmental Engineering, or other appropriate engineering discipline. In addition, they must have succesffully passed the following courses: Mathematics, Thermodynamics, Mechnanics and Fluid Mechanics (or Compressible Flow, or Aerodynamics). Equivalent qualifications/course/credits may also be considered by the course responsible on a one to one basis. Examination The course will be examined by means of a group gas turbine conceptual design project and seminar. It is important to note that most of the coursework will take place during and/or between the scheduled training sessions discussed within this document. During intermediate working periods, course participants will be expected to work on e.g. individual or group project assignment and read course literature.

141 Bilaga 8.8 Marks Pass or Fail Environmental aspects Environmental considerations have been taken into account in the learning outcomes. Fig.1 Knowledge transfer within VITAL, NEWAC, DREAM

142 Bilaga 8.8 Fig.2 The TERA2020 multi-disciplinary conceptual design tool Fig.3 A comparison of two different aero engine conceptual designs (mechanical layouts)

143 Bilaga 8.8 Fig.4 Pareto front and trade-off analysis of different engine designs

144 Bilaga 8.9 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn Future Energy Systems Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Prof. Konstantinos Kyprianidis, konstantinos.kyprianidis@mdh.se, Värdakademi EST (Future Energy Center) 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: The course will contribute by providing a breadth of knowledge and understanding to the topic of future energy systems. Particular focus will be given on developing the student s skill to critically evaluate such systems, appreciate limitations and have a good insight into relevant technologies, as well as be able to propose solutions beyond the current state of the art. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: Much of our research at MDH focuses on improving the performance of engineering systems related to the energy and process side; be it from an efficiency (FE), safety (ES) or production/logistics (IPR) side. This requires a good holistic understanding of these systems

145 Bilaga Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; Not applicable. Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? This would be the first time we run this course. We expect participants from different academies working with engineering systems and looking for a holistic view of them. Hur många doktorander deltog? Not applicable. Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: forskarutbildningen@mdh.se eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

146 Bilaga 8.9 Doktorandkurs Kursnamn: Future Energy Systems Omfattning (högskolepoäng): 7.5 Start och slutdatum: April 2015 to June 2015 Huvudområde: Energy Engineering Forskarutbildningsämne: Energy Engineering Examinator (Namn, mail, tel): Konstantinos Kyprianidis; ; +46 (0) Lärare (Namn, mail, tel): Konstantinos Kyprianidis; ; +46 (0) Raza Naqvi; ; +46 (0) Sebastian Schwede; ; +46 (0) Värdademi: EST Forskarutbildningssamordnare: Pablo Camacho Sanhueza Information om obligatorium: Each module will be examined separately, by means of coursework, group design project and seminar. It is important to note that most of the coursework will take place during and/or between the scheduled training sessions discussed within this document. During these intermediate working periods, course participants will be expected to work on e.g. individual or group project assignment and read course literature. N.B. The course targets doctoral candidates within Energy Engineering or related disciplines studying at MDH or other universities. Exceptional MSc students may also be considered for admittance. Participants from industry are particularly welcome. Litteratur: The literature for the course is: Module 1 Biomass Gasification and Co-generation Systems: 1. P. Basu, 2010, Biomass Gasification and Pyrolysis Practical Design, 2 nd Edition, ISBN: H.A.M. Knoef (editor), 2012, Handbook Biomass Gasification, 2 nd Edition, BTG Biomass Technology Group. Module 2 Gas Turbine Technology: 3. H.I.H. Saravanamuttoo, G.F.C. Rogers, H. Cohen, P. Straznicky, 2008, Gas Turbine Theory, 6 th Ed., Pearson Education Canada, ISBN-13: P. Walsh and P. Fletcher, 2004, Gas Turbine Performance, 2 nd Ed., Wiley- Blackwell, ISBN-13:

147 Bilaga 8.9 Module 3 Anaerobic Digestion Systems: 5. Gerardi, M.H., The microbiology of anaerobic digesters, Wastewater microbiology series. Wiley-Interscience, Hoboken, N.J. 6. Weiland, P., Biogas production: current state and perspectives. Applied Microbiology and Biotechnology 85, Ward, A.J., Hobbs, P.J., Holliman, P.J., Jones, D.L., Optimisation of the anaerobic digestion of agricultural resources. Bioresource Technology 99, Holm-Nielsen, J.B., Al Seadi, T., Oleskowicz-Popiel, P., The future of anaerobic digestion and biogas utilization. Bioresource Technology 100, Module 4 Carbon Capture and Storage: 9. IPCC Special Report on Carbon Dioxide Capture and Storage. ISBN hardback Leung, D., Caramanna, G., Maroto-Valer, M An overview of current status of carbon dioxide capture and storage technologies. Renewable and Sustainable Energy Reviews (39), Innehållsbeskrivning (högst 500 ord): Purpose: To familiarize yourself with different types of energy production and consumption systems, and develop an understanding of the current state-of-theart and future technology developments. Language: The course will be held in English. Organization and workload: The course comprises 5 week-long training sessions (modules) spread throughout the academic year. Lectures will be given by the module leaders as well as invited lectures from industry and academia. All lectures will take place at Mälardalen University in Västerås. The course workload is approximately 5 weeks of full-time study, corresponding to 7.5 Swedish higher education credits (hec). Each module is worth 1.5hec and students are therefore expected to devote no less than 40hrs of study per module (incl. lecture time). Goals Overall, the participants should gain knowledge on the current state-of-the-art of energy production and consumption systems and future technology developments. With regard to specific technologies, after completing the course students should: - Module 0 Introduction to Energy Systems: o Be able to describe the basic constituents of an overall energy system. o Appreciate the major energy flows o Have an understanding of modern heat and power generation systems

148 Bilaga 8.9 o Have an understanding of the major economic and environmental drivers in energy system development. - Module 1 - Biomass Gasification and Co-generation Systems: o Appreciate the fundamentals of biomass gasification systems. o Have an understanding of gasification-based co-generation plants. o Be able to develop biomass gasification projects. - Module 2 Gas Turbine Technology: o Have basic knowledge of the different applications of gas turbine systems. o Be able to carry out basic performance calculations. o Have an understanding of gas turbine steady-state performance o Appreciate the major gas turbine operability issues. o Appreciate the fundamental principles of gas turbine multi-disciplinary conceptual design and techno-economic environmental risk analysis. o Have an understanding of basic measurement techniques and their use within test-bed diagnostics and in-service health management. o Have a good knowledge of the current gas turbine technology state-ofthe-art. o Have an understanding of future gas turbine technology developments. - Module 3 - Anaerobic Digestion Systems: o Elaborate principle knowledge about the anaerobic digestion process. o Become acquainted with important process parameters to understand and evaluate the process performance. o Learn about the fields of application regarding the substrates, digestion systems and biogas and digestate utilization. o Compare trends in anaerobic digestion between different countries. - Module 4 - Carbon Capture and Storage Systems: o Have basic knowledge on climate change mitigation technologies o Be able to learn technical approaches to Carbon capture o Describe the current status of Carbon capture and storage technology o Understand the technical challenges for commercialization The course is also intended to help establish connections and professional networks among the participants. Technical content A brief outline of the topics that will form this course is given below. Module 0 Introduction to Energy Systems: Description of the overall energy system (production, transportation, utilisation) Energy flows Modern heat and power generation systems Major economic and environmental drivers in energy system development Module 1 Biomass Gasification and Co-generation Systems: Thermal conversion of biomass, Types of gasifiers, Working of biomass gasification integrated with CHP systems, Energy systems of Syngas based biofuel production, Current status of gasification technology.

149 Bilaga 8.9 Module 2 Gas Turbine Technology: Day 1: Applications and basic performance calculations, Day 2: Steady-state performance and operability, Day 3: Introduction to multi-disciplinary conceptual design and technoeconomic environmental risk analysis, Day 4: Basic measurement techniques, diagnostics and health management, Day 5: Current state-of-the-art and future technology developments. Module 3 Anaerobic Digestion Systems: Process description and process parameters, Substrates, Digestion systems, Biogas and digestate utilization, Trends in different countries. Module 4 Carbon Capture and Storage: Introduction to climate change and carbon capture and storage Sources of CO 2 CO 2 transportation Storage options Techno-economic barriers for large scale deployment

150 Bilaga 8.9 Mål Sätt kryss (X) vid mål som kursen kommer att uppfylla Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden: X visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För doktorsexamen ska doktoranden: X visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och X visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden: X visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, X visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och X visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För doktorsexamen ska doktoranden: X visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, X visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, X med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

151 Bilaga 8.9 X visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, X visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och X visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden: visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, X visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och X visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För doktorsexamen ska doktoranden: X visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och X visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

152 Bilaga 8.10 Ansökan om stöd till högskolegemensam forskarutbildningskurs 2017 Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet (Dnr MDH ) i korthet följande: 1) De medel som är tillgängliga bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. 1. Kursuppgifter Kursnamn: Scholarly publication: How to get your research published and to enhance its impacts Examinator (Namn, epost, telefonnummer) Prof. Jerry Yan, jinyue.yan@mdh.se, Värdakademi EST 2. Hur förhåller sig kursen till examensmålen för licentiat- och doktorsexamen: Scholarly pulications play important and complex roles in scientific communities in sharing new knowledge and undertstaing new innovations. Scholarly publications in the forms of the journal or conference papers have been considered the most significant parts of achievements in the lic. or/and PhD theses. Therefore, a course for all PhD students to give a implementable method and guidance for the scientific publication is necessary. It shall be noted that this course is not a course for scientific English writing, nor a course of scientific methodology, but a course for students to learn the whole submission-review-publication process with the experience and knowledge by the tutor as an editor-in-chief of a journal (Applied Energy with impact factor of

153 Bilaga , one of the largest and most influenced journals in energy area), a reviewer, an author and also a reader. 3. Motivering till varför kursen kan anses vara högskolegemensam: There are different courses for scientific English writing but no course exists to give the insight investigation of the whole chain of process from the research, writing and submitting a manuscript, and final publication after peer reviewed, in particular of the following issues: - how to raise the research questions which form the basis of the research with careful considerations of the PhD student background, the supervisors competences and expertise, and the research environment; - how to identify the research areas which are in the frontline of the studied topics? - how to find the best international collaborators to explore the research by using the international networking and cooperation? - how to identify the most relevant and world leading groups in the topic of PhD student is working? - how to find the best conferences and journals for communication and share of the research results? - how to organize a manuscript to submit a most relevant journal/conference? - how to address the reviewers comments to revise a paper? - how to enhance the impacts of a published paper to establish the international cooperation network. This course will provide implementable guidance for students to follow the step-by-step approach to learn how to prepare, submit, revise and publish a paper. This course is to address the issue related to scholarly publication, focused on how to get your research published? from the perspectives of a reader, an author, a reviewer as well as an editor. As the editor-in-chief of an international journal of Applied Energy, the teacher will give an insight review of the publication procedure to understand the whole compoenents related to the journal paper publication. The mutiple functions of scholarly publication, such as building a collective knowledge base, communicating information, validating the quality of research, and distributing rewards, and building scientific communities, for the scientific excelencce will be discussed. 4. Om kursen tidigare genomförts vid MDH, bifoga sammanfattning av kursvärdering samt redovisa i korthet följande; No, this is a totally new course. Från vilken akademi/vilka akademier har tidigare kursdeltagare kommit? I have given a few lectures but not a course in EST and other universities worldwide. Hur många doktorander deltog? for different lectures in different universities

154 Bilaga 8.10 Ansökan skickas tillsammans med kursplan till: eller Mälardalens högskola Forskarutbildningen Ledningskansliet Box Västerås

155 Bilaga 8.10 Prof. J. Yan Dec. 7, 2016 Syllabus Scholarly publication: how to get your research published and to enhance its impacts Teacher: Jinyue Yan, Prof. of Energy Engineering at EST and editor-in-chief of Applied Energy (IF 5.746) Credits: 7.5 hp Participants: PhD students or new researchers Course Description Scholarly publications play important and complex roles in scientific communities in sharing new knowledge and understating new innovations. Scholarly publications in the forms of the journal or conference papers have been considered the most significant parts of achievements in the lic. or/and PhD theses. Therefore, a course for all PhD students to give an implementable method and guidance for the scientific publication is necessary. The intent is to help the students increase their chance of publishing manuscripts as a Ph.D. student and as a new faculty member. The course will apply an interactive step-by-step approach through real practice to enable students becoming familiar with research related journals in their fields, developing a manuscript from concept to final version, providing peer reviews of colleagues papers, and submitting for an international conference or a journal. Some experienced editors, reviewers, authors and publishers might be invited during the lecture to join the discussions with students. It shall be noted that this course is not a course for scientific English writing, nor a course of scientific methodology, but a course for exploring the world of academic publishing. The course will offer students to learn the whole chain of publishing process covering submission-review-publication with the experience and knowledge by the tutor as an editor-in-chief of a journal, a reviewer, an author and also a reader. Goal To introduce students to understand the publishing process and to increase their publishing skills. Objectives To develop an overview of publishing process and master the journals and communication platforms available in related to the students research areas; To help students communicate their ideas and research results in a professional and effective way to increase the chances of their manuscripts being published;

156 Bilaga 8.10 Prof. J. Yan Dec. 7, 2016 To expose students to change the role from an authors to a reviewer for understanding the importance of the novelty and clarification of a journal paper; To develop a publication plan and a paper of high quality on a topic of student s interests. After studying the course, students shall have the capacity to answer following critical questions: - how to raise the research questions which form the basis of the research with careful considerations of the PhD student background, the supervisors competences and expertise, and the research environment; - how to identify the research areas which are in the frontline of the studied topics? - how to find the best international collaborators to explore the research by using the international networking and cooperation? - how to identify the most relevant and world leading groups in the topic of PhD student is working? - how to find the best conferences and journals for communication and share of the research results? - how to organize a manuscript to submit a most relevant journal/conference? - how to address the reviewers comments to revise a paper? - how to enhance the impacts of a published paper to establish the international cooperation network. Sessions and Workshops The course consists of sessions/workshops with following topics to be discussed in a seminar form, leading by the teachers and following up with active discussions by students. 1. Introduction of the course and special method applied Overview of the course Syllabus Speakers Assignments 2. Academic Publishing Why publishing? Forms of publishing: open source? Publishing vs. communications Value of peer reviews Components of a research paper 3. Where to publish and why Survey of journals Scope of a journal Audiences and readership New trends of publishing

157 Bilaga 8.10 Prof. J. Yan Dec. 7, Process of formulating a paper (& writing) Define a REAL research question Sharing your ideas Novelty Clarification Professional 5. Peer Review of a scientific paper Who are the reviewers? What are reviewers evaluating? Why a paper is rejected/accepted? How long it takes for a review process? If you are a reviewer? 6. Communication with a Journal Editor and Publisher View from a journal editor Scope and readership Cover letter Tittle, keywords, highlights, abstracts Follow-up after submission Revisions Rebuttal Proof reading Copyright Publishing ethnics 7. Tools and software of scholarly publishing Database References Line numbers, track changes etc. ithenticate 8. Post publications, impacts of your paper Journal ranking, JCR and other indicators Citations H-index Google scholar, Research Gate, Scopus, ScienceDirect 9. Multiple functions of scholarly publishing Individual research and carrier Academic networking International collaboration Building a collective knowledge base 10. Open Topics (TBD)

158 Bilaga 8.10 Prof. J. Yan Dec. 7, 2016 Assignments Students will be given assignments including following tasks: 1. Detailed survey and review of 5 journals in the student area. Make analysis of the scope, editors, reviewers, readers, speed of the review, submission instructions etc. 2. Develop a journal/conference paper for publication. 3. Prepare a manuscript concept, plan of the paper writing and submission, journal selection, draft, revision, 4. Peer review at least 3 manuscripts from other students 5. Role changing: make critical review to identify the weak points of manuscripts, provide comments to the papers, 6. Participating scientific networking Grading Assignments 40% Sessions/Workshop 30% Final manuscript for publication and submission plan 30% Literatures: Various references and articles, presentation slides, online information Participants: Total number of participants is to max. 20 due to the individual supports are needed. Participant shall have a paper concept or manuscript to be ready to submit in 6 months.

159 Bilaga (6) Anne Söderlund Prodekan forskning och forskarutbildning Johan Hellstrand Utbildnings- och forskningshandläggare Till: Fakultetsnämnden Återrapport till fakultetsnämnden avseende kvalitetssäkring av forskarutbildning vid MDH 1 Inledning Fakultetsnämnden beslutade att uppdra åt prodekan för forskning och forskarutbildning att följa utvecklingen inom forskarutbildningen inom ämnet industriell ekonomi och organisation och återkoppla denna till fakultetsnämnden. Prodekan för forskning och forskarutbildning beslutade att även följa upp på vilket sätt alla akademier arbetar för att kvalitetssäkra sina forskarutbildningar. Detta gjordes dels som intern kvalitetssäkring men även på grund av UKÄs kommande utvärderingar av forskarutbildningar. Rapporten bygger på samtalsanteckningar från fyra möten med akademierna under våren/sommaren 2016: (Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Akademin för innovation, design och teknik (IDT) forskarutbildningsområdet Innovation och produkt-realisering, Då ämnet datavetenskap på IDT utvärderades i UKÄ:s pilotutvärdering 2015/2016 utelämnades området inbyggda system. 2 Generell redovisning av tillståndet för forskarutbildningen per akademi 2.1 Återrapportering från akademierna avseende arbetet med individuella studieplaner Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Uppfyllandet av forskarutbildningens examensmål kan vara svårt att beskriva i vissa fall. Implementering av examensmålen (lärandemålen) i ISP gick relativt bra i ämnet energi- och miljöteknik. Man identifierade dock tre olika grupper doktorander med olika grad av genomförande: En grupp var exemplarisk. En grupp har genomförande som är tillräckligt bra. En tredje

160 Bilaga 9.1 har inte ifyllt ISP korrekt. EST har jobbat med aktivitetslista med sina handledare. 2 (6) Forskarutbildningsprogression, uppföljningsprocess på akademin: EST har under december alltid en uppföljning där handledaren presenterar sina doktorander och redovisar om man ligger i fas med planering, läget för finansieringen etc. Doktoranderna presenterar i samband med PhD-proposal hur progressionen ser ut. Denna årliga genomgång i handledarkollegierna fungerar bra. EST anser att det är viktigt att kunna påvisa genomströmning etc. i relation till handledningen. Inom Framtidens energi (forskarutbildningsområdet MERO) har man jobbat mer organiserat med doktorander som ska komma och presentera sina projekt. Man ska jobba vidare under våren 2017 med processerna för att följa upp progression. Man ska även jobba mer med samarbetsytorna. Det här ser lite olika ut i de olika miljöerna på akademin. Industriell ekonomi och organisation (IEO); Huvudhandledaren säkerställer när det är tid för halvvägsseminarium etc. Energi- och miljöteknik; Handledarkollegiet i energi- och miljöteknik har jobbat mer med kollektivt beslutsfattande vilket är vanligt i naturvetenskap/teknik. IEO är ett litet forskarutbildningsämne. I högre grad är vikten på informella kontakter. Formellt sammanträder handledarkollegiet vid två tillfällen per år Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) UKK: Vad gäller frågan om ISP-uppföljning: varje handledarkollegium tar upp och diskuterar de individuella studieplanerna. Införandet av lärandemål i ISP-blanketten har inneburit en förbättring. Akademins samordnare för forskarutbildning deltar inte i handledarteamets möte/samtal med doktoranden avseende ISP. Inför antagning till forskarutbildningen deltar såväl handledare som doktorand och samordnare och ISP-mallen fylls i gemensamt. Vid de årliga samtalen talar man inom didaktik också om forskarutbildningskurserna, så att både doktorand och handledare har koll på det. I matematik/tillämpad matematik diskuteras ISP endast vid ett handledarkollegium under november innan ISPn ska skickas in för granskning och fastställande av utskottet för forskarutbildning. Samordnaren i matematik/tillämpad matematik upplever att handledarna i matematik/tillämpad matematik har förstått vikten av ISP. I didaktik har man haft s.k. doktoranddialoger där man bl.a. tagit upp betydelsen av ISP. Man anser att det bästa med ISP är att man dokumenterar sina ideer kring planen för forskningen. Akademichefens uppmanande samtal kring betydelsen av ISP har haft effekt anser man. Man har även arrangerat doktoranddagar. Doktoranderna har då kunnat lyfta frågor som är aktuella; Doktorandombudsmannen har informerat om rättigheter/skyldigheter. Diskussion kring relationen handledare-doktorand. Doktorandgruppen på UKK är inte homogen. Ämnena matematik/tillämpad matematik och didaktik är mycket olika. Storleken på ämnet

161 Bilaga 9.1 matematik/tillämpad matematik lämpar sig för individuella kontakter. I den doktorandgruppen finns doktorander från Örebro och Stockholm samt några doktorander från tredje land. 3 (6) Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) HVV arbetar med IDTs mall för uppföljning av examensmålen i forskarutbildningen. Vid HVV diskuteras examensmålen, och vilka aktiviteter akademin ser som viktiga. Akademin har även arbetet med revideringar av allmänna studieplaner för samtliga ämnen på forskarnivå. 2 Utvärdering av kurser på forskarutbildningsnivå 2.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) EST stödjer införande av samlad kursvärderingmodell för MDH på forskarnivå. Man bör även fråga alla EST-doktorander som deltar i olika forskarskolor. Man anser att det behövs kontinuerligt arbete med utvärderingar av kurserna, samt kurspaketet, och att detta arbete görs samlat. 2.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Didaktik har inte så många individuella forskarutbildningskurser. Matematik/tillämpad matematik har en del individuella kurser. Det diskuteras när det är bäst att ställa frågorna vid utvärdering av kurser. UKK anser att man behöver lite distans till utbildningen. De bästa utvecklarna av kurser kan vara alumner. Kursvärderingar kan enligt UKK utvecklas i avseende att även frågeställningar om nyttan av kursen finns med. UKK efterlyste också en summering av IDT:s erfarenheter från UKÄ:s pilotutvärdering av datavetenskap. Summeringen skulle kunna vara av värde inför framtida utvärderingar. 2.3 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Kursvärderingar görs på varje genomförd kurs. Kursvärderingarna sammanfattas och diskuteras i möten med kursansvariga. 3 Kvalitetssäkring och utveckling av forskarutbildningsprocesser 3.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Inom Framtidens energi har man arbetat på ett organiserat sätt med doktorander som ska komma och presentera sina projekt inför t.ex. handledarkollegium. Man kommer att arbeta vidare under våren 2017 med processerna för att verifiera progression i forskarutbildningen. Progressionsfrågorna ser lite olika ut i de olika forskarutbildningsämnena. IEO är t.ex. ett litet forskarutbildningsämne vilket har medfört att det blir mer inofficiella kontakter mellan handledarkollegor. Inom IEO är det huvudhandledaren och inte handledarkollegium som ser över doktorandens progression inför t.ex. halvvägsseminarium etc. Rent formellt har man inom

162 Bilaga 9.1 IEO två formella möten per år där forskarutbildningsfrågor diskuteras. Inom Energi- och miljöteknik arbetar handledarkollegiet kontinuerligt med kollektivt beslutsfattande vilket är vanligt i naturvetenskap/teknik. 4 (6) 3.2 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) Ämnet matematik/tillämpad matematik har ett aktivt handledarkollegium som fyller två roller, samordnare och ämnesansvarig. Ämnet har en levande förteckning över forskarutbildningskurser. Det finns fungerande rutiner för att utse team av handledare, för upprättande och uppföljning av ISP, för förberedelse inför disputation och förhandsgranskning. Om det uppkommer problem under forskarstudierna tas dessa upp i handledarkollegiet. Ser man till ämnet didaktik har följande aktiviteter genomförts; doktoranddagar, forskarutbildningskurser, införande av ett samlat seminarium (allmänna högre seminariet i didaktik). Man arbetar på att det ska bli en större kritisk massa som närvarar på seminarium. Det finns även seminarium i utbildningsvetenskap. UKK har även genomfört olika aktiviteter för att handledarna ska bli en mer sammanhållen grupp. I didaktik finns granskande rutiner när doktorandens disputation närmar sig. Ärendet presenteras i forskarrådet och man tillsätter två granskare av avhandlingsmanus. Inom Matematik/tillämpad matematik ansvarar handledare och bihandledare för att nivån på avhandlingar är tillräckligt hög. Man anmäler ärendet till handledarkollegiet när det är dags för disputation. Inom Matematik/tillämpad matematik sker en viktig del av utvecklingsarbetet för forskarutbildning löpande. Man identifierar nya idéer om tex forskarutbildningskurser. Det gäller också att hålla vetenskapliga seminarium intressant så att doktoranderna går dit. Nämndens interna utvärdering av ämnet 2012 påvisade inga särskilda svagheter utan var i princip positiv. Därför har UKK inte funnit någon särskilt anledning att jobba samlat med utveckling. Inom ämnet Didaktik har UKK arbetat med att samla miljön. Det gäller framför allt ämnesidentiteten, vilket på sikt generellt är kvalitetsdrivande. Kvalitetsutveckling är även del av kvalitetskultur vilket innebär att alla forskare arbetar med kvalitetsutveckling ständigt. I allt man gör finns ett kvalitetstänk kring processer och rutiner som självklart också ska dokumenteras. Sedan 2011 har både matematik/tillämpad matematik och didaktik utvärderats av fakultetsnämnden. UKK har arbetat med att formalisera och strukturera forskarutbildningen. Det gäller ansvarsfördelning, rutiner för ISP-uppföljning samt kopplingen mellan kollegier och ämneskollegier. Akademichefen anser det viktigt att tillse att det finns uppdrag och mandat. Man kan aldrig helt undgå att individuella problem under forskarutbildningen uppstår. Men uppstår problem för doktoranden ska det finnas rutiner. Vid UKK är det i första hand samordnaren för forskarutbildningen, skyddsombud och huvudskyddsombud som hanterar dessa. Man ser till att alla vet var man ska vända sig om man får problem.

163 Bilaga Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) HVV anser att det är viktigt att utnyttja informationen från UKÄutvärderingen av ämnet datavetenskap. Det senaste året har forskningsrådet vid HVV arbetat med alla typer av rutiner och processer för forskarutbildning för att säkra kvalitet. Man anser att forskarhandledarna känner till väl alla rutiner och processer. Detta anser man är till nytta vid en utvärdering. 5 (6) 4 Identifierade sårbarheter 4.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) Inom Industriell ekonomi och organisation är volymen och splittringen identifierade sårbarheter. De flesta av ämnets doktorander studerar på andra lärosäten: t.ex. Uppsala, dvs doktoranderna har inte så mycket gemensamt. Volymfrågan har man övervägt och diskuterat. Vad gäller IEO går doktorander vid forskarskolan MIT kurser via forskarskolan. Detta är ett sätt att hantera den lilla volymen. Samtidigt kan man konstatera att det kan bli föremål för kritik att delta i forskarskola utan att lärosätet själv bidrar med forskarkurser. Vidare, när forskarutbildningskurserna läggs ut till andra lärosäten har det egna lärosätet ingen kontroll över kvalitetssäkringen. Man bör nog visa upp hur man arbetar ihop och påvisa vad det är för miljö man erbjuder doktoranderna. IEO saknar en forskarutbildningskurs i statistik för samhällsvetare. Vidare, en alumni-lista skulle behövas så att man kunde ställa enkätförfrågor till alumni om deras genomgången forskarutbildning för att bättre kunna utveckla utbildningen. Inom ämnet Energi- och miljöteknik har man identifierat svagheter med de interna forskarutbildningskurserna. Det är svårt att få tid till kursgenomförande. Bästa sättet att jobba med detta är att besluta om tid/resurser för planeringen till respektive läsår. EST ska nu arbeta fram en matris för kurserna för att man anser det vara en viktig kvalitetsparameter att man kan erbjuda ett rullande schema med vissa kurser. En matris kan också ge en bild om i vilken utsträckning olika kurser bidrar till uppfyllelse av nationella examensmål. En Introduktionskurs för forskarstudier bör vara obligatorisk i anställningen. 4.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) HVV anser att det kan finnas svagheter/sårbarheter om UKÄ:s utvärderingar av forskarutbildningar ska göras per ämnen inom området Hälsa och Välfärd. Men å andra sidan bidrar de olika ämnen med viktiga kompetenser och kunskaper för forskarutbildning-områdets multidisciplinaritet och mångvetenskaplighet vilka var förutsättningar för att inrätta forskarutbildningsområdet Hälsa och Välfärd. Problematiken med tillgodoräknande togs upp och man konstaterade att tillgodoräknande är delegerat vidare från rektor till akademichef som skriver under beslut om tillgodoräknande på HVV. Gällande tillgodoräknande av kurser till forskarutbildning vore det bra med en tydligare processbeskrivning för hur kurser/moment värderas. Det är en form av validering som görs, kanske kan studievägledarna användas här. Utskottet

164 Bilaga 9.1 för forskarutbildning bör ta upp frågan, sedan får man se hur akademierna går vidare i frågan. 6 (6) Inom Arbetslivsvetenskap är det en utestående fråga hur professorstillsättningarna ser ut. Tillsättningar kan dra ut på tiden. Det pågår utfasning av personal inför pensionering Detta anser HVV vara bekymmersamt med tanke på de kommande UKÄ-utvärderingarna. Kommentar: Även om inte alla ämnen granskas vid UKÄ:s utvärderingar, ska MDH sätta alla ämnen under luppen. HVV bör t.ex. välja ut ett av akademins forskarutbildningsämnen för intern utvärdering för att testa. Det bör vara en del av det kvalitetssäkrande arbetet på akademin. Man skulle kunna tänka sig en begränsad version av nämndens utvärderingar per ämne, utan självvärdering men med seminarier och granskare. 5 Sammanfattande punkter Akademiernas organisation och processer för forskarutbildningen arbetar relativt likartat: Det finns handledarkollegier eller motsvarande. Det finns processer för forskarutbildningen, från antagning till disputation. Det finns processer för uppföljning. Samordnarna för forskarutbildning på akademierna spelar en viktig roll för att hålla processerna igång, men även för utveckling av forskarutbildningarna. Styrkor: - Processer och organisation är på plats - Det finns rutiner för forskarutbildningen, från antagning till disputation - Det finns processer för kvalitetssäkring av forskarutbildningen Sårbara punkter: - Forskarutbildningskursernas regelbundenhet - Forskarutbildningskursernas kvalitetskontroll när dessa finns i andra lärosäten där det egna lärosätets lärare inte undervisar. - Uppfyllande av vissa nationella examensmål - Handledarrollen och- handledarbelastningen Viktigt att sprida goda erfarenheter mellan akademier, Best practise : - Lärdomar från UKÄs pilotutvärdering av datavetenskap 2015/16 - Lärdomar från UKÄ-utvärderingarna på grund- och avancerad nivå - Arbeta vidare med aktiviteter för de olika examensmålen i individuella studieplaner

165 Bilaga / (2) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Johan Hellstrand BESLUTSPROMEMORIA Utredning av eventuell ytterligare utvärdering av forskarutbildningsämne under 2017 Bakgrund Fakultetsnämnden beslutade den 27 oktober 2016 (Ärendenr 2016/264) att uppdra till forskarutbildningsutskottet att utreda möjligheterna att ytterligare ett forskarutbildningsämne utvärderas under 2017 enligt nämndens rutin för utvärdering av forskarutbildningen per ämne. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) inleder i januari 2017 utvärderingar av forskarutbildningen nationellt. Cirka en tredjedel av alla forskarutbildningar kommer att granskas inom en sexårsperiod. Av de ämnen som definierats av UKÄ för granskning under 2017 finns dock inga som är aktuella för MDH. Lärosätet har därför möjlighet att under året fortsätta med förberedelser inför UKÄ:s utvärderingar och genomföra granskningar inom ramen för MDH:s eget kvalitetssystem. Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna har gjorts som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Granskningarna har också varit förberedelser inför UKÄ:s kommande utvärderingar. De ämnen som utvärderats är: Innovation och design (2010), didaktik (2011), industriell ekonomi och organisation (2011), energi- och miljöteknik, matematik/tillämpad matematik (2012), datavetenskap (2013). Utvärderingen av datavetenskap gjordes inom ramen för UKÄ:s pilotutvärderingar 2015/2016. Faktasammanställning Fakultetsnämnden beslutade den 27 oktober 2016 (Ärendenr 2016/264) att under 2017 granska forskarutbildningsämnet vårdvetenskap enligt nämndens rutin för utvärdering av forskarutbildningen per ämne. Den process som MDH använt för fakultetsnämndens interna utvärderingar utgör en del av lärosätets kvalitetssystem för systematisk uppföljning av forskarutbildningen. Processen för nämndens utvärderingar av forskarutbildningsämnen togs dock fram Det finns därför anledning att granska processen, inklusive frågorna för självvärdering, med hänsyn till de erfarenheter MDH gjort av universitetskanslersämbetets (UKÄ) pilotutvärdering av datavetenskap.

166 Bilaga 10.1 Utskottet för forskarutbildning beslutade den 22 november 2016 dels att uppdra till ledningskansliet att se över MDH:s mall för självvärdering utifrån UKÄ:s senaste vägledning för utvärdering av utbildning på forskarnivå. Vidare beslutade utskottet att uppdra till ledningskansliet att återrapportera en reviderad mall för självvärderingen till utskottets extra sammanträde den 20 december (2) Överväganden Med hänsyn till att MDH:s självvärderingsfrågor och rutiner för utvärdering av forskarutbildning kommer uppdateras utifrån UKÄ:s process för utvärdering av forskarutbildning bör nämnden avvakta de erfarenheter MDH kan dra från genomförandet av den reviderade processen för utvärdering och granskningen av mallen för självvärdering innan ytterligare ett forskarutbildningsämne utöver vårdvetenskap utvärderas. Förslag till beslut: att avvakta den interna utvärderingen av forskarutbildningsämnet vårdvetenskap 2017 innan ytterligare ett forskarutbildningsämne utöver vårdvetenskap utvärderas

167 Bilaga 11.1 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (2) Handläggare Dimitra Kountsiu Fakultetsnämnden Rutiner för utbildningsplanering vid EST Programsamordnare ansvarar för att utbildningsplanen är uppdaterad. Om utbildningsplanen behöver revideras skickas ärendet till utbildningsledare som ger stöd i detta arbete och skickar in en uppdaterad version till fakultetsnämnden. Under året behandlas frågor om ändringar i utbildningsplan i akademins programråd, ämneskollegium och grundutbildningsråd innan eventuella ansökningar om ändringar skickas in till fakultetsnämnden. I förekommande fall görs även avstämning med annan akademin både mellan utbildningsledare och i ämneskollegium/lärarlag. Vid större förändringar kan även avstämning med branschråd eller med branschrepresentanter göras av programsamordnare. Vid EST planeras kursutbudet för ett läsår med hjälp av ett Excel-dokument, baserat på den modell som utbildningsledare vid IDT tagit fram. I dokumentet finns exempelvis uppgift om kurstillfället ingår i en utbildningsplan för ett visst program. På detta sätt har akademin enkelt kontroll över att kurs inte ställs in eller läggs ner om denna finns i utbildningsplanen för ett program. Det framgår också om kursen ska ges som fristående och om den ska erbjudas för inresande studenter. Exceldokumentet används också för att göra uppföljningar och prognoser. Vi lägger in planerat antal studenter och detta omvandlas till HÅS, HÅP och ekonomi. När kurserna genomförts lägger vi uppnådda HÅS och HÅP. Exceldokumentet skapas, revideras och utvecklas manuellt då högskolan inte har något annat systemstöd för planeringsarbetet på kursnivå. På EST är det en funktion som jobbar med detta just nu då samma person är studieadministratör/utbildningsledare. Fördelen med det är att personen får hela bilden av utbildningsplaneringen. Sedan 2016 används även den av ledningskansliet framtagna prognosmallen, som utgår från program, för prognos. Vi använder just nu båda systemen parallellt för jämförelse då vi inte ännu vet fullt ut hur den nya prognosmallen fungerar. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: est@mdh.se Org.nr:

168 Bilaga (2) Programschema I grunden används Excel-dokumentet med inlagda uppgifter för kurser för nuvarande läsår. I planeringsarbetet för kommande läsår går utbildningsledare igenom uppgifterna med programsamordnare och avdelningschefer. Ändringar i enlighet med beslut om nya eller reviderade kursplaner läggs in, samt uppgifter från andra akademier inhämtas och läggs in av utbildningsledare. Uppgifterna sänds på remiss till avdelningschefer och samordnare för internationalisering. Programscheman skapas av utbildningsledare utifrån de uppgifter som finns i Excel-dokumentet med kurser. Dessa sänds ut för påseende till programsamordnare. Om fel identifieras korrigeras dessa i exceldokumentet och i programschema. De vanligaste felen gäller krockskydd. Programschema läggs ut på web i början av februari. Diskrepans mellan utbildningsplan och programschema Det kan uppstå mindre skillnader mellan dokumenten beroende på att kurser fått smärre förändringar i kursnamn från det att utbildningsplanen beslutades till dess att akademin fattat beslut om själva kursplanen. Ofta är detta marginella skillnader och det är inte svårt att härleda vilken kurs som avses i utbildningsplanen. Dock försöker vi revidera utbildningsplanerna så fort vi upptäcker sådana fel så att det blir så korrekt som möjligt. Vi försöker också att inte ha med kurser i programschema som inte finns med i utbildningsplanen.

169 Bilaga Rutiner för utbildningsplanering på HVV Bakgrund; I samband med en förfrågan från UKÄ om avveckling av program vid MDH noterades att programschema och utbildningsplan inte stämde överens. Vid MDH-övergripande granskning av överstämmelse har den visat sig vara av varierande grad inom akademierna. Detta har föranlett att fakultetsnämnden beslutat att uppdra till akademichefer att säkra att programscheman överensstämmer med utbildningsplan och inkomma med beskrivningar av vilka rutiner som används. FN/utbildningsutskott tar beslut om revidering av utbildningsplaner och i samband med revideringar kan nya kurser inrättas. Förändringar av kurser i programscheman får inte göras innan en revidering av utbildningsplan är godkänd. Utbildningsplan är ett juridiskt dokument vilket inte är fallet för programschema. Under året behandlas frågor om ändringar i utbildningsplan i akademins programråd, ämneskollegium och utbildningsråd innan eventuella ansökningar om revidering skickas till fakultetsnämnd. HVV:s hantering av rutiner för utbildningsplanering: - Utbildningsrådet ansvarar för kontroll av att utbildningsplan och programschema stämmer överens. Ordförande i utbildningsrådet har ett huvudansvar för att säkerställa att denna rutin följs. - För att säkra rutin för denna handläggning formuleras uppdraget i utbildningsrådet års-hjul. - Vid HVV planeras kursutbud för ett läsår utifrån fastställt dokument (excel). I dokumentet finns exempelvis uppgift om kurstillfället ingår i en utbildningsplan för ett visst program. - Beslut om kursutbud (valbara kurser inom program) kan få konsekvens att programschema måste uppdateras (ansvar utbildningsledare/programansvarig). - När programansvarig upprättar programschema ges instruktion av utbildningsledare om att programschema och utbildningsplan måste överensstämma. Mall för programschema skall innehålla instruktioner om dessa rutiner. - Akademichef fastställer programschema efter beredning av utbildningsråd. Per Andersson Utbildningsledare Sara Lundkvist Utbildningsledare

170 Bilaga 11.3

171 Bilaga 11.3

172 Bilaga (1) Rutiner för att säkra att programscheman och utbildningsplaner överensstämmer vid akademi UKK Bakgrund I samband med en förfrågan från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) angående avvecklade program noterade UKÄ att det i programschema och utbildningsplan inte stämde överens i ett av de granskade fallen. Detta föranledde till en intern översyn av överenstämmelsen mellan utbildningsplaner och programschema. Översynen visade att det förekommer avvikelser mellan utbildningsplaner och programscheman på samtliga akademier. Akademicheferna fick i uppdrag av fakultetsnämnden att inkomma med beskrivningar av vilka rutiner som används för att säkra att programscheman och utbildningsplaner överensstämmer. Rutiner Vid Akademi för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) är det sedan läsåret 2015/2016 utbildningsledare som bereder underlag för beslut av akademins samtliga programschema. För att ett programschema ska kunna färdigställas måste ett eventuellt fastställande eller revidering av utbildningsplan för aktuellt program vara fattat av fakultetsnämnd vilket bevakas av utbildningsledare. Ärenden som handlar om fastställande eller revidering av utbildningsplan bereds även av utbildningsledare vilket ytterligare säkrar att programschema och utbildningsplaner överensstämmer. Processen för framtagande av programschema inleds vid akademin med att utbildningsledare med utgångspunkt i utbildningsplaner tar fram förslag till kurstillfällen för kommande läsår. Kurstillfällena kommuniceras och förankras med avdelningschefer och fastställs därefter av akademichef. Utifrån fastställda kurstillfällen bereder utbildningsledare ett förslag på kommande läsårs programschema till respektive programsamordnare/programföreträdare för påseende innan beslut om fastställande av programschema slutligen fattas av akademichef efter föredragning av utbildningsledare. I beredningen inför beslut ingår att säkerställa att programschema stämmer överens med utbildningsplanens innehåll. Det ingår även i beredningen att konfirmera kurstillfällen med andra akademier som ger kurs inom ramen för UKK:s programutbud för att säkerställa att utbildningsplaner och programschema överensstämmer. En revidering av programschema kräver vid UKK ett akademichefsbeslut som bereds av utbildningsledare. Enligt uppdrag Utbildningsledare vid UKK (Christina Kääriä, Anna-Karin Fornberg, Therese Welén, Leif Gifvars, Hans Eriksson)

173 Bilaga 13.1 TEMATISKA UTVÄRDERINGAR Vägledning för tematisk utvärdering av hållbar utveckling

174 Bilaga 13.1 Vägledning för tematisk utvärdering av hållbar utveckling Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Projektledare: Henrik Holmquist Grafisk form: AB Typoform Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post

175 Bilaga 13.1 Innehåll Inledning Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning Utvärdering av hållbar utveckling Utvärderingens utgångspunkter och uppläggning....8 Metod....9 Aspektområden, perspektiv och bedömningsgrunder....9 Underlag för bedömning: Lärosätets självvärdering Bedömargruppen Bedömning och yttrande Beslut Uppföljning Bilagor Bilaga 1. Utvärdering av hållbar utveckling: Aspektområden och bedömningsgrunder

176 Bilaga 13.1 Inledning Detta vägledande dokument gäller den tematiska utvärderingen av hållbar utveckling. Vägledningen utgår från det nationella system för kvalitetssäkring av högre utbildning som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla och implementera, och som UKÄ har redovisat i rapporten Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning redovisning av ett regeringsuppdrag (Rapport 2016:15). Utvärderingen av hållbar utveckling är en tematisk utvärdering. Tematiska utvärderingar är en av fyra komponenter inom det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. 4 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

177 Bilaga 13.1 Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning Kvalitetssäkring av svensk högre utbildning förutsätter att kvalitetssäkringsarbete bedrivs både vid universitet och högskolor och vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Detta innebär att lärosätena och UKÄ har ett gemensamt ansvar för kvalitetssäkring av högre utbildning. Att beakta detta gemensamma ansvar har varit en central princip för UKÄ i arbetet med regeringsuppdraget att vidareutveckla ett system för kvalitetssäkring av högre utbildning. En avgörande utgångspunkt för UKÄ har därmed varit att skapa en tydlig koppling mellan UKÄ:s granskningar och det kvalitetsarbete som sker på lärosätena, och att samtidigt beakta hur UKÄ:s granskningar ska kunna bidra till att ytterligare utveckla detta arbete. Det ligger även i linje med internationella principer för kvalitetssäkring av högre utbildning, Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) 1 som behandlar lärosätenas interna kvalitetsarbete, den externa kvalitetssäkringen av lärosätenas verksamhet samt de krav som kvalitetssäkringsorganen ska leva upp till. För att möta kraven i ESG behöver såväl lärosätena som UKÄ säkerställa att dessa principer följs. UKÄ:s granskningar Syftena med UKÄ:s granskningar är dels att kontrollera utbildningarnas resultat, dels att bidra till lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling av högre utbildning. Det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning består av följande fyra komponenter: examenstillståndsprövningar granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete utbildningsutvärderingar tematiska utvärderingar. UKÄ:s ambition har varit att utveckla en modell som kan användas för alla fyra komponenter men som också kan vara ett stöd i lärosätenas interna kvalitetsarbete. Modellen, som redovisas i fig. 1, är uppbyggd av fyra aspektområden och tre perspektiv som tillsammans utgår från såväl tillämplig svensk lag och förordning som ESG. 1. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), Se även UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

178 Bilaga 13.1 Aspektområdena är: styrning och organisation miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling. De tre perspektiven är: studenters och doktoranders perspektiv arbetslivets perspektiv jämställdhetsperspektiv. Studentinflytande och studentmedverkan regleras i högskolelagen, särskilt i förhållande till lärosätets kvalitetsarbete (1 kap. 4 ). Vidare har studenternas perspektiv skrivits fram tydligare i de reviderade ESG (2015). Arbetslivets perspektiv regleras också i högskolelagen. Exempelvis ska utbildning på grundnivå utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (1 kap. 8 ). Jämställdhet och jämställdhetsintegrering är viktiga kvalitetsfaktorer, som ska beaktas i granskningarna, och är ett område som UKÄ, liksom många andra myndigheter, inklusive lärosätena, har fått i uppdrag att utveckla. Även detta område regleras i högskolelagen (1 kap. 5 ). UKÄ utformar de krav som ska uppfyllas i granskningen av aspekterna och perspektiven, det vill säga bedömningsgrunderna. En viktig utgångspunkt har varit att bedömningsgrunderna hålls öppna och inte blir för styrande när det gäller hur lärosätena väljer att organisera och bedriva sin verksamhet. Aspektområden och bedömningsgrunder för den tematiska utvärderingen av hållbar utveckling redovisas närmare i bilaga 1 till detta dokument. Alla granskningar kommer att genomföras av oberoende bedömargrupper som UKÄ sätter samman utifrån ett nomineringsförfarande där lärosäten, studentkårer och arbetslivsorganisationer lämnar förslag på bedömare. Bedömargrupperna består av student- och doktorandrepresentanter, företrädare för arbetslivet och sakkunniga från högskolesektorn, som alla deltar på lika villkor. UKÄ fattar sedan ett beslut baserat på bedömargruppernas yttranden. 6 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

179 Bilaga 13.1 Kvalitetssäkringssystem för högre utbildning HÖGSKOLELAGEN, HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN OCH ESG Uppföljning, åtgärder och återkoppling Styrning och organisation Miljö, resurser och område Utformning, genomförande och resultat Student- och doktorandperspektiv Arbetslivsperspektiv Jämställdshetsperspektiv Granskning för utveckling Fig 1. Översiktlig illustration över modellens aspektområden och perspektiv. Modellen vilar på högskolelagen, högskoleförordningen och ESG. Aspekter och perspektiv bedöms utifrån bedömningsgrunder. Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling påverkas av och återverkar på de övriga aspekterna, och är därför inkluderat i bedömningsgrunderna för övriga aspekter. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och följer upp att de uppfyller bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och perspektiven. För fullständig information om det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning, se rapporten Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning redovisning av ett regeringsuppdrag (Rapport 2016:15) 7 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

180 Bilaga 13.1 Utvärdering av hållbar utveckling Tematiska utvärderingar bidrar med kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar, och av vilka resultat som har nåtts i det aktuella temat. Syfte Syftet med de tematiska utvärderingarna är att bidra med viktig kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar, och av vilka resultat som har nåtts i det aktuella temat. De tematiska utvärderingarna kan även få stor betydelse för lärosätenas utvecklingsarbete. Val av tema De tematiska utvärderingarna ska utgå från uppgifter som lärosätena ansvarar för enligt lag och förordning och som bedöms väsentliga för kvaliteten i högre utbildning. Hållbar utveckling Den 17 mars 2016 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja hållbar utveckling utifrån högskolelagen 1 kap. 5. UKÄ genomför utvärderingen som en tematisk utvärdering. I och med detta har UKÄ gjort avgränsningen att utvärderingen fokuserar på utbildning. Utvärderingen ska redovisas senast den 1 september Utvärderingens utgångspunkter och uppläggning Utvärderingen omfattar samtliga universitet och högskolor. I högskolelagen (1992:1434) anges följande: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap. 5 ) Utvärderingen är processorienterad till sin karaktär. Det innebär att den utgår från de mål lärosätet ställer upp inom området hållbar utveckling och söker avgöra i vilken mån lärosätet arbetar systematiskt för att förverkliga dessa mål. Utvärderingen tillåter alltså en variation i den operativa definitionen av hållbar utveckling, exempelvis med avseende på var lärosätet lägger tonvikten inom de ramar som HL 1 kap. 5 anger. 8 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

181 Bilaga 13.1 Utvärderingen ska bidra till lärosätenas kvalitetsutveckling. Lärosätena ska beskriva och värdera hur väl uppföljnings-, åtgärds- och återkopplingsrutiner på ett systematiskt sätt bidrar till att säkra och utveckla arbetet med att främja hållbar utveckling i utbildningarna. Bedömargruppen ska i sitt yttrande ge återkoppling på såväl de goda exempel som de utvecklingsområden som de har identifierat. Metod Metoden för de tematiska utvärderingarna utvecklas och anpassas efter det aktuella temat, men ska i så stor utsträckning som möjligt följa de metoder som tillämpas för övriga komponenter i det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning (se Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning, UKÄ:s rapport 2016:15). Utvärderingen av hållbar utveckling är den första tematiska utvärdering UKÄ genomför inom ramen för det nya kvalitetssäkringssystemet. Den metod som används i denna utvärdering kommer att följas upp och erfarenheterna kommer utgöra underlag för kommande tematiska utvärderingar. Underlaget kommer att utgöras av en självvärdering som respektive lärosäte tar fram, kompletterat med befintligt material, som exempelvis policies och kursplaner. I självvärderingen beskriver respektive lärosäte dels sitt arbete för att främja hållbar utveckling inom utbildningen på en lärosätesövergripande nivå, dels inom vissa av lärosätet utvalda utbildningar. Samtliga underlag ska vägas samman i bedömningen. För utvärderingen har UKÄ utsett en bedömargrupp som kommer att granska underlagen. Bedömargruppen bedömer och beskriver i ett yttrande hur långt respektive lärosäte har kommit i sitt arbete med att integrera hållbar utveckling, utifrån bedömningsgrunderna för utvärderingen. Aspektområden, perspektiv och bedömningsgrunder Utvärderingen av hållbar utveckling omfattar de fyra aspektområdena styrning och organisation miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling och de två perspektiven studenters och doktoranders perspektiv arbetslivets perspektiv Varje aspektområde granskas utifrån tillhörande bedömningsgrunder. Bedömningsgrunderna har tagits fram av UKÄ efter att synpunkter har inhämtats från bedömargruppen liksom från referensgruppen för det nationella kvalitetssäkringssystemet. Synpunkter har även inhämtats från lärosätena, som erbjudits möjlighet att lämna kommentarer till en preliminär version av bedömningsgrunderna. 9 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

182 Bilaga 13.1 Aspektområden och bedömningsgrunder finns presenterade i bilaga 1. Ett samlat omdöme ges för varje aspektområde där de olika bedömningsgrunderna kommer att beröras. För att begränsa omfattningen av självvärderingen och lärosätenas arbetsinsats, har aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling integrerats i de två aspektområdena styrning och organisation samt utformning, genomförande och resultat. Bedömningsgrunder kring studenters och doktoranders perspektiv samt arbetslivets perspektiv har integrerats i aspektområdet miljö, resurser och område. Jämställdhetsperspektivet ingår i det nationella kvalitetssäkringssystemet, dock inte som ett uttalat perspektiv i denna utvärdering. Jämställdhet är dock en del i lärosätenas uppdrag och en integrerad del i begreppet hållbar utveckling. Underlag för bedömning: Lärosätets självvärdering Underlag för bedömningen utgörs av lärosätets självvärdering samt de dokument lärosätet länkar till i denna självvärdering, t.ex. kursplaner och andra styrdokument. Självvärderingen skrivs i UKÄ:s mall och bör inte överstiga 20 sidor. För att underlätta bedömningen ombeds lärosätena att följa mallens struktur i sina redovisningar. Självvärderingen syftar till att ge lärosätet möjlighet att visa att man uppfyller bedömningsgrunderna för aspektområdena och perspektiven. Lärosätet ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur det på ett systematiskt sätt arbetar med och följer upp hållbar utveckling inom utbildning. Fokus i redogörelserna bör vara på att med hjälp av konkreta exempel visa hur uppföljning, åtgärder för att hantera identifierade brister och för att bevara och utveckla styrkor samt återkoppling bidrar till att förbättra arbetet med hållbar utveckling på ett systematiskt sätt. I självvärderingen bör lärosätet därför ge exempel som beskriver såväl styrkor som identifierade utvecklingsområden, inklusive planerade och genomförda åtgärder för vidare utveckling. Exemplen bör inkludera olika typer av utbildningar till exempel utbildningar av olika storlek, inom olika ämnesområden och olika utbildningsnivåer (grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå och forskarnivå). Detta syftar till att ge bedömarna en bred bild och förståelse för hur de interna processerna fungerar kvalitetsdrivande. För att underlätta en rättvisande bedömning är det viktigt att lärosätets redogörelse i självvärderingen är fullständig. Hänvisningar till källor (t.ex. kursplaner och andra styrdokument) som självvärderingen utgår från bör därför endast användas som kompletterande information som bedömargruppen har tillgång till om den skulle behöva verifiera eller fördjupa sig i något. Alla källor med sidhänvisningar ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument. Mallen för självvärderingen innehåller också en inledande fråga (under rubriken Inledning) som inte hör direkt samman med något av aspektområdena: Beskriv övergripande och reflektivt hur lärosätet arbetat med hållbar utveckling inom utbildning de senaste åren Avsikten med denna fråga är att ge lärosätena en möjlighet att övergripande beskriva sitt arbete med hållbar utveckling, vilket kan förse UKÄ och bedömargruppen med betydelsefull bakgrundsinformation. Denna fråga kopplas inte till någon specifik bedömningsgrund. 10 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

183 Bilaga 13.1 Bedömargruppen Bedömarna har rekryterats efter sedvanligt nomineringsförfarande i samverkan med lärosäten, studentkårer (via SFS) och arbetslivsorganisationer. Det är dock UKÄ som tillsätter bedömargruppen. Gruppen har valts ut så att den sammantaget har så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga aspektområden som ingår i utvärderingen. Bedömargruppen består av sakkunniga bedömare student- och doktorandrepresentanter företrädare för arbetslivet. Kunskapen och erfarenheten hos de sakkunniga, företrädare för arbetslivet och student- och doktorandrepresentanter ska användas gemensamt av bedömargruppen för att göra gemensamma bedömningar av de aspektområden och perspektiv som ingår i utvärderingen. För utvärderingen av hållbar utveckling har de sakkunniga valts ut för sin kunskap om och erfarenhet av utbildning för hållbar utveckling, samt representerar olika ämnesområden (naturvetenskap och teknik, medicin, samhällskunskap och humaniora, konstnärlig utbildning samt lärarutbildning). Hos de sakkunniga finns även erfarenhet av ledningsuppdrag inom högskolan samt erfarenhet av att ha verkat i en samordningsfunktion för hållbar utveckling inom ett lärosäte. Hänsyn har också tagits till kön och geografisk spridning. Bedömargruppen har följande sammansättning: Professor Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, Kungliga Tekniska högskolan (ordförande, sakkunnig) Doktor Eva Friman, föreståndare SWEDESD, Uppsala universitet (sakkunnig) Docent Sofia Lundberg, rektor Handelshögskolan vid Umeå universitet (sakkunnig) Konstnärlig professor Henrietta Palmer, Chalmers tekniska högskola (sakkunnig) Doktor Barbro Robertsson, miljösamordnare Göteborgs universitet (sakkunnig) Doktor Håkan Rodhe, universitetslektor Lunds universitet (sakkunnig) Docent Per Sund, universitetslektor Mälardalens högskola (sakkunnig) Doktor Göran Carstedt, konsult med inriktning mot ledarskap för en hållbar framtid och hållbar affärsutveckling (arbetslivsföreträdare) Doktorand Anna Mogren, Karlstads universitet (studeranderepresentant) Studerande Linn Svärd, Lunds universitet (studeranderepresentant) 11 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

184 Bilaga 13.1 Alla bedömare kommer att genomgå en utbildning i UKÄ:s utvärderingsoch arbetsmetod. I deras uppdrag ingår att delta i möten under hela utvärderingsprocessen vara representerade vid upptaktsmöte med de lärosäten som ingår i utvärderingen granska de olika bedömningsunderlagen, skriftligt motivera omdömena och i det ange vilket eller vilka underlag omdömena grundas på sammanfatta bedömningar i ett gemensamt yttrande inklusive bedömargruppens förslag till samlat omdöme/förslag till beslut. Bedömning och yttrande Samtliga underlag ska vägas in i bedömargruppens bedömning av hur lärosätena arbetar med hållbar utveckling i utbildningarna och hur de uppfyller bedömningsgrunderna. Bedömargruppen gör dels en samlad bedömning för respektive aspektområde, dels en samlad bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling baserad på det samlade underlaget och bedömningen av de ingående bedömningsgrunderna i samtliga aspektområden. Bedömargruppens bedömningar och resonemang ska redovisas på ett klart och tydligt sätt i ett yttrande, som ger återkoppling till lärosätet om de utvecklingsmöjligheter och de exempel som bedömarna har identifierat. I yttrandet ska det tydligt framgå varifrån informationen som ligger till grund för bedömningen är hämtad. Innan UKÄ fattar beslut kommer bedömargruppens preliminära yttrande att skickas till lärosätet på delning. Syftet med delningen är att ge lärosätena möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden kommer att vara tre veckor. Det slutliga yttrandet kommer sedan att ligga till grund för UKÄ:s beslut. Rapporten kommer även att innehålla en övergripande del, som ger lärosäten, regering och andra intressenter en nationell bild av lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling i utbildningen. I detta avsnitt av rapporten beskrivs de mönster som framträder i lärosätenas självvärderingar. Särskilt goda exempel lyfts fram, återkommande utmaningar och utvecklingsbehov redovisas och rekommendationer för fortsatt utveckling sammanfattas ur ett nationellt perspektiv. Rapporten kommer att publiceras på UKÄ:s webbplats, Publiceringen möjliggör spridning av kunskaper och erfarenheter mellan olika lärosäten och kan på så sätt bidra till utveckling. 12 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

185 Bilaga 13.1 Beslut Med stöd av bedömargruppens yttrande beslutar UKÄ om lärosätets omdöme. De två omdömesnivåerna är följande: Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning. Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling. Information om de beslut som fattas publiceras på UKÄ:s beslut kommer inte innebära några sanktioner för lärosätena. Uppföljning Uppföljning kommer att ske i form av en nationell konferens som alla lärosäten kommer att bjudas in till. Konferensen kommer att genomföras under hösten 2017 efter att UKÄ:s beslut och rapport har publicerats. Syftet är dels att sprida resultatet av utvärderingen, inklusive goda exempel som kan bidra till lärosätenas utvecklingsarbete, dels att inhämta synpunkter från lärosätena angående utvärderingsmetoden samt processen i övrigt, som kan utgöra underlag för kommande tematiska utvärderingar. 13 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

186 Bilaga 13.1 Bilaga 1. Utvärdering av hållbar utveckling: Aspektområden och bedömningsgrunder Inledning Vägledning lärosäten Den nuvarande skrivningen om hållbar utveckling infördes i HL 1 kap 5 år Beskriv övergripande och reflektivt hur lärosätet arbetat med hållbar utveckling inom utbildning de senaste åren, inklusive: - vilka utmaningar lärosätet ställts inför i detta arbete. - vilka lärdomar som dragits. Aspektområde: Styrning och organisation Bedömningsgrunder Vägledning till lärosäten Vägledning till bedömare A. Det finns lärosätesövergripande mål fastställda för hållbar utveckling inom utbildning. Dessa mål omfattar samtliga utbildningsnivåer (grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå och forskarnivå) och är förankrade inom lärosätet. B. Lärosätet följer upp och utvecklar arbetet för hållbar utveckling inom utbildning på ett systematiskt sätt. Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera. Lyft fram såväl styrkor som angelägna utvecklingsområden. Länka till relevanta dokument. Gör en samlad bedömning av aspektområdet styrning och organisation. Lyft, när möjligt, fram goda exempel och hur lärosätet hanterar identifierade utvecklingsområden. Om aspektområdet bedöms vara i behov av utveckling ska det tydligt skrivas fram vilken eller vilka bedömningsgrunder som avses. 14 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

187 Bilaga 13.1 Aspektområde: Miljö, resurser och område 2 Vägledning till lärosäten Vägledning till bedömare A. Lärosätet arbetar aktivt med att säkerställa den pedagogiska och forskningsbaserade kompetensen hos berörd personal i frågor som rör hållbar utveckling i utbildningen. B. Lärosätet samverkar med studenter i arbetet med hållbar utveckling. C. Lärosätet samverkar med arbetsliv i arbetet med hållbar utveckling. D. Lärosätet främjar interdisciplinär samverkan i arbetet med hållbar utveckling i utbildningen. Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera. Lyft med hjälp av exempel fram såväl styrkor som angelägna utvecklingsområden. Länka till relevanta dokument. Gör en samlad bedömning av aspektområdet miljö, resurser och område. Lyft, när möjligt, fram goda exempel och hur lärosätet hanterar identifierade utvecklingsområden. Om aspektområdet bedöms vara i behov av utveckling ska det tydligt skrivas fram vilken eller vilka bedömningsgrunder som avses. Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder Vägledning till lärosäten Vägledning till bedömare A. Lärosätet har utbildningar som utformas och genomförs så att hållbar utveckling integrerats. Detta kan avse både innehåll och arbetssätt. B. Vid lärosätet finns institutioner, programansvariga eller motsvarande som arbetar systematiskt med att följa upp och utveckla integreringen av frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. C. Vid lärosätet finns utbildningar där forskning/konstnärlig forskning för hållbar utveckling används i utbildningen. Utgå från bedömningsgrunderna. Beskriv, analysera och motivera med hjälp av exempel. Exemplen bör inkludera olika typer av utbildningar, till exempel utbildningar av olika storlek, inom olika ämnesområden och olika utbildningsnivåer (grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå och forskarnivå). Länka till relevanta dokument, t.ex. utbildningsplaner och kursplaner. Lyft fram såväl goda exempel som angelägna utvecklingsområden. Gör en samlad bedömning av aspektområdet utformning, genomförande och resultat utifrån de exempel som lärosätet lyft. Lyft, när möjligt, fram goda exempel och hur lärosätet hanterar identifierade utvecklingsområden. Om aspektområdet bedöms vara i behov av utveckling ska det tydligt skrivas fram vilken eller vilka bedömningsgrunder som avses. 2. Inom den tematiska utvärderingen av hållbar utveckling är område inte föremål för granskning. 15 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

188 Bilaga 13.1 Sammanvägd bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen Vägledning till bedömare Gör en samlad bedömning av lärosätets arbete med hållbar utveckling i utbildningen baserad på det samlade underlaget och bedömningen av de ingående bedömningsgrunderna i samtliga aspektområden. Motivera på vilket sätt lärosätets arbete med hållbar utveckling är systematiskt och hållbar utveckling är integrerat i lärosätets utbildningar. Lyft när möjligt fram goda exempel som visar att lärosätets arbete leder till förbättringsåtgärder i arbetet med hållbar utveckling i lärosätets utbildningar. Lyft fram utvecklingsområden, såväl i det fall lärosätet bedöms ha en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning, som i det fall det bedöms att processen för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling. 16 UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

189 Bilaga UKÄ 2016 VÄGLEDNING FÖR TEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBAR UTVECKLING

190 Bilaga 13.1 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet.

191 Bilaga 13.2 Tidplan för utvärderingen av hållbar utveckling Tidplan för arbetet med självvärderingen i Universitetskanslersämbetets utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling. Uppdaterad av Julia McNamara, ledningskansliet (LKA). Datum Aktivitet Ansvarig okt Preliminära bedömningsgrunder UKÄ 24 okt L-grupp info om utvärdering LKA 27 okt Fakultetsnämnd bedömningsgrunder Dekan 31 okt D-grupp diskussion om tidplan Dekaner + LKA 7 nov L-grupp info om tidplan LKA 7 nov Kommentarer UKÄ om bedömningsgrunder Dekaner + LKA 7 dec Vägledning från UKÄ publiceras UKÄ 13 dec Upptaktsmöte UKÄ LKA 14 dec Instruktioner till akademierna Dekaner + LKA 15 dec Fakultetsnämnd utse läsgrupp LKA jan D-grupp Utkast 1 på övergripande texter Dekaner + LKA 30 jan D-grupp Utkast 2 på övergripande texter Dekaner + LKA 6 feb Underlag från akademierna AC 16 feb Färdigställa utkast Dekaner + LKA 16 feb Utkast skickas till läsgrupp LKA 22 feb Läsgrupp lämnar kommentarer Läsgrupp 23 feb 2 mar Sista justeringarna 3 mar Självvärdering skickas till rb@mdh.se LKA 6 mar Rektorsbeslut självvärdering (utanför rb) Dekan 7 mar Fakultetsnämnd rapportering Dekan 7 mar Självvärdering lämnas till UKÄ LKA Dekaner + LKA Vår Bedömargruppens yttrande Bedömare/UKÄ 1 sep UKÄ lämnar rapport till regeringen UKÄ

192 PROTOKOLL Bilaga 14.1 Nr: 6: 2016 Dnr: 2016/0100 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 Riktlinjer för att avgöra behov av extern granskning vid revidering av utbildningsplaner Diarienummer: 2016/2228 Handläggare: Helena Eken Asp, Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Fakultetsnämnden gav den 14 april 2016 i uppdrag till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utarbeta ett förslag med principer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplaner och nyinrättande av utbildningsplaner. Resultatet av arbetet i utskottet presenterades för fakultetsnämnden den 22 september Fakultetsnämnden beslutade då att uppdra till ledningskansliet att ta fram riktlinjer för revidering respektive nyinrättande av utbildningsprogram, samt att dessa riktlinjer ska fastställas senast vid fakultetsnämndens möte den 15 december Utskottet har nu att bereda ärendet inför nämnden och utskottet bör i sin beredning lämna synpunkter på avsnittet om antal/andel kurser som förändras jämfört med senaste externa granskning. Utskottet beslutar att föreslå fakultetsnämnden att fastslå riktlinjer enligt bilaga 1 i kallelsen, med ändringar enligt följande: - Titeln bör vara riktlinjer för gränsdragning mellan revidering av utbildningsplan eller nyinrättande av program - Stycket inledning handlar om extern granskning varför titeln bör vara extern granskning. Inledningen bör ses över i enlighet med nya titelförslaget. - Under ansvarig för avgörande: Prodekan ansvarar för att avgöra i samråd med programansvarig eller programsamordnare samt utbildningsledare. Ämnesföreträdare och studievägledare bör läggas till. - Bedömningskriterier bör kallas stöd för bedömning. - Stöd för bedömning: Ny examen behöver inte vara med under bedömningskriterier eftersom ny examen och nytt program alltid föranleder en extern granskning. - Stöd för bedömning möjlighet att komma tillbaka efter studieuppehåll: är det helt omöjligt att komma tillbaka är det ett nytt program annars, om det går att komma tillbaka med hjälp av individuell studieplan, är det inte ett nytt program. - Stöd för bedömning Antal/andel kurser som förändras jämfört med senaste externa granskning med utgångspunkt i utskottets diskussion ser utskottet inte att antal/andel kurser som förändras som ett lämpligt mått. Så länge lärandemålen uppfyller examensmålen kan ändringar i kurser göras utan att det innebär att det är ett nytt program. Justerandes signatur 10 (30)

193 PROTOKOLL Bilaga 14.1 Nr: 6: 2016 Dnr: 2016/0100 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Stöd för bedömning frekvensen av revideringar: frekvensen är irrelevant med hänvisning till att det är lärandemålens uppfyllande av examensmålen som är avgörande. Ärendets föredragning Ärendet föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara och Helena Eken Asp Underlag i ärendet Bilaga 9.1 i kallelsen: Förslag på riktlinjer Delges - Justerandes signatur 11 (30)

194 Bilaga Ärende MDH 2016/ (7) BeslutsPM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ansökt om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation (HHV20). Utbildningsprogrammet har under de senaste åren genomgått stora förändringar, avvecklingen av huvudområdena franska och spanska vid MDH medförde att valmöjligheterna för studenterna minskats. Akademin skriver i sin ansökan att förslagen till revidering av utbildningsprogrammet har tagits fram för att stärka programmet samt för att möta efterfrågan från studenter och arbetsgivarnas behov. Akademin önskar att den föreslagna revideringen ska gälla från höstterminen I dagsläget kan studenterna välja kurser inom programmet så att de uppnår examensfordringarna för kandidatexamen med svenska eller engelska som huvudområde. Akademin vill nu bland annat genomföra förändringar så att studenter inom programmet kan läsa kurser i tyska för att uppnå examenskraven för en kandidatexamen med huvudområde tyska. Detta innebär att ett nytt huvudområde för examen läggs till. Eftersom utbildningen inte tidigare granskats mot denna examensutgång är bedömningen i samråd med dekan att utbildningen skall granskas externt. Faktasammanställning Akademin har inkommit med en ansökan där de motiverar varför de vill genomföra de föreslagna förändringarna samt ett förslag till reviderad utbildningsplan och en examensmatris. Efter diskussion med handläggare vid Ledningskansliet inkom akademin med ett nytt förslag till utbildningsplan där akademin förtydligat de olika valen en student kan göra inom programmet. Val av huvudområde och/eller profilämne inom programmet påverkar vilka kurser en student kan välja senare inom utbildningen. Förtydligandet innebar att kurser i utbildningsplanen grupperades efter huvudområde/profilämne för att göra det tydligare för studenterna. Även beskrivningen av utbildningsprogrammet samt informationen under val inom programmet förändrades. Alla förändringar är markerade med röd text i förslaget till ny utbildningsplan. Men för att göra det enklare att se vilka nya kurser som lagts till har dessa också strukits över

195 Bilaga 15.1 med gul färg. Omgruppering av kurser i utbildningsplanen är dock inte markerad som en förändring i förslaget till utbildningsplan eftersom det då blir svårt att överblicka de förändringar akademin vill genomföra omgrupperingen innebar inte någon flytt av kurser mellan årskurser eller förändring i utbildningsprogrammet. 2 (7) Föreslagna förändringar Tyska bli nytt huvudområde Inom kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation har tyska tidigare utgjort ett möjligt profilämne och studenter har haft möjlighet att läsa 60 hp tyska under årskurs två. För en kandidatexamen krävs 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 hp. Akademin vill därför under år tre lägga till två kurser i tyska Tyska 3 15 hp (Fördjupning G2F) och Tyska 3, specialarbete 15 hp (Fördjupning G2E). I nuvarande utbildningsplan har studenter som läst tyska inom programmet läst kursen Tyska 1 i Tyskland 30 hp, denna kurs ges som namnet antyder i Tyskland. För Tyska 2 har studenterna kunnat välja att antingen fortsätta läsa i Tyskland, Tyska 2 i Tyskland 30 hp, eller en campusförlagd kurs i tyska, Tyska 2 30 hp. Akademin vill nu kunna erbjuda studenterna att läsa alla tyskakurser som campusförlagda kurser och vill därför lägga till kursen Tyska 1 30 hp. Kursen Tyska 1 30 hp ges även inom Internationella marknadsföringsprogrammets tyskainriktning och för att möjliggöra samläsning mellan de två programmen måste Tyska 1 30 hp läsas redan vårterminen årskurs ett. Studenter som väljer den campusförlagda kursen i tyska får därmed läsa de delar av de kurser i svenska, som alla studenter inom programmet läser, i årskurs två. Svenska som andraspråk blir nytt profilämne Utbildningen är upplagd så att studenter som avser ta ut en kandidatexamen i svenska under årskurs ett läser kurser i svenska omfattande 60 hp. Under årskurs tre läses ytterligare kurser i svenska (inklusive examensarbetet) så att studenten uppnår 90 hp med successiv fördjupning i svenska vilket är kravet för en kandidatexamen. Under årskurs två läses kurser inom ett profilämne där studenter som har för avsikt att ta ut en kandidatexamen med huvudområdet svenska i nuläget kan välja mellan tyska, engelska eller litteraturvetenskap. Här vill akademin ge studenterna möjlighet att välja svenska som andraspråk som ett profilämne och föreslår därför att kurser omfattande 60 hp inom huvudområdet svenska som andraspråk läggs till. Ny kurs i Interkulturell kommunikation Akademin vill ersätta den nuvarande kursen Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv 7,5 hp som ges i årskurs ett med den nyutvecklade kursen Interkulturell kommunikation 7,5 hp där fokus inte längre är begränsat till endast ett EU-perspektiv. Förändringar i kursen Engelska 1 väntar på underlag från akademin Kursen Engelska 1 30 hp delas till fyra kurser om 7,5 hp vardera, Engelska 1, Litteratur 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet 7,5 hp samt Engelska 1, Språkvetenskap 7,5 hp. Akademin skriver att förändringen inte innebär någon innehållslig förändring utan endast en uppdelning av kursen i mindre delkurser.

196 Bilaga 15.1 Nytt programnamn 3 (7) I sin ansökan önska akademin att Kandidatprogrammet i språk och humaniora byter namn till Språk och kommunikationsprogrammet. Utbildningsprogrammet har tidigare haft två inriktningar, en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen har avvecklats och studenterna kan idag endast söka inriktningen kommunikation. Akademin anger att ett namnbyte skulle förtydliga utbildningsprogrammets kommunikationsprofil. Eftersom programutbudet inför höstterminen 2017 redan är beslutat går det dock inte att byta programnamnet inför höstterminen 2017 och detta beslut måste fattas vid ett annat tillfälle. Kompletteringar efter utskottets beredning Akademin har inför fakultetsnämndens möte inkommit med en ansökan som kompletterats med en omvärldsanalys och en lärarkompetensmatris. Akademin har även förslagit två externa granskare. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen beskriver akademin hur arbetsmarknaden ser ut för den som utbildat sig inom språk och kommunikation samt hur efterfrågan ser ut hos studenter. Akademin skriver att det är hög konkurrens om jobben för yrkeskategorier som kommunikatör men att det också finns ett behov av kvalificerade översättare och tolkar. Med avseende på tyska finns det alltid ett behov av översättare mellan tyska och svenska företag då Tyskland är en av Sveriges största handelspartner. Vad gäller söktrycket till utbildningsprogrammet skriver akademin att kandidatprogrammet i språk och humaniora har ett förhållandevis gott söktryck men att antalet sökande har varierat mellan åren. Inför höstterminen 2016 minskade söktrycket och utbildningsprogrammet nådde inte högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. Programmet fyllde dock alla 40 utbildningsplatser, antalet registrerade i september var 45 stycken. Lärarkompetensmatris I lärarkompetensmatrisen listar akademin 4 lärare i tyska vid högskolan. Uwe Kjär uppskattas lägga 45 procent av sin heltidstjänst inom programmet. Sture Packalén är pensionär. Christiane Lahusen undervisar i distanskurser i tyska och finns till förfogande för uppsatsskrivning inom programmet och uppskattas tjänstgöra 3 procent av en heltidstjänst inom programmet. Thorsten Päplow, som uppskattas lägga 20 procent av en heltidstjänst inom programmet är tjänstledig till 31 januari och förväntas ge besked om huruvida han kommet tillbaka. Om inte Thorsten Päplow kommer tillbaka finns det i princip bara en person som arbetar med tyska inom programmet. Akademin har svarat på en del följdfrågor kring lärarresurserna i tyska vid högskolan. Är detta alla lärarresurser som finns inom tyska på högskolan idag? Är det tillräckligt? - Ja, de lärare som är anställda och verksamma på MDH är de som redovisas i excelfilen. Det är tillräckligt till det uppdrag och studentunderlag som finns. Dock tillkommer det lärarresurser som

197 Bilaga 15.1 är den personal som vi använder oss av vad gäller kurserna i Tyskland, se nedan. Lärarresurser är för HT16 samt planerade för VT17 - Lärare på kurserna Tyska 1 i Tyskland 30 hp och Tyska 2 i Tyskland 30 hp (det fler lärare i Tyskland då det är många fler studenter som läser kurserna i Tyskland än de campusförlagda kurserna) Heike Havermeier: Dr. Deutsche Sprachwissenschaft, Magistra Artium Allgemeine Sprachwissenschaft, Nordische Philologie, Deutsche Philologie (VT17) Kristiane Michels: Magister Artium Germanistik, Romanistik, Politikwissenschaft und Deutsch als Fremdsprache (VT17) Christine Klatt: Magister Deutsche Philologie, Neuere- und Neueste Geschichte, Philosophie (HT16/VT17) Angela Sommersberg: Magister Skandinavistik, Anglistik, Psychologie (HT16/VT17) Dirk Haferkamp: Dr. Germanistik (Literatur), Magister Germanistik, Neueste Geschichte, Anglistik/Literaturwissenschaft (HT16/VT17) Stephan Isselbecher (VT17), Nicola Jordan (HT16/VT17), samt Barbara Sirges (HT16) exakta titlar saknas just nu 4 (7) Vad händer om inte Thorsten kommer tillbaka? - Rekryterar annan lärare. Bedömningen görs att det inte skulle innebära några större svårigheter, vi får intresseförfrågningar inför varje terminsstart. Kursen tyska 1 ställdes in i höstas, vad berodde det på? (Brukar ni behöva ställa in kurser i tyska och vad beror det på?) - Uteslutande söktryck. Vi har aldrig ställt in en kurs pga lärarbrist. Hur många studenter läser tyska idag? Är lärarresurserna tillräckliga för dessa studenter? Vad händer om ni får fler studenter? - Lärarresurserna är tillräckliga, även för fler studenter än i dagsläget. Vi reglerar antalet studenter vid antagningen och gör en avvägning i samband med den om vi kan ha fler grupper. Antalet studenter kan ge en fingervisning men med tanke på att vi även har distanskurser så går det inte bara av antal registrerade göra en bedömning utan distanstillfällena måste vägas in. Kurserna i Tyskland har en större andel studenter än campusvarianten av Tyska 1 och Tyska 2. Externa granskare Som externa granskare föreslår akademin Per Simfors och Petra Platen. Per Simfors är filosofie doktor och universitetslektor i tyska vid Linköpings universitet och Petra Platen är filosofie doktor och universitetslektor i tyska, tysk litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Överväganden Då akademin önskar lägga till ett nytt huvudområde för kandidatexamen är bedömningen i samråd med dekan att revideringen skall skickas på extern granskning. Syftet med granskningen är att säkerställa att den nya utbildningsplanen, med avseende på huvudområdet tyska, gör det troligt att

198 Bilaga 15.1 studenterna kommer uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. 5 (7) Föreslagna förändringar och omvärldsanalys Söktrycket till kandidatprogrammet i språk och humaniora hade minskat inför höstterminen 2016, men akademins förhoppningar är att utökningen av valmöjligheter i utbildningsprogrammet skall göra det mer attraktive för studenter. Beredningen tror att ett framtida namnbyte skulle kunna göra det tydligare för studenterna vad programmet innehåller något som skulle kunna göra programmet mer attraktivt att söka. Beredningen bedömer att akademin i sin ansökan tydligt redogjort för de förändringar de vill genomföra och vad bakgrunden till dessa är. Att lägga till tyska som huvudområde kan betraktas som en naturlig utveckling av utbildningsprogrammet, högskolan har avvecklat både spanska och franska som huvudområden men valt att behålla tyskan. Kandidatexamen med huvudområdet tyska finns vid högskolan men det finns inget utbildningsprogram vid högskolan som leder till nämnd examen. De föreslagna förändringarna i kandidatprogrammet i språk och humaniora skulle kunna bidra till att stärka huvudområdet tyska vid högskolan. I sin omvärldsanalys skriver akademin att det också kan finnas ett behov av personer med kunskap i tyska då Tyskland än viktig handelspartner för Sverige. Kandidatprogrammet i språk och humaniora har i och med avvecklingen av spanska och franska vid högskolan gått miste om flera av de möjliga profilämnena som tidigare ingått i programmet. Efterfrågan på ytterligare profilämnen i utbildningsprogrammet har enligt akademins ansökan funnits hos studenterna. Att lägga till svenska som andraspråk motiverar akademin i sin ansökan med att kommuner, företag och organisationer har fått ett ökat behov av personer som har kunskaper i svenska som andra språk och flerspråkighet. Lärarresurser Vid högskolan finns få lärare i tyska, framför allt om inte Thorsten Päplow kommer tillbaka, och beredningen ställer sig frågande till om det är tillräckligt med sammanlagt mindre än en heltidstjänst för undervisning inom de kurser som krävs för att uppnå kandidatexamen med huvudområdet tyska. Akademin skriver också att lärarresurserna är tillräckliga och att de lärarresurser som finns idag även räcker till fler studenter. De lärarresurser i tyska som finns vid högskolan idag har också varit tillräckliga för de kurser som föreslås läggas till i utbildningsprogrammet eftersom kurserna redan ges vid högskolan. Akademin skriver att om Thorsten Päplow inte kommer tillbaka behöver de rekrytera en ny lärare, de bedömer dock inte att det är svårt att hitta en ny lärare. I samtal med handläggare vid ledningskansliet förklarar akademin att de kurser om totalt 60 hp som ges i Tyskland, Tyska 1 i Tyskland 30 hp och Tyska 2 i Tyskland 30 hp har många studenter, andra lärarresurser än de på MDH finns också till dessa kurser och på grund av det höga antalet studenter på dessa kurser finns också fler lärare där. De campusförlagda kurserna Tyska 1 30 hp och Tyska 2 30 hp har däremot fått ställas in HT 16 och VT17 på grund av för få studenter. Lärarresurser har tidigare ifrågasatts i fakultetsnämnden, då gällande statsvetarprogrammet. I statsvetarprogrammet fanns då tre lärare inom

199 Bilaga 15.1 huvudområdet statsvetenskap, vilket är fler än vad som finns inom tyska. Hur många lärare som behövs i undervisningen kan dock skilja sig mellan olika ämnen, men även för olika delmoment inom ett ämne där kurser inom exempelvis litteraturvetenskap kräver mindre lärarresurser än kurser i språkfärdighet. En stor andel av studenterna som läser tyska vid högskolan idag väljer också att läsa de kurser som ges i Tyskland där ytterligare lärarresurser finns. För statsvetarprogrammet lyftes frågan om den tid som fanns över till forskning för lärarna inom huvudområdet var tillräcklig en forskningsbas för huvudområdet. I statsvetarprogrammet har huvudlärarna inom statsvetenskap dock ett större ansvar för programmet som helhet jämfört med lärarna i tyska inom kandidatprogrammet i språk och humaniora. Lärarna inom statsvetenskap uppskattades tjänstgöra en större andel av sin heltidstjänster inom utbildningsprogrammet, 80 procent för två av lärarna och 50 procent för en lärare, att jämföra med 45 procent och 20 procent för lärarna i tyska utifrån dagens antal studenter, där en av lärarna är docent. 6 (7) Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 23 november där utskottet hade att bereda ärendet för fakultetsnämnden och ta ställning till om underlagen är redo att skickas på extern granskning eller ej. Utskottet ställde sig positiva till de förändringar akademin vill genomföra i utbildningsprogrammet men ställde sig frågande till huruvida en extern granskning är nödvändning. Utskottet bedömer att ett nytt huvudområde för examen inte är en förändring i utbildningsplanen som behöver granskas externt då det inte är en ny helt ny examen för programmet, endast ett nytt huvudområde för den befintliga kandidatexamen. Därmed bedömer utskottet att utbildningsplanen kan revideras utan att först granskas externt. Däremot önskade även utskottet att akademins ansökan kompletteras med en redogörelse för lärarkompetensen i huvudområdet tyska vid högskolan och en omvärldsanalys, med avseende på studentrekrytering och arbetsmarknad. Utskottet föreslog därför fakultetsnämnden att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora i enlighet med akademins förslag efter att akademin kompletterat med Beredningens rekommendation Beredningen anser att det i akademins underlag finns en god grund för att låta ansökan gå vidare till extern granskning och att akademins ansökan bör skickas på extern granskning, med särskilt fokus på det nya huvudområdet tyska. Detta eftersom ett nytt huvudområde för examen föreslås läggas till och utbildningen har inte tidigare granskats mot denna examensutgång. Beredningen föreslår följande förslag till beslut att att låta ansökan om revidering av utbildningsplanen för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning mot kommunikation gå vidare i granskningsprocessen utse Per Simfors och Petra Platen som granskare,

200 Bilaga 15.1 att att granskarna i sin granskning särskilt ska beakta studenternas möjlighet att uppnå examensmålen för kandidatexamen, med särskilt fokus på huvudområdet tyska, samt granskarnas yttranden ska vara fakultetsnämnden tillhanda senast den 15 januari 2017 och att akademins kommentarer på granskarnas yttranden ska vara LKA tillhanda senast den 22 januari (7)

201 Fakultetsnämndens möte 6:2016 Bilaga (5) Ansökan om revidering av utbildningsplan för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation fr.o.m. höstterminen 2017 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation inkommer härmed med önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation HHV20 HT-17 Inledning Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har ingått i högskolans programutbud sedan Programmet erbjöds mellan åren 2008 och 2011 med en allmän inriktning och en inriktning mot kommunikation. Den allmänna inriktningen kännetecknades som ett program med många valmöjligheter vars tyngdpunkt låg i ett valfritt humanistiskt område med möjlighet för studenten att välja mellan sju olika huvudområden för sin kandidatexamen. Från och med 2012 ingår inte längre den allmänna inriktningen i programutbudet utan akademin har valt att profilera sig mot kommunikationsinriktningen då söksiffrorna för den allmänna inriktningen inte riktigt nådde högskolans mål vad gäller antalet förstahandssökande. I enlighet med VUB2013 påbörjades en avveckling av verksamheten inom huvudområdena franska och spanska vilket påverkade kandidatprogrammet såtillvida att det inte längre är möjligt att läsa dessa ämnen inom ramen för programmet. Ämnesvalmöjligheterna vad gäller val av profilämne har således minskats vilket har inneburit att studenterna har färre val inom programmet än för ett par år sedan. Profilämnena som ingår i programmet idag är engelska, litteraturvetenskap och tyska. För att ytterligare stärka programmet efter avvecklingen av ämnena franska och spanska och samtidigt möta upp studenters efterfrågan såväl som arbetsgivares behov, har diskussioner förts på akademin kring hur programmet kan utvecklas inom ramen för de generella examensrättigheterna. Ledningsrådet vid UKK gav programrådet ett uppdrag som innebar att arbeta fram ett förslag på en utveckling av programmet. Förslaget presenterades för UKK:s ledningsråd under december månad Förslaget innefattade en utökning av val av huvudområde till att omfatta ämnet tyska samt att erbjuda ämnet svenska

202 Bilaga 15.2 som andraspråk som ett möjligt profilämne vilket ledningsrådet ställde sig positivt till. 2 (5) Redogörelse för och motiveringar till föreslagna ändringar I enlighet med UKK:s Verksamhetsplan 2015 har ett arbete med att utveckla programmet pågått. Uppdraget innebar att utreda och presentera ett förslag om hur kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation inom ramen för de generella examensrättigheterna kan utvecklas bland annat vad gäller programmets kommunikationsprofil och förberedelse inför arbetslivet samt att öka antalet utfärdade examina inom huvudområdena. Målet är att stärka programmets kommunikationsprofil genom att dels vidareutveckla den profilen i befintliga kurser och dels vidareutveckla kontakterna med arbetslivet men även genom ämnesutveckling inom programmet genom utökade val av huvudområde och profilämne. Dessa mål bygger på arbetsmarknadens framtida kommunikativa behov vilka kräver goda språkkunskaper, metaspråklig medvetenhet och interkulturella kunskaper. Det identifierade behovet av förändringar som innebär en revidering av utbildningsplan kan sammanfattas som: Byte av programnamn från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet Utöka huvudområdesval så att det även innefattar huvudområde tyska Utöka profilämnesval så att det även innefattar ämnet Svenska som andraspråk Kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv som läses under åk 1 ersätts med kursen Interkulturell kommunikation Kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätt av kurserna Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp Förslag till ny utbildningsplan presenteras i bilaga 1 där också ändringar från tidigare utbildningsplan markerats. Nedan beskrivs ändringarna och motiveringarna till att genomföra dessa. Nytt programnamn Programrådet har beslutat att föreslå ett namnbyte på programmet från Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet. Av diskussionen framgick att programmets nuvarande namn kan vara en nackdel vid rekrytering då presumtiva studenter riskerar att inte uppfatta programmets starka kommunikationsprofil och det faktum att vi inte längre erbjuder programmet med olika inriktningar. Studentrepresentanter framförde önskemål att programnamnet borde spegla programmets fokus tydligare.

203 Bilaga 15.2 Även ledamöter i branschrådet har diskuterat programnamnet och ställt sig positiva till ett namnbyte då nuvarande namn har fått kritik av medlemmarna. Kritiken grundar sig i att nuvarande namn innehållet för många icke-konkreta nominalfraser vilket bidrar till dåligt fokus på innehållet. Synpunkter som också framförts är att nuvarande programnamn är långt och krångligt vilket medför att personer använder sig av förkortningar istället för programmets riktiga namn. 3 (5) Att ändra programnamnet från kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation till Språk och kommunikationsprogrammet förväntas bidra till en, för programmet, tydligare identitet. Huvudområde Tyska Idag finns möjlighet att läsa 60 hp tyska som valbart profilämne. För att uppnå 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet och således uppfylla kraven för kandidatexamen i tyska behöver programmets innehåll anpassas så att ytterligare 30 hp i tyska ingår, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Detta uppnås genom, att inom ramen för programmet, erbjuda Tyska 3, 15 hp (fördjupning G2F) under termin 5 och Tyska 3, specialarbete, 15 hp (fördjupning G2E) under termin 6. Upplägget motsvarar den studiegång som finns för de studenter som väljer huvudområde engelska. De ovan föreslagna kurserna erbjuds idag som fristående kurser vilket medför att förslaget inte kommer att leda till någon utökning av verksamheten vad gäller kurstillfällen. Att införa tyska som huvudområde inom programmets ramar förväntas leda till ett ökat antal uttagna kandidatexamina i ämnet tyska och förväntas även stärka ämnet tyska vid högskolan ytterligare. På sikt bedöms även införandet av tyska som huvudområde verka positivt för genomströmningen då studenter med intresse för tyska har möjlighet att fortsätta sina studier i ämnet inom programmet. Att möjliggöra för studenter att läsa tyska som huvudområde bedöms inte leda till ett minskat antal examina för ämnet engelska då val av tyska som profilämne, i dagsläget, innebär att engelska inte kan väljas som huvudområde. Att erbjuda möjligheten att läsa tyska som huvudområde mot en kandidatexamen i tyska förväntas bidra till att höja programmet attraktivitet för presumtiva studenter. Språkkunskaper i tyska i samband med anställningsbarhet och arbetsmarknad kan vara avgörande vid en anställning visar rapporten som presenterades för fakultetsnämnd i mars månad 2014 Englisch ist ein Muss, Deutsch ein Plus - Förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för ämnet tyska vid MDH. Svenska som andraspråk Att integrera ämnet svenska som andraspråk som profilämne i programmet har föreslagits av programrådet av två olika skäl. Det första skälet rör samhällets behov. Kommuner, företag och organisationer har ett ökat behov av personer som kan flera språk och som har kunskaper om svenska som

204 Bilaga 15.2 andraspråk och flerspråkighet. Kunskaper om svenska som andraspråk och flerspråkighet ger mycket bättre förutsättningar att möta och kommunicera med personer med svenska som andraspråk, liksom att kommunicera på ett sätt som kan tas emot av alla, även den som inte behärskar svenska fullständigt. Förutom dessa specifika kunskaper och färdigheter ger ämnet ett mervärde åt hela utbildningen och därmed åt den kommande yrkesrollen genom ökad metaspråklig medvetenhet hos studenten. Det andra skälet till att integrera ämnet i programmet är att fler ämnesval för år 2 har efterfrågats av en del studenter. I dagsläget har de studenter som inte har ett intresse av att läsa vare sig litteraturvetenskap eller tyska endast valet att läsa engelska. En del studenter har framfört att de egentligen inte vill studera engelska utan vill fortsätta med kommunikationsrelaterade studier med arbetslivsanknytning, så som finns i svenskkurserna år 1. Detta arbetslivsinriktade upplägg kan utvecklas i ämnet svenska som andraspråk eftersom ämnet använder sig av fältstudier som examinationsform. Dessa fältstudier, som motsvaras i samtliga kurser på nivå 1 och 2 av 2,5 hp, kan med fördel kopplas till olika typer av företag. Ett till profilämne med arbetslivsinriktade fältuppgifter förväntas öka genomströmningen från år 1 till år 2. Det är just i den perioden som programmet tappar flest studenter (se bilaga 3 för en statistik över genomströmning för de senaste sex årsgrupperna). Medlemmar i branschrådet har reagerat mycket positivt till att eventuellt integrera ämnet svenska som andraspråk i programmet. 4 (5) Ny kurs Interkulturell kommunikation Den befintliga kursen HSV120 Interkulturell kommunikation i ett EUperspektiv ersätts och en ny kursplan har tagits fram. Kursen Interkulturell kommunikation begränsar sig inte enbart till ett EU-perspektiv utan har hela världen i fokus vilket är aktuellt för dagens studenter som ser hela världen som sin möjliga framtida arbetsplats. Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra separata kurser Den befintliga kursen ENA106 Engelska 1, 30 hp ersätts av fyra kurser om 7,5 hp vardera. Innehållsmässigt är det inte några förändringar utan kurserna, Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp, Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp och Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp, ingår idag som delkurser i Engelska 1, 30 hp. Kurserna finns i akademins kursutbud där samläsning med Engelska 1 förekommer. Omvärldsanalys Arbetsmarknaden för dem som har utbildat sig inom språk och kommunikation är svårbedömt då det varierar mycket mellan olika yrken inom språkområdet enligt SACO. Exempel på yrkeskategorier är kommunikatör, språkvetare, informatör och retorikkonsult. Även om det är hög konkurrens om jobben bland yrken som kommunikatör och informatör ser vi att en hög andel studenter som gått kandidatprogrammet arbetar inom dessa yrkesområden. Det finns ett behov av kvalificerade översättare och tolkar mellan vissa språk. Det största behovet av tolkar står i relation till och påverkas av migrations-och flyktingströmmar. Även om översättare från tyska till svenska tillsammans med från franska till svenska och från engelska till svenska är de vanligaste språkkombinationerna bland

205 Bilaga 15.2 översättare verksamma i Sverige finns enligt DIK (akademikerfacket för kultur och kommunikation) alltid ett behov av översättare i mötet mellan tyska och svenska företag då Tyskland är en av Sveriges största handelspartners. Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation ger en god grund för vidare studier inom språkrelaterade utbildningar som exempelvis översättare eller tolk. Programmet är även en väg inom högskolans utbildningsutbud som kan leda till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för en student som är intresserad av läraryrket. Detta innebär att kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation utgör en rekryteringsbas för KPU:n vid Mälardalens högskola. Söktrycket nationellt till program inom området språk och kommunikation varierar, ser man till utbildningar inom kommunikation, exempelvis ett kommunikatörsprogram, är söktrycket högt medan för ett traditionellt språkprogram är söktrycket lägre. Sett i relation till de två kategorierna av utbildningar har kandidatprogrammet i språk och humaniora förhållandevis gott söktryck. Antal sökande har varierat mellan åren likaså antalet förstahandssökande. Hösten 2016 minskade dock söktrycket både vad gäller förstahandssökande som totala andelen sökande vilket innebar att programmet inte nådde högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. Programmet fyllde dock alla sina 40 platser då antal registrerade studenter i mitten av september uppnådde 45 enligt antagningsstatistik publicerad av Sektionen för antagning och examen (SAE). Att utöka huvudområde till att även omfatta tyska samt möjlighet att välja svenska som andraspråk som profilämne förväntas stärka söktrycket till programmet. 5 (5) Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till ny utbildningsplan för kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation har tagits fram av programansvarig för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gustav Bockgård, programsamordnare för kandidatprogrammet i språk och humaniora Gerrit Berends samt utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä. Studenternas synpunkter Studenter har haft möjligheter att lämna synpunkter på det nya programförslaget. Studenter som läser Kandidatprogrammet i språk och humaniora vid Mälardalens högskola har via programsamordnare tillfrågats om eventuella synpunkter på programförslaget som tagits fram. När förslaget presenterades i programrådet, fanns studenter från alla årskurser representerade. Branschrådets synpunkter Förslaget till reviderad utbildningsplan har diskuteras vid ett av branschrådets möten. Kompletterade synpunkter av branschrådets externa ledamöter har inhämtats via e-post.

206 Bilaga 15.3 Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 hp Programkod: HHV20 Giltig från: HT15 HT17 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Engelska B (områdesbehörighet 6 med förändring). För den som har betyg Behörighet: från Gy11/Vux12 krävs endast grundläggande behörighet. För den som vill studera något språk utöver engelska krävs aktuellt språk steg 3/3. Diarienummer: MDH /13 Akademi: UKK Fastställandedatum: Reviderad: Mål Målet med programmet är att ge studenterna solida och användbara kunskaper och färdigheter inom språk och kommunikation. Efter fullgjorda studier ska studenten inneha de kompetenser som krävs för att effektivt kunna delta i verksamhet knuten till kommunikation i olika sammanhang och på olika nivåer. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa kunskap och förståelse inom språk och kommunikation, inbegripet kunskap om kultur, interkulturalitet, litteratur och realia, och visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom sitt huvudområde, samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, visa förmåga att bidra till såväl nationell som internationell samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, visa förmåga att bidra till flervetenskaplig samverkan mellan ämnen och vetenskapsområde, visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner, och visa förmåga att bidra till långsiktigt hållbar utveckling i samhället.

207 Bilaga 15.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom språk och humaniora göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Kurslitteratur på engelska kan ingå. Avseende kurser i engelska och tyska bedrivs undervisningen helt eller delvis på målspråket. Innehåll Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation är en 3-årig utbildning inom språk- och kommunikationsstudier. Utbildningen har en arbetslivsinriktad uppläggning med tydligt fokus på den praktiska användningen av kunskaperna. Samtidigt säkerställs kvaliteten på innehållet genom att undervisningen vilar på vetenskaplig grund. Utöver huvudområdena engelska, svenska och tyska svenska eller engelska, innehåller utbildningen ämnena följande profilämnen: engelska, litteraturvetenskap och svenska som andraspråk tyska. Bland dessa väljer sstudenten väljer ett av huvudområdena och fritt ett ytterligare ett ämne som blir utbildningens profilämne. Under det första studieåret introduceras studenten till akademiska studier i kommunikation med kurser inom ämnet svenska. Utbildningens andra år inriktas mot profilstudier i något av ämnena engelska, litteraturvetenskap, eller tyska eller svenska som andra språk. Väljer studenten tyska finns möjlighet att redan under det första studieåret läsa tyska på campus. Detta innebär att studenten då väljer att läsa delar av kurserna isvenska under år 2 istället för under år 1. som profilstudier kan Tyska kan under termin 3 och/eller 4 läsas i tysktalande land. För student som väljer Inom ämnet engelska som sitt huvudområde eller profilspråk finns möjlighet att läsa en 15- högskolepoängskurs om språk i arbetslivet på distans, som bl.a. bygger på att studenten gör en arbetsplatspraktik i ett engelsktalande land. Termin 5 består av ett urval av kurser i engelska, och svenska och tyska samt en valfri kurs ur Mälardalens högskolas utbud. Val av kurser under termin 5 och 6 är styrt av det huvudområde studenten väljer. Utbildningen avslutas termin 6 med en kurs i svenska, en valfri kurs och ett examensarbete i svenska eller engelska, svenska eller tyska beroende på huvudområdesval. Samtliga campuskurser som ges inom programmet har platsgaranti. I utbildningen ingår: Svenska: 75 alternativt 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Engelska: 15 alternativt minst 90 högskolepoäng beroende på vilket av huvudämnena svenska eller engelska studenten väljer som huvudområde för examen. Profilämne: 60 högskolepoäng i något av följande ämnen: litteraturvetenskap eller tyska. För engelska som inriktning, se ovan. Två valfria kurser på 7,5 högskolepoäng ur högskolans utbud.

208 Bilaga 15.3 Årskurs 1 Svenska: Grammatik, 7,5 hp Interkulturell kommunikation i ett EU-perspektiv, 7,5 hp Kommunikationsteori, 7,5 hp Kommunikation i arbetslivet, 7,5 hp Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Språket i samhället: Introduktion till språksociologi, 7,5 hp Textkommunikation, 7,5 hp alternativt* Profilämne Tyska Tyska 1, 30 hp Svenska: Grammatik, 7,5 hp Kommunikationsteori, 7,5 hp Kommunikation i arbetslivet, 7,5 hp Textkommunikation, 7,5 hp Årskurs 2 Profilämne Engelska: Engelska 1, 30 hp Engelska 1, Litteratur, 7,5 hp Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp Engelska 1, Språkvetenskap, 7,5 hp Engelska 2, 30 hp Profilämne Litteraturvetenskap: Litteraturvetenskap 1, 30 hp Litteraturvetenskap 2, 30 hp Profilämne Tyska: Tyska 1 i Tyskland, 30 hp Tyska 2 i Tyskland, 30 hp alternativt* Tyska 2, 30 hp Svenska: Interkulturell kommunikation, 7,5 hp Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Språket i samhället: Introduktion till språksociologi, 7,5 hp Profilämne Svenska som andraspråk: Andraspråksinlärning, 7,5 hp Att lära på sitt andraspråk, 7,5 hp Fonetik i ett andraspråksperspektiv, 7,5 hp Grammatik i ett tvärspråkligt perspektiv, 7,5 hp Invandring och kulturmöten, 7,5 hp Litteratur i andraspråksundervisning, 7,5 hp Sociolingvistiska perspektiv på flerspråkighet, 7,5 hp Språkutvecklingsanalys, 7,5 hp Årskurs 3 Huvudområde Engelska:

209 Bilaga 15.3 Engelska 3, Social och regional variation, 7,5 hp Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik, 7,5 hp Examensarbete i engelska, 15 hp Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Valbart 15 hp: Informationsdesign, Grafisk form, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Huvudområde Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Examensarbete i svenska, 15 hp Engelska: Kommunikation, 7,5 hp Språkfärdighet, 7,5 hp Valbart 15 hp: Grafisk form, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp Valbart 15 hp: HuvudrområdeTyska: Tyska 3, 15 hp Tyska 3, specialarbete, 15 hp Svenska: Retorik, 7,5 hp Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp Valbart 15 hp: Grafisk form, 7,5 hp Samtalsanalys, 7,5 hp Informationsdesign, Webbdesign, 7,5 hp *Väljes av student som avser att läsa campusförlagda kurser i tyska *Om annat profilämne valts än engelska årskurs 2. **Om examensarbete skrivs på svenska blir huvudinriktningen svenska. Engelska kan ändå ha valts som profilämne årskurs 2. Om examensarbete skrivs på engelska blir huvudinriktningen engelska. Engelska måste då ha valts som profilämne årskurs 2. Val inom programmet Studenten väljer profilämne för andra året, d.v.s. termin 3 och 4: Om engelska väljs som profilämne termin 3 och 4, läses kurser i engelska på G2F-nivå termin 5. Engelska kan då också bli huvudämne för examen genom att examensarbetet termin 6 författas på engelska. Om annat profilämne väljs termin 3 och 4, läses kurs i engelska på G1N-nivå termin 5. Examensarbetet termin 6 författas då på svenska. Under termin 5 och 6 ingår en valfri kurs ur hela högskolans utbud för programstudenter, förutsatt att studenten uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för respektive kurs. Studieort kan påverkas av kursval. Val inom programmet görs redan under första året för student som väljer att läsa tyska på campus. Övriga studenter väljer profilämne för andra året, d.v.s. termin 3 och 4: Om engelska väljs som profilämne läses kurser i engelska på G2F-nivå termin 5. Engelska kan då också bli huvudområde för examen genom att examensarbetet termin 6 författas inom huvudområdet engelska. Om tyska väljs som profilämne läses kurser i tyska på G2F-nivå termin 5. Tyska kan då också bli huvudområde för examen genom att examensarbetet termin 6 författas

210 Bilaga 15.3 inom huvudområdet tyska. Om profilämne litteraturvetenskap eller svenska som andraspråk väljs termin 3 och 4, läses kurs i engelska på G1N-nivå termin 5. Examensarbetet termin 6 författas då inom huvudområdet svenska. Under termin 5 och 6 får studenten välja 15 hp fritt från de valbara kurser som finns listade i utbildningsplanen alternativt helt fritt från högskolans kurser. Väljer studenten annan kurs än den som anges i den rekommenderade studiegången ges inte alltid platsgaranti då studenten söker kurserna i konkurrens med andra studenter. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examina: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Engelska (Degree of Bachelor of Arts in English), eller Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Svenska (Degree of Bachelor of Arts in Swedish) Filosofie kandidatexamen med huvudområde Tyska (Degree of Bachelor of Arts in German) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen på högskolans webbplats.

211 Bilaga 15.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET SVENSKA, UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET SVENSKA (Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation) Ingående kurser Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Grammatik, 7,5 hp SVA108 G1N - Olika grammatiska teorier Efter avslutad kurs ska studenten kunna SEM1, 2,5 hp. - Grundläggande terminologi inom 1 redogöra för och tillämpa grundläggande terminologi inom Seminarieuppgifter. områdena syntax, semantik, ordbildning områdena syntax, semantik, ordbildning och morfologi. TEN1, 5 hp. Grammatik. och terminologi - Samtalsgrammatik - Praktiska övningar Kommunikationsteori, 7,5 hp SVA107 G1N - Olika kommunikationsteorier - Grunderna i samtalsanalys (inklusive viktiga samtalsanalytiska begrepp och samtalsanalytisk metod) - Analysövningar Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 redogöra för grundläggande kommunikationsteori och relatera den till konkreta talsituationer, 2 redogöra för olika typer av samtal och hur dessa är strukturerade, 3 genomföra en enklare analys av ett samtal enligt samtalsanalytiska principer. SEM1, 2,5 hp. Muntliga och skriftliga uppgifter. TEN1, 5 hp. Kommunikationsteori och samtalsanalytiska grundbegrepp. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används , 2 2, 3 2,3 1, 2, 3 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Textkommunikation, 7,5 hp SVA012 G1N -Texttyper med fokus på brukstext - Grundläggande textanalys - Textlingvistik - Multimodalitet - Webbtexter Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 Diskutera innebörden av olika texttyper med fokus på brukstext 2 Utföra grundläggande analyser av olika texttyper, med fokus på brukstext 3 Redogöra för textlingvistiska processer 4 Orientera sig i webbtexters uppbyggnad 5 Värdera multimodala texters funktionalitet och begriplighet TEN1, Tentamen, 4,5 hp, skriftlig uppgift avseende lärandemål 1-3. INL1, Inlämningsuppgift, 3 hp, skriftlig inlämningsuppgift avseende lärandemål , 2, 4, 5 1, 2, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 3, 4, 5 Kommunikation i arbetslivet, 7,5 hp Muntlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp Skriftlig kommunikation i teori och praktik, 7,5 hp SVA418 G1N - Textgenrer såsom rapporter, protokoll, företagsintern information och pressmeddelanden - Stilistik - Att skriva för webben, layout - Företagsetik i ett kommunikationsperspektiv - Det vidgade textbegreppet - Skriv- och lästeori HSV118 G1F - Argumentationsanalys - Kroppsspråk och prosodi - Grundläggande samtalsteori - Maktaspekter på muntlig kommunikation - Muntliga kommunikationsmönster inom några olika kontexter, främst institutionella. Vilka kontexter som behandlas är delvis beroende av deltagarnas önskemål och behov. HSV119 G1F - Textbearbetning - Skriftgenrer - Mottagaranpassning - Processkrivning och planering - Språkvård, språkvärdering och normer Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 tillgodogöra sig, skriva, redigera och mottagaranpassa i yrkeslivet förekommande texter, 2 utnyttja några av det vidgade textbegreppets kommunikationsmöjligheter, 3 orientera sig i företagsetiska aspekter av kommunikation, 4 redogöra för och i textproduktion tillämpa teorier om skrivande. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 behärska grundläggande terminologi inom argumentation och kommunikation, 2 kunna tillämpa ovannämnda terminologi vid analys av muntliga kommunikationsmönster, 3 visa medvetenhet om kroppsspråkets och prosodins betydelse i samtalet, 4 kunna genomföra samtal med anpassning till olika syften och situationer, 5 kunna identifiera och karaktärisera samtalsrollerna ur ett maktperspektiv. Efter genomförd kurs ska studenten kunna 1 beskriva skilda tekniker för skriftlig framställning och diskutera deras användningsområden, 2 producera olika typer av texter inom en given tidsram, 3 kritiskt granska egna och andras texter från ett mottagarperspektiv, 4 anpassa texter till skilda mottagare på språksociologiska grunder, 5 argumentera kring språkfrågor och medvetet tillämpa språkregler. INL1, 4,5 hp. Skrivuppgift SEM1, 2 hp. Inlämningsuppgifter ÖVN1, 1 hp. PRO1, 3 hp. Fältuppgift. SEM1, 4,5 hp. Fortlöpande prövning inom ramen för undervisningen. Aktiv närvaro (NÄR1), 1 hp Seminarieuppgifter (SEM1), 6,5 hp 1, 2, 4 1, 2, 4 1, 2, 4 1, 2, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4 1, , 4 2, 4, 5 2, 3, 4 1, 2, 3, 4, 5 3, 4, 5

212 Bilaga 15.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET SVENSKA, Ingående kurser Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Interkulturell G1F kommunikation, 7,5 hp NY KURS - Kulturella och sociala mönster - Kulturell identitet - Interkulturell kontakt; beskrivning, tolkning och värdering - Kommunikativa mönster i Sverige och Europa = och i världen - Verbal/ickeverbal interkulturell kommunikation - Affärskultur - grundläggande perspektiv och begrepp i interkulturell kommunikation Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 identifiera generella kulturella mönster och samhällsstrukturer i Sverige, i Europa och i världen 2 redogöra för möjliga kommunikationsproblem i interkulturell kontakt, 3 beskriva kommunikativa mönster och värderingar i Sverige och jämföra dem med mönster och värderingar i andra länder, 4 orientera sig i affärskultur 5 reflektera kritiskt utifrån interkulturella begrepp NÄR1, 2,5 hp. Aktiv närvaro. SEM1, 5 hp. Interkulturell kommunikation. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 2, 3 1, 2, 3 1, 2, 3 1, 2, 3, 4 1, 2, 3 1, 2, 3, 4 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Språket i samhället: introduktion till språksociologi, 7,5 hp SVA016 G1F Introduktion till språksociologi Språklig variation och förändring Dialekter och sociolekter Flerspråkighet Attityder till språkbruk Efter genomförd kurs ska studenten kunna 1 redogöra för grundläggande språksociologisk teori 2 beskriva förhållanden mellan språkbruk och samhälle 3 beskriva förutsättningarna för språklig variation och förändring 4 redogöra för språklig variation i Sverige 5 reflektera över attityder till språk SEM1, seminarium 1,5 hp, aktivt deltagande i seminarium avseende lärandemål 1 5. PRO1, projektrapport 1 hp, språksociologisk undersökning avseende lärandemål 4 5. TEN1, tentamen 5 hp, skriftlig tentamen avseende lärandemål , 2, 3, 4 2, 5 2, 4, 5 1, 2, 4, 5 1, 2, 4, 5 1, 3, 5 1, 5 Skrivande i ett medieperspektiv, 7,5 hp SVA301 G2F - Läsning och diskussion av ett urval vetenskapliga texter om skrivande i olika medier - Analys av olika mediers texter till språk, innehåll och grafisk form - Eget skrivande av olika typer av medietexter - Kritisk granskning av och respons på andras texter - Studier av det vidgade textbegreppet, intertextualitet och multimodalitet Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 kunna självständigt samla in, bearbeta och skriftligt presentera information, 2 kunna använda olika genrer inom angivna medier för eget skrivande, 3 kunna kritiskt granska andras skrivna texter, 4 kunna se hur bild och text samverkar. INL1, 2,5 hp. Skriva egen medietext. SEM1, 2 hp. Seminarium i textanalys. TEN1, 3 hp. Tentamen. 1, 2 1,3,4 1,4 1,2,3,4 3 Retorik, 7,5 hp SVA304 G2F - Retorisk historia - Modern retorik - Den retoriska textbildningsmodellen - Retorisk textanalys - Situationsanpassning av tal i teori och praktik - Argumentationsteori Efter avklarad kurs ska studenten kunna NÄR1, 1 hp. Aktiv närvaro. 1 redogöra översiktligt för retorikens framväxt och utveckling, SEM1, 2 hp. Seminarium. 2 beskriva och analysera egna och andras texter med utgångspunkt Muntliga framföranden. i retoriska begrepp och metoder, TEN1, 4,5 hp. Retorik. Skriftlig 3 med hjälp av retoriska medel planera och genomföra muntliga examination. framträdanden anpassade till kommunikationssituationen, 4 redogöra översiktligt för retorisk argumentationsteori och hur den kan tillämpas inom exempelvis politik, reklam, massmedier och juridik. 1, 2 2, 4 2, 3, 4 2 1, 2, 3, 4 2, 3, 4 1, 2, 4 1

213 Bilaga 15.4 FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET SVENSKA, Ingående kurser Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Examensarbete i svenska, 15 hp SVA303 G2E Utarbetande av en vetenskaplig uppsats i svenska med inriktning mot kommunikation på företag, myndigheter eller organisationer. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 avgränsa ett lämpligt forskningsområde, 2 självständigt planera en undersökning, relatera den till tidigare forskning samt välja relevant litteratur för den valda forskningsuppgiften, 3 kritiskt granska och tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur samt tillämpa ett relevant teoretiskt perspektiv, 4 på ett metodiskt sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till den kommande yrkesverksamheten, 5 uttrycka sig korrekt på svenska enligt textgenrens krav, 6 värdera och ta emot kritik och synpunkter från andra samt granska andra studenters projekt och ge konstruktiv kritik. SEM1, 1 hp. Seminarium. Opposition på en annan students examensarbete. UPS1, 14 hp. Uppsats. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6

214 Bilaga 15.4 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET ENGELSKA (Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation) Ingående kurser Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Engelska 1, 30 hp ENA106 G1N Kursen består av fyra delkurser om 7,5 högskolepoäng. för delkurs 1 Språkfärdighet: - praktisk engelsk grammatik. - ordbokskunskap och kunskap om andra språkliga hjälpmedel. - ordkunskap i ett vidgat perspektiv. - uttal och intonation. för delkurs 2 Kommunikation: - muntlig och skriftlig kommunikation. - kultur och samhälle i den engelskspråkiga världen. för delkurs 3 Språkvetenskap 1: - fonetik. - lexikal semantik. - syntax. för delkurs 4 Litteratur 1: - samtida litteratur i olika genrer från olika engelskspråkiga länder. - introduktion till litteraturanalys och litteraturkritik. Efter avslutad kurs ska studenten kunna för delkurs 1 Språkfärdighet 1 tillämpa grundläggande grammatiska regler, grammatisk terminologi och ett idiomatiskt ordförråd i talad och skriven engelska. 2 uttrycka sig korrekt och idiomatiskt på talad engelska. 3 använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel som redskap för kontinuerlig språkutveckling. för delkurs 2 Kommunikation 4 analysera texters uppbyggnad samt planera och producera sammanhängande texter på engelska i tal och skrift. 5 tillämpa principer och konventioner för god källanvändning. 6 tillgodogöra sig avancerad engelsk sakprosa. 7 förstå talad engelska i olika sammanhang på en avancerad nivå. 8 identifiera och beskriva centrala företeelser i nutida engelskspråkiga samhällen. för delkurs 3 Språkvetenskap 1 9 redogöra för centrala begrepp inom lexikal semantik samt ords semantiska relationer. 10 redogöra för centrala begrepp inom fonetik samt tillämpa det internationella fonetiska alfabetet för att transkribera engelska. 11 identifiera syntaktiska strukturer och tillämpa relevant terminologi för att analysera fraser, satser och meningar. för delkurs 4 Litteratur 1 12 utföra och diskutera grundläggande litterära analyser. 13 definiera och använda relevant terminologi och metoder för litteraturanalys på engelska. 14 placera litterära verk historiskt och geografiskt. INL1, 3 hp, Språkfärdighet: muntliga och skriftliga uppgifter. INL3,2,5 hp, Litteratur 1: muntliga och skriftliga uppgifter. INL4, 4 hp,kommunikation: muntliga och skriftliga uppgifter. SEM1,1 hp,språkfärdighet: förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. SEM2, 1,5 hp,kommunikation: förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. SEM3, 1,5 hp, Språkvetenskap 1: förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. SEM4, 1 hp, Litteratur 1: förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. TEN1 3,5 hp,språkfärdighet: tentamen. TEN3, 4 hp,språkvetenskap 1: tentamen. TEN4, 4 hp,litteratur 1: tentamen. TEN5, 2 hp,kommunikation: tentamen. ÖVN1, 2 hp, Språkvetenskap 1: övningar. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 (dvs. alla, såtillvida att alla berör åtminstone någon aspekt av examensmålet) visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 1, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 11, 12 (såtillvida att alla dessa berör åtminstone någon aspekt av examensmålet) visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 (dvs. alla, såtillvida att de innefattar självständig problemlösnin g samt att problemen ska lösas inom givna tidsramar) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 (dvs. alla utom möjligtvis 14, såtillvida att de har med muntliga och skriftliga redogörelser och kommunikation att göra) visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 (dvs. alla, dock något beroende av vad "arbetet" faktiskt består i) visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 3, 5, 9, 10, 11, 12, 13 (när det gäller bedömningar av vetenskapliga aspekter; i samband med 12 och 13 kommer också samhälleliga och etiska aspekter in) visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 5 (+ 12, 13, 14?) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 3, 5 (?; i motsats till de övriga examensmålen har tolkningen här varit ganska restriktiv; i själva verket medför de flesta aktiviteterna och uppgifterna att kunskap måste inhämtas och kompetensen utvecklas) Engelska 1, Kommunikation, 7,5 hp ENA107 G1N - muntlig och skriftlig kommunikation - kultur och samhälle i den engelskspråkiga världen. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 analysera texters uppbyggnad samt planera och producera sammanhängande texter på engelska i tal och skrift. 2 tillämpa principer och konventioner för god källanvändning. 3 tillgodogöra sig avancerad engelsk sakprosa - förstå talad engelska i olika sammanhang på en avancerad nivå. 4 identifiera och beskriva centrala företeelser i nutida engelskspråkiga samhällen. SEM1,1,5 hp, förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. INL2, 4 hp, muntliga och skriftliga uppgifter, betyg. TEN2, 2 hp, tentamen. 1, 2, 3, 4 (ENA motsvarar de fyra delkurserna av ENA106; ENA motsvarar också de första två delkurserna av ENA111) 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, 4 1, 2, 3, Engelska 1, Språkfärdighet, 7,5 hp ENA108 G1N - praktisk engelsk grammatik. - ordbokskunskap och kunskap om andra språkliga hjälpmedel. - ordkunskap i ett vidgat perspektiv. - uttal och intonation. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 tillämpa grundläggande grammatiska regler, grammatisk terminologi och ett idiomatiskt ordförråd i talad och skriven engelska. 2 uttrycka sig korrekt och idiomatiskt på talad engelska. 3 använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel som redskap för kontinuerlig språkutveckling. INL1, 3 hp.muntliga och skriftliga uppgifter. SEM1, 1 hp. Seminarium. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. TEN1, 3,5 hp.tentamen. 1, 2, 3 1, 3 1, 2, 3 1, 2, 3 1, 2, 3 3 3

215 Bilaga 15.4 Engelska 2, 30 hp ENA200 G1F Del 1: Språk i arbetslivet, 15 hp -Kommunikativ och sociokulturell kompetens. -Textgenrer. -Insamling och analys av data -Informationssökning och källhantering. Del 2: Språk i sammanhang, 15 hp - Brittisk och amerikansk historia. -Kommunikativa kompetenser i ett akademiskt sammanhang. -Informationssökning och källhantering. Del 3: Litteratur 2, 7,5 hp - Översikt av engelsk och amerikansk litteraturhistoria. - Litterära genrer. -Introduktion till litteraturvetenskaplig metod. Del 4: Språkvetenskap 2, 7,5 hp -Introduktion till ett brett spektrum av språkvetenskapliga områden, med fokus på det engelska språket. Efter avklarad kurs ska studenten kunna för delkurs 1, Språk i arbetslivet: 1 redogöra för sociokulturella och kommunikativa yttringar i ett engelskspråkigt land. 2 inhämta och analysera data. 3 analysera och producera texter i olika genrer på engelska i tal och skrift. 4 tillämpa strategier för informationssökning och källhantering. för delkurs 2, Språk i sammanhang: 5 redogöra för de viktigaste sociokulturella inslagen i amerikansk och brittisk historia samt relatera dessa till nutida språk och kultur. 6 analysera och producera akademiska texter på engelska i tal och skrift. 7 tillämpa strategier för informationssökning och källhantering. För delkurs 3, Litteratur 2: 8 beskriva centrala epoker och genrer i engelskspråkig litteratur. 9 tillämpa kunskaper om litterära och historiska perioder och deras utmärkande drag på läsning och analys av enskilda litterära verk. 10 använda vetenskapliga källor och relevant metod för att stödja tolkningar av litterära verk i tal och skrift. för delkurs 4, Språkvetenskap 2: 11 definiera och tillämpa nyckelbegrepp som rör studiet av mänskligt språk med fokus på engelska. 12 beskriva och diskutera centrala språkvetenskapliga teorier. INL1, 7 hp, Språk i sammanhang. Skriftliga inlämningsuppgifter. INL2, 6 hp, Litteratur 2. Muntliga och skriftliga uppgifter. INL3, 1,5 hp, Språkvetenskap 2. Muntliga och skriftliga uppgifter. NÄR1, 1hp, Språk i arbetslivet. Närvaro vid schemalagd undervisning. PMO1, 5hp, Språk i arbetslivet. PM om sociokulturella företeelser i praktiklandet. PRA1, 5hp, Språk i arbetslivet. Praktik på en arbetsplats i ett engelskspråkigt land. PRO1, 4hp, Språk i arbetslivet. Skriftlig redovisning av ett projektarbete. SEM1, 1,5 hp, Språk i sammanhang. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. SEM2, 1,5 hp, Litteratur 2. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. SEM3, 1,5 hp, Språkvetenskap 2. Förberedelse för och aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter. TEN1, 6,5 hp, Språk i sammanhang. Tentamen. TEN2, 4,5 hp, Språkvetenskap 2. Tentamen. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (dvs. alla, såtillvida att de berör åtminstone någon aspekt av examensmålet; notera dock att delkurserna 1 och 2 är alternativ till varandra, villket innebär att det antingen är målen 1-4 eller målen 5-7 som gäller för en enskild student; det sistnämnda gäller även i cellerna till höger) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12 (dvs. alla utom 8, såtillvida att de berör åtminstone någon aspekt av examensmålet) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (dvs. alla, såtillvida att de innefattar självständig problemlösnin g samt att problemen ska lösas inom givna tidsramar) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (dvs. alla, såtillvida att de har med muntliga och skriftliga redogörelser och kommunikation att göra) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 (dvs. alla, dock något beroende av vad "arbetet" faktiskt består i) 1, 2, 4, 5, 7, 9, 10, 11, 3, 4, 6, 7 12 (dvs. alla utom (+10?) möjligtvis 3 respektive 6, samt 8, såtillvida att vetenskapliga, etiska och/eller samhälleliga bedömningar spelar in i lärandemålen) 2, 4, 7 (?; i motsats till de övriga examensmålen har tolkningen här varit ganska restriktiv; i själva verket medför de flesta aktiviteterna och uppgifterna att kunskap måste inhämtas och kompetensen utvecklas) Engelska 3, Amerikansk litteratur och ekokritik, 7,5 hp ENA303 G2F - nordamerikansk litteratur, både kanoniska verk och moderna texter, samt valda exempel på teoretisk och tillämpad ekokritik. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 definiera och beskriva centrala begrepp inom ekokritik. 2 läsa, analysera och tolka litterära texter från olika epoker. 3 läsa och diskutera valda litteraturteoretiska och litteraturkritiska texter. 4 reflektera över och beskriva ekokritiska forskningsmetoder. 5 planera och genomföra en mindre ekokritisk undersökning. INL1, 2,5 hp, Inlämningsuppgift. Uppsats. INL2, 5 hp, Inlämningsuppgift. Kursportfolio av fortlöpande muntliga analyser med skriftlig dokumentation. 1, 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 5 Engelska 3, Social och regional variation, 7,5 hp ENA306 G2F - Engelska i olika delar av världen. - Variation i språkbruket mellan olika kön, samhällsklasser och grupperingar, med särskild fokus på engelska. Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1 definiera och tillämpa centrala begrepp inom social och regional variation. 2 reflektera över användningen av engelska i olika geografiska och sociala grupper. 3 identifiera de drag som utmärker engelska varieteter. 4 redogöra för hur forskning bedrivs inom fältet och självständigt genomföra enklare språkvetenskapliga undersökningar. 5 analysera talade och skrivna språkprover med avseende på social och regional variation. INL1, 2,5 hp, Muntliga och skriftliga uppgifter. SEM1, 2,5 hp, Seminarium. Förberedelse för och aktivt deltagande i seminarierna. TEN1, 2,5 hp, Hemtentamen. 1, 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, 5 1, 2, 3, 4, Examensarbete i engelska, 15 hp ENA309 G2E - Genomförande av en vetenskaplig undersökning om kommunikation på engelska företrädesvis i samarbete med företag, myndigheter eller organisationer samt skrivande av en tillhörande uppsats eller rapport på engelska - Försvar av egen uppsats samt granskning och diskussion av andra studenters uppsatser Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1 avgränsa ett lämpligt forskningsområde inom huvudområdet engelska, med inriktning mot engelskspråkig kommunikation. 2 självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet, under tillämpning av ett relevant teoretiskt perspektiv och adekvata metoder. 3 söka, välja, tillgodogöra sig och kritiskt granska relevant, vetenskaplig och till övervägande del engelskspråkig litteratur för den valda forskningsuppgiften samt relatera den egna undersökningen till tidigare forskning. 4 på ett metodiskt sätt reflektera över inhämtade kunskaper och relatera dem till den valda forskningsfrågan, inbegripet samhälleliga och etiska aspekter. 5 skriva en längre vetenskaplig uppsats på korrekt engelska enligt textgenrens krav. 6 ta emot och värdera kritik och synpunkter från andra samt granska andra studenters projekt och ge konstruktiv kritik. UPS1, 15 högskolepoäng, Uppsats med oppositionsförfarande. 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6 1, 2, 3, 4, 5, 6

216 Bilaga 15.4 UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET TYSKA (Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation) Ingående kurser Högskoleförordningens mål för kandidatexamen Kunskap och Färdighet och förmåga förståelse Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Kurskod Nivå Innehåll Lärandemål Examination Tyska 1, 30 hp TYA114 G1N Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp. Del 1. Grammatik - Grammatisk terminologi samt tysk formlära och syntax. - Tysk ordbildning. Del 2. Muntlig språkfärdighet - Fonetik och uttalsträning. - Muntlig kommunikation med allmän- och interkulturell profil. - Ordförråd. Del 3. Skriftlig språkfärdighet - Språkkommentar och språkanalys. - Översättning och textproduktion. - Fraseologi och tillämpad synonymlära. Del 4. Kultur och samhälle - Modern tyskspråkig skönlitteratur med textanalys. - Litteraturhistorisk orientering i nyare tyskspråkig litteratur. - Realia med fokus på interkulturalitet. Efter genomförd kurs ska studenten kunna för delkurs 1: 1 tillämpa grundläggande grammatiska begrepp. 2 analysera och applicera regler för tysk formlära, ordbildning och syntax. för delkurs 2: 3 förstå och förklara grundläggande terminologi i tysk fonetik. 4 identifiera grundläggande regler för tyskt uttal samt tillämpa dessa vid muntlig kommunikation. 5 använda ett centralt tyskt ordförråd. för delkurs 3: 6 tillgodogöra sig vokabulär och grammatik genom språkanalys av texter. 7 använda tysk enspråkig och tvåspråkig ordbok. 8 producera grundläggande formella texttyper. 9 använda sig av vanliga idiomatiska uttryck. 10 översätta texter med allmänt innehåll. för delkurs 4: 11 orientera sig i de tyskspråkiga ländernas samtidshistoria och geografi samt redogöra för aktuella samhällsfrågor i dessa länder. 12 identifiera interkulturella mönster i samhället. 13 beskriva utvecklingen inom den nyare tyskspråkiga litteraturen. 14 göra enklare analyser av skönlitterära texter. INL1, 1,5 hp. Inlämningsuppgifter. SEM1, 3 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM2, 4,5 hp.,aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM3, 3 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. TEN1, 1,5 hp.,tentamen. TEN2, 7,5 hp. Tentamen. (TEN3, 3,5 hp. Tentamen. TEN4, 4 hp. Tentamen. ÖVN1, 1,5 hp. Övningar. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor 1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14 visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 1,2,6,7,11,12,13, 14 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 14 5,6,9,10, ,12,14 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

217 Bilaga 15.4 Tyska 1 i Tyskland, 30 hp TYA113 G1N Del 1. Grammatik (7,5hp) - Grammatisk terminologi samt tysk formlära och syntax. - Tysk ordbildning. Del 2. Muntlig språkfärdighet (7,5 hp) - Fonetik och uttalsträning. - Muntlig kommunikation med allmän- och interkulturell profil. Del 3. Skriftlig språkfärdighet (6hp) - Språkkommentar och språkanalys. - Översättning och textproduktion. - Fraseologi och tillämpad synonymlära. - Ordförråd. Del 4. Kultur och samhälle (9hp) - Modern tyskspråkig skönlitteratur med textanalys. - Litteraturhistorisk orientering i nyare tyskspråkig litteratur. - Realia med fokus på interkulturalitet. Efter genomförd kurs ska studenten kunna för delkurs 1: 1 tillämpa grundläggande grammatiska begrepp. 2 analysera och applicera regler för tysk formlära, ordbildning och syntax. för delkurs 2: 3 förstå och förklara grundläggande terminologi i tysk fonetik. 4 identifiera grundläggande regler för tyskt uttal samt tillämpa dessa vid muntlig kommunikation. för delkurs 3: 5 tillgodogöra sig vokabulär och grammatik genom språkanalys av texter. 6 använda ett centralt tyskt ordförråd. 7 använda tysk enspråkig och tvåspråkig ordbok. 8 producera grundläggande formella texttyper. 9 använda sig av vanliga idiomatiska uttryck. 10 översätta texter med allmänt innehåll. för delkurs 4: 11 orientera sig i de tyskspråkiga ländernas samtidshistoria och geografi samt redogöra för aktuella samhällsfrågor i dessa länder. 12 identifiera interkulturella mönster i samhället. 13 beskriva utvecklingen inom den nyare tyskspråkiga litteraturen. 14 göra enklare analyser av skönlitterära texter. INL1, 4,5 hp. SEM1, 7,5 hp. SEM2, 4,5 hp. TEN1, 1,5 hp. TEN2, 7,5 hp. TEN3, 4,5 hp. 1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14 1,2,6,7,11,12,13, ,6,9,10, ,12,14 Tyska 2, 30 hp TYA205 G1F Kursen består av fyra delkurser om 7,5 hp. Del 1. Tysk språkvetenskap - Språkvetenskapliga teorier. - Modern tysk syntax. - Utvecklingstendenser i modernt språkbruk. Del 2. Skriftlig språkfärdighet - översättning. - produktion av sakprosa. - tysk idiomatik på ord-, uttrycks-, fras- och textnivå. Del 3. Muntlig språkfärdighet och realia - Realia med fokus på politik och historia i de tyskspråkiga länderna. - Muntlig kommunikation med interkulturell profi.l Del 4. Litteraturhistoria och tyskspråkig litteratur - Litteraturhistoria inom den. tyskspråkiga litteraturen fram till 1900-talet. - Studium av litterära texter från och 1900-talet. - Grundläggande litterär analys i anslutning till de skönlitterära verken. - Muntlig textkommentar. Efter genomförd kurs ska studenten kunna för delkurs 1: 1 orientera sig i ett urval språkvetenskapliga teorier. 2 identifiera utvecklingstendenser i modern tyska. 3 analysera modern tysk syntax i olika sammanhang. för delkurs 2: 4 tillämpa modern tysk syntax i olika sammanhang. 5 översätta texter i olika genrer. 6 författa sakprosatexter kring olika ämnen. för delkurs 3: 7 diskutera kulturella och interkulturella företeelser samt centrala historiska händelser samt politiska förhållanden i de tyskspråkiga länderna. 8 granska, värdera och på ett självständigt sätt presentera fakta och källor. 9 använda enklare argumentation och idiomatiska inslag i talat språk. för delkurs 4: 10 redogöra för de viktigaste strömningarna i och de främsta företrädarna för tyskspråkig litteratur fram till 1900-talet. 11 utföra grundläggande analyser av olika skönlitterära verk. INL1, 3 hp. Inlämningsuppgifter. INL2, 3 hp. Inlämningsuppgifter. SEM1, 4,5 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM2, 3 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM3, 4,5 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. TEN1, 4,5 hp. Tentamen. TEN2, 3 hp. Tentamen. TEN3, 4,5 hp. Tentamen. 1,2,3,4,5,10,11 1,2,3,4,5,8,9,10, 11 4,5,8 4,6,8,9,11 6,8,11 6,7,8,11 7 1,2,3,7

218 Bilaga 15.4 Tyska 2 i Tyskland, 30 hp TYA204 G1F Del 1. Tysk språkvetenskap - Språkvetenskapliga teorier. - Modern tysk syntax. - Utvecklingstendenser i modernt språkbruk. Del 2. Skriftlig språkfärdighet - Översättning. - Produktion av sakprosa. - Tysk idiomatik på ord-, uttrycks-, fras- och textnivå. Del 3. Muntlig språkfärdighet och realia - Realia med fokus på politik och historia i de tyskspråkiga länderna. - Muntlig kommunikation med interkulturell profil. Del 4. Litteraturhistoria och tyskspråkig litteratur - Litteraturhistoria inom den tyskspråkiga litteraturen fram till 1900-talet. - Studium av litterära texter från och 1900-talet. - Grundläggande litterär analys i anslutning till de skönlitterära verken - Muntlig textkommentar. Efter avklarad kurs ska studenten kunna Delkurs 1: 1 orientera sig i ett urval språkvetenskapliga teorier. 2 identifiera utvecklingstendenser i modern tyska. 3 analysera modern tysk syntax i olika sammanhang. Delkurs 2: 4 tillämpa modern tysk syntax i olika sammanhang. 5 översätta texter i olika genrer. 6 författa sakprosatexter kring olika ämnen. Delkurs 3: 7 diskutera kulturella och interkulturella företeelser och centrala historiska händelser samt politiska förhållanden i de tyskspråkiga länderna. 8 granska, värdera och på ett självständigt sätt presentera fakta och källor. 9 använda enklare argumentation och idiomatiska inslag i talat språk. Delkurs 4: 10 redogöra för de viktigaste strömningarna i och de främsta företrädarna för tyskspråkig litteratur fram till 1900-talet. 11 utföra grundläggande analyser av olika skönlitterära verk. INL1, 3 hp. Inlämningsuppgifter. INL2, 3 hp. Inlämningsuppgifter. SEM1, 4,5 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM2, 3 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. SEM3, 4,5 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. TEN1, 4,5 hp. Tentamen. TEN2, 3 hp. Tentamen. TEN3, 4,5 hp.tentamen. 1,2,3,4,5,10,11 1,2,3,4,5,8,9,10, 11 4,5,8 4,6,8,9,11 6,8,11 6,7,8,11 7 1,2,3,7 Tyska 3, 15 hp TYA301 G2F Kursen består av tre delkurser. Del 1. Modern tysk lingvistik, 4,5 hp. - språkvetenskaplig teori och metod. Del 2. Tyskspråkig litteratur och litteraturvetenskap, 6 hp. - Litterär analys. - Introduktion till litteraturvetenskapliga frågeställningar. Del 3. Översättning, 4,5 hp. - Översättning. - Grammatiska strukturer. - Textanalys. Efter genomförd kurs ska studenten kunna för delkurs 1: 1 redogöra för och reflektera kring olika moderna lingvistiska teorier och metoder. för delkurs 2: 2 diskutera och analysera verk ur den tyskspråkiga litteraturen utifrån olika grundläggande litteraturvetenskapliga frågeställningar. för delkurs 3: 3 översätta texter i olika genrer till idiomatisk tyska. 4 identifiera grundläggande strukturskillnader mellan svenska och tyska. SEM1, 6 hp. Aktiv närvaro med seminarieuppgifter. TEN1, 4,5 hp. Tentamen. TEN2, 4,5 hp. Tentamen. 1,2,3 2,4 1,2,3 1, ,2 Tyska 3, specialarbete, 15 hp TYA302 G2E - Metod i uppsatsskrivning. - Akademisk uppsats i språkvetenskap eller litteraturvetenskap. Efter genomförd kurs ska studenten kunna 1 formulera relevanta frågeställningar för en akademisk uppsats. 2 söka primär- och sekundärlitteratur och göra bibliografiska sammanställningar. 3 tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur. 4 använda ett formellt och sakligt skriftspråk. 5 tillämpa central litterär- alternativt språkvetenskaplig teori och metod. 6 tillämpa grundläggande principer för ett akademiskt arbets- och förhållningssätt. UPS1, 15 hp. Uppsats. 5,7,9 5,6,7,10 5 5,7,9 5,6,7,8,9, 10 5,7,9, ,1

219 Bilaga 15.5 Namn Akademisk titel Typ av anställning Anställ- ningens omfatt- ning i procent Uppskattad tid för kurser inom programmet, % av anställning Uwe Kjär Docent lektor 100 cirka 45% (baserat på 2016) TYA300, TYA113, TYA302, TYA205, TYA204 Thorsten Päplow Fil.dr lektor 100 cirka 20% (baserat på 2016) TYA300, TYA200, TYA302, TYA113, TYA205, TYA204 Christiane Lahusen Fil.dr vikarierande lektor 30 cirka 3% Handledning uppsats TYA300 Sture Packalén Professor professor emeritus 0 0 Kurs

220 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver Kvalitetssäkring för utbildning och forskning vid MDH Kvalitetssäkring vid Mälardalens Högskola (MDH) har sin utgångspunkt i Forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) för och de på FUS:en grundade långsiktiga målen för MHD:s verksamhet. Systemet har också sin utgångspunkt i högskolelagen, högskoleförordningen, European Standards and Guidelines for Higher Education och UKÄ:s kriterier för kvalitetssäkring. Högskolans kvalitetspolicy De akademiska värdena integritet, kvalitet, trovärdighet och hederlighet är tillsammans med relevans ledord i högskolans kvalitetspolicy. Kvalitetspolicyn definierar högskolans målbild och ambitionsnivå gällande kvalitet på samtliga tre utbildningsnivåer och forskning. Högskolans systematiska kvalitetsarbete ska kontinuerligt stödja, bidra, pröva och utveckla utbildnings- och forskningsverksamheten. Detta sker genom det kvalitetssystem som högskolans sammanhållna kollegier genom högskolans fakultetsnämnd enats om. Högskolan ger även strukturella förutsättningar för kvalitetsarbete genom den kvalitetsorganisation som finns etablerad och utifrån den beslutsdelegation som är beslutat och som förutsätter att ansvarig person fattar beslut som är nödvändiga för att bäst säkerställa en hög kvalitet i verksamheten. För Mälardalens högskola handlar kvalitetsarbetet även om att fokusera på den enskilde individens engagemang för kvalitetsfrågor som berör såväl den enskildes arbetsuppgifter som högskolans övergripande utbildning- och forskningsuppdrag. Målet är att göra ledning, medarbetare och studenter ansvariga för sina egna prestationer och öka engagemanget i kvalitetsfrågor rörande högskolans övergripande verksamhet. Kvalitetsarbetet förutsätter en levande kvalitetskultur och en lärande organisation som kontinuerligt diskuterar, prövar, utvecklar och lär sig av de utvärderingar, som genomförs. Kvalitetsarbetet kan då förebygga att brister som uppstår eller åtgärda de brister som identifieras. Kvalitet i utbildning Kvalitet i utbildning är för Mälardalens högskola att erbjuda studenterna 1 förutsättningar att lyckas med sin akademiska utbildning, vara förberedda för ett framtida arbetsliv samt aktivt kunna bidra till samhällsutvecklingen. Utbildningarna ska stimulera och motivera studenterna till självreflektion, kritiskt tänkande och engagemang för sina studier. Utbildningsverksamheten ska inte skiljas från forskningsverksamheten, därigenom får studenterna tillgång till den senaste kunskapen inom respektive område. Detta säkerställs genom att lärare och forskare aktivt bidrar till den akademiska diskussionen inom och mellan högskolans sammanhållna kollegier. Mål för kurser och utbildningsprogram ställs upp i enlighet med de lagar, förordningar och regler som styr högskolan och utifrån den ambition för utbildningen, som kollegierna enats om, innefattande såväl kunskap som färdighet och värderingsförmåga. Kvalitet i utbildning innebär också att studenterna under utbildningen kommer i kontakt med för utbildningen relevant arbetsmarknad och att arbetsmarknadens representanter involveras i planering av utbildningens innehåll. Undervisningen genomförs av kompetenta och professionella lärare, där majoriteten också forskar, och som kontinuerligt prövar, utvärderar och utvecklar undervisningsmetodiken och sin egen kompetens så att rätt förutsättningar för studenternas kunskapsinhämtning ges. Kring utbildningarna och bidragande till kvalitet finns ett välfungerande studiestöd för 1 Begreppet studenter inkluderar även antagna doktorander till forskarutbildning vid högskolan. 1

221 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver studenter och administrativt stöd för medarbetare. Stödet utgår från tydliga och transparenta processer och beslut som vilar på ett väl underbyggt underlag. Studenterna ges möjlighet och förutsättningar att engagera sig i högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet genom kurs- och programvärderingar och representantskap i högskolans beslutande organ. Studenternas synpunkter fångas även in genom att aktivt bidrag till den analys av de utvärderingar som genomförs. På detta sätt bidrar studenterna själva till kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Information, dokumentation och utvärderingsrapporter om utbildning och forskning ska öppet vara tillgängligt för alla intressenter. Kvalitet i forskning Vid MDH bedrivs högkvalitativ, samhällsrelevant och samproducerad forskning till värde och nytta för utbildning och samhället. MDH strävar efter att tillsammans med andra aktörer samproducera ny kunskap och inkludera den i utbildning och forskning för att stärka den akademiska kvaliteten och därigenom säkerställa en god forskningsbas för högskolans utbildningar samt att etablera och understödja framgångsrik och konkurrenskraftig forskning. Det finns en fast grund för den fortsatta utvecklingen av högkvalitativ forskning vid MDH. På MDH finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan forskning och utbildning. Kravet är att alla forskningsämnen vid MDH utgör forskningsbas på en vetenskaplig eller konstnärlig grund för relevanta utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitet i forskning för Mälardalens högskola innebär också att forskningen kommuniceras nationellt och internationellt, är etiskt hållbara, blir igenkänd och erkänd. Erkännandet kan ske t.ex. genom uppmärksammade och citerade publicerade vetenskapliga artiklar i högt rankade tidskrifter eller genom beviljade anslag från forskningsfinansiärer. Forskning med hög kvalitet kan bidra till kunskapsutvecklingen genom framtagande av nya läromedel, genom innovationsprocesser resultera i faktiska produkter eller tjänster, och till samhällsutvecklingen genom att medarbetare och studenter aktivt deltar i samhällsdebatten. Forskningens kvalitet utvärderas regelbundet genom kritisk kollegial granskning och genom att högskolans forskning utvärderas i sin helhet. Kvalitetsutveckling av högskolans forskning sker också genom det akademiska samtalet, inom och mellan de sammanhållna kollegierna, där samhällsproblem och forskningsfrågeställningar öppet och kritiskt diskuteras och utvecklas. MDH har även en rådgivande etisk kommitté vars uppdrag är att ge vägledning och utbilda forskare, lärare och studenter i forskningsetiska frågor. Kommittén arbetar proaktivt för att förhindra oredlighet i forskning. Kvalitetskultur En förutsättning för kvalitetsarbetets genomförande är medarbetarnas och studenternas engagemang i frågor som berör utbildning och forskning och att en god kvalitetskultur därigenom genomsyrar de sammanhållna kollegierna. Kvalitetskultur bygger på pedagogisk, vetenskaplig, och konstnärlig grund liksom på beprövad erfarenhet. Ett väl fungerande akademisk ledarskap är en förutsättning för en god kvalitetskultur. Kvalitetskulturen utgår från att ledning, medarbetare och studenter har rättighet och skyldighet att genomföra, utveckla och förbättra utbildning och forskning. Det innebär att samtliga ledare, medarbetare och studenter intresserar sig för och engagerar sig i kvalitetsarbetet, som sker på högskolan, och har gemensamma referensramar. Kvalitetskulturen innefattar en grundläggande tillit till och från individen och att beslut fattas på goda bedömningsgrunder, av rätt person, på rätt nivå och är baserat på ett underlag med analyser och slutsatser. För att åstadkomma detta följer beredning inför beslut uppsatta regler och rutiner och synpunkter hämtas in från, för beslutet, relevanta intressenter. Vidare förutsätts en öppenhet till och förståelse för kvalitetsarbete inom hela organisationen. Detta sker genom dialoger som förs inom hela organisationen såväl som mellan organisationens olika nivåer. Kvalitetskulturen innefattar 2

222 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver även en respekt och förståelse för medarbetares och studenters olika kompetenser. Det innebär att medarbetares och studenters överlappande kompetens i utbildnings- och forskningsfrågor efterfrågas såväl som att ett hänsynstagande till den efterfrågande expertkompetensen tas hos samtliga medarbetare som arbetar med utbildnings- och forskningsfrågor. Kvalitetskulturen berikar kvalitetsarbetet genom att ge fler infallsvinklar och perspektiv till sakfrågan vilket ytterligare driver lärandet och kvalitetsutvecklingen framåt. Högskolans kvalitetsorganisation och ansvarsfördelning Högskolestyrelsen har det yttersta ansvaret att högskolan fullföljer sina uppgifter enligt den instruktion som ges genom högskolelag och högskoleförordning. Därutöver tillkommer specifika uppdrag högskolan ges via regleringsbrev. Högskolestyrelsen långsiktiga planering och styrning av verksamheten sker genom beslut om högskolans FUS och de långsiktiga verksamhetsmålen. Härigenom styr högskolestyrelsen kvalitetsarbetet genom att sätta den långsiktiga ramen för högskolans samlade verksamhet. Rektor har det yttersta ansvaret att utifrån styrelsens direktiv i högskolans FUS styra högskolans verksamhet för att nå högskolans långsiktiga mål. Rektors verksamhetsstyrning av de organisatoriska enheterna2 och fakultetsnämnden sker genom uppdrag som ges i dokumentet verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB), genom särskilda uppdrag i frågor som kommer upp under pågående verksamhetsår och genom de ställningstaganden som gjorts inom vissa områden och som fastställs i beslutade områdesstrategier. Vidare styr rektor högskolans kvalitetsarbete genom den beslutsdelegation där rektor ger fakultetsnämnden och de organisatoriska enheterna rätten att fatta beslut i verksamhetsrelaterade frågor. Respektive chef för de organisatoriska enheterna har det yttersta ansvaret att planera och fördela givna resurser för att ge förutsättningar att genomföra de åtaganden som återfinns i rektors direktiv genom VUB och övriga fattade beslut. Respektive chef har även ansvar att styra verksamheterna mot högskolans övergripande mål. Styrningen utgår från uppdrag i VUB och planering sker genom den verksamhetsplan som respektive organisatorisk enhet beslutar om varje år. Respektive chef har ett ansvar att även planera respektive verksamhet för att uppfylla högskolans kvalitetspolicy. Det ligger även inom respektive chefs ansvar att säkerställa att den egna personalen har god kännedom om relevanta styrdokument och att de följer beslutade processer, regler, rutiner och övriga fattade beslut. Högskolans fakultetsnämnd har det övergripande ansvaret för att säkerställa att forskningsoch utbildningsverksamheten håller hög kvalitet. Fakultetsnämnden ansvarar för utveckling och implementering av det interna kvalitetssystemet utifrån de ramar som ges i föreliggande dokument. Fakultetsnämnden har därmed att definiera kvalitetssystemet ytterligare och att planera, genomföra och säkerställa att utbildning och forskning håller den kvalitet nämnden finner som hög genom att systematiskt genomföra kvalitetsuppföljningar. Fakultetsnämnden stödjer därmed kvalitetsutveckling av högskolans utbildning och forskning. Ansvaret att åtgärda och agera utifrån fakultetsnämndens beslut följer rektors beslutsdelegation. Fakultetsnämndens styrning av forsknings- och utbildningsverksamheten utgår från de regler och processer för forskning och utbildning som fakultetsnämnden beslutat om. Fakultetsnämnden är också kvalitetssäkrande organ inför Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar. De sammanhållna kollegierna har det yttersta ansvaret för det dagliga kvalitetsarbetet inom utbildning och forskning och att verksamheterna genomförs med hög kvalitet. De sammanhållna kollegierna präglas av en öppen kvalitetskultur där lärare, forskare och studenter möts och diskuterar kunskapsinnehållet i forskning och utbildning i det 2 Fyra självstyrande akademier, förvaltning och högskolebibliotek. 3

223 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver akademiska samtalet. Genom att dela med sig av exempel inom och mellan de sammanhållna kollegierna bidrar samtliga lärare, forskare och studenter till den kvalitativa utvecklingen av verksamhetsgrenarna och till kvalitetskulturen vid MDH. Samverkan och samproduktion MDH samverkar och samproducerar i olika former med privat och offentlig sektor, andra organisationer och andra lärosäten, nationellt och internationellt. Samverkan och samproduktion är en del av den akademiska kvaliteten i utbildning och forskning och ett sätt att möta samhällsutmaningar liksom att stärka forskningsanknytningen och stärka arbetslivsrelevansen i utbildning. Samverkan och samproduktion systematiseras och kvalitetssäkras genom avtal med strategiskt valda parter. Intern samverkan i utbildnings- och forskningsfrågor mellan kollegierna och enskilda forskargrupper skapar kvalitetsutvecklande synergieffekter, som medger utveckling av nya forskningsämnen och utbildningsområden. Högskolans kvalitetssäkringssystem Högskolans kärnverksamhet är utbildning och forskning. MDH:s interna kvalitetssäkringssystem innefattar därför all utbildning och forskning som genomförs vid högskolan. Det interna kvalitetssystemet utgår från fem grundläggande förutsättningar som tillsammans skapar och säkerställer ett strukturerat, kvalitetssäkrat och systematiskt arbetssätt. Den första förutsättningen är att kärnverksamheten, utbildning och forskning, definieras som två olika huvudprocesser med det gemensamt att båda är uppdelade i de dokumenterade och beslutade delprocesserna Design och Genomförande. Beslutet innebär att processen fastställs och därmed ska följas av samtliga medarbetare som berörs av processen. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret att besluta om de högskoleövergripande regler som styr respektive delprocess, detta gäller framförallt huvudprocessen utbildning. Fakultetsnämnden kan exempelvis besluta om när extern eller intern kollegial kvalitetssäkring ska ske inom en delprocess. Respektive akademichef fattar, utifrån fakultetsnämndens regler, beslut om intern arbetsprocess för flödet genom delprocessen. Även akademins arbetsprocesser ska vara dokumenterade. Exempel på viktiga arbetsprocesser inom delprocessen Design Inrättande av kurs Inrättande av utbildningsprogram Inrättande av forskarutbildning Revidering av kurs Revidering av utbildningsprogram Revidering av forskarutbildning Nya forskningsprojekt Fortsättning av befintligt forskningsprojekt Exempel på viktiga processdokument inom delprocessen Genomförande Kursplan Utbildningsplan Allmän studieplan och individuell studieplan Forskningsansökan eller forskningsplan Exempel på utfall från delprocessen Design i form av processdokumentation Kursplan Utbildningsplan Allmän studieplan Reviderad kursplan, gällande för nya studenter Reviderad utbildningsplan, gällande för nya studenter Reviderad allmän studieplan, gällande för nya doktorander Forskningsansökan eller forskningsplan Fortsättningsansökan eller förnyad forskningsplan Exempel på utfall från delprocessen Genomförande Kursvärdering och kursanalys Programvärdering och programanalys Fastställd individuell studieplan Forskningsrapport, artikelpublikation, bokkapitel, läromedel etc. 4

224 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver Den andra förutsättningen i högskolans kvalitetssäkringssystem är att båda delprocesserna Design och Genomförande, vid ett eller flera tillfällen ska inkludera moment av kollegial kvalitetssäkring. Hur denna sker ska framgå av fakultetsnämndens högskoleövergripande regler eller av respektive akademis arbetsprocess. Den kollegiala kvalitetssäkringen kan i sin tur föranleda behov av kvalitetsutveckling, det vill säga en återgång till delprocessen Design, eller till ett avslut då utbildning (kurs/ utbildningsprogram/forskarutbildningsämne) eller forskningsprojekt avvecklas. Fakultetsnämnden har vid avveckling det övergripande ansvaret att besluta om de högskoleövergripande regler som ska uppfyllas. Berörd akademi bär ansvar att säkerställa att avvecklingen följer de regler och krav fakultetsnämnden satt upp. Den tredje förutsättningen för högskolans kvalitetssäkringssystem är att det löpande sker uppföljning av och inom varje delprocess och arbetsprocess respektive uppföljning av utfallet från processerna. Uppföljningen kan bestå av de kollegiala kvalitetssäkrande granskningarna som ska ingå i respektive process, men kan även bestå i kurs- och programvärderingar, eller bedömning av ett forskningsprojekts utfall, vanligtvis genom refeeregranskning av någon form av vetenskaplig publikation. Fakultetsnämnden har även ett ansvar att kontinuerligt följa upp kvaliteten eller förutsättningar för kvalitet i utbildning och forskning. Fakultetsnämndens uppföljning syftar främst till att lyfta fram kvalitetsutvecklande åtgärder. Den fjärde förutsättningen för högskolans kvalitetssäkringssystem är att de beslut som fattas i respektive delprocesser är välgrundade och följer den beslutsdelegation rektor beslutat om. Detta innebär att relevant underlag finns tillgängligt vid beslut, att analyser med motiverade slutsatser framgår av underlaget och att rätt personer, utifrån funktion eller kompetens, har varit med i beredningen inför beslut. Den femte förutsättningen för högskolans kvalitetssäkringssystem är att alla beslut är transparanta och att dokumentation kring processer (huvudprocesser, delprocesser eller arbetsprocesser) och beslut (inklusive det underlag som ligger till grund för beslut) finns lättillgängligt för både interna och externa intressenter. Generella krav som ställs på samtliga definierade processer är att: Ansvarfördelning inom processen mellan personer med uttalade funktioner, exempelvis utbildningsledare och forskningsledare, eller roller, exempelvis ämnesföreträdare och programsamordnare, ska vara tydlig. Studentrepresentanter ska aktivt delta i moment som har betydelse för utbildningens uppläggning och genomförande. Arbetslivsrepresentanter ska aktivt delta i moment som har betydelse för utbildningens uppläggning och genomförande. Resultatet/Förslagen från den kollegiala kvalitetssäkringen är motiverade och dokumenterad. Reella förutsättningar att införliva högskolans definierade kvalitet i utbildning respektive forskning ges. 5

225 Bilaga 16.1 MDH kvalitetssäkringssystem, ver Bild 1. Schematisk bild över MDH:s interna kvalitetssystem 6