Kunskapsstyrning Regionmöte för laboratoriemedicin Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Transkript

1 Kunskapsstyrning Regionmöte för laboratoriemedicin Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Stefan Jansson ledamot i kunskapsstyrningsgruppen inom Samverkansnämnden Uppsala-Örebro

2 Samverkansnämndens organisation

3 Kunskapsstyrningsgruppens uppdrag Uppsala-Örebro sjukvårdsregion behöver anpassa sin kunskapsstyrningsorganisation till den nationella programområdesoch samverkansstrukturen i syfte att få styrka genom hela systemet. Kunskapsstyrningsgruppen (KSG) fått i uppdrag att driva arbetet inom sjukvårdsregionen.

4 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

5 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

6 Med sikte mot ett nationellt gemensamt Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sikte på ett nationellt gemensamt system i samarbete med kommunerna Samverkan med bland andra stat, patient- och professionsföreningar

7 Regeringen bedömer att de processer som nu pågår på landstingsnivå för att säkerställa en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet har potential att i grunden påverka svensk hälso- och sjukvård i en positiv riktning Regeringens budgetpropositionen för 2017 om God kvalitet i hälso- och sjukvård

8 Kunskapsstyrning ur hälso- och sjukvårdens perspektiv Kunskapsstyrning är styrning och ledning av hälso- och sjukvård baserat på evidens, kvalitet och resultat. Kunskapsstyrning omfattar kunskapsstöd samt uppföljning och analys som stöd för evidensbaserad verksamhetsutveckling, ledarskap och öppna prioriteringar. Det förutsätter tillit, professionell delaktighet, samskapande patienter samt en ändamålsenlig infrastruktur. Information om hälso- och sjukvårdens innehåll, kvalitet och resultat är central. Framgången räknas i liv och jämlik hälsa. Beskrivningen är utarbetad av Nationell samverkan för kunskapsstyrning regiongrupp (NSK-R)

9 Historiken systemet tillvaratar tidigare arbete och erfarenheter Etablering av och arbete i Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan är en förbild Programråd finns sedan tidigare för att öka användandet av bästa tillgängliga kunskap Utvärdering av programrådens arbete och effekter visade att det behövdes en fastare struktur för att få fullt genomslag och bidra till en jämlik vård Diskussionerna började redan 2014 om behovet av en ny struktur, som beslutades under 2017 och träder i kraft med början 2018 Vissa programråd övergår till att bli nationella arbetsgrupper Ett mer preciserat och stärkt uppdrag till programområdena jämfört med programråden Socialstyrelsens uppdrag inom kunskapsstyrning Främst fokus på att ta fram riktlinjer för vad som är bästa tillgängliga kunskap, samt följa upp och utvärdera hälso- och sjukvård. Inte stöd för hur kunskapen ska implementeras i vården.

10

11 Vad är kunskapsstyrning? Att utveckla, sprida och använda bästa kunskap Målet bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte Detta ingår: kunskapsstöd Stöd till uppföljning och analys Stöd till verksamhetsutveckling Stöd till ledarskapet Bidrar till att utveckla ett lärande system Källa: Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (Sofia Wallström, 2017)

12 Så att bästa möjliga kunskap är tillgänglig och enkel att använda

13 Målområden God vård Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Jämlik Tillgänglig Effektiv God vård, enligt Socialstyrelsen

14 Inte göra mera bara mera tillsammans! Många olika kunskapsstöd Kunskapsstöd Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys Stöd för utveckling Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för utveckling

15 Värdet skapas i mötet med patienten

16 Målbild kunskapsstyrning i praktiken Vi använder den bästa tillgängliga kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras både på individnivå och på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiera och prioritera förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat Patienten som medskapare.

17 Samspel för kunskapsstyrning Patienten Mikro vårdteam Vårdteam, patienter och stödsystem, verksamhetschefer Meso landsting/region Hälso- och sjukvårdsledning, sjukvårdsregion, samverkan kommun Makro nationell nivå Huvudmän i samverkan, SKL, stat Utgå ifrån patienternas behov Utgå från bästa tillgängliga kunskap Analysera patientrelaterade resultat Jobba med ständiga förbättringar och innovation Efterfråga stöd vid behov Sprida goda erfarenheter vidare Säkra verksamhetens tillgång till patientrelaterade resultat Kvalitetsdialog utifrån patientrelaterade resultat Lättillgängliga kunskapsstöd och stöd för implementering Struktur och stöd för förbättringsarbete och innovation Stöd till verksamheternas ledningar att leda för bättre patientresultat Stöd för samverkan och erfarenhetsutbyte Gemensam infrastruktur för kliniskt kunskapsstöd Samverkan i arbetet med indikatorer, uppföljning, jämförelser och analys Samverka kring gemensamma utvecklingsområden Stöd för samverkan och erfarenhetsutbyte

18 Historiken systemet tillvaratar tidigare arbete och erfarenheter Etablering av och arbete i Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan är en förbild Programråd finns sedan tidigare för att öka användandet av bästa tillgängliga kunskap och vissa programråd övergår till att bli nationella arbetsgrupper Utvärdering av programrådens arbete och effekter visade att det behövdes en fastare struktur för att få fullt genomslag och bidra till en jämlik vård Diskussionerna började redan 2014 om behovet av en ny struktur, som beslutades under 2017 och träder i kraft med början 2018 Ett mer preciserat och stärkt uppdrag till programområdena jämfört med programråden Socialstyrelsens uppdrag inom kunskapsstyrning Främst fokus på att ta fram riktlinjer för vad som är bästa tillgängliga kunskap, samt följa upp och utvärdera hälsooch sjukvård. Inte stöd för hur kunskapen ska implementeras i vården.

19 Landstings och regioners beslut i korthet Beslut att: Arbeta utifrån den gemensamma visionen Samarbeta inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning Anpassa sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen Långsiktigt säkra en regional och lokal kunskapsorganisation Avsätta resurser regionalt värdskap för programområden, ordförandeskap, processledare samt experter i NPO, NAG och NSG

20 Ett sammanhållet system NPO Samverkansgrupper NPO NAG NAG NAG Samverkansgrupper RPO RAG? RAG? RAG? Lokala experter/ grupper Lokala strukturer LPO t.ex. Lokala grupperingar Lokala grupperingar Lokala grupperingar

21 Nationella programområden (NPO) uppdrag Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys. Åtgärder/förslag/prioritera En grupp per programområde med Utser nationella arbetsgrupper (NAG) representation från samtliga Omvärldsbevakning sjukvårdsregioner (dvs. 6 ledamöter) Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer SVF Stödresurser: processledare från Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO Kvalitetsregister värdregion, metodstöd, statistik- och Ordnat införande/ordnad utfasning analysstöd, annat Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev. statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat, t.ex. e-hälsa, kompetensutveckling

22 Sammansättning NPO och nationella arbetsgrupper (NAG) NPO NAG NAG NAG Sammansättning NPO 6 regionala ledamöter och en processledare Representanter från respektive sjukvårdsregion Bred professionell kompetens inom fältet och med ett regionalt mandat Sammansättning NAG Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant: kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion vid SKL Representation från samtliga regioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas Multiprofessionell sammansättning samt representativitet från primärvård och sjukhus

23 Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO Varje sjukvårdsregion är värd för ett antal NPO Värdskapet innebär att förse NPO med processledare, kompetens och utvecklingskraft. Värdskapet är i de flesta fall kopplat till ordförandeposten i respektive NPO Värd för NPO för cancersjukdomar respektive psykisk hälsa är SKL, så länge statliga medel finns

24 Akut vård Cancersjukdomar (RCC) Barn och ungdomars hälsa Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung- och allergisjukdomar Nervsystemets sjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Psykisk hälsa Rehabilitering och habilitering Reumatiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc. Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd, Uppföljning och analys, Läkemedel/medicinteknik, Kvalitetsregister Forskning/Life Science, Patientsäkerhet, Tillfälliga satsningar

25 Sjukvårdsregion Norra Uppsala/Örebro Stockholm/Gotland Sydöstra Västra Värdskap och ordföranden Endokrina sjukdomar Ordf: Håkan Fureman Akut vård Ordf: Lisa Kurland Sällsynta sjukdomar Ordf: Anna Wedell Barn och ungdomars hälsa Ordf: Simon Rundqvist Rörelseorganens sjukdomar Ordf: Maziar Mohaddes Hjärt- och kärlsjukdomar Ordf: Bertil Lindahl Hud- och könssjukdomar Ordf: Lena Lundeberg NPO och ordförande Levnadsvanor Ordf: Vakant Öron-, näsa-, halssjukdomar Ordf: Göran Laurell Infektionssjukdomar Ordf: Olle Reichard Kvinnosjukdomar och förlossning Ordf: Masoumeh Rezapour Isfahani Lung- och allergisjukdomar Ordf: Anders Ullman Ögonsjukdomar Ordf: Anne Odergren Mag- och tarmsjukdomar Ordf: Hans Törnblom Cancer Äldres hälsa Medicinsk teknik Rehab/Hab/F -medicin Psykisk hälsa Södra Nervsystemets sjukdomar Ordf: Jesper Petersson Njur- och urinvägssjukdomar Ordf: Anders Christensson Tandvård Ordf: Gunnel Håkansson PV-rådet

26 Namn Sjukvårdsregion Yrke/arbetsplats Inga Zelvyte David Gisselsson Katrine Riklund Joachim Lundahl Jonas Cederberg Carl Backman Nationellt programområde medicinsk diagnostik Sydöstra Södra Norra Stockholm Gotland Uppsala Örebro Västra Överläkare, specialistläkare klinisk kemi. Medicinsk chef, Kemilaboratoriet Jönköping Professor/överläkare klinisk patologi, Lunds universitet Professor/överläkare radiologi/nukleärmedicin vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet Överläkare stf. Funktionschef Karolinska Universitetslaboratoriet Överläkare i medicinsk radiologi, disputerad i cellbiologi. Verksamhetschef Röntgenkliniken i Västmanland. Överläkare radiologi. Bitr verksamhetschef Diagnostik och Service, Kungälvs sjukhus

27 Regionala programområden (RPO) uppdrag Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning Initiera frågor för nationell samverkan Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap Integrera och skapa förutsättningar för de nationella kvalitetsregistren som en del av kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården Samverkan med regional registercentrumorganisation Specifika regionala uppdrag

28 Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Uppdrag varierar beroende på område T.ex. Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsbevakning Annat Sjukvårdsregionala representanter Stöd från nationell stödfunktion vid SKL Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen, t.ex. för tillfälliga satsningar

29 Nationella samverkansgrupper (NSG) Uppdrag Leda och samordna landsting och regioners nationellt gemensamma arbete i aktuellt område Samarbeta med, och stödja, de nationella programområdena och övriga samverkansgrupper i modellen utifrån aktuellt perspektiv. Bidra till att strukturer för förankrings- och behovsinventering finns sjukvårdsregionalt och lokalt Hitta former för samverkan med myndigheter som har uppdrag kopplade till aktuellt område Möjlighet att utse nationella arbetsgrupper Utgår från områden där det i dagsläget finns nationellt gemensamma strukturer och/eller arbeten Bemannas med experter och företrädare från respektive sjukvårdsregion samt från SKL Ordförande nomineras av gruppen och fastställs av styrgruppen (inget regionalt värdskap)

30 NSG Metoder för kunskapsstöd Huvudsakligt uppdrag Fokus på metod. Ska bidra till att arbetssätt och leveranser inom strukturen är enhetliga och kvalitetssäkrade. Bör utgöra remissinstans för större kunskapsprodukter såsom exempelvis gapanalyser, vårdprogram eller riktlinjer, som programområdena utarbetat. Profil ledamöter Representanterna för huvudmännen bör ha en funktion eller ansvarig roll för beredningsoch beslutsprocesser, implementering och prioriteringsarbete inom det egna landstinget eller regionen. Om representanter för myndigheterna blir aktuellt bör de representera väsentliga metod- eller ämnesområden, såsom HTA-produktion, riktlinjeproduktion och hälsoekonomi.

31 NSG Uppföljning och analys Huvudsakligt uppdrag Gruppen ska ha ett operativt fokus, med ett styrnings- och utvecklingsansvar för landsting och regioners nationellt gemensamma arbete inom uppföljning och analysområdet. Fokus på: Uppföljningsstöd både till huvudmän och nationella programområden Förvaltning och utveckling av olika vårddatainsamlingar Presentation av kvalitetsindikatorer och annan uppföljningsdata Rapportering och analys av hälso- och sjukvårdens utveckling och kvalitet Erfarenhetsutbyte mellan landsting Profil ledamöter Bör ha sakkunskap och ansvarig roll för uppföljning i det egna landstinget eller regionen. Gruppens kompetens ska spegla bredden i uppdraget och avse både hälso- och sjukvårdskvalitet och resursanvändning/kostnader.

32 NSG Läkemedel och medicinteknik Huvudsakligt uppdrag Samverkansgrupp läkemedel/medicinteknik utgörs av, den sedan tidigare etablerade, styrgruppen för landstingens samverkansmodell för läkemedel (SSL). Samverkansgruppen leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom området landstingens samverkansmodell för läkemedel, samt att medicinteknik kopplas till uppdraget (utvecklingsarbete utifrån tidigare förstudie). Profil ledamöter Bör vara ledande tjänstemän inom landsting/regioner med förståelse för horisontella prioriteringar och läkemedels- och medicinteknikfrågor.

33 NSG Kvalitetsregister Huvudsakligt uppdrag Samordna samtliga RCO Tillsätta oberoende expertgrupper för: utarbetande av utvecklade bedömningskriterier principer för ekonomisk fördelning uppföljningssystem av NKR och RCO Följa upp registrens följsamhet till uppsatta mål och genomförda aktiviteter samt hur ekonomiska medel används Ta fram underlag inför ledningsfunktionen för Nationella kvalitetsregisters beslut om ekonomiskt stöd för utveckling, drift och förvaltning av respektive NKR och RCO Stödja programområdenas uppdrag att samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister i deras respektive fält Utse expertgrupper som stöd för arbetet Omvärldsbevaka samt skapa och säkra lärandeytor i kvalitetsregisterområdet Profil ledamöter (sammansättning) Tre från RCO som företräder huvudmännen två företrädare från staten tre representanter från NKR samt en kvalitetsregistersamordnare tillsatt av ledningsfunktionen för nationella kvalitetsregister Ordförande är kvalitetsregistersamordnaren.

34 NSG Patientsäkerhet Huvudsakligt uppdrag Samverkansgruppen leder och samordnar landsting och regioners nationellt gemensamma arbetet inom området. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; Sammanställa lägesrapporter och genomföra analyser av patientsäkerhetsläget och utvecklingen över tid Stödja ledning och styrning för patientsäkerhet genom t ex nationellt ramverk för patientsäkerhet Stödja utveckling, drift och förvaltning av ett antal evidensbaserade åtgärdspaket som rör patientsäkerhet Tillsammans med samverkansgruppen för uppföljning och analys stödja utveckling, drift och förvaltning av uppföljningssystem kopplat till patientsäkerhet. Profil ledamöter Bör ha bred förankring och sakkunskap om alla delar inom patientsäkerhetsområdet. Aktuella personer bör vara ansvariga eller ha en övergripande roll för patientsäkerhetsarbetet i det egna landstinget/regionen, och vara kopplade till den högsta ledningen via linjen.

35 NSG Forskning och Life science Uppdragsbeskrivning och profil på ledamöter diskuteras. Ingen nomineringsprocess har genomförts än.

36 Primärvårdsrådets uppdrag i den nya strukturen Primärvårdsrådets huvudsakliga uppdrag är att bidra till ökad kunskap och dialog såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Hålla ihop primärvårdsrepresentanter i programområden och arbetsgrupper Utgöra stöd och referens inom kunskapsstyrningsorganisationen till pågående och kommande aktiviteter som rör primärvård och omställningen till nära vård Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i praxis inom området

37 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Vision bästa möjliga tillgängliga kunskap vid varje patientmöte Syfte ett samordnat kliniskt kunskapsstöd som stärker förutsättningarna för en god och jämlik hälso-och sjukvård ett praktiskt, tillgängligt, uppdaterat kunskapsstöd för den kliniska vardagen Mål skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård Målgrupp professionen Förstudie Syftet är att se vad som behöver utvecklas vidare för att infrastrukturen, processerna och organisationen ska kunna utgöra ett stöd för hela systemet för kunskapsstyrning. Nationellt kliniskt kunskapsstöd har initialt haft fokus på primärvård och barnsjukvård.

38 NPO psykisk hälsa Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg inom psykisk hälsa Nationell satsning med regionala resurscentra Omfattar kunskap för både kommun och landsting Sammanställer aktuell kunskap på nationell nivå Sprider kunskap, samlar erfarenheter och följer upp på regional och lokal nivå Stöder utbyte av kunskap mellan olika aktörer, både de verksamheter som ger insatser och de som använder insatserna. Möjliggör samordning av utbildning och metodstöd liksom stöd för uppföljning

39 Kommunernas medverkan 3 nätverk: socialchefer; Regional Stöd och Samverkan samt Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-S Har en plats i styrgruppen för hela systemet men har inte deltagit ännu Intresserade av Äldres hälsa, Psykisk hälsa samt Barn och Ungdomars hälsa I övrigt mest intresserade av lokal medverkan

40 Professionsföreningar och patientorganisationer Professionsföreningar I dialog överenskommet att på ledningsnivå ses några gånger per år Utser kontaktpersoner till respektive NPO Avstämning av ledamöter i Nationella arbetsgrupper Fysioterapeuterna och Arbetsterapeuterna kommer sammankalla ledamöter från Nationella arbetsgrupper med rehabiliterings-/habiliteringskompetensen 1-2 ggr per år Vårdförbundet kommer sammankalla ledamöter från Nationella arbetsgrupper med omvårdnadskompetens 1-2 ggr per år Patientorganisationer En övergripande referensgrupp inrättas Dialog om patientrepresentation i Nationella arbetsgrupper pågår

41 Nomineringsprocesser NPO, NAG och NSG NPO och NAG NSG NPO nominering har skett via Nationella Nominering har skett/sker via SKS samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK-Regiongrupp). Fastställdes av Mandatperioder: 2 år inledningsvis, Styrgruppen för kunskapsstyrning i med möjlighet till förlängning i 2 år samverkan (SKS). NAG Ledamöter i nationella arbetsgrupper nomineras av aktuellt NPO. NPO:ers processledare säkrar att rutinen följs. Regional representant utses av respektive sjukvårdsregion. Övriga ledamöter fastställs av NPO.

42 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Uppdrag Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen Vara ett stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i kunskapsstyrningsfrågor på tjänstemannanivå Godkänna verksamhetsplaner, fördela gemensamma medel, viss prioritering Består av Två representanter från landstings- och regiondirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket En representant från SKL Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Ledamöter samt ordförande utses av landstingsoch regiondirektörsföreningen.

43 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

44 Fokus för lokalt arbete Förbättringskunskap kunskap om system och systemförståelse metoder att mäta resultat och att analysera och förstå variation för att till exempel se om en process är stabil förändringspsykologi ledarskap och lärandestyrt förändringsarbete Patientens väg i vården Patientmedverkan

45 Om alla har patienten i centrum blir det väldigt många centra för patienten. Vi kan istället anta patientens perspektiv

46 Lokalt: Samverkan vs linjeansvar vs beslut Nationell nivå Sjukvårdsregional nivå 12 kommuner 25% Samverkan En hälso- och sjukvårdsförvaltning 75% En patientprocess

47 Förutsättningar för etablering av den lokala strukturen Att den lokala nivån speglar både den nationella strukturen och arbetssättet och att kopplingar mellan lokal sjukvårdsregional samt nationell nivå säkerställs Att patientens väg i vården är vägledande vilket kräver ett processbaserat arbetssätt Existerande arbete och grupperingars kompetens ska tillvaratas Etableringsarbetet innebär att arbete behöver ske i olika konstellationer internt i kommunernas samverkan internt inom hälso- och sjukvården samverkan mellan kommunerna och hälso- och sjukvården

48 Tonvikten i det lokala arbetet ska ligga på förbättringsarbete och implementering utifrån gapanalyser samt analys och uppföljning av resultat En god och jämlik vård kräver att implementering och förbättringsarbete sker inom hela förvaltningen och inom varje kommun Det är i första linjen som verkställighet sker vilket innebär att arbetsgrupperna ska bemannas av professionen

49 Aktiviteter Information & dialog Rutiner Nomineringar Utbildning förbättringskunskap chefer Processledarutbildning verksamhetsutvecklare

50 Forskning menar att hälso- och sjukvården inte kommer att nå sin fulla potential om inte förändringsarbete blir en integrerad del av allas arbete varje dag och i alla delar av systemet Man behöver också vara uppmärksam på om förändringarna verkligen innebär förbättringar

51 Förbättringsarbete i vården är viktigt Medan hälso- och sjukvårdens personal genom sina utbildningar får med sig gedigen professionell kunskap är användningen och tillämpningen av förbättrings- och analyskunskap mer begränsad Det krävs en kombination av professionell kunskap och förbättringskunskap för att förbättringar ska ske i hälso- och sjukvården.

52 Förutsättningar för förbättringsarbete Att ta till sig och förbättra verksamheten utifrån nya forskningsrön Nyttja kunskap som skapas i det dagliga arbetet En kultur som uppmuntrar till lärande, innovation och utveckling Att verksamheten har tillgång till sina egna data för uppföljning

53 Om implementering enligt Socialstyrelsen Fem vanliga missförstånd om förändringsarbete Effektiva metoder sprider sig själva Information räcker för att åstadkomma förändring Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Det räcker att man tror på det man gör för att det ska bli bra.

54 Ett praktiskt exempel från diabetesvården Diabetesråd nationellt, sjukvårdsregionalt och lokalt Generaliserbart till andra sjukdomsgrupper för ett bättre patientutfall Motsvarar vad vi dag med den nya kunskapsstyrningsmodellen vill åstadkomma

55 Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Multiprofessionellt, ordf, processledare, en representant från varje sjukvårdsregion, en MAS och en patientföreträdare Alla är kliniskt aktiva

56 Exempel på insatser av nationella programrådet för diabetes En nationell behandlingsstrategi för patienter med HbA1c över 70 mmol/mol (Typ 1-diabetes vuxna, typ 1-diabetes barn, typ 2-diabetes) Ett nationellt vårdprogram för äldre med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård (finns även web-baserat) Ett nationellt grupputbildningsmaterial Benchmarkingstudie Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvård i primärvård

57 Andra förbättringsprojekt Kulturanpassat utbildningsmaterial; Vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning vid typ 1-diabetes; Upphandlingsstöd för insulinpump, CGM och annan sensorbaserad glukosmätning; Vårdprogram för fotvård vid diabetes.

58 Framgångsfaktorer i diabetesvården En jämförande studie av diabetesvård i primärvård

59 Framgångsfaktorer i diabetesvården

60

61 Sjukvårdsregionalt diabetesråd Två möten/år, startade representanter fr varje landsting/region, läkare-diabetessköterska och en sekreterare. Alla är kliniskt aktiva. Övergripande mål är att minska ojämlikheter för patienter med diabetes i sjukvårdsregionen

62 Fyra möten/år, startade 2014 Lokalt diabetesråd Multiprofessionellt med representanter för primärvård, barn- och vuxenvård på sjukhus, dietist, fotvårdsterapeut patientföreträdare processtöd och en sekreterare. Alla är kliniskt aktiva. Nästa år finns förhoppningsvis även en kommunrepresentant med. Här görs det stora arbetet med bl a implementering av kunskap. Avsevärda förbättringar på viktiga patientutfall har skett p g a ett systematiskt arbete på bred front. Programrådets arbetssätt fortsätter nu som arbetsgrupp inom programområdet för endokrina sjukdomar

63 Tillit (enligt NE): Övertygelse om (någons) trovärdighet eller goda avsikter i förhållande till personen i fråga Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk. 2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen. 3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar. 4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt sina kärnuppgifter. 5. Administrationen som stöd - inte styrande. 6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn att hjälpa att göra rätt. 7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen. 8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga. 9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap. 10. Bygg rännor över stuprören belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget). 11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för yttre tjänst. 12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation. 13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer.

64