Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster den 3 december 2014

Transkript

1 1 (1) Kallelse Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster den 3 december 2014 Plats: Valand, Kungsportsavenyn 19, Stora ordenssalen, ingång via stora entrén Tid: Kl (fika serveras 14.30) Ledamöter Frank Andersson (S) Mikael Malm (MP) Johan Fält (M) Ingrid Olsson (S) Sören Björkman (S) Nada Quttaineh Alami (S) Göran Moberg (S) Sofia Arvidsson (S) Peter Hermansson (M) Annbrith Svensson (M) Nils-Erik Wangler (M) Olle Andersson (FP) Börje Carlsson (V) Oscar Pihlblad (KD) Jessika Loftbring (C) Ersättare Sara Waldenfors (S) Allaedin S Hedayati (S) Göte Karlsson (S) Elisabeth Hulter (S) Carina Ridenius (M) Sebastian Helin (M) Inga Nordqvist (MP) Henrik Edin (FP) Per Landgren (KD) Mathias Nordahl (C) Personalföreträdare Anders Wallenius, Kommunal Marie Öberg Flood, TCO-OF Ylva Kastrup, SACO Övriga närvarande Gisella Koutsiou, nämndsamordnare Suzana Maksimovic Wedberg, ekonom Barbro Hedin planeringschef Anna Schürer von Waldheim, nämndsekreterare Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela nämndsekreterare Anna Schürer von Waldheim, anna.schurer@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

2 1 (4) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster den 3 december 2014 Plats: Valand, Kungsportsavenyn 19, Göteborg Tid: Kl (fika serveras klockan 14.30) Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Sammanträdestider 2015/Kristin Löfgren Diarienummer HSN Återremitterad Handling mejlas ut separat 2. Läsplattor för hälso- och sjukvårdsnämnderna/maria Engström Diarienummer HSN Handling bifogas 3. Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik Move & Walk/Ingegerd Svensson Diarienummer HSN Handling bifogas 4. Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik med Bräcke Diakoni/ Ingegerd Svensson Diarienummer HSN Handling bifogas 5. Förlängning av avtal med LaSSe Brukarstödscenter/Lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, (4) 6. Förlängning av avtal med mottagning Handkirurgi, Göteborg Hand Center AB/Susanne Grönbeck Diarienummer HSN Handling bifogas 7. Förlängning av avtal med Aleris AB/Petteri Lackéus Diarienummer HSN Handling mejlas ut separat 8. Förlängning av avtal om specialistpsykiatri för studenter/petteri Lackéus Diarienummer HSN Handling bifogas 9. Förlängning av avtal TINA-mottagning och WeMind gällande öppenvårdspsykiatri/petteri Lackéus Diarienummer HSN5-XX-2014 Handling mejlas ut separat 10. Överenskommelse med Institutet för Stressmedicin om allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015/Marika Fixell Diarienummer HSN Handling bifogas 11. Vårdöverenskommelse 2015 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och HSN 4, 5, 7, 11 och 12/Astrid Brauer Diarienummer HSN Handling bifogas 12. Tilläggsöverenskommelse MUX mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och styrelsen för beställd primärvård 2015/Sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas 13. Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015/ Lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 14. Samordningsförbundet Väster/Lena Ekeroth Diarienummer HSN Handling bifogas 15. Upphandling vuxenpsykiatrisk öppenvårdsverksamhet/anders Torstensson Diarienummer HSN SEKRETESS enligt 19 kap 3 OSL Handling bifogas

4 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, (4) 16. Tillfällig hänvisning i samband med flytt av Närhälsan Frölunda vårdcentral till ny permanent adress/anna Kahn Diarienummer HSN Handling bifogas 17. Revisionsrapport privata vårdgivare/barbro Hedin Diarienummer HSN Handling bifogas 18. Pågående uppdrag/gisella Koutsiou Diarienummer HSN Handling bifogas 19. Översyn av delegationsordning/johan Fält (M) Diarienummer HSN Handling bifogas 20. Delegeringsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas 21. Anmälningsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas Informationsärenden A. Behovsanalys gynekologi/kaja-mia Holgers B. Självskadebeteenden/Gisella Koutsiou C. Återkoppling uppdrag ACT-team/Peter Svensson D. Delrapport angående översyn av lymfödemterapi på primärvårdsnivå/ulla Berggren E. Upphandling Allmänspecialist till ungdomsmottagningar i Göteborg och Stenungsund/Ulla Berggren F. Avtalsuppföljning VG Primärvård/Anna Kahn G. Hantering av budget 2015/Suzana Maksimovic Wedberg H. Utvärdering av informations- och kommunikationsplan /Jonathan Neselrot Handling bifogas

5 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, (4) I. Rapport om hushållsutskick/jonathan Neselrot Handling bifogas J. Aktuellt Diarienummer HSN Frank Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt

6 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Maria Engström Telefon: E-post: maria.t.engstrom@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden 5 Göteborg, centrum-väster Läsplattor för hälso- och sjukvårdsnämnderna Förslag till beslut 1. Beställardirektören får i uppdrag att säkerställa att samtliga ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnden får läsplattor och tillgång till support. 2. Beställardirektören får i uppdrag att under 2015 genomföra utbildning i användning av läsplattor för samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. 3. Finansiering sker genom nämndens avsatta medel för nämndkostnader. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnderna ska besluta om övergång till digital hantering av kallelser, protokoll och övriga handlingar. Genom övergång till digital hantering bidrar nämnderna till hållbar utveckling samtidigt som nämndernas administrativa kostnader minskar. Nämnderna får dessutom snabbare tillgång till relevanta handlingar. Fördjupad beskrivning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna i västra och östra Skaraborg beslutade om digital hantering 2012 och hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale fattade samma beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, centrum-väster har meddelat att förslag till beslut om användning av läsplattor under kommande mandatperiod bör tas fram. Regionfullmäktige uppmuntrar digital hantering av kostnadsskäl. Servicenämnden, regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen började använda läsplattor under Enligt utvärdering (Dnr RS ) är fördelarna att inga papperskopior trycks och skickas ut och att tillgången till uppdaterade handlingar blivit bättre. Politikerna bedömde användarvänligheten som hög och 92 procent av de som provat rekommenderar läsplattan som standardverktyg. Fördelarna med övergång från pappersutskick till digital hantering med hjälp av läsplattor finns inom områdena hållbar utveckling, snabb och enkel tillgång till handlingar och minskade kostnader. Det är lämpligt med övergång till helt digital hantering i samband med att de nya nämnderna tillträder. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

7 Datum (4) Diarienummer HSN Hållbar utveckling Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy ska allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter bidra till en hållbar utveckling och minska negativ miljöpåverkan. Med läsplattor kan man nästan helt undvika pappersutskick och på det sättet bidra till hållbar utveckling. På sikt kan läsplattorna eventuellt också användas för digitala möten och på det sättet minska antalet resor. För att undvika onödig miljöpåverkan ska ledamöter som får läsplattor genom andra uppdrag inom Västra Götalandsregionen använda samma läsplatta för samtliga uppdrag. Läsplattan ska betraktas som arbetsredskap under den tid man har ett uppdrag i hälso- och sjukvårdsnämnden. När uppdraget upphör ska läsplattorna lämnas in till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för rensning och återanvändande tills de nått sin tekniska livslängd. De skickas därefter för destruktion. Detta är samma rutin som gäller för regionstyrelsen. Snabb och enkel tillgång till handlingar Med läsplattor får samtliga ledamöter tillgång till relevanta handlingar så snart de är publicerade. Processen från färdiga handlingar till att nämndens ledamöter kan ta del av handlingarna kan minskas med flera dagar jämfört med pappersutskick. Under januari och februari 2015 görs pappersutskick. Så snart samtliga ledamöter fått läsplattor kommer handlingar till nämnd att hållas tillgängliga digitalt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli inför programmet Public 360 med start och nämndernas handlingar diarieförs i programmet från start. Förvaltningens handläggare börjar arbeta i systemet i mars 2015 och nämndsekreterarna börjar i maj Samtliga steg i införandeprocessen behöver kvalitets- och funktionssäkras. Efter sommaren 2015 kommer ledamöterna att få tillgång till sina handlingar i en applikation för programmet Public 360. Minskade kostnader Pappersdistribution av nämndhandlingar Baserat på de senast kända prisuppgifterna, från 2009, var kostnaden kr för pappersutskick (tryck och porto, tryckservice och annan service) till de fem nämnderna i Göteborgsområdet (HSN 4, 5, 7, 11 och 12). En uppskattning av förvaltningens sammantagna tryck och portokostnaden för de tolv hälso- och sjukvårdsnämnder var drygt 1,1 miljoner kr per år. Med indexuppräkning kommer kostnaderna för 2015 att uppgå till 1,2 miljoner kr per år. Under kommande mandatperiod minskas antalet förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnderna från 250 till 150. Den uppskattade kostnaden måste därför reduceras med motsvarande andel. För 2015 blir det då kr (150/250 * 1,2 miljoner kr) per år. Med ett försiktigt antagande antas samma kostnad, kr, finnas varje år under mandatperioden.

8 Datum (4) Diarienummer HSN Digital distribution av nämndhandlingar Kostnaden för digital distribution till 150 förtroendevalda beräknas på en initial investeringskostnad och en årlig driftskostnad. Eftersom den tekniska livslängden beräknas till 3 år görs den ekonomiska beräkningen för samma tidsperiod. Denna period kallas investeringscykel. Initial investeringskostnad för läsplatta IPad Air 16 GB Wi-Fi +4G Cellular Skydd för ipad Air Tele2 abonnemang engångskostnad (SIM-kort) VGR stöldmärkning Inköp av applikationer Kostnad Driftskostnad för läsplatta per månad Mobil arbetsplats VGR-IT Tele2 månadskostnad Small 4G Pro Supporttjänst MDM VGR-IT Kostnad 4596 kr 304 kr 195 kr 95 kr 150 kr 5340 kr/st. 81 kr 79 kr 40 kr 200 kr/st. och månad Kostnad Läsplattor till samtliga politiker i hälso- och sjukvårdsnämnderna Årlig driftskostnad för läsplattorna för hälsooch sjukvårdsnämnderna Kr 150 ledamöter á 5340 kr/styck = kr i engångskostnad 150 ledamöter á 200 kr * 12 = kr/år År 1 krävs en initial investeringskostnad på kr samt en driftskostnad på kr. År 2 och 3 medför enbart en årlig driftskostnad på kr. Totalt för de 3 åren skulle kostnaden bli 1,881 miljoner kr ( kr + (3* kr)) det vill säga cirka kr per år. Kostnadsbesparing vid övergång till digital distribution Den ekonomiska besparingen för en 3-årig investeringscykel blir kr kr, det vill säga cirka kr per år för de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna sammantaget. Överväganden Risker i samband med övergång till digital distribution 1. Teknik blir snabbt föråldrad, man räknar med en livslängd på tre år för läsplattor. Detta gör att man måste fortsätta att avsätta pengar för regelbundna inköp och drift i form av mobilabonnemang för lång tid framöver. 2. Ett beroende till VGR-IT för att få nödvändig support. 3. Kommande tekniska och applikationsmässiga krav kan innebära att inköpta läsplattor blir föråldrade och måste bytas ut i förtid.

9 Datum (4) Diarienummer HSN Distribution av information blir beroende av fungerande teknik och support. Förvaltningen har fått besked från VGR-IT om att de kan erbjuda supporterande tjänst för läsplattor med start i början av Tjänsten kommer att innehålla drift, utbildning och support av läsplattor. Fördelar i samband med övergång till digital distribution 1. Minskning av antalet papperskopior som leder till minskad miljöpåverkan. 2. Minskning av tryckerikostnader, portokostnader och övriga distributionskostnader för förvaltningen och nämnden. 3. Anpassning till modern teknik och fördel med att kunna göra snabbare uppdateringar av beslutsunderlag och andra handlingar. Tillgången till egna läsplattor ger dessutom möjlighet att alltid ha tillgång till aktuell relevant information, till exempel på Politikerportalen på Västra Götalandsregionens hemsida. Om läsplattan på sikt även kan användas till digitala möten minskar det behovet av resor. Detta är av fördel för miljön, de enskilda ledamöternas arbetsmiljö och nämndernas ekonomi. Finansiering Finansieringen görs genom nämndens avsatta medel för nämndkostnader. Övergången till digital hantering av nämndhandlingar sparar pengar jämfört med idag. Livslängden på läsplattorna bedöms i nuläget till cirka 3 år. Idag har de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna läsplattor som täcker behovet för cirka hälften av kommande 150 nämndledamöter. Investeringscyklerna för de olika nämnderna är inte uppstartade vid samma tidpunkter. Oavsett när investeringscyklerna påbörjas för de enskilda nämnderna/ledamöterna blir digital distribution ett billigare alternativ än pappersutskick. Om läsplattorna kan användas längre tid än tre år minskas kostnaden för nämnderna ytterligare. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ralph Harlid Beställardirektör

10 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ingegerd Svensson Telefon: E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik med Move and Walk Sverige AB Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster, beslutar att avtalet om konduktiv pedagogik med Move and Walk Sverige AB förlängs från och med till och med med oförändrade villkor. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har genom hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster, avtal med två utförare, Bräcke Diakoni och Move and Walk Sverige AB, om konduktiv pedagogik. Båda avtalen gäller från och med till och med med möjlighet till förlängning upp till två gånger under maximalt 24 månader. Möjligheten till förlängning är utnyttjad och båda avtalen är förlängda och gäller till och med Nuvarande avtal gäller barn och ungdomar till och med 19 år med cerebral pares och vuxna med cerebral paresliknande skador som bedöms kunna tillgodogöra sig konduktiv pedagogik. Fördjupad beskrivning av ärendet Avtalen med Bräcke Diakoni och Move and Walk Sverige AB går ut och en ny upphandling har beslutats av nämnden. Barnperspektivet är beaktat under ärendets beredning och i förslag till beslut. En förlängning av avtalet har en positiv inverkan på barn och ungdomar med behov av de insatser som avtalet reglerar. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår att avtalet förlängs från och med till och med med oförändrade villkor för att inte bryta kontinuiteten för barn i behov av insatser. Arbetet med upphandling av nytt avtal pågår. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

11 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndernas medel för privat handikappverksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Eszter Horvath Tóthné, Move and Walk Sverige AB, Lillhagsparken 8, Göteborg. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12

12 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ingegerd Svensson Telefon: E-post: ingegerd.svensson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik med Bräcke Diakoni Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden 5 Göteborg, centrum-väster beslutar att avtalet om konduktiv pedagogik med Bräcke Diakoni förlängs från och med till och med med oförändrade villkor. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster, avtal med två utförare, Bräcke Diakoni och Move and Walk Sverige AB, om konduktiv pedagogik. Båda avtalen gäller från och med till och med med möjlighet till förlängning upp till två gånger under maximalt 24 månader. Möjligheten till förlängning är utnyttjad och båda avtalen är förlängda och gäller till och med Nuvarande avtal gäller barn och ungdomar till och med 19 år med cerebral pares och vuxna med cerebral pares och cerebralparesliknande skador som bedöms kunna tillgodogöra sig konduktiv pedagogik. Fördjupad beskrivning av ärendet Avtalet med Bräcke Diakoni och Move and Walk Sverige AB går ut och en ny upphandling har beslutats av nämnden. Barnperspektivet är beaktat under ärendets beredning och i förslag till beslut. En förlängning av avtalet har en positiv inverkan på barn och ungdomar med behov av de insatser som avtalet reglerar. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår att avtalet förlängs från och med till och med med oförändrade villkor för att inte bryta kontinuiteten för barn i behov av insatser. Arbetet med upphandling av nytt avtal pågår. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

13 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Finansiering sker inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndernas medel för privat handikappverksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Gisela Alftrén, Bräcke Diakoni, Box 21062, Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12.

14 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: lena.ekeroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Förlängning av avtalstid för LaSSe Brukarstödscenter Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förlängning av avtalstid i gällande avtal med LaSSe Brukarstödcenter till Finansiering sker inom ramen för nämndens anslag för handikappverksamhet. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har tecknat avtal med LaSSe Brukarstödscenter, dnr HSN Avtalstiden är satt till , med möjlighet till förlängning upp till två år. Förslaget är att förlänga avtalstiden enligt gällande avtal till maximala Fördjupad beskrivning av ärendet LaSSe Brukarstödcenter ger råd- och stödinsatser ur ett brukarperspektiv till personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att öka kunskapen och självbestämmandet hos brukaren för att lättare kunna leva med sin funktionsnedsättning. Brukarstödcentret anordnar även gruppverksamheter såsom anhörigstöd, barn som anhörig och vänskapscirklar, samt föreläsningar. Verksamheten inom LaSSe Brukarstöd är upphandlad av Västra Götalandsregionen. Avtalet definierar målgruppen till personer folkbokförda i Västra Götalandsregionen. Den nya patientlagen som träder i kraft (SKL, dnr 13/1361) reglerar att beslut om avtalsförlängning för avtal som endast omfattar eget landsting, inte kan fattas när lagen får laga kraft. För att behålla kontinuiteten för personer med behov av stöd och för att få till stånd den förlängning av avtalstid som avtalet möjliggör, är förslaget att under innevarande år besluta om förlängning av avtalstiden till maximala Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

15 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Avtalet omfattar totalt kronor per år. Från justeras ersättningen årsvis med vårdprisindex som fastställs av Sveriges Kommun och Landsting. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Avtalsförlängning LaSSe Brukarstöd Beslutet skickas till LaSSe Brukarstödcenter Stina Roempke, verksamhetschef stina@lassekoop.se

16 Sida 1(1) Datum Diarienummer HSN Förlängning av gällande avtal Avtalet mellan LaSSe Brukarstödcenter, org.nr och Västra Götalandsregionen, org nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg centrum-väster, gäller till och med 31 december Parterna är överens om förlängning av aktuellt avtal till och med 31 december Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg Göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Stina Roempke verksamhetschef LaSSe Brukarstödcenter POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

17 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Susanne Grönbeck Telefon: E-post: susanne.gronbeck@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Förlängning av avtal med mottagning Handkirurgi, Göteborg Hand Center AB Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om förlängning av upphandlat avtal inom handkirurgi med Göteborgs Hand Center AB med 12 månader, från och med till och med Därmed har beställaren utnyttjat den maximala förlängningen enligt avtalet dnr HSN Avtalet finansieras via budgetposten Privata specialister i hälso- och sjukvårdsnämndernas budget. Sammanfattning av ärendet Det aktuella avtalet är slutet efter genomför upphandling enligt lag om offentlig upphandling. Avtalet gäller från I avtalet finns möjlighet för beställaren att förlänga avtalet två gånger, maximalt 24 månader. Vid utnyttjandet av avtalsförlängning ska beställaren meddela leverantören senast nio månader innan ordinarie avtalsperiods utgång. Avtalet med Göteborgs Hand Center omfattar mottagningsverksamhet samt polikliniska operationer inom specialiteten handkirurgi. Verksamheten bedrivs på Annedalskliniken, Arvid Wallgrens backe 4, Göteborg. Verksamheten fungerar väl utifrån avtalsvillkoren. Behovet av handkirurgi kvarstår. Hälso- och sjukvårdskansliet föreslår att avtalet förlängs med 12 månader, från och med Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Kansliets bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget. Under avtalsåret 2013/2014 har Göteborgs Hand Center AB tagit emot drygt individer. Ersättningen har uppgått till drygt 3 mnkr. Finansiering Förslaget innebär ingen merkostnad jämfört med dagsläget. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

18 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till: Göteborgs Hand Center AB, Anders.wallmon@handcenter.se

19 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Petteri Lackéus Telefon: E-post: Petteri.Lackeus@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster. Förlängning av avtal om specialistpsykiatri för studenter Förslag till beslut Exempel 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förlängning av avtal om specialistpsykiatri med Akademihälsan i Göteborg AB för perioden till och med Finansiering sker med kronor inom ramen för nämndens anslag i budget för köpt vård av privata specialister. Sammanfattning av ärendet Avtalet om specialistpsykiatri för studenter förlängs som en direkt konsekvens av att starten av Mottagning Unga Vuxna (MUX) blev senarelagd. Målgruppen för uppdraget är studenter med studierelaterad ohälsa som kräver specialistpsykiatrisk kompetens. Förslaget till förlängning är inom den ekonomiska ramen för tillåten direktupphandling som från om med 1 juli 2014 är kronor. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning samt i förslag till beslut. HSNK bedömer att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget. Finansiering Finansiering med sker kronor inom ramen för nämndens anslag i budget för köpt vård av privata specialister. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

20 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Kristina.Diffner@akademihalsan.se

21 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marika Fixell Telefon: E-post: Marika.Fixell@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Överenskommelse med Institutet för stressmedicin om allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 beslutar att överenskommelse avseende allmän- och internmedicinsk verksamhet under 2015 tecknas med Nämnden för Hälsan och Stressmedicin. 2. Kostnaden 1 miljon kronor belastar posten privata specialister. 3. Överenskommelsen är en tillfällig lösning för 2015 och innebär inget finansiellt åtagande för nämnden på längre sikt. Sammanfattning av ärendet Under året har en förfrågan inkommit från Institutet för stressmedicin (ISM) avseende finansiering av klinisk verksamhet år ISM har sedan 2008 haft en överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) om allmän- och internmedicinsk utredning och behandling av patienter; ersättningen från HSA har dock stegvis avvecklats sedan 2013 för att helt upphöra För att säkerställa ISM:s möjlighet att fortsatt ta emot remitterade patienter år 2014 fattade Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) beslut om att teckna en överenskommelse med ISM motsvarande 0,5 mnkr. Total besöksersättning till ISM, från HSA och HSN 5 år 2014, är 1,0 mnkr. Den stressrelaterade ohälsan ökar och i Regional utvecklingsplan för psykiatri (RS ) föreslås inrättande av en specialistenhet för personer med svårare stressrelaterad psykisk ohälsa inom psykiatrin i nära samarbete med Institutet för stressmedicin (ISM) En sådan specialistenhet kan tidigast vara i drift hösten En överenskommelse mellan ISM och HSN 5, motsvarande 1 mnkr, skulle delvis kunna överbrygga det glapp som finns till dess den regionala specialistenheten är inrättad. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) Göteborg föreslår att HSN 5 för 2015 tecknar en tillfällig överenskommelse med ISM, med ett ersättningstak motsvarande 1 mnkr. Förslaget innebär en ökad finansiering från nämnden med 0,5 mnkr eftersom ersättningen från HSA upphör. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

22 Datum (4) Diarienummer HSN Fördjupad beskrivning av ärendet I december 2013 fattade Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) beslut om att teckna överenskommelse med Institutet för Stressmedicin (ISM) avseende allmän- och klinisk verksamhet under 2014 (HSN ) 160. Denna överenskommelse blev aldrig tecknad; verksamheten har dock bedrivits och ersättning från nämnden (0,5 mnkr) har utbetalats; kostnaderna har belastat posten privata specialister. Under året har en förfrågan inkommit från ISM på nytt; denna gång avseende finansiering av klinisk verksamhet år Bakgrund ISM är Västra Götalandsregionens kunskapscentrum inom området stressrelaterad ohälsa. ISM bedriver forskning, behandling och utvecklingsarbete och förmedlar kunskaper och erfarenheter om stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö. Sedan år 2012 ingår ISM tillsammans med Hälsan och Arbetslivet i förvaltningen Hälsan och Stressmedicin. ISM har sedan 2008 haft en överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) om allmän- och internmedicinsk utredning och behandling av patienter. Den totala ersättningen enligt den skriftliga överenskommelsen för perioden (RSK ) var 1,5 mnkr per år. I samband med detaljbudgetarbetet inför 2013 fattade HSA beslut om att stegvis avveckla finansieringen av ISM:s kliniska verksamhet; ersättningen sänktes från 1,5 mnkr till 1 mnkr år 2013, 0,5 mnkr år 2014 för att helt upphöra år Inför 2014 ansökte ISM om finansiering från HSN 5, utöver den från HSA. För att säkerställa ISM:s möjlighet att fortsatt ta emot remitterade patienter fattade HSN 5 beslutet om att teckna en överenskommelse med ISM motsvarande 0,5 mnkr. Total besöksersättning till ISM, från HSA och HSN 5 år 2014, är således 1,0 mnkr. I ny regional medicinsk riktlinje (RMR) för utmattningssyndrom (UMS) anges att UMS primärt ska tas omhand inom primärvård och företagshälsovård. Vid UMS med psykiatrisk samsjuklighet kan patienter dock erbjudas kontakt med psykiatrin. Den stressrelaterade hälsan ökar och patienter med UMS har ofta en psykiatrisk tilläggsdiagnos, vilket innebär att den psykiatriska öppenvården kommer att få ta emot en allt större andel av dessa patienter. Därför föreslås i, antagen Regional utvecklingsplan för psykiatri (RUP) inrättande av en specialistenhet för personer med svårare stressrelaterad psykisk ohälsa inom psykiatrin i nära samarbete med Institutet för stressmedicin (ISM) En sådan specialistenhet kan tidigast vara i drift hösten 2015.

23 Datum (4) Diarienummer HSN Nuläge Patientmottagningen vid ISM tar emot patienter för bedömning av stressrelaterad utmattning samt behandling av de patienter som bedöms lida av utmattningssyndrom. Patienterna kommer på remiss från primärvård och företagshälsovård, samt i enstaka fall från mottagningar inom psykiatri och neurologi. De patienter som tas emot på ISM har en sjukskrivningstid på högst sex månader. Av patienterna är 80 procent kvinnor; ungefär 40 procent är 40 år och yngre. Ersättningen till ISM finansierar i huvudsak läkarinsatser. Läkarbesöken utgör procent av det totala antalet besök. Övriga insatser är bedömningar och pedagogiska samtal som utförs av psykolog, sjukgymnast och hälsopedagog. Under 2013 utfördes besök; antalet besökande individer var 294. Uppföljning efter tre år visar att 84 procent av patienterna inte längre är sjukskrivna. Om finansieringen av den kliniska verksamheten upphör 2015 begränsas ISM:s möjlighet att ta emot remitterade patienter. En överenskommelse mellan ISM och Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg Centrum Väster, motsvarande 1 mnkr, kan delvis överbrygga det glapp som finns till dess den regionala specialistenheten är inrättad. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) Göteborg att HSN 5 tecknar en tillfällig överenskommelse med ISM avseende allmän- och internmedicinsk verksamhet under 2015, med ett ersättningstak motsvarande 1 mnkr. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och förslag till beslut. Finansiering Kostnaden motsvarande 1 mnkr belastar posten privata specialister Kostnaden fördelas mellan nämnderna efter utnyttjande. Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 äger rum den 25 november Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

24 Västra Götalandsregionen 4 (4) Bilaga 1. Överenskommelse om allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015 mellan Institutet för stressmedicin och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Beslutet skickas till Nämnden för Hälsan och Stressmedicin (HOS) - Ulla Y Gustafsson, ordförande HOS: ulla.y.gustafsson@vgregion.se - Gunnar Ahlborg, förvaltningschef HOS och verksamhetschef ISM: gunnar.ahlborg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) - Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör: ann.soderstrom@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 1-12 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

25 Dnr: HSN Överenskommelse om allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015 mellan Institutet för stressmedicin (ISM) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5

26

27 Överenskommelse om Allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015 mellan ISM och HSN 5 Parter Parter i denna överenskommelse är Nämnden för Hälsan och Stressmedicin och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (Göteborg Centrum Väster). Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Förutsättningar Överenskommelsen omfattar allmän- och internmedicinsk verksamhet vid Institutet för stressmedicin (ISM). Inriktning för verksamheten ska vara personer med stressrelaterad sjukdomsproblematik. Patientmottagningen ska lokaliseras till Carl Skottsbergs gata 22. Åtagande ISM ska ta emot patienter för bedömning av stressrelaterad utmattning samt behandling av de patienter som bedöms lida av utmattningssyndrom och som har en sjukskrivningstid på högst sex månader. I Västra Götalandsregionen har beslutats om kvalitetsmål för God Vård. Det innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Dessa mål gäller alla insatser som omfattas av denna överenskommelse. Läkemedel Det är ett gemensamt intresse och ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittéerna och Läkemedelsenheten utgör här ett stöd avseende information och rekommendationer till förskrivare, allmänhet och linjeorganisation. ISM har kostnadsansvaret för rekvisitionsläkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnadsansvaret för receptläkemedel med den arbetsplatskod som gäller för verksamheten (1316); ansvaret gäller för de förmånskostnader som faktureras regionen avseende invånare i Västra Götaland. Medicinsk service ISM ansvarar för att erforderliga laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs; kostnaderna för dessa ingår i ersättningen. 3

28 Överenskommelse om Allmän- och internmedicinsk verksamhet 2015 mellan ISM och HSN 5 Ersättning Ersättningen till ISM uppgår till maximalt 1 mnkr och omfattar samtliga åtgärder vid besökstillfället. ISM debiterar och behåller patientavgifter enligt de regler som fastställs i Västra Götalandsregionen. Vid fakturering görs avdrag för debiterade patientavgifter. Ersättning utgår per besök enligt följande: Åtgärd Pris (kr) Kod Nybesök Tidskrävande återbesök, 60 min Återbesök, < 60 min Gruppbehandling, per patient Besök hos psykolog Besök hos sjukgymnast Stressundervisning Övriga Fakturering Fakturering upp till tak (1 mnkr) sker genom att ISM insänder elektronisk ersättningsfil till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Göteborg. Vid fakturering görs avdrag för debiterade patientavgifter. Barnperspektivet Barnperspektivet i vuxenvården ska beaktas i enlighet med regionens riktlinjer och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppföljning En verksamhetsberättelse för 2015 ska lämnas senast den 16 januari 2016; den ska innehålla en redogörelse av patientverksamheten, med fokus på behandlingsresultat. All statistik ska redovisas fördelad på kvinnor och män. Ett avstämningsmöte mellan ISM och HSNK Göteborg ska äga rum under våren 2014; syftet med detta möte är att klargör ISM:s fortsatta roll och uppdrag i förhållande till den planerade regionala specialistenheten inom psykiatrin. Undertecknande parter VÄSTRA GÖTALAND Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Ulla Y Gustafsson Ordförande i Nämnden för Hälsan och stressmedicin Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Gunnar Ahlborg Verksamhetschef ISM 4

29

30 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Astrid Brauer Telefon: HSN E-post: astrid.brauer@vgregion.se HSN HSN HSN HSN Till hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden 5 godkänner reviderad vårdöverenskommelse 2015 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnden 4, 7, 11 och 12. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser förslag till beslut om vårdöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). Vårdöverenskommelsen är ettårig. Överenskommelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska underställas de övriga sju hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen för godkännande avseende region- och rikssjukvård. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid sina sammanträden i oktober 2014 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 7, 11 och 12 att godkänna förslag till vårdöverenskommelse (VÖK) 2015 mellan SU och HSN. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 beslöt för sin del, att återremittera ärendet med motiveringen att VÖK ska innehålla en skrivning om att uppdraget avseende Barn- och ungdomspsykiatri på Öckerö kan komma att förändras under överenskommelsens avtalstid. Eftersom beslutet att godkänna vårdöverenskommelsen endast är giltigt under förutsättning att HSN 4, 5, 7, 11 och 12 fattar likalydande beslut, måste VÖK 2015 godkännas i sin reviderade form i HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Det reviderade förslaget till VÖK 2015 innehåller följande tillägg på sidan 16 under avsnittet Lokalt utvecklingsarbete, Psykiatrisk vård. Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barnoch ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

31 (2) Diarienummer: HSN HSN HSN HSN HSN på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. Vårdöverenskommelsen är i övrigt oförändrad jämfört med det förslag som behandlades på hälso- och sjukvårdsnämndernas (HSN 4, 5, 7, 11 och 12) sammanträden i oktober Samverkan MBL-gruppen för hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 har fått information om det reviderade förslaget till vårdöverenskommelse. Informationen lämnades enligt MBL 19 den 25 november Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Förslag till Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Beslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 och 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

32 HSN HSN HSN HSN HSN SU /2014 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

33

34 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Utgångspunkter... 5 Vision Omfattning... 5 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av vårdutbud... 7 Vårdvolymer... 7 Utbudspunkter... 7 Planerad vård... 7 Akut vård... 7 Närsjukvård... 7 Hälsofrämjande vård Samverkan och samarbete... 8 Samverkan mellan regionens sjukhus... 8 Samverkan med andra aktörer Åtagande... 9 Säker vård... 9 Patientfokuserad vård... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 9 Jämlik vård... 9 Vård i rätt tid Effektiv vård Förändringar Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Ordnat införande läkemedel Ordnat införande metoder Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Finansiering från RS/HSU Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Läns-, region- och rikssjukvård Region- och rikssjukvård Länssjukvård Utvecklingsarbete... 14

35 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regiongemensam produktionsstyrning Neonatalvård Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna I väntan på ambulans (IVPA) Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) ACT Centrum Väster Psykiatrisk vård Ekonomi Ersättning Övrig ersättning Uppföljning Ändrade förutsättningar Särskilda händelser Information Underskrifter Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1.1A Bilaga 1.1B Bilaga 1.2A Bilaga 1.2B Bilaga 2A Bilaga 2B Bilaga 3 Bilaga 4 Sammandrag av ersättning läns-, region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer länssjukvård Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Förändringsposter 2015 region- och rikssjukvård Förändringsposter 2015 länssjukvård Ersättning till sjukhusen Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild överenskommelse Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelse 2015

36 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna: HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv HSN ska samverka före beslut. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, planeringsdirektiven 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på 2. Omfattning Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU, region- och rikssjukvård, för invånare i VGR och Region Halland forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag, uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag, rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. 5 (51)

37 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse har sjukhuset svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Se även avsnitt 4. Vård i rätt tid, Vårdgaranti. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus innebär enligt nedanstående (Dnr HSS , HSS samt RS ). När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då sådan adekvat vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret den inremitterande länssjukvårdsenheten. Inremitterande sjukhus/enhet ansvarar för kostnaden när patient som är i behov av högspecialiserad vård remitteras direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård. Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. 6 (51)

38 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklingsoch utbildningsuppdrag. Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2013/14 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar 2015 beskrivs i kapitel 5. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B länssjukvård. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet gäller och SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. SU ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård. 1 Akut vård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU. Tillgängligheten vid akutmottagningen/akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas. Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. För SU innebär detta att samverkan ska ske med vårdgrannar i enlighet med avsnitt 3. Samverkan och samarbete. Hälsofrämjande vård SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla 1 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK (51)

39 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 3. Samverkan och samarbete Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Samverkan mellan regionens sjukhus Samordning ska ske mellan regionens sjukhus för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag. Samverkan med andra aktörer SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar, Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter ( ). Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 8 (51)

40 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 4. Åtagande Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. De övergripande kvalitetsmålen är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). All vård i VGR ska genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Nedan beskrivs de ingående delarna i God Vård 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador ska minimeras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete och utveckling av en god säkerhetskultur. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården och hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. För att minimera över- och under behandling ska vårdmetoder användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet. Sjukhuset åtar sig att Delta i och aktivt använda samtliga relevanta nationella kvalitetsregister Utforma och genomföra ST-utbildning. ST-utbildningen är en grundläggande källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska ST-utbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Information om den fysiska tillgängligheten ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder (Regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet). Regionens budget anger att 2 Handlingsplan för God Vård RSK (51)

41 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU informationen ska finnas i tillgänglighetsdatabasen. All vårdpersonal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Under 2015 fortsätter SU det arbete som startade under 2014 tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Fyra områden har identifierats som ska analyseras; hjärtsjukvård och kataraktsjukvård samt strokesjukvård och dialysverksamhet. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel med samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivningsbara hjälpmedel Regionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18- årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. SU s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Vårdgaranti Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SU s möjligheter att klara vårdgarantin. 10 (51)

42 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SU kommer att medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer såväl utförare som beställare och ägare att delta, fortsatt medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvårdens och närsjukhusens, fortsätta arbetet med att korta ledtiderna inom akutmottagningsverksamheten med fokus på effektivisering och kortare ledtider Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Förändringar 2015 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringarna framgår i detalj av bilaga 2. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2015 ska finansieras av HSN, värderas i 2015 års prisnivå till 37,6 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Ordnat införande av läkemedel och metoder som tidigare ersattes som särskild framställan kommer fr o m 2015 att ersättas genom SU s ordinarie ersättning. Ordnat införande metoder Ordnat införande avseende metoder uppgår till 9,7 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. 11 (51)

43 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Ersättning för biobank, simulatorcentrum och robotkirurgi har tidigare finansierats via anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Fr o m 2015 ersätts nämnda tre verksamheter inom ramen för VÖK. Ersättningsutrymmet ökar med 15,9 mnkr, ersättning sker via riktat uppdrag. Finansiering från RS/HSU Överenskommelsen 2015 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt. Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 919,4 mnkr, inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om introduktion och finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Under 2014 slutförde SU inrättandet på IVA-platser som genomförts på SU med start Under 2014 kunde SU disponera 6 mnkr ur ettåriga tillgänglighetsmedel för att avsluta satsningen. Det riktade uppdraget VÖK 2014 avseende IVA-platser och nämnda 6 mnkr inarbetas i SU s prestationsersättning fr o m Region- och rikssjukvård Transsexuell kirurgi Fram till 2013 har patienter i behov av transsexuell kirurgi remitterats till utförare utanför VGR. Under 2014 har SU utfört vården i egen regi vilket permanentas fr o m SU ersätts för uppkomna kostnader i samband med bokslutsberedningen. Länssjukvård Behov av vårdplatser ökade SU s ersättningsutrymme med 50,0 mnkr för att kunna vidta åtgärder för att minska överbeläggningar övergår ersättningen från ett riktat uppdrag till att ingå i SU s prestationsersättning. Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU ersattes för den utökade verksamheten genom en särskild framställan Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget för ASIH. Förlossningar. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården (se bilaga 3). Basvolymen för förlossningar höjs med 310 stycken. Basvolymen för 2015 uppgår 12 (51)

44 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU därmed till förlossningar för vilka SU får full ersättning. Avvikelser från fastställd basvolym regleras enligt gällande ersättningsmodell som beskrivs mer detaljerat i bilaga 3. Tillgänglighetssatsning. Under avtalsperioden 2013/14 har SU har haft möjlighet att disponera ett tillfälligt ekonomiskt utrymme som inte förbrukats till läkemedel inom ramen för ordnat införande. Medlen har istället kunnat användas för att förbättra tillgängligheten till besök, behandlingar och vissa undersökningar i egen regi. Bedömningen för 2015 är att det avsatta utrymmet för ordnat införande inte kommer att utnyttjas för läkemedel inom ordnat införande. Det tillfälliga ersättningsutrymmet, 46,9 mnkr, permanentas fr o m 2015 och ingår i SU s ordinarie ersättning. Målrelaterad ersättning. Under 2015 ingår den målrelaterade ersättningen om totalt 200,0 mnkr i SU s prestationsersättning. Lönesatsningar från HSN. Satsningen på jämställda löner som tidigare finansierats av personalutskottet (2013 och 2014) kommer fr o m 2015 att finansieras genom vårdöverenskommelsen. Medlen är nivåhöjande. Sammantaget innebär det ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 67,9 mnkr vilket ingår i SU`s ordinarie ersättning. Beloppet avser den treåriga satsningen. Beroendevården. Under 2014 har basmottagningar inom Beroendeverksamheten förstärkts med 5,6 mnkr av tillfälliga medel. Fr o m 2015 permanentas ersättningen och ingår i SU s prestationsersättning. Hyposensibilisering Under 2014 fick SU ett utökat uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar. För 2015 ökas SU ersättningsutrymme med 2,4 mnkr och antalet besök ökar med Ersättning och prestationer kommer att justeras 2016 och framåt tills beräknade volymer har full effekt. Ljusbehandlingar. SU får ett utökat uppdrag att utföra ljusbehandlingar i och med att Närhälsan upphör med motsvarande verksamhet på Hisingen. SU ersätts med 0,8 mnkr. Antalet besök ökar med st. ACT-team. ACT-teamet i nämndområde 11 Hisingen kommer att vara i drift under SU ersätts totalt med 1,6 mnkr. Ersättningen för motsvarande verksamhet i nämndområde 12, Nordöstra Göteborg övergår från ett riktat uppdrag till prestationsersättning. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. TNE ska på sikt samordnas med Nordhemskliniken inom beroendevården. En förutsättning är att det finns lämpliga lokaler. SU och HSNK kommer under 2015 att tillsammans arbeta för en permanent lösning av lokalfrågan. SU ersättningsutrymme ökar med 12,2 mnkr och ersätts som ett riktat uppdrag. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU kommer att få ett utökat uppdrag att utföra avancerad sjukvård i hemmet i samarbete med Mölndals Stad. Uppdrag och ersättning regleras i en kompletterande överenskommelse. 13 (51)

45 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU BUP Ale. Slutenvård för barn boende i Ale kommun övergår från ersättning som riktat uppdrag till att ingå i SU`s prestationsersättning. Minimaria för ungdomar från Öckerö. För att underlätta administrativa rutiner överförs 0,03 mnkr till SU. Minimaria övergår från att ersättas som riktat uppdrag till prestationsersättning. Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver ortopedteknisk verksamhet i egen regi. OTA skall förskriva och tillhandahålla ortopedteknik enligt regionens regelverk. Alla medicinska underlag/ beställningar skall skickas direkt till verksamheten. I specifika fall skall möjlighet erbjudas att välja annan utförare. I och med att ett avtal som HSN har tecknat en med privat leverantör av ortopedtekniska hjälpmedel avslutas övergår motsvarande kostnadsansvar till SU fr o m SU tillförs 0,06 mnkr. Särskilda näringspreparat. Fr o m har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar för särnärtillbehör som förskrivs i habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Det innebär att 2,3 mnkr växlas från SU till Habilitering och Hälsa. SU och Habilitering och Hälsa är överens om att inte göra några ytterligare justeringar. Därmed har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar och samma princip gäller som i övriga Västra Götalandsregionen. Bedömningsbilar. För att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå har SU bedrivit en försöksverksamhet under 2014 med två bedömningsbilar inom ambulanssjukvården. Verksamheten permanentas fr o m Ersättningsutrymmet ökar med 3,5 mnkr. Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget Akutmottagningar. Barnröntgen. MR undersökningar görs på barn och ungdomar för att tillgodose behovet av utredning och uppföljning inom t.ex. cancersjukvård, nyföddhetsvård, ortopedi och hjärtsjukvård. SU s ersättningsutrymme ökar med 2,5 mnkr för en utökad diagnostisk verksamhet. Ersättning inkluderas i prestationsersättningen. 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (RF ). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. Regiongemensam produktionsstyrning Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus 14 (51)

46 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Neonatalvård Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013 ( , RS ). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. SU och övriga berörda sjukhus i regionen kommer att bereda frågorna i uppdraget tillsammans med beställarna under Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2014 belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset bedrivs ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Bland annat pågår arbete avseende så kallad direktinläggning, specialist direkt, öppen retur samt in- och utskrivningsklar patient. I väntan på ambulans (IVPA) 2014 påbörjades ett gemensamt arbete med representanter för SU, SDF Göteborg Väster, Räddningstjänsten i Storgöteborg och HSNK. Uppdraget är att såväl kortsiktigt som långsiktigt sambruka, effektivisera och utveckla en hållbar lösning avseende IVPA i Södra Skärgården. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) Under har SU och ANS tillsammans med beställare genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram vårdområden som kan överföras till ANS från SU. Under 2015 fortsätter utredningsarbetet om barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden. ACT Centrum Väster Under 2014 har SU tillsammans med HSNK förberett införandet av ACT-team in om nämndområde Centrum Väster. Arbetet fortsätter Vid förändrade uppdrag tecknas en kompletterande överenskommelse. Psykiatrisk vård Öppen allmän psykiatri Hisingen. HSN 11 Göteborg Hisingen har i sitt mål- och inriktningsdokument för 2015 (HSN ) gett HSNK i uppdrag att träffa en överenskommelse som innebär att SU etablerar en mottagning inom öppen allmän psykiatri på Hisingen. Under förhandlingsarbetet har SU presenterat en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter som skall starta vid SU/Sahlgrenska. 15 (51)

47 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Analys av försöksverksamheten skall göras under Om vårdformen ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen klaras ut. SU har verksamhetsplaner för alla de psykiatriska verksamhetsområdena som beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner som ska presenteras för HSN under första kvartalet Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. År 2015 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård 2 247,5 868, ,9 Länssjukvård 7 797, ,2 Totalt (mnkr) ,7 868, ,1 Index. Index för 2015 är fastställt till 2,5 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav. Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossningsoch transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan. Övrig ersättning Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med bokslutsberedning. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga (51)

48 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2014 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen. 17 (51)

49 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Per Tenggren Ordförande i HSN 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18 (51)

50 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2015 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU / RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård (51)

51 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning B Nord DRG O Besök Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning C3 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning Medicinsk rehab och D thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Barn- och H ungdomshabilitering Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder Forskning och utveckling, sista utposten Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSU/RS Summa region- och rikssjukvård (51)

52 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1B Ersättningar och volymer länssjukvård Bilaga 1.1B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) LÄNSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall B Nord DRG O Besök Poäng Planerad ersättning C1 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning E Psykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Besök Planerad ersättning F Barn- och ungdomspsykiatri Vårddagar Besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Receptläkemedel Övriga riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Summa länssjukvård (51)

53 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2015 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 790 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 838 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Ordnat införande behandlingsmetoder biobank, simulator, robotkir Summa riktade uppdrag Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Ordnat införande behandlingsmetoder Frenikus, PET-CT Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU,sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU (51)

54 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2015 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 683 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Neurologiskt stödcentrum (fd Strokeforum) HIV/Aids Screening bukaorta 491 Akutmottagningar Valfrihetsvård Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Vårdhygien Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering Bedömningsbil (51)

55 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 955 Flyktingbarnteam Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun Palliativt centrum Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH Mobilt fältteam Tillnyktringsenhet (TNE) ACT team Hisingen Summa Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Ordnat införande RÖS Ordnat införande etapp Ordnat införande Botox Summa särskild framställan - ersätts från HSN (51)

56 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2A Förändringsposter Bilaga 2A Förändringsposter år 2015 region- och rikssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2014 Grundöverenskommelse Förändringar 2015 region- och rikssjukvård Biobank, Simulator, Robotkirurgi "Motorpengar" Riktat uppdrag Frenikus Särskild framställan PET-DT Särskild framställan Sparbeting: konsulter -220 Jämställda löner Jämställda löner Hjärtsjukvård +/ vtf 81 Från SF till prestationsers index tillkommer DRG 117 TAVI +/ vtf 50 DRG 415 IVA satsning +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Till länssjukvård 25 (51)

57 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Bilaga 2B Förändringsposter år 2015 länssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Förändringar 2014 länssjukvård Förlossningar vtf 310 Utökning basvolym DRG 231 Ordnat införande Botox Särskild framställan Ordnat införande RÖS Särskild framställan Ordnat införande etapp Särskild framställan Hyposensbehandlingar Besök Sparbeting: konsulter -596 Jämställda löner Jämställda löner Ljusbehandlingar 820 Läk bes 110 Sjv beh Ordnat införande / Helår IVA +/ Beroendevård +/ Läk besök 800 Sjukv beh IVA satsning +/ Engångssatsning tillgänglighet +/ Vtf 280 DRG 336 Läk bes Sjv beh Hjärtsjukvård +/-731 Vtf 5 DRG 17 Mellanliggande provtagningar +/ Delad finansiering BUP Ale +/-204 Från SF till receptläkemedel index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer 26 (51)

58 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Överbeläggningar +/ Från RU till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Tekninsk justering prestationer psykiatri Vtf -72 Vrdagar Läkbes -500 Sjv beh Ordnat införande Lucentis +/-489 Ordnat införande trombolys +/ ASIH dietister,kuratorer +/-500 Minimaria +/ Läkbes 176 Sjv beh Från region- och rikssjukvård Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till riktat uppdrag index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer ACT team Nordost +/ Sjv beh 750 Från RU till prestationsers index tillkommer ACT team Hisingen Riktat uppdrag Målrelaterad ersättning 25% +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Tillnyktringsenhet TNE Riktat uppdrag Bedömningsbil Riktat uppdrag Barnröntgen Ingår i prestationsersättning Tillbehör särnär Överföring till H&H Ortopedtekninska hjälpmedel OTA 60 Ingår i prestationsersättning Minimaria Öckerö 30 Ingår i prestationsersättning Receptläkemedel Ersättning 2014 inklusive uppräkning Ordnat införande Summa Index 2015 Index 2,5% 27 (51)

59 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1.2). Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Inomregional rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 (45) procent fast ersättning och 50 (55) procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1.2A och 1.2B 28 (51)

60 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer. En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGR-patienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningsvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Ny basvolym för barn och vuxna efter justering: Organ Totalt Hjärta 12 Lunga 12 Lever 27 Njure 80 Flerorgan 3 Summa 134 Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning. 29 (51)

61 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbetsoch miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva 30 (51)

62 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Biobank, Simulatorcentrum och Robotkirurgi. Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har övergått från utveckling till ordinarie sjukvård. Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från RS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. 31 (51)

63 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. HIV/Aids. Förebyggande insatser riktade mot HIV-positiva flyktingar och asylsökande (infektionssjukvård) samt information till anhöriga. Screening bukaorta. Allmän screening av 65-åriga män för att få fram eventuell förekomst av bukaortasneurysm. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses kl I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården. Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. 32 (51)

64 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska, Göteborgs Stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs Stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård- /stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. ACT-team HSN 11. ACT-teamet (assertive community treatment) arbetar med personer med dubbeldiagnos, det vill säga svår psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och behandlar i enlighet med metoden case management. Samverkan sker mellan sjukvård och socialtjänst. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård och vård genom regionens kökortningsavtal för patientens fria vårdval med avgränsning mot Kungälvs sjukhus. Valfrihet Halland. SU har kostnadsansvaret för valfrihetsvården i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Gällande regler finns beskrivet i Riksavtalet Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i Göteborg. Mobilt fältteam. Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun. 33 (51)

65 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även möjlighet till akuta insatser. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. Tidig understödd hemgång vid stroke. Multidisciplinärt rehabiliteringsteam och läkare genomför rehabilitering i hemmet för patienter som haft stroke. Vårdhygien. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK ). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av sjukhusets åtagande. Särskild framställan Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården har sjukhusets uppdrag utökats inom strokesjukvården åren (Dnr RSK ). Utökningen 2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är särskild framställan i VÖK. Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet. Frenikusstimulering innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna kan på detta sätt återfå diafragmaandning. PET DT avser diagnostik av tumörutbredning vid icke operabel Cervixcancer. Botoxbehandling görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte har hjälpt. Regionuppdrag Rörelseorganens sjukdomar (RÖS). Avser läkemedelsbehandlingar (TNF hämmare) främst för patienter med reumatoid artrit och psoriasitartrit. Övriga läkemedel enligt etapp (MS läkemedel) och etapp (Cystisk fibros, bröstcancer, epilepsi). 34 (51)

66 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Bilaga 5 Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7 11, 12 och styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset fattar beslut om en vårdöverenskommelse för perioden Detta dokument utgör en plan för uppföljning 2015 av vårdöverenskommelsen. Planen omfattar ett antal uppföljningsområden som fördelats efter rubrikerna Effektiv-, Jämlik-, Kunskapsbaserad-, Patientfokuserad-, Säker vård och Vård i rätt tid. Uppföljningen ska belysa om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med Sahlgrenska universitetssjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering (ÅR) till regionen. Särskild uppföljning av VÖK specificeras i planen nedan. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie rapportering. Avstämning innebär att SU redovisar information på initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Dialogmöte innebär att SU träffar HSNK för uppföljning av specifikt vårdområde. Flera uppföljningsområden är återkommande från Nedan anges ett antal uppföljningsområden som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har fokuserat på i sina Mål- och inriktningsdokument för Under 2014 har motsvarande områden följts upp och redovisats. Uppföljningen under 2015 görs bl a i form av avstämning vilket innebär att uppföljning lämnas av SU på initiativ av HSNK. Kommunikation och information till patienter Kontakt med vården Kontaktpunkten Suicidprevention Strokesjukvård Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Vården av sjuka äldre Uppföljningen av vårdöverenskommelserna indelas i tre avsnitt enligt nedan: Avsnitt 1: Uppföljning av volymer och prestationer. Avsnitt 2: Uppföljning av specifika aktiviteter (aktivitetsuppföljning) för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål. I det fall det finns kvalitetsuppföljning kopplas dessa till aktivitetsuppföljningen. Avsnitt 3: Uppföljning av vårdöverenskommelsen med avseende på kvalitetsdriven vård och med fokus på resultatmått. Kvalitetsbegreppet definieras med dimensionerna ur GOD VÅRD. Här ingår också uppföljning av RF:s mål. RF:s mål är kursiverade. 35 (51)

67 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Datakällor för uppföljning avsnitt 2 och 3 De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer RS ). HSNK hämtar uppgifter från Kvartalen. För de kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen lämnar SU uppgifter. Uppföljning av regionala mål hämtas ur den gemensamma uppföljningsportalen Målstyrningsstöd. I det fall uppföljning inte kan göras i Målstyrningsstödet följer uppföljningen regionens anvisningar. Uppföljningsperioder: Delår 2 och helt år. 36 (51)

68 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 1. Uppföljning av volymer Uppföljning av ersättning och volymer enligt vårdöverenskommelsen bilaga 1.1A och 1.1B sker i faktureringssystemet Freja. Sjukhusets ersättningsmodell beskrivs i bilaga 3. Uppföljningsområde Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer Förlossningssjukvård Hälsoundersökningar med mammografi Transplantationssjukvård Antal viktade prestationer för VG-patienter Antal förlossningar i förhållande till överenskommen basvolym samt prognosticerat antal för helt år Enligt gemensam uppföljningsmall för Volymer enligt ersättningsmodell Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning 37 (51)

69 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Effektiv vård Förbättrad och stärkt samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Överbeläggningar ska minska Se avsnitt 3 Deltagande i samverkan. Samverkan sker genom Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Lägesrapport från Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. SU bekräftar att namngivna personer finns ÅR Delår 1 Barn med fetma Fortsatt arbete på SU Uppföljning av lämnad rapport Delår 2 Hälsofrämjande och förebyggande insatser Se avsnitt 3 Jämlik vård Patientbemötande SU deltar i regionens kunskapscenter Våld i nära relationer. SU arbetar med gemensam värdegrund SU implementering av regionala/lokala handlingsplaner/pm för våld i nära relationer. SU värdegrundsarbete ÅR Två vårdområden ska analyseras ur genusperspektiv. Se avsnitt 3 Redovisning Utfall och handlingsplan, Kunskapscentrum för jämlik vård, HSNK och SU ÅR 38 (51)

70 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Kommunikation och information till patienter. Information ska finnas tillgänglig på flera språk, minoritetsspråk, lättläst svenska Kontakt med vården. Genomförda åtgärder efter tidigare handlingsplaner Implementering av Rättighetskommitténs handledning när den publicerats Kontaktpunkten. SU handlingsplan för att förbättra kontakten med vården. Avstämning Avstämning Kunskapsbaserad vård Patienter med KOL Ökad täckningsgrad i kvalitetsregistret Utfall (andel registrerade) i kvalitetsregister vid Lungmedicin. Uppgifter från SU. ÅR Patientfokuserad vård Övergången mellan barnsjukvård och vuxensjukvård Uppföljning av pågående arbete somatisk vård Dialogmöte Våren Suicidprevention Uppföljning av pågående arbete. Avstämning Strokesjukvård. Råd och stöd till anhöriga. Uppföljning av pågående arbete. Avstämning 39 (51)

71 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Konsultrollen gentemot primärvård och kommun Tidig understödd hemgång Patientens delaktighet i den egna vården Se avsnitt 3 Utveckling av den psykiatriska vården. Implementering av RUP enligt regionala direktiv. Särskild uppföljning PTSD schizofreni PTSD avstämning Schizofreni rapportering av genomförande enligt kompletterande överenskommelse Delår 2 Februari 2016 Psykiatrisk vård SU beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Avstämning Mobila specialistenheter ACT- team Centrum Väster uppföljning enligt kommande kompletterande överenskommelse ÅR 40 (51)

72 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Hisingen uppföljning enl avtal (HSN ) Säker vård Neonatalvård. Säker transport av för tidigt födda. Översyn och utredning av neonatalsjukvården i VGR HSN följer det regionala arbetet. Avstämning Patientsäkerhet Se avsnitt 3 Vården av sjuka äldre Implementering av regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Dialogmöte Redovisning av indikatorer enligt den regionala handlingsplanen ÅR Adekvat läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla över 75 år Avstämning I väntan på ambulans (IVPA) Södra skärgården Gemensamt utredningsarbete för att hitta hållbar lösning Lägesrapport (51)

73 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Vård i rätt tid Vårdgarantin. Se avsnitt 3 Akutvårdskedjan. Se avsnitt 3 SU s utvecklingsarbete enligt verksamhetsplan Antal patientgrupper med; Direktinläggning /Öppen retur/inskrivningsklar/utskrivningsklar patient), mångbesökarmodellen, bedömningsbilar Uppföljning av SU s arbete med Akutvårdskedjan. Delårsrapportering + avstämning Seminarium Delår, ÅR NP utredningar Uppföljning av volymer och väntetider för barn och vuxna. Delår 2 Övrigt Två vårdområden ska följas upp särskilt och utvärderas SU arbetar med värdebaserad vård. HSN tar del av det arbetet för två vårdområden. Seminarium Specialiserad palliativ vård i hemmet (ASIH) Mölndal Uppföljning av utökat uppdrag Uppföljning enligt kommande tilläggsöverenskommelse. ÅR 42 (51)

74 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt 43 (51)

75 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Säker hälso- och sjukvård: Vårdrelaterade skador ska minska Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården ska minska (RF) Vårdrelaterade skador ska minska 33. Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården 26. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart 35. Återinskrivning på IVA inom 72 timmar Antal överbeläggningar per Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 vpl ska minska (RF) 100 disponibla vårdplatser. RF 7 % * 5.7 % * Nya infektionsverktyget) Vårdgivare < 3 % * Vårdgivare < 3,4 st * Regional rutin 44 (51)

76 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Patientfokuserad vård: Delaktigheten i vården ska öka och vården skall ges med respekt och lyhördhet Vården ska ges med respekt och lyhördhet Patienternas delaktighet i vården ska öka (RF) Användning av Mina vårdkontakter ska öka (RF) Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på bemötande Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på delaktighet Hur arbetar sjukhuset med att öka användningen av Mina vårdkontakter Redovisning Redovisning* Regional/ NPE ingång Regional/ NPE ingång Delår 2 Delår 2 Redovisning* Delår 2 45 (51)

77 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 24. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa; avser planerade operationer 28. Andel patienter med skriftlig vårdplan, VUP resp BUP 30. Andel patienter med synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 39. Nervsparande intention (uni-eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg eller intermediär risk (PSA<10ng/ml) dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer 15%* Vårdgivare Ny indikator 50 % * Vårdgivare 20%* Vårdgivare >90% * vårdgivare Ny indikator <1% * vårdgivare Ny indikator <4% * vårdgivare Ny indikator 46 (51)

78 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Jämlik vård - En jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som ges på lika villkor Två verksamhetsområden ska belysas ur genusperspektiv Samverkan med KJV Uppföljning av utvecklingsarbete och resultat Se avsnitt 2. Könsskillnader i hjärtsjukvård skall minska (RF) Könsskillnader i strokevård skall minska (RF) 4 indikatorer Kvalitetsindikator 6-10 könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regionalt måltal för utvalda indikatorer " Diarienummer RS Kvalitetsindikator Könsskillnad strokesjukvård Könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regional måltal för utvalda indikatorer ". Diarienummer RS Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Återkopplande redovisning/ KVARTALEN Återkopplande redovisning/ KVARTALEN 47 (51)

79 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Screening för bukaortaneurysm, Målgrupp är män som fyller 65 år det året de får kallelsen. Täckningsgraden kommer att redovisas på sjukhusnivå. 85 % * av målgruppen ska delta Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Minska somatisk sjuklighet hos personer med psykisk sjukdom Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare med tidigare psykiatrisk vård under de senaste 5 åren (RF) Screening med mammografi Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin / /Antal personer år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin 85 % * av målgruppen ska delta Minska ** Levereras från utföraren, VGRdatabas under uppbyggnad. Uppföljning görs enligt regionens kommande regionala redovisning Utfall 2013: % andel ska öka Utvecklingsområde: Redovisa utfall och handlingsplan med åtgärder Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, definition av indikator 135 (2012) Datakälla patientregistret Socialstyrelsen 48 (51)

80 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Vård i rätt tid - En jämlik hälso- och sjukvård kännetecknas av hög tillgänglighet och ges på lika villkor Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) 31. Andel patienter som vid initial triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där tid till läkare (TTL) är < 1 timme vid besök på akutmottagning RF? Antalet ska minska ** Antalet ska minska ** Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 5760 Mål 1500 för 2016 Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 1995 Mål 900 för % * Regional rutin Målnivå för 2015 i VGR s budget 2014 Målnivå för 2014 är 60 % 32. Andel patienter som vid triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där total genomloppstid (TGT) < 4 tim vid besök på akutmottagning RF? Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) 90 % * Regional rutin 100 % ** Regional rutin Ny indikator 49 (51)

81 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Väntetid till besök på BUP 30 dagar ska minska (RF) % Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) 40. Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut 41. Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation 100 % ** Regional rutin >80% * vårdgivare Ny indikator >90% * vårdgivare Ny indikator 50 (51)

82 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Effektiv vård - Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt 13. Andel patienter som fått dialys i Hälso- och sjukvården skall ha ett hälso-främjande synsätt Utvecklingsindikatorer (2014) hemmet 44. Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 45. Andel patienter med diabetes, TIA, KOL, hjärtinfarkt med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 46. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 47. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 48. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 30 % * > 25 % ** Redovisning >50-75 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 100 % ** Redovisning Vårdgivare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Skall öka * Måltal innebär ett kvantitativt uppföljningsresultat ** Redovisning innebär en kvalitativ uppföljning 51 (51)

83 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Sofia Hedenlund Telefon: E-post: sofia.hedenlund@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Tilläggsöverenskommelse Mottagning Unga Vuxna 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och Styrelsen för beställd primärvård Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 godkänner tilläggsöverenskommelsen om Mottagning Unga Vuxna Finansiering sker genom hälso- och sjukvårdsnämndens medel för beställd primärvård i budget Sammanfattning av ärendet Den grundläggande överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Styrelsen för beställd primärvård om Mottagning Unga Vuxna (MUX) gäller för perioden Verksamhetsåret 2015 utökas verksamheten med en sjuksköterska på heltid. För detta erhåller Närhälsan en ersättning på 600 tkr. Tilläggsöverenskommelsen gäller för perioden och innebär en total ersättning på tkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Den grundläggande överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Styrelsen för beställd primärvård om Mottagning Unga Vuxna (MUX) gäller för perioden I överenskommelsen är det fastställt att inför respektive verksamhetsår ska de ekonomiska förutsättningarna regleras genom en tilläggsöverenskommelse. Orsaken är att detta är en helt ny form av verksamhet i Västra Götalandsregionen och parterna arbetar kontinuerligt med utvecklingsarbete under överenskommelseperioden. Därför behöver verksamheten kunna utvecklas över tid och justeringar göras. Verksamhetsåret 2015 utökas verksamheten med en sjuksköterska på heltid. För detta erhåller Närhälsan en ersättning på 600 tkr. Tilläggsöverenskommelsen gäller för perioden och innebär en total ersättning på tkr. Denna ersättning omfattar de kostnader som är kopplade till driften av verksamheten, förutom hyreskostnaderna som hälso- och sjukvårdsnämnden står för. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

84 Datum (2) Diarienummer HSN Barnperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli bedömer att förslaget till beslut inte har en negativ inverkan på barn och unga. Finansiering Ersättningen till Närhälsan är totalt tkr verksamhetsåret Finansiering sker genom hälso- och sjukvårdsnämndens medel för beställd primärvård i budget år Ersättningen belastar posten för Offentlig Primärvård Övrigt i nämndens ekonomibilaga. Beredning Information har skett till de fackliga parterna enligt MBL 19. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Tilläggsöverenskommelse Mottagning Unga Vuxna (MUX) 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och Styrelsen för beställd primärvård. Beslutet skickas till Marie-Louise Gefvert, Per Nyström, Peter Almgren, Marie Glas-Kullbratt via primarvarden@vgregion.se

85 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse Mottagning Unga Vuxna (MUX) år 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och Styrelsen för beställd primärvård. Förutsättningar Denna tilläggsöverenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster (beställare) och styrelsen för Beställd Primärvård (utförare) och omfattar verksamheten Mottagning Unga Vuxna (MUX). Tilläggsöverenskommelsen gäller perioden Den grundläggande överenskommelsen om MUX, som gäller perioden , reglerar inriktning för verksamheten och former för gemensamt utvecklingsarbete mellan parterna. I överenskommelsen är det fastställt att inför respektive verksamhetsår ska beställare och utförare komma överens om de verksamhetsmässiga och ekonomiska behoven för det kommande året. Denna tilläggsöverenskommelse reglerar detta för år Verksamhet och ekonomiska resurser år 2015 Verksamheten fortsätter under året att utvecklas successivt i samarbete mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljning sker kontinuerligt i dialog mellan parterna, vilket utgör grund för fortsatt utvecklingsarbete. Under verksamhetsåret 2015 ska verksamheten utökas med en sjukskötersketjänst, i omfattningen heltid. För detta utökas ersättningen med 600 tkr på helårsbasis jämfört med år Total ersättning till verksamheten år 2015 är tkr. Denna ersättning omfattar de kostnader som är kopplade till driften av verksamheten, inklusive kapitalkostnader för genomförda och planerade investeringar. Ersättningen inkluderar uppräkning enligt index. Hyreskostnaderna står hälso- och sjukvårdsnämnden för. Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Ersättning för språktolk ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. Ersättning, exklusive kostnader för tolk betalas med 1/12 per månad. Närhälsan debiterar och behåller patientavgifter enligt de förutsättningar som fastställs av Västra Götalandsregionen. Område, KR Ersättning 2015 MUX, abonnemang MUX, tolk S:A Mottagning för Unga Vuxna (2)

86 Dnr HSN Underskrift För hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Göteborg den För Närhälsan Göteborg den Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan 2(2)

87 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Madelene Zwahlen Telefon: E-post: madelene.zwahlen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 avslår ansökan om föreningsbidrag till Friskvårdsklubben. Sammanfattning av ärendet Friskvårdsklubben ansöker om bidrag för att fortsätta sitt arbete i samarbete med Fysikens gym på Kaserntorget i Göteborg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Nämnden har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnd12 varit med och finansierat detta för Med anledning av att det inte går i linje med kriterierna för beviljandet av föreningsbidrag är förvaltningens förslag att avslå ansökan. Fördjupad beskrivning av ärendet Friskvårdsklubben ägnar sig åt brukarledd aktivitetsförening med temat: friskvård för personer som har/haft psykiskt funktionshinder sedan starten Verksamheten vill ge personer som kanske inte hade känt sig hemma i en vanlig idrottsförening en chans att delta utifrån sina premisser. Ansökan har skickats till HSN 5, 11 och 12. Totalt är ansökan på kr för Summan inkluderar två heltidstjänster (med lönebidrag på 50 procent), hyra av gymlokal. Friskvårdsklubben ansökte 2013 om bidrag för i samma nämnder. HSN5 beviljade kr för Finansiering skedde även av HSN12 för 2014 på totalt kr. Utbudet på Friskvårdsklubben är brett, i dagsläget finns 200 deltagare som nyttjar aktiviteterna. Samarbetet med boendestödsteam, aktivitetshus och hälsotek bland annat har möjliggjort att kundgruppen kunnat utökas. Verksamheten har förbättrat deltagarnas hälsa, vilket också har inneburit att flera kunnat närma sig arbetsmarknaden eller annan form av meningsfull sysselsättning. I dagsläget har man sex stycken anställda med någon form av lönebidrag, det är främst dessa som är ledare på aktiviteterna. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

88 Datum (2) Diarienummer HSN Under 2014 har man startat ett samarbete med boendestödsenheter i Angered, där hittills ett tjugotal deltagare har mottagits. Totalt har 23 personer köpt gymkort för att kunna träna på Fysiken, Kaserntorget alla dagar i veckan mellan 13:30-15:00 bortsett från onsdagar. Friskvårdsklubben har sedan starten 2008 sökt och beviljats föreningsbidrag för Göteborgs Stad via sociala resursnämnden. Bidraget har legat på mellan kr och kr per år. Föreningsbidrag kan ges till verksamhet vars syfte är att utveckla folkhälsoarbetet samt förbättra folkhälsan inom nämndens ansvarsområden. Föreningsbidrag ska vara ett komplement till ordinarie verksamhet. Därmed ska föreningen vara mer lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörda befolkningsgrupper. Insatsen ska även vara främjande och förebyggande samt vara befolkningsinriktat. Bedömningen är att projektet inte uppfyller nämndens kriterier för föreningsbidrag angående befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Denna insats är inom ett viktigt prioriteringsområde, nämligen förebyggande insatser riktat mot en särskild målgrupp. Att driva arbetet med fysisk aktivitet genom föreningsbidrag är inte en långsiktig satsning. Befintliga arenor och permanenta verksamheter bör användas som exempelvis psykiatrin. Detta betonades även i tjänsteutlåtandet vid föregående ansökan (HSN ). I och med att deltagarna bjuds in via psykiatrin är detta en befintlig arena att jobba vidare igenom. Exempelvis via överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En annan relevant arena att jobba vidare igenom är via samordningsförbunden. Samordningsförbunden har personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden som en prioriterad grupp. I samordningsförbunden finns en bred representation av samhällsaktörer såsom Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Ansökan Friskvårdsklubben HSN Uppföljning Friskvårdsklubben 2014 Beslutet skickas till Friskvårdsklubben Henrik Petersson: henrik.petersson@friskvardsklubben.se

89 Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015 (andra året) Utdrag ur ett mejl som Ulla Carlshamre på Stadsledningskontoret skickade till Anita Nilsson, HSN, våren "Det Friskvårdsklubben söker finansiering till är vår (och psykiatrins?) samverkan med Friskvårdsklubben om ett folkhälso-/friskvårdsarbete riktat till brukare i staden som har svår psykisk funktionsnedsättning. FVK:s uppdrag är att arbeta med motivationsarbete utifrån egen erfarenhet av psykisk ohälsa och att bjuda in till deltagande i aktiviteter. Samarbetet bygger på att personal i kommunens boenden och andra verksamheter finns med som stöd. Vi vet att det är ett framgångsrikt sätt att arbeta för en bättre hälsa för målgruppen. Vi har också kontakt med psykiatri psykos om att eventuellt få igång ett samarbete. Som jag ser det riktas detta till befolkningen, inte avgränsat till föreningen. Vi samarbetar med dem och tar deras tjänster i anspråk för att nå ut till en del av befolkningen som har extremt hög somatisk ohälsa och som är prioriterad ur ett folkhälsoperspektiv. Vi har löst finansieringen provisoriskt för 2013 men det skulle vara intressant att diskutera frågan ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vi menar att detta är en modell för brukarmedverkan som vi måste utveckla för att nå ut till de med störst behov." Bakgrund Det sociala arbetskooperativet Via Nova bedrev under mars augusti 2007 ett EU-pilotprojekt. Projektets syfte var att undersöka vilket intresse det fanns att bedriva en friskvårdsförening för personer med psykiskt funktionshinder och/eller långtidsarbetslösa. Upprinnelsen till projektet kommer från när Via Nova var på studieresa till Köpenhamn 2006 och besökte Idrottshuset. Det är ett aktivitetshus som är specialiserat på fysisk aktivitet till personer som har någon form av psykiskt funktionshinder. I Idrottshuset finns även IFK Kämparna 1998, som är en idrottsförening för personer som har/haft någon form av psykisk ohälsa. Under deras berättelse blev vi som var där inspirerade av det som sades. Dels kände vi igen oss när de talade om tröskeln som finns när man känner sig psykiskt dålig och svårigheten som då kan finnas att känna sig hemma i en vanlig idrottsförening. Dels upplevelsen av att många känner sig bättre med fysisk aktivitet och därmed minskar sin medicinering. För många har det varit ett steg att gå vidare. Vi tänkte: -Varför finns det inte något liknande i Göteborg? När tanken hade mognat hos oss, skickade vi in ansökan till EU och fick ett positivt svar. Resultaten från projektet var över förväntan. Det var cirka 70 unika personer som deltog i någon av de aktiviteter som prövades under tio veckor.

90 Den anlitade utvärderaren genomförde en fokuserad gruppdiskussion med ett tiotal deltagare. De fick formulera faktorer som de trodde var avgörande för att Friskvårdsklubben skulle bli lyckosam. I diskussionen framkom bland annat att det var viktigt med gemenskap, träffa nya människor. Vidare tyckte de att det var viktigt att bli tagen som vuxen, att det fanns kunniga och bra ledare och att det fanns en välkomnande och positiv attityd. Deltagarna tyckte att aktivering ger dem en bättre hälsa, både fysiskt och psykiskt. Fokusgruppen tyckte det var viktigt att projektledningen var öppen för nya förslag på aktiviteter och att de var beredda på att ge deltagarna eget ansvar för att själva starta och/eller leda någon grupp. När projektet var slut fanns det ett stort intresse att vidareutveckla Friskvårdsklubben till en självständig ideell förening, detta gjordes Den första verksamhetsidén som formulerades blev: Brukarledd aktivitetsförening med temat: friskvård för personer som har/haft psykiskt funktionshinder. FVK valde att ha en bred definition kring begreppet friskvård: "Allt som människor kan tänkas må bra av och som stärker självförtroendet." Styrelsen skulle bestå av personer som har/haft psykiskt funktionshinder. Under perioden 1 oktober december 2011 blev föreningen beviljade projektmedel från Allmänna Arvsfonden (ca kr/år i 3 år). Syftet var bland annat att utveckla verksamheten och att starta upp fler aktiviteter. Detta har under de kommande åren fungerat väl och FVK har både vår- och höstschema (se bilaga) med bland annat aktiviteterna innebandy (4träningar/vecka) bordtennis, simning, frisbeegolf, bowling, gym och biljard + ett sommarschema med populära utflykter med mera, så det finns möjlighet att friskvårda nästan året runt för Friskvårdsklubbens ca 200 unika deltagare varje år. Kolla gärna hemsidan: friskvårdsklubben.se FVK har under åren etablerat ett gott samarbete med flera bostödsteam, två gym, samtliga kommunala aktivitetshus, några av hälsoteken, ett par boenden för personer med dubbeldiagnos, RPV, RPÖV samt några psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Med några av aktivitetshusen har FVK samarbetat i mindre skala med olika "hälsokurser". Detta är något som förebilden, Idrottshuset i Köpenhamn, kommit långt med. Där har man haft stora framgångar med sin terminskurs på 20 veckor, 4 timmar/dag, blandat teori och praktik, runt livsstil och hälsa. En vision för framtiden är att Friskvårdsklubben tillsammans med Göteborgs Stad och VG Region skulle kunna göra en "Göteborgsmodell" på liknande sätt som Idrottshuset i Köpenhamn, främst genom att koppla ihop redan befintliga resurser.

91 FVK har sett att deltagarnas förbättrade hälsa gör att några av dem kan närma sig arbetsmarknaden eller annan form av meningsfull sysselsättning. Förutom flitigt deltagande i aktiviteterna har en del varit behjälpliga i föreningens verksamhet på ideell basis. Några har FVK till och med haft möjlighet att anställa. Föreningen har i dagsläget 6 anställda med någon form av lönebidrag. Det är främst dessa personer som fungerar som ledare på aktiviteterna, ibland tillsammans med någon anställd i Göteborgs Stad eller VG Region (är där för att vara en stödperson och hålla sig mer i bakgrunden). Att en brukare är ledare på en aktivitet har stor betydelse för brukaren själv som får chansen att växa och utvecklas. Även för deltagarna finns det fördelar att aktiviteten är brukarledd, motivationen att se att ledaren ju faktiskt har det som sitt jobb kanske gör att deltagaren tänker: Kan han, så skulle väl jag också kunna!" Sedan efter träningen är både ledare och deltagare på samma nivå som brukare, det finns då stora möjligheter att tunga sociala bitar som isolering och ensamhet kan brytas. FVK har flera exempel där både deltagare och ledare börjat umgås privat och för några har det faktiskt "sagt klick"!! Sedan starten har FVK även sökt föreningsbidrag varje år från Socialresurs och beviljats kr årligen. Ett stort problem uppstod 2012 när Arvsfondsprojektet var genomfört och bidraget från Socialresurs inte höjdes. Detta löstes provisoriskt för ett år med medel från Psykiatrisamordningens budget. Tyvärr återkom samma problem 2013, denna gång blev lösningen, efter mycket om och men, att bidrag till lönekostnaderna beviljades från Social Resursnämnds egna fonderade medel. För 2014 söker FVK medel för verksamheten och lönekostnader från Socialresurs. Ansökan avser medel till ett 2-årigt projekt i samarbete med Fysikens gym på Kaserntorget, centralt i Göteborg. En förstudie har genomförts mars - maj 2013 med gott resultat (se bifogade bilagor). FVK har förhandlat fram ett kostnadsförslag med Fysiken som innebär: FVK betalar kr/termin (hyra av lokal) i 4 terminer 2014 och FVK:s deltagare kan fritt använda gymlokalen må - fre, kl 6:00-15:30. Planen är att använda det lyckade konceptet från förstudien och successivt under 2 år starta upp 4 träningsgrupper á 2 tillfällen/vecka (se bilaga). Deltagande brukare väljs ut och bjuds in med hjälp av boendestödjare och psykiatripersonal, efter ca 10 veckors kostnadsfri "kom i gång-period" erbjuds deltagaren att köpa ett årskort som innebär en kostnad på 99 kr/mån som dras på autogiro (denna kostnad betalar deltagaren till Fysiken). Som ledare för grupperna kommer Friskvårdsklubbens lönebidragsanställda

92 brukare att fungera med stöd av boendestödjare och psykiatripersonal. Utvärderingen av förstudien har spridits så smått och intresset är stort från både boendestödjare psykiatrins personal i övriga stadsdelar att även deras brukare ska få tillgång till detta. Att åka en bit från en annan stadsdel verkar i allmänhet inte ses som något större problem. Sjukgymnasterna från öppenvården har långt gångna planer på att knyta FaR-recept (fysisk aktivitet på recept) till samtliga deltagare, detta skulle innebära att varje deltagare följs upp ännu bättre. En del av utvärderingen blir att undersöka hur stor del av deltagarna som går från olika grad av passivitet, isolering och ensamhet till att investera i eget gymkort på Fysiken och komma igång med strukturerad träning. Kostnadsberäkning/år för detta 2-åriga projekt: Vi beräknar att det behövs 2 heltidstjänster (för personer som beviljats någon form av lönebidrag) för att dessa bland annat ska ta kontakter med bland annat psykiatriska öppenvårdsmottagningar och Primärvården, planera och strukturera träningarna, sköta närvarolistor samt vara med och instruera deltagarna under gympassen. 2 heltidstjänster som beräknas med ett lönebidrag på 50 % upp till kr medför följande kostnadskalkyl: Grundlön kr medför * 1,32 = kr * 1,32 * 50 % = kr (lönebidraget) = kr (månadskostnad) * 12 = kr (årskostnad) * 2 = kr (total lönekostnad för 2 heltidstjänster) Hyra av gymlokal: kr Övriga omkostnader: kr Totalt ansökt 2014: kr = kr Totalt ansökt 2015 i nämnderna: Lika stora kostnader som 2014, det vill säga, kr Bilagor: 1 lägesrapport november 2014

93 2 stadgar 3 namn på styrelsemedlemmar, revisor och firmatecknare, plusgiro 4 verksamhetsberättelse revisionsberättelse 6 verksamhetsplan utvärdering + broschyr från förstudien på Fysiken 8 upplägg träningsschema för 4 grupper 9 medlems/deltagarförteckning Ta gärna kontakt med: Ulla Carlshamre Planeringsledare Stadsledningsstaben Agneta Ahlström Projektledare Psykiatrisamordningen i Göteborg Per-Anders Olsson Enhetschef Göteborgs kommunala aktivitetshus Ingela Andersson Utvecklingsledare Social Resursförvaltning (som handlägger föreningsbidraget) Henrik Petersson Ordförande Friskvårdsklubben Göteborg 6 november 2014 Henrik Petersson Ordförande Friskvårdsklubben Bengt Fonell Kassör Friskvårdsklubben Lägesrapport november 2014:

94 Vi har startat samarbete med boendestödsenheter i Angered, där vi hittills har mottagit ett tjugotal deltagare. Träning bedrivs nu alla vardagar i veckan utom onsdagar och tiden är Antalet deltagare som hittills har köpt eget gymkort är 23, och en del av dessa tränar nu på egen hand på egna tider. Vi har nu ett etablerat samarbete med de flesta psykiatrimottagningar i Göteborg och fortsätter att besöka och kontakta andra intressanta parter, bla särskilda boenden. Totalt har nära hundra personer blivit introducerade för gymträning och deltagarantalet per träningstillfälle varierar mellan 5 till 15. Av en enkätundersökning som genomförts kan man konstatera att deltagarna är nöjda och att inga förändringar behöver genomföras för närvarande. Samarbetet med Fysikens gym flyter på bra utan några som helst komplikationer. Förteckning över personer som aktivt medverkat i projektet: Psykiatri Psykos Nå Ut teamet Catarina Engström E-post: catarina.engstrom@vgregion.se Leg Sjukgymnast/Fysioterapeut Psykosvård i Väster (PVV) Åsa Smith asa.smith@vgregion.se socionom, Psykosvård i Väster, Psykiatri Psykos Emilie Mori emilie.mori@vgregion.se arbetsterapeut Psykosvård i Väster, Psykiatri Psykos Veronica Karlsson Leg. sjukgymnast/fysioterapeut veronica.a.karlsson@vgregion.se Tel: Ingrid Högberg ingrid.hogberg@vgregion.se sjuksköterska Aff. II Camilla Frejd camilla.frejd@vgregion.se Leg. sjukgymnast Anorexi och Bulimi mottagning för vuxna, SU Affektiva 2 Arbetsinriktad rehabilitering (AIR) Sanna Emmesjö kurator sanna.emmesjo@vgregion.se Karin Overgaard Fysioterapeut Gittan Smedsby sjuksköterska Kerstin Murray sjuksköterska Närhälsan-mottagning unga vuxna Johanna Norén sjuksköterska johanna.noren@vgregion.se Allmän Psykiatrin Ulf Levén sjukgymnast ulf.leven@vgregion.se

95 Josefin Wallander sjukgymnast Rättspsykiatri Therese Stenberg Hälsopedagog vgregion.se ( RPV ) Annelie Falk arbetsterapeut annelie.falk@vgregion.se (RPÖV) PVÖ Sofia Sporrong sofia.sporrong@vgregion.se sjukgymnast Änggårdsteamet Ann H Stockman ann.stockman@socialresurs.goteborg.se Behandlingsassistent 0707/ Boendestöd Ifo i centrum Marian Redder marian.redder@centrum.goteborg.se Jonas Renhorn jonas.renhorn@centrum.goteborg.se Boendestöd Angered Mikael Johansson mikael.johansson@angered.goteborg.se

96 Uppföljningsmall föreningsbidrag 2014 Föreningens namn: Friskvårdsklubben Kontaktperson: Henrik Petersson Uppföljningen avser följande tidsperiod: Uppföljningen ska endast innehålla den del av föreningens arbete som omfattas av ersättning från berörd hälso- och sjukvårdsnämnd/er. Beskriv kortfattat arbetet under året: Vi har startat upp en grupp från Angered med hjälp av bostödsenheter där. Arbetet med att sprida upptagningsområdet fortsätter och vi har kontaktat fler psykiatrimottagningar och särskilda boenden för samarbete. De redan etablerade kontakterna fortsätter och parterna är mycket nöjda. Schemat har utvecklats till att ha träningstider på alla vardagar utom onsdagar. Tiden är Vi har minst två instruktörer på plats varje träning från Friskvårdsklubben och får hjälp från RPÖV med hälsopedagog och Nå Ut-teamet med fysioterapeut. Bostöd centrum och Angered bidrar med stödpersonal. Redogör för hur många personer som har omfattats (könsfördelat och gärna om möjligt åldersuppdelat) av insatsen: Kvinnor år år år 8 mer än 50 år 2 Män år år år 12 mer än 50 år 11 Redogör för om ni har gjort någon satsning för att nå grupper som har varit svåra att nå: Deltagare från RPV/RPÖV och Psykiatri/Psykos har vi satsat extra resurser på då deltagarna därifrån har ansetts behöva mer uppmärksamhet. Redogör för resultat av insatsen: Sedan Fysikenprojektets start har 23 personer köpt årskort och tränar helt eller delvis på egen hand och på egna tider. Många har gjort stora framsteg både fysiskt och psykiskt.

97 Redogör för vilka verksamheter ni samverkat med: RPV, RPÖV, Psykiatri/Psykos Nå Ut-teamet, AIR, PVV, PVÖ, Aff II anorexi-bulimi, Allmän Psykiatri centrum, Närhälsan unga vuxna, Bostöd Centrum, Kortedala, Angered, Änggårdsteamet, MH-Teamet Redogör för om ni gjort ytterligare utvärdering av insatsen, exempelvis enkät riktat till deltagare: En enkätundersökning delades ut till de nya deltagarna från Angered. Av 15 utdelade fick vi in 9 svar. Av svaren kan dras slutsatsen att deltagarna var nöjda/mycket nöjda med projektet och att inga förändringar av upplägget behövs för närvarande. Övriga reflektioner kring det gångna året som ni vill förmedla: Vi vill gärna framhålla det mycket goda samarbetet med Fysikens personal. De är mycket trevliga och bidrar starkt till den positiva atmosfär som är så viktig och uppskattad av våra deltagare. Vi får all den service och hjälp med lokaler för stretching och gympa som vi kan önska. Ekonomisk redovisning: Pga. sjukskrivning av ordinarie personal och nyanställning av personer med högre lönebidrag samt ett icke helt utbyggt träningsschema, beräknas projektet gå med ett överskott på drygt 70 tusen kronor vid årsskiftet. Uppföljningen ska vara hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda senast den 25 januari Om uppföljningen ska ligga till grund för ny ansökan kommer föreningen överens med handläggare om tidpunkt för inlämning. Vid frågor ta kontakt med er kontaktperson på Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli.

98 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: lena.ekeroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg centrum-väster Ansökan från Samordningsförbundet Göteborg Väster om att omvandla beviljat bidrag 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår Samordningsförbundet Göteborg Västers ansökan om att omvandla del av beviljat bidrag 2015 till att istället finansiera del av psykologtjänst inom förbundets verksamhet Ayende. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Väster för år 2015 om kr. Bidrag till samordningsförbund regleras i Lagen om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (2003:1 210) i enlighet med den part som bidrar med minsta beloppet. Staten har nu beslutat om bidrag 2015, som för hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att endast kr tas i anspråk. Förbundet har därefter inkommit med en ansökan om att låta den överskjutande delen, kr, omvandlas till att finansiera del av psykologtjänst i förbundets verksamhet Ayende. Förslaget är att avslå förbundets begäran med hänvisning till att Lagen om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser ska följas. Fördjupad beskrivning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Väster har under de senaste åren beslutat om en budget överstigande de beviljade anslagen och därmed tagit det egna kapitalet i bruk, helt enligt statens föreskrifter. För att under 2015 kunna fortsätta organisera verksamheter i nuvarande nivå, samt utveckla samverkan mellan parterna, söker förbundet ökad finansiell implementering av parterna till förbundet verksamheter. Förutom det statliga bidraget kommer Försäkringskassan bidra med halva kostnaden för en handläggare och Arbetsförmedlingen kommer finansiera halva kostnaden för en koordinator. Göteborgs stad kommer fattat i december om bidrag och ev implementering. Förslag till beslut är att kr omvandlas till Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

99 Datum (2) Diarienummer HSN implementering av tjänst, på liknande sätt som förslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden. Ayende är en av verksamheterna som bedrivs inom Samordningsförbundet Göteborg Väster. Verksamheten riktar sig till unga vuxna år med psykisk ohälsa/sjukdom och/eller neuropsykiatrisk problematik, vars mål är stödja de unga till arbete eller studier samt att öka den självupplevda hälsan. Ansökan från samordningsförbundet gäller implementering och finansiering för del av psykologtjänst. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilagor 1. Ansökan om att omvandla del av beviljat för 2015 till att istället finansiera del av tjänst i Ayende, daterad Protokoll från hälso- och sjukvårdsnämnd 5, , 87 Bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Väster. 3. Tjänsteutlåtande, daterat Beslutet skickas till Samordningsförbundet Göteborg Väster Förbundschef Karin Alstersjö karin.alstersjo@arbetsformedlingen.se

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth Telefon: E-post: lena.ekeroth@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Bidrag för 2015 till Samordningsförbundet Göteborg Väster Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar bidrag till Samordningsförbundet Göteborg Väster för 2015 på 3,0 mkr. 2. Bidraget regleras utifrån Lagen om finansiell samordning om rehabiliteringsinsatser (2003:1 210). 3. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner finansiering av 0,5 psykologtjänst till verksamheten FÖRSAM för Finansiering sker inom ramen för nämndens anslag för samordningsförbund. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering i de västra stadsdelarna inom Göteborgs stad; Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. De verksamheter som förbundet finansierar har fokus på arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås bevilja Samordningsförbundet Göteborg Väster bidrag om 3 mnkr för år Bidraget regleras enligt lagen om finansiell samordning (2003:1 210). Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås godkänna fortsatt finansiering av 0,5 psykologtjänst till förbundets verksamhet FÖRSAM. Fördjupad beskrivning av ärendet Under 2015 kommer förbundet finansiera de befintliga verksamheterna: Ayende - Unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukdom och neuropsykiatrisk problematik Nymilen - Kartläggning av förutsättningar för arbetsinriktad rehabilitering FÖRSAM - Förebyggande rehabilitering i samverkan med vårdcentral Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

111 Datum (2) Diarienummer HSN Dessutom pågår utvecklingsarbeten, bland annat genom att utveckla kontakter och samverkan samt arbete med jämställdhet. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003: 1210) reglerar bland annat att staten ska bidra med 50 procent, kommunen med 25 procent och landstinget med 25 procent av den totala bidragsnivån. Det innebär att respektive part reglerar sin bidragsdel utifrån den part som beviljar lägst bidrag. Bidraget från HSN5 på 3 mnkr för 2015 kan således komma att justeras utifrån hur de övriga parterna beslutar. Samordningsförbundet har tidigare genom statliga bidrag finansierat 0,5 psykologtjänst till FÖRSAM-teamet. När den statliga finansieringen upphörde har HSN5 finansierat tjänsten. Förslaget är fortsatt finansiering av tjänsten för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om bidrag för 2015 Beslutet skickas till Samordningsförbundet Göteborg Väster Förbundschef Karin Alstersjö karin.alstersjo@arbetsformedlingen.se

112 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Kahn Telefon E-post anna.kahn@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Tillfällig hänvisning i samband med flytt av Närhälsan Frölunda vårdcentral till ny permanent adress Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 godkänner tillfällig hänvisning av patientbesök/kontakter till Närhälsan Högsbo vårdcentral i samband med flytt av Närhälsan Frölunda vårdcentral till ny permanent adress. 2. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 godkänner Närhälsan Frölunda vårdcentrals flytt till ny permanent adress på Näverlursgatan 34. Sammanfattning av ärendet Närhälsan Frölunda vårdcentral flyttar till nyrenoverade lokaler på Näverlursgatan 34 mellan den 29 och 30 december. Verksamhetschef Christer Rosenberg ansöker om tillfällig hänvisning, under flyttdagarna, för vårdcentralens listade patienter till annan mottagning, belägen på Närhälsan Högsbo vårdcentral vid Axel Dahlströms torg. Information till vårdcentralens listade patienter om förestående hänvisning och flytt till ny permanent adress tillkännages snarast. Den 2 januari, 2015 öppnar Närhälsan Frölunda vårdcentral sina nya lokaler på adress Näverlursgatan 34. Lokalerna är situerade på plan 3 inne i Frölunda torgs köpcentrum och kan nås via trappor, rulltrappor och hiss från alla plan i köpcentret. Ambulans kan nå vårdcentralen via parkeringsplats C, entré C3 (busstorget) och hiss i södra delen av torget som går till plan 3. Hänvisningsskyltar till vårdcentralen och digitala informationstavlor finns/kommer att finnas vid samtliga ingångar och korridorer. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kanslis bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Christer.Rosenberg@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

113 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ulla Bäckekihl Telefon: E-post: ulla.backekihl@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Svar på revisionsrapport Granskning av betalningsunderlag till privata vårdgivare Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslaget till svar till Revisorskollegiet. Sammanfattning av ärendet Revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen har gett BDO i uppdrag att genomföra en granskning av betalningsunderlag till privata vårdgivare. Syftet har varit att utreda om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare läkare och fysioterapeuter med avtal enligt den nationella taxan för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt. Fördjupad beskrivning av ärendet Av den granskning som gjorts framkom att det finns allvarliga brister i Västra Götalandsregionens rutiner avseende kontroll av utbetalningsunderlag från externa utförare. Vidare visade granskningen att det brister i kontroll och uppföljning av de privata vårdgivarna, bland annat görs inte någon fortlöpande seriositetskontroll. Förvaltningen instämmer i revisionsrapportens slutsats att Hälso- och sjukvårdsnämnderna och förvaltningen behöver utveckla sitt arbete med uppföljning och kontroll av vårdgivare verksamma enligt nationella taxan. Arbetet med detta har redan inletts. En checklista för uppföljning av vårdgivare verksamma enligt nationella taxan har tagits fram och förvaltningen avser att snarast möjligt arbeta i enlighet med checklistan. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

114 Datum (2) Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Revisionsrapport, dnr. Rev Checklista för uppföljning av taxevårdgivare Beslutet skickas till: Revisorskollegiet, Västra Götalandsregionen, revision@vgregion.se

115 Granskning av Utbetalningsunderlag till privata vårdgivare Dnr: Rev Genomförd av: BDO Behandlad av Revisorskollegiet den 18 juni 2014

116 Granskning av Utbetalning till privata specialister Läkare och sjukgymnaster enligt nationella taxan

117 FÖRORD BDO har av revisorerna i Västra Götalandsregionen fått i uppdrag att genomföra en granskning om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare - läkare och sjukgymnaster på nationella taxan - för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt. Vårt arbete och våra bedömningar grundar sig på dokumentanalys, genomförd journalgranskning och intervju med företrädare för hälso- och sjukvården i regionen. Vårt arbete bygger på det grundmaterial som vi har tagit del av och de journaler vi har granskat som varit underlag för våra bedömningar. Vi vill tacka samtliga personer som medverkat i uppdraget. Direktör Öyvind Sunde Projektledare Gunn-Henny Dahl

118 SAMMANFATTNING Revisorerna i Västra Götalandsregionens har gett BDO AS (BDO) i uppdrag att granska hur fakturor från externa vårdgivare (läkare och sjukgymnaster) kontrolleras så att rätt debitering sker och att inte omedvetna eller medvetna fel förekommer. Syftet med denna granskning är därför att utreda om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare med avtal för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt. Följande revisionsfrågor har besvarats. Finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i Västra Götalandsregionen? Finns ett tydligt regelverk vid fakturering om vilka uppgifter som ska vara med vid fakturering i samband med utbetalning? Görs någon risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll där hänsyn tas till resultatet av dessa kontroller? Vilka kontrollåtgärder genomförs och vilken kvalitet har dessa? Är kontrollerna ändamålsenliga? Vilka åtgärder vidtas vid felaktigheter? Dokumenteras felaktigheter? Vilka sanktionsmöjligheter finns vid allvarliga felaktigheter? Har det hänt att sanktioner vidtagits? Genomförs några förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter? Genomförs kontroller av att de externa vårdgivarnas ekonomiska förvaltning och hantering av skatter och avgifter? Genomförs kontroller ur belastningsregistret för externa vårdgivare? Vi har funnit att det finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i Västra Götalandsregionen i form av en Granskning och attestrutin för Privera. Enligt vår bedömning är den dock inte tillräcklig eftersom vi efterlyser en tydlighet från regionledningen avseende vikten av att utveckla och vidmakthålla en god kontrollmiljö präglad av integritet och etiska värden och att denna kontrollmiljö genomsyrar verksamheten. Vi menar vidare att Granskningsrutinen inte ger ett tillräckligt stöd för vilka åtgärder som ska vidtas om avvikelser upptäcks. Granskningsrutinen bör också omfatta vidareutbildning för tjänstemän med ansvar för granskning av externa vårdgivare och hur man upptäcker omständigheter som avviker i viktiga avseenden. Vi noterar också att det enligt uppgift saknas samverkansavtal med flera av taxeläkarna och sjukgymnasterna. Även om det inte är nödvändigt med samverkansavtal enligt övergångsbestämmelserna som framgår bl.a. lag om läkarvårdsersättning är situationen bristfällig. Det blir svårt att avgöra vilka villkor som skall gälla för läkarna m-fl. Vår bedömning är att rutinen för fakturagranskningen som nu föreligger som förslag till beslut inte är tillräcklig för att tydliggöra vilka underlag som skall finnas med för områden som inte omfattar medicinsk service och tolk. Denna slutsats stöds av det faktum att priverahandläggarna uppger att de saknar styr- och stödsystem. Det är enligt vår mening viktigt att priverahandläggarna behandlar alla fakturor och bedömer dess underlag på ett konsekvent och riktigt sätt. Det förekommer enligt vår bedömning inte någon egentlig risk- och väsentlighetsanalys. Den löpande analysen som genomförs i verksamheten motsvarar inte flera av de krav som man bl.a. enligt COSO bör kunna ställa på en risk- och väsentlighetsanalys.

119 Kontrollaktivitererna varierar mellan kontoren. I Göteborg görs exempelvis endast stickprov. Det saknas enligt vår bedömning en strukturerad rutin för hur kontrollerna ska genomföras vilket innebär att kvalitén blir beroende av den enskilde priverahandläggarens erfarenheter och skicklighet. De kontroller som huvudsakligen utförs är av ekonomisk natur och inte medicinsk revision. BDO hävdar utifrån COSO:s krav på kontrollaktiviteter att Regionen brister i att tillse att det finns en fungerande kontrollmiljö där tjänstemän får tillräcklig upplärning för de uppgifter de är satt att utföra. Det är inte heller tillräckligt att Regionen inte genomför medicinska revisioner, utifrån framtagen analys och prioritering, i syfte att vidta korrigerande och förebyggande åtgärder vid brister och avvikelser hos externa vårdgivare. Resultat av stickprovsgranskning visar att kvaliteten i de granskade journalerna varierade. Bäst var kvaliteten i läkarjournalerna. Stödsystem saknas för närvarande avseende utförande av kontroll av fakturaunderlag och konsekvensen blir att priverahandläggaren blir utlämnat till att göra egen rimlighetsbedömning av vad som kan anses vara en avvikelse i inkomna underlag. BDOs slutsats mot denna bakgrund är att kontrollerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Vi bedömer att de åtgärder som vidtages vid felaktigheter inte är enhetliga och strukturerade. Det är enligt vår bedömning också en allvarlig brist att det i många fall tycks saknas dokumentation om vidtagna åtgärder. De intervjuade uppger att det saknas sanktionsmöjligheter förutom att hålla inne betalningen om den berörde förlorar sin legitimation. Rätten att hålla inne betalning framgår bl.a. av 17 lagen om läkarvårdsersättning. Vid intervjuerna har det framkommit att Regionen hittills inte har vidtagit några sanktioner. I det fall avtal finns, skriftligt eller inte, kan avtalslagen tillämpas. Vilka sanktionsmöjligheter som finns är därför beroende av på vilken grund läkaren eller sjukgymnasten får ersättning. Detta faktum stödjer vår tidigare rekommendation om att utreda respektive läkarens och sjukgymnasts juridiska förhållande med Regionen. Det är annars inte möjligt att uttala sig om villkoren för utbetalningen av ersättningen och sanktionsmöjligheterna. I det fall brott har begåtts kan dock alltid sanktioner tillämpas enligt brottsbalken. Det är dock inte Regionen som gör detta utan åklagaren. Regionen kan emellertid i samband med brott begära skadestånd för ekonomisk skada. Regionen har inte utfört några uppföljande kontroller de senaste fem åren och har inte fastställt några planer på förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter. Det noteras dock att arbetet med förebyggande insatser har påbörjats. Vi vill dock gärna se fastställda rutiner för förebyggande insatser både för etablerade taxeläkare och sjukgymnaster som för nyetableringar. Vi anser att Regionen bör prioritera även förebyggande insatser för att undvika felaktigheter. I verksamheten finns en informell checklista avseende kontroller av vårdgivarna vid träffande av avtal. Det saknas dock, som vi förstår, en beslutad rutin för vilka kontroller som ska genomföras. Regionen genomför kontroller av skatter och avgifter vid nyetableringar. Vi bedömer kontrollen i detta avseende tillräcklig. Kontrollen bedöms inte helt tillräcklig vad gäller de som redan har etableringar och praktiserar inom Regionen eftersom Regionen inte har som

120 rutin att kontrollera dessa avseende skatter och avgifter. Regionen bör också enligt vår bedömning, då det är möjligt, begära upplysningar från belastningsregistret. Detta görs inte idag. Granskningen av de patientjournaler som genomförts hos de slumpmässigt utvalda externa vårdgivarna har visat på att det stora flertalet vårdgivare både dokumenterar och kassaregistrerar sina vårdkontakter på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt har det framkommit brister i journalföringen hos vårdgivare, varav enstaka är av en sådan allvarlig karaktär att patientsäkerheten äventyras och kraven enligt patientdatalagen inte uppfylls. Vår slutsats är att Västra Götalandsregionen inte har en tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare med avtal för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt men vi har noterat att ett arbete pågår för att förbättra denna kontroll. Rekommendationer Med utgångspunkt i vad som framförts och det underlag i övrigt som redovisas i rapporten lämnar vi följande rekommendationer med sikte på förbättringar av arbetet med att kontrollera och följa upp fakturorna från externa vårdgivare på nationella taxan: Utveckla ett systematisk analys- och uppföljningssystem som underlag för uppföljning och kontroll. Utveckla kriterier för vad som är väsentligt ur patientsäkerhetssynpunkt och även för vad som är att betrakta som betydande belopp i ersättningssammanhang. Vidta åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten hos vårdgivare där brister uppmärksammas. Utveckla rutiner för olika slag av åtgärder som kan bli aktuella i de fall brister och felaktigheter uppmärksammas. Utveckla rutiner för att dokumentera konstaterade avvikelser behöver utvecklas. Utveckla en fortlöpande seriositetskontroll av vårdgivare som baseras på aktuella och officiella data behöver utvecklas. Utred den juridiska situationen avseende vilka villkor som gäller för respektive läkare och sjukgymnaster för att dessa ska utfå ersättning då samverkansavtal saknas. Systematiken i uppföljningen bör också enligt vår mening förbättras. BDO anser att det bör genomföras fler stickprov och granskningar hos vårdgivarna för att uppmärksamma eventuella brister eller motstridande uppgifter i kassaregistrerade vårdkontakter jämfört med vad som har antecknats i patientjournalerna. Avslutningsvis anser BDO att de vårdgivare som i den här granskningen uppvisar brister bör bli föremål för kompletterande åtgärder.

121 Innehållsförteckning Rekommendationer... v 1. INLEDNING Syfte Avgränsningar Revisionsfrågor Revisionskriterier Ansvariga nämnder Projektorganisation Jävsprövning Metod och genomförande ALLMÄNT OM LÄKARE OCH SJUKGYMNASTER PÅ NATIONELLA TAXAN Nationella taxan Förordning om ersättning för fysioterapi (FoF) Regionens ersättningssystem Regionens kostnader för läkare och sjukgymnaster nationella taxan Ansvariga för kontrollprocessen DOKUMENT STUDIER OCH INTERVJUER Finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i västra götalandsregionen? Beskrivning Bedömning Finns ett tydligt regelverk vid fakturering om vilka uppgifter som ska vara med vid fakturering i samband med utbetalning? Beskrivning Bedömning Görs någon risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll där hänsyn tas till resultatet av dessa kontroller? Beskrivning Bedömning Vilka kontrollåtgärder genomförs och vilken kvalitet har dessa? Är kontrollerna ändamålsenliga? Beskrivning Bedömning Vilka åtgärder vidtas vid felaktigheter? Dokumenteras felaktigheter? Beskrivning Bedömning Vilka sanktionsmöjligheter finns vid allvarliga felaktigheter? Har det hänt att sanktioner vidtagits? Beskrivning Bedömning Genomförs några förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter? Beskrivning Bedömning Genomförs kontroller av att de externa vårdgivarnas ekonomiska förvaltning och hantering av skatter och avgifter? Genomförs kontroller ur belastningsregistret för externa vårdgivare? Beskrivning Bedömning Journalgranskning Inledning Överensstämmer fakturerade åtgärder med journalanteckning? Stämmer antalet åtgärder med dem på fakturan? Stämmer antalet besök enligt journal med dem som anges på fakturan? Är uppgivit antal besök rimligt? SLUTSATS... 16

122 1. INLEDNING En stor del av budgeten som finansierar hälso- och sjukvården fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnderna. I Västra Götalandsregionen finns tolv hälso- och sjukvårdsnämnder Ledamöterna utses av regionfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämnderna "beställer" hälso- och sjukvård av olika "utförare" och ska se till att medborgarna har tillgång till den sjukvård de behöver. Vidare träffar nämnderna överenskommelser och sluter avtal med olika verksamheter om det utbud och de insatser som behövs. Den hälso- och sjukvård som sker i privat regi och är finansierad genom offentliga medel regleras genom avtal av olika slag med regionen som ena parten och vårdgivaren som den andra parten. Västra Götalandsregionens insyn av externa vårdgivare som ersätts enligt nationell taxa är begränsad jämfört med insynen hos regionens egna vårdgivare. På grund av den begränsade insynen samt att det är väsentliga belopp som utbetalas varje månad görs bedömningen att det här är ett prioriterat riskområde i revisorernas riskbedömning. Enligt kommunallagen (KL 6 kap, 7 ) ska ansvarig nämnd se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Det senare gäller oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av extern utförare Syfte Syftet med granskningen är att utreda om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare med avtal för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt Avgränsningar Granskningen avser privata vårdgivare enligt Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LoL), Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LoS). I granskningen ingår inte vårdgivare som är anslutna till vårdvalssystemet Revisionsfrågor Granskningen har utgått från de revisionsfrågor som preciserats i avropsförfrågan (projektplanen): Finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i Västra Götalandsregionen? Finns ett tydligt regelverk vid fakturering om vilka uppgifter som ska vara med vid fakturering i samband med utbetalning? Görs någon risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll där hänsyn tas till resultatet av dessa kontroller? Vilka kontrollåtgärder genomförs och vilken kvalitet har dessa? Är kontrollerna ändamålsenliga? Vilka åtgärder vidtas vid felaktigheter? Dokumenteras felaktigheter? Vilka sanktionsmöjligheter finns vid allvarliga felaktigheter? Har det hänt att sanktioner vidtagits? Genomförs några förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter? Genomförs kontroller av att de externa vårdgivarnas ekonomiska förvaltning och hantering av skatter och avgifter? Genomförs kontroller ur belastningsregistret för externa vårdgivare? Revisionsfrågor vid stickprovskontroll av fakturor/fakturaunderlag från externa vårdgivare: Överensstämmer fakturerade åtgärder med journalanteckning? Stämmer antalet åtgärder med dem på fakturan? Stämmer antalet besök enligt journal med dem som anges på fakturan? 1

123 Är uppgivit antal besök rimligt? 1.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens slutsatser och bedömningar. Kriterierna kan hämtas i lagar och föreskrifter eller från interna kommunala regelverk, policyer och beslut. Följande revisionskriterier kommer att användas i denna granskning: Lagar Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Patientdatalagen (2008:355). Patientsäkerhetslag (2010:659). Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL). Förordning (1994:1121) om läkarvårdsersättning. Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LoF). Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Föreskrifter Ändring i förskrifterna om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:14 och SOFS 2013:7) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Interna riktlinjer och styrdokument, exempelvis: Budget 2014 Granskning och attestrutin för Privera, Patientsäkerhetsberättelse 2012 I övrigt har BDO arbetat i enlighet med SKYREVs riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god sed etc. Vid granskning och bedömning tillämpar vi lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period Ansvariga nämnder I granskningen kommer följande nämnder att granskas: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad (HSN 3) Uddevalla Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, centrum-väster (HSN 5) Göteborg Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad (HSN 8) Borås Hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg (HSN 10) Mariestad Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra skaraborg (HSN 9) Mariestad 1.6. Projektorganisation Kontaktrevisorer för revisorskollegiet är Ulf Sjösten och Birgitta Eriksson. Maria Björn på revisionsenheten har det övergripande ansvaret för projektets genomförande. Uppdragsanvarig vid BDO har varit Öyvind Sunde. De konsulter och experter från BDO som har utgjort arbetsgruppen i granskningen har varit Gunn-Henny Dahl, projektledare, Göran Mellbring, Karolina Stridh och Knut Kavli. Journalgranskning har utförts av följande personer med medicinsk expertis: Göran Mellbring och Karolina Stridh. Kvalitetssäkring har gjorts av Öyvind Sunde och Joakim Eriksson. 2

124 1.7. Jävsprövning Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. Ingen av de medicinska experterna som genomfört journalgranskningarna är heller verksamma inom Västra Götalandsregionen Metod och genomförande Inledning Granskningen har genomförts i överensstämmelse med de direktiv som uppdragsgivaren angivit. Vi har analyserat dokument, genomfört intervjuer och stickprov. Vi har vidare tillämpat COSO modellen vid analysen. COSO Granskningen har genomförts med en kombination av metoder och med utgångspunkt från COSOramverkets krav som är ett vedertaget, globalt ramverk för intern kontroll som innefattar vägledande principer för effektiv riskhantering och intern kontroll. Följande funktioner kommer särskilt uppmärksammas i granskningen: kontrollmiljön, förekomsten av riskbedömning, riktlinjer, ansvars- och arbetsfördelning, kontrollaktiviteter, kommunikation och information samt ansvar för uppföljning. Kontrollmiljön utgör grunden på vilka de övriga kontrollkomponenterna vilar. Kontrollmiljön skapar de grundläggande förutsättningarna för den interna kontrollen. Viktiga aspekter är riktlinjer, ansvars- och befogenhetsfördelning men även tekniska system och personalens erfarenhet och kompetens. Riskbedömning handlar om att analysera befintliga risker och att vidta åtgärder för att minimera dessa. Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som utformats för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda fel som inträffat. Kontrollfunktionen innefattar olika typer av åtgärder och ska finnas inbyggda i såväl organisationen som rutiner. För att enskilda arbetsuppgifter ska kunna utföras på ett tillfredsställande och avsett sätt krävs att personalen har tillgång till aktuell och relevant information och kunskap. Av denna anledning behövs system och rutiner som fångar upp, förmedlar och återför relevant information om vad som händer dels internt, dels externt och som har betydelse för verksamheten. En effektiv uppföljning och förvaltning förutsätter att det finns rutiner för att brister rapporteras till ledningen så att åtgärder kan vidtas. Det är ledningens ansvar att göra en lämplig avvägning mellan övervakande funktioner och punktinsatser. I arbetet ingår också att ompröva risksituationen och anpassa kontrollstrukturen till nya förutsättningar. Intervjuer Intervjuer har skett med representanter för beställaren för de fyra nämnder som har granskats. Intervjupersoner har varit priverahandläggare, planeringsledare och representanter för hälso- och sjukvårdsledningen. Vi har vid sakgranskningen noterat att det har funnits flera benämningar på de som vi i denna rapport kallar priverahandläggare. VI har dock valt att behålla begreppet priverahandläggare i brist på ett gemensamt begrepp på denna funktion. Totalt har tolv personer intervjuats. 3

125 Stickprovgranskning Utöver dokumentstudier och intervjuer har granskningen omfattat stickprovsgranskning av ett antal journaler. Sekretessförbindelser har upprättats och undertecknats av journalgranskande läkare/sjukgymnast och respektive extern vårdgivare. Granskningen har genomförts utifrån ett granskningsprotokoll. Ett slumpmässigt stickprov innefattande 15 vårdgivare (5 vårdgivare inom sjukgymnastik och 10 läkare) har valts ut med hänsyn till bland annat geografisk spridning och olika slag av avtal. Urvalet har genomförts i samråd med tjänstemän vid de granskade beställarkontoren. En sjukgymnast valdes från HSN 9. Ett utdrag av de 50 första kassaregistreringarna med start från den första arbetsdagen i november månad år 2013, för varje vårdgivare, har jämförts mot journalanteckningar för motsvarande vårdkontakt. Detta innebär att 696 journaler har granskats avseende patientbesökets överensstämmelse mellan kassaregistrerad vårdkontakt och journalanteckning, samt om det medicinska innehållet i vårdkontakten bedömts vara adekvat. I samband med att kontakt togs med de externa vårdgivarna angående journalgranskning bifogades ett frågeformulär för vårdgivarna att besvara kring regelverk och rutiner rörande faktureringsprocessen. De granskade hälso- och sjukvårdsnämnderna har totalt 254 läkare och sjukgymnaster på Nationella taxan varav 144 är sjukgymnaster och 110 är läkare. Fördelningen är 15 sjukgymnaster och 8 läkare (HSN 3), 91 sjukgymnaster och 91 läkare (HSN 5), 29 sjukgymnaster och 9 läkare (HSN 8) och 9 sjukgymnaster och 2 läkare (HSN 10). Journalgranskning har skett på plats hos berörda externa vårdgivare i Göteborg, Borås, Mariestad och Uddevalla. 2. ALLMÄNT OM LÄKARE OCH SJUKGYMNASTER PÅ NATIONELLA TAXAN 2.1. Nationella taxan Nationella taxan enligt Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och nationella taxan enligt Lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS) har funnits sedan LOL och LOS innebär att vårdgivaren har en etablering knuten till egen fysisk person även om själva verksamheten sedan bedrivs i bolagsform. Villkoren för vårdgivarens verksamhet regleras i den aktuella lagen (LOL/LOS) och den ekonomiska ersättningen fastställs i Förordning (1994:1121) om läkarvårdsersättning och Förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik. Ersättningsnivåerna i taxan förhandlas mellan Sveriges Läkarförbund/Fysioterapeuten och Sveriges Kommuner och Landsting med vissa årliga intervall. Sedan 1995 har det i princip inte skett några nyetableringar enligt LOL/LOS. Däremot är det sedan 2009 tillåtet att ersättningsetablera, d.v.s. överlåta sin etablering till högstbjudande kollega. Överlåtelseprocessen vid ersättningsetablering hanteras av landstingen/regionen efter anmälan från den säljande parten. Enligt lagen så är det en sluten budgivning och den som lagt högsta budet samt övrigt uppfyller alla villkor vinner upphandlingen. Efter att upphandlingen är avslutad så ska köparen teckna ett samverkansavtal med landstinget/regionen där ytterligare villkor kan regleras. Villkoren får dock inte vara annorlunda än vad som gällt för den säljande parten. Ändras villkoren så måste säljaren ha godkänt detta. Kraven för att vara verksam enligt LOL/LOS är att verksamheten bedrivs på heltid. Det går inte att samtidigt arbeta för landstinget/regionen eller inom vårdvalet. Möjlighet till vikarie är tillåten vid sjukdom, forskning, vidareutbildning, fackliga eller politiska uppdrag samt inför förestående ålderspension. 4

126 Landstingen har laglig rätt enligt lagen om läkarvårdsersättning ( 25) och lagen om ersättning för fysioterapi ( 26) att följa upp verksamheten genom att granska och kontrollera taxeläkarna samt i vissa fall även granska deras patientjournaler. Enligt förordningen om läkarvårdsersättning (FOL) och förordning om ersättning för sjukgymnastik (FOS) utgår ersättning för olika arvodestyper. De olika arvodena varierar med omfattningen av vårdinsatsen. Privata specialistläkare med ersättning enligt nationella taxan utgör en väsentlig del av den öppna specialiserade sjukvården i Västra Götalandsregionen och speciellt i Göteborgsområdet. Normalarvode För att normalarvode ska utgå ska läkarens vårdinsatser ska uppgå till minst ett angivet antal minuter. Tidskravet varierar mellan 20 och 50 minuter per besök i genomsnitt under månaden beroende på läkarens specialitet. Läkarbesöket ska dessutom omfatta patientens egen redogörelse för sin sjukdom samt läkarens bedömning och rådgivning eller information eller behandling med för specialiteten vedertagna behandlingsmetoder. Enkelt arvode För enklare undersökningar, behandlingar och rådgivning än vad som anges som normalarvode, som utförs av läkare eller under dennes överinseende, utgår enkelt arvode. Sker rådgivningen per telefon utgår ett lägre arvode för detta. Särskilt arvode För särskilt tids- eller kostnadskrävande åtgärder utgår särskilt arvode Förordning om ersättning för fysioterapi (FoF) Enligt förordningen om ersättning för fysioterapi (FoF) utgår ersättning för olika arvodestyper. De olika arvodestyperna varierar med tidsåtgång och omfattning av åtgärd. För att normalarvode ska utgå ska sjukgymnastens behandling uppgå till minst 25 eller 20 minuter per besök i genomsnitt under månaden beroende på om sjukgymnasten får ersättning i arvodeskategori A eller B 1. För enklare undersökningar och behandlingar, som utförs av sjukgymnasten eller av assisterande personal, lämnas enkelt arvode. Särskilt arvode lämnas under förutsättning att sjukgymnasten uppfyller kompetenskraven som finns beskrivna i FOS samt att åtgärderna är särskilt tids- eller kostnadskrävande. Antalet sjukgymnaster inom Västra Götalandsregionen med möjlighet att debitera särskilt arvode uppgick till 60 vid uppföljning 2009 jämfört med 57 år Av de sjukgymnaster som har möjlighet att debitera särskilt arvode 2009 varierar andelen mellan noll och 100 procent av det totala antalet besök hos respektive sjukgymnast. 1 Arvodeskategori B avser ensampraktiserande eller samverkande sjukgymnaster med assisterande personal, flera behandlingsrum och kvalificerad utrustning. Arvodeskategori A avser övriga sjukgymnaster.. (Förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik, 3 ). Den totala ersättningen är högre i kategori B än i kategori A. 5

127 2.3. Regionens ersättningssystem Privera är ett IT-verktyg som används för uppföljning och utbetalning av ersättning till privata vårdgivare. I Privera samlas de uppgifter som vårdgivarna varje månad rapporterar till regionen som underlag för utbetalning av ersättning. Privera innehåller både information om prestationsdata i form av antal besök och åtgärder, vilka patienter som är relaterade till besöken/åtgärderna samt uppgifter om utbetald ersättning. Genom bearbetning av data i Privera går det att för varje läkare ta fram antal besök och åtgärder samt att relatera dessa till en viss tidsperiod Regionens kostnader för läkare och sjukgymnaster nationella taxan Läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt nationella taxan ersätts per besök. Kostnader för laboratorier och röntgenverksamhet (medicinsk service) samt läkamedelsförskrivning är så kallad fria nyttigheter för läkare enligt nationella taxan, vilket innebär att kostnaderna täcks av hälsooch sjukvårdsnämnderna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas totala kostnader 2009 uppgick till 155 MSEK Total kostnad för HSN 3,5,8 och 10 för läkare 2013 uppgick till 109 MSEK. Totala kostnader för sjukgymnaster för HSN 3,5,8 och 10 för 2013 uppgick till 101 MSEK. I bilaga 2 tabell 1 och 2 ges en översikt över kostnader för läkare och sjukgymnaster för HSN 3,5,8 och 10 för Ansvariga för kontrollprocessen Kontrollprocessen omfattar flera olika aktiviteter och olika funktioner på operativ och övergripande nivå i regionen. Nedan följer en beskrivning av kontrollprocessorganisation som den har uppgivits av de intervjuade. Deras åsikter om hur den ser ut och funktionerna skiljer sig dock något åt. Priverahandläggare vid de olika beställarkontoren ansvarar för granskning och kontroll av fakturorna och betalningsunderlag från läkare och sjukgymnaster på nationella taxan. Planeringsledaren ansvarar för olika beställnings- och avtalsområden. I ansvaret ingår även att genomföra olika former for revision som t ex medicinska revisioner. Vid beställarkontoret i Göteborg finns fyra planeringsledare med ansvar att följa upp och granska läkare och sjukgymnaster på nationella taxan. En av regionens planeringsledare ansvarar för försäljning av etableringar från läkare/sjukgymnaster på nationella taxan. En av planeringsledarna ansvarar även för att hantera ansökan från läkare/sjukgymnaster som av olika skäl har önskemål att reducera tjänstgöringsgraden. Vid Boråskontoret har en av planeringsledarna ansvar för att hantera ansökningar från sjukgymnaster om särskilt arvode. Regionen har ett team - upphandling privata vårdgivare (UPV) som startades 2010 i Göteborg. UPV teamet är ett sätt att organisera Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hösten 2013 fick teamet ansvar att arbeta med utveckling och förbättring av kontrollen och uppföljning av läkare och sjukgymnaster på nationella taxan för hela regionen. Syftet med teamet är bl. a att främja ett likartat arbetssätt som är regionövergripande med förbättring av uppföljning av vårdgivare på nationella taxan och vårdgivare med vanliga vårdavtal. 3. DOKUMENT STUDIER OCH INTERVJUER I avsnitt 1.3 redogörs för den metod som är använt i genomförande av uppdraget. I detta avsnitt redovisas resultatet av dokumentstudierna och intervjuerna med tjänstemän i regionen. Det har varit svårt att ta del av aktuella styrdokument och riktlinjer. Våra svar utgår ifrån revisionsfrågorna med tillämpning av angivna revisionskriterier. BDO bedömer fakta mot de krav/revisionskriterier som föreligger och sammanfattar analysen under bedömning. 6

128 Fakta är vad som har framkommit under intervjuer med tjänstemän vid HSNK och vid de granskade beställarkontor för de fyra nämnder som omfattas av uppdraget. Bedömningen görs utifrån en tregradig skala: Tillräcklig Krav/Revisionskriterier bedöms i allt väsentlig vara uppfyllda. Brister kan förekomma. Inte helt tillräcklig Krav/Revisionskriterier delvis vara uppfyllda. Det finns allvarliga brister. Otillräcklig Krav/Revisionskriterier bedöms inte vara uppfyllda. Det finns mycket allvarliga brister som måste åtgärdas snarast. 4. Finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i västra götalandsregionen? 4.1 Beskrivning Regionen har den 27 mars 2014 fattat beslut om ett regelverk i form av en rutin Granskning och attestrutin för Privera (nedan Granskningsrutinen). Granskningsrutinen innehåller de kontrollmoment/attester, och vilken funktion som ansvarar för dem, som ska göras innan vårdgivaren får sin ersättning. Rutinen riktar sig mot de vårdgivare som i dag lämnar sin fil via internet. Dessa vårdgivare ska i dag godkänna densamma i Privera. Filen ska sedan granskas och attesteras för utbetalning. När det gäller de vårdgivare som skickar in kvitton och där SÄS skannar underlagen är det Priverahandläggaren som gör både godkännande av filen samt granskar 2. Av intervjuerna har framkommit att flera saknar kännedom om Granskningsrutinen. Utöver Granskningsrutinen finns enligt de intervjuade samverkansavtal med ett fåtal av taxeläkarna och sjukgymnasterna (som omfattas av granskningen). Orsaken till att det inte finns fler uppges vid intervjuerna vara att många läkare och sjukgymnaster var med från början när taxesystemet infördes. Någon vedertagen rutin att upprätta samverkansavtal fanns enligt uppgift vid intervjuerna inte vid införandet av taxesystemet. Enligt lagen om läkarvårdsersättning m.fl. får ersättning endast utgå om det finns ett samverkansavtal. Enligt övergångsbestämmelser i dessa lagar gäller dock att läkare m.fl. som hade rätt till ersättning innan lagen trädde ikraft behåller denna rätt trots att det saknas samverkansavtal. I övrigt framgår av intervjuerna att Regionen tillämpar den enligt deras uppfattning strikta regleringen av lagar och förordningar för att styra och följa upp läkare och sjukgymnaster på den nationella taxan. 4.2 Bedömning Det finns ett gemensamt regelverk för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare i Västra Götalandsregionen. Vi bedömer dock att detta regelverk, Granskning och attestrutin för Privera, punkt 1, granskningsansvar, (Granskningsrutinen) inte är tillräckligt på grund av följande orsaker: 2 Attestrutin Privera 7

129 1. Vi anser utifrån COSO modellen att Regionen saknar en god kontrollmiljö för uppföljning och utbetalning till externa vårdgivare eftersom regionledningen inte har markerat att det finns viktiga ruiner att följa. Vi efterlyser en tydlighet från regionledningen i vikten av att utveckla och vidmakthålla en god kontrollmiljö präglad av integritet och etiska värden och att denna kontrollmiljön genomsyrar verksamheten. Vi menar vidare att Granskningsrutinen inte ger ett tillräckligt stöd för vilka åtgärder som ska vidtas om avvikelser upptäcks. Granskningsrutinen bör också omfatta vidareutbildning för tjänstemän med ansvar för granskning av externa vårdgivare och hur man upptäcker omständigheter som avviker i viktiga avseenden. Vi noterar också att det enligt uppgift saknas samverkansavtal med flera av taxeläkarna och sjukgymnasterna. Även om det inte är nödvändigt med samverkansavtal enligt övergångsbestämmelserna är situationen bristfällig. Det blir svårt att avgöra vilka villkor som skall gälla för läkarna m-fl. Vi rekommenderar att den juridiska situationen utreds avseende vilka villkor som gäller för respektive läkare och sjukgymnaster för att dessa ska utfå ersättning då samverkansavtal saknas. 5. Finns ett tydligt regelverk vid fakturering om vilka uppgifter som ska vara med vid fakturering i samband med utbetalning? 5.1 Beskrivning Det finns ett förslag till rutin för fakturagranskning. Den är dock varken daterad eller fastställd men enligt uppgift har den lämnats till ekonomichefen på HSNK för godkännande. Även den omnämnda Granskningsrutinen ovan har betydelse avseende faktureringen. Fakturors innehåll regleras i övrigt av bl.a. mervärdesskattelagen och EU-direktiv. Rutinen för fakturagranskning avser bl.a. Gemensamma rutiner för att säkerställa utbetalningar Rutinen för fakturagranskning reglerar i första hand granskningen av fakturor avseende medicinsk service och tolk förskrivna av privata vårdgivare som inte har eget kostnadsansvar för dessa tjänster. Rutinerna är inte specificerad att enbart gälla specialister på nationella taxan. Av intervjuerna med övriga tjänstemän framkommer att handläggare efterlyser styr-och stödsystem i utförande av de kontroller som ska göras av underlag från läkare/sjukgymnaster. Var och en av priverahandläggarna gör sin bedömning av vad och hur kontrollen utförs. Av lagarna avseende läkarvårdsersättning och ersättning till fysioterapeuter finns viss reglering vad deras rapportering skall innehålla. Av 17 lagen om läkarvårdsersättning framgår bl.a. En läkare som har läkarvårdsersättning är skyldig att i fråga om all sådan vård visa läkarvårdsräkning för landstinget och redovisa arbetstid, antalet vidtagna åtgärder samt uppgift om patientens bosättningsort. Sådan provtagning och undersökning som avses i 14 andra stycket 1 skall dock, utan uppgifter om patientens identitet, redovisas särskilt. Läkaren är även skyldig att rapportera till respektive landsting om han eller hon är verksam i två eller flera landstingsområden och skall därvid även ange beräknad omfattning i respektive landstingsområde. Därutöver är läkaren skyldig att själv bevaka när han eller hon når ersättningstak 1 eller ersättningstak 2 och att underrätta landstinget om detta. 8

130 Läkarvårdsersättning i motsvarande mån kan innehållas i avvaktan på att sådana uppgifter lämnas som avses i första stycket. Förordning (1997:94). Motsvarande bestämmelse finns för fysioterapeuter enligt 16 lagen om ersättning för fysioterapi: 16 En fysioterapeut som har fysioterapiersättning är skyldig att i fråga om all sådan behandling visa räkning för landstinget och redovisa arbetstid, antalet vidtagna åtgärder samt uppgift om patientens bosättningsort. Fysioterapeuten är även skyldig att rapportera till respektive landsting om han eller hon är verksam i två eller flera landstingsområden och ska därvid även ange beräknad omfattning i respektive landstingsområde. Därutöver är fysioterapeuten själv skyldig att bevaka när han eller hon når ersättningstak 1 eller ersättningstak 2 och underrätta landstinget om detta. Fysioterapiersättning i motsvarande mån kan innehållas i avvaktan på att sådana uppgifter lämnas som avses i första stycket. Förordning (2013:1151). 5.2 Bedömning Vår bedömning är att rutinen för fakturagranskningen inte är tillräcklig för att tydliggöra vilka underlag som skall finnas med för områden som inte omfattar medicinsk service och tolk. Denna slutsats stöds av det faktum att priverahandläggarna uppger att de saknar styr- och stödsystem. Det är enligt vår mening viktigt att priverahandläggarna behandlar alla fakturor och bedömer dess underlag på ett konsekvent och riktigt sätt. 6. Görs någon risk- och väsentlighetsanalys som underlag för uppföljning och kontroll där hänsyn tas till resultatet av dessa kontroller? 6.1 Beskrivning Av intervjuerna har framgått att varken HSNK eller UPV gör någon risk och väsentlighetsanalys som utgör underlag för kontroll och uppföljning av externa vårdgivare. Verksamheten gör istället en löpande analys och bedömning av vilka åtgärder som ska verkställas mot bakgrund av vad som framkommit i granskning av underlag från läkare/sjukgymnaster. Oftast handlar åtgärderna enligt de intervjuade om att kontakt tas med läkare eller sjukgymnast för att få förklaringar på eventuella avvikelser. Enligt uppgift skickas även brev för att få förklaringar på avvikelser. 6.2 Bedömning Vår bedömning är den löpande analysen som genomförs i verksamheten inte motsvarar kraven enligt: COSO: Riskbedömning handlar om att analysera befintliga risker och att vidta åtgärder för att minimera dessa, eller enligt SOSFS 2011:9, 5 kap 1, Fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Vi menar att Regionen enligt dessa regelverk systematisk behöver analysera risker i syfte att identifiera vilka åtgärder som ska verkställas på kort och lång sikt. En strukturerad och systematisk analys underlättar planering och prioritering av hur resurser i uppföljningen ska användas. Detta är enligt BDOs bedömning nödvändiga faktorer i en risk- och väsentlighetsanalys men som den löpande analysen i huvudsak saknar. Eftersom den löpande analysen i huvudsak inte omfattar vissa viktiga faktorer menar vi att en riskoch väsentlighetanalys saknas eller i vart fall inte är tillräcklig. 9

131 7. Vilka kontrollåtgärder genomförs och vilken kvalitet har dessa? Är kontrollerna ändamålsenliga? 7.1 Beskrivning Varje år ska varje taxeläkare och sjukgymnast inkomma med en årsredovisning och patientsäkerhetsberättelse. Enligt uppgift vid intervjuerna saknas tid och resurser i dagsläget för att följa upp detta och det efterfrågas inte heller från HSNK. Kontoren har olika praxis i sin kontroll och av hur uppföljning och utredning av ev. felaktigheter hos taxeläkare/sjukgymnaster ska genomföras. I Göteborg finns så många taxeläkare/sjukgymnaster att endast stickprov görs av underlagen. Några krav eller särskild specifikation på hur priverahandläggarna ska granska underlagen från vårdgivarna finns inte. I dagsläget finns inga stödsystem i genomförande av kontrollen. Dock har Regionen fastställt en gransknings och attestrutin, Granskningsrutinen, se ovan. Det är upp till den enskilda handläggaren att göra bedömningen om vilka underlag som ska finnas och tolkas. Priverahandläggarna och planeringsledarna får lära sig genom egen erfarenhet men det tar tid att lära sig alla avtalsområden och känna sig trygg i sin bedömning av vad som sticker ut och vad som verkar onormalt i förhållande till tidigare underlag. Nya handläggare har endast stödet från kollegor att tillgå vid osäkerhet. Tjänstemännen uppger att de upplever osäkerhet i utförandet av kontrollen i dag. Den nationella taxan för läkare och sjukgymnaster ger olika möjligheter för ersättning. Om en priverahandläggare mottager en faktura på kliniska prov och röntgen från en av läkarna, måste priverahandläggaren ha kännedom om de avtal läkaren har med regionen innan fakturan godkänns. Det förekommer att t ex läkare kan få ersättning enligt nationella taxan och även har ett annat avtal med regionen. Den enskilde priverahandläggaren gör en rimlighetsbedömning av det underlag som privata läkare skickar in. Med det menas att de gör en bedömning av om det är ett rimligt antal besök som läkaren har angivit för ersättning. De som har intervjuats efterlyser mer information och kunskap inom avtalsområdet för att öka sin egen medvetenhet och kompetens i kontrollen och uppföljningen av privata vårdgivare. Priverahandläggarna har initierat ett förbättringsarbete och har utvecklat en rutin som stöd för hur kontrollen ska genomföras. Rutinen har lämnats till Ekonomicheferna på HSNK för godkännande. De kontrollåtgärder som genomförs har huvudsakligt fokus på kontroll av underlagen för ekonomisk ersättning och utbetalning i enlighet med Granskningsrutinen. Det är enligt uppgift vid intervjuerna, tveksamt i vilken omfattning priverahandläggarna genomför stickprov på utbetalningsunderlag varje månad som de granskar särskilt noga. Vi bedömer det även tveksamt om priverahandläggarna avvaktar med attestering av utbetalningsunderlagen innan de fått återkoppling från planeringsledarna när avvikelser upptäcks. Regionen gör ingen kontroll av den medicinska kvalitén hos taxeläkare/sjukgymnaster. Kontakt tas med vårdgivare om orimligheter upptäcks, som t ex ett högt antal besök/månad per patient. Den vanligaste kontaktformen är per telefon, men även besök genomförs. I samband med besök hos läkare/sjukgymnast får tjänstemännen förklaringar som styrker avvikelser i de underlag som läkaren/sjukgymnasten har skickat in. I vissa fall kontaktas även planeringsledarna för diskussion om hur den fortsatta uppföljningen av vårdgivaren ska genomföras. Granskningsrutinen omfattar även attestering. Trots det uppges vid intervjuerna att Regionen inte heller har någon likartat praxis för attestering av underlagen som priverahandläggarna granskar. Olika funktioner» som ekonom, planeringsledare och även priverahandläggare attesterar underlaget från handläggaren. Efter attestering återgår underlaget till priverahandläggarna för vidare hantering och utbetalning. 10

132 De styrkor regionledningen lyfter fram i arbetet med uppföljning och kontroll av taxeläkare/sjukgymnaster är den kompetens de besitter inom området. Systematiken i kontrollen och uppföljningen uppges av de intervjuade vara icke tillfredsställande. 7.2 Bedömning Kontrollaktivitererna varierar mellan kontoren. I Göteborg görs exempelvis endast stickprov. Det saknas en strukturerad rutin för hur kontrollernas ska genomföras vilket innebär att kvalitén blir beroende av den enskilde priverahandläggarens erfarenheter och skicklighet. De kontroller som huvudsakligen utförs är av ekonomisk natur och inte medicinsk revision. BDO hävdar att utifrån COSO:s krav på kontrollaktiviteter att Regionen brister i att tillse att det finns en fungerande kontrollmiljö där tjänstemän får tillräcklig upplärning för de uppgifter de är satt att utföra. Det är inte heller tillräckligt att Regionen inte genomför medicinska revisioner, utifrån framtagen analys och prioritering, i syfte att vidta korrigerande och förebyggande åtgärder vid brister och avvikelser hos externa vårdgivare. Resultat av stickprovsgranskning visar att kvaliteten i de granskade journalerna varierade. Bäst var kvaliteten i läkarjournalerna. Stödsystem saknas för närvarande avseende utförande av kontroll av fakturaunderlag och konsekvensen blir att priverahandläggaren blir utlämnat till att göra egen rimlighetsbedömning av vad som kan anses vara en avvikelse i inkomna underlag. BDOs slutsats mot denna bakgrund är att kontrollerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. 8. Vilka åtgärder vidtas vid felaktigheter? Dokumenteras felaktigheter? 8.1 Beskrivning Regionens priverahandläggare upptäcker, enligt uppgift vid intervjuerna, sällan felaktigheter i den löpande granskningen av fakturaunderlag från taxeläkare och sjukgymnaster. I de fall då avvikelser upptäcks i underlagen kontaktar priverahandläggaren planeringsledaren som ansvarar för kontakten med läkare/sjukgymnast. I vissa fall kan priverahandläggaren också kontakta läkare/sjukgymnast för att få förklaring på avvikelser i underlaget. Det finns enligt uppgift i dagsläget inget dokumentationskrav för upptäckta avvikelser eller felaktigheter. Priverahandläggarna efterlyser regelbundna möten med planeringsledarna och även återkoppling i samband med att de har rapporterat felaktigheter/avvikelser i de granskade underlagen. Priverahandläggarna vid kontoret i Göteborg har sådana möten varje vecka. Det föreligger skillnader inom regionen hur frekvent och vilken kontakt priverahandläggare och planeringsledare har i uppföljning av läkare/sjukgymnast, t ex har de veckomöten vid kontoret i Göteborg. Vid övriga kontor får priverahandläggarna fånga planeringsledarna när de är på plats. Se även vad som ovan har anförts under revisionsfrågan om kontrollåtgärder. 8.2 Bedömning Vi bedömer att de åtgärder som vidtages vid felaktigheter inte är enhetliga och strukturerade. Det är enligt vår bedömning också en allvarlig brist att det i många fall tycks saknas dokumentation om vidtagna åtgärder. 11

133 BDO anser att Regionen har ett förbättrings och utvecklingsarbete framför sig vad gäller att skapa system för dokumentation och intern kommunikation/ informationsförmedling samt att säkerställa ett likartat arbetssätt och förmedla de rutiner som är fastställda så att de efterlevs i verksamheten. Vidare saknar vi som nämnts tidigare fler interna och medicinska revisioner. Vi rekommenderar Regionen att prioritera även detta område. 9. Vilka sanktionsmöjligheter finns vid allvarliga felaktigheter? Har det hänt att sanktioner vidtagits? 9.1 Beskrivning De intervjuade uppger att det saknas sanktionsmöjligheter förutom att hålla inne betalningen om den berörde förlorar sin legitimation. De intervjuade uppger vidare att endast om någon läkare eller sjukgymnast skulle förlora sin legitimation kan avtalet sägas upp. Den ända sanktionsmöjlighet Regionen har enligt dem, är att hålla inne utbetalning till vårdgivaren. Enligt de genomförda intervjuerna har detta hittills inte skett. Vid ett av beställarkontoren har uppföljning av läkare på nationella taxan genomförts i syfte att granska följsamhet till gällande lagar och regelverk (HSN 8). Resultatet av granskningen resulterade i framtagandet av en rapport till ansvarig nämnd men rapporten överlämnades enligt uppgift aldrig till nämnden av ansvarig chef. Vi har försökt finna dokumentation avseende samverkansavtalen. Det finns en mall för samverkansavtal, om denna är antagen framgår inte. I mallen regleras få villkor utan istället hänvisas till aktuell lagstiftning. 9.2 Bedömning Rätten att hålla inne betalning framgår bl.a. av 17 lagen om läkarvårdsersättning, se ovan. I det fall avtal finns, skriftligt eller inte, kan avtalslagen tillämpas. Avtalslagen innehåller bl.a. villkor för jämkning av oskäliga avtalsvillkor. Det finns också avtalsrättsliga principer med innebörden exempelvis att ett avtal kan hävas vid väsentligt avtalsbrott. Vilka sanktionsmöjligheter som finns är därför beroende på vilken grund läkaren eller sjukgymnasten får ersättning. Detta faktum stödjer vår tidigare rekommendation om att utreda respektive läkarens och sjukgymnasts juridiska förhållande med Regionen. Det är annars inte möjligt att uttala sig om villkoren för utbetalningen av ersättningen och sanktionsmöjligheterna. I det fall brott har begåtts kan dock alltid sanktioner tillämpas enligt brottsbalken. Det är dock inte Regionen som gör detta utan åklagaren. Regionen kan emellertid i samband med brott begära skadestånd för ekonomisk skada. 10 Genomförs några förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter? 10.1 Beskrivning Regionen har enligt uppgift genomfört uppföljning och kontroll vid två tillfällen, år 2007 och Vid den senaste uppföljningen noterades enligt de intervjuade en markant förbättring av följsamhet till regelverk hos de granskade vårdgivarna. Efter den senaste granskningen år 2009 genomfördes ett möte med Göteborg privat läkarförening och responsen var positiv. Sedan 2009 har Regionen inte genomfört några särskilda uppföljningar av taxeläkare och sjukgymnaster. Det finns enligt uppgift planer på att genomföra fler uppföljningar av allmänläkare på nationella taxan. 12

134 Av intervjuerna har det framkommit att utmaningen för Regionen är att genomföra målinriktade uppföljningar. Från 2009 tills i dag har de inte haft resurser till det. Orsakerna uppges bero på arbetet med omorganisering av beställarkontoren från fyra till ett beställarkontor och att resurserna för andra delar av sjukvården prioriteras. I samband med försäljning av etableringar har ansvarig tjänsteman för processen identifierat förbättringsområden som kommer att prioriteras i syfte att förebygga framtida missuppfattningar, felregistreringar och felaktiga utbetalningar till läkare/sjukgymnaster. Områden som kommer att beaktas vid kommande försäljningar är bl. a att tydliggöra krav på köparna om att vara inlästa på lagar och förordningar samt aktuella styrdokument för taxeområdet inför mötet med Regionen i samband med avtalsskrivningen. Tjänstemannens uppfattning är att köparna oftast är dåligt insatta i aktuella lagrum och inte har förstått att en etablering är personlig och således inte ska vara kopplad till företaget Bedömning Regionen har inte utfört några uppföljande kontroller de senaste fem åren och har inte fastställt några planer på förebyggande åtgärder för att undvika felaktigheter. Det noteras att arbetet med förebyggande insatser har påbörjats. Vi vill dock gärna se fastställda rutiner för förebyggande insatser både för etablerade taxeläkare och sjukgymnaster som för nyetableringar. Vi anser att Regionen bör prioritera även förebyggande insatser för att undvika felaktigheter. 11. Genomförs kontroller av att de externa vårdgivarnas ekonomiska förvaltning och hantering av skatter och avgifter? Genomförs kontroller ur belastningsregistret för externa vårdgivare? 11.1 Beskrivning I samband med försäljning av etableringar görs enligt uppgift vid intervjuerna kontroller av köparen inför avtalsskrivningen. Under granskningen har det informerats om en checklista som används vid avtalsskrivning med vårdgivare. Checklistan är framtagen som stöd för en person som genomför försäljning av etableringar och uppges endast vara ett internt stöddokument som inte är fastställt av ett kommunalt organ. Det görs enligt uppgift två legitimationskontroller, dels till Socialstyrelsen för att undersöka om köparen har giltig legitimation och dels till IVO 3 för att undersöka om varningar/anmälningar har noterats på köparen. Slutligen görs en kontroll till Skatteverket för att undersöka om vederbörande har obetalda skatter. Det genomförs enligt uppgift ingen kontroll från belastningsregistret. Vidare framgår av intervjuerna att kontroll av skatter och avgifter ej genomförs av de taxeläkare och sjukgymnaster som redan är etablerade Bedömning I verksamheten finns en informell checklista avseende kontroller av vårdgivarna vid träffande av avtal. Det saknas dock, som vi förstår, en beslutad rutin för vilka kontroller som ska genomföras. Regionen genomför kontroller av skatter och avgifter vid nyetableringar. Vi bedömer kontrollen i detta avseende tillräcklig. Kontrollen bedöms inte helt tillräcklig vad gäller de som redan har etableringar och praktiserar inom Regionen eftersom Regionen inte har som rutin att kontrollera dessa avseende skatter och avgifter. 3 IVO 13

135 Regionen bör också enligt vår bedömning, då det är möjligt, begära upplysningar från belastningsregistret eftersom det inte görs idag. 12. Journalgranskning 12.1 Inledning Hos en vårdgivare genomfördes ingen journalgranskningen då denna vårdgivare inte var villig att delta utan att få en skriftlig förklaring från högsta ledningen i regionen. Hos samtliga vårdgivare förutom en har totalt 50 journalanteckningar granskats. Hos en vårdgivare granskades endast 46 journalanteckningar (på grund av slut på reservpatienter- läkare f). Bedömningen görs utifrån följande skala; Tillfredsställande Krav/Revisionskriterier bedöms i allt väsentlig vara uppfyllda. Brister kan förekomma. Ej helt tillfredsställande Krav/Revisionskriterier delvis vara uppfyllda. Det finns allvarliga brister. Otillfredsställande Krav/Revisionskriterier bedöms inte vara uppfyllda. Det finns mycket allvarliga brister som måste åtgärdas snarast Överensstämmer fakturerade åtgärder med journalanteckning? Krav/Revisionskriterie Fakta Bedömning Patientdatalagen: 3 kap. 1. Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. 3 kap. 3. Skyldighet att föra patientjournal har den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke. VGRs rutin: Granskning och attestrutin för Privera. Läkare De fakturerade åtgärderna överensstämmer med journalanteckningarna för samtliga granskade läkare. Sjukgymnaster Fakturerade åtgärder överensstämmer för fyra av de granskade sjukgymnasterna. För en sjukgymnast fanns inga journaler - det var inget att granska fakturerade åtgärder mot vad som skulle finnas i journal. Bedöms tillfredsställande. Granskningen av de nio läkare ger ingen misstanke om att dessa läkare använt taxan på ett otillbörligt sätt. Bedöms tillfredsställande för 4 av 5 sjukgymnaster. För en sjukgymnast bedöms fakturerade åtgärder som otillfredsställande. Vederbörande får kritik då denna bryter mot patientdatalagen genom inte ha upprättat patientjournaler Stämmer antalet åtgärder med dem på fakturan? Krav/Revisionskriterie Fakta Bedömning Patientdatalagen: 3 kap. 1. Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. 3 kap. 3. Skyldighet att föra patientjournal har den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt Läkare I samtliga fall stämmer antalet åtgärder med vad som har debiterats. Däremot är det svårt att exakt bedöma om återbesöken är motiverade. Vissa patienter kräver uppmärksamhet och har en hög vårdkonsumtion. Detta kan noteras även i annan offentlig verksamhet, inte minst på akutmottagningar. 14 Bedöms tillfredsställande.

136 förordnande att utöva visst yrke. VGRs rutin: Granskning och attestrutin för Privera Sjukgymnaster Fakturerade åtgärder stämmer för tre av fem vårdgivare (sjukgymnast a-b-e) och för merparten av journalanteckningar för sjukgymnast d (saknas endast 1 journalanteckning, kan vara iförd på fel datum). En vårdgivare hade inga journaler alls (sjukgymnast c). Det fanns således inget att granska. Bedöms tillfredsställande för 4 av 5 sjukgymnaster. Bedöms otillfredsställande för en sjukgymnast. Vederbörande får kritik då denna bryter mot patientdatalagen genom inte ha upprättat patientjournaler Stämmer antalet besök enligt journal med dem som anges på fakturan? VGRs rutin: Granskning och attestrutin för Privera Fakta För de granskade läkare och sjukgymnaster stämmer besöksregistreringen mot vad som är angivet på granskningsunderlaget. Bedömning Bedöms tillfredsställande 12.5 Är uppgivit antal besök rimligt? Krav/Revisionskriterie Fakta Bedömning VGRs rutin: Granskning och attestrutin för Privera Läkare I inget av de nio fall som har granskats dominerar dubbeltider. Beträffande psykiatri finns inget säkert underlag att konstatera att dubbel tid krävts för patientens vård. Bedöms tillfredsställande. Sjukgymnaster Tre av de granskade sjukgymnasterna (sjukgymnast a-b och e) bedöms ha ett rimligt antal besök och det stämmer väl när de angett särskild ersättning. Av journaldokumentation bedöms att de haft en ny besöksbedömning som tar mer tid eller en test/uppföljande bedömning som tar mer tid i anspråk. Vad gäller antal besök för sjukgymnast c och d bedöms det för vissa dagar inte vara rimligt av vad som dokumenterad i journal. Sjukgymnast d hade 30 besök per dag (normalarvode) för de två granskade dagarna (1/11, 4/11) vilket innebär 10-12,5 h patientarbete per dag Sjukgymnast c hade 9 besök (1/11)och 27 besök (4/11) och 20 besök (5/11). Denna sjukgymnast berättade i samband med journalgranskningen att flera parallellbehandlingar hade genomförts för flera patienter men missat ange det på underlagen och Bedöms ej helt tillfredsställande. Av granskningen framkommer att 2 av 5 granskade sjukgymnaster hade många besök per dag. 15

137 ville gärna rätta till det i efterhand om så önskas. Om parallellbehandling anges blir det mer rimligt att hinna med 27 patienter på en dag. 13. SLUTSATS Syftet med denna granskning är att utreda om Västra Götalandsregionen har tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare med avtal för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt. Vi har funnit att det finns brister i Regionens rutiner avseende kontroll och uppföljning av externa vårdgivare som omfattas av denna granskning. Vi har dock noterat att det på tjänstemannanivå vid beställarkontoren pågår ett förbättrings och utvecklingsarbete. Beställarkontoren har också ett pågående arbete med att få till ett likartat arbetssätt inom Regionen för hur kontroll och uppföljning ska genomföras. Processen med försäljning av etableringar framstår som tydlig och med ett klart syfte att förebygga felaktigheter och missförstånd när nya vårdgivare köper en etablering. Granskningen av de patientjournaler som genomförts hos de slumpmässigt utvalda externa vårdgivarna har visat på att det stora flertalet vårdgivare både dokumenterar och kassaregistrerar sina vårdkontakter på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt har det framkommit brister i journalföringen hos vårdgivare, varav enstaka är av en sådan allvarlig karaktär att patientsäkerheten äventyras och kraven enligt patientdatalagen inte uppfylls. Vår slutsats är att Västra Götalandsregionen inte har en tillräcklig kontroll av utbetalningsunderlag från externa vårdgivare på nationella taxan för att säkerställa att den utbetalning som görs är korrekt men att ett arbete pågår för att förbättra denna kontroll. 16

138 Bilaga 1 Resultat Stickprovsgranskning Tabell 3: Fördelningen av besökstyp i kassa totalt för alla granskade läkare Besökstyp i kassa Antal journaler Enkelt arvode 2 Normalarvode 317 Särskilt arvode 74 Telefonrådgivning 46 Övrigt 7 Summa 446 Tabell 4: Fördelningen av besökstyp i kassa för varje läkare Verksamhet Enkelt arvode Normalarvode Särskilt arvode Telefonrådgivning Övrigt Totalsum Läkare a Läkare b Läkare c Läkare d Läkare e Läkare f Läkare g Läkare h Läkare i Summa Tabell 5: Fördelningen av besökstyp i kassa totalt för alla granskade sjukgymnaster Besökstyp i kassa Antal journaler Grupp 25 Normalarvode 179 Parellellbeh 3 Särskilt arvode 43 Summa 250 Figur 1: Fördelningen av besökstyp för varje granskad sjukgymnast 17

139 Tabell 6: Fördelningen av besökstyp i kassa för varje sjukgymnast Verksamhet Grupp Normalarvode Parellellbeh Särskilt arvode Totalsum Sjukgymnast a Sjukgymnast b Sjukgymnast c Sjukgymnast d Sjukgymnast e Summa

140 Bilaga 2 Tabell 1: HSN 3,5,8 och 10 kostnader för läkare (2013) Gällande HSN 9 redovisas inga kostnader i och med att endast en person ingick i granskningen Läkare på nationella taxan Nämnd Specialitet Nettokostnad Total kostnad HSN 3 Allmänmedicinare , ,00 Gynekologi , ,00 Ortopedi , ,00 Ögon , ,00 Öron, näsa, hals , ,00 HSN 3 Summa , ,00 HSN 5 Allmänmedicinare , ,00 Anestesi , ,00 Barnmedicin , ,00 Gynekologi , ,00 Hud , ,00 Invärtes medicin , ,00 Kirurgi , ,00 Ortopedi , ,00 Psykiatri , ,00 Ögon , ,00 Öron, näsa, hals , ,00 HSN 5 Summa , ,00 HSN 8 Allmänmedicinare , ,00 Gynekologi , ,00 Hud , ,00 Invärtes medicin , ,00 HSN 8 Summa , ,00 HSN 10 Gynekologi , ,00 Psykiatri , ,00 HSN 10 Summa , ,00 Totalsumma , ,00 19

141 Tabell 2: HSN 3,5,8 och 10 kostnader för sjukgymnaster Sjukgymnast på nationella taxan Nämnd Specialitet Nettokostnad Total kostnad HSN 3 Sjukgymnastik a Summa , ,00 Sjukgymnastik b Summa , ,00 03 Summa , ,00 HSN 5 Sjukgymnastik a Summa , ,00 Sjukgymnastik b Summa , ,00 HSN 5 Summa , ,00 HSN 8 Sjukgymnastik a Summa , ,00 Sjukgymnastik b Summa , ,00 HSN 8 Summa , ,00 HSN 10 Sjukgymnastik a Summa , ,00 Sjukgymnastik b Summa , ,00 HSN 10 Summa , ,00 Totalsumma , ,00 20

142 Bilaga 3 Sammanfattande bedömning av läkarna Vid granskningen fås en god uppfattning om vederbörandes kompetens och seriositet. Det kan inte uteslutas vid journalgranskning att besöket inte är påhittat. Total kontroll innebär kontakt med patienten vilket inte låter sig göras. Kvaliteten på journalerna bedöms överlag vara av god kvalitet. Helhetsbedömning: 442 journaler bedöms vara adekvat, tre tveksamma och uppgift saknas på en. Vårdgivare: Läkare a, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare a dikterar sina journaler. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Det finns en tendens att patienter som varit kända under många år får lapidariska anteckningar. I två fall har anteckning inte skett vid tidpunkten för besöket. De har rekonstruerats men innehållet är fragmentariskt. Det finns dock tillfredsställande anteckningar före och efter respektive besök. Samtliga anteckningar är signerade. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Även återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Vårdgivare: Läkare b, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare b dikterar sina journaler. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Samtliga anteckningar är signerade. Det ska konstateras att en journalanteckning är oklar och svårförstådd. Mottagningsanteckningar finns både före och efter. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Även återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). 21

143 Vårdgivare: Läkare c, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare c dikterar sina journaler. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Samtliga anteckningar är signerade utom ett telefonsamtal med recept. Granskningsmaterialet innehåller sju barnmorskebesök. Anteckningarna ter sig adekvata. En anteckning saknar signering. BDO får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Även återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Vårdgivare: Läkare d, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare d skriver själv sina journaler i datasystem. Samtliga granskade anteckningar är signerade. Terapin bedrivs i form av samtal. Vid förstagångsbesöket skrivs noggrann och omfattande grundjournal. Dokumentering av respektive samtal är mer kortfattad. När terapin upphör skrivs en sammanfattande slutanteckning. Journalföringen är av god kvalitet, omsorgsfull, fyllig och lättläst samt innehåller vad som kan krävas. Dock saknas i stort sett genomgående en tydlig nedtecknad diagnos. Diagnosnummer finns i debiteringsunderlaget. Hos tre patienter kan man i grundjournalen inte finna någon tydlig diagnos. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Det ska dock konstateras att tidsåtgången, som kan medföra högre taxa, är svår att bedöma vid journalgranskning. Dock tillämpas Besök överstigande 2 x 50 minuter bara vid två tillfällen i granskningsmaterialet. Vårdgivare: Läkare e, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare e dikterar sina journaler. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Samtliga anteckningar är signerade. Det ska konstateras att en journalanteckning saknas på en patient som varit på mottagningen. Mottagningsanteckningar finns både före och efter. Det finns ingen notering i journalen att anteckningen saknas. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata och innefattar även second opinion. Återbesöksfrekvensen ter sig adekvat Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). 22

144 Vårdgivare: Läkare f, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare f skriver själv sina journaler, som förvaras i pappersformat. Journalföringen är av god kvalitet, omsorgsfull, fyllig och lättläst samt innehåller vad som kan krävas. Det ska konstateras att en journalanteckning är otydlig och svårtolkad. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata och innefattar även second opinion genom diskussion med en privatpraktiserande kollega. Återbesöksfrekvensen ter sig adekvat för patienternas behov Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Det ska dock konstateras att tidsåtgången, som kan medföra högre taxa, är svår att bedöma vid journalgranskning. Vårdgivare: Läkare g, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare g dikterar sina journaler. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Samtliga anteckningar är signerade. De granskade journalanteckningarna är i princip invändningsfria. Granskningsunderlaget består av fjorton sjuksköterskebesök. Det visar sig att det rör sig om ordinerade ljusbehandlingar av psoriasispatienter. Dessa sker på standardiserat sätt i serie och besöken noteras för hand i en särskild bok. När serien avslutats skrivs en journalanteckning. Det är knappast rimligt att bedöma dessa besök Då det endast finns tio reservpatienter (varav en är ljusbehandlad) bestå bedömningsmaterialet av 46 besök. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Även återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Vårdgivare: Läkare h, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare h dikterar sina journaler. Journalföringen är mestadels av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Dock saknas oftast rubriken diagnos. Detta innebär att man måste söka diagnosen i texten eller gå till en tidigare journalanteckning. I tre fall föreligger en otydlig diagnos Journalanteckningarna är inte signerade. Dock har läkare h signerat samtliga laboratoriesvar som granskats. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). Till exempel har flera spirometriundersökningar korrekt debiterats enligt normaltaxa. Det kan också påpekas att läkare h inte debiterar telefonsamtal 23

145 Vårdgivare: Läkare i, HSN Samlad bedömning: Mottagningen bedrivs i för verksamheten lämpliga lokaler. Läkare i var vid aktuella tiden deltids barnledig. Läkarens mottagning har därför i stor omfattning uppehållits av läkare NN, som haft 36 av de granskade mottagningsbesöken. Läkare i har haft 13 besök. Ett besök har skett hos barnmorska. Journalföringen är av god kvalitet, lättläst och innehåller vad som kan krävas. Det är ingen väsentlig skillnad mellan de två läkarna. Dock är inte alltid diagnosen direkt utskriven. I tre fall av läkare NNs anteckningar och i ett fall av läkare i finns dåligt underlag för diagnos. Journalerna är dikterade. Samtliga anteckningar är inte signerade. Man får intrycket av ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Remitteringar ter sig adekvata. Även återbesöksfrekvensen ter sig adekvat. Såsom kan bedömas vid journalgranskning fås intrycket att patienterna får en god vård vid mottagningen. Det finns inga indikationer på otillbörlig tillämpning av nationella taxan (SFS 1994:1121 med uppdateringar). 24

146 Bilaga 4 Sammanfattande bedömning av sjukgymnaster Journalanteckning finns i 644 fall vilket motsvarar 92,5 procent av samtliga granskade fall. Journalanteckning saknas i 52 fall, varav 50 kommer från samma vårdgivare. Innehållet i journalerna bedöms vara tunt och kortfattat för 33 av de granskade 644 journalerna där journalanteckning finns, alla från samma vårdgivare sjukgymnastik (sjukgymnast d). Det medicinska innehållet i vården anses vara adekvat i 642 fall. I tre utav journalerna saknas en bedömning. I 50 granskade journalanteckningar bedöms dessa vara bristfälliga. Samtliga är från en och samma vårdgivare. Sjukgymnast a HSN 5 Sjukgymnast a är sjukgymnast sen många år tillbaka och har vidareutbildat sig inom Feldenkrais. Sjukgymnasten har två olika mottagningar och jobbar således några dagar i veckan på varje plats. Mottagningen ligger i en lägenhet. Det finns ett stort rum där sjukgymnasten kan ha gruppverksamhet samt ett behandlingsrum för bedömning och individuell behandling. Lägenheten inrymmer även väntrum samt ytterligare ett behandlingsrum som sjukgymnasten tidigare haft uthyrt till annan terapeut, men i nuläget har sjukgymnasten bara sin egen verksamhet i lägenheten. I det stora rummet som används för gruppverksamhet har sjukgymnasten även träningsutrustning med en hel del dragapparater och sekvensutrustning för styrketräning. Sjukgymnast a arbetar huvudsakligt med komplexa patienter med långvarig smärtproblematik och psykosomatiska besvär. Eftersom många patienter har långvariga och komplexa problem finns det ofta inga snabba lösningar, sjukgymnasten har därmed många patienter som går i längre perioder. Feldenkraismetoden bygger på att man jobbar mycket med gruppverksamhet, vilket sjukgymnasten ser är bra för patienterna då man ger varandra mycket i gruppen. Grupperna är löpande och enligt metodiken behöver alltså inte alla börja och sluta samtidigt, vilket bedöms bra eftersom det ger en större flexibilitet att slussa in nya patienter i grupperna och avsluta dem när det är lämpligt. Sjukgymnast a har datorjournalsystemet Wineazy, men använder dock enbart datorjournalen för att registrera patientbesöken och har i övrigt alla journalhandlingar i pappersform. I samband med nybesöket tar sjukgymnasten en ordentlig anamnes, undersökningsstatus samt sammanfattar en bedömning och lägger upp en behandlingsplan. Sjukgymnast a skriver löpande dag anteckningar om behandlingsåtgärder, hur det går för patienten samt uppföljning. Jag bedömer att sjukgymnastens pappersjournaler innehåller väsentliga uppgifter såsom anamnes, undersökningsstatus, bedömning, mål, planering, åtgärd. I några enstaka fall är nybesöksanteckningen flera år gammal och det finns ingen färskt undersökningsstatus. Kan vara så att det inte har förändrat sig avseende patientens problematik och det är anledningen till att det inte är gjort en ny status. Sjukgymnasten har en del kompletterande status i dagteckningarna. Sjukgymnast b HSN 10 Arbetar med 5 andra sjukgymnaster samt 1 assistent/receptionist. Har ett stort och välutrustat gym samt tillgång till bassäng i närheten. Har en del avancerad testutrustning för bättre möjlighet till specifik utvärdering. Sjukgymnasterna på rehab centret har mycket vidareutbildningar Många av patienterna kommer på remiss från ortopedkliniker t.ex. korsbandsrekonstruktioner, frakturer, plastiker mm. De har mycket idrottare som går på rehab efter olika skador. 25

147 Sjukgymnast b ger ett mycket seriöst intryck och verkar vara en välutbildad och mycket strukturerad sjukgymnast. Sjukgymnast b jobbar mycket med bedömning, test och träning har även akupunktur Journalerna är kortfattade men tydliga bra. Nybesöksanteckningar finns alltid med Anamnes, Status, Bedömning, Åtgärd och Planering samt ibland förtydligande gällande Målsättning. Sjukgymnast b har mycket specifika tester och följer upp och utvärderar träningen under träningsperiodens gång. Skriver tydligt i dag anteckningarna hur träningen fungerar och vilka förändringar som görs i programmet. Sjukgymnast b jobbar med evidensbaserade metoder och det går tydligt att följa i journalen vilken bedömning hon gör samt vad behandlingsserien ska syfta till. Remisser, journalkopior och andra inkommande handlingar som rör patienterna sparas i pärmar då de i nuläget inte kan scanna in sådana dokument i datorjournalen. Även alla träningsprogram sparas i dessa pärmar med samtliga ändringar och olika versioner. Sjukgymnast b har god ordning på när hon tar ut särskild ersättning för vissa besök, dessa besök syns det tydligt i journalen att hon antingen gjort en nybesöksbedömning eller genomfört särskilda tester som tar mer tid. Sjukgymnast b har också rimligt antal besök per dag för att verkligen ge patienterna den tid de har rätt till. Sjukgymnast c HSN 10 Sjukgymnasten driver eget företag. Mottagningen ligger i ett privat hus. Sjukgymnastens sammanboende hjälper med bokföringen/registrering av patienter i datasystemet. Sjukgymnast jobbar ensam på mottagningen. Sjukgymnasten har 3 behandlingsrum så att det kan behandlas flera patienter parallellt. Sjukgymnasten jobbar i stort sett uteslutande med elektroterapier, såsom kortvåg, stötvåg, laser, TENS mm. Sjukgymnast c har nästan bara patienter med långvariga/kroniska besvär och många av de patienter som går till sjukgymnasten går där nästan jämt. Eftersom patienterna har besvär av den karaktär som de inte blir av med, blir behandlingen en sorts kortsiktig lindring av besvären. Sjukgymnast c har nästan inga patienter som kommer på remiss (1 på 1000) utan flertalet av patienter som kommer har hört talas av sjukgymnasten via vänner och bekanta. Många av de som kommer till sjukgymnast c har tidigare gått hos andra sjukgymnaster och behandlare. Sjukgymnast c jobbar alltså helt med passiv behandling, sjukgymnast c har ingen träningsutrustning på mottagningen och instruerar inte heller några hemträningsprogram. Kan dock uppmuntra patienten till fysisk aktivitet t.ex. stavgång. Sjukgymnast c har ingen direkt vidareutbildning och har inget avtal om särskild ersättning. Sjukgymnast c har endast registrering av besök i sitt datasystem, sjukgymnasten har ingen datorjournal. Den enda journal som finns är i en liten plastlåda med kort i A-5 format där patienternas personnummer, adress, telefonnummer finns angivet. På dessa kort finns också ofta 2-3 rader angivet om vad patienten söker för, på vissa kort finns bara personnummer, adress och telefon. Korten är inte daterade varför man därmed inte kan säga när de upprättades och om det fortfarande är samma åkomma som patienten kommer för som den sökte för första gången (när kortet skrevs) eller om patienten nu går för några andra besvär. Det finns inget angivet om undersöknings status och vilken bedömning som gjorts. Om patienten lämnat in en kopia på ett röntgenutlåtande har denna kopia häftats ihop med kortet. Eftersom i stort sett inga patienter kommer på remiss har sjukgymnasten inga remisser att hantera. 26

148 Sjukgymnast c berättar att de har upptäckt att de gjort fel i registreringarna i samband med denna granskning. Dom har angett alla besök som normalarvode trots att många besök borde ha satts upp som parallellbehandling. Sjukgymnasten meddelar dock att ekonomiskt har det ingen betydelse då de får ut samma ersättning. Den ena dagen (4/11) som BDO granskade sjukgymnasten hade de 27 besök och för att hinna så många besök på 1 dag förstår man att sjukgymnasten måste ha haft många parallellbehandlingar. Sjukgymnast d HSN 8 Sjukgymnast d driver Rehab direkt tillsammans med sin kollega. De är 3 sjukgymnaster som arbetar tillsammans. De har en välutrustad träningslokal samt 4 behandlingsrum. De har även en KBT-terapeut som de samarbetar med och erbjuder multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med smärta inom ramen för Rehabiliteringsgarantin och därmed får särskild ersättning. Jag hittade dock inga patienter i denna granskning som fått insatser i form av MMR. De får patienter från många olika läkare samt även många patienter som söker utan remiss. Inkommande handlingar såsom remisser mm scannas in i journalen. De använder journalsystemet WinEazy. Träningsprogram skrivs på papper och sparas i pärm. Sjukgymnast d har god ordning och all kassaregistrering stämmer helt korrekt. Sjukgymnast d gör en nybesöksanteckning med en kort anamnes och status samt en planering av åtgärder vid varje ny behandlingsserie. Det finns också dag anteckningar som är signerade vid samtliga besök.(förutom ett missat besök, vilket kan inträffa) Behandlingsåtgärderna som erbjuds är oftast individuell träning samt akupunktur, TEMS och värme. Sjukgymnast d utvärderar inte behandlingsinsatserna på något strukturerat sätt t.ex. med olika typer av tester eller andra utvärderingsinstrument. Som ett exempel finns patient med axelfraktur där det inte finns någon tydlig beskrivning av rörelseförmåga och funktion under eller efter rehabiliteringsperioden. De utvärderingar som går att finna i journalen består endast i uttalanden om att patienten upplever sig bättre. Flera besök bedöms tveksamt vid bedömning av status och bedömning och det beror på att undersökningsstatusen ofta är mycket tunna och kortfattade och där det inte finns angivet vilka tester som genomförts. Likaså anges inte vilken bedömning av patientens problem som är kommit fram till (t.ex. det finns bara en beskrivning av var patienten har ont men inte någon funktionsdiagnos eller tydlig bedömning) När dessutom många dagars anteckningar endast består av texten: Individuell träning med viss assistans/övervakning, blir det svårt att följa hur träningen fungerar och vilket syfte och mål som träningen/behandlingen har. Om dagteckningarna hade varit mer fylliga hade man där kunnat få mer information. I några av de granskade journalerna är nästan alla dag anteckningar Behandling som tidigare eller Individuell träning med viss assistans/övervakning Eftersom journalen är så tunn och övergripande skriven så är det svårt att bedöma kvaliteten på innehållet i behandlingsinsatserna. Den första dagen BDO granskar finns 30 patienter på samma dag; den 1/11, och ytterligare 30 patienter den 4/11. Om sjukgymnast d avsätter minst minuter per patient så skulle det innebära en arbetsdag på mellan 10-12,5 timmar. Sammanfattningsvis kan man väl säga att sjukgymnast d uppfyller kraven på journalföring enligt lagen men BDO tycker ändå att man måste rikta kritik mot sjukgymnastens journaler då de är mycket tunna och dag anteckningarna består av mycket automatanteckningar med exakt samma formulering ibland flera månader i sträck. 27

149 Sjukgymnast e HSN 3 Arbetar tillsammans med ytterligare 1 sjukgymnast. Lokalerna ligger belägna i en träningsanläggning och de använder alltså det gym som finns i träningsanläggningen för sina patienter. Sjukgymnast e ger ett mycket seriöst och kunnigt intryck och har god vidareutbildning. Sjukgymnasten får många patienter på remiss samt vissa som söker direkt. Remisser journalkopior och andra inkommande handlingar samt träningsprogram som rör patienterna sparas i pärmar. Sjukgymnast e jobbar med bedömning, träning och annan behandling i form av mobilisering, akupunktur, stötvåg mm. Vid Nybesök anger sjukgymnasten tydligt Anamnes, Undersökningsstatus, Bedömning och Behandlingsplan. Sjukgymnast e följer upp patienterna och använder specifika tester i samband med bedömning och uppföljning. Sjukgymnast e har god ordning på när det tas ut särskild ersättning för vissa besök, dessa besök syns det tydligt i journalen att sjukgymnasten antingen gjort en nybesöksbedömning eller genomfört särskilda tester som tar mer tid. Sjukgymnast e har också rimligt antal besök per dag för att verkligen ge patienterna den tid de har rätt till. Tydliga och bra journaler. 28

150

151

152

153

154

155

156 Nämnd Diarienr Datum in Uppdrag HSN Gemensam nulägesbeskrivning rörande fallskador ska tas fram av SDF Centrum och HSK för att kartlägga vilka förebyggande insatser som har gjorts och som görs idag. Uppdrag från ordförande HSN 5. Uppdraget redovisas på presidiet. HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda ett upphandlingsförfarande avseende avgiftning och öppenvård för missbrukare. 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna avtal om avgiftning och öppenvård för missbrukare med Stadsmissionen för perioden , med möjlighet för nämnden att förlänga avtalet maximalt ett (1) år. Uppdrag från HSN 5. Uppdraget redovisas på nämnd. HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inför 2013 köpa in läsplattor (ipads) till samtliga politiker i presidierna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att politikern inte sedan tidigare har fått en läsplatta/ipad knutet till ett annat förtroendeuppdrag inom Västra Götalandsregionen. 2. Förvaltningschefen får i uppdrag att genomföra utbildning för samtliga presidierna i hälso- och sjukvårdsnämndernas 1-12 under Förvaltningschefen får i uppdrag att utvärdera hur det har fungerat med ipads för presidierna under 2013 och återkomma med förslag på vidare hantering för 2014.Uppdrag från HSN Förvaltningschefen får i uppdrag att skapa rutiner kring hanteringen av ipads och register över politikernas innehav inom förvaltningen.uppdrag från HSN 5. Uppdraget redovisas på nämnd. Punkt 1 och 2 fullgjorda. Punkt 3 och 4 pågår. HSN 5 HSN HSK-chefen får i uppdrag att följa upp hur vårdbehovet omhändertagits i samband med att vårdavtal gällande barn- och ungdomsmedicin och gynekologi i centrala Göteborg har upphört. 2. Uppdraget ska återredovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden i september Uppdrag från HSN 5. Uppdraget redovisas på nämnd. HSN 5 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att förlänga avtalet om specialistgynekologi med Aleris AB till och med , med start (Dnr HSN ). 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att förlänga avtalet om hälsoövervakning under graviditet och efter förlossning med Barnmorskegruppen i Göteborg AB till och med , med start (Dnr HSN ). 3. Optionen om 400 nyinskrivna per år i avtalet om hälsoövervakning under graviditet och efter förlossning med Barnmorskegruppen i Göteborg AB utlöses från och med avtalsstart (Dnr HSN ). HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda ett gemensamt upphandlingsförfarande avseende specialistgynekologi samt hälsoövervakning under HSN graviditet och efter förlossning, med verksamhetsstart (Dnr HSN ). HSN Avtalet med Aleris AB om specialistgynekologi finansieras via budgetposten Privata specialister. Uppdrag från HSN 5. Punkt 1, 2, 3 fullgjorda. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda ett upphandlingsförfarande avseende intensivträning enligt konduktiv pedagogik.uppdrag från HSN 5. HSN 5 HSN HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att starta förberedelser för att upphandla hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år bosatta i de kommuner som avtalet med Unilabs AB omfattar. Uppdrag från HSN 5. HSN 5 HSN Nämndens yttrande över policy och riktlinjer för informationssäkerhet godkänns och översänds till Regionstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. 2. Beställardirektören får i uppdrag att besvara enkäten funktion för operativt informationssäkerhetsarbete till stöd för verksamheterna i VGR som bifogats i remissen. HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att påbörja upphandlingsprocess gällande psykiatrisk öppenvård i centrala och västra Göteborg HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda upphandlingsförfarande avseende läkarmedverkan på ungdomsmottagningarna i Göteborg. HSN 5 HSN HSN 5 HSN Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2014 års medel 1. Handlingsplanen för rehabiliteringsgarantin avseende 2014 års medel godkänns. 2. Hälsooch sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2014 års medel i enlighet med handlingsplanen. 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att lyfta in frågan om hur Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun kan bedriva ett arbete för att ta fram gemensamma vård- och omsorgsprocesser till Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet (tidigare LGS). HSN 5 HSN Beställardirektören får i uppdrag att verkställa beslutet om IVPA. HSN 5 HSN Nämnden ger hälso- och sjukvårdschefen i uppdrag att i överenskommelsen inför 2015 säkerställa att Grön Rehab kan fortsätta med sin verksamhet. HSN 5 HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att inleda direktupphandlingsförfarande avseende Venerologtjänster vid Mottagning för Unga Män. HSN 5 HSN Nämnden ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdschefen att göra en behovsanalys gällande gynekologi i göteborgsområdet :58

157 1 (2) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Översyn av delegation Nämnden beslutade på sammanträdet den 1 september att en arbetsgrupp skulle se över delegationsordningen mot bakgrund av det yrkande som lades på sammanträdet i juni: Nämnden har nu snart varit verksam i 4 år. Vi har en ganska omfattade delegation. Det finns för- och nackdelar med detta. Det vore lämpligt att den gamla nämnden såg över detta, summerar sina erfarenheter och gav ett förslag till den nya nämnden. Beslut: Nämnden utser en grupp som har till uppgift att se över delegationsordningen, denna grupp presenterar ett förslag till nuvarande nämnd. Följande arbetsgrupp utsågs: Johan Fält (M) sammankallande, Ingrid Olsson (S), Sören Björkman (S) och Oscar Pihlblad (KD). Arbetsgruppen träffades den 16 oktober för att gå igenom den gällande delegationsordningen och delegationsärenden under mandatperioden. Gruppen vill skicka med följande synpunkter till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Att beakta inför nästa mandatperiod 1. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Det är viktigt för nämnden att hitta ett arbetssätt som skapar delaktighet hos ledamöterna inför framtagandet av beställningsunderlag och mål- och inriktningsdokument. Det behöver avsättas tid för grupperna att arbeta med dokumenten och vid behov använda tjänstemannastöd. Enligt diskussion på R-GPÖ den 9 oktober är förslaget att den nya nämnden bör utgå ifrån och följa upp regionfullmäktigemålen och sedan arbeta vidare med att lägga till egna mål. Den nya nämnden får bedöma vilka mål som ska lyftas fram. 2. Förslag att granska delegationsbeslut genom att utse granskare vid varje sammanträde och göra stickprov bland delegationsärendena. Ett förslag kan vara att ta fram en mall för granskning. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

158 (2) 3. Formulering av punkt B8 i delegationsordningen: Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet. Förslag att formulera om angående polisanmälan. 4. Förslag att nämnden får skriftlig information i god innan ett avtal upphör och inte förlängs. I nuläget ges muntlig information i dessa fall. 5. Det bör vara ett nämndbeslut att avsluta pågående avtal, till exempel vid avtalsbrott. 6. Förslag att ha med text i protokollet på informationsärenden (handläggaren som föredrar ärendet på nämnden skriver kort information) alternativt lägga med informationen i HSNK informerar/aktuellt. En fördel med att lägga informationen i HSNK informerar är att alla ledamöter får skriftlig information redan vid sammanträdet och inte behöver vänta på protokollet. 7. Förslag att lägga ut den skriftliga informationen HSNK informerar/aktuellt på hemsidan. 8. Förslag att alla i presidiet får fatta beslut om deltagande på kurser och konferenser. Alternativt att varje gruppledare fattar beslut för sin grupp. 9. Vad gäller vidaredelegation måste beställardirektören försäkra sig om att vidaredelegaten är tillförlitlig, till exempel göra en kreditupplysning. Flera personer ska vara med vid stora utbetalningar (detta sker idag, enligt attestreglementet). 10. Etikutbildning både för politiker och tjänstemän förhållningssätt/roll 11. Hur rapportera från studiebesök/kurser/seminarier? Använda mall? 12. Vem ska svara på mejl som alla i nämnden får? Utse person/grupp? Klargöras att det bara är ordförande som kan svara i nämndens namn. 13. Det är viktigt att nämndens prioriteringar är med hela vägen i förhandlingsarbetet! Detta missades vad gäller till exempel STIV. Förslag till beslut: Nämnden lämnar över dokumentet Översyn av delegation till Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Bilaga Delegationsordning beslutad september 2013

159 Sida 1(2) Delegationsordning med anvisningar HSN5 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast beställardirektören har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan endast vidaredelegeras i ett led. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till beställardirektören. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet

160 medan prövningen vid förvaltningsbesvär är fullständig och omfattar även beslutets lämplighet. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Myndigheten kan dock bli civilrättslig bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådana fall även driva ärendet via allmän domstol. Brådskande ärenden En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

161 Delegationsordning Antagen av HSN xx-xx Delegationsordning för Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning A Delegering till ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till annan 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförande Ordförande Nämndsekreterare Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden 2:e vice ordförande Nämndsekreterare 1(5)

162 Delegationsordning B Delegering till förvaltningen 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enligt med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 2 Underteckna avtal och överenskommelser i enlighet med beslut tagna av hälso- och sjukvårdsnämnden Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 3 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG primärvård Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 4 Frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) 5 Godkänna alternativs avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik 6 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning och justeringar utifrån medicinska riktlinjer Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 7 Beslut om att överklaga dom eller beslut Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 8 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 2(5)

163 Delegationsordning 9 Meddela sökande av samverkans- eller vårdavtal om att det för närvarande inte är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden att utöka vårdutbudet. Ta initiativ till en behovsanalys inför en eventuell upphandling av ytterligare sjukvårdstjänster inom respektive specialitet Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 10 Tecknande, överlåtelse och avslutande av anslutningsavtal för barntandvårdspeng Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 11 Besluta om direktupphandling till ett värde om vad som anges i lag om offentlig upphandling (LOU) per avtalsperiod och leverantör Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 12 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 13 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 14 Utse arkivansvarig och arkivredogörare Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 15 Beslut om avslag på begäran att lämna ut allmän handling 16 Prövning av om överklaganden skett i tid och avvisning av överklaganden som kommit in för sent 17 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden 18 Utse samt entlediga personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL) Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 19 Avskrivning och nedskrivning av fodringar Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Upp till < 1 basbelopp 3(5)

164 Delegationsordning 20 Träffa och säga upp hyresavtal för förvaltningens lokaler Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Med en årshyra på högst 1 mkr eller med en kontraktstid på högst 4 år. Vid ändring av utbudspunkt ska samråd ske med nämnden samt med Västfastigheter. För administrativa lokaler gäller särskilda regler. 21 Ombyggnad, upprustning, underhåll av lokaler Beställardirektören 22 Anställning av personal, tillsvidare Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig chef 23 Avstängning från tjänst, avsked och uppsägning utan egen begäran Beställardirektören 24 Disciplinär åtgärd Beställardirektören 25 Tillfällig stängning av verksamhet Beställardirektören 26 Sälja eller ge bort lös egendom Beställardirektören Upp till < 1 basbelopp 27 Mottagande av gåva Beställardirektören Samråd med juridisk rådgivare vid tveksamhet och vid > 3 basbelopp 28 Träffa och säga upp upphandlings- inköps- och leasingavtal (exkl IT-avtal)när detta inte är en uppgift för servicenämnden, Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 29 Träffa och säga upp serviceavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 30 Träffa och säga upp tjänsteavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 31 Träffa och säga upp avtal om nyttjanderätt Beställardirektören 4(5)

165 Delegationsordning 32 Försäljning av tjänst Beställardirektören 33 Inköp av utrustning inom investeringsram Beställardirektören < 30 basbelopp 5(5)

166

167

168

169 1 (2) Anmälningsärenden Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anna Schürer von Waldheim Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1. Regionfullmäktige, protokollsutdrag, daterat Erbjudande om vaccin mot hepatit B inom ordinarie barnvaccinsprogram. (Dnr HSN ) 2. Regionfullmäktige, protokollsutdrag, daterat Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av hälso- och sjukvårdsnämnder vid årsskiftet 2014/2015. (Dnr HSN ) 3. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Bestämmelser om samråd med pensionärsorganisationer. (Dnr HSN ) 4. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Finansiering av regiongemensam konferensbokningstjänst. (Dnr HSN ) 5. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Ledamöter och ersättare i det regionala pensionärsrådet. (Dnr HSN ) 6. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Tandhygienistutbildningen vid Göteborgs universitet. Finansiering av den verksamhetsförlagda utbildningen. (Dnr HSN ) 7. Hälso- och sjukvårdsutskottet, protokollsutdrag, daterat Tillgängligheten till logopedi för barn i Västra Götalandsregionen. (Dnr HSN ) 8. Styrelsen för Habilitering och Hälsa, protokollsutdrag, daterat Överenskommelser (Dnr HSN ) 9. Regionfullmäktige, protokollsutdrag, daterat Motion av Daniel Andersson (FP) om stöd till personer som lider av spelmissbruk. (Dnr HSN ) 10. Samordningsförbundet Göteborg Centrum, protokollsutdrag, daterat Anteckningar från dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Hälsooch sjukvårdsnämnd 5 den 3 oktober (Dnr HSN ) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

170 Anmälningsärenden, (2) 12. Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen, mandatperiod antagna vid regionfullmäktige 7 oktober 2014, Regionfullmäktige, protokollsutdrag, daterat Inkallelseordning för ersättare i Västra Götalandsregionens samtliga nämnder och styrelser. (Dnr HSN ) 14. Regionstyrelsen, protokollsutdrag, daterat Sammanträdestider för regionstyrelsen utskott och internationella beredningen (Dnr HSN ) 15. Inkommen skrivelse från handikapporgansiationer angående riktlinjer för planering av sjukvårdsinrättningar, inkom (Dnr HSN ) 16. Överenskommelse mellan Närhälsan och hälso- och sjukvårdsnämnd 5, om multimodalt team Grön Rehab Väster år (Dnr HSN ) 17. Inkommen cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting angående bristande tillgänglighet som en form av diskriminering ändringar i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.

171 1 (3) Typ av dokument Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Jonathan Neselrot Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, centrum-väster Utvärdering av Informations- och kommunikationsplan Sammanfattning Nämnden uppfyller sitt informationsuppdrag, främst genom finansiering av 1177 Vårdguiden och sitt hushållsutskick Första hjälpen. Nämnden arbetar med flera aktiviteter för att även uppfylla sitt kommunikationsuppdrag, men har inte uppfyllt alla uppsatta mål. Det är framför allt genom hushållsutskicket Första hjälpen och sin hemsida som nämnden synliggör sig för medborgare och bjuder in till dialog. Dessutom för nämnden dialog i pensionärsråd och med handikapp- och patientföreningar. 2. Informationsmål Målen är hämtade från Informations- och kommunikationsplan (DNR HSN ). 1. Nämndens uppdrag och ansvar ska förtydligas för befolkningen i centrala och västra Göteborg. 2. Medborgare ska hjälpas att välja rätt vårdnivå. 3. Medborgare ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter. 3. Kommunikationsmål Målen är hämtade från Informations- och kommunikationsplan (DNR HSN ). 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta fram en strategi för hur man ska arbeta med kommunikation över hela mandatperioden. 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ge invånarna möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter om hälso- och sjukvård i nämndområdet. 3. Nämnden ska utveckla sin dialog med medborgare. 4. Dialogen med organisationer, råd och föreningar ska bibehållas och utvecklas. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

172 Utvärdering av Informations- och kommunikationsplan (3) 4. Aktiviteter för att nå målen Aktiviteterna är hämtade från Informations- och kommunikationsplan (DNR HSN ) Hushållsutskicket Första hjälpen Hushållsutskicket Första hjälpen bedöms som en lyckad satsning. En utvärdering av 2014 års utskick finns på DNR: HSN och 1177.se Nämnden bidrog med cirka 17 miljoner kronor 2013 och med cirka 15.5 miljoner 2014 för att finansiera Till det tillkommer också kansliets arbete med KiV-registret som ligger till grund för kontaktuppgifterna till vårdinrättningar på 1177.se Egenvårdsguiden Nämnden finansierar Egenvårdsguiden tillsammans med övriga elva hälso- och sjukvårdsnämnden. Guiden kan beställas av vårdgivare, kostnadsfritt, och delas ut till patienter. Den totala kostnaden för Egenvårdsguiden uppgick till kronor. Nämndens del var cirka kronor Utveckling och underhåll av nämndens webbplats Nämndens hemsida, används som en läs-merkanal och uppdateras vid behov till unika sidvisningar. Motsvarande period för 2013 var 1512 unika sidvisningar Dialogmöten med brukarföreningar Nämnden har två dialogtillfällen med handikapp- och patientföreningar per år Pensionärsråd Pensionärsråd hålls fyra gånger per år Annons i telefonkatalogen, Rosa Sidorna Annonsen gick i 2013 års upplaga av Eniros telefonkatalog och innehöll bland annat nummer till Västra Götalandsregionens växel och information om 1177.se Pressmeddelande Nämnden har skickat tre pressmeddelande under perioden. 5. Slutsats Nämnden har beslutat om tre informationsmål (se rubrik 2). Samtliga mål är genom de planerade och genomförda aktiviteterna uppfyllda.

173 Utvärdering av Informations- och kommunikationsplan (3) Nämnden har också beslutat om fyra kommunikationsmål (se rubrik 3). Första och andra målet är uppfyllda. Fjärde målet är till hälften uppfyllt då dialoger med pensionärsråd och patientföreningar visserligen bibehållits men inte utvärderats och därför heller inte kunnat utvecklas. Tredje målet är inte uppfyllt.

174 1 (7) Typ av dokument Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Jonathan Neselrot Telefon: E-post: Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014 Innehåll 1. Sammanfattning Täckning Övervägande Internettrafik Förändringar efter 2013 års kritik Ej hanterat efter 2013 års kritik Synpunkter från presidierna Kritik Sammanfattning av kritik och förslag till kommande arbete Bilagor Bilaga Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

175 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) 1. Sammanfattning För tredje året i rad skickade hälso- och sjukvårdsnämnderna ut hushållsutskicket Första hjälpen. Helhetsbedömningen av utskicket är att varit väl emottaget och läst av många, något också den läsvärdesundersökning vi låtit genomföra visar. I år försvann två nämnder från utskicket, 9 och 10. De nämnder som gjorde utskicket var de ursprungliga fyra (4,5,11 och 12). Utskicket gjordes till samtliga hushåll i det geografiska området för HSN 4, 5, 11 och 12. I år låg fokus på att sprida information om mammografi till alla kvinnor allmänhet och till kvinnor med annat modersmål än svenska i synnerhet. Produkten var en fyrsidig folder i A4-format, utformad i fyra editioner. Foldern innehöll också en tävling med två frågor där svaren gick att läsa sig till i reportaget. Priset var biobiljetter. Dessutom fanns kontaktuppgifter till samtliga vårdcentraler inom respektive område. Nytt för i år var att vi tog in annonser från andra förvaltningar. En annan nyhet var att hushållsutskicket distribuerades i postens nya erbjudande, Samhällsuppslaget. Vi skickade ut foldern extra till olika språkföreningar, medborgarkontor och bibliotek. 2. Täckning 1 Tidigare år har Första hjälpen distribuerats genom så kallad exklusiv post. Den har alltså inte gått som reklam. Sedan 2014 provade vi postens nya utskickssätt, Samhällsuppslaget. Det är samhällsinformation som levereras i gemensam svepning. Det blir något billigare än exklusiv post, och enligt postens egna tester ska det ha högt läsvärde. Vi har genomfört en statistiskt säkerställd läsvärdesundersökning som visar goda resultat. Endast 30 procent uppger att de inte har sett utskicket. Det är färre än tidigare år då utskicket gått som exklusive post. Foldern uppfattas som lätt att förstå och en överväldigande majoritet tycker om att få information om hälso- och sjukvård på detta sätt. Jämfört med tidigare upplagor verkar färre tycka att foldern och innehållet är något intressesant men fler att den är mycket intressant. Sannolikt en effekt av att vi aktivt arbetar med olika målgrupper och smalnar av informationsutbudet i foldern för att passa denna målgrupp. Hela 70 procent anser att informationen i foldern är trovärdig. Övriga 30 procent har svarat varken eller eller inget svar. Ingen tycker att informationen INTE är trovärdig. 1 Se Bilaga 1 för läsvärdesundersökningen i sin helhet

176 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) 89 procent av de svarande ger foldern helhetsbetyget tre, fyra eller fem på en femgradig skala. 3. Kostnad Vi sänkte kostnaderna för foldern 2014 jämfört med En rak jämförelse kan inte göras eftersom vi 2014 hade fyra editioner medan vi i fjol hade sex. Snittpriset per edition 2013 var cirka kronor var snittpriset per edition kronor. Det är framför allt i distributionen vi sparat. Dessutom är en betydande kostnad för 2014 tolkjobbet, en kostnad som vi hade alls Räknar vi bort det från 2014 års totalkostnad blir snittpriset endast kronor vilket är kronor billigare per edition för 2014 års upplägga jämfört med Edition Tryck Distribu tion Läsmätning Tolkjobb Konsultarvode Totalkostnad* Ed4/HSN Ed5/HSN Ed11/HSN Ed12/HSN Totalt Övervägande Vi valde att översätta foldern till åtta språk förutom svenska. Språken valde vi ut efter råd av Tolkförmedling Väst. Egna kommunikatören Jonathan Neselrot redigerade, fotade och skrev texten till reportaget. Vi valde att göra på detta sättet för att testa arbetsbelastningen och spara resurser.

177 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) 5. Internettrafik Internettrafiken mer än fördubblades på samtliga fyra nämnders webbplatser i juni månad, samma månad som Första hjälpen distribuerades. Det beror med stor sannolikhet på hänvisningen i Första hjälpen till nämndens sida samt möjligheten att delta i en tävling och vinna biobiljetter. Internettrafiken fortsatte dock inte att vara hög efter juni, utan gick tillbaka till en mer normal nivå. De översatta versionerna av Första hjälpen fanns tillgängliga på nämndernas webbplatser. Ingen av versionerna laddades ner i speciellt hög utsträckning. Här följer en lista: Språk HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 Totalt Svenska Somaliska Spanska Engelska Finska BKS Arabiska Sorani Persiska Förändringar efter 2013 års kritik - Persiska och arabiskan blev fel i 2013 års upplaga. Det åtgärdades 2014 genom att anlita Tolkförmedling Väst. - Vi har tryckt upp och delat ut 25 ex per deltagare i varje pensionärsråd, detta på önskemål från pensionärerna. - Vi har ändrat utlottningen till tävling med anledning av lotterilagen. - Det röda korset som vi använt i bilder inuti är borttaget eftersom det är Röda Korsets varumärke. 7. Ej hanterat efter 2013 års kritik - Adresser till vårdcentraler får med nuvarande utformning fortfarande inte plats. - Tävlingen handlar fortfarande om biobiljetter, inte om Första hjälpen-lådan som finns på framsidan. - Det går fortfarande inte att tävla offline. - Jourcentraler är inte listade. - Filialer är inte listade. - Första hjälpen lådan på framsidan innehåller fortfarande Schweiz flagga och inte den europeiska symbolen för sjukvård, det vita korset på grön botten. - Privatpersoner hör fortfarande av sig och berättar att de fått fel upplaga. - Vi har fortfarande ingen hantering för hur synskadade ska kunna ta till sig foldern.

178 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) 8. Synpunkter från presidierna Presidierna i de fyra nämnderna som skickade ut Första hjälpen fick följande frågor: 1. Hur många medborgare kontaktade dig? 2. Vilka frågor hade de? 3. Har du fått reaktioner från grannar, bekanta, partikamrater, andra? 4. Tycker du att hushållsutskicket är ett bra sätt att kommunicera med medborgare? 5. Övriga synpunkter på hushållsutskicket? Sex av tolv presidiemedlemmar svarade på enkäten. Hälften tycker att hushållsutskicket är en bra metod för att nå ut till invånarna. En anser att metoden bör omprövas. Hälften har inte blivit kontaktade alls av invånare, hälften har blivit kontaktade och har då fått verksamhetsfrågor som rör hälso- och sjukvården. De som blivit kontaktade uppger att mellan tre och sex personer har hört av sig. 9. Kritik 2014 Inkommen kritik är samlad i diarienummer HSN Det verkar som om vi inte diariefört inkommen kritik lika noggrant i år som tidigare år. I diariet finns endast fyra inkomna skrivelser eller samtal från privatpersoner. Det finns anledning att anta att fler har inkommit med kritik. Exempelvis har kritik som jag hört från flera håll, att invånare har fått fel upplaga, inte gått att återfinna i diariet. - Man hörde av sig och hittade inte tävlingen och tyckte det var dåligt - Man hörde av sig och tyckte att vi hade tappat bort männens perspektiv vad gällde bröstcancer. Han menade att män också kan få bröstcancer och att det borde tydliggjorts. - Kvinna hörde av sig och undrade vilken studie vi baserade vårt påstående av att mammografi minskar dödligheten med 40 procent. Vi hänvisade henne till studien och till 1177 där en liknande text också finns. - Insändare i GP raljerade kring att VGR återigen informerar om kvinnor till kvinnor. Han saknade männens perspektiv rent generellt. Vi skrev ett svar som aldrig togs med i tidningen. - På ett dialogmöte på Dalheimers hus lyfte Astma- och allergiförbundet att de ville ha med en blänkare om dofter i hälso- och sjukvårdens lokaler. Dennis Bokedal på förbundet ska vara kontakt enligt Gisella Koutsiou. - I översättningsarbetet till andra språk glömdes blindskrift bort. - Annonsen från HSA som vi tog med var inte lockande, svår att förstå och ganska dåligt utformad. Vilka krav ställer vi på annonsörer? - Det har varit komplicerat att arbeta med Tolkförmedling Väst. o Vår deadline sköts fram med cirka två veckor. Dom kontaktade mig och behövde materialet dagen efter. Anledningen var att dom har en enda person som kan lägga in andra språk än latinska i Indesign och han skulle vara på semester under vår första deadline. o Dagen för deadline avinstallerade VGR-IT mitt Adobe-Paket. Efter lite rundringning lade de på det igen, men då fick jag version sex, en annan version än den jag hade och det ställde till det rent tekniskt.

179 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) o Översättaren kom hem från semester på måndag och jag hörde av mig till honom enligt överenskommelse för att boka ett möte. Han kunde inte boka möte utan bad mig att hålla min kalender öppen under veckan. Konstigt och märkligt. Men så gjorde jag, ingen tid att bråka. På torsdagen hör förmedlingen av sig och meddelar att översättaren ligger på sjukhus. o Måndagen efter är översättaren tillbaka och han erbjuder mig att komma efter kontorstid så att inga telefoner ringer, som om det vore en ynnest. Jag ska visa honom en metod som gör att det går snabbare att jobba med Indesign samt hämta filer. När jag kommer visar det sig att han inte ens påbörjat arbetet med mina filer, så jag får sitta av tid där. Slöseri. o När jag fick tillbaka de översatta versionerna har översättaren ändrat typsnitt i en del. o Jag har tillbringat mycket tid i telefon med översättaren för att visa honom och instruera hur man använder Indesign. 10. Sammanfattning av kritik och förslag till kommande arbete - Bra att skicka ut till språkföreningar och bibliotek - Julia Lang (julia.vgregion.se) på patientnämndernas kansli vill vara med i hushållsutskicket nästa gång med information om deras kansli, kontaktuppgifter och vad dom gör - Temat för 2015 kan med fördel vara Mina Vårdkontakter om HSN får uppdraget i budgeten - Till nästa år måste vi tydliggöra tävlingsregler, vem får tävla och vem får inte för risk för jäv? Dessutom bör vi tydliggöra att vi offentliggör vinnarna på hemsidan. - Utifrån frågorna i läsvärdesundersökningen (om vi gör den även 2015), sätt upp mål som önskas höjas eller förväntas sänkas. Exempelvis om vi kör uppslag på Mina Vårdkontakter kan frågan om Lärde du dig något nytt önskas och förväntas höjas. - På sidan 11 i läsvärdesundersökningen kanske vi ska lägga till en svarsmöjlighet: jag har slängt foldern. - Hur gör vi med översättning 2015? - Hur gör vi med översättning för synskadade? - Byt ut bilden på framsidan. Det är inte okej att det är Schweiz flagga vi har.

180 Utvärdering av hushållsutskicket Första hjälpen 2014, (7) 11. Bilagor Bilaga 1

181 Posten Västra Götaland Posten TNS Juni 2014 ODR total Västra Götaland

182 Projektbeskrivning Den 11/6 delade Posten ut försändelsen till st hushåll Genomfördes via postal undersökning 5/6-24/ Den 5/6 skickade vi ut 800 förvarningskort till de personer som ingick i urvalet. Den 11/6 skickades 800 frågeformulär samt ett exemplar av försändelsen ut till de personer som ingick i urvalet. Vi fick tillbaka 249 ifyllda frågeformulär Rapporten är baserad på basen 249 Posten TNS Juni 2014 ODR total Västra Götaland 2