Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Kommunstyrelsen Utskicksdatum Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Tisdagen den 11 september 2018 kl Plats: Salen, Centralplan 1, Alvesta kommun Ledamöter Per Ribacke (S) ordförande Thomas Haraldsson (C) 1:e vice ordförande Thomas Johnsson (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Larsson (S) Frida Christensen (S) Anita Thörn von Rosen (MP) Mikael Johansson (M) Cristina Haraldsson (C) Lars-Olof Franzén (AA) Kauko Antbacke (-) Benny Lundh Johansson (-) Ersättare Rolf Marklund (S) Helene Andersson (C) Matz Athley (M) Linda Gustavsson (S) Edina Maslac (S) Anita Thörn von Rosen (MP) Helen Gustavsson (M) Johnny Lundberg (S) Börge Nielsen (V) Ulf Larsson (L) David Kristiansson (SD) Om du inte kan närvara kalla ersättare samt meddela förändringen genom att kontakta ditt parti samt kommunsekreteraren på karolina.olsson@alvesta.se eller

2 Kallelse / Underrättelse Kommunstyrelsen Utskicksdatum Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 11 september Närvaro 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Information från ordföranden 5. Information från tillförordnad kommunchef 6. Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens och berörda nämnders förebyggande arbete gentemot våldsbejakande extremism 7. Svar på granskningsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 8. Beslut om revidering av styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB 9. Beslut om revidering av förbundsordning för Kommunalförbundet Sydarkivera och godkännande av budget med plan för Beslut om Alvesta kommuns samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg 11. Revidering av nämndernas reglementen med anledning av att en ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018 (2017:725) 12. Beslut om budgetförslag gällande organisationsändring av förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter 13. Beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning 14. Beslut om riktlinjer för målstyrning 15. Beslut om riktlinjer för budget och redovisning 16. Svar på motion (-) om bemannade förstahjälpenbilar 17. Beslut om integrationsstöd för år Beslut om elevavgift för Alvesta musikskola 19. Svar på medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog 20. Beslut om höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun 21. Beslut om detaljplan för del av Lekaryd 3: Beslut om kommunövergripande internkontrollplan för Beslut om rivning av bostäderna i Rönnedal och vision för Rönnedal 24. Redovisning av sjukfrånvarostatistik per juli månad 25. Information om bredbandsutvecklingen i regionen från Wexnet 26. Redovisning av fattade delegationsbeslut

3 Kallelse / Underrättelse Kommunstyrelsen Utskicksdatum Beslut om principöverenskommelse om kvalifikationstid vid omställningsstöd enligt OPF-KL (MBL) 28. Meddelanden 29. Övriga ärenden

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS Fastställande av dagordning 3 Redogörelse Ordföranden frågar kommunstyrelsen om utskickad dagordning kan godkännas och behandlas på dagens sammanträde: 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Information från ordföranden 5. Information från tillförordnad kommunchef 6. Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens och berörda nämnders förebyggande arbete gentemot våldsbejakande extremism 7. Svar på granskningsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 8. Beslut om revidering av styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB 9. Beslut om revidering av förbundsordning för Kommunalförbundet Sydarkivera och godkännande av budget med plan för Beslut om Alvesta kommuns samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg 11. Revidering av nämndernas reglementen med anledning av att en ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018 (2017:725) 12. Beslut om budgetförslag gällande organisationsändring av förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter 13. Beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning 14. Beslut om riktlinjer för målstyrning 15. Beslut om riktlinjer för budget och redovisning 16. Svar på motion (-) om bemannade förstahjälpenbilar 17. Beslut om integrationsstöd för år Beslut om elevavgift för Alvesta musikskola 19. Svar på medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog 20. Beslut om höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun 21. Beslut om detaljplan för del av Lekaryd 3: Beslut om kommunövergripande internkontrollplan för Beslut om rivning av bostäderna i Rönnedal och vision för Rönnedal 24. Redovisning av sjukfrånvarostatistik per juli månad 25. Information om bredbandsutvecklingen i regionen från Wexnet Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

5 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen 26. Redovisning av fattade delegationsbeslut 27. Beslut om principöverenskommelse om kvalifikationstid vid omställningsstöd enligt OPF-KL (MBL) 28. Meddelanden 29. Övriga ärenden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna ordförandens förslag till dagordning. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS Information från ordföranden 4 Redogörelse Ordföranden informerar kommunstyrelsen om pågående/aktuella ärenden inom kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

7 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS Information från tillförordnad kommunchef 5 Redogörelse Tillförordnad kommunchef informerar kommunstyrelsen om pågående/aktuella ärenden inom kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. 6 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 27 juni Protokoll från nämnden för individ- och familjeomsorg, daterad den 4 maj Yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg, daterad den 27 mars Missiv från revisionen, daterad den 22 februari Revisionsrapport om granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism, daterad februari Redogörelse Revisorerna i Alvesta kommun har gett PWC i uppdrag att genomföra granskning av kommunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Bedömningen grundas på att det inte finns någon handlingsplan för hur arbetet för att motverka och identifiera våldsbejakande extremism ska genomföras. Det finns inte heller en kontaktperson som ska samordna arbetet som utgör ett direktiv från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Revisionsrapporten påvisar också brister för kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg gällande uppföljning av arbetet mot våldsbejakande extremism samt rutiner för att identifiera individer med våldsbejakande sympatier. Nämnden för individ- och familjeomsorg och kommunstyrelsen uppdras därmed av revisionen att svara på den granskningsrapport som utförts. Nämnden för individoch familjeomsorg har inkommit med ett svar till kommunstyrelsen. I en tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen framkommer att kommunstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan med innefattande utbildningsinsatser för kommunens medarbetare. Säkerhets- och beredskapssamordnaren innehar redan en samordnande funktion för säkerhetsfrågor och föreslås utses till kontaktperson för Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

9 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen att samordna arbetet och de åtgärder som behöver vidtas på området. Utbildningsinsatser bör även drivas i samarbete med frivilligorganisationer inom det lokala föreningslivet för att integrera kommunens civilsamhälle i arbetet mot våldsbejakande extremism. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Protokollet skickas till Revisionen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

10 m:orr»»ve"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 6(37) KS AU g 78 KS 2018/ Svar på granskningsrapport om kommunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 27 juni Protokoll från nämnden för individ- och familjeomsorg, daterad den 4 maj Yttrande från nämnden för individ- och farniljeomsorg, daterad den 27 mars Missivfrånrevisionen,dateradden22februari Revisionsrapport om granskning av kommunstyrelsen och berörda närt'u'iders arbete gentemot våldsbejakande extremism, daterad februari Redogörelse Revisorerna ialvesta kommun har gett PWC i uppdrag att genomföra granskning av komrnunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. Gransla'iingen visar att kornmunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Bedömningen gnindas på att det inte finns någon handlingsplan för hur arbetet för att motverka och identifiera våldsbejakande extremism ska genomföras. Det finns inte heller en kontaktperson som ska samordna arbetet som utgör ett direktiv från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extrernism. Revisionsrapporten påvisar också brister för kornmunstyrelsen och nämnden för individ- och farniljeomsorg gällande uppföljning av arbetet mot våldsbejakande extrernism samt rutiner för att identifiera individer med våldsbejakande sympatier. Nämnden för individ- och familjeomsorg och komrnunstyrelsen uppdras därmed av revisionen att svara på den granskningsrapport som utförts. Nämnden för individ- och familjeomsorg har inkommit med ett svar till kornmunstyrelsen. I en tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen framkornmer att kommunstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan med innefattande utbildningsinsatser för kornrnunens medarbetare. Säkerhets- och beredskapssamordnaren innehar redan en samordnande funktion för säkerhetsfrågor och föreslås utses till kontaktperson för att samordna arbetet och de åtgärder som behöver vidtas på ornrådet. Utbildningsinsatser bör även drivas i Justeiingsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

11 mcorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 7(37) samarbete med fövilligorganisationer inom det lokala föreningslivet för att integrera kornmunens civilsamhälle i arbetet mot våldsbejakande extremism. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen besluta att anta kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Juste+ingsmännens sign., Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

12 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Yttrande Datum Förslag till svar på granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Bakgrund På uppdrag av kommunens revisorer har PWC genomfört en granskning av kommunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Bedömningen utgår ifrån det inte finns någon handlingsplan för hur våldsbejakande extremism kan identifieras eller motverkas. Rutiner för att identifiera individer med våldsbejakande sympatier saknas. Revisionsrapporten påvisar även brister i kommunstyrelsens och nämnden för individ- och familjeomsorgs uppföljning av arbetet mot våldsbejakande extremism. En kontaktperson bör utses enligt ett direktiv från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism som idag saknas i kommunen. Yttrande Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? För närvarande har kommunstyrelsen inte en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan med innefattande utbildningsinsatser för kommunens medarbetare. Utbildningsinsatser bör även drivas i samarbete med frivilligorganisationer inom det lokala föreningslivet för att integrera kommunens civilsamhälle i arbetet mot våldsbejakande extremism. Hur är arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Det finns idag inte en kommunal kontaktperson mot våldsbejakande extremism i Alvesta kommun som har utsetts av kommunstyrelsen. Alvesta kommun har rekryterat en säkerhets- och beredskapssamordnare som kommer att påbörja sin tjänst under hösten Därmed kommer det inom kort finnas fler resurser tillgängliga gällande säkerhetsarbetet så att det Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

13 2(3) övergripande ansvaret för arbetet mot våldsbejakande extremism kan samordnas från kommunledningsförvaltningen. Tjänsten för säkerhets- och beredskapssamordnaren innehar redan en samordnande funktion och kan därmed överta rollen som kontaktperson. Kontaktpersonen bör även inneha ansvar för att kontakterna med det lokala föreningslivet etableras och följs upp regelmässigt. Arbetet mot våldsbejakande extremism bör även ske i samråd med berörda förvaltningar. Säkerhets- och beredskapssamordnaren eller annan kontaktperson som utses av kommunstyrelsen kan därmed samarbeta med berörda förvaltningar inom ansvarsområdet genom att anordna arbetsgrupper där förvaltningschefer och medarbetare kan delta. Förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen bedöms vara aktuella för samarbete med kommunledningsförvaltningen inom området för arbetet mot våldsbejakande extremism. Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? För närvarande görs ingen frekvent uppföljning eftersom kommunen saknar en kontaktperson mot våldsbejakande extremism. Uppföljningar kan först börja genomföras när resurser och ansvarsfördelningen för arbetet har fastställts och tydliggjorts. Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnder att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Samordningen av det kommunövergripande ansvaret för arbetet mot våldsbejakande extremism bör tillfalla beredskaps- och säkerhetssamordnare eller den medarbetare som utses till kontaktperson av kommunstyrelsen. För att det operativa arbetet med att identifiera individer med riskbeteenden ska kunna genomföras så bör det tillkomma ett närmare samarbete mellan kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar där kommunstyrelsen innehar det samordnande ansvaret. Förvaltningen för individ- och familjeomsorg besitter idag medarbetare med kompetens att identifiera sådana aktiviteter vilket bör nyttjas av kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen och den kontaktperson som utses av kommunstyrelsen bör därmed utveckla ett närmare samarbete med berörda förvaltningarna samt nyttja de kontakter som har etablerats med de lokala frivilligorganisationerna. Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Rutiner för att identifiera risker eller för att upprätta en anmälan vid misstanke om våldsbejakande aktivitet eller sympati kan förankras inom kommunen efter att en handlingsplan med övergripande riktlinjer för arbetet har upprättats. Kommunstyrelsen bör därmed strukturera upp de

14 3(3) övergripande riktlinjerna för arbetet mot våldsbejakande extremism där välarbetade rutiner sedan kan formuleras och nyttjas för hela den kommunala verksamheten. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare

15 SammanträdesprotokoIl Sida Sammanträdesdatum (17) Nämnden för individ- och familjeomsorg NIF g 35 Dnr NIF2018/ Granskning av kommunstyrelsens och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Beslutsunderlag l. Missiv, 16 mars Revisionsrapport: Granskning av kornmunstyrelsens ocli berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism. 3. Yttrande, 27 mars Redogörelse Revisorerna i Alvesta koininun har gett PwC i uppdrag att genomföra granskning av kommunstyrelsens och berörda nämnder arbete gentemot våldsbejakande extremisn'i. I Revisionsrapporten görs bedömningen att kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Bedömningen gnindas på att det inte finns någon agerandeplan, att det inte finns någon kontaktperson utsedd för samordning av arbetet enligt direktiv från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, någon rippföljning sker inte inom området samt att det inte finns några rutiner för identifiering ska ske. Komrnunstyrelsen önskar svar från nämnden för individ- och fami5eomsorg med ett yttrande i ärendet. Förvaltningschef, förvaltningen för individ- och fami5eomsorg, har tillsammans med integrationsutvecklare, avdelningschef arbetsmarknadsavde1ningen, föltutvecklare och avdelningschef ekonomiskt bistånd sammanställt ett yttrande som svar till kommunstyrelsen. Beredning NIF AU 5 20 Beslut Nämnden för individ- och familjeomsorg beslutar att anta upprättat yttrande som svar till Komrnunstyrelsen. Beslutet ska skickas till Komrnunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

16 Yttrande Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Tel E-post: Datum Till Kommunstyrelsen Svar gällande: Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Det finns inte någon handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Nämnden för individ- och familjeomsorg föreslår att kommunstyrelsen utformar en handlingsplan som innefattar utbildning för olika medarbetare i kommunens alla förvaltningar. Även föreningslivet och kommunala bolag bör omfattas av dessa utbildningsinsatser. Hur är arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda. Det finns ingen samordnare på kommunövergripande nivå. Nämnden för individ- och familjeomsorg föreslår att kommunstyrelsen utser en kontaktperson för kommunen. Denne kontaktperson kan skapa en arbetsgrupp med kontaktpersoner i förvaltningarna, eventuellt även i föreningsliv och bolagen. Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? När en kontaktperson och handlingsplan är beslutade kan arbetet påbörjas och därmed följas upp. Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnden att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Det finns inom förvaltningen för individ- och familjeomsorg personer med kompetens att kunna identifiera aktiviteter inom våldsbejakande extremism. Om kommunstyrelsen utformar en handlingsplan som innefattar utbildning för olika medarbetare i kommunens alla förvaltningar kan denna kompetens tillvaratas och förstärkas. Genom en kommunövergripande samordning omsätts kompetensen i praktisk handling. Även föreningslivet och kommunala bolag bör omfattas av dessa utbildningsinsatser. Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? För nämnden för individ och familjeomsorgs del är det viktigt att handläggare får en tydlig handlingsplan för hur man agerar när en anmälan om våldsbejakande aktivitet/sympati inkommer. Erfarenhet från andra kommuner visar att det är svårt att veta hur man agerar. Här ser nämnden för individ- och familjeomsorg att kompetensutveckling och en väl genomarbetad handlingsplan med rutiner som ett viktigt verktyg. Som ett led i att skapa handlingsberedskap och kunskap om våldsbejakande extremism kommer ett seminarium från SKL webbvisas i april i Alvesta. Medarbetare från flera förvaltningar är inbjudna. Detta ser nämnden för individ- och familjeomsorg som en uppstart till ett fortsatt arbete med handlingsplan. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx ifo@alvesta.se

17

18 Revisionsrapport Cecilia Lejon Projektledare Emma Ekstén Revisionskonsult Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Alvesta kommun Februari 2018

19 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Metod Iakttagelser och bedömningar Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Iakttagelser Bedömning Hur är arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Iakttagelser Bedömning Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? Kriterier/frekvens? Iakttagelser Bedömning Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnder att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Iakttagelser Bedömning Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Iakttagelser Bedömning Bedömningar Revisionell bedömning Bedömningar mot kontrollmål Rekommendationer Februari av 10 Alvesta kommun PwC

20 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism Sammanfattning Revisorerna i Alvesta kommun har, utifrån en bedömning av risk- och väsentlighet, funnit det angeläget att granska kommunens arbete gentemot våldsbejakande extremism. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Vi grundar vår bedömning på att det inte finns någon agerandeplan, det finns ingen kontaktperson utsedd för samordning av arbetet enligt direktiv från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, någon uppföljning sker inte inom området samt några rutiner för hur identifiering ska ske finns inte. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: formulera ett uppdrag för framtagande av en agerandeplan mot våldsbejakande extremism där rekommendationerna och slutsatserna i SKLs forskningsrapport tas i beaktning utse en kontaktperson mot våldsbejakande extremism placerad under kommunledningsförvaltningen för att på så vis få en bättre helhetssyn följa utvecklingen av arbetet mot våldsbejakande extremism och ha det som en återkommande punkt tillse att det upprättas processbeskrivningar med tydligt definierade ansvarsområden för att säkerställa identifieringen av våldsbejakande extremism tillgodose att de som har kunskap om våldsbejakande extremism får ytterligare kompetensutveckling inom området följa upp effekten av de generella förebyggande insatserna Februari av 10 Alvesta kommun PwC

21 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 1. Inledning 1.1. Bakgrund Förekomsten av våldsbejakande extremism i landets kommuner har ökat. Frågor har ställts vad den enskilda kommunen kan göra för att förhindra att framförallt unga radikaliseras och går med i grupper som ägnar sig åt våldsbejakande extremism. Nationellt har det uppmärksammats att kommunerna inte har någon beredskap eller handlingsplan för att hantera dessa frågor. Den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Idag ska alla 290 kommuner, med samordnarens stöd och uppmaning, ha en kontaktperson som samordnar det lokala arbetet kring våldsbejakande extremism. Samordnaren har gjort en lägesbild över Sveriges alla kommuners arbete mot våldsbejakande extremism som visar att sedan samordnaren tillträdde, har Sverige tagit kliv framåt i arbetet mot våldsbejakande extremism. Arbetet mot extremism inkluderar även avhopparverksamheter som stödjer individer som har eller önskar lämna extremistiska miljöer. Segerstedtinstitutet har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en forskningsrapport om hur förekomsten av kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism såg ut i april 2017 samt genomfört en analys av planernas innehåll. Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism och vilken roll handlingsplaner spelar i det arbetet. Rapporten visar att 134 av de undersökta kommunerna hade en handlingsplan den sista april Analysen pekar på att få av dem är baserade på en lokal lägesbild, men att arbetet med planerna har initierat och skapat en medvetenhet om vikten av en bred kompetens för att motverka våldsbejakande extremism. Några av rapportförfattarnas slutsatser och rekommendationer är: Det finns svagt lagstöd, forskningsstöd och erfarenheter som motiverar att alla kommuner ska anta handlingsplaner. Innehållet i handlingsplanerna är i huvudsak utarbetade utifrån en nationell behovsanalys och lägesbild. Framtagandet av fler lokala lägesbilder kommer att stärka arbetet framöver och kommunerna behöver stöd i att genomföra den egna kartläggningen. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt för att framgångsrikt fånga upp och bekämpa våldsbejakande extremism. Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet lyfts fram som en central framgångsfaktor. Kommunerna har lång erfarenhet av att jobba med individer som befinner sig i olika typer av riskzoner. Det finns redan i dag rutiner för hur man ska hantera den oro som också faller inom ramen för våldsbejakande extremism och det är viktigt att kommunerna inte frångår de rutinerna. Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat genomföra en granskning av kommunens arbete gentemot våldsbejakande extremism. Februari av 10 Alvesta kommun PwC

22 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 1.2. Revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen och berörda nämnder ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism? 1.3. Revisionskriterier När vi bryr oss - förslag om samverkan och utbildning för att effektivare förebygga våldsbejakande extremism (SOU 2013:81) Förekommande och relevanta styrdokument i kommunen 1.4. Kontrollmål Följande kontrollmål beaktas i granskningen: Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Hur är arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller oh ansvar tydliggjorda? Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? Kriterier/frekvens? Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnder att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? 1.5. Metod Granskningen har genomförs genom intervjuer med nämndsordförande för nämnden för individ- och familjeomsorg, förvaltningschef för individ- och familjeomsorg, kommundirektör, säkerhetssamordnare, integrationsutvecklare och fältsekreterare. Inom ramen för granskningen har även relevanta dokument granskats. Februari av 10 Alvesta kommun PwC

23 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Iakttagelser Det finns i Alvesta kommun ingen agerandeplan mot våldsbejakande extremism. Kommunstyrelsen har inte heller formulerat ett uppdrag att ta fram en agerandeplan mot våldsbejakande extremism. Representanter från nämnden för individ- och familjeomsorg (IFO) och dess förvaltning framhåller i intervju att frågan har varit uppe för diskussion i nämnden, dessa diskussioner finns ej protokollförda. Enligt uppgift har diskussionerna landat i att kommunstyrelsen borde ha det övergripande ansvaret att ta fram en agerandeplan mot våldsbejakande extremism Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet inte är uppfyllt och det grundar vi på att det inte finns en agerandeplan mot våldsbejakande extremism samt att det inte heller finns något uppdrag för framtagande av en sådan. Vi ser det som en risk att det inte finns något övergripande dokument som behandlar frågan Hur är arbetet mot våldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Iakttagelser Det finns ingen utsedd kommunal kontaktperson mot våldsbejakande extremism i Alvesta kommun. I slutet av augusti år 2016 åkte förvaltningschefen och nämndsordföranden för IFO till Göteborg på en föreläsning om våldsbejakande extremism på nämnden och förvaltningens uppdrag, alltså inte på uppdrag av kommunstyrelsen. När förvaltningschefen och nämndsordförande kom tillbaka berättades det muntligt vad utbildningen handlade om i Brottsförebyggande rådet (BRÅ). En av slutsatserna efter utbildningen var att en samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism borde utses. Förvaltningschefen framhöll då till kommundirektören att hon inte hade möjlighet att vara samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism. Det finns dokumentation kring utbildningen, men denna är inte vidarebefordrad till kommunstyrelsen eller IFO. Det finns en säkerhetssamordnare i kommunen. Säkerhetsamordnaren är pensionerad, men arbetar deltid på sin tjänst fortfarande. Under våren år 2017 anställdes en ny säkerhetssamordnare men innan anställningen påbörjades fick denne ett nytt jobb i en annan kommun och därmed arbetar den pensionerade säkerhetssamordnaren kvar på deltid. Han har inget formellt uppdrag att arbeta kring frågor som rör våldsbejakande extremism. Säkerhetssamordnaren medverkar i en informell grupp tillsammans med IFO och utbildningsförvaltningen. Inom denna grupp anser säkerhetsamordnare att rollerna är Februari av 10 Alvesta kommun PwC

24 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism tydliga. För gruppen finns ingen nedtecknad rutin, men säkerhetsamordnarens uppgift i gruppen är att bli involverad när något sker som är ett hot mot kommunens säkerhet. Enligt IFOs förvaltningschef är nuvarande rollfördelning för arbetet mot våldsbejakande extremism inte tydlig. Det framhålls i intervju att arbetet mot våldsbejakande extremism borde skötas på en central nivå via kommunledningskontoret. Det preventiva och spanande arbetet sker främst genom polisen. Polisen sitter med i BRÅgrupperna, en lokal grupp och en som är mer strategisk inom vilken kommunen också finns representerade. Kommundirektören framhåller att det är svårt för kommunen att få tillgång till information från polisen då en hel del är sekretessbelagt. Ytterligare en svårighet är att kommunen med anledning av sekretessregler inte får lov att tipsa polisen om det skulle vara så att de identifierar möjlig våldsbejakande extremism. Säkerhetssamordnare framhåller i intervjun att han, genom goda relationer, inte har upplevt sekretess som något hinder. Nämndsordförande för IFO nämner under intervju att utbildningsverksamheterna inte är involverade i arbetet som rör våldsbejakande extremism, men att det kanske hade varit önskvärt Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet ej är uppfyllt och det grundar vi bland annat på att ingen kontaktperson är utsedd. Vi finner det otillräckligt att inte kommunstyrelsen har gett ett uppdrag att utse en kontaktperson i enlighet med Nationella samordnarens rekommendation. Vidare anser vi det som otydligt att ansvaret är fördelat över kommunstyrelsen och nämnden för individ och familjeomsorg utan några klara rollbeskrivningar över vem som ansvarar för vad. Otydligheten i rollfördelningen medför en risk att frågan inte prioriteras i tillräcklig omfattning Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? Kriterier/frekvens? Iakttagelser Kommunstyrelsen genomför inga specifika uppföljningar av arbetet mot våldsbejakande extremism. BRÅ presenterar brottsstatistik och brottsprevention för kommunstyrelsen, men inget specifikt om våldsbejakande extremism. Efter en genomläsning av samtliga protokoll för kommunstyrelsen år 2016 t.o.m kan vi inte se att våldsbejakande extremism har tagits upp som särskild punkt i kommunstyrelsen Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet ej är uppfyllt och vi grundar bedömningen på att kommunstyrelsen inte har följt upp arbetet mot våldsbejakande extremism. Vi anser att denna hantering medför att frågan inte ses som prioriterad och att det också kan vara en av anledningarna till att roll- och ansvarsfördelningen inte är tydlig. Februari av 10 Alvesta kommun PwC

25 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 2.4. Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnder att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Iakttagelser Säkerhetssamordnaren, fältutvecklaren och integrationsutvecklaren är de som tillsammans besitter en kompetens om att identifiera våldsbejakande extremism. Säkerhetsamordnaren har en lång erfarenhet i kommunen och började år 1974 som högstadielärare inom kommunen, innan han år 2010 blev säkerhetssamordnare. Integrationsutvecklare tillhör staben på IFO men arbetar även kommunövergripande. Huvuduppdraget för integrationsutvecklaren är att ha kontakter utanför kommunorganisationen med exempelvis civilsamhället. Integrationsutvecklaren har en bakgrund inom migrationsverket och arbetar också en del med återsökningar av kostnader från Migrationsverket. Det finns även en fältutvecklare inom IFO och en inom kultur- och fritidsförvaltningen. Dessa arbetar främst gentemot ungdomar och har som uppgift att de kartlägga behov och brister som finns hos kommunens ungdomar. Fältsekreterarnas arbete sker i nära samverkan med andra förvaltningar, främst utbildningsförvaltningen. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen har ett infocenter med arabisk- och somalisktalade tillsvidareanställd personal. Enligt förvaltningschefen har dessa personer kompetens att fånga upp signaler på våldsbejakande extremism, men de har inget formellt uppdrag för det. De intervjuade menar att det går att upptäcka tecken på våldsbejakande extremism tidigt för den som är observant. De framhåller att det är viktigt att kunna se en människas förändring för att veta om denne är på väg mot radikalisering, vilket också kräver att tjänstepersoner ofta träffar ungdomarna. Det finns en kompetens inom förvaltningen, men en stor del av radikaliseringen sker enligt de intervjuade ofta i det dolda Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt och det grundar vi på att det finns tjänstepersoner som har kunskap för att identifiera våldsbejakande extremism. Vi bedömer att det är mer tillfällighet än medveten strategi att kompetensen finns inom kommunens organisation. Vi bedömer att den kompetens som finns i den kommunala verksamheten idag är av en personbunden karaktär. Då det inte finns några nedtecknade arbetsbeskrivningar eller liknande innebär det att arbetet mot våldsbejakande extremism är sårbart den dagen någon slutar Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Iakttagelser Det finns i dagsläget inga dokumenterade rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism. Däremot ser tjänstepersoner på IFO föreningslivet som en viktig del i att kunna förebygga extremism. Det sker årligen en rad olika aktiviteter för kommunens in- Februari av 10 Alvesta kommun PwC

26 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism vånare som främjar gemenskap och därigenom också förebygger utanförskap och extremism. År 2014 startades Fältgrupp i samverkan som träffas regelbundet och förbereder insatser riktade mot barn och unga. I intervju med tjänstepersoner framhålls det att det finns ett område som riskerar att missas när det gäller att identifiera just våldsbejakande extremism och det är de som är högutbildade. Oftast satsas resurser på att fånga de som står lite utanför samhället, men att det är minst lika viktigt att arbeta med de som är högutbildade och har tendenser till extremism. Dessa är, enligt de intervjuade, en mycket svårare målgrupp att fånga in och identifiera. Vidare framhåller tjänstepersonerna att det sker ett aktivt förebyggande arbete och att kommunen inom bland annat skolans område arbetar med värdegrundsarbete. Omnämnda insatser är av generell karaktär och grundar sig inte på någon gjord kartläggning över riskgrupper och det finns inte heller någon sådan specifik utifrån ett perspektiv om våldsbejakande extremism. Det finns däremot rutiner för hur skolorna ska hantera symboler och märken som kan verka anstötande Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet ej är uppfyllt och det grundar vi på att det inte finns några nedtecknade rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism. Vi noterar att det sker ett aktivt samarbete med föreningarna för att förebygga våldsbejakande extremism. Vidare har det framkommit i intervjuer och vid genomläsning om dokumentation att det förekommer olika former av generellt förebyggande arbete för att främja demokrati och motverka utanförskap. Dessa insatser är inte föremål för denna granskning och dess effekter har därför inte bedömts. Februari av 10 Alvesta kommun PwC

27 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 3. Bedömningar 3.1. Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg inte bedriver ett ändamålsenligt arbete för att förhindra våldsbejakande extremism. Vi grundar vår bedömning på att det inte finns någon agerandeplan, det finns ingen kontaktperson utsedd för samordning av arbetet enligt direktiv från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, någon uppföljning sker inte inom området samt några rutiner för hur identifiering ska ske finns inte Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Finns en aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism? Kommentar Ej uppfyllt Det finns ingen aktuell agerandeplan mot våldsbejakande extremism i Alvesta kommun. Hur är arbetet mot väldsbejakande extremism organiserat idag och är roller och ansvar tydliggjorda? Ej uppfyllt Det finns ingen kontaktperson mot våldsbejakande extremism utsedd, ej heller är ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder tydliggjorda. Följer kommunstyrelsen upp arbetet mot våldsbejakande extremism? Kriterier/frekvens? Ej uppfyllt Kommunstyrelsen följer inte upp arbetet mot våldsbejakande extremism. Säkerställer kommunstyrelsen/berörda nämnden att kompetens finns i förvaltningar/verksamhet för att identifiera våldsbejakande extremism? Delvis uppfyllt Det finns tjänstepersoner med kompetens att identifiera våldsbejakande extremism. Dock är kompetensen av personbunden karaktär och inte del av en strategi varför vi bedömer den som ytterst sårbar. Finns rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism? Ej uppfyllt Det saknas skriftliga rutiner för att identifiera möjlig våldsbejakande extremism. Februari av 10 Alvesta kommun PwC

28 Granskning av kommunstyrelsen och berörda nämnders arbete gentemot våldsbejakande extremism 3.3. Rekommendationer Vi rekommenderar kommunstyrelsen att: formulera ett uppdrag för framtagande av en agerandeplan mot våldsbejakande extremism där rekommendationerna och slutsatserna i SKLs forskningsrapport tas i beaktning utse en kontaktperson mot våldsbejakande extremism placerad under kommunledningsförvaltningen för att på så vis få en bättre helhetssyn följa utvecklingen av arbetet mot våldsbejakande extremism och ha det som en återkommande punkt tillse att det upprättas processbeskrivningar med tydligt definierade ansvarsområden för att säkerställa identifieringen av våldsbejakande extremism tillgodose att de som har kunskap om våldsbejakande extremism får ytterligare kompetensutveckling inom området följa upp effekten av de generella förebyggande insatserna Pär Sturesson Uppdragsledare Cecilia Lejon Projektledare Februari av 10 Alvesta kommun PwC

29 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Svar på granskningsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 7 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 1 augusti Protokoll från nämnden för individ- och familjeomsorgen, daterad den 4 maj Yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg, daterad den 27 mars Missiv från revisorerna, daterad den 22 februari Revisionsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten, daterad februari 2018 Redogörelse Revisorerna i Alvesta kommun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten. Revisorerna har därmed begärt ett svar från kommunstyrelsen på granskningsrapporten och kommunstyrelsen har även begärt ett yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg. I granskningsrapporten framkommer att Alvesta kommun delvis bedriver ett ändamålsenligt arbete för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vidare görs bedömningen att kommunstyrelsen bör ta ett tydligare ställningstagande och skriftligt ansvar för integrationsarbetet utöver den organisation som idag arbetar med nyanlända. Revisorerna uppdrar därmed till kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg att besvara den granskningsrapport som utförts. Nämnden för individ- och familjeomsorg har inkommit med ett svar på granskningsrapporten till kommunstyrelsen. Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar enligt kap. 1 5 i nämnden för individ- och familjeomsorgs reglemente för arbetsmarknadsåtgärder. Kommunstyrelsen har däremot det övergripande och samordnande ansvaret för arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder och för den kommunala näringslivspolitiken. I en tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 1 augusti 2018 framkommer det att inom området för näringslivspolitik finns utrymme för utveckling av samverkan mellan Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

30 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen och nämnden för individ- och familjeomsorg gällande etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsavdelningen på förvaltningen för individ- och familjeomsorg bedriver verksamhet i samverkan med näringslivsansvarig samt med externa myndigheter och parter genom utredning, planering och genomförande av projekt. Det sker även ett löpande arbete för att utveckla arbetsmetoder och projekt följt av utvärderingar av vilka effekter som insatserna har på integrationen i kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Protokollet skickas till Revisionen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

31 m:orn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 8(37) KS AU g 79 KS 201 8/ Svar på granskningsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Beslutsunderlag 1. Tiänsteslaivelse från kommunl augusti Protokoll från nämnden för individ- och fami5eomsorgen, daterad den 4 maj Yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg, daterad den 27 mars Missiv från revisorerna, daterad den 22 februari Revisionsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarla'iadsenheten, daterad febniari 2018 Redogörelse Revisorerna i Alvesta kornmun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarlaiadsenheten. Revisorerna har därmed begärt ett svar från kommunstyrelsen på granskningsrapporten och kornmunstyrelsen har även begärt ett yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg. I granskningsrapporten framkommer att Alvesta kommun delvis bedriver ett ändamålsenligt arbete för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vidare görs bedömningen att kornrnunstyrelsen bör ta ett tydligare ställningstagande och skriftligt ansvar för integrationsarbetet utöver den organisation som idag arbetar med nyanlända. Revisorerna uppdrar därmed till kornmunstyrelsen och nämnden för individoch familjeomsorg att besvara den granskningsrapport som utförts. Nämnden för individ- och familjeomsorg har inkommit med ett svar på granskningsrapporten till kornmunstyrelsen. Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar enligt kap. 1 8, 5 inämnden för individ- och familjeomsorgs reglemente för arbetsmarknadsåtgärder. Kornmunstyrelsen har däremot det övergripande och samordnande ansvaret för arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder och för den kornrnunala näringslivspolitiken. I en tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 1 augusti 2018 framkommer det att inom området för näigslivspolitik finns utrymme för utveckling av samverkan mellan komrnunledningsförvaltningen och nämnden för individ- och familjeomsorg gällande etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Justeringsmännens sign Bes]utsexpediering Utdragsbestyrkande r

32 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum (37) Kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsmarknadsavdelningen på förvaltningen för individ- och familjeomsorg bedriver verksamhet i samverkan med näigslivsansvarig samt med externa myndigheter och parter genom utredning, planering och genomförande av projekt. Det sker även ett löpande arbete för att utveckla arbetsmetoder och projekt följt av utvärderingar av vilka effekter som insatserna har på integrationen i kommunen. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen besluta att anta kornrnunledningsförva1tningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign,, Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

33 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelning Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Yttrande Datum Svar på granskningsrapport om introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Bakgrund Revisorerna i Alvesta kommun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten. Revisorerna har därmed begärt ett svar från kommunstyrelsen på granskningsrapporten och kommunstyrelsen har även begärt ett yttrande från nämnden för individ- och familjeomsorg. I granskningsrapporten framkommer att Alvesta kommun delvis bedriver ett ändamålsenligt arbete för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vidare görs bedömningen att kommunstyrelsen bör ta ett tydligare ställningstagande och skriftligt ansvar för integrationsarbetet utöver den organisation som idag arbetar med nyanlända. Yttrande Ansvars- och rollfördelningen mellan styrelsen och övriga nämnder Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar enligt kap. 1 5 i nämnden för individ- och familjeomsorgs reglemente för arbetsmarknadsåtgärder. Kommunstyrelsen har däremot det övergripande och samordnande ansvaret för arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder och för den kommunala näringslivspolitiken. Inom området för näringslivspolitik finns det utrymme för utveckling av samverkan mellan kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg gällande etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd och ensamkommande barn och ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Förvaltningen för individ- och familjeomsorg och arbetsmarknadsenheten införlivas därmed med kontaktnätet inom det lokala näringslivet som finns genom samarbete mellan näringslivsansvarig och arbetsmarknadsenheten. Kommunstyrelsen kan nyttja de direkta kontakter som finns med det lokala närings - och föreningslivet och inrikta utbildning och lärlingsplatser efter den kompetensbrist som råder inom kommunen. Utmaningarna ligger dock i Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

34 2(4) hur långt ifrån arbetsmarknaden som de berörda individerna befinner sig och vilka åtgärder som krävs för att nyanlända ska nå en egen självständig försörjning. Uppföljningar av arbetsmarknadsenhetens arbete kan behöva tydliggöras av kommunstyrelsen gällande aspekten av samordning av integrationsarbetet. Nämndernas mål utgör dock resultatindikatorer som frekvent följs upp av kommunstyrelsen. Förvaltningen för individ- och familjeomsorg rapporterar till kommunstyrelsen gällande åtgärder för en budget i balans som bland annat innefattar nämndens mål att minska behovet av uppbärande av ekonomiskt bistånd. Åtgärder för att minska försörjningsstöd kan innefatta utbildning, praktikplatser och aktiviteter för att ge individer möjligheter att skapa sig ett bredare kontaktnät. Arbetsmarknadsavdelningen på förvaltningen för individ- och familjeomsorg bedriver verksamhet i samverkan med näringslivsansvarig samt med externa myndigheter och parter genom utredning, planering och genomförande av projekt. Det sker även ett löpande arbete för att utveckla arbetsmetoder och projekt följt av utvärderingar av vilka effekter som insatserna har på integrationen i kommunen. Fortsatt så gäller ansvarsfördelningen enligt reglementet att förvaltningen att individ- och familjeomsorg hanterar en stor del av de frågor som rör integration och mottagning av nyanlända. Det operativa arbetet följer även den arbetsfördelningen. På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser? Tidigare samordnades flertalet aktiviteter gällande integration och etablering av nyanlända genom den tjänst som låg under kommunledningsförvaltningen som integrationssamordnare. Integration snabbstöd administrerades exempelvis via den tidigare integrationssamordnaren som gick i pension under Under 2017 upprättade kommunen en näringslivsstrategi med samordnande riktlinjer gällande kompetensförsörjning och nyföretagande som utvecklingsmål. I utvecklingsmålet ingår att kommunstyrelsen genom näringslivspolitiken ska arbeta för att ta tillvara ta nyanländas kompetens och arbetskraft. I utvecklingsmålet ingår även åtgärder som samverkan mellan olika organisationer samt insatser i grund- och gymnasieskolor för att uppmuntra och inrikta ungdomar genom att öka tillgången på den kompetens som behövs för lokala industrier och företag i framtiden. Det innebär att etablera samverkan och kommunikation mellan skola, näringsliv och andra aktörer som arbetsförmedling, universitet och högskolor för att skapa praktikplatser och lärlingsutbildningar samt matcha skolungdomarna och nyanlända med praktik, lärlingsplatser och utbildningsplatser. Genom uppmuntran av entreprenörsanda och möjligheter till utbildning eller lärlingsplatser så kan både etableringen av nyanlända öka och utbildningsnivån kan höjas. Arbetet med att integrera de som står längst

35 3(4) ifrån arbetsmarknaden är dock en del av en längre process som inkluderar åtgärder med rätt utbildning, praktik och lärdom som åstadkoms med rätt åtgärder under en längre tid. Fler aktiviteter och en tydligare samordning från kommunstyrelsen gentemot berörda nämnder kan behöva åstadkommas men ansvarsfördelningen påverkar att både näringslivsansvarig och arbetsmarknadsavdelningen på förvaltningen för individ- och familjeomsorg innehar en del av ansvaret för att genomföra åtgärder, projekt och övriga aktiviteter. Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? Den lokala arbetsmarknadsgruppen är ett exempel på det samarbete som bedrivs mellan kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknadsenheten där representanter från arbetsförmedlingen och kommunens förvaltningar och avdelningar deltar. Representanterna från Alvesta kommun består bland annat av näringslivsansvarig, förvaltningschefer för omsorgsförvaltningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg, personalchef och kommunchef. Näringslivsansvarig anordnar även näringslivsfrukostar där representanter från kommunledningen, arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet i kommunen deltar. Arbetsmarknadsavdelningen har erbjudits möjlighet att delta i evenemang via annonser i kommunens magasin samt via kalender. En inbjudan kan behöva tydliggöras så att arbetsmarknadsavdelningen deltar för att driva perspektivet om etablering av nyanlända på arbetsmarknaden i det lokala näringslivet. Under år 2016 och 2017 infördes ett tillfälligt integrationsstöd snabbstöd integration enligt beslut i kommunstyrelsen Stödet infördes för att ge det lokala föreningslivet möjligheter till att utveckla integrationsfrämjande aktiviteter i former av projekt, möten, evenemang och nätverk som främjar samverkan, dialog och ökad förståelse mellan olika kulturer och grupper i Alvesta kommun. Ansvar för snabbstöd integration låg under åren hos kommunledningsförvaltningen under den tidigare integrationssamordnaren. Ett förslag till hur integrationsstödet ska användas under perioden har utretts av kultur- och fritidsförvaltningen och förslaget ska behandlas av kommunstyrelsen under hösten Förslaget är nu att kultur- och fritidsförvaltningen ska ansvara för det föreslagna integrationsstödet. Förslaget utgörs av att integrationsstödet ska delas upp i lilla och stora integrationsstödet. Det lilla integrationsstödet upp till 5000 kr kan sökas upp till fyra gånger per år av föreningar medan det stora integrationsstödet på maximalt kr. I slutet av 2019 planeras en slutlig utvärdering av det lilla och stora integrationsstödet genomföras av kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan med förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Uppföljningen gäller resultatet och effekten samt hur stödet kan utformas i framtiden.

36 4(4) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt eget svar. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare Ola Agermark Näringslivsansvarig

37 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum (17) Nämnden för individ- och familjeomsorg NIF g 34 Dnr NIF2018/ Granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Beslutsunderlag 1. Missiv, 16 mars Revisionsrapport: Granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsei'föeten, 16 mars Yttrande,27mars20l8. Redogörelse Revisorerna i Alvesta komrnun har gett PwC iuppdrag att genom'mra gransla'iing av introduktion av nyanlända OCl] arbetsmarknadsenheten. Den revisionella frågeställningen är följande: Bedriver kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg ändamålsenliga och ekonomiskt tillfredställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Komi'nunstyrelsen önskar svar från nämnden för individ- och familjeomsorg med ett yttrande i ärendet Förvaltningschef, förvaltningen för individ- och familjeomsorg, har tillsaini'nans med Integrationsutvecklare, avdelningschef arbetsmarknadsavdelningen, avdelningschef ensamkornmande barn, föltutvecklare och avdelningschef ekonomiskt bistånd sarnmanställt ett yttrande som svar till kornmunstyrelsen. Beredning NIF AU j19 Beslut Nämnden för individ- ocl'i familjeomsorg beslutar att anta upprättat yttrande som svar till kornmunstyrelsen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmännens sign BesMsexpediering Utdragsbestyrkande

38 Yttrande Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Tel E-post: Datum Till Kommunstyrelsen Svar gällande: Granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Nu har ESF projekt Etableringssamverkan startat, och ca 20 personer är nu inskrivna. Tidig kartläggning av kompetenser och erfarenheter vid och under inskrivning i etableringen. Är mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Avdelningschefer på Boende för ensamkommande barn och Barn och familj har fått uppdrag av förvaltningschef att uppdatera rutiner och samverkansformer. Detta sker i form av att personal från både avdelningar arbetar tillsammans. Uppföljning om vart de ungdomar som lämnade vårt kommunala boende 2017 finns kommer att göras. Många skrevs ut till Migrationsverket i andra kommuner. Finns en uppföljning av flyktingverksamheten och finns mätbara mål samt undersöks hur insatserna uppfattas av de nyanlända? Förvaltningen för individ- och familjeomsorg har tidigare gjort enkät inom infocenter och planerar att göra detta under året. Detta gäller hur väl man uppfattar att man får information. Under 2017 har det vid varje nämnd informerats om antal hushåll som blivit självförsörjande samt hur många som är inskrivna på Arbetsmarknadsavdelningen och sedan gått vidare till egenförsörjning. Majoriteten av hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är utlandsfödda. Bidrar arbetsmarknadsenheten till introduktion av nyanlända? Majoriteten av de personer som är aktuella på Arbetsmarknadsavdelningen och inom ESFprojekt står långt från arbetsmarknaden och kan inte matchas mot näringslivet förrän man rustats. Det innebär språkträning, inlärning gällande arbetsliv och att lära sig arbetsmoment. För personer utan skolutbildning tar denna process uppemot flera år. Den kontakt som Arbetsmarknadsavdelningen nu har med näringslivet går via SMT i Moheda. Här arbetstränar/ praktiserar deltagare i lättare industriarbete, och kan därifrån få en anställning i företaget. När Arbetsmarknadsavdelningen har tränat en deltagare till att kunna gå till arbete, matchas dessa enskilda personer till en praktik inom kommun/ företag. Denna matchning kan också gå genom de ESFprojekt som finna inom Arbetsmarknadssamverkan eller genom Arbetsförmedlingen. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx ifo@alvesta.se

39 2 (2) Det pågår en förstudie till arbetsintegrerade sociala företag, Denna förstudie kommer att utmynna i en ESF ansökan hösten -18, med mål att kunna starta ett eller flera sociala företag. Finns verksamhet och arbetsmetoder som ger förutsättningar för att ta tillvara individuella egenskaper, kunskaper och färdigheter hos de nyanlända? Det arbetet med att möte varje deltagare på Arbetsmarknadsavdelningen pågår och utvecklas fortlöpande enligt plan. Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? detta är helt uppfyllt ännu. Civilsamhället utgör ett komplement till de kommunala och statliga introduktionsinsatserna. Nämnden för invid- och familjeomsorg bedömer att det finns upparbetade kontakter mellan de olika aktörerna och att det sker mycket daglig samverkan. ESF projekt/ama/allbo lärcenter/ näringslivsansvarig/företag/af och föreningar. Gällande de asylsökande som inte faller under kommunens ansvarsområde har integrationsutvecklare kontakter inom föreningslivet för att skapa verksamhet även för de asylsökande som befinner sig i kommunen. Vilka effekter av mottagning av nyanlända kan man se i kommunen, följs startade projekt upp som är riktade mot målgruppen? De Länsstyrelsefinansierade och ESF-finansierade projekt som genomförs följs upp. Även arrangemang som Alvesta Folkfest har utvärderats. På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser och på vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser Nämnden för individ- och familjeomsorg menar att det behövs en kommunövergripande instans för integrationsarbetet, även på denna nivå bör integrationsarbetet få mål, utvärderas och följas upp. Integrationsarbete sker i alla kommunens förvaltningar och behöver samordnas centralt. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Parkgatan Alvesta vx ifo@alvesta.se

40

41 Revisionsrapport Granskning av introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Tommy Nyberg Februari 2018 Alvesta kommun

42 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Är mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Finns en uppföljning av flyktingverksamheten och finns mätbara mål samt undersöks hur insatserna uppfattas av de nyanlända? Bidrar arbetsmarknadsenheten till introduktion av nyanlända? Finns verksamhet och arbetsmetoder som ger förutsättningar för att ta tillvara individuella egenskaper, kunskaper och färdigheter hos de nyanlända? Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? Vilka effekter av mottagning av nyanlända kan man se i kommunen, följs startade projekt upp som är riktade mot målgruppen? På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser? Är ansvars- och rollfördelningen mellan styrelsen och övriga nämnder ändamålsenlig? Bedömningar Revisionell bedömning Bedömningar mot kontrollmål Rekommendationer Februari av 16 Alvesta kommun PwC

43 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Sammanfattning Att lyckas med integreringen av nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat genomföra en granskning av kommunens flyktingverksamhet och arbetsmarknadsenhet. Vår bedömning är att det idag delvis finns ett ändamålsenligt arbete för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Det finns idag flera verksamheter som arbetar med nyanlända och ensamkommande för att hjälpa dem in på svenska arbetsmarknaden. Vi anser dock att arbetet mot näringslivet kan utvecklas betydligt. Vi anser vidare att kommunstyrelsen bör ta ett mycket tydligare ställningstagande och skriftligt ansvar för integrationsarbetet. Det finns idag en organisation som arbetar med nyanlända. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för mottagning och introduktion efter det att etablering är klar på Arbetsförmedling. Vi ser det som positivt att det idag finns ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Kommunstyrelsen är inte i tillräcklig utsträckning delaktig i arbetet med nyanlända. Inte heller finns någon samordning inom kommunen för detta arbete. Detta ser vi som en brist. Vår bedömning är att det idag saknas en systematisk uppföljning av flyktingverksamheten. Det saknas i allt väsentligt uppföljningsbara mål i både kommunstyrelsen och i nämnden för individ och familjeomsorg. Detta bygger vi på granskning av officiella dokument samt de intervjuer vi haft. Vi anser vidare att näringslivsarbetet bör knytas mycket närmare integrationsarbetet för att på sikt få människor i arbete. Näringslivsarbetet ligger under kommunstyrelsen varför det är rimligt att anse att en mycket tydligare inriktning från Kommunstyrelsen bör finnas vad gäller integrationsarbetet. Det som måste anses väsentligt ur ett integrationsperspektiv är att det finns ett etablerat samarbete med både föreningar och med näringslivet inom kommunen. Enligt samtliga intervjuer så saknas detta idag i det närmaste helt. Enskilda praktikplatser finns men ett systematiskt utbyte och samverkan med både lokala föreningar och företag saknas. Vi anser att det krävs ett samlande kommunstyrelsearbete för att kunna bedriva ett framgångsrikt och aktivt integrationsarbete. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

44 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 1. Inledning 1.1. Bakgrund Den 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen det kommunala ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända som folkbokfördes i kommunen. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett stort ansvar både för personer som är asylsökande och som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat genomföra en granskning av kommunens flyktingverksamhet och arbetsmarknadsenhet Syfte och Revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? 1.3. Revisionskriterier Utgörs av lagar, föreskrifter, regelverk, fullmäktigebeslut etc. och utgör underlag till de bedömningsgrunder som uttrycks i kontrollmålen Kontrollmål Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Är mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Finns en uppföljning av flyktingverksamheten och finns mätbara mål samt undersöks hur insatserna uppfattas av de nyanlända? Bidrar arbetsmarknadsenheten till introduktion av nyanlända? Finns verksamhet och arbetsmetoder som ger förutsättningar för att ta tillvara individuella egenskaper, kunskaper och färdigheter hos de nyanlända? Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? Vilka effekter av mottagning av nyanlända kan man se i kommunen, följs startade projekt upp som är riktade mot målgruppen? På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser? Är ansvars- och rollfördelningen mellan styrelsen och övriga nämnder ändamålsenlig? Februari av 16 Alvesta kommun PwC

45 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 1.5. Avgränsning Granskningen har avgränsats till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna). Utbildning till nyanlända elever ingår inte i granskningen Metod Dokumentgranskning har genomförts av för granskningen relevanta riktlinjer och rutiner, exempelvis: Reglemente nämnden för individ- och familjeomsorg samt kommunstyrelsen. Verksamhetsplan samt delegationsordning. Intervjuer har skett med: Socialsekreterare ekonomiskt bistånd utredare ensamkommande, Arbetsmarknadsavdelningen, Presidiet i kommunstyrelsen, förvaltningschef IFO, AMA(Arbetsmarknadsavdelningen), avdelningschefer ekonomiskt bistånd, kommunchef, avdelningschefer EKB(Ensamkommande boende). Februari av 16 Alvesta kommun PwC

46 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Organisation Kommunen har en organisation för mottagning av nyanlända som innebär att ansvaret ligger på nämnden för individ- och familjeomsorg 1. Tidigare har ett samordningsansvar funnits inom kommunstyrelsens verksamhetsområde men så är det inte längre. Arbetsförmedlingen har ansvar för etablering under individens två första år medan kommunen ansvarar för ensamkommande barn. Det finns inom IFO en mottagning med två ansvariga 1: soc. sekreterare. Fyra stycken handläggare arbetar med utredningar av rätten till försörjningsstöd flyktingar/nyanlända. Nämnden har en organisation kring ensamkommande som innebär att man utreder de ensamkommande i samband med ankomst. 12 handläggare arbetar med utredningar inom barn och familj varav tre arbetar med utredning av ensamkommande. Enligt de intervjuade förändras organisation i takt med att färre ensamkommande anländer. Inom nämndens ansvarsområde finns förutom IFO även arbetsmarknadsenheten. ALBO lärocenter arbetar med SFI och gymnasieutbildning. Ansvaret för detta ligger under utbildningsnämnden Iakttagelser Arbetsmarknadsenheten har ansvar för att arbeta med olika stödinsatser. Bland annat gör de en kartläggning av individens förmågor och kompetenser. Vidare har enheten som ambition att komma in tidigare än efter två år då, arbetsförmedlingen har ansvaret under de två första åren av en individs etablering. Detta ser de intervjuade som positivt då de etablerar ett samarbete tidigt med arbetsförmedlingen. Via arbetsmarknadsenheten har IFO fått ett större utbud vad gäller insatser till individen. Nämnas kan praktikplatser och sysselsättning inom arbetsmarknadsenheten till exempel syverkstad och snickeri. Flera intervjuade påtalar att det saknas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Vid årsskiftet 2017/2018 går socialpsykiatrin över till IFO-verksamheten, vilket för de intervjuade kommer att innebära att det blir bättre förutsättningar för denna grupp. En annan insats som efterfrågas är individanpassad SFI. Enligt flera intervjuer påtalas att alla inte passar för teoretisk SFI. IFO ansvarar både för utredningar av eventuella behov av insatser för individer som far illa samt eventuella behov av försörjningsstöd. Krav på individen inom försörjningsstöd är att alla skall vara inskrivna på Arbetsförmedlingen och skall bidra till sin egen försörjning. IFO begär alltid in en etableringsplan från Arbetsförmedlingen då ett ärende kommer in. Idag har varje handläggare ca 30 ärenden som de ansvarar för. Socialsekreterarna arbetar 1 IFO Februari av 16 Alvesta kommun PwC

47 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten även med gruppinformation om vardagsekonomi till nyanlända som ett led i etableringsarbetet. Det startades upp ett informationscenter under år Detta som en konsekvens till den nya lagstiftning (Etableringslag) som kom under år Syftet med informationscentret är att ge information till kommuninvånare samt verka för en bättre etablering för nyanlända. Bostadsfrågan är en stor fråga i Alvesta. Detta diskuteras enligt samtliga intervjuade då det saknas bostäder i kommunen. Planering pågår vad gäller bostäder, men enligt de intervjuade tjänstemännen ligger detta allt för långt fram i framtiden. Enligt presidiet i kommunstyrelsen finns idag ett förberedande detaljplanearbete. Alvesta har även gjort en ramupphandling för billigare bostäder där husen just nu håller på att byggas. Enligt kommunstyrelsens presidium skall detta tillgodose behovet av bostäder till nyanlända. Enligt sakgranskningen så är dessa bostäder inte direkt riktade mot behovet av bostäder för nyanlända. Sakgranskningen poängterar att dessa bostäder är för alla invånare Bedömning Kontrollmålet är delvis uppfyllt. Det finns idag en organisation som arbetar med nyanlända. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för mottagning och introduktion efter det att etablering är klar på Arbetsförmedling. Vi ser det som positivt att det idag finns ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Det finns ambitioner hos IFO att starta upp arbetet med kartläggning innan Arbetsförmedlingens etableringsansvar gått ut. Detta ser vi som en bra ambition för att tidigt kunna få kunskap och snabbt kunna arbeta individuellt med olika individer. Kommunstyrelsen är inte delaktig i arbetet med nyanlända. Inte heller finns någon samordning inom kommunen för detta arbete. Detta ser vi som en brist Är mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Organisation Gången i ett ärende för ensamkommande är att beslut om utredning fattas varefter en 1:e socialsekreterare lämnar över ärendet till 1:e socialsekreterare för utredningsgruppen som beslutar om en handläggare för ärendet. Efter att utredning genomförts och beslut om insats fattats lämnas ärendet över till genomförandegruppen inom IFO. Gruppen ansvarar för uppföljning av dessa ärenden. Vid våra intervjuer påtalas att det idag saknas en systematisk uppföljning av ensamkommande barn. Vidare finns idag ingen tidsbegränsning av besluten. Detta innebär att det inte finns någon naturlig slutpunkt då ärenden skall följas upp. Vilket innebär en risk att ärenden inte följs upp i tillräcklig utsträckning. Varje utredningshandläggare har ca insatser som denne ansvarar för. Detta bedöms av de intervjuade vara en hög ärendebelastning. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

48 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Iakttagelser BBIC 2 används som utredningsinstrument då IFO arbetar med utredningar av ensamkommande. Enligt flera av de intervjuade så görs idag en skillnad vad gäller utredningar för ensamkommande barn och utredningar för andra ungdomar. Flera intervjuade utrycker frustration då resurser för att utreda saknas i hög utsträckning vad gäller ensamkommande HVB-hem samt Stödboende I kommunen finns 2 HVB-boenden samt ett stödboende. I samband med våra intervjuer påtalas att det saknas ett systematiskt samarbete mellan handläggare på IFO samt boendeverksamhet. Både intervjuade från myndighetssidan och ansvariga för boenden påtalar att det finns brister vad gäller överlämnandet av ärenden. Detta medför risker för sämre genomförandeplaner och därmed risker för längre insatser än behövligt. Ensamkommande boende. Det finns idag tre stycken boenden i kommunal regi. Där bor ca 30 individer. Det påtalas i intervjuer att flera insatser påbörjas trots att utredningen inte är klar. Detta ger risker för att insatserna blir otydliga samt längre än nödvändigt. Stödboende med egna lägenheter fungerar enligt de intervjuade mycket bra. Arbetet med stödboende sista året har varit effektivt, enligt de intervjuade Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppfyllt. Enligt vår granskning så hinner handläggarna idag inte helt med uppföljningar av ärenden. Flera påtalar i intervjuerna att det delvis saknas resurser för att göra ett kvalitativt arbete. Detta ser vi som ett område som nämnden för individ- och familjeomsorg bör bevaka. Tydliga insatser samt regelbunden uppföljning är en av nycklarna till en god samhällsintroduktion för ensamkommande. Vidare anser vi att det bör utformas tydliga rutiner för samverkan mellan utredare samt utförarverksamheten Finns en uppföljning av flyktingverksamheten och finns mätbara mål samt undersöks hur insatserna uppfattas av de nyanlända? Iakttagelser Samtliga intervjuade påtalar att det idag saknas ett systematiskt arbete vad gäller uppföljningar av både flyktingverksamheten samt av mottagningen av ensamkommande. Den information som går ut till nämnden för individ- och familjeomsorg rör allmän information kring integrationsarbetet. Vid vår granskning av protokoll från år 2017 från både nämnden för individ- och familjeomsorg och kommunstyrelsen, noterar vi att nämnden för individ- och familjeomsorg får information om integrationsarbetet men vi kan inte se att någon del av flyktingverksamheten skriftligt har följts upp eller redovisats. Enskilda 2 Barns behov i Centrum, Ett utredningsinstrument som fokuserar på livsområden för att alltid ha barnet i centrum Februari av 16 Alvesta kommun PwC

49 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten redovisningar av verksamheten görs på kommunstyrelsen muntligt men i övrigt så går det inte att se att integrationsverksamheten systematiskt följs upp vare sig skriftligt eller muntligt i kommunstyrelsen. Inom nämnden för individ och familjeomsorg finns mål att antalet utrikesfödda med försörjningsstöd skall minskas. Förvaltningen inom IFO har gjort ett flödesschema över utredningsprocessen. Detta är inlagt i kommunens ledningssystem. Samtliga intervjuade påtalar att det saknas en intern kontroll inom området. Det görs ingen uppföljning om gällande rutiner följs eller inte. I samband med sakgranskningen påtalas att man nyligen genomfört en sådan uppföljning. Mål som är uppföljningsbara finns i nämnden för individ- och familjeomsorg vad gäller upplevelsen av insatserna hos de ensamkommande barnen. Detta har funnits sedan 2016 Målet är att 90 % skall vara nöjda. Målresultatet är % Hur upplevs insatser av nyanlända? Vår dokumentgranskning och våra intervjuer visar att det helt saknas uppföljning av hur de nyanlända upplever insatser eller det arbetet som kommunen bedriver Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Delvis uppfyllt. Det saknas i allt väsentligt uppföljningsbara mål i kommunstyrelsen, medan nämnden för individ och familjeomsorg har enskilda delar som man följer upp. Vidare saknas en systematisk uppföljning av flyktingverksamheten. Detta grundar vi på granskningen av officiella dokument samt de intervjuer vi genomfört Bidrar arbetsmarknadsenheten till introduktion av nyanlända? Iakttagelser Arbetsmarknadsavdelningen har en mängd verksamhet som bidrar till introduktion av nyanlända. Några av de insatser som finns inom arbetsmarknadsavdelningen är syverkstad och ett snickeri. Det finns också städ, kök samt ett café. Detta ses som praktikförberedande. Denna sysselsättning prövar också individers arbetsförmåga. Att få individer till praktikplats har enligt flera intervjuer blivit mycket svårare då många nyanlända är analfabeter. Det finns ett uttalat mål att kommunen skall erbjuda asylsökande feriearbeten för att på detta sätt få en naturlig ingång på arbetsmarknaden. Fältverksamheten arbetar med flera olika förvaltningar inom kommunen. Några av de insatser som görs är Connect vilket är ett föräldrastöd där de vill nå föräldrar. Idag arbetar de dessutom med att försöka utbilda 10 personer till föräldrarutbildare. För detta har Fältverksamheten sökt medel hos regeringskansliet. För fältverksamheten är också frågor som rör Alkohol, narkotika och tobak, frågor som är prioriterade. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

50 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Utöver detta finns vissa praktikplatser inom arbetsmarknadsenheten. Det är främst åtta platser för lättare industriarbete. Flera intervjuade påtalar att en av de viktigaste delarna är regelrätta praktikplatser inom näringslivet i Alvesta. Detta saknas i det närmaste helt idag. Detta anser arbetsmarknadsenheten skulle vara en utveckling för enheten i framtiden. Vidare saknas samarbete mellan SFI-verksamheten inom skolan och Arbetsmarknadsavdelningen. Det finns ett uttalat mål att kommunen skall erbjuda asylsökande feriearbeten för att på detta sätt ge en naturlig ingång på arbetsmarknaden. Väninnor till väninnor är ett externt samverkansprojekt där arbetsmarknadsavdelningen deltar tillsammans med fem andra kommuner där kvinnor träffas och utbyter erfarenhet och får hjälp och kunskap i olika vardagsfrågor. Ungdom till Ungdom är en Länsstyrelseinsats som syftar till ge ungdomar möjlighet att träffa svenska ungdomar. Det finns även olika arbetsmarknadsanställningar som ett redskap för arbetsmarknadsenheten Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som uppfyllt. Vår bedömning är att arbetsmarknadsavdelningen på flera sätt bidrar till introduktionen för nyanlända. Dels finns flera verksamheter som syftar till att introducera och kontrollera arbetsförmåga och dels finns enskilda kontakter för praktikplatser. Kommunstyrelsen tillsammans med nämnden för individ- och familjeomsorg bör prioritera arbetat med att utveckla samarbetet med kommunens näringsliv Finns verksamhet och arbetsmetoder som ger förutsättningar för att ta tillvara individuella egenskaper, kunskaper och färdigheter hos de nyanlända? Iakttagelser Individ- och familjeomsorgen deltar i ett arbete som heter Etableringssamverkan Kronoberg vilket har Växjö kommun som projektägare. Tanken är att skapa multikompetenta team som skall försöka att fånga upp de specialkompetenser som flyktingar har för etablera dem i samhället fortare. Syftet med insatsen är att kommunerna skall fånga upp dessa individer redan under asylprocessen för att ta tillvara individuella egenskaper och kompetenser. Detta ESF-projekt handlar om att validera kompetenser. Det saknas idag sociala företag vilka skulle ge möjlighet för flera individer att kunna visa upp sina färdigheter, enligt flera av de intervjuade. Arbetsmarknadsenhetens insatser är bl.a. syverkstad och ett snickeri. Dessa insatser och flera andra ses som praktikförberedande. Dessa sysselsättningar prövar också individers arbetsförmåga. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

51 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Bedömning Vår bedömning av kontrollmålet att det är delvis uppfyllt. Vår bedömning är att det idag påbörjats ett arbete där man avser att ta tillvara individers unika färdigheter och erfarenheter. Det är i sin uppbyggnad varför det inte går att säga att detta är helt uppfyllt ännu Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? Iakttagelser Föreningssamverkan Föreningsarbetet inom kommunen, för de som arbetar med integration- och flyktingmottagande, är inriktat mot enskilda föreningar. Nämnas kan Rädda Barnen, Svenska kyrkan, ABF samt Tjetjenska och Somaliska föreningen. Däremot saknas idag ett etablerat samarbete med idrottsrörelsen och andra föreningar. Det arbete som görs vad gäller idrott är inriktat på Skol IF där det erbjuds viss idrott till flyktingar och ensamkommande. Vid dessa tillfällen är svenska ungdomar ledare. Det finns inom kommunen ett snabbstöd till föreningar som kan söka pengar för arbete med integration. Enligt våra intervjuer söks detta i mycket ringa omfattning. Språkcaféer finns på biblioteket i Vislanda samt på mötesplats Centrum och drivs i första hand av ideella krafter Näringslivsarbetet mot nyanlända I samband med våra intervjuer påtalas att det inom integrationsarbetet helt saknas ett etablerat arbete med företagare i kommunen. Det finns enskilda praktikplatser men arbetsmarknadsenheten är inte delaktig i näringslivsträffar och inte heller är individ och familjeomsorgen delaktig. I samband med Näringslivsfrukostar där delar av näringslivet och kommunledningen är representerad är inte arbetsmarknadsenheten representerad och kan således inte driva integrationsfrågor i detta forum. Det saknas inriktning mot integration i näringslivsarbetet enligt flertalet intervjuer. I samband med sakgranskning påtalas att det finns enskilda projekt inom länet där projektet Matchning Kronoberg nämns. Enligt sakgranskningen så finns ett etablerat samarbete mellan näringslivsansvarig och arbetsmarknadsenheten. Det finns enligt sakgranskningen också en arbetsmarknadsgrupp där representanter för förvaltningen och Arbetsförmedlingen sitter med. Enligt sakgranskningen har arbetsmarknadsenheten bjudits in efter det att revision genomfördes Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Ej uppfyllt. Visserligen finns idag visst samarbete med enskilda organisationer. Det som måste anses väsentligt ur ett integrationsperspektiv är att det finns ett etablerat samarbete med både föreningar och med näringslivet inom kommunen. Enligt samtliga intervjuer så saknas detta idag. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

52 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 2.7. Vilka effekter av mottagning av nyanlända kan man se i kommunen, följs startade projekt upp som är riktade mot målgruppen? Iakttagelser Det finns cityvärdar från olika folkgrupper inom kommunen. Enskilda föreningar nattvandrar exempelvis Somaliska och Tjetjenska föreningen. Andra effekter är att många engagerar sig ideellt, exempelvis inom språkcaféer. Andra insatser som bidragit till ett förändrat kommunalt landskap är att flera föreningar bildats. Dessa föreningar bidrar till samhällsbilden genom att de är aktiva Uppföljning av startade projekt Enligt de intervjuade så finns idag ingen systematisk uppföljning av de projekt som påbörjas. Det sker vare sig genom ekonomisk uppföljning eller som uppföljning av verksamheten. Detta gäller projekt som startas inom den kommunala verksamheten. Då Länsstyrelsen ansvar för projekt sker en uppföljning enligt de krav de ställer Bedömning Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt. Det finns flera goda effekter av mottagningen av nyanlända. Engagemang och samverkan mellan svenskfödda och nyanlända bidrar till förståelse och kunskap. Enligt vår granskning saknas systematisk uppföljning av de satsningar som görs På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser? Iakttagelser I samband med våra intervjuer påtalas att det finns ett nätverk inom kommunen som diskuterar integrationsfrågor. Kommunstyrelsen är inte representerad vid dessa nätverksträffar. Samtliga intervjuade tjänstemän påtalar att det idag saknas en samlande funktion inom kommunstyrelsen för integrationsarbetet. Det har tidigare funnits men idag är det nämnden för individ- och familjeomsorg som har ett formellt ansvar för integrationsarbetet. I samband med våra intervjuer påtalar den politiska ledningen att integrationsarbetet är en del av hela verksamheten i kommunen varför det inte specificerats i några officiella dokument. Vid våra intervjuer med representanter för nämnden för individ- och familjeomsorg påtalas att det finns ett stort behov av en samlande resurs för integrationsarbetet. Enligt våra intervjuer med representanter för kommunstyrelsen läggs det för mycket fokus på integration som en särskilt prioriterad fråga och då detta skall ses som en naturlig del i övrigt arbete inom kommunen Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Ej uppfyllt. Den granskning vi gjort visar tydligt att det idag saknas en samlande roll för integrationsarbetet. Det finns inte heller en tydlig målsättning eller tydliga riktlinjer för integrationsarbetet. Det går självklart att förstå att den politiska ledningen anser att integrationsar- Februari av 16 Alvesta kommun PwC

53 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten betet skall införlivas i övrig verksamhet men då bör detta kommenteras och redovisas tydligt i målsättningar Är ansvars- och rollfördelningen mellan styrelsen och övriga nämnder ändamålsenlig? Iakttagelser Integrationsarbetet är endast inskrivet i reglementet inom nämnden för individ- och familjeomsorg. Samtliga intervjuer inom IFO påtalar att de saknar en tydlig inriktning och målsättning för integrationsarbetet. Det är tydligt att det finns en skiljelinje mellan politiska företrädare och tjänstemän inom kommunstyrelsen, hur integrationsarbetet ska bedrivas och organiseras. Flera tjänstemän anser att det bör finnas en samlande roll för integrationsarbetet medan det hos ledande företrädare för kommunstyrelsen inte görs samma bedömning. Samarbetet mellan ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsenheten och SFI fungerar inte i tillräcklig utsträckning enligt flera av de intervjuade. Det saknas också ett tydlig politiskt ställningstagande från berörda nämnder att dessa verksamheter måste arbeta tillsammans Bedömning Vi bedömer kontrollmålet som Ej uppfyllt. Vi bedömer att det bör tas ett samlat grepp om hur kommunen ska bedriva sitt integrationsarbete. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunen som helhet och bör därför vara initiativtagare till sådant samlat grepp. Bilden kompliceras också av att det råder olika uppfattningar mellan politiska företrädare och tjänstemän hur integrationsarbetet ska bedrivas. Ett område som vi ser som en viktig del i att lyckas med integrationen av nyanlända är att få dessa i arbete. I detta har både kommunstyrelsen genom sitt arbete gentemot näringslivet och nämnden för individ- och familjeomsorg genom sin arbetsmarknadsenhet en viktig uppgift att samverkar i större utsträckning. Idag är arbetet med integration ett stort område med stora konsekvenser för både många individer och för kommunens ekonomi. Vi anser därför att kommunstyrelsen bör sätta tydliga mål och följa upp dessa. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

54 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 3. Bedömningar 3.1. Revisionell bedömning Bedriver kommunstyrelsen och nämnden för individ- och familjeomsorg en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Vår bedömning är att det idag delvis finns ett ändamålsenligt arbete för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Det grundar vi på att det idag saknas ett aktivt arbete och samverkan mellan näringslivsenheten och arbetsmarknadsenheten. Dessutom så har vår granskning visat att det saknas ett sammanhållande arbete inom kommunstyrelsen för integrationsarbetet. Det finns dock flera verksamheter som arbetar med nyanlända och ensamkommande för att hjälpa dem in på svenska arbetsmarknaden. Vi anser vidare att kommunstyrelsen bör ta ett mycket tydligare ställningstagande och skriftligt ansvar för integrationsarbetet Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Är mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Är mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? Kommentar Delvis uppfyllt. Det finns idag en organisation som arbetar med nyanlända. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för mottagning och introduktion efter det att etablering är klar på Arbetsförmedlingen. Vi ser det som positivt att det idag finns ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Det finns ambitioner hos IFO att starta upp arbetet med kartläggning innan Arbetsförmedlingens etableringsansvar gått ut. Detta ser vi som en bra ambition för att tidigt kunna få kunskap och snabbt kunna arbeta individuellt med olika individer. Kommunstyrelsen är inte delaktig i arbetet med nyanlända. Inte heller finns någon samordning inom kommunen för detta arbete. Detta ser vi som en brist. Delvis uppfyllt Enligt vår granskning så hinner handläggarna idag inte helt med uppföljningar av ärenden. Flera påtalar i intervjuerna att det delvis saknas resurser för att göra ett kvalitativt arbete. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

55 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten Detta ser vi som ett område som nämnden för individ och familjeomsorg bör bevaka. Tydliga insatser samt regelbunden uppföljning är en av nycklarna till en god samhällsintroduktion för ensamkommande. Vidare anser vi att det bör utformas tydliga rutiner för samverkan mellan utredare samt utförarverksamheten. Finns en uppföljning av flyktingverksamheten och finns mätbara mål samt undersöks hur insatserna uppfattas av de nyanlända? Bidrar arbetsmarknadsenheten till introduktion av nyanlända? Finns verksamhet och arbetsmetoder som ger förutsättningar för att ta tillvara individuella egenskaper, kunskaper och färdigheter hos de nyanlända? Delvis uppfyllt. Det saknas i allt väsentligt uppföljningsbara mål i både kommunstyrelsen. Inom nämnden för individ och familjeomsorg finns delar som följs upp. Framförallt kontrolleras upplevelse hos ensamkommande av insatser. Detta grundar vi på granskningen av officiella dokument samt de intervjuer vi genomfört. Uppfyllt. Vår bedömning är att arbetsmarknadsavdelningen på flera sätt bidrar till introduktionen för nyanlända. Dels finns flera verksamheter som syftar till att introducera och kontrollera arbetsförmåga och dels finns enskilda kontakter för praktikplatser. Kommunstyrelsen tillsammans med nämnden för individ- och familjeomsorg bör prioritera arbetat med att utveckla samarbetet med kommunens näringsliv. Delvis uppfyllt. Vår bedömning är att det idag påbörjats ett arbete där man avser att ta tillvara individers unika färdigheter och erfarenheter. Det är i sin uppbyggnad varför det inte går att säga att detta är helt uppfyllt ännu. Hur engageras företag och föreningsliv vid introduktion av nyanlända? Ej uppfyllt Visserligen finns idag visst samarbete med enskilda organisationer. Det som måste anses väsentligt ur ett integrationsperspektiv är att det finns ett etablerat samarbete med både föreningar och med näringslivet inom kommunen. Enligt samtliga intervjuer så saknas detta idag i det närmaste helt. Enskilda praktikplatser finns men ett systematiskt utbyte och samverkan med både lokala föreningar och Februari av 16 Alvesta kommun PwC

56 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten företag saknas. Vilka effekter av mottagning av nyanlända kan man se i kommunen, följs startade projekt upp som är riktade mot målgruppen? Delvis uppfyllt Det finns flera goda effekter av mottagningen av nyanlända. Engagemang och samverkan mellan svenskfödda och nyanlända bidrar till förståelse och kunskap. Enligt vår granskning saknas systematisk uppföljning av de satsningar som görs. På vilket sätt samordnas kommunens samlade insatser? Ej Uppfyllt Den granskning vi gjort visar att det idag saknas en samlande roll för integrationsarbetet. Det finns inte heller en tydlig målsättning eller tydliga riktlinjer för integrationsarbetet. Det går självklart att förstå att den politiska ledningen anser att integrationsarbetet skall införlivas i övrig verksamhet men då bör detta kommenteras och redovisas tydligt i målsättningar från den politiska ledningen. Är ansvars- och rollfördelningen mellan styrelsen och övriga nämnder ändamålsenlig? Delvis uppfyllt Vi bedömer att det bör tas ett samlat grepp om hur kommunen ska bedriva sitt integrationsarbete. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunen som helhet och bör därför vara initiativtagare till sådant samlat grepp. Bilden kompliceras också av att det råder olika uppfattningar mellan politiska företrädare och tjänstemän hur integrationsarbetet ska bedrivas. Ett område som vi ser som en viktig del i att lyckas med integrationen av nyanlända är att få dessa i arbete. I detta har både kommunstyrelsen genom sitt arbete gentemot näringslivet och nämnden för individ- och familjeomsorg genom sin arbetsmarknadsenhet en viktig uppgift att samverkar i större utsträckning. Idag är arbetet med integration ett stort område med stora konsekvenser för både många individer och för kommunens ekonomi. Vi anser därför att kommunstyrelsen bör sätta tydliga mål och följa upp dessa. Februari av 16 Alvesta kommun PwC

57 Introduktion av nyanlända och arbetsmarknadsenheten 3.3. Rekommendationer Kommunstyrelsen bör tydliggöra ansvaret för integrationsarbetet. Det bör även finnas någon med ett samlat ansvar för integrationsarbetet inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Näringslivsarbetet bör tydliggöras inom ramen för integrationsarbetet. Idag saknas ett aktivt arbete inom IFO(arbetsmarknadsenheten) mot näringslivet Pär Sturesson Uppdragsledare Tommy Nyberg Projektledare Februari av 16 Alvesta kommun PwC

58 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om revidering av styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB 8 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti. 2. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 11 juni Förslag till aktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 4. Förslag till bolagsordning för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 5. Förslag till ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Redogörelse Alvesta kommun är delägare i det kommunägda försäkringsbolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB. På bolagets årsstämma 17 maj har tre nya bolagsdokument beslutats. Tidigare har dessa tre dokument ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning, varit sammanfogade i ett enda dokument men då stämman 2017 gav bolaget i uppgift att uppdatera dokumenten så togs beslut att dela upp det i tre individuella dokument. Syftet med uppdateringen är att anpassa dokumenten efter ny lagstiftning och genomföra smärre redaktionella justeringar i och med att det tidigare dokumentet nu delats upp i tre. Inga större förändringar i sak, förutom ändrade hänvisningar till lagrum och lagar samt en viss språklig uppdatering. Respektive ägare bör besluta om att godkänna dokumenten. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna uppdaterade styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB: aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

59 m:,,,ivestmaun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 10(37) KS AU 5 80 KS 201 8/ Beslut om revidering av styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från komrnunledningsförvaltningen, daterad den 1l juni Förslag till aktieägaravtal för Kornmunassurans Syd Försälaings AB. 3. Förslag till bolagsordning för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 4. Förslag till ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Redogörelse Alvesta kommun är delägare i det kommunägda försäkringsbolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB. På bolagets årsstämrna 17 maj har tre nya bolagsdokument beslutats. Tidigare har dessa tre dolcument - ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning, varit sarnmanfogade i ett enda dokurnent men då stämman 2017 gav bolaget i uppgift att uppdatera dokumenten så togs beslut att dela upp det i tre individuella dokument. Syftet med uppdateringen är att anpassa dokumenten efter ny lagstiftning och genomföra smärre redaktionella justeringar i och med att det tidigare dokumentet nu delats upp i tre. Inga större förändringar i sak, förutom ändrade hänvisningar till lag och lagar samt en viss språklig uppdatering. Respektive ägare bör besluta om att godkänna dokumenten. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kornmunfullmäktige besluta att godkänna uppdaterade styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB: aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

60 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Kjell Rosenlöf Utvecklingschef Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Revidering av styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Alvesta kommun är delägare i det kommunägda försäkringsbolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB. På bolagets årsstämma 17 maj har tre nya bolagsdokument beslutats. Tidigare har dessa tre dokument ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning, varit sammanfogade i ett enda dokument men då stämman 2017 gav bolaget i uppgift att uppdatera dokumenten så togs beslut att dela upp det i tre individuella dokument. Syftet med uppdateringen är att anpassa dokumenten efter ny lagstiftning och genomföra smärre redaktionella justeringar i och med att det tidigare dokumentet nu delats upp i tre. Inga större förändringar i sak, förutom ändrade hänvisningar till lagrum och lagar samt en viss språklig uppdatering. Respektive ägare bör besluta om att godkänna dokumenten. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna uppdaterade styrdokument för Kommunassurans Syd Försäkrings AB: aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Kjell Rosenlöf Utvecklingschef Bilagor 1. Aktieägaravtal 2. Bolagsordning 3. Ägardirektiv Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

61 Aktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Bakgrund Kommuner i Skåne bildade 2005 ett gemensamt aktiebolag benämnt Kommunassurans Syd Försäkrings AB, organisationsnummer Finansinspektionen har givit bolaget koncession för bedrivande av försäkringsrörelse. Parterna förbinder sig gentemot varandra att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser som meddelas i detta avtal. 1 Ändamålet med ägandet Målet med delägandet är strategiskt och långsiktigt. Bolaget skall verka som ett alternativ till den kommersiella marknaden och i huvudsak erbjuda försäkringslösningar till delägarekommuner på ett konkurrenskraftigt och förmånligt vis, avseende prissättning och villkor. Parterna ska långsiktigt verka för att bolaget skall utgöra en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring och sträva efter att tillföra det gemensamma aktiebolaget ytterligare kompetens som återförsäkringskund. 2. Verksamhet Bolagets verksamhet skall i första hand avse tillhandahållande försäkringsskydd och därmed förenliga tjänster till delägarkommuner (inkluderande landsting och regioner) i Götaland. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de bolag som helt eller till majoritet ägs och kontrolleras av de kommuner/landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget. Detsamma gäller för stiftelser vars styrelser, helt eller till majoritet, aktieägare i bolaget utser. Även andra kommuner och landsting i Götaland än nu befintliga delägare kan bli delägare i bolaget. Verksamheten ska bedrivas till minst 90 procent för aktieägarnas räkning och enligt de riktlinjer som framgår av antagen bolagsordning och ägardirektiv. 3 Aktiekapital och aktieinnehav Kommunassurans Syd Försäkrings AB s aktiekapital skall uppgå till lägst kronor och högst kronor. Aktierna skall ha ett nominellt värde av kronor/st.

62 Aktiekapitalet uppgår idag till kronor och följande kommuner är delägare: Brev Antal Belopp Aktieägare Andel Bjuvs kommun 0,91% Bromölla kommun 0,79% Burlövs kommun 1,01% Båstad kommun 0,93% Eslövs kommun 1,91% Hässleholms kommun 3,23% Hörby kommun 0,93% Höörs kommun 0,94% Klippans kommun 1,05% Kristianstads kommun 4,98% Kävlinge kommun 1,68% Landskrona kommun 2,54% Lomma kommun 1,20% Lunds kommun 6,68% Malmö stad 17,35% Osby kommun 0,84% Perstorps kommun 0,45% Simrishamns kommun 1,29% Sjöbo kommun 1,14% Skurups kommun 0,93% Staffanstorps kommun 1,34% Svalövs kommun 0,83% Svedala kommun 1,21% Tomelilla kommun 0,83% Trelleborgs kommun 2,58% Vellinge kommun 2,06% Ystads kommun 1,76% Åstorps kommun 0,88% Örkelljunga kommun 0,63% Östra Göinge kommun 0,93% Alvesta kommun 1,24% Lessebo kommun 0,54% Ljungby kommun 1,79% Markaryds kommun 0,63% Tingsryds kommun 0,85% Uppvidinge kommun 0,63% Älmhults kommun 1,01% Laholms kommun 1,53% Tranemo Kommun 0,78% Vetlanda kommun 1,73%

63 Sävsjö kommun 0,73% Karlshamns kommun 2,05% Karlskrona kommun 4,12% Olofströms kommun 0,87% Ronneby kommun 1,87% Sölvesborgs kommun 1,11% Hultsfreds kommun 0,47% Högsby kommun 0,20% Varbergs kommun 2,08% Mönsterås kommun 0,45% Uddevalla kommun 1,84% Vänersborgs kommun 1,30% Eda 0,57% Essugna 0,37% Grästorp 0,38% Jokkmokk 0,34% Lekeberg 0,51% Malung/Sälen 0,67% Ovanåker 0,77% Skinnskatteberg 0,29% Smedjebacken 0,72% Surahammar 0,66% Vadstena 0,49% Valdemarsvik 0,52% Vansbro 0,45% Ydre 0,24% Älvdalen 0,47% Älvsbyn 0,54% Ödeshög 0,35% Summa ,0% Beslut om ändring av aktiefördelningen vid tillkommande eller frånträdande av part eller ändring av bolagets aktiekapital för uppfyllande av försäkringsrättsliga solvenskrav, fattas av bolagsstämman. Parterna deltar i detta konsortium med samtliga aktier, som vederbörande har och i framtiden kan komma att förvärva i bolaget. 4 Pantsättning Part får ej pantsätta eller ställa ut option på honom tillhöriga aktier i bolaget utan övriga parters samtycke. 5 Valberedning Val, som skall förrättas av bolagsstämman, skall beredas av en valberedning bestående av fem ledamöter och fem ersättare. I beredningen skall eftersträvas,, att bolagsstyrelsens sammansättning präglas av hänsyn till att

64 styrelsen blir representativ för ägarna med avseende på kommunstorlek och förutsättningar i övrigt. Valberedningen föreslår förtroendevalda eller tjänstemän i ägarkommunerna som styrelseledamot, lekmannarevisor och suppleant för dessa. Styrelsen skall lämna förslag till valberedningen på försäkringssakkunnig och suppleant till denne. Förslag till bolagsstämman om vilka som skall ingå i valberedning initieras av största delägaren. 6 Bolagets styrelse Styrelsens sammansättning framgår av bolagsordningen. Till ordförande för styrelsen utses annan ledamot än försäkringssakkunnig eller verkställande direktör. Till styrelsemöte kallas även suppleanter. Suppleanter inträder i tjänstgöring i det fall ordinarie ledamot är frånvarande. Ordningen för suppleanternas tjänstgöring fastställes av bolagsstämman. Parterna emellan ska jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor i styrelsen, som rör förhållanden mellan Kommunassurans Syd Försäkrings AB och part. 7 Styrelsebeslut Vid styrelsebeslut ska enighet eftersträvas. Styrelsen ska iaktta bestämmelsen i ABL (2005:551) 8 kap 21, 8 kap 11 Försäkringsrörelselagen att beslut ej får fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling. 8 Revision Bolagets revisor och revisorssuppleant ska vara en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag. Revisorn och revisorssuppleant väljs på ordinarie bolagsstämma. Bolagsstämman skall året efter allmänna val utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för fyra år. Lekmannarevisorernas behov av sakkunnigt biträde skall bekostas av bolaget. 9 Bolagets ekonomi Bolaget skall, inom ramen för de förutsättningar och begränsningar som följer av kommunallagen, bedrivas i enlighet med sunda företagsekonomiska principer och för försäkringsverksamheten gällande författningar. Målet är att

65 bolaget alltid med god marginal skall överskrida gällande krav på finansiell stabilitet. 10 Ekonomiska föreskrifter Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska följa försäkringsrörelselagens krav på ekonomisk hantering. Kommunassurans Syd Försäkrings AB äger inte rätt ingå borgen eller förvärva fast egendom. Budget för Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska årligen upprättas och efter samråd med delägarna fastställas av styrelsen. Om Kommunassurans Syd Försäkrings AB anlitar part för arbete eller tjänster gäller som förutsättning att skriftligt avtal upprättas på marknadsmässiga villkor. 11. Förköpsrätt vid överlåtelse av aktie Aktie i bolaget får inte emitteras eller överlåtas till annan än annan delägare och då sådan som omfattas av kommunallagens bestämmelser om kommunal verksamhet. Bestämmelser om samtycke, hembud och oenighet beträffande lösenbelopp finns i bolagets bolagsordning. 12 Ytterligare delägare Beslut om nya delägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet. 13 Beslut om frågor av principiell betydelse eller större vikt Inför beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt skall styrelsen tillse att delägarna erhåller ett underlag som möjliggör en god beredning av ärendet innan detta föreläggs bolagsstämman. Sådan fråga ska ges tillfälle till god beredning hos delägarna, vilket betyder att ett ärende ska vara berett av ägarsamrådet samt ges en möjlighet till beredning i respektiver fullmäktige senast två månader före stämman.

66 14 Avtalstid Detta avtal gäller från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni Uppsägs inte avtalet av part senast två år före avtalsperiodens utgång förlängs avtalet med fyra år i sänder med enahanda uppsägningsrätt. Uppsägning skall vara skriftlig och tillställas Kommunassurans Syd Försäkrings AB, som underrättar övriga parter om uppsägningen. 15 Väsentliga förändringar Om väsentlig förändring av verksamheten eller förutsättningarna för denna inträffar äger vardera parten uppta förhandlingar om villkoren i detta avtal. 16 Konsekvenser av parts uppsägning av avtalet Delägare som vill utträda ur bolaget skall hembjuda sina aktier till kvarvarande delägare för inlösen. Om dessa inte önskar begagna sin rätt till inlösen skall bolagsstämman pröva om inlösen av dessa aktier kan ske. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall, om parterna inte kommer överens, bestämmas i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Inlösen får endast äga rum under förutsättning att aktiekapitalet inte kommer att understiga av finansinspektionen föreskriven kapitalbas. 17 Tvist Tvister i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar parterna emellan. Om sådana förhandlingar misslyckas ska tvisten för slutligt avgörande hänskjutas till allmän domstol. Detta avtal är upprättat i likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

67 Bolagsordning för Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1 Firma Bolagets firma är Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lund. 3 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är inte att bereda vinst till aktieägarna utan att erbjuda dessa ett välanpassat försäkringsskydd. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av de kommuner och landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget och kontrolleras av dessa kommuner/landsting/regioner. Bolaget skall tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom försäkringsfrågor. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 4 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål att, med begränsning till ägarnas egna risker och egna anställda, meddela försäkring hänförlig till följande försäkringsklasser och grupper: Direkt försäkring Grupp e) Försäkringsklass 6 Försäkringsklass 13 Försäkringsklass 16 Försäkring mot brand och annan skada på egendom Fartyg Allmän ansvarighet Annan förmögenhetsskada Bolaget får också driva annan med bolagets försäkringsrörelse förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet skall alltid bedrivas med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap. kommunallagen

68 Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tio (10) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall uppgå till lägst fyrtiofem miljoner ( ) kronor och högst etthundraåttio miljoner ( ) kronor. 6 Antalet aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med högst sju suppleanter. Styrelse utses av årsstämman för tiden från årsstämman och för tiden intill nästa årsstämma. Minst en ledamot och en suppleant skall vara försäkringssakkunnig. En ledamot skall vara ordförande och en ledamot skall vara vice ordförande. Styrelsen är beslutför när de vid sammanträdet närvarande ledamöterna uppgår till minst två tredjedelar av hela antalet ledamöter. Såsom styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Om styrelsen inte är fulltalig får beslut anses föreligga endast om fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter har röstat för beslutet. 8 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag för tiden från den årsstämman och ett år framåt. För revisor får av årsstämman en revisorssuppleant utses. 9 Lekmannarevisorer Två lekmannarevisorer och två suppleanter för dessa utses på den årsstämma som hålles efter allmänna val för en tid av högst 4 år. 10 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

69 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till och underlag inför bolagsstämma skall sändas med brev med posten eller e-post till aktieägarna tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. 12 Ordförande vid stämman Styrelsens ordförande eller vid förfall för denne, vice ordförande, skall vara ordförande på bolagsstämma till dess stämmoordförande valts. 13 Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande för stämman 3. Val av två justeringsmän 4. Upprättande och godkännande av röstlängd 5. Godkännande av dagordningen 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapporter 8. Beslut om a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisor med suppleanter 10. Beslut om antalet styrelseledamöter 11. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen 12. Val av övriga ledamöter till styrelsen 13. Val av suppleanter till styrelsen 14. Val av revisor och revisorssuppleant 15. I förekommande fall val av lekmannarevisorer och suppleanter 16. Fastställande av ordningen för suppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen 17. Val av fem ledamöter, varav en sammankallande, i valberedningen 18. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551), försäkringsrörelselagen (2010:2043), bolagsordningen eller aktieägaravtalet. 19. Beslut att ägardirektivet ska gälla fram till nästa årsstämma. 14 Bolagsstämmans kompetens m.m. Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman.

70 1. Ram för upptagande av krediter 2. Ställande av säkerhet i form av pant 3. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget. Beslut i frågor om ändring av bolagsordningen, fastställande av ägardirektiv samt frågor i övrigt som är av principiell betydelse eller annars av större vikt ska fattas av bolagsstämman och kräver, om inte annat anges i lag eller i 16 i denna bolagsordning kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. Beslut avseende övriga frågor vid bolagsstämma fattas med enkel majoritet om inte annat anges i lag. 15 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Verkställande direktören tecknar bolagets firma i löpande ärenden. Vad som inbegrips i löpande förvaltning ska framgå av VD-instruktionen som styrelsen fastställer. 16 Underställning m m Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i envar delägarkommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Sådana beslut skall så långt möjligt beredas vid föregående ägarsamråd och ägarna skall ges möjlighet att bereda ärendet två (2) månader före stämma. För att beslut på bolagsstämma i nedan följande frågor skall äga giltighet skall sådant beslut godkännas av samtliga aktieägare. - Beslut i strategiska frågor om verksamhetens inriktning och finansiering - Beslut om bildande, förvärv överlåtelse eller nedläggning av verksamhetsgren eller av dotterbolag eller annan likvärdig association - Teckning, förvärv eller avyttring av näringsbetingade aktier. - Ändring av 5, antalet aktier, och innehåll i denna 16 - Beslut om särskilt stora investeringar och finansiering av dessa Om aktieägare till styrelsen framställer önskemål om att fråga skall beslutas av bolagsstämma ankommer det på styrelsen att snarast sammankalla sådan bolagsstämma såvida inte författningsmässiga hinder möter. 17 Överlåtelse av aktier och hembud Den som avser att överlåta aktie till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse begära bolagets samtycke till

71 överlåtelsen. Frågan om samtycke ska prövas av styrelsen. Samtycke kan bara ges för alla de aktier som begäran om samtycke avser. Av ansökan ska framgå vem den tilltänkte förvärvaren är och om överlåtaren vill att bolaget ska anvisa någon annan förvärvare om samtycke vägras. Överlåtaren ska ange samtliga villkor för överlåtelsen i sin ansökan. Inom två månader från behörig ansökan om samtycke ska bolaget meddela beslut i frågan. Aktieägare som är missnöjd med bolagets beslut att vägra eller ge samtycke får väcka talan vid allmän domstol inom en månad från det att bolagets beslut skickades till den aktieägare som begärt samtycke. De aktier som överlåtits till en av bolaget anvisad köpare ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset på aktierna blev bestämt. Har aktie övergått till någon, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas till aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktie skall styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med en anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen, men eljest av belopp, som, om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 18 Kommunstyrelsens inspektionsrätt Respektive delägares kommunstyrelser äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet.

72 Ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Detta ägardirektiv fastställs i enlighet med 1 i Aktieägaravtalet för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Det är i och med att det antagits av bolagsstämman enligt aktiebolagsrätten bindande för bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det inte strider mot försäkringsrörelselagen, annan lag eller bolagsordningen. 1 Bakgrund Kommunassurans Syd Försäkrings AB är ett försäkringsbolag som bildats för att dels garantera delägarna försäkringsskydd, dels bidra till att säkerställa att delägarna kan erhålla bästa försäkringsvillkor. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av de kommuner och landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget och över vilka juridiska personer ägarna kan utöva och faktiskt utövar kontroll, motsvarande den kontroll som de utövar över sina egna förvaltningar. 2 Ändamålet med bolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall långsiktigt utgöra en attraktiv och stabil försäkringsgivare för delägarna. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vara det ledande försäkringsbolaget för kommuner och landsting/regioner i Götaland och aktivt verka för att utveckla bolagets verksamhet för att säkerställa en långsiktig relation till sina ägare och försäkringstagare. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall aktivt verka för att delägarna utvecklar och vidmakthåller en hög förmåga att undvika skador. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vidare för delägare som också är försäkringstagare, i den mån detta förhållande medger ytterligare förutsättningar härför, aktivt verka för att delägare i egenskap av försäkringstagare utvecklar och vidmakthåller förmågan att undvika skador dels att minska Kommunassurans Syd Försäkrings AB s skadekostnader och därmed främja Kommunassurans Syd Försäkrings AB s långsiktiga verksamhet, dels minska försäkringstagares skador och skadekostnader. Allt skadeförebyggande arbete skall ske i samverkan med delägare/försäkringstagare. Delägarnas skaderesultat samt vilja och förmåga att förebygga skador skall återspeglas i erbjudna försäkringsvillkor och premier.

73 Verksamheten skall drivas enligt affärsmässiga principer med iakttagande av det kommunala ändamålet för verksamheten. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall när detta bidrar till att uppfylla bolagets uppdrag - ingå olika former av samarbeten med andra aktörer inom försäkringsområdet. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall engagera sig i branschens utveckling och i framtidsfrågor för att trygga bolagets bestånd och utveckling samt delägarnas långsiktiga intresse av få och små skador samt ett gott försäkringsskydd. 3 Styrning Delägarna utövar sin styrning via bolagsstämman där varje ägardirektiv eller annat beslut är styrande för bolagets verksamhet. Det åligger vidare bolaget att följa vad som finns intaget i mellan delägarna träffat aktieägaravtal, som om bolaget självt varit part i avtalet. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. I detta syfte skall styrelsen anta en arbetsordning för sitt eget arbete och en instruktion för verkställande direktören. Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av delägarnas respektive styrelse. Ägarnas styrelse utövar sin ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i antagna reglementen och policies. Delägarnas respektive styrelse har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna styrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att delägarnas respektive styrelse enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

74 Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige i envar delägarkommun får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver beslut av bolagsstämman [enligt denna punkt]. Uppstår tveksamhet huruvida beslut krävs av bolagsstämman, ska bolaget samråda med ägarkommunens representant/ombud. 4 Grundläggande värderingar Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vara en god samhällsaktör där verksamheten präglas av långsiktig ägarnytta. Grundläggande värden skall vara trovärdighet, öppenhet, kvalitet och säkerhet. God etik och professionalism skall vara utmärkande. Delägare skall i alla frågor som berör delägare i egenskap av endast delägare behandlas lika, oavsett om de är försäkringstagare eller ej. 5 Ekonomi Det är bolagets uppgift att bedriva verksamheten på långsiktigt effektivast möjliga vis i syfte att säkerställa en gynnsam verksamhetsutveckling och ge möjligheten att erbjuda delägarna förmånliga försäkringsvillkor och premier, samt tillhandhålla budget och verksamhetsplan till delägarna. Årsredovisning ska presenteras i färdigt skick senast 15 mars varje år. Denna kan också översändas till delägarna i elektronisk form. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall bedriva verksamheten på sådant sätt att denna är tillfredsställande konsoliderad och bolaget i övrigt utgör en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring. 6 Information m.m. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall hålla delägarna väl informerade om sin verksamhet. Detta skall ske dels vid bolagsstämma, dels vid ett särskilt ägarsamråd, som skall hållas under sista tertialet varje år. Kallelse sker på initiativ av och genom bolagets försorg. Vid sådant ägarsamråd skall styrelsen medverka och jämte bolagets verkställande ledning informera om bl.a. bolagets marknadsposition och produkter, avkastning, ekonomiskt utfall jämte prognos, arbete för att förebygga skador hos försäkringstagare och övriga delägare samt affärsmässig utveckling

75 i övrigt. Vid ägarsamrådet skall också behandlas de andra frågor som delägare önskar genom anmälan till bolaget. Delägare ska fortlöpande hållas informerade om bolagets verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål delges - Protokoll från bolagsstämma - Protokoll från styrelsesammanträde - Bolagets räkenskaper i årsredovisning med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna för verksamheten. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för delägares kommunstyrelses uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 a kommunallagen samt för lekmannarevisorns granskning. Det åligger lekmannarevisorerna att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angetts i bolagsordningen och i ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. 7. Allmänhetens insyn i verksamhet som bolaget överlämnar till privata utförare Om del av bolagets verksamhet genom avtal lämnas över till en privat utförare, ska bolaget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. 8. Tolkningsordning I det fall vad som i detta ägardirektiv står i strid med vad som stadgas i lag, bolagsordning eller aktieägaravtalet mellan delägarna, gäller vad som stadgas i följande ordning: 1. Lag 2. Bolagsordning 3. Aktieägaravtal 4. Ägardirektiv

76 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 9 KS KS 2018/ Beslut om revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Sydarkivera och godkännande av budget med plan för Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterad den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 juli Protokoll från kommunalförbundet Sydarkiveras förbundsfullmäktige, daterat den 6 april Förslag till förbundsordning, daterad den 6 april Budget och verksamhetsmål för 2019 med plan för , daterad den 20 februari Redogörelse Den 6 april 2018 beslutade Sydarkiveras förbundsfullmäktige att anta en ny förbundsordning som börjar att gälla från och med den 1 januari Vid samma sammanträde beslutades även att anta följande nya förbundsmedlemmar: Lomma kommun, Mörbylånga kommun och Nybro Kommun. Beslutet baseras på inkomna avsiktsförklaringar från respektive kommuns kommunstyrelse. I dag har kommunalförbundet Sydarkivera 24 förbundsmedlemmar och under 2019 förväntas antalet uppgå till 27 förbundsmedlemmar. Enligt gällande förbundsordning ska revideringar av förbundsordningen godkännas av alla medlemskommuners och anslutande kommuners kommunfullmäktige. Ändringarna utgörs av de följdförändringar som har skett i och med att en ny kommunallagen har trätt i kraft från och med den 1 januari 2018 samt att förbundsfullmäktige har gjort förändringar i utträdesparafen 13 i förbundsordningen. Kommunalförbundet Sydarkivera har även antagit en budget för 2019 och plan för För år 2019 betalar alla kommuner samma avgift 27 kr per kommuninvånare. Kommunfullmäktige i Alvesta kommun har därmed i uppdrag att godkänna den reviderade förbundsordningen samt godkänna Alvesta kommuns del av kostnaden för kommunalförbunden för år 2019 och den ekonomiska planen för Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

77 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förbundsordning för kommunalförbundet Sydarkivera i sin helhet inklusive bilagor med nya förbundsmedlemmar och ekonomi. 2. Godkänna Alvesta kommuns del av kostnaden för kommunalförbundet Sydarkivera för år 2019 och den ekonomiska planen för Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

78 möorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida ti(sz) KS AU 5 81 KS 201 8/ Beslut om revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Sydarkivera och godkännande av budget med plan för Beslutsunderlag l. ljanstesfflvelseitankomtnunleanlngsiorvaltn1ngen,clateraa den 20 juli Protokoll från kommunalförbundet Sydarkiveras förbundsfullmäktige, daterat den 6 april Förslagtillförbundsordning,dateradden6april Budgetochverksarnhetsmålför2019medplanför , daterad den 20 februari Redogörelse Den 6 april 2018 beslutade Sydarkiveras förbundsfullmäktige att anta en ny förbundsordning som börjar att gälla från och med den 1 januari Vid sarnma sammanträde beslutades även att anta följande nya förbundsmedlemmar: Lomma kommun, Mörbylånga kommun och Nybro Kornmun. Beslutet baseras på inkomna avsiktsförklaringar från respektive komrnuns kommunstyrelse. I dag har kommunalförbundet Sydarkivera 24 förbundsmedlernrnar och under 2019 förväntas antalet uppgå till 27 förbundsmedlemmar. Enligt gällande förbundsordning ska revideögar av förbundsordningen godkännas av alla medlemskommuners och anslutande kommuners kommunfiillmäktige. Andringama utgörs av de följdfötändringar som har skett i och med att en ny kornmunallagen har trätt ikraft från och med den 1 januari 2018 samt att förbundsfullmäktige har gjort förändringar i utträdesparafen 13 i förbundsordningen. Kornmunalförbundet Sydarkivera har även antagit en budget för 2019 och plan för För år 2019 betalar alla komrnuner sarnma avgift 27 kr per kornmuninvånare. Kornmunfullrnäktige i Alvesta kornmun har därmed i uppdrag att godkänna den reviderade förbundsordningen samt godkänna Alvesta kornmuns del av kostnaden för komrnunalförbunden för år 2019 och den ekonorniska planen för Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

79 Jorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 12(37) Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förbundsordning för kornmunalförbundet Sydarkivera i sin helhet inklusive bilagor med nya förbundsmedlemrnar och ekonomi. 2. Godkänna Alvesta kornrnuns del av kostnaden för kornrnunalförbundet Sydarkivera för år 2019 och den ekonomiska planen för Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

80 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Beslut om revidering av förbundsordning för kommunalförbundet Sydarkivera Redogörelse Den 6 april 2018 beslutade Sydarkiveras förbundsfullmäktige att anta en ny förbundsordning som börjar att gälla från och med den 1 januari Vid samma sammanträde beslutades även att anta följande nya förbundsmedlemmar: Lomma kommun, Mörbylånga kommun och Nybro Kommun. Beslutet baseras på inkomna avsiktsförklaringar från respektive kommuns kommunstyrelse. I dag har kommunalförbundet Sydarkivera 24 förbundsmedlemmar och under 2019 förväntas antalet uppgå till 27 förbundsmedlemmar. Enligt gällande förbundsordning ska revideringar av förbundsordningen godkännas av alla medlemskommuners och anslutande kommuners kommunfullmäktige. Ändringarna utgörs av de följdförändringar som har skett i och med att en ny kommunallagen har trätt i kraft från och med den 1 januari 2018 samt att förbundsfullmäktige har gjort förändringar i utträdesparafen 13 i förbundsordningen. Kommunalförbundet Sydarkivera har även antagit en budget för 2019 och plan för För år 2019 betalar alla kommuner samma avgift 27 kr per kommuninvånare. Kommunfullmäktige i Alvesta kommun har därmed i uppdrag att godkänna den reviderade förbundsordningen samt godkänna Alvesta kommuns del av kostnaden för kommunalförbunden för år 2019 och den ekonomiska planen för Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

81 2(2) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta förbundsordning för kommunalförbundet Sydarkivera i sin helhet inklusive bilagor med nya förbundsmedlemmar och ekonomi. 2. Godkänna Alvesta kommuns del av kostnaden för kommunalförbundet Sydarkivera för år 2019 och den ekonomiska planen för Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare

82 Transumt ur förbundsfullmäktiges protokoll från den 6 april Dnr. Sark Anslutning av nya medlemmar. Sammanfattning Under år 2016 har diskussioner skett med ett antal kommuner om medlemskap i vårt förbund. Dessa diskussioner har utmynnat i att Lomma, Mörbylånga och Nybro kommuner har tagit beslut om anslutning till vårt förbund och har inlämnat avsiktsförklaringar. Ingen kommun har ännu tecknat anslutningsöverenskommelse. Diskussioner har förts med nuvarande landstinget Blekinge och Region Blekinge i och med deras samgående. Förvaltningen förväntar sig att en avsiktsförklaring lämnas under 2: a halvan av mars månad av landstingsstyrelsen Blekinge. I och med att ett landsting/ region eventuellt vill bli medlem bör en diskussion tas om medlemsavgift för en landstings- / regionorganisation. Beslutsunderlag Avsiktsförklaringar från Lomma, Mörbylånga och Nybro kommuner. Förbundsstyrelsens beslut 7 från den 2 mars Förbundsfullmäktiges beslut Lomma, Mörbylånga, Nybro kommuner godkänns som medlemmar i kommunalförbundet Sydarkivera och nya bilagor ett och två i förbundsordningen godkänns. Expediering Lomma Kommun, Mörbylånga kommun och Nybro kommun Akt

83 8 Dnr. Sark Förbundsordning, förändringar i samband med Växjös utträde , bl.a. Sammanfattning Växjö har begärt utträde ur förbundet. Växjö tog beslut i oktober Förhandlingar har genomförts med Växjö kommun om den överenskommelse som ska tecknas mellan förbundet och den utträdande kommunen enligt förbundets förbundsordning. Detta har resulterat i en överenskommelse som ska godkännas av förbundsfullmäktige och samtliga medlemmar. Förbundsordningen måste dessutom revideras i samband med Växjös utträde. Vidare har kommunallagen förändrats varför viss revidering av förbundsordningen behöver göras därav. En arbetsgrupp bestående av presidiet i styrelsen och förbundschef Mats Porsklev och ledamoten Ingegerd Lenander (KD) har utarbetat förslag till ny utträdesparagraf ( 13). Beslutsunderlag Förslag till ny förbundsordning från den 6 oktober 2017 Protokoll från styrelsemöte , 31 Protokoll från förbundsfullmäktige , 20 Protokoll från styrelsemöte , 40 Arbetsgruppens förslag till förändring av 13 från den 16 januari Förbundsstyrelsens beslut 8 från den 2 mars Yrkanden Per Ribacke (S) med instämmande av Nils- Ingvar Thorell (L): bifall till styrelsens förslag. Henrik Wöhlecke (M) med instämmande av Ingegerd Lenander (KD): bifall till styrelsens förslag med förändring på följande sätt: I meningen, punkt 13:2. Den ekonomiska regleringen av medlemsavgiften sker, under ovan angivna förutsättningar, enligt följande: ska ordet reglering ersättas med ordet avtrappning, samt att fullmäktige uppmanar samtliga gamla och nya medlemmar att anta denna förbundsordning innan september månads utgång. Propositionsordning Ordföranden ställer förbundsstyrelsens förslag mot Henrik Wöhleckes (M) med fleras yrkande på detsamma och finner att Henrik Wöhleckes (M) med fleras förslag är bifallet.

84 8, forts. Dnr. Sark Förbundsfullmäktiges beslut Förslag till ny förbundsordning från den 6 oktober 2017 godkänns. I ovanstående förslag godkänns arbetsgruppens förslag till ny 13 med ovanstående förändring att punkt 13:2 ändras enligt Henrik Wöhleckes yrkande ovan och nya bilagor ett och två. Förbundsordningen skickas till samtliga nya och gamla förbundsmedlemmar för antagande då förändringarna är av sådan art att alla förbundsmedlemmar ska godkänna förändringarna. Växjö kommuns utträde 2019 godkänns i och med att förbundsfullmäktige antar denna förbundsordning. Älmhults kommuns utträde kan först godkännas efter det att en undertecknad överenskommelse enligt förbundsordningens 13 föreligger förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktige uppmanar samtliga gamla och nya medlemmar att anta denna förbundsordning innan september månads utgång. Expediering: Samtliga medlemskommuners fullmäktige Lomma Kommun, Mörbylånga kommun och Nybro kommun Akt

85 Förbundsordning SYDARKIVERA Antaget av förbundsfullmäktige den 6 april 2018 Förbundsordning för kommunalförbundet SYDARKIVERA som sköter arkivläggning åt förbundsmedlemmar avseende IT-baserade verksamhetssystem, förvaltning av gemensamt arkivsystem, råd och stöd när det gäller dokumenthantering och arkiv samt arkivmyndighetsfunktioner.

86 Antagen av samtliga medlemskommuners kommunfullmäktige. Innehållsförteckning 1 Namn och säte Medlemmar Ändamål Organisation Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen Revisorer Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden Andel i tillgångar och skulder Kostnadsfördelning, m.m Styrning, insyn, samråd m.m Budgetprocessen m.m Utträde m.m Likvidation och upplösning Tvister Arvoden Ändringar i förbundsordningen Särskilda bestämmelser

87 Förbundsordning SYDARKIVERA Förbundsordning för Kommunalförbundet SYDARKIVERA Förbundsordningen gäller från och med Namn och säte 1.1 Kommunalförbundets namn är SYDARKIVERA. 1.2 Kommunalförbundet har sitt säte i Alvesta. 2 Medlemmar 2.1 Medlemmar i kommunalförbundet framgår av bilaga 1. 3 Ändamål 3.1 Kommunalförbundet ska i förbundsmedlemmarnas ställe fullgöra de skyldigheter enligt arkivlagen (Arkivlag 1990:782) och därtill anslutande författningar som förbundsmedlemmarna överlämnar till kommunalförbundet. Kommunalförbundet ska särskilt skapa och förvalta en digital bevarandeplattform för digital information för slutarkivering och förvalta överlämnad digital information, härefter kallat Uppdraget. Uppdraget ska fullgöras med iakttagande av vad som i kommunallagen (2016/17:171) stadgas om kommunalförbund med de ändringar och tillägg som framgår av denna förbundsordning. Förbundet ska fullgöra myndighetsutövningsuppgifter enligt arkivlagen som överlämnas innefattande bland annat meddela riktlinjer och utöva tillsyn samt handhavande av slutarkiv för förbundsmedlemmarna i den omfattning som regleras i särskild ordning i medlemsorganisationens arkivreglemente. Bastjänster 3.2 Uppdraget utgörs i huvudsak av arkiveringsuppdrag, innebärande konvertering av dokument och andra uppgifter i IT-baserade verksamhetssystem till en digital bevarandeplattform samt informations- och utbildningsuppgifter i verksamheten, samverkan med förbundsmedlemmarna och med externa parter samt myndighetsutövningsuppgifter hädanefter kallat Bastjänster. 3.3 Inom ramen för Bastjänsterna ska kommunalförbundet, genom information, rådgivning och annat stöd underlätta förbundsmedlemmarnas överlämnande av digital arkivinformation. Kommunalförbundet ska vidare vara förbundsmedlemmarna behjälpliga i arbetet med framtagande av informationshanteringsplaner, arkivbeskrivningar och systematiska arkivförteckningar. 3

88 3.4 Inom ramen för Bastjänsterna åligger det också kommunalförbundet att biträda förbundsmedlemmarna med specialistkompetens inom området arkivering samt genomföra utbildningsinsatser inom arkivområdet. 3.5 Kommunalförbundet ska inom ramen för Bastjänsterna efter samråd med samtliga medlemmar fastställa ett handlingsprogram och en verksamhetsplan för arkivering av förbundsmedlemmarnas information. Handlingsprogrammet ska övergripande beskriva de strategiska målen för kommunalförbundets verksamhet. Handlingsprogrammet ska bland annat fastställa prioriteringsprinciper mellan förbundsmedlemmarna och för de förekommande verksamhetssystemen. 3.6 Kommunalförbundet ska inom ramen för Bastjänsterna årligen i samband med budget fastställa en verksamhetsplan bland annat för förbundsmedlemmarnas överlämnande av information från IT-baserade verksamhetssystem. Verksamhetsplanen ska fastställa vilka verksamhetssystem som ska prioriteras för leverans och avställning. Verksamhetsplanen är kommunalförbundets konkretisering av de i handlingsprogrammet uppställda målen. 3.7 I Bastjänsterna ingår att biträda förbundsmedlemmarna med kompetens beträffande långsiktigt bevarande vid upphandling av IT-baserade verksamhetssystem. 3.8 I Bastjänsterna ingår inte sådant internt arbete med förberedelser för arkivläggning som varje förbundsmedlem inom den egna organisationen har att samordna och hantera, exempelvis rensning och gallring. 3.9 De uppgifter som överlämnas utöver bastjänsterna regleras och finansieras i enlighet med bestämmelserna i Anslutande tjänster 3.10 Förbundsmedlem får överlämna uppgifter som inte ingår i Bastjänsterna till Kommunalförbundet. Sådana särskilt överlämnade uppgifter ska ansluta till Bastjänsterna och ligga inom ramen för kommunalförbundets ändamål och kan t.ex. innebära helt eller delat övertagande av analogt arkivmaterial. Skriftligt avtal ska upprättas beträffande villkoren för utförande av sådana särskilt överlämnade uppgifter, eftersom denna anslutande tjänst därmed blir uppgifter för kommunalförbundet. Ersättning för särskilt överlämnade uppgifter enligt denna punkt 3.10 utgår i enlighet med punkt 10.5 nedan. 4 Organisation 4.1 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. 4.2 För förbundsstyrelsen gäller reglemente som beslutas av förbundsfullmäktige. 4.3 Förbundsstyrelsen får tillsätta de organ den anser behövs för fullgörande av förbundsstyrelsens uppgifter. Interimsorgan får inrättas. Delegation kan beslutas i enlighet med kommunallagens bestämmelser. 4

89 5 Förbundsfullmäktige 5.1 Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige ska vara lika med antalet medlemmar i förbundet. För varje ledamot ska en ersättare utses. 5.2 Varje förbundsmedlem ska utse en ordinarie ledamot och en ersättare. 5.3 Ordinarie fullmäktige sammankallas två gånger per år. Extra fullmäktige kan sammankallas vid behov. 5.4 Val av ledamot och ersättare ska ske i förbundsmedlems fullmäktige. 5.5 Vid förfall för ledamot ska ersättare från samma kommun inträda. 5.6 Förbundsfullmäktige väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Innehavare av posterna ska komma från olika kommuner. 5.7 Förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det att val till kommunalfullmäktige ägt rum i hela landet. 5.8 När val sker första gången ska mandattiden, om så är påkallat med hänsyn till vad som anges i punkt 5.7 ovan, vara tiden intill slutet av det år då val till kommunfullmäktige i hela landet ägt rum. 5.9 I fråga om valbarhet och sättet att utse ledamöter och ersättare i Förbundsfullmäktige ska 3 kap 23 och 4 kap 23a 1 st. kommunallagen tillämpas Förbundsfullmäktige äger rätt att uppdra åt förbundsstyrelsen att besluta i ärenden som det annars enligt 3 kap 9 kommunallagen ankommer på fullmäktige att besluta om och därigenom vara ställföreträdare för fullmäktige Rätt att väcka ärenden till fullmäktige har: förbundsmedlem genom respektive fullmäktige förbundsstyrelsen ledamot i förbundsfullmäktige 5.12 Förbundsfullmäktigesammanträden är offentliga Beslut i förbundsfullmäktige fattas med enkel majoritet. Ordföranden har utslagsröst. 6 Förbundsstyrelsen 6.1 Förbundsstyrelsen utses av förbundsfullmäktige och ska bestå av minst sju ledamöter med minst sju ersättare och maximalt 11 ledamöter och 11 ersättare. Medlemskommun som vid tidpunkten för val till kommunfullmäktige i hela landet har över invånare ska alltid ha en ledamot som fast representation i styrelsen. Förbundsstyrelsen bör ha så bred representation som möjligt. 5

90 6.2 Förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare väljs för fyra år med en mandattid som gäller från och med den tidpunkt då de väljs av förbundsfullmäktige och till och med tidpunkten för förbundsfullmäktiges nästkommande ordinarie val till förbundsstyrelse efter det val då styrelseledamoten eller ersättaren utsågs. 6.3 Förbundsmedlem som inträder under pågående mandatperiod kan få representation i förbundsstyrelsen tidigast efter nästkommande val till kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner. 6.4 Förbundsfullmäktige utser för varje mandatperiod bland sina ledamöter en ordförande och en vice ordförande i förbundsstyrelsen. Innehavare av dessa uppdrag ska komma från olika kommuner. I fråga om valbarhet och sättet att utse övriga ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen ska 3 kap 23 och 4 kap 23a 1 st. kommunallagen tillämpas. 6.5 Ersättarna inträder i den turordning förbundsfullmäktige bestämt vid valet. Om ersättarna har utsetts vid proportionellt val inträder i stället ersättare enligt den ordning som beskrivs i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. 6.6 Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av ledamot i förbundsstyrelsen förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen organ under förbundsstyrelsen om förbundsstyrelsen har medgivit sådan rätt 6.7 Kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande eller ansvarigt kommunalråd hos förbundsmedlemmarna har alltid rätt att närvara och yttra sig vid sammanträde med förbundsstyrelsen. 6.8 Förbundsstyrelsen avgör i övrigt själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid förbundsstyrelsens sammanträden. 6.9 Förbundsstyrelsen får besluta att sammanträde med förbundsstyrelsen ska vara offentligt Förbundsstyrelsen utgör gemensam arkivmyndighet avseende den information och de uppgifter som förbundsmedlemmarna överlämnat till kommunalförbundet. Arkivmyndigheten ansvarar för tillsyn i enlighet med föreskrifterna i arkivlagen och av förbundsfullmäktige fastställt styrdokument Förbundsstyrelsen är arkivmyndighet åt förbundet. 7 Revisorer 7.1 Kommunalförbundet ska ha tre revisorer. Gäller från och med mandatperioden För revisorerna gäller föreskrifter i reglemente som beslutas av förbundsfullmäktige. 7.3 Förbundsfullmäktige utser revisorer från förbundsmedlemmarna. 6

91 7.4 Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsstyrelsen. 7.5 Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisionsberättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för förbundet i dess helhet. 7.6 Revisorerna i kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. 8 Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden 8.1 Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella webbanslagstavla och på förbundets hemsida. 8.2 Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten ska fastställas ska anslås på förbundets officiella webbanslagstavla och på förbundets hemsida. 9 Andel i tillgångar och skulder 9.1 Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder. Andelen utgörs av den andel av de totala avgifter som lämnats enligt paragraf 10 som respektive förbundsmedlem erlagt under kommunalförbundets tre senaste verksamhetsår. 9.2 Förbundsmedlemmarna ansvarar för täckande av eventuell uppkommande brist i enlighet med i 9.1 ovan angiven fördelningsgrund. Samma fördelningsgrund tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar om kommunalförbundet skulle komma att upplösas. 10 Kostnadsfördelning, m.m Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från förbundsmedlemmarna i enlighet med vad som nedan anges beträffande kostnader för bastjänster och ersättning för särskilt överlämnade uppgifter Kostnaderna för bastjänsterna ska fördelas mellan förbundsmedlemmarna med de summor som anges i bilaga 2 till denna förbundsordning. Förbundsmedlemmarna faktureras kvartalsvis i förskott Förbundsfullmäktige ska årligen ta ställning till medlemsavgiftens storlek med beaktande av de erfarenheter som vunnits av förbundets verksamhet avseende kostnaderna för bastjänster och arkivläggning av information från olika verksamhetssystem samt dess storlek och innehåll. Denna fråga ska hanteras i samband med överläggningar mellan förbundsmedlemmarna om kommunalförbundets budgetförutsättningar. Vid behov får fördelningsfrågan föras till beslut i samtliga förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. 7

92 10.4 Den i punkterna 10.2 och 10.3 ovan bestämda kostnadsfördelningen mellan förbundsmedlemmarna ska bli föremål för justering om det inträder ny medlem i förbundet. För ny förbundsmedlem kommer en särskild engångsavgift, baserad på den inträdande kommunens invånarantal, tas ut i samband med inträde (se bilaga 2) När kommunalförbundet på begäran utför särskilt överlämnade uppgifter enligt punkt 3.9 ovan (Anslutande tjänster) till någon eller några av förbundsmedlemmarna ska sådana särskilda uppgifter ersättas med full kostnadstäckning (enligt självkostnadsprincipen) Kommunalförbundet får uppta lån i enlighet med fastställd budget eller enligt vad förbundsmedlemmarna särskilt har godkänt. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Om godkänd borgen ingås gäller, i fråga om förbundsmedlemmarnas inbördes ansvar, fördelningsregeln i punkt 10.1 ovan Kommunalförbundet får inte bilda ekonomisk förening, aktie-, handels- eller kommanditbolag eller förvärva aktier eller andelar i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. 11 Styrning, insyn, samråd m.m Innan beslut fattas om avtal av väsentlig betydelse eller i andra frågor av större vikt eller väsentlig betydelse för förbundet ska samråd ske mellan förbundet och samtliga medlemskommuner Förbundet ska fortlöpande tillställa förbundsmedlemmarna rapporter beträffande verksamhetens ekonomi och utveckling Förbundet ska sträva efter att aktivt hålla förbundsmedlemmarna informerade om utvecklingslinjerna inom förbundets verksamhetsområde och frågor som har betydelse för förbundsmedlemmarnas samverkan i förbundet. Sådan information kan lämnas vid t.ex. årlig temadag då kommunstyrelsernas presidier och andra förtroendevalda hos förbundsmedlemmarna, samt ledande tjänstemän, ges tillfälle ta del av verksamheten hos förbundet Förbundsstyrelsen ska på begäran lämna förbundsmedlemmarnas respektive kommunstyrelse erforderligt underlag i form av yttranden och upplysningar. 12 Budgetprocessen m.m Förbundsfullmäktige ska årligen fastställa budget för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar och i enlighet med de riktlinjer i övrigt som gäller enligt vad som förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar Budgeten för nästkommande år ska fastställas av förbundsfullmäktige innan juni månads utgång. 8

93 12.3 Budgetarbetet ska samordnas med förbundsmedlemmarnas budgetarbete. Under budgetprocessen ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap. 10 i kommunallagen. Sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Kungörelse om sammanträdet ska utfärdas På det sammanträde som årsredovisningen beslutas ska allmänheten beredas möjlighet att under en halvtimme före mötet ställa frågor. 13 Utträde m.m Förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från närmast kommande årsskifte efter det år uppsägning skedde. Uppsägning ska anses ha skett när det föreligger ett lagakraftvunnet beslut från den utträdande förbundsmedlemmens kommunfullmäktige angående utträde samt förbundsstyrelsen har erhållit en skriftlig uppsägning från den utträdande förbundsmedlemmen. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen ska ske genom en överenskommelse. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid det årsskifte som uppsägningen börjar gälla enligt ovan och ska utföras av kommunalförbundets vid var tid anlitade auktoriserade revisor. Överenskommelse ska träffas angående de av förbundet övertagna arkivhandlingarna om dessa ska återbördas till avlämnande förbundsmedlem i samband med utträdet eller ej. Denna överenskommelse avseende övertagna arkivhandlingar ska beakta gällande lagstiftning avseende kommuners arkivhandlingar, bl.a. arkivlagen (SFS 1990:782) eller sådan lag som har trätt i nämnda lags ställe. Utträdande medlem är under uppsägningstiden fortsatt skyldig att erlägga samtliga avgifter i enlighet med 10 och har rätt till alla bastjänster enligt ovan se 3, med nedanstående undantag se Medlem som begärt utträde och som inte har överlämnat någon arkivinformation, vare sig digital eller analog, till förbundet kan beviljas i överenskommelse enligt p.13.1, ett utträde med en ekonomisk avtrappning. Dock ligger uppsägningstiden om tre år fast. Utträdande medlem äger enbart rätt till förbundets råd- och stödverksamhet under uppsägningstiden. Den ekonomiska avtrappningen av medlemsavgiften sker, under ovan angivna förutsättningar, enligt följande: Första uppsägningsåret ska full medlemsavgift erläggas. Andra uppsägningsåret ska två tredjedelar av full medlemsavgift erläggas Tredje uppsägningsåret ska en tredjedel av full medlemsavgift erläggas De kvarvarande medlemmarna ska efter medlems utträde vid behov anta de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet, se 17. 9

94 14 Likvidation och upplösning 14.1 Om förbundsmedlemmarna enhälligt beslutar om likvidation ska förbundet likvideras och dess verksamhet upphöra Likvidationen ska verkställas av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska fördelningsgrunden i paragraf 10 ovan tillämpas När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling När förbundsstyrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska förbundsstyrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska också innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till slutredovisningen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden Av förbundet övertaget arkivmaterial ska återbördas till den förbundsmedlem eller annan arkivmyndighet som förbundsmedlemmens kommunfullmäktige har beslutat. Till slutredovisningen ska fogas förbundsstyrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 15 Tvister 15.1 Tvist mellan förbundet och dess medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande. 16 Arvoden 16.1 Arvoden till ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen respektive revisorer och revisorsersättare ska utgå enligt den till invånarantalet största kommunens arvodesbestämmelser, fram till dess förbundet har antagit egna arvodesbestämmelser. 17 Ändringar i förbundsordningen 17.1 Ändring av eller tillägg till förbundsordningen ska antas av förbundsfullmäktige och fastställs av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige med undantag från det som anges i 17.2 nedan. Förbundsfullmäktige har rätt att delegera frågan om antagande till förbundsstyrelsen. 10

95 17.2 Ändringar och tillägg till förbundsordningen som beror på inträde av ny medlem och utträde av medlem ska inte handläggas i den ordning som beskrivs i punkt 17.1 ovan. Förbundsfullmäktige har rätt att ensam fatta beslut om ändringar och tillägg till förbundsordningen som beror på inträde av ny medlem eller utträde av medlem, t.ex. reglering av medlemmarnas respektive andel i tillgångar, skulder och kostnader som blir en direkt följd av ny medlems inträde eller medlems utträde. 18 Särskilda bestämmelser 18.1 Förbundet är bildat när förbundsmedlemmarnas respektive fullmäktige har antagit Förbundsordningen, dock tidigast 1 januari Förbundsfullmäktige beslutar när förbundsstyrelsen ska tillträda Faktiskt och rättsligt övertar förbundet totalansvaret enligt paragraf 3 ovan från förbundsmedlemmarna den 1 januari Annat kommunalförbund vars förbundsmedlemmar till minst hälften består av förbundsmedlemmar i SYDARKIVERA har samma rätt som förbundsmedlem att utnyttja förbundets tjänster. För bastjänster utgår ingen ersättning. För övriga tjänster ska ersättning utgå enligt punkt Aktiebolag och annan sammanslutning som till minst hälften ägs av förbundsmedlemmar i SYDARKIVERA har samma rätt som förbundsmedlem att utnyttja förbundets tjänster. För bastjänster utgår ingen ersättning. För övriga tjänster ska ersättning utgå enligt punkt

96 Bilaga 1 MEDLEMMAR I KOMMUNALFÖRBUNDET SYDARKIVERA ÄR: Alvesta kommun Borgholms kommun Bromölla kommun Eslövs kommun Hässleholms kommun Höörs Kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Lomma kommun Markaryds kommun Mörbylånga kommun Olofströms kommun Osby Kommun Oskarshamns kommun Ronneby kommun Tingsryds kommun Vadstena kommun Vimmerby kommun Vellinge kommun Växjö kommun Åtvidabergs kommun Älmhults kommun Östra Göinge Kommun Region Blekinge Nybro kommun 12

97 Bilaga 2 MEDLEMSAVGIFTER SYDARKIVERA Fördelning av kostnaderna för bastjänsterna ska ske utifrån invånarantalet enligt SCB:s statistik för respektive medlem per 31 december året innan avgiftsåret. Regionförbund betalar samma avgift som minsta kommun. (För landsting gäller följande: Avgiften ska förhandlas fram vid varje enskilt tillfälle.) Medlemsavgifterna finansierar endast bastjänster. Anslutande tjänster finansieras i enlighet med särskilda avtal och beslut. För 2018 är avgifterna enligt nedan och förändras vid ordinarie budgetprocess och efter anslutningsöverenskommelse. Alvesta kommun Borgholm Bromölla Eslöv Hässleholm Höör Karlshamns kommun Karlskrona kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Lomma kommun Markaryds kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Olofströms kommun Osby Oskarshamn Region Blekinge Ronneby kommun Tingsryds kommun Vadstena kommun Vellinge Vimmerby Växjö kommun Åtvidaberg Älmhults kommun Östra Göinge Summa

98 INTRÄDESAVGIFT FÖR NY MEDLEM VID SENARE TIDPUNKT ÄN Engångsavgift för ny medlem baseras på invånarantal och antalet år eller del av år efter uppstart av förbundet. Fastställande av avgiften och det antal år eller del av år som avgiften ska baseras på delegeras till förbundsstyrelsen. Avgiften får inte understiga 4 kr x antalet invånare inom kommunens verksamhetsområde (landstings inträdesavgift ska förhandlas fram vid varje enskilt tillfälle.). Vid beräkning av inträdesavgift används invånarantalet enligt SCB:s statistik per den 31 december året innan ny medlem träder in. 14

99 Dokumentansvarig Organisation Mats Porsklev Sydarkivera Ärende Budget 2018 plan Telefon Datum Version 1.0 Sida 1 av 4 Ekonomisk budget med verksamhetsmål Med plan för Inledning och Mål... 2 Resultaträkning... 6 Investeringsbudget... 6

100 Kommunalförbundet Sydarkivera Sida 2 av 6 Inledning Kommunalförbundet Sydarkivera bildades den 1 januari 2015 med medlemskommunerna Alvesta, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Ronneby, Tingsryd, Växjö och Älmhult samt Region Blekinge. Sydarkivera är en organisation med en tydlig målsättning att skapa en rationell och långsiktigt hållbar lösning för förbundsmedlemmarnas informationsförvaltning. Förbundet erbjuder en gemensam arkivorganisation som förvaltar digitalt slutarkiv och hanterar digitala arkivleveranser tillsammans med förbundsmedlemmarnas systemförvaltningsorganisationer. För att säkerställa en hållbar informationsförvaltning är det förebyggande arbetet med förbättrade rutiner i den löpande verksamheten hos förbundsmedlemmarna en avgörande förutsättning. Sydarkivera erbjuder därför utbildning, råd och stöd när det gäller informationshantering och arkiv. Detta kommer på sikt att göra arbetet med digitala arkivleveranser och digitalt bevarande enklare och mer kostnadseffektivt. För att säkerställa kvalitén ingår tillsyn, gemensamma standarder och riktlinjer i uppdraget. Syftet är att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig organisation för förvaltning av arkiv som är hållbar på lång sikt. Utifrån förbundsmedlemmarnas behov och önskemål utökas förbundets verksamhet med anslutande tjänster för analoga arkiv (pappersarkiv) och dataskydd. Dessa tjänster avtalas särskilt med berörda förbundsmedlemmar och finansieras separat. Sydarkivera får även frågor om digitalisering av analoga handlingar, detta ingår inte i befintliga uppdrag, men kan utredas som anslutande tjänst om förbundsmedlemmarna begär det. Vision Sydarkivera ett arkiv värt att lita på. Vi tror på en effektiv digital informationsförvaltning som säkerställer rätten att ta del av allmänna handlingar nu och för all framtid till nytta för demokratin, rättssäkerheten, forskningen och för miljön. God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommunalförbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av detta har förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde fastställt följande långsiktiga verksamhetsmål är styrande för kommunalförbundet Sydarkivera: Arbeta för att våra medlemmar ska ha ett helt digitalt flöde avseende informationshantering och arkiv Medverka till samhällets omställning att bli hållbart genom att ställa krav på hållbarhet i all vår utveckling Uppfylla krav på säkerhet, pålitlighet och hållbarhet på ett kostnadseffektivt sätt Utveckla verksamheten för att realisera förväntade nyttor för förbundsmedlemmarna

101 Kommunalförbundet Sydarkivera Sida 3 av 6 De långsiktiga verksamhetsmålen är för 2019 års budget nedbrutna i nedanstående specifika verksamhetsmål. Verksamhetsmål för 2019 Råd och stöd Beskrivning Mallarna inom konceptet VerkSAM samt övriga mallar och rutinbeskrivningar Genomföra kompetensutvecklande åtgärder baserat på förbundsmedlemmarnas behov. Intensivutbildningar på plats hos förbundsmedlemmar Workshopar för informationskartläggning Stöd i samband med att förbundsmedlemmarna upphandlar nya verksamhetssystem Kommunbesök med planerad tillsyn inom verksamhetsområdena Skola Händelsestyrd tillsyn Regional samordning Mål Plan för uppdatering av mallar. 2 temadagar 5 10 nätverksträffar Grundutbildning motsvarande två heldagar. Utbildningsfilm, målgrupp arkivansvariga, lanseras. Utarbeta 1 5 korta informationsfilmer i samarbete med andra aktörer. Genomföra utbildning på plats hos nya förbundsmedlemmar. Erbjuda 2 5 utbildningstillfällen på geografiskt spridda platser. Genomföra 1 2 workshopar i månaden tillsammans med förbundsmedlemmar för kartläggning av prioriterade verksamhetsprocesser Skola. Ta fram skriftliga tips och råd för upphandling av 1 3 typer av verksamhetssystem. Genomföra tillsyn enligt beslutad tillsynsplan hos samtliga förbundsmedlemmar som antagit arkivreglemente med Sydarkivera som gemensam arkivmyndighet. Erbjuda kommunbesök hos övriga. Informera om möjlighet att påkalla tillsyn samt genomföra påkallade tillsynsbesök. Arrangera 3 6 regionala nätverksträffar. Digitala arkivleveranser Beskrivning Leveransutredningar Systeminventering Uttag från inaktiva system Utredning inaktiva system Löpande arkivering från aktiva verksamhetssystem inom hälsa och socialt stöd. Mål Påbörja leveransutredningar inom sex månader från att behov identifieras. Slutföra leveransutredningar inom två år från uppstart. Kommunicera pågående leveransutredningar till förbundsmedlemmarna i samband med budgetprocessen och nätverksträffar. Komplettera uppgifter i inventeringen som genomfördes Genomföra inventering hos nya förbundsmedlemmar. Ajourhålla systemlista. Genomföra 5 7 databasuttag tillhörande inaktiva verksamhetssystem för långsiktigt digitalt bevarande. Genomföra snabbutredning av de inaktiva system som rapporterats in i systeminventeringen 2018, som underlag för att starta leveransutredning eller ej. Ta emot akter som ska slutarkiveras från 40 % av förbundsmedlemmarna.

102 Kommunalförbundet Sydarkivera Webbarkivering Äldre digitalt material Förvaltningsgemensamma specifikationer FGS Genomföra en årlig insamling av förbunds medlemmars externa webbplatser. Genomföra extra insamlingstillfällen när förbundsmedlem byter webb. Testinsamling av övriga webbplatser (tex. Kommunala bolag och övriga kommunala organisationer med egna domäner). Fortsätta arbetet med att utreda lösningsförslag och ta fram rutiner för överföring av information till bevarandeplattform Anpassa paketstrukturen för tre leveranstyper Bidra med resurser eller delta i tester i samband med 1 3 utvecklingsprojekt Sida 4 av 6 Digitalt arkivsystem Den grundläggande bevarandeplattformen som infördes förväntas motsvara de behov som finns Beskrivning Verktygslådan för bevarandetjänster (Sydarkivera Tools) Flödesmotor för att köa upp jobb för bevarandetjänster Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Plattform för utlämnande Bevarandeplattform Anslutande tjänster Analoga arkiv Beskrivning Förvalta överlämnade analoga arkiv Upphandla och införa arkivförteckningssystem Mål Komplettering av bevarandetjänster. Behov identifieras i samband med leveransutredningar. Anpassning för att hantera nya bevarandetjänster. Implementera 1 2 beslutade FGS:er 1 2 data enkla databaser med möjlighet till direkt åtkomst från kommunarkiv. Starta planering inför eventuella behov av anpassningar eller upphandling inför Mål Sydarkivera är hel arkivmyndighet och förvaltar centralarkiven hos Oskarshamn, Vadstena och Östra Göinge, Region Blekinge samt ett antal kommunalförbund och kommunala bolag som ägs av förbundsmedlemmarna. Införande slutförs. Utbildning, gemensamma rutiner och uppföljning. Budget och mål för den övriga anslutande tjänsten kan inte beslutas förrän avtal är klara med de förbundsmedlemmar som så önskar. Administration Beskrivning Rutiner och instruktioner Internutbildningar Mål Utarbeta rutiner och instruktioner med utgångspunkt från beslutad förbundspolicy. Enligt utbildningsplan.

103 Kommunalförbundet Sydarkivera Sida 5 av 6 Långsiktiga finansiella mål För ekonomin ska även anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Följande långsiktiga finansiella mål är styrande för kommunalförbundet Sydarkivera: En balanserad budget och flerårsplan utan höjning av medlemsavgifterna En ekonomi i balans utgår en miniminivå för det ekonomiska resultatet på kort sikt. Resultatet bör vara tillräckligt stort så att motsvarande servicenivå kan garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre medlemsavgift. Årets resultat av Sydarkiveras totala intäkter ska uppgå till minst två (2) procent Ett överskott i verksamheten skapar förutsättningar för att långsiktigt finansiera ny och reinvesteringar av anläggningstillgångar, långsiktigt finansiera de pensionsåtaganden som redovisas och en beredskap för oförutsedda kostnader. Nettoinvesteringarnas andel av medlemsintäkter och statsbidrag bör inte överstiga 10 % Förbundets likviditet Målet för Sydarkivera är att ha en likviditet som motsvarar en månads löneutbetalningar inklusive de förtroendevaldas arvoden och ersättningar. Soliditeten ska vara oförändrad Sydarkivera har inga egna lån. De skulder som förbundet har består därför av kortfristiga skulder till leverantörer. Det innebär också att investeringar har finansierats med egna medel. Personalmål Sydarkivera har målsättningen om fortsatt låga sjukskrivningstal och en god personalpolitik. Kommentarer gällande intäkter och kostnader Budgeterade medlemsavgifter för verksamhetsåret 2019 bygger på följande medlemmar i förbundet: Medlem Andel i förbundet Alvesta 3,5 % Borgholm 1,9 % Bromölla 2,2 % Eslöv 5,9 % Hässleholm 9,2 % Höör 2,9 % Karlskrona 11,8 % Karlshamn 5,7 % Lessebo 1,6 % Ljungby 5,0 % Markaryd 1,8 % Olofström 2,4 % Osby 2,3 % Oskarshamn 4,8 % Ronneby 5,3 % Region Blekinge 1,6 % Tingsryd 2,2 % Vadstena 1,3 % Vellinge 6,3 %

104 Kommunalförbundet Sydarkivera Vimmerby 2,8 % Växjö 11,8 % Älmhult 3,0 % Åtvidaberg 2,1 % Östra Göinge 2,6 % Sida 6 av 6 Intäkterna är beräknade på medlemsavgiften på 27 kr/kommuninvånare med undantag för Växjö och Älmhult som begärt utträde ur förbundet. På kostnadssidan är budgeten beräknad utifrån det fortsatta arbetet med arkivleveranser utifrån den plattform för långsiktigt digitalt bevarande som driftsattes under slutet av En personalförstärkning på 0,5 arkivassistenttjänst planeras 2018 för att klara anslutande tjänster kopplade till pappersarkiv vilket får följder även 2019 och framåt. Fortsatta lokalanpassningar för erforderligt skalskydd kommer också att påverka kostnaderna. Totalt budgeteras för 12, 5 tjänster Uppräkning av kostnader för personal 2020 och 2021 har gjorts enligt nationalräkenskaperna, SKL cirkulär 17:68. Nedan presenteras resultatbudget för 2019 med plan för 2020 och Budgeten upprättad utifrån att Växjö fullföljer sitt utträde och betalar 1/3 av ordinarie medlemsavgift Alvesta betalar 2/3 av ordinarie avgift 2019 och 1/ I övrigt gäller oförändrade förutsättningar vad avser anslutande tjänster som beräknats utifrån den nivå som gäller idag. Inträdesavgifter samt medlemsavgifter för eventuella nya medlemmar har inte räknats med vilket, allt annat lika, föranleder en mindre kostnadsreducering 2020 men även Generell kostnadsuppräkning har inte gjorts annat än vad som anges ovan avseende personalkostnader. RESULTATBUDGET, TKR Intäkter Avgifter från medlemskommuner* Inträdesavgifter nya medlemmar Anslutande tjänster Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Kostnader Kostnader för personal (kkl 5) Varav anslutande tjänst Övriga verksamhetskostnader** (kkl 6,7) Varav anslutande tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR Avskrivningar RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT *beräknat på att Växjö betalar 1/3 av ordinarie medlemsavgift 2019 och Älmhult 2/3. För 2020 betalar Älmhult 1/3 av ordinarie avgift och har till 2021 utträtt ur förbundet. ** Specifikation övriga verksamhetskostnader 2018 Lokalhyror och fastighetskostnader 962 Konsultkostnader (inkl. kostnader för revision) IT & datakommunikation 478 Resor och kurser och konferenser för medlemmars räkning 814 Övrigt (kontors och förbrukningsmaterial, kurser personalen etc) 873 Totalt 4 337

105 Kommunalförbundet Sydarkivera Sida 7 av 6 Investeringar För 2019 planeras nyinvesteringar på totalt 230tkr. Kommande år är svåra att beräkna utifrån nuvarande omfattning i verksamheten och har därför lämnats till motsvarande belopp. INVESTERINGSBUDGET (tkr) Lokalanpassningar Nät, servrar/lagring Kontors IT-utrustning Summa investeringar

106 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2017/ Beslut om Alvesta kommuns samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg 10 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 juli Missiv, daterad den 15 juni Förslag till avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd 5. Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd för Östra Kronoberg. Redogörelse För att klara kompetensförsörjning, rättssäkerheten och en kostnadseffektiv handläggning togs under 2017 initiativ till att genomföra en utredning gällande samarbete i en gemensam överförmyndarnämnd. Utredningen genomfördes av kanslicheferna i Alvesta och Växjö kommun i samråd med kanslicheferna i Lessebo och Tingsryds kommuner. Den första delen av utredningen, Delrapport 1 förutsättningar, överlämnades till respektive kommun under december I februari 2018 överlämnades den andra delen av rapporten, Delrapport 2 detaljorganisation. Utredningen föreslog att en gemensam överförmyndarnämnd bildas för Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjös kommuner från och med den 1 januari Utredningen föreslog även vidare att Växjö kommun utses som värdkommun för den gemensamma nämnden och att ett gemensamt överförmyndarkontor bildas i Växjö. Ordförande för den gemensamma nämnden utses ifrån Växjö kommun medan vice ordförande utses från någon av de samverkande kommunerna. Enligt utredningen har Alvesta kommuns kostnad för överförmyndarverksamheten under år 2017 uppgått till kronor (exklusive arvodeskostnader). Om Alvesta kommun väljer att ingå i en gemensam nämnd med Växjö, Lessebo och Tingsryds kommuner, beräknas Alvesta kommuns kostnad för överförmyndarverksamheten sjunka till en årlig kostnad om kronor (exklusive arvodeskostnader). Detta är kronor lägre per år i förhållande till kostnaderna år Gällande konsekvenser för överförmyndarverksamheten i Alvesta kommun så skulle en sammanslagning av kommunernas överförmyndarverksamheter medföra en minskad sårbarhet vid såväl planerad som oplanerad Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

107 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen frånvaro. Det skulle även resultera i möjligheter till ökad kompetens samt likformad handläggning och därmed en ökad rättssäkerhet för de personer som har ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare. För att den gemensamma nämndens verksamhet ska påbörjas den 1 januari 2019 krävs likalydande beslut i samtliga kommuners fullmäktige. Kommunstyrelsen i Alvesta kommun fastställde den ett inriktningsbeslut om att ställa sig bakom utredningens förslag att ingå i en gemensam överförmyndarnämnd för Östra Kronoberg samt att uppdra åt utredarna att upprätta förslag till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden för beslut i kommunfullmäktige senast den 30 september. Kommunfullmäktige i Alvesta kommun har därmed i uppdrag att besluta om samverkan samt godkänna förslag till gemensamt reglemente och avtal för den gemensamma överförmyndarnämnden som har överlämnats till Alvesta kommun från utredarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. samverka i en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet Östra Kronoberg från och med anta reglemente för överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med godkänna avtal gällande överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

108 Jorr»'ve"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoII Sammanträdesdatum Sida 13(37) KS AU g 82 KS 201 7/ Beslut om Alvesta kommuns samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelsefrånkommunledningsförvaltningen,dateradden 2. Missiv,dateradden15juni Förslag till avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd 4. Förslag till reglemente för gemensam överförmyndarnämnd för Ostra Kronoberg. Redogörelse För att klara kompetensförsörjning, rättssäkerheten och en kostnadseffektiv handläggning togs under 2017 initiativ till att genomföra en utredning gällande samarbete i en gemensam överförmyndarnämnd. Utredningen genomfördes av kanslicheferna i Alvesta och Växjö komrnun i samråd med kanslicheferna i Lessebo och Tingsryds kommuner. Den första delen av utredningen, Delrapport 1 - förutsättningar, överlämnadestill respektive kommun under december I februari 2018 överlämnades den andra delen av rapporten, Delrapport 2 - detaljorganisation. Utredningen föreslog att en gemensam överförmyndarnämnd bildas för Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjös kornmuner från och med den 1 januari Utredningen föreslog även vidare att Växjö kommun utses som värdkommun för den gemensarnma nämnden och att ett gemensamt överförmyndarkontor bildas i Växjö. Ordförande för den gemensamma nämnden utses ifrån Växjö kommun medan vice ordförande utses från någon av de samverkande kommunerna. Enligt utredningen har Alvesta kommuns kostnad för överförmyndarverksarnheten under år 2017 uppgått ti kronor (exklusive arvodeskostnader). Om Alvesta kornmun väljer att ingå i en gemensam nämnd med Växjö, Lessebo och Tingsryds kornrnuner, beräknas Alvesta kornmuns kosföad för överförmyndarverksamheten sjunka till en årlig kostnad om kronor (exklusive arvodeskostnader). Detta är kronor lägre per år i förhållande till kostnaderna år Gällande konsekvenser för överförmyndarverksamheten i Alvesta kornmun så skulle en sarnmanslagning av kornmunernas överförmyndarverksamheter medföra en minskad sårbarhet vid såväl planerad som oplanerad frånvaro. Det skulle även resultera i Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

109 m:,,,ivest,,,aun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 14(37) möjligheter till ökad kompetens samt likformad handläggning och därmed en ökad rättssäkerhet för de personer som har ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare. För att den gemensarnma nämndens verksamhet ska påbörjas den 1 januari 2019 krävs likalydande beslut i samtliga kommuners fullmäktige. Kommunstyrelsen ialvesta kommun fastställde den ett inriktningsbeslut om att ställa sig bakom utredningens förslag att ingå i en gemensam överförmyndarnämnd för Ostra Kronoberg samt att uppdra åt utredarna att upprätta förslag till avtal och reglemente för den gemensarnma nämnden för beslut i korni'nunfu11mäktige senast den 30 september. Kornmunfullmäktige i Alvesta kornrnun har därmed i uppdrag att besluta om samverkan samt godkänna förslag till gemensamt reglemente och avtal för den gemensamma överförmyndarnämnden som har överlämnats till Alvesta kommun från utredarna. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå kornmunfullmäktige besluta att: 1. samverka i en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet Östra Kronoberg firån och med anta reglemente för överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med godkänna avtal gällande överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

110 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelning Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Beslut om Alvesta kommuns samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Östra Kronoberg Redogörelse För att klara kompetensförsörjning, rättssäkerheten och en kostnadseffektiv handläggning togs under 2017 initiativ till att genomföra en utredning gällande samarbete i en gemensam överförmyndarnämnd. Utredningen genomfördes av kanslicheferna i Alvesta och Växjö kommun i samråd med kanslicheferna i Lessebo och Tingsryds kommuner. Den första delen av utredningen, Delrapport 1 förutsättningar, överlämnades till respektive kommun under december I februari 2018 överlämnades den andra delen av rapporten, Delrapport 2 detaljorganisation. Utredningen föreslog att en gemensam överförmyndarnämnd bildas för Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjös kommuner från och med den 1 januari Utredningen föreslog även vidare att Växjö kommun utses som värdkommun för den gemensamma nämnden och att ett gemensamt överförmyndarkontor bildas i Växjö. Ordförande för den gemensamma nämnden utses ifrån Växjö kommun medan vice ordförande utses från någon av de samverkande kommunerna. Enligt utredningen har Alvesta kommuns kostnad för överförmyndarverksamheten under år 2017 uppgått till kronor (exklusive arvodeskostnader). Om Alvesta kommun väljer att ingå i en gemensam nämnd med Växjö, Lessebo och Tingsryds kommuner, beräknas Alvesta kommuns kostnad för överförmyndarverksamheten sjunka till en årlig kostnad om kronor (exklusive arvodeskostnader). Detta är kronor lägre per år i förhållande till kostnaderna år Gällande konsekvenser för överförmyndarverksamheten i Alvesta kommun så skulle en sammanslagning av kommunernas överförmyndarverksamheter medföra en minskad sårbarhet vid såväl planerad som oplanerad frånvaro. Det skulle även resultera i möjligheter till ökad kompetens samt likformad handläggning och därmed en ökad rättssäkerhet för de personer som har ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare. För att den gemensamma nämndens verksamhet ska påbörjas den 1 januari 2019 krävs likalydande beslut i samtliga kommuners fullmäktige. Kommunstyrelsen i Alvesta kommun fastställde den ett inriktningsbeslut om att ställa sig bakom utredningens förslag att ingå i en gemensam överförmyndarnämnd för Östra Kronoberg samt att uppdra åt Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

111 2(2) utredarna att upprätta förslag till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden för beslut i kommunfullmäktige senast den 30 september. Kommunfullmäktige i Alvesta kommun har därmed i uppdrag att besluta om samverkan samt godkänna förslag till gemensamt reglemente och avtal för den gemensamma överförmyndarnämnden som har överlämnats till Alvesta kommun från utredarna. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. samverka i en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet Östra Kronoberg från och med anta reglemente för överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med godkänna avtal gällande överförmyndarnämnden Östra Kronoberg att gälla från och med Stefan Karlsson Tillförordnad Kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare

112 Beslut om samverkan i gemensam nämnd för överförmyndarfrågor i Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att samverka i en gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet 2. Kommunfullmäktige antar reglemente för överförmyndarnämnden östra Kronoberg. 3. Kommunfullmäktige godkänner avtal gällande överförmyndarnämnden östra Kronoberg. Bakgrund För att klara kompetensförsörjning, rättssäkerheten och en kostnadseffektiv handläggning togs under 2017 initiativ till att genomföra en utredning gällande samarbete i en gemensam överförmyndarnämnd. Utredningen genomfördes av kanslicheferna i Alvesta och Växjö kommun i samråd med kanslicheferna i Lessebo och Tingsryds kommuner. Den första delen av utredningen, Delrapport 1 förutsättningar, överlämnades till respektive kommun under december I februari 2018 överlämnades den andra delen av rapporten, Delrapport 2 detaljorganisation. Samtliga kommunstyrelser fattade under våren 2018 inriktningsbeslut om att bilda en gemensam nämnd och uppdrog samtidigt åt utredarna att upprätta förslag till avtal och reglemente för beslut i kommunfullmäktige senast den 30 september Förslag till avtal och reglemente överlämnas nu till respektive kommun för beslut om samverkan samt antagande av reglemente och avtal. För att den gemensamma nämnden ska kunna starta krävs likalydande beslut i samtliga fullmäktige. En ny möjlighet att bilda gemensam nämnd ges annars först 2023 då organisationen inte får förändras under mandatperioden. Enligt uppdrag, Carina Elmefall kanslichef Växjö kommun

113 Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd i Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner överenskommer att från och med bilda en gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten. Detta görs med stöd av 3 kap 9 kommunallagen (2017:725) och 19 kap 16 föräldrabalken. Nämnden kallas Överförmyndarnämnden östra Kronoberg 1 Värdkommun Växjö kommun är värdkommun. Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. 2 Uppdrag och uppgifter Den gemensamma nämnden ansvarar för överförmyndarverksamheten i kommunerna i enlighet med vad som åvilar var och en av kommunerna enligt gällande lagstiftning för överförmyndarverksamheten. 3 Mandatperiod Ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden ska väljas för en period om fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige ägt rum. 4 Nämndens sammansättning Förutsatt att samtliga ovan angivna kommuner medverkar består nämnden av fem ledamöter och fem ersättare. Värdkommunen har två ledamöter och två ersättare, en ledamot och en ersättare utses av övriga kommuner. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. Vice ordförande ska väljas från någon av de övriga kommunerna. Vice ordförandeskapet ska rotera mellan övriga kommuner i alfabetisk ordning (Alvesta, Lessebo, Tingsryd) och byte sker på tvåårsbasis. 5 Arvoden och ekonomiska förmåner Arvode och kostnadsersättning till ledamöter och ersättare följer värdkommunens arvodesregler. Ersättningen betalas ut och administreras av värdkommunen. 6 Reglemente Den gemensamma nämnden regleras av ett särskilt reglemente. 7 Organisation Värdkommunen är huvudman för den gemensamma nämnden. Nämndens förvaltningsorganisation är placerad på kommunledningsförvaltningen i värdkommunen och de svarar för beredning och verkställighet av nämndens ansvarsområden. Samtliga arbetstagare i nämndens gemensamma förvaltningsorganisation har sin anställning i värdkommunen. 8 Ekonomi och kostnadsfördelning Den gemensamma nämnden är en del av Växjö kommuns nämndorganisation och dess budget utgör en del av kommunens totala budget. Växjö kommun ska fastställa budgeten för nämnden i samråd med övriga kommuner årligen. Samrådet ska ske mellan de olika kommunstyrelserna under mars månad årligen. Eventuella överskott och underskott

114 hanteras vid dessa samråd. Budgeten som utgör den gemensamma förvaltningen (totala faktiska kostnader för personal, lokaler, administration) för den gemensamma nämndens verksamhet ska fördelas mellan kommunerna med en viss andel av nämndens totala nettobudget. Storleken på respektive kommuns andel ska motsvara kommunens andel av nämndens totala antal ärenden per den 1 oktober. Faktura senast 1 januari. Under den inledande mandatperioden den 1 januari 2019 till den 31 december 2022 betalar varje medverkande kommun sina kostnader för arvode och kostnadsersättning till ställföreträdare. Kostnaden administreras av värdkommunen men återsöks från respektive medverkande kommun. Eventuella övriga kostnader, såsom skadestånd, ska fördelas enligt fördelningsnyckeln för skador som har sin upprinnelse efter den 1 januari För skador som är hänförliga till perioden före den 1 januari 2019 ska värdkommunen återkräva kostnaden från den skadevållande kommunen. Vid inträdet i den gemensamma nämnden ska respektive kommun inte ha några balanser i verksamheten. Årsräkningar gällande 2017 ska vara färdiggranskade vid ingången av Om så inte är fallet ska berörd kommun bekosta granskningsinsats för slutförande. 9 Engångsersättning Värdkommunen ska senast vid bokslut 2019, från övriga kommuner, erhålla en ersättning som motsvarar kostnaden för övertagen personals outtagna semester och kompenserad övertid, fyllnadstid, jour/beredskap för den gemensamma nämndens verksamhet. För eventuella pensionsåtaganden för tiden före övertagande av personal svarar ursprungskommunen. 10 Upplåtelse av lokaler och lös egendom Värdkommunen upplåter erforderliga lokaler för den gemensamma nämnden och dess verksamhet. Värdkommunen ansvarar för nya investeringar avseende lös egendom vilket den gemensamma nämnden erlägger ersättning för till värdkommunen. 11 Insyn i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltningen och redovisningen som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive fullmäktige i de samverkande kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 12 Arkivhantering Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med de bestämmelser i de regelverk och föreskrifter som gäller för nämndens verksamhetsområden. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. För nämnden upprättas en dokumenthanteringsplan. Samtliga pågående ärenden ska överflyttas till den gemensamma nämnden. Slutarkivering av dessa ärenden sker i värdkommunen. Ärenden

115 som avslutats före utgången av 2018 ansvarar ursprungskommunen för och de arkiveras av respektive ursprungskommun. 13 Tvister Tvist rörande tillämpning och tolkning av detta avtal ska om inte parterna enas avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt. 14 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med till och med under förutsättning att fullmäktige hos de samverkande kommunerna godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft. Uppsägning ska ske senast 12 månader före avtalets utgång. I annat fall är avtalet förlängt med fyra år varje gång. Avtalet är upprättat i fyra likalydande exemplar varav partnerna tagit varsitt. 15 Upphörande av verksamheten I det fall den gemensamma verksamheten upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för den gemensamma nämndens verksamhet enligt 8. Avtalet undertecknas: Alvesta kommun Lessebo kommun Tingsryd kommun Växjö kommun

116 Reglemente överförmyndarnämnden östra kronoberg Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö kommuner har kommit överens om att från och med 1 januari 2019 bilda en gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten. Växjö är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Växjö kommuns organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan kommunerna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 1 Uppgifter Nämnden ska fullgöra de samverkande kommunernas uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndarnämnden. 2 Delegering Nämnden ska upprätta och besluta om en delegationsordning. 3 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Växjö kommun om inte nämnden bestämmer annat. 4 Nämnden Nämnden ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. Växjö kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. Övriga kommuner utser 1 ledamot och 1 ersättare. Enligt kommunallagen ska nämndens ordförande och vice ordförande utses av värdkommunen. Vice ordförande utses vartannat år. 5 Mandatperiod Ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden väljs för en period om fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige ägt rum. 6 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska ersättaren från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdet samt har rätt att få sin mening noterad i protokollet. En ledamot eller ersättare som avbrutit sim tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. 7 Anmälan om förhinder En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta i den ordning som nämnden bestämmer. 8 kallelse Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på lämpligt sätt tillställas varje

117 ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10 Justering och anslag Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska i så fall redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Anslag om protokollsjutering ska kungöras på de samverkande kommunernas anslagstavlor. Anslagstiden räknas efter dagen för det sist kungjorda anslaget. Nämndens kansli ansvarar för att kontrollera när nämndens anslag om protokollsjustering har kungjorts på de olika anslagstavlorna. 11 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering. 12 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 14 Revision Nämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Det är enbart fullmäktige i den kommun som valt personen i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om entledigande från uppdraget. 15 Talerätt med mera Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden rätt att träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal.

118 16 Rapporteringsskyldighet Utöver vad som följer av lag ska nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och för denna verksamhet gällande samverkansavtal. Nämnden ska till kommunfullmäktige i Växjö kommun rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Rapporteringens omfattning och frekvens styrs av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning till kommunstyrelsen lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Alla rapporter ska överlämnas till samtliga samverkande kommuner.

119 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 11 KS KS 2018/ Revidering av nämndernas reglementen med anledning av att en ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018 (SFS 2017:725) Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterad den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 juli Förslag till reglemente för omsorgsnämnden, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för individ- och familjeomsorg, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för utbildningsnämnden, senast reviderad den 27 september Förslag till reglemente för kultur- och fritidsnämnden, senast reviderad den 27 september Förslag till reglemente för nämnden för samhällsplanering, antagen den 16 december Förslag till reglemente för nämnden för myndighetsutövning, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för krisledningsnämnden, antagen den 1 mars Förslag till reglemente för valnämnden, antagen den 16 december Redogörelse Den 1 januari 2018 trädde den nya kommunallagen (SFS 2017:725) i kraft som ersatte den tidigare kommunallagen från 1991 (SFS 1991:900). Med anledning av den nya kommunallagen (SFS 2017:725) så föreslår kommunledningsförvaltningen att redaktionella ändringar i form av lagrumshänvisningarna i nämndernas reglementen görs så att de motsvarar lagrummen i den nya kommunallagen (SFS 2017:725). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till redaktionella ändringar av nämndernas reglementen enligt kommunallagen (SFS 2017:725). Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

120 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

121 I m:,,,ivestmaun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida "15(37) KS AU g 83 KS 201 8/ Revidering av nämndernas reglementen med anledning av att en ny kommunallag trädde i kraft den I januari 2018 (SFS 2017:725) Beslutsunderlag l. l]ansteski1velseffankoiilinui1leai11ngsiorvaltnlngen,clateraa den 20 juli Förslag till reglemente för omsorgsnämnden, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för individ- och familjeomsorg, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för utbildningsnämnden, senast reviderad den 27 september Förslag till reglemente för kultur- och fritidsnämnden, senast reviderad den 27 september Förslag till reglemente för nämnden för sarnhällsplanering, antagen den 16 december Förslag till reglemente för nämnden för myndighetsutövning, senast reviderad den 28 november Förslag till reglemente för krisledningsnämnden, antagen den 1 mars Förslagti1lreglementeförva1nämnden,antagenden16 december Redogörelse Den 1 januari 2018 trädde den nya kommiu'iallagen (SFS 2017:725) i kraft som ersatte den tidigare kommunallagen från 1991 (SFS 1991:900). Med anledning av den nya kommunallagen (SFS 2017:725) så föreslår kommunledningsförva1tningen att redaktionella ändringar i form av lagnimshänvisningarna i nämndernas reglementen görs så att de motsvarar lagnimmen i den nya kornmunallagen (SFS 2017:725). Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till redaktionella ändringar av nämndernas reglementen enligt komtnunallagen (SFS 2017:725). Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign +-a Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande I I/ n I I

122 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelning Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Revidering av nämndernas reglementen med anledning av att en ny kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018 (SFS 2017:725) Redogörelse Den 1 januari 2018 trädde den nya kommunallagen (SFS 2017:725) i kraft som ersatte den tidigare kommunallagen från 1991 (SFS 1991:900). Med anledning av den nya kommunallagen (SFS 2017:725) så föreslår kommunledningsförvaltningen att redaktionella ändringar i form av lagrumshänvisningarna i nämndernas reglementen görs så att de motsvarar lagrummen i den nya kommunallagen (SFS 2017:725). Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till redaktionella ändringar av nämndernas reglementen enligt kommunallagen (SFS 2017:725). Karolina Olsson Kommunsekreterare Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

123 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014 Senast reviderad: KF 115/2017, KF X/2018 Reglemente för omsorgsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Omsorgsnämnden ansvarar för och fullgör den del av kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) vad avser äldreomsorg och vad som i lag sägs om socialnämnd inom detta område. Nämndens ansvarsområden är huvudsakligen Uppgifter Generellt 2 1. omsorg om äldre, 2. omsorg om personer med funktionsnedsättning, samt 3. omsorg om personer med psykisk, fysisk och intellektuell funktionsnedsättning, med undantag för de uppgifter som anförtrotts nämnden för individ- och familjeomsorg gällande socialpsykiatri. Omsorgsnämnden ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 3. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 4. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Omsorgsnämnden ska inom sitt område svara för 1. individuellt inriktade insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning i ordinärt och särskilt boende samt dagverksamhet, 2. kommunens insatser enligt lag (1993:387) om stöd till vissa funktionshindrade, LSS, för personer som är 20 år eller äldre.

124 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden 4 Omsorgsnämnden ska inom sitt område svara för 5 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor, 7. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 8. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. 6 Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Omsorgsnämnden ska verka för att 1. socialtjänstlagens mål kan uppfyllas, 2. en god kommunal hälso- och sjukvård tillhandahålls. Särskilda uppgifter Delegering från kommunfullmäktige 7 Nämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: 1. nämndens förvaltningsorganisation som inte är av stor principiell betydelse 2. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning 3. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter 4. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet och inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 2

125 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden Arbetsmiljöuppgifter 8 Nämnden har att 9 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom äldreomsorgen enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och därtill hörande lagstiftning. Talan 10 Nämnden äger att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärende som rör nämndens verksamhet enligt detta reglemente, lag eller annan författning. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i omsorgsförvaltningen. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 3

126 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Omsorgsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 4

127 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Deltagande i överläggningar 8 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 5

128 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 6

129 Författningssamling Reglemente för omsorgsnämnden Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. Reglemente för omsorgsnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014, senast reviderad: KF 115/2017 7

130 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg Utgivare: Kommunledningsförvaltningen, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014, Senast reviderad: KF 44/2015, KF 115/2017, KF X/2018 Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar för och fullgör den del av kommunens uppgifter som åvilar socialnämnd och omfattar bland annat myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen (2001:453) avseende individ- och familjeomsorg, lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och vad som i lag sägs om socialnämnd inom detta område. Uppgifter Generellt 2 Nämnden ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 3. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 4. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Nämnden ska inom sitt område svara för 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet,

131 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg 4 7. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor, 8. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 9. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Särskilda uppgifter 5 Nämnden för individ och familjeomsorg ska inom sitt område svara för 1. Utredning, stöd och behandling till barn, ungdomar och familjer. 2. Insatser och myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen (2001:453) samt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. 3. Vårdnad och umgängesrätt. 4. Utredningar avseende ensamkommande flyktingbarn. 5. Boende för ensamkommande flyktingbarn till och med 21 år. 6. Våld i nära relationer. 7. Familjerådgivning till den som begär det. 8. Handläggning av kommunala bidrag till adoptioner. 9. Individuellt inriktade insatser för vuxna missbrukare. 10. Kommunens insatser enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. 11. Stöd av hemterapeut. 12. Arbetsmarknadsåtgärder. 13. Flyktingmottagning och integrationsfrågor. 14. Individuellt inriktade insatser för ekonomiskt bistånd. 15. Hushållsekonomisk rådgivning. 16. Länsgemensam konsumentrådgivning och skuldsanering. 17. Tillsyn av handel med receptfria läkemedel. 18. Handläggning av serveringstillstånd enligt alkohollagen. 19. Socialpsykiatri, med undantag för personer med en kombination av geriatrisk och psykiatrisk diagnos och som samtidigt är i behov av särskilt boende. 2

132 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg Delegering från kommunfullmäktige 6 Nämnden för individ- och familjeomsorg ska besluta i följande grupper av ärenden: 1. nämndens förvaltningsorganisation som inte är av stor principiell betydelse, 2. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning, 3. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter, 4. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet och inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. Arbetsmiljöuppgifter Talan 7 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter, 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten, 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef, 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas, 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar, 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget. Nämnden för individ- och familjeomsorg äger att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärende som rör nämndens verksamhet enligt detta reglemente, lag eller annan författning. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i förvaltningen för individ- och familjeomsorg. 3

133 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Nämnden för individ- och familjeomsorg består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. 4

134 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Deltagande i överläggningar 8 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. 5

135 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 6

136 Författningssamling Reglemente för nämnden för individ- och familjeomsorg 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. 7

137 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden Utgivare: Kommunledningsförvaltningen, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014, Senast reviderad: KF 44/2015, KF 116/2016, KF X/2018 Reglemente för utbildningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområden 1 Nämndens ansvarsområde omfattar kommunens uppgifter enligt skollagen för den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna som bildar förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Nämnden ansvarar för pedagogisk verksamhet enligt skollagen vad avser förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Nämnden ansvarar för kommunens uppdragsutbildning och arbetsmarknadspolitiska utbildningsåtgärder. Uppgifter Generellt 2 Utbildningsnämnden ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 3. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 4. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Utbildningsnämnden ska inom sitt område svara för 1. Förskola. 2. Grundskola 1-9, förskoleklass samt skolbarnomsorg. 3. Särskola, omfattande grundsärskola 1-9, träningsskola 1-9, skolbarnomsorg, stöd enligt LSS d.v.s. korttidsvistelse och korttidstillsyn till och med den första juli det år personen fyller 20 år eller det år eleven slutar gymnasiet. 4. Gymnasieskola.

138 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden 4 5. Gymnasiesärskola. 6. Vuxenutbildning. 7. Lärvux. Nämnden ska inom sitt område svara för 5 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet, 7. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor, 8. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 9. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Särskilda uppgifter Delegering från kommunfullmäktige 6 Utbildningsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: 1. nämndens förvaltningsorganisation som inte är av stor principiell betydelse, 2. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning, 3. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter, 4. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet eller inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. 2

139 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden Arbetsmiljöuppgifter 7 Nämnden har att Talan 8 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter, 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten, 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef, 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas, 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar, 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, och 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget. Utbildningsnämnden äger att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärende som rör nämndens verksamhet enligt detta reglemente, lag eller annan författning. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i utbildningsförvaltningen. 3

140 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Utbildningsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representeranämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. 4

141 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Deltagande i överläggningar 8 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträde 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 5

142 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. 6

143 Författningssamling Reglemente för utbildningsnämnden Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. 7

144 Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Författningssamling Utgivare: Kommunledningsförvaltningen, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2017 Antagen: KF 116/2016 Senast reviderad: KF 187/2017, KF 116/2016, KF X/2018 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Kultur- och fritidsnämnden har ansvaret för Alvesta Kommuns insatser för att främja kulturoch fritidsverksamheten i kommunen. Uppgifter Generellt 2 Nämnden ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. all verksamhet inom nämndens ansvarsområde sker med jämlikhet i fokus, 3. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 4. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 5. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Nämnden ska inom sitt område svara för 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor,

145 Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd 4 7. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 8. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Särskilda uppgifter 5 Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för 1. biblioteksverksamheten (inklusive skolbibliotek) och annan kommunal kulturverksamhet, innefattande såväl verksamhet i egen regi som stöd till annan kulturell verksamhet i kommunen, samt i övrigt främja kulturlivet, 2. musikskoleverksamhet, 3. fritidsgårdsverksamhet, 4. att genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare inom nämndens verksamhetsområde stimulera det arbete som dessa bedriver, 5. att inom ramen för beviljade anslag och fastställda normer fördela bidrag till föreningar och organisationer inom nämndens ansvarsområde, 6. framtagande av kulturella arrangemang för barn och elever i samarbete med förskola/skola 7. framtagande av kulturella arrangemang för äldre och funktionsnedsatta i samarbete med omsorgsförvaltningen, 8. evenemang med inriktning mot idrott, fritid och kultur för att marknadsföra Alvesta kommun och därmed bidra till en positiv utveckling av besöksnäringen i kommunen, 9. ansvara för inköp av konstverk och för att förvalta för kommunens kulturella verksamhet avsedd egendom såsom samlingar och konstverk, 10. verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt eller estetiskt värde 11. upplåtelse av kommunens anläggningar och lokaler för fritids- och kulturverksamhet samt 12. skötsel, drift och underhåll av kommunens anläggningar för fritids- och kulturverksamhet. 2

146 Författningssamling Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd 6 Nämnden ansvarar för 7 1. utformningen av regler för stipendier och priser inom nämndens ansvarsområde, 2. utarbetande av förslag till kultur- och fritidspolitiskt program, 3. främja och utveckla verksamheten inom nämndens ansvarsområde, 4. följa utvecklingen i de frågor som rör nämndens ansvarsområde och därvid särskilt uppmärksamma barns och ungdomars behov av väl fungerande fritidsverksamhet samt ta de initiativ och framlägga de förslag som nämnden finner påkallade, 5. bedriva och utveckla samarbetet med andra kommunala och regionala organ samt föreningar och övriga inom nämndens ansvarsområde verksamma samt 6. i övrigt fatta beslut i de ärenden som kommunfullmäktige överlämnar till nämnden. Nämnden får 1. upprätta och ingå avtal inom nämndens verksamhetsområde, så länge avtalet inte är av principiell natur eller av större vikt, 2. avge remissyttrande inom nämndens verksamhetsområde å kommunens vägnar under förutsättning att remissen inte berör fler nämnders/styrelsers verksamhetsområde eller är av principiell betydelse eller av större vikt. Delegering från kommunfullmäktige 8 Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: 1. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning, 3. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter, 4. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet eller inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. Arbetsmiljöuppgifter 9 Nämnden har att 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter, 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten, 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef, 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas, 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar, 3

147 Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, samt 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget. 2 kap. Personal Den administrativa organisationen och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i kultur- och fritidsförvaltningen. Dock utförs nämndadministrationen av kommunledningsförvaltningen. 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Nämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande och vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 4

148 Författningssamling Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättares närvarorätt 8 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttrande sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 5

149 Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen. Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. 6

150 Författningssamling Författningssamling Reglemente för kultur- och fritidsnämnd Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. 7

151 Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från : 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014 Senast reviderad: KF 2018/XX Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Reglemente för nämnden för samhällsplanering Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Nämnden för samhällsplanering fullgör kommunens uppgifter inom miljöbalkens och planoch bygglagens område samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggområdet samt trafikområdet, i den mån det inte ankommer på annan nämnd. Uppgifter Generellt 2 Nämnden för samhällsplanering ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 3. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 4. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Nämnden ska inom sitt område svara för 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor,

152 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering 4 7. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 8. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Särskilda uppgifter 5 Nämnden för samhällsplanering ska inom sitt område svara för 1. Fysisk planering enligt plan- och bygglagen såsom detaljplaner, områdesbestämmelser, förhandsbesked o. dyl. förutom vad som stadgas om översiktsplan Verksamheter enligt miljöbalken i den mån det inte ankommer på annan nämnd. 3. Bevaka kommunens intressen i ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, planläggning och byggnadsväsen, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar samt i andra ärenden som är jämförliga med dessa. 4. Ansvara för mätningsteknik och kartproduktion. 5. Handlägga ärenden om gatukostnad m.m. enligt byggnadslagstiftningen. 6. Handlägga och besluta i ärenden som avser orts-, gatu- och kvartersnamn inom detaljplanelagt område. 7. belägenhetsadresser till bostäder och lägenhetsnummer enligt lagen om lägenhetsregister. 8. Drift, förvaltning och underhåll av vattenverk, avloppsreningsverk och valedningsnät. 9. Underhåll av gator, vägar, parker, grönområden, lekplatser. 10. Gatubelysning. 11. Trafikfrågor och trafiksäkerhetsarbete. 12. Beslut m.m. om trafikuppgifter om avses i 1 lag (1978:244) om nämnder för vissa trafikfrågor. 13. Prövning av ansökningar om tillstånd till eller dispens enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. 14. Administration av enskilda vägar. 15. Upplåtelse av torgplats, kolonilotter. 1 Detaljplaner som är ett led i kommunens strategiska planering ansvarar kommunstyrelsen för. Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 2

153 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt under förutsättning av att köpeskilling och dyl. inte överstiger normalt marknadspris. Köp, försäljning och dyl. kan vidare göras av fastighet om försäljning, förvärvet och dyl. står i överensstämmelse med behoven enligt översiktsplan, områdesplan, detaljplan, områdesbestämmelser eller annan plan. 17. Utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen. 18. Ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastigheter m.m. 19. Följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och därvid utarbeta de förslag som är påkallade. 20. Medverka i planeringen där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. 21. Samarbeta med näringsliv, myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör miljö- och hälsoskyddsområdet. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag (planering, ansökan och fördelning av statsbidrag samt beslut om kommunala bidrag). 23. Ärenden rörande dispenser gällande strandskydd enligt 7 kap miljöbalken. 24. Beslut i ärenden gällande skyddsjakt. Handlägga övergripande energi-, klimat- och miljöfrågor. Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden förfogar över för sin verksamhet. Delegering från kommunfullmäktige 7 Nämnden för samhällsplanering ska besluta i följande grupper av ärenden: 1. nämndens förvaltningsorganisation som inte är av stor principiell betydelse, 2. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning, 3. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter, 4. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet eller inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. Arbetsmiljöuppgifter 8 Nämnden har att 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter, 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten, 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef, Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 3

154 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Talan 9 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas, 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar, 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, och 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget. Nämnden för samhällsplanering äger rätt att föra kommunens talan i domstol och hos andra myndigheter i ärenden gällande frågor inom miljö- och hälsoskydd, livsmedel, bostadsanpassning samt bygg, enligt miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900), livsmedelslagen (2006:804) samt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i Förvaltningen för samhällsplanering. 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Nämnden för samhällsplanering består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 4

155 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Deltagande i överläggningar 8 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 5

156 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen. Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 6

157 Författningssamling Reglemente för nämnden för samhällsplanering Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. Reglemente för nämnden för samhällsplanering i Alvesta Kommun, KF 120/2014 7

158 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014 Senast reviderad: KF 121/2017, KF X/2018 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Nämnden för myndighetsutövning fullgör kommunens uppgifter som ska fullgöras av nämnd inom plan- och byggnadsväsendet och av nämnd inom bygg-, miljö- och hälsoskyddsområdet samt livsmedel och smittskydd. Uppgifter Generellt 2 Nämnden för myndighetsutövning ska inom sina ansvarsområden 3 1. ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 2. ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden (för detta ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll), 3. regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, samt 4. rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Nämnden ska inom sitt område svara för 1. att medverka i samhällsplaneringen, 2. utformningen av informationsverksamhet, 3. vården av nämndens arkiv, 4. underhåll och förvaltning av lös egendom, 5. investeringar i lös egendom inom ramen för beviljade anslag, 6. förhandling enligt och 38 och information enligt 19 lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet vad avser nämndens verksamhetsfrågor, Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

159 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning 4 7. registeransvar för de personregister som nämnden i sin verksamhet förfogar över, samt 8. besluta om frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras. Nämnden ska vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som nyttjar dess tjänster. Särskilda uppgifter 5 Nämnden för myndighetsutövning svarar för 1. handlägga ärenden avseende obligatorisk ventilationskontroll enlig plan- och bygglagen, 2. handlägga ärenden avseende enkelt av hjälpta hinder enligt plan- och bygglagen, 3. handlägga ärenden avseende tillsyn av energideklarationer enligt lagen om energideklarationer för byggnader, 4. handlägga ärenden avseende tillsyn av hissar enligt förordning (XXXX) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk, 5. beslut i ärenden enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.), 6. tillsyn över rökförbud på restauranger och andra serveringsställen enligt 2 punkt 5 tobakslagen (1993:58 1) 1, 7. tillsyn 2 avseende bestämmelser gällande strandskydd och prövning av ansökningar om undantag från strandskydd enligt 7 kapitlet 13-18, 8. tillsyn och prövning av undantag avseende vattenskyddsföreskrifter som ankommer på kommunen enligt 7 kapitlet, 9. tillsyn i den mån den ankommer på kommunen vad gäller täkter, jordbruk och annan verksamhet enligt 12 kapitlet, 10. prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet inkluderande förorenade områden, kemiska produkter och biotekniska organismer, 11. prövning av ansökningar om tillåtelse, tillstånd, dispens eller undantag från vad som gäller i fråga om transport, återvinning eller bortskaffande av avfall, samt 12. tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller avfallshantering, producentansvar, nedskräpning och dumpning av avfall. Tillsynsansvaret regleras i 2 punkt 5, 6 och 6a tobakslagen. Ärenden om strandsskyddsdispens beslutas av Nämnden för samhällsplanering. 1 2 Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

160 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning 6 Utöver den direkt lagstadgade myndighetsutövningen omfattar nämndens ansvar: 1. ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10), 2. ärenden enligt miljöbalken (1998:808), 3. ärenden enligt livsmedelslagen (2006:804), 4. ärenden enligt lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, 5. tillstånd enligt alkohollagen, 6. uppgifter enligt lotteriförordningen 7. tillstånd enligt tobakslagen, 8. handläggning av ärenden gällande lag (1988:220) om strålskydd, samt 9. ärenden enligt lag (2006:985) om energideklarationer ärenden enligt lag (2017:425) om elektroniska e-cigaretter och påfyllningsbehållare Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden förfogar över för sin verksamhet. Delegering från kommunfullmäktige 8 Nämnden för myndighetsutövning ska besluta i följande grupper av ärenden: 11. nämndens förvaltningsorganisation som inte är av stor principiell betydelse, 12. omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning, 13. interna (mellan olika förvaltningar) taxor och avgifter, 14. ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet eller inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag. Arbetsmiljöuppgifter 9 Nämnden har att 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen och till denna gällande föreskrifter, 2. fastställa arbetsmiljömål och handlingsplan för verksamheten, 3. skriftligt fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef, 4. tydliggöra att arbetsmiljöuppgifterna kan lämnas tillbaka om resurser och befogenheter saknas, 5. se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid förändringar, 6. årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom verksamheten, samt 7. se till att arbetsmiljöinvesteringar tas med i det årliga budgetförslaget. Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

161 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i förvaltningen för samhällsplanering. 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Nämnden för myndighetsutövning består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat. Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande och vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

162 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättares närvarorätt 8 Ersättare i nämnden har enbart närvarorätt då de tjänstgör som ersättare för frånvarande ordinarie ledamot. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

163 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Öppna sammanträden 14 Nämnden har rätt att ha offentliga sammanträden/informationsmöten, förutom i de ärenden som avser myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen. Nämnden ska besluta om ett sammanträde ska vara offentligt. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

164 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Delegation 19 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. Reglemente för nämnden för myndighetsutövning, KF 120/2014, senast reviderad KF 121/2017

165 Författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 15 mars 2016 Antagen: KF 7/2016 Senast reviderad: KF X/2018 Reglemente för Krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Krisledningsnämndens ansvar Ansvarsområde 1 I kommunen ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). För krisledningsnämnd finns särskilda bestämmelser i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Hanteringen av extraordinära händelser framgår av den av kommunfullmäktige fastställda ledningsplanen. Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som uppfyller samtliga av följande kriterier: 1. avviker från det normala, 2. innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och 3. kräver skyndsamma insatser av kommunen. Uppgifter Generellt 2 Krisledningsnämnden ska inom sina ansvarsområden: 1. ansvara för att det inför varje ny mandatperiod utarbetas en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Planen ska underställas kommunfullmäktige för godkännande. 2. fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder, styrelser och kommunala bolag i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning, 1 3. besluta om att de uppgifter som krisledningsnämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd när förhållandena medger det, 4. tillse att krisledningsnämndens beslut anmäls vid närmast följande fullmäktigesammanträde, 1 För krisledningsnämnden gäller samma bestämmelser om sekretess och liknande som för den nämnd eller styrelse som krisledningsnämnden tagit över beslutanderätten från.

166 Författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden 3 5. fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som nämnden har övertagit till ordinarie nämnd, Utöver vad som anges i 1-2 ansvarar nämnden för att: 1. med uppmärksamhet aktivt följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt hos kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller övriga kommunala nämnder göra de framställningar som befinns påkallade, 2. lämna information till allmänheten om sin verksamhet, 3. verka för reformering av nämndens regelbestånd, 4. vara registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över, 5. besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 6. ansvara för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) och kommunens arkivstadgar, samt 7. fullgöra de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige överlämnar till nämnden. Ekonomiska medel 4 Krisledningsnämnden får anvisa medel för finansiering av de kostnader som bedöms erforderliga för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter under en extraordinär händelse. Under en sådan händelse får krisledningsnämnden lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Samtliga kostnader till följd av en extraordinär händelse ska redovisas särskilt. Snarast efter det att den extraordinära händelsen upphört, ska krisledningsnämnden avge redovisning till kommunfullmäktige, som beslutar om kostnadernas fördelning. 4 Krisledningsnämnden får på begäran bistå andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse i fredstid. Efter att bistånd har lämnats har krisledningsnämnden rätt till skälig ersättning av biståndsmottagaren. Inhämtande av uppgifter 5 Krisledningsnämnden får från övriga nämnder, kommunala företag, beredningar och anställda i kommunen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter. Uppföljning 6 Krisledningsnämnden ska till kommunfullmäktige rapportera nämndens beslut samt sammanställning av inträffade händelser och vidtagna åtgärder under en extraordinär händelse. Beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigebeslut. 2

167 Författningssamling Reglemente för kommunstyrelsen Talan 7 Kommunstyrelsen för kommunens talan i alla mål och ärenden om inte krisledningsnämnden ska göra det på grund av lag eller annan författning. Krisledningsnämnden ska i sådana fall alltid samråda med kommunstyrelsen. Krisledningsnämnden kan även i andra fall än ovan nämnda få kommunstyrelsens uppdrag att föra kommunens talan. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i kommunledningskontoret. 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Krisledningsnämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Presidiets sammansättning 2 Nämndens ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Nämnden träder i funktion 3 Ordföranden i krisledningsnämnden eller, om ordföranden har förhinder, vice ordförande bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Ordförandens befogenhet att fatta beslut i brådskande ärenden upphör så snart nämnden har sammanträtt. Tjänstgöring 4 När en extraordinär händelse inträffar, som kräver att krisledningsnämnden övertar ansvaret för ledningen, larmas ledamöter och eventuellt ersättare enligt en särskild larmlista. Inställelse sker skyndsamt till kommunstyrelsens sammanträdesrum om inte annat meddelas. Ersättarnas tjänstgöring 5 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. 3

168 Författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden Tjänstgöringsordning m.m. 6 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 7 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Växeltjänstgöring 8 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Deltagande i överläggningar 9 Ersättare har närvarorätt och rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 10 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 11 Nämnden sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer. Ärenden och handlingar till sammanträden 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 4

169 Författningssamling Reglemente för kommunstyrelsen Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Justering av protokoll 15 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 18 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Delegation 19 Ordföranden, eller den som fullgör denna uppgift, får besluta på krisledningsnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att krisledningsnämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådant beslut ska snarast anmälas till krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden får uppdra åt ett en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. 20 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 5

170 Författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden 21 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Närvarorätt för tjänsteman 22 Vid nämndens sammanträden får, i den mån inte nämnden för särskilt fall beslutat annorlunda, nämndens chefstjänstemän vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärende som berör vederbörandes verksamhetsområde. Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och att föredra ärenden gäller vad som är förskrivet i instruktion eller på annat sätt behörigen meddelats. 6

171 Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014 Senast reviderad: KF X/2018 Författningssamling Reglemente för valnämnden Reglemente för valnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (2017:725) för nämnder och dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 kap. Nämndens ansvar Ansvarsområde 1 Valnämnden svarar för de uppgifter som enligt vallagen (2005:837) och folkomröstningslagen (1979:369) åligger valnämnd. Valnämnden ansvarar även i övrigt för uppgifter som enligt författning gäller för valnämnd. Valnämnden ansvarar för att fortlöpande följa upp och föreslå eventuella förändringar av kommunens indelning i valdistrikt. 2 kap. Personal Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i Kommunledningskontoret. 3 kap. Nämndens arbetsformer Nämndens sammansättning 1 Valnämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens ordförande 2 Det åligger nämndens ordförande att: 1. under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde, 2. verka för en hög effektivitet i verksamheten, 3. främja samverkan med övriga nämnder, samt 4. representera nämnden vid kontakter med myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämmer annat.

172 Författningssamling Reglemente för valnämnden Presidiets sammansättning 3 Nämndens ordförande och vice ordförande utses av kommunfullmäktige. Ersättarnas tjänstgöring 4 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde, eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamoten ansvarar för att mottagande av anmälan bekräftas av nämndens sekreterare. Ersättare inkallas snarast möjligt till tjänstgöring av nämndens sekreterare. Tjänstgöringsordning m.m. 5 Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. Vid kompletteringsval inträder nyvald ersättare i turordning efter partiets tidigare valda ersättare om inte annat uttryckligen anges. 6 En ledamot som inställer sig under sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. Växeltjänstgöring 7 En ledamot eller ersättare som i ett ärende har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare närvarorätt 8 Ersättare i nämnden har närvarorätt och rätt att yttra sig då de tjänstgör som ersättare för frånvarande ordinarie ledamot. Partier som inte är representerade i Valnämnden har närvarorätt samt rätt att yttra sig. Presidiets tjänstgöring 9 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden utsetts. Reglemente för valnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014 2

173 Författningssamling Reglemente för valnämnden Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Sammanträden 10 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Extra sammanträde ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Nämnden ska senast vid novembersammanträdet fastställa tiderna för kommande års ordinarie sammanträde. 11 När kommunfullmäktige sammanträder bör nämnden inte hålla sammanträde. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer när nämnden ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Justering av protokoll 14 Protokoll justeras av ordföranden och en särskilt utsedd ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. Reservation 15 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till ordföranden eller sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Reglemente för valnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014 3

174 Författningssamling Reglemente för valnämnden Delgivning 16 Delgivning till nämnden sker genom ordförande, förvaltningschef eller annan anställd som nämnden utser. Undertecknande av handlingar 17 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef eller annan anställd som förvaltningschefen utser. Delegation 18 Nämnden får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller ersättare eller åt en anställd att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Ärenden enligt 6 kap. 38 kommunallagen får inte delegeras. För ärenden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden gäller att nämnden om den så finner påkallat får underställa kommunstyrelsen dessa ärenden för prövning. 19 Beslutanderättens innehåll ska framgå av den delegationsordning som antas av nämnden. Nämnden ska minst en gång per år ta ställning till delegationsordningens aktualitet. 20 Nämnden ska hålla sig underrättad om och iaktta gällande och av fullmäktige beslutade kompetensinskränkningar. Reglemente för valnämnden i Alvesta Kommun, KF 120/2014 4

175 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) 12 KS KS 2018/ Beslut om budgetförslag gällande organisationsändring av förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 21 augusti Protokoll från kommunfullmäktige, daterat den 19 juni Redogörelse Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni att uppdra till kommunstyrelsen att i samverkan med individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen ta fram ett förslag till att Allbo Lärcenters verksamhet flyttas från utbildningsnämnden till nämnden för individoch familjeomsorg. I uppdraget ingår även flytt av gymnasieskolans samtliga delar. Målsättningen är att omorganisationen ska gälla från och med den 1 januari Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att utreda organisationsändringar avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter enligt kommunfullmäktiges beslut Protokollet skickas till Kommunchef Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

176 m:,,,vest,,,aun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 16(37) KS AU g 84 KS 2018/ Beslut om budgetförslag gällande organisationsändring av förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 21 augusti Protokollfrånkommunfu1lmäktige,dateratden19juni2018. Redogörelse Kornmunfullmäktige beslutadeden 19 juni 2018 F361 att uppdra till kornmunstyrelsen att i samverkan med individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen ta fram ett förslag till att Allbo Lärcenters verksamhet flyttas från utbildningsnämnden till nämnden för individ- och familjeomsorg. I uppdraget ingår även flytt av gymnasieskolans samtliga delar. Målsättningen är att omorganisationen ska gälla från och med den 1 januari Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att utreda organisationsändringar avseende organisatorisk tilföörighet för Allbo Lärcenter enligt kommunfullmäktiges beslut Protokollet skickas till Kommunstyrelsen SlgTl Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

177 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare E-post: Tjänsteskrivelse Datum Beslut om budgetförslag gällande organisationsändring av förvaltningen för individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter Redogörelse Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni att uppdra till kommunstyrelsen att i samverkan med individ- och familjeomsorg och utbildningsförvaltningen ta fram ett förslag till att Allbo Lärcenters verksamhet flyttas från utbildningsnämnden till nämnden för individ- och familjeomsorg. I uppdraget ingår även flytt av gymnasieskolans samtliga delar. Målsättningen är att omorganisationen ska gälla från och med den 1 januari Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att utreda organisationsändringar avseende organisatorisk tillhörighet för Allbo Lärcenter enligt kommunfullmäktiges beslut Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

178 mcorn"rr»aun Q8 Kommunfullmäktige SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum a19 Sida 12(53) KF g 61 KS 201 8/ Beslut om mål och budget 2019 med plan Beslutsunderlag 1. Vänsteipartiets bridgetförslag, daterat den 15 juni Sverigedemokratenias förslag till mål ocli budget 2019 n'ied plan , daterad den 6 juni. 3. Alvesta Alteriiativets förslag till mål ocl'i budget 2019 med plan , daterad den 5 juni uoderaternasförslagtil1måloc1ibudget2019n'iedplan , daterad den 5 juni Protokoll från kon'ununstyi-elsens arbetsutskott, daterat den 15 maj Kristdemolcraternas förslag till förslag till mål och budget 2019 med plan , daterad dei'i24 maj Socia1demokraternas,Cei'iteipaitiets ocl'imi5öpaitiets förslag till mål ocl'i budget 2019 med plan , daterad den 15 maj Redogörelse Den politiska ledningen, Socialdemo1aaaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet lade fram sitt budgetförslag på kon'ununstyrelsens arbetsutskott den 15 maj Budgeten fastslår de ekonorniska ramarna och kommunfiillmäktiges strategiska inrikti'iingar. Till komrnunens vision "Alvesta koinmun, södra Sveiiges mittpunkt- integrerar lokalt boei'ide med globala möjligheter" fii'ins fyra fokuso«åden med därtill kopplade resultatmål OCl] mått som koiietiserar kornmunens ambitioner för en god ekonon'iisk hushållning. Folcusområdena är liållbar tillväxt, mäiuffskors vardag, barn och ringas bel'iov samt trygg välförd. Utgångspunkt för budget år 2019 ocli plan är 2018 års budget, Nämndema ffir totalt drygt 3 mi5oner kronor i utökad rambudget Budget för avsla-ivningar, löneöla'ffngar, pensioner och övriga koinmunövergripande poster, förändras med totalt drygt 26 mi5oner kronor jämfört med budget hitälcter från finansnettot ökar med 1 rniljoner kronor samt skatt, generella statsbidrag och ritjämning beräknas öka med nästan 30 miljoner kronor, eller 2,5 procent jämföit med budget Ovai'istående innebär ett budgeterat resultat på 12 miljoner kronor för respektive år för hela plai'iperioden år Justeriligsmänncns sign Bcslulsexpediering Utdragsbestyrkande

179 6Wn1vestmaun Q! Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Slda 13(53) Utöver den politiska ledningens budgetförslag har fyra budgetförslag inlcommit. Till kon'ununstyrelsen saminanträde den 5 juni överfön'inade Moderatenia ocli Alvesta Alternativet sina respelctive budgetförslag. Kristdemokraterna och Sverigedemo1aaaterna har även överlämnat sina respektive budgetförslag inför fullmälctiges samn'ianträde den 19 jruff. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Ärei'idet inleds n'ied att en företrädare för respektive parti liåller ett inledningsförfarande. Företrädarna yttrar sig i följande ordning: Per Ribacke (S), Tliomas Haraldsson (C), Anita Thörii Von Rosen (MP), Thomas Jol'u'ison (M), Lars-Olof Franz6n (AA), Cluister Briiicner (I(D) ocli Börge Nielsen (V). Eftersom Sverigedemokratenias budgetförslag inte liar ai'unälts innan dagens fullmälctigesammanträde ocli då ingen ledamot från Sverigedemokraterna är tförsrarande på dagens sammanträde frågar ordförande fulln'iäktige om Sverigedemokratetnas budgetförslag ska behandlas på dagens sammanträde. Ordförande beslutar däimed att Sverigedemo1a-aternas budgetförslag inte kommer att bel'iandlas på dagens saininanträde. Yrkanden Per Ribacke (S), Tl'iomas Haraldsson (C), Anita Thörn von Rosen (MP), Lars-Olof Petersson (S), Anita Lindstedt (S), Frida Clistensen (S) och Helföe Andersson (C) yrkar bifall till koinu'i'iru'istyre1sens förslag till budget. Thomas Jolu'isson (M), Mikael Johansson (M) och Helei'i Gustafsson (M) yrkar bifall till Moderatemas budgetförslag. Lars-Olof Franz6n (AA) och Jaii-Erik Svensson (AA) yrkar bifall ti]l Alvesta Alternativets budgetförslag. Christer Brincner (KD) yrkar bifall till Kristdemokratemas budgetförslag. Börge Nielsen (V) yrkar bifall ti}l Vänsterpartiets btidgetförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar koinmunfiillmäktige om det är koiun'uinstyrelsens förslag till budget, Moderaternas budgetförslag, Alvesta Alternativets budgetförslag, Kristdemolaaatenias budgetförslag eller Väi'isterpartiets budgetförslag som ska bifallas. Ordföranden firuier per acklamation att fullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag till budget. Juste4ngsmäimens sign l\.) "'r), 'i!!' Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

180 m:-ivestmaun Qal Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 14(53) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. För god ekonomisk lursliålliiing faststäl}s för Alvesta korninun de fyra folaisområdena n'ied tilllförande resultatmål enligt förslaget i Mål ocli Budget. 2. Om det uppstår konflilct mellan ekonomiskt utrynu'ne i budget ocli mål ska styre1sen/nänu'iderna agera ocl'i piioiitera så att budgetramen inte översla:ids Om de av kommunfulln'iäktige antagna målen inte kan yippfyllas ska detta prövas av fullmäktige. 3. Budget 2019 utgår från oförändrad skattesats om 21:42 per skattelaaona. 4. Driftbudget år 2019 till nämnder ocli styrelser uppgår enligt nedan: Nämnd/styrelse Kotnmunstyrelsen Overförmyndarnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningstfömnden Driftbudget 2019 (tkr) Nämnden för individ- och fam iljeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanerin.g Nämnden för myndighetsutövt iing 200 Summa nettokostnader nämi nderna l Gemensam finansiering Årets resultat l Anslagen i driftbudgeten till nämnder och styrelser fastställs med ett nettoanslag (verksarnhetens kostnader minus verksamlietens intäkter) per näinnd/styrelse. Kornmande budgetomfördelningar under år 2018 som är långsildiga påverkar slutliga driftramar för år Investeringsbudgetår2019medp1an besIutasenligt förslaget i Mål och Budget, som uppgår totalt till tusen kronor för år Investeringsbudgeten ritgår ifrån att det är kommunfullmäktige som beslutar nämndemas iiivesteringsramar. För rfömnden för san'föällsplanemg beslutar kommunfu]lmäktige ramar för olika kategorier av investeringar. Beslutsexpcdicring s,-iix-= sign., JusitÄ\ Utdragsbestyrkande

181 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 15(53) Kon'ummfullmäktige beslutar även om enskilda projelct om 10 n'ii5oner kronor OC1]därutöver. Komtmu'istyrelsen beslutar om enskilda investeringsprojelct ru'iderstigai'ide IO miljoner la'onor. Koi'i'u'nunstyrelsen kan on'idisponera investeringsanslagen n'iellan näinnder ruider år Faststä1laresu1tat-respektiveba1ansbudgetförår2019ochp1an för lcomimuien enligt Mål OCI] Budget och därmed anta den elconomiska flerårsplanen. 7. Anta resultat- OC1]balansbudget för år 2019 och plan för VA-verksan'föeten en]igt Mål ocl'i Budget. 8. Uppdra till nämnderna/styrelsen att senast den 15 november 2018 besluta om verksanföetsplan med inteinbudget för år 2019 för inforn"iation till kommunfullmäldige på decen"ibersammanträdet 2018 eller enligt andra fönitsäth'iingar som kan ges av nyvalda kon'unuiållmäktige. Nämndernas verksainhetsplaner med intei'i"ibudgetar ska ske med utgångspruikt från koininunfiillmäktiges budget och de närmare anvisningar som utfördas om budgetarbetet från kommunstyre]sen (kommuri1edniitgsförvaltningen). Nämnderiias uppdrag avser både intembudget för drift och investerii'igar. Näinnderna ska i samband med beslut O1Tl verksainhetsplan även fastställa en internkontrollplan för 2019 som ska infonneras om till kommunfii1lmäictiges decembersamn'ianträde Koininunstyre1senbemyndigasattunder20l9omsättalån alternativt ta upp nya lån till ett totalt belopp på högst 250 miljoner laaonor. 10. Uppdra till komn'iunstyrelsen att besluta om centrala strategiska anslag år 2019 under gemensam finansiering enligt specifikation imål ocl'i Budget. ]1. Uppdra till kommunstyrelsen att beshita om mindre justeringar av 2019 års driftbudgetramar nämnderna emellan av budgettela'iisk karaktär. 12. Uppdra till kommunstyrelsen att i samverkan med individ- och familjeomsorgen samt ritbildningsnäinnden ta fram ett förslag Beslutsexpediering Jus:!=J«T"'ö Utdragsbeskyrkande

182 m0,,ivestmaun f Kommunfullmäktige SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 16(53) att Allbo Lärcenters verksanföet flyttas från ritbildningsnämnden till nämnden för individ- och fami5e-omsorgen.i uppdraget ingår även flytt av gyini'iasieskolans samtliga delar Målsättningen är att omorgai'iisationen ska gälla :trån OCl] med 1 januari Uppdra till konununstyrelsen att genomföra en lcartläggiffng inför framtagande av en jämstä1ldhetsanalys. Syftet med arbetet är att kaitlägga ocli analysera användningen av de koininunala medlen ur ett jän'istäl1dlietsperspelctiv. 14. Uppdra till omsorgsnämnden att ruider planperioden aweckla delade turer. 15. Uppdra till utbildniiigsnäinnden att ixitensifiera arbetet med att miljöceitifiera förskolor och skolor. Medel finns att söka från strategiska anslaget. 16. Borgensramar för bolagen år 2019 beslut av fullmäktige i november Nivå på borgen för föreningar på totalt 5,5 miljoner 1cronor från beslutår2015kvarstår. Kommunstyrelsenlcanvidbehov beshita om utökning av borgen till föreningar med ytterligare totalt 2,5 n'iiljoner la:onor. 18. På grund av sena budgetföiutsättningar som vi ej kunnat ta hänsyn till, justerar vi resultatnivån till 2 rniljoner kronor. Att ge kon'ununstyrelsen i uppdrag att förbättra resultatet till budgetbeslutet i november. Reseivation Alvesta Alteniativet reserverar sig mot beshitet. Moderaterna reserverar sig mot beshitet. Protokollet skickas till Kommunchef Ekonomiavdelningen Samtliga näinnder Justdringsinännens sign (f1$iy7"s) l l a5 Besiutsexpediering Utdragsbestyrkande

183 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning 13 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, daterad den 18 april 2018 Redogörelse I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regler för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Begreppet god ekonomisk hushållning har således både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med framtagandet av riktlinjer för god ekonomisk hushållning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyrning, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kommunstyrelsen. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

184 möom'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 17(37) KS AU g 85 KS 201 8/ Beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beslutsunderlag 1. Tjänsteslivelse från kommun1edningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, daterad den 18 april 2018 Redogörelse I kommunallagen och i lagen om kornmunal redovisning finns regler för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksarnhet. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Begreppet god ekonomisk hushållning har således både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med framtagandet av riktlinjer för god ekonomisk hushållning, har kornmun1edningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyöng, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kornmunens helägda aktiebolag. Beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kommunstyrelsen. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmannens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

185 Kommunledningsförvaltningen Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Christina Utterström Ekonomichef Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Redogörelse I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regler för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Lagen anger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Begreppet god ekonomisk hushållning har således både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med framtagandet av riktlinjer för god ekonomisk hushållning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyrning, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning. T.f. kommunchef Stefan Karlsson Ekonomichef Christina Utterström Bilaga: Riktlinjer för god ekonomiska hushållning Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

186 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Fastställt av kommunfullmäktige 2018-XX-XX XX

187 Innehållsförteckning Inledning... 1 Finansiella mål... 1 Verksamhetsmässiga mål... 2 Resultatutjämningsreserv... 2 Revidering av riktlinjerna... 2 Styrdokument ekonomi- och målstyrning... 3

188 Inledning I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns regler för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Lagen anger att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Begreppet god ekonomisk hushållning har således både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, så att ingen generation ska behöva betala för den som en tidigare generation har förbrukat. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål. Det krävs även rättvisande och tillförlitlig redovisning och uppföljning som ger information om avvikelser gentemot målen. För att bedöma huruvida Alvesta kommun uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning måste resurserna ställas mot de av kommunfullmäktige samtliga beslutade verksamhetsmålen. Finansiella mål Den ekonomiska planering ska utgå från de förhållanden som bedöms gälla för Alvesta kommun vad gäller befolkningsutveckling, investeringsbehov och skuldsättningsgrad. Av betydelse är att investeringar över tid till största delen finansieras med egna medel samt att resultatnivån är tillräcklig för att ge goda marginaler i ekonomin, att förmögenheten inte ska urholkas samt att genom anpassning av den årliga investeringsnivån även möjliggöra en minskning av låneskulden. För att trygga långsiktiga pensionsåtaganden, har Alvesta kommun avsatt medel till en pensionsförvaltning. Syftet med pensionsmedelsförvaltningen är att möta de framtida pensionsutbetalningarna. Målet är att eftersträva så hög avkastning som möjligt till begränsad risk. Alvesta kommuns pensionsmedelsförvaltning ska förvaltas i enlighet med de regler som är angivna i placeringspolicyn för förvaltade pensionsmedel. Följande långsiktiga finansiella mål ska leda till god ekonomisk hushållning i Alvesta kommun och vara styrande vid beslut om budget och andra ärenden av ekonomisk betydelse: Årets resultat ska långsiktigt (senaste femårsperioden i genomsnitt) uppgå till i genomsnitt minst 2 procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Det motsvarar i 2018 års nivå cirka 24 miljoner kronor. 1

189 Kommunens investeringsnivå 1 inom den skattefinansierade verksamheten ska långsiktigt vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Kortsiktigt kan den enstaka år vara lägre men inte lägre än 50 procent. För den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. Nivån på låneskulden ska bedömas som en helhet inom hela kommunkoncernen (inklusive de kommunala bolagen) och hänsyn ska även tas till behov av planering av amorteringar. Den reala avkastningen från pensionsmedelsförvaltning ska uppgå till minst KPI + 3 procentenheter över tid. Fullmäktige fastställer i samband med budgetbeslutet specifika finansiella mål avseende resultat, investeringsnivå och låneskuld för kommande budgetår inom ramen för de långsiktiga målen i dessa riktlinjer. Verksamhetsmässiga mål Alvesta kommuns verksamhetsmässiga mål ska utgå ifrån kommunens vision och värdegrund. Kommunfullmäktige fastställer årligen en treårsplan. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av målen. Resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen finns det en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska i så fall framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. För Alvesta kommun bedöms för närvarande att det inte tillför något i den ekonomiska styrningen att tillämpa möjligheten att etablera en resultatutjämningsreserv. Revidering av riktlinjerna Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska aktualitetsprövas och vid behov revideras minst inför varje ny mandatperiod. 1 Utgår ifrån att Allbohus Fastighets AB äger, förvaltar och hyr ut verksamhetslokaler (skolor, daghem, vårdbostäder etc) till kommunens förvaltningar. Det innebär att om-, ny- och tillbyggnader av dessa fastigheter finns som investeringar hos bolaget. Kommunens investeringar i stort sett avser fritidsanläggningar, vatten- och avlopp, gator- och vägar, exploatering samt förvaltningarnas inventarier. 2

190 Styrdokument ekonomi- och målstyrning Övriga styrande dokument beslutade av kommunfullmäktige Riktlinjer för målstyrning Riktlinjer för budget och redovisning Ägardirektiv för Alvesta kommuns helägda aktiebolag Finanspolicy för Alvesta kommun och riktlinjer för finanspolicyer för bolag i koncernen Placeringspolicy för Alvesta kommuns pensionsmedel Styrande dokument beslutade av kommunstyrelsen Investeringsdirektiv Direktiv för budgetprocessen Direktiv för ekonomisk rapportering 3

191 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om riktlinjer för målstyrning 14 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslag till riktlinjer för målstyrning, daterad den 18 april Redogörelse Kraven på kommunens målstyrning regleras i kommunallagen, bland annat i kapitel fem om kommunfullmäktiges ansvar för att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Budgeten och flerårsplanen ska enligt kommunallagen innehålla mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vad god ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kommun föreslås kommunfullmäktige fastställa i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Målstyrning syftar till att påverka beteendet i organisationen mot ett önskat resultat. Kommunen är en organisation med flera beslutsnivåer och olika typer av verksamheter, vilket gör det särskilt viktigt att det finns en röd tråd i målstyrningen. Riktlinjerna ska fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen och innefattar också de helägda aktiebolagen. I samband med framtagandet av riktlinjer för målstyrning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kommunstyrelsen. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

192 m:orn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 18(37) KS AU g 86 KS 2018/ Beslut om riktlinjer för målstyrning Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslagtillriktlinjerförmålstying,dateraddenl8april Redogörelse Kraven på kommunens målstying regleras ikommunallagen, bland annat i kapitel fem om kommunfullmäktiges ansvar för att besluta om mål och riktlinjer för verksarnheten. Budgeten och flerårsplanen ska enligt komtnunallagen iru'iehålla mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vad god ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kornmun föreslås kommunfullmäktige fastställa i "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning". Målstyg syftar till att påverka beteendet i organisationen mot ett önskat resultat. Kornmunen är en organisation med flera beslutsnivåer och olika typer av verksamheter, vilket gör det särskilt viktigt att det finns en "röd tråd" i målstygen. Riktlinjerna ska fiingera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen och innefattar också de helägda aktiebolagen. I samband med framtagandet av riktlinjer för målstyg, har komrnun1edningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kornrnunens helägda aktiebolag. Beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kornmunstyrelsen. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

193 Kommunledningsförvaltningen Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Christina Utterström Ekonomichef Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Riktlinjer för målstyrning Redogörelse Kraven på kommunens målstyrning regleras i kommunallagen, bland annat i kapitel fem om kommunfullmäktiges ansvar för att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Budgeten och flerårsplanen ska enligt kommunallagen innehålla mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vad god ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kommun föreslås kommunfullmäktige fastställa i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Målstyrning syftar till att påverka beteendet i organisationen mot ett önskat resultat. Kommunen är en organisation med flera beslutsnivåer och olika typer av verksamheter, vilket gör det särskilt viktigt att det finns en röd tråd i målstyrningen. Riktlinjerna ska fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen och innefattar också de helägda aktiebolagen. I samband med framtagandet av riktlinjer för målstyrning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för budget och redovisning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för målstyrning. T.f. kommunchef Stefan Karlsson Ekonomichef Christina Utterström Bilaga: Riktlinjer för målstyrning Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

194 Riktlinjer för målstyrning Fastställt av kommunfullmäktige 2018-XX-XX XX

195 Innehållsförteckning Principer för målstyrning... 1 Alvesta kommuns övergripande målstyrningsmodell... 2 Styrning... 2 Uppföljning... 3 Mål kontra budget... 3 Revidering av riktlinjerna... 3 Styrdokument ekonomi- och målstyrning... 3

196 Inledning Kraven på kommunens målstyrning regleras i kommunallagen, bland annat i kapitel fem 1 om kommunfullmäktiges ansvar för att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Budgeten och flerårsplanen ska enligt kommunallagen innehålla mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vad god ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kommun har kommunfullmäktige fastställt i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen och innefattar också de helägda aktiebolagen. Principer för målstyrning Alvesta kommun styrs utifrån vision, fokusområden och mål som beslutas av kommunfullmäktige samt lagar, förordningar med mera som bestäms på riksnivå. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande. Det innebär att det bästa för Alvesta kommuns är överordnat de olika verksamheternas behov. Beslut och aktiviteter i enskilda verksamheter ska skapa mesta möjliga värde för helheten. Målstyrningen gäller för hela kommunkoncernen och ska därför tillämpas även av kommunens helägda bolag. I det följande används för enkelhetens skull begreppet nämnd. I detta innefattas också bolagens styrelser. För bolagen finns särskilda övergripande riktlinjer antagna av kommunfullmäktige i form av ägardirektiv för Alvesta kommuns helägda aktiebolag. Dessutom finns specifika kompletterande ägardirektiv för respektive bolag. Kommunstyrelsen beslutar om direktiv för moderbolaget. Moderbolaget beslutar om direktiv för dotterbolagen. Kommunens nämnder och styrelser ansvarar för att bedriva en effektiv och ändamålsenlig verksamhet inom sitt uppdrag, utifrån sin ekonomiska tilldelning och de politiska mål som kommunfullmäktige fastställer för verksamheten. Målstyrning syftar till att påverka beteendet i organisationen mot ett önskat resultat. Kommunen är en organisation med flera beslutsnivåer och olika typer av verksamheter, vilket gör det särskilt viktigt att det finns en röd tråd i målstyrningen. Den röda tråden innebär att alla nämnder och styrelser har egna mål som leder mot kommunens vision och mål. Nämnders och styrelsers mål bryts ner till aktiviteter på förvaltningsnivå och om möjligt, ända ner till den enskilde medarbetaren. Styrningen leder till att den politiska viljeyttringen genomsyrar organisationen och därmed låter de demokratiska krafterna verka. Styrningen i Alvesta kommun ska präglas av dialog och delaktighet för bästa förankring inför de anställdas arbete i verksamheten med aktiviteter. 1 Kommunallag SFS 2017:725. 1

197 Alvesta kommuns övergripande målstyrningsmodell Styrning Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision. Till visionen formuleras fokusområden med därtill kopplade mål och mått (resultatindikatorer). Kommunfullmäktiges mål ska ha ett medborgarperspektiv och förtydliga fokusområdena med mål som tar sikte på påverkan och effekter hos medborgare/- brukare, det vill säga det som gör skillnad för kommuninvånaren. Utifrån kommunfullmäktiges budget upprättar nämnder och styrelser verksamhetsplaner med internbudgetar. Fullmäktiges mål ska brytas ned i nämndsmål och i bolagen motsvarande typ av mål. Kommunens verksamheter har i övrigt att förhålla till sig den nationella lagstiftningen och styrningen inom en rad verksamhetsområden och därtill hörande föreskrifter, förordningar, nationella riktlinjer etc. Internt finns också i kommunen styrande dokument, administrativa och politiskt beslutade styrande dokument. Vid sidan av den huvudsakliga styrningen med mål kan beslut på såväl kommunfullmäktigenivå som nämndsnivå tas om särskilda uppdrag. Detta ska ses som ett komplement och undantag i målstyrningen. Den interna kontrollen är också en viktig del av kommunens styrsystem. Enligt kommunallagen ska nämnderna också se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Organisation och uppföljning av den interna kontrollen regleras av reglemente för internkontroll. Reglementet syftar till att säkerställa att nämnder och styrelser upprätthåller en tillfredsställande internkontroll. Kommunstyrelsen har också fastställt anvisningar för internkontrollarbetet. 2

198 Uppföljning Under året upprättar nämnderna månadsrapporter, delårsrapport per sista augusti och vid årets slut en årsrapport. Kommunstyrelsen sammanställer rapporterna från nämnderna samt, vid årets slut, görs en årsredovisning för den samlade uppföljningen för hela Alvesta kommun. Kommunens bolag ingår i delårsrapporten per augusti och årsredovisningen. Måluppfyllelsen följs upp mer fördjupat i delårsrapport per augusti och i årsredovisningen per den 31 december. Utvärderingen av måluppfyllelsen är en grund för fortsatt utveckling och ständig förbättring. Varje nämnd och styrelse ska ha sin egen uppföljningsprocess som ansluter till det kommunövergripande. Mål kontra budget I Alvesta kommun beslutar fullmäktige om budget och flerårsplan i slutet av juni. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska nämnderna agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Avvikelser, både vad gäller mål och ekonomiska resurser, ska i första hand klaras inom tilldelad budgetram. Om en nämnd upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, ska nämnden omedelbart besluta om åtgärder. Mål kan behöva förändras. Om det gäller mål som har beslutats av fullmäktige som direkt kan överföras som ett nämndsmål, verksamhetsplan eller annat styrdokument måste en revidering av målet föras till fullmäktige för beslut. Revidering av riktlinjerna Riktlinjerna för målstyrning ska aktualitetsprövas och vid behov revideras minst inför varje ny mandatperiod. Styrdokument ekonomi- och målstyrning Övriga styrande dokument beslutade av kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för budget och redovisning Ägardirektiv för Alvesta kommuns helägda aktiebolag Finanspolicy för Alvesta kommun och riktlinjer för finanspolicyer för bolag i koncernen Placeringspolicy för Alvesta kommuns pensionsmedel Styrande dokument beslutade av kommunstyrelsen Investeringsdirektiv Direktiv för budgetprocessen Direktiv för ekonomisk rapportering 3

199 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om riktlinjer för budget och redovisning 15 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsen arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslag till riktlinjer för budget och redovisning, daterad den 18 april Redogörelse Kommunstyrelsen fick i samband med kommunfullmäktiges beslut om mål och budget 2018, i uppdrag att ta fram förslag till investeringsprocess inför budget 2019 och förslag till modell för överoch underskottshantering. Kommunledningsförvaltningen bedömde att det fanns behov av att ta fram styrdokument för den totala ekonomistyrningen för att få en helhet, varför föreliggande dokument har utarbetats. Kraven på kommunens ekonomihantering regleras i kommunallagen och i den kommunala redovisningslagen. I dessa hänvisas också till annan lagstiftning och till förarbeten till lagarna. Redovisningsfrågor styrs även av god redovisningssed för kommuner, vilken i första hand utarbetas av Rådet för kommunal redovisning genom dess rekommendationer, informationer och yttranden. Ovan beskrivna regelverk täcker både övergripande och i flera detaljer kommunens budgetering och redovisning. Syftet med föreliggande riktlinjer är därför att reglera de delar av ekonomihanteringen där kommunfullmäktige vill göra preciseringar, förtydliganden och utvidgningar i förhållande till gällande regelverk. Riktlinjerna är skrivna för att fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen. I samband med framtagandet av riktlinjer för budget och redovisning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyrning, riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

200 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kommunstyrelsen. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

201 "!'orn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoII Sammanträdesdatum Sida 19(37) KS AU 5 87 KS 201 8/' Beslut om riktlinjer för budget och redovisning Beslutsunderlag 1. Tjänsteslaivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 20 april Förslag till riktlinjer för budget och redovisning, daterad den 18 april Redogörelse Kornmunstyrelsen fick i samband med kommunfiillmäktiges beslut om mål och budget 2018, i uppdrag att ta firam förslag till investeringsprocess inför budget 2019 och förslag till modell för över- och underskottshantering. Komrnunledningsförvaltningen bedömde att det fanns behov av att ta fram styrdokument för den totala ekonomistyingen för att 'f?i en helhet, varför föreliggande dokument har utarbetats. Kraven på kommunens ekonomihantering regleras i kommunallagen och i den kommunala redovisningslagen. I dessa hänvisas också till annan lagstiftning och till förarbeten till lagarna. Redovisningsfrågor styrs även av god redovisningssed för kommuner, vilken i första hand utarbetas av Rådet för kornmunal redovisning genom dess rekommendationer, informationer och yttranden. Ovan beskrivna regelverk täcker både övergripande och iflera detaljer kommunens budgetering och redovisning. Syftet med föreliggande riktlinjer är därför att reglera de delar av ekonomihanteringen där kornmunfullmäktige vill göra preciseringar, förtydliganden och utvidgningar i förhållande till gällande regelverk. Riktlinjerna är skrivna för att fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen. I samband med framtagandet av riktlinjer för budget och redovisning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyöng, riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ägardirektiv för komrnunens helägda aktiebolag. Beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan beredning till kornmunstyrelsen. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justemgsmännens sign/,, t { \< Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

202 Kommunledningsförvaltningen Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Christina Utterström Ekonomichef Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Riktlinjer för budget och redovisning Redogörelse Kommunstyrelsen fick i samband med kommunfullmäktiges beslut om mål och budget , i uppdrag att ta fram förslag till investeringsprocess inför budget 2019 och förslag till modell för över- och underskottshantering. Kommunledningsförvaltningen bedömde att det fanns behov av att ta fram styrdokument för den totala ekonomistyrningen för att få en helhet, varför föreliggande dokument har utarbetats. Kraven på kommunens ekonomihantering regleras i kommunallagen och i den kommunala redovisningslagen. I dessa hänvisas också till annan lagstiftning och till förarbeten till lagarna. Redovisningsfrågor styrs även av god redovisningssed för kommuner, vilken i första hand utarbetas av Rådet för kommunal redovisning genom dess rekommendationer, informationer och yttranden. Ovan beskrivna regelverk täcker både övergripande och i flera detaljer kommunens budgetering och redovisning. Syftet med föreliggande riktlinjer är därför att reglera de delar av ekonomihanteringen där kommunfullmäktige vill göra preciseringar, förtydliganden och utvidgningar i förhållande till gällande regelverk. Riktlinjerna är skrivna för att fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen. I samband med framtagandet av riktlinjer för budget och redovisning, har kommunledningsförvaltningen även upprättat förslag till riktlinjer för målstyrning, riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt ägardirektiv för kommunens helägda aktiebolag. 1 Kommunfullmäktige , punkt 7 respektive 17. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

203 2(2) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Anta riktlinjer för budget och redovisning 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram och besluta om mer detaljerade direktiv som komplement till riktlinjerna gällande budgetprocessen, investeringar och den ekonomiska rapporteringen. T.f. kommunchef Stefan Karlsson Ekonomichef Christina Utterström Bilaga: Riktlinjer för budget och redovisning

204 Riktlinjer för budget och redovisning Fastställt av kommunfullmäktige 2018-XX-XX XX

205 Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering och uppföljning... 3 Årsredovisning och delårsrapporter... 3 Kommunstyrelsens anvisningar... 4 Nämndens budgetansvar... 4 Åtgärder vid avvikelser... 4 Över- och underskott vid årets slut... 5 Revidering av riktlinjerna... 5 Styrdokument ekonomi- och målstyrning... 5

206 Inledning Kraven på kommunens ekonomihantering regleras i kommunallagens 11:e kapital 1 samt i den kommunala redovisningslagen. I dessa hänvisas också till annan lagstiftning och till förarbeten till lagarna. Redovisningsfrågor styrs även av god redovisningssed för kommuner, vilken i första hand utarbetas av Rådet för kommunal redovisning genom dess rekommendationer, informationer och yttranden. Ovan beskrivna regelverk täcker både övergripande och i flera detaljer kommunens budgetering och redovisning. Syftet med föreliggande riktlinjer är därför att reglera de delar av ekonomihanteringen där kommunfullmäktige vill göra preciseringar, förtydliganden och utvidgningar i förhållande till gällande regelverk. Riktlinjerna är skrivna för att fungera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen. Grundläggande förutsättningar Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheten och beslutar årligen om budget, skattesats, årsredovisning och delårsrapporter. Fullmäktige beslutar även om andra ekonomiska frågor samt ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen ansvarar för upprättande av budgetförslag, årsredovisning och delårsrapporter samt har en uppsiktsplikt över nämnder och kommunala företag. Nämnder och styrelser har att följa de anvisningar och tidsplaner som kommunstyrelsen fastställer för detta arbete. Nämnd/styrelse (kallas i fortsättningen nämnd) ansvarar inom sitt område för att verksamheten bedrivs i enlighet med de budgetramar, mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till så att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Med budgetansvar menas ansvar för att budgeterad verksamhet kommer till utförande, att verksamhetsmålen uppnås, att budgeterade intäkter inflyter samt att budgeterade kostnader hålls. Med budgetansvaret följer, på alla nivåer, en skyldighet att inom sina befogenheter vidta åtgärder om negativa avvikelser mot budget eller verksamhetsmål prognostiseras. Fullmäktiges fastställda riktlinjer för god ekonomisk hushållning respektive målstyrning ska beaktas i alla delar av budgetprocessen och organisationen. Kända kostnader ska budgeteras och finansieras i budgeten. Marginaler för oförutsedda kostnader ska eftersträvas i alla delar av organisationen. Beslut som innebär nya kostnader under löpande budgetår ska innefatta anvisning om hur kostnaden ska finansieras. För permanenta kostnader ska sådan finansiering finnas även för efterföljande budgetår. Utgångspunkt för efterföljande budgetår är, om inget annat har beslutats i flerårsplanen, oförändrade budgetramar jämfört med innevarande år. Budgetprocess och resursfördelning ska utgå ifrån en helhetssyn på kommunens verksamhet, förankring i organisationen, incitament för effektivitet samt ett tydligt och långtgående budgetansvar på olika nivåer inom organisationen. 1 Kommunallag SFS 2017:725. 1

207 Budgetprocessen Som underlag för kommunstyrelsens förslag till budget, presenterar förvaltningschefsgruppen budgetförutsättningar med konsekvensbeskrivningar för planperioden. Förvaltningschefsgruppens tjänstemannaförslag presenteras i mars månad året innan aktuellt budgetår. Den fortsatta processen avslutas med att fullmäktige fastställer budgeten. Kommunstyrelsen beslutar särskilt om mer detaljerad beskrivning om den övergripande budgetprocessen i Direktiv för budgetprocessen. Fullmäktiges budget Kommunfullmäktiges (KF) beslut om budget omfattar driftbudget och investeringsbudget, samt sammanfattas i resultat-, kassaflödes- och balansbudget. Fullmäktiges budgetbeslut ska innehålla en plan för de kommande tre åren. I fullmäktigebudgeten fastställs budgetanslag för nämnderna som en budgetram uttryckt i nettokostnader. Fullmäktigebudgeten är bindande vad avser såväl nettoanslag som mål och riktlinjer samt särskilda uppdrag (se KF fastställda riktlinjer för god ekonomisk hushållning respektive målstyrning). I samband med fullmäktiges budgetbeslut fastställs förslag till skattesats, låneram för budgetåret samt preliminära borgensramar för helägda kommunala företag. Fullmäktiges budgetbeslut ska fattas senast i juni månad året innan aktuellt budgetår. Beslut om slutlig skattesats och slutliga borgensramar fattas senast sista november året innan aktuellt budgetår. De år då det är allmänna val, ska budgeten fastställas av nyvalda kommunfullmäktige. Hantering av budget för helägda kommunala företag regleras i ägardirektiv. Verksamhetsplan Nämnderna ska, inom ramen för tilldelat budgetanslag, upprätta och fastställa en verksamhetsplan med internbudget, vilken utgör nämndens planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. Bruttobudgetering och bruttoredovisning ska tillämpas. Verksamhetsplanen ska innehålla en tydlig fördelning av budgetansvaret på olika verksamhetsnivåer inom förvaltningsorganisationen. Nämndernas verksamhetsplaner ska fastställas senast i november månad året innan aktuellt budgetår. Investeringar Nedan beskrivs översiktligt Alvesta kommuns hantering av investeringar. Kommunstyrelsen beslutar särskilt om Investeringsdirektiv, som innehåller mer detaljerade uppgifter. Som investering avses anskaffning av anläggningstillgång. Som anläggningstillgång räknas tillgång som har en ekonomisk livslängd om minst tre år och som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. I kommunfullmäktiges budgetbeslut fastställs en investeringsplan för de kommande tre åren innehållande dels total investeringsnivå och dels investeringsramar för nämnderna. Vid behov kan investeringsramarna indelas i olika kategorier, exempelvis gällande avgiftsfinansierad verksamhet med vatten och avlopp (VA) respektive skattefinansierad verksamhet. Investeringar vars totalutgift överstiger 10 miljoner kronor ska redovisas som separata investeringsprojekt som underlag för kommunfullmäktiges beslut. Nämnden ska i beslut om den årliga verksamhetsplanen, precisera investeringar utifrån kommunfullmäktiges fastställda ram. 2

208 Kapitalkostnader (avskrivning och internränta) till följd av en investering finansieras centralt för de verksamheter som inte finansieras på annat sätt, exempelvis avgiftsfinansierad VA-verksamhet. Överskrids investeringsbudgeten, är det nämnden som själv får finansiera kapitalkostnaden. Investering som påbörjats kan överföras vid årsskiftet och beslutas som en tilläggsbudget av kommunstyrelsen, se anvisning i Investeringsdirektiven. Sådant beslut sker i mars månad. Enskilda investeringsprojekt vars totalutgift överstiger 10 miljoner kronor, ska följas upp särskilt i kommunens delårsrapport och Årsredovisning, se mer i Investeringsdirektiven. Hantering av investeringar för helägda kommunala bolag regleras i ägardirektiv. Rapportering och uppföljning Under året upprättar nämnderna månadsrapporter, delårsrapport per sista augusti och vid årets slut en årsrapport. Kommunstyrelsen sammanställer rapporterna från nämnderna samt, vid årets slut, görs en årsredovisning för den samlade uppföljningen för hela Alvesta kommun. Årsredovisning och delårsrapporter I årsredovisning och delårsrapport görs uppföljning av ekonomi och verksamhet för bokslutsperioden. Delårsrapporten ska även innehålla en prognos för helåret avseende både ekonomi och verksamhet. Beslut om kommunens årsredovisning ska fattas av fullmäktige senast i maj månad. Även de helägda kommunala bolagens årsredovisningar ska behandlas av fullmäktige i maj månad. Delårsrapport upprättas en gång per år, efter augusti månad. Beslut om den ska fattas i fullmäktige i oktober månad. Årsredovisning samt delårsrapport efter augusti månad ska innehålla sammanställd redovisning (sammanslagning av kommunen och de kommunala bolagen). 3

209 De dokument som upprättas för budget, årsredovisning och delårsrapport ska utformas på ett likartat sätt och ha en tydlig koppling mellan verksamhet, verksamhetsmål och ekonomi. Dokumenten ska på ett enkelt och överskådligt sätt utgöra underlag för styrning och uppföljning av kommunens verksamheter. Primär målgrupp för dessa dokument är kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens anvisningar Nämnderna ska även upprätta månadsrapporter och annan uppföljning som behövs för att kommunstyrelsen ska kunna uppfylla sin uppsiktsplikt. Kommunstyrelsens fastställer årligen anvisningar för den rapportering och uppföljning som åligger nämnderna, se Direktiv för ekonomiska rapportering. Nämnderna ska senast i januari innevarande år besluta om egna anvisningar för rapportering av ekonomi och verksamhet inom den egna organisationen. Nämndens budgetansvar Nämndens verksamhet ska bedrivas inom befintlig budgetram. Nämnden får inte överskrida sin totala driftbudget, utan särskilda beslut i varje enskilt fall av fullmäktiges, se avsnitt nedan Åtgärder vid avvikelser. Nämnden ska dessförinnan noggrant ha prövat möjligheter till omprioriteringar, besparingar, standardsänkningar och/eller ökade intäkter. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga budgetanslag även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnden har rätt att besluta om ändrad inriktning av en verksamhet om nämnden bedömer det lämpligt eller nödvändigt. Dock ska ändringar som innebär antingen en väsentlig förändring eller är av principiell art i förhållande till mål och riktlinjer beslutas av kommunfullmäktige. I de fall nämnden fattar beslut om utvidgning av verksamheten ska det tydligt framgå av beslutet på vilket sätt utvidgningen ska finansieras i driftbudgeten på både kort och lång sikt. Kommunstyrelsen kan besluta om mindre justeringar av budgetramar nämnderna emellan av budgetteknisk karaktär. I sådana fall åligger det kommunstyrelsen att meddela kommunfullmäktige om besluten. Åtgärder vid avvikelser Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnderna agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Vid förväntad avvikelse mot budget, ska aktuell nämnd fatta beslut om åtgärder, senast på det andra ordinarie nämndssammanträde efter det att den ekonomiska rapporten framlades för nämnden, dock senast inom två månader. Nämndens beslut om åtgärder ska vara utformat utifrån tre alternativ: 1. Nämnden fattar beslut om åtgärder som innebär balans vid årets slut. Om åtgärderna berör fler nämnder, ska samråd ske med berörda nämnder före genomförandet. 2. Nämnden fattar beslut om att ta ianspråk positivt eget kapital för engångsinsatser (se avsnitt nedan Över- och underskott vid årets slut). 3. Nämnden fattar beslut om att meddela fullmäktige att balans vid årets slut inte kan uppnås. Beslutet ska översändas till kommunstyrelsen för kännedom. 4

210 Över- och underskott vid årets slut Fullmäktige beslutar årligen om nämndens över- respektive underskott mot driftbudgeten ska överflyttas till nästkommande budgetår eller inte. Sådant beslut sker i mars månad. Beredning av ärendet om överföring av över- respektive underskott till fullmäktige hanteras inte på tjänstemannanivån, utan är helt och hållet ett politisk beslut. Huvudregeln är att såväl över- som underskott ska överföras till nästkommande år oavsett orsak. Fullmäktige kan besluta om undantag om synnerliga skäl föreligger. Sådan bedömning ska göras utifrån påverkbarheten på över- eller underskottet samt kommunens totala resultatnivå. Överförda över- och underskott för de olika nämnderna reserveras som en del av kommunens egna kapital. Nämndens del av det egna kapitalet kan således vara positivit eller negativt beroende på de ackumulerade resultaten i förhållande till budget. Nämndens ianspråktagande av positivt eget kapital får endast avse engångskostnader av driftkaraktär för det enskilda budgetåret och måste godkännas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens bedömning baseras på kommunens totala resultatnivå, exempelvis möjligheterna att klara balanskravet. Nämnd som uppvisar negativt eget kapital ska täcka detta med motsvarande överskott de närmast följande två åren. Exempelvis ska ett negativt eget kapital i bokslut 2018 vara eliminerat i 2020 års bokslut. Nämnden ska i särskilt beslut ange vilka åtgärder som ska vidtas för att eliminera det negativa egna kapitalet. Samtliga åtgärder ska ha trätt i kraft senast den 1 juli året efter bokslutet. Beslutet ska översändas till kommunstyrelsen för kännedom. Om återställande av negativt eget kapital ej har skett efter två år enligt ovan, ska en översyn av verksamheten och organisationen göras, samt nämndens ansvar och chefsfrågan prövas. Nämnderna ska upprätta anvisning för intern hantering av över- och underskott i den egna organisationen i syfte att ge tydlighet i budgetansvaret samt incitament för hushållning med ekonomiska resurser. Revidering av riktlinjerna Riktlinjerna för budget och redovisning ska aktualitetsprövas och vid behov revideras minst inför varje ny mandatperiod. Styrdokument ekonomi- och målstyrning Övriga styrande dokument beslutade av kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för målstyrning Ägardirektiv för Alvesta kommuns helägda aktiebolag Finanspolicy för Alvesta kommun och riktlinjer för finanspolicyer för bolag i koncernen Placeringspolicy för Alvesta kommuns pensionsmedel Styrande dokument beslutade av kommunstyrelsen Investeringsdirektiv Direktiv för budgetprocessen Direktiv för ekonomisk rapportering 5

211 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2017/ Svar på motion (-) om bemannade förstahjälpenbilar 16 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 27 juni Synpunkter från omsorgsförvaltningen, daterad den 11 januari Motion, daterad den 26 juni Redogörelse I en motion som inkom den 26 september 2017 föreslås kommunen köpa in förstahjälpenbilar. Bakgrunden är enligt motionären att äldre personer på landsbygden är oroliga för att det är svårt att få hjälp vid sjukdom eller olycka. Motionären menar att förstahjälpenbilarna ska placeras på lämpliga platser, främst på landsbygden för att kunna täcka landsbygdens behov med sjukvårdskunnig personal, för att ge första hjälpen eller enklare vård. Motionären föreslår även att förstahjälpenbilarna kan hjälpa till med snöskottning eller röjning av nedblåsta träd. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att införandet av bemannade förstahjälpenbilar, i enlighet med motionärens förslag och införandet av en kommunal beredskapsorganisation som ska underbygga tjänsten utgör en stor resursåtgång utifrån flera olika aspekter. Framförallt bedöms frågan om mottagning av larm och prioritering av inkomna larm som svår för kommunen att själva tillhandahålla. Denna typ av tjänst bör således upphandlas. I Alvesta kommun är det Värends räddningstjänst som ansvarar för akut räddningstjänst. Det finns brandstationer i Alvesta, Moheda och Vislanda. Dessa stationer är bemannade av deltidstyrkor som har jour dygnet runt. Därutöver finns det ett räddningsvärn i Grimslöv. Omsorgsnämnden i Alvesta kommun har visst ansvar för kommunens äldre personer som har insatser i form av exempelvis hemsjukvård och hemtjänst. Region Kronoberg är den myndighet som ansvarar för sjukvård och den akuta sjukvården i regionen. SOS Alarm ansvarar för, och bistår regionen med prioritering av larm i samband med akuta händelser. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

212 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen För att kunna erbjuda landsbygden tillgång till förstahjälpenbilar så krävs att bilarna bemannas. För att ha möjlighet att bemanna en bil dygnet runt i ett år så beräknas det behövas 6-7 heltidstjänster. Om förstahjälpen bilen ska bemannas av sjukvårdsutbildad personal, som därutöver har utbildning för användning av motorsåg och är lämplig att skotta snö, kan antalet personer som bemannar bilen behöva ökas ytterligare. Mot bakgrund av remissinstansernas bedömningar föreslås därmed att motionen avslås. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till remissinstansernas bedömningar. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

213 möom'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 20(37) KS AU g 88 KS 2017/ Svar på motion (-) om bemannade förstahjälpenbilar Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 27 juni Motion,dateradden26juni2017. Redogörelse I en motion som inkom den 26 september 2017 föreslås kommunen köpa in förstahjälpenbilar. Bakgninden är enligt motionären att äldre personer på landsbygden är oroliga för att det är svårt att få hjälp vid sjukdom eller olycka. Motionären menar att förstahjälpenbilarna ska placeras på lämpliga platser, främst på landsbygden för att kunna täcka landsbygdens behov med sjukvårdskunnig personal, för att ge första hjälpen eller enklare vård. Motionären föreslår även att förstahjälpenbilarna kan hjälpa till med snöskottning eller röjning av nedblåsta träd. Kornmunledningsförvaltningen gör bedömningen att införandet av bemannade förstahjälpenbilar, i enlighet med motionärens förslag och införandet av en kommunal beredskapsorganisation som ska underbygga tjänsten utgör en stor resursåtgång utifrån flera olika aspekter. Framförallt bedöms frågan om mottagning av larm och prioritering av inkomna larm som svår för kommunen att själva tillhandahålla. Denna typ av tjänst bör således upphandlas. I Alvesta komrnun är det Värends räddningstjänst som ansvarar för akut räddningstjänst. Det finns brandstationer i Alvesta, Moheda och Vislanda. Dessa stationer är bemannade av deltidstyrkor som har jour dygnet runt. Därutöver finns det ett räddningsvärn i Omsorgsnämnden i Alvesta kornmun har visst ansvar för kornmunens äldre personer som har insatser i form av exempelvis hemsjukvård och hemtjänst. Region Kronoberg är den myndighet som ansvarar för sjukvård och den akuta sjukvården i regionen. SOS Alarm ansvarar för, och bistår regionen med prioriteög av larm i samband med akuta händelser. För att kunna erbjuda landsbygden tillgång till förstahjälpenbilar så krävs att bilarna bemannas. För att ha möjlighet att bemanna en bil Justeringsmännens si Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

214 möom'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoII Sammanträdesdatum Sida 21(37) dygnet runt i ett år så beräknas det behövas 6-7 heltidstjänster. Om förstahjälpen bilen ska bemannas av sjukvårdsutbildad personal, som därutöver har utbildning för användning av motorsåg och är lämplig att skotta snö, kan antalet personer som bemannar bilen behöva ökas ytterligare. Mot bakgnund av remissinstansernas bedömningar föreslås därmed att motionen avslås. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Avslå motionen med hänvisning till rernissinstansernas bedömningar. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Justenngsmannens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

215 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Svar på motion om bemannad förstahjälpenbil Redogörelse I en motion som inkom den 26 september 2017 föreslås kommunen köpa in förstahjälpenbilar. Bakgrunden är enligt motionären att äldre personer på landsbygden är oroliga för att det är svårt att få hjälp vid sjukdom eller olycka. Motionären menar att förstahjälpenbilarna ska placeras på lämpliga platser, främst på landsbygden för att kunna täcka landsbygdens behov med sjukvårdskunnig personal, för att ge första hjälpen eller enklare vård. Motionären föreslår även att förstahjälpenbilarna kan hjälpa till med snöskottning eller röjning av nedblåsta träd. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att införandet av bemannade förstahjälpenbilar, i enlighet med motionärens förslag och införandet av en kommunal beredskapsorganisation som ska underbygga tjänsten utgör en stor resursåtgång utifrån flera olika aspekter. Framförallt bedöms frågan om mottagning av larm och prioritering av inkomna larm som svår för kommunen att själva tillhandahålla. Denna typ av tjänst bör således upphandlas. I Alvesta kommun är det Värends räddningstjänst som ansvarar för akut räddningstjänst. Det finns brandstationer i Alvesta, Moheda och Vislanda. Dessa stationer är bemannade av deltidstyrkor som har jour dygnet runt. Därutöver finns det ett räddningsvärn i Grimslöv. Omsorgsnämnden i Alvesta kommun har visst ansvar för kommunens äldre personer som har insatser i form av exempelvis hemsjukvård och hemtjänst. Region Kronoberg är den myndighet som ansvarar för sjukvård och den akuta sjukvården i regionen. SOS Alarm ansvarar för, och bistår regionen med prioritering av larm i samband med akuta händelser. För att kunna erbjuda landsbygden tillgång till förstahjälpenbilar så krävs att bilarna bemannas. För att ha möjlighet att bemanna en bil dygnet runt i ett år så beräknas det behövas 6-7 heltidstjänster. Om förstahjälpen bilen ska bemannas av sjukvårdsutbildad personal, som därutöver har utbildning för användning av motorsåg och är lämplig att skotta snö, kan antalet personer som bemannar bilen behöva ökas ytterligare. Mot bakgrund av remissinstansernas bedömningar föreslås därmed att motionen avslås. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

216 2(2) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Avslå motionen med hänvisning till remissinstansernas bedömningar. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare

217 I Alvesta hornmun Omsorgsforvaltningen Staben Mats Hoppe Förvaltningschef Tel E-post: Datum Diarienummer NOH 2018/ Kommunledningsförvaltningen Synpunkter från omsorgsförvaltningen angående motion om "första hjälpen-bilar" I en motion föreslås att kommunen införskaffar och bemannar ett antal "första hjälpen-bilar" som placeras i kommunen på lämpliga platser. Antal bilar är inte preciserat och inte heller hur de ska bemannas. Omfattning, uppdrag och kostnader behöver i så fall utredas. Omsorgsförvaltningen ansvarar för planerade hemsjukvårds- och omsorgsinsatser i kommunen, Region Kronoberg ansvarar för akutsjukvård. Omsorgsförvaltningen ser ett antal allvarliga problem som uppstår med ett eventuellt införande av "första hjälpen-bilar". l. Undanträngningseffekter Kompetenskraven på de som bemannar ska vara sjukvårdskunnig, det vill säga sjuksköterska om man ska kunna ge en adekvat första hjälpen-insats. Vidare ska de som bemannar bilama kunna hantera motorsåg och skotta snö. Med tanke på den mycket svåra sjuksköterskebristen i Sverige är det mycket tveksamt om detta är vare sig önskvärt eller genomförbart - det skulle innebära att bristen inom den kommunala hemsjukvården och på sjukhusen förvärras ytterligare. 2. Resursåtgång Motionen utgår från ett antal bilar och sannolikt också bemanning dygnet runt och året runt - alltså en ny beredskapsorganisation. En försiktig uppskattning vid ensambemanning och tre bilar skulle innebära drygt timmar - minst 15 årsarbetare. Till det kommer kostnader för drift och leasing av bilar, utrustning, med mera. 3. Gränsdragningsproblem Det finns idag nationellt två beredkapsorganisationer som åker ut på larm - räddningstjänsten och ambulansverksamheten. Att inför a en tredje beredskapsorganisation i Alvesta kommun med till stor del samma uppdrag som de existerande organisationerna kommer att skapa förvirring och Organisationsnr Besöksadress Gärdesvägen 2 Postadress Alvesta Telefon vx Hemsida E-post till förvaltningen omsorg@alvesta.se

218 I Alvesta herrmun 2(2) rolloklarhet mellan dessa, som kan få allvarliga följder. Även för allmänheten kommer det att vara ett dilemma: hur ska man avgöra om man ska ringa ambulans eller "första hjälpen-bil"? Trädet som blockerar vägen - är det räddningstjänsten som ska hjälpa mig? Mats Hoppe Förvaltningschef

219 \ ALVE STA Kommunstyrelsen KOMMUN Motion: angéende bemannad férstahjélpenbilar Motion angéende att képa in fc'jrstahjélpenbilar. Mé mga éldre vi tréffar pé gator och torg ér bekymrade fér att det kan vara svért att fé hjélp om de blir sjuka eller rékar ut fr'jr en olycka sérskilt de som bor ute p5 landsbygden. Vi sverigedemokraterna vill att det ska infc'jras fc'jrstahjélpenbilar som placeras i kommunen pé lémpliga platser fc'jr att técka landsbygden ialvesta kommun med sjukvérdskunnig personal som kan éka ut pé landsbygden och ge férsta hjélpen eller ge enklare vérd p5 plats. Dessa bilar kan stéllas upp pé t.e.x lokala réddningstjénsten eller tillsammans med lokala taxibolag det viktiga ér att den personen som anst'aills till fc'jrstahjélpenbilen har mycket god lokalkénnedom och éven har god kontakt med méinniskor som ér boende i Alvesta kommun. Vi ser ocksé att férstahjélpenbil kan hjélpa till nér det kommer mycket sné med snéskottning eller nér det behévs en motorség fér att rensa en vég dér det har blést ner tréd och dylikt 55 man kommer snabbt fram till patienterna och ortsbefolkningen. Detta skaparjobb och trygghet i Alvesta kommun. Sverigedemokraterna yrkar att Alvesta kommun kc'jper in och infér férstahjélpenbilar. Sverigedemokraterna ialvesta kommun genom Benny Lundh Johansson 25/ fig4/

220 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om integrationsstöd för Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Protokoll från kultur- och fritidsnämnden, daterad den 16 april Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen, daterad den 22 mars Bilaga 1: Utvärdering av tillfälligt integrationsstöd i Alvesta Kommun, daterad den 22 mars Bilaga 2: Ansökningar gällande integrationsstödet, daterad den 22 mars Redogörelse Alvesta kommun införde 2016 ett tillfälligt integrationsstöd på totalt kronor. Ansvaret för integrationsstödet låg hos kommunledningsförvaltningen. Integrationsstödet var ett snabbstöd om maximalt kronor som betalades ut löpande under året till föreningar som fått sin ansökan beviljad. Syftet med stödet har varit att stödja integrationsfrämjande aktiviteter. Handläggningen av ansökningarna 2016 har genomförts i samverkan mellan integrationssamordnaren på kommunledningsförvaltningen, dåvarande kultur- och fritidsavdelningen samt integrationsutvecklare på förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Den 7 juni 2017 togs beslut i kommunstyrelsen om att förlänga stödet med fortsatt ansvar under kommunledningsförvaltningen. Under 2018 har inget nytt beslut fattats varför stödet för tillfället inte finns kvar i Alvesta kommun. Enligt utvärderingen i bilaga 1 så finns ett behov om ett fortsatt integrationsstöd, men i nya former och där stödet finns koncentrerat till en förvaltning. Förslaget innebär att införa ett nytt integrationsstöd i en ny försöksperiod under i två former; - Lilla integrationsstödet om maximalt kronor och som kan sökas fyra gånger per år. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

221 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen - Stora integrationsstödet om maximalt kronor och kan sökas en gång per år. Vidare föreslås en ökad satsning på förankring av stödet ut mot hela kultur- och fritidslivet i Alvesta kommun. Av det totala stödet på kronor föreslås att 15% används till en förbättrad marknadsföring, information och annonsering om integrationsstödet. Förslaget är att både det lilla och stora integrationsstödet ska ligga under kultur- och fritidsförvaltningen, och att beslut om integrationsstödet fattas av kultur- och fritidsnämnden. Beredning av ärenden sker genom samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Det lilla integrationsstödet föreslås starta under år 2018, med avsatta medel om kronor. Under år 2019 föreslås både det lilla och det stora integrationsstödet vara i bruk meden avsatt budget om kronor, se bilaga 2. Vid slutet av år 2019 ska kultur- och fritidsförvaltningen samt förvaltningen för individ och familjeomsorg göra en slutlig utvärdering avseende försöksperioden under år I utvärderingen ska det finnas förslag på hur integrationsstödet ska hanteras i framtiden i Alvesta kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt kultur- och fritidsnämndens förslag: 1. Att införa ett tillfälligt integrationsstöd under 2018 och 2019 på kultur- och fritidsförvaltningen. 2. Att tillföra medel om kronor under 2018 och kronor under 2019 till kultur- och fritidsförvaltningen från strategiska kontot avseende integration. 3. Att senast 2019 ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utvärdera integrationsstödet samt ge förslag hur det skall hanteras i framtiden. Detta sker i samverkan med förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

222 !!;orn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoII Sammanträdesdatum Sida 22(37) KS AU g 89 KS 201 8/ Beslut om integrationsstöd för Beslutsunderlag 1. Protokoll från kultur- och fritidsnämnden, daterad den 16 april Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen, daterad den 22 mars Bilaga 1 : Utvärdering av tillfölligt integrationsstöd i Alvesta Kornrnun, daterad den 22 mars Bilaga 2: Ansökningar gällande integrationsstödet, daterad den 22 mars Redogörelse Alvesta komrnun införde 2016 ett tillfälligt integrationsstöd på totalt IOO OOOkronor. Ansvaret för integrationsstödet låg hos kommunledningsförva1tningen. Integrationsstödet var ett snabbstöd om maximalt kronor som betalades ut löpande under året till föreningar som fått sin ansökan bevi5ad. Syftet med stödet har varit att stödja integrationsfrämjande aktiviteter. Handläggningen av ansöla'iingarna 2016 har genomförts i samverkan mellan integrationssamordnaren på kornmunledningsförva1tningen, dåvarande kultur- och fritidsavdelningen samt integrationsutvecklare på förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Den 7 juni 2017 togs beslut i komtnunstyrelsen om att förlänga stödet med fortsatt ansvar under komrnunledningsförvaltningen. Under 2018 har inget nytt beslut fattats varför stödet för tillföllet inte finns kvar i Alvesta kornmun. Enligt utvärderingen i bilaga 1 så finns ett behov om ett fortsatt integrationsstöd, men i nya former och där stödet finns koncentrerat till en förvaltning. Förslaget innebär att införa ett nytt integrationsstöd i en ny försöksperiod under i två former; Lilla integrationsstödet om maximalt kronor och som kan sökas fyra gånger per år. Stora integrationsstödet om maximalt kronor och kan sökas en gång per år. Vidare föreslås en ökad satsning på förankring av stödet ut mot hela kultur- och fritidslivet i Alvesta kornmun. Av det totala stödet på Justeringsmannens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

223 m:orn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum 2C) Sida 23(37) IOO OOOkronor föreslås att 15% används till en förbäföad marknadsföring, information och annonsering om integrationsstödet. Förslaget är att både det lilla och stora integrationsstödet ska ligga under kultur- och fritidsförvaltningen, och att beslut om integrationsstödet fattas av kultur- och fritidsnämnden. Beredning av ärenden sker genom samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Det lilla integrationsstödet föreslås starta under år 2018, med avsatta medel om kronor. Under år 2019 föreslås både det lilla och det stora integrationsstödet vara i bnik meden avsatt budget om kronor, se bilaga 2. Vid slutet av år 2019 ska kultur- och fritidsförvaltningen samt förvaltningen för individ och familjeomsorg göra en slutlig utvärdering avseende försöksperioden under år I utvärderingen ska det finnas förslag på hur integrationsstödet ska hanteras i framtiden i Alvesta kommun. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen besluta enligt kultur- och fötidsnämndens förslag: 1. Attinföraetttillfälligtintegrationsstödunder20l8och2019på kultur- och fritidsförvaltningen. 2. Att tillföra medel om kronor under 2018 och kronor under 2019 till kultur- och fötidsförvaltningen från strategiska kontot avseende integration. 3. Att senast 2019 ge kultur- och fötidsförvaltningen i uppdrag att utvärdera integrationsstödet samt ge förslag hur det skall hanteras i framtiden. Detta sker i samverkan med förvaltningen för individoch familjeomsorg. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmänr+ens Slgni Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

224 Kultur- och fritidsnämnden SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida ro(ia) KFN g 19 Beslut om integrationsstöd KFN 2018/ Beslutsunderlag Redogörelse 1. Tjänsteskrivelse från Ihltur- och fritidsförva1tningen, daterad den 22 mars Bi1agal,dateradden22mars Bilaga2,dateradden22mars2018. Alvesta kornmun införde 2016 ett tillfälligt integrationsstöd på totalt kronor. Ansvaret för integrationsstödet låg hos komrnunledningsförvaltningen. Integrationsstödet var ett snabbstöd om maximalt kronor som betalades ut löpande under året till föreningar som fått sin ansökan beviljad. Syftet med stödet har varit att stödja integrationsfrämjande aldiviteter. Handläggningen av ansökningarna 2016 har genomförts i samverkan mellan integrationssamordnaren på kornmunledningsförvaltningen, dåvarande lcultur- och fritidsavdelningen samt integrationsutvecklare på förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Den 7 juni 2017 togs beslut i kommunstyrelsen om att förlänga stödet med fortsatt ansvar under komrnun1edningsförvaltningen. Under 2018 har inget nytt beslut fattats varför stödet för tillföllet inte finns kvar i Alvesta kommun. Enligt utvärderingen i bilaga 1 så finns ett behov om ett fortsatt integrationsstöd, men i nya former och där stödet finns koncentrerat till en förvaltning. Förslaget innebär att införa ett nytt integrationsstöd i en ny försöksperiod under i två former; * Lilla integrationsstödet om maximalt kronor och som kan sökas fyra gånger per år. * Stora integrationsstödet om maximalt kronor och kan sökas en gång per år. Vidare föreslås en ökad satsning på förankmg av stödet ut mot hela kultur- och firitidslivet i Alvesta komrnun. Av det totala stödet på IOO OOO kronor föreslås att 15% används till en förbättrad marknadsfömg, information och annonseig om integrationsstödet. Justerare

225 mnom'e"maun f Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida ii(is) Förslaget är att både det lilla och stora integrationsstödet ska ligga under kultur- och fötidsförvaltningen, och att beslut om integrationsstödet fattas av kultur- och fötidsnämnden. Beredning av ärenden sker genom samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Det lilla integrationsstödet föreslås starta under år 2018, med avsatta medel om kronor. Under år 2019 föreslås både det lilla och det stora integrationsstödet vara i bruk meden avsatt budget om kronor, se bilaga 2. Vid slutet av år 2019 ska kultur- och fötidsförvaltningen samt :förvaltningen för individ och farniljeomsorg göra en slutlig utvärdering avseende försöksperioden under år I utvärderingen ska det finnas förslag på hur integrationsstödet ska hanteras i framtiden i Alvesta kommun. Kultur- och fötidsnämnden föreslår att de pengar som är märkta för Marknadsföig inte är låsta till enbart marknadsföig utan är flexibla till att även användas till integrationsstöd om behovet finns. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att föreslå komiminstyrelsen besluta att: 1. Införaetttillfölligtintegrationsstödunder2018och2019på kultur- och fritidsförva1tningen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag. 2. Tillföra medel om kronor till 2018 och kronor till 2019 till kultur- och fötidsförvaltningen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag. 3. I slutet av försöksperioden 2019 ge kultur- och fötidsförvaltningen i uppdrag att utvärdera integrationsstödet samt ge förslag på hur det skall hanteras i framtiden. Detta sker i samverkan med förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Protokollet skickas tiii T.f förvaltningschef för kultur- och fritidsförvaltningen Kulturchef Kommunstyrelsen Justerare

226 Kultur och fritidsförvalningen Simon Herlitz chef kulturavdelningen Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Beslut om integrationsstöd Redogörelse Alvesta Kommun införde 2016 ett tillfälligt integrationsstöd på totalt Ansvar för stödet låg hos kommunledningsförvaltningen och ansvarig handläggare var dåvarande integrationssamordnare Birgitta Ryberg. Stödet var ett snabbstöd om maximalt 5000 kronor som betalades ut löpande under året till föreningar som fått sin ansökan beviljad. Syftet med stödet har varit att stödja till integrationsfrämjande aktiviteter. Integrationsfrämjande aktiviteter definieras här som projekt, möten, sammankomster, prova på aktiviteter, evenemang, kurser eller nätverk som främjar ökad samverkan, dialog och förståelse mellan olika kulturer och grupper i Alvesta kommun. Handläggningen av ärendena 2016 gjordes i samverkan mellan integrationssamordnaren på kommunledningsförvaltningen, dåvarande kultur och fritidsavdelning (som då låg under samma förvaltning), samt integrationsutvecklare på förvaltningen för individ och familjeomsorg. Beredning och förslag till beslut lades sedan fram till kommunstyrelsens arbetsutskott. Den 7 juni 2017 togs ett beslut i kommunstyrelsen, 54, som förlängde stödet med fortsatt ansvar under kommunledningsförvaltningen har inget nytt beslut tagits varför stödet i dagsläget inte finns kvar i Alvesta kommun. Enligt den utvärdering som gjorts (se bilaga 1) så finns ett behov om fortsatt stöd, men i nya former och där stödet finns koncentrerat till en förvaltning. Förslaget innebär att införa ett nytt integrationsstöd i en ny försöksperiod mellan perioden i dessa två former. - Lilla integrationsstödet är på maximalt 5000 kronor och kan sökas fyra gånger per år - Stora integrationsstödet är på maximalt kronor och kan sökas en gång per år (se även bilaga 2). Vidare föreslås en ökad satsning på förankring av stödet ut mot hela kulturoch fritidslivet i Alvesta kommun. Av det totala stödet på kronor används 15 % till förbättrad marknadsföring, information och annonsering. Förslaget är att både lilla och stora integrationsstödet ska ligga under kultur och fritidsförvaltningens ansvar. Beslut tas i kultur och fritidsnämnden. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx

227 2(2) Tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvalningen Simon Herlitz chef kulturavdelningen Tel E-post: Datum Beredning inför beslut görs i nära samverkan mellan kultur och fritidsförvaltningen och förvaltningen för individ och familjeomsorg via särskilda beredningsmöten. Det lilla integrationsstödet föreslås starta under Till 2018 föreslås att det avsätts medel om för lilla integrationsstödet så är förslaget att integrera stödformen fullt vilken innebär att man kör både lilla och stora integrationsstödet i enlighet med förslaget (bilaga 2). Under 2019 är förslaget att det avsätts :- för integrationsstöd. Vid bokslut 2019 görs en slutlig utvärdering av kultur och fritidsförvaltningen i samverkan med förvaltningen för individ och familjeomsorg för försöksperioden Här ges också förslag på hur integrationsstödet sedan kan hantera i framtiden av Alvesta Kommun. Förslag till beslut Kultur och fritidsförvaltningen föreslår kultur och fritidsnämnden att besluta att föreslå kommunstyrelsen att besluta - Att införa ett tillfälligt integrationsstöd under 2018 och 2019 på kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag - Att tillföra medel om kronor till 2018 och kronor till 2019 till kultur och fritidsförvaltningen i enlighet med tjänsteskrivelsens förslag - Att i slutet av försöksperioden 2019 ge kultur och fritidsförvaltningen i uppdrag att utvärdera integrationsstödet samt ge förslag hur det skall hanteras i framtiden. Detta sker i samverkan med förvaltningen för individ och familjeomsorg. Simon Herlitz Kulturchef Suzanne Hammargren Förvaltningschef

228 Bilaga 1 Utvärdering av tillfälligt integrationsstöd i Alvesta Kommun I tabellen nedan beskrivs lite statistik av hur det tillfälliga integrationsstödet har använts. Analys Antal ansökningar Antal föreningar som fått stöd Utbetalt belopp antal berörda människor Bedömning av integrationsstödet i Alvesta kommun Efter 2016 gjordes en bedömning av integrationsstödet. Det har uppskattats av föreningarna och varit till glädje för många. Både asylsökande, nyanlända invandrare och svenskar har varit delaktiga. Det har varit geografiskt spritt från Grimslöv i söder till Torpsbruk i norr. Det har upplevts som okomplicerat att söka stödet. Många föreningar har frågat om en förlängning. Under 2017 gjordes en förlängning. Det fanns ett fortsatt stort behov och efterfrågan av stödet bland föreningar. Handläggning har dock försvårats genom att tre förvaltningar skulle samordnas och att dåvarande integrationssamordnare som samordnade besluts och ärendeprocesserna slutat. Marknadsföring blev också eftersatt på grund av den otydliga styrningen. Därför har betydligt mindre bidrag betalats ut detta år har inte stödet funnits eftersom beslut inte fattats om det skall finnas kvar. Analys om behov av integrationsstöd i framtiden Bedömningen är att det finns ett fortsatt behov av stöd till både svenska och mångkulturella föreningar. Syftet kvarstår; att utveckla förståelse, samverkan och dialog genom integrationsfrämjande aktiviteter. Det skapar också möjligheter för människor att mötas och delta i både kultur, fritids och sportaktiviteter i Alvesta kommun på ett sätt som kan bidra till ökad inkludering av underrepresenterade grupper. Det skulle bidra även till fler att fler spännande evenemang genomförs. Alvesta blir därigenom mer attraktiv att bo och leva i för fler invånare och besökare. Förslag till utveckling av integrationsstödet i framtiden Att integrationsstödet flyttas från kommunledningsförvaltningen till Kultur och fritidsförvaltningen och därmed integreras i alla andra stödformer. Här skapas bättre information och dialog ut mot alla föreningar genom både utskick, marknadsföring och föreningsträffar. Att ökad satsning på information och marknadsföring av stödet sker för att nå större utveckling för hela föreningslivet på integrationsområdet.

229 Att samverkan kring beslut och beredning sker mellan kultur och fritidsförvaltningen och integrationsutvecklare på förvaltningen för individ och familjeomsorg. Att två former av stöd skapas som vi kallar lilla och stora integrationsstödet. Det lilla integrationsstödet är mindre och lättare att få och kan sökas fyra gånger per år. Det stora integrationsstödet är tänkt att kunna sökas en gång per år för lite större integrationsprojekt. Simon Herlitz Kulturchef Per-Olof Hjälmefjord Integrationsutvecklare

230 Bilaga 2 Lilla Integrationsstödet Integrationsstödet ger föreningar möjlighet att på ett enkelt sätt omsätta idéer till integrationsfrämjande aktiviteter eller projekt i Alvesta kommun. Föreningar kan ansöka om upp till maximalt 5000 kronor per aktivitet för lilla integrationsstödet. Vad kan man söka för Stöd kan sökas för integrationsfrämjande aktiviteter. Med detta menas projekt, möten, sammankomster, prova på aktiviteter, evenemang, kurser eller nätverk som främjar ökad samverkan, dialog och förståelse mellan olika kulturer och grupper i Alvesta kommun. Stödet är avsett till att stödja olika former av gruppinsatser. Föreningar som samverkar med andra grupper och organisationer prioriteras. Underrepresenterade grupper prioriteras också. Bidrag beviljas inte till enskilda medlems- eller träningsavgifter eller andra enskilda aktiviteter. Vem får söka Stödet är främst till för föreningar och organisationer med säte och verksamhet i Alvesta kommun. Stöd kan också ges till föreningar med säte i andra kommuner om all verksamhet som söks för är avsedd att genomföras i Alvesta kommun. Stöd kan sökas 4 ggr / år Sista ansökan för varje period är Period 1: 15 Januari Period 2: 15 april Period 3: 15 augusti Period 4: 15 oktober Formkrav Krav ställ på att använda bifogad ansökningsblankett Handläggning och beslut Ansökningar handläggs av tjänstemän på kultur och fritidsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningen för individ och familjeomsorg Beslut tas i Kultur och fritidsnämnden senast 8 veckor efter sista ansökningsdatum i varje period! Ansökan skickas till Ansökan skickas till Alvesta kommun, centralplan 1, Ref KFF integrationsstöd, Alvesta Kommun, alt kulturochfritid@alvesta.se, OBS! använd bifogad ansökningsblankett

231 Stora Integrationsstödet Integrationsstödet ger föreningar möjlighet att på ett enkelt sätt omsätta idéer till integrationsfrämjande aktiviteter eller projekt i Alvesta kommun. Föreningar kan ansöka om upp till maximalt kronor för större integrationsprojekt. Vad kan man söka för Stöd kan sökas för integrationsfrämjande aktiviteter och projekt. Integrationsfrämjande aktiviteter menas projekt, möten, sammankomster, prova på aktiviteter, evenemang, kurser eller nätverk som främjar ökad samverkan, dialog och förståelse mellan olika kulturer och grupper i Alvesta kommun. Stödet är avsett till att stödja olika former av gruppinsatser. Föreningar som samverkar med andra grupper och organisationer prioriteras. Underrepresenterade grupper prioriteras också. Bidrag beviljas inte till enskilda medlems- eller träningsavgifter eller andra enskilda aktiviteter. Vem får söka Stödet är främst till för föreningar och organisationer med säte och verksamhet i Alvesta kommun. Stöd kan också ges till föreningar med säte i andra kommuner om all verksamhet som söks för är avsedd att genomföras i Alvesta kommun. Stora integrationsstödet 1 ggr / år Sista ansökan är 15:e april Formkrav Ansökningsblankett, samt projektplan och budget. Bifoga gärna egna handlingar. Handläggning och beslut Ansökningar handläggs av tjänstemän på kultur och fritidsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningen för individ och familjeomsorg Beslut tas i Kultur och fritidsnämnden. Ansökan skickas till Ansökan skickas till Alvesta kommun,, Ref KFF integrationsstöd, centralplan 1onor Alvesta Kommun, alt kulturochfritid@alvesta.se. OBS! använd bifogad ansökningsblankett samt bifogad mall för projektplan och budget. Ansökan om integrationsstöd. Till integrationsaktivitet/projekt

232 Datum för ansökan Föreningens namn Mailadress Postadress, postnummer och ort Organisationsnummer Bankgiro / postgiro / konto Kontaktperson Mobil/telefon Beskrivning av aktivitet/projektidé, plats för genomförande Antal deltagare Beräknad totalkostnad Genomförandedatum/period Önskat integrationsstöd, belopp (max 5000) Sökt andra integrationsfrämjande medel Om Ja, beskriv vad * Ja / Nej Beviljat / Avslag Ort och datum asdfsaf Underskrift (Firmatecknare förening) Diarienummer Datum Beslut Ja Nej Betalningsmottagare Kontonummer Detta formulär ska användas för ansökan. Alla vita fält, undantag *, ska vara ifyllda för att ansökan ska behandlas. Om det behövs kan egen komplettering bifogas. Ansökan skickas till Alvesta kommun, Ref KFF integrationsstöd, centralplan Alvesta Kommun, alt kulturochfritid@alvesta.se.

233 Projektplan + budget (gäller endast stora integrationsstödet) Projektplan Projektnamn Syfte 2 projektmål Samverkanspartners Målgrupper Tidplan för genomförande Projekt budget Intäkter belopp Summa intäkter kostnader belopp Summa kostnader Resultat Utvärdering integrationsprojekt

234 Beskriv kortfattat hur ditt projekt/aktivitet utvecklades? Vilka deltog? Andel flickor/pojkar eller kvinnor/män. Vad blev resultatet? Hur går det vidare? mm. Utvärdering skickas till Alvesta kommun, Ref KFF integrationsstöd, centralplan 1, Alvesta Kommun, alt

235 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) KS KS 2018/ Beslut om elevavgift för Alvesta Musikskola 18 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti. 2. Protokoll från kultur- och fritidsnämnden, daterad den 11 juni Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen, daterade den 25 maj Redogörelse Alvesta Musikskola är en viktig del av Alvesta kommuns kultur- och fritidsverksamhet. Musikskolan erbjuder kvalificerad undervisning i en verksamhet som präglas av stimulerande och glädjefyllda möten. Lärandet sker utifrån varje elevs förutsättningar och förmåga. I dagsläget har musikskolan 270 elever fördelat på 8 lärare. I vår strävan att göra musikskolans verksamhet ännu mer jämlik och förbättra möjligheterna för fler barn och unga att delta i verksamheten så föreslår vi en ändring av elevavgiften. Detta mot bakgrund till de medel (demokratiprojektet) som avsatts i budget 2018 för att öka tillgängligheten och mångfalden. Nuvarande avgifter Ämneskurs 900;-/termin Ämneskurs (barn 2) 600;-/termin Ämneskurs (barn 3) 400;-/termin Ensemblekurser 600;-/termin Elev i Ensemblekurser som deltar i ämneskurs 200;-/termin Instrumenthyra 300;-/termin Maxtak 1900;-/termin Förslag på ny avgift Ämneskurs 500;-/termin Ensemblekurser 200;-/termin Instrumenthyra 300;-/termin Vuxenelev (i mån av plats) 1200;-/termin Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

236 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Maxtak 1500;-/termin Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att anta kultur- och fritidsnämndens förslag till förändring av elevavgiften på musikskolan enligt ovan. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

237 m:,,ivestmaun Qai Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 24(37) KS AU g 90 KS 201 8/ Beslut om elevavgift för Alvesta Musikskola Beslutsunderlag l. Protokoll från kultur- och fritidsnämnden, daterad den ll juni Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen, daterade den 25 maj Redogörelse Alvesta Musikskola är en viktig del av Alvesta kommuns kulturoch fötidsverksarnhet. Musikskolan erbjuder kvalificerad undervisning i en verksamhet som präglas av stimulerande och glädjefyllda möten. Lärandet sker utifrån varje elevs förutsättningar och förmåga. I dagsläget har musikskolan 270 elever fördelat på 8 lärare. I vår strävan att göra musikskolans verksamhet ännu mer jämlik och förbäföa möjligheterna för fler barn och unga att delta i verksamheten så föreslår vi en ändring av elevavgiften. Detta mot bakgnind till de medel (demokratiprojektet) som avsatts i budget 2018 för att öka tillgängligheten och mångfalden. Nuvarande avgifter Ämneslcurs 900;-/termin Ämneskurs (barn 2) 600;-/termin Ämneskurs (barn 3) 400;-/ternnin Ensemblekurser 600;-/termin Elev i Ensemblekurser som deltar i ämneskurs 200;-/termin Instnimenthyra 300;-/termin Maxtak 1900;-/termin Förslag på ny avgift Ämneskurs 500;-/termin Ensemblekurser 200;-/termin Instnimenthyra 300;-/termin Vuxenelev (i mån av plats) 1200;-/termin Maxtak 1500;-/termin Justenngsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

238 mcorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 25(37) Yrkanden Thomas Haraldsson (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslut Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att anta kultur- och fritidsnämndens förslaz till förändrina av elevavmften nå musikskolan enlim ovan. Protokollet skickas till Kommunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

239 m:om'e"maun f Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 15(2i) KFN g 38 Beslut om taxa/avgiftssänkning för musikskolan Redogörelse Alvesta musikskola är en viktig del av Alvesta kornmuns kultur- och fritidsverksarnhet riktad till unga människor. Musikskolan erbjuder kvalificerad undervisning och har 8 lärare fördelade på 270 elever. I en strävan att göra Musikskolans verksamhet ännu mer jämlik och öka tillgängligheten och möjligheterna för fler barn och unga att delta iverksamheten så föreslås en sänkning av avgifterna. Nuvarande avgifter Åmneskurs 900;-/termin Ämneskurs(barn2) 600;-/tertnin Ämneskurs(barn3) 400;-/termin Ensemblekurser 600;-/termin Elev i Ens.kurs som deltar i ämneskurs 200;-/termin Instnimenthyra 300;-/termin Maxtak 1900;-/termin Förslag på ny avgift Ämneskurs 500;-/termin Ensemblekurser 200;-/termin Instrumenthyra 300;-/termin Vuxenelev (i mån av plats) 1200;-/termin Maxtak 1500;-/termin Beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kultur- och fritidsnämndens förslag på ny avgift för musikskolan. Protokollet skickas till kommunstyrelsen T.f. förvaltningschef för kultur- och fötidsförvaltningen Justerare

240 Kultur- och fritidsförvaltningen Suzanne Hammargren T f Kultur- och fritidschef Tel E-post: suzanne.hammargren@alvesta.se Tjänsteskrivelse Datum Kultur- och fritidsnämnden Beslut om elevavgift på musikskolan Bakgrund Alvesta Musikskola är en viktig del av Alvesta kommuns kultur och fritidsverksamhet. Musikskolan erbjuder kvalificerad undervisning i en verksamhet som präglas av stimulerande och glädjefyllda möten. Lärandet sker utifrån varje elevs förutsättningar och förmåga. I dagsläget har Musikskolan 270 elever fördelat på 8 lärare. Syfte I vår strävan att göra Musikskolans verksamhet ännu mer jämlik och förbättra möjligheterna för fler barn och unga att delta i verksamheten så föreslår vi en ändring av elevavgiften. Detta mot bakgrund till de medel, (demokratiprojektet) som avsatts i budget 2018 för att öka tillgängligheten och mångfalden. Nuvarande avgifter Ämneskurs Ämneskurs (barn 2) Ämneskurs (barn 3) Ensemblekurser Elev i Ens.kurs som deltar i ämneskurs Instrumenthyra Maxtak Förslag på ny avgift Ämneskurs Ensemblekurser Instrumenthyra Vuxenelev (i mån av plats) Maxtak 900;-/termin 600;-/termin 400;-/termin 600;-/termin 200;-/termin 300;-/termin 1900;-/termin 500;-/termin 200;-/termin 300;-/termin 1200;-/termin 1500;-/termin Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kff@alvesta.se

241 2(2) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att anta kultur- och fritidsförvaltningens förslag till förändring av elevavgiften på musikskolan enligt ovan. Suzanne Hammargren T f förvaltningschef

242 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Svar på medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog 19 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterad den 28 augusti. 2. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 10 juli Protokoll från nämnden för samhällsplanering, daterad den 20 juni Medborgarförslag, daterad den 2 januari Redogörelse I ett medborgarförslag som inkom den 2 januari 2018 föreslås Alvesta kommun inrätta en tjänst som kommunekolog. Förslagsställaren betonar därmed betydelsen av ekologisk kompetens i kommunen för att arbetet med hållbar utveckling inom kommunen ska kunna fortgå. Förslagsställaren menar vidare att en kommunekolog ska bistå med kompetens inom projektledning, naturvårdsområdet, strandskydd, naturvård och vid handläggning av bygglovsremisser etcetera. Medborgarförslaget har beretts av nämnden för samhällsplanering den 20 juni Nämnden gjorde bedömningen att det i en kommun av Alvestas storlek inte finns arbetsunderlag och inte heller ekonomiskt utrymme för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog inom Alvesta kommun. Kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. Vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändig så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ses som besvarat med hänvisning till: 1. att det inte finns ekonomiskt utrymme eller arbetsmaterial för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog. 2. kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. 3. vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändig så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

243 mcorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 26(37) KS AU g 91 KS 201 8/ Svar på medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 10 juli Protokoll från nämnden för sarnhällsplanering, daterad den 20 juni Medborgarförslag,dateradden2januari20l8. Redogörelse I ett medborgarförslag som inkom den 2 januari 2018 föreslås Alvesta kommun inrätta en tjänst som kornmunekolog. Förslagsställaren betonar därmed betydelsen av ekologisk kompetens ikornmunen för att arbetet med hållbar utveckling inom kommunen ska kunna fortgå. Förslagsställaren menar vidare att en kommunekolog ska bistå med kompetens inom projektledning, naturvårdsområdet, strandskydd, naturvård och vid handläggning av bygglovsremisser etcetera. Medborgarförslaget har beretts av nämnden för sarnhällsplanering den 20 juni Nämnden gjorde bedömningen att det i en kornmun av Alvestas storlek inte finns arbetsunderlag och inte heller ekonomiskt ute för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog inom Alvesta kornrnun. Kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. Vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändig så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster. Yrkanden 1. Lars-Olof Franz6n (AA) yrkar att ge förvaltningen för sarnhällsplaneig i uppdrag att utreda om det finns intresse för en gemensam kommunekolog med närliggande kornmuner. 2. Thomas Johnson (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordförande ställer Lars-Olof Franz6ns (AA) yrkande mot arbetsutskottets förslag och finner per acklamation att arbetsutskottet beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering tll//a-""',.(,)=)p,l. Utdragsbestyrkande

244 ffiöorn"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2C) Sida 27(37) Beslut Arbetsutskottet föreslår komrnunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ses som besvarat med hänvisning till: 1. att det inte finns ekonomiskt utrymme eller arbetsmaterial för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog. 2. kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. 3. vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändiga så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster. Protokollet skickas till Komrnunstyrelsen Juste*gsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

245 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Svar på medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog Redogörelse I ett medborgarförslag som inkom den 2 januari 2018 föreslås Alvesta kommun inrätta en tjänst som kommunekolog. Förslagsställaren betonar betydelsen av ekologisk kompetens i kommunen för att arbetet med hållbar utveckling inom kommunen ska kunna fortgå. Förslagsställaren menar vidare att en kommunekolog kan bistå med kompetens inom projektledning, naturvårdsområdet, strandskydd, naturvård och vid handläggning av bygglovsremisser. Medborgarförslaget har beretts av nämnden för samhällsplanering den 20 juni Nämnden gjorde bedömningen att det i en kommun av Alvestas storlek inte finns arbetsunderlag och inte heller ekonomiskt utrymme för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog inom Alvesta kommun. Kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. Vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändig så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ses som besvarat med hänvisning till: 1. att det inte finns ekonomiskt utrymme eller arbetsmaterial för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog. 2. kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns inom flera yrkeskategorier. 3. vid de tillfällen som specialistkompetens bedöms vara nödvändig så finns det möjlighet att köpa in konsulttjänster. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

246 Nämnden för samhällsplanering Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdstum Slda 22(28) NFS g 43 Dnr 201 8/, NFS Medborgarförslag om att inrätta tjänst som kommunekolog Beslutsunderlag KF (bil.l) och Medborgarförs]ag (bi1.2) Redogörelse I ettmedborgar'förslagföteslås att en tjänstsomkommunekolog inrättas. Förslagsställaren skriver att tjänsten behövs i arbetet för en hållbar komtnun, Bedömningen ;'r att det i en kommun av Alvestas storlek inte finns arbetsunderlag och inte heller ekonomiskt utrymme för att inrätta en heltidstjänst som kommunekolog, Kompetens inom naturvårds- och hållbarhetsområdet finns hos flera utbildade yrkeskategorier idag. 'Vid de tillföllen specialistkompetens behövs köps konsulttjänster in, Beredning NFS Au %39 Beslut Nämnden för Samhällsplanering beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ska anses besvaratmed ovanstående redogörelse. Protokollet ska skickas till Kommun1edningsförva1tningen Justenngsmännens sign Beslutgexpediering Utdragsbestyrkande

247 Medborgarförslag till Alvesta kommun Alvesta kommun saknar en kommunekolog. I arbetet för en hållbar kommun är det nödvändigt att ha ekologisk kompetens bland kommunens medarbetare. Exempel på arbetsuppgifter: Bistå med kompetens inom naturvårdsområdet, strandskydd, natur, naturvård, vattenvård Att handlägga bygglovsremisser Leda projekt för att höja natur- och friluftsvärde av den befintliga miljön Några exempel på uppgifter/problem i vår kommun: Vägar, järnvägar, bebyggd mark är vandringshinder för en rad växter och djur. Friluftsområden särskilt Spåningslanda. Ängs- och hagmarker försvinner i rask takt Naturreservat och andra skyddsformer Värdetrakter i kommunen inventering av natur/kulturvärden Klimat levande natur i tätortsmiljö och privata trädgårdar är mycket viktiga för att bromsa klimatpåverkan. Undvik att ta bort grönytor om det inte är absolut nödvändigt tex konstgräs bör inte ersätta gräsmarker. Trädvårdsplan långsiktig vård av trädmiljöer särskilt ädellöv. Skapa nya områden med ädellöv tex skogslönn vid i Hagaparken och vid industriområdet vid 25:an (kompensation för borttagen skog). Utöka befintliga ekområden och se till att yngre ekar sparas för framtiden. Sprida information om kommunens natur. Föreslå kommundjur, kommunfågel. Djur och växter som representerar värdefull natur i kommunen och något som vi kan vara stolta över och vårda. Biologisk mångfald är grunden för vårt liv. Naturen blir allt hårdare utnyttjad i samband med exploateringar av olika slag. Landskapsmiljön har omvandlats dramatiskt och en rad organismer har minskat. Om vi vill ha kvar en levande miljö i kommunen med växter, fåglar, insekter och svampar är det avgörande att ha en ekologisk kompetens som långsiktigt kan hantera sådana frågor. Det går ett träd omkring i regnet, skyndar förbi oss i det skvalande grå. Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet Som en koltrast i en fruktträdgård. Första delen i Trädet och skyn av Tomas Tranströmer. Alvesta Per Darell Rökesvens väg ALVESTA

248

249 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 20 KS KS 2018/ Beslut om höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 11 juli Protokoll från nämnden för samhällsplanering, daterat den 20 juni Bilaga 1: Förslag på höjning av parkeringsavgifter. Redogörelse Förvaltningen för samhällsplanering har föreslagit en höjning av avgifterna för felparkering i Alvesta kommun. Idag är felparkeringsavgifterna 300 kronor för samtliga trafiköverträdelser förutom parkering utan tillstånd på anvisad plats för rörelsehindrade som bötläggs med 700 kronor. Förvaltningen för samhällsplanering menar vidare att nuvarande parkeringsavgifter i Alvesta kommun är lägre, i jämförelse med andra kommuner i Region Kronoberg. Nämnden för samhällsplanering behandlade ärendet på sitt sammanträde den 20 juni 2018 och beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt det förslag till höjning av avgifter för felparkering som framgår av medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat att följande avgifter för felparkering är: kronor om avgift inte är betald, om parkeringsskiva saknas eller parkering längre tid än tillåten kronor vid parkering utan tillstånd på plats anvisad för rörelsehindrad kronor för övriga överträdelser. Det fullständiga förslaget på höjning av avgifter för felparkering för olika överträdelser framgår av medföljande bilaga. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

250 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt nämnden för samhällsplanerings förslag att avgiften för felparkering i Alvesta kommun höjs enligt medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat följande: kronor om avgift inte är betald, om parkeringsskiva saknas eller parkering längre tid än tillåten kronor vid parkering utan tillstånd på plats anvisad för rörelsehindrad kronor för övriga överträdelser. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

251 möorn'e"maun Qal Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 28(37) KS AU g 92 KS 201 8/ Beslut om höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kornmunledningsförvaltningen, daterad den 1l juli Protokoll från nämnden för samhällsplanering, daterat den 20 juni Bilaga 1: Förslag på höjning av parkeringsavgifter. Redogörelse Förvaltningen för sarnhällsplanering har föreslagit en höjning av avgifterna för felparkering i Alvesta kommun. Idag är felparkeringsavgifterna 300 kronor för samtliga trafiköverträdelser förutom parkering utan tillstånd på anvisad plats för rörelsehindrade som bötläggs med 700 kronor. Förvaltningen för samhällsplaneög menar vidare att nuvarande parkeögsavgifter i Alvesta kornmun är lägre, ijämförelse med andra komrnuner i Region Kronoberg. Nämnden för samhällsplaneög behandlade ärendet på sitt samrnanträde den 20 juni 2018 och beslutade att föreslå kornmunfullmäktige att besluta enligt det förslag till höjning av avgifter för felparkering som framgår av medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat att följande avgifter för felparkering är: kronor om avgift inte är betald, om parkemgsskiva saknas eller parkeög längre tid än tillåten kronorvidparkeringutanti11ståndpåplatsanvisadför rörelsehindrad kronor för övriga överträdelser. Det fullständiga förslaget på höjning av avgifter för felparkeög för olika överträdelser framgår av medföljande bilaga. Yrkanden 1. Lars-Olof Franz6n (AA) yrkar avslag till en höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun. 2. Thomas Johnson (M) yrkar att beräkningsunderlag som inkluderar jämförelser med andra kornrnuner tillförs ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer Lars-Olof Franz6ns (AA) yrkande mot arbetsutskottets förslag till beslut och finner per acklamation att arbetsutskottet beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Justeögsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

252 m;,,ivestmaun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 29(37) Votering Votering begärs och genomförs. Ordförande finner att det finns tre förslag till beslut, det första är arbetsutskottets förslag till beslut, det andra är Lars-Olof Franz6ns (AA) yrkande och det tredje är Thomas Johnsons (M) yrkande. arbetsutskottets förslag. Ett ja-svar är en röst på arbetsutskottets förslag till beslut. Ett nej- svar är en röst på Lars-Olof Franzfös (AA) yrkande. Med 4 ja-röster för arbetsutskottets förslag till beslut mot en 1 nej röst för Lars-Olof Franz6ns (AA) yrkande finner ordförande att arbetsutskottet beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Ordförande ställer sedan arbetsutskottets förslag till beslut mot Thomas Johnsons (M) yrkande och finner per acklamation att arbetsutskottet beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Votering begärs och genomförs. Ett ja-svar är en röst på arbetsutskottets förslag till beslut. Ett nej-svar är en röst på Thomas Johnsons (M) yrkande. Med 3 ja-röster för arbetsutskottets förslag till beslut mot 2 nejröster för Thomas Johnsons (M) yrkande finner ordförande att arbetsutskottet beslutar enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt nämnden för sarnhällsplanerings förslag att avgiften för felparkering i Alvesta kommun höjs enligt medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat följande: kronor om avgift inte är betald, om parkeringsskiva sala'ias eller parkering längre tid än tillåten kronorvidparkeringutantillståndpåplatsanvisadför rörelsehindrad kronor för övriga överffädelser. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

253 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Beslut om höjning av felparkeringsavgifter i Alvesta kommun Redogörelse Förvaltningen för samhällsplanering har föreslagit en höjning av avgifterna för felparkering i Alvesta kommun. Idag är felparkeringsavgifterna 300 kronor för samtliga trafiköverträdelser förutom parkering utan tillstånd på anvisad plats för rörelsehindrade som bötläggs med 700 kronor. Förvaltningen för samhällsplanering menar vidare att nuvarande parkeringsavgifter i Alvesta kommun är lägre, i jämförelse med andra kommuner i Region Kronoberg. Nämnden för samhällsplanering behandlade ärendet på sitt sammanträde den 20 juni 2018 och beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt det förslag till höjning av avgifter för felparkering som framgår av medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat att följande avgifter för felparkering är: kronor om avgift inte är betald, om parkeringsskiva saknas eller parkering längre tid än tillåten kronor vid parkering utan tillstånd på plats anvisad för rörelsehindrad kronor för övriga överträdelser. Det fullständiga förslaget på höjning av avgifter för felparkering för olika överträdelser framgår av medföljande bilaga. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

254 2(2) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt nämnden för samhällsplanerings förslag att avgiften för felparkering i Alvesta kommun höjs enligt medföljande bilaga. Höjningen innebär kortfattat följande: kronor om avgift inte är betald, om parkeringsskiva saknas eller parkering längre tid än tillåten kronor vid parkering utan tillstånd på plats anvisad för rörelsehindrad kronor för övriga överträdelser. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare Bilagor: Bilaga 1: Förslag på höjning av parkeringsavgifter.

255

256 _ "..,';.'. ' a'1- ' - a- 'i I ' 0l'a o'a; 0I _' I, -' alal i ' a"-, 0 a-l' '-a-l a0 -,' : aai %;,-=a - a%,,%:{a.,%(,. %,2 l:'i,,.ra la%' lo - ' ' Th - a a 0 -' -,"""::t""':',"l'a":'"""':""a,< _lhi""'a'j,'r'ar'wa.';å,';"'%v""å.""""j.0'o:'ly""i"'i":."!,,"a'f,,:a':."%,,l,";). -T 'a j, }.p0sk'r,i*ii(ng1;:_i;'å:i'.'i:;:ipc':;;.;.<=i.:,,t=:;ii.:;:5:4,"..ä;ii:a,:1#,=,: ':"i 'Cjfr:aafö_ an!jj6rjå'?ääj4ffi4ö-.';:,h upj:ietä!jnj6gsi!atj',e:q1e'r" ::::(:):.!': 'J4:oti"J)"ta:-:f"if.'.I " I -'l. " - '. -'..., *, J>.,a'_,.a-: :(,. ' a,. " _ a...la' '. '. a tj'inarä; toillt'r'ådötill Qndr@%rd6p:ä11ei,,:" 'srår'ötqp'fi5r,"):a"'7a""j':'j"':""a"""-""""":"'/.,,.0aa""7 : '.."," " " :"i ': " 'l ' _ ' a " ' aii. lal }. '.,.l.".l:" I <: "'.:....,,' :,,a!.::.:, :,,.,.,.. - ) I.,, - 3 ', ;, ' i " i _ 0 ' a " -: 4,;.,, " ' r : ',._..,_. }, -.,., 4,, I,..,;, 7i ' z '., i ,.. _l,,'..l l.. -'. ' a ::. i 'l ' _ -. % L -} - a i ",} 0., -...'a'a'_,. a r. I },- a' I före I' en korsande 0 '""j" a cykelbana _' eller I-;." " " :a l.,.."a-. i ' _ " _"' 0 l; i l- ',! " " a ' I.. 'g':kå'(:..'::::f'::'(::(:)':"'f:"(:i:' övergångsställe eller cykelöverfart 3 kap S3 EI1 st I l t',»döä8fsiffi?g"öl-ljfj?i'fffi':':fqv;«p:,yr! Q.)6 :':'a"";"a'aa":'a" -Lo_,-"'a'j;,a"f: i.l;l'i,": l; itll ; ; -a a 'Z: :Ja :::'-" a'l -"" i '0" tl "- - l,,_}0..j--%. :2s4Ä"h6-(6r6iÅ_a::f;';,:':-%;L;r-,,;; = '-:1'«, '": l)t: ;!:,(:;?.'?:j;":-u'.,':;fta.:;."ya':,' På e1(erinom ett avstånd av IO meter gångbana 3 kap st 3 'G%p3pi%11eQf'Q_F ;'f-,-*,aar:'; "-:'Ec:;.I'åt'fi!Vö='f;s.;-:...:=7,;ii..'.::'.q;,-,":,' at'iri'ari#ijrki?itig:,,:,.'.",' s..,'.-",,.':,".., 6':k'::p-.:9%'l', LänBre än 24 tlmmar 3 kap 49a EI1 st i.""'-":"$'y'ffl:'\1.';':i"?;8;,"å5",""="=;i',:'aä",'j".:j"::;);:":':' '0j8,pfi9ö:%'0fi=ö0;lp:,":=;:=';:"i;.,-,').: Vlllkor vid parkeringsskiva 3 kap 49a %2 st 3 p _,..,.,,l,,.,.-%li,-; - r,q.i1i4ig5ijj:,_ ;z':.'i\:,:?;5:,. ' i,, ::;; _-.l,.l"a;.., - a%%.lo. a:,:i i " 4 ',_." a :.ai'ia:l;.( - ' '..', Ij aa' :,-,i,,- -.-_" (.,,". l. ' - : " _ i. ;;;,..,:a4.,,;',7.._,,. ia :L _, ; ;-,,.. ( a::_,:.;.', -; l,l. _;., y. I " å4jifta&.p!j(töller,bripjj., i.!., i" ) "l" 1 " ',:.l' :""T""'a='v4"lI"k'o!'r1",:o;"r:?"a""i:'='g"""' -i:-='iifri3 I.a } a a 'f"'r'::iaa":":.-'='a:::"'::"":'),"";'*="':a""'i::'l',.":jl'1""' i : 'a 4' a. ',.," '.' """'l' e:ai'j::-a":':},::.';:' 'a'r!!?ralög'si::,;j"aa' :"';:{:'a"'ai"j't""i'j:':ta"i"'k':':'-""a"'"':>'i"'4,la"'' 1,-0_kj94:,@.J:'p,i4.7t'::.yt<:-;.<=5-1.'} (:;, Trafikfarligt/skymmande..,I.a eller i korsning } ;,; i :.' <;l," -'.l'.: " Il '. l, =., - ' u- med Järnväg 3 kap 47 'Ei f.::.- _, 7...="' ti r, ain,i =, },til_i4( a: _, :i==l :::ati:: (l_, #a._-zi, al:j-,x:ii,-lat)a_-j' ä'::n=_äö j:j'si':\'jf":"ii,{:'::';":a:', '0,! : I,,"' l " :,.,,'a a". ' På gång- eller cykelbana l) 3 kap 48 l Ei2 st ' : ' a " I.. a. " ". ' ' l. - '. } ::-i(. a4 ' =,..,.". I'a,-,.i,' ;:, I '%4j 4 få,ia.rjkttiiqgin,:öj'6öjåi;'i,idi,':0ji, j _ -. ' ir.j-,; i 'EI',' a0..:"aa""' a-'"-" :':i " } l'., v0i@a.s.l4n4d'<ijä6j'6#,'):<ij%;i.-.ija65'ffiai"'l, ;'.':I- :.'-"j %'a_ i ' T -.""" ' a 0, i %öjii4jrån;ör6aana;"ffl3j';":i"'.,"=:,i:,::;."."..: 'a På e1ler inom I 10 meter före På e)leri närheten av ett backkrön eller i ='.::":"'.-':7öo' "=',,)-, närheten av en kurva därsikten är skymd.3 kap 53 %1 st 5 'Längjhjlt'r'ågit'niöji'.'j,a,.:'.."-'.':Ö:.." -:l::- :"" a:jjja5:jsä'9::l;ii'6',"'.aa',. I ett cykelfält '3 kap 53 %1 st 7 1-"aot*Ra'asra'pa"ar'f:'e7"nLl"-"1råde'-"ata:';':"a_:_,it:"'i'ra'i-::"ai::'a:ai_'ira_': 3XeANr4rf'a;t'.B:å:i?;"::::El:S: "::',':"' I en cirkulationsplats 3 kap 53 fi I st 9 a J!ttkÖHått':@ffÖi',,Rå-rtj'a'?'j)$:r6?aåföyi':t";',.;t'Öa: ;XtS;!iM-,;Q;'X'a,'(J:iaa,"';l;" ;;'i';,l >.:,,, - %l-:naxli-i; i a'nje-ta'a[aa Örk'oa"':'o'"i 3('i" ia:' J":+":":o" 'i' i'ai " a"";ab'a :=:a'i'" _""'f+" 'i:-"- }0. å'ka5j:j"»:44i':ro':':,':,j;_':::);,i; - f;:i;,";a_i.' I, _,. i - i,., _ -, 4., '- " I _ 0 '. ' , 'i - ' i På hållplats I 4 :3 kap st " ' l, uth'qqqffi'ciij0li#i'j'.:';',4e.;;i5':3"=;:':(',i':2,.;7i:äi,71.;:":'iq::i;+,#.: 4(30,gja6'2:."s:r.';:'K::;':a"-r::':i7';'.'j,,":'4a.'=: På laddplats 3 kap st lnom'i0iötör.fråff.jp'lånk6iirfl'ng',",,-"=,'-' " 3_%,ip%a5a* 'L'sk1' a."", ', Infart till fastighet 3 kap 5S %1 st 2 p4ti3vpq»;';:'i'ii(;i>ai :,:J,',;:,,:,"l,:,:',;,";"S"e::::h;'.r:aÄ:',t :3'jj"5.pg]-i':t.",'j",,'!.';" ') ).., ":.:.:'I Brevid annat fordon 3 kap 55 Ei1 st 4 ". iö(jo " ' Pågågata/gångfartsoiråde ',.:=: l " a",- 8j«ap'1-!2,stJj " Lokal trafikförskrift gällande förbud att parkera och stanna 10 kap 1fi F'åp!aJi'46r'v:Srig'för'r8'föi;g6::Öir:aj:f'» jkatp 'fö"0'6f7"'l:"":a:,,'a ' " l"-

257 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen KS KS 2018/ Beslut om detaljplan för del av Lekaryd 3:21 Beslutsunderlag 1. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, daterat den 28 augusti. 2. Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen, daterad den 11 juli Protokoll från nämnden för samhällsplanering, daterat den 20 juni Utlåtande, daterat den 1 juni Planbeskrivning: Förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21, daterat den 1 juni Bilaga 1: Plankarta, daterad den 1 juni Redogörelse Nämnden för samhällsplanering gavs i uppdrag enligt beslut att utarbeta och samråda förslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse i Lekaryd. Förvaltningen för samhällsplanering har därmed förberett ett förslag på detaljplan för del av Lekaryd 3:2 som behandlades på nämndens sammanträde den 20 juni Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 syftar till att möjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. Planen har varit föremål för samråd under tiden Under samrådstiden har 2 yttranden utan synpunkter och 13 yttranden med synpunkter inkommit. Efter samrådstiden har 1 yttrande utan synpunkter och 1 yttrande med synpunkter inkommit. Sammanfattningsvis har inkomna synpunkter berört säkerställande av väghållarskapet för Hanaslövsvägen, störningar från Hanaslövs skidanläggning, brandvattenförsörjning, omfattning av föreslagen bebyggelse, avskärmning mot befintliga bostäder, natur- och rekreationsvärden etcetera. Inkomna synpunkter har föranlett ändringar och kompletteringar i planhandlingarna. Planområdet har utökats till att inkludera delar av Hanaslövsvägen för att ändra tidigare markreglering från kvartersmark till allmän platsmark. Störningar från Hanaslövs skidanläggning har utretts och redovisats. Förtydliganden har gjorts vad gäller exempelvis strandskydd och brandvattenförsörjning. Förändringar i den södra delen av planområdet har också gjorts med anledning av att markförhållanden ej var tillfredställande. Detta påvisades i den geotekniska undersökningen som genomfördes efter samrådet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

258 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Kommunstyrelsen Nämnden för samhällsplanering beslutad den 10 april 2018 NFS 16 att ställas ut för granskning enligt plan- och bygglag (2010:900) kap Planen har varit utställd för granskning under tiden Under granskningstiden har nio yttranden utan synpunkter och tre yttranden med synpunkter inkommit. Inkomna synpunkter har berört buller och övriga störningar från Hanaslövs friluftsområde samt cykelkommunikation från centralorten till Lekaryd. Inkomna synpunkter har inte föranlett några förändringar av planförslaget inför antagandet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21 med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Protokollet skickas till Kommunfullmäktige Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

259 mnorn'e"maun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Sida 30(37) KS AU g 93 KS 201 8/ Beslut om detaljplan för del av Lekaryd 3:21 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från kornmun1edningsförvaltningen, daterad den 1l juli Protokoll från nämnden för sarnhällsplanemg, daterat den 20 juni Utlåtande,dateratden1juni Planbeskrivning: Förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21, daterat den 1 juni Bilaga 1: Plankarta, daterad den 1 juni Redogörelse Nämnden för sarnhällsplanering gavs i uppdrag enligt beslut fl 28 att utarbeta och sarnrådaförslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse i Lekaryd. Förvaltningen för samhällsplanering har därmed förberett ett förslag på detaljplan för del av Lekaryd 3:2 som behandlades på nämndens sammanträde den 20 juni Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 syftar till att möjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. Planen har varit föremål för samråd under tiden Under samrådstiden har 2 yttranden utan synpunkter och 13 yttranden med synpunkter inkornmit. Efter samrådstiden har 1 yttrande utan synpunkter och 1 yttrande med synpunkter inkomrnit. Samrnanfattningsvis har inkomna synpunkter berört säkerställande av väghållarskapet för Hanaslövsvägen, störningar firån Hanaslövs skidanläggning, brandvattenförsörjning, omfattning av föreslagen bebyggelse, avskärming mot befintliga bostäder, natur- och rekreationsvärden etcetera. Inkomna synpunkter har föranlett ändringar och kompletteringar i planhandlingarna. Planornrådet har utökats till att inkludera delar av Hanaslövsvägen för att ändra tidigare markreglering från kvartersmark till allmän platsmark. Störningar från Hanaslövs skidanlägging har utretts och redovisats. Förtydliganden har gjorts vad gäller exempelvis strandskydd och brandvattenförsörjning. Förändringar i den södra delen av planområdet har också gjorts med anledning av att markförhållanden ej var tillfredställande. Detta påvisades i den geotekniska undersökningen som genomfördes efter samrådet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

260 m:.,ivestmaun f Kommunstyrelsens arbetsutskott SammanträdesprotokolI Sammanträdesdatum Sida 31(37) Nämnden för samhällsplanering beslutad den IO april 2018 NFS el 16 att ställas ut för granskning enligt plan- och bygglag (2010:900) kap Planen har varit utställd för granskning under tiden Under granskningstiden har nio yttranden utan synpunkter och tre yttranden med synpunkter inkornmit. Inkomna synpunkter har berört buller och övriga störningar från Hanaslövs föluftsområde samt cykelkommunikation från centralorten till Lekaryd. Inkomna synpunkter har inte föranlett några förändringar av planförslaget inför antagandet. Beslut.Arbetsutskottet föreslår kornmunstyrelsen föreslå komrnunfullmäktige beshita att anta förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21 med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap F327. Protokollet skickas till Kornmunstyrelsen Justenngsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

261 Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Karolina Olsson Kommunsekreterare Tel E-post: Tjänsteskrivelse Datum Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 Redogörelse Nämnden för samhällsplanering gavs i uppdrag enligt beslut att utarbeta ett förslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse i Lekaryd. Förvaltningen för samhällsplanering har därmed förberett ett förslag på detaljplan som behandlades på nämndens sammanträde den 20 juni Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 syftar till att möjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. Planen har varit föremål för samråd under tiden Under samrådstiden har 2 yttranden utan synpunkter och 13 yttranden med synpunkter inkommit. Efter samrådstiden har 1 yttrande utan synpunkter och 1 yttrande med synpunkter inkommit. Sammanfattningsvis har inkomna synpunkter berört säkerställande av väghållarskapet för Hanaslövsvägen, störningar från Hanaslövs skidanläggning, brandvattenförsörjning, omfattning av föreslagen bebyggelse, avskärmning mot befintliga bostäder och natur- och rekreationsvärden. Inkomna synpunkter har föranlett ändringar och kompletteringar i planhandlingarna. Planområdet har utökats till att inkludera delar av Hanaslövsvägen för att ändra tidigare markreglering från kvartersmark till allmän platsmark. Störningar från Hanaslövs skidanläggning har utretts och redovisats. Förtydliganden har gjorts vad gäller exempelvis strandskydd och brandvattenförsörjning. Förändringar i den södra delen av planområdet har också gjorts med anledning av att markförhållanden ej var tillfredställande. Detta påvisades i den geotekniska undersökningen som genomfördes efter samrådet. Nämnden för samhällsplanering beslutade enligt NFS att ställa ut detaljplanen för granskning enligt plan- och bygglag (2010:900) kapitel Planen har varit utställd för granskning under tiden Under granskningstiden har nio yttranden utan synpunkter och tre yttranden med synpunkter inkommit. Inkomna synpunkter har berört buller och övriga störningar från Hanaslövs friluftsområde samt cykelkommunikation från centralorten till Lekaryd. Inkomna synpunkter har inte föranlett några förändringar av planförslaget inför antagandet. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Centralplan Alvesta vx kommunen@alvesta.se

262 2(2) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21 med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Stefan Karlsson Tillförordnad kommunchef Karolina Olsson Kommunsekreterare

263 W Nämnden för samhältsplanering 8ammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sidg ie(zs) NFS 9 36 Dnr20"15/83. NFS Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 m.fl. i Lekaryd, godkännande inför antagande PJats Del av Lekaryd 3:21 m,fl. i Lekaryd Beslutsunderlag 1, Utlåtande 2. Plankarta 3. Planbeskrivning med bilagor Redogörelse NFS gav iuppdrag att utarbeta och samråda förslag till detaljplan för ny bostadsbebyggelse i Lekaryd. Detaljplanen syftar till att rnöjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. Planen har varit föremål för satnråd under tiden Under samrådstiden har 2 yttranden utan synpunkter och 13 yttranden med synpunkter inkornrnit. Efter samrådstiden har 1 yttrande utan synpunkter och 1 yttrande med synpunkter inkommit. Sammanfattningsvis har inkomna synpunkter berört säkerställande av väghållarskapet för Hanaslövsvägen, störningar från Hanaslövs skidanläggning, brandvattenförsörjning, omfattning av föreslagen bebyggelse, avskärmning mot befintliga bostäder, natur- och rekreationsyärden rned mera. Inkomna synpunkter har föranlett födringar och kompletteringar i planhandlingarna, Planområdet har utökats för att in till att inkludera delar av Hanaslövsvägen för att ändra tidigate markreglering från kvartersmark till allmänplatsmark. Störningar från Hanaslövs skidan?äggning har utretts och redovisats. Förtydliganden har gjorts vad gäller exempelvis strandskydd och brandvattenförsörjning. Förändringar i den södra delen av planområdet har också g'orts med anledg av att markförhåliandena ej var tillfredsställande. Dessa påvisades i den geotekniska undersökning som genomfördes efter samrådet, Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

264 Ir'l"'mtua»a Nämnden för samhällsplanering SammanträdesprotokoIl Sammanträdesdatum Slda 17(28) Nämnden för samhällsplanering tog den beslutet att planförslag för de] av Lekaryd 3:21 m,fl, (Lekaryd) skall st'illas ut för granskning eiigt PBL 5 kap 618. Planen har varit utsfölld för granskning under tiden Under granskningstiden har nio yttrandenutan synpunkter och tre yttranden rned synpunkter inkommit. Inkomna synpunkter har ber6rt builer och övriga störningar från Hanaslövs friluftsområde samt cykelkommunikation från centralorten till Lekaryd, Inkomna synpunkterhar inte föranlett några förä-ndringar av planförs]aget inför antagandet, Beredning NFS Åug 32 Yrkanden Matz Athley (M), Sten Åke Karlsson (KD) och Anita Lindstedt (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslagsbeslut, Jan Franzen (AA) yrkar avslag på AUs förslag till beslut att anta detaljplanen tör Lekaryd 3:21 med hänvisning till vårt yttrandei samband med granskningen. Ordförande ställer arbetsutskottets förslag mot Jan Franzens (AA) tilläggsyrkande mot varandra. Lyssnar och konstaterar att nämnden beslutar enligt arbetsutskottefö förslagsbeslut. Beslut Nämnden tör Samhällsplanering besluta att föreslå Kommunfullmäktige att: Förslagtill detaljplan för del av Lekaryd 3:21 m.fl. (Lekaryd) antas med stöd av plan- och bygglagen 5 kap 27g. Protokollet ska skickas till Sofie von Blern Fullmäktige Justerlngsmännens sign i-'2,r Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

265 Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 m.fl., Lekaryd UTLÅTANDE SAMMANFATTNING Planen har varit utställd för granskning under tiden Under granskningstiden har nio yttranden utan synpunkter och tre yttranden med synpunkter inkommit. Efter samrådstiden har 1 yttrande utan synpunkter inkommit. Inkomna synpunkter har berört buller och övriga störningar från Hanaslövs friluftsområde samt cykelkommunikation från centralorten till Lekaryd. Inkomna synpunkter har inte föranlett några förändringar av planförslaget inför antagandet. Inkomna synpunkter har närmare redovisats nedan samt här kommenterats och bemötts. Nämnden för samhällsplanering föreslås besluta att: - Förslag till detaljplan för del av Lekaryd 3:21 m.fl. (Lekaryd) godkänns - Godkänt planförslag antas av Kommunfullmäktige, med stöd av plan- och bygglagen 5 kap 27. PLANENS SYFTE Detaljplanen syftar till att möjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. REDOGÖRELSE FÖR UTSTÄLLNINGEN Planen har varit föremål för granskning under tiden Under granskningstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga i kommunhuset, Centralplan 1, Alvesta, på Alvesta Bibliotek, Allbogatan 17 samt på kommunens webbplats Samtliga sakägare och remissinstanser har fått fullständiga handlingar. INKOMNA YTTRANDEN I ÄRENDET Yttranden utan erinran: Länsstyrelsen i Kronobergs län

266 E.ON Elnät AB Lantmäteriet Fastighetsägare 1 Fastighetsägare 2 Fastighetsägare 3 Fastighetsägare 4 Fastighetsägare 5 Nämnden för myndighetsutövning Yttranden med erinran: Region Kronoberg Fastighetsägare 6 Alvesta Alternativet Yttranden utan erinran, inkomna efter samrådstiden: Polismyndigheten REDOVISNING AV SYNPUNKTER OCH KOMENTARER De inkomna synpunkterna redovisas här i sammanfattad form.

267 Länsstyrelsen i Kronobergs län Fornminnen enligt 2 kap kulturmiljölagen Länsstyrelsen har inga kvarstående synpunkter avseende arkeologin. Buller Länsstyrelsen är positiv till att kommunen mellan samråd och granskning har lyft fram och redovisat en bullerberäkning när det gäller områdets närhet till verksamheten Hanaslöv och dess ljudstörning nattetid. Kommunen har utifrån beräkningen lagt in att den planlagda norra delen ska utformas med ljuddämpad sida. I plankartan är det markerat med f3. Strandskyddsområde enligt 7 kap miljöbalken Länsstyrelsen konstaterar att kommunen har motiverat att markavvattningsdiket inom planområdet inte omfattas av strandskydd. Kommentar Noteras Region Kronoberg Region Kronoberg har i samrådsskedet i huvudsak lämnat ett positivt yttrande då förslaget är i linje med målområdet Vi växer i hållbara och öppna livsmiljöer i den regionala utvecklingsstrategin, Gröna Kronoberg Det är positivt att planläggning sker av nya attraktiva bostadsområden, vilket ökar attraktiviteten för boende i både Alvesta och Kronobergs län. Fler bostäder bidrar också till att möta efterfrågan på nya bostäder och boendealternativ. I samrådsyttrandet framhöll Region Kronoberg därutöver att man bör skapa fortsättningar för och främja hållbara transportlösningar med lägre klimatpåverkan vid planering av nya bostadsområden. Region Kronoberg vill därför, i enlighet med tidigare yttrande, se en tydligare plan för hur exempelvis cykel ska främjas som transportmedel i samband med etableringen av det nya bostadsområdet, vilket inte framgår av förslaget till detaljplan. Kommentar Cykelväg är i dagsläget inte aktuellt med kan på sikt bli verklighet för att nå både bostäder och Hanaslövs friluftsområde. Cyklister hänvisas tillsvidare till befintliga vägar. Fastighetsägare 6 Fastighetsägarna har samma synpunkter som i samrådet och hänvisar till samrådsyttrandet. Fastighetsägarna motsätter sig byggnation.

268 Kommentar Kommunen hänvisar till sitt svar i samrådsredogörelsen. Alvesta Alternativet Hanaslövsområdet är i högsta grad av kommunalt, mellankommunalt och regionalt intresse för det rörliga friluftslivet även om det inte ingår i riksintressen för friluftsliv. Planen innebär en omfattande exploatering i ett tidigare glest bebyggt område. Karaktären av Lekaryd kommer att ändras med ett tätbebyggt område. Hanaslövs sportanläggning ligger nära och därmed blir risken för störande buller stor, särskilt om skog avverkas, som idag utgör en bullerskyddande barriär. Markexploateringen för bebyggelse under 2017 i Alvesta tätort och Växjö har varit mycket omfattande och det är därmed tveksamt om det är motiverat att utvidga tätortsbebyggelse till Lekaryd i så stor omfattning som förslaget innebär. Det är viktigt att hushålla med mark och Hanaslövsområdet är en friluftsresurs för hela regionen. En utförlig naturvärdesinventering och en miljökonsekvensbeskrivning saknas för berörda skogsområden i detaljplanen. Den norra delen av DP Lekaryd 3:21 anser vi bör utgå ur planförslaget eftersom den på sikt riskerar att hämma utvecklingen av Hanaslövs friluftsområde. Utvecklingen kräver fler backar och fler liftar i framtiden, vilket också innebär fler snökanoner, fler arbetstimmar både med full belysning och snökanonbuller. Detta medför också att pistmaskinerna kommer att arbeta fler timmar nattetid än i nuläget. Planer finns på att förlägga nya konstsnöspår närmare det norra DP-området. Denna utveckling är tänkt ska realiseras inom de närmaste två åren. I utvecklingsarbetet finns också tankar på sommaraktiviteter för att utnyttja anläggningens liftar, vilket kan innebära ökade aktiviteter sommartid med ännu icke preciserade störningar för boendemiljön. Ett tänkbart alternativ till den norra delen av DP-förslaget är det förslag till radby, som Alvesta kommun presenterade för några år sedan. Denna bebyggelse var placerad väster om den föreslagna norra delen i planförslaget och med en skyddande skogsbarriär kvar mellan bostäder och skidanläggningen. I motsats till bullerutredningens slutsats kan vi inte hävda att förutsättningarna för bostäder intill Hanaslövs sportanläggning är goda om man söker ett naturnära och fridfullt boende. För en utvidgad skidanläggning föreslås flyttbara snökanoner av en modell med lägre ljudeffekt men till en betydligt högre kostnad. Vad föreningarna och kommunen riskerar i framtiden är allt hårdare bullerkrav på anläggningen, vilket

269 längre fram kan innebära stora begränsningar i friluftsverksamheten samt begränsningar i arbetstidens förläggning vid anläggningen. I planförslaget finns inga kostnadsberäkningar för de åtgärder som krävs för att uppnå det som bullerutredningen föreslår. Inte heller vem som skall stå för den nota som uppstår både för skidanläggningen som för blivande husägare. Kommentar Hanaslövs är ett viktigt område för kommunen och regionen, något som lyfts fram i planförslaget. Därför har planförslaget tagit höjd för en befintligt och eventuell ny nedfart i en direkt närhet av de presumtiva bostäderna. Bullerutredningen som tagits fram inför granskningen visar att en ny nedfart inte kommer att påverka bostadsbebyggelse på ett betydande sätt. Områdena kommer att totalt möjliggöra bostäder, fördelat på exempelvis tomter i väl tilltagna storlekar i respektive område, torde inte upplevas som ett tätbebyggt område. Som tidigare uttryckt har planförslaget tagit höjd för en utveckling, både vad gäller ny nedfart och nya längdskidspår. Förvaltningen för samhällsplanering har i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en skiss på ett möjligt utvecklingsscenario som bullerutredningen grundar sig på. Sammanfattning och förslag till beslut: Se inledningen Sofie von Elern Planarkitekt Mario Jonjic Planarkitekt

270 ANTAGANDEHANDLNING Detaljplan för del av Lekaryd 3:21 m.fl. (Lekaryd) Alvesta kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR: Denna planbeskrivning Fastighetsförteckning Plankarta upprättad på grundkarta Samrådsredogörelse Bilaga 1: Checklista för bedömning av miljöpåverkan Bilaga 2: Kulturmiljöutredning Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp- Spåningslanda Bilaga 3: Beskrivning av markavvattningsdike Bilaga 4: Geoteknisk utredning Bilaga 5: Bullerutredning för skidanläggningen i Hanaslöv INLEDNING...2 PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR...5 PLANFÖRSLAG KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET GENOMFÖRANDE

271 INLEDNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra nybyggnation av småhus i ett attraktivt läge och som är anpassade till kulturlandskapets förutsättningar. I definitionen av småhus innefattas även parhus, radhus och kedjehus. Beslut om planuppdrag togs (NFS 2015/63). Detaljplanen upprättas därmed enligt Plan- och bygglagens (2010:900) lydelse efter den 1 januari Upprättande av detaljplanen sker med ett utökat planförfarande enligt 5 kap 7 Plan- och bygglagen. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget i östra delen av Lekaryd norr om Alvesta tätort och strax norr om riksväg 25. Planområdet är uppdelat i två områden, det södra och det norra samt del av Hanaslövsvägen. Fastigheter som omfattas av planområdet är del av fastigheterna Lekaryd 1:11, Lekaryd 1:13, Lekaryd 3:21 och Lekaryd 9:15. I öster avgränsas planområdet av Hanaslövs friluftsområde, i väster av ängs- och hagmark. 2

272 Areal Planområdet uppgår till ca 15,4 hektar mark. Markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Lekaryd 3:21, Lekaryd 9:15 och Lekaryd 1:11 som ägs av Alvesta kommun samt Lekaryd 1:13 som idag ägs av en privat markägare men enligt undertecknat avtal ska förvärvas av Alvesta kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Alvesta kommuns översiktsplan, antagen pekar ut att det finns utvecklingsmöjligheter att bygga fler bostäder i Lekaryd. Bebyggelsen ska enligt översiktsplanen anpassas i material, kulör och utformning till befintlig bebyggelse samt placeras med hänsyn till områdets natur- och kulturmiljö. Gällande detaljplaner Större del av planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Den östra delen av planområdet inkluderar del av Hanaslövsvägen och ett skogsparti som tidigare är reglerat som kvartersmark rekreationsområde i detaljplan för Hanaslövsberget, antagen av kommunfullmäktige (A157). Syftet att inkludera de delar som sedan tidigare omfattas av detaljplan A157 är att ändra markanvändning från kvartersmark till allmän platsmark och således säkerställa vägens funktion och bevarande av skogspartiet. Se mer under Genomförande Verkan på andra detaljplaner. Kommunala beslut Den tog Nämnden för samhällsplanering beslut om att ett planprogram skulle upprättas och samrådas för området (NFS 2010/151). Ärendet blev vilande. Kommunfullmäktige beslutade den att inrätta nytt verksamhetsområde för vatten och spillavlopp inom Lekaryd, dels för att koppla befintlig bebyggelse till det kommunala nätet och dels för att i framtiden möjliggöra för ny bebyggelse. Nämnden för Samhällsplanering tog den beslutet att en detaljplan för området kan upprättas och samrådas (NFS 2015/63). Samtidigt beslutades att arbetet med planprogram för Lekaryd rörande beslutet NFS 2010/151 (se ovan) skulle avslutas. Motivet att påbörja ett nytt ärende och en ny process för Lekaryd har sin grund i att det har skett stora förändringar i plan- och bygglagen sedan det tidigare beslutet och 3

273 att upprättande av detaljplanen bör ske enligt lagstiftning som idag är aktuell. Nämnden för samhällsplanering tog den beslutet att planförslag för del av Lekaryd 3:21 m.fl. (Lekaryd) skall ställas ut för granskning enligt PBL 5 kap 18. Riksintressen Planområdet ligger i anslutning till området Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp- Spåningslanda som är av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Planområdet ligger ca 300 meter norr om riksväg 25 som är en väg av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Planområdet ligger ca 300 meter norr om överföringsledningen för Bergaåsens dricksvattenanläggningar som är riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning enligt 3 kap 8 miljöbalken. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Mörrumsån som är ett vattendrag av riksintresse enligt 4 kap 6 miljöbalken. Vattendraget berörs ej av planförslaget. Mellankommunala intressen Ovan nämnda riksintressen är också av mellankommunal karaktär men berörs ej av planförslaget. Hanaslövs friluftsområde är ett område av mellankommunalt intresse. Tillgängligheten till området eller möjligheten att nyttja samt utveckla området bedöms ej att påverkas av planförslaget. 4

274 PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation Planområdet består, med undantag av del av Hanaslövsvägen, av naturmark i form av produktionsskog och är till största del beläget på höjdformationer. Åldern på produktionsskogen varierar mellan år. Utanför planområdet och mellan det norra och södra området angränsar skogsmarken till ängs- och hagmark. I öster ligger Hanaslövsberget. Ett dike sträcker sig öster om både det södra och norra området. Skogsmarken i den norra delen av planområdet består av barrskog med tall och gran. Visst lövträdinslag finns, framförallt i utkanten av skogsområdet vid planområdets gräns. Terrängen är bitvis kuperad och mycket blockrik med ett flertal större stenblock ovanför markytan. Foton från det norra området 5

275 Den södra delen av planområdet består till största del av granskog med visst tallinslag. En del av området utgörs av ett hygge med nyplanterad gran. Terrängen är något kuperad med några mindre och en högre höjdformation. Foton från det södra området Befintlig bebyggelse Det finns ingen befintlig bebyggelse inom planområdet. I planområdets omland finns bostäder i form av gårdsbebyggelse och småhus. Totalt finns i Lekaryd ungefär 40 bostadshus vilka består av bebyggelse av varierande karaktär. Lekaryds kyrka ligger väl synlig placerad längs åsens västra sluttning. Agrar bebyggelse är organiserad i löst sammanhängande gårdar på höjdplatån samt längs sluttningarna i väst och öst. Längs med Lekarydsvägen har istället en tätare bebyggelse successivt växt fram. Under 2000-talet har mindre antal bostadsbyggnader tillkommit, vilka har placerats inom den befintliga bebyggelsestrukturen och anpassats till dess karaktär. 6

276 Befintliga bostadshus är främst uppförda med träfasader, men variationen är stor vad gäller färgsättning, materialval och utformning. Gemensamma drag för bebyggelsen är verandor, vita fönster- och dörrsnickerier samt vita husknutar. Exempel på befintlig bebyggelse i Lekaryd Gator och trafik Planområdet inkluderar del av Hanaslövsvägen, som sträcker sig från trafikplats Hanaslöv vid väg 25 till Hanaslövs skidanläggning. Vägen har idag enskilt huvudmannaskap. Planområdet angränsar även till en enskild väg i norr (Gamla Hanaslövsvägen), som är en grusväg som sträcker sig mellan Lekaryd by och Hanaslöv. Till vänster grusväg norr om planområdet Till höger Hanaslövsvägen som delvis inkluderas i planområdet Inom Lekaryd by finns ett vägnät med anor från 1800-talet. Vägnätet utgör en del av riksintresseområdets kulturmiljövärden. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägnätet är idag inte utbyggt till Lekaryd. I planområdets närområde finns ett flertal stigar och leder inom naturområden, bland annat elljusspåret Hanaslöv-Spånen och Spånenleden. Elljusspåret Hanaslöv-Spånen passerar under väg 25 via en tunnel söder om planområdet. Service och närmiljö Planområdet ligger ungefär fyra kilometer norr om Alvesta centrum där det finns tillgång till service så som buss- och tågförbindelser, barnom- 7

277 sorg och skola, vårdcentral samt matvarubutiker. I Lekaryd by finns en förskola som drivs som föräldrakooperativ. Närmsta busshållplats med förbindelse till Alvesta och Växjö finns vid trafikplats Hanaslöv, ca 600 m söder om planområdet. Busshållplats finns även vid trafikplats Lekaryd med förbindelse till Ljungby och Växjö. Teknisk försörjning Lekaryd by ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och spillavlopp men planområdet ligger för närvarande inte inom verksamhetsområdet. Innan detaljplanens genomförande krävs beslut om att öka verksamhetsområdet för vatten och spillavlopp till planområdet. Vattenskyddsområde Planområdet ligger i närheten av ett område med grundvattenskydd. Dansjön och Alvestaåsen i Lekaryd är utpekade prioriteringar för dricksvattentillgången. Motiv för prioriteringen är att även om Alvesta vattenverk idag är taget ur produktion, kan vattentäkten användas som reservvattentäkt till Alvesta tätort om detta skulle behövas. Det inre vattenskyddsområdet är beläget ca 900 m väster om föreslaget planområde, på motsatt sida Lekarydsån. Gränsen för det yttre vattenskyddsområdet är beläget ca 50 m väster om föreslaget planområde. Strandskydd Ett dike sträcker sig utmed Hanaslövsvägen och planområdet. Diket bedöms inte omfattas av strandskydd då det är ett grävt markavvattningsdike med syfte att vattna befintlig och före detta åkeroch betesmark. Diket har även rätats upp i samband med anläggning av vägen till Hanaslöv. Diket finns inritat på ekonomiska kartan från 1950 som visar dess funktion att avvattna tidigare åker- och betesmark. På laga skifteskartan (ägobyte) från 1838 är delar av dikets nuvarande sträcka inritade. De delar av diket som fanns vid denna tidpunkt är lokaliserade till hagmarken. Kartan tyder på att det redan då fanns ett behov att dika ut betes- och åkermark men att utdikningen inte skett inom utmarken. Av det som Dike i anslutning till planområdet kan utläsas i de historiska kartorna bedöms inte diket ha utgjorts av en naturlig bäck innan det dikades ut. 8

278 Ekonomiska kartan från 1950 inkl. planområdet gräns Laga skifteskartan (ägobyte) från 1838 inkl. planområdet gräns Diket bedöms inte ha utvecklat höga naturvärden så att strandskydd skulle kunna motiveras trots dess ursprung som markavvattningsdike. Bedömningen grundas på att diket har stark mänsklig påverkan med rak sträckning, branta kanter och ett flertal passager genom betongtrummor samt att tillflödet är begränsat med stor förekomst av vattenvegetation i vattenytan. Då diket omges till största del av tät och svårframkomlig vegetation bedöms det inte heller utgöra ett värde för friluftslivet. För ytterligare beskrivning och fotografier av diket med omgivande natur se bilaga 3. 9

279 Geotekniska förhållanden Karta över jordarter (källa SGU). Röd linje markerar planområdesgränsen. Enligt SGU:s (Sveriges geologiska undersökning) översiktliga jordartskartering består marken främst av sandig morän som i norr delvis innefattar storblockiga ytor. Delar av planområdet består av kärrtorv. En geoteknisk utredning har utförts av Sweco 2018 för den södra delen av planområdet för att undersöka torvjordarnas mäktighet och bedöma markens lämplighet för bebyggelse. Utifrån resultaten i utredningen har den södra delen av planområdet anpassats så att endast en begränsad del av mark för bostadsbebyggelse lokaliseras inom område med torvmark. Resterande del utgörs av en höjdformation med morän. Mäktigheten på torvområdet i den del som planläggs beräknas uppgå till ca 0,5 meter. Vid exploatering behöver eventuell torvjord i läge för byggnader, ledningar och gata grävas ur och ersättas av bärkraftiga massor. 10

280 Kartan visar uppskattad utbredning och mäktighet av torv enligt den geotekniska utredningen i förhållande till den södra delen av planområdet. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända registrerade fornlämningar. Dock finns det en lämning i form av en övrig kulturhistorisk lämning (Lekaryd 28:1) i den södra delen av planområdet, som utgörs av en äldre vägsträckning. Vägen har lite olika karaktär, delvis som hålväg, och kan inte följas kontinuerligt i terrängen. Om man vid markarbeten eller annat arbete ändå skulle påträffa fornlämningar finns anmälningsplikt enligt 2 kap. 5 kulturmiljölagen (1988:950). 11

281 Karta över registrerade kulturlämningar i närområdet. Även avgränsningen för riksintresseområdet för kulturmiljövård framgår av kartan. Förorenad mark Enligt Länsstyrelsens MIFO-inventering finns ingen misstänkt förorenad mark inom planområdet. Om en förorening påträffas har fastighetsägare och brukare av fastigheten skyldighet att omgående underrätta tillsynsmyndigheten enligt 10 kap. 11 miljöbalken (1998:808). Radon Enligt Alvesta kommuns översiktliga radonriskkartering ligger området inom normalriskområde avseende radon. Störningar Jordbruksverksamhet och djurhållning Planområdet ligger i en landsbygdsmiljö med jordbruksverksamhet och djurhållning, vilken kan vara en bidragande faktor till störning i form av bland annat buller och lukt under varierade tider över året. Djurhållning kan också bidra till störningar i form av allergena ämnen och flugor. I planområdets direkta närhet är det framförallt bete som kan förekomma. Att jordbruksverksamhet och betesdjur finns i området är emellertid en av grundförutsättningarna för att det öppna landskapet och kulturmiljön ska finnas kvar även i fortsättningen. 12

282 Skidanläggningen i Hanaslöv Skidanläggningen i Hanaslövs friluftsområde kan bidra till störningar i form av buller, ljussken och snörök under vintersäsongen. Källor till buller är snökanoner och pistmaskiner som är igång under ett antal dygn om året baserat på väderförhållanden. Ofta sker snöproduktion och pistning kvälls- och nattid. Även trafik på Hanaslövsvägen under öppettider av skidanläggningen och vid arbete med hjullastare för att transportera snömassor kan medföra visst buller. Se med om buller från skidanläggningen under rubriken Verksamhetsbuller från skidanläggningen i Hanaslöv nedan. Under perioden då Hanaslövsområdet är öppet för vinteraktiviteter lyses skidbacke och skidspår upp vid arbete i anläggningen kvälls- och nattid och för att möjliggöra kvällsåkning. Ljusen är riktade mot anläggningarna men kan upplevas från vissa delar av planområdet. Flera skogspartier mellan Hanaslöv och planområdet bidrar till en avskärmande effekt. Ljusen i Hanaslövsanläggning anses ej betyda en olägenhet. Snötillverkning från snökanoner har vid tillfällen medfört att snö transporterats via vind och samlats på platser utanför området. Störningar i form av snörök/snödamm kan därmed komma att påverka planområdet men detta bedöms ej utgöra en olägenhet. De aktiviteter i Hanaslöv som kan ge upphov till störningar i närområdet är en förutsättning för att skidverksamheten i Hanaslöv ska kunna fortgå och utvecklas. Verksamhetsbuller från skidanläggningen i Hanaslöv En bullerutredning har utförts av ÅF 2018 i syfte att undersöka hur planområdet påverkats av buller från skidanläggningen i Hanaslöv. Utredningen tar hänsyn buller från snökanoner, pistmaskiner och hjullastare och har undersökt ett scenario som baseras på både befintlig verksamhet och framtida utvecklingsmöjligheter med en ny nedfart. Utredningen redovisar bullernivåer nattetid, då den främsta aktiviteten med bulleralstrande maskiner sker, och utgår från den period på året som arbetet med skidanläggningen är igång. Resultaten i utredningen visar på bullernivåer emot 50 db(a) ekvivalentnivå nattetid inom kvartersmark i den norra delen av planområdet. I den södra delen av planområdet är ekvivalentnivåerna lägre än 45 db(a) nattetid. 13

283 Kartan visar utbredningen av buller (ekvivalentnivå) från skidanläggningen nattetid. Enligt Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder (Rapport 2015:21) bedöms föreslaget planområde uppfylla riktvärden för zon B, där ekvivalentnivåer utomhus vid bostadsfasad får uppgå till maximalt 50 db(a) nattetid. Enligt Boverket bör ny bostadsbyggelse kunna accepteras inom zon B förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. Vid en ljuddämpad sida är riktvärdet för högsta ljudnivå från verksamhet 40 db(a) nattetid vid bostadens fasad samt vid uteplats. 14

284 Tabell från Boverkets rapport med riktvärden för ekvivalentnivåer vid bostadsfasad. Utöver detta gäller enligt Boverkets rapport att maximala ljudnivåer över 55 db(a) inte bör förekomma nattetid annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. För att utreda möjligheterna till att ordna ljuddämpad sida har exempelbyggnader i den norra delen av planområdet lagts in modellen till bullerutredningen. Resultaten visar på ekvivalentnivåer upp till 50 db(a) vid bostadsfasad men att en ljuddämpad sida med nivåer under 40 db(a) kan uppnås. Maximala ljudnivåer vid ljuddämpad sida överskrider inte 55 db(a) enligt utredningen. 15

285 Karta från utredningen som visar exempelbyggnader med beräknade bullernivåer (ekvivalent) vid fasad. Med denna bedömning kan bostadsbebyggelse accepteras förutsatt att tillkommande bostadsbebyggelse får tillgång till en ljuddämpad sida och att byggnaderna bulleranpassas. Detta föranleder bestämmelser i detaljplanen för att kunna uppnå ljuddämpad sida, se mer under planförslag. Trafikbuller Sweco har på uppdrag av Alvesta kommun gjort en översiktlig kartläggning av trafikbuller från större trafikleder i Alvesta-Lekaryd Södra stambanan, väg 25 och Lekarydsvägen (Se rapport Bullerutredning Alvesta-Lekaryd dnr NFS 2015/131). Planområdet bedöms klara riktvärden för buller enligt 3-5 förordning (2015:216) om trafikbuller. Enligt bullerutredningen beräknas ekvivalent ljudnivå år 2030 till som högst 50 dba inom delar av planområdet, vilket är under gällande riktvärde 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Maximal ljudnivå beräknas till under 55 dba för hela planområdet. 16

286 Buller ekvivalentnivå

287 Buller maximalnivå järnväg 18

288 Buller maximalnivå väg 19

289 Översvämningsrisk (Skyfallskartering, lågpunkter) DHI:s skyfallskartering (2014) visar de beräknade maximala vattendjupen (m) och hastighetsvektorer (m/s) i samband med ett framtida 100- års regn (skyfall som har en återkomsttid på 100 år). Karteringen visar att det inom planområdet finns markområden där vatten kan ansamlas vid kraftiga skyfall. Vattnet har vid ett 100-årsregn ett ungefärligt djup av 0,1-0,4 meter på några platser inom planområdet. Skyfallskartering(100-årsregn), lågpunkter i terrängen. Källa: DHI

290 PLANFÖRSLAG BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Illustration över ny bebyggelse, här det norra området. Detaljplanen medger till bostäder i form av småhus. Planförslaget möjliggör större småhustomter om ca kvm, varav i södra området och i norra. Byggnader får uppföras med 8 meter som högsta byggnadshöjd. Byggnadshöjd mäts mellan markens medelnivå vid byggnaden till skärningen 21

291 mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning mot byggnaden berör byggnadens tak. Exploateringsgrad regleras till 15 % av fastigheten (största medgivna byggnadsarea i procent av fastighetsarea). Inom prickmarkerat område får byggnad inte uppföras. Utformningen av bostadsbebyggelse regleras med bestämmelserna f 1 Fasad ska utformas med träpanel och f 2 Huvudbyggnad ska utformas med sadeltak eller valmat tak. Tolkningen av sadeltak ska även inkludera mansardtak (brutet sadeltak). Reglering av byggnadshöjd, exploateringsgrad och utformning syftar till att minska nya byggnaders inverkan på landskapsbilden och kulturmiljön och bidra till att bevara karaktären i Lekaryd. Tomternas storlek skapar förutsättningar att bevara en stor del av befintlig terräng och vegetation med anpassning av byggnadernas placering. Illustration som visar exempel på bostadshus som till färg, utformning och material anpassas till befintlig bebyggelse. Utöver bestämmelser i planförslaget om träfasad och sadeltak/valmat tak är höjt väggliv, taklutning mellan grader och takbeläggning av rött tegel eller betong exempel på lämplig utformning av ny bebyggelse i Lekaryd. Inom området får källare inte finnas, vilket regleras med planbestämmelsen b 1. För att anpassa bostadsbebyggelse till beräknade bullervärden från skidanläggningen i Hanaslöv regleras kvartersmark i den norra delen av planområdet med bestämmelsen f 3 Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras mot en ljuddämpad sida. Den ljuddämpade sidan orienteras mot ett västligt läge. Med bostadsrum avses rum för sömn och vila eller daglig samvaro. Utrymme för t ex matlagning, hygien och förråd kan orienteras mot den bullerutsatta sidan. I den bullerutredning för Hanaslöv som har tagits fram har det visats att det är möjligt att uppnå ljuddämpas sida baserat på enkla exempelbyggnader som lagts in i modellen, se mer under Platsens förutsättningar Störningar. Ännu bättre ljudförhållanden vid en ljuddämpas sida skulle exempelvis kunna erhållas genom att bostadsbyggnad utformas med vinkel eller genom avskärmning med komplementbyggnader. 22

292 FRIYTOR Rekreation och lek Inom planområdet regleras delar av marken med ändamålet natur och passager till skogs- och naturmark inom och i angränsning till planområdet mellan bostadstomter möjliggörs. Således finns möjligheter till rekreations- och lekmiljöer i anslutning till bostadsmark. I nära anslutning till planområdet finns också flera större natur- och rekreationsområden. Hanaslövs friluftsområde återfinns direkt öster om planområdet där det finns stora möjligheter för rekreation, med bland annat skidbackar, skidspår, elljusspår och ridspår. Elljusspåret i Hanaslöv fortsätter till sjön Spånen, där det bland annat finns badplats och friluftsstråket Spånenleden. Skidbacken i Hanaslöv GATOR OCH TRAFIK Gatunät Bebyggelsen angörs med lokalgator som ansluter till Hanaslövsvägen. Bebyggelsen i den nordligaste delen av planområdet, tre tomter enligt illustration med möjlig fastighetsindelning, angörs från befintlig enskild väg i norr. Del av Hanaslövsvägen inkluderas i planområdet med syfte att ändra reglering från rekreationsområde (enligt detaljplan A157 antagen 1989) till väg/gata. Syftet är att säkerställa vägens funktion och rätten till utfart från det norra bostadsområdet genom att kvartersmark övergår till allmän platsmark. Gatorna inom planområdet utformas med en körbana med slitlager av grus. Utformningen av gatorna syftar att anpassa det nya gatunätet till landsvägskaraktären hos Lekaryds befintliga vägnät. Parkering Detaljplanen innefattar inga ytor för parkeringsändamål. Fastighetsägare har ansvar för att parkering sker inom den egna fastigheten. 23

293 Gång- och cykelvägar Gång- och cykeltrafik inom planområdet hänvisas till de nya lokalgatorna. Utanför planområdet hänvisas gång- och cykeltrafik till befintliga landsvägar. TEKNISK FÖRSÖRJNING Dagvattenhantering Dagvatten på kvartersmark ska fördröjas inom respektive fastighet och dagvatten alstrat på allmän platsmark leds till släpp mellan kvartersmark i form av naturmark eller kommunal mark utanför planområdet för fördröjning. Vatten och avlopp Det kommunala vatten- och spillavloppnätet kommer i samband med detaljplanens antagande byggas ut från en anslutningspunkt nära Lekarydsvägen och väg 25. Inom planområdet hanteras avlopp från bebyggelse med självfall i det norra området och LTA-system (lätt trycksatt avlopp) i det södra området. VA-ledningar inom planområdet förläggs i gata, natur samt med servitut för ledningsrätt på kvartersmark. En pumpstation möjliggörs i det norra området genom bestämmelse som möjliggör VA-anläggning inom allmän platsmark, natur. Bestämmelsen om VA-anläggning avser även möjligheten att anlägga ett slutet vattenmagasin om ca 20 m 3. Vattenmagasinet ämnar ombesörja räddningstjänsten med vatten vid eldsvåda. Avfall Avfallshantering sker inom respektive bostadsfastighet. Närmaste återvinningsstation finns i Alvesta. Elnät Alvesta Elnät AB svarar för elförsörjningen inom Lekarydsområdet. Plats för nätstationer avsätts i detaljplanen genom områden med användningen E 1 transformatorstation. 24

294 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET MILJÖKVALITETSNORMER Vatten Planområdets recipient är Spånen som (enligt redovisning i VISS, hämtad ) uppnår god ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus (på grund av kvicksilver och bromerad difenyleter vilka undantas från kvalitetskraven). Väster om planområdet finns en grundvattenförekomst, Alvestaåsen, som (enligt redovisning i VISS, hämtad ) uppnår god kemisk status och god kvantitativ status. Planförslaget bedöms inte påverka status på vatten- och grundvattenförekomster negativt. Då dagvatten fördröjs lokalt bedöms inte vattenavrinningen till vatten- eller grundvattenförekomster påverkas. Luft Planförslaget bedöms inte påverka miljökvalitetsnormer för luft. MILJÖMÅL Detaljplanen bedöms leda till positiva konsekvenser för miljömålet God bebyggd miljö. God närhet finns till transportinfrastruktur. Då detaljplanen anpassas till befintlig bebyggelsekaraktär i Lekaryd och tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena är bedömningen att miljön inte kommer att ta skada (se mer om konsekvenser på kulturmiljö nedan). Enligt genomförda bullerkartläggningar överskrids inte gällande riktvärden för trafikbuller och reglering av kvartersmark sker för att anpassa bostäder till verksamhetsbuller från skidanläggningen i Hanaslöv. Ljudnivån inom planområdet bedöms således vara god, i enlighet med ett av delmålen. Detaljplanen tar i anspråk skogsmark med produktionsskog vilket medför viss påverkan på miljömålet Levande skogar. Genom lokal fördröjning av dagvatten sker ingen negativ påverkan på miljömålen Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. RIKSINTRESSEN Kommunikationer, enligt 3 kap 8 miljöbalken Planområdet ligger norr om riksväg 25. Med grund i detaljplanens ringa omfattning och lokalisering samt att riktvärden för trafikbuller inte över- 25

295 skrids inom planområdet, är bedömningen att riksintresset för kommunikationer inte kommer att skadas i samband med ett genomförande av förslaget. Vattendrag, enligt 4 kap 6 miljöbalken Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Mörrumsån som är ett vattendrag av riksintresse. Riksintresset bedöms inte beröras. Anläggningar för drickvatten, enligt 3 kap 8 miljöbalken Planområdet ligger norr om anslutningsledningen till Bergaåsens dricksvattenanläggningar. Anslutning till ledningen från planområdet kommer att ske. Emellertid är bedömningen att riksintressets värden inte kommer påverkas av ett genomförande av detaljplanen. Kulturmiljövård, enligt 3 kap 6 miljöbalken Väster om planområdet finns riksintresset Hjärtanäs-Dansjö-Gåvetorp- Spåningslanda. Alvesta kommun har låtit ta fram en utredning (Kula AB, 2017) om eventuell påverkan på riksintresset för kulturmiljö. Utredningen bifogas som bilaga till detaljplanen. De mest aktuella uttrycken för riksintresset som berör Lekaryd är: Fornlämningsmiljö med gravar och fossil åkermark illustrerar områdets långa kontinuitet. Sockencentrum med medeltida kyrka, sockenstuga, Lekaryds gamla och nya skola samt ett väl utvecklat kommunikationsnät av lands- och byvägar visar platsens centrala roll i socknen. I utredningen görs bedömningen att planområdet, som ligger utanför riksintressets östra gräns, inte kommer i konflikt med några värdefulla, enskilda kulturmiljöer inom planområdet. Den kulturhistoriska lämning i form av en äldre vägsträckning (Lekaryd 28:1) inom planområdet bedöms knappas vara omistlig då vägen troligen tillkommit sent och inte bedöms som fornlämning. Det framförs dock att det inte gjorts någon detaljerad inventering av vägsträckningen i utredningen. Upplevelsen eller förståelsen av fornlämningsmiljöer utanför planområdet påverkas inte heller negativt. Vad gäller upplevelsen av sockencentrat och vägnätet framförs att ny bebyggelse skulle sannolikt bli synlig från få platser inom riksintressemiljön på den gamla inägomarken i Lekaryd by. Se mer nedan under rubriken Visuell miljö och landskapsbild. Utredningen drar slutsatsen att de negativa effekterna på upplevelsen av riksintressets viktigaste uttryck troligen är låga till måttliga och att någon risk för påtaglig skada inte föreligger. Dock påpekats att en närmre bedömning av påverkansgraden kräver ett mer detaljerat förslag kring bebyggelsens omfattning och karaktär, då underlaget till utredningen om exploateringen enbart visade möjliga avgränsningar för bebyggelseområden. 26

296 Alvesta kommun anser att den anpassning som vidare görs i detaljplanen avseende anpassning till befintlig terräng, utformning av tomter och gator samt reglering av byggnadshöjd, exploateringsgrad och utformning, leder till att en lantlig karaktär kan uppnås, som passar in i den befintliga bebyggelsestrukturen. Observera även att det bebyggelseområde som i kulturmiljöutredningen ansetts ge mest visuellt genomslag från Lekaryd by är den öppna marken mellan det södra och norra området som inte är aktuellt i planläggningen. NATUR- OCH KULTURMILJÖ Naturmiljö Produktionsskog, delvis avverkade områden, kommer att tas i anspråk vid genomförande av detaljplanen. Eftersom inte odlings-, ängs- eller hagmark tas i anspråk påverkas inte jordbruk eller eventuella naturvärden knutna till dessa miljöer negativt. Kulturmiljö Genom anpassning av planförslaget till den befintliga bebyggelsekaraktären i Lekaryd och genom hänsyn till riksintresseområdet för kulturmiljö görs bedömningen att planförslaget har liten påverkan på kulturmiljö. Se mer ovan under rubriken Riksintressen - Kulturmiljövård. VISUELL MILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Skogsmark tas i anspråk för bebyggelse vilket leder till förändring av den visuella miljön. Då bebyggelsen lokaliseras på gränsen mellan det öppna drumlinlandskapet och skogsmarken är bedömningen att landskapsbilden inte kommer påverkas betydligt. Ur kulturmiljöperspektiv är det av vikt att förändringen av den visuella miljön inte påverkar upplevelsen av de kulturhistoriska värdena i Lekaryd, särskilt vid sockencentrat med kyrkan. I kulturmiljöutredningen utförd av Kula AB framförs att ny bebyggelse i aktuellt planområde knappt skulle synas alls från bymiljöns centrala delar väster och norr om kyrkan, där kyrkan och huvuddelen av den välbevarade agrarbebyggelsen samt de äldsta gårdstomterna ligger. Bara från utsiktspunkter öster om kyrkan skulle möjligen delar av ny bebyggelse i planområdet vara synlig. Ny bebyggelse kan också bli synlig från delar av den gamla vägsträckningen längs drumlinens krön. Den delvis betade och lövskogsbevuxna zonen på tidigare ängsmark öster om åkermarken och väster om planområdet är av värde för att begränsa visibiliteten från drumlinens krön och sockencentrat, då den effektivt skärmar av föreslagen bebyggelse. Denna miljö, som också i sig är landskapshistoriskt intressant, påverkas inte av planläggningen. 27

297 Foto från kulturmiljöutredningen som visar utblick från muren strax öster om Lekaryds kyrka. Den lövskogsbevuxna zonen mellan åkermarken och planområdet skärmar av ny bebyggelse. Det gula området markerar den lövbevuxna och delvis betade zonen som bedöms skärma av ny bebyggelse från Lekaryd by. Kartmontage från kulturmiljöutredning (Kula AB, 2017). Observera att bebyggelseområden i utredningen med blå markering skiljer sig från planförslagets avgränsning. 28

298 REKREATION Den skogsmark som tas i anspråk vid genomförande av detaljplanen har varierad framkomlighet, men bedöms inte inneha stora rekreationsvärden. En kortare sträcka stig i det norra området som används som ridväg påverkas av exploateringen, men möjligheter finns att ersätta denna på annan plats i anslutning till planområdet och det finns även befintliga alternativa rutter. Genom utformningen av detaljplanen, där delar av marken regleras som naturområde och natursläpp mellan bostadstomter möjliggörs på ett par ställen, kommer Ridstigen i det norra området det finnas möjlighet att bevara och utveckla tillgängligheten till skogsmarken inom planområdet och dess närområde. Det finns flera rekreationsmöjligheter i närområdet. Hanaslövs friluftsområde är ett exempel där det bland annat finns motionsspår och skidbacke. Se mer under rubriken Planförslag Friytor. HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Med grund i de utredningar för trafikbuller och verksamhetsbuller som gjorts över Lekaryd, se ovan under rubriken Platsens förutsättningar - Störningar, är bedömningen att ljudnivån inom planområdet är god och att gällande riktvärden för trafikbuller såväl som verksamhetsbuller inte överskrids. Ljussken Under perioden då Hanaslövsområdet är öppet för vinteraktiviteter lyses skidbacke och skidspår upp vid arbete i anläggningen kvälls- och nattid samt för att möjliggöra kvällsåkning. Ljusen är riktade mot anläggningarna men kan upplevas från vissa delar av planområdet. Skogspartier mellan Hanaslöv och planområdet bidrar till en avskärmande effekt. Ljussken från skidanläggningen anses ej betyda en olägenhet. Lukt och allergier Vid några tillfällen per år kommer gödsel att spridas i närområdet och stark lukt kan då upplevas. Lukt kan även uppstå på grund av djurhållning då det finns betesmarker i närheten av planområdet. Betesdjur kan även ge störningar i form av flugor och allergena ämnen. Att jordbruksverksamhet och betesdjur finns i området är emellertid en av grundför- 29

299 utsättningarna för att det öppna landskapet och kulturmiljön ska finnas kvar även i fortsättningen och bedöms inte skapa betydande olägenhet för boende i planområdet. Översvämningsrisk Enligt DHI:s skyfallskartering (2014) finns markområden inom planområdet där vatten kan komma att ansamlas vid kraftiga skyfall. Genom att planförslaget har anpassats till befintliga lågpunkter i terrängen och genom att det finns goda möjligheter att fördröja dagvatten inom fastigheter bedöms planområdet lämpligt för bebyggelse. Vattenskyddsområde Planområdet ligger nära ett vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet bedöms inte påverkas negativt av föreslagen exploatering eftersom dagvatten infiltreras lokalt i planområdet. Det inre vattenskyddsområdet är dessutom beläget på motsatt sida Lekarydsån och planområdets främsta recipient är Spånen. RESURSHUSHÅLLNING Mark som inte tidigare varit ianspråktagen av annat än för skogsbruk utvecklas för bostadsändamål. Utbyggnad av vatten och spillavlopp kommer behövas för att genomföra detaljplanen, men kommer också innebära att flera befintliga fastigheter som idag har enskilt avlopp kommer ha möjlighet att ansluta sig till det kommunala systemet. Närhet finns till busshållplats med förbindelse till Växjö och Alvesta, men personbilstrafik kommer att dominera transporterna till och från området. SOCIALT PERSPEKTIV Jämställdhet och integration Bedöms inte påverkas negativt eller positivt. Tillgänglighet Det bedöms finnas möjlighet att anpassa föreslagen byggnation till att vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga avseende lutning. Gatusträckning har i kuperade delar anpassats för att undvika kraftiga höjdskillnader. Stora tomter möjliggör anpassning av byggnaders placering för god tillgänglighet. 30

300 Barnperspektiv Skola och förskola finns inom kort avstånd i Alvesta. Förskola finns även i Lekaryd. Gång och cykelvägsförbindelser till Alvesta skapar möjligheter till säkra skolvägar. Lekmöjligheter för barn kommer kunna anordnas inom de rymliga bostadstomterna. Även närmiljön med flera natur- och rekreationsområden kan utgöra spännande lekmöjligheter för barn. Ekonomiska konsekvenser Kostader för kommunen att genomföra detaljplanen avseende VAutbyggnad, gata mm bedöms kompenseras i samband med försäljning av tomter för bostadsändamål. Då förslaget möjliggör för fler personer att bosätta sig i Alvesta kan kommunen få positiva ekonomiska konsekvenser. Planförslaget kan även leda till utökat serviceunderlag i Alvesta tätort och därmed positiva ekonomiska konsekvenser för det lokala näringslivet. BEHOVSBEDÖMNING Om genomförandet av en detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt 4 kap 34 PBL och enligt 6 kap 11 miljöbalken. Behovsbedömningen görs för att utreda om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt förordningen om MKB (1998:905). Förutsättningar Planförslaget tar i anspråk skogsmark där natur- och rekreationsvärden inte bedöms vara höga. Möjligheten att fördröja dagvatten inom planområdet bedöms som goda. De värdefulla kulturmiljöer som finns i Lekaryd avser främst Lekaryd by, odlingsmarkerna, siktlinjer och fornlämningsmiljöer utanför planområdet. Goda möjligheter finns att begränsa planförslagets visuella påverkan på landskapet. Planens styrande egenskaper Området bedöms kunna delas in i bostadsfastigheter och bebyggas med småhus. Mark avsätts för allmän platsmark i form av väg, gata och natur. Kommunen är huvudman för allmän plats. Planens tänkbara effekter Byggnation av småhus bedöms kunna skapa en god boendemiljö med god teknisk service och goda förbindelser till större tätorter med service och arbetsplatser. 31

301 Hänsyn tas till Lekaryds karaktär och kulturmiljö som ej bedöms påverkas negativt. Ett genomförande av detaljplanen medför visst alstrande av trafik på befintliga landsvägar i Lekaryd. Bedömning Genomförandet av planen bedöms ge viss men ej betydande påverkan för omgivningen. Riksintressen för kulturmiljövård, vattendrag, kommunikationer och anläggningar för vattenförsörjning bedöms inte ta påtaglig skada i samband med detaljplanens genomförande. GENOMFÖRANDE Tidplan Detaljplanen upprättas med ett utökat förfarande enligt 5 kap 7 PBL. Detaljplanen har sänts ut för samråd under oktober månad Planen har ställs ut på granskning under april-maj Detaljplanen bedöms godkännas av Nämnden för samhällsplanering i juni 2018 och antas av Kommunfullmäktige hösten Om ingen överklagar beslutet att anta detaljplanen vinner den laga kraft tre veckor efter den antagits. Genomförandetid För förslaget bestäms genomförandetiden till 15 år från och med den dag då planen vinner laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planens bestämmelser därefter att gälla fram till den tidpunkt då detaljplanen ändras eller upphävs. Verkan på andra detaljplaner Vid lagakraftvunnen detaljplan kommer delar av detaljplan A157 (detaljplan för Hanaslövsberget) att ersättas av markregleringar enligt planförslag och en del kommer att upphävas. De delar som ersätts har i detaljplan A157 reglerats som rekreationsområde och föreslås nu regleras som väg/gata samt natur. Syftet är att marken ska övergå till allmän platsmark och således säkerställa Hanaslövsvägens nuvarande markanvändning som väg med utfarter från föreslagna bostadsområden, samt säkerställa en buffert av naturmark i form av skog mellan föreslagen bostadsmark och verksamheten i Hanaslövs friluftsområde. Den del av detaljplan A157 som upphävs är området inom hagmarken väster om Hanaslövsvägen, där tidigare markreglering rekreationsområde inte tjänar något syfte då marken på grund av Hanaslövsvägen är avskild från Hanaslövs friluftsområde och inte utnyttjas för rekreation. 32

302 Ansvarsfördelning Ansvarig Alvesta kommun Åtgärder Upprättar detaljplan Ansöker om fastighetsbildning Genomför detaljplanen Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Del av Hanaslövsvägen, som tidigare haft enskilt huvudmannaskap, föreslås övergå till kommunalt huvudmannaskap. Avtal I samband med planens genomförande tecknas köpeavtal mellan Alvesta kommun och framtida fastighetsägare. Eftersom genomförandet av detaljplanen inte bedöms kräva ytterligare reglering, finns inte någon avsikt att skriva ett genomförandeavtal. Detaljplanens genomförande sker således i enlighet med detaljplanens bestämmelser. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsreglering I samband med planens genomförande skall en del mark från fastigheten Lekaryd 1:13 regleras över till Lekaryd 3:21. I samband med detaljplanens genomförande ska mark från de kommunalägda fastigheterna Lekaryd 9:15 och Lekaryd 3:21 avstyckas till mindre fastigheter för bostadstomter. Ledningsrätt Ledningsrätter för starkström respektive tele finns inom fastigheten Lekaryd 1:13 men utanför planområdet. Skanova innehar ledningsrätt för tele och Alvesta energi innehar ledningsrätt för starkström. Dessa ledningsrätter påverkas inte av planförslaget. Ledningsrätt för u-område inom kvartersmark i den nordligaste delen av planområdet fordras (se plankarta). Detta för att möjliggöra ledningar för vatten och spillavlopp och andra ledningar till bostäder i norra delen. Gemensamhetanläggning En gemensamhetsanläggning, Lekaryd GA:3, ansvarar för den enskilda vägen norr om planområdet. Då några av de nya fastigheterna med bo- 33

303 stadsbebyggelse föreslås angöras från den enskilda vägen, behöver dessa anslutas till gemensamhetsanläggningen. Servitut Servitut kan fordras för att möjliggöra infarter till vissa fastigheter inom detaljplanen. Konsekvenser på fastighetsnivå Fastighet (inom planområdet) Lekaryd 9:15 Lekaryd 1:13 Lekaryd 3:21 Lekaryd 1:11 Fastighet (utanför planområdet) Lekaryd 3:25 Gemensamhetsanläggning Lekaryd GA:3 Sammanfattning av konsekvenser Tidigare icke planlagd mark planläggs som gata, kvartersmark för bostäder och natur. Tidigare icke planlagd mark planläggs som gata, kvartersmark för bostäder och natur. Tidigare icke planlagd mark planläggs som gata, kvartersmark för bostäder och natur. Tidigare planlagd mark med ändamål kvartersmark för rekreationsområde får ändrad användning till allmän platsmark väg/gata samt natur inom område med befintlig väg (Hanaslövsvägen) inom fastigheten samt inom ett skogsparti. Del av kvartersmark väster om Hanaslövsvägen upphävs. Nya lokalgator till föreslagen bebyggelse föreslås anslutas till Hanaslövsvägen. Den del av Hanaslövsvägen som ligger inom fastigheten kommer att övergå från enskilt till kommunalt huvudmannaskap enligt planförslaget samt enligt detaljplan för Hanaslövsberget (A157). Sammanfattning av konsekvenser Fastigheten kommer angränsa till allmän platsmark natur. Detta kommer ej påverka pågående markanvändning för fastighetsägaren. Sammanfattning av konsekvenser Tre nya bostadsfastigheter föreslås till anslutas till ge- 34

304 mensamhetsanläggningen. Eventuellt behövs en anläggningsförrättning för omprövning. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Alvesta kommun bekostar planarbetet. Fastigheterna inom planen styckas av till tomtmark och säljs för byggnation av småhus. Kostnader tillkommer för utbyggnad av vatten- och spillavloppsledningar till planområdet. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Planområdet ligger inte inom verksamhetsområdet för vatten och spillavlopp. Utbyggnad av nätet för vatten och spillavlopp sker i samband med detaljplanens genomförande. Utbyggnad kommer ske från en anslutningspunkt nära Lekarydsvägen och väg 25. En trolig sträckning för ledningsdragning från anslutningspunkt till planområde redovisas på kartan nedan. Ledningsdragning bedöms delvis följa befintliga väger och ledningsrätter. Verksamhetsområde för dagvatten kommer inte finnas inom planområdet utan dagvattenhantering löses inom respektive fastighet. 35

305 Trolig sträckning för utbyggnad av kommunalt vatten och spillavlopp El och fjärrvärme Alvesta Elnät AB ansvarar för elförsörjningen till området. Nya nätstationer kommer att uppföras inom planområdet. Fjärrvärmenätet är i dagsläget inte utbyggt till Lekaryd. Det är ej heller troligt att så kommer att ske med avståndet till befintlig anslutning. Tekniska utredningar Bedömningen är att inga ytterligare tekniska utredningar krävs innan detaljplanens genomförande. Massor Kommunen kan komma att ansvara för massbalansering för ett par av tomterna. Övriga tomter avses att säljas som råmark. 36

306 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I samband med upprättande av detaljplanen har tf förvaltningschef samhällsplanering Magnus Wigren, markchef Roger Wilsborn och planchef Patrik Karlsson samt tjänstemän från FSP Teknik medverkat. Alvesta Sofie von Elern Planarkitekt Mario Jonjic Planarkitekt 37

307 P!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 163! lø ( ( ( ( ( ( ( ( ( (!!!!!!!!!!!!!!!!!! ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR del av Lekaryd 3:21 m.fl. Lekaryd ALVESTA KOMMUN KRONOBERGS LÄN Sofie von Elern planarkitekt Patrik Karlsson planchef PLANBESTÄMMELSER Mario Jonjic planarkitekt Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. GATA NATUR VÄG Naturområde, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Väg, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Kvartersmark Bostäder, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. B Transformatorstation, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. E 1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utformning VA-anläggning Anläggning för vatten och avlopp medges, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning e 1 15 %!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är angivet värde i %, PBL 4 kap st 1 p. Högsta byggnadshöjd är angivet värde i meter, PBL 4 kap )8 st 1 Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap st @@@@@@@@ Utformning Fasad ska utformas med träpanel, PBL 4 kap st 1 p. f 1 Huvudbyggnad ska utformas med sadeltak eller valmat tak, PBL f 2 4 kap st 1 p. Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska orienteras f 3 mot en ljuddämpad sida, PBL 4 kap st 1 p. Utförande b 1 Källare får inte finnas, PBL 4 kap st 1 p. Utfart lø l Ø Körbar förbindelse får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Markreservat för allmännyttiga ändamål u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. Kvartersmark, PBL 4 kap. 6 Genomförandetid GRUNDKARTA ÖVER del av Lekaryd 3:21 m.fl. Lekaryd ALVESTA KOMMUN UPPRÄTTAD BETECKNINGSSTANDARD HMK-Ka.D KOORDINATSYSTEM: SWEREF HÖJDSYSTEM: RH2000 GRUNDKARTAN BESTYRKES FÖR AV PLANFÖRSLAGET BERÖRT OMRÅDE Magnus Wigren tf förvaltningschef Område där detaljplan upphävs Genomförandetiden är 15 år., PBL 4 kap. 21 ILLUSTRATIONER Illustrationslinje - Streckad P P P P P P P P P P P P P !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Y!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 168 P P P P P P P P P @@@@@@@@@@@@@ e f 2 f @@@@ 1 f 2 f @@@@@@@@@@@@@@@ p @@ NATUR!!!!!!!!!!!!!!!! lø l Ø lø lø e 1 15 %)8 f 1 f 2 f 3 b 1!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! lø!!!!!!!!!!! e 1 15 %)8 f 1 f 2 f 3 b 1 lø!!!!!!!!!!! B!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! u 1 VA-anläggning!!!!!!!!!!!! VÄG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! E 1 NATUR Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ; Y Y Y p!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! P! P P P 165,8 2:5 Serv 2:6 P P P P P P P P P P P P 166,3 Y n 163 Serv!!!!!!!!!! 168 S:1!!!!!!!!!! p ;!!!!! 1:16 166,2!!!!!!!!!!!!!! 164 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 166 a 166 Y Y Y U UU UU UU UU UU UU UU UU P! :19 165,9 U U Y 168 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU Serv p ; 1: ; 164 Y ; 166 Y Y Y Y Y ; 165,9 p U p ; 165,7 p UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU ; ,9 167 p ; p ; 166, :13 166,7 Y P! , p ; p ; 169 1: UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU : ,8 3: ; n p p p p ; ; ; 170 P! P! P! Y Y ( ( 162 P! ( P! : !!!!!!!!!!! P! P!!!!!!!!!!!!!!!!! 13145!!!!!!!! Y ; 163 P! 2026 Översiktskarta ; ; ; ;!!!!!!!!!! UU UU UU UU UU UU!!!! 173,3 Serv n 9:19 p ; ; 9:20 n p 9:15 ; ; 163 n p p B e 1 15 %)8 f 1 f 2 b e f GATA NATUR 163 Ø l 163 lø 163 lø lø l Ø ( ( 163 9: !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! P! 3 ; 9:15!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 172,6!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ,4 Serv!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 170,8 170 U S:1 169,4 168,6 U 1:4 n p , P! :14 9: ,9 163 ; 161 p :1 p 167 ; ; p p p!!!!! 171 p p 9: p ,4 ; P! 2044 ; p a 1: SKALA 1: (A1) / 1: (A3) 0 0,5 1 Kilometer SKALA 1:1500 (A1) / 1:3000 (A3) p , Meter P! 2024 p p ; p