kunskapsbaserad, jämlik och

Transkript

1 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

2 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

3 Med sikte mot ett nationellt gemensamt Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sikte på ett nationellt gemensamt system i samarbete med kommunerna Samverkan med bland andra stat, patient- och professionsföreningar

4 Vad är kunskapsstyrning? Att utveckla, sprida och använda bästa kunskap Målet bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte Detta ingår: Kunskapsstöd stöd till uppföljning och analys stöd till verksamhetsutveckling stöd till ledarskapet Bidrar till att utveckla ett lärande system Källa: Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (Sofia Wallström, 2017)

5 Målområden God vård Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Jämlik Tillgänglig Effektiv God vård, enligt Socialstyrelsen

6 Sammanhållet ett lärande system Kunskapsstöd Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för utveckling

7 Inte göra mera bara mera tillsammans! Många olika kunskapsstöd Kunskapsstöd Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys Stöd för utveckling Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för utveckling

8 Värdet skapas i mötet med patienten

9 Målbild kunskapsstyrning i praktiken Vi använder den bästa tillgängliga kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras både på individnivå och på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiera och prioritera förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat Patienten som medskapare.

10 Samspel för kunskapsstyrning Patienten Mikrosystem vårdteam Vårdteam, patienter och stödsystem, verksamhetschefer Mesonivå landsting/region Hälso- och sjukvårdsledning, sjukvårdsregion, samverkan kommun Makro nationell nivå Huvudmän i samverkan, SKL, stat

11 Samspel för kunskapsstyrning Patienten Mikro vårdteam Vårdteam, patienter och stödsystem, verksamhetschefer Meso landsting/region Hälso- och sjukvårdsledning, sjukvårdsregion, samverkan kommun Makro nationell nivå Huvudmän i samverkan, SKL, stat Utgå ifrån patienternas behov Utgå från bästa tillgängliga kunskap Analysera patientrelaterade resultat Jobba med ständiga förbättringar och innovation Efterfråga stöd vid behov Sprida goda erfarenheter vidare Säkra verksamhetens tillgång till patientrelaterade resultat Kvalitetsdialog utifrån patientrelaterade resultat Lättillgängliga kunskapsstöd och stöd för implementering Struktur och stöd för förbättringsarbete och innovation Stöd till verksamheternas ledningar att leda för bättre patientresultat Stöd för samverkan och erfarenhetsutbyte Gemensam infrastruktur för kliniskt kunskapsstöd Samverkan i arbetet med indikatorer, uppföljning, jämförelser och analys Samverka kring gemensamma utvecklingsområden Stöd för samverkan och erfarenhetsutbyte

12 Historiken systemet tillvaratar tidigare arbete och erfarenheter Etablering av och arbete i Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan är en förbild Programråd finns sedan tidigare för att öka användandet av bästa tillgängliga kunskap Utvärdering av programrådens arbete och effekter visade att det behövdes en fastare struktur för att få fullt genomslag och bidra till en jämlik vård Diskussionerna började redan 2014 om behovet av en ny struktur, som beslutades under 2017 och träder i kraft med början 2018 Vissa programråd övergår till att bli nationella arbetsgrupper Ett mer preciserat och stärkt uppdrag till programområdena jämfört med programråden Socialstyrelsens uppdrag inom kunskapsstyrning Främst fokus på att ta fram riktlinjer för vad som är bästa tillgängliga kunskap, samt följa upp och utvärdera hälso- och sjukvård. Inte stöd för hur kunskapen ska implementeras i vården.

13 Viktiga händelser i systemet 2016/2017 Juni 2016 Interimistiska styrgruppen får sitt uppdrag Höst/vår 2016/2017 Förslag till struktur för systemet processas fram Maj 2017 SKL:s styrelse beslutar om rekommendation till landsting och regioner Hösten 2017 Lokala politiska beslut i resp. landsting och region Hösten 2017 Påbörjad nomineringsprocess och arbete i ett antal NPO:er och NSG:er 2018 Januari 2018 Ordinarie styrgrupp Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) har sitt första sammanträde Februari 2018 Beslut om fördelning av sjukvårdsregionala värdskap för NPO:er, fastställande av nominerade ledamöter Mars 2018 kick-off Fortsatt uppstart och etablering under 2018

14 Landstings och regioners beslut i korthet Beslut att: Arbeta utifrån den gemensamma visionen Samarbeta inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning Anpassa sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen Långsiktigt säkra en regional och lokal kunskapsorganisation Avsätta resurser regionalt värdskap för programområden, ordförandeskap, processledare samt experter i NPO, NAG och NSG

15 Så att bästa möjliga kunskap är tillgänglig och enkel att använda

16 Akut vård Infektionssjukdomar Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Nervsystemets sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nationella Programområden (NPO) (Regionalt värdskap) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, rehabilitering, omvårdnad etc. Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

17 Regionala programområden (RPO) uppdrag Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning Initiera frågor för nationell samverkan Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap Integrera och skapa förutsättningar för de nationella kvalitetsregistren som en del av kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården Samverkan med regional registercentrumorganisation Specifika regionala uppdrag

18 Nationella programområden (NPO) uppdrag Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys. Åtgärder/förslag/prioritera Utser nationella arbetsgrupper (NAG) Omvärldsbevakning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer SVF Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev. statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat, t.ex. e-hälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde med representation från samtliga sjukvårdsregioner (dvs. 6 ledamöter) Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat

19 Sammansättning NPO och nationella arbetsgrupper (NAG) NPO NAG NAG NAG Sammansättning NPO 6 regionala ledamöter och en processledare Representanter från respektive sjukvårdsregion Bred professionell kompetens inom fältet och med ett regionalt mandat Sammansättning NAG Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant: kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion vid SKL Representation från samtliga regioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas Multiprofessionell sammansättning samt representativitet från primärvård och sjukhus

20 Regionalt värdskap för NPO Varje sjukvårdsregion är värd för ett antal NPO Värdskapet innebär att förse NPO med processledare, kompetens och utvecklingskraft. Värdskapet är i de flesta fall kopplat till ordförandeposten i respektive NPO Värd för NPO för cancersjukdomar respektive psykisk hälsa är SKL, så länge statliga medel finns

21 Värdskap och ordföranden Norra Sjukvårdsregion Uppsala/Örebro Endokrina sjukdomar Ordf: Tommy Olsson Akut vård Ordf: Lisa Kurland Hjärt- och kärlsjukdomar Ordf: Bertil Lindahl NPO och ordförande Öron-, näsa-, halssjukdomar Ordf: Göran Laurell Stockholm/Gotland Sällsynta sjukdomar Ordf: Anna Wedell Hud- och könssjukdomar Ordf: Lena Lundeberg Infektionssjukdomar Ordf: Olle Reichard Ögonsjukdomar Ordf: Anne Odergren Sydöstra Västra Barn och ungdomars hälsa Ordf: Simon Rundqvist Rörelseorganens sjukdomar Ordf: Maziar Mohaddes Lung- och allergisjukdomar Ordf: Anders Ullman Kvinnosjukdomar och förlossning Ordf: Masoumeh Rezapour Isfahani Mag- och tarmsjukdomar Ordf: Lars Johansen Södra Nervsystemets sjukdomar Ordf: Jesper Petersson Njur- och urinvägssjukdomar Ordf: Anders Christensson Tandvård Ordf: Gunnel Håkansson

22 Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Uppdrag varierar beroende på område T.ex. Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsbevakning Annat Sjukvårdsregionala representanter Stöd från nationell stödfunktion vid SKL Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen, t.ex. för tillfälliga satsningar

23 Nationella samverkansgrupper (NSG) Uppdrag Leda och samordna landsting och regioners nationellt gemensamma arbete i aktuellt område Samarbeta med, och stödja, de nationella programområdena och övriga samverkansgrupper i modellen utifrån aktuellt perspektiv. Bidra till att strukturer för förankrings- och behovsinventering finns sjukvårdsregionalt och lokalt Hitta former för samverkan med myndigheter som har uppdrag kopplade till aktuellt område Möjlighet att utse nationella arbetsgrupper Utgår från områden där det i dagsläget finns nationellt gemensamma strukturer och/eller arbeten Bemannas med experter och företrädare från respektive sjukvårdsregion samt från SKL Ordförande nomineras av gruppen och fastställs av styrgruppen (inget regionalt värdskap)

24 NSG Metoder för kunskapsstöd Huvudsakligt uppdrag Fokus på metod. Ska bidra till att arbetssätt och leveranser inom strukturen är enhetliga och kvalitetssäkrade. Bör utgöra remissinstans för större kunskapsprodukter såsom exempelvis gapanalyser, vårdprogram eller riktlinjer, som programområdena utarbetat. Profil ledamöter Representanterna för huvudmännen bör ha en funktion eller ansvarig roll för beredningsoch beslutsprocesser, implementering och prioriteringsarbete inom det egna landstinget eller regionen. Om representanter för myndigheterna blir aktuellt bör de representera väsentliga metod- eller ämnesområden, såsom HTA-produktion, riktlinjeproduktion och hälsoekonomi.

25 NSG Uppföljning och analys Huvudsakligt uppdrag Gruppen ska ha ett operativt fokus, med ett styrnings- och utvecklingsansvar för landsting och regioners nationellt gemensamma arbete inom uppföljning och analysområdet. Fokus på: Uppföljningsstöd både till huvudmän och nationella programområden Förvaltning och utveckling av olika vårddatainsamlingar Presentation av kvalitetsindikatorer och annan uppföljningsdata Rapportering och analys av hälso- och sjukvårdens utveckling och kvalitet Erfarenhetsutbyte mellan landsting Profil ledamöter Bör ha sakkunskap och ansvarig roll för uppföljning i det egna landstinget eller regionen. Gruppens kompetens ska spegla bredden i uppdraget och avse både hälso- och sjukvårdskvalitet och resursanvändning/kostnader.

26 NSG Läkemedel och medicinteknik Huvudsakligt uppdrag Samverkansgrupp läkemedel/medicinteknik utgörs av, den sedan tidigare etablerade, styrgruppen för landstingens samverkansmodell för läkemedel (SSL). Samverkansgruppen leder och samordnar det nationellt gemensamma arbetet inom området landstingens samverkansmodell för läkemedel, samt att medicinteknik kopplas till uppdraget (utvecklingsarbete utifrån tidigare förstudie). Profil ledamöter Bör vara ledande tjänstemän inom landsting/regioner med förståelse för horisontella prioriteringar och läkemedels- och medicinteknikfrågor.

27 NSG Kvalitetsregister Huvudsakligt uppdrag Samordna samtliga RCO Tillsätta oberoende expertgrupper för: utarbetande av utvecklade bedömningskriterier principer för ekonomisk fördelning uppföljningssystem av NKR och RCO Följa upp registrens följsamhet till uppsatta mål och genomförda aktiviteter samt hur ekonomiska medel används Ta fram underlag inför ledningsfunktionen för Nationella kvalitetsregisters beslut om ekonomiskt stöd för utveckling, drift och förvaltning av respektive NKR och RCO Stödja programområdenas uppdrag att samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister i deras respektive fält Utse expertgrupper som stöd för arbetet Omvärldsbevaka samt skapa och säkra lärandeytor i kvalitetsregisterområdet Profil ledamöter (sammansättning) Tre från RCO som företräder huvudmännen två företrädare från staten tre representanter från NKR samt en kvalitetsregistersamordnare tillsatt av ledningsfunktionen för nationella kvalitetsregister Ordförande är kvalitetsregistersamordnaren.

28 NSG Patientsäkerhet Huvudsakligt uppdrag Samverkansgruppen leder och samordnar landsting och regioners nationellt gemensamma arbetet inom området. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; Sammanställa lägesrapporter och genomföra analyser av patientsäkerhetsläget och utvecklingen över tid Stödja ledning och styrning för patientsäkerhet genom t ex nationellt ramverk för patientsäkerhet Stödja utveckling, drift och förvaltning av ett antal evidensbaserade åtgärdspaket som rör patientsäkerhet Tillsammans med samverkansgruppen för uppföljning och analys stödja utveckling, drift och förvaltning av uppföljningssystem kopplat till patientsäkerhet. Profil ledamöter Bör ha bred förankring och sakkunskap om alla delar inom patientsäkerhetsområdet. Aktuella personer bör vara ansvariga eller ha en övergripande roll för patientsäkerhetsarbetet i det egna landstinget/regionen, och vara kopplade till den högsta ledningen via linjen.

29 NSG Forskning och Life science Uppdragsbeskrivning och profil på ledamöter diskuteras. Ingen nomineringsprocess har genomförts än.

30 Integrering av nationella kvalitetsregister i systemet för kunskapsstyrning

31 Varför nytt kvalitetsregistersystem? För låg användning av registren i verksamhetens förbättringsarbete Nationella kvalitetsregister och hela dess organisation ligger för mycket utanför det ordinarie hälso-och sjukvårdssystemet Tekniken innebär fortfarande dubbelarbete och tekniken är inte kostnadseffektiv Den nuvarande organisationen är komplex och tung. Konstruktionen med styrgrupp, beslutsgrupp och flera referensgrupper är inte effektiv och ändamålsenlig

32 Vision och mål Vision: Nationella kvalitetsregister ska bidra till att rädda liv och uppnå jämlik hälsa och användas aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning. Vidare ska kvalitetsregistren vara en integrerad del i ett nationellt hållbart system för den samlade kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård och ett viktigt stöd för att uppnå en kunskapsbaserad och jämlik hälsa och resurseffektiv vård och omsorg. Nationella kvalitetsregister ska också användas i förbättringsarbete i vårdens och omsorgens verksamheter samt som kunskapskälla för klinisk forskning, inklusive samarbete med Life science-sektorn.

33 Landstingens ansvar Integrera kvalitetsregistren i kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården Tillse att samtliga kvalitetsregister som beviljas medel uppnår hög anslutnings- och täckningsgrad Tillse att system och tid säkras som möjliggör att registren används som en integrerad del i förbättringsarbete på mikro-, meso- och makronivå

34 Statens ansvar Övergripande följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet Staten bidrar till förutsättningar för en effektiv infrastruktur, samt stödja registrens tillgängliggörande för klinisk forskning, inklusive samarbete med Life Science-sektorn

35 Regionala och nationella programområden uppdrag nationella kvalitetsregister NPO/RPO ska: samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister kopplade till respektive område samarbeta med befintliga register kopplade till respektive område bidra i att implementera registren i den kliniska vardagen

36 Primärvårdsrådets uppdrag i den nya strukturen Primärvårdsrådets huvudsakliga uppdrag är att bidra till ökad kunskap och dialog såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Hålla ihop primärvårdsrepresentanter i programområden och arbetsgrupper Utgöra stöd och referens inom kunskapsstyrningsorganisationen till pågående och kommande aktiviteter som rör primärvård och omställningen till nära vård Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i praxis inom området

37 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Vision bästa möjliga tillgängliga kunskap vid varje patientmöte Syfte ett samordnat kliniskt kunskapsstöd som stärker förutsättningarna för en god och jämlik hälso-och sjukvård ett praktiskt, tillgängligt, uppdaterat kunskapsstöd för den kliniska vardagen Mål skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård Målgrupp professionen Förstudie pågår Syftet är att se vad som behöver utvecklas vidare för att infrastrukturen, processerna och organisationen ska kunna utgöra ett stöd för hela systemet för kunskapsstyrning. Nationellt kliniskt kunskapsstöd har initialt haft fokus på primärvård och barnsjukvård.

38 Professionsföreningar och patientorganisationer Professionsföreningar I dialog överenskommet att på ledningsnivå ses några gånger per år Utser kontaktpersoner till respektive NPO Avstämning av ledamöter i Nationella arbetsgrupper Fysioterapeuterna och Arbetsterapeuterna kommer sammankalla ledamöter från Nationella arbetsgrupper med rehabiliterings-/habiliteringsskompetensen 1-2 ggr per år Vårdförbundet kommer sammankalla ledamöter från Nationella arbetsgrupper med omvårdnadskompetens 1-2 ggr per år Patientorganisationer En övergripande referensgrupp inrättas Dialog om patientrepresentation i Nationella arbetsgrupper pågår

39 NPO psykisk hälsa Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg inom psykisk hälsa Nationell satsning med regionala resurscentra Omfattar kunskap för både kommun och landsting Sammanställer aktuell kunskap på nationell nivå Sprider kunskap, samlar erfarenheter och följer upp på regional och lokal nivå Stöder utbyte av kunskap mellan olika aktörer, både de verksamheter som ger insatser och de som använder insatserna. Möjliggör samordning av utbildning och metodstöd liksom stöd för uppföljning

40 Nomineringsprocesser NPO, NAG och NSG NPO och NAG NPO nominering har skett via Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK-Regiongrupp). Fastställdes av Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS). NAG Ledamöter i nationella arbetsgrupper nomineras av aktuellt NPO. NPO:ers processledare säkrar att rutinen följs. Regional representant utses av respektive sjukvårdsregion. Övriga ledamöter fastställs av NPO. NSG Nominering har skett/sker via SKS Mandatperioder: 2 år inledningsvis, med möjlighet till förlängning i 2 år

41 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) Uppdrag Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen Vara ett stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i kunskapsstyrningsfrågor på tjänstemannanivå Godkänna verksamhetsplaner, fördela gemensamma medel, viss prioritering Består av Två representanter från landstings- och regiondirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket En representant från SKL Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Ledamöter samt ordförande utses av landstings- och regiondirektörsföreningen.

42 Styrgrupp ordinarie ledamöter Ledamöter Mats Bojestig, Sydöstra sjukvårdsregionen, Region Jönköpings län (HSD) ordförande Rita Jedlert, Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne (HSD) Anders Sylvan, Norra sjukvårdsregionen, Västerbottens läns landsting (LD/RD) Ann Söderström, Västra regionen, Västra Götalandsregionen (HSD) Kitty Kook Wennberg, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Stockholms läns landsting (HSD) Jan Grönlund, Uppsala-Örebros sjukvårdsregion, Landstinget Sörmland (LD/RD) Hans Karlsson, SKL, avdelningsdirektör vård och omsorg Sofia Tullberg, SKL, sekreterare Adjungerade Bo Svedberg, Region Gävleborg, Ekonomidirektörsnätverket Christina Jörhall, Region Jönköpings län, Informationsdirektörsnätverket Vakant, Personaldirektörsnätverket Magnus Wallinder, Ljungby kommun, ordförande NSK-S Mari Forslund, SKL, sektionschef kvalitet och uppföljning Marie Lawrence, SKL, ansvarig för den nationella stödfunktionen samt för kansliet för nationella kvalitetsregister

43 NSK regiongrupp Beredningsgrupp till styrgruppen Uppdrag Bereder underlag från NPO:er inför ställningstagande, prioriteringar och beslut i styrgruppen Bidrar till samordning mellan NPO:er och mellan NPO:er och NSG:er Bidrar till att NPO:er tar in flera olika perspektiv i sitt arbete Förankrar pågående arbete ut i respektive region Styrgruppen beslutar om beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov. NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp till styrgruppen.

44 Ordinarie ledamöter i NSK regiongrupp Västra sjukvårdsregionen Anna Wallman, VGR Anders Carlqvist, VGR Sydöstra sjukvårdsregionen Karl Landergren, Landstinget i Kalmar län Mats Bojestig, Region Jönköpings län (Ordförande) Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Ylva Nilsagård, Region Örebro län Marianne Van Rooijen, Uppsala läns landsting Lena Burström, Region Västmanland Stockholm/Gotland sjukvårdsregion Maria Samuelsson-Almén, SLL Björn Wettermark, SLL Johannes Blom, SLL Norra sjukvårdsregionen Monika Johansson, Landstinget Västernorrland Susanne Waldau, Västerbottens läns landsting Södra sjukvårdsregionen Thomas Troëng, Landstinget Blekinge Christer Lindbladh, Södra sjukvårdsregionen Thomas Lindén, Region Halland

45 Nationell stödfunktion vid SKL Uppdrag Bidra till ett likartat arbetssätt inom strukturen. Säkra strukturens inre samverkan. Stödja samverkansgrupperna och beredningsgruppen. Skapa mötesplatser och tillhandhålla plattform för informationsspridning. Vara ett administrativt stöd till styrgruppen, inklusive en sekreterarfunktion. Hantera processen för verksamhetsplan och budget. Säkra SKL-representation där det bör/ska finnas. Bidra med kompetens i drift, förvaltning och utveckling inom de olika program- och samverkansområdena. Strategiskt och operativt kommunikationsstöd Kontakt: kunskapsstyrning-vard@skl.se Marie Lawrence, samordnare Sophia Björk, handläggare Sofia Tullberg, handläggare Sofia Kialt, handläggare Helen Magnusson, administratör Selma Wolofsky, kommunikatör

46 Regeringen bedömer att de processer som nu pågår på landstingsnivå för att säkerställa en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet har potential att i grunden påverka svensk hälso- och sjukvård i en positiv riktning Regeringens budgetpropositionen för 2017 om God kvalitet i hälso- och sjukvård

47 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

48 Högspecialiserad vård

49 Steg mot ett nytt system Regeringen har beslutat om en proposition (2017/18:40): En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Propositionen tar sin utgångspunkt i Måns Roséns betänkande Träning ger färdighet Riksdagsbeslut om propositionen förväntas den 8 mars 2018, ny lag föreslås börja gälla 1 juli 2018, ersätter dagens rikssjukvård Socialstyrelsen har i ett regeringsuppdrag lämnat förslag på en ny arbetsprocess och arbetar nu med ett nytt regeringsuppdrag att prova arbetsprocessen inom 2 pilotområden, nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukvård och förlossning I arbetet samverkar Socialstyrelsen med den nya huvudmannastrukturen för kunskapsstyrning

50 Översikt av det nya systemet för Nationell högspecialiserad vård I samverkan med programområden i den nya huvudmannastrukturen för kunskapsstyrning identifieras vårdområden som kan vara aktuella att bedriva på nationell nivå Sakkunniggrupper gör en detaljerad genomgång utifrån Socialstyrelsens kriterier och efter en bred remiss fastställer SoS underlaget Landsting ansöker om tillstånd att bedriva vården inom det specificerade området En ny nämnd fattar beslut om tillstånd

51 Översikt av det nya systemet för Nationell högspecialiserad vård Steg 1 Förslag på vårdområden att genomlysa Steg 2 Sakkunniggrupper arbetar fram kunskapsunderlag Vad? Hur många? Steg 3 Remiss kort och öppet remissförfarande Steg 4 Socialstyrelsen tar beslut om vad som ska vara NHV och på hur många platser den ska bedrivas 51

52 Forts. översikt av det nya systemet Steg 5 Landstingen ansöker om tillstånd Steg 6 Beredning inför nämnd Steg 7 Nämnd beslutar Tilldelning Villkor Steg 8 Uppföljning Egenkontroll SoS fördjupad utvärdering 52

53 Förslag på tidsplan för kunskapsunderlag för nationell högspecialiserad vård + beslut och införande Programområde Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Kvinnosjukdomar och förlossning Nervsystemets sjukdomar Endokrina sjukdomar Psykisk hälsa Barn och Ungdomars hälsa Ögonsjukdomar Infektionssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung och allergisjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Sällsynta sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Hud- och könssjukdomar Njur och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Cancersjukdomar Nära vård Akut vård Kunskapsunderlag Kunskapsunderlag beredning Kunskapsunderlag beredning beredning Kunskapsunderlag Införande Införande Kunskapsunderlag beredning = Nämndbeslut Kunskapsunderlag beredning Införande Införande Införande beredning Införande