Fördjupad. Översiktsplan

Transkript

1 Fördjupad Översiktsplan Nybro stad 2013

2 Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jan Lagerqvist, kommunchef Projektledare Lina Andersdotter, översiktsplanerare Referensgrupp Markus Lund (kommunstyrelsens ordförande), Peter Lilja (kommunstyrelsens vice ordförande), Mats Larsson (myndighetsnämndens ordförande), Jan Enarsson (myndighetsnämndens vice ordförande), Lennart Storm (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande), Lars-Gunnar Hellström (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande), Jan Lagerqvist (kommunchef), Marie Leandersson (Samhällsbyggnadschef), Jessica Dahl (biträdande samhällsbyggnadschef), Stefan Björn (Planeringschef) Projektgrupp Malin Ekstedt (Exploateringschef), Per Ahlgren (miljöinspektör), Lise Svensson (GIS-samordnare), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Jonas Alborn (planarkitekt), Karin Thyberg (chef Gata-Park), Lars Linder (trafik- och projekteringsingenjör) 2

3 Förord Kommunens översiktsplan med fördjupningar tar sin viktigaste utgångspunkt i den övergripande visionen om att vi ska vara en växande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningsökning i regionen. Den knyter också an till kommunens mångåriga strävan att vara en långsiktigt hållbar kommun samt kommunens strategiska läge i Glasriket, mellan universitetsstäderna Kalmar och Växjö. Hållbarhet handlar om helheten, om att väva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men även om att ta ansvar för kommande generationer. Hållbarhet handlar om att försvara allas lika värde och att värna delaktighet och inflytande. Att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle där naturresurserna utnyttjas på ansvarsfullt sätt, så att miljön, folkhälsan och den biologiska mångfalden värnas och klimatförändringar motverkas. Ett samhälle med en hållbar tillväxt för att säkerställa våra gemensamma tillgångar, kunskaps- och näringslivsutveckling och möjligheterna till arbete. Markus Lund Kommunstyrelsen ordförande Peter Lilja Kommunstyrelsen vice ordförande 3

4 Innehåll 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Strategiskt översiktsplanearbete Vad säger lagen? Medborgardialog Så här går arbetet till Visioner och mål för översiktsplaneringen Planeringshistoria Nybro stad 2. Jag vill bo i Nybro stad Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 3. Här är det grönt & skönt och blått och flott Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 5. Här vill jag handla,tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 6. Här får mina sinnen spira! Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? 7. Ett hållbart Nybro Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit? s.5 s.5 s.6 s.6 s.7 s.7 s.9 s.10 s.10 s.12 s.17 s.17 s.18 s.23 s.23 s.25 s.30 s.30 s.31 s.33 s.33 s.34 s.38 s.38 s Riksintressen s Mitt framtida Nybro 9.1. Centrum 9.2. Norra Nybro 9.3. Östra Nybro 9.4. Södra Nybro 9.5. Västra Nybro 9.6. Sydöstra Nybro Bilagor Visioner och mål Nybro kommun Länsstyrelsen i Kalmar läns granskningsyttrande s.50 s.52 s.54 s.56 s.58 s.60 s.63 s.70 Sakordlista s.74 4

5 1. Inledning Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En översiktsplan behandlar mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta. Översiktsplaner är inte bindande för myndigheter och enskilda men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.? Översiktsplanen är kommunens viktigaste planeringsinstrument, som genom sin grundliga process får en särskild tyngd i jämförelse med andra kommunala beslutsunderlag. Planeringsprocessen ger medborgarna möjlighet till insyn i processen och möjlighet att lämna synpunkter på planen. Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande dokument för kommunens vardagsbeslut och är en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. Kommunen har ett särskilt ansvar för att bebyggelse uppförs på mark som är lämplig för ändamålet och för att miljö-, hälso- och andra risker beaktas. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Eftersom planen är ett beslutsunderlag, en vägledning och en överenskommelse är det nödvändigt att den hålls aktuell. Nya förutsättningar uppstår genom att omvärlden ständigt förändras. Kunskapen om miljön ökar, bostadsbyggandet och näringslivet ställs inför ändrade villkor och kommuninvånarnas värderingar förändras. Kommunfullmäktige ska därför minst en gång varje mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Om kommunfullmäktige anser att planen inte är aktuell, kan beslut tas om en översyn av planen. Nybro kommuns aktuella översiktsplan är från år Den berör hela kommunen men främst området utanför Nybro stad. Eftersom den fysiska utbyggnaden ofta är komplex i en stad har denna fördjupning av översiktsplanen tagits fram. Fokus ligger på Nybro stad och dess utveckling i samklang med omkringliggande orter och kommuner och har tagits fram med nationellt och internationellt perspektiv. Strategiskt översiktsplanearbete Den kommunomfattande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad är våra två huvuddokument som sätter den strategiska agendan för staden, orterna och landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp översiktsplanedokumenten på fler, mindre omfattande dokument under teman. Detta ger oss möjlighet att gå djupare in på specifika frågor utan att få för stora och tungrodda planer. Därmed går det lättare och snabbare att uppdatera materialet när det behöver revideras. Våra tematiska tillägg kan komma att gälla både kommunen som stort eller endast Nybro stad. Ett tillägg till översiktsplanen kan även behandla en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. 5

6 Inledning Översiktsplaneringen berör många delar av den kommunala förvaltningen och ges därför en bred förankring inom kommunens organisation. Översiktsplaneringen ska vara ett ständigt pågående arbete som är en naturlig del i diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling. Vad säger lagen? Plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3 står följande: Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande. 4 säger: Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken anges särskilt. 23 säger: En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt. I miljöbalken anges bland annat att balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel skall tillämpas vid prövning enligt plan- och bygglagen. Medborgardialog Initialt påbörjades arbetet med revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad redan år Kommunen jobbade då med ett dialogforum som kallades för Framtidsstaden vilket innebar att man mötte medborgarna direkt i deras vardag, bland annat på torget och i skolor. Det fanns en enkät ute där medborgare ombads lämna synpunkter både digitalt och i pappersform. Kommunen jobbade även med nåltavlor där medborgare gavs möjlighet att visa med en nål på en karta var man till exempel upplevde otrygghet i staden eller farliga korsningar. Materialet från Framtidsstaden har legat till grund för det fortsatta revideringsarbetet under Även under detta arbete har Nybro kommun aktivt gått ut och mött medborgarna, bland annat genom att träffa skolor och föreningar och genom att vara på plats vid evenemang i staden. Kommunens tjänstemän och politiker har även under sammanlagt tre veckor befunnit sig i en lokal i centrum och på Nybro bibliotek för att träffa medborgare och diskutera FÖP Nybro. Nybro kommun jobbar även aktivt med att förankra översiktsplanen i hela den kommunala organisationen. Det gör att vi får bättre gehör för alla berörda frågor och skapar ett övergripande arbete med den fysiska utformningen av staden. 6

7 Framtagande av samrådsförslag i Samråd 1 mars-30april, 2012 i Sammanställning av inkomna yttranden i Samrådsredogörelse i Revidering av samrådsförslaget i Granskning 10 december, februari, 2013 i Sammanställning av inkomna yttranden i Granskningsutlåtande i Revidering av granskningsförslaget i Antagande i kommunfullmäktige i Så här går arbetet till Framtagningsskede Detta är en lång process som tar flera månader eller till och med år. Under denna period samlas undelagsmaterial in för bedömningar av till exempel framtida utbyggnadsområden. Detta sker genom faktainsamling från databaser, bibliotek och tidigare utförda undersökningar, men även genom enkäter, intervjuer och samtal med allmänhet, företagare och organistationer. Samrådsskede Den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad var ute på samråd under perioden 1 mars - 30 april, Under denna tvåmånadersperiod gavs allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som lämnats fram av kommunen. Granskningsskede Granskningen pågick under perioden 10 december, februari, Planförslaget hade reviderats utefter de synpunkter som kom in under samrådsperioden. Till granskningsmaterialet hör en samrådsredogörelse som besvarar alla inkomna yttranden. Antagandeskede Efter granskningen har materialet revideras ännu en gång efter inkomna synpunkter. Ett granskningsutlåtande som besvara alla inkomna synpunkter har tillkommit planen. Kommunfullmäktige tog beslut att anta planen 27 maj, 2013 och planen vann laga kraft 7 november Visioner och mål för översiktsplaneringen Nybro kommun har övergripande visioner och mål för översiktsplaneringen i kommunen. Dessa mål hittar du i Bilaga 1. Målen som följer är specifika mål för Nybro stad. Målen är grunden för hela översiktsplanen. En attraktiv och levande stad I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. Antalet uteserveringar ska öka. Nybro stad ska vara en tillgänglig stad med ett varierat utbud av bostäder, en handel med hög servicenivå, många arrangemang, attraktiva mötesplatser och parker, ett rikt förenings- och idrottsliv och en god tillgång till natur, kultur och rekreation. Framför allt ska antalet boende i centrum öka, för att bland annat stärka stadens handel. En ökande befolkning leder till ett ökat behov av bostäder. Detta klaras genom en god planberedskap för bostäder. Inledning Planen vinner laga kraft Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och 7

8 Inledning resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell mm bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera resecentrum och plats för cykeluthyrning medmera ska finnas. Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur Den biologiska mångfalden i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden (blåstrukturen). Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden. Grönstrukturens värdekärna - den gröna lungan - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Joelskogens campingplats ska utvecklas och uppgraderas. Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatet ska värnas som ett tyst område. Även Rismåla naturreservat ska förstärkas som rekreations- och fritidsområde. Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl Fler våtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. På sikt ska det även gå att fiska ädelfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska därför arbeta för att de vandringshinder som finns i vattendragen tas bort. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i området kring Rismåla göl. Nybro stad - centrum för transportnäringen i regionen I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. För god tillgänglighet till bl.a. Verksamhetsområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten. 8

9 Planeringshistoria Nybro stad 1824 Garvare Hindric Nyberg anlägger ett garveri vid Lortbron på gränsen mellan Madesjö kyrkoherde boställe och Göljemåla gård vid det som idag är Nybro torg Första kartläggningen av lägenhet Nybro utförs av kommissionslantmätaren C J Lidman. Enligt kartan fanns fem tomter bebodda av hantverkare, industriidkare och en apotekare Nytt förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren C J A Magnet inför köpingsbildningen Lägenhet Nybro blir köping den 3 februari. Magnets tomtreglering fastställs. Marken kommer från Göljemåla gård och omfattar 37 tomter. Nästan alla är bebyggda. 297 personer bor i köpingen som redan utmärker sig som en hantverksstad. Här finns 45 hantverksmästare fördelade på 18 yrken Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar - Emmaboda Invigning av järnvägslinjen Nybro - Sävsjöström. Stadfästande av byggnads- och brandordning. Ny karta och förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren N.F Liedbäck. Mer mark hade inkorporerats norr om Långgatan, järnvägsområdet hade tillkommit och byggnadsoch brandordningen krävde anpassningar Nybro skiljs från Madesjö och blir egen kommun N F Liedbäcks uppgjorda förslag till ny tomtindelning stadfästs. Nu finns sammanlagt 70 tomter och områden i Linneaparken och Brunnsparken har införlivats Starten för Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro Brunn och Badanstalt Villor avsedda för kurortens gäster börjar byggas. Skogshyddan 1 och 2 samt villa Beijer, Sofia, Hjalmar och Oskar Arbetet med en ny stadsplan. Hela Göljemåla gård och Kvarnaslätt har införlivats vilket har gett tillgång till marken på de områden som idag kallas Grönvägsområdet och Östermalm samt områden vid Flyebo och Transtorp. Förslaget upprättades av kommissionslantmätare 0 Götherström. Förslaget diskuterades under flera år och reviderades 1912 av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson. År 1918 stadsfästes förslaget. I planen kan man se klart stadsmässiga drag, som särskiljande av olika verksamhetsområden och tomter för allmänna byggnader. Stadskärnan förblir oförändrad. Ny bebyggelse placeras på inkorporerad mark runt centrum och längs med Kalmarvägen, medan nya industrier förläggs utmed järnvägen Den förste januari blir Nybro stad Th Bergentz stadsplaneförslag av år 1931 fastställs Nybro kyrka, efter ritningar av J Fred Olson, invigs. Th Bergentz utarbetar en ändring av Nybro stadsplan Stadshuset med hotell byggs Th Bergentz stadsplan fastställs Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsarkitekt G Gerdsiö talet Fortsatt utvidgning av Södra Nybro. Nu går gränsen vid Möregatan. Egnahemsområdet Myrdalen börjar bebyggas Inkorporering av delar av Flyebo (bl a Emmatorp), Transtorp och Hanemåla. Totalt förfogar kommunen nu över 665 ha Stadsplan för de norra och östra delarna av Nybro upprättas av stadsarkitekt G Gerdsiö G Gerdsiös stadsplan fastställs talet Flera bostadsområden utvidgas eller börjar bebyggas. Ett nytt område som får sin första bebyggelse är Fredrikslund. Södra Nybro utvidgas till gränsen Smålandsgatan, Hallandsgatan och Ringvägen. I Madesjö byggs nya villaområden norr och söder om kyrkbyn. Flerfamiljshus uppförs på Dr Sandbergs gata och i östra delen av Paradisområdet. I slutet av 1950-talet byggs de första punkthusen i Emmatorp Inkorporeras från Madesjö del av Idehult nr. 2, del av Madesjö nr. 3, Hanemåla, Smedstorp, Harstenslycke, del av Transtorp och Persmäla samt Flyebo Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsarkitekt Kl E Larsson talet Stora förändringar av Nybro centrum. Äldre bebyggelse rivs eller flyttas. En ny tomtindelning görs. I kv.. Jupiter byggs flerläkarstationen och biblioteket. Mittemot i kv.. Tor byggs Folkets Hus. Hanemålaområdet börjar byggas ut på allvar. I Madesjö-Idehult utvidgas villaområdet Nybro blir centralort i Nybro storkommun talet Kv.. Lönnen rivs och ett nytt varuhus byggs. Stora områden i centrala delarna blir rivningstomter. Villabebyggelsen i Hanemåla, Fredrikslund, Madesjö-Idehult och Idehult utvidgas. Nya villaområden tillkommer vid Åkrahäll och Pukeberg. Inledning 1930-talet Området Södra Nybro börjar utvidgas söderut. Gränsen går i en linje Skånegatan Västerängsgatan Inkorporering av Fagerslätten och del av Prästskogen Förslag till utvidgning och revidering av Nybro stadsplan upprättas av Th Bergentz, arkitekt vid Kungliga Byggnadsstyrelsen Ny stadsplan för centrala Nybro talet Pukebergsområdet utvidgas. Flerfamiljshus byggs i Hanemåla by. I kvarteret Korgmakaren rivs den äldre villabebyggelsen och nya flerfamiljshus uppförs talet Idehultsområdet utvidgas talet Nya flerfamiljshus i kv.. Borgmästaren, Skräddaren,Venus och Ärlan. Nya villakvarter i Pukeberg, Hanemåla och längs Strandvägen. 9

10 2. Jag vill bo i Nybro stad Detta vill vi uppnå: Befolkningen i Nybro stad ska öka Jag vill bo i Nybro stad! En attraktiv och levande stad I Nybro kan tiden ägnas åt det viktiga i livet Trygga och aktiva invånare Varför vill vi uppnå detta? Jag vill bo i Nybro stad Det är viktigt för oss att växa och öka vår befolkning. En större befolkning ger bättre underlag för skola, föreningsliv, arbete och handel, vilket i sin tur bidrar till fortsatt utveckling. Samtidigt är det viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Nybro stad är kommunens motor och ungefär två tredjedelar av kommunens befolkning bor här. Nyproduktion av bostäderna i Nybro kommun sker främst i Nybro stad. Av de bostäder som tillkommit på senare år är den största andelen lägenheter i flerbostadshus, men även villabebyggelsen har ökat stadigt under 2000-talet. Figur 1. Befolkningen i Nybro stad år Diagrammet visar hur många kvinnor och män det finns i varje ålderkategori. 10

11 Olika skeden i livet kan kräva olika typer av bostäder. När du flyttar hemifrån första gången kan en mindre lägenhet eller rum vara aktuellt. Om du skaffar familj kan ett större boende, kanske en villa, vara det som behövs. När du blir äldre kan du finna tryggheten i ett boende med extra stöd och hjälp anpassat till dina behov. Boende för äldre och barnfamiljer går ofta hand i hand då de äldre lämnar sina villor för ett annat boende till förmån för unga familjer som kan flytta in i de lediga husen. För att få denna rotation på bostadsmarknaden behövs bra, anpassat boende för äldre. Det kan vara lägenheter i marknära läge med en egen liten täppa eller någon typ av trygghetsboende, ofta i centrala lägen. Jag vill bo i Nybro stad Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum Även studenter och ungdomar efterfrågar bostäder i attraktiva lägen och till attraktiva priser. Att kunna tillgodose detta kan vara en konkurrensfaktor som får dessa grupper att välja Nybro som bostadsort framför någon annan plats. En attraktiv och levande stad Det offentliga rummet blir allt viktigare när antalet bostäder i stadens centrala delar ökar. Ett levande och lättillgängligt offentligt rum ger möjlighet till att uppehålla sig eller umgås utanför bostadens väggar. Staden måste välkomna alla personer oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionshinder. Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum. En stad med en egen särprägel skapar en identitetskänsla, vilket bidrar till att man är stolt över sin stad och tar hand om den. Stadens kärna ska vara en plats för att umgås, uträtta ärenden eller bara strosa. Det är viktigt att man har en levande handel och ett stadsliv som fungerar under större delen av dagen. När en verksamhet stänger tar en annan vid, så att staden inte känns tom. Nybro stad har en alldeles egen särprägel med många vackra miljöer. Våra kulturmiljöutredningar visar att stadskärnan och flera områden runt om i staden är värdefulla och bör bevaras. Det är samtidigt viktigt att låta alla epoker i historien synas, även i vår tid. Staden behöver ständig förändring för att fortsätta vara intressant. Det handlar om nybyggnation och renovering men även om exempelvis ny belysning och planteringar. Även entréerna in till staden är betydelsefulla för bilden av Nybro. Oavsett hur man färdas in till staden är det viktigt att man möts av ett välkomnande intryck. Det viktiga i livet Förtätning innebär att platser inne i staden ges ett nytt användningsområde. Förtätning sker oftast på ytor som antingen tappat sin funktion eller aldrig tagits i bruk. Det kan vara en obebyggd tomt eller en före detta industri, parkeringsytor eller delar av grönområden. Befintlig bebyggelse kan förtätas till exempel genom att byggnader kompletteras med fler våningar. Förtätningen gör att markytan används effektivare. Ofta finns både vägar, ledningar och befintlig kollektivtrafik i området sedan tidigare. En utmaning när man förtätar är att bevara tillräckligt med grönytor, parker och parkeringsplatser i stadens centrala delar samtidigt som fler bostäder kan komma till stånd. 11

12 Jag vill bo i Nybro stad I Nybro stad är det viktigt att bygga bostäder i nära anslutning till Nybro station. Det gör att fler människor kan flytta in till den centrala delen av staden och därmed få en vardaglig närhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser samt tåg- och busstrafik. Bilberoendet minskar om man har nära till vardagsbestyr och att kunna bo nära stationen ger frihet både för daglig pendling och fritidsresor. Verksamheter nära stationen skapar också möjligheter för boende i andra kommuner att på ett enkelt sätt komma till arbetsplatser i Nybro. Trygga och aktiva invånare Trygghet handlar om att kunna röra sig i och kring sin bostad, i skolor och butiker, i parker och andra gemensamma miljöer utan att uppleva oro eller begränsningar. Ofta handlar det då om bra belysning på rätt ställen, färre buskage och fler öppna platser, men även om hur platserna sköts. Det handlar också om säkra trafiklösningar, tillgängliga byggnader och offentliga platser och om tillräckligt många offentliga toaletter. Trygghet kan också vara att kunna bo kvar i sin invanda miljö när behovet av stöd ökar på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder eller andra skäl. Hur barn upplever den byggda miljön är många gånger annorlunda mot hur en vuxen upplever sin omgivning. Barn rör sig, själva eller i sällskap, utanför hemmets väggar exempelvis på väg till eller från skola eller fritidsaktiviteter eller för lek i sin närmiljö. Det är då viktigt att miljöerna är anpassade för barnen och fungerar för att säkra deras behov av en trygg miljö. Vi ska därför särskilt uppmärksamma barn och ungdomar i planeringen. Vad gör vi för att komma dit? Jag vill bo i Nybro stad Befolkningen i Nybro stad ska öka och staden ska vara en motor för kommunens tillväxt. Genom ökad attraktionskraft, en kvalitetssäkrad kärnverksamhet, delaktighet och inflytande i samhällslivet, ett gott hållbarhetsarbete och goda kommunikationer blir inflyttningen till kommunen större än utflyttningen. Vi ska sträva efter att skapa ett varierat utbud av bostäder vilket ger möjlighet till en ökad valfrihet. Det innebär att vi ska tillgodose allt från centralt belägna lägenheter, studentbostäder och trygghetsboende för äldre, till nya villaområden och hästgårdar i stadens direkta närhet. Detta klaras bland annat genom en god planberedskap. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även i stadsdelen Kungshall kan förtätning i form av flerbostadshus ske. I detta område är denna form av bostäder redan etablerat och det finns platser som passar för kompletterande bebyggelse. 12

13 Vid en etablering av en pendelstation i Hanemåla kommer behovet av bostäder att öka även i detta område. För att bidra till visionen om invånare behöver vi även ha planberedskap för större, helt nya bostadsområden. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell med mera bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera Nybro station och plats för cykeluthyrning med mera ska finnas. Det viktiga i livet Genom ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, idrott, kultur, utbildning och natur skapar vi närhet i det dagliga livet. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. Jag vill bo i Nybro stad En övergripande strategi för Nybro stad ska vara att förtäta centrum utifrån en radie av 500 meter från Nybro station. En attraktiv och levande stad I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. Antalet uteserveringar och sittplatser ska öka. För att stärka stadens offentliga liv behövs fler aktiviteter och platser i staden som är till för allmänheten. Aktiviteter ska helst ske i stadskärnan, med fördel på torget. De kan vara förberedda eller spontana, vilket innebär allt från en stadsfest till en trubadur. Nybro kommun ska genom öppenhet och enkla tillvägagångssätt välkomna aktiviteter i stadskärnan. Genom att skapa mötesplatser i staden som är välkomnande, trygga och trevliga ger vi allmänheten större möjligheter och anledning att uppehålla sig i staden. På minst två ställen ska staden kompletteras med platser med torgliknande karaktär. Mellan biblioteket och kulturhuset Kristallen ska det skapas rum för rekreation och avkoppling. Detta rum kommer att få en torgliknande karaktär och kan utformas som ett gångfartsområde och de stora ytorna på platsen ger möjligheter till exempelvis uteservering, sittplatser och nya planteringar. Även korsningen Garvare Nybergs gata/ Stora Nygatan ska omvandlas till ett trevligt rum, med plats för uteservering och sittplatser men även lek. Kontakten med Bolanders bäck ska stärkas. Stadens entréer ska uppmärksammas och göras mer välkomnande och via tydligare gestaltning visa stadens identitet. I kvarteren Mars, Sirius och Venus ska vi skapa ett tydligare stadsrum med planteringar, nya byggnader och staket/murar samt parkeringar inneslutna på gårdarna. För att stärka vyn förbi kulturhuset Kristallen från centrum kan allén från kyrkan förlängas. Det skapar en rakare och tydligare siktvy, fullföljer planeringstankarna från förr och stärker kyrktornet som landmärke. 13

14 Jag vill bo i Nybro stad Trygga och aktiva invånare Vi ska skapa en trygg stad genom dialog med medborgarna om vilka platser som upplevs som otrygga. Vid planläggning av nya områden och verksamheter ska vi ta särskild hänsyn till barns och ungdomars livsmiljö och behov samt till jämställdhet. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Skolor samt lokaler och fritidsanläggningar för barn- och ungdomar ska alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis möjlighet till mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Staden ska utformas med hänsyn till personer med funktionshinder. Ramper, tydliga kontrastmarkeringar och en välskött stadskärna ger trygghet och underlättar vardagen. Offentliga toaletter i och i anslutning till stadskärnan ska finnas. 14

15 Stadskärnan Jag vill bo i Nybro stad 15

16 HA SS ELV ÄGE N ALGATAN EMM AGATAN BERGGATAN BORGMÄS TAREGATA N SVE AP LANSGATA N KANA LGA TA N GAMLA STATIONSGATAN GRÖNVÄ GEN GÖTGATAN MADES JÖV ÄGE N SKÅ NEGATAN MÖREGATAN GRÖNVÄ GEN MÖREGATAN KVARNGATAN ÖSTE RGATA N KVARNST IGEN SKOGS TORPS GATA N TRA NSTORPS VÄ GEN NORRA E SP LANADEN DIKTARENS VÄG NORRA LÅ NGGATA N MEJERIV ÄGE N JA KOBS GATAN FA BRIK SGATA N STUREGATAN VILHELM SGATAN LÅ NGGATA N FA BRIK SGATA N PASS VÄ GEN DUNDE RBERGS GATAN MELLANGATAN LE JONGATAN LILLA TRÄDGÅ RDSGA TA N STORA TRÄ DGÅ RDS GATAN OLOF SGATAN KYRK OESP LANADE N STORGATAN KYRK OGATA N GÖLJEM ÅLAG ATA N STUREGATAN TUNNELGATAN PRÄS TGÅRDSGRÄND VÄS TRA M AGA SINS GATA N STATIONS GATA N NORRA LÅ NGGATA N VILHELM SGATAN STORA NY GATA N PARADIS GATAN SÖDRA INDUSTRIGATAN LUDVIGSGATAN TUNNELGATAN STORGATAN JA KOBS GATAN JÄ RNVÄ GSGATA N WIDEGATAN ODE NGA TA N VILLA GATA N JOE LS GATAN STRANDVÄ GEN GRÖNSK OGSGATA N FRE JA GATAN LINNÉ AVÄ GEN JOE LS GATAN LUNDEGATAN SAM ARITGA TA N GRÖNVÄ GEN Svartgöl Linnéasjön FOLKPARK SV ÄGEN OSKA RSGATAN KARLAGA TA N GRÖNVÄ GEN TEATE RV ÄGE N ADELGATAN FOLKPARK SV ÄGEN VASA GATAN KARLAGA TA N STRANDVÄ GEN JUTEGATA N IDEGATAN STORGATAN DA CK EGATA N VASA GATAN GUS TA VSGATA N ERIK SGATAN PUKE BERGS GATA N VÄS TERÄ NGS GATAN KVARNES LÄTTS GATAN KYRK OGÅRDSVÄ GEN BOKV ÄGE N ENGSHYTT EGATAN NORRA E SP LANADEN UVA FORSGATAN LÅ NGGATA N TORGE T STRÖMGATAN ASP VÄ GEN SVARTGÖLS GATA N GARVARE NYBERGS GATA VILLA GATA N NÄ RK EGATA N VEGA GATAN SMÅ LANDS GATAN SKOM AK AREGATA N BLEK INGEGATA N SME DJEGA TA N HORNSGATAN SKOM AK AREGATA N ÖLA NDS GATAN RE PS LA GARE GATA N SVE AVÄ GEN HA NT VERK AREGATA N BORGAREGATA N KLOCKARE GATA N HORNSGATAN GRÖNADA LS GATAN PRÄS TGATAN DOKTOR SANDBERGS GATA BANGATAN HE RK ULE SGATA N SNICKA RE GATAN SÅGA REGATAN EMM ABODAV ÄGE N SMÅ LANDS GATAN VILLA GATA N ÖSTGÖTAGATA N UP PLANDSGATA N GOTLANDS GATAN ÖSTGÖTAGATA N SKRUVENS VÄG Meter Jag vill bo i Nybro stad Prioriterat förtätningsområde Cirkeln utgår från stationen och har en radie på 500 meter. HA LLA NDS GATAN 16

17 3. Här är det grönt och skönt & blått och flott Detta vill vi uppnå: Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl Ett rikt växt- och djurliv ska gynnas och bevaras Varför vill vi uppnå detta? Parker, grönområden och skyddad natur Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor. Det handlar om att skapa attraktiva platser för boende och besökare, att skydda vårt dricksvatten och att få stadens övriga ekosystemtjänster att fungera. Exempel på de viktigaste ekosystemtjänsterna är rening av luft, klimatutjämning, dagvattenrening och bullerdämpning. Grönstrukturen bidrar även till attraktiva mötesplatser och utemiljöer för rekreation och vila och är därmed mycket viktig för folkhälsan. Fysisk aktivitet och utevistelse i gröna miljöer är viktigt för att upprätthålla och återskapa en god hälsa. För att utemiljön ska ge dessa positiva effekter måste man skapa miljöer som lockar och stimulerar till utevistelse. Variation, tillgång och närhet till gröna miljöer är helt avgörande för om människorna ska utnyttja dem ofta. Hur utemiljöerna utformas har stor betydelse för hur ofta funktionshindrade och barn har möjlighet till utevistelse. Ett rikt växt- och djurliv En bevarad natur med plats för fungerande miljöer för växter och djur är en nödvändig förutsättning för uthållig utveckling och därmed för vår överlevnad. Naturen är en viktig förutsättning för välbefinnande och rekreation, men även för ekologiska processer. Den ger oss också en stor del av vårt behov av skönhetsupplevelser och är en viktig inspirationskälla till kreativitet. 17

18 Här är det grönt och skönt & blått och flott En stor utmaning är hur den befintliga bebyggelsen ska hantera klimatförändringar, i vårt fall, troligtvis mer och kraftigare regn under vinterhalvåret och torrare och varmare somrar. Träd, grönområden, vattendrag och dammar måste hanteras strategiskt och bindas ihop till en helhet med stadens bebyggelse och stadens omland. För att kunna hantera balansen vid ökad nederbörd är det därför viktigt att vatten- och avloppsplanering, naturvård och grönstruktur ses som en helhet för att klimatanpassa Nybro. Stadens träd Träden är viktiga för stadsbilden genom att de förskönar och förstärker vårt välbefinnande. Träd renar luften, de binder stora mängder vatten vid nederbörd och trädens rötter stabiliserar och motverkar erosion. Med förväntade klimatförändringar kommer trädens betydelse även för lokalklimatet att öka genom att de ger skugga och utjämnar temperaturvariationer. Trädplantering är ett kostnadseffektivt sätt att hantera dagvatten, samtidigt som det skapar mervärden. Träd, framför allt ädellövträd, är också viktiga livsmiljöer för ett stort antal växter och djur. Eklandskapet i Kalmar län är mycket värdefullt även i ett internationellt perspektiv. Här finns flera globalt hotade arter som är knutna till gamla och döda ekar fortfarande kvar. Värdefulla trädmiljöer kan till exempel vara trädklädda betesmarker, alléer, parker och kyrkogårdar. Även i och kring Nybro stad finns ett antal av dessa skyddsvärda jätteträd. Vad gör vi för att komma dit? Parker, grönområden och skyddad natur Bebyggelsen ska utformas så att den ger goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet och uppmuntrar till vistelse i grönområden. Vid varje tätort ska det finnas minst ett stort naturområde där naturen och befolkningens rekreation prioriteras främst. En stor andel av dessa grönområden ska vara tillgängliga för alla. Alla kommunens skolor ska ha tillgång till naturområden inom näravstånd och skolgårdarna ska vara gröna, stimulerande och variationsrika. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som ersätter campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatets centrala delar ska värnas som ett tyst område. Rismåla naturreservat ska färdigställas som rekreations- och fritidsområde. Skötselplanerna för reservaten ska revideras. 18

19 Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor Ett rikt växt- och djurliv Det rika växt- och djurlivet i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden, områden som riskerar att översvämmas, skyddszoner samt stadens kullar och höjder. Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden. Grönstrukturens värdekärna - den gröna lungan - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Värdefulla och intressanta natur- och kulturmiljöer ska vårdas och skyddas. Kommunen ska vara restriktiv med att tillåta exploatering av värdefulla naturbetesmarker. Även i Nybro stad ska rester av det gamla odlingslandskapet skyddas. Klockarängen, Rismåla gård, och Pukebergsgården ska skötas så att de kan behålla de viktigaste delarna av sina natur- och kulturvärden. Betande djur får finnas i stadens omedelbara närhet, ridning som rekreation ska vara möjlig och ridskolan i Rismåla värnas. Stadens träd Nya alléer ska skapas i hela staden och nya parker ska skapas i takt med att staden växer. Ädellövträden i staden ska värnas, speciellt de många och stora ekarna. Varje nedtaget ädellövträd ska ersättas med ett nytt, främst genom att unga träd sparas. Kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillåta exploatering av områden med grova lövträd, för att skydda arter som är globalt hotade. De mest skyddsvärda träden ska naturminnesmärkas. För att kompensera ett varmare sommarklimat ska antalet träd och buskar i stadens centrala delar öka. Runt Linnéasjön ska en del barrträd tas bort för att gynna lövträdsarter. Vid nyplantering ska ädellövträd av olika arter användas för att minska risken för att stora trädbestånd skadas i samband med ett förändrat klimat. Här är det grönt och skönt & blått och flott 19

20 Här är det grönt och skönt & blått och flott Värdefulla naturmiljöer Övriga värdefulla natur- och rekreationsområden Naturreservat Värdefull natur Klass I enligt Länsstyrelsen R is m å l a g öl Sv a r tg ö l 2 Fö r st a g öl Li nn é as j ön Kä r r i ng a gö l en 1 20

21 Rism åla göl Svartgöl Förs tagöl Klassning grön- och blåstruktur Grönstruktur som fungerar som skyddszon Bevarandevärd grönstruktur Bevarandevärd blåstruktur Naturreservat Linnéas jön Kärringagölen Här är det grönt och skönt & blått och flott 21

22 Tyst område Förstagöl Linnéas jön Kärringagölen Här är det grönt och skönt & blått och flott 22

23 4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå: Goda kommunikationer Inga korta bilresor En attraktiv och levande stad Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen Varför vill vi uppnå detta? I dagens samhälle är vi påverkade och på många sätt beroende av omvärlden. Med våra närmaste grannar sker dagligen förflyttningar över kommungränserna för arbete, tjänster och utbildning. Det kräver goda förbindelser med kollektivtrafik och väl fungerande struktur för järnvägar, vägar och flygplatser. Kalmarsundsregionen är det begrepp kommunerna i denna del av Sverige valt att samlas kring när vi pratar geografisk anknytning. Det skapar en identitet som hjälper till att öka vårt samarbete kring regionens utveckling. Goda kommunikationer Goda kommunikationer handlar om att skapa starka noder varifrån man snabbt och enkelt tar sig till de större stråken. Från noden finns det olika alternativ för fortsatt färdsätt och destination. I kommunen är Nybro stad med Nybro station denna viktiga nod. Man kan snabbt ta sig både till och från Nybro så snart man har nått stambanan eller riksväg 25. Som Nybrobo är man endast några minuter bort från att starta sin resa mot nya destinationer. Detta är en oerhört viktig konkurrensfördel som ska förvaltas väl. Ett fullgott kommunikationsnät med våra närliggande kommuner för cyklar, tåg och motorfordon är av högsta vikt. Det ger våra medborgare möjlighet att själva välja hur de ska förflytta sig i regionen utifrån behov, tid och ekonomi. Större delen av detta kommunikationsnät bör gå via Nybro då en stor del av kommunens invånare är bosatta i staden. Goda kommunikationer skapar en ökad attraktivitet för staden. Med tåg ligger Kalmar centrum bara 15 minuter bort, Växjö snart bara 35 minuter bort och Malmö/Köpenhamn endast ca 3 timmar bort. Att öka kontakten med Kalmar skapar en mer dynamisk arbetsmarknadsregion och gynnar handeln i båda städerna. Den viktigaste kontakten med Kalmar är via tåg och bil. Kalmar ligger så pass nära Nybro (15 min med tåg, 35 min med 23

24 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen bil) att man, med internationella mått mätt, kan klassa Nybro och Kalmar som en gemensam stad. Exempelvis kan man som boende i Stockholm med tunnelbana få röra sig över den dubbla tiden vid sin dagliga pendling, beroende på i vilken del av staden man bor. Trafiken till och från Växjö och Karlskrona behöver stärkas. Här handlar det främst om att förbättra tågtrafiken. Kartan i slutet på kapitlet visar de områden inom vilket de stora stråken i regionen behöver utvecklas för att stärka både Nybro och regionen. Inga korta bilresor Inne i staden finns en bra grund för cykelvägar, men det är många delar av cykelnätet där man som cyklist är hänvisad till blandtrafik. Så stora delar av cykelnätet som möjligt bör erbjuda separerade cykelbanor. Det får inte skapas några brutna länkar för cyklisterna där onödiga hinder eller stopp minskar framkomligheten eller skapar andra problem. Det ska vara smidigt och enkelt att cykla i hela staden, under hela året. Det är även viktigt, speciellt för våra ungdomar, att cykelnätet är sammankopplat med våra övriga orter i kommunen. Då ökar möjligheten att cykla till och från jobb och skola och delta i aktiviteter i Nybro även om man inte har bil eller kollektivtrafikens tider inte passar. Cyklister och gående skapar en lugn och säkert stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller gå i vardagen är ett enkelt sätt att tillgodogöra sig motion. Möjligheten att cykla är därför en viktig folkhälsofråga. Tillgången på bra cykelvägar styr starkt hur mycket man cyklar. Cykelvägar efterfrågas sällan bland medborgarna men när nya och förbättrade cykelvägar byggs börjar fler personer att cykla. Det är därför viktigt att initiativet kommer från kommunen, även om cykelvägar inte uttryckligen efterfrågas. Barn och ungdomar har inte samma frihet som vuxna när det gäller att transportera sig. Säkra cykelvägar blir därför en väldigt viktig barn- och ungdomsfråga eftersom det möjliggör för att föräldrar ska våga låta sina barn cykla och gå själva i och kring staden. God kollektivtrafik innebär en snabb och effektiv resa utan för många byten eller väntetider till ett rimligt pris. Att resa kollektivt är bra för miljön och skapar mindre trafik på våra vägar. En attraktiv och levande stad Parkeringar i staden ska nyttjas på ett effektivt sätt. Parkeringar ska finnas på områden där det är hög vakans och hög rotation på platserna. Parkeringar med korta parkeringstider i attraktiva lägen ger fler personer möjlighet att parkera i närheten av stadskärnan och risken minskar att parkeringsplatser står antingen tomma eller är ockuperade under störa delar av dagen. För en person som tänker stanna länge i staden, exempelvis för en flanör på stadens gator eller för att arbeta under dagen så finns stora parkeringsytor endast 450 meter från stadskärnan. 24

25 Från Nybros södra spets till den norra tar det ca 15 minuter att cykla. Från Nybros östra spets till den västra tar det ca 35 minuter att cykla. Det finns med andra ord ingen som helst anledning att förflytta sig med bil inne i staden om man är boende och arbetar eller pluggar i Nybro! Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen Transportnäringen är en mycket viktig samhällsfunktion. Transportnäringen är även viktig del av näringslivet i Nybro kommun, här finns flera stora logistikföretag med många anställda. För att stärka dessa företag och bidra till näringens miljöförbättringar bör vi se långsiktigt på näringens behov. Sannolikt kommer det i framtiden bli viktigare med järnvägstransporter och omlastning mellan järnväg och lastbil. I den nordvästra delen av Nybro växer en kombiterminal fram. En kombiterminal är en omlastningsstation där godset från exempelvis en lastbil eller ett tåg byter transportsätt genom att godset flyttas från ett transportmedel till ett annat. Detta gör det möjligt att flytta gods långa sträckor med tåg och låta lastbilarna köra sista sträckan fram till avlämningsplasten. Kombiterminaler skapar förutsättningar för transportnäringen att förflytta gods på ett mer miljövänligt sätt. Farligt gods Uppställningsplatser för farligt eller läckande gods behövs för att, vid en olycka, kunna minimera skador på människor, bebyggelse och miljö. Placeringen av dessa är därför viktig, platserna ska vara lättillgängliga för chaufförer när olyckan väl är framme. Platsen ska kunna samla upp läckage utan att det farliga materialet rinner vidare till omkringliggande mark- och vattensystem. Vad gör vi för att komma dit? Goda kommunikationer I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det finnas trafiksäkra, tillgängliga och hållbara kommunikationer. Nybro kommun ska bland annat verka för fortsatt utbyggnad av planskilda korsningar längs riksväg 25 och för fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan, så att resenärerna får korta och stabila restider. Arbetspendling inom regionen Kalmar-Karlskrona-Växjö ska vara möjlig och sträckan Nybro-Växjö ska högst ta 35 minuter. Det ska finnas pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö som avgår varje halvtimme under högtrafik, med möjlighet till av- och påstigning i Hanemåla, Nybro centrum och Örsjö. God kollektivtrafik även kvällstid, mellan Kalmar och Nybro centrum ska värnas, för att stärka kultur- och idrottsutbudet i båda städerna. Inga korta bilresor I trafikplaneringen ska säkra och miljövänliga trafiklösningar väljas. Cykeltrafiken ska alltid vara en given del av trafikplaneringen och inne i stadskärnan ska gående och cyklister prioriteras. Barn och ungdomar ska alltid kunna ta sig till skola och sina fritidsaktiviteter med säkra gång- och cykelvägar. Personer med funktionsnedsättning ska tryggt kunna använda Jag, Nybro, Kalmarsund och världen 25

26 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen stadens gång- och cykelnät. Nybyggda exploateringsområden ska alltid kopplas samman med befintligt cykelnät. I den kommunomfattande cykelplaneringen för nya cykelstråk ska, så långt det är möjligt, nya vägar kopplas samman med stråk som leder till Nybro stad. Särskilt ska cykelstråk mot Kalmar och S:t Sigfrid stärkas. En attraktiv och levande stad Parkeringsplatserna i staden ska vara nyttiga och effektiva. Rationella och effektiva parkeringsplatser gynnar både handeln och staden. Detta sker genom att parkeringar i direkt anslutning till centrumkärnan har en kortare parkeringstid som leder till högre omsättning av parkeringsplatserna. Det kan även behövas omlokalisering av en del parkeringsplatser. Skyltningen till parkeringsplatserna i centrum behöver tydliggöras. Det finns korsningar inne i staden som behöver bättre trafiklösningar, platser som är dels olycksdrabbade och dels skapar problem för samkörningen mellan bilister och cyklister. Dessa ska åtgärdas efter utredning. Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Kombiterminalen ska elektrifieras. För god tillgänglighet till bland annat industriområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten. Tomter i anslutning till industrispår ska främst reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. Genom att erbjuda möjlighet till etablering av verksamheter i anslutning till kombiterminalen och nära våra industrispår skapar vi möjligheter för transportnäringens fortsatta utveckling och öppnar upp för nyetableringar av företag. 26

27 Rismåla göl Svartgöl Förstagöl Linnéas jön Kärringagölen Gång- och cykelvägar Befintlig gång- och cykelväg Framtida gång- och cykelväg Jag, Nybro, Kalmarsund och världen 27

28 Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Restid till/från Nybro stad Oskarshamn Mönsterås Växjö! Lessebo!!! Emmaboda Orrefors!! Nybro Örsjö Kristvallabrunn!!! Trekanten S:t Sigfrid Kalmar!! Färjestaden Borgholm! Holmsjö Mörbylånga Karlskrona Kommungräns! över 60 min! min! min! under 20 min 28

29 * Beredskapskarta * Uppställningsplats farligt gods Elledning Förbud att köra med tung lastbil Primärled tung trafik Sekundärled tung trafik Järnväg Jag, Nybro, Kalmarsund och världen 29

30 5. Här vill jag handla, tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå: Ett expansivt näringsliv med starka varumärken En väl fungerande handel med en hög servicenivå Pukeberg ett nationellt designcentrum En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Varför vill vi uppnå detta? 30 Ett expansivt näringsliv med starka varumärken En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att människor har möjlighet att försörja sig, att företagen är konkurrenskraftiga samt att det offentliga samhället kan utföra sina uppgifter. En aktiv fysisk planering ska stimulera en ekonomiskt hållbar utveckling genom att ge stöd för en ändamålsenlig användning av mark och vatten. På så sätt skapas förutsättningar för nyinvesteringar i samklang med ekologisk och social hållbarhet, samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Nybro kommun har ett starkt näringsliv inom tillverkningsindustrin och den ska ges utrymme för fortsatt utveckling. Förutom det traditionella näringslivets utveckling poängterar regionförbundet i den regionala utvecklingsplanen att besöksnäringen kommer att få stor betydelse för länets utveckling. När företag etablerar nytt idag behöver de ofta mark i attraktiva lägen med goda kommunikationer. Vissa företag behöver stora ytor för sin verksamhet. Kan en kommun erbjuda den mark som företaget eftersträvar med en snabb lösning finns möjligheten att företaget väljer att placera sig i kommunen. En välfungerande handel med hög servicenivå En koncentration av företag inom ett område i en stad skapar liv och rörelse och nyttig konkurrenskraft. Vid gott samarbete kan även koncentrationen skapa utveckling och ökad produktion. En stor koncentration av företag skapar också en stor koncentration av människor. Detta ökar köpkraften och leder i sin tur till fler etableringar. Därför är det viktigt att behålla handeln i centrum.