ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING

Transkript

1 ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING Valsverket, Eskilstuna

2 ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING Valsverket, Eskilstuna KUND Eskilstuna kommun, Julia Frisk Planarkitekt KONSULT WSP Samhällsbyggnad Kulturmiljögruppen Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm PROJEKT Valsverket UPPDRAGSNAMN Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Viktor Melin DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Emil Bergstén Lilja GODKÄND AV Cecilia Lindqvist KONTAKTPERSONER Cecilia Lindqvist Bebyggelseantikvarie cecilia.lindqvist@wspgroup.se Emil Bergstén Lilja Antikvarie och samhällsplanerare emil.bergsten@wspgroup.se Viktor Melin Antikvarie och samhällsplanerare viktor.melin@wspgroup.se Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

3 INNEHÅLL 1. ÖVERBLICK 5 SAMMANFATTNING 6 UPPDRAG, SYFTE OCH AVGRÄNSNING 7 2. ATT VÅRDA, UTVECKLA OCH STÄRKA KULTURMILJÖN 9 KÄNSLIGHET TÅLIGHET 10 FÖRHÅLLNINGSSÄTT 14 BEFINTLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH SKYDD KULTURHISTORISK UTREDNING 21 KULTURHISTORIA 22 KARAKTÄRSDRAG, EGENSKAPER OCH UTTRYCK 24 KULTURHISTORISKT VÄRDE FÖRDJUPNING 27 STADSLANDSKAPETS TIDSDJUP 28 KVARTERET VALSVERKETS TIDSDJUP 35 KARAKTÄRISERING KÄLLOR OCH LITTERATUR 53 Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 3

4 Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

5 1. ÖVERBLICK Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 5

6 Bild på föregående sida: flygfoto från 1900-talets mitt där Hälsohuset framträder tydligt i stadsbilden. Källa: Eskilskällan SAMMANFATTNING Under 1600-talet ingick kvarteret Valsverket i en stadsplan och rutnätstruktur som är ritad av Jean de la Vallée. Under denna period anläggs de så kallade Rademachersmedjorna som angränsar till utredningsområdets nordvästra del. Under 1700-talet skapas Fristaden som är ett unikt manufakturområde i Sverige med underlättnader för att öka smidesproduktionen talets industrialisering medförde att de äldre smedjorna avvecklades och nya fabriker inrättades. Under 1900-talet flyttades många av de centralt belägna fabrikerna, så även i kvarteret Valsverket och bebyggelsen fylldes med andra verksamheter och funktioner. Bland annat etableras en verksamhet med bilförsäljning och tillhörande verkstad i det aktuella kvarteret. Under talet revs en större fabriksbyggnad i kvarterets västra del. Kvarteret Valsverket utgör idag en del av ett större sammanhängande stråk av industrier som sträcker sig från Munktell, över ån och söderut. De kontorsbyggnader som är belägna intill kvarteret Valsverket (Trafikverket och Energimyndigheten) utgör avbrott och barriärer i stråket. Den kvarstående industriella karaktären i kvarteret utgör idag en viktig länk i industristråket. Den från Rademachergatan indragna fasaden och dess sammanhållna fasadlinje skapar ett kulturhistoriskt mycket viktigt stadsrum där manufaktur och industrialism möts. Dessutom påvisar den indragna fasaden den historiska fastighetsindelningen, där Rademachersmedjornas fastigheter sträckte sig in i kvarteret Valsverket och över Rademachergatan. Den södra delen av kvarteret Valsverket har utvecklats organiskt efter verksamheternas behov och har förändrats mycket, men bedöms ändå i sin struktur väl representera den äldre industrimiljön. Omvandlingen av kvarteret från industri till bilförsäljning under 1900-talet ses tydligt i form av industribyggnaden Alvenius garage med tillhörande miljö. Det som idag betecknas Hälsohuset var tidigare en del av industrikomplexet. Hälsohuset har flera typiska uttryck för sin tids arkitektur och en stark koppling till etableringen av industrin på fastigheten. Kvarterets utveckling och processkontext är idag tydligt läsbar och pedagogisk. Tillsammans med Rademachersmedjorna utgör kvarteret Valsverket en helhetsmiljö där bebyggelsemiljön i kvarteret representerar den tidiga industrialismen och smedjorna den äldre epoken med manufakturer. Miljön bedöms utgöra ett fysiskt uttryck för riksintresset och den riksintressanta berättelsen om Eskilstunas framväxt som manufaktur och industristad. Rademachergatan och dess omgivning bedöms ha stor betydelse för såväl riksintresset för kulturmiljövården (D5) som det lagskyddade byggnadsminnet. Kvarteret Valsverket tålighet för förändringar inom rutnätstrukturen är större i kvarterets södra delar mot Kungsgatan samt Tullgatan än de mot Rademachersmedjorna och Bruksgatan. Tåligheten för nya byggnader och högre/större volymer bedöms vara högre i kvarterets södra del. Stadsrummet med Rademachersmedjorna utgörs av småskaliga låga byggnader i en till två våningar och bör mötas med liknande småskalig bebyggelsestruktur inom kvarteret Valsverket. Detta för att underlätta den historiska läsbarheten och upplevelsen av kulturmiljön. Alvenius garage placering mot norr samt dess volym och höjd i denna del är mycket känslig och bör inte förändras. Hälsohuset bör bevaras till sin karaktär och skyddas vid framtida planarbete Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

7 UPPDRAG, SYFTE OCH AVGRÄNSNING I planprocessen finns behov av kulturmiljöunderlag i form av kulturmiljöbeskrivning, kulturhistorisk värdering, prioritering och övergripande rekommendationer för kommande planering. Rapporten består av en landskaps- och bebyggelseanalys som ska fungera som underlag för beställaren i den fortsatta planprocessen. Utredningen tar stöd i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Plattform för Kulturhistorisk värdering och urval där miljöns bärande berättelse och dess fysiska uttryck identifieras och det görs en bedömning av hur fullständig och relevant miljön är. Schematisk figur över strukturen på en antikvarisk förundersökning Uppdraget Uppdraget är avgränsat till att ta fram ett kulturhistoriskt planeringsunderlag i form av en antikvarisk förundersökning för kvarteret Valsverket. Skalan på förundersökningen är både på kvartersnivå och byggnadsnivå. Förundersökningen innehåller: Sammanfattande beskrivning av kvarterets (kultur)historiska utveckling och värden i rumsliga termer. Beskrivning av värden, behov, tålighet och vad som inte får skadas av riksintresset för kulturmiljövården Eskilstuna (D5). Handlingsutrymmet för kvarteret Valsverket i tre nivåer som behandlar volym, placering och struktur. Känsliga möten mellan ny bebyggelse och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Analys och värdering av den bebyggelse som troligen avses rivas inom kvarteret Valsverket. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 7

8 Avgränsning Den antikvariska förundersökningen är förutsättningslös och ska ligga till grund för kunskap inför kommande förändringar av en kulturmiljö. Det vill säga den antikvariska förundersökningen tar inte ställning till något speciellt förslag till förändring eller bevarande. Förundersökningen beskriver endast miljöns förutsättningar utifrån kulturhistoriska värden genom att lämna förslag på förhållningssätt som ska främja en fortsatt möjlighet till läsbarhet av den kulturhistoriskt intressanta miljön. Som en del av metoden för den kulturhistoriska värderingen ingår en avgränsning av vilket kulturhistoriskt sammanhang och vilken historia miljön representerar och berättar. Avgränsningen i tid är därför en del av utredningen och analysen av kulturmiljön. Den historiska avgränsningen utgår från de spår som finns synliga i dagens miljö och den struktur som finns i landskapet. Det betyder att en bortre tidsavgränsning är 1600-talet, rutnätsstrukturen och utvecklingen av Rademachersmedjorna. Avgränsningen fokuserar på den struktur som utvecklas i Fristaden under andra halvan av 1700-talet, industrialiseringen under 1800-talet och 1900-talets funktion och bebyggelse. Kvarteret Valsverket är beläget inom centrala Eskilstuna, mellan gatorna Tullgatan, Rademachergatan, Bruksgatan och Kungsgatan. Kvarteret ligger inom det område som kallades för Fristaden och som avgränsades av Tullgatan i väster, Carl Gustafs stads bruk i nordväst, Eskilstunaån i nord, Gymnastikgatan i öster och av dagens järnväg i syd. Kartfigur över centrala Eskilstuna med kvarteret Valsverket streckat i svart Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

9 2. ATT VÅRDA, UTVECKLA OCH STÄRKA KULTURMILJÖN Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 9

10 Bild på föregående sida: Den avrivna fabriksbyggnaden på Kvarteret Valsverket 5. Eskilskällan KÄNSLIGHET TÅLIGHET Metod Känslighets- och tålighetsanalysen utgår från risken att de kulturhistoriska värdena förstörs eller minskar vid förändring eller tillägg. Analysen klargör kulturmiljöns möjlighet att ta emot nya inslag utan att dess kulturhistoriska karaktär eller värde påtaglig förändras. Grunden i analysen är de värdebärande uttryck, strukturer och samband som är särskilt nödvändiga för företeelsens helhet och relevans. Utan dessa riskerar miljöns möjlighet till kunskapsförmedling att gå om intet. Stora och dominerande uttryck och tydliga samband har högre potential att klara viss förändring, även om de inte har mycket höga kulturhistoriska värden. Små och subtila uttryck har högre känslighet, vilket kan motivera en buffertzon. Detta gäller även samband som har påfrestats eller är otydliga exempelvis genom att strukturen har brutits, omvandlats eller byggts om. Bedömning Stadsplanemönster Rutnätstrukturen som finns i centrala Eskilstuna är både ett mål och ett värde för riksintresset för kulturmiljövården och utgör än idag grunden till innerstadens stadsplan. Stadsstrukturen är mycket känslig för påverkan och bör inte ändras eftersom det kan minska riksintressets läsbarhet. I söder och väster ansluter kontorsbyggnader från 1970-talet (idag Trafikverket och Energimyndigheten). Det bör understrykas att Eskilstuna rutnätsstad haft olika skepnader och har rent historiskt inte utgjorts av en sluten kvarterstruktur med karaktär av stenstad, utan har istället präglats av en uppbruten bebyggelsestruktur med bebyggelse i mindre skala. Kvarteret Valsverkets gränser bedöms vara mycket känsliga för förändringar. Inom kvarteret är tåligheten för förändringar större i kvarterets södra delar mot Kungsgatan samt Tullgatan. Ytorna mot Rademachersmedjorna och Bruksgatan bedöms som mycket känsliga. Mycket känslig Byggnadsminnet Rademachersmedjorna Rademachersmedjorna med sina höga kulturhistoriska värden och direkta koppling till riksintresset utgörs av låg bebyggelse i en till två våningar. Denna bebyggelse kan lätt påverkas av intilliggande större bebyggelsevolymer, vilket medför att smedjorna med omland är mycket känsliga för nya byggnadsvolymer och strukturer. Den tidigare fastighetsstrukturen där smedjornas fastigheter fortsatte över Rademachergatan medför en mycket stor känslighet för påverkan i kvarteret Valsverkets norra del. De tydliga historiska strukturerna av manufakturbebyggelse och bebyggelse från tidig industrialisering går tydligt att avläsa i stadslandskapet söder och Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

11 norr om Rademachersmedjorna. Denna struktur är mycket känslig för påverkan. Kvarteret Valsverket bidrar med sin karaktär av tidig industrialism till läsbarheten. Kvarteret är mycket känsligt för omfattande förändring. Om stora strukturella ändringar sker kan läsbarheten av det större sammanhanget skadas som bl.a. pekas ut i riksintresset för Eskilstuna. Mycket känslig Alvenius garage (nr.2) Alvenius garage är tillbakadragen inom kvarterets norra del och följer den fastighetsfördelning som syns på kartmaterial från 1800-talets första hälft. Detta medför att fasaden mot norr och ytan framför tydligt påvisar den äldre fastighetsindelningen och är mycket känslig för förändring. Tillsammans med smedjorna påvisar byggnaden olika årsringar i Eskilstunas utveckling från manufaktur till industri och utgör en viktig del av gaturummet kring Rademachergatan. Detta medför att byggnadens karaktär och volym mot norr är känslig för förändring. Även byggnadens utveckling kan tydligt utläsas i fasaden mot norr, där uttryck från den tidiga bebyggelsen från 1800-talets slut ses tillsammans med de ändringar som är gjorda under 1930-talet vilket medför känslighet för omfattande ändringar. Mycket känslig - fasad och byggnadsdelar mot norr Tåligt - fasad och byggnadsdelar mot söder Hälsohuset (nr. 3) Huset som benämns Hälsohuset är beläget i kvarterets nordöstra hörn längs med Rademachergatan och Bruksgatan. Huset är känsligt för förändring då det innehar såväl antikvariska- som utmärkande arkitektoniska värden för ett hus uppfört i slutet av 1800-talet. Husets placering, volym och höjd bedöms vara känsliga. Även mötet med Rademachersmedjorna är mycket känsligt och bör inte förändras. Känslig Alvenius bostadshus (nr. 4) Alvenius bostadshus har blivit påbyggt i höjd och dess utseende har förändrats under årens gång. Byggnaden bedöms som tålig för förändring och även möjlig att ta bort eller ersätta med en annan byggnadsvolym som matchar angränsande byggnader både inom och utanför kvarteret. Tålig F.d. bensinstation (nr.5) Gatuköket som är beläget i kvarterets sydvästra hörn var tidigare bensinstation och teststation för fordon. Funktion och utseende har ändrats under årens gång vilket påverkat kopplingen till husets funktioner. Även om den rumsliga volymen är den samma som när byggnaden uppfördes bedöms den idag som tålig för förändring och även möjlig att ta bort eller ersätta med en annan byggnadsvolym som matchar angränsande byggnader både inom och utanför kvarteret. Tålig Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 11

12 Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

13 Känslighet och tålighetsanlys för kvarteret Valsverket. Den övre bilden visar vy från norr och den nedre vyn från söder. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 13

14 FÖRHÅLLNINGSSÄTT Förhållningsättet gällande att definiera och värdera kulturhistoria innebär att bevarande och utvecklande inte står i motsats till varandra utan att befintliga värden berikar utvecklingen. Det betyder att en värdering och urval av den befintliga miljön måste göras. I förvaltandet samt förändringen av kvarteret bör de kulturhistoriska värdena utgöra en grundförutsättning. Kvarteret ingår i ett bebyggelseområde som bedöms motsvara särskilt värdefullt i lagens mening. Detta medför att bebyggelseområdet inte får förvanskas. Kvarterets enskilda byggnader, förutom Hälsohuset, bedöms likt all annan bebyggelse omfattas av det generella varsamhetskravet i plan- och bygglagen (8 kap. 17 PBL). Hälsohuset som enskild byggnad bedöms ha ett sådant värde att den motsvarar särskilt värdefull och omfattas av 8 kap. 13 PBL, förbud mot förvanskning. Begreppet kulturhistoriskt värde definieras i plattformen [Riksantikvarieämbetets] som de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag. Förhållningssätt för att upprätthålla riksintressets värden Det historiska sambandet med strukturen som kommer från rutnätsplanläggningen av Eskilstuna är än idag mycket tydlig och går att avläsa i stadens gator och bebyggelse. Inte minst genom hur bebyggelsen följer rutnätstrukturen inom kvarteret liksom Rademachersmedjorna som angränsar till kvarteret Valsverket. Dessa samband och strukturer bedöms som särskilt värdefulla då de utgör uttryck för riksintresset och bör därför inte förändras. För att varsamhetskravet ska uppfyllas bör förvaltningen och förändringar av kvarteret göras så det behåller sin struktur och sina möjligheter att berätta om riksintressets värde samtidigt som det finns förändringspotential inom kvarteret. Såväl borttagande av befintliga som tillkomsten av nya byggnadsvolymer kan göras inom kvarteret. Dock bör nya byggnader anpassas till den struktur och volym som finns i angränsande kvarter samt utformas så att de berikar läsbarheten i riksintresset. Generella förhållningssätt för god förvaltning av kulturmiljön Stadsplanemönster Den befintliga gatu- och kvartersstrukturen (rutnätet) bör inte brytas eller förändras. Gator och vägar bör tydligt avgränsa kvartersmarken. Bebyggelsevolymer bör inte sluta kvarteret, utan kvarteret bör utgöras av varierad bebyggelsestruktur. Ytan mellan valsverket och smedjorna bör hållas öppen. Ytan kan bebyggas om det stärker miljöns kulturhistoriska värde. Den ursprungliga kvartersformen kan med fördel återställas genom att vändplanen på Rademachergatan återförs in i Valsverkets fastighet Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

15 Byggnadsminnet Rademachersmedjorna Rademachersmedjornas låga bebyggelse i en till två våningar bör mötas med liknande bebyggelsevolymer och bebyggelsestruktur i angränsande delar av kvarteret Valsverket. Rademachergatan bör fortsättningsvis präglas av mötet mellan smedjornas manufakturbebyggelse och bebyggelsen från tidig industrialism. Gatans beläggning bör behållas med gatsten. Kopplingen mellan smedjorna och valsverkets miljöer bör stärkas. Detta kan göras genom att tillse att framtida verksamhet i norra delen av kvarteret Valsverket görs publik. På så sätt kan friluftsmuseets ställning vitaliseras och stärkas som besöksmål. Alvenius garage Byggnaden bör inte rivas. Om byggnaden helt eller delvis rivs bör den rivningsdokumenteras. Byggnaden har stor utvecklingspotential. En verksamhet öppen för besökare är mycket lämplig och byggnaden kan exempelvis användas för saluhall, butik eller galleria. Byggnadens stora hall lämpar sig även utmärkt för kulturell verksamhet som utställningslokal, event, scen eller konferens. Byggnadens fasad mot norr bör bevaras och underhållas, äldre fönster bör behållas och tillägg gjorda efter 1950 bör ges en samlad struktur och gestaltning. Byggnadens välvda tak bör delvis bevaras. Byggnadsdelar från den första tiden som garage bör om möjligt sparas. Hälsohuset Byggnaden bör inte rivas. Byggnadens karaktär bör bevaras. Byggnadens volymverkan bör inte ändras. Byggnadens dominerande ställning i kvarteret bör inte konkurreras ut eller utmanas. Exempelvis bör inte högre byggnader uppföras i direkt anslutning till byggnaden. Bestämmelser bör införas i plan som skyddar byggnadens kulturhistoriska värden. Alvenius bostadshus Om byggnaden rivs bör den rivningsdokumenteras på en övergripande nivå. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 15

16 F.d. bensinstation Om byggnaden rivs bör den rivningsdokumenteras på en övergripande nivå Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

17 BEFINTLIGA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH SKYDD Planer och program Aktuell stadsplan för området är daterad 1876 och visar den äldre strukturen på kvarteren med 12 fastigheter inom varje kvarter. Planen innebär inget direkt skydd för den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Aktuell stadsplan för kvarteret Valsverket. Kartan visar att fastighetsstrukturen för smedjorna fortsätter över Rademachergatan och in i kvarteret Valsverket, daterad Riksintresse för kulturmiljövården Eskilstuna ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården (D 5). De värden Länsstyrelsen pekar ut är uttryck för stadens långa historia. Staden sydväst om ån är planerad efter Jean de la Vallées rutnätsplan i syfte att skapa en manufakturstad som förstärks av planerna för Fristaden 1771 denna rutnätsstruktur är än idag synliga i Eskilstuna. Historien kring manufaktur- och industriutvecklingen i olika delar av staden kopplad till rutnätsstrukturen är väsentlig för förståelsen av hur staden med sin tillverkningsindustri formats från 1600-talet till 1950-talet. Det finns kunskapsvärden kring att stadsområdet över tid varit administrativt uppdelad i olika städer med egna namn och förvaltningar. Flera platser i staden kan berätta om såväl enskilda som komplexa, historiskt värdefulla Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 17

18 byggnader och miljöer som speglar stadens utveckling. Olika typer av bebyggelse med varierande funktioner kan upplevas i Eskilstuna. Av länsstyrelsen uppsatta mål för att tillgodose riksintresset: De fysiska uttrycken för Eskilstunas utveckling från medeltida ort till manufaktur- och industriort tom 1950-talet ska bevaras och vara avläsbara fysiskt på orten. De tydliga strukturer i form av stadsplaner, bebyggelse och olika funktioner i staden som än idag är avläsbara från dess grundläggande under medeltid fram till och med 1950-talet ska vara avläsbara och gott förvaltade. Bibehållen funktion som bostads-, arbets-, tjänste-, handels-, rekreations- och pendlarort. Aktivt brukande av historisk bebyggelse och miljöer. Utökad inflyttning och turism till staden som drar nytta av de historiska miljöerna. Länsstyrelsen yttrande innebär bland annat att: Viktiga betydelsebärare vad gäller topografi, bebyggelse, stadsplan, kommunikationsstråk (långgator, gränder, kanal, hamnar), ska bevaras och underhållas. Grundläggande stadsplanestrukturer från 1600-, och 1800-talen ska bibehållas men kan kompletteras om kulturhistoriska värden beaktas. Kulturhistoriskt värdefulla samhällskomponenter tex utpekad bebyggelse, bör i det längsta bevaras och ges en användning. Riksintresse för kulturmiljövården Eskilstuna (D5) Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

19 Byggnadsminnet Rademachersmedjorna Fastigheten Vallonen 8, Rademachersmedjorna, med sina 12 byggnader är sedan år 1964 skyddad som enskilt byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. En byggnadsminnesförklaring innebär att bebyggelsen har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Utdrag ur byggnadsminnesförklaringen föreskrifter: Att byggnaderna inte får rivas, flyttas eller till sitt yttre ändras utan tillstånd från tillsynsmyndighet. Berglindska smedjan, Mäster skogs stuga, Jernbergska gårdssmedjan och Konstsmedjan ska inte ombyggas till sitt yttre utan tillstånd från tillsynsmyndighet. Ett område kring byggnaderna som är markerat i till beslutet bilagd karta får inte bebyggas eller väsentligt förändras utan tillstånd från tillsynsmyndighet. Bebyggelsen ska underhållas och utpekat skyddsområde ska underhållas. Området är även kommunalt skyddat och utgör sedan år 1959 ett friluftsmuseum. Fornlämningar Samtliga fornlämningar är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Det gäller både kända, registrerade fornlämningar och ett stort antal ännu icke identifierade och registrerade fornlämningar. Skyddet innebär att det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Enligt 2 kap. 12 KML måste en prövning av tillstånd att påverka en fornlämning ske. Prövningen sker hos länsstyrelsen. För hanteringen av fornlämningar anger KML en arbetsgång som bygger på flera steg i syfte att, så långt det är möjligt, undvika och minimera ingreppen i fornlämningar. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. I samband med att Valsverket skulle detaljplaneläggas gjordes en arkeologisk förundersökning av kvarteret år Målsättningen med förundersökningen var att klargöra förekomst av kulturlager från äldre tid, kulturlagers tjocklek och innehåll, förekomst och typ av konstruktioner samt datering. Undersökningen visade i de nedersta skikten på kulturlager i form av odlingsmark som fanns på platsen före stadskvarterens tid. I dessa lager fanns enstaka kritpipsfragment, keramik av typen yngre rödgods och djurben. Ovanpå dessa lager fanns i de flesta fall yngre lager med kol, sand och slagg från Rademachersmedjorna tid och Hadar Hallströms knivfabrik som startade på platsen år I ett av schakten påträffades en stor grundsten som tolkades ha tillhört en byggnad från andra halvan av talet. Under denna grundsten fanns en trästock, tolkad som rustbädd alternativt en äldre byggnad. Övrigt fyndmaterial som påträffades var bland annat enkupigt taktegel från 1700-tal och ett stort antal mycket rostiga järnföremål, exempelvis knivblad, slagg och koksbriketter. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 19

20 Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

21 3. KULTURHISTORISK UTREDNING Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 21

22 Bild på föregående sida: Den industriella karaktären hos valsverket har präglat kvarteret under hela talet. Bilden är tagen vid 1900-talets mitt. Källa: Eskilskällan Metod Den kulturhistoriska värderingen genomförs enligt Riksantikvarieämbetets Plattform för Värdering och urval och genomförs i två steg. Det första steget avgränsar en historisk företeelse och redogör för fysiska uttryck. Det andra steget identifierar hur komplett företeelsen återges i miljön, vilka uttryck som är bärande och till vilken grad miljön återspeglar en större kontext och är relevant. KULTURHISTORIA - Vad berättar miljön? Miljön kring kvarteret Valsverket har en tydlig och lång historia som sträcker sig från 1600-talet och etableringen av de första smedjorna till manufakturstaden där skattelättnader och uppluckrade skråregleringar tillät en kraftig utveckling och tillväxt av smidesproduktionen. Kvarteret berättar även om 1800-talets industrialisering där den hantverksmässiga manufakturen övergick till mer storskalig produktion och fabriker uppfördes. Slutligen berättar miljön om omvandlingen från industrin och hur den flyttas från stadskärnan. Förändringen bidrar till att bilens ställning i samhället ökar. Detta medför behov av parkering och drivmedel samt utrymmen för verkstäder som nu blir allt tydligare i stadskärnan. Kvarteret Valsverkets kulturhistoria vävs ihop av olika berättelser och utgör en del av flera kontexter. Den övergripande kontexten utgörs av en processkontext som består av Eskilstunas utveckling, att bli landets mest framträdande manufakturstad, och sedermera den kraftiga industrialiseringen av staden. Kvarteret Valsverket representerar även en viktig tidskontext som kan avgränsas från 1800-talets slut fram till mitten av förra seklet där manufaktur industrialiserades och industrier etablerades i större skala. Fristad till industristad (1600-tal till idag) Eskilstunas särskilda ställning som industristad kan utläsas av Valsverkets närområde. De intilliggande Rademachersmedjorna berättar om den tidiga manufakturetableringen i staden och finsmidet som sedermera lade grunden till stadens framgångsrika industrialisering. Smeden och knivfabriken (1880-tal till 1930-tal) Kvarteret Valsverket berättar om en tid av industrialisering, ett stort paradigmskifte som innebar att den lilla hantverksmässiga tillverkningen ställdes om till större rationell tillverkning. Fabriker etablerades och smedjor stängdes. Valsverket är ett tydligt exempel på detta. Eskilstunas knivar tillverkades länge i de intilliggande smedjorna. Vid industrialismens genomslag flyttades produktionen till större lokaler och industrialiserades. I kvarteret Valsverket startade under det sena 1800-talet inte mindre än två knivfabriker alldeles intill de historiska smedjorna. Det är i denna tid och kontext som smedjornas omvandling startar, från manufakturmiljö till friluftsmuseum Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

23 Modernitet och centrum (1930-tal till seklets mitt) Industrialiseringen och rationaliseringen fortskred under 1900-talet vilket effektiviserade tillverkningsprocessen, medförde större konkurrens, ytterligare centralisering och ökad skala i produktionen. Många av de tidigt etablerade fabrikerna blev för små eller kunde inte hålla jämna steg med utvecklingen och produktionseffektiviseringarna. Dessutom innebar talets urbanisering att städerna växte, det som tidigare varit utkant och prima mark för tillverkning blev plötsligt intressant för nya funktioner. I kvarteret Valsverket stängdes fabrikerna fram till 1900-talet mitt och istället etablerades nya funktioner, starkt kopplade till tiden. Bilen var relativt ny och krävde plats för såväl försäljning, reparationer och parkering. Gamla fabrikslokaler på fastigheten Valsverket byggdes om till försäljningshall och verkstad och gavs en för tiden modern gestaltning med limträbalkar och ett högt, välvt tak. En bensinmack etablerades snart därefter och miljön blev starkt kopplad till det nya 1900-taletsfenomenet bilismen. I senare tid har kvarteret åter ändrat skepnad. Delar av småindustri och verkstadsverksamheten finns bevarad men majoriteten av lokalerna har tagits över av typiska postindustriella verksamheter som ungdomens hus, klubblokaler och kontorslokaler. Som kuriosa ska Eskilstunabördiga bandet Kent haft flera spelningar i de gamla verkstadslokalerna. Alvenius garage och verkstad. Bild tagen under 1900-talets första hälft. Källa: Eskilskällan. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 23

24 KARAKTÄRSDRAG, EGENSKAPER OCH UTTRYCK Betydande karaktärsdrag Hela kvarterets karaktär och användning är idag starkt kopplad till den kulturhistoriska utvecklingen som fastigheten representerar. Kvarteret Valsverket utgör en del av industristråket som sträcker sig från Munktell, över ån och söderut. Kontorsbyggnaderna invid kvarteret utgör avbrott och barriärer i stråket och försvagar stråket. Den industriella karaktären av äldre industri hos kvarteret utgör en viktig länk i stråkets samband. Den brokiga industrimiljön innehar flera äldre komponenter där främst fasaden mot norr, med gavlar och fönster, i stor mån bidrar till Rademachergatans historiska karaktär av manufaktur och industri. Den från gatan indragna fasaden och dess sammanhållna fasadlinje påvisar den historiska fastighetsindelningen, där smedjornas fastigheter sträckte sig in i kvarteret och över Rademachergatan. Rademachergatan och dess karaktär har stor betydelse för såväl riksintresset för kulturmiljövården (D5) som byggnadsminnet Rademachersmedjorna. Den södra delen har utvecklats organiskt efter verksamheternas behov och har förändrats mycket men bedöms ändå i sin struktur väl representera den äldre industrimiljön. Uttrycken för omvandlingen till bilförsäljning ses tydligt med den bevarade rampen och det mycket karaktäristiska välvda taket. Det som idag betecknas Hälsohuset har flera typiska uttryck för sin tids arkitektur och en stark koppling till etableringen av industrin på fastigheten. Byggnadens ståndsmässiga men något förenklade arkitektur är ett tydligt uttryck för det sena 1800-talets arkitektur och de förändringar som vanligen skedde under 1900-talets första hälft. Alvenius bostadshus har med sin förändrade gestaltning få uttryck som bidrar till den historiska miljön. Dock ses i skyltfönstren och steninfattade bottenvåningen en antydan till den höga statusen hos den tidiga bilförsäljningen. Särskilt betydande uttryck: Planstrukturen med tydligt avgränsat kvarter. Den öppna obebyggda ytan inom kvarteret Valsverket söder om Rademachergatan. Den uppbrutna bebyggelsestrukturen i kvarteret Valsverket. Det historiska gaturummet vid Rademachergatan. Den låga byggnadsvolymen i fastighetens norra del. Industribyggnadens fasad mot norr med gavlar, siluett och äldre fönster. Industribyggnadens välvda tak. Hälsohusets strama och symmetriska fasad och gestaltning Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

25 KULTURHISTORISKT VÄRDE Bedömning av miljöns kulturhistoriska helhet Kvarteret Valsverket har en varierad grad av kulturhistorisk helhet. De flera kontexter som kvarterets kulturhistoria representerar finns väl återspeglade och kan utläsas. Kvarterets utveckling, och därigenom processkontexten av Eskilstunas utveckling, är tydligt läsbar och pedagogisk. Tillsammans med Rademachersmedjorna utgör kvarteret en helhetsmiljö där Valsverket representerar den tidiga industrialismen och smedjorna manufakturen. Kvarteret utgör också en mycket viktig komponent i förståelsen för hela Eskilstunas utveckling till framstående industristad. Den kulturhistoriska helheten med avseende på avgränsade tidsperioder är lägre. Ingen tidsperiod finns särskilt välbevarad och fullständigt läsbar i kvarteret. Kvarterets användning har förändrats och flest bevarade uttryck finns från tiden efter 1930-talet och bilförsäljningen, även om det finns flera uttryck som gör det möjligt att läsa och uppleva kvarterets industriella ursprung från 1800-talets slut. Den kulturhistoria miljöns helhet: Kvarterets stadsplanemönster är tydligt bevarat, där kvartersmarken överlag är tydligt avskild från gatumarken. Rademachergatan är en bevarad helhetsmiljö där smedjorna och den äldre industrin på Valsverket skapar ett historiskt tydligt och komplett stadsrum. Ytan norr om Alvenius garage är obebyggd och påvisar tydligt den tidigare fastighetsindelningen som gick över Rademachergatan. Yttryck från 1930-talets omdaning till garage ses tydligt, med det välvda taket och rampen till bilhallen. Dock är fasaden mot söder brokig och ändrad under 1900-talet. Hälsohuset är i delar ändrat under tidigt 1900-tal. Fönster och portar är utbytta. Volymen har då byggts till och ornamentik torde ha plockats bort. Detta skedde vanligen under 1930-talet. Alvenius bostadshus har blivit påbyggt i höjd och dess utseende och proportion har förändrats under årens gång. Gatuköket som tidigare var bensinstation har till funktion och utseende helt ändrats. Bedömning av miljöns kulturhistoriska relevans Kvarteret Valsverket återspeglar särskilt väl riksintresset och utgör en mycket pedagogisk miljö där det finns möjlighet att utläsa den kulturhistoriska utvecklingen från manufaktur till industrialisering. Det är särskilt den direkta kopplingen till Rademachersmedjorna och de kulturhistoriska strukturerna som sträcker sig över Rademachergatan som medför den höga relevansen. Detta medför att kvarteret utgör en bebyggelsemiljö i staden som i lagens mening bör betraktas som särskilt värdefull. För de enskilda byggnaderna i kvarteret är den kulturhistoriska relevansen måttlig. Relevansen är även hög ur ett nationellt perspektiv eftersom miljön utgör ett uttryck för riksintresset och den riksintressanta berättelsen om Eskilstunas utveckling. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 25

26 Sammantagen bedömning avseende kulturhistoriskt värde På en översiktlig/strukturell stadsnivå bedöms kvarteret som helhet inneha ett högt kulturhistoriskt värde genom dess tydliga läsbara kopplingar till manufakturstaden och den tidiga industrialiseringen. Detta markeras i figuren nedan med en röd streckad linje. På en kvartersnivå bedöms kvarterets norra delar inneha ett högt kulturhistoriskt värde genom dess direkta kopplingar till byggnadsminnet Rademachersmedjorna. Detta markeras i figuren nedan som en röd yta. Hälsohuset och Alvenius garages norra delar bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde på objektsnivå, särskilt i de byggnadsdelar som påvisar tidig industrialisering och kvarterets utveckling under 1900-talet. Kvarterets södra delar bedöms inneha ett måttligt kulturhistoriskt värde på en objektsberoende kvartersnivå, fasaden är brokig och något svårläst mot söder vilket medför att det kulturhistoriska värdet bedöms som måttligt. Detta markeras i figuren nedan som en orange yta. Kvarterets södra delar bedöms inneha ett lågt kulturhistoriskt värde på en objektsberoende kvartersnivå då det utvecklats organiskt, efter verksamheternas behov och förändrats mycket. Detta markeras i figuren nedan som en gul yta Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

27 4. FÖRDJUPNING Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 27

28 Bild på föregående sida: Bilhallen i Alenius garage vid 1900-talets mitt. Källa: Eskilskällan STADSLANDSKAPETS TIDSDJUP Eskilstunas tidiga historia Det centrala läget och goda möjligheter för transporter och handel utgjorde viktiga förutsättningar för stadens utveckling under medeltiden. Det medeltida Eskilstuna var beläget öster om Eskilstunaån. Under andra halvan av 1500-talet anlades det ett järnbruk vid Tunafors. Först under 1600-talet började området där kvarteret Valsverket ligger bli en del av Eskilstuna. Flera olika stadsbildningar sker inom området. Området mellan Tullgatan, Västermarksgatan och ån samt längs Köpmangatan fick stadsprivilegier 1659 under namnet Karl Gustafs stad. Detalj ur karta över Eskilstuna till vänster En del av stadens ägor samt fors kyrkogård daterad 1647 och till höger Staden tillhör ägor å kungsladugården daterad Den runda figuren visar ungefär var kvarteret Valsverket är beläget. Stadsbildning Stadsprivilegierna medförde att städerna fick bedriva handel mot att de betalade skatt till kronan, ofta genom tullar. Stadsbildningen betyder även att städerna struktureras upp och får rutnätsplan av Jean de la Vallée. Under 1700-talet bröts manufakturstaden ut från denna konstellation och Sveriges enda fristad, benämnd Fristaden, anläggs år Rutnätsstrukturen förstärks då ytterligare genom Wahlströms stadsplaner. I och med näringsfriheten år 1864 avskaffas skråväsendet helt, även i städerna, och det blir fri etableringsrätt för fabriksanläggningar och handelsrörelser. Rutnätstruktur på stadsplaner är ideal in på 1800-talet. När Eskilstuna industrialiseras så finns denna struktur fortfarande kvar. Fabriker etableras längs med Eskilstunaån för att drivas av vattenkraften. Med teknikutvecklingen, och inte minst tillkomsten av järnvägen, flyttas produktionen till andra lägen. Fabrikerna likväl som fastigheterna blir allt större och rutnätstrukturen blir inte lika tydlig. Knivtillverkningen Vapensmedjor fanns i staden redan under slutet av 1500-talet och under 1600-talet utvecklas det ett vapenfaktori i Eskilstuna. Knivtillverkningen så Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

29 som vi tänker på den idag, började ta sin fart under andra halvan av talet men har pågått längre än så och det finns registrerade knivsmeder redan under 1700-talet. Begreppet Eskilstunaknivar etableras mot slutet av 1800-talet. Begreppet Eskilstunaknivar förknippas med fick- och pennknivar. Många av knivarna hade även korkskruv, eftersom alla flaskor såldes med kork fram till 1940-talet då kapsylen ersatte som medel att försluta flaskorna. Av Eskilstunas alla knivtillverkare finns endast Hadar Hallström knivfabrik kvar idag under namnet EKA som fortfarande tillverkar och säljer knivar. Illustrerad katalog från Hadar Hallströms kniffabrik Aktiebolag, på framsidan syns fabriken från kvarteret Valsverket och till höger syns EKA:s första sportkniv med 13 olika funktioner, daterad Industrialiseringen År 1864 införs näringsfrihet i Sverige och skråväsendet avskaffas vilket leder till att Fristadens privilegier och funktioner försvinner. Det medför även att Eskilstuna industrialiseras kraftigt. Eskilstuna gick från 3 fabriker år 1870 till 120 fabriker vid sekelskiftet Stadens ritas om och de administrativa och kommersiella byggnaderna flyttas till det område som tidigare var avsatt för produktion inom Fristaden. Järnvägen kommer till Eskilstuna i slutet av 1800-talet och Drottninggatan, som går från stationen genom Fristaden ner till ån, omvandlas till en ny paradgata talets historia Järnvägens tillkomst medför att 1900-talets industribyggnader i tegel uppförs väster om Fristaden. Fler institutionsbyggnader som banker och skolor etableras inom Nystaden. Exempel på bebyggelse i Eskilstuna som tillkom under 1900-talet är de karaktäristiska industribyggnaderna i tegel från 1900-talets början längs Gredbyvägen. Tidstypiska industribyggnader i tegel byggs i kvarteret Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 29

30 Väduren som kompletteras under talet. Tidstypiska industribyggnader från talet uppförs även bland annat vid kvarteren Nötknäpparen, Nitaren, Najaden, Valkyrian, Valnöten och Väduren. Måttjohanssons fabrik i tysk-amerikansk industriarkitektur i kvarteret Vattenpasset (1918). Gjuteri i Munktellområdet från samma år uppförs. Slakhusområdet med tidstypiska cementtegel med röda fogar, tak och snickerier uppförs. Televerkets- och postens kontor ritat av Aron Johansson uppförs i nationalromantisk stil i kvarteret Vinkelhaken. Under 1960-talet skedde det en sanering i Eskilstuna och stora områden av Nyfors revs för att de äldre husen ansågs slumartade samt för att skapa förutsättningar för bilen. Den rivningen anses som en av Sveriges största. Rademachersmedjorna De första smedjorna var klara år Namnet kommer från Reinhold Rademacher som ledde manufakturen. Det fanns planer på att uppföra 120 smedjor i sten. Ett 20-tal av dessa uppfördes i bilat timmer, med tegeltak och stampat jordgolv. Tanken var att kvarteren skulle innehålla 12 smedjebyggnader förlagda med gavlarna utmed de öst-västligt orienterade gatorna. Parallellt med gaturummen men inne på tomterna skulle det anläggas gröna bälten. Varje smedja var både verkstad och bostad fram till 1800-talets slut. En del av smedjorna har än idag kvar samma rumsindelning som på 1600-talet. Ofta bodde två familjer i varje smedja som delade på fyra rum. Idag finns enbart 6 av smedjorna kvar. I smedjorna tillverkades det både knivar, dolkar, kakelugnsluckor och stål med mera. Under 1900-talets början var smedjorna föråldrade i jämförelse med de stora fabrikerna som uppfördes i staden, bland annat knivfabrikerna på grannkvarteret Valsverket. Några av smedjorna var aktiva fram till år Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

31 Smed i Rademachersmedjorna under tidigt 1900-tal. Källa: Eskilskällan. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 31

32 Utblick - Limträ I Tyskland upptäcktes det att trälameller kunde limmas samman industriellt till enheter med så stora tvärsnitt att de kunde användas i avancerade konstruktioner för mycket stora spännvidder. Limträets stora genombrott kom med den så kallade Reichseisenbahnhalle vid världsutställningen i Bryssel, Belgien, år Limträbågarna med dragband hade den avsevärda spännvidden av 43 meter. I Sverige var det järnvägarnas utbyggnad som krävde bärverk för stora spännvidder, vilket blev limträs genombrott. De nya banhallarna för Malmö centralstation uppfördes med välvd limträkonstruktion och vid ombyggnaden av Stockholms centralstation byggdes banhallen om till en vänthall, med en 28 meter bred och 13 meter hög limträkonstruktion. Vänthallen vid Stockholms centralstation blev en stor framgång och limträ slog igenom som ett modernt och rationellt material. Det var ett praktiskt och relativt billigt material, helt i linje med stundande modernismens framåtblickande och rationella ideal. Dessutom möjliggjorde limträkonstruktionerna nya arkitektoniska uttryck med stora välvda tak. Detta medförde att limträ blev ett material intressant för arkitekter, bland dem Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Det är limträbalkar som håller Alvenius bilhalls välvda tak uppe och möjliggör den välvda formen. Orginalillustration av centralhallen på Stockholms centralstation, vilket sannolikt utgjorde förebild för ombyggnad av taket på Alvenius garage. Källa: Riksarkivet Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

33 Utblick- Friluftsmuseerna Skansen i Stockholm bildades år 1891 som världens första friluftsmuseum. Därefter följde etableringar i Skandinavien och runt om i Sverige fram till 1:a världskriget. Efter detta krig exporterades idén till övriga Europa samt kort innan 2:a världskriget bröt ut dessutom till Nordamerika. Sverige är fortfarande det land med mest friluftsmuseum i världen. Friluftsmuseerna kom att bli hembygdsrörelsens folkparker och under 1900-talets första hälft anlades flera nya friluftsmuseer. Senare mot seklets mitt kom museerna att fungera som kulturreservat. Under modernismens intåg och stora genomslag passade friluftsmuseerna in i folkhemsbygget. Dels utgjorde de en passande fritidsaktivitet med folkbildande ambition och dels var de ett viktigt sätt att samla nationen och folkets gemensamma historia. De kulturreservat som friluftsmuseerna utgjorde passade även in med modernismens stadsbyggnadsideal där var funktion skulle ha sin plats. Genom att flytta värdefull bebyggelse till en och samma plats rationaliserade man staden och dess kulturmiljö. Saneringar och rivningar av stadsdelar kunde göras utan att man bedömde att kulturarvet skadades. Redan år 1906 öppnade en av Rademachersmedjorna som museum och under mitten av 1900-talet omvandlades smedjorna i sin helhet till friluftsmuseum. Därefter flyttades flera kulturbyggnader till platsen från andra delar av staden. Flytt av stora fristadshuset till Rademachersmedjorna år Källa: Eskilskällan. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 33

34 Utblick- Bilen Efter första världskriget började bilen bli ett vanligare inslag i de svenska städerna och under och 60-talen slog bilen igenom på allvar. De svenska städerna var inte anpassade efter bilen och plötsligt krävdes nya utrymmen och platser i staden för det som hörde bilen till. Gaturummet anpassades för bilarna där körfält gavs en större plats på gatorna och flera städer planerades om för att ge plats åt bilen. Även verkstäder, bensinstationer och försäljningshallar etablerades i städerna och allt eftersom bilarna blev fler blev även dessa fler. Bil tvättas vid en bensinmack i Eskilstuna 1950-tal. Källa: Eskilskällan Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

35 KVARTERET VALSVERKETS TIDSDJUP Stadsplanemönster Fristaden och rutnätsstaden Kartmaterial av Jean de la Vallée från år 1658 visar att kvarteren runt Valsverket planerats i enlighet med en rutnätsplan för att skapa en manufakturstad. Rademachersmedjorna norr om kvarteret byggdes sedermera enligt Vallées stadsplan medan kvarteret under samma tid nyttjades som åkermark. Bergsrådet Samuel Schröderstierna föreslår att en fristad ska skapas vid Eskilstuna. I detta område, kallat Fristaden, skulle det finnas undantag från vissa skatter och tullar och skråtvångets regelverk skulle inte gälla. Den nya stadsdelen anläggs för att öka smidesproduktionen. Fristaden upprättas år 1771 enligt beslut från Kungl. Majt. Kartmaterial från samma år förstärker rutnätindelningen inom Fristaden och förutsättningarna för smidesproduktion i Eskilstuna. Kvarteren delas upp i åtta tomter vardera. Nya bostadshus skulle anläggas med långsidorna mot gaturummet och smedjan fristående inne på tomten tillsammans med bodar och odlingar i syfte att avgränsa bränder. Detalj ur Jean de la Vallée rutnätsplan för Eskilstuna, daterad Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 35

36 Stadsplan över Fristaden, daterad Området uppe till höger, nr 10, är dagens kvarteret Valsverket Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

37 Stadsplanen från år 1876 Eskilstuna stadsplan från år 1876 är fortfarande den gällande planen för området. Kartan visar att fastighetsindelningen för Rademachersmedjorna fortsätter in i kvarteret Valsverket med mindre fastigheter och bebyggelse belägna mitt emot smedjorna och större längre fastigheter mot Kungsgatan. På flera av fastigheterna byggdes bostadshusen längs med de raka rutnäten medan uthus och smedjor anlades inne på gården i enlighet med planerna att skydda mot bränder. Detalj ur Eskilstuna stadsplan, daterad Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 37

38 Industrietableringar Mot slutet av 1800-talet etableras större industrier i kvarteret. Främst är det knivtillverkningen som dominerar. År 1896 uppfördes Hadar Hallströms knivfabrik inom kv. Valsverket. Företaget ombildades år 1917 som Eskilstuna Knivfabrik AB, EKA och flyttade senare till nya lokaler. Även C.W. Dahlgrens Fabrik AB uppfördes inom kvarteret efter ritningar daterade år 1889 av F Holmberg. Fabriken tillverkade saxar, dolkar, knivar samt andra smidesprodukter. Företaget upphörde år Personalstyrkan på valsverket under tidigt 1900-tal. Källa: Eskilskällan. Förändringar under 1900-talet Under 1900-talet sker en rad förändringar i kvarteret. Verksamheterna byts ut och fabriker stängs. Den viktigaste förändringen sker i samband med att Alvenius förvärvar industrilokaler och bygger om dem till garage med visningshall och verkstad. Kvarteret går från att domineras av tillverkningsindustri till att domineras av bilen vars betydelse ökar allt mer under 1900-talet. En bensinmack etableras även i kvarterets västra del Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

39 Kartmatrisen från 1876 till idag visar kvarterets bebyggelseutveckling i större drag. Den speciella fastighetsindelningen som sträcker sig över Rademachergatan ses från 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första hälft. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 39

40 Valsverket 3 Tidigare (no 166, 168 och 170 Eskilstuna) Den moderna historien om kvarteret Valsverket har sin början under talet då Carl Johan Alvenius införskaffade sig kvarteret och startade företaget AB Eskilstuna Järnhandel samt bilförsäljningsföretaget Alvenius & Co AB. Alvenius startade även AB Alvenius Industrier år 1951 som utvecklade bevattningsdelning och bevattningsrör. Denna verksamhet började i en mindre villa vid Rademachergatan, i kvarteret Valsverket kallad Röda stugan. Bygglovsritningar från år 1930 visar att det numera välvda taket på byggnaden finns utritat. Samtliga ritningar nedan återfinns i bygglovsarkivet. Detalj ur ritning till fabrikshus å tomten no 170 i Eskilstuna, daterad Detalj ur ritning till magasinsbyggnad å tomten no 166 i Eskilstuna, daterad Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

41 Detalj ur ritning till påbyggnad af Fabrikshus å tomten no 170 i Eskilstuna, daterad Ritning över sektion G-H, till förändring av Valsverksbyggnad å tomt no 166, Eskilstuna, daterad 1917 Detalj ur ritning sektion E-F, till förändring av Valsverksbyggnad å tomt no 166, Eskilstuna, daterad Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 41

42 Detalj ur ritning över Kv Valsverket no 3 Eskilstuna, förändrad ritning till ombyggnad av f.d Valsverksbygganden till Garage och bilreparationsverkstad, daterad Detalj ur ritning över Kv Valsverket no 3 Eskilstuna, ombyggnad av f.d. valsverksbyggnaden till garage m.m. daterad 1930 Detalj ur ritning över Kv. Valsverket 3 Eskilstuna, ändring av uthusbyggnad, daterad Texten lyder: Fasad mot gården. Samtliga fönster och dörrar i botten nya. Det går vidare att utläsa att byggnaden inhyser verkstadslokal Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

43 Valsverket 5 (tidigare 1B) Av utdrag från stadsbyggnadskontorets sammanträdandesprotokoll från maj år 1975 går det att konstatera att Alvenius Bil AB förvärvar mark inom kvarteret Valsverket för att utveckla sin verksamhet. Markförvärvet medför att industribyggnaden inom tomt 1B mot Tullgatan i kvarteret blir borttagen till förmån för parkeringsytor. Kulturnämnden blir remitterade i frågan. Följande text ingår i deras svar: Fabriksbyggnaden på valsverket 1 B, Tullgatan 9 efter ritningar daterade 1889 karakteriseras i inventeringen Byggnader och miljöer i Eskilstuna av särskilt kulturhistoriskt värde, som värdefull och värderades sammanfattningsvis: Arkitekten CA Flodquist, i denna fabrik givit ett gott prov på 1800-talets stilarkitektur. Byggnadskomplexet, som dessutom håller en måttlig skala, lämpar sig väl som granne till Rademachersmedjorna Ur kulturminnesvårdens synpunkt är det följaktligen önskvärt att byggnaden icke rivs, speciellt om detta skulle ske till förmån för en större bilparkering, vilket om möjligt bör hållas utanför detta kvarter, i en del av centrum som redan domineras av parkeringsytor. Fotografi av Hadar Hallströms knivfabrik vid kvarteret Valsverket i Eskilstuna. Fotografiet är taget år 1905 eller tidigare. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 43

44 Byggnaden på fastigheten Valsverket 1 rivs år Källa: Eskilskällan. Detalj ur ritning över Kv Valsverket 3, förslag till ny fasadutformning, daterad Texten lyder: Fasad mot parkeringsgård, armaturer för belysning av gården och ny port. Det går även att läsa ALVENIUS på fasaden. Fabriksbyggnaden år Källa: Eskilskällan Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

45 Valsverket 4 (tidigare 1A) På kvarterets södra del etableras under 1940-talet en bensinmack med tvätthall. Macken hade ett lätt uppskjutande skärmtak över pumparna. Under 1900-talets andra hälft omvandlades macken till teststation för Motormännens riksförbund. Ritning över tvätthall och bensinstation Kv Valsverket 1A Eskilstuna, daterad Ritning över kv Valsverket nr 1A Eskilstuna, daterad Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 45

46 Detalj ur ritning, ändring av plan betr. pers. utrymme, daterad Korsningen Kungsgatan Tullgatan, den tidigare bensinstationen inhyste motormännen. Bakom hörnhuset syns både Hallströms knivfabrik till vänster och Alvenius bilvaruhus. Bilden är tagen i början av år 1982, det vill säga samma år Hallströmsknivfabrik rivs Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

47 Flygfoto över kvarteret Valsverket, den tidigare bensinmacken. Dagens användning av Valsverket 4 (tidigare 1A): restaurang/pizzeria. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 47

48 KARAKTÄRISERING Bebyggelsen inom kvarteret Valsverket Kvarteret Valsverket präglas av industribebyggelsen och den uppbrutna och röriga byggnadsstrukturen. Med undantag för Hälsohuset och bostadshuset i kvarterets östra del, som ligger i fastighetsgräns mot gatan, är byggnaderna samlade centralt inom kvarteret. Detta trots de uppbrutna volymerna i kvarteret. Samband över Rademachergatan Rademachergatan har tydlig historisk karaktär med gatubeläggning i smågatsten. Norra sidan av gatan karaktäriseras av manufakturmiljön vid smedjorna, där smedjorna vänder sig med gaveln mot gatan. De olika volymerna ger ett brokigt med ändå samlat intryck. På södra delen skyms parkeringen av ett rödmålat staket och den mer storskaliga industribebyggelsen ligger på ett behörigt avstånd från gatan, vilket gör att den trots sin betydligt större volymverkan inte dominerar gaturummet. Den historiska industribyggnaden i kvarteret Valsverket spelar med smedjorna och skapar tillsammans en miljö med tydligt ålderdomlig karaktär. Rademachergatan sedd från öster Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

49 Alvenius garage/ungdomens hus Det är uppenbart att den sammantagna byggnadsvolymen på kvarterets mitt utgörs av flera volymer som efter hand byggts ihop och sammanfogats. Byggnaden präglas främst av den välvda högdelen som ger hela kvarteret en tydlig karaktär. Byggnaden är utförd i olika fasadmaterial där puts, plåt och fibercementplattor förekommer för olika delar av byggnadsvolymen och ger ett mycket brokigt intryck. Till detta bidrar även skyltar. Bebyggelsen är tydligt anpassad efter den verksamhet som bedrivs vilket tydliggör dess industriella karaktär. I fasaden mot norr ger byggnaden ett mer samlat uttryck i slät puts och en uppbruten takfot. Fönstrens olika karaktär med äldre småspröjsade fönster och större modernare rutor påvisar tydligt att olika delar av byggnaden tillkommit under olika perioder. Hela byggnadsvolymen omges av väl tilltagna asfalterade ytor för parkering, uppställning och lastning. I volymen med välvt tak finns limträbalkar som bär upp konstruktionen och möjliggör en stor hall utan stödjande pelare. Interiören är uppdelad i flera olika rum, där det i två av rummen tydligt går att uppfatta den interiöra rymd som tidigare karaktäriserat byggnadens insida. Alvenius garages norra fasad. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 49

50 Hälsohuset Hälsohuset karaktäriseras av sin långa och tydligt symmetriska fasad mot Bruksgatan. Byggnaden är slätputsad med rusticerad bottenvåning och antydan till pilastrar som binder samman de två övre våningarna. Pilastrarna kröns med ett mycket förenklat kapitäl. Fönstersättningen är i princip symmetrisk där byggnadskroppens södra del är indelad med tre fönster mellan var pilaster. Byggnadskroppens norra del har två fönster mellan var pilaster. Bottenvåningen och första våningen har välvda valv medan översta våningen har raka fönstervalv. Fönstervalven är inte utsmyckade eller markerade. Takfoten är enkel och utan utmärkande utsmyckning. Hälsohusets fasad in mot kvarteret Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

51 Alvenius bostadshus Byggnaden har en stor slätputsad fasad, sadeltak och en viss symmetri i fönstersättningen. Bostadshusets bottenvåning upptas av stora glasade ytor för skyltfönster och hela bottenvåningen är klädd i stenplattor som avslutas uppåt med en lätt markerad och dekorativ list. Under skyltfönstren finns en grovhuggen sten, troligen granit. Entrén är tydligt markerad med en utskjutande stenlist som ger ett monumentalt intryck. Andra våningens fönster är markerade med avfasning i putsen som ger en reliefverkan. Fönster i övriga våningar saknar utsmyckning. Byggnadens proportioner är inte helt avpassade och byggnadsvolymen upplevs som något klumpig. Alvenius bostadshus som har fått en våning till i senare tid. Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 51

52 Bensinstationen/Gatuköket Gatuköket är slätputsat med platt tak och ett avhugget hörn mot korsningen Kungsgatan/Tullgatan. Byggnaden har väl tilltagna fönster mot gatorna, likt skyltfönster. En murad skorsten samt fönster på byggnadens baksida påvisar att byggnaden är av äldre karaktär. Den f.d bensinmacken Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

53 5 KÄLLOR OCH LITTERATUR Eka. Eka legend: ( ) Eskilstuna Kulturförvaltningen. Ang begärd rivning och parkeringsplatser i kvarteret Valsverket. Dnr 16/79 ( ) Eskilskällan. ( ) Eskilstuna stadsbyggnadskontoret Planberedningen Kv Valsverket Dnr 105/75. ( ) Eskilstuna stadsbyggnadskontoret Planberedningen Kv Valsverket Dnr 105/75. ( ) Eskilstuna Översiktsplan ( ). Lantmäteriet. Historiska kartor https%3a%2f%2fetjanster.lantmateriet.se%2farkivsok%2fs%2fst artpage.html&arv=false&pul=true&user=public&swedish=true ( ) Länsstyrelsen Södermanlands län. (rev) Riksintresset för kulturmiljövården, Eskilstuna (D 5) NAI Svefa AB Arkeologiskt fältarbete inom fastigheterna Valsverket 3-5, fornlämning Eskilstuna 557:1, Eskilstuna stad och kommun, Södermanlands län. Ohlsson, B-E. Ericsson, C. Magnussin, U Eskilstuna Historia 1800-taletoch 1900-talet. Riksantikvarieämbetes Fornsök Eskilstuna 181:1 ( ) Riksantikvarieämbetes Fornsök Eskilstuna 557:1 ( ) Schnell, Ivar Eskilstuna En svensk industristad med anor Tynelius, Sven Rademachersmedjorna i Eskilstuna ett kulturreservat på ursprunglig plats Architecture 1960 nr 2 (sid ) Antikvarisk förundersökning Valsverket, Eskilstuna 53

54 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. Kulturmiljökompetensen på WSP är bred, våra cirka 15 medarbetare finns över hela landet och har starka kompetenser som byggnadsantikvarier, arkitekturhistoriker, konstvetare, kulturgeografer, arkeologer och samhällsplanerare. Tillsammans ser vi till att WSP kan försörja myndigheter, allmänheten, företag, exploatörer och privatpersoner med tydliga underlag och utredningar, efter de senaste rönen inom kulturmiljöfältet. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Antikvarisk förundersökning Valsverket Eskilstuna

55 BILAGA TILL ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING KVARTERET VALSVERKET MYCKET KÄNSLIG Stadsstrukturen, Rademachersmedjorna, gaturummet mellan smedjorna och Alvenius garaget samt garagets fasad mot norr. KÄNSLIG Huset som benämns Hälsohuset är beläget i kvarterets nordöstra hörn. TÅLIG Alvenius bostadshus, f.d. bensinstation/gatukök och Alvenius garagefasad och byggnadsdelar samt parkeringsytor mot söder. KÄNSLIGHET OCH TÅLIGHET RÅD OCH RIKTLINJER Känslighet för förändringar inom rutnätsstrukturen är större i kvarterets södra delar mot Kungsgatan samt Tullgatan än mot Rademachersmedjorna och Bruksgatan. Kvarterets södra del bedöms vara mer tålig för komplettering av byggnader och högre volymer. Stadsrummet med Rademachersmedjorna utgörs av småskaliga byggnader i en till två våningar. Ytan mellan fabriksbyggnaden på Valsverket och smedjorna bör hållas öppen. Ytan kan bebyggas om det stärker miljöns kulturhistoriska värde. Smedjorna bör mötas av en liknande småskalig bebyggelsestruktur, exempelvis för publik verksamhet. Byggnad 1 Alvenius garage, dess volym och höjd mot Rademachergatan är mycket känslig och bör inte förändras. Byggnad 3 Alvenius bostadshus, har blivit påbyggt i höjd och dess utseende har förändrats. Byggnaden bedöms vara tålig för förändring och även möjlig att ersätta med en annan byggnadsvolym som harmonierar med angränsande kvarter. HÖGT Kopplingen mellan manufakturstaden och den tidiga industrialiseringen samt den direkta kopplingen till Rademachersmedjorna. KULTURHISTORISKT VÄRDE MÅTTLIGT Alvenius garage som inte direkt angränsar till Rademachersmedjorna LÅGT De befintliga objekten och strukturen i kv. södra del Jean de la Vallée rutnätsplan 1659 Stadsprivilegier Karl Gustavs stad och Nystaden 1864 Näringsfrihet i Sverige 1876 Gällande stadsplan för Eskilstuna upprättas 1889 CW Dahlgrens Fabrik AB 1896 Hadar Hallströms knivfabrikfabrik 1930 Alvenius Bil AB 1930-tal Alvenius bostadshus uppförs 1941 Ritningar över bensinstationen 1951 AB Alvenius industrier 1981 Hadar Hallströms knivfabrik rivs