Rivningslovsansökan avser rivning av bostadshuset på fastigheten Resedan 16.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rivningslovsansökan avser rivning av bostadshuset på fastigheten Resedan 16."

Ulla Svensson
för 6 år sedan
Visningar:

Fastighet: Resedan 16, Stensövägen 31, Kalmarsundsparken, Kalmar Rivningslovsansökan avser rivning av bostadshuset på fastigheten Resedan 16.

1 Fastighet: Resedan 16, Stensövägen 31, Kalmarsundsparken, Kalmar Rivningslovsansökan avser rivning av bostadshuset på fastigheten Resedan 16. Kenth Sundström, blivande ägare till fastigheten Resedan 16 i Kalmar, har lämnat uppdrag till Byggkult Byggnadsvård och kulturmiljö, Ewa Juneborg, att göra ett sakkunnighetsutlåtande där det bedöms huruvida rivningslovsansökan på huvudbyggnaden uppfyller Plan- och bygglagens (PBL) krav på varsamhet av kulturhistoriskt värdefull byggnad. Bedömningen och utlåtandet kan enbart utföras av en certifierad sakkunnig i kulturvärden (KUL). För närvarande är det enbart De norske veritas (DNV) som är ackrediterat för att utfärda certifieringar i enlighet med KUL. Åtgärderna kontrolleras och bedöms enligt: Förutsättningar för rivningslov (9 kap. 34 PBL). Varsamhetskravet (8 kap. 17 PBL). Förbudet mot att förvanska en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (8 kap. 13 PBL). Kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden (2 kap. 6 första stycket 1 PBL). Kravet om att bebyggelseområdens särskilda värden ska skyddas (2 kap. 6 tredje stycket PBL). Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområde (MB 3 kap. 6 ). Kulturmiljölagens inledande bestämmelser (1 kap. 1 ). BYGGKULT - Byggnadsvård och kulturmiljö Telefon Bankgiro Organisationsnr. Hulterstad Mörbylånga Momsreg.nr. E-post SE info@byggkult.se Godkänd för F-skatt

2 2 Kalmarsundsparken utgör en värdefull kulturmiljö i Kalmar och karaktäriseras av slingrande gator, oregelbundna kvartersformer, små överraskande platsbildningar, vackra siktlinjer och närheten till havet. Den största delen av bebyggelsen har en utpräglad karaktär av svensk trädgårdsstad och är uppförd mellan 1920 och Området är en så pass viktig del av Kalmar stads bebyggelsehistoria att den utgör en del i riksintresset för kulturmiljövård, fastställt av Riksantikvarieämbetet, samt ingår i en stadsdelsinventering utförd 2010 på uppdrag av Kalmar kommun. På grund av områdets och villornas historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ställer samhällsbyggnadsnämnden krav på att det vid bygglovs- och rivningslovsansökningar ska utföras kvalificerade bedömningar av s.k. sakkunniga i kulturvärden (KUL) utifrån plan- och bygglagens varsamhetskrav. Ensam i sitt slag Kalmarsundsparken utgjordes fram till 1800-talets slut av strandängar och betesmark med enstaka jordbruksegendomar. Byggnaden på Resedan 16 är uppförd i slutet av 1800-talet när jordbruksmarken började avsöndras för att bebyggas med påkostade sommarhus för Kalmars förmögna befolkning, s.k. sommarnöjen. Kalmarsundsparken var in på 1950-talet en lantlig miljö med åkrar och betesmark som delades mellan några större gårdar, Lilla och Stora Stensvik, Johanneslund och Engelholm. Samtliga rivna. Gården Stora Stensvik ersattes av 11 radhus Av Kalmarsundsparkens 1800-talshistoria finns få byggnader kvar. Resedan 16 är den äldsta representativa sommarnöjesbyggnaden som vittnar om Kalmarsundsparkens tidigaste historia. I stadsdelsinventeringen, utförd 2010, är Resedan 16 utvald som särskilt intressant byggnad under kategorin Äldre torp och rester av jordbruksegendomar. Det är endast Resedan 16 och Nejlikan 8-10 som ligger under denna kategori. Arkitekturen Sommarnöjena uppfördes i slutet av 1800-talet i en romantisk stil som inspirerats av engelskt lantliv. Huset på Resedan 16 är byggd i schweizerstil. Typiskt för stilen är till exempel den lekfulla panelarkitekturen, de stora fönstren med munblåst glas, de profilerade taktassarna, de varierande brutna taken och de ljusa färggranna fasaderna. Villans exteriör är i stort sätt bevarat i originalskick. Detaljerna som beskrivs ovan är bevarandevärda för att byggnaden ska kunna bibehålla schweizerstilen. Den muntliga traditionen säger att huset på Resedan 16 byggdes av återvändande svenskamerikaner, släktingar till dåvarande jordbruksinnehavaren. Men amerikapengarna tog slut innan bygget var färdigställt. Huset var tänkt att bli dubbelt så stort med samma utförande på bägge sidor. Därav den märkliga uppenbarelsen som huset gör med sin långsmala höga huskropp, två våningar högt, framskjutande gavlar och ett rumsdjup om ca 5 m. Med sin placering i fonden av den obrutna siktlinjen på Stensövägen (sett från Margaretaplan) liknar huset en kulissbyggnad. De originella proportionerna är ett spännande inslag i kulturmiljön som får förbipasserande att undra och spekulera i varför huset har denna säregna arkitektur.

3 3 Fondmotivet och kulturmiljöbilden Typiskt för Kalmarsundsparken är att bostadshusen placeras med förgårdsmark av varierande omfattning vilket ger en grön front framför bebyggelsen. Vegetationen mjukar upp de skiftande fasadlinjerna och skapar en illusion av enhetlighet. Resedan 16 är ett sådant exempel. Kalmarsundsparken som bebyggelseområde är ett praktexempel på trädgårdsstadens ideal och utformades 1907 av Per-Olof Hallman, en av Sveriges dåvarande främsta arkitekter. Han såg enligt konstens alla regler till att ge området viktiga trädgårdsstadsingredienser så som oregelbundet gatunät, generösa villaträdgårdar, varierande gaturum och välfunna grönytor. Som för att ytterligare markera avsikten med Kalmars nya stadsdel döpte Hallman alla kvarter i området efter populära växter, ex. kvarteret Resedan. Hallman utgick från att alla byggnader på Resedan skulle rivas till förmån för idrottsplatsen, men planen ändrades. Bland de bevarade byggnaderna i kvarteret är Resedan 16 och det har visat sig att huset genom sin placering och utformning är väl anpassat också till trädgårdsstadens ideal. Resedan 16 är en ytterst viktig miljöskapande tomt i Kalmarsundsparken. Två tidigare rivningshot I Hallmans plan ingick egentligen en idrottsplats med storstilad entré ut mot Stensövägen. Idrottsplatsen skulle uppta hela kvarteret Resedan och entrén planerades ligga intill nuvarande Resedan 16. Det är inte konstigt att Hallman ville placera idrottsplatsentrén just på denna tomt den ligger i fonden av den långa siktlinjen längs Stensövägen och vars sköna plats skulle tillgängliggöras och bli till allmänhetens glädje. Hallmans idrottsplats blev aldrig verklighet och Resedan 16 klarade sig från rivningshotet lät kommunen upprätta en aktualiserad stadsplan för Kalmarsundsområdet där man utgått från att gammal bebyggelse ska rivas. Sanerings- och rivningsepoken i Sveriges historia började vid den här tiden. Därför är planbestämmelserna från 1947 utformade så att ny bebyggelse möjliggörs på fastigheten Resedan 16 i enlighet med talets stilideal. Läsbarheten Tack vare att äldre bebyggelse från lämningar av jordbruksbebyggelsen, sommarnöjen, klassicerande villor och hyreshus i funkisstil finns bevarat, kan Kalmarsundsparkens bebyggelseutveckling uppfattas och förstås av allmänheten. Sådana miljöer är attraktiva på bostadsmarknaden, men också sårbara för förändringar som utarmar de historiska årsringarna. Som kvarvarande sommarnöjesbyggnad till den ursprungliga jordbruksbebyggelsen bidrar Resedan 16 starkt till att bibehålla något av Kalmarsundsparkens äldsta historia också till kommande generationer.

4 4 Äldsta bevarade sommarnöjet i Kalmarsundsparken En av de sista byggnaderna som minner om Kalmarsundsområdets tidigaste bebyggelse Intressant byggnadshistorik och originell arkitektur Bevarade originaldetaljer exteriört och interiört (bl.a. originalpanel, fönster, dörrar, kakelugnar) Starkt miljöskapande för området med fondmotiv sett från Stensövägen- Margaretaplan Den sammantagna bedömningen av rivningslovsansökan är att åtgärden inte är förenlig med plan- och bygglagens varsamhetskrav av kulturhistorisk värdefull byggnad (PBL 8 kap. 13, 8 kap. 17, 2 kap. 6 första stycket 1, 2 kap. 6 tredje stycket, 9 kap. 34, MB 3 kap. 6, KML 1 kap. 1 ). För att riva denna byggnad krävs välgrundade motiv utifrån en saklig teknisk beskrivning, en detaljerad skadebedömning och en åtgärdsplan med kostnadskalkyl. Åtgärdsplanen bör utföras av en byggnadsantikvarie. När dessa underlag är upprättade och om samhällsbyggnadsnämnden bedömer enskilda intressen gentemot de allmänna intressena och finner att rivning är det riktiga alternativet bör det, i god tid före rivningen, utföras en byggnadsantikvarisk förundersökning (BBR 2 kap. 311). I denna förundersökningen bör det ingå uppmätningsritningar, detaljstudier, inventarieundersökning, byggteknisk undersökning, färgundersökning, byggnadshistorik och riklig bilddokumentation. Byggnadsantikvarisk förundersökning är viktig att göra när kulturhistoriskt värdefulla byggnader utsätts för rivning. Vid rivningsanmälan bör kontrollplanen ta hänsyn till återbruk av de värdefulla detaljerna, bland dessa fönster, kakelugnar och dörrar. Hälsningar Ewa Juneborg Cert. Sakkunnig i kulturvärden, behörighet K, behörighetsnr CFU-2090 Bilagor: Bildbilaga

5 5 Blick från Stensövägen mot Margaretaplan Resedan 16 sett från Stensövägen

6 6 Villans huvudfasad Resedan 16 sett från väst

7 7 Södra fasaden är en fönsterlös brandvägg som är klädd med profilerad liggande panel Västra fasaden Lekfull panelarkitektur och snickarglädje

8 8 Varierande brutna tak och profilerade taktassar Tillbyggnad mot öster Finprofilerad panel Originalfönster med munblåst glas Original pardörr på västra sidan

Relevanta dokument

Astern och Blåklinten Lidköping

Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren