Miljökvalitetsnormer för vatten Nya regler och lokala åtgärdsprogram

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för vatten Nya regler och lokala åtgärdsprogram Albin Ring, förvaltningsjurist Juha Salonsaari, enhetschef vattenmiljöenheten Miljöförvaltningen Stockholms stad Inspirationsdag Miljösamverkan Stockholm

2 Bakgrund Ramdirektivet för vatten Pågående överträdelseärende mot Sverige (2007/2239) Weserdomen Promemorian Vattenmiljö och vattenkraft (M2017/01639/R) 2018 (januari) Motiverat yttrande (2007/2239) 2018 (8 mars) Lagrådsremiss Vattenmiljö och vattenkraft (M2018/00754/R) 2018 (22 mars) Lagrådets yttrande 2018 (12 april) Prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft 2019 (1 januari) Lagändringarna träder i kraft

3 Miljökvalitetsnormer (5 kap. MB) Vad är en miljökvalitetsnorm? MKN tar sikte på det sammanlagda tillståndet i miljön. Anger högsta eller lägsta tillåtna förorenings- eller störningsnivåer eller på annat sätt kvalitetskrav på miljön. Ger inga handlingsregler i sig, tillämpas inom ramen för 2 kap. MB (och annan lagstiftning, ex. PBL). Kommuner och myndigheter är skyldiga att följa MKN 5 kap. 3 MB.

4 MKN för vatten God ekologisk och kemisk status (och potential) enligt art. 4.1 RDV - Ekologiska kvalitetsfaktorer i tre kategorier: biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska Implementerade som MKN genom MB/VFF/beslut av VM i) Ekologisk status = EU-norm (2 kap. 7 1 st. MB) ii) Kemisk status = gränsvärdesnorm (2 kap st. MB) Weserdomen (C-461/13) i) Försämringsförbudet och äventyrandeförbudet ska tillämpas med bindande verkan i enskilda prövningar ii) Försämring = klassförsämring av enskild kvalitetsfaktor / varje försämring i sämsta klassen

5 3.3.1 Ickeförsämringsprincipen enligt weserdomen Makrofyter Fisk Särskilda förorenande ämnen (binär) Hydrologi Sammanvägd ekologisk status 1 Växtplankton Bottenfauna Näringsämnen Konnektivitet Morfologi EK-värde (referens/ nuläge) 0 OK INTE OK INTE OK

6 Regleringen av MKN för vatten och för annat än vatten från och med 1 januari 2019 Försämringsförbudet och äventyrandeförbudet införs i en ny bestämmelse om MKN för vatten i 5 kap. 4 MB. Regeringen bemyndigas meddela undantag från denna bestämmelse (art. 4.7 RDV; regleras i VFF) Undantagen från rimlighetsavvägningen i 2 kap. 7 st. 2-3 avseende gränsvärdesnormer flyttas till en ny 5 kap. 5 MB och förtydligas gälla för miljökvalitetsnormer som avses i 2 första stycket 1 för annat än vatten. Rimlighetsavvägningen kvarstår i 2 kap. 7, men med ett nytt andra stycke som pekar på 5 kap. 4-5.

7 Lagtext - Rimlighetsavvägning 2 kap. 7 Kraven i 2 5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa 5 kap. 4 och 5.

8 Lagtext MKN-för vatten 5 kap. 4 En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.

9 Analys - LÅP och Kompensation trots åtgärder för att minska sådan förorening eller störning från andra verksamheter Ska enligt specialmotiveringen innefatta såväl beslutade som planerade åtgärder Gör det möjligt att ta hänsyn till lokala åtgärdsprogram vid en bedömning av försämringsförbudet och äventyrandeförbudet Gör det sannolikt även möjligt att tillgodoräkna sig kompensationsåtgärder inom ramen för prövningen

10 Lagtext gränsvärdesnormer annat än vatten 5 kap. 5 I fråga om miljökvalitetsnormer som avses i 2 första stycket 1 för annat än vatten ska myndigheter och kommuner vid prövning och tillsyn ställa de krav som behövs för att följa en sådan norm. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 2 första stycket 1 för annat än vatten inte följs, får verksamheten eller åtgärden tillåtas om den 1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område.

11 Problemet för tillsynen 5 kap. 4 ej tillämplig på befintliga verksamheter som bidrar till att normen inte följs. Till skillnad från 5 kap. 5 MB finns ingen uttrycklig hänvisning till tillsynen. Enligt kommentaren ska dock bestämmelsen tillämpas på tillsyn (prop. ss. 194 och 197). 5 kap. 5 ej tillämplig på gränsvärdesnormer avseende vattenmiljön För tillsynen finns knappt något utrymme att ställa krav utöver rimlighetsavvägningen i 2 kap. 7 1 st. Tillsynsmyndigheternas möjlighet att ingripa mot verksamheter som bidrar till att MKN för vatten inte följs blir därmed genom lagändringen snävare än innan. Sannolikt inte en avsiktlig förändring

12 Undantagen i RDV ska utnyttjas fullt ut Möjliga undantag: - Kraftigt modifierat eller konstgjort vatten - Tillfällig försämring (force majeure) (KMV/KV) (art. 4.3 RDV; 4 kap. 3 VFF) (art 4.6 RDV; 4 kap. 12 VFF) - Förlängda tidsfrister - Ny modifiering / ny verksamhet (art. 4.4 RDV; 4 kap. 9 VFF) (art 4.7 RDV; 4 kap. 11 VFF) - Mindre stränga miljömål (art 4.5 RDV; 4 kap. 10 VFF) Ska införas en skyldighet för vattenmyndigheterna att tillämpa de undantag och lägre ställda krav som direktivet medger (VFF?). Införas en skyldighet för MMD m.fl. att hämta in yttrande från VM om normen (eller klassificeringen?) är fel (22 kap. 13 MB). Möjlighet för regeringen att ändra en norm (VFF?).

13 Lagtext MMD ska rådfråga VM 22 kap. 13 I mål som avser en verksamhet eller åtgärd som påverkar vattenmiljön ska mark- och miljödomstolen hämta in ett yttrande från den länsstyrelse som är berörd vattenmyndighet, om 1. utredningen i målet ger anledning att anta att a) något förhållande av betydelse för miljökvalitetsnormgivningen inte överensstämmer med det som lagts till grund för en sådan norm, och b) den bristande överensstämmelsen har betydelse för möjligheten att bestämma rimliga och ändamålsenliga miljövillkor, eller 2. prövningen avser en fråga om att tillåta en verksamhet eller åtgärd med stöd av bestämmelser om undantag från 5 kap. 4. I en begäran om yttrande enligt första stycket 1 ska domstolen redogöra för den bristande överensstämmelsen och de skäl som talar för att ändra miljökvalitetsnormerna så att bristen avhjälps.

14 Analys - skyldigheten att rådfråga VM Gäller enligt hänvisning i 19 kap. 5 7 MB även kommunala prövningsmyndigheter avseende MB-ärenden. Möjlighet att begära yttrande från VM i PBL-ärenden ska utredas. Inbegriper enligt förarbetena (prop. ss. 151 ff. och 211) även klassificeringen; dock inte enligt lagtexten Enligt MÖD (M / ) kan klassningen av ett vatten (på parameternivå) ändras i en enskild prövning oklart hur detta påverkas av förslaget.

15 Statlig kontroll av kommunala beslut om undantag Avser tillämpningen av art. 4.7 RDV (VFF). Sammanfogas med befintlig bestämmelse om kontroll av strandskyddsdispenser 19 kap. 3 a Om en kommun tillåter en verksamhet eller åtgärd enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 eller ger dispens från bestämmelserna i 7 kap. 15, ska kommunen skicka beslutet till länsstyrelsen. Beslut enligt en bestämmelse om undantag som avses i 5 kap. 6 ska skickas till den länsstyrelse som är vattenmyndighet. Ytterligare förutsättningar för Lst prövning i 3 b 3 c.

16 Kopplingen till PBL Ändringarna medför inget behov av följdändring i PBL 5 kap. MB anses kunna tillämpas inom ramen för prövningar enligt PBL. Flera tunga remissinstanser (bl.a. Boverket och SKL) är av annan uppfattning. Regeringen ska tillsätta en utredning om hur frågor om MKN hanteras inom ramen för PBL Regeringen ska utreda frågan om möjligheten att inhämta yttrande från VM om normen förefaller vara fel.

17 Slutsatser Lagändringarna syftar till att förtydliga tillämpningen av MKNvatten i den individuella prövningen i ljuset av Weserdomen. Konsekvenserna av regelverkets skärpning är ännu inte utredda. Det finns en rad oklarheter kring tillsyn m.m. Skyldigheten att tillämpa undantagen kommer att bli avgörande fortfarande oklart hur det ska gå till i praktiken Möjligheten/skyldigheten att remittera VM är en bra ventil (lex Näckån), men synd att den (ännu) inte gäller för PBL Möjligheten att använda LÅPar som underlag vid prövningen av nya/ändrade verksamheter är en stor framgång för Stockholm

18 Handlingsplan och lokala åtgärdsprogram för bättre vatten i Stockholms stad Juha Salonsaari Enhetschef Vattenmiljöenheten Miljöförvaltningen

19 Kommunernas skyldigheter enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram En kommun är skyldig att vidta de åtgärder som föreskrivs enligt ett åtgärdsprogram (5 kap. 8 MB) och är (med)ansvariga för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Kommunerna ska 1. Bedriva generell miljötillsyn 2. Bedriva tillsyn av jordbruk och hästgårdar 3. Bedriva tillsyn av avloppsreningsverk och avloppsledningsnät 4. Bedriva tillsyn av enskilda avlopp 5. Säkerställa dricksvattenskydd 6. Genomföra översikts- och detaljplanering 7. Upprätta och utveckla VA-planer 8. Utveckla dagvattenplaner så att miljökvalitetsnormerna kan följas och statusen inte försämras.

20 Vad betyder bra vatten för en kommun? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer för en levande stad och landsbygd Dricksvatten av god kvalitet Bra badvattenkvalitet Rik biologisk mångfald Klimat Hälsa Turism (exempelvis sportfiske) Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max Observationer Betalningsvilja inkl. protestsvar (som antas ha 0 kr i betalningsvilja) Betalningsvilja exkl. protestsvar 57, , ,16 27,50 97,

21 Statusklassificering Ekologisk status Naturliga vatten Kemisk status Ekologisk potential Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten Hög ekologisk potential Uppnår god Uppnår ej god Undantag: Tidsfrist (2021 eller 2027) Mindre stränga krav Nya samhällsviktiga verksamheter Tillfällig försämring God ekologisk potential Måttlig ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Dålig ekologisk potential Skäl till undantag: Tekniskt omöjligt Orimliga kostnader Naturliga förhållanden

22 Stockholms sjöar och vattendrag Huvudsakliga miljöproblem: Övergödning, miljögifter och förändrade livsmiljöer på grund av fysisk påverkan. Källor: Förorenat dagvatten. Orenat avloppsvatten via bräddningar och felkopplingar. Förorenad mark och sediment på grund form av tidigare utsläpp. Exploatering av naturliga strandmiljöer.

23 Lokala åtgärdsprogram per avrinningsområde visar var, när och hur vi får mest pang för pengarna Klassificering av status, bedömning av påverkan och åtgärder Förvaltningsplan inklusive åtgärdsprogram med bilagor Handlingsplan för god vattenstatus Lokala åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå

24 Från Lokalt åtgärdsprogram till fysisk åtgärd OBS! Ansvarsfördelning investering Förslag till lokalt åtgärdsprogram (MF och SVOA) Beslut Styrgrupp för god vattenstatus (SVOA, MF, TK, Explk, SBK, Fsk, Idf och Sdf) Gemensamma tjänsteutlåtanden (SVOA, MF, TK, Explk, SBK, Fsk, Idf och Sdf) Inriktningsbeslut om LÅP samt medel för att genomföra åtgärder som inte ska bekostas av exempelvis VAkollektivet (KS) OBS! Ansvarsfördelning drift Drift (TK, Sdf, Idf, Fsk och SVOA) Projektering och genomförande (Explk, TK, Sdf, Idf, Fsk och SVOA) Utredning och förstudie (Explk, TK, Sdf, Idf, Fsk och SVOA) Uppdrag till genomförandeorganisationer inom staden (KS) Resurser för drift av åtgärder Resurser för att projektera och genomföra åtgärder Resurser för att utreda och genomföra förstudier

25 Exempel på lokalt åtgärdsprogram Långsjön

26 Åtgärder för bättre status kräver en helhetssyn Tillförsel från avrinningsområdet Rening Långsjön Näringsämnen och föroreningar Sediment Punktkällor Fällning Förflyttningar mellan vatten och sediment Åtgärder punktkällor Hydromorfologisk påverkan Åtgärder för att förbättra de fysiska livsmiljöerna

27 Lite åtgärdshistorik för Långsjön 1925 reglerades utloppet efter en tidigare raserad damm. 1962, behandlades blomning av blå grönalger med kopparsulfat 1968 och 1970 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid sugmuddrades den nordvästra delen av sjön 1995 bildades Gömmarens naturreservat i Huddinge kommun provades olika metoder för syrsättning av vattnet under den islagda perioden talet duplicerades områden inom Stockholms del av tillrinningsområdet gjordes undersökningar av bräddavlopp, spårning av läckor och felkopplingar tillfördes syrgas vintertid vid Långsjö Torg för att förebygga fiskdöd 2006 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid.

28 Ekologisk status avseende biologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Totalfosfor Ur VISS Måttlig ekologisk status Klorofyll: Måttlig Näringsämnen (fosfor): Måttlig Ljusförhållanden (siktdjup): Otillfredsställande Fisk (2018): Måttlig Makrofyter (2014): Hög Stadens egna undersökningar Bottenfauna (2013): God Siktdjup Klorofyll Streckad linje visar när fällning av fosfor i sediment genomfördes (2006)

29 Ekologisk status avseende hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (dvs fysiska livsmiljöer) Konnektivitet (vandringsbarhet) till närområde och svämplan 40 % bristande konnektivitet = Otillfredsställande status Närområdet runt sjön 71 % anlagda/aktivt brukade ytor = Otillfredsställande status Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Ca 40 %anlagda/aktivt brukade ytor = Otillfredsställande status

30 Orsak till övergödningsproblem och miljögifter Teckenförklaring Markanvändning Gles stadsbebyggelse - Bostadsområden Gles stadsbebyggelse - Småhusområden Grusmark Gräsmark, intensiva skötselmetoder Gräsmark, moderata skötselmetoder Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Skog och buskmark Tät stadsbebyggelse Vägar med hög trafikintensitet Fosfor Dagvatten från bebyggelse och trafik Gödsling på villatomter och parkmark Internbelastning Antracen Dagvatten från bebyggelse, trafik, gummidäck PFOS Dagvatten Atmosfäriskt nedfall Kvicksilver Få lokala källor. PBDE Få lokala källor.

31 Förslag på åtgärder i tillrinningsområdet för att minska belastningen av fosfor och miljögifter Sammanlagt ca 30 åtgärdsförslag i avrinningsområdet Välja åtgärd utifrån lokala förhållanden, dvs bland annat; Möjliga ytor utifrån markåtkomst Ledningsnät och kabeldragningar Geologi och höjdförhållanden Hänsyn taget till seriekoppling av åtgärder Prioriterat med lokalt omhändertagande där det är möjligt.

32 Ett exempel åtgärd 17 A Våtmark Delavrinningsområde 17 består till stor del av kuperad tomtmark. För att rena dagvattnet från avrinningsområdet föreslås en våtmark som placeras på grönytan nära Långsjön, se Figur 48. En våtmarksyta på ca 320 m 2 rekommenderas. Platsen där våtmarken föreslås ligger inom Älvsjöskogens naturreservat vilket medför att det måste ske en tillståndsansökan. Total investeringskostnad för anläggningen är ca kr och årlig driftkostnad uppskattas till ca kr. Avskild mängd per ämne (kg/år, g/år) redovisas i Tabell 32.

33 Åtgärder för Hydromorfologi Konnektivitet (vandringsbarhet); Fiskpassage vid dämmet och återställning av kulverterade sträckningar mellan Långsjön och Mälaren. Mycket dyr åtgärd i förhållande till resultatet Morfologi (fysiska livsmiljöer); Återställande av bebyggda/anlagda områden Bedöms inte ekonomiskt försvarbart. Tänka utanför boxen hur kan vi förbättra de fysiska livsmiljöerna så långt det är möjligt samtidigt som vi bygger stad? Informationskampanjer och lokala aktiviteter för att stimulera till lokala åtgärder för växt- och djurliv. Utläggning av risvasar och död ved. Återetablering av strandnära våtmarker. Flytande våtmarker och lekplattformar.

34 Åtgärdsprioritering Viktigt att inte enbart se till kostnadseffektivitet, exempelvis mängd reducerat fosfor per kr, utan väga in synergieffekter som exempelvis; Lågt hängande frukter. Åtgärder som allmänheten kan se och ta del av. Samverkansmöjligheter med andra projekt och strategier. Klimat, gröna åtgärder, rekreation, gestaltning och hälsa. Praktisk genomförbarhet utifrån ansvar för investering och drift blir många gånger av görande. Det är dock klurigt att göra en sammanvägning som tar lagom hänsyn till alla variabler. Bildkälla: Unesco

35 Vatteninformation på Miljöbarometern I webbverktyget Miljöbarometern presenteras mål, indikatorer, miljötillstånd och genomförda åtgärder.

36 Tack! Frågor? Juha Salonsaari Telefon: