Påverkan på naturtyper och markhydrologi i Klasborg- Våmbs Natura 2000-område
|
|
- Fredrik Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Påverkan på naturtyper och markhydrologi i Klasborg- Våmbs Natura 2000-område Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB (18)
2 Om dokumentet Påverkan på naturtyper och markhydrologi i Klasborg-Våmbs Natura 2000-område Medverkande: Cajsa Björkén, Enetjärn Natur texter natur och naturtyper, bedömningar, kartor Sofia Lund, Enetjärn Natur bedömningar, kvalitetsgranskning Johan Larsson, Bergab texter markhydrologi Innehållsförteckning 1 Inledning Natura 2000-områdets naturtyper Hydrogeologi och hydrologi i Natura 2000-området Hydrogeologi i Natura 2000-området Hydrologi i Natura 2000-området Natura 2000-områdets vattenförsörjning Erfarenheter från befintlig täkt Påverkan på Natura 2000-området Referenser (18)
3 1 Inledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Naturvårdsverket befarar att en utökning av Cementas befintliga kalkstenstäkt i Skövde kommer att medföra en påverkan på Natura 2000-området Klasborg-Våmb och främst då lövsumpskogen i anslutning till Våmbsbäcken. Den planerade täkten kommer, liksom befintlig täkt, att påverka grundvattnet i kalkstensakviferen. Flera utredningar har visat att detta inte kommer medföra någon påverkan på det markvatten som försörjer vegetationen i lövsumpskogen med dess essentiella vatten och därmed inte heller på vegetationen. Resonemanget utvecklades i ett PM som levererades till MMD (komplettering , bilaga 5, se även Enetjärn Natur 2015C). Sedan dess har ett biologiskt kontrollprogram uppförts det aktuella skogsområdet (se Enetjärn Natur, 2015A) och ett flertal nya grundvattenrör har etablerats i anslutning till detsamma. Kunskapen om området har på så sätt ökat markant. Denna rapport utgör en påbyggnad av det inlämnade PM:et med utvecklade slutsatser som baseras på den nya informationen. 3 (18)
4 2 Natura 2000-områdets naturtyper Klasborg-Våmbs Natura 2000-område omfattar 89 ha. Området utgörs av en mosaik av olika naturtyper. Vid den basinventering som länsstyrelsen utfört i området konstaterades följande naturtyper finnas i området (se även karta i figur 1): 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 9070 Trädklädd betesmark 9080 Lövsumpskog 9180 Ädellövskog i branter Natura 2000 Våmbsbäcken Brytgräns för gällande tillstånd Brytgräns för sökt verksamhet Utvecklingsmark Övrig, icke natura naturtyp Artrika silikatgräsmarker, Kalkgräsmarker Exploaterad mark Triviallövskog Lövsumpskog ± Trädklädd betesmark Öppen kultiverad gräs/betesmark m Figur 1. Den del av Natura 2000-området som diskussionen om kalkbrottets eventuella påverkan rör. Kartan visar hur området karterades vid basinventeringen. Data från Naturvårdsverket Skyddad natur. 4 (18)
5 När Natura 2000-området bildades 2005 upprättades en bevarandeplan. Bevarandeplanen bygger på kunskap från naturtypskartering enligt KNAS som grundar sig i flygbildstolkning. Några år senare utfördes den s.k. basinventeringen där naturtyperna karterades genom fältbesök. I det mosaikartade landskapet vid Klasborgs och Våmb har naturtyperna varit svåra att tolka från flygbild. Det finns därför en viss diskrepans mellan vad basinventeringen kom fram till och vad som anges i bevarandeplanen från Länsstyrelsen har inte uppdaterat bevarandeplanen med informationen från basinventeringen. Av de naturtyper som förekommer i Natura 2000-området är det främst lövsumpskogen som är känslig för förändringar av grundvattennivåer. Det är också denna naturtyp som Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets oro främst har avsett. Genom det biologiska uppföljningsprogram som etablerats på denna plats finns det nu mycket god kunskap om området, vilket gör att karteringen av förekommande naturtyper ytterligare kan förfinas. I resultatrapporten från uppföljningsprogrammet (Enetjärn Natur, 2015) konstateras att uppföljningsområdet till största del utgörs av utvecklingsmark med potential för 91E0 svämlövskog, hädanefter kallat svämlövskogen. En mindre del av uppföljningsområdet utgörs av utvecklingsmark med potential för 9080 lövsumpskog, hädanefter kallat lövsumpskogen. Natura 2000 Våmbsbäcken Utvecklingsmark lövsumpskog Utvecklingsmark svämlövskog ± m Figur 2. Naturtyper som identifierats under uppföljningsprogrammet för Natura 2000-området. 5 (18)
6 3 Hydrogeologi och hydrologi i Natura området Sydbillingens nordsluttning där Klasborg-Våmbs Natura 2000-område ligger är relativt brant. Vid Våmbsbäcken planar marken ut så att bäcken, riksväg 49 och området mellan vägen och befintlig täkt ligger på ungefär samma nivå i en flackare terräng. Berggrunden i Billingen består av olika lager enligt figur 1. De olika lagren går i dagen på olika ställen längs bergets sluttning. Natura 2000-området Klasborg-Våmb ligger på Sydbillingens nordsluttning och inom detta område varierar den ytliga berggrunden med altituden, se figur 3. Figur 3. Profil Sydbillingens berggrund (SGU, 2005). 3.1 Hydrogeologi i Natura 2000-området SGU beskriver i ett kompletterande utlåtande från 2006 hur de olika akvifererna åtskiljs av ett lager med bentonitlera som förekommer under lerskifferakviferen och ovan kalkstensakviferen. Eftersom bentonitlagret i princip är ett tätt skikt rinner merparten av 6 (18)
7 grundvattnet, istället för vertikalt ned genom profilen, horisontellt över bentonitskiktet. Detta grundvatten når markytan i utströmningsområden i nederkant av Sydbillingens sluttning. Vid nivån +205 m ö.h. finns i detta område flera källor (SGU, 2005). SGU (2005) bedömer också att bentonitslagrets nivå i sluttningen är ca +205 m ö.h. Vinkelrätt mot sluttningszonen stiger markytan kraftigt upp till ca +270 m ö.h. vilket SGU (2005) bedömer vara goda grunder för att anta att sluttningszonen underlagras av lerskiffer och bentonit. Lerskifferlagret och bentonitlagret tunnar ut och försvinner i sluttningens nederkant i nivå med Våmbsbäcken. De ytliga jordlagren nedanför sluttningen i Natura 2000-området förses därmed med vatten via utströmmande grundvatten från den övre akviferen, dvs. lerskifferakviferen som ligger ovanför den täta bentonitleran. Ett illustrerat tvärsnitt av Våmbssänkan kan ses i figur 4. Figur 4. Profil Våmbsänkan. Figuren illustrerar ett tvärsnitt av Våmbssänkan i det område där Hållsdammsbäcken ansluter till Våmbsbäcken, vilket även är det område där det biologiska kontrollprogrammet uppförts. Illustration av Enetjärn Natur. I anslutning till Våmbsbäcken utgörs de ytliga jordarterna av svämsediment med mull, lera och silt. Svämsedimenten består av små partiklar och är därför ett relativt tätt material med låg vattengenomsläpplighet och hög vattenhållande förmåga. Sediment är jordmaterial som transporterats till platsen med Våmbsbäcken och som sedimenterat i området då vattendraget bräddat ut över strandzonerna och flödeshastigheten minskat. Sådana översvämningar var troligen mycket vanligare förr i tiden, innan Våmbsbäcken rätades någon gång i den generella uppodlingsfasen under första delen av 1900-talet. Då hade bäcken ett meandrande lopp, flödeshastigheterna 7 (18)
8 var lägre och mer sediment avlagrades. Idag är översvämningsmönstret inte lika tydligt, även om det längs bäckens kanter syns skillnader i vattenstånd över året. De kraftiga översvämningarna där vatten når över bäckens kanter och över ett svämplan långt in i skogen är sannolikt ovanliga med den sträckningen som Våmbsbäcken har idag, och sker endast de år då snösmältningen når en ovanligt kraftig topp på våren. Utbredningen av svämsediment framgår av figur 5. Att svämsediment har avsatts just här beror på topografin, bäcken når här ett flackare parti vilket gör att vattenhastigheten avtar. När bäcken svämmat över har vattenhastigheten avtagit så mycket så att finsediment har kunnat ackumuleras. Övriga berggeologiska och hydrogeologiska förutsättningar finns beskrivna i SGU 1977, Golder 2012 A, Golder 2012 B och SGU Figur 5. Utbredning av svämsediment i anslutning till Våmbsbäcken (SGU Kartvisare). Täktens utbredning är inte aktuell utan visar hur det såg ut omkring (18)
9 3.2 Hydrologi i Natura 2000-området Våmbsbäcken är det största vattendraget som passerar Natura 2000-området. Hållsdammsbäcken är ett biflöde som ansluter till Våmbsbäcken vid svämlövskogen i Natura 2000-området. En mindre bäck från Sydbillingens sluttning ansluter också till Våmbsbäcken vid svämlövskogen efter att ha passerat kanten av lövsumpskogen. Hållsdammsbäcken och den mindre bäcken från Sydbillingen utgör således en del av det vatten som är en förutsättning för svämlövskogen. Bäckarnas flöde styrs i första hand av nederbörden i avrinningsområdet. Andra faktorer som spelar in är topografi och vegetation, både i avrinningsområdet och i bäckfåran. Brantare terräng och rakare bäckfåra ger en högre flödeshastighet och högre flödestoppar. Andel sjöyta i avrinningsområdet påverkar också vattenföringen. En större sjöyta ger en större flödesutjämning vilket i sin tur ger lägre flödeshastigheter och lägre flödestoppar. Vegetationen i avrinningsområdet är av betydelse genom att den bromsar vattnets rörelse vid nederbörd. När vegetationen är borttagen, t ex vid ett kalhygge eller plöjd åker rinner vattnet snabbare över marken ner till bäckfåran. Våmbsbäckens avrinningsområde uppströms svämlövskogen har en relativt brant topografi på Sydbillingens nordsluttning. Detsamma gäller Hållsdammsbäckens avrinningsområde på Nordbillingens sydsluttning och den mindre bäckens avrinningsområde på Sydbillingens nordsluttning. Topografin tillsammans med en mycket liten sjöandel ger höga flödeshastigheter och höga flödestoppar. Översvämningar sker på flacka partier i terrängen. Att översvämningar sker just vid svämlövskogen beror på att terrängen här planar ut efter en relativt brant terräng uppströms. Andra faktorer som kan påverka flödet i bäckarna är skogsbruksåtgärder, jordbruksåtgärder, dikesrensningar och åtgärder som direkt förändrar bäckfårans utseende t ex rätning, sönderkörning (vanligt vid skogsbruksåtgärder att tunga maskiner kör sönder mindre bäckar), trummor osv. Den damm som reglerar hur mycket vatten som släpps ut ur Hållsdammen och uttaget av vatten för produktion av konstsnö är två andra faktorer som påverkar vattenflödet i Hållsdammsbäcken. Vid nedre delen av Hållsdammsbäcken (nedströms Brandtorpsvägen) har den senaste avtäckningen (inom nu gällande bryttillstånd) lett till att en del vatten från bäcken infiltrerar ner i marken istället för att rinna ut i Våmbsbäcken. Denna avtäckning är gjord mer eller mindre dikt an mot bäcken. Genom att flytta bäcken och skapa en ny tätare bäckfåra kan Cementa garantera att denna effekt inte kommer att ske i den nya bäcken även om en avsänkning sker i lagren under och intill bäcken. Det senare kommer vara aktuellt längs den del av bäcken som hamnar mellan det utökade brottet och banvallen. Längs denna sträcka är förslaget dels kulvert och dels en med bentonitlera tätad bäckfåra. 9 (18)
10 Svämlövskogens essentiella vatten som härrör från Våmbsbäcken och den mindre bäcken från Sydbillingens nordsluttning påverkas inte av ansökt verksamhet. Utformningen av nya Hållsdammsbäcken har redovisats i tidigare ingivna handlingar (WSP, 2014; Enetjärn 2015B). SMHI (2015) bedömer att utformningen av nya Hållsdammsbäcken kommer att förändra flödesvariationerna marginellt, med något högre flödestoppar. Årstidsvariationen och lågvattenflödet påverkas inte. 3.3 Natura 2000-områdets vattenförsörjning Området förses med vatten från flera olika håll: från Våmbsbäcken, från Hållsdammsbäcken, från bäck längs Sydbillingens sluttning, från direkt nederbörd över området och med grundvatten från den övre akviferen som sipprar ut i källor längs Sydbillingens nordsluttning i anslutning till uppföljningsområdet. Våmbsbäcken utgör den största delen av vattenförsörjningen. Svämlövskogen är framförallt beroende av tillförsel av vatten från Våmbsbäcken, Hållsdammsbäcken och bäcken från Sydbillingens sluttning. Naturtypen gynnas av regelbundna översvämningar som mättar jorden med vatten under en period på våren. Att de övre jordlagren utgörs av material med goda vattenhållande egenskaper gör att marken kan hålla kvar vatten relativt länge efter översvämningarna. Även det täta krontaket bidrar till att fuktigheten bibehålls. Längs nämnda bäckar är det jordens egenskaper och bäckens vattendynamik som är avgörande för naturtypen. Vid höga flöden bräddar bäckarna och förser en större yta än den direkta bäckfåran med vatten. Stora översvämningar är som tidigare nämnts en ovanlig företeelse i svämlövskogen idag, men även mindre svämföreteelser är av stor vikt för naturtypen. Även under perioder med lägre flöden i bäckarna sker en viss infiltration i marken så att vatten från bäckarna förser den intilliggande marken med markvatten (Golder 2015). Markvatten är det vatten som finns i den omättade zonen i jordlagren ovanför grundvattenytan (Grip & Rodhe, 1994). SGU (2006) beskriver att Klasborgs och Våmbs ängar (hela Natura 2000-området) erhåller sitt vatten från lerskifferakviferen och från direkt nederbörd. SGU:s bedömning bygger sannolikt på att Våmbsbäcken bara rinner genom en mindre del (svämlövskogen) av Klasborgs och Våmbs ängar för att sedan passera ut ur Natura 2000-området. Vid en mer specifik studie av svämlövskogsområdet är det troligt att svämlövskogen i första hand förses med vatten från Våmbsbäcken, och i viss mån anslutande bäckar. Att svämlövskogen vid Våmb i första hand förses med vatten från Våmbsbäcken styrks av att dess utbredning i stort sett överensstämmer med det område där det finns svämsediment och att det under lång tid har förekommit översvämningar. Där Sydbillingens nordsluttning planar ut är Våmbsbäckens vattenflöden inte av samma betydelse. Det ytliga markvattnet här kommer från direkt nederbörd och tillrinning från 10 (18)
11 Sydbillingens nordsluttning. Tillrinning från Sydbillingens nordsluttning härrör både från vatten som fallit som nederbörd längs sluttningen och det grundvatten som sipprar fram som källor med ursprung i den övre akviferen. Flödesriktningen är vinkelrät mot höjdkurvorna ner mot Våmbsbäcken som i området utgör en lägsta punkt (se figur 6). Källor har under 2014 och 2015 observerats i sluttningens nederkant. Området vid sluttningens nederkant är generellt blötare än området där topografin är plan. Att området är blötare styrks av att utförda naturinventeringar klassificerar området vid sluttningens nedkant som lövsumpskog (Enetjärn, 2015A). Natura 2000 Grundvattenrör Väg 49 Rör för kontroll av vattennivå Bäck Våmbsbäcken Brytgräns för gällande tillstånd Brytgräns för sökt verksamhet Flödesriktning ± m Figur 6. Flödesriktningar för ytligt grundvatten och markvatten. 3.4 Erfarenheter från befintlig täkt Genom den verksamhet som bedrivits inom gällande tillstånd har täkten kommit cirka 80 meter ifrån svämlövskogen i Natura 2000-området. Avståndet till lövsumpskogen är cirka 170 meter. Täkten har kommit ca 10 meter ifrån Hållsdammsbäcken. Detta har inneburit en grundvattenavsänkning i kalkstenen och i jordlagren. Hur långt in i Natura 2000-området som grundvattenavsänkningen i kalkstenen sträcker sig är oklart. Grundvattenavsänkningen i kalkstenen har av SGU (2005) bedömts ske på ett avstånd av m från kalkbrottskanten där kalkstenen är ytbergart och ca 500 m där kalkstenen överlagras av bentonit och lerskiffer, d.v.s i huvudsak i den norra delen. Golder har i sin grundvattenmodellering beräknat att påverkansområdet vid utökad 11 (18)
12 brytning kommer att sträcka sig meter från brytfront (Golder, 2012B). Det är stora skillnader mellan bedömningarna men Golders bedömning får anses vara försiktig. Sannolikt sträcker sig grundvattenavsänkningen i dagsläget minst 200 m in i Natura 2000-området. Mätningar av grundvattennivåer i jordlagren visar att grundvattennivån är påverkad av befintlig täktverksamhet, avsänkningen i jordlagren sträcker sig en bit in i Natura området. Genomförda grundvattennivåmätningar visar att grundvattenytan i stort följer markytans nivåvariationer. Generellt är grundvattennivån ca 2,5-3,5 m under markytan i områden längre bort från täkten. SGU (1977) anger också att grundvattenytan följer markytans variationer och att grundvattennivån i medeltal är 3,4 m under markytan. Det stämmer således överens med genomförda grundvattennivåmätningar. Närmare täkten har större avstånd mellan markyta och grundvattenyta uppmätts vilket indikerar en påverkan från täktverksamheten. I mätpunkter som är belägna ca 10 respektive 30 m norr om Våmbsbäcken, inom Natura 2000-området i riktning mot täkten, har grundvattennivåer som ligger ca 5,4 respektive 2,8 m under markytan uppmätts. Avståndet mellan grundvattenytan och markytan ökar i riktning mot täkten. Genomförda vattenståndsmätningar i Våmbsbäcken i höjd med dessa mätpunkter visar att grundvattenytan vid mätpunkterna ligger ca 2,8-4,7 m under vattenytan i Våmbsbäcken. Detta förhållande indikerar att befintlig täktverksamhet har ett påverkansområde i jord som minst sträcker sig fram till Våmbsbäcken. Förhållandet säger också att Våmbsbäcken i detta område är ett inströmningsområde och inte ett utströmningsområde, dvs. Våmbsbäckens vatten har förutsättningar att infiltrera ned i jordlagren och bilda markvatten och grundvatten. Att täktverksamhet har bedrivits en lång tid i området betyder att svämlövskogen i Klasborgs och Våmbs ängar har genomgått en grundvattenavsänkning under en längre tid. Exakt hur lång tid det handlar om är svårt att säga. Brytfronten och avbaningen av ovanliggande jordmassor har successivt kommit närmare svämlövskogen ända sen kalkbrytningen började i Skövde för över 100 år sedan. Den grundvattenavsänkning som kalkbrytningen medfört har därmed också skett successivt under det senaste seklet. När grundvattenavsänkningen påbörjades inom svämlövskogen kan endast uppskattas grovt. Utifrån brytfrontens historiska förflyttning uppskattas att grundvattenavsänkningen i kalkstenslagret inom Natura 2000-området har pågått under ca 20 år. Grundvattenavsänkningen i jordlagret inom Natura 2000-området uppskattas ha pågått under ca 5-7 år. Då det inte genomförts några detaljerade studier av vegetationen i Natura området förrän nu, kan vi inte med säkerhet säga att vegetationen i svämlövskogen och/eller lövsumpskogen inte hittills påverkats av grundvattenavsänkningen. Den naturliga grundvattenytan ligger dock i medeltal kring 2,5-3,5 m under markytan vilket antyder att de växter som lever här inte heller historiskt har försörjts av grundvatten. 12 (18)
13 4 Påverkan på Natura 2000-området Det område vid Våmbsbäcken som kan vara känsligt för kvantitativa förändringar i geohydrologin har bedömts genom inventering vara dels utvecklingsmark med potential för svämlövskog, och dels utvecklingsmark med potential för lövsumpskog (se figur 2). Svämlövskogen är den skog som ligger i anslutning till Våmbsbäcken på det egentliga svämplanet. Lövsumpskogen är belägen i sydväst, längs med Sydbillingens fot. Området finns detaljerat beskrivet i rapporten Biologiskt uppföljningsprogram - Natura området Klasborgs och Våmbs ängar (Entjärn Natur, 2015A). Svämlövskogen utgörs av en fuktig skog med tätt träd och buskskikt och ett frodigt fältskikt. De kärlväxtarter som dominerar är arter som trivs på fuktig, men inte blöt mark. De klarar inte av att stå i vatten under en längre tid, då deras rötter behöver syre (se figur 7). Många av de dominerande arterna gynnas av det kväverika sediment som Våmbsbäcken för med sig. Utifrån denna information är det tydligt att svämlövskogen vid Våmbsbäcken inte är beroende av en konstant hög grundvattennivå. De andra källor som försörjer kärlväxterna i svämlövskogen med vatten är direkt nederbörd och vatten som härrör från Våmbsbäcken, Hållsdammsbäcken och den mindre bäck som rinner ner längs Sydbillingens sluttning. Den direkta nederbörden påverkas inte av en utökad täktverksamhet. Våmbsbäckens flöde utgör den största delen av det ytvatten som rinner genom svämlövskogen. Svämlövskogen är därför framförallt beroende av tillförsel av vatten från Våmbsbäcken och dess flödesförhållanden inte förändras. Naturtypen svämlövskog gynnas av regelbundna översvämningar som mättar jorden med vatten under en period på våren. Kalkstenstäkten påverkar inte hydrologiska förhållanden på Sydbillingen så den mindre bäck som rinner ned längs Sydbillingens nordsluttning påverkas inte. En mindre del av Våmbsbäckens avrinningsområde kommer att ianspråktas av ansökt verksamhet. Det som kan påverka vattenföringen i Våmbsbäcken genom Natura-2000 området är dels en minskad tillrinning på grund av att mer nederbördsvatten hamnar i den utökade täkten, dels inläckaget till täkten via jordlagren. 13 (18)
14 Figur 7. Generaliserad bild av markhydrologin i svämlövskog och lövsumpskog i Natura 2000-området Klasborgs Våmbs ängar. I svämlövskogen dominerar arter (från vänster till höger: vitsippa, älgört och skogsbingel) som inte klarar att stå med rötterna i vattenmättad jord, då de behöver syre. Under största delen av året ligger grundvattenytan långt ner, och har ingen eller liten kontakt med växterna. Under vårflödet däremot är grundvattennivån hög, men bara under en kort tid. Översvämningen för med sig näringsrikt svämsediment som förser växterna med näring. I lövsumpskogen hittar man växter som kan tolerera mer eller mindre konstant höga grundvattennivåer (från vänster till höger: kärrfibbla, skogssäv och kabbleka). De klarar att delvis stå i syrefattiga miljöer, och har speciallösningar för detta. Golder (2015) har i sin kompletterande modellering av påverkan på grundvattennivåer beräknat att vattenföringen i Våmbsbäcken reduceras med maximalt 4 l/s varav 2 l/s utgörs av vattenförluster pga täktens ökade areal och 2 l/s av vattenförluster pga inläckage via jordlagren till följd av utökad täktverksamhet. Den maximala vattenförlusten på 4 l/s på årsbasis utgör cirka 3 % av Våmbsbäckens medelvattenföring. Denna förändring ligger inom felmarginalen för beräkning eller mätning av flödet i Våmbsbäcken. Golder (2015) beskriver vidare att om medelhögvattenföringen i Våmbsbäcken får representera en situation då översvämning 14 (18)
15 sker i svämlövskogen, kan denna komma att reduceras från 1150 l/s till 1120 l/s (sannolikt ännu mindre reduktion). Räknat på att Våmbsbäcken genom svämlövskogen är cirka 4 m bred, den vattenförande arean är 2,3 m 2 och vattenhastigheten är 0,5 m/s vid medelhögvattenföring betyder minskningen från 1150 l/s till 1120 l/s en nivåförändring på cirka 1-2 cm, dvs vattenståndet i bäcken skulle bli cirka 1-2 cm lägre vid en översvämningssituation (medelhögvattenföring). Denna förändring i medelhögvattenföring kan anses vara försumbar för Natura 2000-områdets vattenbalans. Våmbsbäckens höjdprofil kommer att vara densamma och därmed kommer förutsättningarna för vattnet att brädda över just i det område där svämlövskogen befinner sig även fortsättningsvis att finnas. Svämlövskogens övre jordlager som består av material med goda vattenhållande egenskaper som gör att marken kan hålla kvar vatten relativt länge efter översvämningarna samt det täta krontaket som bidrar till att fuktigheten bibehålls kommer heller inte att förändras. Den samlade bedömningen är att den planerade utökningen av kalkstenstäkten inte kommer att innebära någon mätbar påverkan på Våmbsbäckens vattenflöde (Golder, 2012A; Golder, 2012B; Golder, 2015; Bergab, 2014). Utformningen av Nya Hållsdammsbäcken (Enetjärn Natur 2015B) skulle kunna påverka flödet om bäckfåran fördröjer vattnets rörelse och kapar flödestopparna. SMHI (2015) bedömer dock att utformningen av nya Hållsdammsbäcken kommer att ske på ett sådant sätt att flödestopparna blir något större, men att årstidsvariationen och lågvattenflödet inte förändras. Högre flödestoppar bedöms endast vara av positiv betydelse för svämlövskogen, då de fysiska förutsättningar som formar naturtypen förstärks. Den senaste avtäckningen som lett till att en del av Hållsdammsbäckens vatten infiltrerar ner i marken istället för att rinna ut i Våmbsbäcken utfördes under Även under dessa förutsättningar uppkom översvämningar i svämlövskogen under vårfloden Genom att flytta bäcken och skapa en ny tätare bäckfåra kan Cementa garantera att flödet i Hållsdammsbäckens bibehålls förbi det utökade täktområdet. Hållsdammsbäcken kommer att ansluta till Våmbsbäcken på samma plats som idag. Lövsumpskogen är till skillnad från svämlövskogen beroende av konstant höga grundvattennivåer. Den ligger som ett smalt band där Sydbillingens branta nordsluttning planar ut. I sluttningsbrytet blir marken naturligt blöt. Här syns källflöden med grundvatten som trycks upp till ytan från de akviferer som ligger ovanför betonitlagret. Små bäckar med ytvatten från nederbörd rinner längs med sluttningen och bildar små pölar och kärr där terrängen flackar ut. Vegetationen här är i mångt och mycket lik den i svämlövskogen men med en högre koncentration av växter som tolererar konstant höga nivåer av grund- och markvatten (se figur 7). Den planerade utökningen av täkten ligger norr om Våmbsbäcken och den huvudsakliga tillrinningen av ytvatten, markvatten och grundvatten till lövsumpskogen sker från Sydbillingens nordsluttning. Även direkt nederbörd försörjer lövsumpskogen med vatten. Kalkstenstäkten påverkar inte ytvattnet, markvattnet eller grundvattnet i den övre akviferen på Sydbillingen och därför 15 (18)
16 kommer täkten inte att ge upphov till en minskad tillrinning av ytvatten, markvatten och grundvatten till lövsumpskogen. Utströmningsområdet i Sydbillingens nordsluttning kommer alltså att bestå. Inte heller markens vattenhållande egenskaper i anslutning till lövsumpskogen kommer att påverkas av en utökad täktverksamhet. Det finns därmed inget som tyder på att varken naturtypen lövsumpskog eller svämlövskog i Natura 2000-området kommer att påverkas av den planerade täkten. 16 (18)
17 5 Referenser Webbsidor - information om naturtyper, naturtypsstatus. - urklipp av jordartskartor, höjdkurvor Litteratur Bergab, 2014: Kalkstenstäkt i Skövde. Grundvattenpåverkan på Klasborg-Våmbs natura 2000-område. Bergab - berggeologiska undersökningar AB, BGM, 2014: Markteknisk undersökningsrapport Mur/ Geo 14704, Cementa AB, omdragning av bäck, Skövde kommun. BG&M konsult AB, Enetjärn Natur, 2015A. Biologiskt uppföljningsprogram - Natura 2000-området Klasborgs och Våmbs ängar. Enetjärn Natur, 2015B. Nya Hållsdammsbäcken - Målbilder och skyddsåtgärder. Enetjärn Natur, 2015C. PM - Påverkan på naturtyper och markhydrologi i Klasborg- Våmbs Natura 2000-område. Golder, 2012 A: Utökad täktverksamhet Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Framställd för Cementa AB. Golder Associates AB, Golder, 2012 B: Grundvattenmodell, version 3A, Cementa Skövde. Golder Associates AB, Golder, 2015: Kompletterande modellering av påverkan på grundvattennivåer till följd av utökad täktverksamhet i Våmb. Golder Associates AB, 2015 Grip, H. & Rodhe, A., 1994: Vattnets väg från regn till bäck. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, Uppsala ISBN: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2014: Naturtypskarta och karta för naturtypsstatus. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2005: Bevarandeplan för Klasborg-Våmbs N2000-område. SGU, 1977: Cementa AB. Hydrogeologiska synpunkter på planerad kalkstensbrytning i Billingen vid Våmb, Skaraborgs län. Sveriges Geologiska undersökning, SGU, 2005; Bedömning av påverkan på grundvattenförhållandena till följd av kalkstensbrytning i Våmb, M :4 Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen 17 (18)
18 SGU, 2006; Komplettering avseende bedömning av påverkan på grundvattenförhållandena till följd av kalkstensbrytning i Våmb, M :4 Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen. SMHI, Omledning av vatten i Våmbsbäckens avrinningsområde, Skövde kommun. Dnr 2015/1668/ (18)
Kalkstenstäkt i Skövde
Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Grundvattenpåverkan på Klasborg-Våmbs natura 2000- område Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Handläggare Johan Larsson,
PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde
PM: Naturtyper i anslutning till Våmbsbäcken i norra delen av Klasborg-Våmbs N2000-område, Skövde Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa Syfte Syftet med detta PM är att beskriva förekommande naturtyper,
KOMPLETTERING. 1. Mark- och miljödomstolen. Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Rotel 9
LEGAL#12605409v4 18 september 2015 Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Rotel 9 KOMPLETTERING Mål nr M 770-15; Cementa Aktiebolag angående ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet
E-POST peter_vikstrom@golder.se KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER TILL FÖLJD AV UTÖKAD TÄKTVERKSAMHET I VÅMB
DATUM 2015-01-08 UPPDRAGSNUMMER 1451240263 TILL Marie Sjöstrand Cementa AB KOPIA FRÅN Peter Vikström, Golder Associates AB E-POST peter_vikstrom@golder.se KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER
Kalkstenstäkt i Skövde
Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning
Slussporten bergsskärning
Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning
Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?
2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området
Yttranden från närboende (aktbilagorna 29, 32, 35-37, 39-42, 47 och 49) bemöts i avsnitt 3 nedan.
LEGAL#12929185v4 15 december 2015 Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Rotel 9 YTTRANDE Mål nr M 770-15; Cementa Aktiebolag angående ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
1. Natura 2000-området Klasborgs och Våmbs ängar
Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 YTTRANDE Mål nr M 5853-14, rotel 060108; angående tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid kalkstenstäkt på fastigheterna Våmb 30:10 och 30:99
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Väg 222, tpl Kvarnholmen
Teknisk PM Geoteknik Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2014-10-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: Teknisk PM Geoteknik, Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat
E4 Förbifart Stockholm
FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning
PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala 2014-05-22
Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer 2014-05-22 Kund Uppsala kommun UPK 5100 Ansvar 18011 Box 1023 751 40 UPPSALA Germund Landqvist Tel: 018 727 40 05 Konsult WSP
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad
Brytning av kalksten på Bunge Ducker 1:64 -Kompletterande synpunkter
Bilaga 1 Till Naturvårdsverkets yttrande 2014-02-24 till MMD i M 3666-13 om Bunge Ducker 1:64 LAND WATER AND WASTE MANAGEMENT GROUP Brytning av kalksten på Bunge Ducker 1:64 -Kompletterande synpunkter
Tofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun
2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige
ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK
ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK 2 APRIL 2015 Upprättad av: Granskad av: Magnus Palm Fredrik Griwell Innehållsförteckning 1 Objekt... 3 2 Utförda undersökningar
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01
Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd
Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU
Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning
Förprojektering Smedby 6:1
Norrköpings Kommun PM Hydrogeologi Uppsala PM Hydrogeologi Datum 2016-09-30 Uppdragsnummer 1320015727 Utgåva/Status Helene Snöberg Agnes Forsberg Benjamin Reynolds Uppdragsledare Handläggare Granskare
Vatten Avlopp Kretslopp 2016
Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
Hydrogeologisk PM inför planerad brytning av bergtäkt inom fastighet Klinte Klintebys 1:4, Gotland
Handläggare Glenn Patriksson Tel +46 105050667 Mobil +46 727209326 E-post glenn.patriksson@afconsult.com Datum 2016-05-27 Projekt-ID 50217 Kund Stenproduktion Gotland AB Hydrogeologisk PM inför planerad
HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12
HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 Klient Rubrik Projekt Vattenfall Vindkraft AB, Anders Jansson Hydrologisk utvärdering, Grönhult, Store Mosse Grönhult Vindkraftpark Projektnr. 8H50080.120
Geohydrologisk utredning på Östberget, Frösön
Geohydrologisk utredning 1 (9) Datum Eva Jonsson Geohydrologisk utredning på Östberget, Frösön Östersunds Kommun Uppdragsansvarig Östersunds kommun: Johanna Eriksson, tel.nr 063-144122 Kontaktperson Vägverket
Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2
Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 PM Handläggare Johan von Garrelts Tel +46 72 707 38 78 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 707 38 78 Albyberg Etapp 2 E-mail jvongarrelts@outlook.com
V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING
V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2018-09-06 V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Gällivare kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Storgatan 59 901 10 Umeå Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel:
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
Avrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:
PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning
Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet
1 (6) Nymölla vattentäkt, Bromölla kommun Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet Sökanden Bromölla Energi och Vatten AB Storgatan 40 295 31 Bromölla
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
PM GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI
PM GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI Järnadammen - Moraån Stockholm 2018-12-05 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer
PM Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området
1(8) PM Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport 2 Beräkningar och resultat Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden
Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden Mattias Gustafsson, Peter Dahlqvist & Helena Kjellson november 2017 SGUs diarie-nr: 314-1632/2017 Näringsdepartementets diarie-nr:
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK. Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 2018-11-14 PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 KUND ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 758 851 22
VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD
VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD Provpumpning av Centralborran Arbetsmaterial Malmö 2003-12-19 SWECO VIAK AB Södra regionen Granskad Claes Regander Johan Landberg Uppdragsnummer 1240289 SWECO VIAK Geijersgatan
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 PM Geoteknik Umeå 2010-05-11 Eric Carlsson Tyréns AB Granskad Nina Nilsson PM Geoteknik 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG...
VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING
VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2019-04-12 VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Jokkmokks kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Östra Strandgatan 24 903 33 Umeå Besök: Norra Skeppargatan
GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING
Utredning för detaljplan, Hyllan West, Hemavan GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING 2015-10-13 Uppdrag: 265081, Geoteknisk utredning för Hyllan West, Hemavan Titel på rapport: Geotekniska förutsättningar
Vattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Uppdrag Sammanställningen är en del av det förarbete som ska ligga
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar Innehåll 1 Inledning... 1 2 Milsbro... 2 Bilaga 3 (1/16) 2.1 Fastighet Milsbrokvarn 1:2... 2 2.2 Fastighet Rogsta 1:4 och Rogsta
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Avledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Bilaga G. - Beskrivning av några enkla infiltrationsförsök utförda i Norra Ängby 2015
Bilaga till rapport 15SV737 Skyfallsmodellering för Stockholms stad Diarienummer Projektnummer 15SV737 600346-106 Bilaga G - Beskrivning av några enkla infiltrationsförsök utförda i Norra Ängby 2015 Joakim
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(12) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun
HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun 2016-05-30 HYDROGEOLOGISK UTREDNING Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun KUND Norrköpings kommun KONSULT WSP Environmental
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken
Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...
VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm
Steninge Slott AB Steninge Slottspark Stockholm 2012-11-27 Steninge Slottspark Datum 2012-11-28 Uppdragsnummer 61381039840 Utgåva/Status Granskningshandling Michael Eriksson Mattias von Brömssen Bo Granlund
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL. Översiktlig geoteknisk utredning
KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL Översiktlig geoteknisk utredning 2016-10-28 KVASTMOSSEN, DJURHULT 1:5 M.FL. FASTIGHETER, NYBYGGNAD KOMBITERMINAL KUND Oskarshamns kommun
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun PM Kommentarer angående yttrande på samrådshandling 2017-03-21 20181216 Naturcentrum AB Jonas
PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142
Dnr B 2017-000804 Ankom 2017-06-30 HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142 2017-06-30 UPPDRAG 279222 Kummelnäs Titel på rapport: Hydrogeologisk utredning Kummelnäs 1:893 & 11:142 Status: Datum:
Översiktlig geoteknisk utredning
Översiktlig geoteknisk utredning Projekt Börtnäsheden, del av Måttsund 22:1 Ansvarig geotekniker: Deltagande geotekniker: Anton Laitila Luleå 140618 Sida 2 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll UPPDRAG...
Projekt City Link etapp 2.
Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2. Konsekvensutredning gällande grundvattensänkning Bakgrund Vid utbyggnad av Svenska kraftnäts kabeltunnel, City Link etapp 2, beräknas
Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun
Datum: 0-0- Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun Upprättad av: VÄSTVATTEN AB Datum: 0-0-. Bakgrund och syfte Denna dagvattenutredning utreder översiktligt två befintliga dagvattensystem i Hunnebostrand.
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
VÄSTRA SÖMSTA, KÖPING
ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VÄSTRA SÖMSTA, KÖPING 2017-10-06 UPPDRAG 278817, Västra Sömsta, Köping Titel på rapport: Översiktlig geoteknisk utredning Status: Datum: 2017-10-06 MEDVERKANDE Beställare:
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum
PM Infiltrationstest vid Barkarby. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station
PM Infiltrationstest vid Barkarby Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Titel: PM Infiltrationstest vid Barkarby Konsult: Ramböll Sverige AB Författare: Benjamin Reynolds, Jean-Marc
NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad
NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens
ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY
ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING CARLSLUND, MJÖLBY 2017-08-28 UPPDRAG 278603, Carlslund, Mjölby Titel på rapport: Översiktlig geoteknisk utredning Status: Datum: 2017-08-28 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson:
Dagvattenutredning. Brunnsbo/Fiskebacken
2018-04-18 Dagvattenutredning Brunnsbo/Fiskebacken Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjer... 2 2 Befintliga förhållanden och förutsättningar... 3 2.1 Topografi och markförhållanden... 3 2.2 Befintlig
PM - UTREDNING RISKER FÖR SLAMSTRÖMMAR OCH STÖRTFLODER
RAPPORT PM - UTREDNING RISKER FÖR SLAMSTRÖMMAR OCH STÖRTFLODER RAPPORT 1 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR SAMT BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BILAGA TILL HEMAVAN BJÖRKFORS DETALJPLAN 2012 SLUTRAPPORT 2012-05-20 REVIDERAD
E 4 Förbifart Stockholm
Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart
Borgviks hamnområde, Grums kommun
Datum 2017-03-24 Uppdragsnr 731844 Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson INNEHÅLL 1. Objekt... 3 2. Syfte och begränsningar...
PM GEOTEKNIK. Duveds skola UPPDRAGSNUMMER: ÅREHUS AB SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING
ÅREHUS AB Duveds skola UPPDRAGSNUMMER: 2454800000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING PROJEKTERINGSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (7) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553 SE-831 27 Östersund,
Ramböll Sverige AB LEKSANDS KOMMUN. Kv. Nygård, Leksand Översiktlig geoteknisk undersökning. Teknisk PM Geoteknik.
Ramböll Sverige AB LEKSANDS KOMMUN Översiktlig geoteknisk undersökning Falun 2016-05-03 LEKSANDS KOMMUN Översiktlig geoteknisk undersökning Datum 2016-05-03 Uppdragsnummer 1320019907 Utgåva/Status - Pär
Mark- och miljödomstolen Box Växjö 2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5)
2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5) Vårt datum: 2019-03-15 Ert datum: 2019-02-25 Vårt diarienummer: 508/2019 Er beteckning: M 5472-17 3:5 Handläggare bjohol Mark- och miljödomstolen Box 81 351 03 Växjö mmd.vaxjo@dom.se
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.
Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478
Karlstad Kommun. Alster-Busterud. Översiktlig bedömning av geotekniska förhållanden. Karlstad
Karlstad Kommun Karlstad Datum 2017-05-19 Uppdragsnummer 1320015222 Utgåva/Status V1 Daniel Särnmark Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Östra Torggatan 2C 652 24 Karlstad Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se
PM GEOTEKNIK FÖRSKOLA FOLKETS PARK HUSKVARNA, JÖNKÖPINGS KOMMUN UPPRÄTTAD:
PM GEOTEKNIK FÖRSKOLA FOLKETS PARK HUSKVARNA, JÖNKÖPINGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Erik Warberg Larsson Fredrik Griwell Nicholas Lusack Kund: Kundens kontaktperson: Jönköpings
Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik. Detaljplan för del av Brämhult 11:1 m fl Reviderad:
Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Geoteknik Detaljplan för del av Brämhult 11:1. 2014-10-03 Upprättad av: Anita Turesson Granskad av: Sara Jorild Uppdragsnummer: 10202550/10241363 MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?
Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna? Presentation vid Berg och Grus 2011 Per-Olof Johansson Miljöbalken, 9:6 b (ändring 2009) n En täkt får inte komma tillstånd om: 1.
PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane
Planerad anläggning av flerbostadshus AB Abacus Bostad Tyresö kommun Uppdragsnummer: 10220819 Upprättad av: Maykel Birhane Granskad av: Joakim Alström Uppdragsnr: 10220819 Daterad: 2016-01-29 Reviderad:
GRUNDVATTENMODELL, VERSION 3A CEMENTA, SKÖVDE. Framställd för: Cementa AB RAPPORT. Uppdragsnummer:
RAPPORT GRUNDVATTENMODELL, VERSION 3A CEMENTA, SKÖVDE Framställd för: Cementa AB Uppdragsnummer: 11512140214 Innehållsförteckning 1.0 HISTORIK, BAKGRUND OCH SYFTE... 1 1.1 Historik... 1 1.2 Bakgrund...
Hydrogeologisk PM. Tilläggsyrkande för grundvattennivåsänkning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Stockholms stad
Beställare: Stockholms stad Hydrogeologisk PM Tilläggsyrkande för grundvattennivåsänkning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Karl Persson C:\Users\karl.ADBERGAB\Desktop\Kalle\Slussen\_PM
GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN
1(13) Jeffrey Lewis 010 452 39 44 2016-10-07 GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN 1 INLEDNING Preliminärt arbete kopplat till projektet Konsulttjänst för framtagande av geohydrologisk/dagvattenutredning
Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening
Bilaga F6. Provpumpningsrapport Stockholm Vatten VA AB Stockholms Framtida Avloppsrening Stockholm 2015-06-15 Bilaga F6. Provpumpningsrapport Datum 2015-06-15 Diarienummer 13SV150 Utgåva/Status Tillståndshandling
PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
RAPPORT VA-UTREDNING KÅTAVIKENS FRITIDSBY, KÅTAVIKENS SERVICECENTER UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av
RAPPORT VA-UTRDNNG KÅTAVKNS FRTDSBY, KÅTAVKNS SRVCCNTR UPPRÄTTAD: 206-05-09 Upprättad av Granskad av Godkänd av Lars Nilsson Per-Håkan Sandström Lars Nilsson 206-05-09 nnehållsförteckning Sammanfattning...3
PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK
PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete
Översiktligt geotekniskt PM
-14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,
Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län
1 (5) Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län Geoteknik Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se
Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24
Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Upprättad av: Anita Turesson / Sara Joirld Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdrags nr: 10190149 MARKTEKNISK
Översiktligt geotekniskt PM
UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,
Stallet 8, Odensala PM Geoteknik
Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:
Reningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Geoteknisk utredning för detaljplan
Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Vallda 9:38, Kungsbacka kommun, detaljplan Beställare: Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Nina Hannula Konsult: Uppdragsledare Norconsult