Beredningen för framtidens sjukvård

Transkript

1 Beredningen för framtidens sjukvård BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (9) Regionstyrelsen Infrastruktur för framtidens hälso- och sjukvård Ordförandens förslag Beredningen för framtidens sjukvård föreslår regionstyrelsen följande: 1. I den fortsatta planeringen av det gröna scenariot på sjukhusområdet i Malmö ska, avseende innehållet i vårdavdelningar, äldre patienter, patienter med livslånga sjukdomar samt psykiatrisk vård prioriteras. I denna planering ska även ingå utveckling av operationssalar och intensivvård. En målsättning är att lämna förhyrda lokaler på södra området i Malmö för att samla verksamheterna i det nya huset. 2. Regionstyrelsen ger beredningen i uppdrag att till regionstyrelsen i december 2015 återkomma med förslag till fortsatt utveckling av innehåll inom Skånes universitetssjukhus och med underlag för ny/ombyggnationer av sjukhusområdena i Malmö och i Lund. 3. Regionstyrelsen ger beredningen i uppdrag att arbeta vidare med utveckling av Skånes universitetssjukhus och med att utveckla ett modernt skånskt vårdsystem, samt ta fram en målbild för 2030, som beskriver sjukvården och dess strukturer inom och tillsammans med de andra sjukvårdshuvudmännen i södra sjukvårdsregionen. Beredningen ska regelbundet återrapportera till regionstyrelsen. 4. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att tillhandahålla den administrativa kompetens beredningen behöver för att fullgöra uppdraget 5. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att sammanställa investeringsutgifter inom hälso- och sjukvården i. Sammanställning ska vara avrapporterad i oktober C:\pactdok\Regionstyrelsen\ \Infrastruktur för framtidens hälso- och sjukvård\ BFS_Beslutsförslag_1.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (9) Sammanfattning Beredningen får i uppdrag att Fortsätta planeringen av innehållet i grönt scenario Malmö Återkomma i december kring utveckling av innehåll och underlag för ny/ombyggnationer i Malmö och i Lund Ta fram en målbild för 2030 för ett vårdsystem i Skåne och i Södra sjukvårdsregionen Identifiera kritiska områden för fortsatt arbete såsom befolkningsutveckling, forskning och utveckling, kompetensförsörjning ekonomiska förutsättningar, innovationskraft, e-tjänster med mera. Fortsätta arbetet genom dialoger i en öppen process med nämnder och övriga politiska organ, den befintliga organisationen och berörda verksamheter, medarbetare, patienter, fackliga organisationer, universitet och högskolor samt andra intressenter som representanter för övriga sjukvårdshuvudmän i södra Sverige. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Bilaga 1 Övergripande regionstyrelsebeslut 3. Bilaga 2 Vad kan vi lära av andra Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Investeringar i och förnyelse av fastigheterna inom hälso- och sjukvården har varit en återkommande fråga. I bilagan 1 redovisas i kronologisk ordning en del av de övergripande beslut som varit aktuella i Regionstyrelsen. När det gäller Skånes universitetssjukhus har nybyggnation under senare år bland annat lett till en ny akutmottagning och lokaler för infektionskliniken, ny kvinnoklinik vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och ny byggnad för strålterapi vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Det pågående arbetet har handlat om byggnader och beskrivning av innehållet i husen saknas i stor utsträckning. Sjukhusen har bedömts var för sig och de politiska besluten för att långsiktigt kunna ta ställning till på vilket sätt vården ska ges och var den ska ges är otillräckliga. I dokumentet som beskriver fysisk utveckling saknas en beskrivning kring vad man vill med den skånska vården samt ett helhetsperspektiv hur man vill att den ska utvecklas. Det saknas en målbild över hur man vill se den skånska och sydsvenska vården Vilka behov av vård finns, hur ska den ges till invånarna och var ska den ges? Hur se möjligheterna till kompetensförsörjning ut? 1 Bilaga 1 Övergripande Regionstyrelsebeslut

3 Datum (9) I övrigt aktuell byggverksamhet Regionstyrelsen beslutade i december 2014 att ge medelstilldelning för projektering av ersättningslokaler, vårdbyggnader och servicecentral i Malmö. Det saknas närmare precisering om innehållet. Upphandling av arkitektfirma, huvudentreprenör och tekniska konsulter pågår. Kännetecknande för sjukhusen i Malmö och Lund är att de har många mindre vårdavdelningar vilket är ineffektivt. Vårdavdelningarna är utspridda över respektive sjukhusområde, vilket gör det svårt att få ett optimalt resursutnyttjande vid temporär över- och underkapacitet vid de olika avdelningarna. Den fysiska standarden är låg, t ex har många av avdelningarna flerbäddsrum och otidsenliga hygienfaciliteter. Operationsverksamheten är utspridd inom Malmös sjukhusområde och fysiskt i stort behov av åtgärder. Behovet av en upprustning av sjukhusområdet i Malmö genom nya byggnader är därför stort. Kulvertsystemet för transport och teknik behöver kompletteras och uppgraderas. Försörjning sker idag både via kulvert och i markplan. Nuvarande servicecentraler är små och har därmed stora brister för att upprätthålla en bra logistik. Beredningens arbete hitintills Beredningen påbörjade sitt arbete i januari genom att genomgång av de befintliga styrdokument som är beslutade för s vårdinnehåll och organisation, bland annat Skånska Livskraft - Vård och hälsa, beslutat av Regionfullmäktige Möte och dialog med de fackliga organisationernas kring deras erfarenheter och förväntningar på moderna arbetslokaler har ägt rum. Vid beredningens sammanträde den 9 april 2015 presenterades En förstudie avseende ny gemensam byggnad för Skånes Universitetssjukhus. Förstudien är framtagen av förvaltningschef Jan Ericsson och innehåller delar som är intressanta för analys och beaktande. Beredning förordar redan nu akutsjukhus både i Malmö och Lund varför ett nytt sjukhus i Hjärup inte är aktuellt i det fortsatta arbetet. Beredningen har tillsammans med RS Au gjort en studieresa till Aarhus och Odense. 2 Hur kan goda vårdmiljöer vid ny- och ombyggnad beskrivas? Patientperspektivet ska medföra tillgänglighet, medicinsk säkerhet, tydligt välkomnande, integritet, komfort, trygg och lugn miljö med ljus och njutbar färgsättning. En evidensbaserad kunskap som grund för ny vårdarkitektur, ska kunna bidra till en förbättra hälsa och sjukdomsupplevelse, förkortar 2 Bilaga 2 Vad kan vi lära av andra

4 Datum (9) vårdtider och ger förbättrad patientsäkerhet. Patientperspektivet har stor betydelse för skapandet av ny vårddesign. Medarbetarperspektivet avser miljöer som är stödjande och funktionella för multidisciplinära och multiprofessionella team och möten, bästa medicinska och vårdrelaterade omhändertagande och vårdprofessionella arbetssätt. Perspektiven på lokaler i hälso- och sjukvård är mångfasetterade. Vårdorganisationer och vårdmiljöer ska planeras och stödjas av lokalernas design, logistik och teknik. Lokalerna ska utformas för att påverka ökad vårdkvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och minska driftskostnader. Vård-, forskning- och utbildningsperspektivet innebär att en samordning mellan dessa professioner i sjukhusmiljön sker naturligt och med möjlighet till stimulerande möten. Stärkande forsknings- och studiemiljöer ska integreras med klinisk verksamhet för att uppnå bästa medicinska resultat. Utbildningsmiljöerna ska utvecklas med högteknologiskt perspektiv och förutsätta nya pedagogiska mönster. Kommunikation och information är en naturlig del i vardagen. Samhällsperspektivet innebär att sjukhuset integreras i staden både för att uppnå synergieffekter inom kunskaps- och näringslivsutveckling och för att vara en öppen och lättillgänglig vårdinstitution och arbetsplats. Planeringen och utvecklingen av sjukhusområdet ska ske med respekt för stadens intressen och i nära samförstånd med stadens egen planering. För att säkra ett sjukhus i världsklass under lång tid framöver ska nya sjukhusbyggnader byggas enligt minst miljöklass guld (enligt Miljöbyggnads klassificering) eller motsvarande, och öka de estetiska och arkitektoniska värdena i stadsdelen. Stråk och offentliga miljöer ska utformas för att understödja stadslivet och bottenvåningarna ges en öppen karaktär med ett utbud av service och mötesplatser. Förväntade effekter Vid färdigställandet av ny- och ombyggnaderna kan ett antal positiva effekter urskiljas som ska ställas mot de ökade kapitalkostnaderna. Lokaler är en del av infrastrukturen för bra sjukvård, forskning och utbildning. Utformningen av lokaler ska stödja nya arbetssätt som bidrar till effektivare vårdprocesser, ge ökad patientsäkerhet samt bidra till service för patienter och medarbetare. Utbyggnad av vårdavdelningar med fler enkelrum bör leda till lägre infektionsrisk, kortare vårdtider, färre fallskador, minskat behov av undersökningsrum på vårdavdelningarna och färre produktionsavbrott. Miljöklassade byggnader med betydligt lägre energiförbrukning, medvetna val av material och system, samt minskad klimatpåverkan jämfört med dagens medger ökad hållbarhet avseende miljö och ekonomi samtidigt som förutsättningar för lägre kostnader för logistik och service ges.

5 Datum (9) Materialval ur ett hållbarhetsperspektiv medför socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar med avseende på var och hur materialen är producerade samt hur de utvecklas över tid i komplexa miljöer så som i en vårdbyggnad. En god fysisk arbetsmiljö och tillgången på gröna, attraktiva och trygga utemiljöer samt mötesplatser har en gynnsam påverkan på medarbetarnas hälsa samtidigt som blir konkurrenskraftig när det gäller att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Förutsättningar för planeringsarbetet s hälso- och sjukvård måste ses som ett sammanhållet vårdsystem och bedömas i ett sammanhang i relation till universitet och högskolor, kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar, utvecklingen inom sjukvårdsregionen och nationella utredningar och initiativ. Den demografiska utvecklingen innebär ett ökat antal äldre och ökad försörjningskvot. Det leder i sin tur både till ökade vårdbehov och ökad utmaning för kompetensförsörjning och ekonomi. Den framtida infrastrukturen för sjukhusvården i Skåne, Lund- och Malmöområdet måste därför ges bästa möjliga förutsättningar för att kunna bidra till hög kvalitet för patienterna, framtida kompetensförsörjning, för nära samarbete i vårdprocesser, flexibilitet för att möta nya behov och för anpassning till ännu okänd medicinsk och teknisk utveckling samt hög kostnadseffektivitet. Utvecklingen både vad gäller nya behandlingsmetoder och nya läkemedel, förbättrat IT stöd mellan vårdgivare och e-hälsotjänster till patienterna, hur och var vården ska ges men också förutsättningar för finansiering av vården är viktiga komponenter för att kunna bedöma det framtida innehållet i sjukvården. Samverkan med universitet och högskolor är en viktig del för både utbildning, samt forskning och utveckling. Utbildning och inriktning av utbildningen är ett gemensamt ansvar för universitet/högskolor och Region Skåne, där sjukvården är partner för den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad det gäller forskningen är samarbetet mellan universitet och Region Skåne av största angelägenhet för att få fram ny kunskap för diagnostik och behandling av patienter. Det nya ALF-avtalet ger förutsättningarna för samarbetet. Sjukvården är i sig ett innovationssystem genom välutbildade medarbetare, hög teknologisk utrustning, lokaler och byggnader, diagnoser, biobanker samt inte minst kunskaper på hur miljö och livssituationer påverkar hälsan. Det pågår samverkan med näringslivet genom kliniska prövningar och testbäddar men detta kan utvecklas betydligt. Den framtida sjukvården i Skåne ska vara en motor för forskning och innovation både nationellt, regionalt och i sitt närsamhälle.

6 Datum (9) Arbetet med ett nytt avtal med de skånska kommunerna är i slutfas och det nya avtalet ska gälla från den 1 januari Avtalet kommer att på olika sätt ändra hur vården kommer att ges till patienter men också förändra arbetsformerna. Regeringen har beslutat om fem övergripande mål och tio kriterier för en bra cancervård. Ett av dessa kriterier som gäller för de sex regionala cancercentra är att arbeta med nivåstrukturering av vården, det vill säga en arbetsfördelning inom sjukvårdsregionerna. Vid beslut av den gemensamma cancerplanen framgår att uppdraget kring framtida arbetsfördelning i södra sjukvårdsregionen måste ses i ett större sammanhang som även inkluderar andra områden/diagnoser än cancer. Regionstyrelsen och de övriga sjukvårdshuvudmännen inom sjukvårdsregionen har beslutat i enlighet med södra regionvårdsnämndens beslut. Sverige har sedan 2007 en rikssjukvårdsnämnd som beslutar om att viss definierad högspecialiserad vård centraliseras till ett eller två sjukhus för att uppnå högra kvalitet och bättre resursutnyttjande. För närvarande är tolv områden rikssjukvårdsområden och har tillstånd att bedriva, Hjärtkirurgi på barn- och ungdom, Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel, Hjärttransplantationer och Lungtransplantationer. För närvarande ges möjlighet för sjukvårdshuvudmännen och andra intressenter att nominera nya områden att utredas som rikssjukvård. Den förra regeringen tillsatte en utredning kring Högspecialiserad vård som har fått förnyat förtroende av nuvarande regering. Den utredningen ska vara klar den 25 november Utredaren Professor Måns Rosén har tagit utgångspunkt i att det finns ett kvalitativt samband mellan volym och resultat. I utgångspunkter för utredningen utgår man ifrån att inget sjukhus ska göra färre än 100 av en åtgärd och per individ ska ingen göra färre än 30. Karolinska Institutet har gjort internationella jämförelser samt även tittat på effekter av sjukhusens storlek. Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag i att ta fram en ny traumautredning. Den kommer att skickas på remiss under juni månad I utredningen har man formulerar krav på prehospital vård och två olika nivåer av trauma för sjukhusvård. Utredningen har tittat på andra länder kring traumaarbetet, traumacenter, patientmängder och skadegrad. Utredningen kommer att ställa krav på beredskap och på kompetens. Regeringen meddelade för några veckor sedan att man avser att tillsätta en förhandlare för etablering av större regioner vilket också innebär större sjukvårdsområden.

7 Datum (9) Vården är till stora delar ett oerhört komplext system och till de förutsättningar som redovisas ovan ska även läggas teknisk utveckling, forskningsgenombrott, nya läkemedel, nya innovationer, nya sjukdomar mm det vill säga det som vi idag inte känner till. Till detta kommer förutsättningar och möjlighet att kunna rekrytera kompetenta medarbetare. Fortsatt arbete Planeringen av en ny byggnad i Malmö det så kallade Gröna scenariot har pågått ett tag och upphandling pågår. Huset är i Regionstyrelsens beslut från december 2014 benämnt vårdbyggnad och servicecentral. Innehållet i huset måste preciseras. Vårdavdelningarna i det gröna scenariot ska ha fokus på äldre patienter, patienter med livslånga sjukdomar och behov av psykiatrisk vård. Antalet vårdplatser måste ses utifrån den demografiska utvecklingen och befolkningens behov av vård. Bedömningen är att antalet vårdplatser inte ska minska. Malmö har fortfarande viktiga vårdområden utanför sjukhusets kärnområde. Målet är att lämna förhyrda lokaler i södra sjukhusområdet för att samla verksamheterna till kärnområdet. Trycket på akutmottagningarna är stort varför akutprocessen måste adresseras. Identifiering av en process för de patienter som går via akutintag och en process för de kroniskt sjuka som i stor utsträckning ska få vård i öppna vårdformer och vid behov direktinläggning på vårdavdelning. Operationssalarna är byggda 1982 och är kvm. Dagens standard 60 kvm krävs för att inrymma moderna utrustning. För ett modernt akutsjukhus är behoven av moderna operationssalar med intensivvård och uppvakningsrum stora och det måste också beaktas vid planering av innehållet i det gröna scenariot. Lokalerna för psykiatrin i Malmö är undermåliga. I det fortsatta arbetet med det gröna scenariot ska möjligheterna prövas, att inkludera psykiatrisk vård i den gröna byggnaden både utifrån den psykiatriska vårdens krav på vårdmiljöer men också utifrån möjlighet att arkitektonsikt lösa dessa. Innan man fastställer innehållet i det gröna scenariot måste behovet av mottagningsrum och operationssalar definieras samt kartläggas för bättre nyttjandegrad och ökad flexibilitet av mottagningslokaler, operationsrum och vårdavdelningar. Ny byggnation måste utformas för maximal flexibilitet både beträffande daglig drift som möjlighet till förändringar i ett längre perspektiv. Utvecklingen av sjukhusområdet i Lund har inte kommit så långt som i Malmö utan har mer karaktären av fördjupat planeringsarbete. Det har under de senaste åren tagits beslut om temporära åtgärder avseende laboratoriemedicin och ny reservkraftsanläggning. Utvecklingen i Lund sker i snabb takt och sjukvården påverkas av planerna på spårväg, det som benämns kunskapsstråket, forskning, utbildning, Medicon Village, Maxlab

8 Datum (9) och ESS. Arbetet med att ta fram planer för utvecklingen av sjukhusområdet i Lund måste snabbas upp och konkretiseras. När det gäller den fortsatta planeringen för Skånes universitetssjukhus måste detta bli föremål för fortsatt utredning kring innehåll. Skånes universitetssjukhus är till sin omslutning hälften av s sjukvårdsbudget vilket innebär att uppdraget och innehållet måste ses som en del i en helhet. Hur kan man definiera högspecialiserad vård, som till stor del är ett rörligt mål, vilken vård bör koncentreras respektive decentraliseras av kvalitetsskäl och kompetensförsörjningsskäl, vad ska ett universitetssjukhus innehålla med tanke på grundutbildning och forskning m.m. Förändringar av innehåll och arbetsformer vid universitetssjukhuset och pågående förändringar inom övriga förvaltningar ställer krav på en helhetssyn kring innehåll och byggnader i hela Skåne. Eftersom innehållet i vården är en förutsättning för att planera framtida lokaler som ska användas under flera decennier framöver är det hög tid att ett sådant arbete på allvar tar sin början. Det fortsatta arbetet måste ta sitt avstamp i beskrivning av ett modernt vårdssystem som tas fram i en öppen process. Beredningen avser att i dialog med nämnder och övriga politiska organ, den befintliga organisationen och berörda verksamheter, olika grupper av medarbetare i och i dialog med patienter/närstående och invånare i Skåne driva planeringsprocessen vidare först och främst för att definiera ett skånskt sjukvårdssystem och innehållet i sjukhus och primärvård. Håller grundpelarna i Skånsk Livskraft fortfarande och om svaret är ja, hur kan det moderniseras och konkretiseras. Återkommande dialoger med de fackliga organisationerna krävs och formerna för dessa och samarbetet med dem får diskuteras vidare. Beredningen avser att knyta till sig olika fasta grupperingar i former av referensgrupp av patienter och närstående, de fackliga organisationerna, universitet och högskolor och av representanter för Blekinge, Halland och Kronoberg. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ekonomiska konsekvenser och finansiering hanteras i separata ärenden. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har ej bedömts nödvändig.

9 Datum (9) Miljökonsekvenser Ärendet medför inga omedelbara miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling genomförs på regional nivå. Uppföljning Ärendet följs upp i förslag till regionstyrelsen december Ingrid Lennerwald Ordförande