Höörs kommun. Översiktsplan Antagen av Kommunfullmäktige i Höörs kommun

Transkript

1 Höörs kommun Översiktsplan 2002 Antagen av Kommunfullmäktige i Höörs kommun

2 Översiktsplan 2002 för Höörs kommun Politisk styrgrupp Pehr-Ove Pehrson, Lena Frykman, Thorvald Frostemark, Gunnel Hjälm och Stefan Lissmark Arbetsgrupp Lennart Sunemark, stadsarkitekt t.o.m , Kent Holmgren, miljöoch byggmyndighetschef t.o.m , Bo Johansson, stadsarkitekt fr.o.m , Inger Wickström, planingenjör och Peter Wollin, planeringssamordnare. Layout, kartor, illustrationer och färgfoto Bo Johansson och Inger Wickström Foto svart-vita Höörs kommuns bildbank

3 Innehållsförteckning Sidan INLEDNING 3 Översiktsplan, vad är det? 5 Höörs historia och nutid 10 Höörs identitet 14 Nationella och regionala mål 16 UTVECKLINGSSTRATEGI 23 Höörs kommun på 2000-talet 24 ATTRAKTIVT BOENDE 29 Bostäder 30 Fritidsbebyggelse 48 Grönstruktur 52 Trafik 58 UTVECKLAT NÄRINGSLIV 65 Verksamheter 66 Turism och friluftsliv 74 RESURSHUSHÅLLNING 85 Naturmiljö och biologisk mångfald 86 Kulturmiljö 102 Jord- och skogsbruk 112 Vatten. 116 Energi och vindkraft 124 Miljö, hälsa och risker 130 Teknik och täkter 138 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR 145 RIKSINTRESSEN 149 KONSEKVENSBESKRIVNING 157 Markanvändningskarta 165

4

5 Förord Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller använd ning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den skall både formulera visioner för framtiden och vara praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovfrågor. Den senaste kommunomfattande översiktspla nen för Höör antogs av Kom mun fullmäktige Den har därefter kompletterats med för djupad över siktsplan för Höör Väster. Nya förutsättningar för Höörs utveckling har aktu ali serat be hovet av en ny kommunomfattande översiktsplan. Som exempel på större föränd ringar kan nämnas förslag till ny väg 23 öster om tätorten, ut byggnad av E22 till motorväg, arbetet med Agenda 21 samt nya krav i Plan- och bygg lagen och Miljöbalken. Översiktsplanen skall ge vägledning och riktlinjer för planering och byggande, men den skall också göra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas. Tidsperspektivet är år fram i tiden. Över sikts planen har därför delats upp i tre övergripande sektorområden, samt en konsekvensbeskrivning. I avsnitten för bostäder, fritidsbebyggelse och verksamheter finns riktlinjer och pro gram för detaljplanering och lovgivning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har varit politisk styrgrupp för översyn av översiktsplanen. I styrgruppen har ingått Pehr-Ove Pehrson, Lena Frykman, Thorvald Frostemark, Gunnel Hjälm och Stefan Lissmark. Inledning 3

6

7 Översiktsplan vad är det Översiktsplan, vad är det? Inledning Översiktsplanens syfte Med utgångspunkt från situationen idag behöver vi skapa en bild, en vision, av den kommun, det samhälle vi vill se ett stycke in på detta århund rade. Detta sker i över siktsplanen. Där anges mål och medel på inriktningen av det arbete som krävs för att utveckla och tillgodose Höörs möj ligheter och behov. Översiktsplanen ska peka ut kommunens framtid, framför allt vad gäller den fysiska miljön, men även ur andra syn vinklar. Avsikten är att planen ska redovisa ett helhetsgrepp på hur Höör kan utveck las. Lokaliserings- och markanvänd ningsfrå gor har både långsiktiga och sek torsöver gri pande konsekvenser. Beslut i dessa frå gor kan därför inte ses isolerade utan måste sättas in i ett större sam manhang. Det gäller t.ex. att främja god hushåll ning med samhällets och naturens resurser, und vika felinvesteringar och att konflikter mellan mot stridiga intressen minimeras. För kommu nen och andra aktörer är det vik tigt att ständigt ha tillgång till ett långsik tigt pla neringsunderlag på kommunens ut veck ling. Översiktsplanens huvudsakliga syfte är att ge vägledning inför beslut som gäller mark, vatten och bebyggelse. Med sitt långa tidsperspektiv är emellertid över siktsplanen också en naturlig arena för en mer allmän diskussion om kommu nens framtid. Planen ger möjlighet att presentera visioner och förslag rörande kommunens ut veckling för offentlig debatt och politisk förank ring. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan vara lätt att förstå, den ska antas av Kommunfullmäk tige och innan dess ska förslaget bli föremål för samråd och of fentlig utställning. Kom munen och staten kan med översikts planen som instrument föra en dialog om allmänna intressen och riksintressen. Översiktsplanen kan ses som ett avtal om hur riksintressena ska be handlas, om kom munen och staten är över ens. Översiktsplanen har flera funktioner Fördjupade översiktsplaners koppling till översiktsplanen Kommunen ska ha en översiktsplan som täcker hela kommunens yta. Översiktspla nen kan änd ras på två sätt: dels med en ny kommuntäckande översiktsplan, dels med en översiktsplan för en del av kommunen. Fördjupad översiktsplan är en informell benämning på en översiktsplan för del av kommunen. När ny översiktsplan antas ersätter den gällande översiktsplaner, d.v.s. Översikts plan 1990 samt den fördjupade översikts planen för Höör Väster. Avsikten är att den mer detaljerade redovis ningen i översiktsplanen för Höör Väster även i fortsätt ningen skall tjäna som underlag för de talj planering m.m. På motsvarande sätt kom mer eventuellt framtida fördjupade över siktsplaner att ersätta denna översiktsplan i aktuella delar. 5

8 Detaljplaneförslag som följer aktuell översiktsplan för enklar handläggnings- och beslutsprocessen Detaljplaner/områdesbestämmelsers koppling till översiktsplanen. Översiktsplanen har särskild stor betydelse vid handläggning av detaljplaner och om rå desbe stämmelser. Den sätter in detalj planer och andra beslut i ett större sam man hang och ger överblick över bebyggel seut vecklingen och mark- och vattenan vändningen. Vid detaljplanering ska normalt finnas ett program som anger utgångspunkter och mål för detaljplaneringen. I vissa fall kan översiktsplanen fungera som ett sådant detaljplaneprogram. Det förutsätter att översiktsplanen är aktuell, att dess inne börd och konsekvenser tydligt kan utläsas och att detaljplaneförslaget är förenligt med det granskningsyttrande som Länssty relsen lämnat angående översiktsplanen. Om någon av dessa förutsättningar saknas måste program utarbetas. För detaljplaner, som är av begränsad be tydelse och saknar intresse för allmänhe ten, kan också s.k. en kelt planförfarande tillämpas. Enkelt planförfarande innebär att handläggnings- och beslutsprocessen är förenklad och kan genomföras på kortare tid. Områdesbestämmelser är ett planinstru ment som är juridiskt bindande på liknande sätt som detaljplan, men som inte ger nå gon byggrätt. Planinstrumentet kan använ das för en begränsad och översiktlig re glering eller för att ange spel reglerna i ett område inför framtida, mer detalje rade planeringsinsatser. Områdesbestämmelser antas för att t.ex. säkerställa syftet med översikts planen eller ett riksintresse. Det kan gälla att skydda värdefulla bebyggel semiljöer, att reglera grunddragen i bebyggelsestruk turen eller att förhindra att fri tidshus om vandlas till perma nentbostäder. 6

9 Översiktsplan vad är det Andra kommunala planers koppling till översiktsplanen. Översiktsplanens sektorsövergripande ka raktär gör att den måste baseras på mål och strate gier som även tar upp enskilda sek torer såsom när ingsliv, trafik, turism samt övergripande miljö frågor, sociala och eko nomiska aspekter m.m. Kommunens fy siska plane ring är t.ex. en mycket betydel sefull del av kommunens samlade miljö politik. Översiktsplanen är kommunens mest övergripande och långsiktiga planeringsinstru ment. Därmed behandlar översiktsplanen många om råden som också tas upp i andra planer och pro gram. Det kan gälla utveck lingsmål, intressen och markanspråk for mulerade i planer och pro gram av varierande slag för kommunala verk samheter, statliga och regionala myndigheter eller enskilda företag. Några behandlar enskilda sekto rer medan andra är mer eller mindre sek torsövergripande. Tidsperspektivet kan variera. Ibland kan dessa ställningsta gan den i sektorspla ner behöva följas upp med markreservationer i översiktsplanen medan i andra sammanhang kan ställningstagande i över siktsplanen, påverka in riktningen inom annan planering. Översiktsplanens roll är bl.a. att fungera som ett sammanhållande strategiskt doku ment för den fysiska planeringen och hur kommunens mål ska förverkligas på lång sikt. Prioriteringen av de fördjupade studier som redovisas i översiktsplanen föreslås ske i ett särskilt utvecklings- och utbyggnadsprogram. Detta tas fram efter an tagandet av planen för att mer detaljerat visa hur planen ska genomföras. Vid utformandet av översiktsplanen har särskilt nedanstående befintliga kommunala planer, program och underlag beaktats: Agenda 21-plan. Kommunfullmäktige Naturvårdsprogram. Kommunfullmäktige Översiktsplan för fritid. Fritidsnämnden Kulturmiljövården i översiktsplane ringen. Kulturnämnden Energiplan. Kommunfullmäktige Befolkningsprognos. Kommunstyrelsen Bevaringsplan. Kommunfullmäktige Samordnad plan för Ringsjöområdet. MSK 1993, ej antagen av Kommunfullmäktige. Den breda ansatsen i översiktsplanen syftar inte till att den skall bli styrande eller er sätta andra planer och program. Översikts planens roll är främst att göra avvägningar mellan olika sektors- och andra intressen. Konkurrerande intressen kan ofta kombineras utan problem, men ibland måste de vägas mot varandra och någon form av prioritering göras. I samband med detalj planer, bygglov, markköp och lik nande juridiskt bin dande beslut görs det slutligt ställningstagande till sådana prioriteringar. Översiktsplaneringen syftar bl.a. till att öppet och samlat redovisa kon kurrerande kort- och långsiktiga intressen och ange kommunens strategi och motiv för age rande vid eventuella intressekonflikter. Målsätt ningen bör vara att översiktsplanen och andra långsiktiga planer och program fungerar i växel verkan och ständigt analy serar och vidareutveck lar kommunens lång siktiga strategier. Nya bestämmelser i plan- och bygglagen Väsentliga ändringar i PBL:s bestämmelser om översiktsplaner gjordes i januari Ändringen innebar dels att vissa intressen formulerades på ett tydligare sätt, dels att kraven på vad en över siktsplan ska inne hålla i vissa avse enden utöka des. År 1999 kopplades översiktsplanen till mil jöbalken genom att bestämmelserna om riksin tres sen och miljökvalitetsnormer infördes i mil jöbalken. I PBL:s första kapitel anges att översikts planen ska behandla användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Begreppet den byggda miljön är nytt och ersätter begreppet bebyggelse. Föränd ringen kan tolkas som att synsättet har vid gats. Förutom den egentliga bebyggel sen, ska nu även anläggningar samt vegeta tion, parker och andra grönområden ingå. Översiktsplanen ska redovisa kommunens samlade syn på den byggda miljön som helhet, vilka förändringar som kan medges och vilka värden som ska bevaras. Syftet är att kommu nerna på ett mer kraftfullt sätt ska kunna slå vakt om kulturmiljövär dena. Översiktsplanen ska i ökad utsträckning vara ett led i kommunens arbete för en hållbar utveck ling. Sedan tidigare gäller formu leringen att pla neringen ska främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling och att mark- och vattenom råden ska an vändas till det de är mest lämpade för. Detta har nu kompletterats med en skriv ning att planeringen även ska främja en ända målsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunika tionsleder m.m. Det anges också uttryckligen att behovet av parker och andra fritidsområden ska beaktas och att en Inledning 7

10 långsik tigt god hushåll ning med energi och råvaror ska främjas. Översiktsplanen ska också redovisa så dana miljöoch riskfaktorer som bör be aktas vid be slut om användningen av mark och vatten. Det finns också en tydlig ambition till ut ökat medborgarinflytande i översiktsplane ringen. Syftet med samrådet är dels att förbättra kom munens beslutsunderlag, dels att ge andra intres senter möjlighet till insyn i och påverkan på planarbetet. Lagändringen innebär också att planens konse kvenser ska kunna utlä sas. Dess utom finns de tidigare kraven på att planens innebörd tydligt ska framgå. Planprocessen Kommunstyrelsen beslutade i juni 1996 om översyn av översiktsplanen. I mars 1997 tog kommunstyrelsen beslutet att den politiska styr gruppen ska bestå av kommunstyrel sens ar betsutskott samt att ordförandekonferensen ska utgöra referensgrupp. Arbetsgruppen har ut gjorts av stadsarkitekt Lennart Sunemark t.o.m , miljö-och byggmyndighetschef Kent Holmgren t.o.m , stadsarkitekt Bo Johansson fr.o.m , planingenjör Inger Wickström och planeringssamordnare Peter Wollin. I arbetets inledningsskede gavs alla före ningar i kommunen möjlighet att medverka i revideringsarbetet. Detta arbete genom fördes i arbetsgrup per enligt samma metod som användes i Agenda 21-arbetet. Ar betsgrup pernas arbete resulterade i en mängd mate rial som behandlats av arbets gruppen och styrgruppen. Synpunkter som inte direkt har kunnat hänföras till över siktsplanear betet har lämnats över till be rörd avdelning i kommunen. Planprocessen har indelats i två skeden: samrådsskedet och utställningsskedet. I samrådsskedet presenterades ett samråds förslag till översiktsplan. Förslaget god kändes av kommunstyrelsen Detta förslag har ställts ut, remitterats och diskuterats med intresseföreningar, partigrupper, myndig heter, grannkommu ner, regionala organ m.fl. Synpunkter från samrådet har samman ställts i en samrådsre dogörelse. I utställningsskedet reviderades planförslaget med ledning av synpunkterna från samrå det. Förslaget godkändes av kommunstyrelsen Detta försla g har ställts ut och remitterats i en lighet med be stämmelserna i plan- och bygglagen. Synpunk terna från utställning och remissbehandling har sammanställts i ett utlåtande som redovisats till sammans med det slutliga planförslaget. Inkomna synpunkter föranledde inga väsentliga änd ringar och måste därför inte ställas ut och remitte ras ytterligare en gång. Efter tillstyrkande av Kommunstyrelsen antas förslaget av Kommunfullmäktige. Nedan redovisas tidsplan för planprocessen samt planfasens olika skeden. 8

11 Översiktsplan vad är det Inledning 9

12 Höörs historia och nutid Topografi och jordarter Två landskapstyper med skiftande karaktär kan avgränsas i fråga om topografi, jordarter och bördighet. Söder om Ringsjön är terrängen delvis kuperad. Norr om Ringsjön höjer sig en landrygg, vars terrängformer närmast ansluter till sydsvenska höglandets. Bygden är här starkt kuperad och stenbunden. Den är rik på småsjöar och sammanhängande skogsområden. Jordartsinnehållet är till övervägande del urbergsmorän. I gränszonen till den nordliga urbergsmoränen har vi Ringsjöbygden med sitt vidsträckta sjösystem, varav Ageröds mosse utgör en tidigt igenvuxen del. Kommunens varierade struktur som odlingsbygd avspeglas i den moderna graderingen av landets odlingsjordar i 10 klasser. Området söder om Ringsjön domineras av jordar i klasserna 6 och 7, medan de magrare jordarna i norr till övervägande del har placerats i klasserna 4 och 5 (med inslag av 3 och 6). blivit utnyttjad för bebyggelse under skeden av tillfällig expansion. Denna bebyggelsehistoriska bild är dock behäftad med källkritiska svagheter. Mycket få arkeologiska utgrävningar har företagits i de norra socknarna, medan däremot Ringsjöbygden är klassisk mark för den svenska fornforskningen. Under större delen av den långa period som stenåldern representerar, har människorna förlagt sina boplatser till stränderna av vattendrag och insjöar. Framför allt tycks det näringsrika vassbältet vid igenväxande sjöar ha varit attraktivt för bosättare, som baserat sitt liv på fiske, jakt och insamling av ätliga växtdelar. Från bronsåldern härrör den fornlämningstyp som har den största betydelsen för dagens uppodlade skånska landskap stora, runda gravhögar, som enstaka eller i grupper placerats i exponerade lägen. Antalet anläggningar från bronsåldern är relativt få i Höörs kommun. De södra delarna av kommunen uppvisar några exempel på gravhögar. Centrala och norra Skånes ris- och skogsbygd har i större utsträckning bevarat fornlämningarna från järnåldern, vilket dels beror på en lägre odlingsintensitet, dels på större tillgång på sten, som utgjort byggnadsmaterial till gravfält. I Höörs kommun är flera fornlämningar av detta slag belagda, framför allt i Höörs socken. Det förhistoriska kulturlandskapet Höörs kommun utgör ingen naturgeografisk enhet. Den förhistoriska bebyggelsen har heller ingen jämn och kontinuerlig utbredning utan förefaller av fornlämningsbeståndet att döma att vara uppdelad i ett sydligt centralområde kring Ringsjön och ett nordligt område i den nuvarande ris- och skogsbygden. Socknarna Hallaröd, Norra Rörum och Tjörnarp uppvisar mycket få säkra fornlämningar. Denna bygd verkar alltså ha varit extensivt utnyttjad under hela den förhistoriska tiden och endast Trollakistan, dös från yngre stenåldern Kvarnsten kvarlämnad vid stenbrottet i Stenskogen 10

13 Höörs historia och nutid Den stora expansionen i landsbygdens bebyggelse och folkmängd kulminerade kring sekelskiftet Parallellt med denna utveckling hade under 1800-talets lopp en betydande omvandling av odlingslandskapet ägt rum. Genom utdikning av de tidigare vitt utbredda våtmarkerna, genom sänkning av flera sjöar (Ringsjön och Tjörnarpssjön), genom röjning i skogen, stenbrytning och upplöjning av gammal fäladsmark, genomfördes en omfattande jordmobilisering, vars främsta syfte var att utvinna ny åkermark. Ännu vittnar många stengärdesgårdar om 1800-talets stora odlingsinsatser. Tillverkningen av kvarnstenar var en gammal specialitet just i trakten kring Ringsjön och den bedrevs kring sekelskiftet i industriella former. Vid den tiden hade även andra industriella verksamheter påbörjats här och var inom området. Ett av landets märkligaste kyrkliga byggnadsminnen, Lunds domkyrka, uppfördes nämligen under 1100-talets förra hälft i Höörsandsten, liksom senare ett antal sockenkyrkor, däribland Höörs kyrka. Även tillverkningen av kvarnstenar är väl belagd från 1700-talet i Höörs, Munkarps och Bosjöklosters socknar. Spår efter större eller mindre stenbrott påträffas på flera ställen i området, t ex i Stenskogen. Betydelsefullt för utvecklingen av stenindustrin och övriga industriella verksamheter inom Höörs kommunområde blev utbyggandet av järnvägsnätet under 1800-talets senare del. Området blev först och främst berört av Södra stambanan, där sträckan Örtofta-Höör-Sösdala byggdes färdig Vid Tjörnarp anlades station En anslutande bana från Hörby till Höör var klar År 1897 invigdes linjen Eslöv-Hörby med stationer bl. a. i Snogeröd och Fogdarp. Höör under 1800-talet Frånsett förändringar i samband med skapandet av slottsmiljöer och herrgårdar, har den struktur med byar och ensamgårdar, som vuxit fram sedan äldsta historisk tid, länge bibehållits. Till följd av utskiftningen av byarna, en allmän folkökning och olika agrartekniska nyheter, skulle emellertid 1800-talet medföra genomgripande förändringar i landskapsbilden. Som en följd av utskiftningen fick även de tidigare bydominerade delarna en spridd gårdsbebyggelse. Under 1800-talets lopp ökade i allmänhet antalet gårdar genom de hemmansklyvningar, som företogs till följd av periodens kraftiga befolkningsökning. Därvid skedde åter en viss förtätning av bygden. Norra Rörums kyrka Kvarnsten vid äldre gård 11 Inledning Medeltidens bebyggelsemönster Bebyggelsemönstret och den medeltida bygdens framväxt, uppvisar intressanta variationer, så som det framträder i det äldsta heltäckande källmaterialet. Området utmärks i främsta rummet av små hus i spridd bebyggelse. Vid denna tid fanns det också inom området fem adelsgods av varierande storlek, liksom ett stort antal små enheter, torp eller fristående gathus. Både Hallaröd och Norra Rörum framträder som sockencentrum med kyrkor från tidig medeltid. Den så kallade risbygden utgjorde ett mellanting mellan den rena åkerbruksbygden och den utpräglade skogsbygden. Bebyggelsemönstret kunde här skifta från byar till enstaka gårdar. Området kring Ringsjöarna och söderut har betecknats som den centrala risbygden. Norr därom dominerar skogsbygden. Spåren av det gamla kulturlandskapet har i flera avseenden förändrats i tiden efter 1800, byar har skiftats och åkerytor har planterats med skog, ängsmark har förvandlats till betesmark o s v.

14 Sillakö utanför stationen 1917/18 Stiftsgården Åkersberg Utvecklingen under 1900-talet Stationssamhällen växte endast fram i Höör och Tjörnarp. Framför allt kom Höör att utvecklas till en betydande centralort i Mellanskåne, och orten fick 1901 ställning som municipalsamhälle (köping 1939). Vid förra sekelskiftet bodde det här cirka 1000 personer. Här fanns banker, skolor, hotell, ett tjugotal handlande och ett femtiotal hantverkare. Bland industrierna märktes andelsmejeri, mekanisk verkstad, stenhuggeri, väveri, vagnfabrik och läskedrycksfabrik. I mindre skala utvecklades stationssamhället i Tjörnarp, där de ledande industrierna var Gunnarps tegelbruk och Tjörnarps stärkelsefabrik. Industrianläggningar för jordbrukets behov, mejeri och valskvarn, lokaliserades även till Rolsberga, som inte hade beröring med någon järnväg, men där viktiga landsvägar möttes. Kulturlandskapet vid seklets början uppvisade således en relativt stor spridning av bebyggelse, befolkning, odling, industrier och servicenäringar. I det avseendet föreligger klara skillnader gentemot dagens förhållanden. En bit in på 1900-talet stagnerade den tidigare omtalade expansionen i områdets folkmängd och bebyggelse. Det agrara kulturlandskapet levde sedan i sina huvuddrag kvar fram till tiden strax efter andra världskriget. De tre senaste decenniernas utveckling har emellertid inneburit flera förändringar. Som exempel kan man peka på, att jordbrukets tekniska modernisering har bidragit till att utveckla den helåkersbygd som numera utbreder sig söder om Ringsjön. Här är de större, sammanslagna enheterna flera än i mellanbygd och skogsbygd, där ännu småbruken dominerar, och där tidigare större gods har styckats ut (t ex Åkersberg och Ågerup). Under 1960-talet var i området norr om Ringsjön igenläggningen av åker omfattande. Skog planterades på tidigare odlingsmarker, och många gårdar har fått nya funktioner som fritidshus. Både Ringsjöbygden och skogstrakterna i norr har sedan sekelskiftet varit eftersökta för fritidsbosättning, som numera här och var förekommer i tätare grupper och ger omgivningarna sin speciella prägel. Många äldre industrier har försvunnit, t ex stenindustrin, tegelbruk, mejerier o s v. Bortsett från stambanan, där tågen dock inte längre stannar vid Tjörnarps station, har järnvägslinjerna lagts ner. Den industriella verksamheten är numera huvudsakligen koncentrerad till några större företag i Höör. Kring denna ort har tillväxten även skett i form av småhusbebyggelse på betydande arealer. I kommunområdet har vägar byggts och förbättrats för att möta bilsamhällets krav. Gästgiveriverksamheten är en viktig del i kommunens historia. Enligt uppgift har Höörs nuvarande gästgivaregård fungerat som gästgiveri sedan i början av 1700-talet. Järnvägen kom till Höör 1858 och skapade det moderna Höör. Järnvägsstationer fanns också i bland annat Tjörnarp och Snogeröd. Järnvägen var framför allt ett villkor för industrin, men gjorde också Höör till en viktig knutpunkt i sitt omland, med positiva följder för samhället. Tidigare hade inte Höör spelat en större roll än de andra byarna inom kommunens nuvarande gränser. Det tidiga 1900-talets intresse för frisksport och hälsosamma miljöer fick stort genomslag i kommunen. Omkring 1913 byggdes Orupssanatoriet, på 1930-talet kom Frostavallens anläggning för bl. a. skidsport. Vid denna tid började fritidsbebyggelsen växa fram. Framför allt Ringsjöområdet var populärt för fritidsbebyggelse. 12

15 Höörs historia och nutid Inledning Höörs järnvägsstation med Pågatåg 1969 blev Höör storkommun genom en sammanslagning med Norra Frosta kommun, Tjörnarps församling och Snogeröds kommun. Höörs kommun förväntades genom detta få en gynnsam utveckling, trots en lång tids befolkningsminskning. Pågatågsstationen, som tillkom 1987, har gynnat tågpendling och ytterligare ökat Höörs attraktivitet som boendeort. Under 90-talet har även regionaltågen Kustpilen och Öresundstågen börjat trafikera Höör, vilket ytterligare förstärkt kommunens goda kommunikationsmöjligheter. Höörs kommun har haft en befolkningsökning på drygt 50% sedan Eftersom utbudet av service och arbetstillfällen inte har ökat nämnvärt, har arbetspendlingen blivit omfattande. stort antal fritidshus som övergår till permanent boende. Höör är med sina drygt invånare är den dominerande tätorten i kommunen. Merparten av både den kommersiella och offentliga servicen finns i Höör. Sätofta-Nyby ligger endast några kilometer från Höör, vid Ringsjön. Detta område har expanderat kraftigt sedan 1980-talet. Läget nära Ringsjön och tätorten har attraherat många att bosätta sig där. Övriga tätorter är Tjörnarp med ca 750 invånare, Norra Rörum och Snogeröd med vardera ca 200 invånare. För dessa orter förväntas ingen större förändring ske vad gäller befolkningsutvecklingen. För Tjörnarps del kan ett tågstopp medföra att intresset av att flytta dit ökar. Höör är en blomstrande småföretagarkommun. Näringslivet i kommunen är småskaligt och består av ca 500 aktiva företag. Det småskaliga näringslivet har gjort att kommunen inte är så sårbar vid lågkonjunktur eller vid företagsnedläggning/flyttning. Andelen verksamma inom vård och omsorg är stor medan andelen inom tillverkning är liten jämfört med andra kommuner. Inom kommunen finns ett stort antal vård- och sjukhem med olika inriktningar. Denna näringen har en lång tradition i kommunen. En nyare näring är turismen som växer och sysselsätter alltfler. Jordoch skogsbruk har länge sysselsatt många inom kommunen, men de stora förändringar som skett inom denna näring har gjort att antalet sysselsatta minskat kraftigt. Fördelningen av arbetstillfällena mellan de olika tätorterna skiftar. I både Norra Rörum och Tjörnarp finns en aktiv företagsamhet inom framförallt tillverkning. I Snogeröd är andelen arbetstillfällen mindre. I Höörs tätort är företagsverksamheten mer mångfacetterad.totalt sett är kommunen inte självförsörjande rörande förvärvstillfällen utan har en nettopendling ut om ca personer. Höör idag Den omväxlande och vackra naturen, det rika kultur- och fritidslivet har gjort Höör till en eftertraktad kommun att bo i. Folkmängden har ökat kraftigt ända sedan kommunen bildades Höörs kommun är en av de kommuner i Skåne som har ökat sin folkmängd, procentuellt sett, mest under de senaste 25 åren. Vid årsskiftet 2001/02 var antalet invånare Prognosen visar på en ökning till drygt invånare år Närheten till hela Skåne, de goda kommunikationsmöjligheterna och den omväxlande naturen gör att många väljer Höör som bostadsort. Under senare år har åldersfördelningen förändrats så att kommunen fått en större andel yngre invånare (0-20 år) än snittet i både länet och riket. Det är den stora inflyttningen av barnfamiljer som förändrat åldersfördelningen. Inflyttningen har också medfört ett utbyggnadsbehov av ny skola i Sätofta och nytt daghem (Skeppsklockan) i Höörs tätort. Inflyttarna väljer framförallt att flytta in i Höörs tätort eller i dess närområden. Varje år är det ett 13

16 Höörs identitet Höörs kommun kännetecknas sedan en lång tid tillbaka av den vackra naturen, intressanta kulturmiljöer och ett omfattande kulturutbud. Höör har under lång tid varit en rekreationsort för hela Skåne. Det finns ett flertal punkter som ger Höör dess särskilda identitet, känd även utanför kommunens gränser. Denna identitet är en positiv utgångspunkt som bör bevaras och förstärkas i utvecklingen av det framtida Höör, inom ramen för översiktsplanen och andra former av planering. Naturen och sjöarna Ringsjön, Vaxsjön, Dagstorpssjön och Tjörnarpssjön är de största sjöarna med vackra och attraktiva miljöer. Skogslandskapet norr om Ringsjön samt ängs- och hagmarker är till vissa delar av riksintresse för naturvården. Skånes Djurpark Sveriges största djurpark med enbart nordiska djur. Djurparken har ca besökare per år och är ett viktigt turistmål, särskilt för boende i södra Sverige och Själland. Frostavallsområdet Vackert naturområde med populär friluftsanläggning sedan 1930-talet. Hit vallfärdade människor för att åka skidor, vandra m.m. Frostavallen är fortfarande en populär anläggning, både för friluftsliv och numera även som konferensanläggning. Området är även av riksintresse för friluftslivet. Fritidshus Stadsbor började bygga fritidshus redan på 1920-talet. Numera finns det över fritidshus i kommunen. Flera av dem har övergått till att bli permanentbostäder. Bosjökloster Benediktinkloster från 1150-talet. Till klostermiljön hör nunnekyrkogården. Skånedagarna och Jakt- och viltvårdsmässan är välbesökta arrangemang. Kurs- och konferensanläggningar Höör har under de senaste åren blivit alltmer känt för sina fina kurs- och konferensgårdar. Stiftsgården Åkersberg, Frostavallen och Backagården är några av de större anläggningarna. Höörs läge mitt i Skåne är attraktivt vid val av konferensort. Musik- och kulturlivet Musikskolan, kulturföreningen Anders och Höörs jazzklubb är kända långt utanför kommunens gräns. De goda kommunikationerna Järnvägen kom till Höör 1858 och pågatågstrafik finns sedan 1987 och nu trafikerar även regionaltågen Kustpilen och Öresundstågen Höör. De goda kommunikationerna har medverkat till att ge Höör en positiv befolkningsutveckling. Sjukhus och vårdhem Antalet vård- och sjukhem är mycket stort. Orupssanatoriet, som byggdes 1913, var särskilt inriktat på att behandla TBC-sjuka. Sjukhuset fungerar numera som ett rehabcenter. 14