Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse till sammanträde sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 21 mars kl Plats: Sammanträdesrummet Magistern Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har sitt gruppmöte onsdagen den 21 mars kl i sammanträdesrummet Magistern. Jonas Lövgren har sitt gruppmöte onsdagen den 21 mars kl i sammanträdesrummet Gathörnet. Se nämndens hemsida: Föredragningslista Formella ärenden Punkt 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. Punkt 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2018\ \Kallelse docx

2 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Punkt 3 Handläggare: Ramström/Krawus Dnr: Ärende: Medborgarförslag angående grönstruktur runt parkering och nybyggnation vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettsvägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget och ärendet skickas vidare till Kalmarhem som har ansvar för gestaltningen av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Punkt 4 Handläggare: Hamdi Pllavci Dnr: Ärende: Medborgarförslag om farthinder/skylt vid Malmbrogatan/Strandgatan Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om farthinder/skylt vid Malmbrogatan/Strandgatan. Punkt 5 Handläggare: Stina Hansson Dnr: Ärende: Medborgarförslag Åsagatan i Rockneby Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget angående Åsagatan, Rockneby. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

3 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 6 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Förvaltningschef Rebecka Persson informerar om vad som är på gång på förvaltningen, personal- och rekryteringsläge. b) Miljöinspektör Christian Sandholm informerar om Billsäng 1:62, Webbo och Påryds bildemontering.

4 Samhällsbyggnadsnämnden Administrativa ärenden Punkt 7 Handläggare: Susanne Karlsson Ärende: konomisk redovisning tom februari 2018 Handling: Samhällsbyggnadskontorets redovisning, BILAGA Handling skickas separat Förslag till beslut: Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Punkt 8 Handläggare: Robert Dahlström, 10 min Dnr: Ärende: Remissvar Strategi för jämställdhet Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till kommunledningskontoret som samhällsbyggnadsnämndens svar på remissen om Strategi för jämställdhet

5 Samhällsbyggnadsnämnden Ärenden från TM Punkt 9 Handläggare: Björn Wigstedt Dnr: SBN 2018/0096 Ärende: Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) handbok Arbete på väg Handling: Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att SKL:s handbok Arbete på väg ska utgöra riktlinjer som Kalmar kommun tillämpar vid arbete på väg. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att följande personer på samhällsbyggnadskontoret är kontrollanter och verkställer åtgärder vid oriktigheter: 1. Björn Wigstedt, trafiktekniker TM 2. Stefan Larsson, enhetschef TM 3. Hamdi Pllavci eller Anders Stridarv, trafiktekniker TM

6 Samhällsbyggnadsnämnden Planärenden Punkt 10 Handläggare: Freja Råberg Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för fastigheten Skeppsbron 1 Kvarnholmen, Kalmar kommun Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamheter och tillfällig vistelse inom fastigheten Skeppsbron 1. Planen syftar även till att skydda byggnadens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde. Antal bostäder: 0 Handling: Tjänsteskrivelse Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan senast rev Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade förslaget till detaljplan för granskning.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 11 Handläggare: Filippa riksson Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för del av Oxhagen 2:1, Norra Kyrkogården i Oxhagen, Kalmar kommun Syftet med planen är att säkerställa mark för framtida behov att utvidga kyrkogården. Kyrkogården ska värna och samspela med de höga naturvärdena mot Jacob Smålännings gata. Karaktären ska utgöras av en Skogskyrkogård. Mindre byggnader kan tillkomma som smälter in naturligt i kyrkogårdsmiljön. Syftet med planen är även att möjliggöra en ny användning för den före detta underjordiska civilförsvarsanläggningen, invändigt som serverbyggnad alterna-tivt förvaring/arkiv för kontorsändamål eller liknande. Det ska även vara möj-ligt att nyttja anläggningen både invändigt och utvändigt för begravningsända-mål (ej gravsättning). xempelvis som ceremoniplats eller liknande på taket. Tredimensionell fastighetsbildning är möjlig. Anläggningen ska inte vara störande för begravningsverksamheten och ändringar ska smälta in naturligt i landskapsbilden med kyrkogården. Antal bostäder: 0 Handling: Tjänsteskrivelse Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Samhällsbyggnadskontoret godkänner förslaget till detaljplan för samråd.

8 Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Punkt 12 Handläggare: Michael Svanström Dnr: Fastighet: Rinkaby 5:22 Ärende: Anmälan om olovlig åtgärd gällande markuppfyllnad/stödmur Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av att en bygglovspliktig åtgärd, enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, utförts utan att bygglov och startbesked har lämnats, får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse har skett (återställande av mark) före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta att: Påföra byggherre och fastighetsägare, XXXXXX med personnummer XXXXX och XXXXX med personnummer XXXXX, byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL samt 9 kap. 10 enligt plan- och byggförordningen, PBF (2011:338), på kronor Punkt 13 Handläggare: Michael Svanström Dnr: Fastighet: Dunö 1:176 Fastighetens adress: Knipuddevägen 40 D Ärende: Nybyggnad av enbostadshus med garage/förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Avslå bygglov med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende högsta tillåtna byggnadsarea (BYA) för huvudbyggnad, vilken avviker med 106,4 m2 BYA. Avvikelsen kan inte tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Även byggnadens placering avviker från detaljplanens bestämmelse om minst 4,5 m från fastighetsgräns då den placeras 3 m från grannfastigheten Dunö 1:175.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 14 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: Fastighet: Spånskavaren 5 Fastighetens adress: Tranbärsgränd 10 Ärende: Tillbyggnad av enbostadshus samt rivning Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Avslå bygglov för tillbyggnad med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende huvudbyggnadens totala byggnadsarea efter genomförd tillbyggnad. Avvikelsen kan inte tolkas som liten. Bevilja rivningslov för altantak med stöd av 9 kap. 34 PBL. Punkt 15 Handläggare: Mikael Kaiser Dnr: Fastighet: Ljungby 29:4 Fastighetens adress: Tollegatan 14 Ärende: Nybyggnad av tankstation - cistern Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bevilja bygglov för cistern för drivmedel med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygg-lagen (2010:900), PBL. Punkt 16 Handläggare: Ian Cortes Dnr: Fastighet: Resedan 4 Fastighetens adress: Stensövägen 39 Ärende: Tillbyggnad av flerbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bevilja bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus med stöd av 9 kap. 31 b 1 p. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärden avviker från detaljplanen avseende antal våningar och anses vara en liten avvikelse.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 17 Handläggare: Ian Cortes Dnr: Fastighet: Gösbäck 1:6 Fastighetens adress: Förlösavägen-Gamla Häradsvägen Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad av enbostadshus samt garage Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Positivt förhandsbesked meddelas för nybyggnad av enbostadshus samt garage med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Punkt 18 Handläggare: lin Hellström Dnr: Fastighet: Ljungby 38:4 Fastighetens adress: Havrevägen 16 Ärende: Nybyggnad av enbostadshus samt garage/förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA A Förslag till beslut: Avslå bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt garage/förråd med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende takets lutning som inte uppgår till minst 25 och avvikelsen inte kan tolkas som liten. Punkt 19 Handläggare: lin Hellström Dnr: Fastighet: Gränsmärket 1 Ärende: Nybyggnad av 2 tvåbostadshus, 4 kedjehus samt 3 fristående förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bevilja bygglov för tvåbostadshus, kedjehus samt fristående förråd med stöd av 9 kap. 31 b 1 p. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärden avviker från detaljplanen avseende tvåbostadshusens byggnadsarea (BYA) som överskrids med 8 m 2 för respektive byggnad. Avvikelsen kan dock betraktas som liten.

11 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 20 Handläggare: lin Hellström Dnr: Fastighet: Kumlet 1 Ärende: Nybyggnad av 2 tvåbostadshus, 5 kedjehus samt 3 fristående förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bevilja bygglov för nybyggnation av tvåbostadshus, kedjehus samt förråd med stöd av 9 kap. 31 b 1 p. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Åtgärden avviker från detaljplanen avseende tvåbostadshusens byggnadsarea (BYA) som överskrids med 8 m 2 för respektive byggnad. Avvikelsen kan dock betraktas som liten. Punkt 21 Handläggare: lin Hellström Dnr: Fastighet: Stenröset 1 Ärende: Nybyggnad av 5 kedjehus samt 1 fristående förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bevilja bygglov för nybyggnad av 5 kedjehus samt 1 fristående förråd med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Punkt 22 Handläggare: Pär Ridderby Dnr: Fastighet: XXXXXX Fastighetens adress: XXXXXX Fastighetsägare: XXXXXX Ärende: Tillsyn enligt plan och bygglagen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Tillsynsärendet på fastigheterna XXXXXXX avskrivs.

12 Samhällsbyggnadsnämnden Miljöärenden Punkt 23 Handläggare:Christian Sandholm Dnr: Fastighet: Billsäng 1:62 Sökande: Påryds Bildemontgering Ärende: Auktorisation, yttrande till länsstyrelsen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att verksamheten med bildemontering kan bedrivas på platsen och i enlighet med anmälan utan fara för människors hälsa och miljön. Punkt 24 Handläggare:Line Nilsson Dnr: Fastighet: Redaren 8 Sökande: Swedish DLA Agro AB Ärende: Yttrande över prövotidsutredning och yrkande på slutliga villkor gällande verksamhetens påverkan på dagvatten och recipient Handling: Samhällsbyggnadsnämndens yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets skrivelse som sitt yttrande i ärendet. Swedish DLA Agro AB har undersökt föroreningshalter, kartlagt riskscenarier och undersökt åtgärder för att begränsa dagvattenpåverkan. I utredningen lämnar bolaget även förslag till slutliga villkor. Samhällsbyggnadskontoret anser att: - De slutliga villkoren bör formuleras enligt bolaget förslag att kontroll och analys av dagvatten ska ingå i kontrollprogrammet. - Villkor bör inte utformas som begränsningsvärden. Föroreningshalterna i dagvattnet är varierande och i hög grad relaterad till mängden nederbörd. - Vattenkvaliteten i recipienten får inte påverkas negativt.

13 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 25 Handläggare:Anna Carnelius Dnr: Ärende: Samrådsyttrande avseende två delsamråd inom vattenförvaltningen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner kontorets yttrande inklusive bilagor och föreslår kommunstyrelsen att anta det och översända det till Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt såsom kommunens svar på de två delsamråden. Punkt 26 Handläggare: Tomas Buren Dnr: Fastighet: Värnanäs 2:1 Ärende: Tillstånd för etablering och drift av vindkraftverk, förlängd igångsättningstid, LST Dnr Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt eget och skickar det som svar på remissen. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

14 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 27 Ärende: Beslut från länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen m fl Handling: Avverkning av plataner, förvaltningsrättens dom, överklagandet avslås, Landshövdingen 16, bättre skalskydd, Riksantikvarieämbetets beslut/tillstånd ges. Punkt 28 Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden xx xx. c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av tillsyner på serviceförvaltningen. e) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. Behovsutredning verksamhet Miljö. Föreläggande från Förvaltningsrätten i Växjö om att inkomma med yttrande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen, Delegatförteckning senast reviderad Kommunfullmäktige , Detaljplan för Västerslät 9:17 m.fl., Fjölebro etapp 5, södra delen Lindsdal, förslaget till detaljplan antas. Kommunfullmäktige , Motion från Christina Fosnes (M), Per Dahl (M) och Jonas Lövgren (M) om inrättande av skönhetsråd, motionen avslås. Kommunstyrelsens planutskott , Planbesked för fastigheten Valfisken 2, detaljplanearbete ska påbörjas. Kommunstyrelsens planutskott , Planbesked för fastigheten Venenäs 3:18, detaljplanearbete ska påbörjas.

15 Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK Samhällsbyggnadskontoret YTTRAND Medborgarförslag angående grönstrukturen runt parkering och nybyggnationen vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att yttrandet ska utgöra svar på medborgarförslaget och ärendet skickas vidare till Kalmarhem som har ansvar för gestaltningen av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden har fått ett medborgarförslag från styrelsen i kvarteret Hagen om grönstrukturen runt parkering och nybyggnation vid del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen. Området detaljplanerades för några år sedan och har därefter börjat bebyggas med parkering och flerbostadshus. Tidigare täcktes området av skog. Boende i området Hagen som ligger intill upplever att kvalitén i omgivningen har sänkts i och med nybyggnationerna. De lyfter fram tre olika områden som de anser är särskilt bristfälliga och där de önskar att åtgärder ska genomföras. Dessa är (1) grönytan mellan det nya och äldre bostadsområdet (2) dagvattenhanteringen i nedre änden av parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats, samt (3) dagvattenhanteringen nere i skogen mot vattnet. Vi har varit ute och undersökt området och instämmer att områdets karaktär har förändrats i och med att den tidigare skogen nu har ersatts av parkering och flerbostadshus. Förändringarna har emellertid skett enligt detaljplanen som vann laga kraft I plankartan är grönytan mellan den nya och äldre byggelsen planbestämd som natur. Att det inte går att återskapa skogen som fanns innan säger sig själv. Det tar många år för träd och annan vegetation att växa till sig. Tanken är emellertid att växtlighet ska etablera sig själv på grönytan för att med tiden kunna utvecklas till en naturlig ridå mellan bostadsområdena. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

16 Datum (3) Längs med gång- och cykelvägen finns emellertid träd planterade, som med tiden kommer att ge en viss skärmande effekt mot parkeringen. Utsikt från gång och cykel-vägen mot parkeringen. Med tiden kommer träden att växa till sig och ge en viss skärmande effekt. Ansvarig för parkeringen med infart från Wahlbomsvägens vändplats är Kalmarhem. nligt dem är parkeringen och dagvattenhanteringen utförda enligt bygglov och landskapsarkitektens anvisningar, där även personsäkerheten är beaktad i bygglovshanteringen. För vidare diskussioner om parkeringen och dagvattenhanteringens estetiska utformning hänvisar vi till Kalmarhem. Dagvattendammen Stensö 2:3 är den som ligger i skogen intill del av Kungsljuset 3 samt Lasarettvägen. Ansvar för den har Kalmar Vatten. Arbetet med att bygga dammen skedde huvudsakligen mellan april maj Ingen plantering av växlighet har skett intill dammen, utan tanken är att naturen ska över tid få möjlighet att själv etablera sig. Innan dess kan området upplevas ofärdigt. Kalmar Vatten betraktar området som naturkaraktär och inte park, vilket inte innebär ytterligare gestaltning av området. När växtlighet har etablerat sig kommer det emellertid skötas med slåtter, för att dammen ska kunna uppfylla sin funktion med att ta hand om dagvatten så bra som möjligt.

17 Datum (3) Bild på dagvattendammen Stensö 2:3. Foto: Kalmar Vatten. Fanny Ramström Planarkitekt dyta Krawus Landskapsarkitekt

18

19 Handläggare Datum Ärendebeteckning Hamdi Pllavci Samhällsbyggnadsnämnden YTTRAND Ärende: Medborgarförslag om farthinder/skylt vid Malmbrogatan/Strandgatan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om farthinder/skylt vid Malmbrogatan/Strandgatan. Bakgrund Förslagsställarna vill att ett farthinder byggs, de skriver att det tidigare har funnit ett farthinder där men blivit borttaget när ytan fick ny beläggning. De har en upplevelse av att fordon som passerar korsning gör det med hög fart i förhållande till den dåliga sikten. De önskar även att Kalmar kommun sätter upp vägmärke som påtalar för biltrafiken att man passerar en gång- och cykelbana, vidare har de som förslag att man förbjuder genomfart från korsningen Malmbrogatan till Strandgatan eller att man anlägger ett övergångställe. Yttrande Vägmärke som påtalar för biltrafiken att man passerar en gång och cykelbana: n trafikant är endast skyldig att följa vägmärken från vägmärkesförodningen. För samhällsbyggnadskontorets räkning är det inte aktuellt att sätta upp något vägmärke i korsningen Malmbrogatan/ Strandgatan i Kalmar, eftersom det inte finns några sådana vägmärken att tillgå enligt vägmärkesförordningen. Vidare i detta ärende passerar man ingen gång och Verksamhetsområde TM Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx sam.byggnadskontoret@kalmar.se

20 Datum cykelväg när man korsar Malmbrogatan varför då ett sådant vägmärke inte är aktuellt. Gång och cykelvägen börjar först ca 45 m öster om så som bilden visar. 2 ( Farthinder: För att ett farthinder ska bli aktuellt krävs stora trafikmängder i kombination med att trafiken håller hög hastighet i förhållande till skyltad hastighet och gatans standard. Gatumiljön i detta fall inbjuder till låg hastighet, smal lokalgata, anslutande parkeringsplats/ er, huskroppar liggande nära körbana varför en fartdämpande åtgärd inte är prioriterad. Hänsyn ska tas till utryckningsfordon, färdtjänst och andra trafikanter, likaså vilken miljöpåverkan t.ex. buller och vibrationer och vidare bedöma effekten av en åtgärd har i förhållande till kostnaden för anläggandet, drift och underhåll. Varför en fartdämpande åtgärd inte bör anläggas. Genomfartsförbud, förslagsställaren önskar genomfartförbud på del av sträcka Strandgatan. Skulle samhällsbyggnadsnämnden tillstyrka förslagslämnarens förslag innebär det att den befintliga enkelriktningen skulle behöva upphävas vilket medför att man får in trafik från Trädgårdsgatan. Det medför även att motordrivna fordon som har tillgång till de befintliga 6 parkeringsplatserna inte kommer att kunna ta sig ut när de väl kört förbi vägmärket då möjligheterna för att bygga en vändplats är obefintliga. Samhällsbyggnadskontoret har inga planer på att ändra trafikregleringen eller trafikföringen på Strandgatan i Kalmar. n ändrad reglering medför stora konsekvenser för närliggande trafikanter, boende och näringsidkare. Övergångsställe Övergångsställe ska ses som en framkomlighetsåtgärd snarare än en åtgärd för att höja säkerheten. Övergångsställe bör i första hand anläggas för att underlätta fotgängarens möjlighet att korsa trafikerade vägar och gator, dvs. öka framkomligheten. Även här bör man tänka på samhällsnyttan kontra drift och underhåll då underhåll ska göras kontinuerligt på befintliga övergångsställen för att säkerställa kvaliteten, tillgängligheten och säkerhetsstandarden.

21 Datum ( Hamdi Pllavci Trafiktekniker

22

23

24 Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande Ärende: Medborgarförslag - Åsagatan i Rockneby Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggnadskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget angående Åsagatan, Rockneby. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Förslagsställaren skriver att Åsagatan i Rockneby är en väg som korsas av både människor och hästar flera gånger dagligen, barn och unga som besöker häststallen är i behov av att korsa vägen för att nå ridhus och hästhagar på andra sidan vägen. Förslagsställaren upplever att bilister längs Åsagatan inte visar tillräcklig hänsyn och tillbud hör till vanligheterna, vilket har lett till en otrygg trafikmiljö. Med anledning av ovanstående önskas sänkt hastighet till 30km/tim, vägmärke som varnar för ridande samt farthinder i anslutning till ridanläggningen. Kalmar kommun ansvarar för drift av den del av vägen som är inom planlagt område, från Ryssbyvägen cirka 350 meter österut. Kommunen beslutar även om hastighet på gator och vägar inom tättbebyggt område, gränsen för tättbebyggt område går i befintlig detaljplanegräns. Resterande del av Åsagatan är enskild väg utanför tättbebyggt område där Kalmar kommun inte har rådighet att besluta om ändrad trafikreglering eller fysiska åtgärder. Den del av Åsagatan som innefattas i tättbebyggt område kommer att få sänkt hastighet till 30 km/tim enligt Samhällsbyggnadsnämndens beslut i ärende , daterat Verksamhetsområde TM Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

25 Datum (2) För resterande del av vägen fattar Länsstyrelsen beslut om ändrad hastighet, samhällsbyggnadskontoret skickar en kopia på ärendet till Länsstyrelsen för kännedom. Fysiska åtgärder på vägar med enskilt huvudmannaskap beslutas och bekostas av samfällighetens styrelse. När det gäller statsbidragsvägar bör samråd ske med Trafikverket så att inte bidragsrätten påverkas. Stina Hansson Trafikplanerare

26

27 Handläggare Datum Ärendebeteckning Robert Dahlström Samhällsbyggnadsnämnden Ärende: Remissvar Strategi för jämställdhet Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till kommunledningskontoret som samhällsbyggnadsnämndens svar på remissen om Strategi för jämställdhet Bakgrund År 2022 ska Kalmar kommuns verksamheter och bolag vara kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla verksamheter ska säkerställa likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Kommunledningskontoret har uppdraget att revidera Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 23 januari 2018 att skicka bifogat förslag på strategi för jämställdhet i Kalmar kommun på remiss. Förslaget som föreslås ersätta kommunens jämställdhetsprogram , anger mål och insatser för att säkerställa en jämställd kommunal verksamhet och stärka insatserna för att Kalmar ska bli en jämställd kommun att verka och leva i. Den föreslagna strategin är anpassad till Sveriges nya jämställdhetspolitik och det av kommunfullmäktige fastslagna målet att den kommunala verksamheten Staben Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

28 Datum (2) ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Remissvar önskas senast 3 april Yttrande Samhällsbyggnadskontoret ställer sig bakom innehåll och ambition i den föreslagna Strategin för jämställdhet och anser att den bör antas i sin helhet av kommunfullmäktige den 28 maj. Samhällsbyggnadskontoret vill poängtera vikten av att strategin i ett nästa steg operationaliseras och följs av en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vem som ska göra vad och vem som ansvarar för att det blir gjort. Det bör bildas en förvaltningsövergripande central arbetsgrupp som påbörjar arbetet med detta när strategin är antagen för att säkerställa genomförandet av den. n sådan arbetsgrupp bör innefatta en jämställdhetsutvecklare från respektive förvaltning som deltar regelbundet och att denne jämställdhetsutvecklare också medverkar som stöd och råd för ett operativt genomförande mot nämnd och tjänstemän i respektive förvaltning. Inom ramen för arbetet bör det fastställas tydliga rutiner för hur nämnderna ska jämställdhetssäkra sina beslut. Bilaga Strategi för jämställdhet , Kalmar Kommun Robert Dahlström Projektledare, jämställdhetsutvecklare på samhällsbyggnadskontoret

29 Strategi för jämställdhet

30 Kalmar kommun ska leverera likvärdig service och fördelning av resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Att arbeta med jämställdhet ur ett medborgaroch brukarperspektiv handlar om att säkerställa en jämställd samhällsservice. Det innebär att verksamheten kvalitetsäkras för att garantera att den svarar mot båda könens behov och villkor.

31 Innehåll Strategi för jämställdhet Den jämställda verksamheten 5 Mål 5 Ansvar och organisation 5 Genomförande 7 Det jämställda Kalmar 8 1. n jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 8 2. konomisk jämställdhet 8 3. Jämställd utbildning 9 4. n jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 9 5. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 10 Så här ska vi göra Planera Genomföra Analysera och utvärdera Utveckla 11

32 Strategi för jämställdhet ska Kalmar kommuns verksamheter och bolag vara kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla verksamheter ska säkerställa likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Varje förvaltning och bolag vill och arbetar även för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkterna för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att jämställdhet är en fråga om rättvisa och demokrati, men att det också är en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i våra verksamheter. Arbetet handlar om att integrera jämställdhet i verksamheternas externa arbete gentemot Kalmar kommuns invånare. Syftet med strategin är att skapa hållbarhet i arbetet för en jämställd verksamhet och en jämställd kommun. 4

33 Den jämställda verksamheten Mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år Målbeskrivning Att jämställdhetssäkra verksamheten innebär att kvalitetssäkra verksamheten så att den svarar mot båda könens villkor och behov samt att säkerställa att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla verksamheter ska säkerställa att: likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och jämställd fördelning av makt och inflytande ges till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Utdrag ur Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk plan för Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling och genom beslut där både kvinnor och män deltar. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av verksamhet. Genom jämställdhetsintegrering synliggörs olika förhållanden och villkor vem får vad och på vilka villkor, analyseras konsekvenser av hur beslut påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar, utformas rutiner och ledningssystem för att säkerställa jämställda verksamheter och införlivas jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer. Hur väl vi lyckas att uppnå målen ska mätas genom könsuppdelad statistik och brukarundersökningar, genom internrevision, analyser med stöd av SKLs uppföljningssystem Makeequality samt Öppna jämförelser jämställdhet. Ansvar och organisation Det krävs en tydlig organisation, ansvarsfördelning och ett aktivt ledarskap för att säkra långsiktigheten och kvaliteten i kommunens och bolagens jämställdhetsarbete. Under perioden ska det finnas en organisation för att utveckla jämställda verksamheter på varje förvaltning och bolag. Kommunstyrelsen har ett kommunövergripande ansvar för jämställdhetsfrågorna. Ansvaret för att konkretisera övergripande mål, aktiviteter och åtgärder samt uppföljningsindikatorer åligger nämnder och styrelser. Förvaltningarnas och bolagens ledningsgrupper leder arbetet och fattar beslut i samspel med uppdragsgivare och jämställdhetsutvecklare. Medarbetarna är de som genomför förändringar. Kommunstyrelsen ansvarar för styrning och uppföljning av koncernens jämställdhetsarbete. De ansvarar även för det opinionsbildande arbetet. Kommundirekören ansvarar för att hålla sig informerad om förankring, utveckling och genomförande av strategin. 5

34 Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande utvecklings- uppföljnings- och samordningsinsatser. Förvaltningen ska bistå med stöd, rådgivning och information till övriga förvaltningar och kommunala bolag samt för omvärldsbevakning inom jämställdhetsområdet. Inom förvaltningen finns en jämställdhetsstrateg som är en nyckelperson med expertkunskap som stödjer kommunens verksamheter i det förändrings- och utvecklingsarbete som jämställdhetsarbetet innebär. Jämställdhetstrategen är sammankallande för kommunens jämställdhetsnätverk med ansvar för att stödja kontaktpersonerna i deras uppdrag som utvecklare. Nämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för beslut, genomförande och uppföljning av insatser för ökad jämställdhet inom sina respektive ansvarsområden. Politiskt förtroendevalda ska i sin roll som arbetsgivare uppträda som tydliga representanter för kommunens hållning i jämställdhetsfrågor. Förvaltningschefer och VD i kommunala bolag ansvarar för att jämställdhetsarbetet genomförs enligt Kalmar kommuns strategi för jämställdhet och gällande lagstiftning. Jämställdhetsutvecklare inom varje förvaltning och bolag ansvarar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Jämställdhetsutvecklaren deltar i ett kommunövergripande jämställdhetsnätverk, vars syfte är att skapa förutsättningar för ett erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för jämställdhetsarbetet. Varje medarbetare har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhetsarbetet. Aktivt ägarskap Sätta ramar, följa utvecklingen, implentera resultat Professionell styrning Strategiska beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Organisera nätverk, engagera, motiva, föra dialog ngagerade medarbetare Prova idéer, genomföra förändringar 1.1 Stykekedja för hållbart förbättringsarbete Jämställdhetsarbetet involverar alla nivåer i en organisation. Alla har sin roll och eget ansvar - medarbetare, chefer och politiker. Rollfördelningen visas genom en styrkedja. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. 6

35 Genomförande För att uppnå ett hållbart jämställdhetsarbete behövs ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga. Det krävs att chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete bedriva en jämställd verksamhet. Följande aktiviteter ska genomföras för att skapa en jämställdhetssäkrad verksamhet: Mål och styrning Nämnder och styrelser ansvarar för att målet om jämställd verksamhet uppnås inom sina respektive ansvarsområden. Det innebär att beslut om genomförande ska tas i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner och internbudget och revideras årligen. I verksamhetsplanen specificeras hur arbetet med jämställdhet ska ske under året och vilka områden som ska prioriteras. Utbildning Kommunledningskontoret ska erbjuda kompetensutveckling som är anpassad för förtroendevalda politiker, chefer och medarbetare. Varje förvaltning och bolag ska ta fram en verksamhetsspecifik kompetensplan för jämställdhet. Metoder och arbetssätt All statistik som rör individer ska genomgående presenteras, kommenteras och analyseras efter kön, exempelvis i årsredovisningen. Konsekvenser av förslag och förslag till beslut ska analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Verksamheternas resursfördelning ska utgå från genomförda jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla styrdokument och uppföljningar. Tjänste- och varuupphandlingar ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Kommunledningskontoret ska ansvara för framtagning och spridning av kommungemensamma verktyg och metoder. Varje förvaltning och bolag ska ta fram verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt. Stöd och samordning Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande uppföljning- och samordningsansvar, för stöd, rådgivning och information till förvaltningarna och bolagen. För att säkerställa processen med jämställdhetsintegrering ska det finnas en jämställdhetsutvecklare centralt placerad i varje förvaltning och bolag. Funktionen har ansvar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Detta förutsätter att jämställdhetsutvecklaren har goda kunskaper om jämställdhet kopplat till respektive verksamhetsområde. 7

36 Det jämställda Kalmar Alla förvaltningar och bolag vill och arbetar för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkten med ett jämställt Kalmar är att arbeta efter de nationella målen för jämställdhetspolitiken. 1. n jämn fördelning av makt och inflytande i samhället Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målbeskrivning Målet tar sikte på formella politiska rättigheter möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som ska tas upp respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på alla politiska nivåer både inom och utanför det formella demokratiska systemet. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag, medier, idrott och trossamfund. Målet handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom media, kultur, forskning, fortbildning och utbildningsväsende. n jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet ingen garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i en mer jämställd riktning. Rekommendationer Verka för en jämställd representation i politiskt tillsatta nämnder och ledningar. Verka för en jämn representation av kvinnor och män på ledande positioner. Verka för en jämn könsfördelning i arbetsgrupper. Verka för att jämställdhet beaktas vid fördelning av föreningsstöd. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 2. konomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målbeskrivning Tyngdpunkten i målet ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transföreringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. n utgångspunkt är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin försörjning. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Rekommendationer Verka för att minska ofrivilligt deltidsarbete. Verka för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 8

37 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målbeskrivning Målet omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet. Arbetet med att motverka könsbundna studieval omfattar alla utbildningsnivåer och delar och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller personlig utveckling handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig utveckling. Målsättningen om en jämställd personlig utveckling omfattar även andra arenor utanför den formella och icke-formella utbildningssektorn, till exempel föreningslivet. Rekommendationer Verka för att förstärka insatserna i syfte att minska könssegregeringen inom utbildningssystemet. Verka för att erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Verka för att öka insatserna för att uppnå jämställda resultat i grundskolan. Verka för ökade insatser för att stötta föreningsliv och icke-formell utbildningssektor. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 4. n jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att få omsorg på lika villkor. Målet omfattar inte endast fördelningen av obetalt hemarbete inom ett heterosexuellt par i ett hushåll, utan avser fördelningen mellan kvinnor och män av obetalt arbete på samhällsnivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorg av barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete avses det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet. Den äldreomsorg och barnomsorg som inte är obetaldomfattas av delmål fem, jämställd hälsa. Rekommendationer Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Verka för att erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar. Verka för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Underlätta för medarbetare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 9

38 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och ska erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Delmålet hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell hälsa och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Rekommendationer Verka för att skapa en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser. Verka för att minska den psykiska ohälsan bland kvinnor och män, flickor och pojkar. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målbeskrivning Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att återskapa föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår även trakasserier, hot och annat våld som sker på Internet och i digitala kanaler. Delmålet är mer omfattande än våld i nära relationer. Rekommendationer Verka för att vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Arbeta för att säkerställa rutiner för tidigt upptäckt av våldsutsatthet. Verka för att förbättra tillgången till stödinsatser för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Verka för en effektivare brottsbekämpning. Verka för att stärka kunskaps- och metodutvecklingen. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 10

39 Så här ska vi göra 1. Planera Alla nämnder och styrelser ska redovisa förbättringsområden i verksamhetsplaneringen: 1. Vad börja med att kartlägga verksamheten och beskriva problemet. Ta fram könsuppdelad statistik, mätningar och annat som ger en tydlig bild av förbättringsområden. 2. Varför beskriv varför ändringen ska ske, vad är anledningen? Ta fram prioriterade områden. 3. Hur utifrån de prioriterade förbättringsområdena formulera mål och aktiviteter i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 4. Vem bestäm vem är ansvarig för respektive åtgärd eller förändring. 4. Utveckla 3. Analysera & utvärdera 1. Planera 2. Genomföra 2. Genomföra Säkerställ i verksamhetsplaner vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Jämställdhetsanalyser ska vara en naturlig del i Kalmar kommunkoncerns samtliga verksamheter. 3. Analysera och utvärdera Utvärdera mål, indikatorer och genomförda aktiviteter. Detta bör kombineras med att undersöka vilka effekter som aktiviteterna medfört och hur de bidragit till måluppfyllelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Avrapportering ska ske till nämnd och styrelse. 4. Utveckla Att löpande se över och revidera verksamhetens processer och rutiner är en viktig del i det ständiga förbättringsarbetet. Analysera det som inte blev lika bra och gör en ny planering. Lärandet utgör ett stöd för att analysera förutsättningarna, följa utvecklingen, kritiskt granska verksamheten och kommunicera erfarenheter. Vad ska göras för att hela tiden erbjuda en jämställd verksamhet till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet? Könsuppdelad statistik Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors, mäns, flickors och pojkars situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Därför ska kön vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Könsuppdelad statistik synliggör kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. Individbaserad statistik ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön samt spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Statistiken måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Nyckeltal Nyckeltalen ger viktig bakgrundsinformation för planering och utvärdering av verksamheter. Hur väl stämmer resurserna med uppdraget, de lokala målen och behovet av stöd, service, vård och omsorg? Vilka resultat ger verksamhetens insatser i förhållande till målen och kostnaderna? 11

40 Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling.

41 TJÄNSTSKRIVLS Handläggare Datum Ärendebeteckning Björn Wigstedt SBN 2018/ Samhällsbyggnadsnämnden Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) handbok Arbete på väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att SKL:s handbok Arbete på väg ska utgöra riktlinjer som Kalmar kommun tillämpar vid arbete på väg. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att följande personer på samhällsbyggnadskontoret är kontrollanter och verkställer åtgärder vid oriktigheter: 1. Björn Wigstedt, trafiktekniker TM 2. Stefan Larsson, enhetschef TM 3. Hamdi Pllavci eller Anders Stridarv, trafiktekniker TM Bakgrund Samhällsbyggnadskontorets verksamhet innefattar genom TM olika typer av arbete på kommunala vägar. Det gäller exempelvis ombyggnationer av vägar där det krävs en trafikanordningsplan eller tillfälliga markupplåtelser där någon aktör använder kommunal mark för att kunna utföra åtgärder på angränsande fastighet. Det är av yttersta vikt att det finns ett tydligt regelverk för arbete på kommunal väg, så det är tydligt för alla inblandade aktörer ska veta vad som gäller. Vid nyproduktion eller ombyggnation ska det finnas regelverk där den som upprättar en ta:plan ska veta Kalmar Kommuns riktlinjer. Landets kommuner tillämpar för närvarande olika regelverk för arbete på väg. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) har författat handboken Arbete på väg som tillhandahåller ett regelverk som landets kommuner kan använda sig av. n del kommuner gör egna regelverk, medan en del kommuner går ihop och samarbetar kring ett eget regelverk. tt exempel på det senaste alternativet är Säkert Arbete på Kommunala gator (SAK) som ursprungligen innefattade kommuner i västra Sverige men som på senare tid har vuxit då exempelvis Växjö kommun anslutit sig till det. Samhällsbyggnadskontoret Stab Adress, Besök Tel vx Fax anette.klinth@kalmar.se

42 SBN 2018/ (2) Samhällsbyggnadskontoret föreslår att Kalmar kommun tillämpar SKL:s handbok för arbete på väg. SKL tillhandahåller ett genomarbetat regelverk riktat till landets kommuner och erbjuder juridiskt stöd vid behov. nligt samhällsbyggnadskontorets bedömning finns det ingen anledning att upprätta ett eget regelverk när SKL redan har gjort det. Att delta i SAK är en möjlighet, men det kan vara osäkert vad som gäller om samarbetet mellan kommunerna skulle ändras eller upphöra. Det är viktigt att säkerställa att det regelverk som tillämpas också efterlevs aktuella aktörer. Samhällsbyggnadskontoret föreslår därför att följande personer är kontrollanter och verkställer åtgärder vid oriktigheter: 1. Björn Wigstedt, trafiktekniker TM 2. Stefan Larsson, enhetschef TM 3. Hamdi Pllavci, trafiktekniker TM eller Anders Stridarv, trafiktekniker TM Björn Wigstedt handläggare, TM Bilaga SKL:s handbok Arbete på väg

43 Handläggare Datum Ärendebeteckning Freja Råberg (8) Tel Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTSKRIVLS TILL DTALJPLAN FÖR Skeppsbron 1 på Kvarnholmen, Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade förslaget till detaljplan för granskning. Planområde för Skeppsbron 1 Översiktskartan visar planområdet ungefärliga geografiska läge på Kvarnholmen. Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

44 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(8) Datum Ärendebeteckning Sammanfattning Planförslaget möjliggör för centrumverksamheter och tillfällig vistelse inom Skeppsbron 1. Byggnaden bedöms som kulturhistoriskt värdefull och skyddas därför mot exteriör förvanskning och rivning. Möjlighet till tillbyggnad vid huvudbyggnadens västra samt östra fasad regleras med byggnadshöjd, takvinkel, utformnings-, omfattning-, placeringsbestämmelse. Planområdet ligger under +2,8 meter över havet och det föreligger en risk för översvämning. Därav regleras ny- och tillbyggnad med planbestämmelse för att förebygga risk för översvämning. Detaljplanen följer ett så kallat standardförfarande. Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. n miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Inför granskning har planbeskrivningen kompletterats utifrån inkomna synpunkter kring bland annat markföroreningar. Plankartan har justerats så att det är möjligt att uppföra ett förråd vid byggnadsens östra fasad för att möjliggöra för föreslagna användningar. Ytan regleras med utformning-, omfattning- och placeringsbestämmelser för att säkerställa att den ska passa in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Även mindre redaktionella justeringar har gjorts. Ärende Syfte och huvuddrag Idag regleras planområdet för fastigheten Skeppsbron 1 enligt stadsplan från år 1906 som anger användningen gammal stadsdel. Skeppsbron 1 är en av fem magasinbyggnader som byggdes i sekelskiftet talet. Från början användes Skeppsbron 1 åt hamnverksamheter. År 1940 kom den att istället att användas av företage K.G. Johanssons fruktavdelning. Idag finns det restaurangoch kontorsverksamheter och i framtiden finns planer på att byta ut kontorsverksamheterna mot bed and breakfast. Byggnaden har succesivt omformats för nya kommersiella funktioner vilket har inneburit en del exteriöra förändringar. I dagsläget har fastigheten tillfälligt bygglov för en permanent utbyggnad av inomhusservering på första våningen samt en permanent anläggning av uteservering. Nu är det även aktuellt att göra om övervåningen till bed and breakfast. Därav ska en ny detaljplan tas fram för att undersöka planområdets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Syftet med detaljplanen är därmed att möjliggöra för centrumverksamheter och tillfällig vistelse inom fastigheten Skeppsbron 1. Planen syftar även till att skydda byggnadens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde. Skeppsbron 1 ligger i strategiskt läge för centrumverksamheter och tillfällig övernattning. Det ligger centralt och har närhet till bra kommunikationer såsom tåg, buss, gång- och cykelförbindelsen samt färja till Öland. Byggnaden föreslås regleras med användningen centrumverksamheter och tillfällig vistelse.

45 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(8) Datum Ärendebeteckning Tillbyggnaden av inomhusservering som har gjorts vid byggnadens västra fasad föreslås regleras på kvartersmark eftersom den har blivit en del av huvudbyggnaden. Samtliga magasinbyggnader längs med Skeppsbron bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Magasinbyggnaden på Skeppsbron 1 föreslås därmed skyddas mot exteriör förvanskning och rivning. Byggnaden på Skeppsbron 1 är ett trähus i två våningar och inredd vind. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet. Den stående locklistpanelens lockbrädor är spetsiga i underkant, så att det bildas ett profilerat horisontellt band vid övergången till de undre våningarnas liggande panel. Huset har sadeltak med relativt flack lutning. Taktäckningen av plåt tillsammans med de långt utdragna takfötterna och taksprången ger taket en lätt karaktär. Taktassarna är profilsågade. Långsidornas takfötter bryts av uppskjutande smala gavelformade fasadpartier, två mot söder och två mot norr, med egna små sadeltak. Fasaderna har fem fönsteraxlar utmed långsidorna och tre fönsteraxlar på gaveln. Bottenvåningens dörr- och fönsteröppningar har genom sentida ombyggnader fått varierande utformning och proportioner, i huvudsak utan koppling till utförandet hos ursprungliga fönster och dörrar. Samtliga fönster på andra våningen är utformade som traditionella korspostfönster. Våningsplanens ursprungliga fönster var sannolikt indelade med spröjsar i smårutor, men de nuvarande fönstren är ändå väl anpassade till byggnadens ålder och arkitektur. På vindsvåningen återfinns tre olika fönstertyper. Utmed långsidorna finns dels höga enluftsfönster, placerade i de uppskjutande smala gavelpartierna, dels låga enluftsfönster placerade just under takfoten. Vindsvåningens båda typer av enluftsfönster har ett förenklat och modernt utförande, men har till skillnad från bottenvåningens fönster ändå bevarat de ursprungliga väggöppningarnas storlek och placering. Byggnadens mest ursprungliga och samtidigt mest omsorgsfullt utformade fönster sitter på vindsvåningens gavelfasad. Det har spetsigt överstycke och är indelat med spröjsar i många små rutor. Fönstret är också omfattat av tidstypiska profilsågade foder. Gavelns småspröjsade fönster och dess profilsågade foder är troligen ursprungliga från Övriga byggnadsdelar som också bevarats sedan uppförandet är fasadernas liggande och stående panel samt taktassarna. Dessa ursprungliga delar viktiga för det ålderdomliga och autentiska intryck som byggnaden ger, trots att vissa övriga förändringar gjort genom åren. De exteriöra karaktärsdrag som är viktiga att bevara är: - Den liggande fasspontpanelen i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet samt taktassarna. - Sadeltaket med sin relativt flacka lutning och utformning som ger en lätt karaktär. - Fönsters placering, utformning och utförande. De fönster på vindsvåningens gavelfasad med ett spetsigt överstycke och indelat med spröjsar i många små rutor. - De uppstickande gavelformade fasadpartierna på långsidorna med egna små sadeltak.

46 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(8) Datum Ärendebeteckning Bilden visar de fönster på vindsvåningens gavelfasad med ett spetsigt överstycke och indelat med spröjsar i många små rutor. Bilden visar de uppstickande gavelformade fasadpartierna på långsidorna med egna små sadeltak. Bilden visar den liggande fasspontpanelen i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet samt taktassarna. Den envånings tillbyggnad som utförts intill gaveln är i storlek och utformning anpassad för att inte störa upplevelsen av den ursprungliga byggnaden. Den övre och mer välbevarade delen av fasaden är fortfarande synlig. Bilden visar den envånings tillbyggnad som utförts vid den västra gaveln. Samtliga till- och ombyggnader ska utföras med hänsyn till området kulturhistoriska och arkitektoniska värden. De ska även anpassas till omgivningens särprägel i materialval och detaljeringsgrad. Utbyggnaden som har gjorts vid huvudbyggnadens västra fasad regleras i detaljplan med byggnadshöjd, takvinkel och utformningsbestämmelse. Det är viktigt att fasaderna i huvudsak utförs i glaspartier. Övriga delar och detaljer i fasaden ska utföras så de samspelar

47 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 5(8) Datum Ärendebeteckning med detaljerna på huvudbyggnaden. Utbyggnaden ska uppfattas som ett modernare tillägg, dock med stor hänsyn till huvudbyggnadens särprägel i detaljeringsgrad. Ytan vid huvudbyggnadens östra fasad möjliggörs för komplementsbyggnad. Detaljplanen reglerar dess placering, omfattning och utformning. Den ska gestaltas på ett liknande sätt som huvudbyggnaden. Marken som idag har ianspråktagits som uteservering i anslutning till västra gaveln regleras på allmän platsmark som GATA. Syftet är att marken ska vara tillgänglig för framförallt gångtrafik. Har verksamheterna på Skeppsbron 1 en önskan om att använda den västra delen till utomhusservering ska tillstånd sökas hos kommunen. nligt Kalmar kommuns riktlinjer för parkering på Kvarnholmen innebär den ändrade användningen en parkeringsefterfrågan på 24 parkeringsplatser för bil och 28 parkeringsplatser för cykel. Byggnaden är befintlig och idag hänvisas gäster och personal till allmän parkeringsplats i direkt anslutning eftersom det inte går att ordna inom fastigheten. nligt kommun ens ritlinjer kan det för äldre fastigheter hända att parkeringsfrågan för den befintliga fastigheten inte är tillgodosedd. Samhällsbyggnadsnämnden har då rätt att hävda PBL:s parkeringskrav för hela fastigheten i skälig utsträckning, men praxis är att man endast ställer krav på de extra parkeringsplatserna som ombyggnaden medför. ftersom den ändrade användningen inte innebär några extra parkeringsplatser för varken bil eller cykel behöver inga ytterligare parkeringsplatser tillskapas. Besökare och personal hänvisas att parkera sin bil på allmänna parkeringsplatser i direkt anslutning till Skeppsbron 1. Den troliga efterfrågan på parkeringsplatser från Skeppsbron 1 är framförallt på sommarhalvåret på eftermiddag och kvällstid. Statistik från beläggningsstudier visar på att den allmänna parkeringen som används har kapacitet för Skeppsbrons 1 efterfrågan. På gatan Kom Snart Igen i anslutning till huvudbyggnaden finns idag boendeparkeringar. Det finns möjlighet att reglera parkeringarna utanför Skeppsbron från boendeparkering till 15-minutersparkering. Det bör finnas en 15-minuters parkering som är tillräckligt stor för en lastbil i storlek, eventuellt två personbilsparkerings som även kan användas av en lastbil. Denna kan exempelvis användas av besökare och vid varutransport. Planområdet ligger inom riskavstånd från Tjärhovet och en båtmack. Dock bedöms risknivån vara låg i förhållande till den föreslagna användningen på Skeppsbron 1 enligt framtagen riskanalys. Se mer om risker och analys i tillhörande riskutredning. Byggnaden som detaljplanen berör ligger på mark som består av utfyllnadsmassor. Området fylldes enligt historiska utredningar ut i slutet av 1820-talet, cirka 200 år sedan. Massorna misstänks inte vara förorenade men säkert kan man inte veta förrän marken undersökts. nligt Länsstyrelsens inventering och kommunens uppgifter finns dock inga verksamheter i direkt närhet som skulle kunnat ge upphov till föroreningar. n kulturhistorisk utredning av Kalmar hamn (2013) har tagits fram och inget från den heller tyder på att det ska ha funnits några verksamheter i närområdet som skulle kunnat ge upphov till för-

48 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 6(8) Datum Ärendebeteckning oreningar. Aktuell detaljplan ger inte fastighetsägare rättighet till några ny- eller tillbyggnader som skulle kunna föranleda markarbeten eftersom det enda som ändras är invändig användning av befintlig byggnad. Det som den utökade byggrätten i detaljplanen medger är redan byggt. Några ytterligare grävningar kommer således inte att ske. Människor riskerar inte heller att komma i kontakt med marken då hela området är belagt med gatsten och asfalt, någon risk för människors hälsa bedöms därför inte föreligga. Vid föreslagen markanvändning ska marken klara nivåer för mindre känslig markanvändning, MKM enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden. Om markarbeten i framtiden skulle bli aktuella så ska massorna undersökas och klassas i enlighet med kommunens rutiner för granskning av bygglov och masshantering. Planområdet ligger under +2,5 meter över nollpunkten (RH2000) vilket innebär att det finns risk för översvämning. Därav regleras att nybyggnad utformas och utförs så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,8 meter (RH2000) inte skadar byggnadens konstruktion (4 kap. 12 1samt 4 kap 16 PBL). Planområdet ligger även inom strandskyddat område. Med stöd av de särskilda skälen enligt 7 kap 18c MB upphävs strandskyddet i detaljplanen då planområdet redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. ftersom planområdet redan är bebyggt och används på det sätt som planföreslaget föreslår bedöms växt-eller djurlivet inte påverkas negativt. Allmänheten tillgång till vattnet bedöms inte heller påverkas negativt. Samråd Under samrådstiden kom det in samrådssvar från nio samrådsinstanser. Inga sakägare har lämnat synpunkter. Flera av samrådsinstanserna är positiva till att byggnaden på Skeppsbron 1 skyddas mot exteriör förvanskning och rivning så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. Kalmar Läns Museum hade helst sett att planområdet inkluderar samtliga magasinsbyggnader eftersom samtliga är kulturhistoriskt värdefulla. Brandkåren anser att riskanalysen bör utvecklas och beakta fler riskscenarior. Länsstyrelsen anser att resonemang och bedömning av eventuella risker för markföroreningar behöver förtydligas samt motivera dess risk i förhållande till människors hälsa. Ändringar efter samråd Inför granskning har planbeskrivningen kompletterats utifrån inkomna synpunkter kring bland annat markföroreningar. Plankartan har justerats så att det är möjligt att uppföra ett förråd vid byggnadens östra fasad för att möjliggöra för föreslagna användningar. Ytan regleras med utformning-, omfattning- och placeringsbestämmelser för att säkerställa att den ska passa in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Även mindre redaktionella justeringar har gjorts.

49 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 7(8) Datum Ärendebeteckning Konsekvenser för genomförande och ekonomi konomiska konsekvenser för kommunen Planförslaget medför inga kostnader för Samhällsbyggnadskontoret, Kommunledningskontoret eller Serviceförvaltningen. konomiska konsekvenser för fastighetsägare Planförslaget kan innebära att fastigheten Skeppsbron 1 får ett högre värde eftersom byggrätten bli större och att det blir möjligt att använda byggnaden till alla typer av centrumverksamheter och tillfällig vistelse. Fastighetsägarna får därmed en större möjlighet att utveckla sina verksamheterna. Fastighetsägaren ansvarar för kostnader för skötsel av byggnaden. Vid framtida underhåll av byggnadens exteriör bör en byggnadsantikvarie kontaktas och ett traditionellt utförande användas. Detta bekostas av fastighetsägaren. För att genomföra planen kan lantmäteriförrättning behöva göras. För den mark som förs över till kvartermark kan eventuell ersättning komma att krävas. Det innebär en ökad kostnad för fastighetsägaren. Vid byggnation mot allmän platsmark bekostar exploatören för ingreppen och återställning av gata. rsättning Kalmar kommun bedömer inte att planändringen kommer att innebära att ersättning ska betalas ut till fastighetsägaren. Den ändrade användningen medför inte att fastighetsägaren förhindras att fortsätta använda byggnaden på det sätt som gjordes innan planändringen. Planbestämmelserna som skyddar byggnaden mot exteriör förvanskning och rivning försvårar inte heller den pågående markanvändningen. Tidigare beslut Startbeslut: Samrådsbeslut i SBN: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning

50 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 8(8) Datum Ärendebeteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Samrådsredogörelse Riskanalys (Process Safety Group, 2017) Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt så kallat standardförfarande. Freja Råberg Planarkitekt

51 Handläggare Datum Ärendebeteckning Freja Råberg Upprättad (5) Tel Detaljplan för Skeppsbron 1 Kvarnholmen, Kalmar kommun Samrådsredogörelse Planförslaget har varit på samråd under tiden Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Under samrådstiden kom det in samrådssvar från nio samrådsinstanser. Inga sakägare har lämnat synpunkter. Flera av samrådsinstanserna är positiva till att byggnaden på Skeppsbron 1 skyddas mot exteriör förvanskning och rivning så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. Kalmar Läns Museum hade helst sett att planområdet inkluderar samtliga magasinsbyggnader eftersom samtliga är kulturhistoriskt värdefulla. Brandkåren anser att riskanalysen bör utvecklas och beakta fler riskscenarior. Länsstyrelsen anser att resonemang och bedömning av eventuella risker för markföroreningar behöver förtydligas samt motivera dess risk i förhållande till människors hälsa. Inför granskning har planbeskrivningen kompletterats utifrån inkomna synpunkter kring bland annat markföroreningar. Plankartan har justerats så att det är möjligt att uppföra ett förråd vid byggnadens östra fasad för att möjliggöra för föreslagna användningar. Ytan regleras med utformning-, omfattning- och placeringsbestämmelser för att säkerställa att den ska passa in i Planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

52 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 2(5) Datum Ärendebeteckning den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Även mindre redaktionella justeringar har gjorts. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsens synpunkter under hälsa och säkerhet måste beaktas för att planförslaget ska kunna anses vara förenligt med 11 kap. PBL och därmed inte riskera att överprövas. Länsstyrelsens synpunkter under upplysningar bör beaktas. Hälsa och säkerhet kontroll enligt 11 kap. PBL I behovsbedömningen under punkt 15 framgår att marken utgörs av utfyllnader vilket innebär att det finns risk för att marken är förorenad. Den planlagda byggnaden är redan befintlig och används med i stort sett föreslagen användning. För att ett område ska kunna anses lämpligt att bebygga krävs att eventuella föroreningar som utgör fara för människors hälsa åtgärdas. Vid beslut om detaljplaner för förorenade områden krävs därför ett beslutsunderlag som tillräckligt tydligt redovisar föroreningarnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen av området innan det bebyggs. Länsstyrelsen ges därmed en möjlighet att godta kommunens beslut att anta en detaljplan för ett förorenat område när planhandlingarna på ett godtagbart sätt beskriver aktuella föroreningar och hur de ska åtgärdas. När kommunen antar en detaljplan innebär det att berörda fastighetsägare ges en rätt att under planens genomförandetid, använda och bebygga sin fastighet på det sätt planen anger. Den kommun som antar en detaljplan utan att ha full kontroll på föroreningsläget tar stora risker eftersom kommunen garanterar att marken är lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. Länsstyrelsen anser som kommunen att om marken utgörs av utfyllnader kan det innebära att det finns en risk för att marken är förorenad och risk för människors hälsa och/eller miljön. I planbeskrivningen saknas rubrik om förorenad mark. Kommunens ställningstagande angående markföroreningar behöver konkretiseras och motiveras och det ska framgå vilka eventuella föroreningar som kan finnas inom planområdet. n problembeskrivning behöver göras i förhållande till föreslagen markanvändning. Det behöver även framgå hur eventuella föroreningar som återvinns på planområdet ska hanteras. Om kommunen bedömer att föroreningar inte innebär någon risk för människor hälsa och miljö ska detta motiveras. Det behöver framgå i planbeskrivning vilka föroreningsnivåer som ska gälla på planområdet. Vedertagna nivåer för föreslagen markanvändning är mindre känslig markanvändning, MKM enligt naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden. Behovsbedömning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att planens genomförande inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

53 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 3(5) Datum Ärendebeteckning Kommentar: Noteras. Planbeskrivningen har kompletterats inför granskning, se sida i planbeskrivningen under förorenad mark. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter på planförslaget. Kommentar: Noteras. Boende och fastighetsägare Inga boende eller fastighetsägare som berörs av planförslaget har lämnat några synpunkter. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kultur- och fritidsnämnden Detaljplanen reglerar dels användningen av fastigheten Skeppsbron 1 dels ges ett högre skydd till byggnadens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. tt eventuellt förändrat användningsområde till centrumverksamheter och tillfälligt boende har kultur- och fritidsnämnden inget att invända mot. Genom att byggnaden besitter de värden den gör är det viktigt att dessa behålls och skyddas, vilket också tydligt framkommer i planbeskrivningen att det ska göras. xteriört innebär byggnaden en länk till historiska Kalmar och bör därför bevaras, vilket innebär att byggnadens, och omgivningens, kulturhistoriska och arkitektoniska värden tas i beaktning vid eventuella nyeller tillbyggnader och bör inte förvanskas eller rivas. Kommentar: Noteras. Samhällsbyggnadskontoret delar er bedömning av det kulturhistoriska värdet. Kalmar Brandkår Detaljplanen öppnar upp möjligheten för ändrad användning från verksamhetsklass 1 (kontor) till verksamhetsklass 4 (hotell). Denna ändring medför högre krav på brandskydd samt krav på två av varandra oberoende utrymningsvägar. Bägge utrymningsvägar ska vara funktionsdugliga utan räddningstjänstens hjälp. Detta kan komma att påverka nuvarande byggnad samt eventuellt även utsidan om en invändig alternativ utrymningsväg saknas. Riskanalysen är enbart en grov riskanalys. Fokus ligger nästintill enbart på scenariot att ammoniumnitrat ska explodera. Brand i cistern nämns, men beaktas inte ingående. Brand i invallning beaktas inte alls, liksom brand i flis

54 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 4(5) Datum Ärendebeteckning eller urea. Brandkåren anser att en ny riskanalys ska tas fram som beaktar och följer metodiken i "Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering" (MSB, 2015). I riskanalysen bör man även beakta scenariot som hände i Bouncefield 2005 då en tryckvåg spred sig över ett större område. Man bör även beakta att Swedish Agro också hanterar annan typ av gödningsmedel än ammoniumnitrat, t.ex. NPK. Kommentar: Detaljplanen möjliggör för utrymningsvägar som följd av det högre kravet på brandskydd som den ändrade användningen medför. Kamlar kommun anser att det är av ytterst vikt att beakta riskscenarion i anslutning till planområdet. Att göra en ny riskanalys som utgår från "Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering" (MSB, 2015) skulle innebära en djupare analys för riskerna i närområdet, men troligen skulle den resultera i samma förslag på åtgärder. Risknivån är bedömd som acceptabel i samband med ändring av verksamheterna inom planområdet. I plankartan finns en upplysning om att planområdet ligger inom närhet av riskobjekt och byggnadstekniska åtgärder ska göras vid byte av fönster och ventilation för att minska risknivån. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Sjöfartsverket Sjöfartsverket har inget att erinra mot den förslagna detaljplanen. Vid planering av belysningspunkter ska hänsyn tas så att dessa inte bländar sjöfarande eller påverkar funktionen på de ljuspunkter som är avsedda för sjöfartens säkra navigation. Kommentar: Noteras. Skanova Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Kommentar: Noteras.. ON Gas Sverige AB.ON Gas Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i rubricerat ärende och då vi inte har några ledningar inom området så har vi inget att erinra över planförslaget. Kommentar: Noteras.

55 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse 5(5) Datum Ärendebeteckning Intresseorganisationer och övriga Kalmar Läns museum Kalmar läns museum (KLM) har tagit del av Kalmar kommuns samrådsförslag gällande ny detaljplan för rubricerad fastighet. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet och tillfällig vistelse inom fastigheten Skeppsbron 1. Planen syftar även till att skydda byggnadens särskilda, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde. KLM ser positivt på att den särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnaden skyddas genom förvanskningsförbud och rivningsförbud och att detta finns angivet också i planens syfte. Det vore dock bra om plankartan vid beteckningen q1 kompletteras med ordet Särskild före Värdefull byggnad. I planbeskrivningen finns en bra beskrivning av de karaktärsdrag som utmärker byggnaden. KLM hade gärna sett en ny detaljplan med en större yta som åtminstone hade inkluderat hela längan av gamla magasinsbyggnader. I dagsläget är endast den östra av byggnaderna skyddad genom detaljplan. Övriga längan är dock utpekad som bevaringsvärd bebyggelse i ett beslut taget av kommunfullmäktige Att hela längan av magasinsbyggnader är kulturhistoriskt särskilt värdefulla betonas också i det nu aktuella förslaget till detaljplan, vilket är bra. Kommentar: Plankartan kompletteras inför granskning med ordet särskild framför värdefull byggnad. Noteras. Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Projekt- och exploateringsenheten, Kommunledningskontoret Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda: Inga sakägare eller likställda har lämnat synpunkter. Freja Råberg Planarkitekt

56 Handläggare Datum Ärendebeteckning Freja Råberg Upprättad Tel Senast reviderad PLANBSKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppsbron 1 Kvarnholmen, Kalmar kommun Granskningshandling Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

57 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte med detaljplanen... 5 Plandata... 5 Planförfarande och tidsplan... 7 Nuläge... 8 Gällande detaljplaner... 8 Kulturvärden Bebyggelse Trygghet och säkerhet Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Planförslag Bebyggelseområdet Tillgänglighet och infrastruktur Ny service Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor konomiska frågor Konsekvenser av planens genomförande Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplaner Kommunala program och beslut i övrigt... 35

58 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Riskanalys, Kv. Skeppsbron 1, Kalmar (Process Safety Group, 2017) Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av Samhällsbyggnadskontoret på Kalmar kommun, i samråd med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Freja Råberg Planarkitekt

59 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Sammanfattning Planförslaget möjliggör för centrumverksamheter och tillfällig vistelse inom Skeppsbron 1. Byggnaden bedöms som kulturhistoriskt värdefull och skyddas därför mot exteriör förvanskning och rivning. Möjlighet till tillbyggnad vid huvudbyggnadens västra samt östra fasad regleras med byggnadshöjd, takvinkel, utformnings-, omfattning-, placeringsbestämmelse. Planområdet ligger under +2,8 meter över havet och det föreligger en risk för översvämning. Därav regleras ny- och tillbyggnad med planbestämmelse för att förebygga risk för översvämning. Detaljplanen följer ett så kallat standardförfarande. Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. n miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Inför granskning har planbeskrivningen kompletterats utifrån inkomna synpunkter kring bland annat markföroreningar. Plankartan har justerats så att det är möjligt att uppföra ett förråd vid byggnadens östra fasad för att möjliggöra för föreslagna användningar. Ytan regleras med utformning-, omfattning- och placeringsbestämmelser för att säkerställa att den ska passa in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Även mindre redaktionella justeringar har gjorts.

60 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Inledning n planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. I planbeskrivningen används benämningen Planförslag. Det innebär att planen beskriver förslag till möjlig utveckling. fter att detaljplanen vunnit laga kraft gäller planförslaget. Bakgrund Idag regleras planområdet för fastigheten Skeppsbron 1 enligt stadsplan från år 1906 som anger användningen gammal stadsdel. Skeppsbron 1 är en av fem magasinsbyggnader som byggdes vid sekelskiftet Från början användes Skeppsbron 1 för hamnverksamheter. År 1940 kom den istället att användas av företaget K.G. Johanssons fruktavdelning. Idag finns det restaurang- och kontorsverksamheter i byggnaden och i framtiden finns planer på att byta ut kontorsverksamheterna mot bed and breakfast. Byggnaden har succesivt omformats för nya kommersiella funktioner vilket har inneburit en del exteriöra förändringar. I dagsläget har fastigheten tillfälligt bygglov för en utbyggnad av inomhusserveringen på första våningen samt en uteservering. De tillfälliga byggloven ska nu permanentas. Nu är det även aktuellt att göra om övervåningen till bed and breakfast. Därav ska en ny detaljplan tas fram för att undersöka planområdets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamheter och tillfällig vistelse inom fastigheten Skeppsbron 1. Planen syftar även till att skydda byggnadens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värde. Plandata Planområdet omfattar fastigheten Skeppsbron 1 som delvis ägs av privat fastighetsägare och en del av allmän platsmark som ägs av kommunen. Skeppsbron 1 ligger i anslutning till hamnen och köpcentrum Baronen. Marken mellan Skeppsbron 1 och hamnen används till bilparkering för allmänheten. I norr angränsar planområdet till gatan Kom Snart Igen och i söder till Skeppsbron. Se kartbilder på nästa sida.

61 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planområdet för Skeppsbron 1 Översiktlig karta som visar planområdets geografiska läge på Kvarnholmen. Flygfotot visar planområdets (markerat med rött) omgivning.

62 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planförfarande och tidsplan Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjats efter 1 januari 2015 enligt så kallat standardförfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan: PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 4: KVARTALT 2017 GRANSKNING 1:A KVARTALT 2018 ANTAGAND 2:A KVARTALT 2018 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter

63 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Nuläge Gällande detaljplaner Underliggande plan som reglerar planområdet är stadsplan akt 0880K-I:16, antagen Stadsplanen visar endast kvartersmark och allmän platsmark. Gällande stadsplan från år Inzoomad bild av hur planområdet är reglerat i stadsplanen från år Rött markerat område visar planområdet.

64 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Intolkningen av stadsplanen stämmer inte överens med hur fastighetsregleringen ser ut i verkligheten. Den östra magasinbyggnaden, Skeppsbron 5, regleras av en nyare detaljplan från år 1989 (akt 0880K-P89/24, antagen ). Byggnadens ändamål har användningen Kontor och handel och skyddas som värdefull kulturmiljö. Under rubriken tidigare ställningstagande i planhandlingarna till detaljplan för Skeppsbron 5 framgår att särskild hänsyn ska tas till områdets egenart vid förändringar. Det utgör en värdefull miljö enligt dåvarande 38 byggnadsstadgan. Planområdet uppges även ligga i ett område där lagen om kulturminnen SFS 1988:950 gäller. Skyddsbestämmelserna i detaljplanen gäller formellt sett endast Skeppsbron 5, men som framgår ovan benämns hela området som värdefullt ur kulturhistoriskt perspektiv. Planområdets sydvästra del angränsar även till detaljplan för området kring kv. Vedgårdsholmen på Kvarnholmen akt 0880K-P89/03, antagen Marken som angränsar till planområdet har användningen lokalgata.

65 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Detaljplan för området kring kv. Vedgårdsholmen på Kvarnholmen som angränsar till planområdet i sydväst. Kulturvärden Planområdet ingår i fornlämningsområde 93:1. Det innebär att kulturlager kan väntas påträffas från medeltiden, eller 1600-talet. Varje markingrepp inom planområdet kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö H48 med motiveringen Befästnings- och sjöfartsstad som var huvudpunkten för Sveriges Östkustförsvar vid Danmarksgränsen fram till 1600-talets senare del och som utgör ett av landets främsta exempel på 1600-talets stadsbyggnadskonst. Det innebär att särskild hänsyn ska tas till Kvarnholmens kulturhistoriska värden så som dess befintliga strukturer. Bebyggelse I början av 1800-talet upphörde Kalmar som fästning, vilket gav möjligheter till ny exploatering. Strandområdena utanför stadsmuren togs i bruk och utfyllnader gjordes. Från början fanns det en brygga ut från stadsporten med namnet Skeppsbron och därifrån fick området sitt namn. Verksamheterna och kravet på kajplatser och större hamndjup gjorde att en exploatering och utveckling av hamnområdet tog fart. Skeppsbroområdet började byggas i etapper och den första var år Först byggdes det vedgårdar som senare kom att flyttas till Yttre Vedgårdsholmen. År 1880 byggdes fem stora magasinsbyggnader längs gatan Kom Snart Igen, varav Skeppsbron 1 är en av dessa. De fem stora magasinsbyggnaderna ritades av ingenjören J. Löfmark. Magasinen hade samma utformning med två våningar och vindsvåning, fasader klädda med liggande fasspontpanel i de två nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet, panelklädda lastluckor och dörrar, tvåluftsfönster med korsformig rutindelning.

66 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Näringslivet i Kalmar har till stor del byggts upp av hamnen och dess verksamhet. Förutom de som jobbade ombord på fartygen behövdes många arbetare i hamnen för lossning, lastning, tullverksamhet med mera. Lastning och lossning var det Kalmar Stufveri som utförde. Magasinbyggnaden längst åt väst, där Stekhuset ligger idag, användes en tid som vänthall men kom på talet att användas av företaget K.G. Johanssons fruktavdelning. Magasinsbyggnaderna har successivt omformats för nya kommersiella funktioner. Många är idag inredda till kontor. Magasinsbyggnaden på Skeppsbron 1 har från 1970-talet och en lång tid fram inrymt ett gatukök. Verksamheten har under senare år ersatts av restaurang Stekhuset i källare och första våning och kontorslokaler på andra våningen. Restaurangens namn har satts upp med stora bokstäver på den västra fasaden. Under senare år har en utbyggnad gjorts vid den västra fasaden för att skapa större yta för inomhusserveringen. Därtill har ytterligare mark för utomhusservering ianspråktagits väster om utbyggnaden. Se bilder på följande två sidor. Bilden från år 1940 visar hur magasinbyggnaderna såg ut och användes på den tiden. Skeppsbron är byggnaden närmast i bilden (Kalmar läns museum, B265).

67 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Bilden från år 2015 visar hur magasinbyggnaderna har förändrats och fått en mer kommersiell karaktär (Foto Jan Westergren). Bild från år 2017 visar hur den västra fasaden på Skeppsbron 1 har byggts ut för att utöka inomhusserveringen och en permanent utomhusservering har ordnats i anslutning till utbyggnaden. För att de nya verksamheterna i magasinsbyggnaderna ska fungera har flera av magasinsbyggnaderna under senare år byggts ihop. Sammanbyggnationerna har gjorts på ett sätt som framhåller huvudbyggnaderna i stadbilden. Det är fortfarande tydligt att huslängan består av fem magasinbyggnader. Se bilder ovan. Det finns ett släpp kvar i anslutning till Skeppsbron 1. Dock har detta ianspråktagits av fastighetsägarna i form av förråd, utrymningstrappa, bord och stolar. Se bilder nedan.

68 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Det enda släppet som finns kvar är i anslutning till Skeppsbron 1. Dock har det ianspråktagits för förråd, bord, stolar, utrymningstrappa och cykelparkering. Förrådet har byggts i linje med huvudbyggnadens placering, vilket innebär att magasinsbyggnaderna inte framträder lika tydligt från gatan Kom Snart Igen. Samtliga magasinsbyggnader är kulturhistoriskt värdefulla. Det innebär att byggnaderna är känsliga för framförallt exteriöra förändringar, men även förändringar i omgivningen. Trygghet och säkerhet Ytan söder om Skeppsbron 1 utgörs av bilparkeringsplatser för allmänheten och boende i närområdet. Ytan är stor och saknar den mänskliga skalan. Platsen upplevs istället som stor och tom. Det kan i sin tur leda till att den upplevs som otrygg, speciellt nattetid. Se bild nedan.

69 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Ytan mot havet används som bilparkering och kan upplevas som otrygg för fotgängare. Baksidan som vänder sig mot gatan Kom Snart Igen har en mänsklig skala. Det finns också en tydlig inramning av gaturummet som gör platsen överblickbar. Dock har den ianspråktagits av omgivande fastigheter och deras verksamheter. Det gör att platsen upplevs som semiprivat och besökande känner inte sig välkomna att röra sig där. Se bild på nästa sida. Gatan Kom Snart Igen används som en baksida och saknar mänsklig rörelse och kan därför upplevas som otrygg. Tillgänglighet och infrastruktur Kommunikationer och parkering Idag är det relativt enkelt att ta sig till Skeppsbron oavsett trafikslag. nklast är det att ta sig dit med bil och parkera på en av de allmänna parkeringsplatserna som ligger i direkt anslutning till planområdet. Resecentrum för buss och tåg finns inom 400 meters gångavstånd. I direkt anslutning till planområdet finns hållplats för cykelfärjor som går till Öland. Det finns goda kopplingar för cyklister att ta sig till planområdet, dock saknas cykelparkeringar med goda låsmöjligheter. Många av besökande och personal parkerar sin cykel längs med huvudbyggnaden.

70 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Varutransport Varuleverans sker idag i anslutning till byggnaden från gatan Kom Snart Igen. Service Idag används byggnaden på Skeppsbron 1 till restaurang- och kontorsverksamheter. De andra fyra magasinsbyggnaderna används framförallt till kontorsverksamheter och detaljvaruhandel. I närområdet finns köpcentrum Baronen med centrumverksamheter såsom detaljvaruhandel, hotell och restauranger. Teknisk försörjning l, tele och värme Skeppsbron 1 är anslutet till el, tele och fjärrvärme. Samtliga ledningar är nedgrävda. De befintliga anslutningarna för el, tele och fjärrvärme bedöms som tillräckliga Avfallshantering tt miljörum för avfallshantering har byggts vid byggnadens östra fasad som en tillbyggnad. Denna har idag tidsbegränsat bygglov. Tekniska anläggningar Flera av de tekniska anläggningarna, som hör till verksamheterna på Skeppsbron 1, är ordnade vid byggnadens östra fasad som vänder sig mot släppet. tt fläktaggregat kopplat till köket är anordnat vid huvudbyggnadens norra fasad och påverkar det exteriöra kulturhistoriska värdet negativt. Störning och risk Tjärhovet och båtmack I samband med detaljplanearbetet har PS Group på uppdrag av Kalmar kommun tagit fram en riskanalys eftersom planområdet ligger med närhet av Tjärhovet och båtmack. På Tjärhovet sker hantering av farliga ämnen (ammoniaklösning, lagring och hantering av ammoniumnitrat, brandfarliga vätskor, brandreaktiva varor och brandfarlig gas). Vid båtbensinmacken förekommer bensin, vilket är brandfarligt. I riskanalysen gjordes en sammanställning av riskbedömningen utifrån de identifierade riskerna som beskrivs utförligt i utredningen. Tabell nedan visar sammanställningen av riskbedömningen.

71 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) S betyder sannolikhet och K betyder konsekvens för personer inom det studerade planområdet för Skeppsbron 1. Ju lägre tal desto säkrare och mindre är risken. Riskmatris som visar sannolikheten för identifierade konsekvenser. Samtliga scenarier har en sannolikhet understigande en gång på 1000 år. Risknivån bedöms därmed vara låg och acceptabel i samband med föreslagna användningar på Skeppsbron 1. För att begränsa risknivån i samband med genomförandet av detaljplanen för Skeppsbron 1 föreslås ett antal tekniska åtgärder. Se mer under rubriken Behov av åtgärd mot störning och risk på sida 24. Åtgärdsförslagen bidrar till att minska konsekvenserna av identifierade olycksscenarier. Sannolikhet för de identifierade scenarierna minimeras genom ett aktivt säkerhetsarbete på respektive riskobjekt. ftersom ändringen berör en befintlig byggnad kan antal personer som vistas inom området antas vara

72 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) detsamma efter detaljplaneändringen som innan. Personer kommer dock att vistas även nattetid i byggnaden. Antalet personer dagtid kan dock antas vare lägre för ett bed & breakfast än för kontorsverksamhet. Förändringen bedöms ha en begränsad effekt på samhällsrisken. Översvämningsrisk Hela planområdet ligger under markhöjden +2,5 meter (mätt i höjdsystemet RH2000). Det innebär att planområdet riskerar att översvämmas. Skeppsbron 1 skulle omedelbart påverkas om ett 20-årsregn skulle komma och havsnivån stiger till 1,5 meter. Se bilder nedan. Läs mer under planförslag om hur detaljplanen regleras för att motverka översvämning. Bilden visar hur planområdet och omkringliggande miljö ser ut om ett 20-års regn skulle komma och om havsnivån har stigit 1,5 meter. Röd markering visar planområdet. Bilden visar hur planområdet och omkringliggande miljö ser ut om ett 20-års regn skulle komma och havsnivån har stigit 2,5 meter. Rödmarkering visar planområdet. Förorenad mark Marken inom planområdet utgörs av utfyllnader. Området fylldes enligt historiska utredningar ut i slutet av 1820-talet, cirka 200 år sedan. Därmed finns en risk att marken är förorenad. Läs mer i planförslaget om kommunens resonemang. Strandskydd När den underliggande detaljplanen ersätts med en ny inträder strandskyddet för planområdet. Det innebär en skyddszon på 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet. I planförslaget upphävs strandskyddet. Se mer på sida 24.

73 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planförslag Bebyggelseområdet Huvudbyggnad Planområdet ingår i stadskärnan och en del av den fördjupade översiktplanens strategier är att ha utåtriktade verksamheter på bottenplan och på så sätt skapa aktiva fasader. Skeppsbron 1 ligger i ett strategiskt läge för centrumverksamheter och tillfällig övernattning. Det ligger centralt med närhet till kommunikationer såsom tåg, buss, gång- och cykelförbindelsen samt färja till Öland. Byggnaden föreslås regleras med användningen centrumverksamheter och tillfällig vistelse. Den tillbyggda inomhusservering som har gjorts vid byggnadens västra fasad övergår till kvartersmark. Byggnaden på Skeppsbron 1 är ett trähus i två våningar och inredd vind. Fasaderna är klädda med liggande fasspontpanel i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet. Den stående locklistpanelens lockbrädor är spetsiga i underkant, så att det bildas ett profilerat horisontellt band vid övergången till de undre våningarnas liggande panel. Huset har sadeltak med relativt flack lutning. Taktäckningen av plåt tillsammans med de långt utdragna takfötterna och taksprången ger taket en lätt karaktär. Taktassarna är profilsågade. Långsidornas takfötter bryts av uppskjutande smala gavelformade fasadpartier, två mot söder och två mot norr, med egna små sadeltak. Fasaderna har fem fönsteraxlar utmed långsidorna och tre fönsteraxlar på gaveln. Bottenvåningens dörr- och fönsteröppningar har genom sentida ombyggnader fått varierande utformning och proportioner, i huvudsak utan koppling till utförandet hos ursprungliga fönster och dörrar. Samtliga fönster på andra våningen är utformade som traditionella korspostfönster. Våningsplanens ursprungliga fönster var sannolikt indelade med spröjsar i smårutor, men de nuvarande fönstren är ändå väl anpassade till byggnadens ålder och arkitektur. På vindsvåningen återfinns tre olika fönstertyper. Utmed långsidorna finns dels höga enluftsfönster, placerade i de uppskjutande smala gavelpartierna, dels låga enluftsfönster placerade just under takfoten. Vindsvåningens båda typer av enluftsfönster har ett förenklat och modernt utförande, men har till skillnad från bottenvåningens fönster ändå bevarat de ursprungliga väggöppningarnas storlek och placering. Byggnadens mest ursprungliga och samtidigt mest omsorgsfullt utformade fönster sitter på vindsvåningens gavelfasad. Det har spetsigt överstycke och är indelat med spröjsar i många små rutor. Fönstret är också omfattat av tidstypiska profilsågade foder. Gavelns småspröjsade fönster och dess profilsågade foder är troligen ursprungliga från Övriga byggnadsdelar som också bevarats sedan uppförandet är fasadernas liggande och stående panel samt taktassarna. Dessa ursprungliga delar är viktiga för det ålderdomliga och autentiska intryck som byggnaden ger, trots att vissa övriga förändringar gjorts genom åren. Samtliga magasinsbyggnader längs med Skeppsbron bedöms som kulturhistoriskt värdefulla. Magasinbyggnaden på Skeppsbron 1 skyddas

74 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) därmed mot exteriör förvanskning och rivning. De exteriöra karaktärsdrag som är viktiga att bevara är: - Den liggande fasspontpanelen i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet samt taktassarna. - Sadeltaket med sin relativt flacka lutning och utformning som ger en lätt karaktär. - Fönsters placering och utformning. Fönstren på vindsvåningens gavelfasad med ett spetsigt överstycke och indelat med spröjsar i många små rutor. - De uppstickande gavelformade fasadpartierna på långsidorna med egna små sadeltak. Bilden visar det fönster på vindsvåningens gavelfasad som har ett spetsigt överstycke och indelat med spröjsar i många små rutor. Bilden visar de uppstickande gavelformade fasadpartierna på långsidorna med egna små sadeltak. Bilden visar den liggande fasspontpanelen i de båda nedre våningarna och stående locklistpanel i vindsplanet samt taktassarna. Den envåningstillbyggnad som utförts intill gaveln är i storlek och utformning anpassad för att inte störa upplevelsen av den ursprungliga byggnaden. Den övre och mer välbevarade delen av fasaden är fortfarande synlig. Se bild på nästa sida.

75 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Bilden visar den envåningstillbyggnad som utförts vid den västra gaveln. Magasinsbyggnaderna är karaktärsskapande för platsen och symboliserar en del av hamnens historia. Vid framtida underhåll av byggnadens exteriör bör en byggnadsantikvarie kontaktas och ett traditionellt utförande användas. Nockhöjden regleras till densamma som byggnaden har idag och syftet med bestämmelsen är att bevara byggnadens volym och utseende. Ut- och tillbyggnader Utbyggnaden som har gjorts vid huvudbyggnadens västra fasad regleras i detaljplan med byggnadshöjd, takvinkel och utformningsbestämmelse. Fasaderna är i huvudsak utförda i glaspartier i fullhöjd. Övriga delar och detaljer i fasaden ska samspela med detaljerna på huvudbyggnaden. Utbyggnaden uppfattas som ett modernt tillägg, dock med hänsyn tagen till huvudbyggnadens särprägel i detaljeringsgrad. Förrådet som är gjort som en tillbyggnad vid huvudbyggnadens östra fasad passar inte in i den kulturhistoriska miljön. Tiden för tillfälligt bygglov för nuvarande förråd går ut år Detaljplanen möjliggör för en ny förrådsbyggnad med en placering, omfattning och utformning passar in i den kulturhistoriska miljön. Förrådsbyggnaden placeras inskjuten från fasadlivet så att huvudbyggnadens byggnadskropp framhålls. Utformningen ska gestaltas på ett liknande sätt som huvudbyggnaden. Se bilder på nästa sida.

76 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Bilden visar hur förrådet skulle kunna utformas för att passa in i den kulturhistoriska miljön. Bilden visar fasad mot öster. Förrådet ligger vid huvudbyggnadens östra fasad. Bilden visar fasad mot söder. Omgivning Marken som idag har ianspråktagits som uteservering i anslutning till västra fasaden och marken som ansluter till den andra magasinbyggnaden vid den östra fasaden regleras på allmän platsmark som GATA. Syftet är att den ska kunna användas till framförallt gångtrafik. Har verksamheterna på Skeppsbron 1 en önskan om att använda den västra ytan till utomhusservering ska tillstånd sökas hos kommunen.

77 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Som beskrevs under nuläget är gatan Kom Snart Igen, som ligger i anslutning till planområdet, i behov av att ordnas upp. Gatan framhålls i flera sammanhang som en unik och värdefull gata. Dels på grund av sitt namn men också eftersom det är en kulturhistorisk värdefull plats som karaktäriserar utvecklingsskedet av hamnområdet på 1800-talet. Gatan bör tas med i vidare utvecklingsarbete av hamnområdet. xempelvis behöver parkeringsfrågan tas upp och en omvandling ske så att den blir mer välkomnande för framförallt fotgängare. Sittbänkar och informationstavlor om platsens historia kan med fördel placeras här för att framhäva platsens värde. Provtagning bör utföras för att se om det finns gatsten under asfalten. Finns det gatsten bör denna tas fram. Bilden visar gatan Kom Snart Igen som inte upplevs välkomnande. Tillgänglighet och infrastruktur Parkering Räknat utifrån Kalmar kommuns riktlinjer för parkering är den befintliga efterfrågan på parkeringsplatser för bil 24 stycken och för cykel 29 stycken. Parkering ska i första hand ordnas inom fastigheten, men för äldre fastigheter kan det hända att parkeringsefterfrågan för den befintliga fastigheten inte är tillgodosedd. Samhällsbyggnadsnämnden har rätt att hävda PBLs parkeringskrav för hela fastigheten i rimlig utsträckning, praxis är dock att man endast ställer krav på de extra parkeringsplatserna som ombyggnaden medför. nligt Kalmar kommuns riktlinjer för parkering på Kvarnholmen innebär den ändrade användningen en parkeringsefterfrågan på 24 parkeringsplatser för bil och 28 parkeringsplatser för cykel. Byggnaden är befintlig och idag hänvisas gäster och personal till allmän parkeringsplats i direkt anslutning eftersom det inte går att ordna inom fastigheten. nligt kommun ens ritlinjer kan det för

78 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) äldre fastigheter hända att parkeringsfrågan för den befintliga fastigheten inte är tillgodosedd. Samhällsbyggnadsnämnden har då rätt att hävda PBL:s parkeringskrav för hela fastigheten i skälig utsträckning, men praxis är att man endast ställer krav på de extra parkeringsplatserna som ombyggnaden medför. ftersom den ändrade användningen inte innebär några extra parkeringsplatser för varken bil eller cykel behöver inga ytterligare parkeringsplatser tillskapas. Besökare och personal hänvisas att parkera sin bil på allmänna parkeringsplatser i direkt anslutning till Skeppsbron 1. Den troliga efterfrågan på parkeringsplatser från Skeppsbron 1 är framförallt på sommarhalvåret på eftermiddag och kvällstid. Statistik från beläggningsstudier visar på att den allmänna parkeringen som används har kapacitet för Skeppsbron 1 efterfrågan. På gatan Kom Snart Igen i anslutning till huvudbyggnaden finns idag boendeparkeringar. Det finns möjlighet att reglera parkeringarna utanför Skeppsbron från boendeparkering till 15-minutersparkering. Det är viktigt att det finns en 15-minuters parkering som är tillräckligt stor för en lastbil i storlek, eventuellt två personbilsparkeringar som även kan användas av en lastbil. Denna kan exempelvis användas av besökare och vid varutransport. På så sätt blir verksamheterna tillgängliga för personer som har svårt att röra sig längre sträckor och det blir möjligt att lasta av bagage, samtidigt som det går att ordna varuleveranser. Varutransport Varutransport kommer även i fortsättningen att ske från gatan Kom Snart Igen. Parkeringsplats för tillfällig parkering kan även användas vid varulämning. Räddningsväg Vid eventuellt behov av att utrymma byggnaden finns möjlighet att komma åt byggnaden med hjälp av bärbar stege och höjdfordon. Utrymning går att ordna inom planområdet. Ny service I framtiden finns det planer på att använda källarvåningen och bottenvåningen till restaurangverksamheter och övervåningen och vindsvåningen till tillfällig övernattning. Detaljplanen möjliggör för centrumverksamheter och tillfällig vistelse. Därmed finns det en flexibilitet i detaljplanen som tillåter all typ av centrumverksamheter såsom detaljhandel, frisör med mera. Den tillåter även tillfällig vistelse såsom bed and breakfast, hotell och konferenslokaler.

79 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Förändring av teknisk försörjning Fläktaggregat Fläktaggregatet som idag är anordnat vid byggnadens norra fasad ska flyttas inom en framtid och ordnas på ett sätt som inte påverkar det kulturhistoriska värdet negativt. Behov av åtgärd mot störning och risk Närhet till Tjärhovet och båtmack Som beskrevs under nuläge ligger planområdet inom riskavstånd från Tjärhovet och båtmack. Dock bedöms risknivån vara låg i förhållande till den föreslagna användningen på Skeppsbron 1. Se mer om risker och analys i tillhörande riskutredning. I riskutredningen föreslås trots den låga risken följande åtgärder: Ventilationsintag utförs i riktning från Tjärhovet. Vid detektering av brandrök stängs ventilationssystemet av automatisk. Alternativt sker omkoppling till reducerat friskluftintag. Vid eventuellt fönsterbyte ska fönster lamineras eller liknande. Dessa åtgärder regleras inte i plankarta eftersom det är tekniska lösningar som i framtiden kan utvecklas. Dock finns det med en upplysning i plankartan att planområdet ligger inom riskavstånd från Tjärhovet och båtbensinmack. Beroende på vilken typ av åtgärd som utförs på byggnaden så bör föreslagna åtgärder av ventilation och fönsters utförande uppmärksammas. Det är dock viktigt att det görs med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde och de exteriöra karaktärsdragen. Åtgärd mot översvämning ftersom planområdet ligger under +2,5 meter över nollpunkten (mätt i höjdsystemet RH2000) finns risk för översvämning. Därav ska ny- eller tillbyggnad utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,8 meter (RH2000) inte skadar byggnadens konstruktion (4 kap. 12 1samt 4 kap 16 PBL). Förorenad mark Byggnaden som detaljplanen berör ligger på mark som består av utfyllnadsmassor. Området fylldes enligt historiska utredningar ut i slutet av 1820-talet, cirka 200 år sedan. Massorna misstänks inte vara förorenade men säkert kan man inte veta förrän marken undersökts. nligt Länsstyrelsens inventering och kommunens uppgifter finns dock inga verksamheter i direkt

80 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) närhet som skulle kunnat ge upphov till föroreningar. n kulturhistorisk utredning av Kalmar hamn (2013) har tagits fram och inget från den heller tyder på att det ska ha funnits några verksamheter i närområdet som skulle kunnat ge upphov till föroreningar. Aktuell detaljplan ger inte fastighetsägare rättighet till några ny- eller tillbyggnader som skulle kunna föranleda markarbeten eftersom det enda som ändras är invändig användning av befintlig byggnad. Det som den utökade byggrätten i detaljplanen medger är redan byggt. Några ytterligare grävningar kommer således inte att ske. Människor riskerar inte heller att komma i kontakt med marken då hela området är belagt med gatsten och asfalt, någon risk för människors hälsa bedöms därför inte föreligga. Vid föreslagen markanvändning ska marken klara nivåer för mindre känslig markanvändning, MKM enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden. Om markarbeten i framtiden skulle bli aktuella så ska massorna undersökas och klassas i enlighet med kommunens rutiner för granskning av bygglov och masshantering. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och samtidigt bibehålla goda livsvillkor för växt- och djurliv på land och i vatten. Med stöd av de särskilda skälen enligt 7 kap 18c MB upphävs strandskyddet i detaljplanen då planområdet redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. ftersom planområdet redan är bebyggt och används på det sätt som planföreslaget föreslår bedöms växt-eller djurlivet inte påverkas negativt. Allmänheten tillgång till vattnet bedöms inte heller påverkas negativt. Beskrivning av planbestämmelser Allmän platsmark Nedan beskrivs de användningsbestämmelser som regleras på allmän platsmark i detaljplanen. Marken som idag har ianspråktagits som utomhusservering i anslutning till västra fasaden regleras på allmän platsmark som GATA. Syftet är att den ska användas för gångtrafik och vara tillgänglig för allmänheten. Har verksamheterna på Skeppsbron 1 en önskan om att använda den västra ytan till utomhusservering ska tillstånd sökas hos kommunen. Halva mellanrummet mellan Skeppsbron 1 och Skeppsbron 4 regleras som kvartersmark med utformnings-, omfattning- och placeringsbestämmelser. Det är viktigt att den möjliggjorda komplementbyggnaden gestaltas på ett sätt så den passar in i den kulturhistoriska miljön.

81 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Kvartersmark Nedan beskrivs de användnings- och egenskapsbestämmelser som regleras på kvartersmark i detaljplanen. Skeppsbron 1 regleras med användningarna centrumverksamheter och tillfällig vistelse. Centrumverksamheter innebär att kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller på annat sätt ska vara lätta att nå. Tillfällig vistelse innefattar alla typer av tillfällig övernattning samt konferenslokaler. Den högsta nockhöjden regleras till 10 meter över markhöjd för huvudbyggnad. Tillbyggnaden i väst regleras med högsta byggnadshöjd på 3 meter och maximala taklutning på 10 grader. Anledningen till regleringen av nockhöjden, byggnadshöjden och taklutning är för att säkerställa att den ursprungliga huvudbyggnadens höjd och volym bevaras samt att nya tillägg utförs så att de är underordnade huvudbyggnaden och passar in i bebyggelseområdet. Byggnaden skyddas mot exteriör förvanskning och rivning. Det innebär att vid ändring eller tillägg till byggnaden ska särskild hänsyn tas till de redovisade karaktärsdragen. Karaktärsdragen är viktiga för att tydliggöra byggnadens och platsens historia och påverkar stadsbilden. Alla till- och ombyggnader ska utföras med hänsyn till området kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Den ska även anpassas till omgivningens särprägel i materialval och detaljeringsgrad. Dock bör åtgärder som förebygger risk väljas eftersom planområdet ligger inom riskavstånd till Tjärhovet och båtbensinmack. ftersom planområdet ligger under +2,5 meter över nollpunkten (mätt i höjdsystemet RH2000) finns risk för översvämning. Därav ska nyoch tillbyggnad utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,8 meter (RH2000) inte skadar byggnadens konstruktion (4 kap. 12 1samt 4 kap 16 PBL).

82 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Centrumändamål och tillfällig vistelse, såsom restaurang och hotell Allmän platsmark som fastighetsägarna även i fortsättningen får söka tillstånd för Huvudbyggnadens ursprungliga volym ska bevaras Komplementbyggnad får byggas som passar in i den kulturhistoriska miljön Tillbyggnad ska göras med hänsyn till huvudbyggnadens kulturhistoriska och arkitektoniska värde. Tillbyggnaden ska vara underordnad huvudbyggnaden De exteriöra karaktärsdragen får inte förvanskas och byggnaden får inte rivas Administrativa bestämmelser Nedan beskrivs de administrativa bestämmelserna som regleras i detaljplanen. Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Genomförandetiden för detaljplanen är 5 år. Strandskyddet upphävs inom planområdet. Läs mer om strandskydd på sida 24.

83 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Regler och tillstånd Planområdet ingår i fornlämningsområde 93:1. Det innebär att kulturlager kan väntas påträffas från medeltiden, eller 1600-talet. Varje markingrepp inom planområdet kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Fastighetsrättsliga frågor Allmänt De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Arealuppgifterna är ungefärligt angivna enligt grafisk tolkning av kartan. Fastighetsbildning Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med en överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighet Kvarnholmen 2:6 Skeppsbron 1 Fastighetsrättsliga konsekvenser Till Skeppsbron 1 ska område 1 (ca 43 m 2 ) och område 2 (ca27 m 2 ) överföras från Kvarnholmen 2:6. Till Skeppsbron 1 ska område 1 (ca 43 m 2 ) och område 2 (ca27 m 2 ) överföras från Kvarnholmen 2:6.

84 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Karta som tillsammans med tabellen ovan visar de fastighetsrättsliga förändringarna som planen medför för berörda fastigheter. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer inte att några bestämmelser om fastighetsindelning behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan sådana bestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan även under genomförandetiden. Tekniska frågor Tekniska utredningar I samband med detaljplanearbetet har en riskanalys tagits fram i syfte att beskriva risknivån i området till följd av närhet till riskobjekt på Tjärhovet och båtbensinstation som ligger i anslutning till planområdet. konomiska frågor konomiska konsekvenser för kommunen Planförslaget medför inga kostnader för Samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret eller serviceförvaltningen. konomiska konsekvenser för fastighetsägare Planförslaget kan innebära att fastigheten Skeppsbron 1 får ett högre värde eftersom byggrätten bli större och att det blir möjligt att använda byggnaden till alla typer av centrumverksamheter och tillfällig vistelse.

85 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) De nuvarande fastighetsägarna får därmed möjlighet att utveckla verksamheterna. Fastighetsägaren ansvarar för kostnader för skötsel av byggnaden. Vid framtida underhåll av byggnadens exteriör bör en byggnadsantikvarie kontaktas och ett traditionellt utförande användas. Detta bekostas av fastighetsägaren. För att genomföra planen kan lantmäteriförrättning behöva göras. För den mark som förs över till kvartermark kan eventuell ersättning komma att krävas. Det innebär en ökad kostnad för fastighetsägaren. Vid byggnation mot allmän platsmark bekostar exploatören för ingreppen och återställning av gata. rsättning Kalmar kommun bedömer inte att planändringen kommer att innebära att ersättning ska betalas ut till fastighetsägaren. Den ändrade användningen medför inte att fastighetsägaren förhindras att fortsätta använda byggnaden på det sätt som gjordes innan planändringen. Planbestämmelserna som skyddar byggnaden mot exteriör förvanskning och rivning försvårar inte heller den pågående markanvändningen. Planavgift Plankostnaden regleras i ett särskilt avtal och därav ska planavgift inte utgå vid bygglov. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning nligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. n miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen.

86 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Sociala konsekvenser Den ändrade användningen centrumändamål och tillfällig vistelse innebär att byggnaden får en kommersiell användning. Magasinsbyggnaden är därmed inte bara tillgänglig för fastighetsägaren utan även för kunder och besökare. För kunderna som besöker verksamheterna på Skeppsbron 1 finns möjlighet till möten. Möjlighet till möten bidrar till en ökad chans till förståelse för varandra och tillit kan uppstå. För besökande i hamnområdet kan den ändrade användningen bidra till en ökad upplevelse av trygghet eftersom verksamheterna kan bidra till ett ökat flöde av människor båda dag- och kvällstid. Bebyggelse Detaljplanen medger användningarna centrumändamål och tillfällig vistelse, vilket är två breda användningar som rymmer flera olika verksamheter. Det innebär att det finns en stor flexibilitet för användningen av byggnaden samtidigt som dess kulturhistoriska värde säkerställs genom skydd mot exteriör förvanskning och rivning. Skyddet innebär att byggnadens kulturhistoriska värde säkerställs. Det innebär också att byggnaden inte kommer förändras på ett sätt som påverkar stadsbilden negativt. Skydden bedöms inte försvåra användningen av byggnaden. Tillgänglighet och infrastruktur Regleringen av allmän platsmark i mellanrummet innebär en ökad tillgänglighet för framförallt fotgängare i området. Det innebär också att kommunen har rådighet över marken, vilket är en fördel vid eventuella förändringar i hamnområdet i framtiden. ftersom byggnaden inom planområdet är befintlig och den ändrade användningen inte medför behov av extra parkeringsplatser för varken bil eller cykel innebär det en ökad belastning på de allmänna parkeringsplatserna i närområdet. Blir belastningen högre på grund av fler tillkommande fastigheter i befintliga byggnader finns risken att tillgängligheten till verksamheterna på Skeppsbron 1 begränsas. Dock görs bedömningen att det finns goda förbindelser för både kollektivtrafik i form av tåg, buss och båt men även till fots och cykel. Att välja kollektivtrafik, cykel och gång är både socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart och är något som bör eftersträvas. Varutransport som kommer att ske från gatan Kom Snart Igen kan leda till att gaturummet känns otryggt. Dock görs bedömningen att det är den bästa möjliga lösningen på varutransport i anslutning till planområdet. Varutransport

87 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) sker därmed inte från entrésidan där den huvudsakliga rörelsen av människor kommer att ske. Service Detaljplanen innebär möjlighet till ett ökat utbud av centrumverksamheter och tillfällig övernattning. Det kan bidra till ett ökat utbud för turister, men även för boende i Kalmar. Det kan även bidra till fler arbetstillfällen. Möjligheten för besökande att tillfälligt bo över på Skeppsbron 1 skulle kunna leda ett ökat underlag för närliggande service såsom kollektivtrafik och detaljvaruhandel. Teknisk försörjning Fläktaggregatet som i dagsläget finns på byggnadens norra fasad ska flyttas. Det innebär att de exteriöra karaktärsdragen blir tydligare och större hänsyn tas till byggnadens kulturhistoriska värde. Detaljplanen innebär inga andra större förändringar av den tekniska försörjningen. Störning och risk Planområdet ligger inom riskavstånd från Tjärhovet och båtmack. Dock bedöms risken för olyckor låg i samband med föreslagen användning. Sannolikheten för identifierade olycksscenarier har en sannolikhet understigande en gång på 1000 år. De innebär att risken är mycket liten att en olycka skulle inträffa som påverkar människor inom planområdet. Vid åtgärder som berör ventilation eller fönster bör tekniska lösningar som minimerar den mycket låga risken ifall ett olycksscenarium skulle inträffa. Planområdet ligger lågt och det finns risk för översvämning. Därav reglerar planen att ny- eller tillbyggnad ska göras så att den inte föreligger risk för att översvämmas.

88 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Riksintressen Planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö (Kalmar H48). Motiveringen lyder Befästnings- och sjöfartsstad som var huvudpunkten för Sveriges Östkustförsvar vid Danmarksgränsen fram till 1600-talets senare del och som utgör ett av landets främsta exempel på 1600-talets stadsbyggnadskonst. Hur planförslaget påverkar riksintresset för kulturmiljö beskrivs under rubriken kulturmiljö. Planförslaget bedöms stärka riksintresse för kulturmiljö eftersom byggnaden är kulturhistoriskt värdefull och skyddas i detaljplanen mot exteriör förvanskning och rivning. Planområdet ingår även i området för riksintresse för sjöfart. Planförslaget bedöms inte påverka det riksintresset. Fornminnen Planområdet ingår i fornlämningsområde 93:1. Det innebär att kulturlager kan väntas påträffas från medeltiden, eller 1600-talet. Varje markingrepp inom planområdet kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Strandskydd Planområdet ligger inom strandskyddat område. Med stöd av de särskilda skälen enligt 7 kap 18c MB upphävs strandskyddet i detaljplanen då planområdet redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. ftersom planområdet redan är bebyggt och används på det sätt som planföreslaget föreslår bedöms växt-eller djurlivet inte påverkas negativt. Allmänheten tillgång till vattnet bedöms inte heller påverkas negativt. Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i Udirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen.

89 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Vatten För att uppnå U:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status ftersom det bedömts tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 har nytt mål satts att vattenförekomsterna senast år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms främst vara övergödning. Den ändrade användningen kommer inte att medföra ett ökat dagvattenflöde. Vattenstatusen påverkas därmed inte. Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun Kalmar kommuns strategi i översiktsplanen (antagen KF 2013) är att beakta Kalmars kulturhistoria och kulturmiljö som helhet vid utveckling av staden och att anpassa framtida projekt till platsens kvaliteter. Planområdet ingår i ett område som kallas för befästningsstaden. Befästningsstaden utgör ett historiskt kärnområde med internationellt värde för Kalmar kommuns vision för innerstaden imorgon. tt av Kalmar kommuns ställningstaganden är att lyfta fram befästningsstaden Kalmar. Planförslaget är i linje med översiktsplanens intentioner för området. Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum I den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen och omgivande vattenrum (antagen KF 2011) ingår planområde i det som benämns som Sjöfartsstaden. Området var den ursprungliga hamnen och entrén till Kalmar från havet. Arvet från 1800-talets bedöms som starkt och bör utvecklas. n av strategierna är att tydliggöra sjöfartsstaden. Det ska göras genom att bevara utsikter, vattenkontakten och platsens öppenhet. ventuella bebyggelsetillägg bör utformas så att platsens hamn och sjöfartskaraktär vidmakthålls. Hamnområdet ska ingå i ett pärlband av publika rum och ha en tydlig sjöfartskaraktär. Vidare framhåller Kalmar kommun i den fördjupade översiktsplanen att för att skapa publika rum som känns välkomnande och inkluderande för besökare, och samtidigt ger ett rikt vardagsliv för dem som lever och verkar inom planområdet, ska det finnas människor. Det kan skapas genom så kallade aktiva fasader. Aktiva fasader skapas genom att entréer placeras mot det publika rummet och att bottenvåningar får ett aktivt innehålls i strategiskt viktiga lägen.

90 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) Planförslaget är i linje med den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen och omgivande vattenrum. Kommunala program och beslut i övrigt Riktlinjer för parkering i Kalmar kommun i detaljplan och bygglov Kalmar kommun har tagit fram Riktlinjer för parkering i Kalmar kommun i detaljplan och bygglov (antagen KF 2016) som ska utgöra underlag för hur parkeringsfrågor ska hanteras vid framtagandet av detaljplaner. Riktlinjerna ska tillämpas vid nybyggnad, tillbyggnad och vid ändrad användning av befintlig funktion. I första hand ska parkeringsefterfrågan lösas inom den egna fastigheten. Går inte det att lösa kan parkeringsefterfrågan lösas genom avtal på annan fastighet eller genom parkeringsköp i en parkeringsanläggning. nligt Boverkets byggregler ska parkeringsplatser för personer med rörelsenedsättning ordnas inom 25 meters gångavstånd från entréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Gällande cykelparkering handlar det om att se till att det finns många och attraktiva cykelparkeringar så att cyklandet kan öka. Parkeringsefterfrågan är inte tillgodosedd inom fastigheten. För äldre fastigheter, så som Skeppsbron 1, kan det hända att parkeringsefterfrågan för den befintliga fastigheten inte är tillgodosedd. Praxis är att kommunen endast ställer krav på de extra parkeringsplatserna som ombyggnaden medför. Detaljplanen föreslår en användning som inte bidrar till extra parkeringsplatser. Besökare och personal hänvisas till allmänna parkeringsplatser för bilar och cyklar i närområdet. Kalmar riksintresse, tapp 1: norra delen Kalmar Kommun har tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län tagit fram en uppgradering av riksintressebeskrivningen för kulturmiljön i Kalmar stad. Syftet med beskrivningen är att utgöra ett gott planerings- och beslutsunderlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med Kalmar. Riksintresset syfte är att tillvarata, utveckla och förstärka kulturhistoriska värden i existerande bebyggelsemönster genom olika bevarandestrategier. Hamnområdet präglas av stadens senare utvecklingsskeden med en större bebyggelseskala och består av stora ytor ämnade för hamnverksamhet. Öppenheten i mötet mellan hamnområdet och befästningsstaden utgör en karaktär som håller isär olika utvecklingsskeden i staden. Riksintressebeskrivningen framhåller att framtida förändringar i hamnområdet bör fokusera på en ökad kontakt med vattnet, Slottsfjärden, slottet och slottsparken i söder. Områdets särskilda värde med utsikt och vattenkontakt

91 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning Datum Ärendebeteckning Upprättad (36) bör odlas på ett sätt som bidrar till att bebyggelsens hamnkaraktär vidmakthålls. Planförslaget är i linje med Kalmar riksintresse, tapp 1: norra delen. Sakkunnighetsutlåtande I samband med ansökan om bygglov för utbyggnaden vid byggnadens västra fasad gjordes ett sakkunnighetsutlåtande. I den görs bedömningen att om en ny detaljplan ska upprättas bör byggnaden förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Planförslaget ligger i linje med sakkunnighetsutlåtandet som har tagits fram. Lägsta färdiga golvhöjd I Samhällsbyggnadsnämnden fattades beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. ftersom planområdet berör marknivåer som är lägre än föreskrivna lägsta färdiga golvhöjd föreslås detta regleras i planförslaget. I planförslaget anges bestämmelse som reglerar konstruktionsnivå istället för lägsta färdiga golvhöjd med samma syfte men utifrån Länsstyrelsens rapport Fysisk Planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för strandnära bebyggelse från 2015/2016. För att ta höjd för framtida klimatförändringar reglerar planen att Ny- eller tillbyggnad ska utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till + 2,8 meter (RH2000) inte skadar byggnadens konstruktion.

92 Grundkarta dnr: GRUNDKARTA över Skeppsbron 1 m.fl. Kalmar kommun UPPGIFTR OM GRUNDKARTAN: Utdrag ur Kalmar kommuns baskarta, samt kontroll med nymätning. Koordinatsystem SWRF Höjdsystem RH Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun ansvarar ej för bifogade ledningar. Upprättad på samhällsbyggnadskontoret, Verksamhet Stadsingenjör Plankarta Översiktskarta Marcus riksson Lantmäteriingenjör Simon Vestlund Kartingenjör För planområdet gäller lagen om kulturminnen (SFS 1988:950), vilket betyder att länsstyrelsens tillstånd krävs för all byggnation och alla andra markingrepp. PLANBSTÄMMLSR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. ndast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBTCKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns genskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Kvartersmark CO Centrum, Tillfällig vistelse, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. GNSKAPSBSTÄMMLSR FÖR KVARTRSMARK Ny bebyggelse skall utföras med hänsyn till områdets kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Ny bebyggelse skall anpassas till omgivningens särprägel i materialval och dataljeringsgrad, PBL 4 kap p. Omfattning Största takvinkel är angivet värde i grader, PBL 4 kap st 1 p. ) 0 Högsta byggnadshöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap st 1 p. @@@@@@ Marken får inte förses med PBL 4 kap st 1 p. Marken får endast förses med komplementbyggnad, PBL 4 kap st 1 p. Utformning f Fasader ska i huvudsak utföras i glas., 1 PBL 4 kap st 1 p. f 2 Komplementbyggnad ska gestaltas på ett liknande sätt som huvudbyggnad, PBL 4 kap st 1 p. ) 0 Högsta nockhöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap st 1 p. Kulturvärden q Särskilt värdefull byggnad. Ändring eller 1 tillägg till huvud byggnad får inte förvanska dess exteriör såsom: - Den liggande fasspontpanelen och den stående locklistpanelen - Taktassarna - Sadeltakets utformning - Fönsters placering och utformning - De uppstickande gavelformade fasadpartierna på långsidorna, PBL 4 kap st 3 p. Rivningsförbud r Byggnad får inte rivas, PBL 4 kap st 4 p. ADMINISTRATIVA BSTÄMMLSR Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 UPPLYSNING Planområdet ligger inom närhet av Tjärhovet och en båtmack. Vid förändring av ventilation eller byte av fönster bör tekniska lösningar väljas med hänsyn till närliggande riskobjekt. Läs mer i planbeskrivningen på sidan 24. Planområdet ligger inom fornlämningsområde 93:1, varje markingrepp kräver tillstånd från länsstyrelsen. Vid markarbeten skall massor undersökas och hanteras utifrån föroreningsgrad. Läs mer i planberskrivningen på sid ± Skala 1:100 (A2) Skala 1:200 (A4) Meter Detaljplan för Skeppsbron 1, Kvarnholmen, Kalmar kommun GRANSKNINGSHANDLING Upprättad Freja Råberg Planarkitekt Diarienummer XX Del 1(1) Reviderad 20 Reviderad Lantmäteriets aktnummer Beslutsdatum Instans Antagande Datum Laga kraft Datum KF KF Använd lagstiftning PBL (2010:900) jan 2015 Använda allmänna råd BFS 2014:5 - DPB 1

93 Riskanalys, Kv. Skeppsbron 1, Kalmar Kalmar kommun Uppdragsgivare: Kalmar Kommun Kontaktperson: Freja Råberg Uppdragsnummer: Datum: Handläggare: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Rosie Kvål Process Safety Group Box 835 Tfn Staffanstorp

94 Dokumentinformation Handläggare: Lars Magnusson Kvalitetsgranskare: Rosie Kvål Revidering Rev Rev avser Sign Kontr Datum 1 Ändring till slutlig handling efter LM granskning av Kalmar Brandkår Process Safety Group Sweden AB Tel: Org.Nr: Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 2(20) /LM

95 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Allmänt om riskhantering Syfte och mål Omfattning och avgränsningar Tillgängligt underlag 5 2 Förutsättningar Områdesbeskrivning Riskobjekt 7 3 Riskanalys H = Konsekvenser för människors liv och hälsa S = Sannolikhet Grovriskanalys Scenarier Inledande riskbedömning baserat på utförd riskanalys Övriga risker Resultat 13 4 Värdering av risk, osäkerheter och bedömning av åtgärdsbehov Värdering av aktuella skadehändelser Osäkerheter 14 5 Åtgärder Byggnadstekniska åtgärder Beredskap Information till allmänheten 15 6 Slutsats 16 7 Referenser 18 Bilaga 1 19 Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 3(20) /LM

96 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning PS Group har på uppdrag av Kalmar kommun upprättat en riskanalys för ny detaljplan för Kv. Skeppsbron 1, Kalmar. Analysen är upprättad av civilingenjör i riskhantering/brandingenjör Lars Magnusson och kvalitetsgranskad av civilingenjör Rosie Kvål. Riskanalysen utförs på grund av närhet till Tjärhovet och båtmack. På Tjärhovet sker hantering av farliga ämnen (brandfarliga vätskor, brandreaktiva varor, brandfarlig gas). Vid båtmack förekommer bensin, vilket är en brandfarlig vätska. 1.2 Allmänt om riskhantering Risk definieras av Kaplan och Garrick (1981) som en triplett vilken besvarar frågorna: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Om det inträffar, vad blir konsekvenserna? Riskhantering innebär att en anläggning/process granskas för att identifiera de risker som finns i hanteringen och en värdering av dessa görs. Med ledning av resultatet föreslås vid behov riskreducerande åtgärder. 1.3 Syfte och mål Syftet med rapporten är att kunna lämna ett underlag för den fortsatta planprocessen i kommunen. 1.4 Omfattning och avgränsningar Riskanalysen innehåller en beskrivning av möjliga scenarier för sådana olyckor som skulle kunna medföra allvarliga skador på människor i det studerade detaljplaneområdet. Ingen hänsyn tas till skador på egendom, miljö eller personal inom riskobjektet. I utredningen har ingen hänsyn tagits till avsiktlig skadegörelse (sabotage). Utförande av riskanalyser som underlag till detaljplaner i Kalmar kommun regleras i Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, Dnr Riskanalyser bör utföras genom att beräkna samhällsrisk och individrisk för det undersökta området. Denna analys är utförd i form av en grovriskanalys. Den inledande grovriskanalysen kan resultera i att risknivån för detaljplaneområdet är acceptabel. Alternativt kan den resultera i att en fördjupad riskanalys bör utföras. Riskanalys finns tidigare upprättad i samband med ny detaljplan för universitet på Ölandskajen/Barlastholmen, Riskanalys (2013). Denna används för att beskriva risknivån i området och dra slutsatser om lämpliga åtgärder. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 4(20) /LM

97 1.5 Tillgängligt underlag - Riskanalys för universitet, resecentrum, restauranger och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen, Kalmar kommun, , Brand & Riskanalys. 2 Förutsättningar I detta kapitel anges de förutsättningar som ligger till grund för utredningen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrum- och hotellverksamheter på fastigheten Skeppsbron 1, Kalmar. 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet omfattar fastigheten Skeppsbron 1 som delvis ägs av privat fastighetsägare och en del av allmän platsmark som ägs av kommunen. Byggnadsarean är cirka 240 kvadratmeter. Figur 2.1, Byggnaden på fastigheten. Skeppsbron 1 ligger i anslutning till hamnen och köpcentrumet Baronen. Marken mellan Skeppsbron 1 och hamnen används till bilparkering för allmänheten. I norr angränsar planområdet till gatan Kom Snart Igen och i söder till Skeppsbron. Avstånd mellan Skeppsbron 1 och Tjärhovet är cirka 370 meter. Avstånd till närmsta cistern för brandfarlig vätska på Tjärhovet är 480 meter. Avstånd till gasolcistern på Tjärhovet är 580 m. Avstånd till lagring av konstgödsel (ammoniumnitrat) är cirka 400 meter. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 5(20) /LM

98 Figur 2.2, Planområdets placering. Figur 2.3, Planområdets placering rödmarkerat på flygfoto. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 6(20) /LM

99 2.2 Riskobjekt Följande riskobjekt finns på området eller i dess direkta närhet: - Cisterner för brandfarlig vätska och ammoniaklösning på (Tjärhovet) - Cistern för brandfarlig gas (Tjärhovet) - Lagring och hantering av ammoniumnitrat (konstgödsel) (Tjärhovet) - Båtmack (Kvarnholmen) Figur 2.4 Det studerade planområdet är markerat med blått. Röda ringar visar riskobjekten. Figur 2.5 Båtmack. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 7(20) /LM

100 3 Riskanalys I detta avsnitt identifieras vilka risker som finns vid verksamheternas hantering av brandfarlig vara eller farliga kemikalier. Det utförs en uppskattning av sannolikhet och konsekvens för de identifierade riskerna som kan påverka planområdet. Nedanstående kriterier för att uppskatta sannolikhet och konsekvens är hämtade från Kemikontorets publikation Riskhantering 3 (2001). 3.1 H = Konsekvenser för människors liv och hälsa Konsekvensen för människors liv och hälsa delas in i fem allvarlighetssteg enligt nedan. 3.2 S = Sannolikhet 1. Små. Övergående, lindriga obehag. 2. Lindriga. nstaka skadade, varaktiga obehag. 3. Stora. nstaka svårt skadade, svåra obehag. 4. Mycket stora. nstaka dödsfall, flera svårt skadade. 5. Katastrofala. Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade. Sannolikheten delas in i fem olika frekvenser enligt nedan. 3.3 Grovriskanalys 1. Liten sannolikhet. Mindre än 1 gång per 1000 år 2. 1 gång per år 3. Sannolik. 1 gång per år 4. 1 gång per 1-10 år 5. Mycket sannolik. Mer än 1 gång per år Kombinationen sannolikhet och konsekvens sammanfattas i en riskmatris. Riskmatrisen tjänar som ett underlag när man ska värdera och hantera riskerna. Matrisen har olika fält markerade med olika färger, där grönt fält betyder låg risk, gult område betecknar mellanrisk och rött hög risk. 3.4 Scenarier De scenarier på Tjärhovet som är beaktade i riskanalysen för universitet/hotell, Riskanalys (2013) är: - Cisternbrand - Utläckage av ammoniaklösning - Brand som påverkar gödningsmedel - xplosion av ammoniumnitrat För nämnda scenarier görs en riskbedömning av vilken påverkan de har för aktuell detaljplan för Kv. Skeppsbron 1. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 8(20) /LM

101 Utöver nämnda scenarier beskrivs även risker med gasolcistern på Tjärhovet samt sjöbensinstation i områdets östra del. 3.5 Inledande riskbedömning baserat på utförd riskanalys Cisternbrand Frekvens för cisternbrand som sprider brandgaser mot studerat detaljplaneområde blir 8 x 10-5 enligt Riskanalys (2013). Frekvens för större cisternbrand är 8 x 10-6 enligt Riskanalys (2013). Brandgaserna kommer dels att spridas uppåt på grund av den termiska stigkraften, dels följer gaserna med i vindriktningen. Bränderna ger dock begränsad konsekvens eftersom koncentrationer av farliga ämnen i brandgaserna är låga. För att undvika att personer andas in brandgaserna kommer dock uppmaning om att personer ska hålla sig inomhus med stängda fönster och dörrar bli en åtgärd som vidtas, alternativt utrymning av ett stort område. Rekommenderat avstånd mellan stora cisterner för brandfarlig vätska klass 1 och exempelvis köpcenter, hotell, bostäder etc. är 50 meter enligt SÄIFS 2000:2. Detta avstånd uppfylls med god marginal. Riskbedömning Sannoliket: Låg (1) Konsekvens: Lindriga (2) Ammoniaklösning Utläckage av ammoniaklösning ger korta riskavstånd enligt Riskanalys (2013). Dessa kommer inte att påverka personer på det studerade planområdet. Riskbedömning Sannoliket: Låg (1) Konsekvens: Små (1) Brand med gödningsmedel inblandat Ammoniumnitrathaltigt gödningsmedel är inte brännbart. Om ämnet upphettas, exempelvis på grund av värmepåverkan från en brand i samma lokal som förvaring sker, kan det sönderdelas och avge giftiga rödbruna ångor (nitrösa gaser). För att brand ska uppstå krävs en brand i annat brännbart material i lagringslokalen (maskin, byggnadsmaterial, emballage). För att undvika sådana bränder finns restriktioner avseende vad som får finnas i samma lokal som förvaring av ammoniumnitrat. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 9(20) /LM

102 Om en brand uppstår kan giftiga nitrösa gaser utvecklas och spridas med brandröken vilket gör att brandröken blir giftigare än vad en brand normalt innebär. Det finns ett flertal åtgärder vidtagna för att minimera sannolikhet för att en brand ska uppstå som ger påverkan på ammoniumnitrat (konstgödsel). Ämnet förvaras i egen brandcell där förvaring av brännbart material ej får förekomma. Även förekomst av tändkällor minimeras i ett lager för ammoniumnitrat. Sannolikheten för brand kan antas vara mycket låg med hänsyn till det regelverk som finns avseende hantering av ammoniumnitrat. Konsekvens av en brand kan bli omfattande i form av en komplicerad räddningstjänstinsats med evakuering av personer inom området alternativt uppmaning om att personer ska hålla sig inomhus med stängd ventilation. Det är ett förlopp som pågår en längre tid (timmar) och därmed finns tid till åtgärder i form av att sätta sig i säkerhet inomhus eller evakuering av berört område. n brand uppstod i konstgödsel i Halmstad Information från denna redovisas nedan. Avspärrningar utfördes då upp till 2 km från branden. Detta visar att stora områden kommer att behöva spärras av. Uppstår en liknande brand på Tjärhovet innebär det att hela centrala Kalmar kan komma att spärras av. I det sammanhanget är en ändring av verksamheten på Kv. Skeppsbron 1 av begränsad betydelse, även om det kommer vara beläget närmast branden. Detta scenario visar på vikten av dels vidtagande av åtgärder i den verksamhet som förvarar ammoniumnitratet, dels samhällsberedskap i form av insatsplanering för att kunna hantera en sådan insats. Brand i Oceanhamnen, Halmstad 2012 År 2012 utbröt en brand i en lagerlokal i Halmstads hamn. Det fanns brister i brandcellsindelningen vilket försvårade släckinsatsen. Redan när räddningstjänsten anlände var en del av byggnaden övertänd 1. Den största faran för allmänheten var spridning av nitrösa gaser i brandröken. Brandorsaken har inte kunnat fastställas men branden har troligen startat i en lagerhall kring pallställ med förpackningsmaterial. Räddningstjänsten insatsmöjligheter begränsades av att det fanns andra ämnen med explosiva egenskaper närvarande. Inga allvarliga skador på allmänheten uppstod trots att branden var mycket omfattande i storlek och pågick en längre tid (ett par dygn). Riskbedömning Sannoliket: Låg (1) Konsekvens: Stora (3) 1 Övertänd innebär att branden är så omfattande att allt brännbart I lokalen är involverat I branden. I det skedet kan räddningstjänsten inte göra någon invändig insats. Släckning är inte möjlig, istället får insatsen inriktas på att begränsa vidare spridning. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 10(20) /LM

103 3.5.4 xplosion i ammoniumnitrat Under vissa omständigheter kan ammoniumnitrat detonera. Detta kräver dock en kombination av förorening, temperaturökning och inneslutning. Var för sig har inte dessa faktorer kunnat leda till detonation 2. För att förhindra ett scenario som leder till detonation vidtas, vid förvaring av ammoniumnitrat, åtgärder som förhindrar att förorening, temperaturökning och inneslutning ska kunna uppstå. Detta regleras i SÄIFS 1995:6. Förutsättningar som skulle kunna innebära att en explosion skulle uppstå är om en brand startar i förvaringslokalen för ammoniumnitrat och det ger värmepåverkan på ammoniumnitratet som börjar sönderdelas. ftersom ammoniumnitratet förvaras i stor lokal är dock inte tryckuppbyggnad trolig och därmed är troligaste följden istället ett mycket snabbt brandförlopp snarare än en explosion. Det är även liten sannolikhet för att ämnet ska vara förorenat eftersom det förvaras i täta säckar. För att förhindra ett scenario som beskrivs ovan får det inte förekomma brännbart material i samma lokal som förvaring av ammoniumnitrat sker. Det finns även restriktioner avseende parkering av fordon etc. xplosion med ammoniumnitrat är att betrakta som ett worst case scenario med hänsyn till de åtgärder som förvaring av ammoniumnitrat medför. n explosion av dimensionerande mängd 300 ton ammoniumnitrat resulterar i att normala betongbyggnader klarar att motstå en sådan explosion utan att raseras enligt Riskanalys (2013). xplosionen kan ge trycket 34 kpa på avstånd 350 meter. Detta underskrider det tryck som kan leda till att betongbyggnader raseras (40 kpa). Personer utomhus kan utsättas för skador på trumhinnor (gränsvärde 35 kpa). xplosion av större mängd ammoniumnitrat kan ge större konsekvenser. Beräkningarna är utförda med trotylekvivalent 0,2 enligt Yara. nligt FOI (2009) anges TNT-ekvivalent till 0,27 för ren ammoniumnitrat och 0,71 för blandning mellan ammoniumnitrat och exempelvis diesel. Med en högre TNT-ekvivalent kommer konsekvenserna av en explosion att bli större. Om explosionen uppstår på grund av blandning med brännbara vätskor kommer den därmed att ge större konsekvenser. Det finns således stora osäkerheter i dessa beräkningar. Byggnad med stomme av betong kan därmed antas stå kvar och ej raseras av en explosion beroende på hur stor mängd ammoniumnitrat som är inblandat i explosionen. Fönsterrutor kan dock spricka och orsaka skador på grund av flygande glassplitter om inte laminerade glas används. Den inträffade explosionen i West, Texas, visar att explosion av en relativt liten mängd (30 ton) ammoniumnitrat kunde ge stora byggnadsskador på flera hundra meters avstånd. Därav kan en stor explosion antas ge mycket stora konsekvenser, d.v.s. större än vad som är redovisat ovan. Mer information om denna, och andra inträffade olyckor med ammoniumnitrat, finns i Bilaga 1. 2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:6) om hantering av ammoniumnitrat Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 11(20) /LM

104 I Swedish Agros riskanalys, Miljöassistans (2013) redovisas riskavstånd till gränsvärden för skadade glasrutor och olika byggnadskonstruktioner vid explosion av 75 ton ammoniumnitrat. Avstånd till risk för ras av nyare betongbyggnader är 200 meter och splittrade fönsterrutor upp till 3 km från explosionen. Avstånd till gräns för när träbyggnader och äldre betongbyggnader kan rasa (20 kpa) är cirka 350 meter. Med hänsyn till osäkerheterna enligt ovan görs riskbedömning för två olika explosioner. n mindre explosion och en stor explosion. Riskbedömning Liten explosion Sannoliket: Låg (1) Konsekvens: Mycket stora (4) Stor explosion Sannoliket: Låg (1) Konsekvens: Katastrofala (5) 3.6 Övriga risker Sjöbensinstation Sjöbensinstation är placerad cirka 80 meter från Kv. Skeppsbron 1. Avståndet uppfyller med god marginal rekommenderade skyddsavstånd mellan bensinstation och annan verksamhet enligt MSB (2015). Därav utreds detta inte mer detaljerat Gasolcistern Gasolcistern är placerad på inhägnat område utomhus. Volym på cistern är 90 m 3. Skyddsavstånd mellan cistern och intilliggande byggnader uppfyller gällande riktlinjer enligt SÄIFS 2000:4 med god marginal. Detta gäller även efter planerade förändringar enligt ny detaljplan för Kv. Skeppsbron 1. Mer detaljerade utredningar avseende konsekvens för olyckor med gasol bedöms ej motiverat med hänsyn till det långa avstånd som finns mellan gasolcistern och Kv. Skeppsbron 1 (cirka 580 meter). Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 12(20) /LM

105 3.7 Resultat I tabell och figur nedan visas en sammanställning av riskbedömningen. Med konsekvens menas i denna riskanalys konsekvens för personer på det studerade detaljplaneområdet. Scenario Beskrivning S K A1 Cisternbrand 1 2 A2 Ammoniaklösning 1 1 A3 Brandpåverkan på ammoniumnitrat 1 3 A4 Liten explosion i ammoniumnitrat 1 4 A5 Stor explosion i ammoniumnitrat 1 5 Tabell 3.1 Sammanställning av riskbedömning. Figur 3.1 Riskmatris. Samtliga scenarier har en sannolikhet understigande en gång på 1000 år. Det scenario som har högst konsekvens är scenario med stor explosion i ammoniumnitrat. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 13(20) /LM

106 4 Värdering av risk, osäkerheter och bedömning av åtgärdsbehov 4.1 Värdering av aktuella skadehändelser De scenarier som är placerade i röd del av riskmatrisen behöver åtgärdas eller bedömas noggrannare. Inga scenarier är placerade i den röda delen av riskmatrisen. Scenarier i den gula delen av riskmatrisen kan behöva åtgärdas eller utredas noggrannare. Behov av åtgärd är dock lägre än scenarier i det röda området. Risker i grönt område kan anses vara försumbara. Scenario med explosion av ammoniumnitrat har högst risk enligt matrisen. Det bör dock påpekas att sannolikheten för detta scenario är betydligt lägre än en gång på 1000 år. Detaljerade beräkningar av frekvens för denna händelse är dock inte möjligt eftersom relevant statistiskt underlag inte går att finna. Kriterier för acceptabel samhällrisk innebär att för konsekvensen antal omkomna överstigande 10 st får inte frekvensen vara över 1 x 10-7 för att risknivån ska betraktas som låg. Med en frekvens överstigande 1 x 10-5 betraktas risken som hög. Frekvensen 10-5 är detsamma som en gång på år. n händelse med explosion i ammoniumnitrat i ett lager bedöms ha en frekvens som är lägre än så. nligt FMA (2007) är det extremt låg sannolikhet för en explosion i ammoniumnitrat. I Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1995:6) om hantering av ammoniumnitrat anges rekommenderat skyddsavstånd mellan förråd med ammoniumnitrat och bostadshus till 25 meter. 4.2 Osäkerheter I en riskanalys finns alltid osäkerheter. Osäkerheter byggs in i analysen till följd av exempelvis antaganden vid modelleringar, val av representativt frekvensmaterial, utförda bedömningar och antaganden m.m. För att möjliggöra beslutsfattande med riskanalysen som underlag är det därför viktigt att belysa vilka osäkerheter som finns och hur de kan påverka resultatet. Vid behov utförs känslighetsanalyser. I en grovanalys av detta slag är detaljnivån på bedömningar av sannolikhet och konsekvens av olika riskscenarier relativt låg. Bedömningar utförs grovt för att klargöra om risken kan anses acceptabel eller om ytterligare detaljerad analys erfordras. Bedömningarna utförs på den säkra sidan för att inte underskatta riskerna. Om riskerna kan anses vara låga även vid en bedömning på den säkra sidan erfordras ingen mer detaljerad utredning av osäkerheter. Det finns stora osäkerheter i val av dimensionerande skadehändelse i detta fall. n explosion i ammoniumnitrat ger större konsekvenser ju mer ammoniumnitrat som är inblandat i explosionen. Om man antar ett scenario med en mycket stor mängd ammoniumnitrat blir dock sannolikheten mycket lägre än en gång på 1000 år vilket är den lägsta sannolikheten som finns med denna metodik. Att räkna fram en sannolikhet eller frekvens för händelsen explosion är dock inte möjligt då det innebär för mycket antaganden. Genom att beakta de faktorer som krävs för att en explosion ska uppstå Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 14(20) /LM

107 kan dock fastställas att sannolikheten för en explosion är betydligt lägre än en gång på 1000 år. 5 Åtgärder För att begränsa risknivån i samband med genomförande av detaljplanen föreslås att ett antal åtgärder vidtas. Generellt gäller att personer inomhus kommer att påverkas av betydligt lägre koncentrationer av farliga ämnen i brandrök än personer utomhus. 5.1 Byggnadstekniska åtgärder Åtgärder som rekommenderas är: - Ventilation: Vid detektering av brandrök stängs ventilationssystemet av automatisk. Alternativt sker omkoppling till reducerat friskluftintag. Ventilationsintag utförs i riktning från Tjärhovet. Åtgärder i form av laminerade fönster för fasader i riktning mot Tjärhovet samt att utföra stomme så att risk för byggnadskollaps till följd av explosion begränsas skulle bidra till att höja säkerhetsnivån ytterligare. ftersom denna riskanalys gäller en befintlig byggnad, och ingen ny- eller tillbyggnation, bedöms ej sådana åtgärder motiverade med hänsyn till den låga sannolikheten för explosion. Vid fönsterbyte krävs dock laminerade fönster. 5.2 Beredskap Räddningstjänstens har beredskap och insatsplaneringen är av stor vikt för att kunna hantera en insats på Tjärhovet. Övningar sker med släckmedelscentralen (SMC) som har tillgång till storskalig skumsläckningsutrustning. De verksamheter som hanterar stor mängd farliga ämnen (Sevesoverksamheter) har krav på sig att bidra med resurser och information för att hantera en räddnings- eller släckinsats i en intern plan för räddningsinsats. 5.3 Information till allmänheten På kommunens hemsida finns information om hur allmänheten ska agera vid brand på Tjärhovet. Signalen viktigt meddelande till allmänheten används för att ge information om att personer ska gå inomhus och stänga fönster och dörrar samt lyssna på radio för att få information om händelsen. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 15(20) /LM

108 6 Slutsats Riskanalysen visar att risknivån bedöms vara acceptabel i samband med ändring av verksamhet på Kv. Skeppsbron 1. Åtgärdsförslagen bidrar till att minska konsekvenserna av identifierade olycksscenarier. Sannolikhet för de identifierade scenarierna minimeras genom ett aktivt säkerhetsarbete på respektive riskobjekt. Samhällsrisk och individrisk har inte beräknats i denna riskanalys. Anledning är att frekvens för flera av de studerade scenerierna inte är möjlig att beräkna samt att de konsekvenser som uppstår inte förväntas vara dödsfall (med undantag för explosion). ftersom ändringen berör en befintlig byggnad kan antal personer som vistas inom området antas vara detsamma efter detaljplaneändringen som innan. Personer kommer dock att vistas även nattetid i byggnaden. Antalet personer dagtid kan dock antas vare lägre för ett bed & breakfast än för kontorsverksamhet. Förändringen bedöms ha en begränsad effekt på samhällsrisken. Det saknas modeller för beräkning av frekvens för explosion i ett lager, vilket gör det problematiskt att beräkna samhällsrisk och individrisk. n lagerlokal som är utförd enligt gällande lagstiftning och där hantering av ämnet utförs enligt särskilda säkerhetsrutiner innebär mycket liten sannolikhet för att en explosion ska inträffa. fter att den tidigare utförda riskanalysen (riskanalys i samband med byggnation av universitet, Riskanalys (2013)) upprättades har en mycket stor olycka inträffat med explosion av ammoniumnitrat i Texas. För att få en uppfattning om skillnader mellan den och aktuell hantering av ammoniumnitrat på Tjärhovet finns en beskrivning av den inträffade händelsen i Bilaga 1. Utifrån vad som framkommit i CSB (2013) har bland annat följande faktorer bidragit till händelsen: - Brister i materialval i förvaringslokal - Brister i brandcellsindelning - Brister avseende samförvaring med brännbart material - Brister i lagstiftning - Brister i rekommendationer - Brister i myndighetstillsyn - Brister i insatsplanering - Staden hade genom åren brett ut sig närmare anläggningen Det krävs ett stort antal olycksamma kombinationer för att möjliggöra en liknande händelse på Tjärhovet i Kalmar. Det är så många faktorer att det är omöjligt att göra en relevant beräkning av sannolikhet för en sådan händelse. xempel på vad som skiljer de två fallen är: - Förvaring på Tjärhovet sker endast i säckar, det sker ingen förvaring fritt i lokalen av det ammoniumnitrat som kan vara explosivt - Interna riktlinjer enligt gällande lagstiftning - Myndighetstillsyn Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 16(20) /LM

109 - Brandcellsindelning Under förutsättning att gällande regler följs är det extremt liten sannolikhet att en explosion ska inträffa i lagerlokalen. Med hänsyn till de åtgärder som vidtas i samband med lagring av ammoniumnitrat bedöms utförd riskbedömning vara tillräcklig för att beskriva risknivån. tt scenario med stor explosion av ammoniumnitrat är att betrakta som ett worst case scenario eller katastrofscenario. Det innebär att det är så liten sannolikhet för händelsen att det inte är rimligt att beakta i samband med en detaljplan. n brand som ger spridning av giftiga nitrösa gaser tillsammans med brandgaserna skulle kunna orsaka allvarliga skador beroende på vilka koncentrationer av ämnet som uppstår. Det är dock ett olycksförlopp som utvecklas över en längre tid vilket innebär att personer kommer ha möjlighet att sätta sig i säkerhet. Att utföra beräkning av samhällsrisk och individrisk är därför inte relevant för detta scenario. Utan att göra detaljerade spridningsberäkningar kan konstateras att en brand som ger påverkan på ammoniumnitratet kommer att ge stora konsekvenser för personer i hela centrala Kalmar om det sammanfaller med vind i riktning mot staden. Förhärskande (vanligaste) vindriktning är ut mot Kalmarsund. tt nyligen avgjort fall från Mark och miljööverdomstolen i mål nr M , gällande Lantmännen i Lidköping, har ställt krav i form av åtgärder på väggar av brännbart material, rutiner för placering av emballagematerial, kompletterande brandcellsindelning och släcksystem på fordon som används i lokalen. Även sprinkler ställdes som krav i det aktuella fallet. Brandlarm fanns i byggnaden. Denna dom visar att det ställs krav på riskreducerande åtgärder i samband med nya tillstånd för förvaring av konstgödsel. I det aktuella fallet var det endast konstgödsel med ett så lågt kväveinnehåll att explosionsrisk ej förelåg. Sedan tidigare fanns även ett varningssystem för att varna allmänheten i samband med brand i anläggningen. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 17(20) /LM

110 7 Referenser FMA (2007) FOI (2009) Guidance for the stroage, handling and transportation of solid mineral fertilizers, 2007, uropean Fertilizer Manufactures Association. Om explosionsbenägenhet vid olycka i samband med transport av farligt gods klass 5, FOI Kaplan (1981) On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, Nr. 1, ss , Kaplan S. & Garrick, J. MSB (2015) Miljöassistans (2013) Riskantering 3 (2001) Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mars Riskbedömning Sevesoklassad handelsgödsel och gasol, December 2013, Miljöassistans. Riskhantering 3 - Tekniska riskanalysmetoder, Kemikontoret, 2001 SRV (2002) Värdering av risk, Statens räddningsverk Riskanalys (2013): Yara Riskanalys för universitet, resecentrum, restauranger och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen, Kalmar kommun, , Brand & Riskanalys. Safety Aspects, Your guide to safe storage, handling and use of technical grade ammonium nitrate, Yara CSB (2013) U.S. CHMICAL SAFTY AND HAZARD INVSTIGATION BOARD, WST FRTILIZR COMPANY FIR AND XPLOSION RPORT I-TX SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 18(20) /LM

111 Bilaga 1 Ammoniumnitratets explosionsrisk betraktas som mycket låg under förutsättning att det hanteras på rätt sätt. Det har dock inträffat olyckor genom åren. Dessa har lett fram till regler och rekommendationer för säker hantering. Så sent som 2013 inträffade en mycket stor explosion i Texas, USA, som innebar förändringar i regler och rekommendationer. Vid den händelsen sammanföll ett flertal faktorer som hade gått fel och ledde till att händelsen kunde ske. Nedan visas en sammanställning av olika olyckor med ammoniumnitrat. Olycka i Cherokee, 1973 n brand uppstod i en lagerbyggnad på ett företag som producerade ammoniumnitrat. Det fanns ton ammoniumnitrat i byggnaden, men endast några få ton exploderade. xplosionen antas ha skett under en lastmaskin som var parkerad på en yta där ammoniumnitrat fanns på golvet. xplosionen startade troligen av att en av lastmaskinens komponenter exploderade. Troligen kontaminerades ammoniumnitrat av brännbar vätska från lastmaskinen före explosionen. xplosionen inträffade 25 minuter efter branden upptäcktes. Spridning skedde inte till de stora högarna med ammoniumnitrat som fanns i lokalen. Olycka i West, Texas 2013 n explosion med ammoniumnitrat inträffade 2013 West Fertilizer Company:s anläggning i Texas, USA. Utredning av händelsen har utförts av U.S. Chemical Safety And Hazard Investigation Board. Händelsen startade med en brand och efter cirka 20 minuter skedde en kraftig explosion. Det fanns cirka ton ammoniumnitrat på anläggningen och cirka 30 ton detonerade. Ämnet förvarades löst lagrat. xplosionen orsakade stor skada på omgivningen. Byggnader som raserades inkluderade bland annat en skola på avståndet 155 meter från explosionen, ytterligare en skola 380 meter från explosionen. I ett flerbostadshus med 2 våningar på 135 meters avstånd dog två personer. Totalt omkom tolv räddningsarbetare och tre personer från allmänheten. 260 personer skadades. Orsak till explosionen har inte kunnat fastställas men ett antal teorier om hur händelsen kunde ske redovisas i rapporten. I detta fall var det ett stort antal faktorer som sammanföll och möjliggjorde denna olycka. Några faktorer som var troliga bidragande orsaker till explosionen var: - Byggnadsmaterial i byggnadskonstruktion och förvaringsfack utgjordes av brännbart material. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 19(20) /LM

112 - Brandlarm och sprinkler fanns ej - Det saknades brandteknisk avskiljning mellan lagring av ammoniumnitrat och annat brännbart material. - Myndighetstillsyn av anläggningen var bristfällig. - Det fanns även brister i lagstiftning och rekommendationer avseende ammoniumnitrat. Ammoniumnitrat var exempelvis inte med i en lista på mycket riskfyllda kemikalier i 29 CFR WFC löd under US nvironmental Protection Agency (PA) regler för riskhantering på grund av tankar med ammoniak, men inte på grund av lagring av ammoniumnitrat. Därmed ägnades mer fokus på risker med ammoniak än med ammoniumnitrat. Ammoniumnitrat är inte med på PA:s Risk Management Programs lista över kemikalier så WFC var inte enligt lagstiftning ålagda att vidta säkerhetsåtgärder för ammoniumnitrat på samma sätt som för ammoniak. - Brandkåren hade inte någon insatsplanering eller insatsträning på anläggningen för händelser med ammoniumnitrat eftersom det inte fanns något sådant regulatoriskt krav. xempel på hur riktlinjer har förändrats sedan händelsen är: - NFPA ger ut riktlinjer för utformning av bland annat brandskydd. Dessa riktlinjer innebar tidigare att avskärmningar i lagerlokal för ammoniumnitrat löst lagrat fick vara utförda av brännbart material under förutsättning att det var skyddat mot impregnering av ammoniumnitrat. Denna impregnering förhindrade dock inte en brand. Den nya versionen av NFPA 400 (2016 års utgåva) förbjuder användning av brännbart material i all byggnadskonstruktion och lageravskärmningar. Cory s Warehouse incident (1982) n brand i ett lager med trämöbler, träkol och förpackat ammoniumnitrat orsakade deflagration men inte detonation (deflagration är en långsammare förbränning än en detonation). Flera små explosioner inträffade men dessa tros ha skett på grund av reaktion mellan natriumnitrat och träkol. Över 1000 personer evakuerades och det tog 6 timmar att få kontroll på branden. ast Texas Ag Supply Incident (2014) tt lager för ammoniumnitrat i Athens, Texas, började brinna. Lagret var i närheten av staden. Området evakuerades. Ingen explosion inträffade. Väggarna var av murverk men förvaringsfacken samt taket var av trä. Riskanalys Kv. Skeppsbron Kalmar kommun Sidan 20(20) /LM

113 Handläggare Datum Ärendebeteckning Filippa riksson (4) Samhällsbyggnadsnämnden TJÄNSTSKRIVLS TILL DTALJPLAN FÖR Del av Oxhagen 2:1 med flera (Norra Kyrkogården) i Oxhagen, Kalmar kommun Planområde Översiktskarta Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

114 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 2(4) Datum Ärendebeteckning Förslag till beslut Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan för samråd. Sammanfattning Kalmars befolkning har ökat stadigt de senaste hundrafemtio åren och i takt med befolkningsökningen ökar även behovet av begravningsplatser. Historiskt har Norra Kyrkogården utvidgats i flera etapper för att tillgodose behovet av ny begravningsmark. Ungefär var 20e till 30e år har ny gravmark behövt tas i anspråk. Det finns därmed ett behov av att säkerställa gravmark under ett längre tidsperspektiv. Heliga korsets församling har i nuläget en brist på gravmark för de muslimska gravkvarteren. Därför behöver en ny detaljplan för gravmark priorieras i nutid. Kalmar Pastorat har fem församlingar som ansvarar för begravningsverksamheten i tätorten. Vid Norra Kyrkogården ansvarar Heliga Korsets församling. Kyrkan ansökte år 2014 till Kalmar kommun om en markreservation för att utvidga kyrkogården. Planen möjliggör en utvidgning av Norra Kyrkogården norrut för att tillgodose behovet av gravmark. Idag finns flera äldre lövträd utmed Jacob Smålännings gata som har potential att utveckla höga naturvärden för den biologiska mångfalden. Intentionen är att kyrkogården ska ha karaktären av en skogskyrkogård. På detta vis kan ett flertal äldre träd sparas och intressena är därmed förenliga med varandra. Kyrkogården tillåts även att utvidgas på markremsorna vid sidan av Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Dessa ytor ska användas som en grön buffertzon mot kyrkogården. Det blir egentligen ingen större ändring jämfört med idag, förutom att marken byter ägare. Det positiva är dock att kyrkan får full rådighet över att planera entréerna till begravningsmarken och kommunen får lägre driftskostnader. I mitten av planområdet ligger en före detta underjordisk civilförsvarsanläggning. Anläggningen planerar att byggas om invändigt till en serverbyggnad (teknisk anläggning). Som alternativ användning möjliggörs även förvaring/arkiv eller liknande för kontorsändamål. Det är även möjligt (om kommunen bestämmer sig senare för att inte bygga om anläggningen) att överföra hela anläggningen till begravningsverksamheten. För Jacob Smålännings gata möjliggörs en breddning för en framtida gång- och cykelväg, vilket ligger i linje med kommunens parallella projekt att se över och planera för säkra skolvägar och åtgärda så kallade missing links. Detta förutsätter att parkeringsmöjligheterna ses över längs med gatan. n ny parkeringsanläggning är därför möjlig att anlägga vid behov i det nordöstra hörnet av kyrkogården. Planen möjliggör även en framtida breddning av befintlig dagvattendamm för framtida behov.

115 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 3(4) Datum Ärendebeteckning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i behovsbedömningen och i planbeskrivningen. Ärende Syfte och huvuddrag Syftet med planen är att reservera och säkerställa mark för att utvidga kyrkogården. Den ska ha karaktären av en Skogskyrkogård. Planen ska värna och samspela med de höga naturvärdena mot Jacob Smålännings gata. Syftet med planen är även att möjliggöra för en teknisk anläggning (serverbyggnad) eller förvaring, arkiv eller liknande för kontorsändamål, alternativt begravningsändamål inuti den gamla civilförsvarsanläggningen. Anläggningen ska dock inte vara störande för begravningsverksamheten eller nyttjas för gravsättning. Taket ovanför anläggningen kan nyttjas för begravningsändamål, som Ceremoniplats eller liknande. Alla yttre ändringar av anläggningen ska smälta in med kyrkogårdsmiljön och karaktären av en växtbeklädd kulle ska finnas kvar. Planen möjliggör även för framtida behov av en gång- och cykelbana utmed Jacob Smålännings gata och en eventuell breddning av den allmänna dagvattendammen. Konsekvenser för genomförande och ekonomi Kommunen bekostar planarbetet, men får intäkter i form av markförsäljningen. Kommunen får även kostnader för sanering av marken från gamla teleledningar tillhörande civilförsvarsanläggningen och för fastighetsrättsliga åtgärder enligt markanvisningsavtalet. Planen medger ombyggnader av Jacob Smålännings gata, vilket även kan medföra kostnader för omstrukturering av parkeringarna längs med gatan. Samt en flexibel utformning av Norra Vägen (för framtida behov). Dessa åtgärder är inte påtvingande att genomföras under planens genomförandetid. Men om dessa åtgärder vidtas så kan detta, i framtiden, belasta kommunens investeringsbudget. Som fastighetsägare och byggherre för de ombyggnader som planeras för den gamla civilförsvarsanläggningen tillkommer kostnader i form av fastighetsrättsliga åtgärder, angöring, kostader för anslutning av teknisk försörjning och eventuellt nya ledningar (statusen på befintlig vattenledning är idag oklar). Därutöver tillkommer kostnader för sanering och ombyggnationen av själva anläggningen invändigt. n serverbyggnad medför även att kommunens driftskostnader ökar.

116 Samhällsbyggnadskontoret Tjänsteskrivelse 4(4) Datum Ärendebeteckning Tidigare beslut Startbeslut: Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Dagvattenutredning Riskbedömning- förorening av mark och vatten Tidplan Detaljplanen följer planprocessen enligt s.k. utökat förfarande. PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2 KVARTALT 2018 GRANSKNING 3-4 KVARTALT 2018 ANTAGAND 1KVARTALT 2019 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Filippa riksson Planarkitekt

117 Handläggare Datum Ärendebeteckning Filippa riksson Upprättad (51) Planbeskrivning för Del av Oxhagen 2:1 med flera (Norra Kyrkogården), i Oxhagen, Kalmar Kommun Samrådshandling Planeringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

118 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Planbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Syfte med detaljplanen... 6 Plandata... 6 Planförfarande och tidsplan... 7 Nuläge... 8 Gällande detaljplaner, (Planprogram, områdesbestämmelser, förordanden)... 9 Mark- och vattenförhållanden Natur och kultur Bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Service Teknisk försörjning Störning och risk Planförslag Ändrade mark- och vattenförhållanden Natur Ny bebyggelse Tillgänglighet och infrastruktur Förändring av teknisk försörjning Behov av åtgärd mot störning och risk Beskrivning av planbestämmelser Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor konomiska frågor Konsekvenser av planens genomförande Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Översiktsplaner Kommunala program och beslut i övrigt... 50

119 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 3(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Planhandlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Dagvattenutredning Riskbedömningförorening av mark och vatten Medverkande tjänstemän Filippa riksson Planarkitekt

120 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 4(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Sammanfattning Kalmars befolkning har ökat stadigt de senaste hundrafemtio åren och i takt med befolkningsökningen ökar även behovet av begravningsplatser. Ny begravningsmark har tagits i anspråk ungefär vart tjugonde till trettionde år. Det finns ett behov av att säkerställa gravmark under ett längre tidsperspektiv. Heliga korsets församling har i nuläget en brist på gravmark för de muslimska gravkvarteren. Därför behöver en ny detaljplan för gravmark priorieras i nutid. Planen möjliggör en utvidgning av Norra kyrkogården norrut för att tillgodose behovet av gravmark. Idag finns flera äldre lövträd utmed Jacob Smålännings gata som har potential att utveckla höga naturvärden för den biologiska mångfalden. Intentionen är att kyrkogården ska ha karaktären av en skogskyrkogård. På detta vis kan ett flertal äldre träd sparas och intressena är därmed förenliga med varandra. Kyrkogården tillåts även att utvidgas på markremsorna vid sidan av Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Dessa ytor ska användas som en grön buffertzon mot kyrkogården. Det blir egentligen ingen större ändring jämfört med idag, förutom att marken byter ägare. I mitten av planområdet ligger en före detta underjordisk civilförsvarsanläggning. Anläggningen planeras bygga om till en serverbyggnad (teknisk anläggning). Som alternativ användning möjliggörs även förvaring/arkiv eller liknande för kontorsändamål eller begravningsmark. För Jacob Smålännings gata möjliggörs en breddning för en framtida gång- och cykelväg. Det är dock osäkert om och i så fall när en sådan anläggning görs. n ny parkeringsanläggning är möjlig att anlägga vid behov i det nordöstra hörnet av kyrkogården. Planen möjliggör även en framtida breddning av befintlig dagvattendamm för framtida behov. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i behovsbedömningen och i denna planbeskrivning. Inledning n planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Benämningen Planförslag innebär att planen beskriver ett förslag som utgör underlag för möjlig utveckling och efter att detaljplanen vunnit laga kraft är det som gäller.

121 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 5(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Bakgrund Kalmar pastorat har fem församlingar som ansvarar för begravningsverksamheten i tätorten. Vid Norra Kyrkogården ansvarar Heliga Korsets församling. Begravningsverksamheten ansökte år 2014 till Kalmar kommun om en markreservation för att utvidga kyrkogården. Intentionen är att utvidga kyrkogården norrut och fortsätta karaktären av en skogskyrkogård. Historiskt har Norra Kyrkogården utvidgats i flera etapper för att tillgodose behovet av ny begravningsmark. Ungefär var 20e till 30e år har ny gravmark behövt tas i anspråk. I nuläget kan behovet av gravplatser tillgodoses på kortare sikt genom att förtäta inom den befintliga kyrkogården samt återanvända tidigare gravplatser. Men på sikt behöver kyrkogården utvidgas. Den lämpligaste utvecklingen är att både förtäta inom befintliga gravkvarter och ianspråkta ny mark parallellt. Då finns det en spridning i tid mellan de nya och äldre gravplatserna. Det möjliggör även att kyrkogården kan bevara sin rymliga och luftiga karaktär under längre tid och de sörjande kan successivt vänja sig vid förändringarna med allt tätare gravkvarter. Begravningstrenderna har förändrats med tiden. Idag är det allt viktigare att kunna erbjuda gravmark och ceremoniplatser för olika typer av behov och önskemål, exempelvis efter religiös samtillhörighet. År 1993 gjordes den senaste utvidgningen av kyrkogården för att tillgodose muslimsk begravningsmark. fter drygt 25 år är den muslimska gravmarken snart fullbelagd och det är angeläget att tillgodose behovet av ny begravningsmark för detta ändamål. n ny detaljplan för gravmark behöver därför prioriteras i nutid. Tidigare, år 2015, påbörjades ett planarbete med förslag på nya bostäder i närområdet samt att utvidga begravningsmarken norrut. Planarbetet avbröts dock på den östra sidan av Kungsgårdsvägen, dvs. för gravkvarteren. Denna detaljplan, för utvidgning av kyrkogården, är registrerad som ett separat ärende och kommer att behandlas från grunden med en ny planprocess. Detta innebär att tidigare synpunkter inte följer med denna handling. I mitten av planområdet ligger en före detta underjordisk civilförsvarsanläggning. Kommunen har tagit över ansvaret för anläggningen, som idag står utan aktiv användning. Serviceförvaltningen har sett en möjlighet att göra om anläggningen till en serverbyggnad alternativt kommunarkiv. Parallellt med planen finns ett politiskt uppdrag att göra om Brofästets lokaler till en ny skola. Kommunen håller därför på att se över trafiksäkra skolvägar och åtgärda s.k. Missing Links, det vill säga gator där det saknas kopplingar mellan gång- och cykelbanor. Jacob Smålännings gata är utpekad som en av dessa felande länkar.

122 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 6(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Syfte med detaljplanen Syftet med planen är att reservera och säkerställa mark för att utvidga kyrkogården. Den ska ha karaktären av en Skogskyrkogård. Planen ska värna och samspela med de höga naturvärdena mot Jacob Smålännings gata. Syftet med planen är även att möjliggöra för en teknisk anläggning (serverbyggnad) eller förvaring, arkiv eller liknande för kontorsändamål, alternativt begravningsändamål inuti den gamla civilförsvarsanläggningen. Anläggningen ska dock inte vara störande för begravningsverksamheten eller nyttjas för gravsättning. Taket ovanför anläggningen kan nyttjas för begravningsändamål, som Ceremoniplats eller liknande. Alla yttre ändringar av anläggningen ska smälta in med kyrkogårdsmiljön och karaktären av en växtbeklädd kulle ska finnas kvar. Planen möjliggör även för framtida behov av en gång- och cykelbana utmed Jacob Smålännings gata och en eventuell breddning av den allmänna dagvattendammen. Plandata Planområdet är beläget vid Oxhagen, utmed Norra Vägen. Planområdet inrymmer naturmarken nord, öst och väst om Norra kyrkogården 1 fram till befintligt vägnät, samt hela eller delar av angränsande vägnät. Delar av befintlig begravningsmark där vissa fastighetsrättsliga åtgärder behöver uppdateras inryms också inom planområdet. Arealen utgör ca 9.1 hektar. Fastigheter inom planområdet utgörs av: - Oxhagen 2:1 som ägs av Kalmar kommun. - Malmen 2:2 som ägs av Kalmar Kommun. - Norra Kyrkogården 1 som ägs av enskild fastighetsägare (Kalmar pastorat). Kalmar kyrkliga församling ansvarar för Norra kyrkogården).

123 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 7(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Guldbaggen 4 Tallbocken 6 Rubinen 1 Månstenen 4 Oxhagen 2:1 Norra Kyrkogården 1 Stadsträdgården 5 Stadsträdgården 2 Bild: Fastigheter samt ungefärlig avgränsning av planområdet. Svartmarkerade fastigheter är kommunal mark, gråmarkerade är enskilda fastigheter. Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfaranden som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Standardförfarandet kan användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan Om något av kriterierna för standardförfarande inte uppfylls ska ett utökat förfarande användas. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjas efter 1 januari 2015 enligt så kallat utökat förfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan.

124 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 8(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Tidsplanen förutsätter att inkomna synpunkter under remisskeden eller nya förutsättningar under planprocessens gång inte föranleder omfattande revideringsarbete. Planens preliminära tidsplan: PLAN- FÖRSLAG SAMRÅD 2 KVARTALT 2018 GRANSKNING 3-4 KVARTALT 2018 ANTAGAND 1 KVARTALT 2019 LAGA KRAFT Synpunkter Synpunkter Nuläge Norr om kyrkogården finns ett naturområde som i huvudsak används av boende i närområdet. I det nordvästra hörnet av naturområdet finns en allmän dagvattendamm (torrdamm). Denna fungerar för utjämning av dagvatten från omgivande bostads- och verksamhetsområden. Lek/friytor Bostadsområde Naturområde Skälby Park Dämme f.d. Civilförsvarsanläggning Muslimsk- Gravmark Kyrkogård

125 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 9(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Marken inom planområdet är obebyggd bortsett från en växtbeklädd före detta underjordisk anläggning för civilförsvaret som ligger i mitten av naturområdet. Anläggningen står idag oanvänd. Utmed Norra vägen finns en bred grönremsa som fungerar som buffertzon mellan kyrkogården och vägen. Remsan är välskött med klippt gräs, buskar som skyddar mot insyn och en trädallé som ramar in Norra vägen. Remsan ägs av Kalmar Kommun, men sköts av kyrkogårdens personal. Även utmed Kungsgårdsvägen finns en grönremsa mellan kyrkogården och vägen. Remsan är i huvudsak öppen med en välskött gräsyta och flera träd är planterade i klungor, vars huvudsakliga syfte är att dölja befintliga personalbyggnader. n stenmur fungerar som tydlig avgränsning mot begravningsmarken. Den öppna gräsytan används ibland som friyta för lek av barn i närområdet. Grönremsan ägs delvis av kommunen och delvis av Heliga korsets församling. Hela remsan sköts i nuläget av Kyrkogårdens personal. Norr om Heliga Korsets Kyrka finns ett område som håller på att beredas för gravkvarter. Marken är sedan tidigare planlagd för Begravningsmark. I det nordöstra hörnet av kyrkogården ligger de muslimska gravkvarteren. Dessa är snart fullbelagda och behöver utvidgas. Gällande detaljplaner, (Planprogram, områdesbestämmelser, förordanden) 0880K-I: K-P98/ K-I: K-P91/ K-P93/ K-I: K-I: K-I:217

126 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 10(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad För planområdet gäller detaljplanerna/stadsplanerna: 0880K-I:184, 0880K- P91/20 och 0880K-P93/20, samt en liten del av 0880K-P98/11, 0880K-I:261, 088K-I:217 och 0880K-I:117. Området i norr är utpekat som naturpark eller natur, utmed vägarna är det gatuplantering eller park. Norra Kyrkogården 1 är utpekat för begravningsändamål. Inom planområdet finns även mark för en civilförsvarsanläggning (del av 0880K-P91/20). Mark- och vattenförhållanden Norr om kyrkogården är marken svagt kuperad och utgörs av blandskog. För befintlig gravmark i norr finns en översiktlig geoteknisk undersökning från Denna visar att större delen av marken består av sandig morän under ett ytlager av matjord. I de lägre delarna överlagras moränen av sediment bestående av sand, silt och lera. Grundvattennivån är tidvis ganska hög. Ingen geoteknisk undersökning har upprättats för den nya gravmarken inom planområdet. Det finns däremot en jordanalysrapport. Slutsatserna från denna är att marksammansättningen och jordarterna bedöms som genomsläppliga och det finns inget större behov av dränering vid gravsättning. Dagvatten Större delen av dagvattnet från kyrkogården tas idag omhand lokalt, genom infiltration i marken och fördröjning i mindre dagvattendammar. Anslutningspunkt för överflödigt dagvatten finns mot Kungsgårdsvägen i det nordvästra hörnet (för den norra delen av kyrkogården). Dagvatten härifrån leds till Hagbygärdedämmet som slutligen rinner ut i Västra Sjön, dvs. utlopp 1 i bilden ovan. I Hagbygärdedämmet renas dagvattnet genom sedimentation av partiklar, växtupptag av näringsämnen och viss filtrering. Vattnet leds slutligen i ett dike

127 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 11(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad med krossad kalkstensbotten för att absorbera lös fosfor. Dämmet är dimensionerat för att rena cirka 70 procent av den totala årsavrinningen. Hagbygärdedämmet är idag hårt belastat hydrauliskt. Det krävs därför vissa fördröjningsåtgärder uppströms för att inte överbelasta dämmet. I det nordvästra hörnet av planområdet ligger en torrdamm för utjämning av dagvatten, innan dagvattnet leds vidare till Hagbygärdedämmet. Huvudman för dämmet är Kalmar Vatten AB. Dagvatten från den södra delen av kyrkogården leds ut i Lindöfjärden, utlopp 2 i bilden ovan. Det finns inga kända återkommande driftstörningar för det befintliga ledningsnätet. Modellsimuleringar visar dock att vissa ledningar uppströms blir överbelastade vid ett regn med 10-års återkomsttid. I nuläget sker ingen rening för detta avrinningsområde. Kalmar Vatten AB håller dock på att utreda en samlad reningsanläggning vid utloppet. Den före detta civilförsvarsanläggningen byggdes under 1950-talet. Anläggningen ligger delvis under och delvis ovan mark, inbäddad i vegetation. Genom kullen går en yttre gångkorridor och i bägge ändarna, i öst respektive väst, finns ytterdörrar. Från ytterdörrarna sluttar golvet i korridoren in mot mitten där det finns en entré till själva civilförsvarsanläggningen. nligt en riskutredning (Riskbedömning- förorening av mark och vatten ) ska det vid bägge ändarna ha anlagts spygetter med sandfång. Båda spygetterna var kopplade till en ledning norr om anläggningen, som ledde till en regnvattenbrunn på den östra sidan om anläggningen. Brunnen var i sin tur kopplad till spillvattennätet. I mittgången finns också ett antal spygetter samt ett antal golvbrunnar i maskinrummet inne i anläggningen. Dessa var kopplade på en ledning som ledde till en nedstigningsbrunn i anslutning till regnvattenbrunnen. Från nedstigningsbrunnen leddes vattnet ut till spillvattennätet. nligt rapporten var nedstigningsbrunnen och regnvattenbrunnen helt torra vid ett platsbesök, och diffust in- och utläckage av vatten vid anläggningen bedöms inte som sannolikt. Spygetterna vid sidorna verkar idag vara igensatta av jord och löv. Riskutredningen drar slutsatsen att det idag inte finns någon dränering under eller vid sidan om anläggningen. I ritningarna står det angivet att anläggningen ska byggas av vattentät betong. Regnvatten utanpå bedöms därför rinna av naturligt och tar sig inte in i anläggningen. Natur och kultur Naturvärden Planområdet har samband med både Tallhagen i öster och Skälby i väster. Den befintliga skogskyrkogården har anlagts i gammal tallskog, som tidigare hängt samman med Tallhagen. Den rödlistade svampen tallticka förekommer relativt rikligt. Det finns en del gamla tallar även inom planområdet, men det är lövskog med framförallt ek som dominerar och det finns en del gamla och grova träd. Den rödlistade svampen ekticka finns på åtminstone en ek i det

128 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 12(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad nordöstra hörnet. Området är en del av den mer eller mindre sammanhängande struktur med ekskog och ekhagar som sträcker sig genom Kalmar och ligger i östra kanten av det mycket värdefulla, sammanhängande stråk som går från Tjuvbackarna österut via Skälby och Oxhagen fram till Norra vägen. Runt den gamla civilförsvarsanläggningen finns ett mindre bestånd med bok. Kulturmiljö Gravmarken: Kalmars befolkning har utökat konstant från mitten av 1800-talet. Det innebär att behovet av begravningsmark samtidigt har ökat. Historiskt har kyrkogården behövt utvidgas ungefär vart tjugonde till trettionde år. Nuläge kyrkogården

129 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 13(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Gravmarken intill Norra Kapellet (i söder) utgör den äldsta delen av kyrkogården från början av 1900-talet. Gravkvarteren utgörs här av stora och stående gravstenar, ofta familjegravar. Området karaktäriseras av krattade grusgångar, vältrimmade häckar och planerade trädalléer. Kyrkogården har successivt utvidgats norrut från Begravningsmarken ovanför Norra Kapellet kallas för Skogskyrkogården. Här är marken uppdelad i mindre gravkvarter med olika teman. Gemensamt för Skogskyrkogården är att gravstenarna är något mindre, har olika former (stående stenar, liggande stenar, naturstenar, stenar med konstutsmyckning, minneslunder etc.) och är placerade i en mer naturlig och skogslik miljö. Begravningstrenderna har förändrats med tiden. Idag har det blivit allt viktigare att kunna erbjuda båda gravmark och ceremoniplatser för olika behov och önskemål. xempelvis att rikta sig till olika religionstillhörigheter eller erbjuda personliga valmöjligheter mellan olika gravskick och fysiska miljöer för den sista viloplatsen. Många föredrar idag en naturmiljö framför en mer traditionell stenbelagd kyrkogård. Idag erbjuds fyra olika gravskick i Kalmar, med urngravar, kistgravar, askgravar (en slags urngravplats) och minneslund. Den sista etappen som utvidgats på Norra kyrkogården är de muslimska begravningskvarteren i nordöst. För denna målgrupp är det viktigt att marken är ovigd sedan tidigare, det ska vara traditionell kistbegravning och den avlidna ska ha fri sikt mot öst. Det är därför viktigt var dessa gravkvarter placeras på kyrkogården. Byggnader inom plan: Inom planområdet ligger en växtbeklädd före detta underjordisk civilförsvarsvarsanläggning. Anläggningens aktiva period var under Kalla kriget. Tyvärr står anläggningen idag utan aktiv användning. n konsekvens av byggnader som står oanvända under längre tid är att de tenderar att successivt förfalla. Under en period var anläggningen öppen för allmänheten, vilket resulterade i invändiga skadegörelser. Nu är anläggningen därför stängd att beträda. Bolaget Kulturparken Småland AB, som specialiserat sig på anläggningar från Kalla krigets tid, fick ett uppdrag av länsstyrelsen under 2015 att inventera sådana platser i Kalmar län. Anläggningen är därmed väl dokumenterad invändigt.

130 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 14(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Men med det bakgrundsmaterial som finns om anläggningen görs bedömningen att anläggningen inte har sådana höga kulturhistoriska värden att den bör skyddas i detaljplanen. Det föreligger således inga juridiska eller antikvariska hinder att riva eller bygga om anläggningen. Byggnader utom plan: Kyrkogården med tillhörande byggnader utgör en värdefull kulturmiljö. Kalmars begravningsplatser faller under skyddet från kulturminneslagen. Tillägg i miljön bör ske varsamt. För kort beskrivning av byggnaderna inom kyrkogården, se rubriken bebyggelse. Fornlämningar: Söder om kyrkogården intill Galggatan (utanför planområdet) har fornlämningar, i form av boplatslämningar, påträffats i samband ledningsdragningar. I samband med tidigare planarbete för begravningsmarken i norr genomfördes en arkeologisk utredning, men inga lämningar påträffades vid detta tillfälle. Inom planområdet finns inga misstankar om ytterligare fornlämningar. Om fornlämningar påträffas vid schaktarbeten så ska detta, enligt kulturminneslagen, anmälas till länsstyrelsen. Bebyggelse Inom planområdet: Inom planområdet är marken obebyggd bortsett från en före detta försvarsanläggning, som var en ledningscentral för olika försvarsområden. Civilförsvarsanläggningen Henrik uppförses under mitten av 1950-talet. Anläggningen är uppförd i två våningar och ligger till största del under mark. Det övre planet nyttjades främst för civilförsvaret. Där fanns maskinrum med teknisk utrustning för el, värme, ventilation med mera. På nedre plan fanns kontor, hemliga rum och sanitära anläggningar såsom toaletter, duschar med mera. Anläggningen har varit nedlagd sedan 1994/95 och har sedan dess stått oanvänd. På grund av skadegörelser är anläggningen idag relativt nergången.

131 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 15(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Ovansidan är beklädd med vegetation och omgärdas av stora lövträd i slänten för att inte synas på flygbilder eller i landskapet. Anläggningen har kraftiga och breda ytterväggar för att stå emot yttre påverkan. Konstruktionen är till stor del av vattentät betong. Två huvudingångar ligger i västläge respektive östligt läge. I det sydvästra hörnet finns ett mindre torn, som fungerat som nödutgång och för ventilation. Utanför planområdet: Inom Norra Kyrkogården 1 finns ett flertal byggnader som tillhör begravningsverksamheten. Skogssalen (före detta Skogskapellet) är den äldsta byggnaden tillsammans med Norra kapellet. Skogssalen användes tidigare som krematorium och i Norra Kapellet ägde begravningen rum. Skogsalen har senare byggts om och används idag för borgerliga begravningar och begravningsceremonier i annat samfunds ordning. Skogssalens storlek är dock begränsad, vilket innebär att större sällskap inte får plats. Intill Skogssalen uppfördes Heliga korsets kyrka år 1963, och församlingsgården år Heliga korsets kyrka ersatte då Norra kapellet, som hade blivit för trång. tt nytt krematorium uppfördes även i direkt anlutning till Heliga korsets Kyrka när denna byggdes. Heliga korsets kyrka har därefter byggts ut vid ett par tillfällen. Gemensamt för byggnaderna inom kyrkogården är att de är fristående och ligger en bit in från vägen, där de bäddas in naturligt av grönskan från kyrkogården (församlingsgården utgör ett undantag som har en mer synlig position mot vägen).

132 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 16(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Byggnadernas fasader utgörs vanligtvis av ett tungt material såsom sten, tegel eller puts (utom församlingsgården, som präglas av sin tids moderna val). Det förekommer även mindre partier av träpanel. Vanlig färg på byggnadens fasad är ljusgul och beige. Kyrkogårdenskvarteret avgränsas naturligt av infrastrukturen. Runt omkring kvarteret har staden utvidgats och marken förtätats med bostäder och verksamheter. Väster om Kungsgårdsvägen finns en nyligen antagen detaljplan för bostadsändamål inom den obebyggda marken. Översiktlig karta som visar befintlig bebyggelse runt omkring kyrkogården.

133 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 17(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Tillgänglighet och infrastruktur Gatunät, gång- och cykeltrafik Norra Vägen utgör en av Kalmars mest prioriterade huvudgator, både för lokaltrafik och för pendlingstrafik in till staden. Galggatan och Kungsgårdsvägen utgör också huvudgator för biltrafik, främst för lokaltrafiken. Dessa har dock betydligt lägre trafikmängd. För huvudgatorna är biltrafikens framkomlighet viktig. Längs dessa finns ofta separerade gång- och cykelvägar och andelen utfarter är begränsade. Detta är både för en smidigare framkomlighet för bilisterna, men även på grund av trafiksäkerheten. Utmed Kungsgårdsvägen ska en ny gång- och cykelväg anläggas, se bild nedan. Utmed Norra Vägen finns sedan tidigare flera signalreglerade övergångställen, för att underlätta för gående och cyklister att ta sig över gatan (som annars utgör en stor barriär). Strax norr om korsningen mellan Jacob Smålännings gata och Norra Vägen finns en av dessa signalreglerade övergångställen. Jacob Smålännings gata utgör en angörings- och genomfartsgata. På dessa vägar är biltrafikens framkomlighet inte lika prioriterad. Bilisterna ska i högre grad samsas med gång- och cykeltrafikanterna. Vägsektionen kan därför vara något smalare och hastigheten lägre. På den norra sidan finns idag en separerad gångväg, medan cykel sker i blandtrafik. Utmed gatan finns idag både kantstensparkering på södra sidan och 90 graders parkeringar på motsatt sida. Detta medför många backrörelser i gatan och det finns därmed en viss konflikt mellan bilisterna och de oskyddade cykeltrafikan-

134 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 18(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad terna. Trafikmängden är emellertid så pass liten att olycksrisken idag bedöms som låg. Men det finns potential att förbättra situationen. Inom Brofästet planeras en ny högstadieskola. Detta innebär att antalet cyklister kan komma att öka utmed Jacob Smålännings gata. Gatan har därför pekats ut i en av kommunens parallella uppdrag för att åtgärda så kallade Missing Links. Det vill säga saknade länkar där det finns potential att förbättra och koppla ihop det övergripande cykelvägnätet. Utbyggnaden kommer dock att pågå under lång tid och prioriteras utifrån vilka länkar som är mest betydelsefulla att anlägga först. Nytt högstadium Röd heldragen linje: Befintlig gång- och cykelväg, röd streckad linje: cykel i blandtrafik, Lila linje: planerad gång- och cykelväg. Kollektivtrafik Mörkblå: linjebusstrafik, ljusblå: busshållplats utan linje.

135 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 19(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Utmed Norra vägen finns flera frekvent trafikerade busslinjer, för både lokaltrafik och regionaltrafik. Närmaste hållplats ligger intill Brändtorpsvägen. Utmed Kungsgårdsvägen finns en trafikerad lokalbusslinje med en hållplats intill Oxhagshemmet. Ytterligare en hållsplats finns utanför Heliga korsets kyrka, denna har dock ingen trafikerad linje i nuläget. Hållplatsen kommer att byggas om till en timglashållplats, enligt den nya detaljplanen väster om Kungsgårdsvägen. Infart och parkering Kyrkogården har ett flertal mindre parkeringsanläggningar som är placerade i utkanten av kyrkogården intill vägarna. Parkering inom kyrkogårdens gravkvarter sker enbart undantagsvis, eftersom området i huvudsak ska vara bilfritt. Blå ytor visar placering av parkeringsanläggningar till kyrkogården. Antalet utfarter från kyrkogården är begränsade. Mot Kungsgårdsvägen finns tre utfarter, mot Norra Vägen finns två utfarter och mot Galggatan finns en. Alla dessa vägar utgör huvudgator, där antalet utfarter bör begränsas. Mot Kungsgårdsvägen kan dock något fler utfarter accepteras, eftersom gatan är något mindre trafikerad.

136 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 20(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Blå ytor visar placering av allmän parkering, lila yta visar parkering på fastigheten Herden 3. Bostadshusen vid Jacob Smålännings gata har kantstensparkering på den södra sidan av gatan och 90 graders parkering på den norra (inom mark avsedd för planteringsremsor i gällande plan). All parkering sker på allmän platsmark, utom ett fåtal parkeringsplatser inom fastigheten Herden 3. Antalet parkeringsplatser i bostadsområdet är idag för lågt i förhållande till efterfrågan. Det är fastighetsägarens uppgift att ordna tillräckligt med parkering för de boende, antingen inom kvartersmarken eller i närområdet. Syftet med gällande detaljplan var att parkeringen skulle ordnas i parkeringsgarage utmed Norra Vägen. Detta har dock inte verkställts. Leveranser Liktransporter angör dagligen till Heliga Korsets kyrka, cirka 2-3 bilar per dag. Det levereras även catering dagligen till församlingsgården. Service Planområdet ligger cirka 2 kilometer från Kalmar stadskärna som tillhandahåller diverse service. Söder om rik Dahlbergs väg, ca 1 km från planområdet, ligger kvarteret Giraffen. Här finns ett varierat utbud av service såsom köpcentrum, bensinstation och andra hantverks- och handelsverksamheter. I Oxhagen finns förskola, låg- och mellanstadieskola samt ett servicehem. Vid Brofästet (Kalmar nyckel), tillkommer ett nytt högstadium. n lokal pizzeria ligger i korsningen mellan Jacob Smålännings gata och Arvid Västgötes gata.

137 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 21(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Teknisk försörjning Norra Kyrkogården 1 är ansluten till fjärrvärme från Kungsgårdsvägen, i höjd med Heliga Korsets kyrka. Fjärrvärme finns även utbyggd längs med Norra vägen (denna är inte ansluten till Norra Kyrkogården 1). Bild: Anslutningspunkt fjärrvärme (blå punkt), anslutningspunkt elnät (röd punkt) och ledning med starkström (vinröd linje). Norra Kyrkogården har två anslutningspunkter till elnätet. n anslutning från Kungsgårdsvägen intill församlingsgården och en nedanför vid personalbyggnaderna. n huvudledning för starkström passerar tvärs igenom planområdet i norr, visas med röd linje i bilden ovan. Starkströmmen gick tidigare rakt igenom civilförsvarsanläggningen, men har senare flyttats ut och förlagts norr om anläggningen. n ledningsrätt finns där ledningen ligger inom Norra kyrkogården 1. Telenor och Skanova har utbyggd tele i närliggande vägnät. Ovanför den tidigare civilförsvarsanläggningen finns en telemast tillhörande 3Gis. Norra Kyrkogården 1 har anslutning för vatten och spillvatten från både Kungsgårdsvägen och Jacob Smålännings gata. Civilförsvarsanläggningen var ansluten till vatten och spillvatten från Jacob Smålännings gata. Standarden på vattenledningen i detta läge är idag oklar eftersom den inte använts aktivt på flera år. Norra Kyrkogårdens dräneringsvatten ska hanteras som spillvatten. Genomförd jordanalys visar att marken är relativt genomsläpplig och att det inte finns något större behov av att dränera gravmarken.

138 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 22(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Dagvatten och dränering från den före detta civilförsvarsanläggningen beskrivs under rubriken mark- och vattenförhållanden. Bild: Anslutningspunkt vatten (blå), anslutningspunkt spillvatten (röd) och anslutningspunkt dagvatten (Grön). Störning och risk Området är påverkat av vägtrafikbuller från Norra vägen och Kungsgårdsvägen. tt krematorium finns vid Heliga Korsets Kyrka. För verksamheten finns en miljödom som reglerar hur mycket skadliga partiklar som får släppas ut i luften, högsta bullernivåer etcetera. Planområdet ligger inom normalriskområde för radon.

139 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 23(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Planförslag Syftet med detaljplanen är att reservera och säkerställa mark för en framtida expansion av kyrkogården. Intentionen är att renodla kvarteret (som avgränsas av Norra Vägen, Kungsgårdsvägen, Galggatan och Jacob Smålännings gata) så mycket som möjligt till begravningsverksamheten. Avsikten är att naturkaraktären i området till stor del ska bevaras, genom att fortsätta gestalten såsom en Skogskyrkogård. Detta möjliggör att naturvärdena kan sparas och värnas om intill Jacob Smålännings gata. Illustration av en skogskyrkogård. Intentionen med planen är att markremsorna mot Norra vägen och Jacob Smålännings gata ska utgöra en grön buffertzon mot kyrkogården, det vill säga en mjuk övergång mellan gravkvarteren och det allmänna vägnätet. Planen möjliggör att markremsorna kan överföras till Norra Kyrkogården, som då tar över hela ansvaret för gestaltning, skötsel och drift. Utmed Kungsgårdsvägen finns en markremsa som ligger framför kyrkogårdens bebyggelse. Planen möjliggör även att dessa ytor kan överföras helt till Norra

140 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 24(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad kyrkogården, som då får full rådighet över marken. Detta möjliggör exempelvis att begravningsverksamheten kan strukturera om befintliga parkeringsytor effektivare och utforma en välkomnande entré mot byggnaderna. Den före detta underjordiska civilförsvarsanläggningen har idag ingen aktiv användning. Planen möjliggör att serviceförvaltningen kan bygga om anläggningen till en serverbyggnad invändigt (teknisk anläggning). Som alternativ möjliggörs även förvaring, förråd, arkiv eller liknande för kontorsändamål. Ytor för gemensamhetsanläggningar för angöring, parkering och gemensamma ledningar har reserverats i planen. Vid fastighetsregleringen regleras ytterligare rättigheter som behöver tillkomma. Ovanpå anläggningen möjliggör planen begravningsändamål. Här planeras i dagsläget en ceremoniplats, som tillgängliggörs genom trappor i alla fyra väderstreck samt en hiss på ena sidan. Platsen utgör dock en frizon, där gravsättning inte tillåts. Ifall kommunen beslutar sig för att inte behålla och bygga om anläggningen till ett nytt ändamål, så möjliggör planen för att hela anläggningen kan överföras till kyrkogården. Under tidigt skede i planprocessen så fanns det diskussioner om att bygga en större konfessionslös byggnad ovanpå civilförsvarsanläggningen. Denna skulle fungera för borgliga begravningar och för begravningsceremonier i annat samfunds ordning med större sällskap. Men efter att detta undersökts närmare konstaterade Kalmar Pastorat att det blev alldeles för dyrt att genomföra. I planen tillåts Jacob Smålännings gata att breddas. Syftet med detta är att möjliggöra för framtida behov av en gång- och cykelväg. Det är dock osäkert om och i så fall när en sådan anläggning görs. Idag finns det ett flertal parkeringsplatser på den allmänna platsmarken som i sådana fall behöver struktureras om. I det nordvästra hörnet reserveras därför en yta för parkeringsändamål. Som alternativ går det även att omgestalta befintliga parkeringsplatser intill kvartersmarken för bostadshusen. fter hand som kommunen förtätas med allt mer bebyggelse så har Kalmar Vatten AB uttryckt ett behov av att finna fler ytor för fördröjning av dagvatten inom avrinningsområdet mot Hagby gärde. Mark har därför reserverats i planen för att möjliggöra en eventuell breddning av befintlig dagvattendamm i nordväst. n breddning ställer dock krav på den estetiska utformningen samt att stor hänsyn tas till befintliga träd. I nuläget har Kalmar Vatten AB funnit ytor där fördröjning av dagvattnet är möjligt längre nedströms, där behovet är större. Det är därför oklart om det i framtiden kommer att bli aktuellt att behöva bredda befintlig dagvattendamm inom planområdet.

141 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 25(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Ändrade mark- och vattenförhållanden Den svagt kuperade terrängen, bevuxen med blandskog, kommer till stor del att vara oförändrad. Verksamhetsutövaren ansvarar för att det geotekniska underlaget är tillräckligt vid genomförandet av planen. Dagvatten För dagvattnet inom kvartersmark ansvarar fastighetsägaren fram till den angivna förbindelsepunkten. Kommunens tematiska tillägg för vatten- och avlopp samt dagvattenpolicyn ska följas, se rubriken Översiktsplaner. Planområdets norra del ansluts till en förbindelsepunkt mot Hagbygärdedämmet. Anordande av fler allmänna förbindelsepunkter kan bli aktuellt mot Jacob Smålännings gata, för begravningsmarken och parkeringsanläggningen. För dagvatten som leder ut mot Hagbygärdedämmet finns det idag en aktiv reningsprocess, se rubriken dagvatten under nuläge. Vid riklig nederbörd kan ledningsnätet mot Hagbygärdedämmet dock bli överbelastat. Det innebär att överflödigt vatten breddas utanför dämmets reningsprocess. Det kan även orsaka översvämningar i tätbebyggt område nedströms om vattnet stannar upp i ledningarna. För att motverka detta ska dagvatten (enligt dagvattenutredningen, ) fördröjas inom kvartersmarken, motsvarande minst 20 mm nederbörd på de anslutna ytorna, innan vattnet kopplas till de allmänna ledningarna. xploatören åtar sig att följa fördröjningsåtgärderna i markanvisningsavtalet. Fördröjningskravet gäller även för kvartersmarken för parkeringen i nordöst. Planen bidrar inte till någon större ökning av dagvattenmängden. Inom kyrkogården finns det goda möjligheter att fördröja dagvattnet, eftersom ytorna till stor del är genomsläppliga och med mycket vegetation som suger upp och infiltrerar vattnet. Det finns även möjliga utrymmen för att anlägga lokala dagvattendammar, som både har en fördröjande och estetisk funktion. Dagvatten från de södra delarna av planområdet (i huvudsak markremsorna mot vägnätet) leder ut i Lindöfjärden. På grund av de simulerade värdena från dagvattenutredningen, som förutspår driftstörningar vid ett 10-årsregn, så gäller även här krav på lokal fördröjning. Planen medför inga större förändringar vad gäller markremsorna intill vägarna. Detaljplanen ställer dock krav på att markremsan utmed Norra vägen och Jacob Smålännings gata utgör en buffertzon med vegetation. Mot Kungsgårdsvägen kan mindre förändringar förekomma som kan påverka dagvattenmängden. Kravet på fördröjning av dagvatten, enligt dagvattenutredningen, ska dock alltid uppfyllas. Den sammantagna bedömningen är att dagvattenmängden för den södra delen av planområdet i stort sett kommer att vara oförändrad jämfört med idag. Stor del av dagvattnet kommer att infiltreras ner i marken. Planen medför att den före detta civilförsvarsanläggningen får en ny användning. Anläggningen är gjord med vattentät betong för att stå emot yttre påver-

142 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 26(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad kan. För att inte riskera att skada byggnadens konstruktion är det viktigt att anläggningen även fortsättningsvis omgärdas av vegetation, som suger upp dagvattnet innan det tränger in i anläggningen. ventuellt kan regnvatten tränga in vid entreportarna (i öst och väst) och in mot mittgången, detta måste kunna ledas bort vid behov via tekniska åtgärder. För detta kan eventuellt någon rättighet behöva bildas vid fastighetsregleringen. Utvidgning av det allmänna dämmet För att minska belastningen på Hagbygärdedämmet (vid riklig nederbörd) finns det en allmän torrdamm i det nordvästra hörnet av planområdet. Denna fungerar för utjämning av dagvatten. Kalmar Vatten AB har utryckt ett behov att se över fler potentiella ytor för fördröjning av dagvatten inom avrinningsområdet. Som ett alternativ kan dämmet inom planområdet breddas, för att kunna ta emot större mängd dagvatten i takt med att staden växer och förtätas. Syftet är i huvudsak att tillfredsställa behovet från omgivande bebyggelseområden, det vill säga inget som är en direkt orsak av planförslaget. Planen möjliggör en framtida breddning av den allmänna dagvattendammen. Men även andra alternativ utreds för fördröjning av dagvatten inom avrinningsområdet, eftersom man vill förhindra att dämmet blir för stort och dominant i landskapet. Redan idag är dämmet på gränsen till för stort för att det ska smälta in i bostadsmiljön. Vid en breddning av dämmet är det viktigt att utvidgningen bidrar positivt till omgivningen. Utvidgningen bör smälta in i landskapet och samspela väl med omgivande kyrkogårdsmark och bebyggelse. Det estetiska värdet på platsen behöver prioriteras och en landskapsarkitekt kommer att vara med i processen för att säkerställa att landskapsfrågorna belyses. Anläggningen ska även visa stor hänsyn till befintliga äldre träd och utvidgas på ett sätt så att flera av dem kan sparas.

143 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 27(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Inspirationsbilder för utvidgning av dämme.

144 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 28(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Natur Begravningsmarken ska samspela och värna om de höga naturvärdena i området, i huvudsak närmast Jacob Smålännings gata. Syftet är att utvidgningen av kyrkogården fortsätta ha karaktär av en Skogskyrkogård. Det finns därmed goda möjligheter att kombinera markanvändningen kyrkogård med bevarande av gamla träd. Större och äldre träd har mätts in i grundkartan. Mot Jacob smålännings gata finns en bestämmelse i plankartan om att marklov krävs för fällning av träd med en större stamdiameter än 30 centimeter, 1,3 meter över marknivån. Syftet med bestämmelsen är att värna om de äldre träden. Marklov för fällning bör enbart beviljas om det finns särskilda skäl. xempel på ett sådant ifall är om trädet utgör risk för säkerheten eller skada på egendom. Alternativt ifall området behöver gallras för att flera andra (äldre) träd ska kunna överleva. Fördröjning av dagvatten och gångstigar intill begravningsplatsen kan också vara ett särskilt skäl, men detta bör bedömas restriktivt. Bedömningen genomförs i bygglovet. Vid utvidgning av den allmänna dagvattendammen och parkeringsanläggningen i nordöst ska också stor hänsyn tas till naturvärdena. Ny bebyggelse Inom gravmarken i norr tillåts mindre servicebyggnader att uppföras för begravningsändamål, exempelvis toalett eller förråd. Se beskrivning av bestämmelser nedan. Syftet med planen är att begravningsmarken ska kunna vidgas etappvis efter kyrkogårdens behov. Normalt ges ett bygglov för en byggnad i max 5 år. Det innebär att kyrkogården måste ansöka om nytt bygglov varje gång de behöver uppföra en liten byggnad inom begravningsområdet. För att underlätta genomförandet med en etappvis utbyggnad av gravkvarteren så medger planen att vissa servicebyggnader får uppföras bygglovsbefriade. Förutsättningar för detta är att de särskilda villkoren uppfylls (a 2 ). Villkoren är utformade för att säkerställa att byggnaderna smälter in naturligt i kyrkogårdsmiljön. Om begravningsverksamheten vill uppföra en byggnad som avviker

145 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 29(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad från det särskilda villkoret (a 2 ), så måste en bygglovsprövning göras utifrån detaljplanens övriga planbestämmelser och syfte. xempel på bygglovsbefriad byggnad Den före detta underjordiska civilförsvarsanläggningen tillåts att byggas om invändigt till en teknisk anläggning (serverbyggnad). Alternativt för förvaring, arkiv eller liknande för kontorsändamål. Ovanför anläggningen tillåts enbart begravningsändamål. Möjlighet finns även att föra över hela anläggningen till begravningsverksamheten. Anläggningen får dock inte nyttjas för gravsättning. Anläggningen saknar bygglovsritningar. Det finns bara enklare ritningar på planlösningen invändigt utan angiven skala. Ytterväggarna och taket är troligen väldigt breda och bäddas in av ett tjockt jordlager. Det är även svårt att förutspå vilken konstruktion anläggningen har och det kan finnas olika ytlager, det vill säga osäkert om det finns någon tydlig yttre gräns. Det är därför svårt att bedöma anläggningens utbredning, både i höjd och sidled. Det blir en stor utmaning att fastställa gränserna vid en tredimensionell fastighetsbildning. Ovanför den gamla civilförsvarsanläggningen tillåts lägre byggnader att uppföras, exempelvis förråd eller en mindre ceremoniplats med tak. Vid sidan av anläggningen möjliggörs även en hiss, för att tillgängliggöra ceremoniplatsen. Planen reglerar nockhöjden på byggnaderna angivet i meter över angivet nollplan. Detta är på grund av att den gamla civilförsvarsanläggningen är nedgrävd och inbäddad i ett jordlager, vilket gör det svårt att bedöma medelmarknivån (vilket vanligtvis krävs för att kunna bedöma vanlig nockhöjd). Förändringar av anläggningen utvändigt eller tillbyggnaderna ovanpå ska ske varsamt för att smälta in i kyrkogårdsmiljön. Anläggningen bör även fortsättningsvis vara täckt med vegetation utvändigt. Bild till vänster: xempel på utvändig hiss

146 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 30(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Tillgänglighet och infrastruktur Inom begravningsmarken tillåts gångvägar, angöring, parkeringsplatser etcetera i den mån det behövs för begravningsändamålet. I vissa lägen regleras utfartsförbud mot gatan, där det är olämpligt att placera nya in- och utfarter. Mot Norra Vägen reglerar planen förbud mot fler utfarter, eftersom det är olämpligt på grund av framkomligheten och trafiksäkerheten. Utmed Kungsgårdsvägen planeras ett nytt hållplatsläge för buss, där ny utfart inte bör placeras. Det finns även en nyligen antagen detaljplan för bostadshus väster om gatan, där nya utfarter kommer att placeras. Det är olämpligt ifall nya utfarter mot kyrkogården placeras alldeles för nära de nya utfarterna för bostadshusen. Mot Jacob Smålännings gata är det olämpligt att placera nya utfarter på grund av behovet av kantstensparkering. I de lägen där det saknas utfartsförbud i planen prövas lämpligheten i bygglovet. Jacob Smålännings gata tillåts att breddas för att möjliggöra en eventuell framtida gång- och cykelväg. Detta ingår i ett parallellt uppdrag, se mer under rubriken nuläge, under tillgänglighet och infrastruktur. Idag finns det ett flertal parkeringsplatser på den allmänna platsmarken som i sådana fall behöver struktureras om, eftersom det är olämpligt med många backrörelser från befintliga parkeringsplatser över gång- och cykelbanan. I det nordvästra hörnet har en yta reserverats för parkeringsändamål. Som alternativ går det även att omgestalta befintliga parkeringsplatser intill kvartersmarken för bostadshusen. För det sistnämna alternativet krävs dock att en liten del av innergården tas i anspråk för parkering. För detta behövs en överenskommelse mellan kommunen och berörda fastighetsägare/bostadsrättsförening. Vid projekteringstillfället behöver även gång- och cykelöverfarterna över Norra vägen och Kungsgårdsvägen studeras närmare. På den norra sidan finns det redan idag säkra överfarter, därför är det mest lämpligt om gång- och cykelbanan placeras på den norra sidan. Kommunen har en vision om att i framtiden bygga om Norra Vägen för att möjliggöra separerade bussfiler alternativt spårtrafik, som ökar tillgängligheten för kollektivtrafiken. Om det blir aktuellt att omgestalta Norra Vägen så kommer detta att behöva studeras närmare i ett större sammanhang. Detaljplanen möjliggör dock en flexibel utformning av vägen för att inte låsa framtida möjligheter. Planområdesgränsen och förhållandet mellan Begravningsmark och GATA kan komma att justeras längre fram i planprocessen. Förändring av teknisk försörjning Serviceförvaltningen önskar att bli högspänningskunder av Kalmar nergi AB: För detta krävs nya ledningar med starkström till serverbyggnaden (före detta civilförsvarsanläggningen). Fjärrvärme kan vid önskemål anslutas från Jacob Smålännings gata.

147 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 31(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Vatten och spillvatten finns utbyggt fram till serverbyggnaden från Jacob Smålännings gata, men för anläggningen krävs en ny anlutning. Norra kyrkogården nyttjar samma spillvattenledning. Kalmar Vatten AB vill hänvisa den framtida anlutningspunkten till serverbyggnaden från Jacob Smålännings gata. Det innebär att en gemensamhetsanläggning bör bildas för gemensamma ledningar inom kvartersmarken för begravningsändamål, fram till Serverbyggnaden. För de mindre servicebyggnaderna inom begravningsmarken kan teknisk försörjning behöva ordnas. Anslutning bör i första hand ske genom interna ledningar, men det kan även bli aktuellt med nya anslutningar efter behov. Norra Kyrkogårdens dräneringsvatten bör hanteras som spillvatten. Telemasten ovanför den gamla civilförsvarsanläggningen, för 3Gis, kommer så småningom behöva tas bort. Se mer information under rubriken Genomförande och konsekvenser, Tekniska anläggningar. Behov av åtgärd mot störning och risk Varken krematoriet, trafikbuller och normalriskområde för radon är störande eller utgör någon risk för begravningsändamål eller annan användning i planen. n begravningsverksamhet kan dock medföra vissa sociala konsekvenser. Detta beskrivs senare i planbeskrivningen, under sociala konsekvenser. Ovanför den gamla civilförsvarsanläggningen sitter en telemast, tillhörande 3Gis. Denna kan vara störande rent funktionsmässigt (men inte ur hälsosynpunkt) för begravningsverksamheten. Masten behöver därför tas bort. I dagsläget finns ett arrendeavtal med tillåtelse att ha masten ovanpå anläggningen. Arrendeavtalet planerar att överlåtas till Heliga korsets församling i samband med markförsäljningen, de har då möjlighet att säga upp avtalet när gravmarken behöver tas i anspråk. Beskrivning av planbestämmelser Allmän platsmark Gata- Huvudgata för trafik mellan områden som är en del av det övergripande trafiknätet. Jacob Smålännings gata tillåts att breddas, för att möjliggöra en framtida gång- och cykelväg och strukturera om befintliga parkeringsplatser. Norra Vägen är flexibelt reglerad för att i framtiden möjliggöra separerade bussfiler alternativt spårtrafik. Natur- Med natur avses vegetation med lägre skötselbehov. Inom området finns en dagvattendamm för fördröjning av dagvatten från närområdet. Mark har reserverats för att möjliggöra en breddning av dämmet. Krav ska ställas på gestaltningen vid en utvidgning. Stor hänsyn ska även tas till befintliga träd.

148 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 32(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Kvartersmark M 1 - Marken får användas för begravningsändamål. Inom användningsområdet får mindre servicebyggnader uppföras till en högsta sammanlagda byggnadsarea om 85 kvm, varav maximalt 35 kvm per byggnad. Högsta nockhöjd för byggnaderna är maximalt 4,5 meter. Inom mark som är prickad i plankartan får byggnader dock inte uppföras, exempelvis mark som är reserverad för allmänna ledningar, gemensamhetsanläggning eller befintliga gravkvarter (muslimska gravkvarteren). Byggnaderna får uppföras utan bygglov (bygglovsbefriade), om de särskilda villkoren i bestämmelsen a 2 är uppfyllda. Det vill säga extra krav på placering och byggnadsmaterial. Om de särskilda villkoren inte är uppfyllda så krävs det vanligt bygglov. Se mer under rubriken ny bebyggelse. Vägar och parkering tillåts inom kvartersmarken i den mån det behövs för begravningsändamålet. genskapsbestämmelserna n 2 och n 3 säkerställer att angöring och parkering får ske inom ytan, utan att bygglov nekas. Detta betyder dock inte att det är olämpligt att placera angöring och parkering inom övriga ytor, utan detta får prövas i bygglovet. M 2 - Marken får användas för begravningsändamål, men inte nyttjas för gravsättning. Bestämmelsen n 4 reglerar att marken ska utgöras av vegetation, för att fungera som buffertzon mellan gravplatserna och den allmänna gatan. Gångstigar och mindre parkeringsanläggningar till gravkvarteren får dock förekomma inom ytan. Mot Jacob Smålännings gata krävs marklov för att fälla vissa träd inom buffertzonen. Hur marklov ska bedömas finns närmare beskrivet under rubriken Planförslag, Natur. Syftet med bestämmelsen är att skydda de äldre träden som finns utmed vägen samt att säkerställa insynsskydd mellan kyrkogården och befintlig bebyggelse. In- och utfarter, interna vägar inom kyrkogården samt parkering tillåts i den mån det behövs för begravningsändamålet. Utmed det allmänna vägnätet regleras dock utfartsförbud i vissa lägen, där in- och utfarter är olämpliga att placera. I de lägen där det saknas utfartsförbud prövas lämpligheten i bygglovet. P- Marken kan användas för parkeringsändamål. Ytan är tilltagen för att möjliggöra fördröjning av dagvatten och snöupplag från parkeringen. Bestämmelsen n 1 reglerar att uppställningsplatserna för bilarna ska utgöras av genomsläppligt material, för att begränsa andelen hårdgjorda ytor. Stor hänsyn ska tas till befintliga träd vid planering av parkeringsytorna. 1 K 1 M 2 - Anläggningen är möjlig att bygga om invändigt till en teknisk anläggning, som inte är störande för begravningsverksamheten. Intentionen är en serverbyggnad. Det är även möjligt med förvaring, arkiv eller

149 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 33(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad liknande för kontorsändamål. Användningen är begränsad i höjdled upp till +11 meter över angivet nollplan, det vill säga ungefär till ovansidan av taket. Ovanpå anläggningen möjliggörs enbart begravningsändamål (ej gravsättning). Intentionen är att ovansidan kan användas som ceremoniplats. Det är möjligt att uppföra mindre byggnader ovanpå anläggningen, exempelvis förråd eller tak till en ceremoniplats. Byggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd på +14,5 meter över angivet nollplan. Taket ligger idag på omkring +11 meter över angivet nollplan. Nockhöjden på byggnaderna motsvarar därmed cirka 3,5 meter ovanpå anläggningen. Som ett alternativ kan anläggningen överföras helt till begravningsändamål (dock ej gravplatser), eftersom markanvändningen för begravningsändamål inte har någon begränsning i höjdled, varken upp eller ner. 2 K 2 M 2 - Inom användningsgränsen gäller samma användningsändamål som 1 K 1 M 2. Skillnaden är att det inte finns någon begränsning i höjdled för 2 och K 2. På den västra sidan är maximal plushöjd för byggnadernas nock +15,5 meter över angivet nollplan, vilket motsvarar ungefär dagens höjd på det torn som sticker upp och är synligt ovanför marken. Tornet tillhör anläggningen och kan användas som utrymningsväg och för ventilation. Yta har även reserverats väster om befintlig anläggning för att kunna placera en utvändig hiss, som ökar tillgängligheten upp till den planerade ceremoniplatsen ovanpå anläggningen. På den östra sidan är maximal nockhöjd 4,5 meter, beräknat utifrån markens medelmarknivå. I detta läge är det tänkt att placeras en liten transformatorstation, i storlek ungefär som en byrå, där starkström från de allmänna ledningarna kan överföras till den nya serverbyggnaden. Administrativa bestämmelser a 1 Utmed Jacob Smålännings gata sparas en brynzon med vegetation mot befintliga bostadshus (n 4 ). I brynzonet finns flera äldre träd med höga naturvärden. För att skydda träden finns en administrativ bestämmelse om marklov för fällning av träd med en stamdiameter > 30 centimeter, 1,3 meter över marknivån. Se mer under rubriken natur. a 2 För att underlätta genomförandet av planen, med etappvis utvidgning av kyrkogården, ändras lovplikten så att mindre byggnader inom kyrkogården kan uppföras bygglovsbefriade. För detta krävs att byggnaderna följer bestämmelserna i planen samt uppfyller de särskilda villkoren. Villkoren är att byggnaderna enbart kan uppföras med angivna fasadmaterial och placeras minst 4.5 meter från fastighetsgränsen. Se mer under rubriken ny bebyggelse.

150 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 34(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad u- Inom den administrativa gränsen gäller att området ska vara tillgängligt för underjordiska ledningar. För ledningen ska en ledningsrätt bildas/finnas. g 1 - Marken är reserverad och ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för angöring och parkering. Den yta som reserverats går från Norra vägen söder om de muslimska gravkvarteren och fram till den gamla civilförsvarsanläggningen. genskapsbestämmelserna n 2 och n 3 i planen säkerställer att detta får anläggas. Andelen i gemensamhetsanläggningen, det vill säga anläggningskostnader och skötsel med mera, beslutas under lantmäteriförrättningen. g 2 Marken är reserverad och ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för ledningar. Från Jacob Smålännings gata (vid Arvid Västgötes gata) finns ledningar för vatten och spillvatten som kan utgöra en gemensamhetsanläggning. Andelen i gemensamhetsanläggningen beslutas under lantmäteriförrättningen. Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden kan fastighetsägarna ha rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för allt anläggningsarbete, underhåll och skötsel av dessa områden. För anläggningsarbete, skötsel och underhåll på kvartersmark ansvarar fastighetsägaren. Vid en gemensamhetsanläggning görs en överenskommelse om gemensam skötsel, detta regleras vanligtvis i lantmäteriförrättningen. Regler och tillstånd För ändring av marken till begravningsändamål krävs ett särskilt samråd med länsstyrelsen. Detaljplanen medför en minskad lovplikt för att uppföra mindre servicebyggnader inom begravningsmarken, M 1. För detta krävs att de särskilda villkoren uppfylls (a 2 ).

151 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 35(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad I planen regleras utökat marklov för fällning av träd utmed Jacob Smålännings gata (a 1 ). Bygglov krävs för rivning eller ombyggnation av den tidigare civilförsvarsanläggningen. Kommunen är idag ägare till anläggningen och därmed krävs inga särskilda lov eller tillstånd från försvarsmakten eller länsstyrelsen i samband med genomförandet. Avtal eller andra överenskommelser Kalmar pastorat begravningsverksamhet har tidigare beviljats markreservation för att utvidga kyrkogården. Kalmar kommun och Kalmar Pastorat har för avsikt att teckna ett markanvisningsavtal innan planen antas för den mark som överförs till församlingen. Markanvisningsavtalet reglerar att kommunen ansvarar för ansökan om fastighetsbildning och bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar. Avtalet reglerar även översiktligt ansvarsfördelningen och kostnader för genomförandet av de olika delar i planen som berör båda parter. Samt en överenskommelse om markpriset. Fastighetsregleringen ska kunna delas upp i två etapper. I den första etappen överförs delar av marken till kyrkan för att få snabb åtkomst till begravningsmark för det muslimska behovet. Den andra etappen fokuserar på resterande mark, med bildande av eventuell 3D-fastighetsbildning för den gamla civilförsvarsanläggningen, behov av gemensamhetsanläggningar, samt flytt och utbyggnad av ledningar etcetera. Den nya fastighetsägaren (Kalmar Pastorat) förbinder sig genom avtalet att följa intentionerna i dagvattenutredningen samt det tematiska tillägget till översiktsplanen för vatten- och avlopp och dagvattenpolicyn. Kyrkogården kommer att utvidgas etappvis under flera år. 3Gis har ett arrende för en mast på Oxhagen 2:1. Arrendeavtalet kommer att överlåtas till Heliga korsets församling i samband med markförsäljningen, som då har möjlighet att säga upp arrendet när gravmarken behöver tas i anspråk. Fastighetsrättsliga frågor De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet och rättighet. Förändringarna framgår av tabell och karta nedan. Arealuppgifterna för respektive är ungefärligt angivna. Fastighetsregleringarna genomförs i första hand med överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastighetsägarna som grund. Detsamma gäller inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelser av ledningsrätter. Kommunen ansvarar för ansökan om fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar samt ledningsrätt för vatten och avlopp. Övriga ledningshavare ansöker om ledningsrätt för sina respektive ledningar. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun.

152 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 36(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Kommunen bedömer att det inte krävs bestämmelser om fastighetsindelning för att kunna genomföra detaljplanen. Om behov uppstår, kan bestämmelser om fastighetsindelning införas senare genom ändring av detaljplan. Karta som tillsammans med tabellen nedan visar planens fastighetsrättsliga konsekvenser Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Oxhagen 2:1 Från Oxhagen 2:1 ska område 1, 2, 3 och 4 (ca

153 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 37(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad m2) överföras till fastigheten Norra Kyrkogården 1. Från Oxhagen 2:1 kan område 5 (ca 1506 m2) styckas av till en ny parkeringsfastighet. Från Oxhagen 2:1 kan område 6 (ca 1499 m2 kvm) styckas av till en ny fastighet. Alternativt kan en 3D-fastighet bildas för den underjordiska byggnaden inom detta område, och utrymmet under och ovanpå överföras till Norra Kyrkogården 1. Vid en 3D-fastighetsbildning behöver en noggrann genomgång göras av vilka delar som ska höra till respektive fastighet, hur gränsdragningen ska göras och vilka rättigheter som behöver bildas för att båda fastigheterna ska fungera bra. tt ytterligare möjligt alternativ är att hela område 6 överförs till Norra Kyrkogården 1. Områdena 8, 9 och 10, avsedda för parkering på norra sidan av Jacob Smålännings gata, kan fortsätta höra till Oxhagen 2:1. Alternativt kan de upplåtas till fastigheter i kvarteret Herden, eller överföras till dessa, ifall parkeringsytorna ska användas för enbart dessa fastigheter. Rättigheter, se nedan under Befintliga rättigheter och Nya rättigheter. Gemensamhetsanläggningar, se nedan under Nya gemensamhetsanläggningar. Malmen 2:2 Från Malmen 2:2 ska område 7 (ca 29 m2) överföras till fastigheten Norra Kyrkogården 1. Norra Kyrkogården 1 Från Oxhagen 2:1 ska område 1, 2, 3 och 4 (ca m2) överföras till fastigheten Norra Kyrkogården 1. Från Malmen 2:2 ska område 7 (ca 29 m2) överföras till fastigheten Norra Kyrkogården 1. Till Norra Kyrkogården 1 kan område 6 (cirka 1499 m2) överföras från Oxhagen 2:1. Ifall område 6 istället avstyckas som en 3D-fastighet ska utrymmet under och ovanför överföras från Oxhagen 2:1 till Norra Kyrkogården 1. Vid en 3Dfastighetsbildning behöver en noggrann genomgång göras av vilka delar som ska höra till respektive fastighet, hur gränsdragningen ska göras och vilka rättigheter som behöver bildas för att båda fastigheterna ska fungera bra. Rättigheter, se nedan under Befintliga rättigheter och Nya rättigheter. Gemensamhetsanläggningar, se nedan under Nya gemensamhetsanläggningar. Befintliga rättigheter I norra delen av Norra Kyrkogården 1 finns en befintlig ledningsrätt (0880K-94/49.2) för starkströmsledningar tillhörande Kalmar nergi lnät AB. Ledningen fortsätter norrut (inom område 1), från sydöst till nordväst intill den gamla

154 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 38(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad civilförsvarsanläggningen. Delar av ledningen behöver flyttas söderut inom befintlig fastighet Norra Kyrkogården 1 för att möjliggöra en breddning av dagvattendammen på naturmarken. Ledningsrätten (0880K-94/49.2) behöver utökas till att avse hela ledningsstäckningen inom u-område. För en ny starkströmsledning som ska förläggas parallellt med de befintliga/flyttade ledningarna behöver även en ny ledningsrätt bildas i samma sträckning. Servitut för gångtrafik på Norra Kyrkogården 1 (088K- 94/49.3 och 088K-93/32.1) behövs inte längre och ska upphävas. Befintlig nyttjanderätt: 3Gis har ett arrende för en mast på Oxhagen 2:1. Kommunen avser att överlåta ansvaret för arrendeavtalet till Kalmar Pastorat (Heliga korsets församling) i samband med markförsäljningen, de har då möjlighet att säga upp arrendet när gravmarken behöver tas i anspråk. Nya rättigheter Ny ledningsrätt ska bildas för starkström/svagström för Kalmar nergi lnät AB inom u-områden på kvartersmark längs Jacob Smålännings gata (inom område 1 och 5) samt längs Norra vägen och Kungsgårdsvägen (inom område 1, 2, 3 och 7). Ny ledningsrätt ska bildas för tele (för Telenor) inom u- område på kvartersmark längs Jacob Smålännings gata (inom område 1 och 5). Ny ledningsrätt ska bildas för fjärrvärmeledningar för Kalmar nergi Värme AB inom u-område över område 5 och fram till område 6. Det kan också bli aktuellt att bilda ledningsrätt för kommunens vatten- och avloppsledningar inom u-område över område 5 och fram till område 6, beroende på var anslutningspunkt för VA ska anvisas. ventuellt kan ytterligare servitut behöva bildas i samband med avstyckning av område 6, exempelvis för dränering och dagvatten, ventilation, brandutgång m.m. Ny ledningsrätt (inom område 1 och 3) ska bildas för vatten och avlopp för Kalmar kommun inom u-område på kvartersmark längs Norra vägen. Ny ledningsrätt (inom område 1, 2, 3 och 7) ska bildas för tele för Telia Skanova Access AB inom u-områden på kvartersmark längs Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Nya gemensamhetsanläggningar Inom område 5 kan en gemensamhetsanläggning bildas för parkering, ifall fastigheterna norr om Jacob Smålännings gata ska delta i denna. n gemensamhetsanläggning kan även bildas för vatten- och avloppsledningar inom område betecknat med g2 fram till område 6. I gemensamhetsanläggningen kan Norra Kyrkogården 1 och den ev. nya fastigheten (område 6) delta. Detta kan bli aktuellt ifall inte kommunens VA-ledningar ska gå

155 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 39(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad fram till område 6 (om de ska göra det, bildas istället ledningsrätt för kommunen). Inom område betecknat med g1 behöver en gemensamhetsanläggning bildas för angöring. Deltagande fastigheter ska vara Norra Kyrkogården 1 och den ev. nya fastigheten (område 6). Fastigheternas andelstal i gemensamhetsanläggningarna bestäms vid lantmäteriförrättningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar n geoteknisk undersökning för detaljprojektering kan behöva tas fram i samband med byggnation ovanpå den före detta civilförsvarsanläggningen. Samt för mindre servicebyggnader inom begravningsmarken. Fastighetsägaren ansvarar för att det finns tillräckligt med underlag för att bedöma de geotekniska förutsättningarna vid ett genomförande av planen. Vid ombyggnation av närliggande gator, utvidgning av dämmet och anläggning av ny parkering krävs vidare detaljprojektering. Tekniska anläggningar För de mindre servicebyggnaderna inom begravningsmarken kan ledningar för starkström, tele, värme samt vatten- och avlopp behövas. Interna ledningar inom Norra Kyrkogården 1 bör nyttjas i första hand, men nya anslutningspunkter till det allmänna nätet kan bli aktuellt vid behov. Serviceförvaltningen önskar bli högspänningskund för den nya serverbyggnaden. För att uppnå önskvärd effekt behöver anläggningen förstärkas med en ny starkströmsledning som förläggs parallellt med befintligt ledningsschakt från Norra Vägen. Starkströmsledningarna fortsätter sedan västerut från anläggningen mot Kungsgårdsvägen, här grävs ledningarna ner i ett nytt ledningsstråk under planerade gångstigar på kyrkogården. I planen finns ett reserverat område (u) för ledningsrätter. De gamla ledningarna på den västra sidan tas ur bruk. Det behövs även en liten transformatorstation utanför anläggningen, som kopplar strömmen in i byggnaden. Fjärrvärme kan anslutas till serverbyggnaden från en förgreningspunkt vid Jacob Smålännings gata. I planen finns ett reserverat område (u) för ledningsrätter. Vatten och spillvatten finns utbyggt fram till serverbyggnaden från Jacob Smålännings gata. Norra Kyrkogården är ansluten till samma spillvattenledning. Kalmar Vatten AB vill hänvisa anlutningspunkten till det allmänna nätet från Jacob Smålännings gata. Det innebär att en gemensamhetsanläggning bör bildas för de gemensamma ledningarna inom kvartersmarken, där serverbyggnadens fastighet och Norra Kyrkogården 1 är delägare. Statusen på vattenled-

156 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 40(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad ningen är idag osäker eftersom den inte använts aktivt under lång tid, den kan därmed behöva kontrolleras. Ovanför den gamla civilförsvarsanläggningen sitter en telemast, tillhörande 3Gis. Denna kan vara störande, rent funktionsmässigt, för begravningsverksamheten och behöver tas bort i takt med att kyrkogården utvidgas. Norra Kyrkogårdens dräneringsvatten bör hanteras som spillvatten. konomiska frågor Kommunen bedömer att planen är ekonomiskt genomförbar. Kommunen bekostar planarbetet, men får intäkter i form av markförsäljning. Som huvudman för den allmänna platsmarken bekostar kommunen de kostnader som detta medför, i form av anläggningsarbete, underhåll och drift. Planen möjliggör ombyggnader av Jacob Smålännings gata och Norra Vägen, men åtgärderna är inte påtvingade att genomföras under planens genomförandetid. Vid ombyggnader av dessa gator bör medel äskas från kommunens investeringsbudget eftersom de är av stort samhällsintresse. Det vill säga inte belasta projektets ekonomi. tt markanvisningsavtal mellan kommunen och Kalmar Pastorat reglerar kostnadsfördelningar för genomförande av gemensamma åtgärder inom detaljplanen., såsom angöring fram till serverbyggnaden och kostnader för fastighetsrättsliga åtgärder. Även markförsäljningspriset regleras i avtalet. Som nuvarande markägare får kommunen även kostnader för sanering av marken från gamla teleledningar tillhörande civilförsvarsanläggningen. Senare kommer ett köpeavtal att tecknas. Servisledningar på kvartersmarken, för de enskilda fastigheternas behov, bekostas av respektive fastighetsägare. För de allmänna ledningarna bekostar vardera ledningsägare sina ledningsrätter och eventuell utbyggnad av nya ledningar. n gemensamhetsanläggning kan behöva bildas för angöring och parkering, för medparterna Norra kyrkogården 1 och serverbyggnadens nya fastighet ( 1 K 1 M 3 samt 2 K 2 M 3 ). I förrättningen hanteras kostnader för anordnande, skötsel och drift. n gemensamhetsanläggning kan även behöva bildas för vatten- och spillvattenledningar mellan de båda parterna. Kostnaderna för skötsel och drift regleras i den fastighetsrättsliga åtgärden. konomiska konsekvenser för kommunen Kostnader Kommunledningskontoret får kostnader på för:

157 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 41(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Plankostnader - Lantmäteriförrättningar - Sanering av gamla teleledningar från gamla civilförsvarsanläggningen Om det i framtiden blir aktuellt med en utbyggnad av en gång- och cykelväg utmed Jacob Smålännings gata kan kommunens investeringsbudget belastas. Det är dock osäkert om och i så fall när en sådan anläggning görs. Även kostnaderna för en utbyggnad av parkeringsanläggningen (P), bör då utredas detta skede. Delar eller hela kostnaden för parkeringsanläggningen kan belasta kommunens budget, beroende på om och hur ett avtal tecknas med berörd motpart. Försäljning av begravningsmarken medför även minskade skötselkostnader för kommunen. Intäkter Kommunledningskontoret får intäkter i form av markförsäljning för del av Oxhagen 2:1 och Malmen 2:2 för begravningsändamål. konomiska konsekvenser för fastighetsägare Kostnader Fastighetsägaren för Norra Kyrkogården 1 får kostnader för inköp av begravningsmark, för del av Oxhagen 2:1 och Malmen 2:2. Ifall Norra kyrkogården 1 har behov av att nyttja vattenledningen från Jacob Smålännings gata kan fastighetsägaren få delade kostnader för eventuellt byte av ledningen (ifall denna är i för dåligt skick). n ombyggnation av den gamla civilförsvarsanläggningen till serverbyggnad, alternativt förvaring, arkiv eller liknande för kontorsändamål, är en investeringskostnad för fastighetsägaren till anläggningen, som i detta fall är kommunen. Den nya användningen ger samtidigt en högre drifts- och skötselkostnad. Fastighetsägaren (det vill säga kommunen) får även kostnader för att bilda gemensamhetsanläggningar och eventuellt hela eller delade kostnader för byte av vattenledning (ifall denna är i för dåligt skick). konomiska konsekvenser för ledningsägare Kostnader 3Gis har ett arrende för en mast inom Oxhagen 2:1. Arrendet kommer så småningom sägas upp och upphöra att gälla. 3Gis får då kostnader för avveckling av masten. Kalmar Vatten AB, Telenor och Skanova får kostnader för bildande av ledningsrätter. Kalmar nergi lnät AB får kostnader för utbyggnad och flytt av ledning samt bildande av ledningsrätt.

158 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 42(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Kalmar nergi Värme AB kan få kostnader för eventuell utbyggnad av ledningar och bildande av ledningsrätt. Intäkter Kalmar nergi lnät AB, Kalmar nergi Värme AB och Kalmar Vatten AB kan få intäkter från ny kund med nya anslutningspunkter. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvensbeskrivning nligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. För att avgöra om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas görs en behovsbedömning med syfte att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning och i den bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. n miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Nedan beskrivs de konsekvenser som föranlett särskild planbestämmelse. a 1 Marklov krävs för fällning av träd till en stamdiameter >30 cm, 1,3 meter över marknivån. I den norra delen av planområdet finns flera äldre träd med ett högt värde för den biologiska mångfalden. Störst värde har de träd som ligger i brynzonen utmed Jacob Smålännings gata. För att förhindra att dessa träd fälls krävs marklov. Trädridån fungerar även som en buffertzon för insyn mot befintlig byggnation. n 1 Uppställningsplatser för parkering ska utgöras av genomsläppligt material. Det hydrauliska nätet för dagvatten är idag hårt belastat. För att minska andelen hårdgjorda ytor, som belastar nätet ytterligare, finns en bestämmelse inom kvartersmarken för parkering om att uppställningsplatserna för parkering ska utgöras av genomsläppligt material. Bestämmelsen avser dock inte angörings-

159 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 43(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad vägen, eftersom denna tenderar att bli mycket gropig och medför dyra underhållningskostnader. n 4 Marken ska utgöras av vegetation. Gångstigar och mindre parkeringsanläggningar är möjligt. Gravplatser kan för vissa människor upplevas störande, främst utifrån känslor av obehag. Utmed Norra vägen och Jacob Smålännings gata säkerställs en markremsa med vegetation. Syftet med zonen är spara vissa äldre träd, förhindra insyn samt ge en mjuk övergång mellan den allmänna platsmarken och gravkvarteren. Sociala konsekvenser För vissa människor kan en begravningsplats upplevas störande, främst genom känslor av obehag. Kyrkogården behöver visa hänsyn till närliggande bebyggelse och förbipasserande längs vägnätet. Detta görs bland annat genom att gravsättning inte är tillåtet utmed vägen (M 2 ). Utmed Norra vägen och Jacob Smålännings gata sparas en brynzon med vegetation som insynskydd och buffert mot vägen. Detta säkerställs genom en planbestämmelse (n 4 ) i plankartan. Behovet av en buffertzon är ömsesidig, eftersom de sörjande också behöver ha en stilla plats att vistas på vid besök av anhörigas grav. Mot Kungsgårdsvägen ligger gravplatserna innanför en befintlig stenmur, som fungerar som en naturlig avskärmning. Planen reglerar att gravsättning inte är tillåtet utanför muren utmed vägen (M 2 ). Markremsan tillåts dock att omgestaltas, exempelvis en omstrukturering av parkeringsytorna och infarterna. Detta kan påverka närliggande bostadshus. Åtgärderna är dock tillståndspliktiga och kräver bygglov. Mark- och vattenförhållanden Topografin i området kommer i stort sett förbli oförändrad. Marken jämnas dock ut något i vissa delar och stenar och mindre växtlighet röjs för att bereda marken för gravändamål. n jordanalys visar att marken är genomsläpplig och lämplig för begravningsändamål. Möjliga ytor finns för att anordna mindre fördröjningdammar på kvartersmarken för hantering av dagvatten. Dammar kan även bidra till ett rekreativt värde för kyrkogården. Befintlig fördröjningsdamm på den allmänna platsmarken i nordväst är möjlig att utökas för att ta emot större mängder dagvatten från omgivande bostadsområden. Kvartersmarken för parkering är väl tilltagen för att möjliggöra fördröjning av dagvatten och uppställningsplatserna ska vara genomsläppliga. Plankarta och markanvisningsavtal säkerställer att fördröjningskraven i dagvattenutredningen uppnås samt att översiktsplanens tematiska tillägg för vatten och avlopp och dagvattenpolicyn ska vara vägledande. Kommunen har en vision om att i framtiden bygga om Norra vägen för att prioritera kollektivtrafiken. n konsekvens av detta kan innebära mer hårdgjorda ytor och större mängder dagvatten som behöver avledas från området.

160 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 44(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Detta bör dock studeras i ett större sammanhang. Planen medger dock en flexibel utformning. Natur och kultur Planen medför goda möjligheter att kombinera markanvändningen kyrkogård med bevarande av naturvärden knutna till äldre träd. Men det finns en liten konflikt mellan säkerhetsaspekter och den biologiska mångfalden knuten till att död ved får ligga kvar på marken. Döda träd och grenar som behöver avverkas av säkerhetsskäl bör tas tillvara och placeras på lämpliga ställen, antingen inom planområdet eller i angränsande naturområden. Utmed Jacob Smålännings gata finns de högsta naturvärdena, knutna till de äldre träden. För att förhindra att dessa fälls krävs marklov. Trädridån fungerar även som en buffertzon för insyn mot befintlig bostadsbebyggelse. Jacob Smålännings gata tillåts att breddas för att möjliggöra en eventuell gångoch cykelväg. tt flertal äldre träd skulle kunna ta skada om gång- och cykelvägen placeras på den södra sidan. Ur ett naturvärdesperspektiv är det därför bättre att placera denna på den norra sidan, vilket möjliggörs i planen. Detta förutsätter dock, på grund av trafiksäkerheten med backande bilar utmed gångoch cykelvägen, att parkeringsytorna kan stryktureras om. Som alternativ föreslås en potentiell parkeringsyta i nordöst, där enbart ett fåtal träd kan behöva fällas. Planförslaget innebär att det är möjligt att anlägga parkering och infarter på kvartersmarken för begravning i den mån det behövs. Vid sådana anläggningar är det viktigt att värna om vegetationen och entréerna/mötet mot kyrkogården. Parkeringsanläggningarna bör inte bli för stora och dominera i miljön intill kyrkogården. Det är även bra om de delvis kan döljas av vegetation. Den före detta civilförsvarsanläggningen bedöms inte ha sådana höga kulturhistoriska värden att den bör skyddas i planen. Det är därmed möjligt att anläggningen kan rivas eller byggas om. ftersom planen möjliggör nya användningsändamål för anläggningen, så är det troligt att anläggningen kan behållas men byggas om invändigt. Anläggningen bör även fortsättningsvis vara klädd utvändigt av vegetation. Bebyggelse Naturmarken mot Jacob Smålännings gata har i tidigare planskeden pekats ut av kommunen som potentiella ytor för nya bostäder. Som ett alternativ till detta läge har även markremsan mot Kungsgårdsvägen undersökts. Senare bedömningar är dock att det allmänna intresset av att utvidga kyrkogården väger tyngre, för att möjliggöra en utvidgning av befintlig verksamhet. Begravningsändamål bedöms även kunna värna och samspela bättre med de höga naturvärdena mot Jacob Smålännings gata.

161 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 45(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Planen möjliggör vissa bygglovsbefriade åtgärder för att kyrkogården ska kunna utvidgas etappvis, utan att behöva söka bygglov för mindre servicebyggnader. Planen ställer dock särskilda villkor på placering och materialval för att byggnaderna ska smälta in naturligt i kyrkogårdsmiljön. I villkoren ställs däremot inga krav på färgläggningen av byggnaderna, eftersom en sådan bestämmelse lätt kan bli för otydlig och tolkningsbar. Ansvaret för att byggnaden passar in i miljön lämnas därmed till stor del på fastighetsägaren. Detaljplanen hindrar inte att den gamla civilförsvarsanläggningen rivs och ersätts med en ny byggnad. Denna bedömning lämnas till bygglovet. Detaljplanen möjliggör även bebyggelse ovanför den tidigare civilförsvarsanläggningen. Planen ställer dock inga kvar på utformningen av dessa, förutom en maximal höjd. Utformningen är därmed en viktig fråga att beakta i bygglovet. Planen möjliggör att begravningsverksamheten kan köpa marken ovanför anläggningen. Kyrkan kan därmed säkerställa för egen del att eventuella ändringar utvändigt av anläggningen integreras med kyrkogården. Tillgänglighet och infrastruktur I detaljplanen är det möjligt att anlägga parkering och infarter på kvartersmarken i den mån det behövs för begravningsändamålet. Markremsan som överförs utmed Kungsgårdsvägen medför att begravningsverksamheten har rådighet över hela ytan och kan planera en bättre helhetslösning som passar verksamheten. Detaljplanen möjliggör för en parkering utmed Jacob Smålännings gata. Detta är positivt eftersom det idag finns ett stort tryck på befintliga parkeringsplatser. Parkeringsytan i nordöst är tilltagen för att möjliggöra olika utformningsalternativ samt för att kunna fördröja dagvatten inom ytan. Planen möjliggör för en gång- och cykelväg utmed Jacob Smålännings gata. Det finns ingen ekonomi avsatt för en separerad gång- och cykelväg i närtid, men detaljplanen möjliggör för en sådan utveckling i framtiden. Om kommunen väljer att anlägga en gång- och cykelväg utmed Jacob Smålännings gata ökar detta trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna. Detta är särskilt betydelsefullt i samband med den nya högstadieskolan vid Brofästet, eftersom många från kvarteret Oxhagen troligen kommer att cykla utmed vägen. n förstudie pågår gällande Norra vägen. Avsikten med förstudien är att undersöka möjligheterna att prioritera framkomligheten för kollektivtrafiken samt förbättra för gång- och cykeltrafikanterna. Detaljplanen möjliggör att begravningsmarken kan utvidgas fram till gatan. Planen möjliggör även en flexibel utformning av Norra vägen. Både planområdesgränsen och användningsgränserna mellan gata och begravning kan förändras i planens senare skeden, beroende på vad förstudierna utmed Norra vägen kommer fram till. Det är dock oklart om förstudien kommer att hinna bli klar innan detaljplanen antas.

162 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 46(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Service Rekreation och friytor I mitten av bostadsområdet vid Jacob Smålännings gata finns en friyta för de boende. n kort bit ifrån planområdet ligger även Skälby park. Bedömningen är därmed att planen inte bidrar till någon brist på friytor eller rekreation för befintliga bostadshus i närområdet. Den norra delen av planområdet kan idag nyttjas för lek och rekreation. Även den smala remsan utmed Kungsgårdsvägen används ibland för lek. Dessa förutsättningar försvinner i samband med att detaljplanen vinner laga kraft och genomförs. Men fram till dess att marken ianspråktas för gravsättning kommer marken i praktiken vara oförändrad, det sker alltså en successiv anpassning för de boende. Markremsan utmed Kungsgårdsvägen ägs idag delvis av Kalmar Pastorat. Det innebär alltså att barnen redan idag leker på delar av kyrkogårdens mark. Kyrkogårdar kan dock ha ett visst rekreativt värde i staden och bidra till visuell grönska. Skogskyrkogården kommer att vara öppen för allmänheten och nya gångvägar kommer att anläggas i området. Öppenheten sker dock på kyrkogårdens villkor, eftersom det i framtiden kommer att vara kvartersmark. Teknisk försörjning Planen medför att nya ledningar för starkström och en eventuell ledning för fjärrvärme behöver anläggas till serverbyggnaden. Byte av vattenledningen kan även bli aktuellt. Ledningarna bidrar till begränsningar i marken för begravningsändamålet. Nya ledningar förläggs därför så långt det är möjligt parallellt med befintliga ledningsstråk för att inte bidra till ytterligare begränsningar, alternativt under planerade gångvägar inom kyrkogården. Störning och risk Den gamla civilförsvarsanläggningen hade flera gamla teleledningar i marken som inte är registrerade. Dessa ledningar är kapade och behövs inte för den nya verksamheten. Vid gravsättning kan dessa ledningar påträffas och i vissa fall läcka. Det är därför lämpligt att göra en ledningssanering av marken.

163 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 47(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad n ombyggnation av den före detta Civilförsvarsanläggningen till serverbyggnad bidrar inte till några risker eller störningar för kyrkogården i form av strålning, lukt eller buller. Anläggningen är utformad för att förhindra att vatten tränger in utifrån som kan skada byggnadens konstruktion. Behov av dränering kan dock behöva undersökas vidare. Området är påverkat av omgivningsbuller från Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Begravningsändamål är dock inte känsligt för denna typ av störning. Den utvidgade begravningsmarken anses inte heller bidra till någon större ökning av trafikmängden, som kan påverka omgivande bebyggelse negativt. Trenden är att fler människor kremeras idag än förr och samtidigt sker en befolkningsökning i staden. Det kan därmed förutspås att antalet kremeringar kommer att öka i framtiden. Detta kan ha betydelse för omgivningen i form av ökade utsläpp. Men för att bedriva denna typ av verksamhet krävs miljötillstånd. Nuvarande tillstånd tillåter fler kremeringar/år än vad som görs idag. Inga nya tillstånd för detta kommer att behövas på grund av planen. Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut Området berörs inte av några överkommunala beslut såsom riksintressen, fornminnen, byggnadsminnen, strandskydd osv. Miljökvalitetsnormer Regeringen har fastställt riktlinjer för utomhusluft, omgivningsbuller (ej aktuellt i Kalmar) och vatten, dessa normer är huvudsakligen baserade på krav i Udirektiv och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Utomhusluft Miljökvalitetsnormer (MKN) gäller för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), arsenik, kadmium, nickel, bensen(a)pyren och ozon. I Kalmar genomfördes mätningar under vilka sammanställts av Kalmar läns luftvårdsförbund. MKN överskreds inte för något utsläpp. Dock överskreds de nationella miljömålen för exempelvis bensen. Kommunen gör bedömningen att MKN för utomhusluft och de nationella miljömålen inte kommer att påverkas av planens genomförande. Vatten För att uppnå U:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Målsättningen var att alla vattenförekomster skulle ha uppnått god status ftersom det bedömts tekniskt omöjligt att

164 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 48(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad uppnå statusen till 2015 har nytt mål satts att vattenförekomsterna senast år 2021 ska ha uppnått god ekologisk status. I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms främst vara övergödning. Dagvatten från planområdet i den norra delen leds via Hagbygärdedämmet som slutligen rinner ut i Västra Sjön, som har måttlig ekologisk status och god kemisk status. Dagvattnen från planområdets södra del leds ut i Lindöfjärden. Lindöfjärden utgör tillsammans med Malmfjärden, Fredrikskanskanalen och Systraströmmen ett sammanhängande inre vattenrum i Kalmars stadskärna. Dessa vattendrag räknas visserligen inte som en vattenförekomst enligt vattendirektivets definitioner, men står ändå i kommunikation med Kalmarsund. Planområdet skulle därmed indirekt kunna påverka Kalmarsund som enligt vattendirektivets klassning bedöms ha måttlig ekologisk status (på grund av övergödning och grumlighet) och god kemisk status (exklusive kvicksilver och PBD). Kalmar Vatten arbetar dock med att anlägga en samlad reningsanläggning vid utloppet. Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformation, som har god kemisk och god kvantitativ status. Vattenförekomsten bedöms inte påverkas av planförslaget. tt genomförande av planen bedöms inte motverka att målen för miljökvalitetsnormerna kan uppnås, under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens översiktliga mål och principer och restriktionerna i dagvattenutredningen. Se vidare under rubrikerna tematiskt tillägg till översiktsplanen, samt rubriken mark- och vattenförhållanden. Översiktsplaner Översiktsplan Kalmar kommun nligt översiktsplanen för Kalmar kommun, antagen , ingår planområdet i innerstaden och stråket Diagonalen.

165 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 49(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Hela Innerstaden bedöms som lämplig för förtätning. I stadskärnan rekommenderas verksamheter och service i bottenplan och bostäder ovanpå. Diagonalen går från Lindsdal i norr till stadskärnan i söder, med ett avstånd på cirka 500 meter utmed Norra vägen. Stråket lämpas sig för förtätning med bostäder och verksamheter. Det är även viktigt att stärka det lokala serviceunderlaget. n effektiv och strukturbildande kollektivtrafik är ett viktigt redskap för omvandlingen. Vägen ska utformas så att förutsättningar behålls för en möjlig framtida trafik med spårvagn eller liknande. Även om marken är lämplig att förtäta enligt översiktsplanen, görs bedömningen att en utvidgning av kyrkogården (som är en pågående verksamhet inom kvarteret) prioriteras framför bostäder eller annan service. Planen bedöms som förenlig med översiktsplanens intentioner. Utvidgningen av Norra Kyrkogården västerut mot Norra vägen kan ha betydelse för vägens framtida utveckling för spårvagn eller liknande. n förstudie (trafikutredning) håller på att tas fram för Norra vägen. n förhoppning är att förstudien leder fram till hur bred vägsektion som behöver sparas, innan planen antas. I annat fall sätter detaljplanen ramarna för hur vägen kan utvecklas i framtiden. Tematiskt tillägg till översiktsplanen Kalmar kommun har tagit fram dokumentet Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till översiktsplanen, Kalmar kommun, Antagen av kommunfullmäktige 25 januari Sedan tidigare finns även en dagvattenpolicy. Dessa dokument ska följas vid all exploatering. I dokumenten står det att hållbar dagvattenhantering är såväl säkert som värdeskapande och miljömässigt. Principen kännetecknas av en långsam avrinning, infiltration så långt som möjligt, stor kapacitet för extremsituationer och en höjdsättning som skyddar mot översvämningar. I dokumentet anges följande mål för en hållbar dagvattenhantering: - Dagvatten ska ses som en resurs i planering och stadsbyggande. - Dagvattnet ska hanteras säkert för byggnader, övriga anläggningar samt värdefull natur- och kulturmiljö samt för biologisk mångfald. - Dagvatten ska tas om hand för ett på platsen lämpligt sätt från estetisk, biologisk och säkerhetssynpunkt. - Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas vid källan. Reningsåtgärder ska sättas in så nära föroreningskällan som möjligt. - Dagvattnets belastning på ledningssystem och recipienter ska minskas, både vad gäller föroreningar och flöden.

166 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 50(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Kommunala program och beslut i övrigt Parkering Hur parkeringsbehovet tillgodoses ska redovisas i bygglovet. Kommunen har tagit fram riktlinjer för parkering i detaljplan och bygglov. Begravningsmark bedöms utifrån vägledningen för speciella verksamheter. Speciella verksamheter kräver ofta en särskild utredning, eftersom det inte går att generalisera efterfrågan. n grundläggande faktor att ta hänsyn till är förväntad besöks- och anställdtäthet för den speciella verksamheten. Det bör finnas en uppskattning om hur antalet besökare och anställda varierar under olika tider, till exempel vid maxtillfällen. Samt hur många av dessa som transporterar sig dit med bil eller andra färdmedel. Gemensamt för vissa speciella verksamheter är att det finns toppar och dalar i besöksfrekvensen. n bra inriktning bör vara att bilparkeringarna inte dimensioneras för säsongstoppar utan för mer vanligt återkommande belastningstoppar. Det bör också undersökas i vilken utsträckning det är möjligt att samnyttja parkeringsytor.

167 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 51(51) Datum Ärendebeteckning Upprättad Grönstrukturplan Kalmar har en grönstrukturplan, antagen av KF Bild: Klassning av naturvärden och spridningskorridor Marken närmast Jacob Smålännings gata är utpekad som område med höga naturvärden (Ädellövträd), av betydelse för den biologiska mångfalden. Planområdet ligger samtidigt mellan Skälby Park och Tallhagen, som utgör kärnområden med höga naturvärden. Intill Ölandsleden är marken utpekad som spridningsväg för flora och fauna. Planområdet kan fungera som en extra spridningskorridor, men är inte utpekad som detta. Det finns goda möjligheter för begravningsverksamheten att värna och samspela med de höga naturvärdena. Planförslaget bedöms som förenlig med naturvärdena i grönstrukturplanen. Bild: Värdefulla rekreationsområden, planområdet är ej utpekat. Planområdets norra del utgör ett frivuxet skogssnår, med flera smala upptrampade stigar. Ytan är för liten för att utgöra ett värdefullt rekreationsområde för allmänheten. Men ytan används av närboende, exempelvis för småbarnslek och promenader med hunden. Större friluftsområden/rekreationsområden finns vid Svinö/Tallhagen österut samt Brukshagen förbi Skälby västerut Bild: Blå Stjärna = Stor lekplats, Grön Stjärna = nklare lekplats för närområde. För närliggande bostäder finns lekmöjligheter vid Karl-Oskarskolan (område 5), Skälby Park och på kullen i mitten av befintligt bostadsområde norr om Jacob Smålännings gata. Planområdet är inte utpekad i grönstrukturplanen som värdefull ur ett socialt perspektiv, för lek eller rekreation.

168 GRUNDKARTA PLANKARTA ÖVRSIKTSKARTA dn r : GRU NDK ART Aö ver Dela v Oxha gen 2: 1m. fl K a lm a rkom m un U PPGI FT ROM GRU NDK ART AN: Ut dr a g urk a lm a rkom m un s b a ska r t a, sa m tkon t r ollm ed n ym ät n in g. K oor din a t syst em SW RF Hö jdsyst em RH2000. Sa m hällsb yggn a dskon t or et,k a lm a rkom m un a n sva r a rejfö rb ifoga de ledn in ga r. U ppr ät t a d på sa m hällsb yggn a dskon t or et, ver ksa m hetst a dsin gen jö r Da n ielk a r lsson K ar t in gen jö r PLANBSTÄMMLSR Gr un dka r t a n s b et ec kn in ga r Fö lja n de gällerin om om r åden m ed n eda n st åen de b et ec kn in ga r. n da sta n given a n vän dn in g oc h ut for m n in g ärt illåt en. Därb et ec kn in g sa kn a s gällerb est äm m elsen in om hela pla n om r ådet. Tr a kt gr än s Fa st ighet sgr än s OX HAGN 2: 1 sv Lr s: 1 GA: 1 Rät t ighet sgr än s Tr a kt nam n/ kva r t er sn a m n Fa st ighet sb et ec kn in g GRÄNSBTCKNINGAR Pla n om r ådesgr än s An vän dn in gsgr än s gen ska psgr än s Adm in ist r at iv gr än s gen ska psgr än s oc h a dm in ist r at iv gr än s 10, 86 Ser vit ut Ledn in gsr ät t Sa m fällighet Gem en sa m het sa n läggn in g 10, 97 10, 95 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Bost a dshus,fa sa dlin jen r edovisa d GAT A Bost a dshus,t a kkon t ur en r edovisa d Ut hus,fa sa dlin jen r edovisa d NAT U R Ut hus,t a kkon t ur en r edovisa d Byggn a d ia llm än het,fa sa dlin jen r edovisa d Skär mt ak Tr a n sfor mat or b yggn a d \\ \\ J 1 J 1 St a ket St ö dm ur / K aj Hö jdkur vor Häc k Mur Slän t J är n väg K ant st en An läggn in g Cykel/ gån gväg Vägka n t Por t gån g ( D Ê 0 0 0, Ga lgga t an Begr a vn in g,pbl4ka p.5 1st3p. M2 Begr a vn in g,m a r ken fårin t e n yt t ja s fö rgr a vsät t n in g,pbl4ka p.5 1st3p. P Pa r ker in g,pbl4ka p.5 1st3p. 1 T ekn isk a n läggn in g upp t ill+11m et erö vera n givetn ollpla n,pbl4ka p.5 1st3p. 2 T ekn isk a n läggn in g,pbl4ka p.5 1st3p. K 1 Fö r va r in g oc h a r kiv ellerlikn a n de fö rkon t or sän da m ålupp t ill+11m et erfr ån a n givetn ollpla n,pbl4ka p.5 1st3p. K 2 Fö r va r in g oc h a r kiv ellerlikn a n de fö rkon t or sän da m ål,pbl4ka p.5 1st3p. GNSKAPSBSTÄMMLSR ALLMÄN PLATS Utfart Ägosla gsgr än s lledn in g Tr a ppa Ba r r t r äd Lö vt r äd Belysn in gsst olpe lst olpe/ t elest olpe Ma r k-oc h ga t uhö jder Ga t un a m n lu tfa rtfårin te a n ordn a s,pbl4ka p.9 l m M1 Ø f Na t ur om r åde,pbl4ka p.5 1st2p. Kvartersmark Byggn a d ia llm än het,t a kkon t ur en r edovisa d J Ga t a.pa r ker in g fåra n lägga s,pbl4ka p.5 1st2p. Ø Ma r c us r iksson La n t m ät er iin gen jö r Utformning da gva t t en da m m Da gva t t en da m m,pbl4ka p.5 1st2p. GNSKAPSBSTÄMMLSR FÖR r ken fårin t e fö r ses m ed b yggn a d,pbl4ka @@@@@@@@@ Va t t en / Da m m / Ba ssän g ) ) Omfattning St r a n dskydd +0 Hö gst a n oc khö jd ära n givetvär de im et erö vera n givetn ollpla n,pbl4ka p.1 1 1st1p. 0 Hö gst a n oc khö jd ära n givetvär de im et er,pbl4ka p.11 1st1p. e1 Hö gst a sa m m a n la gda b yggn a dsa r ea är85kvm in om a n vän dn in gsgr än sen M1. Ma xim a lt35kvm perb yggn a d,pbl4ka p.11 1st1p. Mark n1 n2 n3 n4 U ppst älln in gspla t serfö rpa r ker in g ska ut gö r a s a v gen om släppligtm a t er ia l,pbl4ka p.10 An gö r in g fåra n or dn a s,pbl4ka p.13 1st2p. Pa r ker in g fåra n or dn a s,pbl4ka p.13 1st2p. Ma r ken ska ut gö r a s a v veget at ion.gån gst iga roc h m in dr e pa r ker in gsa n läggn in ga rärm ö jligt.,pbl4ka p.10 1st ADMINISTRATIVA BSTÄMMLSR Markreservat för allmännyttiga ändamål u Ma r ken ska va r a t illgän glig fö ra llm än n yt t iga un der jor diska ledn in ga r,pbl4ka p.6 Genomförandetid Gen om fö r a n det iden är10årfr ån den da g pla n en vin n erla ga kr a ft,pbl4ka p.21 Markreservat för gemensamhetsanläggningar g1 g2 Ma r ken ska va r a t illgän glig fö rgem en sa m het sa n läggn in g fö ra n gö r in g oc h pa r ker in g,pbl4ka p.18 1st Ma r ken ska va r a t illgän glig fö rgem en sa m het sa n läggn in g fö rledn in ga r,pbl4ka p.18 1st Ändrad lovplikt, fastighetsplan a1 a2 Ma r klov kr ävs fö rfälln in g a v t r äd m ed en st a m dia m et er>30c m,1, 3m et erö verm a r kn ivån,pbl4ka p.15 1st3p. Bygglov kr ävs in t e fö rb yggn a deruppfö r da ien lighetm ed b est äm m elsen e1,m a xim a lt4, 5m et erin oc khö jd. Villkorära t tb yggn a den pla c er a s m in st4, 5m et erfr ån fa st ighet sgr än sen oc h uppfö r s it r ä,m a t r isgjut en b et on gfa sa d eller put sfa sa d,pbl4ka p.15 1st1p. Det a ljpla n fö r Ska la 1: 1000( A0) Ska la 1: 2000( A2) ± Met er Dela v Oxha gen 2: 1m. fl.,nor r a kyr kogår den K a lm a rkom m un SAMRÅDSHANDLI NG U ppr ät t a d da t um : Filippa r iksson Pla n a r kit ekt Dia r ien um m er Del1( 1) U ppda t er a d da t um : Beslut sda t um I n st ans An t a ga n de KF La ga kr a ft KF An vän d la gst ift n in g PBL( 2010: 900)ja n 2015 La n t m ät er iet s a kt n um m er XX An vän da a llm än n a r åd BFS2014: 5-DPB1

169 GRUNDKARTA ÖVRSIKTSKARTA dnr: GRUNDKARTA över Del av Oxhagen 2:1 m.fl Kalmar kommun UPPGIFTR OM GRUNDKARTAN: Utdrag ur Kalmar kommuns baskarta, samt kontroll med nymätning. Koordinatsystem SWRF Höjdsystem RH Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun ansvarar ej för bifogade ledningar. Upprättad på samhällsbyggnadskontoret, verksamhet stadsingenjör Marcus riksson Lantmäteriingenjör Daniel Karlsson Kartingenjör Grundkartans beteckningar Traktgräns Fastighetsgräns OXHAGN 2:1 sv Lr Rättighetsgräns Traktnamn/kvartersnamn Fastighetsbeteckning 10,86 Servitut Ledningsrätt Samfällighet Gemensamhetsanläggning s:1 GA:1 10,97 10,95 Bostadshus, fasadlinjen redovisad Bostadshus, takkonturen redovisad Uthus, fasadlinjen redovisad Uthus, takkonturen redovisad Byggnad i allmänhet, fasadlinjen redovisad Byggnad i allmänhet, takkonturen redovisad Skärmtak Transformatorbyggnad \\ \\ J J 1 J 1 Staket Stödmur/Kaj Höjdkurvor Häck Mur Slänt Järnväg Kantsten Anläggning Cykel/gångväg Vägkant Portgång f m ( D Ê 0,00 Galggatan Ägoslagsgräns lledning Trappa Barrträd Lövträd Belysningsstolpe lstolpe/telestolpe Mark- och gatuhöjder Gatunamn Vatten/Damm/Bassäng Strandskydd Detaljplan för Skala 1:1000 (A0) Skala 1:2000 (A2) 0 ± Meter Del av Oxhagen 2:1 m.fl., Norra kyrkogården Kalmar kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad datum: Del 1(1) Uppdaterad datum: Instans Antagande KF Laga kraft KF Använd lagstiftning PBL (2010:900) jan 2015 Filippa riksson Planarkitekt Diarienummer Beslutsdatum Lantmäteriets aktnummer Använda allmänna råd BFS 2014:5 - DPB XX

170

171 Handläggare Datum Ärendebeteckning Filippa riksson (13) BHOVSBDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Oxhagen 2:1 med flera (Norra Kyrkogården) Kalmar kommun Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. n miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret i Kalmar har fått i uppdrag av Mark- och exploateringsenheten att studera möjligheten att utöka Norra kyrkogården. Norra Kyrkogården har under lång tid utvidgats i olika etapper för att tillgodose behovet av begravningsmark. Senast år 1993 gjordes en utvidgning av kyrkogården för att säkerställa muslimsk begravningsmark. fter drygt 25 år är gravmarken snart fullbelagd och ny begravningsmark behöver tillgodoses. Delar av behovet av gravplatser (utöver muslimsk) kan idag tillgodoses genom att förtäta inom den befintliga kyrkogården, men på sikt kommer även den vanliga delen av kyrkogården att behöva utökas. Intentionen är att utvidga kyrkogården norrut och fortsätta karaktären av en skogskyrkogård. På detta vis sparas även ett flertal äldre träd, vilket värnar om de höga naturvärdena som finns utmed Jacob smålännings gata. I planens norra del ligger en före detta undergjordisk försvarsanläggning, som idag står oanvänd. Intentionen är att bygga om denna till en serverbyggnad för serviceförvaltningens behov. Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

172 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Platsen Planområdet omfattas av skogsområdet norr om kyrkogården samt markremsorna fram till befintligt vägtrafiknät, mot Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Oxhagen 2:1 ägs av Kalmar kommun och kyrkogården av Kalmar församling. Planområdet utgör ca 7.4 ha. Området omfattas av en kyrkogård, med parkmark i norr och öppna breda gräsplanteringsremsor i övriga riktningat mot vägnätet. Strax söder om kyrkogården finns ett område som övervakas för eventuella fornlämningar, denna del berörs ej av planen. I den norra delen finns en före detta underjordisk civilförsvarsanläggning, utan aktiv användning idag. I den norra delen finns även en del värdefulla äldre träd som har potentioal att utveckla höga naturvärden. I området har rödlistade bin- och fågelarter samt svamparter påträffats. I det nordvästra hörnet av planområdet finns en dagvattendamm. Planen Syftet med planen är att reservera mark för kyrkogårdens framtida expansion, framförallt för den muslimska delen där tillgången på begravningsmark snart är slut. Intentionen är att fortsätta karaktären av en skogskyrkogård norrut, på detta vis sparas ett flertal äldre träd. Kyrkogården ska värna om och samspela med de höga naturvärdena som finns utmed Jacob smålännings gata. Små byggnader, såsom mindre toalettbyggnader, är möjliga att uppföras bygglovsbefriade i den norra delen (så länge de följer bestämmelserna i planen och de särskilda villkoren). Kyrkogården tillåts även att utvidgas så att Heliga korstes församling tar över marken fram till befintligt vägnät, mot Norra vägen och Kungsgårdsvägen. Dessa ytor ska användas som en buffertzon mot kyrkogården, de är ej lämliga för gravplatser. Den före detta undergjordiska försvarsanläggningen tillåts att byggas om till en teknisk anläggning, som serverbyggnad. Alternativt för förvaring, arkiv eller liknande för kontorsändamål. Ovanpå anläggningen möjliggörs begravningsändamå. Förändringar utvändigt ska ske varsamt för att smälta in i kyrkogårdsmiljön. Anläggningen bör även vara täckt utvändigt av vegetation. För Jacob Smålännings gata möjliggörs en bredare vägbredd för framtida behov av en gång- och cykelbana. I det nordvästra hörnet tillåts kvartersmark för parkering. Påverkan Påverkan på naturvärdena är den största frågan som hanteras i planen, avseende miljöpåverkan. Men kyrkogårdsmarken anses i hög utsträckning kunna samspela och värna om de höga naturvärdena. I planen finns dessutom en bestämmelse kring marklov för fällning av träd i brynzonet mot Jacob Smålännings gata. n eventuell breddning av Jacob Smålännings gata och kvartersmark för parkering i nordöst kan ha påverkan på naturvärdena, beroende på utformningen.

173 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Närrekreationen försvinner till viss del för de boende. Området är dock inte utpekad i grönstrukturplanen för de sociala värdena. Närliggande bostadsbebyggelse har tillgång till Skälby-parkområde och kullen inom det egna bostadsområdet, samt möjlighet att flanera över kyrkogården. Därmed bidrar inte planen till någon brist på friytor i området. Samlad bedömning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning. Filippa riksson Planarkitekt

174 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen x 2. Andra skyddsvärden x Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x 4. Miljökvalitetsnormer x ffekter på miljö, hälsa och säkerhet Planförslaget bedöms följa intentionerna i de nationella miljömålen. n dagvattenutredning behandlar omhändertagande och rening av dagvatten för att eventuell negativ påverkan på MKN vatten inte ska ske. Övriga miljökvalitetsnormer berörs inte. I den norra delen av planområdet finns äldre träd med potential att utveckla höga naturvärden i framtiden. Området är utpekad i grönstrukturplanen som ädellövskog med höga naturvärden. 5. kologiska naturvärden och nyckelbiotoper x Planområdet ligger mellan Skälby och Tallhagen som är viktiga kärnområden för biologisk mångfald. Ölandsleden är utpekad i grönstrukturplanen som spridningskorridor. Planområdets norra del kan fungera som en extra spridningskorridor. 6. Växtliv x 7. Djurliv x Begravningsmarken anses kunna samspela väl med de högre naturvärdena på platsen. I den norra delen av planområdet finns den rödlistade svampen tallticka. Inom planområdet har ett flertal rödlistade fåglar påträffats, flertalet av dessa är förbiflygande. Djurlivet förväntas inte påverkas negativt av planen.

175 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte Söder om Norra kyrkogården finns ett område med eventuella fornlämningar. I området intill lämningarna planeras inga förändringar. 8. Kulturmiljö x 9. Landskapsbild / stadsbild x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv x 11. Transporter och kommunikationer x Kyrkogården och tillhörande byggnader utgör en värdefull kulturmiljö, tillägg i miljön (småbyggnader och ombyggnad av den gamla civilförsvarsanläggningen) bör ske varsamt för att smälta in i kyrkogårdsmiljön. Den gamla civilförsvarsanläggningen har inte sådana kulturhistoriska värden att den borde skyddas i planen, det förefaller således inga hinder att riva eller bygga om denna. Norra delen av planområdet görs om från naturlig skogsmark till skogskyrkogård. Karaktären är relativt likvärdig. Planområdets norra del utgörs av ett frivuxet skogssnår, med smala upptrampade stigar. Ytan är för liten för att utgöra ett värdefullt rekreationsområde för stadens invånare, men används emellanåt av närboende. xempelvis för småbarnslek och promenader med hunden. Området är inte utpekad i grönstrukturplanen som värdefullt ur ett socialt perspektiv. För de närliggande bostäderna finns lekplatser vid Karl- Oskarskolan och Skälbyparken och på kullen i mitten av befintligt bostadsområde vid Jacob Smålännings gata. Skälby park ligger ca 300 meter från befintliga bostäder vid Jacob Smålännings gata. Jacob Smålännings gata tillåts att breddas, för att i framtiden möjliggöra för en gångoch cykelväg. Utformningen av vägen kräver fortsatt utredning för parkeringsmöjligheter till de boende. Planen tillåter parkering för kvartersmark i det nordöstra hörnet.

176 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 12. Mark- och vattenanvändning x 13. nergi x 14. Naturresurser x 15. Mark x Utvidgningen av kyrkogården sker från tidigare parkmark, ändringens påverkan på platsen är relativt liten. Avser behov. Anslutningspunkter kan behövas. Området är lämpligt för begravninsändamål. Mer detaljerade undersökningar görs av exploatören. Inga risker för översvämning. ventuell dränering bör undersökas närmare för den tidigare civilförsvarsanläggningen. 16. Vatten x Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. Byggnaderna avser behov av valedningar. Va-huvudmannen ansvarar för att dagvatten från området renas på ett godtagligt sätt. Inom kyrkogården fördröjs dagvattenet i första hand lokalt. Till planen finns en dagvattenutredning. 17. Luft x 18. Störningar x Krematoriet har godkända reningssystem. (Krematoriet ligger utanför plangränsen) Trafikbuller och krematorium anses inte störande för begravningändamål. Gravplatser kan upplevas socialt störande för vissa människor. Kyrkogården behöver visa hänsyn till närliggande bebyggelse och förbipasserande genom att anordna/spara en brynzon med vegetation som buffert mot vägen, utanför gravplatserna. 19. Risker för hälsa och säkerhet x Samma som ovan.

177 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte 1. Riksintressen x Påverkan på något riksintresse - järnvägar - sjöfart, farled x - transportnät, vägar x x x Kommentar - TN-vägar x - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) x - obruten kust (MB 4 kap 3 ) x - högexploaterad kust (MB 4 kap 4 ) x - kulturmiljö x - Natura 2000 x - naturvård x - vindbruk x - yrkesfiske x 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och växtskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. x I planområdets norvästra hörn och inom kyrkogården finns dagvattendammar. Kommunen har gjort bedömningen att dessa inte omfattas av kriterierna för strandsskydd. Motiveringen är att dessa är uppförda i närtid och har en ren teknisk eller estetisk funktion. Påverkas områden med biotopskydd (t.ex. stenmurar, alléer och odlingsrösen) x Allé finns och kommer inte ändras. Höjdbegränsning runt flygplatsen Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. x x Planförslaget bedöms följa intentionerna i de nationella miljömålen.

178 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Berörs något av de regionala miljömålen? 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - utomhusluft x - vattenkvalitet x - fisk- och musselvatten x - omgivningsbuller x ffekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. kologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens (Natur i östra Småland) eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan x - ängs- och betesmarksinventeringen x x x x x Kommentar Planförslaget bedöms följa intentionerna i de regionala miljömålen. Omhändertagande och rening av dagvatten behöver göras för att påverkan på vattenförekomsten och eventuellt MKN inte ska ske. n samlad reningsanläggning är i planeringsstadiet där dagvattnet från den södra delen av planområdet leds ut i Malmfjärden. Normen omfattar endast tätorter med mer än invånare. Sverige har till följd av direktivet två MKN som gäller kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram. Än så länge berör detta inte Kalmar kommun, utan de största kommunerna och de största vägarna, järnvägarna och flygplatserna. Inte utpekad. Området norr om Kyrkogården har dock potential att utveckla höga naturvärden som nyckelbiotop i framtiden. Skogsområdet utmed Jacob Smålännings gata är utpekad som ädellövskog med höga naturvärden.

179 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte Kommentar Kalmarsundskusten är utpeka som en värdetrakt för ädellövskog i Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens strategi för formellt skydd av skog, med anledning av de många värdefulla ekmiljöerna. Kommunens egna inventeringar har visat att det finns mycket värdefulla ekskogar och ekhagar som ännu inte klassats som nyckelbiotoper, - ÖP x Området ligger inom avgränsningen för innerstaden och diagonalen där förtätning med bostäder och verksamheter är möjlig inom hela området. Samtidigt ska planeringen enligt öp:n bidra till biologisk mångfald i kommunens naturvårdsarbete och uppmärksamma biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden. Översiktsplanen hänvisar även till grönstrukturplanen som planeringsunderlag vid avvägning mellan olika intressen. 6. Växtliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter x Begravningsmarken anses kunna samspela väl med de högre naturvärdena på platsen. I området finns den rödlistade svampen Tallticka och kticka. - träd utpekat i länsstyrelsens trädinventering x Området ingår ej i de inventerade ytorna. 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - flyttfågelsträck eller vandring för djuren 8. Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning - på industriarv x - äldre vägar x - plats av kulturhistoriskt intresse x x x x I området har ett flertal rödlistade fåglar påträffats, flertalet av dessa är förbiflygande. Djuren förväntas inte påverkas negativt av planen. Planområdet ligger mellan Skälbyparken och Tallhagen som är viktiga kärnområden för biologisk mångfald. Planområdet kan i den norra delen fungera som en spridningskorridor för den biologiska mångfalden. Söder om Norra kyrkogården finns ett område med eventuella fornlämningar. I området intill lämningarna planeras inga förändringar.

180 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - byggnadsminne x - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap x x Kommentar 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala x x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. - lekmöjligheter. x - park eller annan rekreationsanläggning. x - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP 2013 x 11. Transporter och kommunikationer Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem x - parkeringsmöjligheter x x x x x Närliggande lekplatser finns vid Karl- Oskarskolan, i Skälbyparken och vid befintligt bostadsområde norr om Jacob Smålännings gata. Området används för närrekreation av de boende. De boende vid Jacob Smålännings gata har dock nära till både Skälby och kullen i mitten av det egna bostadsområdet. Kyrkoggårdar utgör samtidigt ett viss rekreativt värde. Området ligger inom avgränsningen för innerstaden där förtätning med bostäder och verksamheter är möjlig inom hela området. Samtidigt ska planeringen enligt öp:n verka för att naturmiljöer som har höga rekreationsvärden och är värdefulla för friluftslivet eller som närrekreationsområde består och utvecklas. Begravningsmarken anses kunna samspela med de höga naturvärdena. Parkering ska tillgodoses inom kvartersmarken för begravningsändamål. Ny parkeringsanläggning möjliggörs i planområdets nordöstra hörn.

181 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - trafiksäkerhet x 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP - gällande DP x - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t ex skola - andra tänkta projekt x x x x Kommentar Planen möjliggör en breddning av Jacob Smålännings gata, för en eventuell gångoch cykelväg. Överfarterna vid Norra vägen och Kungsgårdsvägen ska ses över i samband med detta, likaså backande bilar vid uppställningsplatserna för biltrafiken. Området ligger enligt gällande ÖP inom avgränsningen för innerstaden och diagonalen där förtätning med bostäder och verksamheter är möjlig inom hela området. Samtidigt hänvisar ÖP:n till gällande grönstrukturplan, där planeringen ska verka för mark med höga rekreationsoch naturvärden. Marken är planlagd för Natur/Park/Vägplantering samt civilförsvarsanläggning. Marken används som naturmark för närboende och vägplantering. Civilförsanläggningen är inte längre i bruk. 13. nergi Möjlighet att använda förnybar energikälla. Behov av nya system för distribution 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal - annan produktionsyta (skog) x x x x x Fjärrvärmeverket använder sig av förnybar energi och det finns ledningar för el och fjärrvärme i närområdet. Anslutningsledningar till befintliga fjärrvärmeledningar behöver byggas om området ska anslutas till fjärrvärme. 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? Påverkas topografi? Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? x x x x

182 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. 16. Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.ex. damm eller våtmark? Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - flödesriktning eller hastighet? x - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? x Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? x x x x x x x x x x x x x x x Kommentar Området ligger inom normalriskområde för radonmark. Dagvatten ska omhändertas och renas. Området ligger inom verksamhetsområde vilket innebär att kommunen är ansvarig enligt LAV (Lag om allmänna vattentjänster) att hantera dagvatten. Dagvattenutredning finns.

183 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? 17. Luft Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte x x Kommentar Påverkan på luftkvaliteten x Kramatoriet har bra reningssystem. Risk för obehaglig lukt. 18. Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. - vibrationer x x x Serverbyggnaden kan ge ifrån sig ljud från fläkrar vid ventilationen. Dock inga störande ljud för begravningsverksamheten. - starkt ljus eller reflexion x Parkering och infarter kan störa. - miljöstörande verksamhet x tt krematorium finns på kyrkogården. 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - explosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen x - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning - otrygga miljöer skapas x - elektromagnetiska fält (MF) x x x x x n kyrkogård kan upplevas otrygg av vissa människor. n buffertzon med vegetetaion, där gravsättning inte får ske, kommer finns runt omkring kyrkogården.kyrkogården kommer även belysas under kvällstid. Kommunens magnetfältspolicy bedöms klaras. Ingen bebyggelsen ligger i närheten av serverbyggnaden.

184 1(5) Handläggare Datum Beteckning Katarina lfverson post: Tel: Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box Kalmar Dagvattenutredning för detaljplan Norra Kyrkogården Bakgrund Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för fler gravplatser för Norra Kyrkogården, en samlingslokal samt parkeringsplatser vid Jacob Smålännings gata. Detta dokument beskriver hur markavvattning sker i området idag samt utreder förutsättningarna för dagvattenhantering i samband med exploatering. Nuläge dagvattenhantering Detaljplaneområdet ligger inom två avrinningsområden med befintliga dagvattenutlopp enligt Figur 1. Inom avrinningsområde 1 avleds dagvatten till Hagbygärdedämmet. Den totala ytan är ca 670 hektar varav ca 180 hektar är reducerad hårdgjord yta. Handelsområdena Hansa City och Giraffen, flera industriområden samt en längre sträcka av motorvägen 22 bidrar med mycket hårdgjord yta och föroreningsbelastning. Hagbygärdedämmets utlopp ansluter till Törnebybäcken som efter en kortare sträcka mynnar i Västra sjön. Hagbygärdediket och speciellt Oxhagsgrenen är idag hårt belastade hydrauliskt och för all ny exploatering inom avrinningsområdet gäller att dagvatten måste fördröjas innan det kan släppas till allmän dagvattenledning. Avrinningsområde 2 avleder dagvatten till ett befintligt dagvattenutlopp i Lindöfjärden enligt Figur 1. Avrinningsområdet är totalt ca 43 hektar varav ca 12 hektar är reducerad hårdgjord area. Delar av Norra Kyrkogården, flerbostadshus och ett mindre antal villor ingår i avrinningsområdet. I korsningen Norra vägen Gröndalsvägen ligger flera verksamheter, bla två bensinmackar. Flera gator med hög trafikintensitet finns också inom avrinningsområdet, t.ex. Norra vägen, Gröndalsvägen och Galggatan. Lindöfjärden utgör tillsammans med Malmfjärden, Fredriksskanskanalen och Systraströmmen ett sammanhängande inre vattenrum i Kalmars stadskärna. Dessa vatten räknas visserligen inte som en vattenförekomst enligt vattendirektivets definitioner men står ändå i kommunikation med Kalmarsund. Planområdet påverkar därmed indirekt Kalmarsund som enligt vattendirektivets klassning bedöms ha en måttlig ekologisk status (på grund av övergödning och grumlighet) och en god kemisk status. I nuläget sker ingen rening av dagvatten vid det utlopp som dagvatten från den södra delen av planområdet avleds till. n samlad reningsanläggning för flera dagvattenutlopp i området finns ännu bara i planeringsstadiet. KALMAR VATTN AB Besöksadress Trädgårdsgatan 10 Kalmar Postadress Box KALMAR Telefon Telefax Plusgiro Bankgiro Org.nr

185 2(5) Hagbygärdedämmet ARO 1 Utlopp 2 ARO 2 Utlopp 1 Figur 1. Befintliga dagvattenledningar och avrinningsområden (schematisk gräns), planområde markerat med orange linje. Det finns inga återkommande driftstörningar (t.ex. källaröversvämningar) för befintligt ledningsnät i avrinningsområde 2 som skulle ge en indikation om kapacitetsbrist. Modellsimuleringar visar dock att vissa ledningar uppströms i avrinningsområdet blir överbelastade vid ett regn med 10 års återkomsttid. Även för detta avrinningsområde gäller att för all ny exploatering måste dagvatten fördröjas innan det kan släppas till allmän dagvattenledning. Hagbygärdedämmet Anläggningen byggdes år 2012 för att rena dagvatten från Hagbygärdediket. Tidigare avleddes Hagbygärdedikets dagvatten orenat till Törnebybäcken och vidare till Västra sjön. I Hagbygärdedämmet lyfts först dagvattnet från Hagbygärdediket i en pumpstation till en första damm som har en volym på 7500 m 3. I denna damm renas dagvatten främst genom sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet vidare till en växtyta som är ca 1700 m 2. Vattendjupet i växtytan är 0,5 meter och de viktigasta reningsprocesserna är växtupptag av näringsämnen och sedimentation. Viss filtrering sker också i växtytan. Växtytan kommunicerar via en ledning med en efterföljande damm. Här sker ytterligare sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet till ett dike med en botten av krossad kalksten. Kalkstenen har till syfte att adsorbera den lösta fosfor som finns kvar i vattnet. Kalkdiket är ca 170 meter långt. fter en kulvert leds det renade dagvattnet i ett dike vidare till Törnebybäcken. Hagbygärdedämmet är dimensionerat för att rena ca 70 % av den totala årsavrinningen. Resterade del bräddas förbi anläggningen till den ursprungliga sträckningen av Hagbygärdediket. Men det dagvatten som väl pumpas in kommer att genomgå en hög avskiljning av föroreningar. Det är rimligt att anta att avskiljningen av suspenderat material i

186 Hagbygärdedämmet ligger i intervallet %. I Hagbygärdedämmet medför dock bräddning förbi pumpstationen att totala avskiljningen i systemet blir lägre. Avskiljningen av metaller och fosfor är i hög grad relaterad till avskiljningen av suspenderat material. n hög procentuell avskiljning av suspenderat material medför därför i allmänhet även en hög procentuell avskiljning av metaller och fosfor. Detta samband gäller dock i mindre grad för avskiljningen av kväve. Sedan år 2015 finns det en fastslagen skötselplan för Hagbygärdedämmet. I skötselplanen anges hur ofta anläggningen ska inspekteras och vad som ingår i en tillsynsinspektion. Dessutom beskriver planen vilka skötselåtgärder som är återkommande och vilka åtgärder som görs vid särskilda behov. Skötselplanen är en viktig del i att långsiktligt säkerställa dammens avskiljning av föroreningar. Nuläge planområde Planområdet omfattar markområden norr och öster om Norra Kyrkogården. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Vid Jakobs Smålännings gata finns en allmän torrdamm för utjämning av dagvatten som Kalmar Vatten AB är huvudman för. Området utgörs främst av skogsmark och gräsytor. I Kungsgårdsvägen och Jacob Smålännings gata finns gatubrunnar som avleder gatuavvattningen till det allmänna ledningsnätet för dagvatten. 3(5) xploatering med dagvattenhantering I samband med exploateringen kommer dräneringen och den hårdgjorda ytan att öka något inom planområdet och därmed också volymen avrinning i form av dagvatten. Föroreningsbelastningen från avrinningen kommer också att öka något i samband med exploateringen. n skiss över exploateringen finns framtagen, se Figur 2. Ny kvartersmark norr om befintliga kyrkogården, kan få förbindelsepunkter till Jacob Smålännings gata enligt gällande VA-taxa eller kopplas på kyrkans befintliga dagvattensystem. Dagvatten från fastigheten Norra Kyrkogården 1 avleds till anslutningspunkt i nordväst, dvs. till Hagbygärdedikets avrinningsområde. Det är oklart om även fastighetens dräneringsvatten avleds till samma anslutningspunkt. Det innebär att dagvatten från detta område kommer att avledas inom avrinningsområde 1, dvs. till Hagbygärdedämmet. Ingen förändring avseende dagvatten kommer ske längs Norravägen. Det innebär att dagvatten från detta område kommer fortsätta att infiltreras ner i marken eller avledas inom avrinningsområde 2, dvs. till Lindöfjärden. Inom planområdet gäller följande fördröjningskrav. Det ska inom fastigheten finnas en effektiv fördröjningsvolym som motsvarar minst 20 mm nederbörd på de anslutna ytorna (så kallad reducerad yta). Denna volym kan bestå av flera delar med trög avvattning, t.ex. gröna ytor, gröna tak, svackdiken med makadamstråk, rain gardens. n kombination av gräs- eller vegetationsbeklädd infiltrationsyta och underliggande hålrumsmagasin är att föredra då både fördröjning och rening av dagvatten genom filtrering och växtupptag kommer att ske i detta fall. Parkeringsplatserna riskerar att bli hårdgjorda ytor. Lokalt omhändertagande av dagvatten blir därför särskilt viktigt där både ur fördröjnings- och reningsaspekten. Gräsarmerade parkeringsplatser, hålrumsmagasin och asfalterad köryta kan användas för att fördröja avrinningen. Dagvattenåtgärder i kombination med planering av träd och annan växlighet bidrar också positivt till boendemiljön i närområdet.

187 Jacob Smålännings gata 4(5) Norrav. Kungsgårdsv Figur 2. Skiss med exploateringsytor i detaljplanen. Innan dräneringen från gravarna avleds till det kommunala dagvattennätet måste det gå genom en markbädd. Torrdammen vid Jacob Smålännings gata kommer i framtiden att byggas ut för att minska belastningen nedströms. Vid ett 20-års regn under 6 timmar med en havsnivå på 1,5m kommer delar av Jacob Smålännings gata att svämmas över, se Figur 3. Längs Norra vägen kommer det svämmas över i den sydöstra delen av detaljplanen. För att minska översvämningar vid skyfall föreslås ett svackdike i längs lämpliga delar av Jacob Smålännings gata samt vid Norravägen. Viktigt är att vägen och omgivingen lutar så att vattnet kan rinna till diket.

188 5(5) Jacob Smålännings gata Kungsgårdsv Norrav. Figur 3. ett 20-års regn under 6 timmar med en havsnivå på 1,5m. Dagvattenhanteringen i detaljplanen syftar till att minska föroreningsbelastningen till recipienterna Västra sjön och Lindöfjärden så långt det är möjligt. För den största delen av planområdet kommer dagvatten efter fördröjning att avledas till Hagbygärdedämmet där en effektiv rening sker. Övrigt När det gäller dagvatten är det är viktigt att kommunens dagvattenpolicy följs. Man bör jobba aktivt med att minska den hårdgjorda ytan inom exploateringen och bidra till minskad föroreningsbelastning från dagvattnet genom miljövänliga materialval. Även om det finns ett kommunalt huvudmannaansvar att avleda och rena dagvatten så måste man också vid all exploatering försöka göra så mycket som möjligt genom uppströmsåtgärder på egen fastighet för att minska miljöbelastningen. Öppna avrinningsstråk på kvartersmark är att föredra framför ledningar då det ger en trög avledning av dagvatten. Detta ger ett robust system som är bättre rustat vid kraftiga skyfall, något som förutsägs bli vanligare i ett framtida förändrat klimat. KALMAR VATTN AB Utredningsavdelningen Katarina lfverson

189 RAPPORT Rapport Riskbedömning gällande risk för föroreningar i mark och vatten Kalmar Pastorat, Begravningsenheten Riskbedömning Oxhagen 2:1 avseende risker att verksamheten vid tidigare försvarsanläggning vid platsen orsakat föroreningar i omgivningen. i

190 RAPPORT Medverkande: Uppdragsledare: Joachim Lantz Granskare: Catarina Lund Granskning Namn Datum Granskad internt Catarina Lund Slutprodukt godkänd Joachim Lantz Revidering ii

191 RAPPORT Innehållsförteckning 1. BAKGRUND PLATSN OCH ANLÄGGNINGN Allmänt Områdets karaktär Försvarsanläggning BDÖMNING AV FÖRORNINGSRISK Muntliga kontakter Risk för förorening av dagvatten och grundvatten Risk för markföroreningar Ytterligare åtgärder... 8 iii

192

193 RAPPORT Bakgrund Svenska kyrkan, Kalmar Pastorat planerar en utökning av Norra kyrkogården, Skogskyrkogården norr om befintlig begravningsplats, se figur 1. Marken ägs av Kalmar kommun och Svenska kyrkan fick en markreservation för platsen enligt ett beslut i Kommunstyrelsen Vid platsen finns en nedlagd bunker som nyttjats av både civilförsvaret och det militära försvaret. Bunkern är i två plan och delvis nedgrävd. Denna utredning syftar till att utreda om verksamheten vid bunkern på något sätt kan ha orsakat föroreningar i omgivande mark och grundvatten. Denna utredning omfattar inte själva byggnaden och de eventuella byggnadsmaterial som där finns utan endast om verksamheten haft någon påverkan på omgivande område. Figur 1. Aktuellt område innehållande tidigare försvarsbunker. 1

194 RAPPORT Platsen och anläggningen 2.1. Allmänt Platsen består dels av naturmark och dels av en försvarsanläggning. Området är detaljplanelagt för naturområde och för civilförsvar Områdets karaktär Naturen i området består främst av äldre träd, främst tall och olika typer av lövträd. Området har karaktären av ett stadsnära skogområde med promenadgångar och lägre växtlighet under träden. Karaktären är ett öppet skogsområde med en del äldre träd utan större förekomster av buskage och högre undervegetation Försvarsanläggning Anläggningen är en nergrävd bunker i två plan, som varit en beredskapsanläggning med ledningscentral för olika försvarsområden. Bunkern Henrik ägs av Kalmar kommun. Handlingar och ritningar från 1950-talet, i huvudsak från 1952/53, finns i kommunens centralarkiv. Dessa ritningar har studerats i syfte att utreda riskerna för att verksamheten ska ha orsakat föroreningar i omgivningen utanför bunkern. Det finns ett protokoll från 1959 som anger att bunkern numera är färdigställd. Den antas därmed har tagits i bruk i slutet av 1950-talet. Det har även gjorts ett platsbesök vid anläggningen. tt antal personer inom kommunen och olika myndigheter har också kontaktats för att få fram så mycket information av anläggningen som möjligt. nligt uppgift har bunkern varit nedlagd sedan 1994/95. Bunkerns läge avslöjas av en vegetationsklädd kulle i skogsområdet. Genom hela kullen på den norra delen går en gång. I bägge ändar av gången finns ytterdörrar. Dessa dörrar finns på den östra respektive västra sidan om bunkern. Från ingångarna sluttar golvet neråt till mitten av gången där en ingång till själva bunkern finns. Utifrån ritningsunderlaget och muntliga uppgifter framgår att det övre planet främst nyttjades av civilförsvaret. På detta plan fanns även maskinrummet med teknisk utrustning för el, värme, ventilation, reservaggregat m.m. Det mesta av 2

195 RAPPORT detta är bortplockat. På nederplan fanns ingen liknande maskinell utrustning utan denna del utgörs främst av olika rum samt sanitära anläggningar såsom toaletter, duschar och handfat. Hantering av vatten och avlopp och likande vid anläggningen är intressant att känna till när risken för föroreningar ska bedömas. Utifrån ritningsunderlaget verkar det inte finnas någon typ av dräneringar under eller vid sidan av bunkern. Istället anges i handlingarna att bunkern ska byggas av vattentät betong. Det regnvatten som regnar ner på kullen som bunkern ligger under bedöms rinna av naturligt och inte ta sig in i bunkern. Vid de två ingångarna sluttar marken neråt och även hela gången vid sidan av själva bunkern sluttar neråt. nligt ritningsunderlaget finns utanför respektive utgång spygatter med sandfång installerade. Norr om anläggningen går en ledning som dessa spygatter är påkopplade på. Denna ledning går sedan till en regnvattenbrunn på den östra sidan om bunkern. Utifrån ritningsunderlaget verkar det som om denna brunn sedan leds till spillvattennätet. I gången finns ett antal spygatter som tillsammans med ett antal golvbrunnar i maskinrummet är påkopplade på en ledning som leds till en nedstigningsbrunn i anslutning till regnvattenbrunnen. Från nedstigningsbrunnen leds vattnet ut på spillvattennätet. På nedre plan fanns enligt ritningarna inga golvbrunnar eller spygatter. Det avloppsvatten som uppstod inom anläggningen är också påkopplat på en ledning som leder till nedstigningsbrunnen. Från övre plan rann vattnet dit med självfall. Från nedre plan pumpades vattnet upp. Systemen för regnvatten och avlopp verkar utifrån ritningarna ha varit slutna och kopplade till brunnar som sedan ledde vattnet vidare ut till det kommunala spillvattenätet. Vid kontroll av nedstigningsbrunnen och regnvattenbrunnen i januari 2017 konstaterades att dessa var helt torra. Något avloppsvatten eller vatten från golvbrunnarna inne i bunkern torde inte ha kommit till brunnarna sedan 1994/95. tt visst regnvatten från spygatterna på utsidan av bunkern skulle fortfarande kunna gå via regnvattenbrunnen. Så var inte fallet vid platsbesöket trots att de kommit nederbörd dagarna innan besöket. Vid platsbesök har spygatterna okulärt kontrollerats och dessa verkar vara igensatta av jord och löv. Vid studerandet av ritningar och handlingar från tiden vid anläggandet av bunkern har framkommit att det utanför själva bunkern anlades en nedgrävd oljetank som enligt underlaget skulle rymma ca 25 m 3. Syftet med denna var att inrymma diesel till det reservaggregat som fanns inne i bunkern. Normalt sett skulle bunkern försörjas med el från det allmänna elnätet. I händelse av avbrott av detta skulle 3

196 RAPPORT bunkern ändå kunna drivas och med hjälp av diesel istället. Vid platsbesök har konstaterat att tanken finns kvar. Rör som troligen är någon typ av luftningsrör samt påfyllningsrör har påträffats i området, se figur 2. Tanken verkar också ha blivit mindre än vad som angavs i ritningsunderlaget. nligt en skylt på röret rymmer tanken 15 m 3. Figur 2. Rör för dieseltanken. tt betonglock hittades också vid tanken och detta antogs vara någon form av inspektionsbrunn. Vid öppnandet av detta lock konstaterades att tanken är fylld med sand, se figur 3. Detta var ett vanligt sätt att hantera nedgrävda tankar som inte skulle användas mer. De tömdes, rengjordes och fylldes sedan med sand för att förhindra framtida användande. Ingen dokumentation kring detta har gått att finna. Sannolikt har dock förfarandet varit sådant i detta fall. 4

197 RAPPORT Figur 3. Inspektionslucka vid oljetanken. Tanken är sandfylld. Utifrån ritningarna framgår också att det i bunkern skulle ha funnits en djupborrad brunn som skulle kunna försörja bunkern med vatten i det fall den blev avskuren från det kommunala nätet. Utifrån ritningarna framgår det att djupbrunnspumpen fanns i maskinrummet. Det är inte känt hur djupt denna brunn är borrad. 3. Bedömning av föroreningsrisk 3.1. Muntliga kontakter För att bedöma om verksamheten kan ha orsakat någon påverkan på omgivning har kontakter tagits med olika myndigheter och personer som bedömts kunna känna till något om anläggningen. Bengt Andersson som arbetar med skötsel och grönytor och liknande på Kalmar kommun kontaktades. Han har arbetet mycket med grönytorna runt bunkern. 4

198 RAPPORT Han hade ingen ytterligare kännedom om verksamheten vid bunkern eller hur oljetanken hanterats vid nedläggningen. Vidare har kontakt skett med Anders Collman som vid tidpunkten för nedläggningen av bunkern arbetade på länsstyrelsen i Kalmar. Inte heller han hade någon kännedom om vilka åtgärder som vidtogs vid nedläggningen av bunkern. Han angav att i samband med att försvaret övergav anläggningen så överläts den till kommunen. Göran ngström på räddningstjänsten i Kalmar har varit i bunkern och gjort besiktningar. Han känner till att reservaggregatet som skulle drivas av dieseln är bortplockat. Han känner inte till vilka åtgärder som vidtogs vid själva oljetanken. Han informerade om att det uppstod vissa problem när reservaggregatet kördes. I taket i maskinrummet ska det ha funnits ingjutna kylslangar som började läcka när aggregatet kördes. Han varnade för att de kan finnas frostskyddsvätska i taket. Han informerade också om att räddningstjänsten har dömt ut bunkern med hänsyn till att det inte finns någon nödutgång. Vidare kontaktades Lill Ljungren på länsstyrelsen i Kalmar som arbetar med frågor rörande förorenad mark. Hon angav att länsstyrelsen inte har särskilt mycket information om området i sina databaser. Det finns inget angivet om att området skulle vara förorenat. Länsstyrelsen hade heller inga uppgifter om att där skulle finnas en större oljetank. Christian Sandholm, miljöinspektör på Kalmar kommun, har också kontaktakts. På kommunen fanns ingen kännedom eller dokumentation kring vad som gjordes vid bunkern när denna avvecklades. Kontakt har också skett med Håkan Reihammar, driftstekniker på fastighetssidan i Kalmar kommun. Han var med och skötte driften av anläggningen mot slutet och var bl a med och provkörde reservaggregatet. Även larmsignalen viktigt meddelande styrdes från bunkern under en period. Håkan har ingen kännedom om vilka åtgärder som vidtogs när bunkern lades ner. Han vill dock minnas att hemvärnet nyttjade lokalerna under en kort period. nligt Håkan är de personer som var ansvariga för bunkern inom kommunen i mitten av 90-talet inte i livet längre. Slutsatsen av de kontakter som skett är ingen av de personer som var ansvariga för nedläggningen av bunkern är i livet längre. Det har heller inte gått att finna någon dokumentation hos kommunen eller länsstyrelsen kring åtgärder som vidtogs vid nedläggningen, främst vad gäller oljetanken. 5

199 RAPPORT Risk för förorening av dagvatten och grundvatten Utifrån ritningsmaterialet så verkar bunkern vara ett slutet system. Väggar, tak och golv har anlagts med vattentät betong och diffust in- eller utläckage vid anläggningen bedöms inte som sannolikt. Avloppsvatten och dagvatten (uppsamlat regnvatten och golvbrunnar) har enligt ritningar gått i täta ledningar till två olika brunnar. Från brunnarna har vattnet sedan letts ut till det kommunala nätet. Insamlingen av regnvatten har skett utanför entredörrarna till gången. Att detta vatten skulle ha orsakat någon förorening av grund- eller dagvatten i omgivningen bedöms inte som sannolikt. Avloppsvattnet som samlats in från toaletter, handfat och dylikt verkar ha letts ut till det kommunala spillvattennätet. Om något läckage har skett är inte känt. Med tanke på att det är över 20 år sedan anläggningen avvecklades och de typer av ämnen som ett normalt avloppsvatten innehåller så bedöms det inte finnas någon risk att detta vatten har orsakat bestående påverkan på grund- eller dagvatten i området. De golvbrunnar som finns, främst i maskinrummet, kan ha fört med sig föroreningar ut till brunnen och vidare ut i spillvattennätet. Här kan andra typer av föroreningar ha uppstått till följd av spill eller läckage inne i maskinrummet. Det har påpekats att det droppat vätska från kylslangar när reservaggregatet körts. Diesel och sannolikt olika typer av oljor har hanterats i lokalen. Här har även funnits olika typer av batterier. Sannolikheten att detta skulle ha påverkat grundoch dagvatten i närområdet bedöms som låg. Det verkar ha varit ett slutet system och påverkan i närområdet skulle endast ha uppstått om läckage skett från brunnen eller ledningarna utanför bunkern. Detta finns det ingen kännedom om. Oljetanken med diesel finns kvar, nedgrävd utanför bunkern. Den är numera sandfylld och bedöms inte kunna ha någon påverkan på grund- eller dagvatten. Det kan inte uteslutas att visst spill skett vid påfyllning av oljetanken. ftersom bunkern varit ansluten till elnätet bedöms inte förbrukningen av diesel varit särskilt stor. Aggregatet har sannolikt endast provkörts med jämna mellanrum. Antalet påfyllningar av tanken bör därmed varit begränsade. Det är inte känt att det har skett något läckage från själva tanken under den tid då det fanns diesel i denna. ventuella skador på tanken kan ha uppstäckts i samband med avslutningen. Någon dokumentation från detta har ej gått att finna. Sannolikt har inte tanken använts i någon större utstäckning avseende påfyllningar och drivande av dieselaggregat. Det är inte känt under hur långa perioder det varit diesel i tanken. ftersom inget är känt om att ett större läckage eller liknande har 6

200 RAPPORT skett bedöms omfattningen av eventuellt spill och läckage vara begränsade. Utifrån det underlag som nu finns tillgängligt så bedöms inte oljetanken ha någon påverkan på grund- och dagvattenförhållandena i området. Det är okänt i vilken omfattning den djupborrade brunn som finns har använts. Det är också okänt hur djup brunnen är. Förorening av grundvattnet via denna brunn bedöms i princip endast kunnat ske om något avsiktligt hällts ner i brunnen. Med tanke på tiden sedan avslutandet av verksamheten bedöms eventuella föroreningar här ha omsatts och förts vidare med grundvattenströmmarna. xakt grundvattenströmning inom området är inte känt men sannolikt går huvudströmningen åt öster, mot Kalmarsund. Området vid bunkern är i nuläget inte dränerad så någon direkt avrinning till dagvattennätet sker ej. Grundvattnet i området är inte skyddsvärt på så sätt att det används till dricksvattensförsörjning. Kommunens spillvattenledning går igenom området men diffusa föroreningar bedöms inte hamna i dessa täta ledningar Risk för markföroreningar Det är i nuläget inte känt att det skulle finnas föroreningar i marken kring bunkern. Kalmar kommun har yttrat sig om att de elkablar som ligger nedgrävda och framdragna till bunkern sannolikt innehåller bly. De anger att dessa inte bör orsaka några problem så länge de ligger kvar i backen. Kablarna lakar inte särskilt mycket bly till omgivningen när det handlar om metalliskt bly. Det är först om det bli aktuellt med uppgrävning av kablarna som det är viktigt att blyet hanteras som ett avfall och tas om hand på rätt sätt. Föroreningar av marken runt själva bunkern hänger samman med samma aspekter som beskrevs under avsnittet om dag- och grundvatten. Förorening av marken till följd av hanteringen av avlopps- och regnvatten bedöms inte ha skett i någon större utsträckning. Spill eller läckage från oljetanken kan ha skett och på så sätt förorenat marken i närområdet. Det är inte känt att så ska ha skett och det är över 20 år sedan oljetanken nyttjades och den är numera fylld med sand. Ingenting i övrigt tyder på att det skulle finnas föroreningar i marken runt bunkern till följd av den verksamhet som bedrivits där. För att få detta helt bekräftat skulle markprovtagning behövas. Utifrån det som framkommit i denna utredning bedöms inte detta vara nödvändigt i nuläget. 7

201 RAPPORT Ytterligare åtgärder Riskerna för markföroreningar eller föroreningar av grund- och dagvatten i området bedöms som små till följd av verksamheten som skett vid bunkern. Utifrån den inventering som hittills gjorts går det inte dra slutsatsen att det utanför själva bunkern skulle finnas föroreningar som kräver saneringsåtgärder. För att få detta ytterligare bekräftat skulle det behövas provtagning av mark och grundvatten i strategiska punkter i närheten av och nedströms bunkern och oljetanken. Med tanke på att det inte planeras för bostäder eller likande inom området utan platsen är tänkt att nyttjas som en del av kyrkogården bedöms inte ytterligare undersökningar krävas i omgivningen. Hur själva bunkern ska hanteras och om det i denna finns byggnadsmaterial eller spill som kräver särskild hantering har inte undersökts inom ramen för denna inventering. Kalmar den 9 mars 2017 Vatten och Samhällsteknik AB Catarina Lund, Joachim Lantz Granskare 8

202 y Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström Samhällsbyggnadsnämnden YTTRAND Fastighet: XXXXXX Fastighetens adress:xxxxxx Ärende: Anmälan om olovlig åtgärd Gällande, markuppfyllnad /stödmur Förslag till beslut Med anledning av att en bygglovspliktig åtgärd, enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, utförts utan att bygglov och startbesked har lämnats, får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse har skett (återställande av mark) före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta att: Påföra byggherre och fastighetsägare, XXXXXX med personnummer XXXXXX och XXXXXX med personnummer XXXXXX, byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL samt 9 kap. 10 enligt plan- och byggförordningen, PBF (2011:338), på kronor nligt 11 kap. 61 PBL ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

203 Datum (4) Skäl till beslut Markarbeten gällande uppförande av stödmur och markuppfyllnad har utförts på fastigheten XXX med syfte att skapa parkeringsplatser för hushållets bilar. n ny utfart mot XXXX har därmed skapats bredvid befintlig utfart. Åtgärden är marklovpliktig och har utförts utan givet lov eller startbesked. nligt PBL 9:11 krävs marklov vid väsentlig förändring av marknivå. nligt rättspraxis inträder marklovsplikten där höjden förändras ± 50 cm. Den marklovspliktiga arean på åtgärden beräknas vara 20 m². Flygfoto 2016 med den gamla utfarten De nya bilplatserna markerade med rött

204 Datum (4) Bakgrund n bygglovsansökan lämnades in , se ärende , för en ny in/utfart på fastigheten XXXX. Syftet med åtgärden var att skapa en parkering för tre bilar med måtten 9x6 m. Två av parkeringsplatserna skulle överbyggas med en carport på 6x6 m enligt den tidigare bygglovsansökan. Marken på fastigheten ligger lågt i förhållande till vägen och en nivåskillnad på upp till 80 cm behövde jämnas ut. För att fylla upp marken skulle en stödmur uppföras inne på fastigheten. Sökanden XXXX och XXXX återtog senare bygglovsansökan med hänvisning till planerad flytt och ärendet avskrevs av bygglovsenhet utan givet lov. Markarbeten utfördes ändå medan planerna på carporten i övrigt lades ner. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av Byggnadsplan för Rinkabyholms stationssamhälle, 08- HOS-241. Bestämmelserna innebär bl.a. att fastigheten är avsedd för fristående bostäder. Bilagor till yttrande till samhällsbyggnadsnämnden Yttrande till nämnden Beräkning av sanktionsavgift Hur man överklagar Upplysningar Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar.

205 Datum (4) Hur man överklagar Hos vem ska beslutet överklagas? Nämndens beslut kan skriftligen överklagas hos Länsstyrelsen i Kalmar län. Var lämnas överklagandet? Skrivelsen ska lämnas/skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Box Kalmar Besöksadress Storgatan 35 A Tid för överklagande Nämnden ska ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Hur man utformar sitt överklagande Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer (dnr). Skriv gärna varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du får också gärna skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt. För mer information, kontakta samhällsbyggnadskontoret; eller sam.byggnadskontoret@kalmar.se Underteckna överklagandet Skrivelsen ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också postadress och telefonnummer dagtid. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Skicka i så fall med fullmakt.

206

207 Handläggare Datum Ärendebeteckning Michael Svanström Samhällsbyggnadsnämnden YTTRAND Fastighet: Dunö 1:176 Fastighetens adress: Knipuddevägen 40 D Sökande: Kalmarbyggen AB Ärende: Nybyggnad av enbostadshus med garage/förråd Förslag till beslut Avslå bygglov med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende högsta tillåtna byggnadsarea (BYA) för huvudbyggnad, vilken avviker med 106,4 m² BYA. Avvikelsen kan inte tolkas som liten eller vara förenlig med gällande plans syfte. Även byggnadens placering avviker från detaljplanens bestämmelse om minst 4,5 m från fastighetsgräns då den placeras 3 m från grannfastigheten Dunö 1:175. Avgift för negativt beslut är kronor i enlighet med taxa antagen av Kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av Kommunfullmäktige Faktura skickas separat. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

208 Datum (5) Skäl till beslut Åtgärden innebär en stor avvikelse från gällande detaljplan genom dess BYA på 246,4 m², vilket ger en överyta på 76 %. Placering av huvudbyggnaden ska enligt detaljplanen göras minst 4,5 m från fastighetsgräns. Placeringen i ansökan blir endast 3 m från grannfastigheten, Dunö 1:175. Detaljplanen reglerar byggnadsarean för huvudbyggnad och uthus separat. I ansökt åtgärd sammanfogas huvudbyggnad och garage med tak vilket innebär att hela byggnaden räknas som huvudbyggnad. Att bevilja bygglov skulle innebära att en byggrätt för garage/uthus på ytterligare 40 m² kvarstår. Avvikelsen kan inte ses som liten eller förenlig med planens syfte.

209 Datum (5) Bakgrund Bygglov har sökts för ett enbostadshus i ett plan med tillbyggt garage om 246,4 m 2 BYA på fastigheten Dunö 1:176. Byggnaden innebär en mycket stor avvikelse från gällande detaljplans begränsning av byggnadsarean. Bebyggelsen på Dunö bestod ursprungligen av mestadels fritidshus men har succesivt utvecklats till ett område för permanentboende. Detaljplanen reviderades senast 1993 med syfte att öka och anpassa byggrätten efter nya behov. Planändringen bestod bland annat i att två våningsplan tilläts för huvudbyggnad mot tidigare ett och att maximala ytor 140 m² BYA och 180 m² bruttoarea (BTA) tilläts. Byggrätten för uthus eller annan gårdsbyggnad fastställdes till 40 m² BYA. Genom åren har en rad avvikelser från detaljplanen medgivits t.ex: Bygglov beviljades 2009 för en tillbyggnad av ett tvåplanshus som resulterade i 151m² BYA och 227 m² BTA. Bygglov beviljades 2013 för ett enplanshus som resulterade i 212 m² BYA. tt beviljande av bygglov för den ansökta åtgärden skulle innebära en ännu mycket större avvikelse. Plan- och bygglagen (PBL) nligt 9 kap. 30 ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen eller b) Avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lagen eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988) 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen, 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 samt 8 kap. 1, 2 första stycket, 3, 6, 7, 9-11,12 första stycket, 13,17 och 18. Om åtgärden gäller en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 första stycket b eller c, ska bygglov ges även om byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1. Lag (2014:900) nligt 9 kap. 31 b får trots 30 första stycket 2, 31 1 och 31 a 2 bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. avvikelsen är liten, eller 2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900)

210 Datum (5) Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan 08-HOS-449 fastställd , med ändringar i detaljplan 0880K-II:164:3, laga-kraft-vunnen Detaljplanerna gäller jämsides med varandra och med Byggnadsstadgan 97 från 1947, vilket bland annat innebär: Begränsningar av area på huvudbyggnad till maximalt 140 m² BYA och 180 m² BTA. Byggnad ska placeras minst 4,5 m från grannfastighet. Uthus eller annan gårdsbyggnad begränsas till maximalt 40 m² BYA. Huvudbyggnader får uppföras i två plan, dock är maximala byggnadshöjden begränsad till 5 m. Fasader ska utföras med träpanel. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 PBL). Inga negativa synpunkter har inkommit. Upplysningar Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar. Bilagor till yttrande till samhällsbyggnadsnämnden Yttrande till nämnden Nybyggnadskarta Fasad- och sektionsritning Planritning Hur man överklagar

211 Datum (5) Hur man överklagar Hos vem ska beslutet överklagas? Nämndens beslut kan skriftligen överklagas hos Länsstyrelsen i Kalmar län. Var lämnas överklagandet? Skrivelsen ska lämnas/skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Box Kalmar Besöksadress Storgatan 35 A Tid för överklagande Nämnden ska ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Hur man utformar sitt överklagande Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer (dnr). Skriv gärna varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du får också gärna skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt. För mer information, kontakta samhällsbyggnadskontoret; eller sam.byggnadskontoret@kalmar.se Underteckna överklagandet Skrivelsen ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också postadress och telefonnummer dagtid. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Skicka i så fall med fullmakt.

212 i Kalmar kommun Upprättad på samhällsbyggnadskontoret/ verksamhet stadsingenjör \ \ VA-uppgifter: Fastigheten är belägen inom verksamhetsområde för vattentjänsterna vatten och spillvatten men saknar befintliga servisledningar för VA. n förbindelsepunkt med gällande anslutningsinformation meddelas efter att anläggandet av servisledningarna utförts av Kalmar Vatten AB. \\ 2,38 1,54 1,73 1, :163 2,16 2,12 2,04 1,89 2,70 2,52 2,34 3,42 3,04 4,27 4,05-4, ,8 3,67 3,20 3,94 3,78 4,48 3,28 3,98 3,63 \\ 4,44 \\ GA:2 \\ \\ \\ A-FIX Ö.K Gränsrör +4,79 4,53 3,02 4,16 3,88 2,99 2,99 2,76 2,60 A-FIX Ö.K Gränsrör +3,89 3,29 3,60 3,23 \\ \\ 2, :1 n \\ 4,48 \\ - 80,0 4-4,52 4,62 1:114 \\ \\ n 4,36 \\ \\ +4,64 4,21 \\ \\ Sockelhöjd 3,23 A-FIX Ö.K Gränsrör +2,60 Sockelhöjd +4,38 3,48 3,85 3,23 2,96 4,02 2,78 3,32 3,76 3,17 1:174 DUNÖ +4,21 2,58 3,59 3,79 3, ,34 2,60 2, ,63 Sockelhöjd 3,28 3,23 BF I 1,93 1,77 2,59 3,05 1,86-31, \\ 1:176 2,59 # \ \ \\ \\ 1,57 1:175 \\ - 32,31-2,97 Markuppgifter: Befintlig markhöjd (redovisad i RH2000) \ \ A-FIX Markfast sten +2,16 GA:2-0,76-2,55 \\ n dev äge utfartsvägen från Dunö byggnadsplaneområde fram till 22 \\ Knipud :93 \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ vägar inom Dunö byggnadsplaneområde samt utfartsvägen från planområde fram till gränsen mellan Rinkaby 1:53 och 14:3, grönområden med lekplats, festplats, badplats, vattenområden med bryggor Dunö ga:2 \\ Andel i: Dunö ga:1 Adress: Knipuddevägen 40D Fastighetens areal: 1237 kvadratmeter Rättigheter... Ronny Liljesson Kartingenjör \\ - 4, ,00 - Dunö 1:176 \\ Nybyggnadskarta över Dnr: n PLANR OCH BSTÄMMLSR Byggnadsplan , 0880K-II:164 RV SKÄRMTAK, BURSPRÅK Genomförandetiden har utgått WSTRLUND ARKITKTKONTOR AB BORGHOLM Ändrade bestämmelser se bilaga 0880K-II:164:3 Planbestämmelser se bil A m BYGGHRRNS UPPGIFTR + 2,80 GARAG 3,60 BOSTAD Föreslagen höjd för källargolv ök+...färdigt golv/sockelhöjd Mark där uthus och dylikt undantagsvis får uppföras Mark för uthus och dylikt DUNÖ 1:176, KALMAR NYBYGGNAD AV FRITIDSHUS SITUATIONSPLAN ARB NR RITN NR A1 Skala 1:500 Tekniskt innehåll: Per Alfredsson Redigering: Alexander Quist

213

214 A GLAS- VRANDA kamin u KÖK dm k f sk +3,60 KLÄD- KAMMAR tt tm TVÄTT vp st BAD- RUM HALL SOVRUM 1 g g g NTRÉ g g WC SOV- RUM 3 SOV- RUM 2 A g PLANK B GARAG KALLFÖRRÅD B +2,80 BYGGNADSARA HUVUDBYGGNAD 140,0 KVM + BURSPRÅK 1,8 KVM + SKÄRMTAK 64,6 KVM = 206,4 KVM GARAG 40,0 KVM NORR RV , ARAUPPGIFTR m SKALA 1:100 I A3-FORMAT WSTRLUND ARKITKTKONTOR AB BORGHOLM DUNÖ 1:176, KALMAR NYBYGGNAD AV FRITIDSHUS PLAN ARB NR RITN NR A2

215 Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kaiser Samhällsbyggnadsnämnden YTTRAND Fastighet: Spånskavaren 5 Fastighetens adress: Tranbärsgränd 10 Sökande: Svensson, Niklas och Ann-Christin Ärende: Tillbyggnad av enbostadshus samt rivning Förslag till beslut Avslå bygglov för tillbyggnad med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eftersom åtgärden avviker från detaljplanen avseende huvudbyggnadens totala byggnadsarea efter genomförd tillbyggnad. Avvikelsen kan inte tolkas som liten. Bevilja rivningslov för altantak med stöd av 9 kap. 34 PBL. För att startbesked för rivningsarbeten ska kunna utfärdas behöver ärendet kompletteras med: - Kontrollplan samt rivningsplan. Avgift för negativt beslut är kronor i enlighet med taxa antagen av Kommunfullmäktige med senaste revidering antagen av Kommunfullmäktige Faktura skickas separat. Skäl till beslut Åtgärden avviker från detaljplanen genom att den totala byggnadsarean överskrids med 59 m 2. Avvikelsen kan inte ses som liten. Rivningsåtgärden överensstämmer med detaljplanen. Byggnadsdelen behöver inte bevaras på grund av byggnadens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

216 Datum (3) Bakgrund Bygglov har sökts för tillbyggnad av enbostadshus. Tillbyggnaden omfattar ett uterum på cirka 32 m 2 och föreslås ersätta ett befintligt altantak på samma plats. Plan- och bygglagen (PBL) nligt 9 kap. 31 b får trots 30 första stycket 2, 31 1 och 31 a 2 bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och 1. avvikelsen är liten, eller 2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan för LINDSDALS SAM- HÄLL,NORDVÄSTRA DLN 0880K-I:316. Bestämmelserna innebär bland annat att fastigheten får bebyggas med en byggnadsarea på 165 m 2. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 PBL). Inga negativa synpunkter har inkommit. Upplysningar Bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft (enligt 9 kap. 43 PBL). Rivningsåtgärden får inte påbörjas förrän samhällsbyggnadsnämnden lämnat ett startbesked (enligt 10 kap. 3 PBL). Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar. Bilagor till yttrande till samhällsbyggnadsnämnden Yttrande till nämnden Situationsplan Fasadritning Reviderad planritning Produktbeskrivning uterum Foto/uppmätningsritning Sökandens bemötande på yttrande Hur man överklagar

217 Datum (3) Hur man överklagar Hos vem ska beslutet överklagas? Nämndens beslut kan skriftligen överklagas hos Länsstyrelsen i Kalmar län. Var lämnas överklagandet? Skrivelsen ska lämnas/skickas till Samhällsbyggnadsnämnden Box Kalmar Besöksadress Storgatan 35 A Tid för överklagande Nämnden ska ha fått din skrivelse inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Hur man utformar sitt överklagande Ange vilket beslut du överklagar och ärendets diarienummer (dnr). Skriv gärna varför du tycker att nämndens beslut är fel och hur du tycker att beslutet ska ändras. Du får också gärna skicka med handlingar som du tycker stödjer din ståndpunkt. För mer information, kontakta samhällsbyggnadskontoret; eller sam.byggnadskontoret@kalmar.se Underteckna överklagandet Skrivelsen ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge också postadress och telefonnummer dagtid. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Skicka i så fall med fullmakt.

218

219

220

221

222

223

224

225