Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU) den 8 september 2015 Tid: Kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

Transkript

1 1 (15) Anteckningar från beredningen för hållbar utveckling (BHU) den 8 september 2015 Tid: Kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Närvarande: Regionens ledamöter Johnny Magnusson (M), ordförande Helen Eliasson, (S) 2:e vice ordförande Gunilla Levén (M) Birgitta Losman (Mp) Ulf Eriksson (C) Patrik Karlsson (S) Conny Brännberg (KD) Lars Nordström (FP) Anne-Charlotte Karlsson (S) Kristina Jonäng (C) Helen Persgren (MP) Claes Redberg (S) Ulrika Frick (MP) Daniel Andersson (FP) Lena Malm (S) Jan Alexandersson (V) Matz Dovstrand (SD) Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård (M) Göteborg, 3:e vice ordförande Paula Örn (S) Ale Stefan Svensson (M) Partille Anneli Hulthén (S) Göteborg Skaraborg: Katarina Jonsson (M) Skövde Kjell Hedvall (S) Lidköping Peter Lindroth (S) Karlsborg Conny Johansson (S) Falköping Boråsregionen Sjuhärad: Ulf Olsson (S) Borås, 1:e vice ordförande Margareta Lövgren (M) Mark Mattias Josefsson (S) Ulricehamn Annette Carlsson (M) Borås (Adjungerad i samband med Sverigeförhandlingen)

2 2 (15) Fyrbodal: Martin Carling (C) Dals-Ed Paul Åkerlund (S) Trollhättan Ingemar Samuelsson (S) Uddevalla Liselotte Broberg (M) Tanum Icke närvarande: Crister Persson (C) Tranemo Annette Carlsson (M) Borås Beredande chefstjänstemän - Västgruppen Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Staffan Rydén, Västra Götalandsregionen Helena L Nilsson, Västra Götalandsregionen Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Thomas Jungbeck, Västkom Sekreterare Linn Berntsson, Västra Götalandsregionen

3 3 (15) 36 Val av justerare Till justerare valdes Jonas Ransgård

4 4 (15) 37 Pilot inom arbetsmarknadspolitik 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom att Västra Götalandsregionen tar fram en skrivelse till regeringen om att bli pilotlän genom ett utökat regionalt mandat inom arbetsmarknadsfrågor 2. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom att skrivelsen går på dubbel remiss till BHU för inspel 13 oktober och för ställningstagande 1 december Anders Carlberg talade om utmaningarna med att nå arbetslöshetsmålen i Sverige och att den lokala och regionala nivån identifierats som viktig för att nå framgång. Anders nämnde upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar och validering som två områden där den regionala nivån med fördel skulle kunna ta ett större ansvar. Här skulle arbetet med infrastrukturfrågorna på regional nivå kunna utgöra en förebild. Regionen skulle kunna ha ett mandat i frågorna men pengarna behöver inte lämna det statliga kontot. För staten skulle det då snarare handla om att få ut mer av pengarna. Mot bakgrund av det föreslås nu att Västra Götalandsregionen tar fram en skrivelse till regeringen och ber om att få bli pilotlän genom ett utökat mandat inom arbetsmarknadspolitiken. Skrivelsen föreslås gå på dubbel remiss BHU för att skapa tid och utrymme för kommunal förankring. Sammanfattning av överläggningen Viktigt att man, längre fram i processen, tillsammans bestämmer hur kommunerna kommer in och hur den lokala- regionala förankringen ska ske. Ställningstagandet skickas till: Anders.carlberg@vgregion.se

5 5 (15) 38 Sverigeförhandlingen 1. Beredningen för hållbar utveckling förordar att Trafikverket genomför kapacitetsanalyser utifrån funktionsutredningens resultat samt beskriver hur infrastrukturen behöver byggas ut för att klara Västra Götalandsregionens funktionsmål Max Falk redogjorde för en lägesrapport inför den leverans till Sverigeförhandlingens kansli som skall ske 1:a oktober. Enligt den sedan tidigare redovisade inriktningen (Götalandsbanan och storstadssatsningar med kollektivtrafik- och cykelåtgärder förstärka stråken mot Göteborg och Borås samt den internationella kopplingen missing link mot Norge). Västra Götalandsregionen har för avsikt att sammanställa ett PM som beskriver helheten där även de mest berörda kommunernas ambitioner skall beskrivas översiktligt. Det återstår dock en del samverkan så underlaget kommer inte att kunna vara komplett vad gäller detta till nästa förstärkta BHU-presidium 23:e september. Respektive kommun kommer även själva att leverera ett mer detaljerat material till Sverigeförhandlingens kansli. Eftersom tidplanen är pressad så kommer man få återkomma om hur kompletteringar kan göras inför slutlig leverans. Jan Efraimsson redovisade genomförd funktionsutredning för stråket Jönköping-Borås- Göteborg. Utredningen beskriver hur man vill att stråket skall utvecklas i ett regionalt perspektiv och hur man kan uppnå regionförstoring och en gemensam arbetsmarknadsregion. Funktionsutredningen tar upp förutsättningar, mål och önskvärt trafikutbud för framtida regiontågstrafik. Det är en ambition att Trafikverket skall genomföra kapacitetsanalyser och beskriva hur infrastrukturen behöver byggas ut för att klara funktionsmålen. Funktionsutredningen ska vara vägledande för Västra Götalandsregionens fortsatta arbete med stråket. Sammanfattning av överläggningen Kapacitetsbehovet och turtätheten bör framgå tydligare De låga befolkningsökningssiffrorna ifrågasätts och behovet av turtäthet tros vara större än prognostiserat. Man efterfrågar gemensamma prioritering inför nästa planperiod där man namnger vilka infrastrukturprojekt som är viktigast Förslag om att man använder sig av jämlikeaspekten i förhandlingarna då Göteborg rimligtvis bör ha samma kapacitet som t ex Malmö dvs. med en bana för höghastighetståg och en för regionaltåg. Förslag om att man i förhandlingen inte faller in i att det ser lika illa ut i hela Sverige. Tågsträckan till Borås är tvärtom i mycket dålig sett till svensk standard. Viktigt att Sverigeförhandlingen inte gör att man glömmer bort alla andra delar man vill ha i nationell plan. Det underströks att det är den regionala trafiken som skapar samhällsnyttan och vill att det regionala perspektivet lyfts fram som argument.

6 6 (15) Vikten av att planera med resenären i åtanke framhölls och att det finns ett behov av att kunna stiga av vid fler platser än Centralstationen Önskemål om ett klargörande kring vad som ingår i Trafikverkets basalternativ Uppmaning om att man inte glömmer helheten för då ökar man bara urbaniseringen. Västra Götaland behöver fungera som en sammanhängande region inte bara som en ändstation till Stockholm Ställningstagandet skickas till: Ulrika.bokeberg@vgregion.se Max.falk@vgregion.se

7 7 (15) 39 Förslag till yttrande på lagändringsförslaget kring värdeåterföring SOU 2015:60 1. Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen avge förslag till yttrande som svar på remiss på enligt framlagt förslag Offentliga investeringar i transportinfrastruktur bidrar ofta till ökning av markvärdet för fastighetsägare. Det finns därför argument för att låta privata aktörer som gynnas av en offentlig investering återföra delar av detta värde till samhället, s.k. värdeåterföring. Sverigeförhandlingen har därför fått i uppdrag att föreslå lagändringar som möjliggör s.k. värdeåterföring. Förslaget innebär att en kommun och en fastighetsägare, med hjälp av ett frivilligt och förhandlingsbaserat verktyg ska kunna ingå avtal om återföring av värdeökning för fastigheter som uppstår genom en kommuns finansiering av transportinfrastruktur. Förslagsvis kallas verktyget för värdestegringsersättning. Överenskommelse om värdestegringsersättning ska kunna ske i samband med att exploateringsavtal upprättas. Medel från värdeåterföring ska användas för att finansiera den transportinfrastruktur som ger värdeökningen, antingen genom kommunens egna investeringar i transportinfrastruktur eller genom kommunal medfinansiering av statens eller ett landstings investeringar av transportinfrastruktur. Vidare föreslås att kommuner ska kunna medfinansiera byggande av väg och järnväg som en annan kommun eller ett annat landsting ansvarar för, under samma förutsättningar som en kommun kan medfinansiera statliga vägar och järnvägar. Det innebär ett undantag från de geografiska begränsningar som följer av 2 kap. 1 kommunallagen. Västra Götalandsregionen ser att den föreslagna förändringen av lagen om kommunala befogenheter kan komma att underlätta för ett större gemensamt ansvar för regionala infrastruktursatsningar. Det är bra att kommunerna får ökade möjligheter lämna bidrag även till byggande av väg och järnväg som andra kommuner och regioner/landsting ansvarar för när effekten av åtgärden tydligt bidrar till en bättre helhet. Att förslaget bygger på frivillighet kan medföra viss risk för godtycklighet och skapa en osäkerhet som kan förlänga processen för bostadsbyggande. Det finns fall där infrastrukturen medför värdeminskning för vissa fastigheter medan andra får ökning vilket bland annat gör att vi tror att det kan dröja innan verktyget är så pass utvecklat att avtalshanteringen blir effektivare och samtidigt skapar önskat mervärde. Det finns risk att förhoppningarna på värdeåterföring är för stora avseende finansieringsbidrag. Vi vill understryka att även framöver kommer statlig finansiering av större regionala infrastrukturinvesteringar vara statens huvudansvar. Staten kommer även fortsättningsvis att uppbära större delen av värdeåterföringen genom den statliga fastighetskatten, stämpelskatten mm. Ställningstagandet skickas till: Ulrika.bokeberg@vgregion.se Max.falk@vgregion.se

8 8 (15) 40 Hearing om nationell och regional plan 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Max Falk gav en kort information om att nuvarande investeringsplaner för det nationella och regionala transportsystemet nu ska revideras. Max gjorde därmed en presentation de infrastrukturbehov som kommer lyftas fram för Västra Götaland vägnar vid Hearingen 16 september. Det fem huvudsakliga behoven som lyfts fram är: Sverigeförhandlingen Pendelstråk Klimatanpassning av åtgärder Sjöfart och slussar Effektivisera för både personer och gods Några viktiga hållpunkter för den tvååriga arbetsprocessen är infrastrukturpropositionen i december I juni 2017 skickas den nationella och regionala planen ut på remiss för att sedan skickas till regeringen i december samma år. Under våren 2018 tar regionfullmäktige respektive regeringen beslut om nya planer. Trafikverket ansvarar för förslaget till den nationella planen och Västra Götalandsregionen för den regionala planen för perioden Arbetet kommer under processens gång att styras och förankras inom BHU. Utredningsarbetet hålls samman av beredande tjänstemannagrupp med representanter från Västra Götaland.

9 9 (15) 41 Information om handlingsplan för steg-1-åtgärder i regional infrastrukturplan (Mobility management) 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen I juni 2015 beslutade kollektivtrafiknämnden om en långsiktig organisering och finansiering av en kompetens- och projektplattform för hållbart resande, så kallad Hållbart resande väst. Hållbart resande väst ska ge projektstöd och kunskap till kommuner och företag som vill genomföra åtgärder som leder till att fler väljer att resa med gång, cykel, kollektivtrafik, samåkning eller i högre grad använda t.ex. video/telefonkonferenser runt om i Västra Götaland. I den regionala transportinfrastrukturplanen för finns medel avsatta för åtgärder inom fyrstegsprincipens första steg, s.k. steg 1-åtgärder, men ingen tydlig plan för hur dessa ska kunna omsättas i handling. En arbetsgrupp bestående av representanter från Trafikverket och Västra Götalandsregionen (avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur) har tagit fram ett handlingsprogram för attityd och beteendepåverkande steg 1 åtgärder i regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Handlingsprogrammet har tagits fram i dialog med kommunalförbunden och Västtrafik. Syftet med handlingsprogrammet är att tydliggöra hur arbete med attitydoch beteendepåverkande steg 1 åtgärder, i den regionala transportinfrastrukturplanen i Västra Götaland ska utföras för att nå genomslag och effekt. Steg 1-åtgärder handlar om stöd och samordning, kommunikations- och informationsinsatser samt utredning och utvärdering. Exempelvis marknadsföring av cykelbanor, pendelparkering och resecentrum. Det skulle även kunna vara resecoaching/rådgivning kombinerat med prova-på-erbjudanden för kollektivtrafik och cykel, så kallade testresenärs/testcykelprojekt. Målet är att maximera nyttan av planens fysiska kollektivtrafik- och cykelåtgärder genom att kombinera dessa med beteendepåverkande åtgärder i syfte att öka konkurrenskraft hos hållbara färdmedel (kollektivtrafik, cykel och gång). I första hand kommer arbetet inriktas på stråkpotterna och cykelpotten. Steg 1-åtgärderna är fullt finansierade av planen, men kommunernas engagemang och medfinansiering är viktig. Medfinansieringen kan se olika ut för olika åtgärder. Kommunen behöver bidra med arbetstid för lokal koordinering och förankring samt eventuellt mindre resurser, exempelvis tryckkostnader.

10 10 (15) 42 Återrapportering om väg 168 Tjuvkil 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar att det nu finns en finansieringslösning för Väg 168 Tjuvkil. Projektet startas upp igen enligt det lösningsförslag som berörda parter nu är överens om. Regionstyrelsen beslutade enligt förslag nedan: Vi föreslår att för väg 168 Ekelöv Kareby flyttas 86 mnkr från väg 168 Tjuvkil som säkerställer fortsatt framdrift av projekt väg 168 Ekelöv Kareby. Inga förändringar i gällande medfinansieringsavtal för väg 168 Ekelöv Kareby föreslås. Total kostnadsram för väg 168 Ekelöv Kareby föreslås nu bli 247 mnkr. För väg 168 Tjuvkil får fortsatta diskussioner och utredningar göras och slutligt lösningsförslag presenteras för BHU inför beslut om fortsatt hantering. Nu har diskussioner förts mellan Kungälv, Trafikverket, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen och Trafikverket har tittat på alternativa lösningar. Parterna har gemensamt kommit fram till ett förslag som innebär en förändring mot tidigare lösningsförslag men som Trafikverket bedömer uppfyller den funktion och de krav som Trafikverket har för att medge den utveckling som Kungälv planerar i området. Den nu föreslagna lösningen för väg 168 Tjuvkil beräknas kosta 67 mnkr. Efter den omprioritering som gjordes med väg 168 Ekelöv Kareby så fanns det kvar 23 mnkr för väg 168 Tjuvkil. Kungälv har nu tagit beslut enligt: Kommunchefen ges i uppdrag att tillsammans med Trafikverket upprätta ett avtal som innefattar ekonomi, samverkan och dialog mellan VGR, Trafikverket och kommunen. Av avtalet skall framgå att Kungälvs kommun står som garant för genomförandet av Förbi Tjuvkil. Med detta beslut kan konstateras att projektet har en finansieringslösning som innebär att regional plan för transportinfrastrukturen kan genomföras enligt de intentioner som beslutats.

11 11 (15) 43 Diskussion om kompetensförsörjning till de gröna näringarna Göran Fock berättade om Västra Götaland som ett livsmedels- och primärproduktionstät region som omsätter 10,7 miljarder kronor. Utmaningen Västra Götaland står inför är att klara kompetensförsörja de gröna näringarna med 300 elever/år, öka den inhemska livsmedelsproduktionen samt öka exporten vilket t ex kräver: Ökning av livsmedelsproduktionen Teknikutveckling Utveckling av nya grödor Ökning av trädgårdsodlingen Utöka växthusodlingen Utveckling av stadsnära odling Hantera blöta och torrare marker Kvalificerad arbetskraft Innovationskraft Förändringsagenter För de gröna näringarna har fyra områden pekats ut som utvecklingsområden med särskild potential: 1. Nöt och Lamm 2. Biogas 3. Rådgivningsverksamhet 4. Precisionsodling Sammanfattning av överläggningen Mycket positivt att diskussionen lyfts i BHU, lite synd bara att den inte föregick naturbruksprocessen. När det gäller den pågående processen med naturbruksgymnasierna önskade man att den skett med mer närhet till kommunerna. Den anses ha gått väldigt fort. Önskemål om att man reviderar avtalet så att utbildningarna hos naturbruksgymnasierna anpassas efter de samhällsförändringar som skett och som bättre tillgodoser elevernas perspektiv och behov. Oro för att behovet av kompetensförsörjning till de gröna näringarna inte tas tillräckligt hänsyn till i det förslaget om naturbruksgymnasierna som nu är framme och önskar därmed att förslaget ges mer tid Det behövs ha en strategi för hur näringarna ges en god tillväxt och utveckling och det är viktigt med kopplingen till FoUU samt att jobba med intresset för utbildningarna och visa på möjligheterna att få för jobb. Inspel att man kanske kunde utveckla en science park för de gröna näringarna där naturbruksgymnasierna blir motorer för att utveckla nya innovationer. Önskemål om att skogens potential som näring lyfts fram.

12 12 (15) 44 Folkbildningspolitiskt program 1. Beredningen för Hållbar utveckling noterar informationen. Conny Brännberg inleder med att förklara folkbildningens roll när det gäller att mätta behovet av kunskap utanför det traditionella utbildningssystemet. Conny lyfte fram problematiken med att distriktsnivån och kommunernas satsningar på folkbildningen minskar vilket försvårar för den regionala nivån. Jens Lejhall presenterade folkbildningen som ett område där ansvaret delas mellan stat, region och kommun varpå man vill informera om programmet i just BHU och beskrev sedan kopplingen mellan folkbildningen och Det Goda Livet samt VG2020. Jens lyfte även ett problem man ser utvecklas dvs. att staten och regionen finansieringsmässigt ökar sina insatser men kommunerna minskar. Problemet som då uppstår är att man får väldigt starka regionala institutioner medan de på lokal nivå försvinner. Sammanfattning av överläggningen: Conny Johansson: Frågar hur regionen stödjer SISU vilket, enligt Jens stödjs, indirekt av de två idrottsförbunden. Önskemål om att man flyttar fokus från pengar till hur vi långsiktigt kan arbeta tillsammans med folkbildningsfrågorna, den gemensamma viljan och vad man gemensamt vill uppnå Viktigt att man reviderar synen på vad som är, eller bör vara. Exempelvis är kanske studiecirklarna inte är framtiden utan att en omställning, inte minst till den virtuella världen, är på sin plats. Vi kan inte använda det gamla för att gå till det nya. Önskemål om att man tittar framåt när det gäller studieförbundens finansiering och vad som får dem att gå runt och se hur man kan stötta den kompletterande finansieringen, det är inte nödvändigtvis kommunerna som behöver höja sin finansiering. Önskemål om att man utmanar den föråldrade synen på studieförbunden och istället ser den roll och potential folkbildningen har, inte minst när det gäller integration och då måste det finnas platser att arbeta ihop med kommunerna kring detta. Diskussionen bör, istället för finansiering, ligga på att använda folkbildningen bättre.

13 13 (15) 45 Information om remiss och Bostadsplaneringskommitténs förslag SOU 2015:59 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom att Västra Götalandsregionen i samråd med kommunerna tar fram ett antal punkter som beaktas i Västra Götalandsregionens yttrande på SOU 2015:59 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Sara Jendi Linder, från regeringskansliet och tidigare utredare i Bostadsplaneringskommittén informerade om förslaget En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Kommittén har haft uppdraget att utreda de regelverk som styr fysisk planering av bostadsförsörjningsbehovet på regional nivå och föreslår nu att varje län ska ha en regional planeringsfunktion, där man samordnar den fysiska planeringen i regionen vilket i sin tur ska underlätta för kommunerna att ta fram planer för bostadsbyggande. Ansvaret handlar det bland annat om att samordna planerna för transporter, tillväxt, kollektivtrafik och annan fysisk planering med kommunernas bostadsplanering. Problembilden som bostadsplaneringskommitténs uppdrag grundar sig i är att: Mer än hälften av landets kommuner anser att de har en obalans på sin bostadsmarknad Samhällsutvecklingen kräver ett vidare planeringsperspektiv som inte alltid kan begränsas till kommungränser Samhällsplaneringen är svåröverskådlig för inblandade aktörer, medborgare och företag Huvudförslaget från kommittén är: 1. Krav på ökad samordning mellan ett antal utpekade planeringsslag 2. Införa en regional fysisk planering 3. Regeringen bör besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning Förslaget är nu ute på remiss och så föreslås Västra Götalandsregionen i samråd med kommunerna tar fram ett antal punkter som beaktas i Västra Götalandsregionens remissyttrande. Sammanfattning av överläggningen Önskemål om att förslaget kompletteras med en beskrivning av länsstyrelsen som ett hinder för kommunerna i bostadsutvecklingen och att uppdraget till länsstyrelsen bör ses över. Önskemål om att staten ser över sitt eget regelverk och vad som krockar med varandra då detta också är ett stort hinder i bostadsutvecklingen

14 14 (15) 46 Beslut om sammanträdestider för 2016 Beredningen för hållbar utveckling beslutar sammanträda vid följande tider under 2016: 16-17/ / / / / / Beslutet skickas till: Regionstyrelsen Västkom

15 15 (15) Underskrifter Sekreterare: Linn Berntsson Ordförande: Johnny Magnusson Jonas Ransgård Anteckningarna förvaras: Regionens Hus, Östergatan 1, Vänersborg