Erasmus+ Strategi för mångfald och inkludering

Transkript

1 Erasmus+ Strategi för mångfald och inkludering på ungdomsområdet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för utbildning och kultur December 2014

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Vidareutveckling av strategin för inkludering i programmet Aktiv ungdom Politiskt sammanhang Syftet med strategin för mångfald och inkludering Definitioner Ungdomar med färre möjligheter Projekt för inkludering och mångfald Varför mångfald? Projekt för inkludering och mångfald i Erasmus Stödfunktioner för inkludering och mångfald på ungdomsområdet inom Erasmus Olika aktörers åtgärder Bilaga I: Praktiska riktlinjer för arbete med inkludering och mångfald i Erasmus+ på ungdomsområdet nycklar till framgång Bilaga II: God praxis exempel på inkluderingsprojekt Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv ungdom December

3 1. Inledning Ungdomar har drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen 2008 och dess efterdyningar. För närvarande är ett ökande antal ungdomar långtidsarbetslösa, och utsätts för diskriminering, social utestängning och fattigdom eller riskerar att bli socioekonomiskt marginaliserade. Europeiska unionen vidtar aktiva åtgärder för att motverka detta genom att hjälpa några av de mest sårbara människorna i samhället, nämligen de ungdomar som har färre möjligheter i förhållande till sina jämnåriga. Riktade åtgärder för ungdomar med färre möjligheter har länge varit en hörnsten i Europeiska unionens arbete på ungdomsområdet, framför allt genom projektfinansiering till organisationer som arbetar inom detta. Mellan 2007 och 2013 nådde EU-programmet Aktiv ungdom (i Sverige även kallat Ung och Aktiv i Europa) framgångsrika resultat vad gäller social inkludering, vilket framgår av siffrorna i bilaga III. Arbetet med social inkludering inom programmet Aktiv ungdom stöddes av den strategi för inkludering som lanserades år För att uppnå ännu bättre resultat genom insatser med fokus på ungdomar med färre möjligheter och se till att Erasmus+ ger en positiv reaktion vid mångfald inom ungdomsområdet presenteras här en reviderad strategi. I den rättsliga grunden för Erasmus+ anges följande: När programmet genomförs, bland annat med avseende på valet av deltagare [...] ska kommissionen och medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt att främja den sociala integreringen och deltagandet av personer med särskilda behov eller färre möjligheter. 1 Nedan följer en strategi för att uppfylla dessa målsättningar. Det är en strategi för både inkludering och mångfald båda är lika viktiga och ingen av dem kan behandlas isolerat. Strategin bygger på de resultat som har uppnåtts genom den tidigare strategin för inkludering med beaktande av synpunkter från nationella programkontor och yrkesverksamma inom området. Europeiska kommissionen har tillsammans med SALTO Inclusion (resurscentret för inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret för kulturell mångfald) organiserat ett intensivt samråd med berörda parter och experter. Baserat på detta samråd infördes två nya element: Mångfald: det ska inte bara hänvisas till inkludering, utan även genomgående till mångfald i alla dess former. Detta säkerställer ett dubbelt fokus inte bara på att inkludera ungdomar men också på att stärka den kunskap, de färdigheter och det beteende som krävs för att acceptera, stödja och främja skillnaderna i samhället fullt ut. Praktisk vägledning: yrkesverksamma inom området framhåller behovet av att göra information om åtgärder för inkludering och mångfald mer tillgänglig och användarvänlig. Detta råd har i första hand omsatts i praktiken genom bilaga I, där det finns mer ändamålsenliga kriterier för hur projekt för inkludering och mångfald blir framgångsrika. Bidragsmottagare, programkontor och experter kan använda bilagan som allmänna riktlinjer för att förbättra kvaliteten på projekt för 1 I artikel 11.1.a i den rättsliga grunden för Erasmus+ anges att programmet ska ha följande särskilda mål: Att förbättra unga människors nyckelkompetenser och färdigheter, även för unga människor med färre möjligheter, och unga människors deltagande i Europas demokratiska liv och på arbetsmarknaden, deras aktiva medborgarskap, interkulturella dialog, sociala integrering och solidaritet, särskilt genom bättre möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte för unga människor, de som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare, och genom närmare kopplingar mellan ungdomsområdet och arbetslivet. En indikator för utvärderingen av programmet är dessutom antalet deltagare med särskilda behov eller färre möjligheter. December

4 inkludering och mångfald. Strategin för inkludering och mångfald, och särskilt den praktiska vägledningen som den innehåller, kommer också att spridas genom kanaler och format såsom audio/video, publikationer, webben, sociala media etc. 2. Bakgrund 2.1 Vidareutveckling av strategin för inkludering i programmet Aktiv ungdom Strategin för inkludering i det tidigare EU-programmet för ungdomar, Aktiv ungdom, hjälpte till att säkerställa att olika projekt för social inkludering fick ett starkt stöd. Under hela programmets löptid var nästan 24 % av deltagarna i Aktiv ungdom ungdomar med färre möjligheter (bilaga III). De projekt i vilka ungdomarna var delaktiga medförde positiva resultat både för de deltagande organisationerna och för deltagarna själva samt för samhället runtomkring. I strategin för inkludering inom programmet Aktiv ungdom underströks vikten av ungdomsprojekt för inkludering av ungdomar med färre möjligheter. Strategin bidrog till att integrera inkludering i programmet Aktiv ungdom. I utvärderingen efter halva löptiden (2011) 2 av Aktiv ungdom framhölls att tonvikten på social inkludering var en unik del av programmet. I den utvärderande rapporten föreslås även ökad inkludering av ungdomar med färre möjligheter genom att ytterligare uppmuntra ungdomsorganisationer att rikta in sig på denna grupp. Det nya programmet Erasmus+ erbjuder en möjlighet att fortsätta och ytterligare stärka detta viktiga arbete genom en strategi för mångfald och inkludering i kapitlet om ungdomar i Erasmus+. Varför inkludering och mångfald? I den tidigare strategin för inkludering låg fokus på att inkludera ungdomar med färre möjligheter i projekt inom programmet Aktiv ungdom och i samhället i allmänhet. Det är viktigt att nå ut till dessa underprivilegierade grupper, men detta i sig är inte tillräckligt. Det är också viktigt att ge ungdomar och ungdomsarbetare den kompetens som krävs för att framgångsrikt hantera och stödja mångfald. Detta kommer att bidra till en positiv samverkan mellan olika grupper för inkludering, oberoende av om ungdomarna har en funktionsnedsättning eller inte, eller vad de har för etniskt ursprung, religion, sexualitet, hudfärg, socioekonomisk bakgrund, utseende, utbildningsnivå, vilket språk de talar etc. Om positiva reaktioner på mångfald främjas, kommer detta i slutänden att gynna ungdomar med färre möjligheter och deras inkludering i samhället. Genom att inkludera alla säkerställer man att alla ungdomar kan delta, medan fokus på mångfald säkerställer att alla kan delta på sina egna villkor, genom att erkänna värdet av olika normer, övertygelser, attityder och livserfarenheter. Ungdomsprojekt inom Erasmus+ är perfekta verktyg för inkludering, samtidigt som ungdomar (och ungdomsarbetare eller ungdomsledare) genom dessa projekt utbildas att hantera mångfald på ett positivt och respektfullt sätt. Översynen av denna strategi har gjorts genom en samrådsprocess i form av två rundabordssamtal med yrkesverksamma inom området år 2014 samt konsultationer med anställda vid nationella programkontor med kompetens inom området. Processen koordinerades av Europeiska kommissionen tillsammans med SALTO Inclusion (resurscentret för inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret för kulturell mångfald). 2 Utvärdering efter halva löptiden av programmet Aktiv ungdom: December

5 2.2 Politiskt sammanhang Genom sina politiska beslut försöker EU möjliggöra social inkludering av personer med mindre gynnad bakgrund. De europeiska värdegrunderna handlar om att välkomna ett Europa fullt av olikheter och se till att alla har möjligheten att delta. Genom att följa inriktningen i Erasmus+, ska programmet bidra till att uppnå politiska målsättningar i likhet med dem som fastställts i de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EU:s ungdomsstrategi 3 ). EU:s ungdomsstrategi för åren innehåller åtta handlingsområden. Social integration utgör ett av dem. I EU:s ungdomsrapport rekommenderades särskilt fokus på social integration i EU:s ungdomsstrategi under den följande treårsperioden ( ). Mot denna bakgrund har social inkludering prioriterats av ordförandeskapstrion Irland, Litauen och Grekland, vilket har lett fram till tre slutsatser från rådet 5 och även en resolution från rådet 6 i ämnet. Vart och ett av länderna i ordförandeskapstrion väljer en särskild prioritering som sitt bidrag till det allmänna ämnet social inkludering, nämligen högkvalitativt ungdomsarbete, ökade möjligheter för ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET) och ungt företagande. En av rådets slutsatser under det litauiska ordförandeskapet handlar om förbättrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar, och där framhålls att programmet Erasmus+ bör användas för att nå ut till ungdomar med färre möjligheter, särskilt sådana som varken arbetar eller studerar. Dessutom framhäver valet att fokusera på social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund (rådets slutsatser under det cypriotiska ordförandeskapet år ), ytterligare det faktum att inkludering av ungdomar med färre möjligheter bör anses hänga samman med en strävan efter mångfald. Social inkludering var därför även det övergripande prioriterade temaområdet under den tredje omgången av den strukturerade dialogen mellan ungdomar och beslutsfattare, från januari 2013 till juni Arbetet med inkludering och mångfald under Erasmus+ passar även in under den bredare ramen för strategin Europa som har till syfte att generera smart och hållbar tillväxt för alla i EU. Strategin Europa 2020 har en tydlig social dimension som kommer till uttryck i dess övergripande mål att hjälpa 20 miljoner människor att undvika risken för fattigdom och social utestängning fram till år Ett av huvudinitiativen i EU 2020 för att stödja detta mål är Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning, i vilken de åtgärder som måste vidtas både på nationell nivå och på unionsnivå fastställs. 3 EU:s ungdomsstrategi: 4 EU:s ungdomsrapport: 5 Under det irländska ordförandeskapet (januari-juni 2013): Rådets slutsatser om det högkvalitativa ungdomsarbetets bidrag till ungdomars utveckling, välbefinnande och sociala integration Under det litauiska ordförandeskapet (juli-december 2013): Rådets slutsatser om förbättrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar Under det grekiska ordförandeskapet (januari-juni 2014): Rådets slutsatser om främjande av ungt företagande för ungdomars sociala delaktighet 6 Resolution från rådet om översikten av den strukturerade dialogen omfattande social integration av ungdomar 7 Under det cypriotiska ordförandeskapet (juli-december 2012): Rådets slutsatser om deltagande och social integration av ungdomar, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund 8 Europa 2020: December

6 3. Syftet med strategin för mångfald och inkludering Nedan ges en överblick av de mål som ska uppnås med strategin för mångfald och inkludering. Mot bakgrund av konsultationerna med experter inom området framhölls en rad behov för att öka antalet projekt för inkludering och mångfald på ungdomsområdet inom Erasmus+ samt förbättra kvaliteten på dessa. 1. Skapa gemensam förståelse för ungdomar som uppfattas ha färre möjligheter och upprätta en enhetlig ram för att stödja rättvisa och inkludering inom Erasmus+. 2. Öka engagemanget för inkludering och mångfald från olika aktörer i Erasmus+ Aktiv ungdom. 3. Främja Erasmus+ Aktiv ungdom som ett redskap för att arbeta med ungdomar med färre möjligheter och aktivt nå ut till mindre gynnade grupper. 4. Minska hindren för ungdomar med färre möjligheter att delta i programmet och hjälpa sökande att undanröja hinder. 5. Stödja arrangörer vid utvecklingen av högklassiga projekt som omfattar eller gynnar ungdomar med färre möjligheter (t.ex. tillhandahållande av utbildning, verktyg, finansiering, handledning och så vidare). 6. Vid behov skapa kopplingar till andra initiativ som gynnar ungdomar med färre möjligheter både genom samarbete med andra sektorer (ett integrerat, sektorsövergripande tillvägagångssätt) och genom ungdomspolitik och projekt på lokal, nationell och internationell nivå. 7. Investera i interkulturella och sociala färdigheter för ungdomar och ungdomsarbetare samt i deras kompetens att hantera och arbeta med mångfald i alla dess former. 8. Ge ökat erkännande för erfarenheter och färdigheter som förvärvats av ungdomar med färre möjligheter inom ramen för Erasmus+ och bland ungdomsarbetare som arbetar med dem. 9. Säkerställa att fokuseringen på inkludering och mångfald förekommer på alla stadier vid handläggningen av Erasmus+ Aktiv ungdom, inbegripet främjande åtgärder, stöd till sökande, val av projekt samt utvärdering och spridning av projektresultat. Var och en av dessa målsättningar bör ha en positiv inverkan på ungdomar med färre möjligheter. På detta sätt kan Erasmus+ generera fler positiva förändringar på ungdomsområdet för mindre gynnade grupper i samhället. Syftet med denna strategi är att möta de ovanstående målen genom att synliggöra det stöd som finns tillgängligt, de inblandade aktörerna, de åtgärder som har vidtagits samt de definitioner och koncept som bildar den underliggande strukturen. December

7 4. Definitioner 4.1 Ungdomar med färre möjligheter Projekt för inkludering och mångfald ska ha positiv inverkan på den situation i vilken ungdomar med färre möjligheter befinner sig. Detta handlar om ungdomar som är mindre gynnade än sina jämnåriga, eftersom de blir utestängda på grund av en eller flera faktorer och hinder som anges nedan. Följande situationer hindrar ofta ungdomar från att delta i arbetslivet, formell och informell utbildning, gränsöverskridande rörlighet, den demokratiska processen och samhället i stort: Funktionsnedsättning (dvs. deltagare med särskilda behov): personer med psykiska (oligofreni, kognitiva störningar, inlärningssvårigheter), fysiska, sensoriska eller andra funktionsnedsättningar. Hälsoproblem: ungdomar med kroniska hälsoproblem, allvarliga sjukdomar eller mental ohälsa etc. Pedagogiska svårigheter: ungdomar med inlärningssvårigheter, elever som hoppar av skolan, personer med låga kvalifikationer, unga personer med dåliga skolresultat etc. Kulturella skillnader: invandrare, flyktingar eller barn till invandrare eller flyktingar, ungdomar som tillhör en nationell eller etnisk minoritet, ungdomar med svårigheter i fråga om språkanpassning och kulturell inkludering etc. Ekonomiska hinder: ungdomar med låg levnadsstandard, låg inkomst, bidragsberoende, ungdomar som är långtidsarbetslösa eller fattiga, ungdomar som är hemlösa, skuldsatta eller har ekonomiska problem etc. Sociala hinder: ungdomar som drabbas av diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning och så vidare, ungdomar med begränsad social kompetens eller riskbeteenden, ungdomar i utsatt ställning, (f.d.) brottslingar, (f.d.) narkotika- eller alkoholmissbrukare, unga och/eller ensamstående föräldrar, föräldralösa etc. Geografiska hinder: ungdomar från avlägset belägna områden eller landsbygdsområden, ungdomar som är bosatta på små öar eller i ytterområden, ungdomar från problemområden i städer, ungdomar från områden med sämre infrastruktur (begränsad kollektivtrafik, dåliga anläggningar) etc. För att undvika stigmatisering och utpekande fokuserar denna definition medvetet på den situation som ungdomar befinner sig i. Förteckningen är inte uttömmande utan ger en fingervisning om de typer av utestängning som det är frågan om. Några målgrupper för denna strategi, såsom exempelvis ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET), befinner sig samtidigt i flera av de situationer som anges ovan. Orsakerna till missgynnandet kan vara många och lösningarna likaså. Det är viktigt att notera att missgynnandet är relativt, eftersom inte alla situationer som anges ovan automatiskt leder till färre möjligheter än vad jämnåriga har (inte alla människor från minoriteter diskrimineras, personer med en funktionsnedsättning missgynnas inte nödvändigtvis om miljön är anpassad, och så vidare). Risken för utestängning på grund av olika faktorer och hinder varierar beroende på land och situation. December

8 Förutom de faktorer som beror på situationen finns det även ett antal absoluta faktorer för utestängning. När människors grundläggande rättigheter kränks missgynnas de alltid oberoende hur vanlig denna situation är i ett särskilt sammanhang (till exempel gäller detta för alla hemlösa och fattiga). Grupper som drabbas av utestängning på grund av dessa absoluta faktorer ska särskilt uppmärksammas. 4.2 Projekt för inkludering och mångfald När det hänvisas till projekt för inkludering och mångfald på ungdomsområdet inom ramen för Erasmus+ avses projekt som antingen aktivt involverar ungdomar med färre möjligheter (genom individanpassade förberedelser, stöd och uppföljning åt dem), och/eller tar upp sådana frågor som rör inkludering och mångfald och som i slutänden gynnar ungdomar med färre möjligheter (även om de inte är direkt delaktiga i projektet). 4.3 Varför mångfald? I denna strategi avser mångfald olikheter av alla slag. Vissa typer av mångfald är mer uppenbara än andra, såsom etnicitet, religion, kultur och språk. Men mångfald sträcker sig längre än så. Mångfalden omfattar även olika förmågor eller funktionshinder, utbildningsnivåer, social bakgrund, ekonomisk situation, hälsotillstånd, den plats från vilken en person kommer såsom beskrivs i definitionen av ungdomar med färre möjligheter. Europeiska unionen är ett bra exempel på att människor med olika bakgrund och olika erfarenheter har slutit sig samman, vilket även framgår av EU:s motto förenade i mångfalden. Som en följd av ökad invandring till, och inom, Europa ökar rasismen och den etniska och religiösa stereotypiseringen i många länder. En kraftfull strategi som välkomnar mångfald bland människor kan användas för att utmana och hantera dessa frågor. Strategin för mångfald och inkludering välkomnar och hyllar mångfald så att olikheter blir något positivt att dra lärdom av istället för att medföra negativ konkurrens och fördomar. Ungdomar och ungdomsarbetare ska ha den kompetens som krävs för att hantera och arbeta med mångfald. Detta kommer att främja ett positivt samspel mellan människor från alla samhällsskikt och i slutändan förbättra situationen för ungdomar med färre möjligheter. December

9 5. Projekt för inkludering och mångfald i Erasmus+ 5.1 Stödfunktioner för inkludering och mångfald på ungdomsområdet inom Erasmus+ För att uppnå de syften som fastställs i denna strategi har Erasmus+ Aktiv ungdom ett antal funktioner som hjälper projektansvariga att möjliggöra social inkludering genom att inkludera ungdomar med färre möjligheter och bidra till mångfald i samhället. Enkla och särskilt användbara projektformat Flera projektformat är relativt lättillgängliga för förstagångsdeltagare och grupper som fokuserar på inkludering. Förteckningen nedan innehåller exempel som är bra att känna till och som kan inspirera både nykomlingar och erfarna användare av programmet att eventuellt ta sig an projekt som är inriktade på inkludering och mångfald 9. Ungdomsutbyten erbjuder en internationell erfarenhet i en trygg grupp och det krävs endast en partnerorganisation. Eftersom ungdomsutbyten endast pågår under en kort tid är de lämpliga för unga med färre möjligheter. Då ungdomsutbytet utgör ett tillfälle för kortfristig inlärning kan det också utgöra en bra plattform för att diskutera och lära sig mer om frågor som rör inkludering och mångfald. Europeisk volontärtjänst (EVS) pågår normalt sett i två till tolv månader, men för EVS-aktiviteter som inbegriper ungdomar med färre möjligheter (och grupp- EVS) är kortare perioder tillåtna, från två veckor och uppåt. Internationella ungdomsinitiativ, inom ramen för ett strategiskt partnerskap, gör det möjligt för informella grupper av ungdomar från minst två länder att hantera utmaningar som de har stött på i sina samhällen. Projektet kan utformas och skötas av ungdomarna själva. Erasmus+ har även ett antal projekttyper på ungdomsområdet som gör det möjligt för ungdomsarbetare att förbättra sina färdigheter och sin kompetens vad gäller inkludering och mångfald. I ett större sammanhang finns det även projektformat som har i syfte att stödja nya partnerskap och påverka praxis och politik på ungdomsområdet. Kompetensutveckling och nätverkande gör det möjligt för ungdomsarbetare och ungdomsledare att utbyta och förvärva yrkeskompetens för att arbeta med inkludering och mångfald. Strategiskt partnerskap är ett nytt format som har införts under Erasmus+ och har i syfte att stödja projekt som utvecklar innovativa metoder och idéer. Intressenter, såsom ungdomsorganisationer, experter inom relevanta områden (hälsa, rättvisa, sysselsättning etc.), utbildningsinstitutioner och många andra kan gå samman för att uppmärksamma och hitta lösningar på de situationer som ungdomar med färre möjligheter ställs inför. En strukturerad dialog gör det möjligt för organisationer att arrangera nationella eller internationella möten för att ha kontakt med beslutsfattare, se till att 9 Ansökningsprocessen gör det möjligt för sökande att strategiskt kombinera flera aktiviteter (ungdomsutbyten, Europeisk volontärtjänst EVS, kurser) inom en ansökan. December

10 ungdomar med färre möjligheter blir hörda och/eller fokusera på temat inkludering. Extra stöd Ungdomar med färre möjligheter behöver ofta bara lite mer stöd för att bygga upp ett internationellt projekt. Det finns flera finansieringsmöjligheter under Erasmus+ för detta ändamål. Förberedande besök: Dessa förberedande besök hjälper till att bygga upp tillit, förståelse och ett gediget samarbete mellan organisationer. Ungdomar kan följa med på besöket för att bli fullt delaktiga i projektets utformning. Ytterligare gruppledare: I programhandledningen föreskrivs ett minsta antal gruppledare men inte något högsta antal per nationell grupp. Det är möjligt att ta med sig fler ledare än föreskrivet för ett projekt för inkludering och mångfald. Mentorskap: Det kan vara en bra idé att fundera över om unga deltagare med färre möjligheter skulle kunna dra nytta av stöd från en mentor, till exempel genom förstärkt mentorskap under Europeisk volontärtjänst. Erkännande: Varje deltagare i ett projekt på ungdomsområdet som ingår i Erasmus+ har rätt till ett Youthpass. Detta är mer än bara ett certifikat. Ungdomsarbetare kan använda Youthpass för att hjälpa ungdomar att reflektera över sin inlärning och träna dem i att presentera den kompetens de har förvärvat. Dessa färdigheter, utöver certifikatet i sig, kan vara till särskild hjälp för ungdomar med färre möjligheter såsom ungdomar som varken arbetar eller studerar och som försöker få ett jobb. Språkstöd: Organisationer kan ansöka om ytterligare finansiering eller tillgång till språkstöd då de är uppkopplade mot Internet vid språkutbildning i samband med längre rörlighetsprogram för ungdomar (med en varaktighet på över två månader). Öppna ansökningar Projekt måste utvärderas innan de kan godkännas och detta tar tid. Vissa ungdomar med färre möjligheter lever ett mycket oroligt liv och det är svårt att hålla kvar dem inom projektet medan de sökande väntar på beslutet om att bidrag beviljas. Det är möjligt att ansöka om projektbidrag utan att ha valt ut deltagare i förväg. Det krävs dock att profilen för de ungdomar som skulle kunna dra nytta av projektet specificeras och den sökande ska tillhandahålla de garantier som krävs för att denna typ av deltagare kommer att väljas ut när projektet har godkänts. Det slutgiltiga programmet kan sedan anpassas för att uppfylla de behov som de utvalda ungdomarna med färre möjligheter har, men utan att ändra syftet och utformningen av det godkända projektet. Extra finansiering tillgänglig för inkludering och mångfald Två budgetposter i projekt inom Erasmus+ på ungdomsområdet vänder sig till ungdomar med färre möjligheter. Detta bör göra det möjligt att inbegripa personer med särskilda behov i ett projekt och att täcka extraordinära kostnader för inkludering och mångfald. Stöd för särskilda behov (på grund av funktionsnedsättning eller hälsotillstånd): Erasmus+ kan finansiera 100 % av kostnaderna i syfte att göra det möjligt för personer med en funktionsnedsättning eller med kroniska sjukdomar att delta i ett projekt. Detta kan handla om kostnaderna för en personlig assistent, hyra av December

11 hjälpmedel, extra sjukvård eller försäkring på grund av projektet (d.v.s. något som inte ingår i den berörda personens vanliga omsorg eller vård). Extraordinära kostnader (orsakade av andra faktorer för utestängning): liksom vid särskilda behov finansierar Erasmus+ även extraordinära kostnader som uppkommer vid ledningen av ett rörlighetsprojekt avsett för ungdomar med färre möjligheter, utöver det normala stödet till organisationen. Detta extraordinära stöd kan täcka handledare och mentorer samt sådant som behövs för att resa utomlands, såsom kostnader för visum, reseförsäkring, översättning/tolkning etc. Det krävs att projektansvariga förklarar och motiverar dessa kostnader i ansökningsformuläret och visar att de aktuella personerna annars inte kommer att kunna delta. Om det klart framgår att dessa kostnader är nödvändiga för att genomföra projektet kan upp till 100 % av de faktiska kostnaderna inkluderas i stödet under dessa båda poster. Kostnader som täcks på annat sätt (till exempel genom stöd för rese- och organisationskostnader) och vissa andra kostnader (exempelvis ränta på banklån) kan inte täckas genom dessa budgetposter. Finansiering genom Erasmus+ är inte avsedd att täcka 100 % av de totala projektkostnaderna, men projekt för inkludering och mångfald kräver ofta mer personal och ekonomiska resurser. Därför ska de nationella programkontoren hjälpa projektansvariga att hitta en möjlig samfinansiering (eller samla in egna medel). Nationella programkontor kan hjälpa till med kontakterna till andra offentliga, privata eller frivilliga organisationer som eventuellt kan erbjuda ytterligare resurser för att stödja inkludering och mångfald inom internationella rörlighetsprojekt. 5.2 Olika aktörers åtgärder Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren är gemensamt ansvariga för att säkerställa att projekt som har erhållit stöd under Erasmus+ på ungdomsområdet är så inkluderande som möjligt och inbegriper en grupp med många olika typer av bidragsmottagare och deltagare. För att stödja genomförandet av strategin ska en styrgrupp upprättas för strategin för mångfald och inkludering. Gruppen kommer att bestå av medlemmar från kommissionen, de nationella programkontoren och relevanta SALTO resurscenter. Stödmottagande organisationer och andra relevanta aktörer inom området kan också delta. Styrgruppen ska granska de uppnådda framstegen enligt strategin för inkludering och mångfald, justera den efter behov och vidta användbara åtgärder för att främja inkludering och mångfald i programmet. Nationella programkontor kommer att stödja styrgruppen i dess arbete genom att ge nödvändig information. Kommissionen och relevanta SALTO-resurscenter kommer att koordinera och stödja anordnandet av styrgruppens möten och kommer att stimulera utbytet av information och virtuellt samarbete mellan medlemmarna. Expertis på området De nationella programkontoren bidrar med den expertis som behövs för att arbeta med inkludering och mångfald. Detta kan göras genom att anställa personal med bakgrund från eller expertis om inkludering och mångfald, utbilda anställda om relevanta ämnen avseende inkludering och mångfald eller samarbeta med externa parter som är specialiserade på inkludering och mångfald. December

12 Även de nationella programkontoren inom Erasmus+ ska utse minst en ansvarig person för inkludering och mångfald. Denna person ska koordinera arbetet för inkludering och mångfald i det nationella programkontoret och kommunicera med de andra nationella programkontoren, kommissionen och SALTO-resurscentren i denna fråga. Dessutom ska all personal på de nationella programkontoren känna till strategin för inkludering och mångfald och genomföra den i alla centrala åtgärder. Det är även viktigt att projektutvärderare och urvalskommittéer har aktuell kännedom om inkludering och mångfald. De ska vara uppmärksamma på särdragen i projekt för inkludering och mångfald och känna till vilket extra stöd som behövs. Urvalskommittéerna ska känna till strategin för mångfald och inkludering, särskilt de nycklar till framgång som anges i bilaga I. Dessa punkter utgör en bra grund för bedömningen av ansökningar för projekt avseende inkludering och mångfald. Proportionalitetsbegreppet är även centralt för urvalsprocessen. För att säkerställa en rättvis bedömning är principen nämligen att sakkunniga vederbörligen ska beakta skillnaderna i karaktär och omfattning för de föreslagna projekten, med hänsyn till de deltagande organisationernas erfarenhet och kapacitet. SALTO Inclusion (resurscentret för inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret för kulturell mångfald) kommer att organisera utbildnings- och nätverksevenemang för de ansvariga personerna för inkludering och mångfald vid de nationella programkontoren för att hantera relevanta frågor som rör inkludering och mångfald. Ett strategiskt arbete Nationella programkontor kommer att hantera alla hinder och situationer som anges i definitionen av ungdomar med färre möjligheter, utan att utestänga någon särskild målgrupp. Det rekommenderas att en nationell strategi för inkludering och mångfald 10 tas fram, baserad på den särskilda situationen i det berörda landet. Dessutom ska nationella strategin kopplas till strategin för mångfald och inkludering. Nationella programkontor kan besluta om att fokusera strategiskt på en eller flera av faktorerna för utestängning. Programkontoret ska kommunicera sin nationella strategi offentligt och vara öppen med förfarandet för godkännande av projekt för inkludering och mångfald. Baserat på de särskilda behoven på nationellt plan ska varje nationellt programkontor fastställa en handlingsplan (från grunden eller baserad på existerande initiativ under Aktiv ungdom) för att stödja inkludering och mångfald. Nationella programkontor uppmuntras även att inrätta nationella arbetsgrupper för inkludering och mångfald för att hjälpa till att genomföra denna strategi för mångfald och inkludering. Nationella programkontor uppmanas även skapa kontakter till andra parter, program och strategier för att säkerställa att sektorsövergripande partnerskap och samarbete kan äga rum inom området för inkludering och mångfald. Självklara partner skulle vara kollegor inom andra Erasmus+ utbildningsområden som också arbetar med rättvisa och inkludering. Nationella programkontor kan hjälpa stödmottagare att hitta andra eller ytterligare finansieringsmöjligheter för att genomföra sina projekt för inkludering och mångfald. Europeiska socialfonden (ESF) är ett aktuellt exempel. Partnerskap med bemanningsföretag eller center för kompetensutveckling skulle kunna öka ungdomars chanser på arbetsmarknaden. Bästa praxis ska dokumenteras och spridas till andra parter. 10 Publikationen Shaping Inclusion om utformningen av inkluderingsarbetet, offentliggjord av SALTO-resurscentret för inkludering, hjälper nationella programkontor att genom olika steg bygga upp en sammanhängande och effektiv nationell strategi för inkludering för att nå ut till en mångfald av målgrupper, se: December

13 Nå ut till rätt målgrupp De nationella programkontoren kommer att övervaka vilka typer av grupper med färre möjligheter som söker och vilka grupper som är svåra att nå. Den nationella strategin för mångfald och inkludering ska uppmuntra till särskilda insatser för att nå ut till underrepresenterade grupper med färre möjligheter. Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren ska utveckla kommunikationsmaterial och kampanjer som är anpassade till särskilda målgrupper. Dessa ska visa värdet av internationella projekt för ungdomar med färre möjligheter. Kommunikationsverktygen ska vara utformade på ett klart och enkelt språk. Dessutom ska de vara dynamiska och tilltalande för målgruppen. Europeiska kommissionen, SALTO-resurscentren och de nationella programkontoren ska säkerställa att inkludering och mångfald anges som ett viktigt inslag i alla relevanta dokument som utarbetas för att genomföra programmet. Nationella programkontor uppmanas att samarbeta med organisationer eller nyckelpersoner som har kontakt med särskilda kategorier av ungdomar med färre möjligheter. Genom dessa informationsförmedlare eller förebilder i gemenskapen kan de nationella programkontoren nå ut till ett större antal grupper än genom sina traditionella kanaler. Kommunikationsinsatserna ska fokusera på den möjliga påverkan på livssituationen för ungdomar med färre möjligheter. Ett ungdomsprojekt ska presenteras som en utbildningsmetod i en långsiktig strategi för ungdomar med färre möjligheter och inte ett engångsprojekt. Stödja de inblandade aktörerna Nationella programkontor ska tillhandahålla systematiskt och skräddarsytt stöd till anordnare av projekt för inkludering och mångfald under alla stadier av projektet. Det är särskilt viktigt att stödja nya deltagare och missgynnade målgrupper i syfte att avlägsna hinder så att de kan delta fullt ut i programmet 11. Om programkontoren inte har kapaciteten att göra det själva kan de skapa ett system med informationsförmedlare, handledare, projektbesök, konsultation via telefon, sociala media eller e-post etc. Nationella programkontor ska avsätta tillräckligt med personal och ekonomiska resurser för detta. Nationella programkontor och SALTO-resurscentren ska organisera utbildning och nätverkande samt visa goda exempel för organisationer som arbetar med inkludering och mångfald både på nationell och på internationell nivå. De ska även ta fram ett erbjudande om lätt inträde till programmet för nya deltagare för att ge dem ett smakprov på den potential som Erasmus+ Aktiv ungdom har för inkludering och mångfald. Det är viktigt med utbildning om inkludering och mångfald för vanliga ungdomsarbetare (för dem som inte särskilt arbetar med inkludering och mångfald). Nationella programkontor kan använda sina utbildnings- och samarbetsåtgärder (Training and Cooperation Activities, TCA) för detta. De nationella programkontorens och SALTO-resurscentrens utbildningsutbud ska göras tillgängliga på Internet på adressen Utbildningarna ska vara tillgängliga och anpassade till alla olika grupper som behöver inkluderas (t.ex. tillgänglig mötesplats/tillgängligt material, särskild kost, utrymmen för bön, barnpassning för ensamstående föräldrar, personliga assistenter, extraordinära kostnader, teckenspråkstolkar och så vidare). 11 Erasmus+ programhandledning. December

14 Nationella programkontor och SALTO-resurscenter rekommenderas använda och främja de tillgängliga verktygen för inkludering och mångfald som har utvecklats av SALTO-resurscentren, kommissionen och de nationella programkontoren. I förekommande fall kan materialet översättas eller anpassas till särskilda målgrupper. Verktyg ska också finnas tillgängliga för människor med nedsatt syn. Nationella programkontor och projektanordnare uppmanas även bidra till det webbaserade materialet för inkludering och mångfald 12. Dokumentering av resultaten Projekt för inkludering och mångfald ska dokumenteras och synliggöras för att andra ska kunna lära av dem eller för att inspirera till nya projekt. Nationella programkontor och SALTO-resurscenter uppmuntras tillhandahålla sådana möjligheter. Den rättsliga grunden för Erasmus+ omfattar indikatorer för genomförandet av programmet. En av dessa indikatorer är antalet deltagare med särskilda behov och färre möjligheter. För att kunna följa upp denna och andra indikatorer samt säkerställa både kvaliteten och kvantiteten när det gäller inkludering och mångfald, krävs det en kontinuerlig insats för att veta huruvida det inom programmet sker några framsteg för inkludering och mångfald. De nationella programkontoren ska föra statistik om antalet ungdomar med färre möjligheter som deltog i olika Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+ och även korrigera siffrorna i enlighet med det slutgiltiga antalet ungdomar med färre möjligheter som deltagit i projekten, antalet Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+ som rör inkludering och mångfald enligt en uppdelning per nyckelåtgärd och typ av aktivitet, och antalet projekt där ungdomar med färre möjligheter deltog enligt en uppdelning per nyckelåtgärd och typ av aktivitet. Det är viktigt att statistiken om projekt för inkludering och mångfald är så pålitlig som möjligt: Nationella programkontor ska säkerställa att de inlämnade ansökningarna om projekt för inkludering och mångfald verkligen gäller den typen av projekt. Man kommer att ta hjälp av it-verktyg som är avsedda att ta fram uppgifter om inkludering och mångfald,för att få tillförlitliga uppgifter, och verktygen ska utvecklas och förbättras när så behövs. Förutom kvantiteten kommer även kvaliteten på projekt för inkludering och mångfald och projektens inflytande på ungdomar med färre möjligheter att omfattas av utvärderingen. Nationella programkontor uppmuntras att dela med sig av bra projekt för inkludering och mångfald till nätverket och föreslå att de tas in i SALTO:s databas om god praxis ( Det behövs även forskning om de långsiktiga effekterna och framgångshistorier om ungdomar med färre möjligheter som har deltagit i Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+. Förbättringar Nationella programkontor följer upp hanteringen av projekt för inkludering och mångfald på nära håll. De ska hålla ögon och öron öppna för att kartlägga de hinder som organisationer för inkludering och mångfald möter när de utformar rörlighetsprojekt för ungdomar med färre möjligheter. Programkontoren ska 12 Några tillgängliga verktyg: Handböcker för inkludering inom ungdomsarbete: Publikationer om kulturell mångfald: Verktygslåda med metoder och övningar: Otlas partnersökning: Exempel på god praxis: December

15 rapportera dessa hinder till styrgruppen för inkludering och mångfald och till kommissionen, så att hindren kan tacklas som del av de fortlöpande förbättringarna vid programmets genomförande. Tillsammans med SALTO-resurscentret för inkludering och SALTO-resurscentret för kulturell mångfald ska kommissionen säkerställa att personalen från de nationella programkontoren erhåller utbildning om frågor som rör inkludering och mångfald och träffas regelbundet för att utbyta god praxis, dela med sig av idéer och ge återkoppling om inkludering och mångfald. Kommissionen, SALTO-resurscentret för kulturell mångfald och SALTO-resurscentret för inkludering ska ha ett nära samarbete för att fortsätta med framstegen och intensifiera arbetet för inkludering och mångfald. December

16 Bilaga I: Praktiska riktlinjer för arbete med inkludering och mångfald i Erasmus+ på ungdomsområdet nycklar till framgång Inom internationella ungdomsprojekt är det tradition att arbeta med inkludering och mångfald. Under åren har ett antal framgångskriterier för projekt för inkludering och mångfald samlats in. Dessa kriterier har i syfte att tjäna som en guide för organisationer för att de ska kunna förbättra kvaliteten på sina projekt och för nationella programkontor för att de ska kunna utvärdera dessa projekt. Följande nycklar till framgång är avsedda för att stödja sökande och andra målgrupper för Erasmus+ 13 vid genomförandet av strategin för mångfald och inkludering. Nå ut till målgruppen Ungdomsorganisationer och andra intressenter uppmanas att medvetet nå ut till och minska hindren för olika målgrupper. Detta bidrar till att en organisation verkligen blir välkomnande för minoriteter och ungdomar från alla olika samhällsskikt. Hur lockande är aktiviteten?: Gör organisationerna en medveten ansträngning för att attrahera och nå ut till olika målgrupper? Vad gör organisationen för att få med ungdomar med färre möjligheter? Vad finns det för hinder?: Hur undanröjer det aktuella projektet hindren för diverse målgruppers deltagande? På vilket sätt tillgodoser projektet olika ungdomars behov? Görs de extra insatser (rättvisa åtgärder) som krävs för att säkerställa lika möjligheter för alla? Unga i fokus Ett ungdomsprojekt är inte enbart till för ungdomar, utan ska även utformas, eller ännu hellre drivas, av dem. Även om vi använder det europeiska begreppet ungdomar med färre möjligheter, ska projekten grundas på ungdomars styrkor och deras aktiva deltagande. Behovsbaserat: Är projektet för inkludering och mångfald utformat omkring ungdomars behov, intressen och önskemål? Har organisationen genomfört en behovsanalys? Hur vet organisationen vad ungdomar verkligen vill? Verkligt deltagande: Inbegrips ungdomarna i projektutformningen? Kan de styra, utföra olika uppgifter och ta initiativ? Får de möjlighet att använda sin kompetens och utvecklas inom denna process? Uppmuntrar ungdomsarbetarna alla ungdomar att delta? Skräddarsytt: Är projektet anpassat till ungdomarnas kompetens och tidigare erfarenheter? Är metoderna lämpliga för deras ålder, bakgrund, religion och så vidare? Hur skapar projektet en balans mellan tryggheten hos det välkända och nya utmaningar? Stödjande tillvägagångssätt: Vilket stöd föreskrivs i projektet för ungdomar med färre möjligheter? Hur tillgodoser gruppen särskilda behov? Är de extraordinära kostnaderna rimliga? Är ungdomsarbetarna kvalificerade för att hantera särskilda behov och känsliga saker i gruppen? Hur är programmet anpassat så att alla är inkluderade? Social dimension: Hjälper programmet alla att umgås och hitta sin plats i gruppen eller projektet? Hur hanteras stereotyper om olika utestängda grupper inom ramen för projektet? Är projektet roligt utan att tappa utbildningsperspektivet? 13 Nycklarna till framgång ska vara till hjälp vid utformningen och utvärderingen av projekt för inkludering och mångfald. Samtliga villkor för de olika projekten som kan genomföras under de centrala åtgärderna i Erasmus+ fastställs i programhandledningen för Erasmus+ eller i särskilda förslagsinfordringar, vilka utgör grunden för godkännandet av ansökan. Åtgärder som hänför sig till inkludering och mångfald samt ekonomiska incitament är klart definierade i programhandledningen. December

17 Riskbedömning och krishantering: Har ungdomsarbetarna en klar bild inte bara av nyttan, utan även av de potentiella riskerna gällande saker som kan gå snett när man arbetar med denna målgrupp? Finns det system för hur man reagerar i en eventuell nödsituation? Hantera olika typer av mångfald Mångfalden ökar alltmer i vårt samhälle. Människor från olika länder, bakgrunder och situationer samverkar dagligen och denna verklighet ska avspeglas i ett ungdomsprojekt. Detta ska särskilt uppmärksammas av de organisationer som arbetar med genomförandet av aktiviteterna. Förberedelser: Hur är såväl ungdomarna som gruppen förberedda för mötet och frågor som rör inkludering/utestängning under projektet? Fokuserar projektet på gemensamma intressen snarare än på skillnader? Blandade grupper: Blandas ungdomar med olika bakgrund (socioekonomisk, utbildningsmässig, kulturell, religiös, geografisk, funktionsnedsättningar, sexuell läggning, kön etc.) i projektet? Kan man dra några lärdomar av denna mångfald? Homogena grupper: Undantagsvis och i motiverade fall (t.ex. när det är fråga om känsliga ämnen, såsom identitet, våld, personlig utveckling) kan det vara till nytta att endast arbeta med en viss målgrupp (en särskild invandrargrupp, homosexuella ungdomar, tjejgrupper och så vidare). Är det i förekommande fall motiverat och gynnsamt att arbeta med en homogen grupp? Social och interkulturell kompetens: Utnyttjas projektet för att de berörda personerna ska lära sig att hantera olikheter i ordets vidaste bemärkelse? Är projektet avsett att främja mångfald och motverka intolerans och diskriminering? Hur hanteras tabun? Språkstöd: Hur kan organisationerna förbereda ungdomarna för att kommunicera över kulturgränserna? Vilka metoder föreskrivs i programmet för att göra det möjligt för ungdomar att samverka trots språkliga hinder? Vilken typ av språkstöd är tillgängligt? Reflektion och paus: Föreskrivs det tillräckligt med andrum i projektet för sårbara ungdomar? Finns det tillfällen i projektet när ungdomarna (ensamma eller tillsammans) kan reflektera över det som händer och vad de lär sig? Ungdomsarbetare från grupper som ska främja inkludering: Består gruppen av ungdomsarbetare av personer med olika bakgrund precis som gruppen av deltagare? Förstår ungdomsarbetarna behoven hos de målgrupper de arbetar med? Tillhandahåller de särskilt stöd och föregår med gott exempel? Icke-formell inlärning Icke-formell inlärning avser frivillig inlärning utanför formella miljöer och strukturer som till exempel skolor eller universitet. Ungdomsprojekt omfattar icke-formell inlärning. Projekten är ett intressant sätt att förvärva kompetens och livskunskaper. De kan vara särskilt värdefulla för ungdomar som riskerar att inte få erforderliga kunskaper vid formell inlärning, som har hoppat av skolan eller är arbetslösa, varvid förvärvandet av nya färdigheter kan öka deras chanser att få ett jobb. Tydliga målsättningar: Även om projektet är icke-formellt ska det ha tydliga och realistiska målsättningar. Är metoderna lämpade för att uppnå målsättningarna? Presenteras projektet till ungdomarna på ett sätt som är relevant och begripligt för dem? Är de förväntade resultaten konkreta för ungdomarna? Vad får de ut av projektet? Attraktiva metoder: Ungdomar deltar frivilligt i icke-formell inlärning. Är metoderna inriktade på inlärning och är de deltagarinriktade? Kan man på detta sätt få ungdomarna att bli engagerade och tillåts de att pröva nya saker? Lärande av varandra: Betraktas ungdomarna som en källa för inlärning? Hur uppmuntras samtliga ungdomar inom projektet att komma fram till egna lösningar på utmaningar och arbeta tillsammans för att uppnå sitt mål? December

18 Enkelhet: Är projektet tydligt, enkelt och tillräckligt konkret för ungdomarna? Hur ska de generella målen omvandlas till genomförbara åtgärder? Är projektet tillgängligt för alla som är inblandade i det? Dokumentering av inlärning: Finns det tid och utrymme för ungdomar att reflektera över sin inlärning? Hur hjälper ungdomsarbetarna ungdomarna att bli medvetna om sin inlärning? Hur lär de sig att presentera det som de lärt sig? (Youthpass 14 ) Nöjesaspekten: Hur säkerställer arrangörerna att projektet är attraktivt och spännande för ungdomarna? Med blicken på de långsiktiga effekterna Att utforma och anordna projekt för inkludering och mångfald innebär även att hålla ett öga på de långsiktiga effekterna, nämligen att förbättra livsvillkoren för ungdomar med färre möjligheter. Ett projekt ska ses som en del av en långsiktig process för social förändring, för ungdomarna och för samhället de lever i. En bredare process: Utgör projektet för ungdomar med färre möjligheter en del av en process före och efter det faktiska projektet eller utgör det ett enskilt evenemang? Hur säkerställer organisatörerna att ungdomarna följs upp efter projektet? Stegvis metod: Har arrangörerna ett strategiskt tillvägagångssätt för ungdomar med färre möjligheter för att få till stånd en positiv förändring? Hur skapar arrangörerna en väg för ungdomar till ett bättre liv och hur passar internationell rörlighet in i detta? Är ungdomarna förberedda för projektet? Motiverande erfarenhet: Tar man hänsyn till ungdomarnas kompetens i projektet och har det till syfte att utveckla deras potential, snarare än att fokusera på brister och problem? Hur får ungdomarna uppskattning för sitt engagemang och sina prestationer i projektet? Hur motiveras de i projektet? Uppföljning: Vad händer med ungdomarna efter projektet? Planerar organisationen att fortsätta arbetet (utanför projektet)? Följer organisationen upp ungdomarnas utveckling och guidar dem till nästa steg i deras livsomställning? Spridning och användning: Kommunicerar arrangörerna tydligt vilka konkreta och mindre konkreta resultat projektet har gett? Hur planerar arrangörerna att andra organisationer och ungdomar ska kunna dra nytta av dessa projektresultat? Hjälper de andra att genomföra liknande aktiviteter? Mer information om Youthpass: 15 Hitta fler idéer om hur påverkan och synligheten av ditt projekt kan öka i Making Waves YOUTH.net/MakingWaves/ December

19 Helhetssyn och samarbete Ungdomar (och ungdomsarbetare) är inte avskilda från omvärlden. För att ett projekt ska bli framgångsrikt är det viktigt att det ingår i ett större sammanhang och har anknytning till omvärlden. Ett projekt kan ha betydligt större påverkan om man arbetar tillsammans med relevanta intressenter. Helhetssyn: Hur bygger partner som deltar i projektet broar till andra som har kontakt med samma ungdomar (familj, jämnåriga, hälso- och sjukvård, arbetsförmedlingen, skolan och så vidare)? Vilken typ av samarbete planeras, hur kompletterar partnerna varandra? Solida partnerskap: Är det så att organisationerna och de individuella ungdomsarbetare som är engagerade i projektet känner varandra och litar på varandra? Har de utvecklat en uppsättning gemensamma målsättningar, koncept och arbetsmetoder? Är de medvetna om varandras styrkor och olikheter? Projekt för strategiska partnerskap: Planeras innovativa idéer och lösningar inom projektet? Är berörda intressenter involverade, särskilt experter inom olika områden som kan bidra med sina kunskaper? Utbildning: Har ungdomsarbetarna/övrig delaktig personal genomgått utbildning med särskild fokus på inkludering och mångfald? Professionalitet och engagemang: Tar parterna projekt för inkludering och mångfald på allvar? Är de medvetna om vilket engagemang och vilken kompetens som krävs för att få ut så mycket som möjligt av projekten? Är all delaktig personal medveten om vad de gör? December