Granskningsmaterial. Fördjupad. Översiktsplan. Nybro stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskningsmaterial. Fördjupad. Översiktsplan. Nybro stad"

Transkript

1 Granskningsmaterial Fördjupad Översiktsplan Nybro stad

2 Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jan Lagerqvist, kommunchef Projektledare Lina Andersdotter Refernsgrupp Markus Lund (kommunstyrelsens ordförande), Peter Lilja (kommunstyrelsens vice ordförande), Mats Larsson (myndighetsnämndens ordförande), Jan Enarsson (myndighetsnämndens vice orförande), Lennart Storm (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande), Lars-Gunnar Hellström (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande), Jan Lagerqvist (kommunchef), Marie Leandersson (Samhällsbyggnadschef), Jessica Dahl (biträdande samhällsbyggnadschef), Stefan Björn (Teknisk chef) Projektgrupp Malin Ekstedt (projektledare), Per Ahlgren (miljöinspektör), Lise Svensson (GIS-samordnare), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Jonas Alborn (planarkitekt), Ulf Ohlsson (mark- och exploateringschef), Karin Thyberg (chef Gata-Park), Lars Linder (trafik- och projekteringsingenjör) 2

3 Förord Kommunens översiktsplan med fördjupningar tar sin viktigaste utgångspunkt i den övergripande visionen om att vi ska vara en växande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningsökning i regionen. Den knyter också an till kommunens mångåriga strävan att vara en långsiktigt hållbar kommun samt kommunens strategiska läge i Glasriket, mellan universitetsstäderna Kalmar och Växjö. Hållbarhet handlar om helheten, om att väva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men även om att ta ansvar för kommande generationer. Hållbarhet handlar om att försvara allas lika värde och att värna delaktighet och inflytande. Att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle där naturresurserna utnyttjas på ansvarsfullt sätt, så att miljön, folkhälsan och den biologiska mångfalden värnas och klimatförändringar motverkas. Ett samhälle med en hållbar tillväxt för att säkerställa våra gemensamma tillgångar, kunskapsoch näringslivsutveckling och möjligheterna till arbete. 3

4 Innehåll 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Strategiskt översiktsplanearbete Vad säger lagen? Medborgardialog Så här går arbetet till Visioner och mål för översiktsplaneringen Planeringshistoria Nybro stad 2. Jag vill bo i Nybro stad Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 3. Här är det grönt & skönt och blått och flott Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 5. Här vill jag handla,tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 6. Här får mina sinnen spira! Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 7. Ett hållbart Nybro Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? s.5 s.5 s.6 s.6 s.7 s.7 s.9 s.10 s.10 s.12 s.17 s.17 s.18 s.23 s.23 s.25 s.30 s.30 s.31 s.33 s.33 s.34 s.38 s.38 s Riksintressen s Mitt framtida Nybro 9.1. Centrum 9.2. Norra Nybro 9.3. Östra Nybro 9.4. Södra Nybro 9.5. Västra Nybro 9.6. Sydöstra Nybro s.50 s.52 s.54 s.56 s.58 s.60 4

5 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En översiktsplan behandlar mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta. Översiktsplaner är inte bindande för myndigheter och enskilda men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.? Översiktsplanen är kommunens viktigaste planeringsinstrument, som genom sin grundliga process får en särskild tyngd i jämförelse med andra kommunala beslutsunderlag. Planeringsprocessen ger medborgarna möjlighet till insyn i processen och möjlighet att lämna synpunkter på planen. Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande dokument för kommunens vardagsbeslut och är en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. Kommunen har ett särskilt ansvar för att bebyggelse uppförs på mark som är lämplig för ändamålet och för att miljö-, hälso- och andra risker beaktas. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Eftersom planen är ett beslutsunderlag, en handlingsplan, en vägledning och en överenskommelse är det nödvändigt att den hålls aktuell. Nya förutsättningar uppstår genom att omvärlden ständigt förändras. Kunskapen om miljön ökar, bostadsbyggandet och näringslivet ställs inför ändrade villkor och kommuninvånarnas värderingar förändras. Kommunfullmäktige ska därför minst en gång varje mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Om kommunfullmäktige anser att planen inte är aktuell, kan beslut tas om en översyn av planen. Nuvarande översiktsplan är från år Den berör hela kommunen men främst området utanför Nybro stad. För Nybro stad gäller den fördjupade översiktsplanen, FÖP Nybro stad, från år Mycket har hänt i Nybro stad de senaste åtta åren och en stor del av det som det planerades för i FÖP 2004 har genomförts. Därför behövs nu en revidering och en översyn av nya exploaterings- och utvecklingsområden. Om detta dokument antas av kommunfullmäktige ersätter det FÖP för Nybro stad, Strategiskt översiktsplanearbete Den kommunomfattande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad är våra två huvuddokument som sätter den strategiska agendan för staden, orterna och landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp översiktsplanedokumenten på fler, mindre dokument under teman. Detta ger oss möjlighet att gå djupare in på specifika frågor utan att få för stora och tungrodda dokument. Därmed går det lättare och snabbare att uppdatera materialet när det behöver revideras. Våra tematiska tillägg kan komma att gälla både kommunen som stort eller endast Nybro stad. Ett tillägg till översiktsplanen kan även behandla 5

6 Inledning en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. Översiktsplaneringen berör många delar av den kommunala förvaltningen och ges därför en bred förankring inom kommunens organisation. Översiktsplaneringen ska vara ett ständigt pågående arbete som är en naturlig del i diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling. Vad säger lagen? Plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3 står följande: Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande. 4 säger: Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. I miljöbalken anges bland annat att balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel skall tillämpas vid prövning enligt plan- och bygglagen. Medborgardialog Initialt påbörjades arbetet med revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad redan år Kommunen jobbade då med ett dialogforum som kallades för Framtidsstaden. Vi var då ute och mötte medborgarna direkt i deras vardag, bland annat på torget och skolor. Vi hade en enkät ute där medborgare ombads lämna synpunkter både digitalt och i pappersform. Kommunen jobbade även med nåltavlor där medborgare gavs möjlighet att visa med en nål på karta var man till exempel upplevde otrygghet i staden eller farliga korsningar. Materialet från Framtidsstaden har legat till grund för det fortsatta revideringsarbetet under Även under detta arbete har Nybro kommun aktivt gått ut och mött medborgarna, bland annat genom att träffa skolor och föreningar och genom att vara på plats vid evenemang i staden. Nybro kommun jobbar även aktivt med att förankra översiktsplanen i hela den kommunala organisationen. Det gör att vi får bättre gehör för alla berörda frågor och skapar ett övergripande arbete med den fysiska utformningen av staden. 6

7 Framtagande av samrådsförslag i Samråd 1 mars-30april, 2012 i Sammanställning av inkomna yttranden i Samrådsredogörelse i Revidering av samrådsförslaget i Granskning 10 december, februari, 2013 i Sammanställning av inkomna yttranden i Granskningsutlåtande i Revidering av granskningsförslaget i Antagande i kommunfullmäktige i Planen vinner laga kraft Så här går arbetet till Framtagningsskede Detta är en lång process som tar flera månader eller till och med år. Under denna period samlas undelagsmaterial in, för bedömmningar av till exempel framtida utbyggnadsområden. Detta sker genom faktainsamling från databaser, bibliotek och tidigare utförda undersökningar, men även genom enkäter, intervjuer och samtal med allmänhet, företagare och organistationer. Samrådsskede Den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad var ute på samråd under perioden 1 mars - 30 april, Under denna tvåmånaders period gavs allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som lämnats fram av kommuen. Granskningsskede I detta skede är vi nu. Granskningen kommer att ske under perioden 10 december, februari, Planförslaget är nu reviderat efter de synpunkter som kom in under samrådsperioden. En samrådsredogörelse som besvarar alla inkomna yttranden har tillkommit. Antagandeskede Efter granskningen kommer materialet att revideras ännu en gång efter inkommna synpunkter. Därefter går planen till antagande. Kommunfulläktige tar då beslut om att anta planen. Om inga överklaganden kommer in vinner planen laga kraft efter tre veckor och den blir då ett arbetsdokument för beslut och vägledning för kommunen. Visioner och mål för översiktsplaneringen Nybro kommun har övergripande visioner och mål för översiktsplaneringen i kommunen. Dessa mål hittar du i Bilaga 1. Målen som följer är specifika mål för Nybro stad. Målen är grunden för hela översiktsplanen. En attraktiv och levande stad I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. Antalet uteserveringar ska öka. Nybro stad ska vara en tillgänglig stad med ett varierat utbud av bostäder, en handel med hög servicenivå, många arrangemang, attraktiva mötesplatser och parker, ett rikt förenings- och idrottsliv och en god tillgång till natur, kultur och rekreation. Framför allt ska antalet boende i centrum öka, för att bland annat stärka stadens handel. En ökande befolkning leder till ett ökat behov av bostäder. Detta klaras genom en god planberedskap för bostäder. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell mm bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera resecentrum och plats för cykeluthyrning medmera ska finnas. 7 Inledning

8 Inledning Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur Den biologiska mångfalden i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden (blåstrukturen). Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden. Grönstrukturens värdekärna - den gröna lungan - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Joelskogens campingplats ska utvecklas och uppgraderas. Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatet ska värnas som ett tyst område. Även Rismåla naturreservat ska förstärkas som rekreations- och fritidsområde. Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl Fler våtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. På sikt ska det även gå att fiska ädelfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska därför arbeta för att de vandringshinder som finns i vattendragen tas bort. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i området kring Rismåla göl. Nybro stad - centrum för transportnäringen i regionen I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. För god tillgänglighet till bl.a. industriområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten. 8

9 Planeringshistoria Nybro stad Inledning 1824 Garvare Hindric Nyberg anlägger ett garveri vid Lortbron på gränsen mellan Madesjö kyrkoherde boställe och Göljemåla gård vid det som idag är Nybro torg Första kartläggningen av lägenhet Nybro utförs av kommissionslantmätaren C J Lidman. Enligt kartan fanns fem tomter bebodda av hantverkare, industriidkare och en apotekare Nytt förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren C J A Magnet inför köpingsbildningen Lägenhet Nybro blir köping den 3 februari. Magnets tomtreglering fastställs. Marken kommer från Göljemåla gård och omfattar 37 tomer. Nästan alla är bebyggda. 297 personer bor i köpingen som redan utmärker sig som en hantverksstad. Här finns 45 hantverksmästare fördelade på 18 yrken Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar - Emmaboda Invigning av järnvägslinjen Nybro - Sävsjöström. Stadfästande av byggnads- och brandordning. Ny karta och förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren N.F Liedbäck. Mer mark hade inkorporerats norr om Långgatan, järnvägsområdet hade tillkommit och byggnadsoch brandordningen krävde anpassningar Nybro skiljs från Madesjö och blir egen kommun N F Liedbäcks uppgjorda förslag till ny tomtindelning stadfästs. Nu finns sammanlagt 70 tomter och områden i Linneaparken och Brunnsparken har införlivats Starten för Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro Brunn och Badanstalt Villor avsedda för kurortens gäster börjar byggas. Skogshyddan 1 och 2 samt villa Beijer, Sofia, Hjalmar och Oskar Arbetet med en ny stadsplan. Hela Göljemåla gård och Kvarnaslätt har införlivats vilket har gett tillgång till marken på de områden som idag kallas Grönvägsområdet och Östermalm samt områden vid Flyebo och Transtorp. Förslaget upprättades av kommissionslantmätare 0 Götherström. Förslaget diskuterades under flera år och reviderades 1912 av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson. År 1918 stadsfästes förslaget. I planen kan man se klart stadsmässiga drag, som särskiljande av olika verksamhetsområden och tomter för allmänna byggnader. Stadskärnan förblir oförändrad. Ny bebyggelse placeras på inkorporerad mark runt centrum och längs med Kalmarvägen, medan nya industrier förläggs utmed järnvägen talet Området Södra Nybro börjar utvidgas söderut. Gränsen går i en linje Skånegatan Västerängsgatan Inkorporering av Fagerslätten och del av Prästskogen Förslag till utvidgning och revidering av Nybro stadsplan upprättas av Th Bergentz, arkitekt vid Kungliga Byggnadsstyrelsen Den förste januari blir Nybro stad Th Bergentz stadsplaneförslag av år 1931 fastställs Nybro kyrka, efter ritningar av J Fred Olson, invigs. Th Bergentz utarbetar en ändring av Nybro stadsplan Stadshuset med hotell byggs Th Bergentz stadsplan fastställs Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsarkitekt G Gerdsiö talet Fortsatt utvidgning av Södra Nybro. Nu går gränsen vid Möregatan. Egnahemsområdet Myrdalen börjar bebyggas Inkorporering av delar av Flyebo (bl a Emmatorp), Transtorp och Hanemåla. Totalt förfogar kommunen nu över 665 ha Stadsplan för de norra och östra delarna av Nybro upprättas av stadsarkitekt G Gerdsiö G Gerdsiös stadsplan fastställs talet Flera bostadsområden utvidgas eller börjar bebyggas. Ett nytt område som får sin första bebyggelse är Fredrikslund. Södra Nybro utvidgas till gränsen Smålandsgatan, Hallandsgatan och Ringvägen. I Madesjö byggs nya villaområden norr och söder om kyrkbyn. Flerfamiljshus uppförs på Dr Sandbergs gata och i östra delen av Paradisområdet. I slutet av 1950-talet byggs de första punkthusen i Emmatorp Inkorporeras från Madesjö del av Idehult nr. 2, del av Madesjö nr. 3, Hanemåla, Smedstorp, Harstenslycke, del av Transtorp och Persmäla samt Flyebo Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsarkitekt Kl E Larsson talet Stora förändringar av Nybro centrum. Äldre bebyggelse rivs eller flyttas. En ny tomtindelning görs. I kv. Jupiter byggs flerläkarstationen och biblioteket. Mittemot i kv. Tor byggs Folkets Hus. Hanemålaområdet börjar byggas ut på allvar. I Madesjö-Idehult utvidgas villaområdet Nybro blir centralort i Nybro storkommun talet Kv. Lönnen rivs och ett nytt varuhus byggs. Stora områden i centrala delarna blir rivningstomter. Villabebyggelsen i Hanemåla, Fredrikslund, Madesjö-Idehult och Idehult utvidgas. Nya villaområden tillkommer vid Åkrahäll och Pukeberg Ny stadsplan för centrala Nybro talet Pukebergsområdet utvidgas. Flerfamiljshus byggs i Hanemåla by. I kvarteret Korgmakaren rivs den äldre villabebyggelsen och nya flerfamiljshus uppförs talet Idehultsområdet utvidgas talet Nya flerfamiljshus i kv. Borgmästaren, Skräddaren,Venus och Ärlan. Nya villakvarter i Pukeberg, Hanemåla och längs Strandvägen. 9

10 2. Jag vill bo i Nybro stad Detta vill vi uppnå: Befolkningen i Nybro stad ska öka Jag vill bo i Nybro stad! En attraktiv och levande stad I Nybro kan tiden ägnas åt det viktiga i livet Trygga och aktiva invånare Varför vill vi uppnå detta? Jag vill bo i Nybro stad Det är viktigt för oss att växa och öka vår befolkning. En större befolkning ger bättre underlag för skola, föreningsliv, arbete och handel, vilket i sin tur bidrar till fortsatt utveckling. Det är samtidigt viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Nybro stad är kommunens motor och ungefär två tredjedelar av kommunens befolkning bor här. Nyproduktion av bostäderna i Nybro kommun sker främst i Nybro stad. Nybro stad har upplevt en befolkningsökning de senaste två åren med runt 200 personer. Både inflyttare och nyfödda bidrar till den ökande befolkningen. Av de bostäder som tillkommit på senare år är den största andelen lägenheter i flerbostadshus, men även villabebyggelsen har ökat stadigt under 2000-talet. Figur 1. Befolkningen i Nybro stad år

11 Olika skeden i livet kan kräva olika typer av bostäder. När du flyttar hemifrån första gången kan en mindre lägenhet eller rum vara aktuellt. Om du skaffar familj kan ett större boende, kanske en villa, vara det som behövs. När du blir äldre kan du finna tryggheten i ett boende med extra stöd och hjälp anpassat till dina behov. Jag vill bo i Nybro stad Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum. Boende för äldre och barnfamiljer går ofta hand i hand då de äldre lämnar sina villor för ett annat boende till förmån för unga familjer som kan flytta in i de lediga husen. För att få denna rotation på bostadsmarknaden behövs bra, anpassat boende för äldre. Det kan vara lägenheter i marknära läge med en egen liten täppa eller någon typ av trygghetsboende, ofta i centrala lägen. Även studenter och ungdomar efterfrågar bostäder i attraktiva lägen och till attraktiva priser. Att kunna tillgodose detta kan vara en konkurrensfaktor som får dessa grupper att välja Nybro som bostadsort framför någon annan plats. En attraktiv och levande stad Det offentliga rummet blir allt viktigare när antalet bostäder i stadens centrala delar ökar. Ett levande och lättillgängligt offentligt rum ger möjlighet till att uppehålla sig eller umgås utanför bostadens väggar. Staden måste välkomna alla personer oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionshinder. Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum. Det omvända är att planera en stad anpassad för exemplvis biltrafik. En stad för människor skapar ett levande och öppet stadsrum. En stad med en egen särprägel skapar en identitetskänsla, vilket bidrar till att man är stolt över sin stad och tar hand om den. Stadens kärna ska vara en plats för att umgås, uträtta ärenden eller bara strosa. Det är viktigt att man har en levande handel och ett stadsliv som fungerar under större delen av dagen. När en verksamhet stänger tar en annan vid, så att staden inte känns tom. Nybro stad har en alldeles egen särprägel med många vackra miljöer. Våra kulturmiljöutredningar visar att stadskärnan och flera områden runt om i staden är värdefulla och bör bevaras. Det är viktigt att låta alla epoker i historien synas, även i vår tid. Staden behöver ständig förändring för att fortsätta vara intressant. Det handlar om nybyggnation och renovering men även om exempelvis ny belysning och planteringar. Även entréerna in till staden är betydelsefulla för bilden av Nybro. Oavsett hur man färdas in till staden är det viktigt att man får ett välkomnande intryck. Det viktiga i livet Förtätning innebär att platser inne i staden ges ett nytt användningsområde. Förtätning sker oftast på ytor som antingen tappat sin funktion eller aldrig tagits i bruk. Det kan vara en obebyggd tomt eller en före detta industri, parkeringsytor eller delar av grönområden. Befintlig bebyggelse kan förtätas till exempel genom att byggnader kompletteras med fler våningar. Förtätningen gör att markytan används effektivare. Ofta finns både vägar, ledningar och befintlig kollektivtrafik i området sedan tidigare. En utmaning när man förtätar 11

12 Jag vill bo i Nybro stad är att bevara tillräckligt med grönytor, parker och parkeringsplatser i stadens centrala delar. I Nybro stad är det viktigt att bygga bostäder i nära anslutning till Nybro station. Det gör att fler människor kan flytta in till den centrala delen av staden och därmed få en vardaglig närhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser samt tåg- och busstrafik. Bilberoendet minskar om man har nära till vardagsbestyr och att kunna bo nära stationen ger frihet både för daglig pendling och fritidsresor. Verksamheter nära stationen skapar också möjligheter för boende i andra kommuner att på ett enkelt sätt komma till arbetsplatser i Nybro. Trygga och aktiva invånare Trygghet handlar om att kunna röra sig i och kring sin bostad, i skolor och butiker, i parker och andra gemensamma miljöer utan att uppleva oro eller begränsningar. Ofta handlar det då om bra belysning på rätt ställen, mindre buskage och fler öppna platser, men även hur platserna sköts. Det handlar också om säkra trafiklösningar, tillgängliga byggnader och offentliga platser och om tillräckligt många offentliga toaletter. Trygghet kan också vara att kunna bo kvar i sin invanda miljö när behovet av stöd ökar på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder eller andra skäl. Hur barn upplever den byggda miljön är många gånger annorlunda mot hur en vuxen upplever sin omgivning. Barn rör sig, själva eller i sällskap, utanför hemmets väggar exempelvis på väg till eller från skola eller fritidsaktiviteter eller för lek i sin närmiljö. Det är då viktigt att miljöerna är anpassade för barnen och fungerar för att säkra deras behov av en trygg miljö. Vi ska därför särskilt uppmärksamma barn och ungdomar i planeringen. Vad gör vi för att komma dit? En övergripande strategi för Nybro stad ska vara att förtäta centrum utifrån en radie av 500 meter från Nybro station. Jag vill bo i Nybro stad Befolkningen i Nybro stad ska öka och staden ska vara en motor för kommunens tillväxt. Genom ökad attraktionskraft, en kvalitetssäkrad kärnverksamhet, delaktighet och inflytande i samhällslivet, ett gott hållbarhetsarbete och goda kommunikationer blir inflyttningen till kommunen större än utflyttningen. Vi ska sträva efter att skapa ett varierat utbud av bostäder vilket ger möjlighet till en ökad valfrihet. Det innebär att vi ska tillgodose allt från centralt belägna lägenheter, studentbostäder och trygghetsboende för äldre, till nya villaområden och hästgårdar i stadens direkta närhet. Detta klaras bland annat genom en god planberedskap. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även i stadsdelen Kungshall kan förtätning i form av flerbostadshus ske. I detta område är denna form av bostäder redan etablerat och det finns platser som passar för 12

13 kompletterande bebyggelse. Vid en etablering av en pendelstation i Hanemåla kommer behovet av bostäder att öka även i detta område. För att bidra till visionen om invånare år 2030 behöver vi även ha planberedskap för större, helt nya bostadsområden. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell med mera bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera Nybro station och plats för cykeluthyrning med mera ska finnas. Jag vill bo i Nybro stad Det viktiga i livet Genom ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, idrott, kultur, utbildning och natur skapar vi närhet i det dagliga livet. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. En attraktiv och levande stad I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. Antalet uteserveringar och sittplatser ska öka. För att stärka stadens offentliga liv behövs fler aktiviteter och platser i staden som är till för allmänheten. Aktiviteter ska helst ske i stadskärnan, med fördel på torget. De kan vara förberedda eller spontana, vilket innebär allt från en stadsfest till en trubadur. Nybro kommun ska genom öppenhet och enkla tillvägagångssätt välkomna aktiviteter i stadskärnan. Genom att skapa mötesplatser i staden som är välkomnande, trygga och trevliga ger vi allmänheten större möjligheter och anledning att uppehålla sig i staden. På minst två ställen ska staden kompletteras med platser med torgliknande karaktär. Mellan biblioteket och kulturhuset Kristallen ska det skapas rum för rekreation och avkoppling. Detta rum kommer att få en torgliknande karaktär och kan utformas som ett gångfartsområde och de stora ytorna på platsen ger möjligheter till exempelvis uteservering, sittplatser och nya planteringar. Även korsningen Garvare Nybergs gata/ Stora Nygatan ska omvandlas till ett trevligt rum, med plats för uteservering och sittplatser men även lek. Kontakten med Bolanders bäck ska stärkas. Stadens entréer ska uppmärksammas och göras mer välkomnande och via tydligare gestaltning visa stadens identitet. I kvarteren Mars, Sirius och Venus ska vi skapa ett tydligare stadsrum med planteringar, nya byggnader och staket/murar samt parkeringar inneslutna på gårdarna. För att stärka vyn förbi kulturhuset Kristallen från centrum kan allén från kyrkan förlängas. Det skapar en rakare och tydligare siktvy, fullföljer planeringstankarna från förr och stärker kyrktornet som landmärke. 13

14 Jag vill bo i Nybro stad Trygga och aktiva invånare Vi ska skapa en trygg stad genom dialog med medborgarna om vilka platser som upplevs som otrygga. Vid planläggning av nya områden och verksamheter ska vi ta särskild hänsyn till barns och ungdomars livsmiljö och behov. Vi ska även ta jämställdhetsaspekten i beaktande och planera och bygga en stad för. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Skolor samt lokaler och fritidsanläggningar för barn- och ungdomar ska alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis möjlighet till mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Staden ska utformas med hänsyn till personer med funktionshinder. Ramper, tydliga kontrastmarkeringar och en välskött stadskärna ger trygghet och underlättar vardagen. Offentliga toaletter i och i anslutning till stadskärnan ska finnas. 14

15 15 Jag vill bo i Nybro stad

16 Jag vill bo i Nybro stad 16

17 3. Här är det grönt och skönt & blått och flott Detta vill vi uppnå: Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl Ett rikt växt- och djurliv ska gynnas och bevaras Varför vill vi uppnå detta? Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor Parker, grönområden och skyddad natur Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor. Det handlar om att skapa attraktiva platser för boende och besökare, att skydda vårt dricksvatten och att få stadens övriga ekosystemtjänster att fungera. Exempel på de viktigaste ekosystemtjänsterna är rening av luft, klimatutjämning, dagvattenrening och bullerdämpning. Grönstrukturen bidrar även till attraktiva mötesplatser och utemiljöer för rekreation och vila och är därmed mycket viktig för folkhälsan. Fysisk aktivitet och utevistelse i gröna miljöer är viktigt för att upprätthålla och återskapa en god hälsa. För att utemiljön ska ge dessa positiva effekter måste man skapa miljöer som lockar och stimulerar till utevistelse. Variation, tillgång och närhet till gröna miljöer är helt avgörande för om människorna ska utnyttja dem ofta. Hur utemiljöerna utformas har stor betydelse för hur ofta funktionshindrade och barn har möjlighet till utevistelse. Utemiljöernas utformning är även en viktig jämställdhetsfråga på grund av upplevd otrygghet. Ett rikt växt- och djurliv En bevarad natur med plats för fungerande miljöer för växter och djur är en nödvändig förutsättning för uthållig utveckling och därmed för vår överlevnad. Naturen är en viktig förutsättning för välbefinnande och rekreation, men även för ekologiska processer. Den ger oss också en stor del av vårt behov av skönhetsupplevelser och är en viktig inspirationskälla till kreativitet. 17

18 Här är det grönt och skönt & blått och flott En stor utmaning är hur den befintliga bebyggelsen ska hantera klimatförändringar, i vårt fall, troligtvis mer och kraftigare regn under vinterhalvåret och torrare och varmare somrar. Träd, grönområden, vattendrag och dammar måste hanteras strategiskt och bindas ihop till en helhet med stadens bebyggelse och stadens omland. För att kunna hantera balansen vid ökad nederbörd är det därför viktigt att vatten- och avloppsplanering, naturvård och grönstruktur ses som en helhet för att klimatanpassa Nybro. Stadens träd Träden är viktiga för stadsbilden genom att de förskönar och förstärker vårt välbefinnande. Träd renar luften, de binder stora mängder vatten vid nederbörd och trädens rötter stabiliserar och motverkar erosion. Med förväntade klimatförändringar kommer trädens betydelse även för lokalklimatet att öka genom att de ger skugga och utjämnar temperaturvariationer. Trädplantering är ett kostnadseffektivt sätt att hantera dagvatten, samtidigt som det skapar mervärden. Träd, framför allt ädellövträd, är också viktiga livsmiljöer för ett stort antal växter och djur. Eklandskapet i Kalmar län är mycket värdefullt även i ett internationellt perspektiv. Här finns flera globalt hotade arter som är knutna till gamla och döda ekar fortfarande kvar. Värdefulla trädmiljöer kan till exempel vara trädklädda betesmarker, alléer, parker och kyrkogårdar. Även i och kring Nybro stad finns ett antal av dessa skyddsvärda jätteträd. Vad gör vi för att komma dit? Parker, grönområden och skyddad natur Bebyggelsen ska utformas så att den ger goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet och uppmuntrar till vistelse i grönområden. Vid varje tätort ska det finnas minst ett stort naturområde där naturen och befolkningens rekreation prioriteras främst. En stor andel av dessa grönområden ska vara tillgängliga för alla. Alla kommunens skolor ska ha tillgång till naturområden inom näravstånd och skolgårdarna ska vara gröna, stimulerande och variationsrika. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som ersätter campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatets centrala delar ska värnas som ett tyst område. Rismåla naturreservat ska färdigställas som rekreations- och fritidsområde. Skötselplanerna för reservaten ska revideras. 18

19 Ett rikt växt- och djurliv Det rika växt- och djurlivet i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden, områden som riskerar att översvämmas, skyddszoner samt stadens kullar och höjder. Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden. Grönstrukturens värdekärna - den gröna lungan - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Här är det grönt och skönt & blått och flott Värdefulla och intressanta natur- och kulturmiljöer ska vårdas och skyddas. Kommunen ska vara restriktiv med att tillåta exploatering av värdefulla naturbetesmarker. Även i Nybro stad ska rester av det gamla odlingslandskapet skyddas. Klockarängen, Rismåla gård, och Pukebergsgården ska skötas så att de kan behålla de viktigaste delarna av sina natur- och kulturvärden. Betande djur får finnas i stadens omedelbara närhet, ridning som rekreation ska vara möjlig och ridskolan i Rismåla värnas. Stadens träd Nya alléer ska skapas i hela staden och nya parker ska skapas i takt med att staden växer. Ädellövträden i staden ska värnas, speciellt de många och stora ekarna. Varje nedtaget ädellövträd ska ersättas med ett nytt, främst genom att unga träd sparas. Kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillåta exploatering av områden med grova lövträd, för att skydda arter som är globalt hotade. De mest skyddsvärda träden ska naturminnesmärkas. För att kompensera ett varmare sommarklimat ska antalet träd och buskar i stadens centrala delar öka. Runt Linnéasjön ska en del barrträd tas bort för att gynna lövträdsarter. Vid nyplantering ska ädellövträd av olika arter användas för att minska risken för att stora trädbestånd skadas i samband med ett förändrat klimat. 19

20 Här är det grönt och skönt & blått och flott 20

21 21 Här är det grönt och skönt & blått och flott

22 Här är det grönt och skönt & blått och flott 22

23 4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå: Goda kommunikationer Inga korta bilresor En attraktiv och levande stad Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen Varför vill vi uppnå detta? I dagens samhälle är vi påverkade och på många sätt beroende av omvärlden. Med våra närmaste grannar sker dagligen förflyttningar över kommungränserna för arbete, tjänster och utbildning. Det kräver goda förbindelser med kollektivtrafik och väl fungerande struktur för järnvägar, vägar och flygplatser. Kalmarsundsregionen är det begrepp kommunerna i denna del av Sverige valt att samlas kring när vi pratar geografisk anknytning. Det skapar en identitet som hjälper till att öka vårt samarbete kring regionens utveckling. Goda kommunikationer Goda kommunikationer handlar om att skapa starka noder varifrån man snabbt och enkelt ta sig till de större stråken. Från noden finns det olika alternativ för fortsatt färdsätt och destination. I kommunen är Nybro stad med Nybro station denna viktiga nod. Man kan snabbt ta sig både till och från Nybro så snart man har nått stambanan eller riksväg 25. Som Nybrobo är man endast några minuter bort från att starta sin resa mot nya destinationer. Detta är en oerhört viktig konkurrensfördel som ska förvaltas väl. Ett fullgott kommunikationsnät med våra närliggande kommuner för cyklar, tåg och motorfordon är av högsta vikt. Det ger våra medborgare möjlighet att själva välja hur de ska förflytta sig i regionen utifrån behov, tid och ekonomi. Större delen av detta kommunikationsnät bör gå via Nybro då en stor del av kommunens invånare är bosatta i staden. Goda kommunikationer skapar en ökad attraktivitet för staden. Med tåg ligger Kalmar centrum bara 15 minuter bort, Växjö snart bara 35 minuter bort och Malmö/Köpenhamn endast ca 3 timmar bort. Att öka kontakten med Kalmar skapar en mer dynamisk arbetsmarknadsregion och gynnar handeln i båda städerna. Den viktigaste kontakten med Kalmar är via tåg och bil. Kalmar ligger så pass nära Nybro (15 min med tåg, 35 min med 23

24 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen bil) att man, med internationella mått mätt, kan klassa Nybro och Kalmar som en gemensam stad. Exempelvis kan man som boende i Stockholm med tunnelbana få röra sig över den dubbla tiden vid sin dagliga pendling, beroende på i vilken del av staden man bor. Trafiken till och från Växjö och Karlskrona behöver stärkas. Här handlar det främst om att förbättra tågtrafiken. Kartan på sidan XX visar de områden inom vilket de stora stråken i regionen behöver utvecklas för att stärka både Nybro och regionen. Från Nybros södra spets till den norra tar det ca 15 minuter att cykla. Från Nybros östra spets till den västra tar det ca 35 minuter att cykla. Det finns med andra ord ingen som helst anledning att förflytta sig med bil inne i staden om man är boende och arbetar eller pluggar i Nybro! Inga korta bilresor Inne i staden finns en bra grund för cykelvägar, men det är många delar av cykelnätet där man som cyklist är hänvisad till blandtrafik. Så stora delar av cykelnätet som möjligt bör erbjuda separerade cykelbanor. Det får inte skapas några brutna länkar för cyklisterna där onödiga hinder eller stopp minskar framkomligheten eller skapar andra problem. Det ska vara smidigt och enkelt att cykla i hela staden, under hela året. Det är även viktigt, speciellt för våra ungdomar, att cykelnätet är sammankopplat med våra övriga orter i kommunen. Då ökar möjligheten att cykla till och från jobb och skola och delta i aktiviteter i Nybro även om man inte har bil eller kollektivtrafikens tider inte passar. Cyklister och gående skapar en lugn och säkert stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller gå i vardagen är ett enkelt sätt att tillgodogöra sig motion. Möjligheten att cykla är därför en viktig folkhälsofråga. Tillgången på bra cykelvägar styr starkt hur mycket man cyklar. Cykelvägar efterfrågas sällan bland medborgarna men när nya och förbättrade cykelvägar byggs börjar fler personer att cykla. Det är därför viktigt att initiativet kommer från kommunen, även om cykelvägar inte uttryckligen efterfrågas. Barn och ungdomar har inte samma frihet som vuxna när det gäller att transportera sig. Säkra cykelvägar blir därför en väldigt viktig barn- och ungdomsfråga eftersom det möjliggör för att föräldrar ska våga låta sina barn cykla och gå själva i och kring staden. God kollektivtrafik innebär en snabb och effektiv resa utan för många byten eller väntetider till ett rimligt pris. Att resa kollektivt är bra för miljön och skapar mindre trafik på våra vägar. En attraktiv och levande stad Parkeringar i staden ska nyttjas på ett effektivt sätt. Parkeringsplatserna ska finnas på platser där de används ofta och där man kan skapa en rotation på platserna. Parkeringar med korta parkeringstider i attraktiva lägen ger fler personer möjlighet att parkera i närheten av stadskärnan och risken minskar att parkeringsplatser står antingen tomma eller är ockuperade under större delen av dagen. För en person som tänker stanna länge i staden, exempelvis för en flanör på stadens gator eller för att arbeta under dagen så finns stora parkeringsytor endast 450 meter från stadskärnan. 24

25 Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen Transportnäringen är en mycket viktig samhällsfunktion. Transportnäringen är viktig del av näringslivet i Nybro, här finns flera stora logistikföretag med många anställda. För att stärka dessa företag och bidra till näringens miljöförbättringar bör vi se långsiktigt på näringens behov. Sannolikt kommer det i framtiden bli viktigare med järnvägstransporter och omlastning mellan järnväg och lastbil. I den nordvästra delen av Nybro växer en kombiterminal fram. En kombiterminal är en omlastningsstation där godset från exempelvis en lastbil eller ett tåg byter transportsätt och godset flyttas från ett transportmedel till ett annat. Detta gör det möjligt att flytta gods långa sträckor med tåg och låta lastbilarna köra sista sträckan fram till avlämningsplasten. Kombiterminaler skapar förustättningar för transportnäringen att förflytta gods på ett mer miljövänligt sätt. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Farligt gods Uppställningsplatser för farligt eller läckande gods behövs för att, vid en olycka, kunna minimera skador på människor, bebyggelse och miljö. Placeringen av dessa är därför viktig, platserna ska vara lättillgängliga för chaufförer när olyckan väl är framme. Platsen ska kunna samla upp läckage utan att det farliga materialet rinner vidare till omkringliggande mark- och vattensystem. Vad gör vi för att komma dit? Goda kommunikationer I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det finnas trafiksäkra, tillgängliga och hållbara kommunikationer. Nybor kommun ska bland annat verka för fortsatt utbyggnad av planskilda korsningar läng riksväg 25 och för fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan, så att resenärerna får korta och stabila restider. Arbetspendling inom regionen Kalmar-Karlskrona-Växjö ska vara möjlig och sträckan Nybro-Växjö ska högst ta 35 minuter. Det ska finnas pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö som avgår varje halvtimme under högtrafik, med möjlighet till av- och påstigning i Hanemåla, Nybro centrum och Örsjö. God kollektivtrafik även kvällstid, mellan Kalmar och Nybro centrum ska värnas, för att stärka kultur- och idrottsutbudet i båda städerna. Inga korta bilresor I trafikplaneringen ska säkra och miljövänliga trafiklösningar väljas. Cykeltrafiken ska alltid vara en given del av trafikplaneringen och inne i stadskärnan ska gående och cyklister prioriteras. Barn och ungdomar ska alltid kunna ta sig till skola och sina fritidsaktiviteter med säkra gång- och cykelvägar. Personer med funktionsnedsättning ska tryggt kunna använda 25

26 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen stadens gång- och cykelnät. Nybyggda exploateringsområden ska alltid kopplas samman med befintligt cykelnät. I den kommunomfattande cykelplaneringen för nya cykelstråk ska, så långt det är möjligt, nya vägar kopplas samman med stråk som leder till Nybro stad. Särskilt ska cykelstråk mot Kalmar och S:t Sigfrid stärkas. En attraktiv och levande stad Parkeringsplatserna i staden ska vara nyttiga och effektiva. Rationella och effektiva parkeringsplatser gynnar både handeln och staden. Detta löser man genom att parkeringar i direkt anslutning till centrumkärnan har en kortare parkeringstid, vilket gör att det blir högre omsättning på dessa. Det kan även behövas omlokalisering av en del parkeringsplatser. Skyltningen till parkeringsplatserna i centrum behöver tydliggöras. Det finns korsningar inne i staden som behöver bättre trafiklösningar, platser som är dels olycksdrabbade och dels skapar problem för samkörningen mellan bilister och cyklister. Dessa ska åtgärdas efter utredning. Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Kombiterminalen ska elektrifieras. För god tillgänglighet till bland annat industriområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten. Tomter i anslutning till industrispår ska främst reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. Genom att erbjuda möjlighet till etablering av verksamheter i anslutning till kombiterminalen och nära våra industrispår skapar vi möjligheter för transportnäringens fortsatta utveckling och öppnar upp för nyetableringar av företag. 26

27 27 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen

28 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen 28

29 29 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen

30 5. Här vill jag handla, tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå: Ett expansivt näringsliv med starka varumärken Hög markberedskap En väl fungerande handel med en hög servicenivå Pukeberg ett nationellt designcentrum En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Varför vill vi uppnå detta? Ett expansivt näringsliv med starka varumärken En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att människor har möjlighet att försörja sig, att företagen är konkurrenskraftiga samt att det offentliga samhället kan utföra sina uppgifter. En aktiv fysisk planering ska stimulera en ekonomiskt hållbar utveckling genom att ge stöd för en ändamålsenlig användning av mark och vatten. På så sätt skapas förutsättningar för nyinvesteringar i samklang med ekologisk och social hållbarhet, samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Nybro kommun har ett starkt näringsliv inom tillverkningsindustrin och den ska ges utrymme för fortsatt utveckling. Förutom det traditionella näringslivets utveckling poängterar regionförbundet i den regionala utvecklingsplanen att besöksnäringen kommer att få stor betydelse för länets utveckling. Hög markberedskap När företag etablerar nytt idag behöver de ofta mark i attraktiva lägen med goda kommunikationer. Vissa företag behöver stora ytor för sin verksamhet. Kan en kommun erbjuda den mark som företaget eftersträvar med en snabb lösning finns möjligheten att företaget väljer att placera sig i kommunen. 30 En välfungerande handel med hög servicenivå En koncentration av företag inom ett område i en stad skapar liv och rörelse och nyttig konkurrenskraft. Vid gott samarbete kan även koncentrationen skapa utveckling och ökad produktion. En stor koncentration av företag skapar också en stor koncentration av människor. Detta ökar köpkraften och leder i sin tur till fler etableringar. Därför är det viktigt att behålla handeln i centrum.

31 Det är viktigt med en stark lokal handel som skapar arbetstillfällen och ger service till medborgarna. I den lilla staden måste dagligvaruhandeln ha en hög servicenivå och sällanvaruhandeln måste hitta ett unikt koncept som kan konkurrera med närliggande större städer. Universitet och utbildning I Nybro har man nära till skolan och ungdomar kan studera upp till gymnasienivå i sin hemkommun. Linnéuniversitets etablering i staden har även skapat kontakter med universitetsvärlden. Kring universitet skapas entreprenörsanda, utveckling, inspirerande miljöer, driv- och skaparkraft. Denna positiva atmosfär sprids vidare i resten av kommunen. Linnéuniversitet ökar möjligheterna till att rekrytera högutbildade personer till kommunen och regionen. Tack vare universitet har även fler unga personer flyttat till Nybro. Här vill jag handla, tillverka och göra affärer Åkrahällsgymnasiet ligger relativt långt bort från centrum, vilket leder till att stadskärnan missar det liv och rörelse som unga i staden bidrar till. Ungdomar i staden sprider flanörsanda, spontanitet och lek. Eventuellt finns det möjligheter att samordna en gymnasieskola med kulturhus, biblioteket, simhall, Viktoriaområdets sportanläggningar och andra centrala funktioner. Ett centralt gymnasium skulle även ha en bättre tillgång till kollektivtrafik via resecentrum. En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Nybro stad är en del i besöksnäringen i kommunen och i regionen. I staden finns mycket att se och uppleva. Tillsammans med resterande delar av kommunen, Glasriket och Kalmarsundsregionen finns möjligheter till en helhetsupplevelse för besökande. Glasriket och Småland är kommunens viktigaste varumärken och ska fortsatt utvecklas. En nyckelfråga för turismen är bra platser att bo på som passar besökarnas behov. Det kan vara hotell, vandrarhem, camping eller bara en uppställningsplats för husbil. Turister hjälper även till att stärka näringslivet genom att de shoppar och äter när de är på besök. Shopping i sig är idag en stor del av turistnäringen. För att tillgodose näringslivets behov av konferenslokaler och övernattnings möjligheter för kunder och gäster behövs hotelletableringar centralt i staden. Besökare ska kunna bo i närheten av kollektivtrafik. Vad gör vi för att komma dit? Ett expansivt näringsliv med starka varumärken Tillverkningsindustrin ska värnas och ges utrymme för fortsatt utveckling. Vi ska även planera för ett mer differentierat näringsliv med möjligheter att bland annat etablera tjänsteföretag i centrala lägen. 31

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.

1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda. HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska

Läs mer

1 Inledning Bakgrund Verksamhetens övergripande mål och strategier Beställare Mål... 5

1 Inledning Bakgrund Verksamhetens övergripande mål och strategier Beställare Mål... 5 1(8) Innehåll 2(8) 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål... 5 3.2 Projektmål... 6 4 Avgränsningar... 6 5 Utgångspunkter...

Läs mer

Fördjupad. Översiktsplan

Fördjupad. Översiktsplan Fördjupad Översiktsplan Nybro stad 2013 Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jan Lagerqvist, kommunchef Projektledare Lina Andersdotter, översiktsplanerare Referensgrupp Markus Lund

Läs mer

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text

1(8) Dnr: Venus, Sirius och. Mars. Datum: Datum och beslut: Text 1(8) Dnr: Mars. Venus, Sirius och Datum: 2015-02-17 Datum och beslut: Text Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier... 4 2 Beställare... 5 3 Mål... 5 3.1 Effektmål...

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist :TS 2013-139 1(8) 0.1 2016-06-03 Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist År Benämning Beslutsinstans 2012 Vision 2030 KF 2007 Översiktsplan KF 2013 Fördjupad översiktsplan Nybro stad KF 295,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

0, Första version av arbetsdokumentet Emma Tillback samt Unni Karlsson

0, Första version av arbetsdokumentet Emma Tillback samt Unni Karlsson KS 2014-42 0,1 2016-04-18 Första version av arbetsdokumentet Emma Tillback samt Unni Karlsson 0,2 2016-04-25 Andra versionen av arbetsdokumentet 0,2 2016-06-02 Tredje versionen av arbetsdokumentet Alla

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Mölnlycke. 20 november 2018

Mölnlycke. 20 november 2018 Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Landvetter. 18 december 2018

Landvetter. 18 december 2018 Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

Rävlanda. 4 december 2018

Rävlanda. 4 december 2018 Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ

Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ 1 Handlingsplan För att följa upp utvecklingsplanen för Centrala Laxå, har vi utvecklat en handlingsplan. Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Översiktsplan för Ale kommun, fördjupad för Nödinge - Beslut om utställning

Översiktsplan för Ale kommun, fördjupad för Nödinge - Beslut om utställning KS 73 Dnr KS.2013.104 Översiktsplan för Ale kommun, fördjupad för Nödinge - Beslut om utställning Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2013-06-17 att uppdra till kommunstyrelsen att påbörja arbetet med

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både

Läs mer

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra Välkommen! På programmet ikväll: - kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra HÄRRYDA KOMMUN2 Kom i kontakt med kommunen Ring vår växel och kontaktcenter 724 61 00 Maila till kommun@harryda.se Lämna

Läs mer

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad

Läs mer

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:

Läs mer

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen. Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Planbesked för Jasminen 5

Planbesked för Jasminen 5 1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten

Läs mer

Hällingsjö. 29 november 2018

Hällingsjö. 29 november 2018 Hällingsjö 29 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Hållbar framtid i Nacka

Hållbar framtid i Nacka Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Dnr 2015-00397-214 Detaljplan för Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) inom Brunnsäng i Södertälje Upprättad 2017-05-15 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2015-03-24

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Björkö

Fördjupad översiktsplan för Björkö Fördjupad översiktsplan för Björkö FÖP Björkö Max Andersson Planarkitekt Öckerö kommun Översiktsplan: Strategiskt planeringsdokument - Kommunicerar hur kommunens långsiktiga förvaltning av både mark och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer