19 Avtal med BUP Stockholm om öppen och sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård HSN

Transkript

1 19 Avtal med BUP Stockholm om öppen och sluten barn- och ungdomspsykiatrisk vård HSN

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatri Ulrica Nordström 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Avtal med BUP Stockholm om öppen och sluten barnoch ungdomspsykiatrisk vård Ärendebeskrivning Ett nytt avtal tecknades 2017 för perioden Därefter har avtalet förlängts från I detta ärende föreslås ett nytt avtal tecknas som omfattar perioden Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Vårdavtal, bilaga 1 till Vårdavtalet Ersättningsvillkor, bilaga 3 Specifik Uppdragsbeskrivning, bilaga 1 Årlig Uppföljning, bilaga 2 Informationshantering, bilaga 4 Allmänna Villkor, bilaga 5 Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att teckna avtal med BUP Stockholm, Stockholms läns sjukvårdsområde med organisationsnummer för tiden att omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram nya vårdavtal för vårdområdena beroendevård, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, ätstörningsvård och rättspsykiatri inför I uppdraget att ta fram nya avtal ingick att minska antalet avtal från nuvarande 24 avtal till 9 avtal. Tidigare avtal har varit olika utformade gällande uppdrag, ersättning och uppföljning. Det har inneburit en försvårad avtalsstyrning gällande jämlik vård och effektiv användning av resurserna för patienternas bästa. Målet med den nya avtalsstyrningen är att skapa en tydligare och effektivare avtalsstyrning som leder till mer jämlik vård. Processen för framtagande av nya avtal har präglats av ett nytt arbetssätt som byggt på nära samverkan mellan beställare, vårdgivare och brukarorganisationer. Det har bidragit till en kvalitativt bättre avtalsprocess. Brukarorganisationerna involverades i processen från början och har haft representation i arbetsgrupper och projektgrupp. På samma sätt som brukarna har vårdgivarna varit delaktiga i gemensamma arbetsgrupper, getts möjlighet att ge remissvar på tidiga förslag samt deltagit i en workshop som planerats och genomförts i samverkan mellan vårdgivare och beställare. Överväganden Den nya avtalsstrukturen bygger i ökad utsträckning på tillitstyrning utan detaljerad styrning av uppdrag och vårdgivarens organisering. Det har genomförts en harmonisering av ersättning, uppdrag och uppföljning inom samtliga vårdområden så att de nu har samma avtalsvillkor. Harmonisering av kraven ökar tydligheten i styrningen och ökar möjligheten att kunna jämföra resultaten mellan avtal och vårdgivare. För att komma åt problemen med samordningen mellan olika avtal och vårdområden inom psykiatrin samt stimulera till mer jämlik vård så har de nya avtalen utformats så att det blir lättare att göra volym och strukturförändringar mellan avtal och vårdområden. Möjligheten ges därför att omdisponera volymer och ersättning mellan Stockholms läns samtliga psykiatriska verksamheter inom Stockholms läns sjukvårdsområde. På så sätt ges möjlighet att använda resurserna mer effektivt i hela systemet utifrån ett behovs- och patientperspektiv.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (6) Vid förslag på volym och strukturförändringar ska vårdgivaren samråda med beställaren genom att skriftligen motivera förändringen. Det ska göras konsekvensbeskrivningar utifrån ett patient- och organisationsperspektiv samt redovisas vilka ekonomiska medel som avses att omfördelas. Tidigare har det funnits flera mindre avtal och särskilda uppdrag som reglerats separat. Denna särskilda reglering kommer inte finnas kvar men verksamheterna kommer vara kvar i sin nuvarande form och resurserna följer med in i nya avtalen. Om förändringar ska göras ska det föregås av processen för volym och strukturförändringar. Uppdraget Uppdraget har utformats utan detaljerade regleringar av uppdrag och organisation. Uppdraget är att bedriva psykiatrisk vård på specialistnivå som innefattar utredning, bedömning, diagnostik, behandling och vård samt stöd och rådgivning. Uppdraget innehåller fortsatt ett geografiskt områdesansvar som omfattar konsultationer, samverkan och vårdintygsbedömningar. Detta begränsar inte patientens fria val enligt valfrihetsreglerna. Den länsövergripande vårdtjänsten Mellanvård nyttjas i större utsträckning av SLSO:s egna verksamheter jämfört med de privata vårdgivarna. Mellanvård innebär mer omfattande insatser som kan erbjudas exempelvis hemmasittare samt i samband med utslussning från slutenvård och för att förebygga inläggning. För att sträva mot mer jämlik vård över länet inkluderas denna vårdtjänst i uppdraget för psykiatrisk öppenvård för barn och ungdom med områdesansvar. HSF avser därmed att öka tillgängligheten till denna vårdtjänst inom barn- och ungdomspsykiatrin. I uppdraget betonas särskilt betydelsen av möjlighet till självvald inläggning. Självvald inläggning har visat sig vara en framgångsrik modell för att stärka patientens makt. Därför implementeras det nu inom hela vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrins slutenvård enligt överenskommelse med SLSO. Psykiatrin behöver bli bättre på att använda digitala tjänster och erbjuda internetbaserad behandling. Utvecklingen av detta lyfts fram som ett tydligt uppdrag.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (6) Patienter inom psykiatrins olika vårdområden har ofta en komplex problematik med både psykiatriska, somatiska och sociala problem samtidigt. Därför tydliggörs det i uppdraget hur viktigt det är att behandlingen individanpassas och integreras samt att behandling måste ske med en obruten vårdkedja med få kontaktpunkter. I uppdraget ges en ökad frihet för vårdgivaren att anpassa öppettiderna på mottagning efter patienternas behov. Det är inte alltid det bästa utifrån ett patientperspektiv att ha öppet utan det kan finnas skäl att variera öppettiderna efter patienternas behov. Ersättningsmodellen Ersättningsystemet består av två delar; dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren. Den årliga ersättningen till Vårdgivaren beräknas som summan av produktionsrelaterad ersättning för öppenvård och uppdragsrelaterad ersättning för öppenvården samt ersättning för slutenvårdsplatser. I tidigare ersättningsmodeller i avtalen för psykiatrins olika vårdområden fanns det stora olikheter. Det fanns olika krav på rapportering, olika fördelning mellan produktions- och uppdragsrelaterad ersättning, olika sorters besök gav olika ersättning, olika modeller för ersättning av slutenvården samt en särskild ersättning för förskrivna öppenvårdsläkemedel. I de nya avtalen har ersättningsmodellen harmoniserats enligt följande: Den produktionsrelaterade ersättningen utgör 30 procent och uppdragsrelaterade ersättningen 70 procent av den totala ersättningen. Slutenvården ersätts med ett fast belopp per vårdplats. I den nya ersättningsmodellen finns inget kostnadstak för överproduktion. Däremot finns i avtalet en golvmodell. Den innebär att om antalet utförda och rapporterade vårdtjänster under året understiger beställda vårdtjänster per helår med mer än 5 procent, så reduceras den uppdragsrelaterade ersättningen med motsvarande del. Den målrelaterade ersättningen har förändrats från att vara kopplad till specifika kvalitetsindikatorer till att vite kan utgå för brister i utförande av avtalet.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (6) Det är ingen differentierad ersättning för olika sorters besök. Alla typer av besök kommer ersättas med samma ersättning och det kommer finnas en gemensam rapporteringsanvisning. Tidigare fanns en speciell ersättning för förskrivna öppenvårdsläkemedel men från 2019 införs fullt kostnadsansvar för vårdgivaren. Uppföljningen Vårdavtalet kommer följas upp löpande för att säkerställa vårdens kvalitet i enlighet med avtalet och stimulera utveckling. En sammanställning av uppföljningarnas resultat dokumenteras årligen. De områden, indikatorer och frågeställningar som Beställaren vill lägga fokus på under aktuellt år formuleras i en uppföljningsplan som kan revideras årligen. Uppföljningsplanens indikatorer och frågeställningar tas fram i samverkan med vårdgivaren och brukarrepresentanter och är utformad utifrån framtidsplanens målbild. Frågeställningar och indikatorer i uppföljningsplanen besvaras genom data ur Beställarens databaser, ur vårdgivarens egna databaser samt vårdgivarens skriftliga och muntliga svar. Fyra övergripande dialog- och uppföljningsmöten per år planeras med vårdgivaren. För att ge en likvärdig uppföljning och möjlighet till jämförelser återfinns en stor del av uppföljningsplanens indikatorer och frågeställningar i samtliga avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde, verksamhetsområde psykiatri. Ekonomiska konsekvenser Den totala kostnaden vid uppnådd beställning uppgår till kronor Konsekvenser för patientsäkerhet Sammantaget förväntas patientsäkerheten att öka med individanpassad och integrerad behandling vid samsjuklighet samt att behandling ska ske i en sammanhållen vårdkedja med få kontaktpunkter. Konsekvenser för jämlik och jämställd vård Förslag till beslut förväntas ha positiva konsekvenser för jämlik och jämställd vård. Det sker genom möjlighet till omfördelning av resurser mellan olika vårdområden samt att krav och ersättning i avtalet har harmoniserats.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (6) Tillgänglighet till mer omfattande insatser för exempelvis hemmasittare samt i samband med utslussning från slutenvård och för att förebygga inläggning har förbättrats vilket innebär mer jämlik vård i hela länet. Miljökonsekvenser Förslaget till beslut förväntas få positiva konsekvenser för miljön genom minskad pappershantering då avtalet löper på 4 år. Administrativa konsekvenser Förslag till beslut innebär minskad administrativ belastning för vårdgivarna genom en rad olika förändringar. I det nya avtalet kommer alla vårdkontakter ersättas med samma pris. Det kommer underlätta för vårdgivaren att registrera rätt. Därmed minskar vårdgivarens kontrollarbete gällande felregistreringar. Det nya avtalet kommer att löpa på fyra år. Det innebär att det administrativa arbetet som det innebär att skriva nya avtal årligen försvinner. Vissa justeringar kan komma att ske årligen av avtalet, men det kommer innebära en mindre administrativ belastning. Den nya modellen för uppföljning i avtalet har beaktat vilken information som efterfrågas och hur den samlas in för att inte öka omotiverad administrativ belastning. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef Beslutet ska skickas till BUP Stockholm Akten Godkänd av Barbro Naroskyin,

8 Mellan Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer , ( Beställaren ) och ( Vårdgivaren ), har slutits följande Vårdavtal 1 Avtalets omfattning I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av specialistpsykiatrisk vård inom vårdområdet barn- och ungdomspsykiatri ( Uppdraget ) i Stockholms läns landsting. Parternas avsikt med detta Avtal är att Vårdgivaren ska utföra Åtagandet på ett etiskt, kvalitativt och ekonomiskt effektivt sätt. Beställaren är huvudman för de tjänster som omfattas av detta Avtal. Parterna är införstådda med att hälso- och sjukvårdsverksamhet är en verksamhet i ständig utveckling och som påverkas av bland annat lagstiftning, huvudmännens struktur- och verksamhetsförändringar, valfrihetsreglerna, nya och/eller förändrade diagnostik- och medicinska behandlingsmetoder samt demografiska förändringar. Detta kan påverka behovet av ovanstående tjänster vilket innebär att Beställaren inte kan garantera volymer under Avtalsperioden. Med Avtalet avses bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor ( Avtalet ). 2 Avtalet Vårdgivaren åtar sig ( Åtagandet ) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villkoren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet. Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det förekommer motstridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska handlingarna tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal samt bilaga 1 till Vårdavtalet 2. Ersättningsvillkor, bilaga 3 3. Specifik uppdragsbeskrivning, bilaga 1 4. Årlig uppföljning, bilaga 2 5. Informationshantering, bilaga 4 6. Allmänna villkor, bilaga 5 DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 1 AV 6

9 3 Definitioner Avtal Detta Vårdavtal med samtliga därtill hörande bilagor Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i p 8 Force majeure. Beställare Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Stockholms läns landsting Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget SLL Stockholms läns landsting Uppdrag Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och Allmänna villkor. Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden är Beställarens portal för information till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare. Vårdgivare Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Åtagande Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att fullgöra det som i övrigt anges i Avtalet. 4 Avtalsperiod Avtalet träder i kraft från och med den dag båda parter undertecknat det. Avtalet gäller därefter till och med Beställaren äger rätt att förlänga Avtalet löpande. Beställaren ska sträva efter att senast 6 månader före avtalstidens utgång informera Vårdgivaren om Beställaren avser att förlänga Avtalet. Utförande av Uppdraget inleds vid Driftstart. Driftstart för detta Avtal är 2019-o1-o1. Före Driftstart äger Vårdgivaren inte rätt att utföra vård enligt detta Avtal. 5 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 2 AV 6

10 6 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller Åtagandet och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Åtagandet har Beställaren rätt att vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Beroende på bristens allvarlighet tillämpas olika sanktioner. 6.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter rättelse och innehållande av ersättning Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att avhjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen. 6.2 Brister i rapportering och fakturering rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivaren är osäker på Beställarens rapporteringsinstruktioner är det Vårdgivarens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt. Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet. 7 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 3 AV 6

11 mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. krisoch katastrofläge enligt punkten om Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap i Allmänna villkor. 8 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål. 9 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter att det skickats. 10 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla. 11 Övrigt 11,1 Övriga avtalsvillkor Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag. DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 4 AV 6

12 Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet Särskilda bestämmelser Vårdavtalet innehåller relativt omfattande förändringar av Uppdragsbeskrivning, Ersättning och Uppföljning. Då det råder viss osäkerhet kring styreffekterna är Beställaren och Vårdgivaren överens om att vårdavtalet kräver tät dialog och samarbete för att upptäcka och eventuellt justera oönskade styrningseffekter som leder till försämringar av vården. Den gemensamma ambitionen är att kunna erbjuda medborgare och patienter bästa möjliga vård med hög effektivitet. Vårdgivaren medges rätt att omdisponera volymer och ersättning mellan Stockholms läns samtliga psykiatriska kliniker inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Beställaren och Vårdgivarens gemensamma ambition är att på så sätt säkra att den andel av resurser som från Hälso- och sjukvårdsbudgeten tillförts psykiatrisk vård och bedrivs av Stockholms läns sjukvårdsområde används till största effektivitet utifrån ett behovs- och patientperspektiv. Vid strukturförändring av vårdutbud ska Vårdgivaren samråda med Beställaren och skriftligen inlämna en motivering till strukturförändring, göra en konsekvensbeskrivning för patienterna samt redovisa hur och vilka ekonomiska medel som avses att omfördelas. Användandet av modell för checklista och omfördelning av ekonomiska medel (bilaga 1 och 2) skall alltid användas vid ovanstående beskrivna förändringar. Båda bilagor ska undertecknas av avtalsparter och startdatum för förändring och datum för fakturering ska tydligt framgå. Flera mindre avtal som tidigare tecknats separat med Stockholms läns sjukvårdsområde kommer att föras över till de nya avtalen inför Detsamma gäller särskilda uppdrag som tidigare reglerats separat. Parterna är överens om att verksamheterna ska finnas kvar och att resurserna överförs till de nya avtalen. Om förändringar ska göras av dessa verksamheter ska det föregås av processen för volym och strukturförändringar som beskrivits ovan. I tidigare vårdavtal för Barn- och ungdomspsykiatrisk vård har en mer detaljerad reglering av vårdorganisationen funnits med i uppdraget. Det har framförallt rört länsövergripande funktioner såsom mellanvård, specialmottagningar, konsultationer till och samverkan med vårdgivare inom andra vårdområden som berör barn. I detta avtal är Beställaren och Vårdgivaren överens om att dessa delar även fortsättningsvis ska ingå i uppdraget men inte regleras på samma detaljnivå som i tidigare uppdrag. I bilaga 1 till vårdavtalet anges de länsövergripande funktioner som Vårdgivaren ska tillhandahålla inom sin öppenvårdsorganisation. Om andra förändringar ska göras av dessa verksamheter ska det föregås av processen för volym och strukturförändringar som beskrivits ovan. DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 5 AV 6

13 ************* Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den Ort den Stockholms läns landsting Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen NN Hälso- och sjukvårdsdirektören NN Verksamhetschef DEL 1. DETTA VÅRDAVTAL BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI SIDA 6 AV 6

14 Bilaga 1 till Vårdavtalet, HSN , ADA Vårdgivaren ska erbjuda länsövergripande insatser för patienter med komplex symptombild och hög svårighetsgrad, sällan förekommande problematik och/eller där det finns särskilt stora behov av en specialiserad barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens och/eller speciella behandlingsmetoder inom följande områden: - Psykotiska och bipolära tillstånd - Trauman relaterade till övergrepp, våld, migration, katastrof - Emotionell instabilitet och återkommande självskada, självmordsförsök - Insatser i Barnahus - Asylsökande med uppgivenhetssyndrom inklusive samordning av de insatser som ges av BUP Stockholm, Barnmedicin vid Sachsska barnsjukhus, ASIH, psykiatriska länsakuten för vuxna vid S:t Görans sjukhus - Könsdysfori - OCD och OCD-relaterade tillstånd inklusive de patienter som har en samsjuklighet med autism t.ex. diagnoserna selektiv mutism, tvångssyndrom (obsessive-compulsive disorder OCD), dysmorfofobi (BDD), samlarsyndrom (HD), trichotillomani (HPD), dermatillomani (SPD), kroniska tics/tourettes syndrom, PANS/PANDAS - Döva och hörselskadade - Finskspråkiga patienter 1

15 Ersättningsvillkor 1 Ersättningssystemet 1.1 Allmänt Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren. Vårdgivarens uppdrag som beskrivs i Specifik uppdragsbeskrivning, bilaga 1, utgör grunden för Vårdgivarens rätt att fakturera enligt detta Avtal. 2 Ersättningsmodellen 2.1 Uppskattad total årlig ersättning Den årliga ersättningen till Vårdgivaren beräknas som summan av, produktionsrelaterad ersättning för öppenvård enligt p 2.2, uppdragsrelaterad (fast) ersättning för öppenvård enligt p 2.3 och ersättning för slutenvårdsplatser. (belopp i kronor, 2019) BUP BUP Akut S:a / snitt beställda vårdkontakter öppenvård ersättning per vårdkontakt produktionsrelaterad ersättning öppenvård uppdragsrelaterad ersättning öppenvård Summa ersättning öppenvård vårdplatser ersättning per vårdplats Summa ersättning slutenvård Svarstjänst BUP.SE, fast ersättning Totalersättning Produktionsrelaterad ersättning öppenvård Beställaren ersätter Vårdgivaren för utförda prestationer inom uppdraget för patienter folkbokförda i Sverige som rapporteras enligt Beställarens krav och anvisningar enligt Vårdavtal och Rapporteringsanvisningar. Den produktionsrelaterade delen uppgår till trettio procent av den uppskattade totala ersättningen för öppenvård. Angående ersättning för prestationer för patienter som inte är folkbokförda i Stockholms län se även punkt 2.6 Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län. DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 1 AV 7

16 Beskrivning av produkter förtydligas i Rapporteringsanvisningar som finns på vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad om innehållet i rapporteringsanvisningen. Vårdgivaren behåller de patientavgifter som patienterna betalar, förutom de som anges i punkt 4 Patientavgifter, som en ersättning utöver det som anges ovan. Vårdgivaren kompenseras inte för utebliven intäkt för patienter med frikort eller avgiftsbefriade. Om Beställaren beslutar om ändrade patientavgifter ska övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta Avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske. Beställaren ersätter Vårdgivaren med en rörlig ersättning för Åtagandet enligt detta Avtal utifrån tabell under punkt 2.1 Uppskattad total årlig ersättning 2.3 Uppdragsrelaterad ersättning öppenvård Uppdragsrelaterad ersättning Beställaren ersätter Vårdgivaren med sjuttio procent av den uppskattade totala ersättningen per år som en fast ersättning för Åtagandet enligt detta Avtal Reduktion av uppdragsrelaterad ersättning vid underproduktion Om antal utförda och rapporterade vårdkontakter under året understiger beställda vårdkontakter per helår med mer än fem procent (5 %) reduceras den uppdragsrelaterade ersättningen med motsvarande del. (Exempel: Om producerade vårdkontakter blir åttio procent av tilldelade vårdkontakter reduceras den uppdragsrelaterade ersättningen med femton procent) 2.4 Vite Beräkning av vite framgår av vårdavtal och uppföljningsbilaga. 2.5 Särskilda uppdrag Kr a) b) c) Ersättning per ST-läkare. Per månad Ersättning per under verksamhetsåret påbörjad utbildning till specialistsjuksköterska Ersättning per, under verksamhetsåret, examen Specialistsjuksköterska a), b) och c). Beloppen avser Kommer eventuellt att justeras. DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 2 AV 7

17 2.6 Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län Vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras Beställaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om Patienter från andra länder För patienter från andra länder än Sverige (förutom det som anges i 2.6.1) varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken, se Vårdgivarguiden. För patienter från andra länder än Sverige fakturerar Vårdgivaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden Utomlänspatienter Vårdgivaren fakturerar själv andra landsting för utomlänspatienter 3 Ersättningstak Avtalet är taklöst när det gäller ersättning enligt punkt 2.2 Produktionsrelaterad ersättning öppenvård. 4 Patientavgifter 4.1 Betalning av patientavgifter Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s patientavgiftshandbok, se Vårdgivarguiden. Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller mot faktura. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. 4.2 Patientavgifter för hjälpmedel Vårdgivaren ska debitera patienter för hjälpmedel enligt av Beställaren fastställda avgifter se Vårdgivarguiden. De patientavgifter patienter betalar för hjälpmedel tillfaller i sin helhet Beställaren. DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 3 AV 7

18 4.3 Patientavgifter för besök inom medicinsk service Vårdgivaren ska debitera patienter för besök inom medicinsk service enligt av Beställaren fastställda avgifter se Vårdgivarguiden. De patientavgifter patienter betalar för besök inom medicinsk service tillfaller i sin helhet Beställaren. 5 Kostnadsansvar 5.1 Vårdgivarens kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Åtagandet, med de preciseringar och undantag som anges nedan. 5.2 Medicinsk service Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader för medicinsk service som utförs inom Uppdraget. 5.3 Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel Vårdgivaren har ansvar för kostnaderna för förskrivna bas- och specialläkemedel i öppenvård. 5.4 Hjälpmedel Vissa behandlingshjälpmedel som förskrivs till brukare i hemmet bekostas av Vårdgivaren, se Hjälpmedelsguiden, behandlingshjälpmedel via Vårdgivarguiden. Beställaren bekostar övriga hjälpmedel som förskrivs enligt SLL:s anvisningar och regler, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. 5.5 Tolkar Beställaren ansvarar för kostnaden för språktolk och tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med Beställaren anlitas. Om annan tolktjänst används ansvarar Vårdgivaren för kostnaden. 5.6 Sjukresor Beställaren ansvarar för kostnaderna för sjukresor om leverantör som Beställaren har avtal med anlitas se Vårdgivarguiden. 6 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser som denne tillhandahåller vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se punkt 2.5 Särskilda uppdrag och Vårdgivarguiden. DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 4 AV 7

19 Ersättning för ST-läkare ges efter godkännande av Beställaren. 7 Fakturering 7.1 Utformning av faktura Vårdfaktura skall användas när så är möjligt. Från den registrering av vårdhändelser som Vårdgivaren gör till Beställarens databaser sammanställer Beställaren, via systemet för vårdfaktura, ett faktureringsunderlag. Faktureringsunderlaget kan även innehålla särskilda tillägg enligt uppdraget. Vårdgivaren ska kontrollera och godkänna detta underlag, varefter utbetalning sker. Beställaren betalar endast för utförd vård som registrerats till Beställarens databaser enligt Beställarens anvisningar samt för uppdragsrelaterade ersättningar och särskilda ersättningar enligt detta Avtal. På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt detta Avtal. Beställaren äger rätt att kvitta för mycket utbetald ersättning mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar. Beställaren äger rätt att kvitta vite mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar. 7.2 Faktureringsperiod Fakturering sker månadsvis i efterskott. Ersättningar som utgår med ett fastställt årsbelopp faktureras månadsvis i efterskott med en tolftedel av årsbeloppet. 7.3 Faktureringsadress Faktura ska sändas till adress Beställaren anger, se Vårdgivarguiden. 7.4 Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan ska ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Reglering av felaktigt fakturerat belopp ska ske inom 30 dagar efter det att parterna enats om att korrigering ska ske. Beställaren har rätt att begära rättelse av felaktigt fakturerat belopp även efter denna tremånadersperiod. DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 5 AV 7

20 8 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 20 kalenderdagar efter fakturadatum när det gäller fakturering enligt Vårdfaktura (se Vårdgivarguiden för beskrivning av e-tjänsten vårdfaktura) och 30 dagar för övriga fakturor. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristilllägg som inte framgår av detta Avtal eller lag. Ersättning utbetalas endast till Vårdgivare som är godkänd för F-skatt. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats eller om vårdhändelsen inte rapporterats korrekt till Beställarens databaser inom 90 dagar efter det att det som är ersättningsberättigat utförts. Detta förhållande påverkas inte av Avtalets stycke om parts rätt att vid senare tillfälle påtala rättighet. 8.1 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. 9 Prisjustering Priserna ska vara oförändrade till och med Under resterande avtalstid ska 30 % av ersättningen vara fast och 70 % underlag för prisjustering per den 1:a januari varje år, med början enligt årliga för-ändringar i preliminärt Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) inklusive läkemedel som publiceras av SKL i oktober/november månad (här avses den version som beräknar utfall på årsbasis per oktober och publiceras i SKL:s Ekonominytt. Exempel: prisjusteringen baseras på prognosen gjord hösten 2019 för prognosticerad LPIK-förändring 2019) LPIK tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och redovisas som årsvärden per kalenderår. LPIK redovisar prognostiserat utfall av förändringar i kostnader för arbetskraft och publiceras av SKL. Justering av priser enligt index föregås inte av förhandling. Beställaren informerar Vårdgivaren om ersättningen efter indexjustering. 10 Mottagningar avdelningar som ingår i detta avtal Vid avtalets start regleras vilka mottagningar som ingår i Uppdraget. Tabellen nedan kompletteras vid avtalsstart DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 6 AV 7

21 Mottagning/avdelning namn Kombika HSA-ID UppdragsID DEL 2, ERSÄTTNINGSVILLKOR, BILAGA 3 SIDA 7 AV 7

22 3 Specifik Uppdragsbeskrivning 3.1 Inledning I denna bilaga beskrivs det specifika uppdraget för det aktuella vårdområdet/avtalet. I bilaga 5, Allmänna villkor beskrivs vad som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. 3.2 kort om uppdraget Uppdraget är att bedriva psykiatrisk vård på specialistnivå i syfte att uppnå en förbättrad psykisk hälsa. Med psykiatrisk vård avses utredning, bedömning, diagnostik, behandling och vård samt stöd och rådgivning till patienter med psykiatriska sjukdomstillstånd inom barn- och ungdomspsykiatri. Psykiatrisk vård på specialistnivå omfattar ett differentierat utbud av akuta och planerade mottagningsbesök, konsultationer, vård i hemmet, heldygnsvård samt psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Varje patients individuella resurser och möjligheter att vara delaktig i vård och behandling ska tas tillvara. Vårdgivaren utformar processer som främjar kontinuitet, tillgänglighet, respektfullt bemötande och ett hälsofrämjande synsätt. Patienter tas emot utifrån medicinsk behovsbedömning och prioritering. 3.3 Målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige. Patienter från andra landsting har med stöd av Patientlagen rätt att på egen hand söka öppenvård i SLL. Dock gäller att eventuella remisskrav såväl i hemlandstinget som i SLL ska vara uppfyllda. För planerad slutenvård för patienter från andra landsting behövs alltid remiss eller betalningsförbindelse från patientens hemlandsting, se Vårdgivarguiden. Patienter i akut behov av vård. Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 1(9)

23 3.3.1 Uppdragets målgrupp Uppdragets målgrupp är barn och ungdomar under 18 år och deras familjer i behov av specialiserad öppen- och slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatri Vårdgivaren ska utifrån patientens vårdbehov tillämpa en flexibel åldersgräns mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin Geografiskt områdesansvar Vårdgivaren har ett geografiskt områdesansvar inom följande kommuner/stadsdelar: Österåker, Täby, Vallentuna Vaxholm, Danderyd Lidingö, Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Upplands Bro, Järfälla, Solna, Sundbyberg, Stockholms stad (exklusive Spånga, Tensta, Rinkeby och Kista), Nacka, Värmdö, Huddinge, Salem, Södertälje, Nykvarn. Det innebär att vårdgivaren inom sitt geografiska område ska ge konsultationer till vårdgrannar och samverka enligt vad som framgår under Samverkan. Vårdgivaren ska i förebyggande syfte erbjuda insatser till mödra- och barnhälsovården i form av konsultationer. Se riktlinjer om konsultation från BUP till BMM och BVC, Vårdgivarguiden. Delta vid samverkansforum - barn med neuropsykiatriska frågeställningar. Delta vid Tvärprofessionellt team sköra mammor. Vid behov utfärda vårdintyg i de fall inte annan överenskommelse gjorts med husläkare. Det geografiska områdesansvaret begränsar inte patientens fria val enligt valfrihetsreglerna. 3.4 Uppdraget Vården ska bedrivas utifrån evidensbaserad vård och praktik, vilket innebär beaktande av bästa aktuella och tillgängliga vetenskapliga kunskap, brukares kompetens och erfarenheter samt de professionellas erfarenhet och kompetens. bedriva psykiatrisk vård på specialistnivå i syfte att uppnå en förbättrad psykisk och somatisk hälsa tillhandahålla akut och planerad öppen- och slutenvård innehållande utredning, bedömning, diagnostik, behandling, rådgivning och uppföljning innefattande medicinska, psykologiska, psykoterapeutiska och pedagogiska metoder erbjuda mer omfattande insatser när art och grad av det psykiska tillståndet kräver det, exempelvis hemmasittande samt för att förebygga inläggning i slutenvård och i samband med utslussning från slutenvård DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 2(9)

24 erbjuda självvald inläggning i enlighet med separat överenskommelse om självvald inläggning kunna tillämpa inskrivning direkt i slutenvården för de patienter inom SLL som har en etablerad och pågående vårdkontakt erbjuda hembesök eller besök på annan plats när patientens tillstånd kräver detta eller när det bedöms lämpligare ur behandlingssynpunkt än ett mottagningsbesök erbjuda internetbaserad behandling erbjuda information, psykoedukation, beslutsstöd och stöd till egenvård via internet säkerställa att patienter med komplex problematik och samsjuklighet får individanpassad integrerad behandling och en obruten vårdkedja med få kontaktpunkter erbjuda subspecialiserad vård för patienter med sällan förekommande problematik eller där graden av problematiken kräver speciella insatser som inte kan genomföras i lokal öppenvård enligt bilaga 1 till vårdavtalet erbjuda barnpsykiatriska insatser till barn och ungdomar som vårdas inom somatisk slutenvård där behov av parallella insatser finns samt ge konsultationer till berörd personal att stärka patientens kunskap om och förmåga att hantera sin sjukdom och förbättring av hälsa samt stimulera patienten till delaktighet och eget ansvar för sin hälsa erbjuda patient och anhöriga närståendeutbildningar samt med anhöriga diskutera behovet av vård och stöd för familjen säkerställa att närstående till personer som suiciderat eller gjort allvarliga suicidförsök får vård och stöd betrakta rehabilitering och sjukskrivning som en integrerad del av vård, behandling och rehabilitering samt vid behov tillhandahålla en rehabiliteringskoordinator och försäkringsmedicinskt sakkunnig för samordning av rehabiliterings- och sjukskrivningsfrågor för en effektivare rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess vara ansluten till och tillämpa 1177 Vårdguidens e-tjänster - Av- och omboka tid - Beställa tid på mottagning - Begära ut intyg DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 3(9)

25 - Beställa journalkopia Förnya recept Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget relevanta nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns i beslutsstödet Psykiatristöd och VISS, se Vårdgivarguiden Kvalitetsregister Vårdgivarna ska rapportera uppgifter inom sin verksamhet till nationella psykiatriska kvalitetsregister. Vårdgivarna ska arbeta med kvalitetsutveckling via de psykiatriska kvalitetsregistren Samverkan Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän Dokumenterade rutiner ska upprättas för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande Vårdgivaren ska erbjuda patienter med minderåriga barn (0-18 år) stöd i föräldraskapet i samarbete med socialtjänsten Organiserat och regelbundet samarbeta med brukar - patient- och anhörigföreningar Vårdkedjor Vårdgivaren ska säkerställa att vårdkedjan ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt Vårdgivaren ansvarar för överlämnande till annan vård- eller omsorgsgivare för att ge patienten god och samordnad vård Vårdgivaren ska utse ansvarig som säkrar övergångar för patienten mellan vård- och omsorgsgivare Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare. Vårdgivaren ska ta initiativ till att upprätta en individuell plan då patienten har behov av vård och insatser från flera verksamheter och om det behövs för att patienten ska få sina behov tillgodosedda Vårdgivaren ska säkerställa att patienten och anhöriga görs delaktiga i vårdplaneringen. Patientens samlade behov innefattande medicinska behov, omvårdnadsbehov och behov utifrån funktionsförmåga ska vara styrande för den vård som erbjuds och planeras. DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 4(9)

26 3.4.6 Övergripande samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska känna till och följa beslut och riktlinjer i samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska upprätta skriftliga samverkansrutiner med vårdgrannar inom vårdområdet som är lokaliserade i samma kommun/stadsdel som Vårdgivaren. 3.5 Personal och kompetens Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren ska tillse att personalen har för Uppdraget adekvat utbildning och kompetens och fortlöpande ges den kompetensutveckling som erfordras. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetschefen har adekvat kompetens och tillräckliga kunskaper för att leda den systematiska utvecklingen av verksamhetens kvalitet i enlighet med verksamhetens ledningssystem. I detta ingår att vara väl förtrogen med och insatt i de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården, både nationellt och lokalt. 3.6 Tider för verksamhetens bedrivande Vårdgivaren ska tillhandahålla akutverksamhet dygnet runt alla dagar samt att slutenvård ska bedrivas dygnet runt och alla dagar Vårdgivaren ska vara tillgänglig på telefon dygnet runt för patienter inskrivna i slutenvården och deras närstående Vårdgivaren ska kunna ta emot patienter på mottagning minst 45 timmar i veckan samt anpassa öppettiderna på mottagning till patienternas behov Vårdgivaren ska vara tillgänglig på telefon mellan för information, bedömning, råd, stöd, tidsbokning och hänvisning samt under övriga tider informera om öppettider och hänvisa till annan vårdenhet och Vårdguiden Vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att boka tid på mottagning vid personligt besök eller telefon DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 5(9)

27 Vårdgivaren ska säkerställa att vårdgrannar och andra huvudmän kan komma i kontakt med vårdgivaren för information, konsultation, råd och stöd 3.7 Inställelsetider Vårdgivaren ska: kontakta patient senast fem arbetsdagar efter det att remiss inkommit från annan vårdgivare och erbjuda ett första besök utifrån medicinska prioriteringar dock senast inom 30 dagar. inom 48 timmar helgfri måndag-fredag återkoppla och svara patient och närstående som sökt kontakt genom 1177 eller på annat sätt ställt fråga till Vårdgivaren. Vårdgivaren ska utföra hembesök skyndsamt från det att Vårdgivaren kontaktades, om inte annat överenskommes med patienten. 3.8 Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO - standard 14001, EMAS eller motsvarande om ersättningen överstiger 15 miljoner kronor per år. Kravet på miljöcertifiering gäller också om Vårdgivaren är del av en koncern eller motsvarande vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 miljoner kronor. Kravet på att verksamheten är certifierad infaller senast 31 december året som följer det år 15 miljoner kronor i ersättning är överskriden. Om vårdgivarens ersättning understiger 15 miljoner kronor per år ska denna vara miljödiplomerad av Beställaren om den inte är miljöcertifierad Förnybart bilbränsle Fordon som kan drivas med förnybart bränsle ska använda förnybart bränsle när det finns tillgängligt. Fordon som drivs av bensin eller diesel ska använda bränsle med så hög andel inblandning av förnybart drivmedel som är möjligt Läkemedel Tas med i vårdområden där läkemedel förskrivs och/eller administreras. Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Utbildningen ska avse läkemedels påverkan på miljön (dvs ej arbetsmiljöfrågor). Senast efter fem år bör förskrivare genomföra ny utbildning eftersom kunskapsområdet utvecklats starkt Ekologiska livsmedel Andelen livsmedel i patientmat som är baserad på ekologiskt framställda produkter ska från och med 2021 uppgå till minst 50 procent. Beräkningen görs utifrån råvarukostnad. Ekologiska produkter ska uppfylla kriterierna i förordning EG 834/2007 (EG899/2008) om ekologisk produktion och märkning. DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 6(9)

28 3.9 Forskning, utveckling och utbildning Forskning och utveckling Vårdgivare med uppdrag från Stockholms Läns Landsting ska delta i utveckling av vården och framtagande av nya läkemedel, behandlingsmetoder, medicintekniska produkter och diagnostika genom att medverka i forskningsprojekt, kliniska prövningar och kvalitetsutveckling samt genomförande av innovationsprojekt. Denna medverkan består bland annat i att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och laboratorierapporter och biträda med kompletterande uppgifter och tjänster. I förekommande fall skall vårdgivare delta i insamling, lagring och tillgängliggörande av prov, provdata och kliniska uppgifter inom ramen för vad som regleras i nationella eller regionala vårdprogram eller på annat sätt överenskommits i regionala eller lokala avtal. Efter att informerat samtycke har inhämtats ska journaluppgifter, biobanksprover, provdata och liknande data om patienter tillgängliggöras för de ovan angivna ändamålen. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska registreras i Stockholms medicinska biobank. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren, biobanken och den som begär ut uppgifter eller prover Utbildningsuppdraget Vårdgivaren ska till den ersättning som landstinget fastställer medverka i utbildning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Vårdgivaren ska tillhandahålla utbildningsplatser för hälso- och sjukvårdsutbildningarna i yrkeshögskolan och högskolan. Detta innebär att vårdgivaren ska medverka i studenternas verksamhetsförlagda utbildning och handleda studenterna i verksamhetsintegrerat och interprofessionellt lärande. Vårdgivaren ska följa landstingets rekommendation för handledarkompetens. Vårdgivaren ska an-svara för att de kliniska utbildningsmiljöerna håller den kvalitet som följer av examenskraven för respektive utbildning och medverka i utvärderingar, uppföljningar och utvecklingsarbete. Platser för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. Utbildningsplatser ska tillhandahållas för studerande på utbildningar till de professioner som finns anställda hos vårdgivaren Där psykologer tjänstgör ska PTP tjänstgöring tillhandahållas. Där läkare tjänstgör ska utrymme för AT och ST tjänstgöring tillhandahållas. Antalet AT läkare och PTP psykologer beslutas av Landstingsstyrelsens förvaltning. Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. När patient behandlas med läkemedel som administreras på öppenvårdsmottagning, inom dagvård eller i slutenvård svarar Vårdgivaren för kostnaden för läkemedel. Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska DEL 3. SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING, BILAGA 1 7(9)