LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika
|
|
- Berit Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Efter ett års frånvaro återkommer Levi Mauritzsson i detta nummer med sin utrikeskrönika. Han summerar sina intryckfrån Helsingforskonferensen 30/7-118 samt presenterar ett exklusivt samtal som han vid det tillfället förde med ambassadören Max Kampelman, chefenför USAs delegation vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve och tidigare vid uppföljningskonferensen i Madrid. Levi Mauritzsson är svensk journalist, numera verksam i Miinchen. Han medarbetar regelbundet i Svensk Tidskrift. Den konferens som Finlands regering mycket noggrant organiserade i dagarna tre vid månadskiftet juli -augusti hade egentligen varit tänkt som en högtidlig påminnelse om att det just hade gått lo år sedan 35 nationers politiska ledare i Finlandia-hallen satte sina signaturer under det så kallade slutdokumentet om säkerheten och samarbetet i Europa. Avsikten hade nog varit att de 35 ländernas utrikesministrar skulle hålla högtidstal, kanske att några av dem skulle träffas privat för att utbyta ett och annat allvarligare ord och sedan återvända till sina semesterboningar. Att det till slut inte blev riktigt så, finns det flera orsaker till. En var att Sovjetunionens nya ledare kort före konferensen skakade om ordenttigt bland sina medarbetare, varvid landet bland annat fick en ny utrikesminister, hittills helt okänd för andra än kanske kommunistbyråkrater i Georgien. Helsingfors blev därmed ett välkommet tillfälle för herr Sjevardnadze att presentera sig inför den nyfikna världen. En annan orsak var att västvärlden - och därmed menas nu inte bara USA och NATO-länderna, utan i allra högsta grad även värdlandet Finland och andra neutrala och icke-allierade stater - ja alla utom kommunistländerna - i sina tal betonade missnöjet med att stutdokumentets tredje korg, gällande respekten för de mänskliga rättigheterna samt fritt utbyte av information oavsett gränserna, under det gångna decenniet grovt ignorerats av Sovjetunionen och dess allierade. Dessa länder fästes därmed vid skampålen redan från den finske presidenten Koivistos öppningstal som, för att komma ifrån Finland, var ovanlig fränt och
2 415 entydigt. Det var ingen tvekan om vilka han syftade på, utan att han för den skull behövde nämna något land vid namn. Tendensen blev ännu tydligare på öppningsdagens eftermiddag, då först Sovjetunionens och kort därefter USAs utrikesminister höll sina anföranden. Herrarna Sjevardnadze och Shultz talade nämligen fullständigt förbi varandra och därmed tycktes konferensen vara över. Sovjetunionen hade valt att bygga upp sitt tal som en maktdemonstration. Stormaktspolitiken och rustningsfrågorna - med en lång rad av lika obevisade som ensidiga beskyllningar mot USA - var huvudtemat. Georg Shultz däremot talade nästan uteslutande om respekten för mänskliga rättigheter, respektive om bristen på sådan i den kommunistiska världen. En tredjedel av hans framträdande togs upp av en detaljerad uppräkning av ett tjugutal fall i Sovjet, Polen och Tjeckoslovakien. Skillnaden var så påfallande och intrycket så starkt, att ledarskribenten i en av Sveriges största tidningar med besvikelse i rösten helt spontant kommenterade: - Ja, men nu kommer väl hela världen att tycka att Shultz var väldigt bra, medan Sjevardnadze var botten. Det var alltså det som bekymrade honom. De som, med mig, kanske trodde att Sverige, och inte minst dess massmedia, traditionellt sympatiserade med en humanitär utformning av politiken blev en smula förvånade... Uppdelningen efter talets innehåll blev alltså i stort sett kommunistblocket mot övriga världen och så fortsatte det ända till konferensens slut. Men utanför Finlandia-hallen hade andra sammanträffanden ägt rum; inte minst då tretimmars- mötet Shultz-Sjevardnadze på UsAambassadörens residens. Vid presskonferensen därefter hade den tidigare så aggressiva tonen mellan de båda supermakterna bytts ut till förmån för, om inte samförstånd, så åtminstone en anda av ömsesidig respekt, av vilket man kunde dra slutsatsen, att positionerna vid nedrustningskonferensen i Geneve och inför toppmötet Reagan-Gorbatjov inte var så låsta som somliga ville göra gällande. U n der konferensdagarna fick jag tillfälle till ett utförligt samtal med ambassadören Max Kampelman, som är USAs chefsförhandlare vid Geneve-samtalen och som dessförinnan ledde sitt lands delegation vid konferensen i Madrid, där man skulle ta reda på hur Helsingforsavtalet efterlevdes. Han är alltså lika mycket berest i frågor gällande nedrustningen som på de mänskliga rättigheternas område. I allt väsentligt redovisas samtalet här nedan. Samtal med Max Karopelman Fråga: Vid denna konferens, som ska markera att det har gått l O år sedan den så kallade slutakten undertecknades här i Helsingfors, syntes ända från den finske presidenten Koivistos öppningstal som en röd tråd tendensen att söka förena säkerhetsaspekten med respekten för mänskliga rättigheter. Det är - om jag förstår saken rätt - en helt ny tanke. För tio år sedan fanns det ju här i Helsingfors bland delegaterna rentav misstro inför iden att överhuvudtaget inkludera frågor gällande mänskliga fri- och rättigheter i sjutakten...
3 416 Svar:... Ja, men det är ju det stora bidraget av Slutakten från Helsingfors. Som ni säkert minns hade västsidan - alltså samtliga västländer - vägrat att skriva under avtalet om det inte kom att innehålla en viktig del gällande de mänskliga fri- och rättigheterna. Och Sovjetunionen accepterade. Vi menade att fred bestämmer helheten av våra relationer och, när allt kommer omkring, är ju mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet, själva essensen av det. F: Anser ni alltså att frågan om europeisk säkerhet är fast sammanfogad med respekten för mänskliga rättigheter; att man inte kan lösa det ena utan det andra? S: Man kan naturligtvis syssla med var och en för sig. Men om det är fred vi söker, och förståelse, och samarbete, ja då måste vi göra framsteg på båda dessa områden. I grunden kan man ju fråga om ett land som för krig med sitt eget folk kan bli trott om att inte föra krig mot sina grannar? Det är detta som var grundförutsättningen med Slutakten i Helsingfors. Vi vill ha fred mellan folken och deras regeringar. Vi vill ha fred mellan regeringarna. Vi måste arbeta för det. Och i Slutakten från Helsingfors står det, Sovjetunionen accepterade det och 35 länder accepterade att dessa frågor hör samman. F: I sitt öppningstal citerade den finske presidenten Koivisto sin föregångare Urho Kekkonen, som sade att säkerheten innebar att öppna dörrar snarare än att bygga murar. Den brittiske utrikesministern sir Geoffrey Howe var sedan inne på samma linje som han sammanfattade med att säga att politik handlar först och främst om människor, om individer. Och er egen utrikesminister Shultz hade inte en enda sida i sitt tolvsidiga tal, där han inte nämnde de mänskliga rättigheterna. Kan det ha varit ren slump? S: Nej, det var inte någon slump. Det är faktiskt planerat så. Det är en gemensam tanke som förenar västvärlden, vare sig det gäller neutrala länder som Finland, Sverige, Schweiz eller staterna inom NATO-alliansen som Västtyskland, Storbritannien, Frankrike eller USA. Enligt den tanken är det mänsklig värdighet som är grunden till allt. Däri ligger det stora bidraget från Helsingforsavtalet. Låt oss leva upp till det om vi vill ha verklig säkerhet mellan oss. F: Ni säger att det var planerat. Menar ni att de västliga regeringarna på något sätt i förväg hade koordinerat sina steg och sitt framträdande vid konferensen? S: Nej det fanns ingen koordination, det behövs helt enkelt inte. USA har inte större rätt att anse sig vara försvarare av de mänskliga rättigheterna än säg Luxemburg eller Finland eller våra allierade. Vi är alla demokratier. Vi har inget monopol själva. Alla dessa utrikesministrar uttalade bara vad de tror på, vad deras länder tror på och vad vi alla tror på. Det är bara de totalitära regimerna som är rädda för respekten för mänskliga rättigheter och så vänder vi oss till Sovjetunionen och säger till dem: - Ni har skrivit på ett avtal år Ingen har tvingat er att skriva på. Bresjnev undertecknade det av egen fri vilja i
4 417 hela sin regerings namn. När ni alltså skrev på avtalet, då får ni leva upp till det, för om ni inte lever upp till de avtal som ni undertecknade, hur kan vi lita på att ni kommer att hålla andra avtal som vi skulle komma överens om? F: Därmed kommer vi till er speciella uppgift. Ambassadör Kampelman, Ni leder Förenta staternas delegation vid nedrustningskonferensen i Geneve. Er sovjetiska motpart Julij Kvitsinskij är ju också närvarande i Helsingfors. Hade ni överhuvudtaget träffat varandra? S: Naturligtvis hade vi träffats. Men inte för några seriösa diskussioner. Våra förhandlingar äger rum i Geneve, inte i Helsingfors. F: Om jag inte har alldeles fel är båda sidor, även om det är av olika anledning, missnöjda med de framsteg - eller snarare sagt med bristen på framsteg - som gjordes i Geneve. När ni har talat med Julij Kvitsinskij här i Helsingfors har ni kanske kunnat spåra några tecken på att isen håller på att brytas? S: Det var inte meningen med våra samtal här. Det vill jag göra alldeles klart. Menjag tar gärna tillfället i akt att belysa det amerikanska intrycket av förhandlingarna i Geneve. Vi är inte så missnöjda. Vi hade kanske velat se litet snabbare framsteg - det är sant. Vi vill göra oss av med alla kärnvapen och vi skulle vilja göra det genast. Nu ser vi alltså att förhandlingarna tar längre tid. Men vi räknade med att det kommer att ta viss tid. Det finns grundläggande skiljaktigheter oss emellan. De måste förstås. De måste lösas. Vi anser alltså att förhandlingarna i Geneve framskrider på ett ordnat sätt. Sovjetunionen säger till alla, att de är alarmerade, att vi har kommit in i en återvändsgränd, att vi har åkt fast. Uppriktigt sagt är det inte å. Det är ju löjligt. Jag kastar inte bort min tid i Geneve. Jag gav upp ett yrke bara för att åka dit och förhandla seriöst, därför att jag uppriktigt tror, att det är viktigt att Amerikas Förenta Stater och Sovjetunionen gör allt de kan för att befria denna världen från atomvapen och uppriktigt sagt ogillar jag beskyllningen att vi, USA, inte förhandlar. Och jag förstår inte varför de försöker skrämma världen. Verkligheten är den, att vi talar, vi ställer varandra frågor, vi försöker förstå varandra. U SA i vart fall klargör sin position. Vi har formulerat ett antal förslag, som ligger fast på förhandlingsbordet. Vi diskuterar dessa förslag. Jag hade velat att ryssarna rörde sig litet snabbare. Men jag förstår också, att de har haft ett byte i ledningen. Vi kan inte förvänta oss att de kommer att röra sig särskilt snabbt. Jag vill betona att den amerikanska positionen är tålmodig. F: Har ni kunnat märka någon ny anda, en ny atmosfär sedan den nye ledaren tog vid? S: Nej, det fanns inte tid att se något sådant i Geneve. Strax före vårt första möte trädde Gorbatjov in i in nya funktion. Tjernenko dog samma dag vi kom till Geneve. Det fanns inte tid för någon sorts dramatiska förändringar. Låt mig säga så här: Jag har naturligtvis noggrant lyssnat till och läst Gorbatjovs uttalanden och jag har tagit del av Sjevard-
5 418 nadzes nuvarande åsikter. Vi kan ännu inte se några skillnader mellan vad Gorbatjov säger och vad hans föregångare hade att säga; mellan vad den nye utrikesministern säger och vad hans föregångare brukade säga. De här är yngre människor och de verkar vara något mera avspända. Vi välkomnar det och jag tror att vi kommer att vara i stånd att tala med varandra. Jag hoppas det. Men världen skulle begå ett allvarligt misstag om den hade förväntat sig att bara för att vi har att göra med nya ansikten, kommer vi att få nya budskap. Det kommer att dröja en stund. F: Den 29 juli meddelade Mikhail Gorbatjov, att Sovjetunionen utlyser ett ensidigt moratorium gällande alla kärnvapenförsök från och med den sjätte augusti. Sovjetunionen förväntar sig, enligt dess utrikesminister att USA kommer att svara positivt och avbryta sina kärnvapenprov. Kan ni kommentera? S: Mycket gärna. Jag vill inte ifrågasätta förstesekreterarens eller utrikesministerns goda tro, men jag skulle vilja förklara varför USA är skeptiskt till detta. Vi vet med säkerhet att Gorbatjov föreslog ett fem månaders moratorium just när han avslutade ett accelererat program för kärnvapenprov. Han har redan gjort det som ursprungligen planerades för de kommande fem månaderna. Först hade alltså militärerna gjort det, sedan övertygar de ledningen att gå och kräva ett fem månaders moratorium, så att vi inte skulle vara i stånd att matcha det. Det är förståeligt om vi betraktar det med skepsis. Vi har dessutom en annan erfarenhet. Sent på 1950-talet accepterade vi ett liknande erbjudande. Plötsligt, tre år senare, utan någon som helst förvarning, bröt Sovjetunionen ensidigt mot detta avtal och startade ett massivt program av sprängningar och prov. John F Kennedy, som var vår president på den tiden, sade då: 'Aldrig mer kommer Förenta staterna att acceptera ett sådant moratorium med Sovjetunionen utan en möjlighet till inspektion, utan verifiering.' Och nu ser vi här igen att de vill att vi sätter stopp, när de nu har gjort sitt och dessutom utan någon som helst möjlighet till verifiering. Vi är skeptiska mot varje förslag till frysning utan en möjlighet till verifiering. Det är detta som är problemet. F: Ni verkar mycket starkt betona verifieringen... S:... det är klart att vi gör det, beklagligtvis, villjag betona. Om det hade varit Canada vi förhandlade med skulle vi behöva betona verifieringen betydligt mindre. Men vi har nu haft oändliga erfarenheter med Sovjetunionen, inkluderande stutdokumentet från Helsingfors, inkluderande frågor i samband med den biologiska krigföringen, inkluderande moratoriet jag just talade om. Denna vår erfarenhet leder oss till slutsatsen att vi måste ha avtal med Sovjetunionen, i världsfredens intresse. Men de kan inte vara meningsfulla för oss utan att man kan kontrollera att de följs. Jag betonar detta även när det gäller de nu också aktuella kemiska vapnen. Vi vill ha en överenskommelse, vi vill göra oss av med alla kemiska vapen, det är en mycket viktig punkt för oss, men vi vill
6 419 att avtalet ska kunna verifieras, så att vi kan vara säkra på att inga vapen blir kvar. Jag måste uppriktigt säga att jag är besviken över den här kritiken mot oss. De sovjetiska myndigheterna vet ju mycket väl, att vi skulle föredra ett förhållande gentemot dem utan några som helst kärnvapen; inga SS-20, inga Cruise-missiler, inga kemiska vapen på vår sida eller på deras, men vi ska inte låta tvinga oss in i ett läge, där de har kemiska vapen och inte vi, där de har SS-20 och vi inte har jämförbara vapen alls. Nej låt oss gå och göra oss av med allt. F: Här i Helsingfors talade den sovjetiske ministern Sjevardnadze om den amerikanska planen på ett rymdförsvar och kallade det ett system för aggression i rymden. Men inte nog med det. Han påstod också att USA i Västeuropa hade placerat ut nya amerikanska vapen som är kapabla att dela ut det första slaget. Vad säger ni om det? S: Ministern menade de så kallade medeldistansvapnen, de som inte når över oceanerna, men som slår mot mål på något kortare avstånd. Sovjetunionen började med en massiv installering av den här typen av vapen, de så kallade SS-20, och i dag finns över tusen sådana riktade mot varenda stad i Västeuropa. Därför vände sig USA och deras NATO-allierade till Sovjet och sade: - Varför gör ni detta, det är ju destabilisering. Vi har inga sådana vapen riktade mot er i Europa. Låt bli att fortsätta. De vägrade att låta bli. Då sade NATO, om ni inte drar tillbaka era va- pen kommer vi att installera våra Pershing och Cruise missiler, som är vapen av motsvarande typ. Vi sätter inte upp lika många som ni har, bara 547 mot de l 400 som ni har eller planerar att ha. Men vi sätter inte upp dem om ni går med på att dra tillbaka era SS-20. De vägrade, så vi började placera ut missilerna som ministern Sjevardnadze talade om som vapen, kapabla att dela ut det första slaget. Men deras SS-20 då, är inte det vapen kapabla att dela ut det första slaget mot europeiska städer? Vi började förhandla I 98 I för att lösa det här problemet. Det första förslaget vi lade fram för dem var: 'Vi placerar inte ut våra Pershing och Cruise missiler om ni drar tillbaka era SS-20.' Det var det kända noll-noll förslaget, det som skulle resulterat i att det till slut inte fanns några sådana vapen alls. De vägrade. Och nu, när vi har installerat våra missiler - mycket färre än vad de har - nu beskyller de alltså oss för att ha "first strike" -vapen riktade mot dem. Då säger jag så här: "I Amerikas Förenta Staters namn upprepar jag: Vi drar bort alla dessa Pershing och Cruise missiler som herr Sjevardnadze är så bekymrad för. Vi drar tillbaka alla dem som vi redan har placerat ut om Sovjetunionen tar bort sina SS-20. Noll-noll är fortfarande ett gällande alternativ, Sovjetunionen vägrar fortfarande att acceptera det. Ni måste förstå att jag inte kan ta Sovjetunionens argument på allvar. Vi är ju beredda att dra tillbaka våra missiler om bara de drar tillbaka sina.
7 420 F: En sista fråga. Om jag alltså förstår Er rätt, är USA:s ståndpunkt i fråga om nedrustning noll-noll-alternativet - ett fullständigt avskaffande av kärnvapen och även betydande nedskärning av de taktiska, konventionella vapnen. Och om jag fattade rätt så är USA:s ståndpunkt i fråga om mänskliga rättigheter: Låt oss öppna gränserna och följa slutdokumentet från Helsingfors. Men det skulle ju innebära ett sönderfall av de båda mot varandra stående, militära blocken. De är baserade på oförenliga ideologier och ledda av de båda supermakterna. Om man nu avskaffade alla kärnvapen, om alla människor hade fått leva fritt, hade vi ju inte behövt några ideologiskt baserade militära block. Tror ni verkligen att det är möjligt? S: Jag tror att vi är oss själva skyldiga att försöka. Vi lever nu i en värld där möjligheterna att förgöra varandra är enorma. De befintliga vapnens destruktiva kapacitet är verkligen skrämmande. Och jag tror att ett land om är så starkt som USA, som har ansvaret att vara ledande bland de fria folken, också har skyldigheten att som bäst försöka att leda dem mot avrustning, mot en större förståelse. Nu frågar ni: 'Kan det fungera?' Det kommer aldrig att fungera om vi inte försöker. Jag tror - när jag ser på mänsklighetens historia - att man där hela tiden kan följa en utveckling mot högre former av civilisation. Det händer inte om inte människorna försöker. Och de som försöker i dag, kanske inte ens kommer att leva tillräckligt länge för att se resultatet, men deras barn och deras barnbarn kanske kommer att uppleva det. Vi i de demokratiska länderna tror på det. Det finns, tror jag, någonting religiöst i själva grunden till den demokratiska iden. Det är tanken på broderskap mellan människorna och om mänsklig värdighet. Vad vi talar om är det politiska uttrycket för denna religiösa ide. Och jag tror att i det långa loppet rör sig människan, och den mänskliga civilisationen framåt, till en högre dimension. För att det ska vara så måste man göra någonting åt det. Det är vad mitt land försöker att göra. Det är vad våra allierade försöker göra; vad andra demokratiska länder försöker att göra. Det är vad även många människor i Sovjetunionen försöker att göra. Det är, tror jag, inte i Sovjetunionens eller i de sovjetiska ledarnas intresse, att leva i en värld fylld av rädsla för kärnvapen. De har allvarliga ekonomiska och sociala problem. De lägger ut 15-17% av sin BNP på försvar. Det undergräver deras möjlighet att överleva. Jag hoppas att de kommer att förstå att det är i deras intresse att skära ner vapenarsenalen. Tills de inser det måste vi, tyvärr, hålla vår vapenarsenal, men vi måste hela tiden upprepa för dem: Låt oss reducera, på båda sidor, låt oss försöka. Om vi inte säger det, kommer det aldrig att hända.
Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Kalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
kubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Världskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt med en annan man på nätet. De hade börjat spela spel
Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning
Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och
Det kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149
1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?
Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet
Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss
Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så
Kalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans
Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena
DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans
Samtal med Timar Bekeris
LEVI MAURITZSSON: Samtal med Timar Bekeris Det är drygt elva år sedan representanter för trettiotre europeiska stater samt USA och Kanada undertecknade Helingforsdokumentet. Enbart det senaste året har
Efterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa
PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062
Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm
Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Andra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.6.2013 2012/0334(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Bloggar förändrar det kristna medielandskapet
Ledare SPT nr 17 2012 Bloggar förändrar det kristna medielandskapet DET KRISTNA MEDIELANDSKAPET är ett annat namn för helheten av kyrkliga och kristna massmedia tidningar, hemsidor, TV-kanaler och radioprogram.
Tema: Hatretorik. Lärarens material
Oula Uppgift 1: Vad väcker ilska? Varför blir man arg? Vad var det som irriterade Oula och Tapsa? Varför känns förändringar irriterande? Fundera på om det finns motsvarande situationer där ni själva ibland
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
KRIG OCH DESS ORSAKER.
KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten
Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013
Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1
Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap
FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om
De mänskliga rättigheterna
MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken
Finland under 1950 talet.
Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred
Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel
Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium
1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare
Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.
Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.
Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
GRETHE V JERNÖ: av spanningen
GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.
Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Franska revolutionen. en sammanfattning
Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?
Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade
inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman
Samarbetet mellan hem och skola Ulrika Willför-Nyman Effekten av föräldrar/effekten av skolan Prestation Ålder 7 Ålder 11 Ålder 16 Föräldrarnas/Skolans inflytande 29%/5% 27%/21% 14%/51% Källa: professor
FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea
FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals
Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna
Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande
Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga
Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Information från kommittén för frukt och grönsaker 13 maj 2014
1(5) Information från kommittén för frukt och grönsaker 13 maj 2014 Sammanfattning Diskussionen fortsatte om de ändringar som KOM vill göra i 543/2011, i samband med att den delas upp i en delegerad akt
FÖRELÄSAREN.
FÖRELÄSAREN bialasova@gmail.com God morgon. Mitt namn är Jackie Arklöv och jag kommer att föreläsa er i ämnet kriminologi. Tema för dagens föreläsning är Perspektiv att utgående ifrån humanism och ömsesidig
med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)
Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?
1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-
Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.
Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu
Pressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Om etiken i samband med engagemang
Om etiken i samband med engagemang Lilla Kung Jay C. I. Svensk version www.littlekingjci.com Hjälp oss att dela med oss vår lilla berättelse på så många språk som möjligt. Översätt texten till din dialekt
Tunadalskyrkan e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig
1 Tunadalskyrkan 150614 2 e tref Dom 6:1-16, Jag är med dig Tänk att en text som är 3500 år gammal ändå kan kännas så aktuell. Man skulle kunna byta ut några av namnen mot nutida namn och få exakt samma
SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS)
SÅ HANTERAR DU ARGA KUNDER (13 TIPS) Missnöjda kunder är en av de svåraste och mest jobbiga uppdragen att hantera. Men att kunna hantera sina missnöjda kunder på rätt sätt är otroligt viktigt och kan ofta
Centrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder
Liljaskolan Vännäs gymnasium Marshallhjälpen ekonomisk hjälp till Europas krigsdrabbade länder André Odeblom, SA89 Uppsats i svenska Februari 2016 Handledare: Carl-Gustaf Montgomery Innehållsförteckning
Människan och Teknik
Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010
NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska
Den väpnade freden 1871-1914
Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien
200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...
Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN
Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,
Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark
Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade
De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET