Dnr 2017/ Anteckningar från demokratiberedningens möte Dnr 2017/ Anteckningar från demokratiberedningens möte

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 47 (48) Kf 26. Anmälningar Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar på medborgarförslag om infrastruktur i Västerviks kommuns tätort. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar på medborgarförslag om att göra Storgatan till gågata från Stadsparken till Stora Torget i Västervik. Dnr 2016/ Kommunstyrelsens beslut , 369, om dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun redovisning av remissyttranden. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar på medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB. Dnr 2017/ Anteckningar från demokratiberedningens möte Dnr 2017/ Anteckningar från demokratiberedningens möte Dnr 2017/ Västervik Miljö & Energi AB:s styrelses svar , 102, på medborgarförslag om att placera ut Samlaren, miljöskåp för farligt avfall, på servicepunkterna i kommunen. Dnr 2017/ Västervik Miljö & Energi AB:s styrelses svar , 103, på medborgarförslag om spara på vattnet i Blankaholm. Dnr 2017/ Barn- och utbildningsnämndens beslut , 86, om redovisning av uppdrag i motion om strategi mot hedersrelaterat förtryck Dnr 2016/ , 2016/ Kammarrättens i Jönköping dom att avslå överklagandena av förvaltningsrättens dom om markupplåtelse för cirkus. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 48 (48) Kf forts. Dnr 2017/ Socialnämndens beslut , 106, om ej verkställda beslut kvartal 3, 2017 enligt socialtjänstlagen(sol) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) gällande ÄO och IFO. Dnr 2017/ Mark- och miljödomstolens dom 7 november 2017 att upphäva kommunfullmäktiges beslut , 66, att anta detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar , 391 på medborgarförslag om hastighetsbegränsande åtgärder på Södra Varvsgatan, Västervik. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar , 392 på medborgarförslag om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid Infartsvägen i Västervik. Dnr 2016/ Kommunstyrelsens svar , 393 på medborgarförslag om Håll Västervik rent. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar , 394 på medborgarförslag om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens svar , 395 på medborgarförslag om skatepark i Västervik. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 14 (29) Ks 361 Medborgarförslag om infrastruktur i Västerviks kommuns tätort svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har i skrivelse 9 maj 2017 lämnat ett medborgarförslag om infrastruktur i Västerviks kommuns tätort. Kommunstyrelsens förvaltning redogör i skrivelse 19 oktober 2017 för ärendet samt föreslår att medborgarförslaget ska avslås. Bland annat framhåller man att några av förslagen skulle innebära en för stor förändring av stadsmiljön karaktär, vars värde ligger i dess helhet. Förslaget med en ambulanshelikopter håller man med om vore ett bra tillskott till den offentliga servicen men det faller dock utom kommunens ansvarsområde. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 19 oktober 2017 förklara medborgarförslaget avslaget, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 19 oktober 2017 Medborgarförslag 9 maj 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

4 Projekteringsingenjör Anna Karlsson Kommunstyrelsen Medborgarförslag om infrastruktur i Västerviks kommuns tätort svar Tony Johansson, Västervik har väckt ett medborgarförslag i ovanstående ärende. Kommunstyrelsens förvaltning, enheten för samhällsbyggnad har fått ärendet den 9 maj 2017 och lämnar följande redogörelse. En förlängning från Fiskaretorgets gång och cykelväg norr ut mot Reginelund i form av en gång och cykelväg i Gamlebyviken skulle betyda en förändring av stadspartiets karaktär. I ett sådant gammalt stadsparti av detta slag ligger värdet framförallt i miljön som helhet. Kv. Torsken och Siken ger en god uppfattning om hur strandområdet utmed Gamlebyviken har sett ut när näringslivet var beroende av sjöfarten. Det är av stor vikt att området Kv. Torsken och Siken får behålla sin arkitektoniska och kulturhistoriska karaktär, där gamla sjöfartsstaden möter vattnet. Det är idag sällsynt i vårt land med dessa två bevarade kvarter som Torsken och Siken med deras direkta anslutning till vattnet. Bevarandet av vårt kulturarv gör det ej lämpligt att ändra karaktär av stadspartiet med en gång- och cykelväg utmed Gamlebyviken som en förlängning från Fiskaretorget och norr ut mot Reginelund. En ambulanshelikopter som är stationerad i Västervik vore ett bra tillskott till den offentliga servicen. Frågan faller dock utanför den primärkommunala kompetensen då ansvaret åvilar Landstinget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar. att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 19 oktober 2017 förklara medborgarförslaget avslaget, samt tackar förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Anna Karlsson Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Projekteringsingenjör

5

6

7

8

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 15 (29) Ks 362 Medborgarförslag om att göra Storgatan till gågata från Stadsparken till Stora Torget i Västervik svar Dnr 2017/ Två boende i Västervik har i skrivelse inkommen 15 maj 2017 lämnat ett medborgarförslag om att göra Storgatan till gågata från Stadsparken till Stora Torget i Västervik. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 18 oktober 2017 att frågan är komplex och att de bör ses i en större helhet. Inte minst med anledning av arbetet med en ny detaljplan för Fiskaretorget och en etablering av en södra infart till Västervik. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 18 oktober 2017 anse medborgarförslaget besvarat samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 18 oktober 2017 Medborgarförslag 15 maj 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

10 Christer Ramström Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att göra om Storgatan till gågata från Stadsparken till Stora Torget i Västervik Magnus Karlsson och Jessica H Gustavsson, Västervik, har väckt ett medborgarförslag i ovanstående ärende inkommet den 15 maj Förslaget togs upp i Kommunfullmäktige den 19 juni 2017 och där beslutades att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommundirektören har den 15 augusti 2017 överlämnat ärendet till samhällsbyggnadsenheten för yttrande. Samhällsbyggnadsenhetens bedömning Storgatan är idag ett viktigt stråk för trafiken som leds upp från Hamngatan mot Allén. Trafiksituationen i centrum är komplex och förslag till förändringar behöver ses i en större helhet. Lägger vi också till trafiksituationen på Hamngatan och Fiskaretorget som också diskuteras så blir det ännu mer komplext, Trafiksituationen på Hamngatan och Fiskaretorget är frågor som kommer att beröras i det pågående arbetet med en ny detaljplan för Fiskaretorget samt vid en etablering av en Södra infart. Att göra Storgatan mer attraktiv ingår i ett BID-projekt som drivs av Västervik Framåt AB och där kommunen också deltar. Vi anser att den frågeställning som tas upp i detta medborgarförslag bör ingå som en del i detta projekt i likhet med vad förslagsställaren har angivit. Vi är dock medvetna att Västerviks kommun inte äger denna fråga om BID-projektets gränsdragningar och omfattning. Samhällsbyggnadsenheten föreslår med anledning av ovanstående att frågan om att göra Storgatan till gågata bör ingå i pågående arbete med att utreda och föreslå åtgärder avseende trafikföring i centrala Västervik.

11 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 18 oktober 2017 anse medborgarförslaget besvarat samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Christer Ramström Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Planerare 2 (2)

12

13

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (29) Ks 369 Dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun redovisning av remissyttranden Dnr 2016/ Kommunfullmäktige beslutade , 158 i samband med besvarande av en motion om dagsammanträden i fullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att bland annat utreda föreutsättningarna för dagsammanträden och remittera frågan till de politiska partierna och demokratiberedningen. Kommunstyrelsens ska under hösten 2017 återkomma till fullmäktige med redovisning av de olika kostnadsalternativen och resultatet av remissrundan. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 9 oktober 2017 en sammanställning av remissyttrandena och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande. Yrkanden Ordföranden med instämmande av Jon Sjölander (M) och Sverker Thorén (L) yrkar att fullmäktigesammanträdena 29 januari, 26 mars, 18 juni, 24 november och 26 november under 2018 blir dagsammanträden med start kl Bo Karlsson (SD) yrkar avslag på förslaget med fem dagsammanträden, med undantag för budgetsammanträdet. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fullmäktigesammanträdena 29 januari, 26 mars, 18 juni, 24 september och 26 november under 2018 blir dagsammanträden med start kl Reservation Bo Karlsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 9 oktober 2017 Remissyttranden från partierna Remiss om dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun 14 september 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

15 Kanslichef Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun redovisning av remissyttranden Kommunfullmäktige beslutade , 158 i samband med besvarande av en motion om dagsammanträden i fullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen - att utreda vilken ökad kostnad det skulle medföra att förlägga kommunfullmäktiges sammanträden på dagtid med start kl. 9 respektive kl. 13 i jämförelse med nuvarande ordning, - att remissunderlaget innehåller en redovisning av erfarenheterna från andra kommuners, bl. a Kalmar kommuns, införande av dagsammanträden för kommunfullmäktige, - att följande frågor skickas med i remissunderlaget till de politiska partierna för ställningstagande: o att genomföra två tester av dagsammanträden 2018 o att lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena ses över o att mötesformer i sin helhet ses över, t. ex hur kan man hitta formerna, t.ex. att ha gruppmöten samma dag som kommunfullmäktige, - att remittera ärendet till de politiska partierna och demokratiberedningen utifrån den framtagna kostnadsbilden samt över för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden, - att under hösten 2017 återkomma till kommunfullmäktige med redovisning av de olika kostnadsalternativen och resultatet av remissrundan samt förslag till eventuell ändring av sammanträdestiden för kommunfullmäktige - att kommunfullmäktiges presidium och gruppledarna utgör styrgrupp i det fortsatta arbetet, samt att därmed förklara motionen om att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige besvarad. Kommunstyrelsens förvaltning har kompletterat ärendet med det begärda underlaget och därefter skickat ut detta på remiss enligt kommunfullmäktiges beslut. Remissyttranden har kommit in från följande: - Vänsterpartiet i Västervik ( ) - Demokratiberedningen ( ) - WesterwiksPartiet ( ) - Centerpartiet i Västervik ( ) - Socialdemokratiska fullmäktigegruppen ( ) - Liberalerna i Tjust ( ). Yttrandena visar att det finns delade meningar om ett eventuellt införande av dagsammanträden för fullmäktige. Flera av remissinstanserna förordar ett införande, men några lyfter också fram tveksamheter kring en förändring. I ett par av yttrandena påtalas att kostnaden för att tjänstemän arbetar kvällstid inte har tagits med i F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar KS \ dagsammantraden-KF-KS docx

16 kostnadsberäkningen. Flera av tjänstemännen som deltar på mötena har oreglerad arbetstid och övriga har möjlighet att förskjuta sin arbetstid den aktuella dagen eller förkorta sin arbetsdag vid ett annat tillfälle. Detta är möjligt eftersom sammanträdesdatumen är kända långt i förväg. Vid behov utbetalas övertidsersättning till vissa tjänstemän, men detta styrs av hur hård belastning de har i sin övriga arbetssituation vid respektive tillfälle och är inte direkt kopplat till sammanträdestiden. Sammanfattning av remissyttrandena Två tester av dagsammanträden Ingen av remissinstanserna är uttalat emot att två tester av dagsammanträden genomförs. Flera ställer sig tydligt positiva det. Lokalfråga och möblering Flera remissinstanser har inga synpunkter. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att man inte sitter för trångt (gäller främst utlokaliserade möten) och att det inte blir biosittning eftersom det är svårt för den som sitter i mitten att komma upp till talarstolen. Gruppmöten samma dag som fullmäktige Positivt enligt flera. Vänsterpartiet lyfter att det kan bli ett problem för ersättare som inte sedan ska tjänstgöra. Kostnadsbilden I två yttranden påtalas att redovisning av kostnad för tjänstemännen vid kvällssammanträden saknas (se förvaltningens svar ovan). Ingen av remissinstanserna uttalar att den beräknade kostnaden för ett införande är för hög. Synpunkter som framförs är att kostnaden är förhållandevis låg, rimlig och att demokrati måste få kosta. Fördelar med dagsammanträden - Småbarnsföräldrar behöver inte oroa sig för om de kan eller inte kan medverka på grund av barnpassning. - Ett större engagemang då man inte har många vakna timmar med arbete bakom sig. - Bättre diskussioner. - Mindre stress för att hinna med mötet. - Höjd vakenhetsgrad. - Bättre kvalitet på deltagande och inlägg i debatten och förhoppningsvis klokare beslut. - Enklare för tjänstemän att delta inom ordinarie arbetstid. - Gör kommunsekreterarjobbet mer attraktivt. - Ingen stress, tid att diskutera frågorna. - Attraktivare att ta uppdraget när man vet att man kan gå utvilad till jobbet nästa dag. - Möjliggör för småbarnsföräldrar att vara förtroendevalda då barnomsorg finns att tillgå dagtid. - Dåligt för demokratin med kvällssammanträden då många är trötta och debatten riskerar att strypas vid tidsbrist och lång ärendelista. 2 (3)

17 Nackdelar med dagsammanträden - Dagsammanträden som börjar kl kan innebära svårigheter att ta ledigt halvdag på jobbet utifrån vilket yrke man har. - Företagare har svårt att vara lediga från arbetet dagtid Sammanfattning och ställningstagande Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bland dem som har yttrat sig ställer sig Liberalerna, Vänsterpartiet och Westerwikspartiet uttalat positiva till att införa sammanträden på dagtid. Övriga har lämnat mer eller mindre tvetydiga svar. Kommunstyrelsens förvaltning överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för ställningstagande. Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef 3 (3)

18 Sverigedemokraternas remissvar angående KF-sammanträden på dagtid Sverigedemokraterna har inga kommentarer till kostnadsberäkningen. Vi ser dock inget behov att testa dagsammanträden före ett beslut. Det största och allvarligaste argumentet för kvällssammanträden är konsekvenserna för kommunfullmäktiges sammansättning. En fritidspolitiker har sin huvudsakliga sysselsättning utanför politiken och sköter följaktligen de politiska uppdragen på sin fritid. Ur demokratisk synvinkel anser vi det viktigt med en yrkesmässig bredd bland ledamöterna. Det är för småföretagare i de flesta fall omöjligt att stänga igen verksamheten på dagen för att gå på politiskt möte. Vår bedömning är att dagsammanträden kommer att leda till en snedfördelning av personer i kommun-fullmäktige till förmån för statligt, kommunalt och landstingsanställda. Vid behållna kvällsammanträden är gruppmöten samma dag inte heller lämpligt, då starttiden för dessa i så fall måste förläggas ganska tidigt på eftermiddagen. Då det gäller mötesdisciplinen är det önskvärt att den blir striktare, så att mötena normalt kan klaras på ca 3,5 timmar. Alltför mycket workshops, gruppdiskussioner, särskilda teman, dansövningar m.m. inkräktar på den viktiga mötestiden. För deltagarna i KS kan det bli en lång dag med både KS och KF. Vi anser därför att KF och KS ska hållas på olika dagar. KF ska fortsatt vara på kvällen. Vi behöver dock sannolikt åtminstone ett sammanträde på dagtid för budgeten. Det är orealistiskt att klara budgetmötet på kvällstid. Sverigedemokraterna Västervik Anders Loman, gruppledare

19 Dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun-remissvar När Liberalerna i Tjust den 26 september 2016 lämnade in motionen om att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige var vår argumentation: Både tidigare och nuvarande kommunfullmäktigeledamöter i Västerviks kommun har lång erfarenhet av hur det är att sammanträda kvällstid. Att efter en intensiv arbetsdag direkt och ofta mycket långt in på kvällen ha överläggningar och beslut i den folkvalda och högsta beslutande instansen är, för att uttrycka sig milt, inte optimalt. Om någon fortfarande svävar i okunnighet om det är det bara att sätta sig framför datorn och följa ett antal tidigare KF-möten. Liberalerna i Tjust anser att det är dags att som i många andra kommuner gå över till dagsammanträden också för Västerviks kommunfullmäktige. Det kommer att höja vakenhetsgraden, kvalitén på deltagande och inlägg i debatten och förhoppningsvis säkra ännu klokare beslut. I remisskrivelsen bekräftas att de förbättringar vi vill se genom att förslaget genomförs verkligen kan uppnås. Erfarenheter har inhämtats från Kalmar och Östersund. Ytterligare fördelar som framkommer är Det är enklare att delta för tjänstemän inom ordinarie arbetstid och gör kommunsekreterarjobbet mer attraktivt Ingen stress, tid att diskutera frågorna utan att se på klockan Det är attraktivare att ta uppdraget när man vet att man kan gå utvilad till jobbet dagen därpå Sverker Thorén (L) sverker.thoren@telia.com

20 Det möjliggör för småbarnsföräldrar att vara förtroendevaldabarnomsorg finns att tillgå dagtid Att förnya och fördjupa demokratin så att det känns meningsfullt och viktigt att delta i det demokratiska arbetet måste vara en huvuduppgift för oss som idag är aktiva i politiken. Att uppgradera statusen på kommunfullmäktigeuppdraget genom att lägga det på dagtid och ge rimlig ekonomisk ersättning är ett mycket viktigt steg. Partierna har i remissen blivit ombedda att ta ställning till kostnadsbild, två eventuella tester av dagsammanträden 2018, hur lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena kan ses över, mötesformerna och övriga för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden för fullmäktige. Kostnadsbilden den preliminära uppskattade kostnadsberäkningen är ok men vi måste vara beredda på att den kan bli högre. Demokrati måste få kosta. Västervik har i decennier legat blad de kommuner som givit lägst ersättning till förtroendevalda i nämnder och styrelser. Testsammanträden Vi yrkade i vår motion på ett snabbt införande och vill egentligen att detta ska sättas igång direkt Argumentet att vänta med införandet till efter valet 2018 kan vi acceptera. Det är rimligt att de som väljs för en mandatperiod har förutsättningarna klara för sig när de ställer upp. Men beslutet om att införa dagsammanträden anser vi ska fattas nu. Då blir testsammanträdena ett bra sätt att finna formerna både för själva mötena och de administrativa delarna som ska förse fullmäktige med beslutsunderlag. Mötesformer - När vi inför dagsammanträden är vi även öppna för att ha gruppmötena samma dag Västervik Sverker Thorén, gruppledare Liberalerna i Tjust b-remissvar-dagsmtr-kf-l Sidan 2 av 2

21 Remissvar dagtidsammanträde. Den redovisade kostnaden är förhållandevis låg, och den socialdemokratiska gruppen anser att kostnaden är rimlig. Att tänka på är att alla får rätt till full ersättning för förlorad arbetsförtjänst, då alla inte kan gå ett par timmar till jobbet om det är så att mötet börjar eller avslutas efter eller före arbetstimmarna. Ex. arbetstid Mötestid 10-15, eller mötestid Full ersättning måste utgå hela arbetsdagen. Gruppen är positiv till test av dagtid. Gruppen har ingen åsikt om nuvarande möblering eller lokal. Mötesformen enligt gruppens mening är att det bör sträcka sig över dagen. Ett kort gruppmöte innan sammanträde vore positivt. Exakta tider är svårt att yttra sig över, då det finns för och nackdelar med det mesta. Man bör ha i betänkande hur lunch osv löses. Fördelar med dagtid: -Småbarnsföräldrar behöver inte oroa sig för om de kan eller inte kan medverka pga barnpassning. - Ett större engagemang då man inte har många vakna timmar, ofta med arbete bakom sig. - Bättre diskussioner - Mindre stress för att hinna med mötet Socialdemokratiska fullmäktigegruppen genom gruppledare Marcus Fridlund

22

23

24 Kommunstyrelsens förvaltning Remissyttrande om dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun Vid besvarande en motion om dagsammanträden beslutade kommunfullmäktige , 158, att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda kostnadsbilden för att förlägga fullmäktiges sammanträden på dagtid, redovisa erfarenheter från andra kommuner som har infört dagsammanträden och remittera ärendet till de politiska partierna och kommunfullmäktiges demokratiberedning för yttrande kring för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden. I remissen finns följande frågor för ställningstagande: - att genomföra två tester av dagsammanträden 2018, - att lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena ses över, - att mötesformer i sin helhet ses över, t. ex hur kan man hitta formerna, t.ex. att ha gruppmöten samma dag som kommunfullmäktige. Demokratiberedningen har under möte 21 september 2017 behandlat ärendet. Under diskussionen av ärendet framkom synpunkter som talar både för och emot dagsammanträden i fullmäktige. Representanter från alla partier utom Socialisterna Välfärdspartiet deltog. Demokratiberedningen lämnade följande synpunkter: - värt att testa två dagsammanträden under 2018, vilket under innevarande år redan är genomfört då två sammanträden startade kl dagsammanträden som börjar kl kan innebära svårigheter att ta ledigt halvdag på jobbet utifrån vilket yrke man har - företagare har svårt att vara lediga från arbetet dagtid - småbarnsföräldrar kan ha lättare att delta när mötena är dagtid - en kväll i månaden för KF-möten är okej, på ett år blir det inte så många kvällar - dagsammanträden kan innebära bättre beslut då ledamöterna är piggare under beslutsgången - kostnadsbilden bör kompletteras med kostnaden för tjänstemän i samband med kvällssammanträden Synpunkterna som framkom på mötet är individuella och det skiljer sig även inom flera partier om man föredrar dag- eller kvällssammanträden. Det är viktigt att det är känt inför valet 2018 vilka förutsättningar som gäller, vissa grupper kan ha svårt att vara ifrån arbetet dagtid vilket talar för kvällssammanträden och vice versa. Lokalfrågan och mötesformer, exempelvis gruppmöten samma dag som fullmäktige, diskuterades inte. Dan Nilsson Ordförande F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Sofie\Demokratiberedningen\remissyttrande-demokratiberedningen-dagsammantraden.docx

25

26 Kanslichef Elisabet Olsson Politiska partier Demokratiberedningen Dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun remiss Kommunfullmäktige beslutade , 158 i samband med besvarande av en motion om dagsammanträden i fullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen - att utreda vilken ökad kostnad det skulle medföra att förlägga kommunfullmäktiges sammanträden på dagtid med start kl. 9 respektive kl. 13 i jämförelse med nuvarande ordning, - att remissunderlaget innehåller en redovisning av erfarenheterna från andra kommuners, bl. a Kalmar kommuns, införande av dagsammanträden för kommunfullmäktige, - att följande frågor skickas med i remissunderlaget till de politiska partierna för ställningstagande: o att genomföra två tester av dagsammanträden 2018 o att lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena ses över o att mötesformer i sin helhet ses över, t. ex hur kan man hitta formerna, t.ex. att ha gruppmöten samma dag som kommunfullmäktige, - att remittera ärendet till de politiska partierna och demokratiberedningen utifrån den framtagna kostnadsbilden samt över för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden, - att under hösten 2017 återkomma till kommunfullmäktige med redovisning av de olika kostnadsalternativen och resultatet av remissrundan samt förslag till eventuell ändring av sammanträdestiden för kommunfullmäktige - att kommunfullmäktiges presidium och gruppledarna utgör styrgrupp i det fortsatta arbetet, samt att därmed förklara motionen om att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige besvarad. Sammanfattningsvis har alltså remissinstanserna att ta ställning till och yttra sig över - den redovisade kostnadsbilden, - att det genomförs två tester av dagsammanträden 2018, - hur lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena kan ses över, - hur mötesformerna i sin helhet kan ses över, till exempel om det går att ha gruppmöten samma dag som fullmäktiges sammanträde, - övriga för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden för fullmäktige. Som underlag för remissen finns kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 23 augusti 2017 (kompletterande remissunderlag, bil. 1), kommunfullmäktiges beslut , 158 (bil. 2), samt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 12 maj 2017 (förslag till svar på motionen, bil. 3). Yttrande ska lämnas till kommunstyrelsens förvaltning senast den 4 oktober F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\ dagsammantraden-remiss-partier.docx

27 Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef 2 (2)

28 Kanslichef Elisabet Olsson Dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun kompletterande remissunderlag Kostnadsberäkning dagsammanträden kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förvaltning har i tidigare skrivelse redovisat att en grov uppskattning vore att den ökade kostnaden för att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige är ca kr. Kostnadsökningen beror på högre utbetalningar av ersättning för förlorad arbetsinkomst. En noggrannare utredning har nu genomförts och denna bekräftar det uppskattade beloppet. Vi vill klargöra att det fortfarande handlar om uppskattningar, då det inte går att med säkerhet förutsäga hur många ledamöter och ersättare som kommer att begära ut ersättning och hur stor denna ersättning kommer att bli. Detta avgörs bland annat av hur många ledamöter som är i arbetsför ålder, har arbeten som sker på dagtid och vilken inkomst de har. Detta är naturligtvis förhållanden som ändras och därför blir beräkningarna endast uppskattningar. I fullmäktiges beslut fanns uppdraget att titta på skillnaden mellan att starta mötet kl. 9 och kl. 13. Enligt vår bedömning blir det ingen större skillnad i kostnader. Möjligen kan det behöva betalas ut något mer om sammanträdena startar tidigare på dagen, eftersom vissa då kan arbeta på sitt ordinarie jobb några timmar på förmiddagen. Den beräkning vi gör är dock ändå bara en uppskattning utifrån antaganden och därmed är det svårt att visa på hur stor skillnaden skulle vara. Vi redovisar nedan hur vi har gjort våra beräkningar. Vi har utgått från nuvarande ledamöter i fullmäktige. Av dessa 57 personer är 42 personer under 65 år. Av dessa 42 har sex personer inte rätt till förlorad arbetsinkomst på grund av övriga uppdrag. Kvar blir 36 personer. Om vi utgår från att några stycken av dessa har kvällsarbeten, studerar eller är arbetssökande så har vi valt att räkna på att totalt 30 personer kan komma att begära ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vi använde oss också av följande uppskattningar/antaganden i våra uträkningar: Månadslön: kr Sammanträdestid: 5 timmar Antal möten per år: 10 Utifrån dessa förutsättningar och gällande bestämmelser om utbetalning av ersättning så blir kostnaden under ett år, inklusive sociala avgifter (31 %), ca kr. Kostnaden för de utbetalningar som gjorts under det senaste året är ca kr. Utifrån detta blir den ökade kostnaden ca kr. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\ dagsammantraden-KF-remissunderlag-bilaga.docx

29 Erfarenheter från andra kommuner Nedan redovisas intervjuer med representanter från två kommuner som idag har dagsammanträden för fullmäktige. Kalmar kommun Jonas Sverkén, stadssekreterare Hur länge har ni haft dagsammanträden? Infördes Utvärdering bland ledamöterna gjordes % tyckte att det var mycket bra eller bra. 16 % tyckte varken eller. 20 % tyckte det var dåligt. När det infördes började mötena klockan 13. Nu börjar de klockan 11, ibland även eller Brukar vara slut runt klockan Vad var anledningen till att det infördes? Initiativet kom från politiken. Argumenten som fördes fram var att man inte ville ha sammanträde sent på kvällen och också att det fungerade dåligt för småbarnsföräldrar. Har det medfört ökade kostnader? Kostnader som skulle kunna vara aktuella är fler utbetalningar av förlorad arbetsförtjänst. Endast tre-fyra personer per möte begär detta, vilket innebär att kostnaden inte är särskilt hög. Max åtta timmar per dag och max 200 kr per timme utbetalas i förlorad arbetsförtjänst. I arvode utbetalas ett halvt grundarvode för gruppmötet och halvt arvode för själva fullmäktigemötet. Ca 1000 kr per gång. En ökad kostnad som uppstått är för de grupprum som bokas i anslutning till mötet. Den ändrade ordningen gjorde att partierna ville ha sina gruppmöten på morgonen innan fullmäktigemötet och grupprum bokas nu för dem. Den ökade kostnaden är ca kr per möte. Fördelar? Det är enklare för tjänstemän att delta på mötena eftersom det är inom deras ordinarie arbetstid. Nackdelar? Någon person valde att avsäga sig sitt uppdrag för att hen inte kunde vara ledig från jobbet. Har det påverkat allmänhetens medverkan på mötena? Nej, ingen skillnad. Några partier oroade sig för detta och därför infördes webbsändningar av sammanträdena. Det har snarare blivit en ökning eftersom det är enklare för skolklasser och studenter att delta. Övrigt Kommunen bjuder på lunch vid längre möten. Det brukar vara ca 1-2 gånger per år. Annars köper ledamöterna själva en lunchbiljett. Kommunen bjuder på kaffe och ibland bulle till det. 2 (3)

30 Östersunds kommun Kjell Svantesson, kommunfullmäktiges ordförande Hur länge har ni haft dagsammanträden? För min del kan jag bara svara för de år som jag deltagit i kommunfullmäktige och det är ca 20 år i denna omgång. Det har alltid under den tiden varit dagsammanträden, dock inte alla utan beroende på mängden ärenden som varierar över året. Ett par möten per år är det kvällssammanträden. Valår kan det se lite annorlunda ut. Vad var anledningen till att det infördes? Jag har inget bra svar på detta, men är övertygad om att det måste vara en rimlig arbetssituation för ledamöterna och man kan/vill inte sitta i möten fram till midnatt för att sedan gå upp och jobba dagen efter. Jag kan tänka mig att denna fråga i första hand har drivits i politiken. Har det medfört ökade kostnader och i så fall, har ni gjort någon beräkning av omfattningen? Det blir ganska så omfattande högre kostnader eftersom vi dagtid måste till de flesta betala förlorad arbetsförtjänst. Fördelar? Ingen stress, man får tid att diskutera frågorna utan att se på klockan. Ledamöterna är pigga att kunna gå till sitt ordinarie jobb dagen efter. Det möjliggör också för småbarnsföräldrar att vara förtroendevalda eftersom det finns barnomsorg att tillgå dagtid. Tjänstemännen slipper arbeta kvällstid vilket minskar kostnaderna och det gör kommunsekreterarjobbet mer attraktivt. Nackdelar? Ser inga annat än ökade kostnader - men demokratin måste få kosta. Eventuellt också svårare för allmänheten att delta personligen. Har ni gjort någon utvärdering efter ändringen och vad var i så fall utfallet av den? Vad jag vet är ingen utvärdering gjord. Jag tror dessutom att kommunfullmäktige i Östersund under överskådlig tid har haft en blandning av dag- och kvällssammanträden. Har några ledamöter/ersättare frånsagt sig sina uppdrag med anledning av förändringen? Nej. Har förändringen påverkat allmänhetens medverkan på mötena? Större möjlighet för allmänheten kvällstid, men å andra sidan ligger webbsändningen kvar på hemsidan till nästa fullmäktige. Känner ni till några andra kommuner som har gått över till dagsammanträden? Bräcke kommun har också dagsammanträden förutom decemberfullmäktige som sker kvällstid på grund av stipendieutdelning. Deras huvudskäl att ha sammanträdena dagtid har varit att möjliggöra för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt. 3 (3)

31

32

33

34 Kanslichef Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Motion om att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige i Västerviks kommun svar Sverker Thorén (L) har väckt en motion 26 september 2016 där han föreslår att kommunfullmäktiges sammanträden ska ske på dagtid. Motionären yrkar att dagsammanträden införs snaras möjligt, dock senast i september Argumentet som förs fram är att dagsammanträden skulle höja vakenhetsgraden hos de förtroendevalda, kvaliteten på deltagande och inlägg i debatten och förhoppningsvis leda till säkrare beslut. Kommunfullmäktige beslutade , 144 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendets beredning Med nuvarande ordning börjar kommunfullmäktige normalt sina sammanträden kl Vid behov händer det att mötet startar tidigare. Mötena pågår ofta till sen kväll, ibland fram till midnatt. Eftersom de flesta förtroendevalda har arbeten är det många som först har varit en hel dag på sitt arbete för att sedan sitta hela kvällen på sammanträde. Eftersom kommunstyrelsen normalt har möte samma dag som kommunfullmäktige så har dessa ledamöter redan suttit en hel dag på sammanträde när de ska påbörja fullmäktiges möte. Det förslag som motionären har, att fullmäktiges möten ska ligga på dagtid, har varit uppe för diskussion i ett antal olika forum och vid ett antal olika tillfällen genom åren. Senast var frågan uppe på möte mellan kommunfullmäktiges gruppledare den 30 mars Något beslut om att förändra nuvarande ordning har inte fattats. Det mest framträdande argumentet för att fortsätta ha kvällsmöten som har förts fram är att många har svårt att ta ledigt från sina jobb. Eftersom de flesta har dagtidsjobb så innebär det att fler har möjlighet att delta på fullmäktiges möten om dessa är på kvällstid. Ett annat argument är att dagsammanträden är en dyrare lösning för kommunen, eftersom kommunen skulle behöva betala ut mer ersättning för förlorad arbetsinkomst. En grov uppskattning har gjorts som visar att om alla sammanträden förläggs till dagtid så skulle den ökade kostnaden bli ca kr. Detta är dock enbart en uppskattning och noggrannare utredning krävs för att få fram mer säkra siffror. En annan synpunkt som tidigare har framförts i frågan är att det är olämpligt att byta från kvällsmöten till dagmöten under pågående mandatperiod eftersom de förtroendevalda för innevarande mandatperiod har accepterat sina uppdrag med F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\ motion-dagsammantraden-KF-svar.docx

35 utgångspunkt i de förutsättningar som gällde när de valdes. Ytterligare en synpunkt är att det även skulle kunna göra det svårare för allmänheten att delta som åhörare på mötena om de är förlagda till dagtid då många arbetar. Det finns således många uppfattningar som talar både för och emot dag- respektive kvällssammanträden för fullmäktige. De konsekvenser som vi tydligt kan se att en ändring till dagsammansträden för fullmäktige skulle medföra är: - Kostnaden i form av utbetalning av ersättning för förlorad arbetsförtjänst ökar (i vilken omfattning det blir kräver noggrannare utredning). - Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan inte sammanträda på samma dag. Detta leder till ytterligare konsekvenser i ärendeberedningskedjan och förändringar i till exempel utskicksdagar för handlingar kan krävas (exempelvis att handlingar tillställs ledamöterna något senare än idag). De eventuella effekter som en ändring till dagsammanträden kan ha på möjligheten för ledamöterna att delta på mötena samt på kvaliteten på deras deltagande, debatt och beslut är av politisk karaktär och inget som kommunstyrelsens förvaltning uttalar sig om. Utifrån det som angetts ovan ser kommunstyrelsens förvaltning inte att det i nuläget är möjligt att föreslå en förändring, dels utifrån den oklara kostnadsbilden, dels utifrån de politiska aspekterna i ärendet. Därmed lämnas förslag till beslut enligt nedan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen - att utreda vilken ökad kostnad det skulle medföra att förlägga kommunfullmäktiges sammanträden på dagtid med start kl. 9 respektive kl. 13 i jämförelse med nuvarande ordning, - att remittera ärendet till de politiska partierna utifrån den framtagna kostnadsbilden samt över för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden, - att under hösten 2017 återkomma till kommunfullmäktige med redovisning av de olika kostnadsalternativen och resultatet av remissrundan samt förslag till eventuell ändring av sammanträdestiden för kommunfullmäktige, samt att därmed förklara motionen om att införa dagsammanträden för kommunfullmäktige besvarad. Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef 2 (2)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 24 (29) Ks 370 Medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har i skrivelse 26 mars 2017 lämnat ett medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB (VMEAB). Styrelsen för VMEAB har , 82 har yttrat sig över medborgarförslaget. I yttrandet framkommer bl.a. att bolagets affärsområden och verksamheter bara har så många anställda och fordon som krävs för att uthålligt upprätthålla god driftsäkerhet och bra kundrelationer inom bolagets sju huvudprocesser. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 23 oktober 2017 att man ställer sig bakom styrelsens för VMEAB bedömning och föreslår att medborgarförslaget avslås. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut. Bo Karlsson (SD) yrkar bifall till medborgarförslaget. Ordföranden ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Reservation Bo Karlsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Westerwikspariet önskar få följande fört till protokollet Westerwikspariet yrkar bifall till medborgarförslaget och ordföranden godkänner protokollsanteckningen. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 25 (29) Ks 370 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 23 oktober 2017 Styrelsens för Västervik Miljö & Energi AB protokollsutdrag , 82 Medborgarförslag 26 mars 2017 Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Västervik Miljö & Energi AB Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

38 Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunstyrelsen Medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB svar En boende i Västervik har i skrivelse 26 mars 2017 lämnat ett medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB (VMEAB). Styrelsen för VMEAB har , 82 har yttrat sig över medborgarförslaget. I yttrandet framkommer bl.a. att bolagets affärsområden och verksamheter bara har så många anställda och fordon som krävs för att uthålligt upprätthålla god driftsäkerhet och bra kundrelationer inom bolagets sju huvudprocesser. Det är styrelsen för VMEAB som har ansvaret för och kompetensen att bedöma bolagets verksamhet. Kommunstyrelsens förvaltning ser ingen anledning att göra någon annan bedömning än den styrelsen för VMEAB har gjort och ställer sig därför bakom den. Tilläggas kan att kommunkoncernens, inklusive bolagens, personalförhållanden redovisas två gånger per år, per augusti i delårsrapporten samt per december i årsredovisningen för kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslag om granskning av antal anställda och antal fordon i Västervik Miljö & Energi AB samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Johan\Missiv\ medborgarforslag-anstallda-fordon-vmeab-svar.docx

39

40

41

42 Kommunsekreterare Sofie Westerlund Minnesanteckningar från demokratiberedning den 21 september 2017 Datum: torsdagen den 21 september 2017 Plats: Tjustsalen, kommunhuset Tid: Kl Närvarande: ordförande Dan Nilsson (S), Anna Bodjo (MP), Christina Sundsmon (W), Bo Karlsson (SD), Staffan Folke (V), Kenneth Hardy Axelsson (L), Eva Ahlström (M) och Kerstin Lahi (KD) Annette Torstensson (C) Särskilt inbjudna: Ingegerd Karlsson (S), Björn Lansman (C), Mariann Gustafsson (V), Dan Larsen (SD), Jon Sjöander (M), Angelica Katsanidou (S) och Marcus Fridlund (S) (samtliga närvarade under pkt 4) Kommunstyrelsens förvaltning: Elisabet Sjöstrand (pkt 1-2) och Kirsi Sedell Masters (pkt 1-2) Barn- och utbildningsförvaltningen: Daniel Idlund (pkt 4-5) Ledningskontoret: Sofie Westerlund och Elisabet Olsson (pkt 3) Dagordning: 1. Mötets öppnande Ordföranden Dan Nilsson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Eva Ahlström (M) - ny ersättare i demokratiberedningen och kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande, Annette Torstensson (C) - nyvald 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige och Kirsi Sedell Masters - ny verksamhetschef för flyktingmottagning och integration, hälsas särskilt välkomna till dagens möte. Kirsi presenterar sig. Ordföranden meddelar att punkt 2 på dagordningen, föregående mötesanteckningar flyttas till senare under mötet för att gå in på nästa punkt som handlar om Integrationsstrategi Integrationsstrategi Elisabet Sjöstrand nämner en inbjudan som vänder sig till föreningar. Det är en utbildningskväll som Regionförbundet och IKO i Kalmar län arrangerar 11 oktober under namnet Bra bemötande och interkulturell kompetens i föreningslivet. Elisabet går igenom tidplanen och målgruppen som demokratiberedningen beslutade om på föregående möte. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Sofie\Demokratiberedningen\Anteckningar demokratiberedning 21 september 2017.docx

43 Demokratiberedningen framför att juni 2018 är ett bra inriktningsmål för att Integrationsstrategi kommer upp för antagande i kommunfullmäktige. Elisabet och Sofie Westerlund kommer att gå igenom tidplanen i mer detalj för att se när remissen med förslag till integrationsstrategi ska skickas till nämnder och styrelser för yttrande inför beredning i kommunstyrelsen och slutligen beslut i fullmäktige. Elisabet redogör för hur arbetsprocessen fortsätter, bl.a. med diskussion i den koncernövergripande gruppen. Det är en grupp över förvaltningsgränserna som ger stöd och bred kompetens i integrationsarbetet. Viktigt med förankring i verksamheterna inför och vid implementering av integrationsstrategin. Elisabet presenterar ett förslag på medborgardialog som innebär en ambulerande utställning på biblioteken i kommunen. Medborgardialog är en möjlighet att nå ut med kunskaper om integrationsarbetet och ta in synpunkter från medborgarna i arbetet med revideringen av integrationsstrategin. Demokratiberedningen ställer sig positiv till medborgardialog och att resultatet av dialogen bör redovisas i kommunstyrelsen och demokratiberedningen. 3. Remiss dagsammanträden kommunfullmäktige Demokratiberedningen har fått en remiss om dagsammanträden i kommunfullmäktige för yttrande kring för- och nackdelar med dag- respektive kvällssammanträden. I remissen finns följande frågor för ställningstagande: - att genomföra två tester av dagsammanträden 2018, - att lokalfrågan och möbleringen under sammanträdena ses över, - att mötesformer i sin helhet ses över, t. ex hur kan man hitta formerna, t.ex. att ha gruppmöten samma dag som kommunfullmäktige. Kanslichef Elisabet Olsson redogör för ärendet och tar in synpunkter från demokratiberedningen. Demokratiberedningen framför synpunkter som talar både för och emot dagsammanträden. Synpunkter som framkommer är bland annat följande: - Flera tycker att det kan vara värt att testa två dagsammanträden Demokratiberedningen är inte ense om vilken tid som är att föredra för dagsammanträden, möten som börjar kl kan innebära svårigheter för vissa yrken att ta ledigt, exempelvis inom vården. - Företagare kan ha svårt att vara ledig dagtid. Det är viktigt att de som har tagit sig an ett uppdrag som är kvällstid kan fullfölja det. På ett år är det inte så många kvällar det handlar om, i fullmäktiges sammanträdesplan finns10 möten. Viktigt att det är känt inför valet 2018 vilka tider som gäller för KF-uppdraget. - Det som talar för dagsammanträden är att småbarnsföräldrar kan ha lättare att engagera sig politiskt om mötet är på dagtid och det kan bli bättre beslut om politikerna är piggare än om mötet hade varit kvällstid. - Fråga ställs om vad tjänstemännen kostar extra på kvällssammanträden jämfört om mötena äger rum dagtid. Ordföranden kommer att sammanfatta synpunkterna skriftligen och lämna in dem som demokratiberedningens remissyttrande. 2 (3)

44 4. Motionsskrivardagen Västerviks Gymnasium 27 september 2017 Deltagande politiker på motionsskrivardagen är inbjudna till demokratiberedningens möte för information om motionsskrivardagen. Ordföranden informerar om upplägget och förslag till presentation som politikerna ska hålla för eleverna om kommunen, i fråga om organisation och ansvarsområden, motionsskrivning och kortfattat om nomineringsprocessen för ungdomsmotionerna. Ordföranden, gymnasiets representant Daniel Idlund och kommunsekreterare Sofie Westerlund svarar på frågor. 5. Internremiss förslag motionsskrivardag - beredningsprocess - ungdomsdebatt Demokratiberedningen godkänner förslag till upplägg för motionsskrivardagen, nomineringsprocessen och beredningsprocessen för ungdomsmotioner samt tidplanen för de olika momenten inför ungdomsdebatten i kommunfullmäktige. Förslaget har varit utskickat som en internremiss till demokratiberedningen. Inga synpunkter, utöver positiva, har inkommit inför dagens möte i demokratiberedningen. 6. Föregående mötesanteckningar Genomgång av föregående anteckningar. Mötesanteckningarna godkänns och läggs till handlingarna. 7. Övrigt Staffan Folke (V) ställer frågor om uppföljning kring integrationsinsatser, hur mycket pengar som finns integrationsfonden och om det finns medel avsatta i budget 2018 för integrationsfonden? Kommunsekreterare Sofie Westerlund får i uppdrag att skicka den senaste uppföljningen av aktiviteter i handlingsplanen för nuvarande integrationsstrategin och beslutade medel ur integrationsfonden till demokratiberedningen. Ordföranden avslutar mötet. Vid anteckningarna Sofie Westerlund 3 (3)

45 Kommunsekreterare Sofie Westerlund Minnesanteckningar från demokratiberedning den 26 oktober 2017 Datum: torsdagen den 26 oktober 2017 Plats: Tjustsalen, kommunhuset Tid: Kl Närvarande: ordförande Dan Nilsson (S), Eva Ahlström (M), Anna Bodjo (MP), Christina Sundsmon (W), Dan Larsen (SD), Staffan Folke (V), Maud Ärlebrant (KD) och Kerstin Lahi (KD) Kommunstyrelsens förvaltning: Elisabet Sjöstrand (pkt 1-3) och Sara Nordling (pkt 1-3) Barn- och utbildningsförvaltningen: elever från årskurs 2, Västerviks Gymnasium (pkt 4), Hans Söderberg, Västerviks Gymnasium (pkt 4) Ledningskontoret: Sofie Westerlund Dagordning: 1. Mötets öppnande Ordföranden Dan Nilsson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Dan Larsen, ny ledamot i demokratiberedningen för Sverigedemokraterna, hälsas särskilt välkommen. Deltagarna presenterar sig. 2. Föregående mötesanteckningar Genomgång av föregående anteckningar. Mötesanteckningarna godkänns och läggs till handlingarna. 3. Integrationsstrategi Elisabet Sjöstrand och Sara Nordling från kommunstyrelsens förvaltning hälsas välkomna. Sara, kommunikatör och integrationskommunikatör, presenterar sig. Sara kommer att skriva strategidokumentet för integration. Elisabet går igenom den detaljerade tidplanen utifrån uppdrag från föregående möte. Ett färdigt förslag till integrationsstrategi måste vara klart i februari 2018 för att kunna skickas ut på remiss till styrelser och nämnder inför behandling i kommunstyreslen och beslut i kommunfullmäktige i juni Sammanställning av dialoger ska vara klart innan 14 december och presenteras för demokratiberedningen på mötet 14 december Sofie Westerlund lyfter att demokratiberedningen måste förlänga mötestiden då det är inplanerat skolbesök under hela demokratiberedningens möte 14 december. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Sofie\Demokratiberedningen\Anteckningar demokratiberedning 26 oktober 2017.docx

46 Elisabet Sjöstrand efterfrågar mötesplanen för 2018 och framför att det finns behov av ett avstämningsmöte i januari och ett sista i februari för att kunna slutföra arbetet med att ta fram ett förslag till integrationsstrategi inför remissförfarandet av ärendet. Demokratiberedningen tar till sig informationen och kommer att besluta om sammanträdesplan i november eller december. Elisabet presenterar ett arbetsmaterial som demokratiberedningens ledamöter och ersättare får i uppdrag att ta ställning till och förankra inom respektive partier. Synpunkter lämnas senast 1 december 2017 till kommunsekreterare Sofie Westerlund. Om svar skickas från en annan partimedlem ska partiets ledamot i demokratiberedningen finnas med som kopia i mejlet, för att förvaltningen ska få en försäkran om att partiets representant i demokratiberedningen står bakom synpunkten. Sofie får i uppdrag att skicka ut arbetsmaterialet. 4. Coachingsamtal med elever från årskurs 2, Västerviks Gymnasium Demokratiberedningen har nominerat 20 ungdomsmotioner inför omröstningen på Västerviks Gymnasium, då 10 ungdomsmotioner röstas fram bland eleverna i årskurs 2 för att gå vidare till politisk behandling och ungdomsdebatt i kommunfullmäktige i mars De elever som har fått sina motioner nominerade är inbjudna till dagens möte. Ordföranden hälsar de cirka 30 elever som deltar varmt välkomna. Därefter fördelar ordföranden coachingsamtalen bland närvarande politiker och går igenom upplägget för eftermiddagen med coachning samt processen för slutskrivning, omröstning, beredning och slutligen ungdomsdebatt i fullmäktige. Mötet avslutas när coachingsamtalen är klara. Inget övrigt meddelas. Vid anteckningarna Sofie Westerlund 2 (2)

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Växjö Mål nr P PARTER Klagande 1. Anita Andersson Nilsson Kattkullegatan Västervik 2. Lennart Nilsson Adress som 1 3. Ingrid Hogman Kattkullegatan Västervik 4. Per-Erik Selander Box Sundsvall 5. Caroline Spårö Kattkullegatan Västervik 6. Rikard Spårö Adress som 5 Motpart Västerviks kommun Västervik ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges i Västerviks kommuns beslut , 66, se bilaga 1. SAKEN Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges i Västerviks kommun beslut den 27 mars 2017, 66, att anta detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan måndag fredag Växjö E-post: mmd.vaxjo@dom.se 08:00 16:00

74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 2 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Västerviks kommun (kommunen) har den 27 mars 2017 antagit detaljplan för Gamla vattentornet, del av fastigheten Västervik 4:2. Planområdet är centralt beläget i Västervik och är ca m 2 stort. Planområdet består för närvarande huvudsakligen av ett naturmarksområde samt stadens gamla vattentorn. Planen möjliggör uppförande av ytterligare en byggnad bredvid vattentornet. Gamla vattentornets totalhöjd anges i planen till 42 meter och tillbyggnaden till 36 meter. Avsikten är att det gamla vattentornet ska byggas om invändigt till bostäder. Då tornet är för litet för att även rymma hiss och trapphus är avsikten att tillbyggnaden, som placeras bredvid vattentornet, ska inrymma hiss och trapphus. Vattentornet och tillbyggnaden byggs samman med en smal passage med plats för balkonger. Vattentornet planeras att efter ombyggnationen inrymma 12 våningsplan, varav 10 för boende/kontor och 1-2 våningsplan i botten för andra ändamål. Eftersom vattentornet saknar fönster i vanlig bemärkelse kommer kompletterande fönster att öppnas upp. Även tillbyggnaden inrymmer, enligt förslag till utformning som redovisas i planhandlingarna, 12 våningsplan, varav 10 för boende/kontor samt 2 våningsplan för andra ändamål. I övrigt medger planen uppförande av uthus och garage, främst i planområdet sydvästra delar (400 m 2 byggnadsarea, 5 m totalhöjd) och ett mindre område i nordväst (60 m 2 byggnadsarea, 8 m totalhöjd). Planområdets östra hälft är markerad som naturområde. Beslutet att anta detaljplanen har nu överklagats. YRKANDEN M.M. Anita Andersson Nilsson och Lennart Nilsson yrkar, som det får förstås, att beslutet att anta detaljplanen upphävs. De yrkar även att byggherren uppvisar giltig försäkring för skador som kan uppkomma i samband med sprängning, att besiktning av de omkringliggande husen görs före och efter sprängning och att vibrationsmätare sätts upp samt att radonmätning utförs.

75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 3 Ingrid Hogman yrkar i första hand att planen upphävs, och i andra hand att kommunen inlöser hennes fastighet Vattentornet 2. Per-Erik Selander yrkar att beslutet upphävs. Caroline och Rikard Spårö yrkar, som det får förstås, att beslutet upphävs. Kommunen motsätter sig yrkandena. VAD PARTERNA HAR ANFÖRT Anita Andersson Nilsson och Lennart Nilsson anför följande. Kattkulleberget innehåller både uran och radon som kan frigöras vid sprängning. Omgivande fastigheter kan få sättningar i husen. Sprängningar kan även skada det gamla vattentornet. Deras hälsa kan ta skada. Deras fastighet kommer att sjunka i värde. Tillbyggnaden på vattentornet förstör hela exteriören. De ser det som våldtäkt på en vacker byggnad. Området är mycket populärt att besöka för skolklasser. Området bör därför bevaras. De hänvisar till två tidningsartiklar, en om kommunalt stopp för uranbrytning och en om att tusen hus i Västervik har för hög radonhalt. Ingrid Hogman anför att genomförandet av detaljplanen, vilket innebär att ett uppskattat fritidsområde omvandlas till en privat bostadsfastighet, kommer att innebära en så stor inskränkning i hennes möjligheter att nyttja sin fastighet Vattentornet 2, att kommunen måste lösa in fastigheten. Per-Erik Selander hänvisar till att marken är en donation av drottning Kristina till kommunen och att vanliga villkor när staten på 1500 och 1600-talet donerade mark var att fastigheten endast fick användas till stadens gemensamma nytta och att den inte fick säljas utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Han ifrågasätter därför om det är tillåtet att sälja fastigheten till en privat exploatör. Kommunen har brustit i tillsynen och underhållet av vattentornet och numera är det stor risk att byggnadsdelar trillar ner och skadar besökare. Området runt vattentornet är ett mycket uppskattat friluftsområde, som flitigt används av såväl närboende som andra.

76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 4 Caroline och Rikard Spårö anför följande. Utfarten från vattentornets parkering mot Kattkullegatan kommer att medföra att billyktor lyser in i deras hem. Det är inte acceptabelt. Deras förslag är att in- och utfart till området och parkeringen istället ordnas ner mot Repslagaregatan. En svängd väg skulle lösa problemet med höjdskillnaden/lutningen. Som de uppfattar det är byggtiden tio år. Under den tiden kommer byggfordon att åka och lasta längs Kattkullegatan, vilket är mycket trångt. Det kommer också att innebära buller. De köpte sin fastighet på grund av det lugna läget och ser gärna att det fortsätter vara lugnt då de har små barn. En in- och utfart mot Repslagaregatan skulle vara ett mycket bättre alternativ även i det avseendet. De håller inte med kommunen att trafikökningen blir ringa. De anser att antalet bilar kommer att flerdubblas. I dagsläget har de utsikt mot havet och mot ett grönområde. Detaljplanen innebär att den utsikten ersätts med ett höghus, en miljöstation samt carportar. Tillbyggnaden är dessutom för dominant och inte estetiskt tilltalande. Lägenheter i vattentornet kommer att få insyn rakt in i deras hus och trädgård. Byggnationen kommer medföra sprängningar vilket är riskfyllt med hänsyn till att det finns mycket radon och uran i Kattkulleberget. De är även oroade över eventuell lukt från miljöhuset. Kommunen anför i huvudsak följande. Planförslaget följer riktlinjerna i Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Planområdet är centralt beläget och infrastruktur och kommunikationer är väl utbyggt vilket gör området lämpligt att förtäta med bostäder. I den fördjupade tätortsstudien för Västerviks kommun från 1992, ligger vattentornet inom mark för bostäder. Kommunens bedömning är att det positiva med planförslaget att tornet kan bevaras och användas, med en ny långsiktig funktion, överväger de negativa aspekterna med tillbyggnaden, som uppfattas som dominant och klumpig i vissa vyer. Det är av stor vikt att tillbyggnaden får en hög arkitektonisk kvalitet som gör att stadens stadssiluett kan stärkas.

77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 5 Kommunen har haft en dialog med kammarkollegiet som säger att området kring gamla vattentornet troligtvis har varit så kallad donationsjord. Dessa donationsjordar avvecklades på 1960-talet genom avtal mellan staten och olika städer, däribland Västerviks stad. I Västerviks kommunarkiv finns ett protokoll från ett stadsfullmäktigesammanträde från 24 februari I detta står att det skrivits ett avtal mellan drätselkammaren i Västervik och det Kungliga Kammarkollegiet för Maj:ts och Kronans räkning för avveckling av Västerviks stads donationsjordar. Denna avveckling innebär att "de allmänna donationerna som regel skola övergå till städerna med full äganderätt". Det finns i avtalet ingen uppgift om att marken kring gamla vattentornet är undantaget denna avveckling. Sedan 1600-talet fram till idag har merparten av markerna strax söder om centrala Västervik sålts och exploaterats med bebyggelse och staden har på så sätt vuxit söderut. Varken kammarkollegiet eller kommunen har funnit några dokument som visar hur kommunen en gång erhållit marken kring gamla vattentornet. Kommunen är sedan länge lagfaren ägare av marken. Även om en option i dagsläget har skrivits mellan kommunen och en exploatör är frågan om det framtida ägandet av fastigheten Vattentornet 1 inte en fråga för planen utan hanteras i ett senare skede. Som i många sammanhang i en stad/kommun sker förändringar som kan påverka invånarna. Området ligger i Västerviks tätort och som boende i en tätort äger man enbart sin egen tomt och kan inte alltid råda över sin utsikt. Det är därför svårt att som fastighetsägare räkna med att omgivningen inte kommer förändras med tiden. Kommunen anser inte att man har skyldighet att lösa in fastigheten Vattentornet 2 på grund av planerna som finns för Vattentornet 1. Till planhandlingarna finns en radonundersökning som visar aktuella radonvärden i området. Denna visar att marken är möjlig att bebygga för bostäder. Exploatören och det företag som kommer att genomföra sprängningar i området ska se till att intilliggande fastigheter inte utsätts för hälsoskadliga risker. En radonmätning kan genomföras före och efter sprängningarna för den närliggande bebyggelsen. Om

78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 6 skador skulle uppkomma på näraliggande fastigheter under arbetet med ombyggnaden av vattentornet får en utredning om ev. ersättningar göras, som bekostas av exploatören eller det företaget som orsakat skadan. Gällande de åberopade tidningsartiklarna så behandlar den första artikeln främst konsekvenserna av att bryta och utvinna uran för försäljning, för industriellt bruk. Artikeln syftar i huvudsak inte till sprängningar för att anlägga vägar etc. för nya bostadsändamål i mindre skala. Förslaget avslogs av kommunstyrelsen i Västerviks kommun. Den andra artikeln handlar om förhöjda radonhalter och kommunen är medveten om att det finns uran och radon i området. En särskild utredning om detta finns med bland detaljplanehandlingarna och de radonvärden som framkommit enligt rapporten ligger inom Boverkets normer. Som en extra säkerhetsåtgärd ska en radonsäker konstruktion användas vid ombyggnationen. Kommunen står fast vid att den föreslagna placeringen av in- och utfarten till området är den lämpligaste, eftersom den innebär kortast möjliga vägdragning och minst påverkan på terrängen och naturen. På grund av infartens läge mellan husen på Turbinen 4 och 6, och infartens karaktär av backe, kvarhålls argumentet att bländande ljus inte bör kunna ske rakt in i huset. Det finns ett intresse från alla parter att byggnadstiden ska bli så kort som möjligt. Målet är att börja med infart och parkering bl.a. för att avlasta Kattkullegatan ur trafikhänseende. Kommunens bedömning kvarstår att trafiken inte nämnvärt kommer att påverkas då ökningen av antalet boende bedöms som ringa. Området ligger i Västerviks tätort och bebyggelsen med intilliggande grönområde har funnits under längre tid. Kommunens roll är att behandla alla intressen och göra en avvägning vad som är rimligt i varje enskilt fall. I planförslaget har den nya tillbyggnaden vridits ett snäpp, för att komma längre ifrån befintlig bebyggelse. Ytterligare vridning av tillbyggnaden har bedömts påverka helhetsintrycket negativt från andra viktiga vinklar i stadsbilden. Det bör enligt Västervik Miljö & Energi AB inte vara några problem med lukt från den här typ av miljöhus som är tänkt att uppföras i området.

79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 7 DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Ärendet med den aktuella detaljplanen påbörjades i januari 2011 genom kommunstyrelsens beslut att inleda detaljplanearbetet. Prövningen ska därför ske enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Enligt 1 kap. 2 ÄPBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Vid planläggningen ska enligt 1 kap. 5 ÄPBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. Enligt 2 kap. 2 ÄPBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden m.m. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energin och råvaror skall främjas. Bebyggelsen ska enligt 2 kap. 3 ÄPBL lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. Enligt 2 kap. 4 punkt 4 ÄPBL ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av bl.a. trafikförsörjning och god trafikmiljö. Av 3 kap.1 ÄPBL följer att byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stadsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Enligt 3 kap. 10 ÄPBL skall ändringar av en byggnad utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Enligt 3 kap. 12 ÄPBL får byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär inte förvanskas. En detaljplan ska möjliggöra att bestämmelsen i 12 går att uppfylla (se 5 kap. 7 1 st. p. 4 ÄPBL). I motiven till bestämmelsen i 3 kap. 12 ÄPBL behandlas frågan vilka byggnader som ska anses vara särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Där anges att det krävs att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. Detta gäller inte

80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 8 bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde av allmänt intresse utan också byggnader och samlade bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något typiskt från skilda sociala miljöer eller som värderas högt av en lokal opinion. Byggnaderna eller bebyggelsen behöver inte vara av byggnadsminnesklass. Ett tillräckligt motiv för att bevara byggnader eller bebyggelse kan vara att de är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller att de ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp. Motiv för bevarande kan också vara att bebyggelsen eller byggnaden har haft betydelse för den hisoriska, arkitektur- och kulturhistoriska eller tekniska utvecklingen (prop. 1985/86:1 s. 510). När det gäller frågan om en bebyggelse är kulturhistoriskt värdefull bör lokala överväganden tillmätas den största betydelse (prop. 1985/86:1 s. 289). 3 kap. 12 ÄPBL är utformad så att skyddet kan hävdas i varje enskilt tillstånds- och tillsynsärende. Något krav på att skyddsbehovet har kommit till uttryck i detaljplan eller områdesbestämmelser finns inte. Departementschefen framhöll dock det lämpliga i att kommunen ändå i förväg tar ställning till bevarandefrågorna och att detta kommer till uttryck i bestämmelser i detaljplaner eller på annat sätt (prop.1985/86:1 s. 242). Prövningsramen Vid prövningen av ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan enligt ÄPBL ska den överprövande instansen enligt 13 kap. 8 ÄPBL antingen fastställa eller upphäva antagandebeslutet i dess helhet om inte kommunen medgett något annat. I detta mål finns inget medgivande från kommunen. Caroline och Rikard Spårös yrkande om att in- och utfart till området ändras så att den istället leds mot Repslagaregatan kan därför inte prövas av domstolen i detta mål. Vissa allmänna intressen, såsom miljökvalitetsnormer, riksintressen och boendes hälsa, bevakas i första hand av länsstyrelsen i sin funktion som regional planmyndighet under planprocessen och vid prövning eller beslut enligt bestämmelserna i 12 kap. ÄPBL. När enskilda åberopar allmänna intressen, såväl frågor som omfattas av länsstyrelsens prövning enligt 12 kap. ÄPBL som andra allmänna intressen, blir prövningen i samband med ett överklagande begränsad.

81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 9 (se bl.a. RÅ 1994 ref 39). Det som avgör överprövningens omfattning är utformningen av de bestämmelser som det överklagade beslutet grundas på. Om kommens beslut ryms inom den handlingsfrihet som de materiella bestämmelserna medger, kommer de avvägningar som en kommun gjort mellan olika samhällsintressen inte bli föremål för överprövning. Länsstyrelsen har prövat planen och i beslut den 24 april 2017 inte funnit skäl att med stöd av 11 kap. 10 plan- och bygglagen (2010:900), motsvarar 12 kap. 1 ÄPBL, överpröva kommunens beslut att anta den aktuella detaljplanen. Att länsstyrelsen bedömt planen som godtagbar i en fråga som länsstyrelsen ska bevaka som regional planmyndighet innebär i många fall att det inte finns skäl för den överprövande myndigheten att frångå den bedömningen. Det finns dock inget som hindrar att den överprövande myndigheten gör en annan bedömning t.ex. om underlaget är bristfälligt (jfr MÖD 2014:12). Prövningen i sak Mark- och miljödomstolen prövar först de frågor som gäller trafikförhållandena, hälsorisker, ev. olägenhet för omgivningen samt frågan om inlösen av fastigheten Vattentornet 2. Trafikförhållandena Caroline och Rikard Spårö befarar att trafiken i området kommer att öka och de har invändningar mot den valda placeringen av in- och utfarten till området. Även om det inte framgår någon exakt siffra på antalet nya bostäder och kontor som kommer att inrymmas i vattentornet och den planerade tillbyggnaden eller på antalet fordonsrörelser efter planens genomförande, bedömer mark- och miljödomstolen att trafikökningen kan antas bli ringa. Av planhandlingarna framgår att en befintlig tillfartsväg till fastigheten kommer att nyttjas efter ombyggnaden som in- och utfart från fastigheten. Kommunen har hänvisat till att det är den kortaste vägdragningen med minst inverkan på terrängen

82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 10 samt till kravet på tillgänglighet för boende, dvs. att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna ta sig mellan parkering och bostad. Alternativet att förlägga in- och utfarten mot Repslagaregatan har valts bort då höjdskillnaderna skulle innebära att tillgänglighetskravet inte uppfylls. Enligt markoch miljödomstolen har trafikfrågorna behandlats på ett godtagbart sätt och det finns inte skäl att upphäva planen med anledning av vad Caroline och Rikard Spårö anfört. Hälsorisker Som angivits ovan ska länsstyrelsen som regional planmyndighet bevaka frågan om bebyggelsens lämplighet med hänsyn till bl.a. boendes och övrigas hälsa och säkerhet. Länsstyrelsens beslut att inte överpröva det aktuella beslutet, innebär att länsstyrelsen funnit att planen är godtagbar i detta hänseende. Mark- och miljödomstolen bedömer att de geotekniska förutsättningarna på platsen är tillräckligt utredda. Det är inte möjligt i detta mål att ta ställning till vilka försiktighetsmått som byggherren ska vidta under byggnadsarbeten eller vilka försäkringar som ska finnas. Detta måste lösas i samband med prövningen av bygglov för om- och tillbyggnaden av vattentornet och övriga byggnader inom planområdet. Betydande olägenheter Enligt 3 kap. 2 ÄPBL skall byggnader placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Betydande olägenheter kan normalt sett utgöras av förlorad utsikt, skuggning eller liknande störningar. För att olägenheten ska anses betydande i lagens mening krävs att det är fråga om allvarliga olägenheter. I bedömningen ska förhållandena på orten m.m. vägas in.

83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 11 Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det befintliga tornet kastar en lång skugga och utgör ett, säkerligen på gott och ont, betydelsefullt inslag i klagandenas närmiljö. Den nya byggnaden och den övriga bebyggelsen innebär viss förlust av utsikt för klagandena. Placeringen av tillbyggnaden har varit föremål för noggranna överväganden från kommunens sida. Enligt mark- och miljödomstolen kommer den planerade tillbyggnaden till vattentornet inte att medföra några sådana olägenheter för omgivningen som avses med bestämmelsen i 3 kap. 2 ÄPBL. När det gäller möjligheten att uppföra garage m.m. inom det korsprickade området som utgör planområdets sydvästra del konstaterar domstolen att det är fråga om ett förhållandevis stort område för den möjliga exploatering som medges (arean överstiger i vart fall m 2 medan högst 400 m 2 får bebyggas). Planen reglerar inte den närmare placeringen av byggnader på korsprickad mark. Det finns därmed goda möjligheter att placera byggnader på ett sätt som minimerar utsiktsförlusten för närboende. Mark- och miljödomstolen anser inte heller att olägenheten av ökad insyn är så stor att den inte bör tålas. Caroline och Rikard Spårö har anfört att de kommer att störas av bländande fordonslysen vid in- och utfarten. Kommunen har i yttrande i målet framhållit att infarten till området kommer att placeras mellan husen på Turbinen 4 och 6, vilket gör att risken för att ljus från fordon kommer att lysa in i bostaden på fastigheten Turbinen 4 begränsas. Detaljplanens genomförandetid har bestämts till tio år, räknat från det att planen vunnit laga kraft. Under den tiden är byggrätten garanterad. Det innebär dock inte att byggandsarbeten kommer att pågå under hela detaljplanens genomförandetid. Inlösen Ingrid Hogman har, i andra hand, yrkat att kommunen ska lösa in hennes fastighet om inte detaljplanen upphävs. Kommunens möjligheter och skyldigheter att inlösa

84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 12 mark eller andra utrymmen regleras i 14 kap. ÄPBL och prövas i särskild ordning. De ev. olägenheter som det kan bli frågan om för ägaren och boende på fastigheten Vattentornet 2 är dock enligt mark- och miljödomstolen inte sådana att det kan leda till en inlösenskyldighet för kommunen. Kulturvärden De klagande har bl.a. anfört att den föreslagna tillbyggnaden till vattentornet innebär en förvanskning av den vackra vattentornsbyggnaden och att den förstör hela exteriören. Tillbyggnaden är dessutom enligt klagandena för dominant och inte estetiskt tilltalande. Av samrådshandlingarna framgår att Kalmar läns museum (KLM) i granskningsyttrande över planförslaget bl.a. uppgett att de anser att den föreslagna tillbyggnaden är alldeles för stor och att den på grund av sin storlek allvarligt kommer att skada de kulturvärden som är knutna till det gamla vattentornet och dess roll i stadsbilden. Kommunen har i utlåtandet efter granskning anfört följande ang. KLM:s redovisade synpunkter. Kommunen håller med om att tillbygganden innebär en stor påverkan på stadsbilden och därför har man i planen tryckt mer på vikten av arkitektur av hög kvalitet. Detta har införts såväl i planens syfte som under f1 i planbeskrivningen. Hänsyn till tornets kulturvärden bedöms ha tagits genom bestämmelserna q 1 och f1. Huruvida gestaltningen håller denna höga kvalitet eller inte ska utredas i bygglovsprövningen då Miljö- och byggnadskontorets handläggare ska göra bedömningen tillsammans med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheten. Av planbestämmelserna framgår bl.a. följande. Utseende (ny bebyggelse) f 1 Tillbyggnaden ska ha ett modernt uttryck och länken ska vara av inglasade balkonger. Tillbyggnaden ska följa riktlinjerna i planbeskrivningen, under rubriken Tillbyggnad.

85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 13 Värdefulla tillbyggnader och områden q 1 Ursprunglig tegelbyggnad får inte rivas eller till sin karaktär förvanskas. Förändringar av tegelbyggnadens befintliga fönster och tak samt nya fönsteröppningar ska anpassas till tornets arkitektur. Av planbeskrivningen under rubriken Tillbyggnad, framgår följande. Planbestämmelse f1: Vid exteriöra tillägg av nya byggnadskroppar bör dessa utformas så att ursprunglig byggnad klart kan avläsas. Tilläggen kan med fördel utformas i sin tids konstruktion och formspråk och ska ha hög arkitektonisk kvalitet. De båda kropparna ska lyfta varandra arkitektoniskt och upplevas separerade samtidigt som de talar med varandra som en helhet Mark- och miljödomstolens bedömning. Gamla vattentornet uppfördes i en kärv nationalromantisk stil. Det är en solitär byggnad som är placerad på bergets högsta punkt och är 42 meter hög. Tornets höjd och tydliga gestaltning gör att det påverkar upplevelsen av stadens siluett långt utanför sitt närområde. Det är gediget utfört av material av hög kvalitet. Enligt mark- och miljödomstolen är det gamla vattentornet en byggnad med högt kulturhistorisk värde både som enskild byggnad och som en del av stadsbilden. Den omfattas därför av bestämmelsen i 3 kap. 12 ÄPBL, (motsvarar 8 kap. 13 i PBL) Frågan i målet är om de angivna planbestämmelserna innebär att tillräcklig hänsyn tagits till det gamla vattentornets kulturhistoriska, särskilt teknikhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden och om detaljplanen uppfyller kravet i 2 kap. 2 ÄPBL att planläggningen, med beaktande av natur- och kulturvärden, ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelsen samt bestämmelsen i 3 kap. 1 ÄPBL att byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulvärdena på platsen.

86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 14 Planbestämmelserna f1 och q 1 innebär att höga krav kan ställas vid bygglovsprövningen på den arkitektoniska utformningen av såväl ombyggnaden av det gamla vattentornet som tillbyggnaden och förbindelsen mellan de båda byggnadskropparna. Däremot bedömer mark- och miljödomstolen att den angivna byggrätten inom området för tillbyggnaden, med en tillåten byggnadsarea om 180 m 2 (planbestämmelsen e 3 ) är alltför stor. Med ett fullt utnyttjande av den tillåtna byggrätten finns det enligt domstolens bedömning stor risk att tillbyggnaden kommer att bli alltför stor och dominerande i förhållande till det gamla vattentornet som har en byggnadsarea om ca 100 m 2. Det i planhandlingarna illustrerade exemplet på en tillbyggnad visar enligt domstolen detta på ett tydligt sätt. En stor byggnad som är sammanbyggd med vattentornsbyggnaden kommer enligt markoch miljödomstolen innebära att vattentornsbyggnadens speciella egenart och kulturvärden inte kan tas tillvara, vilket strider mot kravet att byggnader ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Det strider även mot kravet på en god helhetsverkan. Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 ska därför upphävas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 28 november Bengt Johansson Kent Svensson I domstolens avgörande har rådmannen Bengt Johansson, ordförande, och tekniska rådet Kent Svensson deltagit.

87 Bilaga 1 Västerviks (annan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21(54) Vb:).U;, :3 1. lvarl rvrit ri-åuitgruslolen Akt;.:P Akthik. Kf 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3 Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 antagande Dnr 2011/ INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 2 Granskning för Detaljplan för Gamla vattentornet, del av fastigheten Västervik 4:2, Västervik, har genomförts. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 27 februari 2017 syftet och bakgrunden med detaljplanen, kommenterar inkomna yttranden under granskningstiden och lämnar bedömning samt förslag till beslut inför antagande. Planens syfte är att planlägga för bostäder och kontor i det gamla vattentornet. Ombyggnation, tillbyggnad och omgivande bebyggelse ska ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena för tornet genom storlek, fasadmaterial m.m. Bebyggelsen ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet. Nya parkeringsplatser, en breddning av infarten från Kattkullegatan samt en mindre komplementbyggnad som kan nyttjas för tillställningar, gäster m.m. planeras. Kommunens bedömning är att den positiva påverkan med planförslaget att tornet får bevaras och användas, med en ny långsiktig funktion, överväger de negativa aspekterna med tillbyggnaden, som uppfattas som dominant och klumpig i vissa vyer. Det är av stor vikt att tillbyggnaden får en hög arkitektonisk kvalitet som gör att vår stadssiluett kan stärkas. Inkomna yttranden om eventuella bullerstörningar från Värmeverket och trafik bemöts i tjänsteskrivelsen och förvaltningen bedömer att fastigheten för planförslaget inte kommer att påverkas. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, till kommunfullmäktige för antagande. Kf 66 Yrkanden Mariann Gustafsson (V) med instämmande av Kenneth Hardy Axelsson för den liberala fullmäktigegruppen yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag att detaljplanen antas. Justerandes sign Kommunfullmäktige Västervik Bo Karlsson (SD) yrkar att ärendet, med utgångspunkt i Gamla vattentornets visuella, arkitektoniska och kulturhistoriska värde, återremitteras med motiveringen att uppgift om förutsättningarna för nollalternativet tas fram: beräkning av underhålls- och reparationskostnader jämte analys av alternativa användningar för Gamla vattentornet. / (tfn) (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

88 VI/stenflis 11/77U14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 22 (54) Kf 66 forts. Angelica Katsanidou (S) med instämmande av Pontus Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Harald Hjalmarsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Mariann Gustafsson (V), Bo Karlsson (SD) och Pontus Larsson (S) deltar vidare i debatten. Proposition Ordföranden uppfattar att det finns flera förslag till beslut. Ordföranden ställer först yrkandet om återremiss under proposition och finner att kommunfullmäktige valt att avgöra ärendet idag. Därefter ställer ordföranden kommunstyrelsens förslag att anta detaljplanen mot ett avslag på detsamma och finner att kommunfullmäktige har bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Justerandes sign 1 Kommunfullmäktige Västervik Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att bifalla kommunstyrelsens förslag att anta detaljplanen Nej-röst för bifall till Mariann Gustafssons (V) m.fl. yrkande om avslag till kommunstyrelsens förslag. Omröstningsresultat Omröstningen utfaller, som framgår av bilaga till denna paragraf, med 40 ja, 5 nej, 7 avstår och 5 frånvarande. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag att anta detaljplanen. Kommunfullmäktige beslutar att anta Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2. Reservationer Mariann Gustafsson (V), Leif Svensson (V), Kenneth Hardy Axelsson (L), Sverker Thorén (L) och Nina Grip (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden från vänsterpartiet respektive liberalerna. Protokollsanteckning Bo Karlsson (SD), Anders Loman (SD), Christer Molin (SD) och Per-Olof Henningsson (SD) lämnar en protokollsanteckning vilket ordföranden godkänner: Sedan vårt yrkande avslagits om återremiss i ärendet för beräkning av underhålls- och reparationskostnader jämte analys av alternativa användningar för Gamla vattentorn ar SD inte i beslutet (tfn) (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se 1

89 Väs terviks Korn /11fill SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 23 (54) Kf 66 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 mars 2017med kompletterande information om grönyteskötsel, utdelad på kommunfullmäktige Kommunstyrelsens beslut , 84 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 februari 2017 Plankarta med bestämmelser , rev Plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Bebyggelse historisk utredning - Gamla vattentornet rapport augusti 2012 Geologisk-/radonutredning, Fördjupad konsekvensbedömning Riksintresse för miljö och kultur, , rev Konsekvensbeskrivning, Fasadstudie, Illustrationsplan, Kom plementbyggnad suterrängskiss, Exempel på arkitektoniska uttryck och gestaltning, aug 2016 Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Lantmäterimyndigheten via e-post: registrator@lm.se Länsstyrelsen i Kalmar län_yia e-post: kalm,i9sstyrelsen.se Justerandes sign Kommunfullmäktige Västervik (tfn) (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

90 Omröstningsslista nr. 1 Bilaga till Kommunfullmäktiges protokoll. Västerviks kommunfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2017 klockan 22:25: Detaljplan för Gamla vattentornet, del av Västervik 4:2 - antagande Ledamöter Parti Krets Ersättare Ja Nej Avst Frånv Dan Nilsson, ordf. (S) C X Conny Tyrberg 1:e v. ordf. (C) L Bo Jonsson X Eva Ahlström 2:e v. ordf. (M) C X Harald Hjalmarsson (M) C X Annika Reedman (M) C Leif Aringstam X Carl-Henrik Eriksson (C) C X Mats Hugosson (C) L X Åke Jägerö (S) C X Angelica Katsanidou (S) C X Tomas Kronståhl (S) L X Malin Wimmerström (S) L Tommy Fredriksson X Katarina Andersson (M) C Jonas Törngård X Jon Sjölander (M) C X Kenneth H Axelsson (L) C X Sverker Thorén (L) C X Annette Torstensson (C) L X Christel Alvarsson (C) L X Gunnar Jansson (S) C X Margareta Fredriksson (S) C X Ulf Jonsson (S) L Solveig Thorngren X Madelene Ståhl (S) L Hans Söderberg X Peter Johansson (M) C X Elin Landerdahl (M) C X Nina Grip (L) L X Leif Svensson (V) C X Mariann Gustafsson (V) L X Christer Wester (S) C X Ann-Margret Knutsson (S) L Yngve Nilsson X Anna Hederberg (S) L X Helena Sjöholm (M) C Yvonne Nilsson X Malin Sjölander (M) L X Bo Karlsson (SD) C X Tommy Ivarsson (SD) C X Christina Sundsmon (W) C Jonas Jalkteg X Lars-Inge Karlsson (KD) L X Ewa Ståhl (S) C X Krister Örnfjäder (S) C X Benny Svensson (S) L X Maud Lindqvist (S) L X Marie Stenmark (M) L Bertil Gyllenram X Bo Andersson (M) L X Per-Olof Henningsson (SD) C X Christer Molin (SD) L X Johannes Regell (SV) C X Sara Rais (SV) L X Nisreen Henriksson (S) C Berit Tall X Marcus Fridlund (S) C X Pontus Larsson (S) L X Mad Lo Boström (MP) C X Jan Källmark (M) L X Erik Torbrand (M) L X Anders Loman (SD) L X Alexandra Isaksson (SV) C X Jessica Kristiansson (S) C X Sharad Bhatt (S) C X Akko Karlsson (MP) L Johnny Wiman X Anna Bodjo (MP) C X SUMMA: Justeringsmä nens st natur: Sida 1 av 1

91 Västerviks Kon7DIUTI SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 1 (54) Plats och tid Beslutande Harald Hjalmarsson (M) 58-60, Annika Roodman (M) Eva Ahlström (M) Conny Tyrberg (C) Carl-Henrik Eriksson (C) Mats Hugosson (C) 58-60, Åke Jägerö (S) 58-60, Angelica Katsanidou (S) 58-60, Tomas Kronståhl (S) 58-60, Mati~reer-str~ Katarina Andersson (M) Jon Sjölander (M) 58-60, Kenneth Hardy Axelsson (L) 58-60, 62-66, närv. ej tj.görande 68 Sverker Thorén (L) 58-60, Annette Torstensson (C) 58-60, Christel Alvarsson (C) 58-60, Gunnar Jansson (S) 58-60, Margareta Fredriksson (S) 58-60, Ulf Jonsson (S) Övriga närvarande Se nästa sida Västervik Teater & Konferens, Spötorget, Västervik 27 mars 2017 kl , ajournering , Madelene Ståhl (S) Peter Johansson (M) 58-60, Elin Landerdahl (M) 58-60, Nina Grip (L) 58-60, Leif Svensson (V) 58-60, Mariann Gustafsson (V) 58-60, Christer Wester (S) 58-60, Dan Nilsson (S) 58-60, Ann Margret Knutsson (S) Anna Hederberg (S) 58-60, Fidena Sjöholm (M) Malin Sjölander (M) 58-65, del av 66 Bo Karlsson (SD) 58-60, Tommy Ivarsson (SD) Christina Sundsmon (W) Lars-Inge Karlsson (KD) Ewa Ståhl (S) 58-60, Krister Örnfjäder (S) Benny Svensson (S) Maud Lindqvist (S) 58-60, Marie Stenmark (M) Bo Andersson (M) 58-60, Per-Olof Henningsson (SD) 58-60, Christer Molin (SD) Johannes Regell (SV) 58-60, Sara Rais (SV) 58-62, del av 63 NisFeen-1=1-enfikeson-(0) Marcus Fridlund (S) 58-60, Pontus Larsson (S) Mari Boström (MP) Jan Källmark (M) Erik Torbrand (M) Anders Loman (SD) 58-60, Alexandra Isaksson (SV) 58-60, Jessica Kristiansson (S) Sharad Bhatt (S) 58-60, Akko Karlsson (MP) Anna Bodjo (MP) 58-60, Utses att justera Justeringens plats och tid Johannes Regell (SV), Pontus Larsson (S) och Sara Rais (SV) G cupin t Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik, -felypete-r-i 2017 kl d'ivb Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande ontus Larsson Bevis om att justerat protokoll är anslaget Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Underskrift 27 mars april 2017 Anslaget tas ned Kommunstyrelsens förvaltning Sofie W sterlund 28 april 2017

92 Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. DV 427 Producerat av Domstolsverket

93 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 24 (36) Ks 391 Medborgarförslag om hastighetsbegränsande åtgärder på Södra Varvsgatan, Västervik svar Dnr 2017/ En person i Västervik har 24 mars 2017 lämnat in ett medborgarförslag om hastighetsbegränsande åtgärder på Södra Varvsgatan, Västervik. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 27 oktober 2017 ett förslag till svar. I den framkommer bl.a. att en enklare trafikmätning har gjorts i området som visar att den övervägande majoriteten håller skyltad hastighet. Kommunstyrelsens förvaltnings föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 oktober 2017 anse medborgarförslaget besvarat samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 oktober 2017 Medborgarförslag 24 mars 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

94 Christer Ramström Kommunstyrelsen Medborgarförslag om hastighetsdämpande åtgärder på Södra Varvsgatan i Västervik Mats Kinnander, Västervik, har väckt ett medborgarförslag i ovanstående ärende som inkommit den 24 mars Förslaget togs upp i kommunfullmäktige den 24 april 2017 och där beslutades att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommundirektören har den 2 augusti 2017 överlämnat ärendet till samhällsbyggnadsenheten för yttrande till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsenhetens bedömning Förslagsställaren har uppmärksammat att Västervik har fått en ny högfartssträcka på Södra Varvsgatan, sträckan mellan Slottsholmsleden och Värmeverket. Där behövs hastighetsdämpande åtgärder vidtas. De höga hastigheterna orsakar även oönskat buller. Han påtalar även en fara för siktproblem i korsningen Sjögatan/Södra Varvsgatan då trafiken kommer att öka på grund av den nya bebyggelsen på Hamnmagasinet. Slutligen påtalas att det saknas ett övergångsställe mellan Slottsholmsleden och Barlastgatan. För att försöka få ett underlag till klagomålet på höga hastigheter och behov av fartdämpande åtgärder på Södra Varvsgatan har samhällsbyggnadsenheten gjort en enklare trafikmätning under perioden 7 september till 16 oktober 2017 genom mätning med en hastighetsdisplay uppsatt vid Södra Varvsgatan utanför pizzeria Campino. Hastighetsdisplayen var riktad så att den mätte hastigheten på de fordon som färdades in mot centrum. Resultatet visar på att 85 % av alla registrerade fordon hade en hastighetet av 52 km/h eller lägre. Medelhastigheten var 41 km/h och maxhastigheten 97 km/h under mätperioden. En graf över mätningen visas på nästa sida. Resultaten visar på att den övervägande majoriteten håller skyltad hastighet och att några hastighetsdämpande åtgärder bedöms därför inte vara aktuella i nuläget. Samtliga hastighetsmätningar med displaytavlan sedan 2016 finns för övrigt redovisade på kommunens hemsida:

95 Samhällsbyggnadsenheten kommer att ge uppdrag åt vår driftsentreprenör Västervik Miljö & Energi AB att ha uppsikt över trafiksituationen och eventuella siktproblem i korsningen Södra Varvsgatan/Sjögatan. Parkering närmare än 10 m från korsning är ett trafikbrott som övervakas av Polisen. Uppstår problem i övrigt i korsningen med hänsyn till ökad trafik kommer samhällsbyggnadsenheten att vidta åtgärder genom att besluta om lokala trafikföreskrifter. Förslagsställaren påpekar också behovet av ett nytt övergångsställe över Södra Varvsgatan. Det kommer att anläggas ett nytt övergångsställe i samarbete med bostadsrättsföreningen för Hamnmagasinet. Det kommer att placeras i höjd med parkeringsgaragen och Hamnmagasinet efter att de nya husbyggnationerna i kvarteret Silon avslutats. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 oktober 2017 anse medborgarförslaget besvarat samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Christer Ramström Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Planerare 2 (2)

96

97 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 25 (36) Ks 392 Medborgarförslag om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid Infartsvägen i Västervik svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har i skrivelse 13 januari 2017 lämnat ett medborgarförslag om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid Infartsvägen i Västervik. Medborgarförslaget innebär en utökning till två körfält vid de två cirkulationsplatserna Infartsvägen/Ljunghedsvägen och Infartsvägen/Folkparksvägen/Breviksvägen. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 26 oktober 2017 ett förslag till svar. I skrivelse framkommer bl.a. att avståndet mellan de två rondellerna är för kort samt att en utökning av körbanan skulle innebära stor ingrepp i kringliggande omgivning, framförallt Ljungåses naturreservat. Kommunstyrelsens förvaltnings föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid infartsvägen i Västervik och tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 oktober 2017 Medborgarförslag 13 januari 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

98 Projekteringsingenjör Anna Karlsson Kommunstyrelsen Medborgarförslag om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid Infartsvägen i Västervik, svar Dnr 2017/ Bo Karlsson, Västervik, har väckt ett medborgarförslag om förbättring av trafiksituationen vid rondeller vid Infartsvägen i Västervik. Medborgarförslaget innebär en utökning till två körfält i cirkulationsplatserna vid Infartsvägen, de cirkulationsplatser som är vid Ljunghedsvägen (ICA Maxi) och Folkparksvägen/Breviksvägen. Förslagställaren föreslår att körfälten utökas till tvåfältiga körfält. För att få effekt av dubbla körfält krävs tillräckligt stort avstånd mellan de båda rondellerna inkl anslutande vägsystem. Det är också viktigt att det finns ett tillräckligt brett vägområde så att fler körfält får plats. Idag är de potentiella växlingsträckorna mellan cirkulationsplatserna inkl anslutande vägsystem för korta. Det är också svårt att få till utökad bredd på vägområdet utan relativt kraftiga ingrepp i omgivningen, tex så krävs åtgärder i Ljungåsens naturreservat. Passagerna för oskyddade trafikanter är svår att hantera på grund av fyra korsande körfält vilket skapar en osäker trafiksituation. Planeringsarbetet med en södra infart till Västervik pågår. Om den förverkligas kommer det bl a innebära minskade trafikmängder på befintlig infart och dess cirkulationsplatser vilket kommer att innebära lägra trafikvolymer i det aktuella området. Simuleringar och beräkningar pekar på att trafikvolymerna halveras på befintlig infart om en södra infart byggs. Enheten för samhällsbyggnad anser att det i dagsläget inte är aktuellt att bygga ytterligare körfält vid cirkulationsplatserna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med ovanstående motivering avslå medborgarförslaget om förändring av körfält vid rondeller vid infartsvägen och tackar förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Anna Karlsson Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Projekteringsingenjör

99

100

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 26 (36) Ks 393 Medborgarförslag om Håll Västervik rent svar Dnr 2016/ En boende i Västervik har 12 juli 2016 lämnat ett medborgarförslag om att organisera en upprensning i kommunen. Förslagsställaren föreslår bland annat att tjänstemän från kommunen informerar kommuninvånarna, ordnar skräpplockningsmaterial och uppmuntrar till att hålla rent i kommunen. Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet till kommunstyrelsens förvaltning , 104 och , 126. Senaste gången med uppdraget att undersöka intresset från föreningslivet att ta på sig uppdrag i enlighet med exempelvis uppdraget att sköta kommunala badplatser etc. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar 11 maj 2017 ett förslag till svar på medborgarförslaget. Där hänvisas till kommunstyrelsens beslut , 186 Införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun. Kommunstyrelsens förvaltnings föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 9 maj 2017 med riktlinjer i separat ärende om införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun förklara medborgarförslaget om renhållningskampanj besvarat, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 11 maj 2017 Kommunstyrelsens beslut , 126 Medborgarförslag 12 juli 2016 Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

102 Mark- och exploateringsstrateg Tage Gustafsson Kommunstyrelsen Medborgarförslag Håll Västervik rent! - svar Måd Harnell har skrivit ett medborgarförslag som syftar till att organisera ett arbete med att hålla Västerviks kommun rent. Kommunstyrelsens förvaltning föreslog i sitt svar att påbörja en upprensning genom att börja med ett mindre område. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning med uppdrag att till nästa kommunstyrelse redovisa olika förslag om erbjudanden till föreningslivet för att kunna hålla rent i Västerviks kommun. Kommunstyrelsens förvaltning har i separat ärende införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun föreslagit att skötselpeng införs. Skötselpeng kan gå till byalag eller föreningar som på eget initiativ tar på sig röjningsarbeten eller underhållsarbeten på kommunala marker/anläggningar eller på privata markområden. Kommunstyrelsen återremitterade åter ärendet igen på sitt sammanträde , 126. Kommunstyrelsens förvaltnings hänvisar till reviderad skrivelse 9 maj med riktlinjer, i separat ärende om införande av skötselpeng för underhåll, röjningoch uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 9 maj 2017 med riktlinjer i separat ärende om införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun förklara medborgarförslaget om renhållningskampanj besvarat, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Ulf Kullin Bruno Nilsson Tage Gustafsson Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Mark- och exploateringsstrateg

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (29) Ks 186 Införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun Dnr 2017/ Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 28 mars 2017 förslag att införa skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun. Förslaget innehåller förslag till villkor för skötselpeng och hantering av ansökningar. Under förbättringspromenaderna som samhällsbyggnadsenheten har genomfört med ortsbefolkningen på olika orter i Västerviks kommun har det ofta framkommit synpunkter på hur kommunens tätortsnära skog och grönytor sköts. Gräs och sly växer snabbt, och på grund av begränsade resurser blir skötselintervallet lägre än vad medborgarna förväntar sig. Inspirerat av ett liknande upplägg i Sundsvall och Örnsköldsvik föreslås att Västerviks kommun inför skötselpeng. Upplägget gör det möjligt att ge de föreningar som vill, mandat att genomföra förbättringar i sin närmiljö, och samtidigt ha en struktur för den ersättning som betalas ut. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings förslag kan byalag eller föreningar som bygger på demokratiska värderingar, har ett samhälleligt ändamål och aktivt engagerar sig i bygdens eller platsens framtida utveckling ansöka om skötselpeng. I kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse finns en utförligare redogörelse för hantering av ansökningar och särskilda krav inför genomförande. Kommunstyrelsen beslutade på sitt sammanträde , 125 att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning med uppdraget att ta fram tydliga riktlinjer och ta hänsyn till skogsbruksplanen med fokus på tätortsnära skog. Kommunstyrelsens förvaltnings redovisar i skrivelse 9 maj 2017 ett reviderat förslag samt en bilaga med riktlinjer för skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att införa skötselpeng för underhåll, röjning- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun, Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 14 (29) Ks 186 forts. att godkänna redovisat förslag till riktlinjer för skötselpeng, samt att kostnaden fördelas och tas från anslaget för landsbygdsutveckling och anslaget för oförutsedda kostnader. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Harald Hjalmarsson (M) yrkar som tillägg att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att under hösten 2018 återkomma med en utvärdering av införandet av skötselpeng. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifallit båda yrkandena. Kommunstyrelsen beslutar att införa skötselpeng för underhåll, röjning- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun, att godkänna redovisat förslag till riktlinjer för skötselpeng, att kostnaden fördelas och tas från anslaget för landsbygdsutveckling och anslaget för oförutsedda kostnader, samt att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att under hösten 2018 återkomma med en utvärdering av införandet av skötselpeng. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 9 maj 2017 Kommunstyrelsens beslut , 125 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 28 mars 2017 Expedieras till: Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Lotti Jilsmo, enheten för samhällsbyggnad Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

105 Landsbygdsutvecklare Lotti Jilsmo Kommunstyrelsen Införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun - Under förbättringspromenaderna som samhällsbyggnadsenheten har genomfört med ortsbefolkningen på olika orter i Västerviks kommun har det ofta framkommit synpunkter på hur kommunens tätortsnära skog och grönytor sköts. Gräs och sly växer snabbt, och på grund av begränsade resurser blir skötselintervallet lägre än vad medborgarna förväntar sig. Inspirerat av ett liknande upplägg i Sundsvall och Örnsköldsvik föreslås att Västerviks kommun inför skötselpeng. Upplägget gör det möjligt att ge de föreningar som vill, mandat att genomföra förbättringar i sin närmiljö, och samtidigt ha en struktur för den ersättning som betalas ut. Förslag till villkor Skötselpeng kan gå till byalag eller föreningar som på eget initiativ tar på sig röjningsarbeten eller underhåll på kommunala anläggningar. Man kan också få skötselpeng för röjnings- och uppsnyggningsarbeten på privata markområden, till exempel badplatser, rastplatser med mera om marken genom avtal upplåtits för allmänheten och det rörliga friluftslivet. Vilka kan söka? Byalag eller föreningar som bygger på demokratiska värderingar, har ett samhälleligt ändamål och aktivt engagerar sig i bygdens eller platsens framtida utveckling. Särskilda krav Byalaget eller föreningen som ska genomföra åtgärderna, är vid motormanuellt arbete skyldig att se till att den som utför arbetet följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) samt att försäkring finns. När det gäller kommunal mark ska arbetet utföras i samråd med Samhällsbyggnadsenheten/Mark och exploatering vilket bekräftas med ett skriftligt avtal/överenskommelse. Att genomföra åtgärderna utan avtal/överenskommelse kan betraktas som egenmäktigt förfarande. Avtalet/överenskommelsen anger vad som får F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar-ks170410\ inforande-skotselpeng-missiv.docx

106 göras inom angivet område. När arbete utförs på privat mark ska det finnas ett skriftligt medgivande från den privata markägaren. Ansökan Ansökan görs på särskild blankett "Skötselpeng" Redovisning Föreningen ska föra en skötseldagbok och fotodokumentation. Dagboksanteckningar och bilder skickas till kommunen efter att säsongen eller arbetet är avslutat. Utbetalning Maximalt kronor per år och sökande. Utbetalning sker så snart en redovisning kan ske av utfört arbete. Övrigt Föreningen håller maskiner, bränsle och verktyg själva. När ris behöver forslas bort från platsen åligger det föreningen att göra detta. Skötselpengen ska täcka även eventuella tippavgifter. Föreningen säkerställer att arbetsmiljöverkets regler för säker arbetsmiljö ska följas. Hantering Ansökan hanteras av enheten för samhällsbyggnad. Besluten fattas av tjänstemännen efter att det stämts av med den befintliga skötselplanen och Västervik Miljö & Energi AB:s ordinarie arbete. Bidragets storlek bestäms av tjänstemän på samhällsbyggnadsenheten. Avgörande är arbetsinsatsens storlek och eventuella omkostnader för föreningen Ett avtal skrivs mellan kommunen och föreningen där omfattningen på arbetet, ersättning och övriga detaljer läggs fast. Avtalet gäller maximalt i ett år. Den korta avtalstiden beror på att vi inte vill knyta upp föreningarna på långsiktiga åtaganden, utan uppmuntra dem till att utifrån eget intresse göra de insatser som de för stunden vill prioritera. Övrig information Örnsköldsviks kommun har haft detta upplägg i flera år och 2014 var det 73 byar som sökte om skötselpeng. Byarna avgör själva vad de anser prioriterat för deras bygd och ansöker från kommunen innan ett satt datum på våren. Max belopp är 5000kr. Här kommer några exempel på vad som genomfördes där för skötselpengen: Röja och snygga till kring skolan, ishockeyplanen och stigar i området. Grusa väga och stigar Röja, städa och underhålla runt fäbodvallen, badplatsen, sågen och kvarn samt fotbollsplanen. Förbättra parkering vid bygdegård och besöksmål Röja vid vindskydd, fylla på ved och måla fyra nya vedförråd. 2 (3)

107 Städa vid badplatser och utsmyckning vid infarter till byn. Ordna ett rastområde med sittplatser och grillring. Förbättra boulebanorna och måla vindskydd Lägga matta och sedan sand på den gyttjiga delen av badplatsen. Ovanstående exempel stämmer bra överens med vad vi på Kommunstyrelsens förvaltning antar kommer vara aktuellt även här. Innan genomförandet är det svårt att uppskatta hur många ansökningar som kommunen kommer få och därmed kostnaden. Baserat på skötselpengens storlek så gör vi bedömningen att 20 ansökningar ryms inom ram för landsbygdsutvecklingen per år. Beslut utöver detta så behöver kostnaden tas på annat håll. Vårt förslag är från anslaget för oförutsedda kostnader. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att införa skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun enligt de föreslagna villkoren i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse , samt att kostnaden fördelas och tas från anslaget för landsbygdsutveckling och anslaget för oförutsedda kostnader Ulf Kullin Bruno Nilsson Lotti Jilsmo Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Landsbygdsutvecklare 3 (3)

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (25) Ks 126 Medborgarförslag Håll Västervik rent om att organisera en upprensning i kommunen svar Dnr 2016/ En boende i Västervik har i skrivelse, inkommen 12 juli 2016, lämnat ett medborgarförslag om att organisera en upprensning i kommunen. Förslagsställaren föreslår bland annat att tjänstemän från kommunen informerar kommuninvånarna, ordnar skräpplockningsmaterial och uppmuntrar till att hålla rent i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade , 162, att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnade 20 mars 2017 förslag till svar på medborgarförslaget som behandlades av kommunstyrelsen 27 mars Kommunstyrelsens förvaltning föreslog i sitt svar att påbörja en upprensning genom att börja med ett mindre område. Kommunstyrelsen beslutade , 104 att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning med uppdraget att enheten för samhällsbyggnad får i uppdrag att till nästa kommunstyrelse redovisa olika förslag om erbjudanden till föreningslivet för att kunna hålla rent i Västerviks kommun. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 4 april 2017 förslag till nytt svar på medborgarförslaget. I skrivelsen framgår att kommunstyrelsens förvaltning i separat ärende Införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun föreslagit att skötselpeng införs. Skötselpeng kan gå till byalag eller föreningar som på eget initiativ tar på sig röjningsarbeten eller underhållsarbeten på kommunala marker/anläggningar eller på privata markområden. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings förslag i separat ärende om införande av skötselpeng för underhåll, röjnings- och uppsnyggningsarbete av skog och mark i Västerviks kommun förklara medborgarförslaget om renhållningskampanj besvarat, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Yrkanden Ordföranden yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning med uppdraget att undersöka intresset från föreningslivet att ta på sig uppdrag i enlighet med exempelvis uppdraget att sköta kommunala badplatser etc. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (25) Ks 126 forts. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet om återremiss. Därmed ställs inte kommunstyrelsens förvaltnings förslag under proposition. Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning med uppdraget att undersöka intresset från föreningslivet att ta på sig uppdrag i enlighet med exempelvis uppdraget att sköta kommunala badplatser etc. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 4 april 2017 Kommunstyrelsens beslut , 104 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 20 mars 2017 Kommunfullmäktiges beslut , 162 Medborgarförslag 12 juli 2016 Expedieras till: Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Tage Gustafsson, enheten för samhällsbyggnad Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

110

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 27 (36) Ks 394 Medborgarförslag om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm svar Dnr 2017/ En person i Blankaholm har i skrivelse 8 mars 2017 lämnat ett medborgarförslag om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm. Förslaget är att kommunens sporthall i Blankaholm renoveras, att det byggs ett allaktivitetshus för idrottsutövning och en samlingslokal för studier och möten med tillhörande kök. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 har kommunen beställt underhållsåtgärder. Beställningen innefattar också en kostnadsoffert för att genomföra en projektering/förstudie och ombyggnation av hyllan i idrottshallen till en samlingslokal med Överums nya ridhus och samlingslokal som förebild. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 förklara medborgarförslaget om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 Medborgarförslag 8 mars 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

112 Fritids- och hälsostrateg Anders Östlund Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm - svar Dnr 2017/ Ulla Karin Johansson, Blankaholm, har väckt ett medborgarförslag om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm. Kommunfullmäktiges har beslutat att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Förslaget är att kommunens sporthall i Blankaholm måste renoveras. Den håller på att förfalla. Tak och väggar är dåligt underhållna. Hallen har en gammal oljepanna som tickar pengar. Bygg ett allaktivitetshus för idrottsutövning med dusch och bastu. Även en samlingslokal för studier och möten med tillhörande kök. En modern anläggning i en modern tid i nya Blankaholm. Kommunen har i sin egenskap av hyresgäst via samhällsbyggnadsenheten gjort en beställning till TFAB om underhållsåtgärder utifrån genomförd inventering samt en kostnadsoffert för att genomföra en projektering/förstudie och ombyggnation av hyllan i idrottshallen till en samlingslokal med Överums nya ridhus och samlingslokal som förebild. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 förklara medborgarförslaget om att bygga en ny samlingslokal i Blankaholm besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Anders Östlund Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Fritids- och hälsostrateg

113

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 28 (36) Ks 395 Medborgarförslag om skatepark i Västervik svar Dnr 2017/ En person i Västervik har 30 maj 2017 lämnat ett medborgarförslag om att bygga en skatepark utomhus i Västervik. Motionärens skriver att en möjlig plats är vid Strömmingsgränd och den grusplan som finns där. Ett önskemål är en skatepark utomhus liknande den som finns i Rålambshovsparken (Sthlm) med möjligheter till åkning för alla som har ett intresse för Kickbike, BMX, Skateboard eller inlines. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 ingår frågan om en skatepark för närvarande i pågående uppdrag om att se över Bökensvedsområdet samt i utredningen av framtida utformning av stadsparken. Platsen vid Strömmingsgränd kan vara en av flera tänkbara platser. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 förklara medborgarförslaget om skatepark i Västervik besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 Medborgarförslag 30 maj 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

115 Fritids- och hälsostrateg Anders Östlund Kommunstyrelsen Medborgarförslag om skatepark i Västervik - svar Dnr 2017/ Jimmie Nyhlén, Västervik, har väckt ett medborgarförslag om att bygga en skatepark utomhus i Västervik. Kommunfullmäktiges har beslutat att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Förslaget är att bygga en skatepark utomhus i Västervik, där han själv tycker att en möjlig plats är vid Strömmingsgränd och den grusplan som finns där. Ett önskemål är en skatepark utomhus liknande den som finns i Rålambshovsparken (Sthlm) med möjligheter till åkning för alla som har ett intresse för Kickbike, BMX, Skateboard eller inlines. Att anlägga något sådant skulle fånga upp många ungdomar med detta intresse och bli en naturlig samlingsplats där gemensam åkning på en relativt stor yta kan ske. Frågan om en skatepark ingår förnärvarande i pågående uppdrag om att se över Bökensvedsområdet samt utredningen av framtida utformning av stadsparken. Platsen vid Strömmingsgränd kan vara en av flera tänkbara platser. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2017 förklara medborgarförslaget om skatepark i Västervik besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Ulf Kullin Bruno Nilsson Anders Östlund Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Fritids- och hälsostrateg

116

117