SLUTRAPPORTERING AV ÖVERENSKOMMELSE Minskat matsvinn från planering till servering
|
|
- Kristin Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORTERING AV ÖVERENSKOMMELSE Minskat matsvinn från planering till servering En överenskommelse inom Västra Götalandsregionen Under ledning av Borås Stad Författare: Anette Fleischer Kontaktperson: Birgitta Nilsson Västra Götalandsregionen
2 Innehåll Överenskommelsen... 3 Deltagare... 3 Arbetssätt... 3 Gemensam mall för mätning av matsvinn... 3 Arbete i lokala grupper... 3 Inspirationsträffar och föreläsningar... 4 Representation och externa kontakter... 4 Gemensamt informationsmaterial... 4 Matsvinnsmätningar... 5 Resultat... 5 Påverkan på matsvinn i produktion... 5 Gemensam mätmall... 6 Påverkan i det dagliga arbetet... 7 Vad har vi lärt oss?... 8 Överenskommelsen som arbetsform... 8 Politisk förankring... 8 Fokus på kärnfrågan... 9 Förändringsarbetets komplexitet... 9 Internt verktyg... 9 Generella påverkansfaktorer... 9 Psykologisk effekt... 9 Ekonomiska faktorer... 9 Tips från deltagarna Framtidstankar IT-stöd i måltidsproduktion Utrustning Kompetensutveckling Livsmedelskvalitet Enkät Läs mer
3 Överenskommelsen Syftet med överenskommelsen har varit att initiera arbetsmetoder och -modeller för att minska överproduktionen i storköken både av miljöskäl och av ekonomiska skäl. Mätningar av svinn i storkök har visat att det inte är ovanligt att % av maten som lagas kastas bort. Förluster sker vid tillagning, servering och genom att matgästen kastar en del av portionen. Detta medför onödiga kostnader för inköp av råvaror och onödig hantering i alla led. Att minska matsvinnet innebär minskad miljöpåverkan i primärproduktion samt minskad miljöpåverkan i förädlings- och transportleden. Genom att se över matproduktionen i alla led skapas ett effektivt utnyttjande av resurser och en minskad miljöbelastning. Det ger ekonomiskt utrymme exempelvis för att öka andelen ekologiska livsmedel, vilket i kombination med klimatsmarta matval leder till ytterligare miljöförbättringar. Deltagare Deltagande kommuner och organisationer: Ale Bengtsfors Borås Dals Ed Essunga Färgelanda Gullspång Herrljunga Härryda Lilla Edet Lysekil Skara Trollhättan Töreboda Vara Åmål Öckerö Göteborgs universitet Västra Götalandsregionen Arbetssätt Gemensam mall för mätning av matsvinn Deltagarna inom överenskommelsen beslutade vid starten att använda en gemensam mall för att mäta matsvinn i produktion. I dialog med Örebro kommun gavs tillgång till material som sedan länge framgångsrikt används där. Materialet anpassades till de behov som fanns inom överenskommelsen med inriktning på matsvinn i produktion. Det innebar bland annat en utökning med dokumentation av portionsbeställningar samt dokumentation kring matsvinn för tillagad specialkost. Arbete i lokala grupper 3
4 Deltagarna har samarbetat på olika sätt. En aktiv grupp bildades i den norra delen av regionen. Gruppen träffades vid ett flertal tillfällen för erfarenhetsutbyte och samråd. Andra deltagare har arbetat enskilt i den egna organisationen. Inspirationsträffar och föreläsningar Gemensamma träffar för deltagarna har ordnats. Fokus har, förutom uppföljning kring arbetet med minska matsvinn i produktion, legat på ytterligare kunskapsinhämtning kring områdena klimatsmart mat och minskad klimatpåverkan. Föreläsare har varit deltagare i gruppen och inbjudna föreläsare. Borås Stads representanter miljöutredare Johanna Thorén och kock Christer Lindell har delat med sig av erfarenheter från matsvinnsarbete i Borås Stads regi samt i samarbete med SP. Miljöstrategerna Malin Isaksson och Marie Janson har föreläst kring hållbart miljöarbete i Örebro kommun samt presenterat mätmodellen för matsvinn som ligger till grund för den modell som sedan använts i överenskommelsen. Navet Science Center i Borås har varit en av mötesplatserna. Deltagarna där fick förutom erfarenhetsutbyte kring matsvinnsarbetet, ta del av en dramatiserad föreläsning med Navets kunniga pedagoger. Temat var fotosyntesen i klimatperspektivet. Vid besöket på Navet Science Center i Borås fick deltagarna möjlighet att prova den interaktiva board där matens miljöpåverkan effektivt illustreras. Representation och externa kontakter Ledaren för överenskommelsen har vid ett flertal tillfällen deltagit i seminarier med tema matsvinn, miljö- och klimatfrågor arrangerade av Västra Götalandsregionen, Jordbruksverket, SP samt andra aktörer inom miljö-, mat- och måltidssektorn. Ledaren för överenskommelsen har kontaktats av Avfall Sverige samt Statens Institutionsstyrelse angående arbetet med matsvinn och material producerat inom överenskommelsen har skickats ut. Gemensamt informationsmaterial Gemensamt informationsmaterial har tagits fram som underlag för direkt användning eller för komplettering med egen design och logga. Materialet vänder sig till de målgrupper som direkt eller indirekt påverkas av arbetet med minskat matsvinn i produktion; matgäster inom de olika verksamheterna, vårdnadshavare samt personal olika kategorier. Materialet är konstruerat så att det är kostverksamheten/köket/kocken som är avsändare. 4
5 2014 VGR Info 2014 VGR Info 2014 VGR Info Skola 2014 VGR Info Skola 2014 VGR Info Skola Allmänt MatsvinnsprojFörskola MatsvinnsproElever MatsvinnsprojePedagog 1 Matsvinnsp Pedagog 2 Matsvinnsp 2014 VGR Info Vård Matsvinnsprojekt.doc Matsvinnsmätningar Deltagarna har genomfört matsvinnsmätningar i olika verksamheter, se tabell. Gemensamt för arbetet har varit fokus på matsvinn i produktion. Genom möjligheten att inom överenskommelsen välja fritt i vilken verksamhet som arbetet genomförts i har förutsättningar skapats för största möjliga nytta i respektive organisation. Tabell 1. Enkätfråga: I vilken verksamhet har arbetet med minskning av matsvinn i produktion genomförts? Resultat Påverkan på matsvinn i produktion Majoriteten av deltagarna uppger att matsvinnet i produktion har minskat mycket eller väldigt mycket som resultat av arbetet inom överenskommelsen. För några deltagare har det inte blivit någon minskning. Det kan till viss del förklaras av att detta är ett arbete som kräver långsiktighet och skapar effekter i ett längre perspektiv, ibland inte mätbara förrän efter en längre tid. Ingen deltagare uppger att matsvinnet har ökat. 5
6 Tabell 2. Enkätfråga: Hur har matsvinnet i produktion påverkats genom arbetsinsatserna? I vissa verksamheter framgår det tydligt att det är mest matsvinn på huvudkomponenten. Detta beror på att det t ex är mycket svårt att veta hur många matgäster som kommer framförallt till gymnasiernas skolrestauranger. Skillnaderna kan vara stora inom en och samma vecka utan att portionsbeställningen har ändrats. Mätningar har gjorts i skolor på avvikelse från den prognos för antalet portioner som skolorganisationen har lämnat. Även specialkoster har dokumenterats och analyserats utifrån hur många portioner som inte hämtas ut. För att lyfta frågan till beställarfunktion och skolledning kring avvikelser mellan antalet beställda portioner och antalet elever som besöker skolrestaurangerna krävs siffror och dokumentation. Den gemensamma mätmallen har skapat underlag för information till beställare och beslutsfattare. Mätningar har gjorts i förskolor med tillagningskök. Dialogen med pedagogerna är viktig för att skapa förståelse för inte all mat lämnas ut samtidigt till avdelningarnas karottservering utan att det finns mer mat att hämta i köket. Arbetet inom överenskommelsen har initierat utökade samarbeten mellan tillagnings- och mottagningskök. Många aktörer i matproduktionskedjan gör arbetet med att skapa bra rutiner är extra angeläget. Tillagningskök som skickar mat till många mottagningskök behöver vara extra tydliga med information kring vilka recept som används till olika maträtter. Då kan mottagningsköken anpassa beställningarna utifrån hur populär maträtten är samt parera detta utifrån volymen på salladsbordet. För matgästen är det lika viktigt att maten inte tar slut som det är för kocken att det inte blir för mycket över! Gemensam mätmall Majoriteten av deltagarna har använt den gemensamma mätmallen. Den har överlag fungerat bra och varit tydlig, enkel att fylla i och gett bra underlag för presentation av mätresultatet samt för återkoppling till köksverksamheterna. De flesta uppger att de kommer att fortsätta att använda den gemensamma mätmallen i det framtida matsvinnsarbetet även efter att överenskommelsen är avslutad. Ett antal deltagare som redan tidigare introducerat en egen mall för mätning av matsvinn valde att fortsätta arbetet i den. 6
7 Tabell 3. Enkätfråga: Har den gemensamma mallen för mätning av matsvinn i produktion använts? Tabell 4. Enkätfråga: Vilket är helhetsintrycket av den gemensamma mallen för mätning av matsvinn i produktion? Beräkning matsvinn i produktion Gemensam Påverkan i det dagliga arbetet För deltagarna har arbetet med minskning av matsvinn i produktion påverkat det dagliga arbetet i mer eller mindre grad beroende på olika perspektiv. Många olika delar i produktionsprocessen kan tillsammans och var för sig betyda mycket för att minska mängden matsvinn. Förpackningsvalen har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för en del har det medfört förbättringar och i vissa fall stora förbättringar. Genom aktivt agerande vid upphandlingar har deltagare haft möjlighet att påverka utbudet så att mängden förpackningsmaterial har minskats. En liten del upplever att det har påverkats till det sämre. Råvaruvalen har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för många har det medfört förbättringar och i vissa fall stora förbättringar. En liten del upplever att det har påverkats till det sämre. Matsedelsplaneringen har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för väldigt många har det medfört förbättringar och i vissa fall stora förbättringar. Ingen upplever att det har försämrats. Beställningsrutiner från leverantör har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för många har det medfört förbättringar och i vissa fall stora förbättringar. En liten del upplever att det har påverkats till det sämre. Beställningsrutiner för kund, t ex pedagogisk verksamhet, har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för många har det medfört förbättringar. En liten del upplever att det har påverkats till det sämre. Budgetutfallet har inte påverkat alla verksamheter i så stor omfattning, men för många har det medfört förbättringar. Deltagare med möjlighet att förfoga över uppnått ekonomiskt överskott har använt den ökade tillgången till att t ex erbjuda mer färsk frukt i serveringen. Ingen upplever att det har försämrats. 7
8 Arbetsmiljön har inte påverkat alla deltagare i så stor omfattning, men för en del har det medfört förbättringar och i vissa fall stora förbättringar. En liten del upplever att det har påverkats till det sämre. Vad har vi lärt oss? Överenskommelsen som arbetsform Överenskommelsen Matsvinn i produktion var en av de första överenskommelserna som startade i regionen. Det har under arbetets gång varit tydligt att alla deltagare inte har uppfattat hur en överenskommelse är tänkt att fungera. Förväxlingen med att arbeta i projektform har varit ofta förekommande och eventuellt lett till en viss besvikelse när inte dessa förväntningar uppfyllts. Arbetsmodellen har över tid utvecklats, fler överenskommelser har startat och flera organisationer deltar i mer än en överenskommelse. Majoriteten av deltagarna anser Västra Götalandsregionen ska fortsätta att utveckla arbetet med överenskommelser. Tabell 5. Enkätfråga: Är överenskommelser något som Västragötalandsregionen ska fortsätta att utveckla? Politisk förankring Grundtanken med politisk förankring i deltagande i en överenskommelse är bra och viktig. Det har varit oklart för ett antal deltagare att detta är grundläggande. Alla har heller inte i den egna organisationen haft uppbackning och stöd från lokala politiker. 8
9 Fokus på kärnfrågan Uppdraget inom överenskommelsens fokus är matsvinn i produktion, d v s allt som händer innan maten hamnar på matgästens tallrik. Det har i sig varit en process att förankra vikten av detta perspektiv och inte som ofta är brukligt i matsvinnsmätningar, lägga fokus på det matsvinn som matgästen lämnar på tallriken. För att underlätta i arbetet har en sammanställning av påverkansfaktorer för matsvinn i produktion sammanställts. Matsvinn i produktion Påverkansfaktorer.pd Förändringsarbetets komplexitet Generellt är det lättare att få genomslag för förändringsarbete i mindre organisationer. I stora organisationer underlättas arbetet om flera förvaltningar deltar och bidrar med kunskap och engagemang. Internt verktyg Matsvinnsmätningar är i första hand ett verktyg för internt arbete. Att jämföra mätresultaten inom den egna verksamheten ger en bild av hur arbetet med att minska matsvinnet fungerar över tid. Det ger möjligheter att påverka arbetet i positiv riktning och successivt minska klimatpåverkan. Hur stor minskningen blir beror för det mesta på vilken utgångspunkt verksamheten har. Redan goda rutiner och stor medvetenhet ger generellt mindre minskning. Generella påverkansfaktorer Arbetsrutiner, personalbemanning, kompetensnivå, matsedelplanering, beställningsrutiner, förpackningsval, matlagningsmetoder, maskinell utrustning och mycket annat påverkar möjligheterna att minska matsvinnet. I de flesta verksamheter är det individuellt hur förutsättningar kan skapas för att minska matsvinnet i produktion. Psykologisk effekt Mätningarna är ett medel för att nå målet med minskat matsvinn. Mätningarna är ibland mest intressanta utifrån kunskapen de ger om verksamheten, inte för siffrorna i sig. Dialogen och samarbetet i verksamheterna har ökat i och med synliggörandet av matsvinnet. Goda tankar och idéer har kommit fram. Siffror på det faktiska svinnet skapar underlag för resonemang om allas ansvar. Diskussioner och resonemang kring matsvinn ger mer effekt än mätningarna, men mätningarna är viktiga för att konkretisera arbetet och ge siffror som underlag för kostnadsberäkningar. Ekonomiska faktorer Minskat matsvinn i produktion innebär ofta även minskade livsmedelkostnader. Många verksamheter skapar utrymme för ökade inköp av ekologiska livsmedel genom minskat matsvinn. Även klimatsmarta livsmedelsval kan bidra på samma sätt. För att säkerställa att besparingen ska komma verksamhet och matgäster till del är det motiverande för engagemanget och främjande för resultatet att resonemang förs i organisationen om verksamhetens möjligheter till kvalitetshöjning genom förfogande av insparade medel. 9
10 Engagemanget i olika delar av organisationen varierar ofta beroende på ekonomisk modell. I köpoch-sälj-organisationer upplevs att beställarna är mer noggranna med portionsbeställningen och att avboka portioner vid frånvaro. Tips från deltagarna Bra planering framåt. Matlagning just-in-time. Installera avsvalningsutrustning. Mat lagad nära gästen. Bra rutiner för avbokningar av luncher samt bättre uppföljning av ekonomiska konsekvenser när luncher för hela klasser inte avbokas. Alla måste känna sig delaktiga och förstå varför matsvinnet ska minska. Personalen måste förstå miljönyttan med detta oavsett vad det är för komponent som kasseras. All personal måste också hur allt hänger ihop. Miljökostnad och miljökonsekvens i alla led. Lyft möjligheten till att kunna omfördela pengarna till mer ekologiskt och andra valmöjligheter i köken som gagnar matgästerna. Kompetensutbildning för kockar i teori och praktik kring klimatsmart hushållning. Framtidstankar IT-stöd i måltidsproduktion För att i framtiden enkelt och tydligt kunna dokumentera matsvinnsparametrar i matproduktionen krävs IT-stöd via kostdataprogram. Att befintliga leverantörer utvecklar befintliga kostprogram för att stödja denna del i produktion och servering bör kunna skapa arbetstillfällen. Utrustning För att på bästa sätt ta tillvara både råvarorna i tillagningen och att vidareförädla överproduktionen till nya maträtter krävs ändamålsenlig utrustning i kök och serveringar. Kapacitet för både tillagning och avsvalning samt förvaring bör beaktas. Även effektiva material med god värmeledning kan bidra till att minska tillagningstiderna och öka möjligheterna att laga maten just-in-time. Kompetensutveckling I enlighet med uppgradering av maskinparken och utveckling av matlagningsmetoder samt fokus på mat lagad från grunden krävs fortlöpande kompetensutveckling för kockar. Prognosen för framtiden gör just nu gällande att det inom några år kommer att vara brist på utbildade kockar på arbetsmarknaden. Kockutbildningar samt validering av befintlig personal bör kunna skapa arbetstillfällen inom utbildningssektorn. Livsmedelskvalitet Genom minskat matsvinn kan budgeterade medel användas till att öka andelen ekologiska och inhemska livsmedel vilket kan skapa utvecklingsmöjligheter för lokala livsmedelsproducenter. 10
11 Enkät Överenskommelsens deltagare har erbjudits möjlighet att besvara en enkät med frågor kring den gemensamma mallen för mätning av matsvinn samt effekterna av matsvinnsarbetet. Enkätsvaren ligger till grund för sammanställningarna i slutrapporten. Rapporten kan även läsas i sin helhet här: Enkät Minskat matsvinn i produktion. Läs mer efe58e66b html M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=minskat+matsvinn&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c d-4765-ba72- ba e3b&_t_ip= &_t_hit.id=livs_common_model_mediatypes_documentfile/_775c9 bfb-930b-4b f686379f1629&_t_hit.pos=13 3asv%2csiteid%3a67f9c d-4765-ba72- ba e3b&_t_ip= &_t_hit.id=livs_common_model_pagetypes_articlepage/_4cbe4e3 0-cbc4-48ab-9a59-0fe45f1c7d94_sv&_t_hit.pos=
Flervalsmodellen. 1 mars 2017
Flervalsmodellen 1 mars 2017 Vilka är här? Bollebygds kommun Tjörns Måltids AB Härryda kommun Kungälvs kommun Göteborgs Stad Centrum Göteborgs Stad Östra Bengtsfors kommun Åmåls kommun Uddevalla kommun
Detta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Ranking Göteborg Företagsklimat
Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat
HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING
HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar
Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns
Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar
God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg
God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg Klimatsmart mat - Vård och omsorg Örebro kommun Eva Jöbo, områdeschef Förebyggande verksamhet Vård och omsorg
Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu
Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)?
Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.
Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Skolledare. Lärare. Inköp. Helhetsfokus UPPDRAG. Personal/produktionsfokus. Elevfokus. = omarbetning SIK
Skolledare Lärare Inköp Lager, Beredning Servering Ätande Helhetsfokus Personal/produktionsfokus Elevfokus UPPDRAG Dnr 19-698/11 = svinn = omarbetning Minska överproduktionenn i storkök Laga mat till gästen-
KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509
KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för
Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale
villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form
Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp
Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef
Hållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Organisation och styrning Denna kategori bedömer vilka förutsättningar som finns för att producera och servera bra måltider. När du ska besvara
Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?
e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara
Miljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn
Miljö Ekonomi Avfall morötter mot matsvinn REAGERA mot mindre matsvinn Med engagemang, kunskap och vördnad för vår mat kan vi tillsammans minimera den mängd livsmedel som går till spillo. Storhushållens
Verksamhetsplan Måltidsservice 2015. Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014.
Verksamhetsplan Måltidsservice 2015 Här finns mål och planer för hur verksamheten skall styras och utvecklas under 2015 samt utvärdering av 2014. Måltidsservice Ärtan är s interna måltidsleverantör. Verksamhet
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Välkomna till Skolmatsakademins nätverksträff! Tema: Framgångsrika hållbara skolmåltider Göteborg
Välkomna till Skolmatsakademins nätverksträff! Tema: Framgångsrika hållbara skolmåltider Göteborg 2018-11-15 1 2018-11-14 Dagens program: 9.30. Välkomna, nytt från offentliga måltider på RISE 10.15. Föreläsningar,
Veckonummer: mån tis ons tors fre
Vad roligt att skolan vill mäta hur mycket skolmat som hamnar i magen och/eller i soptunnan! Läs igenom instruktionerna och definitioner på sida 4 noggrant innan ni börjar! A Veckonummer: mån tis ons tors
Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund
Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,
Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014
Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun Antagen KF Augusti- 2014 Syfte & mål KP vara ett kommungemensamt styrdokument samt stöd och verktyg för förtroendevalda
Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen
Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213
KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY
KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-11-19/ 188 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2017-03-01 Beteckning KS2014/146-629, 2014.2251
Handlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling och mat GRF
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-06 Vår referens Kimmo Räihä Controller kimmo.raiha@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling
Kartläggning av Skolmatsakademin 2011
Kartläggning av Skolmatsakademin 2011 Jessica Andersson, Consoul 2011 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...2 3. Syfte...3 4. Metod...3 5. Målgrupp...3 5.1. Att vara kontaktperson...4
Kostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries
Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!
Tjörns Måltids AB BUDGET Beslutad Tjörn Möjligheternas ö
Tjörns tids AB BUDGET Beslutad 2018-12-20 25 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns tids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av Orust kommun och Tjörns kommun producera, servera och leverera
Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling
Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling
Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Skolmatsakademin hälsar välkomna! Arkitektur och måltidsrummet skolmåltidens fysisk inramning och våra sinnen.
Välkommen till Skolmatsakademins nätverksträff 17 april i Skövde 1 Program förmiddag Skolmatsakademin hälsar välkomna! Maria Helmersson och Elsa Fries Arkitektur och måltidsrummet skolmåltidens fysisk
KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Telefon 020-91 90 90
FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen
Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör
Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering
Minska matsvinn på Kaptensgården i Hässleholms kommun
Minska matsvinn på Kaptensgården i Hässleholms kommun Matsvinnet innebär onödiga kostnader för kommunens offentliga kök och orsakar onödig miljöbelastning. Etiska aspekter är ytterligare skäl att minska
SITHS Nationell identifieringstjänst. Vad? Varför? Hur? Framöver?
SITHS Nationell identifieringstjänst Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018
FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 12 februari 2018 Sarah Nilsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018 Till arbete 5 753 inskrivna arbetssökande påbörjade någon form av arbete
MILJÖSMART SKOLRESTAURANG
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar
Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan
Utbildningsförvaltningen Barn- och ungdomsavdelningen Helena Rolandsson, Bo Eriksson 1 (7) 2014-10-22 Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan BAKGRUND Barn- och ungdomsnämnden gav på sitt
Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén
Grön Inspiration Dagens matgäster efterfrågar i allt högre grad mer grönt och mer gröna alternativ. Antingen utökar man mängden grönt på tallriken eller väljer att äta helt vegetariskt! Mera grönt smakar
Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Företagsamheten 2017 Västra Götalands län
Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken.
Matkonsult Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se/vast www.mindrematsvinn.nu Prenumerera på våra nyhetsbrev!
Rapport Skolbio Västra Götalandsregionen 2017
Rapport Skolbio Västra Götalandsregionen 2017 Skolbiorapport 2017 2 Varje år skickar Kultur i Väst ut en enkät till Västra Götalandsregionens 49 kommuner för att följa upp skolbioverksamheten. Enkäten
Inkvarteringsstatistik juli 2011
Inkvarteringsstatistik juli 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.
Kostpolicy. Robertsfors kommun 2016
Kostpolicy Robertsfors kommun 2016 Detta är ett övergripande styrdokument för hur Robertsfors kommun ska arbeta med kost och nutrition för att säkerställa god kvalitet vid måltider. Innehåll Inledning
GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen
GAP-analys Demensriktlinjer 2017-02-10 Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen Länsresultat utan uppdelning. Kommunalförbundsområde GR 14 29,8 Skaraborgs kommunalförbund 17 36,2 Fyrbodals
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017
FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 14 augusti 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 Till arbete Under juli 2017 påbörjade 3 980 personer (1 816 kvinnor och 1 643
Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat - förslag till matstrategi för Stockholms stad
Sida 1 (6) 2018-08-28 Handläggare Katarina Odén-Ryhede Telefon: 0850823044 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-10-25 Anneli Rydström Telefon: 0850822068 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Trendriktning Distansmöten juni 217-mars 218 5 Trendriktning Hela VGR maj 217 - mars 218 Trend Antal Distansmöten 45 4 Alingsås lasarett 35 3 25 2 15 1 5 Skaraborgs sjukhus NU-Sjukvården Kungälvs sjukhus
Organisation Kvalitet
1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,
Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Avdelningen för förskola Avdelningen egen regi Sida 1 (6) 2018-09-27 Handläggare: Katarina Höök 08 508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-11-15 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Svar på
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Kostpolicy för Ånge kommun
Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2018-11-26, 129 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro
Projekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Projekt DiREKT Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information 2018 09 26 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling
Skolkocken vår nya idol!
Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum
Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige februari 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Skolmåltid Datum och plats: mars 2019, Stockholm KONFERENSENS TALARE. Emma Patterson, nutritionist, Karolinska Institutet
Skolmåltid 2019 kunskap utveckling inspiration Hur har skolmåltiderna utvecklats de senaste åren och vad finns kvar att göra? Så skapar vi ett lyckat samarbete mellan skolrestaurang och skola Satsning
Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de
Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn
Västra Götalands län
Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Yttrande över motion om att minska köttkonsumtionen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-08-25 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (6) Marianne Wangenheim Kostsamordnare Tel 08-5782 9562 Diarienummer 2009/BUN185-622 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande
Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25
Vimmerby Kommuns Kostenhet Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3 Kostenheten 2013 02 25 1 VARFÖR FÖRÄNDRA? Anledningen är att avlasta Vimarköket den överbelastning som är idag.
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-03 1 = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn
Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44
Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com
Kostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011
Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef
Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider
Kostpolicy för Haninge kommun
Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning
Sammanträde med Valnämnden
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Valnämnden Tid: Måndagen den 16 Maj 2016, kl 18.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Principer för indelning i valkretsar och
Inkvarteringsstatistik augusti 2011
Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Måltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson
Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång
Inkvarteringsstatistik februari 2005
Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut
Inkvarteringsstatistik oktober 2011
Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Resultat från matsvinnsmätning del 4, v. 47-48 2011
Verksamhet Teknik, Kostenheten Jenny Bengtsson, kvalitetssamordnare kost Jenny.bengtsson@ostragoinge.se Tel: 044-775 61 80 Mob: 0709-53 61 80 2011-01-25 Arbete med klimatsmarta åtgärder inom kostenheten
snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden!
snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden! Jo, alla kommuner kan! Det bubblar av aktivitet inom den offentliga måltidsverksamheten i Sverige. I
Kartläggning av SITHS-kompatibla funktioner inom VGK
Projekt etjänstekort inom ramen för ehälsa Kartläggning av SITHS-kompatibla funktioner inom VGK Slutrapport 2013-12-30 svar: 41 Syfte och genomförande Under november 2013 erbjöds Västra Götalands 49 kommuner
SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg
SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Lägesrapport SMS-Livräddare i VGR SMS-Livräddare (SMSL) i VGR, del av forskningsprojekt. SMSL. finns i Stockholms Läns Landsting, Region Hovedstaden
Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se
Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige oktober 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola
Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola Vår vision: Förskolan Mötesplatsen för lärande och glädje! Innehållsförteckning 1. Inledning 2.
Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige mars 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar