Bildningsnämnden. Datum: Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen

Transkript

1 Bildningsnämnden Datum: Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Bildningsnämnden Datum Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: klockan 9:30 Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen Vid förhinder kontakta: Ann-Birthe Larsen Rosén, tel: , e-post: ann-birthe.larsen.rosen@oskarshamn.se Magnus Larsson (C) Ordförande Ann-Birthe Larsen Rosén Sekreterare Ledamöter Ersättare Magnus Larsson (C), ordförande Ingrid Brundin (C) Thina Andersson (S), 1:e v ordförande Ingmarie Söderblom (MP) Gudrun Gustafsson (M), 2:e v ordförande Lucas Lodge (M) Leine Johansson (S) Marianne Erlandsson (S) Sami Durmishi (S) Marie Holmgren (S) Lena Blomander (S) Cenneth Holmberg (V) Marita Reinholdsson (V) Monica Johansson (V) Elisabet Åström (M) Anders Stenberg (M) Igor Trisic (L) Fredrik Eckerskog (L) Andreas Englund (KD) Per Tingström (KD) Jan Johansson (SD) Michael Erlandsson (SD)

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Bildningsnämnden Datum Dagordning Ärende Upprop Val av justerare 66. Fastställande av dagordning 67. Yttrande över medborgarförslag nr 6/18 Inför skalad potatis till de små barnen igen på förskolorna 68. Systematiskt kvalitetsarbete utbildningsverksamheterna Återkoppling: Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? och Hur gör vi? 69. Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2019/ Delårsbokslut per augusti Lokalöversyn förskola och grundskola 72. Investeringsbudget ÅB 2019 Resursfördelning till kultur-, fritids- och utbildningsverksamheterna 73. Svar på revisionsrapport gällande avtalshantering 74. Överföring av skolhälsovårdsjournal till annan kommun 75. Bildningsnämndens sammanträdesplan Information 77. Anmälningsärenden 78. Anmälan av delegationsbeslut

4 Tidplan Bildningsnämnden , Oscarsgymnasiet, Konsertsalen Nr Ärende Föredragande Ca.tid BN Upprop 09:30 Val av protokolljusterare Förslag: Jan Johansson (SD) 66. Fastställande av dagordning 67. Yttrande över medborgarförslag nr 6/18 Inför skalad potatis till de små barnen igen på förskolorna 68. Systematiskt kvalitetsarbete utbildningsverksamheterna Återkoppling: Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? och Hur gör vi? 69. Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2019/ Delårsbokslut per augusti 2018 Lunch kl. 12:00-13:00 Bildningschef Lotta Lindgren Enhetschef Anthony Ouvrard Bildningschef Lotta Lindgren Grundskolechef Sara Einarsson Gymnasiechef Peter Backhof Gymnasiechef Peter Backhof Förvaltningsekonom Åsa Hällerståhl Bildningschef Lotta Lindgren 09:35 09:50 11: Lokalöversyn förskola och grundskola Bildningschef Lotta Lindgren 13: Investeringsbudget ÅB 2019 Resursfördelning till kultur-, fritids- och utbildningsverksamheterna Bildningschef Lotta Lindgren 73. Svar på revisionsrapport gällande avtalshantering Bildningschef Lotta Lindgren 74. Överföring av skolhälsovårdsjournal till annan kommun Bildningschef Lotta Lindgren 75. Bildningsnämndens sammanträdesplan 2019 Nämndsekreterare Ann-Birthe Larsen Rosén 76. Information - Bildningschefen informerar Bildningschef Lotta Lindgren - Kontaktpolitiker informerar 77. Anmälningsärenden 78. Anmälan delegationsbeslut

5 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2018/ Yttrande över medborgarförslag nr 6/18 Inför skalad potatis till de små barnen igen på förskolorna Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över medborgarförslag nr 6/ Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har till bildningsnämnden och tekniska nämnden överlämnat ett medborgarförslag för yttrande. Förslagsställaren anser att måltidssituationen för de yngre barnen i förskolan har försämrats med anledning av att barnen serveras oskalad potatis och önskar att återinföra skalad potatis till de yngsta barnen på förskolorna. Yttrande Bildningsförvaltningen och tekniska kontoret har genomfört en mindre kartläggning med anledning av medborgarförslaget. Kartläggningen består av besök i verksamheten, samtal med kockar, pedagoger och förskolechefer samt genomgång av ett antal minnesanteckningar från matråden som genomförts på förskolorna. Av kartläggningen framgår att det finns en variation av upplevelser kring att servera oskalad potatis främst till de yngsta barnen i förskolan. Några förskolor upplevde i inledningen av införandet av oskalad potatis att de yngre barnen inledningsvis åt mindre potatis. Andra förskolor beskriver en godare smak av potatisen och varmhållningen har blivit bättre. Under slutet av säsongen är upplevelsen att potatisen får ett tjockare skal och lite svårare för de yngsta barnen att äta. Kockarna ser att matsvinnet har minskat sedan införandet av oskalad potatis jämfört med när den var skalad, dessutom är kvaliteten högre nu än tidigare. Den pedagogiska personalen däremot bedömer att matsvinnet från avdelningen har ökat i samband med att oskalad potatis infördes. Barnen serveras en lokalproducerad potatis som håller en hög kvalitet, god smakupplevelse och behåller värmen bättre oskalad. Bildningsförvaltningens förslag är att medborgarförslaget besvaras. Bedömningen är att det som framkommit vid kartläggningen talar för att oskalad potatis är att föredra då den oskalade potatisens kvalitet är högre, den är lättare att hålla varm och matsvinnet är mindre vilket gör den bättre även ur ett hållbarhetsperspektiv d.v.s. minskad miljöbelastning så som skaleri, förkokning och inga vakuumförpackade potatisar. Det kan dock även konstateras att upplevelserna av oskalad potatis är olika ute i verksamheterna. Med anledning av detta och då oskalad potatis inte har serverats under så lång tid, kommer serveringen av oskalad potatis att följas upp vid måltidsråden på förskolorna. En avstämning görs sedan inom ramen för ordinarie samverkan mellan tekniska kontoret och bildningsförvaltningen. Det kommer att finnas möjlighet att servera skalad potatis till de yngsta barnen (1-3 år) i slutet av säsongen när potatisskalet är tjockare. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Ärendets behandling Förvaltningen föreslår följande: 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över medborgarförslag nr 6/ Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Dagens sammanträde Bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Medborgarförslag 6/18 Skickas till För kännedom: Tekniska nämnden Verksamhetschef förskola Förskolechefer Förslagsställaren För åtgärd: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Ullrika Mellblom E-post: ulrika.mellblom@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Yttrande över medborgarförslag nr 6/18 Inför skalad potatis till de små barnen igen på förskolorna Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över medborgarförslag nr 6/ Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har till bildningsnämnden och tekniska nämnden överlämnat ett medborgarförslag för yttrande. Förslagsställaren anser att måltidssituationen för de yngre barnen i förskolan har försämrats med anledning av att barnen serveras oskalad potatis och önskar att återinföra skalad potatis till de yngsta barnen på förskolorna. Yttrande Bildningsförvaltningen och tekniska kontoret har genomfört en mindre kartläggning med anledning av medborgarförslaget. Kartläggningen består av besök i verksamheten, samtal med kockar, pedagoger och förskolechefer samt genomgång av ett antal minnesanteckningar från matråden som genomförts på förskolorna. Av kartläggningen framgår att det finns en variation av upplevelser kring att servera oskalad potatis främst till de yngsta barnen i förskolan. Några förskolor upplevde i inledningen av införandet av oskalad potatis att de yngre barnen inledningsvis åt mindre potatis. Andra förskolor beskriver en godare smak av potatisen och varmhållningen har blivit bättre. Under slutet av säsongen är upplevelsen att potatisen får ett tjockare skal och lite svårare för de yngsta barnen att äta. Kockarna ser att matsvinnet har minskat sedan införandet av oskalad potatis jämfört med när den var skalad, dessutom är kvaliteten högre nu än tidigare. Den pedagogiska personalen däremot bedömer att matsvinnet från avdelningen har ökat i samband med att oskalad potatis infördes. Barnen serveras en lokalproducerad potatis som håller en hög kvalitet, god smakupplevelse och behåller värmen bättre oskalad. Bildningsförvaltningens förslag är att medborgarförslaget besvaras. Bedömningen är att det som framkommit vid kartläggningen talar för att oskalad potatis är att föredra då den oskalade potatisens kvalitet är högre, den är lättare att hålla varm och matsvinnet är mindre vilket gör den bättre även ur ett hållbarhetsperspektiv d.v.s. minskad miljöbelastning så som skaleri, förkokning och inga vakuumförpackade potatisar. Det kan dock även konstateras att upplevelserna av oskalad potatis är olika ute i verksamheterna. Med anledning av detta och då oskalad potatis inte har serverats under så lång tid, kommer serveringen av oskalad potatis att följas upp vid måltidsråden på förskolorna. En avstämning görs sedan inom ramen för ordinarie samverkan mellan tekniska kontoret och

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning bildningsförvaltningen. Det kommer att finnas möjlighet att servera skalad potatis till de yngsta barnen (1-3 år) i slutet av säsongen när potatisskalet är tjockare. Lotta Lindgren Bildningschef Ulrika Mellblom Verksamhetschef förskola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Medborgarförslag 6/18 Skickas till För kännedom: Tekniska nämnden Verksamhetschef förskola Förskolechefer Förslagsställaren För åtgärd: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige

9

10

11

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Lotta Lindgren E-post: lotta.lindgren@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete utbildningsverksamheterna Återkoppling: Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? och Hur gör vi? Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner återkopplingen av arbetet enligt nämndens systematiska kvalitetsarbete. 2. Bildningsnämnden fastställer prioriterade mål på huvudmannanivå läsåret 2018/2019 enligt följande: 1. Huvudmannens prioriterade mål för förskolan a. Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Att samla VFU studenter två gånger per läsår. En partsgemensam arbetsgrupp arbetar strategiskt och långsiktigt med rekryteringsfrågor. Oskarshamns kommun arbetar för att få en lokalt placerat förskollärarutbildning förlagd till Nova alternativt får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för förskollärarutbildning. Förtydliga arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper i förskolan. Se över möjligheten till utvecklingstjänster i förskolan. b. Förskolornas lokaler och barngruppernas storlek Målkriterier: Lokaler och medarbetare i relation till barngruppers storlek. Uppföljning av hur statsbidraget för minskade barngrupper påverkar pedagogerna och barnens utveckling och lärande. c. Stärka medarbetarskapet och öka frisknärvaron Målkriterier: Oskarshamnsmodellen lyfts fram vilket innebär att verksamheten präglas av öppenhet, professionalism, kompetens och en positiv människosyn. Oavsett vilka arbetsuppgifter vi har är vi en viktig del av helheten i kommunen. Vi engagerar oss i våra arbetsuppgifter och de människor vi möter i vårt arbete. Vi gör skillnad. Fortsatt arbete kring bildningsnämndens löften. Två centrala nätverk startas under höstterminen 2018 för att stödja det kollegiala lärandet vilket bidrar till en högre kompetens och större trygghet i uppdraget som förskollärare. d. Resursfördelning Målkriterier: En översyn av elevpengen till förskolan genomförs och eventuellt förslag till ny resursfördelning lyfts fram till fördelning 2019.

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2018/ e. Ett professionellt VI Alla barn ska möta professionella pedagoger och alla medarbetare ska möta professionella kollegor. Målkriterier: Utveckla undervisningen i förskolan med fokus på ett undersökande/projekterande arbetssätt där organisation, dokumentation, reflektion samt miljö och material blir viktiga verktyg. Förskollärares ämneskunskaper breddas och fördjupas för att skapa förutsättningar för att barnens lärande kan expandera och fördjupas. Detta omfattar även olika estetiska uttryckssätt och kreativt skapande samt användandet av digitala verktyg. Föräldrarnas delaktighet utvecklas genom att bildningsnämndens löften följs upp via fokussamtal med föräldrar. Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform för förskoleverksamheten. En plan för mottagande av nyanlända barn tas fram för förskoleverksamheten. Ett arbete inleds med att se över möjligheten till att eventuellt starta ett kreativt återbruk i kommunen. 2. Huvudmannens prioriterade mål för skolan (fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola) Statligt uppdrag, kommunalt ansvar a. Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningarna de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Läsåret 2018/2019 ligger särskilt fokus på språk- läs- och skrivutveckling, samt nyanländas lärande. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks b. Organisationen ger rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar. Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier. (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Kompetensförsörjning c. Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Våra pedagoger väljer att arbeta kvar inom grundskolan i Oskarshamn. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning. Flera studenter gör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Oskarshamns kommun. VFU-studenter finns från flera olika lärosäten. Nyexaminerade studenter folkbokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen. Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar.

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning BN 2018/ Huvudmannens prioriterade mål för gymnasiet (gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux) Tillgänglig utbildning a. En tillgänglig utbildning för alla elever Målkriterier: Pedagogerna är väl förtrogna med begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetsmiljön för elever och lärare förbättras. Pedagogisk dokumentation (gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux) b. Organisationen skapar ordning och transparens i alla led Målkriterier: Införa en digital bedömningsportal. Alla elevers dokumentation ska vara rättssäker. Eleverna ska få formativ bedömning i alla ämnen. 4. Huvudmannens prioriterade mål gemensamma för förskola, skola och gymnasium Strategi för skolutveckling i en digital tid Reviderad strategi tas fram med syftet - Ge alla barn och elev lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. - Skapa goda lärmiljöer där teknik är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. - Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. 5. Huvudmannens prioriterade mål gemensamma för skola och gymnasium Nyanländas lärande - Språkutvecklande arbetssätt. - Fortbildning, med start hos skolledarna. - Studiehandledarna- med fokus på bedömning. 6. Huvudmannens prioriterade mål gemensamma för skola och gymnasium (utifrån internkontrollen 2018) Utveckla och förbättra arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram - Ge rektor ökad förståelse. - Utifrån behov informera och följa upp arbetet på enhetsnivå. Ärendet Återkopplingen av det systematiska kvalitetsarbetet innehåller bedömning av hur de planerade aktiviteterna under läsåret 2017/2018 har lett till att de prioriterade uppsatta målen på huvudmannanivå har nåtts, Hur blev det? Under rubriken Var är vi? görs helhetsbedömning av verksamheten gentemot de nationella styrdokumentens krav. Det är en uppföljningsfas där verksamheten identifierar utvecklingsområden. Under rubrikerna Vart ska vi? och hur gör vi? tydliggörs planeringsfasen. I denna fas synliggörs verksamhetens prioriterade utvecklingsområde för läsåret 2018/2019 i form av uppsatta mål. Dessa mål har målkriterier knutna till sig som beskriver vad som ska uppfyllas för att målet ska vara

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning BN 2018/ fulländat. Till målet synliggörs även planerade aktiviteter som ska genomföras för att de uppsatta målen ska nås. Det viktigaste förbättringsarbetet sker i verksamheten, i arbetet med barnen och eleverna där själva värdet skapas. Ulrika Mellblom Sara Einarsson Peter Backhof Verksamhetschef förskola Grundskolechef Gymnasiechef Lotta Lindgren Bildningschef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Systematiskt kvalitetsarbete - förskola - fritidshem - förskoleklass - grundskola - grundsärskola - gymnasieskola - gymnasiesärskola - kommunal vuxenutbildning (komvux) - särskild utbildning för vuxna (lärvux) Skickas till För åtgärd: Bildningschefen Verksamhetschef förskola Grundskolechefen Gymnasiechefen Förskolechefer Rektorer

16 Systematiskt kvalitetsarbete förskoleområdet Läsåret Var är vi? Hur blev det? Nationella styrdokument och Bildningsnämndens löften Vart ska vi? Hur gör vi? 1

17 Systematiskt kvalitetsarbete förskoleområdet... 1 Läsåret Inledning... 4 Strukturella förutsättningar... 4 Andel barn inskrivna i förskolan... 4 Barngruppers storlek och sammansättning... 4 Kompetensförsörjning... 5 Pensionsavgångar... 6 Sammanfattning kompetensförsörjning... 6 Antal barn per årsarbetare i förskolan... 7 Alla barns rätt till stöd... 8 Tillgång till förskoleplatser... 8 Lokaler... 8 Utbyggnad Södertorns förskola... 9 Demokratiprojektet för skolor och förskolegårdar... 9 Resursfördelning... 9 Nyanlända... 9 Socioekonomisk ersättning... 9 Lilla påsen Organisation förskoleområdet Extra satsning på att vända sjuktalen i förskolan Systematiskt arbetsmiljöarbete Tillbud och olycksfall Samverkan Klagomål och synpunkter på verksamheten Anmälan om kränkande behandling Giftfri förskola Kost och städ Samverkan med socialförvaltningen Tillsyn av fristående förskolor Annan pedagogisk verksamhet Öppen förskola Pedagogisk omsorg

18 Helg, kväll- och nattomsorg Processkvalitet nationella mål i skollag och läroplan Skolinspektionens förskoleenkät Normer och värden så blev det 2017/ Normer och värden Vart ska vi 2018/ Utveckling och lärande så blev det 2017/ Prioriterat utvecklingsområde 2017/ Läroplanens ämnesområden och barns förändrade kunnande Modersmål i förskolan Miljö och material barns möjlighetsutrymme Digitala verktyg som stöd för lärandet Utveckling och lärande - Vart ska vi 2018/2019? Barns inflytande så blev 2017/ Vart ska vi 2018/2019? Förskola hem så blev det 2017/ Vart ska vi 2018/ Övergång och samverkan mellan förskola och skola så blev det 2017/ Vart ska vi 2018/ Uppföljning, utvärdering och utveckling så blev det 2017/ Vart ska vi 2018/ Förskolechefens ansvar så blev det 2017/ Vart ska vi 2018/2019? På vilket sätt utgör de strukturella förutsättningarna möjligheter eller hinder i den pedagogiska verksamheten, hur har den påverkat effekten av barns utveckling och lärande? Avslutande ord Vart ska vi 2018/ Sammanfattande bilder av prioriterade utvecklingsområden Strukturella förutsättningar Processkvalitet Prioriterat utvecklingsområde: Ett professionellt VI

19 Inledning Förskoleområdets systematiska kvalitetsarbete kan ses som en lägesbedömning med styrkor och utvecklingsområden i den kommunala förskolan i Oskarshamns kommun. Bedömningarna utgår från förskolans uppdrag som det beskrivs i skollagen och läroplanen samt bildningsförvaltningens löften. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att varje förskola liksom huvudmannen systematsikt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till uppsatta mål i läroplan och skollagen och utifrån det planerar och utvecklar verksamheten. Den syftar till att skapa en helhetsbild av kvaliteten/måluppfyllelse i verksamheten men också de förutsättningar som förskolorna arbetar under. Det viktigaste förbättringsarbetet sker i verksamheten, i arbetet med barnen där själva värdet skapas. Förskoleområdets systematiska kvalitetsarbete innehåller två områden, strukturella förutsättningar och processkvalitet. I dokumentets sista avsnitt ställs de strukturella förutsättningarna i relation till den verksamhet vi erbjudit barnen i våra förskolor (processkvaliteten). Strukturella förutsättningar Andel barn inskrivna i förskolan I Oskarshamns kommun är 87 % av samtliga barn i 1-5 års ålder inskrivna i förskolorna i kommunen, oavsett regi. I jämförelse med Kalmar län, liknande kommuner och riket är fler barn placerade i förskola i vår kommun. Detta är positivt då forskning visar att en förskola med god kvalitet gör skillnad för barns utveckling och lärande. Främst utgör förskolan en skillnad för barn från resurssvaga familjer. De 13 % av barnen i 1-5 som är folkbokförda i kommunen men inte finns i våra förskolor behöver vi skapa oss bättre kunskaper kring. Barngruppers storlek och sammansättning I Oskarshamns kommun finns 18 kommunala förskolor med 76 avdelningar. Enligt SCB statistik fanns det den 15 okt 2016: 15,9 barn per avdelning och 15 okt 2017: 16,8 barn per avdelning. Vid en jämförelse med februari 2018 är måttet 17,4 barn per avdelning. Antalet barn på förskolornas 4

20 avdelningar varierar över året. Antalet barn som välkomnas till förskolan har konstant ökat vilket tydliggörs i tabellen nedan. Kommunens förskolor har olika gruppindelningar på förskolorna. Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Källa: QV - Exstens Enligt Skolverkets riktlinjer är riktmärket för barngruppers storlek för barn i 1 3 års ålder 6 12 barn per grupp och i åldern 4 5 år är riktmärket 9 15 barn per grupp. Av förskolans allmänna råd framgår att det är av särskild stor vikt att de yngsta barnen ingår i mindre grupper. (Allmänna råd förskolan, rev 2016). Av förskolechefs analys framgår att det inte är möjligt att förhålla sig till Skolverkets riktmärken utifrån nu gällande elevpeng då det skulle innebära en alltför låg personaltäthet samt att förskolan är öppen mellan kl En annan aspekt är att lokalerna inte räcker till för att barnen konstant över dagen ska vara i mindre grupper. Antalet barn per avdelning behöver minskas för att närma sig Skolverkets riktmärken. Om det ska vara i snitt 15 barn per avdelning behöver förskolan i Oskarshamn utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar. Se mer under rubriken lokaler. Oskarshamns kommuns förskolor ingick år 2017 i Skolinspektionens kvalitetsgranskning genom att pedagogisk personal och vårdnadshavare besvarade en förskoleenkät. Av förskoleområdets pedagogiska personals svar framgår att ungefär en tredjedel av de som besvarat enkäten (svarsfrekvens 86 %) är mindre nöjda med antalet barn på sin avdelning samt hur förskolan tar hänsyn till konsekvenser för barnen vid förändringar i barngruppen (om den ökar eller minskar). En strategi finns på de flesta förskolor som handlar om att alltid dela barngruppen i mindre grupper under så stor del av dagen som möjligt. För att strategin ska leva måste det finnas en god struktur på varje förskola, detta bidrar också till att leva våra löften. Inför ansökan av statsbidraget för 2018/2019 har ett arbete pågått tillsammans med förskolecheferna där omvärldsbevakning skett. Varje förskolechef har sedan tillsammans med sina medarbetare kring hur arbetet tillsammans med barnen kan organiseras för att göra det möjligt att dela barnen i mindre grupper. Under läsåret 2018/2019 följs detta arbetet upp inom ramen för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Kompetensförsörjning Arbetslagets utbildning och kompetens är den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn för barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. I och med att förskolan är en skolform har betydelsen av förskolepersonalens utbildningsnivå blivit tydligare. Kraven på förskollärares ansvar och kunskaper har skärpts inom olika målområden och deras kompetenser ska, förutom kunskap om barns utveckling och lärande, även omfatta ämneskunskaper och didaktiska kunskaper (Skolverkets rapport nr 443). I Skolverkets kunskapsöversikt om undervisning i förskolan konstateras att det är viktigt att förskollärare tar del av forskning för att reflektera över sin undervisning. 5

21 Förskollärare är således en nyckelkompetens i verksamheten och att säkra tillgången på utbildade förskollärare är en förutsättning för en likvärdig förskola. Det kan konstateras att förskollärare är ett bristyrke nationellt och så även i Oskarshamns kommun, detta framgår i nedanstående diagram. 70 Andel årsarbetare (%) med förskollärarexamen Oskarshamn Kalmar län Kommungrupp Riket Källa: Skolverket, Siris. SCB statistik per okt 2017 Enligt statistik från SCB per okt 2017 har förskolan i kommunen 38 % leg förskollärare vilket innebär en diskrepans mellan SCB:s statistik och våra egna uppgifter. Vår egen statistik visar att vi har ca 52 % förskollärare varav 7 % av dessa endast har lokal behörighet samt 28,2 % är barnskötare. Framförallt består skillnaden mellan SCB:s statistik och våra egna uppgifter i att det finns förskollärare som är examinerade men inte tagit ut sin legitimation, dessa räknar vi som förskollärare. En annan skillnad handlar om de förskollärare som utbildades till förskollärare men som endast fick en lokal behörighet i kommunen då utbildningen inte var tillräckligt omfattande för legitimationskravet. Ett måltal för fördelningen av yrkesgrupper i förskolan är framtaget och innebär att förskolan ska ha 65 % leg förskollärare och 35 % annan yrkesgrupp. När måltalet för förskollärare är uppnått finns möjligheten att öka procentsatsen. I förskolan finns också ett antal timvikarier. För att kvalitetssäkra att dessa känner till förskolans uppdrag så ska samtliga delta i en kortare introduktionsutbildning i en form som vi benämner vikariecafé. Det finns en variation i hur mycket timvikarier som sätts in då ordinarie personal av olika anledningar är borta. Det finns också en variation av hur förskolechef organiserar sin verksamhet. Några förskolechefer har valt en överanställning och därför använder man färre timvikarier. Detta har visat sig vara positivt på dessa förskolor. Varje förskola har tagit fram en plan för vikarieanskaffning. Pensionsavgångar Under ht 2017 har fem personer gått i pension och inom en femårsperiod beräknas ytterligare 34 medarbetare att gå i pension. Sammanfattning kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen i förskolan är en stor utmaning och samtidigt den viktigaste kvalitetsfaktorn vilket innebär att detta måste fortsätta att vara ett strategiskt högt prioriterat område. Följande punkter har inledningsvis prioriterats som handlar om att på ett bättre sätt paketera och synliggöra våra förskolor: 6

22 Se över möjligheten att under den sista terminen även erbjuda en visstidsanställning på en låg tjänstgöringsgrad för att när examen är klar erbjuda en tillsvidaretjänst. Att samla VFU studenter två gånger på läsår för att knyta dem till oss har visat sig vara framgångsrikt. En partsgemensam arbetsgrupp arbetar strategiskt och långsiktigt med rekryteringsfrågan och ser för närvarande över möjligheten till utvecklingstjänster i förskolan, mentorskap för nyanställda förskollärare samt ett introducerande nätverk för samma målgrupp. Det är också av stor betydelse att motivera flera att börja studera till förskollärare. För att flera i vår kommun ska göra detta val skulle det vara en stor fördel om en förskollärarutbildning blir placerad vid Nova högskolecentrum. Förtydliga arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper Följa upp hur den pedagogiska utvecklingstiden används för planering, uppföljning och utvärdering i ett kollegialt lärande. Bygga en nätverkskultur där vi väljer att lära oss av varandra. Forskning om förskolan (Skolverket, Kunskapsöversikt förskolan, 2018) visar att kunskapsutveckling i förskolan sker när förskollärare bildar nätverk och tillsammans bygger upp en kunskapsbank. En utmaning i förskoleområdet är att arbeta för att göra yrket och våra förskolor attraktiva arbetsplatser. Det kan bland annat handla om att skapa karriärstjänster/utvecklingstjänster/förste förskollärare i förskolan eller funktioner som pedagogista och ateljerista. En försvårande omständighet för att genomföra detta är kostnaden som i så fall måste rymmas inom förskoleområdets budgetram om inte politiken gör en särskild satsning. Detta är en skillnad från skolans verksamhet där kostnaderna för karriärstjänster ersätts av statsbidrag. Antal barn per årsarbetare i förskolan Diagrammet nedan visar antalet barn per årsarbetare i förskolan sett i ett historiskt perspektiv oavsett regi. Antalet barn per årsarbetare för 2017 ligger på 4,8. En självklar konsekvens av att andelen förskollärare minskar blir ju att andelen förskollärare per barn minskar. Det nedersta diagrammet visar antalet barn per förskollärare i Oskarshamns kommun i jämförelse med riket och samtliga kommuner. Källa: SCB och Skolverket 7

23 Källa: SCB och Skolverket Alla barns rätt till stöd Alla barn ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det viktigaste för barnen i förskolan är att verksamheten håller en generellt god kvalitet. I en generellt god kvalitet ingår att verksamheten planeras utifrån läroplanen, att barnen upplever en meningsfullhet och att aktiviteter och interaktioner är rika på innehåll och stimulans samt att barnen får det stöd de behöver. En av kommunens förskolor var med i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning beträffande särskilt stöd. Resultatet visade på utvecklingsområden. Med anledning av detta är ett arbete inlett med att ta fram en gemensam rutin för en anpassad och tillgänglig miljö, att uppmärksamma stödbehov samt kartläggning, dokumentation, bedömning och uppföljning/utvärdering av stödinsatser. I förskoleområdet finns fyra specialpedagoger som handleder pedagoger i förskolan. Förskolechef kan ansöka om verksamhetsstöd för barn i förskolan som har omfattande behov av stöd. Stödet kan utgöras av exempelvis handledning av psykolog, talpedagog eller i form av extra personalresurser. Tillgång till förskoleplatser Samtliga vårdnadshavare som ansökt om plats i förskola har erbjudits detta inom fyra månader. Då flera förskolor har varit fullbelagda har det inte alltid varit möjligt att erbjuda plats på den förskola vårdnadshavarna önskat i första, andra eller tredje hand. Lokaler Sweco beskriver i sin rapport att ett riktmärke gällande ytor är 10 kvadratmeter per barn i äldre byggnader och 12 kvadratmeter per barn vid nybyggnation. Med utgångspunkt från dessa mått finns det plats för barn i kommunens förskolor. I maj 2018 har förskolan barn inskrivna. Detta innebär att förskolorna idag har placerat 219 fler barn än vad som egentligen skulle rymmas i befintliga lokaler. 8

24 Antalet barn per avdelning behöver minskas för att närma sig Skolverkets riktlinjer. Om det ska vara i snitt 15 barn per avdelning (vilket i sig är högre än Skolverkets riktmärken) behöver förskolan i Oskarshamns kommun utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar. Det är viktigt att förskolans lokaler och miljöer är utformade så att de både stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet enligt skollag och läroplan. Med anledning av detta beslutade bildningsnämnden om att skapa bättre förutsättningar på Påskallaviks förskola, huset Trossen. Följande lokaler håller inte förväntad standard: Dejegården, Hycklinge, Citronfjärlien, Knottet, sammanlagt 7 avdelningar. Utbyggnad Södertorns förskola Under läsåret har en tillbyggnad av Södertorns förskola skett genom att bygga till ytterligare en sektion på paviljonglösningen. Detta innebär en bättre arbetsmiljö för pedagoger och barn men också en utökning av förskolans kapacitet med ytterligare åtta platser. Demokratiprojektet för skolor och förskolegårdar Under vårterminen 2018 har den gamla gården på Sidensvansens förskola prioriterats för att förbättras och utvecklas inom ramen för demokratiprojektet. En ansökan gjordes även till Boverket för medfinansiering av projektet, handläggning pågår fortfarande. Resursfördelning Elevpengen utgör en lika stor resurs per barn, oberoende av socioekonomiska faktorer, och utgår för alla barn som är inskrivna och schemalagda i verksamheten vid mättillfället, den 20:e varje månad. Elevpengen är uppdelad efter olika faktorer beroende på ålder och antal timmar. Elevpengen som beslutas av nämnden betalas ut varje månad till respektive enhet. Nyanlända Definitionen av nyanlända barn i förskolan är samtliga asylsökande barn samt de barn över 2 år som varit i Sverige högst två år. De första 24 månaderna betalas en extra resurs, 0,3 elevpeng, ut för nyanlända barn över två års ålder. Socioekonomisk ersättning Modellen baseras på faktorerna: Vårdnadshavares utbildningsbakgrund, 70 % Vårdnadshavares försörjningsstöd, 30 % Ersättningen för den socioekonomiska resursfördelningen motsvarar 6 % av den totala budgeten för förskola. Det statistiska underlaget för modellen inhämtas från SCB och delas ut per enhet. Förskolechefer och rektorer har enats kring att barnomsorgen för 6-åringar går över från förskola till fritidshem v.33 på alla enheter. Under vårterminen har en översyn av förskolans elevpeng pågått på grund av svårigheter för förskolechefer att organisera sin verksamhet då snabba förändringar av förutsättningar påverkar verksamheten. Exempelvis då barn byter placeringsgrund från över 15 tim till under 15 tim, detta faktum utgör en svårighet att ställa om verksamheten i samma takt. Översynen fortsätter under hela 2018 och därefter tas förslag på ev. ny resursfördelning fram. Förskoleområdet gjorde ett negativt resultat vid årslutet och med anledning av detta samt förändrad elevpeng från och med augusti 2018 så har en justering av organisationen varit nödvändig. Justeringen har inneburit att personalkostnaderna måste minska och detta har lett till oro på flera förskolor. Förskolechef kommer kontinuerligt att ha uppföljningar av det ekonomiska läget på Apt träffar så att det finns en medvetenhet i verksamheten om budgetarbetet. 9

25 Lilla påsen 2017 Investeringsmedlen i lilla påsen har främst prioriterats till utemöbler, solksydd samt upprustning av en del möbler inomhus. Organisation förskoleområdet Under läsåret har förskoleområdets organisation förändrats då en enhetschef samt en förskolechef gått vidare till uppdrag i andra kommuner. Från och med februari 2018 finns inte funktionen enhetschefer kvar inom förskoleområdets organisation utan endast förskolechef. Organisationen har minskats med en förskolechef på grund av det ekonomiska resultatet. Det pågår rekrytering av en förskolechef och under tiden för rekrytering har befintliga förskolechefer varit tf. förskolechef med ett ledningsstöd på respektive förskola. Rutiner för uppföljningar av varje förskolechefs samt förskoleområdets ekonomi har tydliggjorts genom att ekonomiassistent gör kontinuerliga månadsuppföljningar tillsammans med förskolechef och verksamhetschef. På förskolechefsmöten görs gemensamma uppföljningar av enheternas resultat. Under våren 2018 planerades även en förändring av vikariesamordningen för förskoleområdet. Förskolecheferna har sina kontor samlade centralt vilket av de flesta upplevs som positivt då detta blir ett tillfälle för att dela olika dilemman och hjälpa varandra framåt. Extra satsning på att vända sjuktalen i förskolan Ett aktivt arbete har pågått och pågår för att minska sjukfrånvaron i förskolan. Under 2017 har en HR specialist som haft ett särskilt uppdrag att stödja arbetet med att få en ökad frisknärvaro i förskolan. Exempel på olika insatser är chefsforum, enskilda möten mellan HR specialist och förskolechef, möten med medarbetare, möten med arbetsgrupper. Tidiga signaler på ohälsa, tidiga insatser vid sjukskrivning, omplaceringar, uppsägningar samt ett strategiskt arbete tillsammans med primärvården och samrehab, företagshälsovården Previa har pågått kontinuerligt för att förbättra samarbetet och kvaliteten i arbetsmiljöarbetet. Denna extra satsning bedöms av förskolecheferna ha gjort stor skillnad i rehabiliteringsarbetet. Sjukfrånvaron för dag 1-14 har över åren ökat något, medan dag har minskat. Sjukfrånvaron gällande dag 91 och uppåt har minskat över tid. Av förskolechefernas analys framgår att korttidsfrånvaron under våren 2018 var hög med anledning av influensan som var svår att bli av med. Övrig sjukfrånvaro är sällan arbetsrelaterad utan beror på andra orsaker. Förskolecheferna arbetar för att snabbt ta kontakt med en medarbetare som sjukskriver sig. För att följa sjukskrivningstalen görs en analys av förskolechef samt verksamhetschef vid varje månadsuppföljning då frånvaro över 5 % beskrivs och analyseras. Förskolans förändrade uppdrag ställer andra krav på både förskollärare och arbetslag vilket också kan bidra till en känsla av otillräcklighet. Känslan av att vara en kompetent och kunnig pedagog bidrar till arbetsglädje. Sett i ljuset av detta perspektiv blir det viktigt att forma mötesplatser för kollegialt lärande. Det är således av stor vikt att arbetet med att öka frisnärvaron och stärka medarbetarskapet fortgår och att särskilt stöd ges till förskolecheferna i rehabiliteringsprocessen. 10

26 2018 endast jan-juli Källa:QW Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet är framtaget. Det finns rutiner för fastighetssyner, arbetsmiljöarbete, brandskydd, HLR, krisarbete, detta är också tydliggjort i förskoleområdets kalendarium. Cirka hälften av medarbetarna i förskolan valde att besvara kommunens psykosociala medarbetarenkät. Resultatet visar att inom områdena arbetsbelastning, arbetsorganisation och handlingsutrymme visar förskoleområdet på gott resultat som generellt ligger något högre än bildningsförvaltningens totala resultat. På samma sätt ser det ut inom områdena ledarskap, stöd, kunskaper och utveckling samt återhämtning. Den samlade administrationen med ekonom, administratör och vikariesamordnare har förbättrat arbetsmiljön för förskolecheferna, att de också delar arbetsyta med förskolecheferna bidrar till nära kontakter. Verksamhetschef har tillsammans med förskolecheferna arbetat med att förbättra förskolechefernas arbetsmiljö genom att ta fram gemensamma spelregler för att stärka det kollegiala lärandet och initiera ett arbete kring en likvärdig förskola i kommunen. Tillbud och olycksfall Förskoleområdets anmälda olycksfall under 2017: 54 stycken Förskoleområdets anmälda tillbud under 2017: 85 stycken. Huvuddelen av de till tillbud och olycksfall som rapporterats handlar om barn som snubblat, halkat, klämskador eller tappat balansen. Åtgärder har vidtagits i varje enskilt fall. Samverkan Förskoleområdets samverkansgrupp har mötts enligt samverkansavtalet. Under läsåret har samverkan varit en viktig grupp att samverka kring olika frågor av förskolans verksamhet. Klagomål och synpunkter på verksamheten En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är de synpunkter och klagomål om kvalitetsbrister som kommer från företrädesvis föräldrar. Ett systematiskt arbete med synpunkter och klagomål ger goda möjligheter att uppmärksamma brister i verksamheten och att arbeta förebyggande. I enlighet med skollagens krav finns en övergripande klagomålsrutin. 11

27 De klagomål och synpunkter som inkommer görs i första hand till personalen på förskolorna och sedan till förskolechef. Nästa nivå är kontakt med huvudmannen. De klagomål som kommit till huvudmannens kännedom handlar främst om tider i förskolan. Anmälan om kränkande behandling Under läsåret har tre anmälningar om utsatthet inkommit till huvudmannen, uppföljningar och åtgärder är genomförda och därmed utredda och avslutade. Giftfri förskola En viktig förutsättning för barns utveckling och lärande är de miljöer och det material som förskolorna erbjuder. Genom satsningar från ekokommunens styrgrupp har ett arbete med att fasa ut olika material varit möjlig. Material som ex. äldre plastleksaker, madrasser och stoppade möbler, avskavda träleksaker samt gardiner som kunde misstänkas innehålla ohälsosamma ämnen har till del fasats ut. För att öka medvetenheten och kunskaperna kring miljö och materials betydelse i förskolan avsätts medel för kompetensutveckling. Inom ramen för detta undersöks även möjligheter kring att starta ett kreativt återbruk i Oskarshamns kommun. Kost och städ Det finns en framtagen kostpolicy för förskola och skola. Förutom att bidra med energi och glädje kan måltiden i förskolan användas som ett pedagogiskt verktyg inte minst inom förskolans uppdrag att ge barnen kunskap om en hållbar livsstil. En kontinuerlig samvekan med ansvariga för kost och städ och förskolecheferna samt mellan förvaltningsledningarna sker systematiskt och kontinuerligt. Detta skapar goda förutsättningar för gemensam förståelse samt till att rätta till olika situationer relativt snabbt. Vad det gäller städ så är ett önskemål att den ska ske på tid då det är få barn som vistas i verksamheten. Samverkan med socialförvaltningen Samverkan med socialförvaltningen sker enligt en framtagen rutin vilket gör att det finns en kontinuitet och systematik som är viktig för barnens bästa i vår kommun. Tillsyn av fristående förskolor Under våren 2018 har samtliga fristående förskolor tillsynats. Generellt kan sägas att förskolorna erbjuder barnen en förskola som utgår ifrån läroplanens områden. En rutin för tillsynsbesöken ska tas fram för att säkerställa en god kvalitet i tillsynen. Annan pedagogisk verksamhet Öppen förskola Öppna förskolan är en mötesplats för föräldrar med barn, som inte är inskrivna på förskolan och bor i Oskarshamns kommun. Den öppna förskolan erbjuder barn en pedagogisk verksamhet tillsammans med medföljande vuxna samtidigt som vuxna ges möjlighet till social gemenskap. Generellt upplevs att barn och föräldrar trivs på öppna förskolan där olika grupper erbjuds. Exempel på olika grupper är nyfikargruppen, lillgruppen, syskongrupp och babyfik. Förskolechefs bedömning är att öppna förskolan erbjuder en verksamhet där barnen och föräldrarna känner sig trygga och stimmulera dem genom att få med språk, matematik, skapande i olika aktiviteter. Miljöerna har utvecklats till att bli mera innehållsrika och inbjudande, detta stimulerar barnen till mera utforskande. Arbetet behöver fortgå så att barnen erbjuds ännu mer varierat material och en tillgänglig och stimulerande miljö. 12

28 Samarbetet mellan olika aktörer i familjecentralen bidrar till ett gott stöd för föräldrar och barn i kommunen. Utvecklingsområden är identifierade och handlar bland annat om att öppna förskolan också kan verka för att bli en arena för språkstöd och integration. Detta är också ett område som SKL nu ska kartlägga och ta fram stöd för kommuner. Pedagogisk omsorg Under 2017 har 0,5 % av barn i 1-5 års ålder varit inskrivna i pedagogisk omsorg. Med anledning av att efterfrågan av plats i pedagogisk omsorg har minskat så erbjuds från och med ht ingen pedagogisk omsorg i kommunen. Helg, kväll- och nattomsorg Under läsåret har helg, kväll och nattomsorg erbjudits vid förskolan Sidensvansen samt vid Norrtorns förskola för sammantaget 57 barn. Vid bokslutet för 2017 gjorde helg, kväll och nattomsorgen ett negativt resultat vilket medförde en översyn av verksamheten. Mot denna bakgrund har det under senare delen av höstterminen 2017 samt inledningen av vårterminen 2018 pågått en dialog tillsammans med medarbetare, förskolechef och verksamhetschef som handlat om att förändringar av verksamheten måste genomföras så att budgeten (anslagsfinansiering samt statsbidrag) för verksamheten är i balans. Mot denna bakgrund så erbjuds från och med den 25 juni helg- kväll och nattomsorg vid förskolan Sidensvansen. Med anledning av förskolornas stora rekryteringsbehov av förskollärare kommer en fortsatt dialog kring vilken yrkesakategori som över tid ska vara anställd på helg- kväll och nattomsorgen att föras tillsammans med fackliga organisationer under våren och hösten

29 Processkvalitet nationella mål i skollag och läroplan Det systematiska kvalitetsarbetet ska i första hand fungera som ett aktivt redskap i enheternas kontinuerliga utvecklingsarbete och utgöra incitament för utveckling och förändring. I andra hand syftar det till att ge en väl underbyggd bild till beslutsfattarna. En viktig del i kvalitetsarbetet är dialog på olika nivåer. Detta avsnitt utgör en beskrivning och bedömning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen som de är formulerade i förskolans läroplan men också hur förskolorna lever bildningsnämndens löften. En graderad värdering av hur väl målen nås, hög, god- eller låg måluppfyllelse. Den graderade bedömningen är högst subjektiv men då fler har varit delaktiga i analysarbetet och att läsa samt kommentera slutprodukten, detta dokument, så kan bedömningen ses som mindre subjektiv. En prioritering av de identifierade utvecklingsområdena har gjorts i samverkan med förskolechefer och förskoleområdets samverkansgrupp. Huvudmannen planerar för centrala insatser för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden. Varje förskolechef ansvarar för att de prioriterade områdena blir kända i verksamheten samt att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i riktning mot de prioriterade områdena med utgångspunkt i de utvecklingsområden som är identifierade på den egna förskolan. Gemensam uppföljning kommer att ske kontinuerligt tillsammans i förskoleområdets ledningsgrupp under ledning av verksamhetschefen. Processkvaliteten kännetecknar kvalitet i interaktionen mellan förskolepersonal och barn. Vetenskapsrådets rapport (2015) visar att de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn är viktigast för utveckling och lärande på kort och på lång sikt. En likvärdig förskola innebär att alla barn ska ha möjlighet att mötas av förskolepersonal som har kompetens, kunskap och förutsättningar att möta barnet/barnen så att de pedagogiska relationerna håller en hög kvalitet (Vetenskapsrådet, 2015, s 7). Förskolan ska bidra till att skapa ett gott samhälle, att fostra samhällsmedborgare som får utveckla kunskaper om demokratiska värden och utveckla förmågor och kunskaper inom olika ämnen. De övergripande frågorna som varit utgångspunkt i analysen av förskolans arbete är om vi har erbjudit en förskola där: barnen fått möta förskolepersonal som har kompetens, kunskap och förutsättningar att möta barnet/barnen så att de pedagogiska relationerna hållit en hög kvalitet barnen fått möjlighet att utveckla olika förmågor (ex. undersöka, utforska, urskilja, se samband, tolka, reflektera, resonera, lyssna, uttrycka, berätta, kommunicera, samtala, ställa frågor, problematisera, förhandla, påverka, argumentera, skapa, konstruera) barnen fått möjlighet att erövra och utveckla kunskaper inom olika ämnesområden barnens förändrade kunnande barnen fått vara i en reflekterande kultur där de fått träna sig i att tänka olika - en demokratisk mötesplats? barnen fått möta olika uttryckssätt som ex skulpterande, dans, musik, rytmik, konst, drama? Skolinspektionens förskoleenkät I föreliggande rapport återkommer resultat från Skolinspektionens förskoleenkät som ingick i en större kvalitetsgranskning. Det som mäts i enkäten belyser vissa aspekter av förskolan och ger inte en heltäckande bild av förskolans kvalitet. Enkäten besvarades av både vårdnadshavare och pedagogisk personal, vilket innebär att varje förskola som ingått i studien har två resultatrapporter. 14 av kommunens förskolor ingick i undersökningen och 664 vårdnadshavare valde att besvara enkäten, detta innebär en svarsfrekvens på 66 %. I enkäten som riktades till pedagogisk personal inkom 195 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens på 86 %. I resultatet finns även kommunens tre fristående förskolor med. 14

30 Normer och värden så blev det 2017/2018 Bildningsnämndens löfte: Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. En viktig uppgift för förskolan är att i det dagliga arbetet med normer och värden förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Arbetet med normer och värden utgör en viktig grund för förskolans arbete med att arbeta främjande för likabehandling och att motverka diskriminering och kränkande behandling. Att arbeta med värdegrunden handlar om en riktning och en hållning till livet som vi lever på våra förskolor där barnen får vara i en reflekterande kultur där de får träna sig i att tänka olika. Enligt förskoleområdets systematiska kvalitetsarbete bedömdes 2016/2017 att området normer och värden hade en god måluppfyllelse men med en viss variation mellan olika förskolor. Främst identifierades planerna mot diskriminering och kränkande behandling vara ett utvecklingsområde. Eftersom diskrimineringslagen ändrades den 1 januari 2017 med aktiva åtgärder mot diskriminering inväntades en förändring och anpassning av Skolverkets stödmaterial främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. I underlagen finns olika exempel på hur pedagoger arbetar tillsammans med barnen kring värdegrunden. En del använder sig av att dramatisera samt litteratur som handlar om värden med följande gemensamma dialoger. Andra kompletterar detta med att arbeta med färdiga metoder som ex Snick & Snack, Kompisböckerna, Stopp min kropp, värdegrundsappen (Puffarna) på lärplattan. Det finns också beskrivningar av ett värdegrundsarbete som sker i direkt anslutning till när något händer, eller när det finns ett ökat behov ex när det sker konflikter i barngruppen. Kartläggningar av verksamheten sker på olika sätt. Någon använder sig av hus- modellen, andra låter barnen kartlägga roliga, spännande, farliga platser genom att promenera med några barn där barnen får fotografera olika platser s.k. trygghetsvandringar. Så gott som alla förskolor genomför någon enkät tillsammans med barnen och utifrån resultatet av enkäterna vidtas åtgärder. För att lyfta fram barnens röster och rättigheter i samhället anordnades arrangemanget tusentals lyktor på lilla torget. Det samlade många familjer kring barns rättigheter. I förskolechefs underlag lyfts framförallt två aspekter fram som viktiga i arbetet med normer och värden: - dela den stora gruppen i mindre grupper - tydliga överskolningar som skapar trygghet Enligt resultatet av Skolinspektionens enkät till pedagogisk personal i förskolan är det 22 % av de svarande som tycker att man i låg utsträckning kan säga till en kollega om man uppfattar att de behandlar ett barn på ett kränkande sätt. Man upplever också att diskussioner om vad som är kränkande behandling kan föras i högre omfattning. Tillsammans med förskoleområdets samverkansgrupp bedöms även etik och förhållningssätt vara ett utvecklingsområde i förskolan. Medarbetarna skattar sitt arbete med värdegrunden som gott men det finns fortfarande en viss utvecklingspotential. Resultatet av Skolinspektionens förskoleenkät inom området normer och värden visar att vårdnadshavarna skattar förskolans arbete med normer och värden högt. Däremot visar resultatet av den pedagogiska personalens bedömning av sitt arbete att förskolans arbete med att motverka stereotypa könsmönster kan bli bättre. Tre anmälningar om utsatthet har inkommit till huvudmannen under läsåret 2017/2018. Bedömningen av måluppfyllelse inom området normer och värden är god. 15

31 Normer och värden Vart ska vi 2018/2019 Gemensamma samtal kring kränkningar behöver föras på förskolorna så att barnen möts av förskolepersonal som har kompetens, kunskap och förutsättningar att möta barnet/barnen så att de pedagogiska relationerna håller en hög kvalitet. Utveckla den pedagogiska dokumentationen så att den också kan användas som analysverktyg vad det gäller jämställdhet och ett normkritiskt perspektiv med syftet att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dela gruppen i mindre grupper organisation av en dag på förskolan. Överskolningar mellan avdelningar och till förskoleklassen och fritidshemmet bedöms enligt förskolecheferna finnas och fungera men kan förtydligas för att skapa likvärdighet. Utveckling och lärande så blev det 2017/2018 Bildningsnämndens löfte: Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas Läroplansmålet utveckling och lärande är ett av de mer innehållsrika målområdena i läroplanen. När förskolans läroplan kom 1998 var fokus på barns lärande efter nya skollagen (2010:800) samt revideringen av läroplanen 2010,2016 så har begreppet undervisning varit mer centralt att problematisera i förskolan. Utgångspunkten för förskolans verksamhet är att ämnesområden som är formulerade i läroplanen ska bindas samman så att barnens lärande blir mångsidigt och sammanhängande. Till skillnad från skolan finns inga prestationsmål på barnen. Förskolan ska bevara sin särart där lärande, fostran och omsorg bildar en helhet. Mot bakgrunden att detta område är så innehållsrikt så är bedömningen god inom vissa delar och lägre inom andra. Arbetet i kommunens förskolor sker generellt sätt på ett sådant sätt att barn ges förutsättningar för att utvecklas och lära, även om verksamheten inte alltid sker på ett målstyrt vis. Prioriterat utvecklingsområde 2017/2018 Under läsåret har ett utvecklingsområde inom ramen för utveckling och lärande varit prioriterat. Målet för utvecklingsområdet har varit att förskollärarens roll som pedagogisk ledare är stärkt med följande målkriterier: förskolläraren skapar processer som syftar till utveckling och lärande mot målen undervisning och lärande sker genom medvetet målstyrda processer Centrala och lokala insatser för att stärka förskollärarens roll som pedagogisk ledare Olika centrala och lokala insatser har genomförts för att stärka förskollärarnas roll som pedagogiska ledare. Att förskollärarna ska skapa processer som syftar till utveckling och lärande mot målen samt att undervisning och lärande sker genom målstyrda processen kan ses ur flera olika perspektiv. Den centrala frågan är, hur undervisningen stödjer barns lärande? Höstterminen 2017 inleddes med en gemensam föreläsning av Ingrid Pramling kring undervisning i förskolan. Föreläsningen har sedan följts upp bland annat genom pedagogiska caféer och andra samtal på förskolorna. Tillsammans med förskolecheferna har målkriterierna problematiserats genom att läsa Skolverkets kunskapsöversikt om undervisning i förskolan men också genom observation på sina förskolor med blicken riktad mot hur undervisning gestaltas i praktiken och hur barns förändrade kunnande dokumenteras. Tillsammans kan vi konstatera att förskollärarna vandrar mellan olika teoretiska perspektiv i sin undervisning (medvetna eller omedvetna). Det skulle kunna beskrivas i termer av att de vandrar mellan en förmedlande pedagogik och en mer utforskande hållning. 16

32 Resultatet är en större medvetenhet kring undervisningsbegreppet. I förskolan finns en större vana vid att prata om barns lärande och mindre om begreppet undervisning och didaktiska frågor. Av förskolechefs analys framgår att det pågår olika aktiviteter i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen men det är mer i form av olika aktiviteter som inte alltid hänger samman med varandra i ett processorienterat perspektiv. En förskolechef har inom ramen för rektorsutbildningen studerat undervisning i förskolan specifikt. Hon genomförde själva studien i två av kommunens förskolor. Resultatet visade att barnen kunde beskriva sitt lärande på ett tydligare sätt när frågorna riktades mot projektet de fördjupat sig kring, i detta fall fenomenet ljus. Det finns en variation i våra förskolor men inte bara mellan förskolor utan också mellan avdelningar. Det är varje enskild förskollärares erfarenheter och teoretiska perspektiv (medvetna eller omedvetna) som gestaltar undervisningen i praktiken, detta utgör också grunden för hur man organiserar verksamheten och hur en dag strukturerars på förskolan men också hur kommunikationen med barnen sker. I förskolan finns OLIKA sätt att förstå barns lärande och varför förskolans finns. Syftet med undervisning är att skapa förutsättningar för lärande. Av detta skäl behöver undervinsingen ställas i relation till synen på kunskap och lärande. Forskning är entydig i att nära pedagogiska relationer är A och O för barns utveckling och lärande och att undervisningens pedagogiska kvalitet skapas i mötet mellan förskollärare och barnet och det innehåll barnet ges möjlighet att utveckla ett kunnande om (Skolverket, 2018). I den gemensamma analysen kan vi konstatera att det är svårt att se hur barnens kunnande förändrats och expanderats. Läroplanens ämnesområden och barns förändrade kunnande Kraven på förskollärares ansvar och kunskaper har skärpts inom olika målområden och deras kompetenser ska, förutom kunskap om barns utveckling och lärande, även omfatta ämneskunskaper och didaktiska kunskaper (Skolverkets rapport nr 443). Förskolorna arbetar på olika sätt med de ämnesområden (matematik, teknik, fysik, kemi, biologi) som läroplanen uttrycker. Ämnesområdena ska inte ses som separerade från varandra utan istället bindas samman och färgas in i varandra, detta arbetssätt utgör grunden i att arbeta projekterande, i processer tillsammans med barnen. I underlagen beskrivs olika metoder som kan stimulera och utmana barnen i deras språkutveckling. I förskolorna pågår ett medvetet arbete för att levandegöra språket i olika situationer i vardagen samt inom ramen för de projekt man arbetar med. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. På förskolorna pågår därför olika aktiviteter som sagoberättande, att arbeta med bilder, olika lekar, spel, sånger, ramsor, språklekar, bygglekar, nya upplevelser och upptäckter i naturen, TAKK, digitala verktyg. Inom området matematik beskrivs att man räknar antal, sorterat och arbetar med mönster på olika sätt. Inom området naturvetenskap har en rad olika projekt funnits som exempelvis fåglar, ljus som fenomen, tyngd, vikt. Estetiska uttryckssätt och kreativt skapande kan integreras mer i de projekt som förskolorna arbetar med då detta är ett slags aktivator i lärandet. I likhet med leken har estetisk och skapande verksamhet ofta används som medel för lärande (Skolverket, 2018 s.85). I analysen framkommer att det finns behov av att arbeta med olika uttryckssätt som ex dans, musik, teater, drama. Ett annat område där det behövs mer kunskaper handlar om material. Förskolans pedagogiska personal (tabell nedan) som besvarat Skolinspektionens enkät bedömer själva sitt arbete med teknik som ett utvecklingsområde. Arbetet med naturvetenskap verkar ske i högre utsträckning. Den högsta bedömningen av arbetet med läroplansområdena görs inom matematikens område. Vårdnadshavarna upplever i relativt hög omfattning att förskolan stimulerar barnets utveckling och lärande men det finns också utvecklingspotential. Sammanfattningsvis kan sägas att ämneskunskaper behöver breddas och fördjupas så att barnen kan expandera och fördjupa 17

33 sitt lärande. Källa: Skolinspektionens förskoleenkät, pedagogisk personal, 2017 Källa: Skolinspektionens förskoleenkät, vårdnadshavare, 2017 Modersmål i förskolan Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Vi vet att våra förskolebarn behöver många tillfällen varje dag till att tala, lyssna och lära tillsammans för att klara sig bra i livet. Både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Det är viktigt att de vuxna i barnens omgivning, på olika sätt, uppmuntrar, stödjer, och skapar möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. Arbetet med att stödja barns språkutveckling är en pedagogisk fråga för förskolan och den pedagogiska personalen verkar, enligt Skolinspektionens enkät bedöma sitt arbete med modersmålsutveckling för flerspråkiga barn med stor utvecklingspotential. Med anledning av detta ska en plan för mottagande av nyanlända barn tas fram för förskoleområdet. 18

34 Källa: Skolinspektionens förskoleenkät, pedagogisk personal, Miljö och material barns möjlighetsutrymme Bildningsnämndens löfte: Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid. Som en del av att utveckla förskollärarens roll och medvetenhet kring undervisningen genomfördes den 8 januari 2018 en utbildningsinsats kring hur miljö och material kan stötta undervisningen och öka förståelsen kring hur pedagogisk miljö, material och organisation samspelar som redskap i lärandet och att utvecklas som människa. Att utveckla förskolan miljöer och material så att bästa möjliga förutsättningar skapas för barns utforskande och lärande är en utmaning. Miljö och material kan sägas vara den synliga delen av pedagogiken och säger något om hur vi tänker om barns och lärande. Eidevald och Wallander (2016) menar att pedagogens bild av vad barndom och förskola är styr hur den pedagogiska miljön utformas och därmed vilket lärande som möjliggörs för barnen. Rummets utformning och det material vi erbjuder (inne och ute) har stor betydelse för möjlighet till möten och kommunikation, det blir barns möjlighetsutrymme för undersökande och utforskande. Vårdnadshavarna som besvarat Skolinspektionens förskoleenkät visar en relativt god måluppfyllelse vad det gäller hur väl förskolan lyckas erbjuda en stimulerande miljö men det är fortfarande en bit kvar till en god och hög måluppfyllelse. Det finns en relativt stor variation mellan förskolorna vad det gäller tillgänglighet av material samt hur projekten blir undersökningsbara för barnen. Ett av syftena med utbildningsdagen var att försöka mejsla fram ett nuläge beträffande miljö och material i kommunens förskolor. Resultatet av utbildningsdagen blev en större medvetenhet kring miljö och materials betydelse. Scanningen av förskolans miljöer behöver fortsätta för att mynna ut i ett slags gemensamt ställningstagande kring vilka grundmiljöer barnen i förskolan har rätt till i vår kommun. Det finns önskemål om att använda mer kreativt material i förskolan, alltså inte så mycket färdiga leksaker eftersom de styr oss i en viss riktning. Kreativt, ofärdigt material väcker en nyfikenhet och inom ramen för Ekokommunen inleds nu ett arbete med att titta på om det finns förutsättningar för att starta ett kreativt återbruk i Oskarshamn. 19

35 Digitala verktyg som stöd för lärandet Under läsåret har pedagoger från förskolan med särskilt IKT uppdrag samlats med fokus på att utveckla förskolornas arbete med digitala verktyg. Vid ett tillfälle under våren erbjöds en show it share it förmiddag då pedagoger bjöd in till olika workshops i syftet att dela med sig av delat sina kunskaper och erfarenheter. Samtliga förskolechefer har använt Skolverkets verktyg LIKA för att kartlägga arbetet med digitala verktyg i förskolan. Av resultatet framgår en upplevelse att vi har en bra tillgång till digitala verktyg i det pedagogiska arbetet tillsammans med barnen däremot är datorer till pedagogerna mera bristfällig då hela arbetslag ska dela på en dator och inloggningar till olika program som ex e- medarbetaren kan då försvåra. I verktyget LIKA finns ett avsnitt som handlar om infrastrukturen. Här framkommer att nätverken fungerar relativt bra och att pedagoger vet var de kan hitta stöd gällande tekniken. Lärmiljöer är anpassade till att digitala verktyg och resurser kan användas i verksamheten på ett flexibelt och kreativt sätt men det återstår ett arbete med att alla pedagoger ska börja använda verktygen så att de gör skillnad för barnens lärande. Inom området ledning visar resultatet att vi behöver bli tydligare med att förtydliga mål för digitala verktyg i vår ledningsgrupp. Det finns mål uppsatta i IKT satsningen, i våra styrdokument och nationellt. Målen behöver brytas ned utifrån den kommande reviderade läroplanen och IKT satsningens mål på kommunal nivå. Rutiner och riktlinjer för användningen av digitala verktyg kan således bli bättre. Under våren 2018 har många funderingar väckts i och med den nya lagen GDPR. Flera förskolor använder sig av sociala media som Instagram i sin kommunikation med föräldrar och många frågor finns nu kring om förskolan istället ska använda sig av en gemensam pedagogisk lärplattform som ex Unikum som skolan och gymnasiet använder. Här skulle även närvorhantering kunna skötas så att vi på ett bättre sätt kan följa barnens faktiska vistelsetider. I verktyget LIKA görs bedömningen att pedagogerna i dagsläget saknar goda kunskaper inom säker användning av nätet och hantering av digital information. 20

36 Av självskattningen i LIKA framgår också att barnen till stora delar är konsumenter och ett arbete behöver utvecklas så att barnen blir mer av producenter och kan producera genom bild och ljud, skapa, bygga, dokumentera och reflektera kring digitalt lärande. En förskolechef kommer att under läsåret 2018/2019 ha ett särskilt ansvar för att hålla i arbetet med digitala verktyg och tillfällen är inlagda i förskoleområdets kalendarium då IKT ansvariga från förskolorna träffas i nätverk för digitala verktyg. Sammanfattningsvis kan sägas att vi behöver bli bättre på att sprida kunskaper inom förskoleområdet vad det gäller digitala verktyg som redskap för lärandet. Sammanfattning av området utveckling och lärande Inom området utveckling och lärande har en redogörelse för förskolornas arbete inom målområdet gjorts genom beskrivningar och analys kring olika teman. Den samlade bedömningen av måluppfyllelse inom området utveckling och lärande är låg på väg att nå god måluppfyllelse Långsiktig utveckling inom området utveckling och lärande - Vart ska vi 2018/2019? - Ett fortsatt arbete behövs för att utveckla ett mer processorienterat/projekterande/undersökande förhållningssätt som utgångspunkt för undervisningen, att jobba mellan ämnen. Undervisningen bygger då framförallt på ett utforskande förhållningssätt där barnens frågor kring fenomen och begrepp lyfts fram som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. - Förskollärares ämneskunskaper behöver breddas och fördjupas för att skapa förutsättningar för att barnens lärande kan expandera och fördjupas. Detta omfattar även olika estetiska uttryckssätt och kreativt skapande. - Förskolornas arbete med modersmål och flerspråkighet behöver stärkas. - Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas så att den stödjer ett processinriktat arbete samt på ett tydligare sätt kan stödja arbetet med att fånga barnens och pedagogernas lärprocesser. - Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform. - Genom att läsa, samtala och reflektera över vetenskapliga texter i förhållande till dokumentationen riktas också en kritisk blick mot den egna verksamheten. I Skolverkets kunskapsöversikt om undervisning i förskolan konstatseras att det också är viktigt att förskollärare tar del av forskning för att reflektera över sin undervisning. - Arbetet med att utveckla goda lärmiljöer för och tillsammans med barnen behöver fortsätta så att miljöer och material är föränderligt utifrån de projekt som förskolan kommer att arbeta med. Miljöerna ska spegla läroplanens områden och göra det möjligt för barnen att utveckla olika förmågor och kunskaper, därför behöver material ibland bytas ut och läggas till så att barnen erbjuds en miljö som bygger på barnens intresse och utmanar till fortsatt utforskande. Barns inflytande så blev 2017/2018 I underlagen beskrivs oftast barns inflytande i termer av att barnen får göra olika val, vem man vill leka med, välja mat på buffén och vilket material som ska köpas in till avdelningen. Andra metoder för barns inflytande är intervjuer, samtal, reflektioner tillsammans med barnen samt utifrån observationer och pedagogisk dokumentation. Ett flertal förskolor har strukturer för att lyssna in vad barnen är intresserade av och nyfikna på men av underlagen framgår också att barnens delaktighet 21

37 och inflytande behöver utvecklas. Av underlagen framgår att det är viktigt att en samsyn kring begreppet barns inflytande definieras på förskolan. Bedömningen inom målområdet barns inflytande är god. Vart ska vi 2018/2019? Genom att fortsätta utveckla undervisningen i förskolan med fokus på ett undersökande/projekterande arbetssätt där pedagogisk dokumentation, miljö och material blir viktiga verktyg blir barnens delaktighet och inflytande en stark kraft. Förskola hem så blev det 2017/2018 Bildningsnämndens löfte: Vi lovar att informationen är tydlig och lättillgänglig Vid varje förskola ges möjlighet till föräldrar att vara delaktiga i sitt barns förskola genom olika former av samverkan. Det handlar främst genom det dagliga mötet men också föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, dokumentation, drop in, Instagram, enkäter mm. Utvecklingssamtalen utvecklas genom att använda digitala verktyg. I underlagen för samtalen synliggörs läroplanens mål och hur barnets lärande och utveckling skett. Några förskolor provar att erbjuda utvecklingssamtal/lärandesamtal i grupp, då fokuseras mera ett samlärande utifrån läroplanens målområden. I förskolechefernas analys lyfts det fram att det kan vara svårt för förskollärare att nå alla föräldrar, specifikt handlar det om föräldrar med annat modersmål än svenska. De digitala verktygen har hjälpt till samt ibland även modermålslärarna, med detta är ett utvecklingsområde. Av Skolinspektionens enkät framgår att vårdnadshavarna får bra information om sitt barns utveckling och lärande på förskolorna och att personalen tar hänsyn till den information de ger om sitt barn. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området förskola och hem är god. Vart ska vi 2018/ Föräldrarnas delaktighet kan utvecklas ytterligare genom att bildningsnämndens löften följs upp via fokussamtal med föräldrar. - Föräldrars delaktighet kan också öka inom ramen för de projekt som pågår på förskolorna - Öka kunskaperna kring samtal med föräldrar som inte talar det svenska språket - Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform. Övergång och samverkan mellan förskola och skola så blev det 2017/2018 På samtliga förskolor finns rutiner och dokument för överskolning mellan avdelningar och skolformer. Detta ökar möjligheten till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs. Överskolningar mellan avdelningar och till förskoleklassen och fritidshemmet bedöms enligt förskolecheferna således finnas men kan förtydligas för att skapa likvärdighet inom kommunen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är god 22

38 Vart ska vi 2018/2019 Överskolningar mellan förskola och skola/fritidshem behöver förtydligas för en likvärdighet inom kommunen. Uppföljning, utvärdering och utveckling så blev det 2017/2018 Prioriterat utvecklingsområde 2017/2018 Huvudman ger förskolechef förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier Förskolechef vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Under läsåret har ett arbete med förskolechefernas arbetsmiljö pågått. Inom ramen för detta har gemensamma spelregler tagits fram för att stödja och utveckla det kollegiala lärandet. Under rubriken utveckling och lärande synliggörs hur förskolecheferna arbetat med att ta del av varandras praktiker och erfarenheter. Att dela med sig och lära av varandra har varit centralt för förskoleområdets ledningsgrupp bland annat då begreppet undervisning problematiserat men också att leda förskollärares och arbetslags lärande har varit i fokus för gemensamma samtal. För att stärka det kollegiala lärandet har tid för gemensam analys varit inlagd i förskoleområdets kalendarium. Även gemensam tid för att skriva har funnits avsatt där syftet har varit att kunna hjälpa varandra i analysarbetet. Förskolornas arbete med att kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och utveckla verksamheten beskrivs till del under rubriken utveckling och lärande där följande resultat lyfts fram. Av förskolechefernas analys blir det relativt tydligt att det finns en stor variation mellan och inom förskolor hur verksamheten dokumenteras. Variationen kan beskrivas i termer av att en del har hittat mallar som stödjer och utvecklar verksamheten medan andra är i färd med att förstå att verksamheten måste dokumenteras. Vi kan också se att förskolan är en pratande och görande praktik. Vilka effekter har allt görande lett fram till? Mycket har avhandlats och talats om i en slags formuleringsarena men realiseringsarnenan behöver utvecklas så att en utveckling och förändring sker i praktiken. I den gemensamma analysen framkommer att förskollärarnas dokumentation till stora delar blir fragmentarisk. Det finns ofta en hel del dokumentation men den blir snarare ett bevis på en aktivitet, på något som hänt tillsammans med barnen snarare än dokumentation som fångar den pedagogiska processen. Vi ser pedagoger som behöver en struktur att vila i för att känna sig säker i uppdraget med dokumentation. Ser vi ett förändrat kunnande Vad har barnen egentligen lärt sig varje barns utveckling och lärande, hur arbetar vi med att följa detta och synliggöra? I förskolornas SKA analys återfinns mest beskrivningar av olika aktiviteter inom ramen för ämnesområden men hur barnen förändrat sitt kunnande framkommer i låg omfattning. Bedömningen av måluppfyllelse inom området uppföljning, utvärdering och utveckling är låg. Vart ska vi 2018/ Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas så att den stödjer ett processinriktat arbete samt på ett tydligare sätt kan stödja arbetet med att fånga barnens och pedagogernas lärprocesser. Genom att läsa, samtala och reflektera över vetenskapliga texter i förhållande till dokumentationen riktas också en kritisk blick mot den egna verksamheten. I Skolverkets 23

39 kunskapsöversikt (2018) om undervisning i förskolan konstateras att det också är viktigt att förskollärare tar del av forskning för att reflektera över sin undervisning. - Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform. Förskolechefens ansvar så blev det 2017/2018 Förutsättningar för förskolechefs ansvar Mål: Lokala utbildningsplatser för förskollärare Målkriterier: Oskarshamns kommun har lokalt tilldelade platser för utbildning för förskollärare Ett kontinuerligt samarbete pågår mellan Nova och förvaltningsledningen. För närvarande finns fortfarande ingen utbildning med lokala platser på Nova men ett progressivt arbete pågår. Arbetet med kompetensförsörjning beskrivs närmare under avsnittet strukturella förutsättningar, under rubriken kompetensförsörjning. Sammanfattningsvis kan konstateras att kompetensförsörjningen i förskolan är en stor utmaning och samtidigt den viktigaste kvalitetsfaktorn vilket innebär att detta måste fortsätta att vara ett strategiskt högt prioriterat område. Mål: Lokalförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande Att utveckla förskolan miljöer och material så att bästa möjliga förutsättningar skapas för barns utforskande och lärande är en utmaning: Det finns en relativt stor variation mellan våra förskolor. På förskolorna finns också ganska traditionella miljöer. Läs mer om utvecklingsområdet under rubriken utveckling och lärande samt under lokaler i avsnittet strukturella förutsättningar. Mål: Förskolechefens pedagogiska ledarroll är stärkt Målkriterier: Arbetsbelastningen minskar för förskolechef Förskolechef har ett begränsat antal avdelningar och anställda att leda Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Genom det arbete som pågått under läsåret för att stärka det kollegiala lärandet så har en större trygghet skapats i förskolechefsgruppen. Genom att ta del av varandras erfarenheter och sätt att leda förskolorna stärks förskolecheferna i sitt ledarskap. Under vt 18 minskades förskoleområdets gemensamma konferenstid samt byte av veckodag. Detta med anledning av att det inte blir ytterligare någon dag i veckan då chefsdagar oftast ligger på torsdagar samt att även skapa förutsättningar för att möta rektorerna kring olika frågor och teman. 24

40 Under läsåret har förskoleområdets organisation förändrats då en enhetschef samt en förskolechef gick vidare till uppdrag i andra kommuner. Från och med februari 2018 finns inte funktionen enhetschefer kvar inom förskoleområdets organisation utan endast förskolechef. Med anledning av förskolans negativa resultat vid bokslutet 2017 valde verksamhetschefen att inte tillsätta en av tjänsterna. Rutiner för uppföljningar av varje förskolechefs samt förskoleområdets ekonomi har tydliggjorts genom att ekonomiassistent gör kontinuerliga månadsuppföljningar tillsammans med förskolechef och verksamhetschef. På förskolechefsmöten görs gemensamma uppföljningar av varje enhets resultat. Under våren 2018 planerades även en förändring av vikarieanskaffningen till förskoleområdet. Utmaningen med att minska antalet medarbetare per förskolechef är inte uppnått. Antalet medarbetare i snitt per förskolechef är 32. Bedömningen av måluppfyllelse inom området förskolechefs ansvar är god men ett fortsatt prioriterat område är kompetensförsörjningen samt att skapa bättre förutsättningar för förskolechef att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Vart ska vi 2018/2019? För att skapa förutsättningar för förskolechefs ansvar behöver detta område kopplas samman med varje förskolas inre organisation så att fler medarbetare kan hjälpa till att ansvara för att driva arbetet framåt. Hur kan förskolornas inre organisation utvecklas med tankar om ledningsgrupper, utvecklingsgrupper, arbetslagsledare, pedagogista, ateljerista el dyl. När förskolor har tydliga strukturer eller en genomtänkt organisation för sin verksamhet kan förskolepersonal i stället hinna prata om utvärdering och planering av innehållet i verksamheten och på detta sätt driva en tydligare verksamhetsutveckling (Alnervik 2013, 2017 s. 47). På vilket sätt utgör de strukturella förutsättningarna möjligheter eller hinder i den pedagogiska verksamheten, hur har den påverkat effekten av barns utveckling och lärande? Att ställa de strukturella förutsättningarna i relation till förskolans resultat är en komplex uppgift och låter sig inte enkelt göras. Denna analys ska ses i ljuset av ett försök till en sådan jämförelse där frågan blir varför det ser ut som det ser ut? I vetenskapsrådets rapport (En likvärdig förskola, 2015) lyfts framförallt fem aspekter fram som viktiga indikatorer för en likvärdig förskola för alla barn. Indikatorerna som lyfts fram är: - Kompensera för barns skillnader - Säkra tillgången på pedagoger - Säkra pedagogers förutsättningar - Säkra en upplevelse av attraktivt arbete - Långsiktighet och uthållighet I föreliggande kvalitetsrapport kan konstateras att förkolan generellt erbjuder barnen en förskola där de ges förutsättningar att utvecklas och lära men det finns också variationer mellan förskolorna och även inom en och samma förskola. Detta utgör en likvärdighetsutmaning eftersom kvaliteten utgör ramen för barns utveckling och lärande. 25

41 Av de strukturella förutsättningarna framgår att andelen förskollärare har minskat i vår kommun och att det är en stor utmaning att rekrytera förskollärare. Behovet av att rekrytera förskollärare är stort men lika viktigt som nyanställningar är emellertid att även verka för att behålla medarbetare. Det förefaller kanske självklart att det i tider av minskad tillgång till förskollärare ställer högre krav på varje förskollärare som arbetar i förskolan. Men frågan är om det är antalet förskollärare som är förklaringen till kvalitetsvariationer? Kanske behöver blicken riktas mot omvärlden och vad som hänt i ett större och vidare perspektiv. Förskolan har genomgått en relativt stor förändring som står i förhållande till vad som hänt i omvärlden och det uppdrag som politiken har givit till förskolan. Förskollärare har utbildningar sprungna ur olika sammanhang där uppdraget sett olika ut i olika tider och olika teoretiska perspektiv varit rådande. Nu finns andra förväntningar på förskolans roll i samhället där barn utvecklar värden, förmågor och kunskaper. Det är möjligt att denna förändring, att gå från daghem till förskola (och allt vad det innebär) har skapat en känsla av otillräcklighet då läroplanens ord ska transformeras till en pedagogisk praktik. Detta kan eventuellt också ha bidragit till en ökad sjukfrånvaro. Att känna sig kompetent och erövra en egen förundran och nyfikenhet är grunden för trygghet och arbetsglädje. Som en följd härav blir det kollegiala lärandet viktigt där också det som är svårt kan delas med varandra som en språngbräda till att utveckla verksamheten. Tillsammans med kollegor kan individens förmåga vidgas. Cole (2206) menar att zonen för utveckling kan byggas som system genom att man skapar heterogena mötesplatser för olikhet där det handlar om ett tillåtande klimat för nya idéer och sätt att göra saker på som gemensamt kan diskuteras och provas (Alnervik P & K, 2017). I Skolinspektionens samlade granskning av förskolor lyfts det fram att förskolor med hög kvalitet har färre barn per anställd och en högre andel förskollärare. Pramling, Williams och Sheridan (2015) har i en forskningsrapport visat att personaltäthet, barngruppernas storlek och sammansättning, arbetslagets kompetens, utbildning, lön och arbetsmiljö, förskollärares förhållningssätt och interaktion med barn, lokalernas storlek och beskaffenhet bidrar sammantaget till förskolans kvalitet. Då det gäller antal förskollärare i relation till antal barn visar forskning att ju fler utbildade förskollärare per barngrupp, desto större sannolikhet för en hög kvalitet, större möjlighet till konstruktiv interaktion och fler möten mellan barn och vuxna. Om Oskarshamns kommun ska närma sig Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek behöver förskolan i Oskarshamn utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar men en försvårande omständighet är rekryteringsläget av förskollärare. Avslutande ord Förskoleområdets systematiska kvalitetsarbete visar att barnen generellt sett erbjuds en förskola som ger förutsättningar att utvecklas och lära men det finns också variationer mellan förskolorna och även inom en och samma förskola. Detta utgör en likvärdighetsutmaning eftersom kvaliteten utgör ramen för barns utveckling och lärande och innebär att det finns olika områden som är centrala att fortsätta att arbeta med i förskoleområdet. I Skolinspektionens samlade granskning av förskolor lyfts det fram att förskolor med hög kvalitet har få men kända prioriterade utvecklingsområden. Mot denna bakgrund har fyra strukturella områden lyfts fram som centrala att fortsätta att följa under 2018/2019. Ett övergripande område inom ramen för processkvaliteten har formulerats och handlar om att utveckla ett professionellt vi. Detta låter sig inte göras under ett år utan ska ses som ett långsiktigt utvecklingsområde. Under läsåret 2018/2019 kommer förskoleområdet att knyta samman utvecklingsområdet med implementering av förskolans reviderade läroplan som träder i kraft i juli Ett stort tack till alla medarbetare i förskoleområdet för den fantastiska verksamhet som erbjuds varje barn varje dag! 26

42 Vart ska vi 2018/2019 Sammanfattande bilder av huvudmannens prioriterade utvecklingsområden för förskoleområdet Föreliggande rapport är indelad i två områden, strukturella förutsättningar och processkvalitet. På samma sätt beskrivs de prioriterade utvecklingsområdena vilket innebär fyra identifierade områden inom strukturella förutsättningar samt ett större område inom ramen för processkvaliteten. Strukturella förutsättningar Fyra områden lyfts fram som centrala att fortsätta att följa under 2018/2019. Under bilden finns en tabell som beskriver centrala insatser. Det finns även en kolumn för lokalt arbete som förskolecheferna använder vid terminsavstämning och utvärdering och analys vid läsårsslut. Förskolornas lokaler och barngruppernas storlek Målkriterier Lokaler och medarbetare i relation till barngruppers storlek. Uppföljning av hur statsbidraget för minskade barngrupper påverkar pedagogerna och barnens utveckling och lärande. Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier Att samla VFU studenter två gånger på läsår. En partsgemensam arbetsgrupp arbetar strategiskt och långsiktigt med rekryteringsfrågor. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för förskollärarutbildning. Förtydliga arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper i förskolan. Se över möjligheten till utvecklingstjänster i förskolan Stärka medarbetarskapet och öka frisknärvaron Målkriterier Oskarshamnsmodellen lyfts fram vilket innebär att verksamheten präglas av öppenhet, professionalism, kompetens och en positiv människosyn. Oavsett vilka arbetsuppgifter vi har 27

43 är vi en viktig del av helheten i kommunen. Vi engagerar oss i våra arbetsuppgifter och de människor vi möter i vårt arbete. Vi gör skillnad. Fortsatt arbete kring bildningsnämndens löften. Två centrala nätverk startas under ht 18 för att stödja det kollegiala lärandet vilket bidrar till en större trygghet i uppdraget som förskollärare. Resursfördelning Målkriterier En översyn av elevpengen till förskolan genomförs och ev. förslag till ny resursfördelning lyfts fram till fördelning PRIORITERADE OMRÅDEN Centrala insatser Lokalt arbete Andel barn inskrivna i förskolan Förskolans lokaler och barngruppernas sammansättning Uppföljning av de barn som inte har en plats i förskolan. Lokaler i relation till barngruppers storlek. Uppföljning av hur statsbidraget för minskade barngrupper påverkar pedagogerna och barnens utveckling och lärande. Kompetensförsörjning Förtydliga arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper i förskolan. Samtal med politiken kring satsningar på förskolan och ev. utvecklingstjänster. Att samla VFU studenter två gånger på läsår för att knyta dem till oss har visat sig vara framgångsrikt. En partsgemensam arbetsgrupp arbetar strategiskt och långsiktigt med rekryteringsfrågor och ser för närvarande över möjligheten till utvecklingstjänster i förskolan, mentorskap för nyanställda förskollärare samt ett introducerande nätverk för samma målgrupp. Stärka medarbetarskapet och öka frisknärvaron Det är också av stor betydelse att motivera flera att börja studera till förskollärare. För att flera i vår kommun ska göra detta val skulle det vara en stor fördel om en förskollärarutbildning blir placerad vid Nova högskolecentrum. Oskarshamnsmodellen lyfts fram vilket innebär att verksamheten präglas av öppenhet, professionalism, kompetens och en positiv människosyn. Oavsett vilka arbetsuppgifter vi har är vi en viktig del av 28

44 Resursfördelning helheten i kommunen. Vi engagerar oss i våra arbetsuppgifter och de människor vi möter i vårt arbete. Vi gör skillnad. Fortsatt arbete kring bildningsnämndens löften. Två centrala nätverk startas under ht 18 för att stödja det kollegiala lärandet vilket kan innebära en större trygghet i uppdraget som förskollärare. En översyn av elevpengen till förskolan pågår och ev. förslag till ny resursfördelning lyfts fram till fördelning Processkvalitet Ett större område lyfts fram som centralt att prioritera under 2018/2019. I tabellen nedan som beskrivs centrala insatser. Det finns även en kolumn för lokalt arbete som förskolecheferna använder vid terminsavstämning och utvärdering och analys vid läsårsslut. Varje förskola har inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet prioriterat olika utvecklingsområden som ryms i den sammanfattande bilden (grön mindmap). Detta innebär att förskolorna arbetar med att stärka och utveckla olika områden och allt ryms inom det prioriterade utvecklingsområdet: ett professionellt VI. Prioriterat utvecklingsområde: Ett professionellt VI Alla barn ska möta professionella pedagoger och alla medarbetare ska möta professionella kollegor. Målkriterier Utveckla undervisningen i förskolan med fokus på ett undersökande/projekterande arbetssätt där organisation, dokumentation, reflektion samt miljö och material blir viktiga verktyg. Förskollärares ämneskunskaper breddas och fördjupas för att skapa förutsättningar för att barnens lärande kan expandera och fördjupas. Detta omfattar även olika estetiska uttryckssätt och kreativt skapande samt användandet av digitala verktyg. Föräldrarnas delaktighet utvecklas genom att bildningsnämndens löften följs upp via fokussamtal med föräldrar. Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform för förskoleområdet. En plan för mottagande av nyanlända barn tas fram för förskoleområdet. Ett arbete inleds med att se över möjligheten till att ev. starta ett kreativt återbruk i kommunen. 29

45 PRIORITERAT OMRÅDE Ett professionellt VI Centrala insatser Lokalt arbete Utveckla undervisningen i förskolan med fokus på ett undersökande/projekterande arbetssätt där organisation, dokumentation, reflektion samt miljö och material blir viktiga verktyg. Utveckla undervisningen Undervisningen bygger då framförallt på ett utforskande förhållningssätt där barnens frågor kring fenomen och begrepp lyfts fram som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Undervisningens pedagogiska kvalitet skapas i mötet mellan förskolläraren och barnet och det innehåll barnet ges möjlighet att utveckla ett kunnande om (Sheridan & Williams, 2018). Organisation För att ytterligare skapa förutsättningar för förskolechefs ansvar behöver detta område kopplas samman med att fundera vidare kring varje förskolas inre organisation så att fler medarbetare kan hjälpa till att ansvara för att driva arbetet framåt. Hur kan förskolornas inre organisation utvecklas med tankar om ledningsgrupper, utvecklingsgrupper, arbetslagsledare, pedagogista, ateljerista. Pedagogisk dokumentation och gemensam reflektion Den pedagogiska dokumentationen behöver utvecklas så att den stödjer ett processinriktat arbete samt på ett tydligare sätt kan stödja arbetet med att fånga barnens och pedagogernas lärprocesser. Genom att läsa, samtala och reflektera över vetenskapliga texter i förhållande till dokumentationen riktas också en kritisk blick mot den egna verksamheten. I Skolverkets kunskapsöversikt (2018) om undervisning i förskolan konstateras att det också är viktigt att förskollärare tar del av forskning för att reflektera över sin undervisning. Genom den pedagogiska dokumentationen ska barnets förändrade kunnande, lärprocesser och utveckling av olika förmågor synliggöras. Utveckla den pedagogiska dokumentationen så att den också kan användas som analysverktyg vad det gäller jämställdhet och ett normkritiskt perspektiv. Miljö och material Arbetet med att utveckla goda lärmiljöer för och tillsammans med barnen, behöver fortsätta så att miljöer och material är föränderligt utifrån de projekt som förskolan kommer att arbeta med. Miljöerna ska spegla läroplanens områden och göra det möjligt för barnen att utveckla olika förmågor och kunskaper. Därför behöver material ibland bytas ut och läggas till så att barnen erbjuds en miljö som bygger på barnens intresse och utmanar till fortsatt utforskande. Det finns önskemål om att använda mer kreativt material i förskolan, alltså inte så mycket färdiga leksaker eftersom de styr oss i en viss riktning. Kreativt, ofärdigt material väcker en nyfikenhet. 30 Bygga en nätverkskultur där vi väljer att lära oss av varandra. Forskning om förskolan (Skolverket, Kunskapsöversikt förskolan, 2018) visar att kunskapsutveckling i förskolan sker när förskollärare bildar nätverk och tillsammans bygger upp en kunskapsbank. Ett arbete tillsammans med förskolecheferna att utifrån bildningsnämndens löften arbeta vidare kring en likvärdig förskola i vår kommun. Gemensamma samtal i förskoleområdets ledningsgrupp, ett gemensamt pedagogiskt år tas fram. Kompetensutveckling och samtal i kvalitetsdialoger. Inom ramen för giftfri förskola fortsätta arbetet med att utveckla någon form av kreativt återbruk. Digitala verktyg använts som ett av flera andra material.

46 Förskollärares ämneskunskaper breddas och fördjupas för att skapa förutsättningar för att barnens lärande kan expandera och fördjupas. Detta omfattar även olika estetiska uttryckssätt och kreativt skapande, materialkunskaper samt användandet av digitala verktyg. Föräldrarnas delaktighet utvecklas genom att bildningsnämndens löften följs upp via fokussamtal med föräldrar. Ett arbete inleds under läsåret för att se över möjligheten med en gemensam digital pedagogisk plattform för förskoleområdet. En plan för mottagande av nyanlända barn tas fram för förskoleområdet. Ett arbete inleds med att se över möjligheten till att ev. starta ett kreativt återbruk i kommunen. Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer initierar och samordnar samarbete mellan förskollärare och arbetslag för att lära av varandra. Xperiment kan förslagsvis användas för specifik utbildning. Innehåll för fokussamtal tas fram samt planeras in. Verksamhetschef tillsammans med förskolechefer och förskollärare Verksamhetschef ansvarar Med medel från Oskarshamns styrgrupp för ekokommunen undersöks möjligheten att starta ett kreativt återbruk. En arbetsgrupp bestående av politiker, pedagoger, förskolechef, repr samhållsbyggnad samt verksamhetschef för förskolan är framtagen. 31

47 Det prioriterade utvecklingsområdet: Ett professionellt VI kan också beskrivas på följande sätt: 32

48 Sida 1 av 20 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019 Fritidshem, Oskarshamns kommun

49 Sida 2 av 20 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (2015)

50 Sida 3 av 20 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 17/18:s slut Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. Måluppfyllelse: GOD gällande trygghet och studiero, samt stöd till rektor. LÅG gällande stöd, anpassningar och utmaningar till eleverna. Skolledarna upplever sammantaget att stödet från huvudman (genom verksamhetschef och central förvaltningspersonal) motsvarar GOD måluppfyllelse. Dock på gränsen till LÅG. Hela verksamheten har brottats med att anpassa kostymen för att hålla budget. Detta lyckades ej vid 2017:s årsbokslut underskottet uppgick till ca 2 miljoner kr. Tack vare statliga statsbidrag, samt EU-finansiering, har dock verksamheten kunnat fortsätta sin positiva utveckling med kvalitetshöjningar. Det finns en utpräglad oro i organisationen kring att den grundläggande budgeten för grundskolan är allt för låg för att kunna fullfölja det nationella uppdraget och ge eleverna vad de har rätt till, samt pedagoger den arbetsmiljö som krävs för att de ska kunna göra ett gott jobb, må bra och vilja stanna i kommunen. GOD måluppfyllelse gäller även arbetet med att skapa trygghet och studiero för elever och pedagoger. Skolinspektionens senaste enkät visar på att: 96% av eleverna i åk 5, och 87% av eleverna i åk 9 känner sig trygga på sin skola. ca 90 % av vårdnadshavarna i förskoleklass anger att deras barn är trygga i skolan. 94% av eleverna i åk 5, och 73 % av eleverna i åk 9 uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna på skolan följs. 74% av eleverna i åk 5, och 69% av eleverna i åk 9 uppger att de har studiero på lektionerna. (Samtliga mätvärden är 5-10 procentenheter högre än riket.)

51 Sida 4 av 20 Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så har 7 st. elever fått skriftliga varningar och 4 st. elever har blivit avstängda från undervisningen. Även om dessa händelser inte har skett i fritidshemmets verksamhet så påverkas eleverna eftersom fritidshemmen är i samma lokaler och elevgrupper. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. För att nå en HÖG måluppfyllelse istället för GOD krävs bl.a. att ledarskapet på fritidshemmet, samt den ömsesidiga respekten och bemötandet behöver utvecklas både hos pedagoger och elever för att skapa lärmiljöer som ger alla trygghet och studiero. Särskilda anpassningar och mindre grupper möjliggör även för att skapa en god lärmiljö, detta bör utvecklas vidare. 269 av 301 (89,4 %) elever läser efter sitt första skolår. Svenska: 233 av 251 (92,8 %) Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%) Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Måluppfyllelse: LÅG Skolledarna upplever sammantaget att måluppfyllelsen är LÅG. Det är främst två stora delar som fortfarande behöver utvecklas och förbättras: ekonomi-stöd och HR-stöd. Det har varit flera byten av personal på förvaltningsnivå, vilket har påverkat förbättringsarbetet inom ekonomi och HR negativt.

52 Sida 5 av 20 Skolledarna upplever även att fördelningen mellan enheter måste ses över, då det idag främst är F-9 skolorna som har tillgång till administratörer. Rektorerna på enheter utan administratör brottas med hur de rent praktiskt ska kunna få hjälp och stöd. Ofta gör de jobbet själva istället för att vänta in möjligheten att få hjälp. Det är sällan en administrativ uppgift kan vänta mer än någon dag eller två. Detta gör att tiden för att vara pedagogisk ledare och skolutvecklare minskar, alt. att skolledaren är pedagogisk ledare på dagarna och jobbar administrativt på kvällar och helger. Under våren uppstod en stor oro i skolledarorganisationen då de finansiella åtgärderna gjorde gällande att både organisationen för grundskolans skolledare, vikariesamordning och utvecklingsgruppen ändrades och minskades. Detta måste vi bevaka i riskbedömingarnas handlingsplaner under hösten Antalet medarbetare per skolledare är 32 st, samt ca 210 st. elever. Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering Måluppfyllelse: LÅG Inför skolstarten i augusti 2018 har vi ca 20 st. heltidstjänster som är tillsatta med obehöriga pedagoger. Obehöriga får kontrakt på max 2 terminer, och arbetet med att hitta behöriga pedagoger fortgår hela tiden. I den gemensamma personalstyrkan är 88% fullt behöriga för sitt uppdrag. Av de 12 % som räknas in som obehöriga har nästan hälften pedagogisk utbildning och legitimation i inom någon annan del av grundskolans verksamhet, ex. ett annat ämne eller stadie.

53 Sida 6 av 20 I jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger vi bra till, men målet för oss är att alla elever ska möta en utbildad pedagog, varje dag, både på fritids och i skolan. Under läsåret som gått har fokus legat på att behålla en god arbetsmiljö och ta hand om och motivera de pedagoger som arbetar hos oss idag. Den viktigaste rekryteringen är att behålla dem vi har! Samt att de hjälper oss sprida vårt goda rykte till våra högskolor och till andra kommuner. Samarbetet med Nova fortgår, samt att vi är delaktiga i nätverksträffar med Linnéuniversitetet. Inget strukturerat arbete har skett gällande studenter med kopplingar till Oskarshamn, inte heller har vi utvecklat vår annonsering och/eller rekryteringssatsningar. Gällande utbildning av befintliga medarbetare har en kartläggning kring högskolestudier inom speciallärare och specialpedagog gjorts, samt att de ekonomiska förutsättningarna har konsekvensbeskrivits inför budget Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Måluppfyllelse: GOD, (nära HÖG) Under höstterminen 2017 genomfördes en gemensam information kring de nya delarna, och efter det så skedde en kartläggning av vilka fortbildningsbehov som fanns i pedagoggrupperna. Kartläggningen visade att behoven skilde sig åt, och en fortbildningsplan på både bas- och avancerad nivå sammanställdes. Fortbildning har skett genom kollegialt lärande med förstelärare, grupparbeten med skolverkets moduler från lärportalen, genomgångar med AV-media, kurser på Xperiment samt på Linnéuniversitetet. Ett liknande arbete fortsätter även under nästa läsår.

54 Sida 7 av 20 VAR ÄR VI? 2018/2019 Bygger på analyser av resultat från 17/18 Oskarshamns grundskolor består läsåret 18/19 av följande 12 skolenheter: Bockaraskolan (Fritidshem, åk F-6) Figeholmskolan (Fritidshem, åk F-2) Fårboskolan (Fritidshem, åk 3-6) Kristdalaskolan (Fritidshem, åk F-6) Kristinebergskolan (Fritidshem, åk F-9) Norra Skolan (Fritidshem, åk F-6) Oskarshamns Grundsärskola Påskallavikskolan (Fritidshem, åk F-6) Rödsleskolan (Fritidshem, åk F-9) Saltvikskolan(Fritidshem, åk F-3) Oskarshamns Träningskola Vallhallaskolan (Fritidshem, åk F-9) Totalt finns närmare 1100 elever inskrivna på våra fritidshem och ca 3000 elever går i åk F-9. Tillsammans arbetar ca 400 tillsvidareanställda och ca 50 visstidsanställda medarbetare för att varje elev ska finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet och för att eleverna ska bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare med goda kunskaper i alla ämnen, samt få behörighet till gymnasiet. Arbetet leds av 11 rektorer, samt 4 biträdande rektorer, tillsammans med verksamhetschef för Grundskolan, förvaltningschef och aktuell bildningsnämnd. Förutom nationella styrdokument och målstyrning genom skollag och förordningar så arbetar Oskarshamns grundskola utifrån bildningsnämndens fyra löften: Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid.

55 Sida 8 av 20 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap.) Oskarshamn kommuns grundskola bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevens förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Trots detta arbete finns det skiftande resultat mellan skolor och fritidshem på hur väl målen i läroplanen har uppfyllts. Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar från grundskolans olika verksamheter kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Även om dessa händelser inte har skett i fritidshemmets verksamhet så påverkas eleverna eftersom fritidshemmen är i samma lokaler och elevgrupper. För att nå en HÖG måluppfyllelse istället för GOD krävs bl.a. att ledarskapet i klassrummet, samt den ömsesidiga respekten och bemötandet behöver utvecklas både hos pedagoger och elever för att skapa lärmiljöer som ger alla studiero. Särskilda anpassningar och mindre grupper möjliggör även för att skapa en god lärmiljö, detta bör utvecklas vidare. Områden som enheterna har fokuserat mer kring under året är varierande, Exempel på dessa är: positiva kompisrelationer, vårdat språk, konflikthantering, kommunikation - lyssna på varandra, skadegörelser och snatterier. De riktade insatser som gjorts kring ovan visar i de flesta fall på positiva resultat. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Inför läsåret 18/19 har läroplanen för grundskolan och grundsärskolan ändrats med nya skrivningar kring jämställdhet. Dessa kommer att implementeras i skolstarten, men den gemensamma bedömningen är att kommunens verksamheter redan är väl förtrogna med jämställdhetsarbetet. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Stor vikt läggs vid att följa upp gjorda satsningar och åtgärder för att få till en ännu tryggare skolvardag för alla våra elever. Utifrån 2017:års förändringar i diskrimineringslagen ligger extra fokus på att lyfta samtliga diskrimineringsgrunder. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är GOD.

56 Sida 9 av 20 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap.) Fritidshemmen jobbar i enlighet med läroplan utifrån de förutsättningar som finns för att elever inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är en grund för skolans verksamhet. Pedagogerna erbjuder eleven en strukturerad undervisning under vuxnas ledning, såväl i mindre som större grupp. Undervisning bedrivs i olika former, men lek, skapande och rörelse är återkommande delar i undervisningen och dess aktiviteter. Regelbundna avstämningar genomförs kring eleverna och gruppens behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen. I skolinspektionens enkät från hösten 2017 uppger nästan 95 % av vårdnadshavarna att de upplever att lek och skapande får stort utrymme på mitt barns fritidshem. Fritidshemmen har ett viktigt uppdrag att främja elevernas utveckling och komplettera skolans verksamhet. I fritidshemmen har eleverna stor möjlighet att konkret få befästa sina kunskaper. Både fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurser har ett gemensamt uppdrag att ge eleverna kunskaper utifrån läroplanen, även om metoderna skiljer sig åt. Det är viktigt för fritidshemmen att vara delkatiga i arbetet utifrån elevhälsoteamen, samt analyser av måluppfyllelsen i olika ämnen. Kommunens centrala elevhälsa kommer under läsåret 18/19 börja arbeta utifrån en ny lokal Språk, läs och skrivplan (se bilaga 1), med målet att komplettera nationella kartläggningar och nationella prov med effektiva lokala tester, fört att sätta in konkreta insatser snabbt till de elever som behöver det. Elevhälsans professioner kommer göra en särskild satsning för att stötta de elever som behöver hjälp med sin språk- läs- och skrivutveckling. De digitala verktygen har fortsatt att öka i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

57 Sida 10 av 20 År 1-3 Andel elever, år 1-3, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Unikum År 1 År 2 År 3 Bild 100 % 99 % 99 % Eng 98 % 96 % Idrott och hälsa 100 % 99 % 93 % Matematik 94 % 85 % 87 % Musik 99 % 97 % 97 % NO 97 % 97 % 93 % SO 96 % 97 % 92 % Slöjd 98 % Svenska 90 % 90 % 87 % Svenska som andraspråk 68 % 56 % 57 % Teknik 97 % 97 % 95 % Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag i Svenska, år 1 Källa: Unikum Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag för år 1, avstämning 1, handlar om att läsa bokstäver och berättande text. Av de 24 elever i år 1 som kräver insatser i svenska når 6 av eleverna Avstämning 1. Av de 50 elever i år 1 som kräver insatser i svenska som andraspråk når 36 av eleverna Avstämning av 301 (89,4 %) elever läser efter sitt första skolår. Svenska: 233 av 251 (92,8 %) Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%) Under läsåret 18/19 kommer vi även samla in uppgifter kring Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag i Matematik, år 1, samt börja använda de kartläggningar som nu är obligatoriska i förskoleklass. Nationella prov, år 3 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 73,9% ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 75,5%)

58 Sida 11 av 20 Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva berättande text. Samma utfall som 2017 och Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 78,3. Högsta andelen sedan ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 74,1%.) Delprovet i matematik med lägst antal godkända elever var delen som behandlade skriftliga räknemetoder. En annan viktig del av uppdraget att komplettera skolan är att ge barnen avkoppling och vila före och efter skoldagarna. I skolinspektionens enkät ser vi att enligt vårdnadshavarna så går undervisningen bättre än arbetet med att skapa stunder då eleverna får möjlighet att vila och koppla av. Strax under 65 % av vårdnadshavarna uppger att deras barn ges möjlighet till vila och avskildhet på fritidshemmet. Under läsåret som kommer fortsätter arbetet med att jobba med mindre gruppkonstellationer, samt att optimera lärmiljöerna för olika användningsområden. Även pedagogernas schema behöver ses över då flera enheter kommer minska sin personaltäthet utifrån de ekonomiska åtgärderna som görs under hösten Sommaren 2016 infördes ett nytt avsnitt kring fritidshem i läroplanen. Texten förtydligade fritidshemmets syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten. All personal är nu väl insatta i materialet och konkretiserar det centrala innehållet på ett bra sätt. De digitala verktygen har fortsatt att öka i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. De digitala verktygen är ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd och flera av enheter upplever fortsatt att motivationen för skolarbetet har ökat genom användandet av dessa. Hur detta direkt påverkar måluppfyllelsen är svårt att avgöra, men det ses som en motivationsfaktor i alla årskurser. Enligt John Hatties, professor i pedagogik, med flera är motivation en hög påverkansfaktor för lärande. I de äldre åldrarna lyfter enheter även att de digitala verktygen bidragit till varierande individanpassad undervisning samt förbättrat arbetsron. Under läsåret har olika fortbildningsinsatser genomförts för att förbereda pedagoger och elever inför läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är GOD. Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

59 Sida 12 av 20 Elever i grundskolans olika verksamheter tränas i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Utifrån adekvat ålder/förmåga får elever sätta upp mål för sitt arbete, välja arbetsområden och arbetssätt. Enheterna har rutiner för hur inflytande ska ges över utbildningen och elever har även möjlighet att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är GOD. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Fritidshemmen samverkar med vårdnadshavare för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Flera enheter trycker på vikten av en god relation mellan berörda parter. Forum eller aktiviteter som verksamheten ser resulterar i ovan är; informationstavlor, trivselenkät, veckobrev, föräldraråd, drop-in fika, grupper på sociala medier och inte allra minst det dagliga samtalet. Några enheter lyfter utmaningen med att möta vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska och engelska. Unikum används av fler och fler av våra fritidshem. Det fungerar som en digital kommunikationsportal vilket är uppskattat av både vårdnadshavare, elever och pedagoger. Större delen av läsåret 17/18 har fritidshemmen haft problem med att få ihop uppdaterade elevscheman. Detta p.g.a. att en ganska stor del av vårdnadshavarna inte skriver in rätt vistelsetider i vår digital e-tjänst. Detta skapar en oro i gruppen och försvårar för pedagogernas arbete, både gällande planering och i stunden. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är GOD. Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

60 Sida 13 av 20 På de flesta skolor finns det rutiner vid övergångar som stöd till enheten, för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt mellan olika skolformer och fritidshemmet. Dessa ökar möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Då det gäller samverkan för att skapa ett förtroendefullt samarbete gällande förutsättningar för en samsyn kring verksamheternas uppdrag för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, så finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Införandet av obligatorisk förskoleklass inför 18/19 har aktualiserat frågan kring hur Oskarshamn ser på sin förskoleklassverksamhet. Samverkan mellan fritidshemmet och förskoleklassen har diskuterats och en del justeringar har gjorts utifrån framförallt ramtider för verksamheterna. Att få till samverkan mellan fritidshem och förskoleklass skapar ibland utmaningar kring planeringstid och tjänstefördelning. Under hösten kommer grundskolans fackliga samverkansgrupp jobba extra kring detta, för att skapa en tydlig och trygg organisation. Under läsåret 17/18 har förskolechefer och rektorer arbetat extra för att överlämningen mellan förskola och fritidshem även ska prioriteras. Ofta ligger fokus på överlämning från förskola till förskoleklass och inte lika mycket på övergången till fritidshemmet. Flera enheter lyfter behovet av att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd i större utsträckning. Framgångsfaktorer som lyfts i verksamheten kring att skapa en Vi-känsla genom samverkan mellan de olika skolformerna är: gemensam planering och utvärdering, ställtid och gott samarbete mellan arbetslagen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är GOD. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. I enlighet med läroplanens riktlinjer ges eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta börjar redan i fritidshemmet och i förskoleklass då valkompetensen hos eleverna börjar tränas. Pedagogerna arbetar även aktivt för att varje individ ska våga välja det hen vill oavsett könstillhörighet. Grundskolan samverkar med de gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företag skolan eller gör skolan studiebesök på företag. Samarbete finns också med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar. Studie- och yrkesvägledare (SYV) kan verka som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser i fritidshemmet. Det kollegiala lärandet mellan SYV och lärare önskas utvecklas kring de yngre eleverna. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är HÖG

61 Sida 14 av 20 Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Grundskolans verksamheter inriktas i mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman har under 17/18 gett enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Nu är även de digitala verktygen väl spridda i samtliga verksamheter och enheterna är väl rustade inför arbetet med läroplanens nya delar. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörighet. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. Ytterligare en aspekt i rekryteringsarbetet är det minskade antalet lärarstudenter i kommunen. På grund av Linnéuniversitetets deltagande i den nationella satsningen med utbildningar som benämns verksamhetsintegrerad profil får Oskarshamns kommun färre studenter till kommunen. Detta eftersom övnings skolorna geografiskt placerats efter en närhetsprincip med utgångsläge Linneuniversitetet Kalmar. Oskarshamns kommun har hamnat utanför denna geografiska zon. Ovan medför en oro över att personal har/kommer att ha den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är GOD.

62 Sida 15 av 20 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Läsåret 18/19 ligger särskilt fokus på språk- läs- och skrivutveckling, samt nyanländas lärande. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden)

63 Sida 16 av 20 VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Våra pedagoger väljer att arbeta kvar inom grundskolan i Oskarshamn. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter folkbokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar.

64 Sida 17 av 20 HUR GÖR VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Alla barn är våra barn vi jobbar tillsammans! I rektorernas ledningsgrupp sker kontinuerlig uppföljning kring behoven ute på våra olika enheter. Kollegial handledning och kollegialt lärande under ledning av verksamhetschefen ger konkret stöd till rektor i de beslut som måste tas. Elevhälsans professioner finns tillgängliga och agerar snabbt och smidigt när rektor tar kontakt. Elevhälsoteamen ute hos varje rektor arbetar hälsofrämjande och lösningsorienterat. Rekryteringsbehov och fortbildningsbehov är en gemensam fråga där förvaltningen genom verksamhetschef skapar en helhetsbild av behoven, samt stöttar i det praktiska arbetet genom den centrala förvaltningens olika kompetenser. Skolverkets lärportal används som stöd i arbetet med kompetensutveckling, ex. inom läslyftet och nyanländas lärande. Resursfördelning och prioriteringar Ekonomistödet till rektor i budgetuppföljningar utvecklas och blir bättre och bättre. Förvaltningsekonom finns på plats och fortbildar de lokala ekonomiassistenterna kontinuerligt under året. Rektor får stöd i analysarbetet kring resursfördelningar av skolledarkollegor, elevhälsa, ekonom samt verksamhetschef. SPSM kontaktas vid behov. Fördelning av aktuella statsbidrag mellan skolorna sker i dialog och med en tydlig transparens. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare. Rätt person gör rätt sak! Ekonomi- och skolassistenter arbetar nära varje rektor och avlastar skolledarna i arbetet med administrativa arbetsuppgifter. Central förvaltning fortsätter att digitalisera och effektivisera hanteringen av ansökningar, dokument m.m. Stödfunktionerna fortbildas och kompetensutvecklas så stödet blir säkert och effektivt.

65 Sida 18 av 20 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Arbetsmiljöarbete och samverkan med andra Systematiska arbetsmiljöarbete som ger pedagogerna en sund, trygg arbetsplats där det finns utrymme för arbetsglädje och engagemang. Jobba aktivt för ett gott rykte på alla olika arenor. Fortsatt samarbete med NOVA för att få till lärarutbildningen på distans. Fortsatt goda relationer med lärosätena runt omkring så antalet VFU-studenter fortsätter att öka. Kartlägga och förbereda för utbildning av befintlig personal, inom bl.a. speciallärare.

66 Sida 19 av 20 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 18/19:s slut Tillsammans jobbar vi målmedvetet för att det aldrig ska ha varit bättre förr! / Verksamhetschef Sara Einarsson

67 Sida 20 av 20 Bilaga 1: Rutin för kartläggning och uppföljning av språk, läs- och skrivutveckling för Oskarshamns kommuns förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Denna text klargör vilka kartläggningsmaterial vi använder oss av i Oskarshamns kommun. Den klargör också hur arbetsgången ser ut för att komma i kontakt med central elevhälsa gällande språk, läs- och skrivutveckling tills det att Handlingsplanen kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling för Oskarshamn blir klar i höst. Kartläggningsmaterial Förskoleklass: Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Årskurs 1: Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Stöd för bedömning i årskurs 1-3 i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan och grundsärskolan Årskurs 3: Nationella prov Årskurs 6: Nationella prov Årskurs 9: Nationella prov Arbetsgång förskoleklass När Hitta språket genomförts på höstterminen träffar ansvariga pedagoger personal från central elevhälsa för att tillsammans tolka och analysera resultaten. Vid detta tillfälle planeras fortsatta främjande insatser för de elever som inte uppnått målen eller är i risk för att inte uppnå målen. När Hitta språket genomförts på vårterminen träffas ansvariga pedagoger i förskoleklass och personal från central elevhälsa för att följa upp det arbete som skett under året och för att planera för framtiden. Arbetsgång resterande årskurser De elever som ni en känner oro för uppmärksammar ni i första hand till lokalt elevhälsoteam på skolan. Där tas beslut om ytterligare stöd från central elevhälsa är aktuellt. I samband med detta skickas ansökan om handledning in. Detta gäller i första hand elever som inte tidigare uppmärksammats vid kartläggningen i förskoleklass. Ni är alltid välkomna att ta kontakt med oss och bolla elever och ärenden. Kontaktuppgifter marita.jonsson@oskarshamn.se Speciallärare inriktning läs- och skriv, tfn: Joel.Andersson@oskarshamn.se Logoped, tfn:

68 Sida 1 av 23 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019 Förskoleklass, Oskarshamns kommun

69 Sida 2 av 23 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (2015)

70 Sida 3 av 23 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 17/18:s slut Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. Måluppfyllelse: GOD gällande trygghet och studiero, samt stöd till rektor. LÅG gällande stöd, anpassningar och utmaningar till eleverna. Skolledarna upplever sammantaget att stödet från huvudman (genom verksamhetschef och central förvaltningspersonal) motsvarar GOD måluppfyllelse. Dock på gränsen till LÅG. Hela verksamheten har brottats med att anpassa kostymen för att hålla budget. Detta lyckades ej vid 2017:s årsbokslut underskottet uppgick till ca 2 miljoner kr. Tack vare statliga statsbidrag, samt EU-finansiering, har dock verksamheten kunnat fortsätta sin positiva utveckling med kvalitetshöjningar. Det finns en utpräglad oro i organisationen kring att den grundläggande budgeten för grundskolan är allt för låg för att kunna fullfölja det nationella uppdraget och ge eleverna vad de har rätt till, samt pedagoger den arbetsmiljö som krävs för att de ska kunna göra ett gott jobb, må bra och vilja stanna i kommunen. GOD måluppfyllelse gäller även arbetet med att skapa trygghet och studiero för elever och pedagoger. Skolinspektionens senaste enkät visar på att: 96% av eleverna i åk 5, och 87% av eleverna i åk 9 känner sig trygga på sin skola. ca 90 % av vårdnadshavarna i förskoleklass anger att deras barn är trygga i skolan. 94% av eleverna i åk 5, och 73 % av eleverna i åk 9 uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna på skolan följs. 74% av eleverna i åk 5, och 69% av eleverna i åk 9 uppger att de har studiero på lektionerna. (Samtliga mätvärden är 5-10 procentenheter högre än riket.)

71 Sida 4 av 23 Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så har 7 st. elever fått skriftliga varningar och 4 st. elever har blivit avstängda från undervisningen. Även om dessa händelser inte har skett i förskoleklassens verksamhet så påverkas eleverna eftersom förskoleklassen är i samma lokaler och elevgrupper. För att nå en HÖG måluppfyllelse istället för GOD krävs bl.a. att ledarskapet i klassrummet, samt den ömsesidiga respekten och bemötandet behöver utvecklas både hos pedagoger och elever för att skapa lärmiljöer som ger alla studiero. Särskilda anpassningar och mindre grupper möjliggör även för att skapa en god lärmiljö, detta bör utvecklas vidare. Ibland kan en exkludering vara nyckeln till en senare lyckad inkludering. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Gällande stöd, anpassningar och utmaningar ligger vi på LÅG måluppfyllelse. Efter detta läsår är vi dock närmare att nå GOD måluppfyllelse än på många år. Årets meritvärde för slutbetygen i åk 9 är 225,7 och behörigheten till gymnasiet 87,6 %. Differensen mellan pojkar och flickors resultat har även minskat. Det är det högsta och bästa resultatet för Oskarshamns grundskolor sedan det nya betygsystemet infördes. Av de ca 45 elever som inte är behöriga till gymnasiet så är ca 42 % nyanlända med ett fåtal år i svensk skola. 269 av 301 (89,4 %) elever läser efter sitt första skolår. Svenska: 233 av 251 (92,8 %) Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%) I Skolinspektionens enkät svarar: 16% av eleverna i åk 5 och 28 % av eleverna i åk 9 att skolarbetet är för svårt för mig. 96% av eleverna i åk 5 och 86 % av eleverna i åk 9 uppger att de får den hjälp de behöver av sina pedagoger. Skolledarna i kommunens bedömning kring antalet elever som borde få mer stöd och anpassningar stämmer ganska väl med elevernas egna uppfattningar. Det finns fyra grundfaktorer som krävs för att kunna förbättra måluppfyllelsens kring detta; komptensens hos pedagogerna, antalet pedagoger, lärmiljöerna och rektors pedagogiska ledarskap. Vi ser redan att arbetet med EU-projektet Motivation leder till framgång, skolverkets moduler kring Specialpedagogik för lärande och den lokala satsningen till

72 Sida 5 av 23 elevhälsoteamen har gett goda resultat och nu måste vi förvalta och ytterligare utveckla dess framgångsfaktorer. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Måluppfyllelse: LÅG Skolledarna upplever sammantaget att måluppfyllelsen är LÅG. Det är främst två stora delar som fortfarande behöver utvecklas och förbättras: ekonomi-stöd och HR-stöd. Det har varit flera byten av personal på förvaltningsnivå, vilket har påverkat förbättringsarbetet inom ekonomi och HR negativt. Skolledarna upplever även att fördelningen mellan enheter måste ses över, då det idag främst är F-9 skolorna som har tillgång till administratörer. Rektorerna på enheter utan administratör brottas med hur de rent praktiskt ska kunna få hjälp och stöd. Ofta gör de jobbet själva istället för att vänta in möjligheten att få hjälp. Det är sällan en administrativ uppgift kan vänta mer än någon dag eller två. Detta gör att tiden för att vara pedagogisk ledare och skolutvecklare minskar, alt. att skolledaren är pedagogisk ledare på dagarna och jobbar administrativt på kvällar och helger. Under våren uppstod en stor oro i skolledarorganisationen då de finansiella åtgärderna gjorde gällande att både organisationen för grundskolans skolledare, vikariesamordning och utvecklingsgruppen ändrades och minskades. Detta måste vi bevaka i riskbedömingarnas handlingsplaner under hösten Antalet medarbetare per skolledare är 32 st, samt ca 210 st. elever.

73 Sida 6 av 23 Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering Måluppfyllelse: LÅG Inför skolstarten i augusti 2018 har vi ca 20 st. heltidstjänster som är tillsatta med obehöriga pedagoger. Obehöriga får kontrakt på max 2 terminer, och arbetet med att hitta behöriga pedagoger fortgår hela tiden. I den gemensamma personalstyrkan är 88% fullt behöriga för sitt uppdrag. Av de 12 % som räknas in som obehöriga har nästan hälften pedagogisk utbildning och legitimation i inom någon annan del av grundskolans verksamhet, ex. ett annat ämne eller stadie. I jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger vi bra till, men målet för oss är att alla elever ska möta en utbildad pedagog, varje dag, både på fritids och i skolan. Under läsåret som gått har fokus legat på att behålla en god arbetsmiljö och ta hand om och motivera de pedagoger som arbetar hos oss idag. Den viktigaste rekryteringen är att behålla dem vi har! Samt att de hjälper oss sprida vårt goda rykte till våra högskolor och till andra kommuner. Samarbetet med Nova fortgår, samt att vi är delaktiga i nätverksträffar med Linnéuniversitetet. Inget strukturerat arbete har skett gällande studenter med kopplingar till Oskarshamn, inte heller har vi utvecklat vår annonsering och/eller rekryteringssatsningar. Gällande utbildning av befintliga medarbetare har en kartläggning kring högskolestudier inom speciallärare och specialpedagog gjorts, samt att de ekonomiska förutsättningarna har konsekvensbeskrivits inför budget 2019.

74 Sida 7 av 23 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Måluppfyllelse: GOD, (nära HÖG) Under höstterminen 2017 genomfördes en gemensam information kring de nya delarna, och efter det så skedde en kartläggning av vilka fortbildningsbehov som fanns i pedagoggrupperna. Kartläggningen visade att behoven skilde sig åt, och en fortbildningsplan på både bas- och avancerad nivå sammanställdes. Fortbildning har skett genom kollegialt lärande med förstelärare, grupparbeten med skolverkets moduler från lärportalen, kurser på Xperiment samt på Linnéuniversitetet. Ett liknande arbete fortsätter även under nästa läsår.

75 Sida 8 av 23 VAR ÄR VI? 2018/2019 Bygger på analyser av resultat från 17/18 Oskarshamns grundskolor består läsåret 18/19 av följande 12 skolenheter: Bockaraskolan (Fritidshem, åk F-6) Figeholmskolan (Fritidshem, åk F-2) Fårboskolan (Fritidshem, åk 3-6) Kristdalaskolan (Fritidshem, åk F-6) Kristinebergskolan (Fritidshem, åk F-9) Norra Skolan (Fritidshem, åk F-6) Oskarshamns Grundsärskola Påskallavikskolan (Fritidshem, åk F-6) Rödsleskolan (Fritidshem, åk F-9) Saltvikskolan(Fritidshem, åk F-3) Oskarshamns Träningskola Vallhallaskolan (Fritidshem, åk F-9) Totalt finns närmare 1100 elever inskrivna på våra fritidshem och ca 3000 elever går i åk F-9. Tillsammans arbetar ca 400 tillsvidareanställda och ca 50 visstidsanställda medarbetare för att varje elev ska finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet och för att eleverna ska bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare med goda kunskaper i alla ämnen, samt få behörighet till gymnasiet. Arbetet leds av 11 rektorer, samt 4 biträdande rektorer, tillsammans med verksamhetschef för Grundskolan, förvaltningschef och aktuell bildningsnämnd. Förutom nationella styrdokument och målstyrning genom skollag och förordningar så arbetar Oskarshamns grundskola utifrån bildningsnämndens fyra löften: Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid.

76 Sida 9 av 23 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap.) Oskarshamn kommuns förskoleklasser bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevens förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Trots detta arbete finns det skiftande resultat mellan skolor och årskurser på hur väl målen i läroplanen har uppfyllts. Hösten 2017 visar skolinspektionens enkät att Oskarshamns förskoleklasser ligger på samma index som riket: Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar (från hela grundskolans verksamhet) kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så har 7 st. elever fått skriftliga varningar och 4 st. elever har blivit avstängda från undervisningen. Även om dessa händelser inte har skett i förskoleklassens verksamhet så påverkas eleverna eftersom förskoleklassen är i samma lokaler och elevgrupper. Enheterna med förskoleklass beskriver olika former av värdegrundsarbete under skolsamverkan, äventyrspedagogik, samlingar med fokus på etik, arbete kring FN-dagen och med olika värdegrundsprogram som vänder sig till förskoleklasselever.

77 Sida 10 av 23 Enheter som aktivt och målmedvetet samverkar med elevhälsoteamet beskriver det gemensamma arbete som en stor framgångsfaktor. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Inför läsåret 18/19 har läroplanen för grundskolan och grundsärskolan ändrats med nya skrivningar kring jämställdhet. Dessa kommer att implementeras i skolstarten, men den gemensamma bedömningen är att kommunens verksamheter redan är väl förtrogna med jämställdhetsarbetet. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Stor vikt läggs vid att följa upp gjorda satsningar och åtgärder för att få till en ännu tryggare skolvardag för alla våra elever. Utifrån 2017:års förändringar i diskrimineringslagen ligger extra fokus på att lyfta samtliga diskrimineringsgrunder. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är GOD. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap.) Förskoleklasserna använder sig av olika modeller och verktyg för att nå målen i läroplanen. Verksamheten känner sig trygg och valda arbetssätt ger goda resultat. Verksamheten lyckas väl med att stimulera de nyfikna 6-åringarna till lärande och utveckling, vilket också förstärkts av användandet av digitala verktyg. Bedömningen är att de får en bra grund att stå på inför fortsatt utbildning. Förskolan erbjuder eleven en strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Alla moment präglas av lek, skapande och rörelse. Leken har en viktig betydelse för elevernas utveckling. Undervisning bedrivs i olika former och regelbundna kartläggningar och avstämningar genomförs kring elevers behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen.

78 Sida 11 av 23 Sommaren 2016 infördes ett nytt avsnitt kring förskoleklass i läroplanen. Texten förtydligade förskoleklassens syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten. All personal är nu väl insatta i materialet och konkretiserar det centrala innehållet på ett bra sätt. Under hösten 2018 kommer vi även börja använda ett obligatoriskt kartläggningsmaterial. Förskoleklassen arbetar när både förskolan och åk 1. Förskoleklassens kartläggning kommer hänga ihop med de bedömningsunderlag som görs i åk 1. Efter läsåret 17/18 så är det 269 av 301 (89,4 %) elever som läser efter sitt första skolår. (Svenska: 233 av 251 (92,8 %) och Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%)) Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag för år 1, avstämning 1, handlar om att läsa bokstäver och berättande text. Av de 24 elever i år 1 som kräver insatser i svenska når 6 av eleverna Avstämning 1. Av de 50 elever i år 1 som kräver insatser i svenska som andraspråk når 36 av eleverna Avstämning 1. Under läsåret 18/19 kommer vi även samla in uppgifter kring Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag i Matematik, år 1. Förskoleklassen siktar på kunskapskraven för åk 3. Andel elever, år 1-3, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. År 1 År 2 År 3 Bild 100 % 99 % 99 % Eng 98 % 96 % Idrott och hälsa 100 % 99 % 93 % Matematik 94 % 85 % 87 % Musik 99 % 97 % 97 % NO 97 % 97 % 93 % SO 96 % 97 % 92 % Slöjd 98 % Svenska 90 % 90 % 87 % Svenska som andraspråk 68 % 56 % 57 % Teknik 97 % 97 % 95 % Källa: Unikum Nationella prov, år 3 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 73,9% ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 75,5%)

79 Sida 12 av 23 Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva berättande text. Samma utfall som 2017 och Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 78,3. Högsta andelen sedan ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 74,1%.) Delprovet i matematik med lägst antal godkända elever var delen som behandlade skriftliga räknemetoder. Kommunens centrala elevhälsa kommer under läsåret 18/19 börja arbeta utifrån en ny lokal Språk, läs och skrivplan (se bilaga 1), med målet att komplettera nationella kartläggningar och nationella prov med effektiva lokala tester, fört att sätta in konkreta insatser snabbt till de elever som behöver det. Elevhälsans professioner kommer göra en särskild satsning för att stötta de elever som behöver hjälp med sin språk- läs- och skrivutveckling. Några av kommunens enheter är idag aktiva i arbete i Unikum. Under kommande läsår kommer fler enheter börja använda Unikum för dokumentation och samverkan med hemmen. De digitala verktygen har fortsatt att öka i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. De digitala verktygen är ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd och flera av enheter upplever fortsatt att motivationen för skolarbetet har ökat genom användandet av dessa. Hur detta direkt påverkar måluppfyllelsen är svårt att avgöra, men det ses som en motivationsfaktor i alla årskurser. Enligt John Hatties, professor i pedagogik, med flera är motivation en hög påverkansfaktor för lärande. I de äldre åldrarna lyfter enheter även att de digitala verktygen bidragit till varierande individanpassad undervisning samt förbättrat arbetsron. Under läsåret har olika fortbildningsinsatser genomförts för att förbereda pedagoger och elever inför läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är GOD. Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elever i grundskolans olika verksamheter, inkl. förskoleklass, tränas i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Genom de digitala verktygen har detta utvecklats ytterligare. Utifrån adekvat ålder/förmåga får elever sätta upp mål för sitt arbete, välja arbetsområden och arbetssätt. Enheterna har rutiner för hur inflytande ska ges över utbildningen och elever har även möjlighet att delta i olika forum för

80 Sida 13 av 23 samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är GOD. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrasamverkan erbjuds i flera olika forum för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom föräldramöte (finns enheter som önskade att högre andel vårdnadshavare var delaktiga i dessa), föräldraråd, utvecklingssamtal, sociala medier, Unikum, veckobrev och att föräldrar deltar under skoldagen. Elever och elevers vårdnadshavare ges utifrån olika former information om elevens utveckling. I enlighet med skollagen genomförs utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt, inom ramen för läroplanen, i alla ämnen. Vissa enheter använder den digitala portalen, UNIKUM, vars syfte är att synliggöra elevens kunskapsutveckling, för både eleven själv och vårdnadshavare. Användandet av portalen är skiftande mellan skolor även mellan enheter på de olika skolorna. Utvecklingspotential finns för att Unikum ska bli ett naturligt redskap för alla vårdnadshavare, pedagoger och elever. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är HÖG. Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

81 Sida 14 av 23 På de flesta skolor finns det rutiner vid övergångar som stöd till skolan, för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt mellan olika skolformer och fritidshemmet. Dessa ökar möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Då det gäller samverkan för att skapa ett förtroendefullt samarbete gällande förutsättningar för en samsyn kring verksamheternas uppdrag för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, så finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Införandet av obligatorisk förskoleklass inför 18/19 har aktualiserat frågan kring hur Oskarshamn ser på sin förskoleklassverksamhet. Samverkan mellan fritidshemmet och förskoleklassen har diskuterats och en del justeringar har gjorts utifrån framförallt ramtider för verksamheterna. Att få till samverkan mellan fritidshem och förskoleklass skapar ibland utmaningar kring planeringstid och tjänstefördelning. Under hösten kommer grundskolans fackliga samverkansgrupp jobba extra kring detta, för att skapa en tydlig och trygg organisation. Flera enheter lyfter behovet av att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd i större utsträckning. Framgångsfaktorer som lyfts i verksamheten kring att skapa en Vi-känsla genom samverkan mellan de olika skolformerna är: gemensam planering och utvärdering, ställtid och gott samarbete mellan arbetslagen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är GOD. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. I enlighet med läroplanens riktlinjer ges eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta börjar redan i förskoleklass då valkompetensen hos eleverna börjar tränas. Pedagogerna arbetar även aktivt för att varje individ ska våga välja det hen vill oavsett könstillhörighet. Grundskolan samverkar med de gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företag skolan eller gör skolan studiebesök på företag. Samarbete finns också med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar. Studie- och yrkesvägledare (SYV) kan verka som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser i förskoleklassen. Det kollegiala lärandet mellan SYV och lärare önskas utvecklas kring de yngre eleverna. Eleverna får det kulturella utbudet tillgodosett genom att riktlinjerna i Oskarshamns kommuns skolkulturplan följs. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är hög.

82 Sida 15 av 23 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Utvecklingssamtal genomförs minst vid ett tillfälle. Syftet är att främja elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Inför utvecklingssamtalet krävs dokumentation av det enskilda barnets lärande och utveckling. Förskoleklasserna använder sig av olika former av dokumentation som visar på elevens progression, vilket är tillbakablickande och beskriver elevens förmågor. Detta kommer att vara till stöd i planeringen av elevens framtida lärande. Sommaren 2016 infördes ett nytt avsnitt kring förskoleklass i läroplanen. Texten förtydligade förskoleklassens syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten. All personal är nu väl insatta i materialet och konkretiserar det centrala innehållet på ett bra sätt. Under hösten 2018 kommer vi även börja använda ett obligatoriskt kartläggningsmaterial. Förskoleklassen arbetar när både förskolan och åk 1. Förskoleklassens kartläggning kommer hänga ihop med de bedömningsunderlag som görs i åk 1. Flera skolor med elever i de lägre åldrarna ser skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag som en tillgång då det tillför skolan en ökad struktur och stöd i bedömning av de yngre eleverna. Under hösten 2018 kommer förskoleklassen börja använda skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial. Framgångsfaktorer som enheter lyfter för en likvärdig bedömning är kontinuerlig dialog kring betyg och bedömning, sambedömning, samplanering och arbetet med materialet Skolverkets allmänna råd kring planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Det finns enheter som vill utveckla användandet av den digitala portalen, UNIKUM, som ett stöd i elevens lärprocess. Här kan dokumentation ske kring elevernas utveckling och lärande samt kommunikation mellan hem och skola. De förbättringar som enheter önskar genomföra när det gäller betyg och bedömning är mer avancerade analyser av måluppfyllelsen, fortsatt fortbildning i Unikum och högre grad av rutiner för att säkerställa kvaliteten av resultaten. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området betyg och bedömning är GOD. Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Grundskolans verksamheter inriktas i mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat

83 Sida 16 av 23 och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman har under 17/18 gett enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Nu är även de digitala verktygen väl spridda i samtliga verksamheter och enheterna är väl rustade inför arbetet med läroplanens nya delar. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörighet. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. Ytterligare en aspekt i rekryteringsarbetet är det minskade antalet lärarstudenter i kommunen. På grund av Linnéuniversitetets deltagande i den nationella satsningen med utbildningar som benämns verksamhetsintegrerad profil får Oskarshamns kommun färre studenter till kommunen. Detta eftersom övnings skolorna geografiskt placerats efter en närhetsprincip med utgångsläge Linneuniversitetet Kalmar. Oskarshamns kommun har hamnat utanför denna geografiska zon. Ovan medför en oro över att personal har/kommer att ha den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är GOD.

84 Sida 17 av 23 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Läsåret 18/19 ligger särskilt fokus på språk- läs- och skrivutveckling, samt nyanländas lärande. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden)

85 Sida 18 av 23 VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Våra pedagoger väljer att arbeta kvar inom grundskolan i Oskarshamn. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter folkbokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar.

86 Sida 19 av 23 HUR GÖR VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Alla barn är våra barn vi jobbar tillsammans! I rektorernas ledningsgrupp sker kontinuerlig uppföljning kring behoven ute på våra olika enheter. Kollegial handledning och kollegialt lärande under ledning av verksamhetschefen ger konkret stöd till rektor i de beslut som måste tas. Elevhälsans professioner finns tillgängliga och agerar snabbt och smidigt när rektor tar kontakt. Elevhälsoteamen ute hos varje rektor arbetar hälsofrämjande och lösningsorienterat. Rekryteringsbehov och fortbildningsbehov är en gemensam fråga där förvaltningen genom verksamhetschef skapar en helhetsbild av behoven, samt stöttar i det praktiska arbetet genom den centrala förvaltningens olika kompetenser. Skolverkets lärportal används som stöd i arbetet med kompetensutveckling, ex. inom läslyftet och nyanländas lärande. Resursfördelning och prioriteringar Ekonomistödet till rektor i budgetuppföljningar utvecklas och blir bättre och bättre. Förvaltningsekonom finns på plats och fortbildar de lokala ekonomiassistenterna kontinuerligt under året. Rektor får stöd i analysarbetet kring resursfördelningar av skolledarkollegor, elevhälsa, ekonom samt verksamhetschef. SPSM kontaktas vid behov. Fördelning av aktuella statsbidrag mellan skolorna sker i dialog och med en tydlig transparens. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare. Rätt person gör rätt sak! Ekonomi- och skolassistenter arbetar nära varje rektor och avlastar skolledarna i arbetet med administrativa arbetsuppgifter. Central förvaltning fortsätter att digitalisera och effektivisera hanteringen av ansökningar, dokument m.m. Stödfunktionerna fortbildas och kompetensutvecklas så stödet blir säkert och effektivt.

87 Sida 20 av 23 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Arbetsmiljöarbete och samverkan med andra Systematiska arbetsmiljöarbete som ger pedagogerna en sund, trygg arbetsplats där det finns utrymme för arbetsglädje och engagemang. Jobba aktivt för ett gott rykte på alla olika arenor. Fortsatt samarbete med NOVA för att få till lärarutbildningen på distans. Fortsatt goda relationer med lärosätena runt omkring så antalet VFU-studenter fortsätter att öka. Kartlägga och förbereda för utbildning av befintlig personal, inom bl.a. speciallärare.

88 Sida 21 av 23 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 18/19:s slut Tillsammans jobbar vi målmedvetet för att det aldrig ska ha varit bättre förr! / Verksamhetschef Sara Einarsson

89 Sida 22 av 23 Bilaga 1: Rutin för kartläggning och uppföljning av språk, läs- och skrivutveckling för Oskarshamns kommuns förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Denna text klargör vilka kartläggningsmaterial vi använder oss av i Oskarshamns kommun. Den klargör också hur arbetsgången ser ut för att komma i kontakt med central elevhälsa gällande språk, läs- och skrivutveckling tills det att Handlingsplanen kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling för Oskarshamn blir klar i höst. Kartläggningsmaterial Förskoleklass: Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Årskurs 1: Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Stöd för bedömning i årskurs 1-3 i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan och grundsärskolan Årskurs 3: Nationella prov Årskurs 6: Nationella prov Årskurs 9: Nationella prov Arbetsgång förskoleklass När Hitta språket genomförts på höstterminen träffar ansvariga pedagoger personal från central elevhälsa för att tillsammans tolka och analysera resultaten. Vid detta tillfälle planeras fortsatta främjande insatser för de elever som inte uppnått målen eller är i risk för att inte uppnå målen. När Hitta språket genomförts på vårterminen träffas ansvariga pedagoger i förskoleklass och personal från central elevhälsa för att följa upp det arbete som skett under året och för att planera för framtiden. Arbetsgång resterande årskurser De elever som ni en känner oro för uppmärksammar ni i första hand till lokalt elevhälsoteam på skolan. Där tas beslut om ytterligare stöd från central elevhälsa är aktuellt. I samband med detta skickas ansökan om handledning in. Detta gäller i första hand elever som inte tidigare uppmärksammats vid kartläggningen i förskoleklass. Ni är alltid välkomna att ta kontakt med oss och bolla elever och ärenden. Kontaktuppgifter marita.jonsson@oskarshamn.se Speciallärare inriktning läs- och skriv, tfn: Joel.Andersson@oskarshamn.se Logoped, tfn:

90 Sida 23 av 23

91 Sida 1 av 29 Systematiskt kvalitetsarbete: Läsåret 2018/2019 Grundskola, Oskarshamns kommun

92 Sida 2 av 29 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (2015)

93 Sida 3 av 29 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 17/18:s slut Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. Måluppfyllelse: GOD gällande trygghet och studiero, samt stöd till rektor. LÅG gällande stöd, anpassningar och utmaningar till eleverna. Skolledarna upplever sammantaget att stödet från huvudman (genom verksamhetschef och central förvaltningspersonal) motsvarar GOD måluppfyllelse. Dock på gränsen till LÅG. Hela verksamheten har brottats med att anpassa kostymen för att hålla budget. Detta lyckades ej vid 2017:s årsbokslut underskottet uppgick till ca 2 miljoner kr. Tack vare statliga statsbidrag, samt EU-finansiering, har dock verksamheten kunnat fortsätta sin positiva utveckling med kvalitetshöjningar. Det finns en utpräglad oro i organisationen kring att den grundläggande budgeten för grundskolan är allt för låg för att kunna fullfölja det nationella uppdraget och ge eleverna vad de har rätt till, samt pedagoger den arbetsmiljö som krävs för att de ska kunna göra ett gott jobb, må bra och vilja stanna i kommunen. GOD måluppfyllelse gäller även arbetet med att skapa trygghet och studiero för elever och pedagoger. Skolinspektionens senaste enkät visar på att: 96% av eleverna i åk 5, och 87% av eleverna i åk 9 känner sig trygga på sin skola. ca 90 % av vårdnadshavarna i förskoleklass anger att deras barn är trygga i skolan. 94% av eleverna i åk 5, och 73 % av eleverna i åk 9 uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna på skolan följs. 74% av eleverna i åk 5, och 69% av eleverna i åk 9 uppger att de har studiero på lektionerna. (Samtliga mätvärden är 5-10 procentenheter högre än riket.)

94 Sida 4 av 29 Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så har 7 st. elever fått skriftliga varningar och 4 st. elever har blivit avstängda från undervisningen. För att nå en HÖG måluppfyllelse istället för GOD krävs bl.a. att ledarskapet i klassrummet, samt den ömsesidiga respekten och bemötandet behöver utvecklas både hos pedagoger och elever för att skapa lärmiljöer som ger alla studiero. Särskilda anpassningar och mindre grupper möjliggör även för att skapa en god lärmiljö, detta bör utvecklas vidare. Ibland kan en exkludering vara nyckeln till en senare lyckad inkludering. Gällande arbetet med ordningsregler finns utvecklingsbehov på högstadiet. Enkäten visar att enbart 33 % av eleverna i åk 9 har känt sig delaktiga i arbetet med att skapa de gemensamma ordningsreglerna, vilket kan påverka motivationen till att följa dem. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Gällande stöd, anpassningar och utmaningar ligger vi på LÅG måluppfyllelse. Efter detta läsår är vi dock närmare att nå GOD måluppfyllelse än på många år. Årets meritvärde för slutbetygen i åk 9 är 225,7 och behörigheten till gymnasiet 87,6 %. Differensen mellan pojkar och flickors resultat har även minskat. Det är det högsta och bästa resultatet för Oskarshamns grundskolor sedan det nya betygsystemet infördes. Av de ca 45 elever som inte är behöriga till gymnasiet så är ca 42 % nyanlända med ett fåtal år i svensk skola. 269 av 301 (89,4 %) elever läser efter sitt första skolår. Svenska: 233 av 251 (92,8 %) Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%) I Skolinspektionens enkät svarar: 16% av eleverna i åk 5 och 28 % av eleverna i åk 9 att skolarbetet är för svårt för mig. 96% av eleverna i åk 5 och 86 % av eleverna i åk 9 uppger att de får den hjälp de behöver av sina pedagoger. Skolledarna i kommunens bedömning kring antalet elever som borde få mer stöd och anpassningar stämmer ganska väl med elevernas egna uppfattningar. Det finns fyra grundfaktorer som krävs för att kunna förbättra måluppfyllelsens kring detta; komptensens hos pedagogerna, antalet pedagoger, lärmiljöerna och rektors pedagogiska ledarskap. Vi ser redan att arbetet med EU-projektet Motivation leder till framgång, skolverkets moduler kring Specialpedagogik för lärande och den lokala satsningen till

95 Sida 5 av 29 elevhälsoteamen har gett goda resultat och nu måste vi förvalta och ytterligare utveckla dess framgångsfaktorer. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Måluppfyllelse: LÅG Skolledarna upplever sammantaget att måluppfyllelsen är LÅG. Det är främst två stora delar som fortfarande behöver utvecklas och förbättras: ekonomi-stöd och HR-stöd. Det har varit flera byten av personal på förvaltningsnivå, vilket har påverkat förbättringsarbetet inom ekonomi och HR negativt. Skolledarna upplever även att fördelningen mellan enheter måste ses över, då det idag främst är F-9 skolorna som har tillgång till administratörer. Rektorerna på enheter utan administratör brottas med hur de rent praktiskt ska kunna få hjälp och stöd. Ofta gör de jobbet själva istället för att vänta in möjligheten att få hjälp. Det är sällan en administrativ uppgift kan vänta mer än någon dag eller två. Detta gör att tiden för att vara pedagogisk ledare och skolutvecklare minskar, alt. att skolledaren är pedagogisk ledare på dagarna och jobbar administrativt på kvällar och helger. Under våren uppstod en stor oro i skolledarorganisationen då de finansiella åtgärderna gjorde gällande att både organisationen för grundskolans skolledare, vikariesamordning och utvecklingsgruppen ändrades och minskades. Detta måste vi bevaka i riskbedömingarnas handlingsplaner under hösten Antalet medarbetare per skolledare är 32 st, samt ca 210 st. elever.

96 Sida 6 av 29 Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering Måluppfyllelse: LÅG Inför skolstarten i augusti 2018 har vi ca 20 st. heltidstjänster som är tillsatta med obehöriga pedagoger. Obehöriga får kontrakt på max 2 terminer, och arbetet med att hitta behöriga pedagoger fortgår hela tiden. I den gemensamma personalstyrkan är 88% fullt behöriga för sitt uppdrag. Av de 12 % som räknas in som obehöriga har nästan hälften pedagogisk utbildning och legitimation i inom någon annan del av grundskolans verksamhet, ex. ett annat ämne eller stadie. I jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger vi bra till, men målet för oss är att alla elever ska möta en utbildad pedagog, varje dag, både på fritids och i skolan. Under läsåret som gått har fokus legat på att behålla en god arbetsmiljö och ta hand om och motivera de pedagoger som arbetar hos oss idag. Den viktigaste rekryteringen är att behålla dem vi har! Samt att de hjälper oss sprida vårt goda rykte till våra högskolor och till andra kommuner. Samarbetet med Nova fortgår, samt att vi är delaktiga i nätverksträffar med Linnéuniversitetet. Inget strukturerat arbete har skett gällande studenter med kopplingar till Oskarshamn, inte heller har vi utvecklat vår annonsering och/eller rekryteringssatsningar. Gällande utbildning av befintliga medarbetare har en kartläggning kring högskolestudier inom speciallärare och specialpedagog gjorts, samt att de ekonomiska förutsättningarna har konsekvensbeskrivits inför budget 2019.

97 Sida 7 av 29 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Måluppfyllelse: GOD, (nära HÖG) Under höstterminen 2017 genomfördes en gemensam information kring de nya delarna, och efter det så skedde en kartläggning av vilka fortbildningsbehov som fanns i pedagoggrupperna. Kartläggningen visade att behoven skilde sig åt, och en fortbildningsplan på både bas- och avancerad nivå sammanställdes. Fortbildning har skett genom kollegialt lärande med förstelärare, grupparbeten med skolverkets moduler från lärportalen, kurser på Xperiment samt på Linnéuniversitetet. Ett liknande arbete fortsätter även under nästa läsår.

98 Sida 8 av 29 Lovskola Mål: Huvudman ger rektor för åk 8-9 förutsättningar att starta lovskola utifrån skollagens nya delar. Målkriterier: Elever i åk 8 och 9 erbjuds lovskola. Lovskolan ger eleverna undervisning och stöd i enlighet med skollagens ambition. Måluppfyllelse: HÖG Under påsklovet anordnade alla högstadieskolor egna lovskolor. Under perioden till anordnade vi lovskola på Oscarsgymnasiet. Ca 20 elever som slutat åk 8 och 9 jobbade tillsammans med 4 st. lärare i ämnena svenska, engelska och matematik. Sammanlagt så höjde: 2 elever sitt betyg i engelska, 3 elever sitt betyg i matematik och 2 elever sitt betyg i svenska som andraspråk. Inför nästa år behöver vi förbättra dokumentationen kring eleverna ytterligare. Detta för att vara tidseffektiva med de få dagarna de har innan antagningen måste läsa av de nya betygen. Det är svårt att få till en god arbetsmiljö för eleverna när de studerar så intensivt med ämnen de har svårt för och vi enbart har ett begränsat antal dagar i juni. Kalmar län har sin skolavslutning betydligt senare än andra kommuner/län i Sverige.

99 Sida 9 av 29 VAR ÄR VI? 2018/2019 Bygger på analyser av resultat från 17/18 Oskarshamns grundskolor består läsåret 18/19 av följande 12 skolenheter: Bockaraskolan (Fritidshem, åk F-6) Figeholmskolan (Fritidshem, åk F-2) Fårboskolan (Fritidshem, åk 3-6) Kristdalaskolan (Fritidshem, åk F-6) Kristinebergskolan (Fritidshem, åk F-9) Norra Skolan (Fritidshem, åk F-6) Oskarshamns Grundsärskola Påskallavikskolan (Fritidshem, åk F-6) Rödsleskolan (Fritidshem, åk F-9) Saltvikskolan(Fritidshem, åk F-3) Oskarshamns Träningskola Vallhallaskolan (Fritidshem, åk F-9) Totalt finns närmare 1100 elever inskrivna på våra fritidshem och ca 3000 elever går i åk F-9. Tillsammans arbetar ca 400 tillsvidareanställda och ca 50 visstidsanställda medarbetare för att varje elev ska finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet och för att eleverna ska bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare med goda kunskaper i alla ämnen, samt få behörighet till gymnasiet. Arbetet leds av 11 rektorer, samt 4 biträdande rektorer, tillsammans med verksamhetschef för Grundskolan, förvaltningschef och aktuell bildningsnämnd. Förutom nationella styrdokument och målstyrning genom skollag och förordningar så arbetar Oskarshamns grundskola utifrån bildningsnämndens fyra löften: Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid.

100 Sida 10 av 29 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap.) Oskarshamn kommuns grundskola bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevens förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Trots detta arbete finns det skiftande resultat mellan skolor och årskurser på hur väl målen i läroplanen har uppfyllts. Skolinspektionens senaste enkät visar på att: 96% av eleverna i åk 5, och 87% av eleverna i åk 9 känner sig trygga på sin skola. 94% av eleverna i åk 5, och 73 % av eleverna i åk 9 uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna på skolan följs. 74% av eleverna i åk 5, och 69% av eleverna i åk 9 uppger att de har studiero på lektionerna. (Samtliga mätvärden är 5-10 procentenheter högre än riket.) Under läsåret har17/18 kom 55 st. kränkningsanmälningar in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till läsåret efter finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så fick 7 st. elever skriftliga varningar och 4 st. elever blev avstängda från undervisningen. För att nå en HÖG måluppfyllelse istället för GOD krävs bl.a. att ledarskapet i klassrummet, samt den ömsesidiga respekten och bemötandet behöver utvecklas både hos pedagoger och elever för att skapa lärmiljöer som ger alla studiero. Särskilda anpassningar och mindre grupper möjliggör även för att skapa en god lärmiljö, detta bör utvecklas vidare. Ibland kan en exkludering vara nyckeln till en senare lyckad inkludering. Gällande arbetet med ordningsregler finns utvecklingsbehov på högstadiet. Enkäten visar att enbart 33 % av eleverna i åk 9 har känt sig delaktiga i arbetet med att skapa de gemensamma ordningsreglerna, vilket kan påverka motivationen till att följa dem. Enheter som aktivt och målmedvetet samverkar med elevhälsoteamet beskriver det gemensamma arbete som en stor framgångsfaktor. Lågstadiesatsningen som på flera enheter mynnade ut i tvålärarsystemet bidrog till mindre grupper där man effektivare redde ut konflikter och ofta direkt i den situation som uppstått. Inför läsåret 18/19 omorganiserar vi detta upplägg på större delen av de enheter som haft det och står då inför utmaningen att bevara de goda effekterna även i den nya organisationen.

101 Sida 11 av 29 Under läsåret 17/18 utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Inför läsåret 18/19 har läroplanen för grundskolan och grundsärskolan ändrats med nya skrivningar kring jämställdhet. Dessa kommer att implementeras i skolstarten, men den gemensamma bedömningen är att kommunens verksamheter redan är väl förtrogna med jämställdhetsarbetet. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Stor vikt läggs vid att följa upp gjorda satsningar och åtgärder för att få till en ännu tryggare skolvardag för alla våra elever. Utifrån 2017:års förändringar i diskrimineringslagen ligger extra fokus på att lyfta samtliga diskrimineringsgrunder. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är LÅG. Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap.) Grundskolan jobbar i enlighet med läroplan utifrån de förutsättningar som finns för att elever inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är en grund för skolans verksamhet. Skolan erbjuder eleven en strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Undervisning bedrivs i olika former och regelbundna kartläggningar och avstämningar genomförs kring elevens behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen. Resultaten är ofta direkt kopplade till pedagogernas tre grundkompetenser; ämneskompetens, ledarkompetens och relationskompetens. Förutom komptensen hos pedagogerna så ser vi även att antalet pedagoger, lärmiljöerna och rektors pedagogiska ledarskap är avgörande för vilka resultat enheten ska nå.

102 Sida 12 av 29 Vi ser redan att arbetet med EU-projektet Motivation leder till framgång, skolverkets moduler kring Specialpedagogik för lärande och den lokala satsningen till elevhälsoteamen har gett goda resultat och nu måste vi förvalta och ytterligare utveckla dess framgångsfaktorer. På individnivå följs det, av huvudmannen, upp hur eleven upplever sitt skolarbete i min skolsituation på Unikum samt i enkäter som genomförts riktade till både elev och vårdnadshavare. För att säkerställa rutiner och struktur för att kvaliteten och likvärdigheten ska finnas i underlag för analys och bedömning av verksamhetens resultat, finns kommunicerad tidsplan från huvudman som visar på när avläsning sker av betyg, bedömningar och nationella prov. Under läsåret 17/18 fanns några missar kring dokumentationen, vilket gjorde att elev och vårdnadshavare fick fel, alternativ ingen information kring måluppfyllelsen i vissa ämnen. Huvudman och rektor måste börja höstterminen med att försäkra sig om att alla pedagoger är medvetna om sitt specifika uppdrag kring dokumentation i Unikum. I juni 2018 visade avläsningen i Unikum bl.a. följande bild: Kommunens centrala elevhälsa kommer under läsåret 18/19 börja arbeta utifrån en ny lokal Språk, läs och skrivplan (se bilaga 1), med målet att komplettera nationella kartläggningar och nationella prov med effektiva lokala tester, fört att sätta in konkreta insatser snabbt till de elever som behöver det. Elevhälsans professioner kommer göra en särskild satsning för att stötta de elever som behöver hjälp med sin språk- läs- och skrivutveckling. De digitala verktygen har fortsatt att öka i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. De digitala verktygen är ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd och flera av enheter upplever fortsatt att motivationen för skolarbetet har ökat genom användandet av dessa. Hur detta direkt påverkar måluppfyllelsen är svårt att avgöra, men det ses som en

103 Sida 13 av 29 motivationsfaktor i alla årskurser. Enligt John Hatties, professor i pedagogik, med flera är motivation en hög påverkansfaktor för lärande. I de äldre åldrarna lyfter enheter även att de digitala verktygen bidragit till varierande individanpassad undervisning samt förbättrat arbetsron. Under läsåret har olika fortbildningsinsatser genomförts för att förbereda pedagoger och elever inför läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. År 1-3 Andel elever, år 1-3, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Unikum År 1 År 2 År 3 Bild 100 % 99 % 99 % Eng 98 % 96 % Idrott och hälsa 100 % 99 % 93 % Matematik 94 % 85 % 87 % Musik 99 % 97 % 97 % NO 97 % 97 % 93 % SO 96 % 97 % 92 % Slöjd 98 % Svenska 90 % 90 % 87 % Svenska som andraspråk 68 % 56 % 57 % Teknik 97 % 97 % 95 % Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag i Svenska, år 1 Källa: Unikum Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag för år 1, avstämning 1, handlar om att läsa bokstäver och berättande text. Av de 24 elever i år 1 som kräver insatser i svenska når 6 av eleverna Avstämning 1. Av de 50 elever i år 1 som kräver insatser i svenska som andraspråk når 36 av eleverna Avstämning av 301 (89,4 %) elever läste efter sitt första skolår (juni 2018). Svenska: 233 av 251 (92,8 %) Svenska som andraspråk: 36 av 50 (72%)

104 Sida 14 av 29 Under läsåret 18/19 kommer vi även samla in uppgifter kring Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag i Matematik, år 1, samt börja använda de kartläggningar som nu är obligatoriska i förskoleklass. Nationella prov, år 3 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 73,9% ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 75,5%) Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva berättande text. Samma utfall som 2017 och Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 78,3. Högsta andelen sedan ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 74,1%.) Delprovet i matematik med lägst antal godkända elever var delen som behandlade skriftliga räknemetoder. År 4-6 Andel elever, år 4-6, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Unikum och Qlikview År 4 År 5 År 6 Bild 99 % 98 % 97,2 % Biologi 92 % 90 % 93,0 % Engelska 87 % 82 % 89,2 % Fysik 91 % 92 % 94,6 % Geografi 92 % 88 % 95,5 % Historia 92 % 88 % 94,6 % Idrott och hälsa 86 % 91 % 92,1 % Kemi 91 % 92 % 93,3 % Matematik 89 % 87 % 85,8 % Modersmål 80 % 88 % 94,8 % Musik 96 % 97 % 95,3 % Religionskunskap 92 % 91 % 95,9 %

105 Sida 15 av 29 Samhällskunskap 89 % 89 % 96,2 % Slöjd 98 % 97 % 96,9 % Svenska 90 % 85 % 92,3 % Svenska som andraspråk 42 % 23 % 57,4 % Teknik 91 % 92 % 94,9 % Hem- och konsumentkunskap 94,9 % Nationella prov, år 6 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 89,3% 2015 när denna elevgrupp gjorde NP3 klarade 63,8 alla delprov i svenska. ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 87,5%) Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva. Samma utfall som 2017 och 2016, samt i årets åk 3. Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 83,3% när denna elevgrupp gjorde NP3 klarade 69,7 alla delprov i svenska. ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 87,1%) Delproven innehåller flera olika områden, så det är svårt att specificera utifrån den kommunövergripande betygsstatistiken inom vilket område som har störst utvecklingspotential. Engelska Andel elever som är godkända i alla delprov, 88,3% ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 86,7%) Av de elever som inte genomfört de nationella proven har bedömningen gjorts att flertalet av dem inte har haft de språkliga kunskaperna som krävs för att delta. Vi ser dock en positiv utveckling från 2017 till 2018: Ämne Andel åk 6 som ej gjorde NP 2018 Andel åk 6 som ej gjorde NP 2017 SV 5,1 % 8,6% MA 2,6 % 5,3% ENG 4,8% 8,3%

106 Sida 16 av 29 Meritvärde år 6 År 6:s meritvärde har legat mellan 208 och 210 under de senaste fyra åren tappar vi lite och årets meritvärde var i juni ,6. Mellan enheterna har vi en differens från 190,9 till 232,5. Antalet elever som klarat alla ämnen i åk 6 är 240 av 317 (75,7 %) År 7-9 Andel elever, år 7-9, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Qlikview Årskurs År 7 År 8 År 9 Bild 96,4 % 95 % (96,6 %) 96,5 % (94,7 %) Biologi 86,8 % 90,6 % (93,4 %) 94,8 % (90,8 %) Engelska 83,2 % 84,4 % (85,4 %) 93,9 % (89,1 %) Fysik 88,9 % 91,3 % (89,1 %) 95,4 % (87,7 %) Geografi 88,8 % 90,7 % (91,6 %) 96,8 % (92,9 %) Hem- och Konsumentkunskap 98,9 % 93,4 % (96 %) 98,6 % (95,6 %) Historia 92,8 % 92,6 % (90 %) 97,4 % (93,7 %) Idrott och hälsa 89,4 % 88,8 % (87,7 %) 95,7 % (91,7 %) Kemi 87,9 % 89,6 % (91,7 %) 94,8 % (86,7 %) Matematik 85,5 % 86,8 % (85 %) 91,6 % (84,4 %) Musik 96,4 % 94,1 % (93,3 %) 97,4 % (97,6 %) Religionskunskap 91,8% 89,7 % (91,3 %) 97,7 % (92,9 %) Samhällskunskap 92 % 90 % (92 %) 96,8 % (93,8 %) Slöjd 96,1 % 97,2 % (96 %) 98,8 % (94%) Svenska 87,7 % 88,5 % (91,2 %) 97,8 % (92%) Svenska som andraspråk 37,2 % 30,3 % (37 %) 48,6 % (31%) Teknik 95,5% 94,7 % (93,1 %) 98,3 % (96,8%) * Siffror inom parentes, årskullens resultat 16/17.

107 Sida 17 av 29 Nationella prov, år 9 Källa: Qlikview Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 90,5 % när denna elevgrupp gjorde NP6 klarade 91,5 % alla delprov i svenska. (18 fler som gjorde provet 2018.) ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 85,3 %) Delprov i svenska med lägst andel godkända elever var delen skriva. Samma utfall som 2016 och 2017 och samband finns i år 3 och 6 där även denna del har lägst andel godkända elever. Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 78,3 % när denna elevgrupp gjorde NP6 klarade 89,1 % alla delprov i matematik. (17 fler som gjorde provet 2018.) ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 88 %) Delproven innehåller flera olika områden, så det är svårt att specificera utifrån den kommunövergripande betygsstatistiken inom vilket område som har störst utvecklingspotential. Engelska Andel elever som är godkända i alla delprov, 91,9 % när denna elevgrupp gjorde NP6 klarade 91,8 % alla delprov i matematik. (18 fler som gjorde provet 2018.) ( Andel elever som är godkända i alla delprov, 89 %) Det delprovet i engelska med lägst antal godkända elever var läs- och hörförståelsen. Av de elever som inte genomfört de nationella proven har bedömningen gjorts att flertalet av dem inte har haft de språkliga kunskaperna som krävs för att delta. Vi ser dock en positiv utveckling från 2017 till 2018: Ämne Andel åk 9 som ej gjorde NP 2018 Andel åk 9 som ej gjorde NP 2017 SV 5,1 % 8,6% MA 2,6 % 5,3% ENG 4,8% 8,3% Meritvärde och behörighet till gymnasiet Källa: Qlikview, räknat på 17 betyg Läsåret 17/18:s meritvärde för slutbetygen i åk 9 var 225,7 och behörigheten till gymnasiet 87,6 %. Differensen mellan pojkar och flickors resultat har minskat. Detta är det högsta och bästa resultatet för Oskarshamns grundskolor sedan det nya betygsystemet infördes. När den årskullen gick i åk 8 hade de ett genomsnittligt meritvärde på 209,9

108 Sida 18 av 29 Av de ca 45 elever som inte är behöriga till gymnasiet så är ca 42 % nyanlända med ett fåtal år i svensk skola. I Skolinspektionens enkät svarar: 16% av eleverna i åk 5 och 28 % av eleverna i åk 9 att skolarbetet är för svårt för mig. 96% av eleverna i åk 5 och 86 % av eleverna i åk 9 uppger att de får den hjälp de behöver av sina pedagoger. Den bedömning kommunens skolledare gör kring antalet elever som behöver få mer stöd och anpassningar stämmer ganska väl med elevernas egna uppfattningar. Eleverna som slutade åk 7 i juni 2018 hade ett genomsnittligt meritvärde på 199,2, och läsårets åk 8 hade 207,8. Mellan enheterna har vi en differens från 190,9 till 232,5 i åk 7 och 201,5 till 211,9 i åk 8. Antalet elever som klarat alla ämnen är i åk av 282 (62 %), i åk av 303 (71,6 %) och i åk av 347 (77,8 %). Elevernas meritvärden har en stigande trend från år 8 till år 9, samt en fallande trend mellan åk 6 och 7. Detta har synliggjorts under flera år tillbaka i tiden. Under påsklovet anordnade alla högstadieskolor egna lovskolor och under perioden till anordnades lovskola på Oscarsgymnasiet. Ca 20 elever som slutat åk 8 och 9 jobbade tillsammans med 4 st. lärare i ämnena svenska, engelska och matematik. Sammanlagt så höjde: 2 elever sitt betyg i engelska, 3 elever sitt betyg i matematik och 2 elever sitt betyg i svenska som andraspråk. Inför nästa år behöver vi förbättra dokumentationen kring eleverna ytterligare. Detta för att vara tidseffektiva med de få dagarna de har innan antagningen måste läsa av de nya betygen. Det var svårt att få till en god arbetsmiljö för eleverna när de studerar så intensivt med ämnen de har svårt för och vi enbart har ett begränsat antal dagar i juni. Kalmar län har sin skolavslutning betydligt senare än andra kommuner/län i Sverige. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är LÅG. (Men bättre än på länge!)

109 Sida 19 av 29 Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elever på grundskolan tränas i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Genom de digitala verktygen har detta utvecklats ytterligare. Utifrån adekvat ålder får elever sätta upp mål för sitt arbete, välja arbetsområden och arbetssätt. Enheterna har rutiner för hur inflytande ska ges över utbildningen och elever har även möjlighet att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt resultaten på skolinspektionens enkät från hösten 2017 så upplever ungefär hälften av de äldsta eleverna att de kan vara med och påverka hur skolarbetet ska utformas, samt att de har inflytande över innehållet. Ungefär 40 % av eleverna upplever det motsatta och känner att de inte har påverkansmöjligheter och inflytande, ca 10 % svarar vet ej. Eleverna i åk 5 har en högre upplevelsegrad och svarar 75/20 och 5 som vet ej. I den gemensamma analysen framkommer det att elevernas ansvar och inflytande är större än vad enkäten visar, så bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är GOD. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrasamverkan erbjuds i flera olika forum för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom föräldramöte (finns enheter som önskade att högre andel vårdnadshavare var delaktiga i dessa), föräldraråd, utvecklingssamtal, sociala medier, Unikum, veckobrev och att föräldrar deltar under skoldagen. Elever och elevers vårdnadshavare ges utifrån olika former information om elevens utveckling. I enlighet med skollagen genomförs utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt, inom ramen för läroplanen, i alla ämnen. Verksamheten använder den digitala portalen, UNIKUM, vars syfte är att synliggöra elevens kunskapsutveckling, för både eleven själv och vårdnadshavare. Unikum ger en ökad tillgänglighet för att kunna samarbeta och kommunicera enklare med hemmet kring elevens

110 Sida 20 av 29 utveckling och lärande. Unikum har implementerats och har används i kommunen under en 8- årsperiod. Användandet av portalen är skiftande mellan skolor även mellan enheter på de olika skolorna. Utvecklingspotential finns för att Unikum ska bli ett naturligt redskap för alla vårdnadshavare, pedagoger och elever. Vid slutet av läsåret 17/18 saknades en del bedömningar på elever och där kommer verksamhetschef och rektor se över riktlinjer och ev. fortbildningsbehov för att komma till rätta med det i början på hösten Bristfällig information i Unikum har även gjort att några få elever/vårdnadshavare blev överraskade över sina betyg, då betygssänkningar inte upplevdes kommunicerade. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är GOD. Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. På de flesta skolor finns det rutiner vid övergångar som stöd till skolan, för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt mellan olika skolformer och fritidshemmet. Dessa ökar möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Dessa fungerar generellt bra. Under vårterminen 2018 anordnades lovskola som fungerade väl, och som delvis blev en länk mellan åk 9 och gymnasiet på ett nytt sätt. Då det gäller samverkan för att skapa ett förtroendefullt samarbete gällande förutsättningar för en samsyn kring verksamheternas uppdrag för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, så finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Införandet av obligatorisk förskoleklass inför 18/19 har aktualiserat frågan kring hur Oskarshamn ser på sin förskoleklassverksamhet. Samverkan mellan fritidshemmet och förskoleklassen har diskuterats och en del justeringar har gjorts utifrån framförallt ramtider för verksamheterna. Att få till samverkan mellan fritidshem och förskoleklass skapar ibland utmaningar kring planeringstid och tjänstefördelning. Under hösten kommer grundskolans fackliga samverkansgrupp jobba extra kring detta, för att skapa en tydlig och trygg organisation. Utvecklingspotential finns för att stärka helhetsbilden för elevers lärande för de elever i år 6 som organisationsmässigt får vara på olika skolor för att kunna ta del av vissa ämnen. Denna organisation har uppstått för att kunna tillgodose eleverna med behöriga lärare och anpassade lokaler i ämnet. Organisationen medför att kontinuiteten för eleverna rubbas på grund av olika klassrum, det händer olika saker på skolorna och svårare för överlämningar mellan lärare.

111 Sida 21 av 29 Flera enheter lyfter behovet av att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd i större utsträckning. Framgångsfaktorer som lyfts i verksamheten kring att skapa en Vi-känsla genom samverkan mellan de olika skolformerna är: gemensam planering och utvärdering, ställtid och gott samarbete mellan arbetslagen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är GOD. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. I enlighet med läroplanens riktlinjer ges eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Grundskolan samverkar med de gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företag skolan eller gör skolan studiebesök på företag. De äldre eleverna genomför PRAO samt att arbetsmarknadsdag förekommer i någon av årskurserna. Ett samarbete finns också med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar. Fr.o.m. detta läsår blir PRAO i åk 8 och 9 obligatoriskt. Studie- och yrkesvägledare (SYV) informerar och vägleder elever inför den fortsatta utbildningen. De verkar även som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser. Det kollegiala lärandet mellan SYV och lärare önskas utvecklas kring främst de yngre eleverna, men även till viss del inom högstadierna. Eleverna får det kulturella utbudet tillgodosett genom att riktlinjerna i Oskarshamns kommuns skolkulturplan följs. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är HÖG. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten och utifrån den individuella respons eleverna får utvecklar de en känsla av ansvarstagande för sina studier. I alla åldrar tränas eleverna på att själva bedöma sina egna resultat och ge respons till andras arbete i syfte att kunna ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen och det egna lärandet. Rutiner finns i olika grad på enheterna kring uppföljning av elevers måluppfyllelse och hur elever informeras kring de grunder betyg ges. Grundskolan använder sig av den digitala

112 Sida 22 av 29 portalen, UNIKUM, för pedagogisk dokumentation, mål, planering och omdömen. Användandet av Unikum är skiftande och av olika kvalité på de olika enheterna och mellan lärare. Då individuella utvecklingsplaner, bedömning av elevens lärande samt information kring vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven dokumenteras i UNIKUM, blir all information samlad på ett ställe och mer lättillgänglig för de som behöver ta dela av elevens utveckling. Elev, vårdnadshavare, lärare, rektor, elevhälsa och huvudman får en tydligare bild av hur verksamheten fungerar och hur elevens behov ser ut. På så sätt skapas också förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare att se till att anpassningar görs i undervisningen och verksamheten för att möta elevernas behov. Även elevhälsans medarbetare har tillgång till Unikum och utbildning i verktyget. Huvudman har en tidsplan på när och vad avläsning av resultat i UNIKUM, nationella prov och betyg ska ske på huvudmannanivå. Syftet med tidsplanen är att säkerställa kvaliteten på underlaget för bedömning av verksamheten och göra arbetet mer likvärdigt mellan lärare, vilket kan ge elever och deras vårdnadshavare större möjligheter till att få en enhetlig och tydlig information kring elevens utveckling. Flera skolor med elever i de lägre åldrarna ser skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag som en tillgång då det tillför skolan en ökad struktur och stöd i bedömning av de yngre eleverna. Under hösten 2018 kommer förskoleklassen börja använda skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial. Framgångsfaktorer som enheter lyfter för en likvärdig bedömning är kontinuerlig dialog kring betyg och bedömning, sambedömning, samplanering och arbetet med materialet Skolverkets allmänna råd kring planering, genomförande och bedömning av undervisningen. De förbättringar som enheter önskar genomföra när det gäller betyg och bedömning är mer avancerade analyser av måluppfyllelsen, fortsatt fortbildning i Unikum och högre grad av rutiner för att säkerställa kvaliteten av resultaten. Under läsåret kommer en särskild satsning göras mot modersmålslärarna i kollegialt lärande lett av en förstelärare. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är GOD. Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Grundskolans verksamheter inriktas i mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag

113 Sida 23 av 29 med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman har under 17/18 gett enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Nu är även de digitala verktygen väl spridda i samtliga verksamheter och enheterna är väl rustade inför arbetet med läroplanens nya delar. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörighet. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. Ytterligare en aspekt i rekryteringsarbetet är det minskade antalet lärarstudenter i kommunen. På grund av Linnéuniversitetets deltagande i den nationella satsningen med utbildningar som benämns verksamhetsintegrerad profil får Oskarshamns kommun färre studenter till kommunen. Detta eftersom övnings skolorna geografiskt placerats efter en närhetsprincip med utgångsläge Linneuniversitetet Kalmar. Oskarshamns kommun har hamnat utanför denna geografiska zon. Ovan medför en oro över att personal har/kommer att ha den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är GOD.

114 Sida 24 av 29 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Läsåret 18/19 ligger särskilt fokus på språk- läs- och skrivutveckling, samt nyanländas lärande. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden)

115 Sida 25 av 29 VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Våra pedagoger väljer att arbeta kvar inom grundskolan i Oskarshamn. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter folkbokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar.

116 Sida 26 av 29 HUR GÖR VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Alla barn är våra barn vi jobbar tillsammans! I rektorernas ledningsgrupp sker kontinuerlig uppföljning kring behoven ute på våra olika enheter. Kollegial handledning och kollegialt lärande under ledning av verksamhetschefen ger konkret stöd till rektor i de beslut som måste tas. Elevhälsans professioner finns tillgängliga och agerar snabbt och smidigt när rektor tar kontakt. Elevhälsoteamen ute hos varje rektor arbetar hälsofrämjande och lösningsorienterat. Rekryteringsbehov och fortbildningsbehov är en gemensam fråga där förvaltningen genom verksamhetschef skapar en helhetsbild av behoven, samt stöttar i det praktiska arbetet genom den centrala förvaltningens olika kompetenser. Skolverkets lärportal används som stöd i arbetet med kompetensutveckling, ex. inom läslyftet och nyanländas lärande. Resursfördelning och prioriteringar Ekonomistödet till rektor i budgetuppföljningar utvecklas och blir bättre och bättre. Förvaltningsekonom finns på plats och fortbildar de lokala ekonomiassistenterna kontinuerligt under året. Rektor får stöd i analysarbetet kring resursfördelningar av skolledarkollegor, elevhälsa, ekonom samt verksamhetschef. SPSM kontaktas vid behov. Fördelning av aktuella statsbidrag mellan skolorna sker i dialog och med en tydlig transparens. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare. Rätt person gör rätt sak! Ekonomi- och skolassistenter arbetar nära varje rektor och avlastar skolledarna i arbetet med administrativa arbetsuppgifter. Central förvaltning fortsätter att digitalisera och effektivisera hanteringen av ansökningar, dokument m.m. Stödfunktionerna fortbildas och kompetensutvecklas så stödet blir säkert och effektivt.

117 Sida 27 av 29 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Arbetsmiljöarbete och samverkan med andra Systematiska arbetsmiljöarbete som ger pedagogerna en sund, trygg arbetsplats där det finns utrymme för arbetsglädje och engagemang. Jobba aktivt för ett gott rykte på alla olika arenor. Fortsatt samarbete med NOVA för att få till lärarutbildningen på distans. Fortsatt goda relationer med lärosätena runt omkring så antalet VFU-studenter fortsätter att öka. Kartlägga och förbereda för utbildning av befintlig personal, inom bl.a. speciallärare.

118 Sida 28 av 29 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 18/19:s slut Tillsammans jobbar vi målmedvetet för att det aldrig ska ha varit bättre förr! / Verksamhetschef Sara Einarsson

119 Sida 29 av 29 Bilaga 1: Rutin för kartläggning och uppföljning av språk, läs- och skrivutveckling för Oskarshamns kommuns förskoleklass, grundsärskola och grundskola. Denna text klargör vilka kartläggningsmaterial vi använder oss av i Oskarshamns kommun. Den klargör också hur arbetsgången ser ut för att komma i kontakt med central elevhälsa gällande språk, läs- och skrivutveckling tills det att Handlingsplanen kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling för Oskarshamn blir klar i höst. Kartläggningsmaterial Förskoleklass: Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Årskurs 1: Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Stöd för bedömning i årskurs 1-3 i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan och grundsärskolan Årskurs 3: Nationella prov Årskurs 6: Nationella prov Årskurs 9: Nationella prov Arbetsgång förskoleklass När Hitta språket genomförts på höstterminen träffar ansvariga pedagoger personal från central elevhälsa för att tillsammans tolka och analysera resultaten. Vid detta tillfälle planeras fortsatta främjande insatser för de elever som inte uppnått målen eller är i risk för att inte uppnå målen. När Hitta språket genomförts på vårterminen träffas ansvariga pedagoger i förskoleklass och personal från central elevhälsa för att följa upp det arbete som skett under året och för att planera för framtiden. Arbetsgång resterande årskurser De elever som ni en känner oro för uppmärksammar ni i första hand till lokalt elevhälsoteam på skolan. Där tas beslut om ytterligare stöd från central elevhälsa är aktuellt. I samband med detta skickas ansökan om handledning in. Detta gäller i första hand elever som inte tidigare uppmärksammats vid kartläggningen i förskoleklass. Ni är alltid välkomna att ta kontakt med oss och bolla elever och ärenden. Kontaktuppgifter marita.jonsson@oskarshamn.se Speciallärare inriktning läs- och skriv, tfn: Joel.Andersson@oskarshamn.se Logoped, tfn:

120 Sida 1 av 18 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019 Grundsärskola, Oskarshamns kommun

121 Sida 2 av 18 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (2015)

122 Sida 3 av 18 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 17/18:s slut Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. Måluppfyllelse i grundsärskolan: HÖG gällande normer och värden, GOD gällande kunskaper. Skolledarna upplever sammantaget att stödet från huvudman (genom verksamhetschef och central förvaltningspersonal) motsvarar GOD måluppfyllelse. Dock på gränsen till LÅG. Hela verksamheten har brottats med att anpassa kostymen för att hålla budget. Detta lyckades ej vid 2017:s årsbokslut underskottet uppgick till ca 2 miljoner kr. Tack vare statliga statsbidrag, samt EU-finansiering, har dock verksamheten kunnat fortsätta sin positiva utveckling med kvalitetshöjningar. Det finns en utpräglad oro i organisationen kring att den grundläggande budgeten för grundskolan är allt för låg för att kunna fullfölja det nationella uppdraget och ge eleverna vad de har rätt till, samt pedagoger den arbetsmiljö som krävs för att de ska kunna göra ett gott jobb, må bra och vilja stanna i kommunen. Måluppfyllelsen gällande arbetet med att skapa trygghet och studiero för elever och pedagoger är HÖG. Pedagogerna genomför anpassade trygghetsenkäter som visar på att eleverna känner sig trygga och kan arbeta i studiero. Skolinspektionens enkät till visar också att även vårdnadshavarna känner sig trygga med verksamheten. Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar kommit in till huvudman. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Utöver kränkningsärenden så har 7 st. elever fått skriftliga varningar och 4 st. elever har blivit avstängda från undervisningen. Även om dessa händelser i väldigt låg utsträckning sker i grundsärskolans verksamheter så

123 Sida 4 av 18 påverkas eleverna eftersom de samverkar med åk 1-9 i samma lokaler och elevgrupper. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Under vårterminen 2018 når 91 % av eleverna i år 7-9 inriktning ämnen (grundsärskola) målen. Pedagogerna har under rektors ledarskap arbetat aktivt med att få till en strukturerad undervisning med individuella anpassningar/kompensationer. De arbetar även mycket med positiv feedback och växande beröm; Jag kan inte -Du kommer att kunna det! I det vardagliga arbetet tar läraren hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och jobbar utifrån detta att stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Detta synliggörs av att det sker en utveckling hos alla eleverna. I vilken takt detta sker är individuellt. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Måluppfyllelse: LÅG Skolledarna upplever sammantaget att måluppfyllelsen är LÅG. Det är främst två stora delar som fortfarande behöver utvecklas och förbättras: ekonomi-stöd och HR-stöd. Det har varit flera byten av personal på förvaltningsnivå, vilket har påverkat förbättringsarbetet inom ekonomi och HR negativt. Skolledarna upplever även att fördelningen mellan enheter måste ses över, då det idag främst är F-9 skolorna som har tillgång till administratörer. Rektorerna på enheter utan administratör brottas med hur de rent praktiskt ska kunna få hjälp och stöd. Ofta gör de jobbet själva istället för att vänta in möjligheten att få hjälp. Det är sällan en administrativ uppgift kan vänta mer än någon dag eller två. Detta gör att tiden för att vara pedagogisk ledare och skolutvecklare minskar, alt. att skolledaren är pedagogisk ledare på dagarna och jobbar administrativt på kvällar och helger.

124 Sida 5 av 18 Under våren uppstod en stor oro i skolledarorganisationen då de finansiella åtgärderna gjorde gällande att både organisationen för grundskolans skolledare, vikariesamordning och utvecklingsgruppen ändrades och minskades. Detta måste vi bevaka i riskbedömingarnas handlingsplaner under hösten Antalet medarbetare per skolledare är 32 st, samt ca 210 st. elever. Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering Måluppfyllelse: LÅG Inför skolstarten i augusti 2018 har vi mellan st. heltidstjänster som är tillsatta med obehöriga pedagoger. Obehöriga får kontrakt på max 2 terminer, och arbetet med att hitta behöriga pedagoger fortgår hela tiden. I jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger vi bra till, men målet för oss är att alla elever ska möta en utbildad pedagog, varje dag, både på fritids och i skolan. Under läsåret som gått har fokus legat på att behålla en god arbetsmiljö och ta hand om och motivera de pedagoger som arbetar hos oss idag. Den viktigaste rekryteringen är att behålla dem vi har! Samt att de hjälper oss sprida vårt goda rykte till våra högskolor och till andra kommuner. Grundsärskolans två verksamheter har svårt att täcka upp gällande sjukfrånvaro och ledigheter under året. Kommunen har ytterst få vikarier med den kompetens som behövs

125 Sida 6 av 18 för att kunna jobba med elevgrupperna. Samarbetet med Nova fortgår, samt att vi är delaktiga i nätverksträffar med Linnéuniversitetet. Inget strukturerat arbete har skett gällande studenter med kopplingar till Oskarshamn, inte heller har vi utvecklat vår annonsering och/eller rekryteringssatsningar. Gällande utbildning av befintliga medarbetare har en kartläggning kring högskolestudier inom speciallärare och specialpedagog gjorts, samt att de ekonomiska förutsättningarna har konsekvensbeskrivits inför budget Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Måluppfyllelse: GOD, (nära HÖG) Under höstterminen 2017 genomfördes en gemensam information kring de nya delarna, och efter det så skedde en kartläggning av vilka fortbildningsbehov som fanns i pedagoggrupperna. Kartläggningen visade att behoven skilde sig åt, och en fortbildningsplan på både bas- och avancerad nivå sammanställdes. Fortbildning har skett genom kollegialt lärande med förstelärare, grupparbeten med skolverkets moduler från lärportalen, kurser på Xperiment samt på Linnéuniversitetet. Ett liknande arbete fortsätter även under nästa läsår.

126 Sida 7 av 18 VAR ÄR VI? 2018/2019 Bygger på analyser av resultat från 17/18 Oskarshamns grundskolor består läsåret 18/19 av följande 12 skolenheter: Bockaraskolan (Fritidshem, åk F-6) Figeholmskolan (Fritidshem, åk F-2) Fårboskolan (Fritidshem, åk 3-6) Kristdalaskolan (Fritidshem, åk F-6) Kristinebergskolan (Fritidshem, åk F-9) Norra Skolan (Fritidshem, åk F-6) Oskarshamns Grundsärskola Påskallavikskolan (Fritidshem, åk F-6) Rödsleskolan (Fritidshem, åk F-9) Saltvikskolan(Fritidshem, åk F-3) Oskarshamns Träningskola Vallhallaskolan (Fritidshem, åk F-9) Totalt finns närmare 1100 elever inskrivna på våra fritidshem och ca 3000 elever går i åk F-9. Tillsammans arbetar ca 400 tillsvidareanställda och ca 50 visstidsanställda medarbetare för att varje elev ska finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet och för att eleverna ska bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare med goda kunskaper i alla ämnen, samt få behörighet till gymnasiet. Arbetet leds av 11 rektorer, samt 4 biträdande rektorer, tillsammans med verksamhetschef för Grundskolan, förvaltningschef och aktuell bildningsnämnd. Förutom nationella styrdokument och målstyrning genom skollag och förordningar så arbetar Oskarshamns grundskola utifrån bildningsnämndens fyra löften: Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid.

127 Sida 8 av 18 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap.) I verksamheten bedrivs ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värde i enlighet med läroplanen. I vilken mån alla elever uppfyller målen i läroplanen, är svårt att bedöma eftersom det finns svårigheter att kommunicera med några elever. Personalen är goda förebilder för eleverna och lägger stor vikt vid de sociala relationerna vilket möjliggör förutsättningarna för att eleverna ska påverkas och stimuleras att omfattas av samhällets gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardagen. Skolinspektionens senaste enkät gällande inriktningen grundsärskola visar på att: Källa: Under läsåret har 55 st. kränkningsanmälningar kommit in till huvudman från grundskolans olika verksamheter. (16/17 var det 57 st). Av dessa är nu 49 st. åtgärdade och utredda (89 %). För de 6 st. ärenden som ligger kvar till nästa läsår finns aktiva handlingsplaner upprättade. Även om dessa händelser i väldigt låg utsträckning sker i grundsärskolans verksamheter så påverkas eleverna eftersom de samverkar med åk 1-9 i samma lokaler och elevgrupper. Under läsåret utsattes grundskolan för 3 st. olika instagram-hot gällande skolskjutning. Det var en bristande trygghet för elever och personal som vi aldrig hade kunnat föreställa oss.

128 Sida 9 av 18 Arbetet med att skapa trygghet och en säker skola mot hot om våld utifrån är igång och nya rutiner och handlingsplaner måste inarbetas, samt att övningar och larmsystem måste skapas. Inför läsåret 18/19 har läroplanen för grundskolan och grundsärskolan ändrats med nya skrivningar kring jämställdhet. Dessa kommer att implementeras i skolstarten, men den gemensamma bedömningen är att kommunens verksamheter redan är väl förtrogna med jämställdhetsarbetet. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Stor vikt läggs vid att följa upp gjorda satsningar och åtgärder för att få till en ännu tryggare skolvardag för alla våra elever. En ny aspekt som beaktats på grund av förändringar i diskrimineringslagen, januari 2017, är om samtliga diskrimineringsgrunder lyfts i planerna. Detta görs på de flesta enheter. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är HÖG Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 3 kap.) Grundsärskolan och träningskolan jobbar i enlighet med läroplan utifrån de förutsättningar som finns för att elever inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är en grund för skolans verksamhet. Skolan erbjuder eleven en strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Undervisning bedrivs i olika former och regelbundna kartläggningar och avstämningar genomförs kring elevens behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen. De digitala verktygen har fortsatt att öka i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. De digitala verktygen är ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd och flera av enheter upplever fortsatt att motivationen för skolarbetet har ökat genom användandet av dessa. Hur detta direkt påverkar måluppfyllelsen är svårt att avgöra, men det ses som en

129 Sida 10 av 18 motivationsfaktor i alla årskurser och verksamheter. Enligt John Hatties, professor i pedagogik, med flera är motivation en hög påverkansfaktor för lärande. I de äldre åldrarna lyfter enheter även att de digitala verktygen bidragit till varierande individanpassad undervisning samt förbättrat arbetsron. Under läsåret har olika fortbildningsinsatser genomförts för att förbereda pedagoger och elever inför läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är: GOD Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Eleverna tränas utifrån sina förutsättningar i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Utveckling sker hos alla elever i högre eller lägre grad. Elevernas intressen, spontana åsiktsyttringar och kunskaper tas tillvara på av personalen, på så sätt har eleverna en reell möjlighet att påverka sin vardag. Detta ligger till grund för både planering och utförandet av undervisning. Utifrån adekvat ålder får elever sätta upp mål för sitt arbete, välja arbetsområden och arbetssätt. Enheterna har rutiner för hur inflytande ska ges över utbildningen och elever har även möjlighet att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är: GOD Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrasamverkan erbjuds i flera olika forum för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom föräldramöte (finns enheter som önskade att högre andel vårdnadshavare var delaktiga i dessa), föräldraråd, utvecklingssamtal, blogg/sociala medier, Unikum, veckobrev och att föräldrar deltar under skoldagen. Elever och elevers vårdnadshavare ges utifrån olika former information om elevens utveckling. I enlighet med skollagen genomförs utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

130 Sida 11 av 18 utveckling bäst kan stödjas och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt, inom ramen för läroplanen, i alla ämnen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är GOD. Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Skolorna har planer och rutiner kring hur kunskaper erfarenheter och information om tidigare innehåll i utbildningen för att gynna progressionen i elevernas utveckling och lärande samt för att det för eleven ska finnas känsla av kontinuitet och sammanhang. Det har tidigare upplevts att det funnits oklarhet på organisationsnivå kring processen hur mottagandet i grundsärskolan går till. Rektorer har nära kontakt med chef för elevhälsan i syfte att öka förståelse för att processen måste ta tid och beslut måste inväntas, utifrån de fyra utredningarna som krävs. Tidigare års utvecklingsarbete med att skapa samverkan mellan grundsärskolans inriktningar och åk F-9 i grundskolan ger nu resultat och större samverkan sker. Både grundsärskolan och ordinarie grundskolan lyfter fortfarande behovet av att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd i större utsträckning. Framgångsfaktorer som lyfts i verksamheten kring att skapa en Vi-känsla genom samverkan mellan de olika skolformerna är: gemensam planering och utvärdering, samt gott samarbete mellan arbetslagen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är: Övergång HÖG och Samverkan GOD Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Eleverna vidgar sin förståelse av omvärlden och det närliggande samhället i mötet med varierande sammanhang, situationer, platser och aktörer. Grundsärskolan samverkar med de

131 Sida 12 av 18 gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företagen skolan eller gör klasserna studiebesök på företagen. De äldre eleverna genomför PRAO. Studie- och yrkesvägledare (SYV) informerar och vägleder eleverna inför den fortsatta utbildningen. SYV verkar även som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser. Ett samarbete med olika idrottsföreningar, handikappföreningar och andra organisationer behöver fortsätta etableras och utökas. Samarbetet med ridskolan och golfklubben har gett mycket goda resultat för träningskolans elever. Eleverna ges möjlighet att granska omvärlden och få underlag till att ta ställning till framtida arbetsliv. Eleverna får kulturella utbudet tillgodosett genom att riktlinjerna i Oskarshamns kommuns skolkulturplan följs, utifrån elevens förutsättningar att kunna delta. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är: GOD Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten och elevens progression synliggörs i olika forum. Den proximala utvecklingszonen ligger till grund för elevens utvecklingsområde, vilket leder till att eleven håller motivationen uppe och känner att vuxna tror på dennes utveckling. Utifrån elevens förutsättningar tränas eleven på att själva bedöma sina egna resultat och ge respons till andras arbete i syfte att kunna ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen och förutsättningar. Detta behöver utvecklas för att eleven ska genomföra detta i praktiken. På grundsärskolan - till skillnad från träningsskolan där inga betygs sätts krävs ständiga dialoger och diskussioner kring betygssättning och bedömning av eleven, det behövs en samsyn kring detta, vilken är bättre än tidigare. Processkartläggningen gällande IUP och bedömning är ett strukturellt stöd för lärarna. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är: GOD Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.

132 Sida 13 av 18 Grundsärskolans verksamheter inriktas i mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Tillgång till digitala verktyg är en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman har under 17/18 gett enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Nu är även de digitala verktygen väl spridda i samtliga verksamheter och enheterna är väl rustade inför arbetet med läroplanens nya delar. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörighet. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. Ytterligare en aspekt i rekryteringsarbetet är det minskade antalet lärarstudenter i kommunen. På grund av Linnéuniversitetets deltagande i den nationella satsningen med utbildningar som benämns verksamhetsintegrerad profil får Oskarshamns kommun färre studenter till kommunen. Detta eftersom övnings skolorna geografiskt placerats efter en närhetsprincip med utgångsläge Linneuniversitetet Kalmar. Oskarshamns kommun har hamnat utanför denna geografiska zon. Ovan medför en oro över att personal har/kommer att ha den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är GOD.

133 Sida 14 av 18 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Läsåret 18/19 ligger särskilt fokus på språk- läs- och skrivutveckling, samt nyanländas lärande. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden)

134 Sida 15 av 18 VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Våra pedagoger väljer att arbeta kvar inom grundskolan i Oskarshamn. Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter folkbokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar.

135 Sida 16 av 18 HUR GÖR VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Alla barn är våra barn vi jobbar tillsammans! I rektorernas ledningsgrupp sker kontinuerlig uppföljning kring behoven ute på våra olika enheter. Kollegial handledning och kollegialt lärande under ledning av verksamhetschefen ger konkret stöd till rektor i de beslut som måste tas. Elevhälsans professioner finns tillgängliga och agerar snabbt och smidigt när rektor tar kontakt. Elevhälsoteamen ute hos varje rektor arbetar hälsofrämjande och lösningsorienterat. Rekryteringsbehov och fortbildningsbehov är en gemensam fråga där förvaltningen genom verksamhetschef skapar en helhetsbild av behoven, samt stöttar i det praktiska arbetet genom den centrala förvaltningens olika kompetenser. Skolverkets lärportal används som stöd i arbetet med kompetensutveckling, ex. inom läslyftet och nyanländas lärande. Resursfördelning och prioriteringar Ekonomistödet till rektor i budgetuppföljningar utvecklas och blir bättre och bättre. Förvaltningsekonom finns på plats och fortbildar de lokala ekonomiassistenterna kontinuerligt under året. Rektor får stöd i analysarbetet kring resursfördelningar av skolledarkollegor, elevhälsa, ekonom samt verksamhetschef. SPSM kontaktas vid behov. Fördelning av aktuella statsbidrag mellan skolorna sker i dialog och med en tydlig transparens. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare. Rätt person gör rätt sak! Ekonomi- och skolassistenter arbetar nära varje rektor och avlastar skolledarna i arbetet med administrativa arbetsuppgifter. Central förvaltning fortsätter att digitalisera och effektivisera hanteringen av ansökningar, dokument m.m. Stödfunktionerna fortbildas och kompetensutvecklas så stödet blir säkert och effektivt.

136 Sida 17 av 18 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Arbetsmiljöarbete och samverkan med andra Systematiska arbetsmiljöarbete som ger pedagogerna en sund, trygg arbetsplats där det finns utrymme för arbetsglädje och engagemang. Jobba aktivt för ett gott rykte på alla olika arenor. Fortsatt samarbete med NOVA för att få till lärarutbildningen på distans. Fortsatt goda relationer med lärosätena runt omkring så antalet VFU-studenter fortsätter att öka. Kartlägga och förbereda för utbildning av befintlig personal, inom bl.a. speciallärare.

137 Sida 18 av 18 HUR BLEV DET? Utvärdering efter läsåret 18/19:s slut Tillsammans jobbar vi målmedvetet för att det aldrig ska ha varit bättre förr! / Verksamhetschef Sara Einarsson

138 Sida 1 av 13 Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskola, Oskarshamns kommun

139 Sida 2 av 13 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

140 Sida 3 av 13 Gymnasieskola HUR BLEV DET? 2017/18 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som till största del fungerat. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla enheter på Oscars har under året enats om en ny gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under året har rektorerna enats om en annan variant mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare

141 Sida 4 av 13 Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation. Vidare kan också konstateras att organisationen på Oscars inte är mycket förändrad vilket inte borde leda till önskad effekt. Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Gymnasieskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Under året har en rektor haft särskilt fokus tillsammans med vår IKT pedagog att stödja lärarna i detta uppdrag. Vi har genomfört det vi skall och implementeringen är klar.

142 Sida 5 av 13 Gymnasieskola VAR ÄR VI? 2017/2018 Kunskaper På gymnasiet genomsyrar examensmålen undervisningen på de olika programmen. Undervisningen utformas så programmets natur framhålls i stora delar av den undervisning som bedrivs. Eleverna ges möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan strävar efter att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Alla program strävar efter ett entreprenöriellt förhållningssätt med ungdoms företag, UF, i fokus. Flera program lyfter utvecklingspotential inom ungdoms företag, UF. Det har skett en utveckling av användandet av digitala verktyg och arbetssätt kring användandet av dessa har utvecklats ytterligare. Kompetensen kring användandet av digitala verktyg i lärandet varierande mellan programmen, vilket kräver fortsatt fortbildning. Eleverna genomför mycket av sina uppgifter via GSFE (Google Suite For Education). Genom att använda GSFE ökar förutsättningarna för att ge formativ bedömning till eleverna. Lärarna kan bättre följa vad eleverna gör och ge en mer kontinuerlig feedback och feedforward på resans gång. Den formativa bedömningen är enligt forskare en framgångsfaktor som ger eleverna bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Hur verksamheten lyckas gentemot läroplanens riktlinjer kring arbetet med kunskap, utveckling och lärande, då det gäller att ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt och hur samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, är varierande mellan programmen. Ett behov av ett specialpedagogiskt förhållningssätt synliggörs i Skolinspektionens enkät där skolan får 6,3, vilket är under rikssnittet, på frågan Anpassning utifrån elevernas behov. Flera programråd eftersträvar en ökad samverkan ämnesövergripande (balans teoretiska och praktiska kunskaper) och i/mellan arbetslag, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Även en kontinuitet i kursupplägg är önskvärt för att minska stress och ge bättre förutsättningar. Trots att verksamheten inte når alla elever har gymnasiet en mycket god måluppfyllelse då det gäller gymnasieexamen efter fyra års studier. Oskarshamns kommun ligger nationellt sett på en tjugosjätte plats. Programmen lyfter vidare i sina analyser ett behov av att finna transparenta sätt att sätta kunskaper, anpassningar och uppföljning i fokus. Verksamheten utgår från de förutsättningar som finns för att möta den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. En kontinuerlig vägledning sker i att varje elevs självförtroende ska öka, att de ska bli trygga individer, ansvarstagande samhällsindivider samt ha vilja och förmåga att lära.

143 Sida 6 av 13 Gymnasieexamen per program (Källa: QlikView) Totalt har elever i årskurs tre klarat 94,2% av alla sina kursbetyg. 94,5% av alla eleverna når gymnasieexamen.

144 Sida 7 av 13 Betygsfördelning per enhet (Källa: QlikView) Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyanlända ungdomar får utbildning i svenska språket för att ge dem möjlighet till att gå vidare inom gymnasieskolan eller till annan utbildning, detta ges genom språkintroduktionsprogrammet. Till de elever som ska gå vidare till yrkesintroduktion erbjuds det individuellt alternativ. Preparandutbildning erbjuds elever som fullföljt år 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till nationellt yrkesprogram. De elever som behöver få behörighet inom vissa delar riktat till ett yrkesprogram får utbildning inom programinriktat individuellt val. Yrkesintroduktion erbjuds elever som behöver få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller ökade möjligheter till studier i ett yrkesprogram. I enlighet med skollagen bedriver verksamheten utbildningen gentemot de syften som finns inom de olika introduktionsprogrammen. Då det gäller introduktionsprogrammen har huvudman både ansvar för och stora möjligheter att utforma utbildningarna utifrån lokala förutsättningar och behovet hos eleverna. Huvudman ansvarar för att besluta om en plan för utbildning på introduktionsprogrammen. I denna plan ska huvudman beskriva den eller de utbildningar inom de olika introduktionsprogrammen som huvudman erbjuder. Genom planen kan huvudman tydliggöra målsättningen och viljeinriktningen för utbildningen genom att lyfta fram syfte, huvudsakligt innehåll och längd. Utvecklingspotential finns kring att revidera föråldrad plan för att möta de nationella styrdokumenten. Ny plan färdigställdes under vårterminen Majoriteten av eleverna på introduktionsprogrammen trivs med sin undervisning och med sina lärare. De flesta av eleverna gör sitt bästa i sitt skolarbete och för att klara måluppfyllelsen. Detta räcker dock inte till för att nå den önskade måluppfyllelsen. Önskan är att öka andelen behöriga elever till de nationella programmen på gymnasiet och öka andelen som blir anställningsbara. Framgångsfaktorer som tros på för att nå den önskade

145 Sida 8 av 13 måluppfyllelsen är: stärka motivationen hos eleven, aktivt arbete med elevens individuella studieplan, skapa nära relationer med de inblandade och en aktiv samverkan mellan lärare/kurser när eleverna integreras på de nationella programmen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är god. Normer och värden Gymnasiet bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevernas förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Eleverna stimuleras att omfatta de gemensamma värderingarna i samhället, vilket inte alltid håller i praktiken. Där det funnits behov av att stärka samhörigheten, öka tryggheten, öka arbetsron och respekten för medmänniskor har flera insatser gjorts, vilket lett till varierande resultat. Processen kring detta kommer att fortgå, med förankring i skollag, läroplan och påverkningsfaktorer enligt forskning. Utifrån svaren i den genomförda skolinspektionsenkäten känner sig eleverna generellt trygga och trivs på skolan. Denna enkät ger ett sämre resultat än den enkät som gjordes förra året. De vuxna på skolan bedömer dock att resultaten borde vara likvärdiga med tidigare undersökningar där trygghet hamnar betydligt högre. Trygghet 8,2 Grundläggande värden på skolan 7,0 Förhindra kränkningar 7,0 Det finns 4 anmälningar kring kränkande behandling och 0 anmälningar kring diskriminering. Alla ärenden är uppklarade och utagerade. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Idag möter verksamheten flera elever från annan kultur med ett bagage av otrygghet, vilket kräver att normer och värden genomsyrar personalens arbete och undervisning. En framgångsfaktor är de kontinuerliga samtal som sker i olika konstellationer. Verksamheten arbetar för att integrera elever och för en känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. För att öka känslan av samhörighet och en helhet behöver att alla parter i större utsträckning veta vad som gäller när elever integreras på programmen och vem som är ansvarig för dem. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Under det gångna läsåret har Oscars genomfört insatser och åtgärder kring arbetet med likabehandlingen. En reviderad plan har upprättats. För att denna i större utsträckning ska bli

146 Sida 9 av 13 systematisk finns utvecklingspotential kring: utvärdering av föregående års insatser och åtgärder, kartläggning av risker och insatser samt kring åtgärder med konkreta mål knutna till sig. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är god. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna på gymnasiet ges möjligheter att påverka arbetssätt och till viss del innehåll i kurserna. De har även möjlighet till att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga i att arbeta i demokratiska former. Flera program lyfter att eleverna har svår att ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Eleverna tränas i detta kontinuerligt. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Genom de digitala verktygen har detta ytterligare utvecklats. Tidigare bedömningar av enkätsvar har gett indikation om att arbetet med att stärka elevernas upplevelser av ansvar, delaktighet och inflytande har behövts stärkas. Detta förhållande kvarstår fortfarande enligt det gångna årets genomförda enkät. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan I introduktionsprogrammen upprätthålls elevernas inflytande och ansvar genom att eleverna ges möjligheter till att vara med och påverka sin utbildning. Framgångsfaktorer är nära samarbete med vårdnadshavare, instanser, arbetet med elevernas individuella studieplaner samt möjligheten att integreras med andra elever. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevernas ansvar och inflytande är god. Utbildningsval - arbete och samhällsliv Skolområdet har under de senaste åren arbetat särskilt med att öka det entreprenöriella lärandet. En målsättning är att alla program ska ha Ungdoms företag, UF. Samverkan med arbetslivet ser olika ut beroende på de programspecifika målen. Utvecklingspotential inom detta är att utöka antalet samarbetsföretag och att gymnasiearbete i större utsträckning ska vara företagsförlagda. Generellt sker ett nära samarbete med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och samhället i övrigt. De positiva effekterna som lyfts är att möte utanför skolan kan ge eleverna ett mervärde i utbildningen samt att de får en större förståelse för utbildning och samband mellan skola och näringslivet. En av framgångsfaktor inom detta område har varit teknikcollege, där samarbetet med hamnsaneringen tagit form och ett fortsatt bra samarbete med SKB har ytterligare utvecklats. Studie- och yrkesvägledare har en central roll i arbetet med att tillgodose varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Det sker studie- och yrkesvägledning individuellt och i grupp. Studie- och yrkesvägledare deltar i olika samverkansforum i syfte i att stötta eleverna utifrån deras behov och förutsättningar.

147 Sida 10 av 13 Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Programmen är på god väg att uppfylla målen enligt läroplan. Utvecklingspotential finns kring att öka elevernas inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och dess kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - Arbete och samhällsliv är hög. Bedömning och betyg Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten. Utifrån den personliga respons eleverna får, utvecklar de en känsla av ansvarstagande för sina studier. Förutsättningar för den formativa bedömningen har ökat i och med den digitala utveckling som skett och kommer fortgå. I alla åldrar tränas eleverna på att själva bedöma sina egna resultat och utvecklingsbehov i förhållande till styrdokumenten för utbildningen. Lärare ger eleverna fortlöpande samt genom utvecklingssamtal information om framgångar och utvecklingsbehov. Det finns programråd som önskar utveckla gemensamma arbetssätt och öka samsynen kring formativa bedömningen, i syfte att ge eleverna ett mer kvalitativt underlag för konstruktiv feedback. Studie- och yrkesvägledaren har ofta en central roll vid validering av elevers betyg. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Ledstjärna för all undervisning är att ha en formativ bedömning som utgår från vad eleverna visar och vart de är på väg utifrån individuella förutsättningar. Under året har 24 elever på de olika introduktionsprogrammen kunnat komma in på ett nationellt program och 84 elever finns kvar inom de olika introduktionsprogrammen. Utifrån elevernas stora variation av kunskaper och dess varierande skolbakgrund och varierande antal år i skolan är bedömningen att det är goda resultat. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är god. Rektors ansvar Gymnasiets verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har mallen att dokumentera i reviderats som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har

148 Sida 11 av 13 bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena skapades förra året och återkom i år, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är god.

149 Sida 12 av 13 VART SKA VI? Tillgänglig utbildning Mål: En tillgänglig utbildning för alla elever Måluppfyllelse: Pedagogerna är väl förtrogna med begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsmiljön för elever och lärare förbättras HUR GÖR VI? - planeringsfas (Görandet) HUR BLEV DET? - uppföljningsfas Aktivitet: 1. Rektorerna bildar fem lärgruppspar av skolans tio förstelärare. 2. Indelning i grupper och fördelning av lärgruppsledare till de olika grupperna görs under vårterminen 2018 av rektorerna. 3. Förstelärare är lärgruppsledare för kollegor i det kollegiala lärandet. Aktuell modul är Skolverkets gällande specialpedagogik - Inkludering och delaktighet. 4. Arbetet genomförs vid träffar om 90 min ungefär en gång per månad. Tillfällena läggs in i kalendariet. En studiedag i mars kommer att vikas till arbetet. 5. Lärgruppsledare samt lärarna för löpande logg. 6. En styrgrupp bildas där rektorer följer arbetet med modulen. Styrgruppen består av samtliga lärgruppsledare och representanter från ledningsgruppen. 2-3 möten per termin läggs in i kalendariet. 7. Logg förs vid styrgruppsmöten där processen följs. 8. Ledningsgruppen följer processen och genomför A&B-delarna i respektive modul. När: Återkommande aktiviteter under läsåret, finns i kalendariet 2018/19. Ansvarig: Rektor När: Läsåret 2018/19 Uppföljning: Deluppföljning i februari 2019 & slutgiltig i maj 2019

150 Sida 13 av 13 Pedagogisk dokumentation Mål: Organisationen skapar ordning och transparens i alla led Målkriterier: Införa en digital bedömningsportal Alla elevers dokumentation ska vara rättssäker Eleverna ska få formativ bedömning i alla ämnen HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Införa verktyget Unikum och utveckla verktyget GSFE Arbeta med extraanpassningar och åtgärdsprogram digitalt Säkerställa att alla elever har en rättssäker individuell studieplan Säkerställa att alla elever får formativ bedömning i alla ämnen. Ansvarig: Gymnasiechef/rektor När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Juni 2019

151 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasiesärskola, Oskarshamns kommun

152 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

153 Sida 3 av 10 Gymnasiesärskola HUR BLEV DET? 2017/18 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som till största del fungerat. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla enheter på Oscars har under året enats om en ny gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under året har rektorerna enats om en annan variant mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.

154 Sida 4 av 10 Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation. Vidare kan också konstateras att organisationen på Oscars inte är mycket förändrad vilket inte borde leda till önskad effekt. Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Gymnasieskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. Under året har en rektor haft särskilt fokus tillsammans med vår IKT pedagog att stödja lärarna i detta uppdrag. Vi har genomfört det vi skall och implementeringen är klar.

155 Sida 5 av 10 Gymnasiesärskola VAR ÄR VI? Skolans värdegrund och uppgifter Under rubriken "Förståelse och medmänsklighet" står att internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. Under läsåret 2017/2018 har GS fortsatt värdegrundsarbete med internationell prägel, baserat på ett utbyte med Sari Hati School på Bali. Ansökan om en andra planeringsresa genom UHR beviljades och godkändes november Under våren fick GS besök av rektorn och ekonomiansvarig på Sari Hati School. De fick se verksamheten och ta del av arbete med entreprenörskap. De fick även besöka träningsskola, habilitering och daglig verksamhet samt uppleva naturen och kulturen runt Oskarshamn genom kyrkobesök, Tolvskillingsmarknaden, hembesök hos elev och personal. GS-eleverna upplevde besöket från Bali mycket positivt. I samarbetet med Sari Hati School skedde kommunikationen via bild och film, så att konceptet ska bli enklare och tydligare att ta till sig för eleverna. Under avsnittet Perspektiv i utbildningen i läroplanens kap 1 står det att Gymnasiesärskolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap och företagande. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. På gymnasiesärskolan arbetar eleverna entreprenöriellt med UF-företag varje år. Eleverna tillverkar och säljer smycken och betongfigurer och driver en butik på skolan där de egentillverkade produkterna säljs. Vid olika evenemang som anordnas brukar eleverna vara med och sälja sina produkter. Varje vår sår elever tomat- och chilifrön som de sedan odlar till plantor och säljer. Eleverna driver också ett café där smörgåsar och pajer görs som sedan säljs på skolan. Några av eleverna ansvarar för att sköta om Oscarsgymnasiets växter, odla och plantera nya plantor. På hösten startar GS-eleverna igång projektet "GS Julshow". Eleverna bygger upp en föreställning med sång, dans och underhållning. Showen visas för elever på särskolor runt om i länet. Alla elever på Oscarsgymnasiet får chansen att se elevernas show. Allmänheten, föräldrar och vänner får också uppleva en av föreställningarna. Personal och elever har under året, varje vecka, tittat på bilder från verksamheten på Sari Hati School. Det har gett våra elever en konkret bild av hur eleverna har det på Sari Hati. Eleverna på GS har fått insikt i att det råder olika förhållanden på olika platser i världen. Genom exempelvis välgörenhetsarbete klargörs att de i egenskap av svenska elever är privilegierade på många sätt jämfört med eleverna på Bali. Elever och personal på GS har tillsammans utvecklat dansrutiner under det gångna året. Eleverna har dans en gång i veckan på sitt schema. Eleverna har kunnat använda sina nya kunskaper om kroppskontroll, kroppsuppfattning och glädje på vår årliga julshow. Showen visas för alla elever på Oscarsgymnasiet, föräldrar och andra särskolor. Under Bali-besöket hos oss, visades vår julshow. De imponerades av det entreprenöriella arbete som finns på GS. De är mycket tacksamma för att de har fått uppleva och se en verksamhet som de inspireras av. De uttrycker själva att det har fått med sig mycket som kan användas i deras egen verksamhet.

156 Sida 6 av 10 Vi anser att vi ger våra elever ett globalt perspektiv som i sin tur utvecklar medmänsklighet och empati. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Skolans värdegrund och uppgifter är hög. Normer och värden Arbetet med gruppdynamiken är ett pågående arbete som är väl inarbetat på GS. Vi arbetar mycket med normer och värden eftersom våra elever lätt påverkas av samhället omkring sig och har svårt att göra egna bedömningar och skapa sin egen uppfattning. Vi ser att genom vårt arbete med normer och värden får vi en bra gruppdynamik. Detta tror vi beror på våra olika samtalsgrupper, såväl som arbetet med julshowen och daglig konflikthantering. Vi arbetar med ett långsiktigt värdegrundsarbete. Genom vårt arbetssätt och bemötande påminner vi hela tiden eleverna om vår värdegrund. Vi lyfter alltid kränkande och diskriminerande uttalande och tar upp det i hela gruppen. Vi har samtalstid som mentorstid, livskunskap och en grupp som berör hur man hanterar känslor. Att lära sig självbehärskning och att hantera besvikelser utan att ta till fysiskt våld kan vara den viktigaste kunskapen vissa av våra elever lär sig under hela gymnasietiden. Likabehandlingsplanen Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Under det gångna läsåret har Oscars verksamhetsområde genomfört insatser och åtgärder kring arbetet med likabehandlingen. Till detta läsår har konkreta mål knutits till denna som kommer att utvärderas vid läsårs slut. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Normer och värden är hög. Elevernas ansvar och inflytande På GS är det viktigt att eleverna ges möjlighet att vara med och påverka sin egen utbildning. Teoretiskt och praktiskt arbete kombineras där undervisningen anpassas till varje enskild elev. Därmed skapas en plattform som gör eleverna mer ansvarstagande och självständiga. Genom detta ges bättre förutsättningar att bli goda samhällsmedborgare. Eleverna lär sig att successivt bli mer ansvarstagande både när det gäller skolarbete och praktiska uppgifter till exempel ute på APL. Eleverna har mentorstid varje vecka där de får möjlighet att påverka sin vardag på GS. Klassråd en gång per månad och enhetsvisa skolkonferenser (elevråd) är ytterligare forum där eleverna kan påverka sin utbildning. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevernas ansvar och inflytande är hög. Utbildningsval arbete och samhällsliv Fastighetsprogrammets elever gör sin APL i samarbete med fritidskontoret. Eleverna är ute en heldag under hösten och en heldag under våren. Individuella lösningar har också varit aktuella under läsåret. Samtliga elever har haft handledande lärare med sig ut. Handelsprogrammet har fått en ny APL- plats på Coop med medföljande handledare från skola. Elever från Handelsprogrammet har även haft APL på Ica nära Södertorn och Cafe Shalom. Vi har möjlighet att fortsätta på dessa praktikplatser då de är villiga att ta emot våra elever.

157 Sida 7 av 10 Vi har fortfarande svårigheter att hitta lämpliga APL-platser till eleverna på GS. Enligt erfarenhet är det svårt att hitta bra handledare som ser våra elever som en tillgång. Trots svårigheterna så kommer elevernas APL att lösas med befintliga APL-platser. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - Skola och samhällsliv är god. Bedömning och betyg En återkommande diskussion om tolkningsaspekten vad det gäller kunskapskraven pågår i arbetslaget. Vad betyder exempelvis "medverka" och "på ett enkelt sätt" i sammanhanget? När det gäller att förklara kunskapskraven för eleverna krävs en större tydlighet än på andra program, varför det är av extra vikt att innebörden är klar för lärarna. En större förståelse för värdeorden inom kunskapskraven eftersträvas för en likvärdig bedömning i förhållande till andra skolor. Kompetensen inom bedömning och betyg behöver utvecklas ytterligare för att säkerställa en likvärdig bedömning i jämförelse med andra skolor. En kort utbildning gällande det digitala bedömningsverktyget Formida har genomförts för arbetslaget på GS. Eftersom det har varit osäkert om skolan ska fortsätta med Formida har besked inväntats. Kontakt med Kalmar gymnasiesärskola har skett men något datum för att träffas har inte hittats. Dessutom har mycket fokus varit på Bali-projektet under vårterminen, vilket var givande men också tidskrävande. Personalen har tagit del av olika skolmyndigheters stödmaterial gällande bedömning och betyg. En fortsatt dialog kring materialet kommer att fortgå. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är låg. Rektors ansvar Gymnasiesärskolans verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har mallen att dokumentera i reviderats som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och

158 Sida 8 av 10 huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena skapades förra året och återkom i år, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är god.

159 Sida 9 av 10 VART SKA VI? Tillgänglig utbildning Mål: En tillgänglig utbildning för alla elever Målkriterier: Pedagogerna är väl förtrogna med begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsmiljön för elever och lärare förbättras HUR GÖR VI? - planeringsfas (Görandet) HUR BLEV DET? - uppföljningsfas Aktivitet: 1. Rektorerna bildar fem lärgruppspar av skolans tio förstelärare. 2. Indelning i grupper och fördelning av lärgruppsledare till de olika grupperna görs under vårterminen 2018 av rektorerna. 3. Förstelärare är lärgruppsledare för kollegor i det kollegiala lärandet. Aktuell modul är Skolverkets gällande specialpedagogik - Inkludering och delaktighet. 4. Arbetet genomförs vid träffar om 90 min ungefär en gång per månad. Tillfällena läggs in i kalendariet. En studiedag i mars kommer att vikas till arbetet. 5. Lärgruppsledare samt lärarna för löpande logg. 6. En styrgrupp bildas där rektorer följer arbetet med modulen. Styrgruppen består av samtliga lärgruppsledare och representanter från ledningsgruppen. 2-3 möten per termin läggs in i kalendariet. 7. Logg förs vid styrgruppsmöten där processen följs. 8. Ledningsgruppen följer processen och genomför A&B-delarna i respektive modul. När: Återkommande aktiviteter under läsåret, finns i kalendariet 2018/19. Ansvarig: Rektor När: Läsåret 2018/19 Uppföljning: Deluppföljning i februari 2019 & slutgiltig i maj 2019

160 Sida 10 av 10 Pedagogisk dokumentation Mål: Organisationen skapar ordning och transparens i alla led Målkriterier: Införa en digital bedömningsportal Alla elevers dokumentation ska vara rättssäker Eleverna ska få formativ bedömning i alla ämnen HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Införa verktyget Unikum och utveckla verktyget GSFE Arbeta med extraanpassningar och åtgärdsprogram digitalt Säkerställa att alla elever har en rättssäker individuell studieplan Säkerställa att alla elever får formativ bedömning i alla ämnen. Ansvarig: Gymnasiechef/rektor När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Juni 2019

161 Sida 1 av 9 Systematiskt kvalitetsarbete Kommunal vuxenutbildning, Oskarshamns kommun

162 Sida 2 av 9 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

163 Sida 3 av 9 Kommunal vuxenutbildning HUR BLEV DET? 2017/18 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som till största del fungerat. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla enheter på Oscars har under året enats om en ny gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under året har rektorerna enats om en annan variant mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare

164 Sida 4 av 9 Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation. Vidare kan också konstateras att organisationen på Oscars inte är mycket förändrad vilket inte borde leda till önskad effekt.

165 Sida 5 av 9 Kommunal vuxenutbildning GY=vuxenutbildning på gymnasienivå GRUV=Vuxenutbildning på grundläggande nivå SFI=utbildning i svenska för invandrare VAR ÄR VI? 2018/19 Kunskaper Elevens arbete och studier styrs av elevens individuella studieplan. Detta medför att alla punkter inom läroplanens kapitel kunskaper inte är relevanta för alla elever. För att kunna erbjuda kommunens invånare ett stort kursutbud och möjlighet till kontinuerlig antagning så köps utbildning in enligt avtal av annan utbildningsanordnare. Utbildningsresultaten är högst när det gäller de sammanhängande utbildningarna. Sämre resultat finns när det gäller de utbildningar som köps in av annan utbildningsanordnare och deras distansförlagda utbildning. Dagens regionala arbetsmarknad har varit och är mycket god, vilket resulterat i många avbrutna studier när de studerande påbörjat jobb. Inom gruppen relativt nyanlända så är flyttfrekvensen hög och detta medför också många avhopp. Extra stödinsatser erbjuds elever utöver ordinarie undervisning och extra anpassningar görs. Möjlighet till hjälp och konsultation av specialpedagog finns och används. Vuxenutbildningen möter vuxna med mycket varierande bakgrund. Detta ställer mycket höga krav på att kunna möta eleven och göra utbildningen tillgänglig. Utbildningen och undervisande lärare behöver kunna anpassa undervisningssituationen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är god. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Verksamheten jobbar i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer. Komvux skall möta eleverna där de är och möta deras behov. Elevernas behov kan se olika ut beroende på förkunskaper, ambitionsnivå och framtida mål. Vi skall erbjuda god undervisning, kunna anpassa upplägget efter individen. Baskraven som ställs på kommunen uppfyller vi när det gäller utbildningsinnehåll mm. Önskemål finns från flera håll om att kunna erbjuda fler yrkesutbildningar. Kapaciteten att möta en större behöver ses över. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - arbete och samhällsliv är god. Betyg och bedömning Alla elever får i början av kursen information om kursmålen och betygskriterier samt senare

166 Sida 6 av 9 möjlighet att utvärdera kurser, arbetssätt och studiesituation. Under kursen gång möts eleven av ett formativt förhållningssätt. Planering och upplägg på kurs synliggörs för elev. I samband med ny uppgift, ska kunskapskraven finnas med. Detta för att eleverna ska veta vad som kommer att bedömas i samband med uppgiften. En förklaring av uppgiften i relation till kunskapskraven är viktig, så att eleverna förstår. Eleven ska få återkommande gensvar på sitt lärande för att de ska veta hur de ligger till i kursen. Läraren ska under processens gång synliggöra elevens lärande för eleven. Ämneslärare på vuxenutbildningen deltar i ämneslag med lärare på ungdomsgymnasiet. Kurser och bedömningsnivåer är de samma. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Betyg och bedömning är god. Rektors ansvar Vuxenutbildningens verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har mallen att dokumentera i reviderats som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena skapades förra året och återkom i år, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en

167 Sida 7 av 9 riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är god.

168 Sida 8 av 9 VART SKA VI? Tillgänglig utbildning Mål: En tillgänglig utbildning för alla elever Måluppfyllelse: Pedagogerna är väl förtrogna med begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsmiljön för elever och lärare förbättras HUR GÖR VI? - planeringsfas (Görandet) HUR BLEV DET? - uppföljningsfas Aktivitet: 1. Rektorerna bildar fem lärgruppspar av skolans tio förstelärare. 2. Indelning i grupper och fördelning av lärgruppsledare till de olika grupperna görs under vårterminen 18 av rektorerna. 3. Förstelärare är lärgruppsledare för kollegor i det kollegiala lärandet. Aktuell modul är Skolverkets gällande specialpedagogik - Inkludering och delaktighet. 4. Arbetet genomförs vid träffar om 90 min ungefär en gång per månad. Tillfällena läggs in i kalendariet. En studiedag i mars kommer att vikas till arbetet. 5. Lärgruppsledare samt lärarna för löpande logg. 6. En styrgrupp bildas där rektorer följer arbetet med modulen. Styrgruppen består av samtliga lärgruppsledare och representanter från ledningsgruppen. 2-3 möten per termin läggs in i kalendariet. 7. Logg förs vid styrgruppsmöten där processen följs. 8. Ledningsgruppen följer processen och genomför A&B-delarna i respektive modul. När: Återkommande aktiviteter under läsåret, finns i kalendariet 2018/19. Ansvarig: Rektor När: Läsåret 2018/19 Uppföljning: Deluppföljning i februari 2019 & slutgiltig i maj 2019

169 Sida 9 av 9 Pedagogisk dokumentation Mål: Organisationen skapar ordning och transparens i alla led Målkriterier: Införa en digital bedömningsportal Alla elevers dokumentation ska vara rättssäker Eleverna ska få formativ bedömning i alla ämnen HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Införa verktyget Unikum och utveckla verktyget GSFE Arbeta med extraanpassningar och åtgärdsprogram digitalt Säkerställa att alla elever har en rättssäker individuell studieplan Säkerställa att alla elever får formativ bedömning i alla ämnen. Ansvarig: Gymnasiechef/rektor När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Juni 2019

170 Sida 1 av 7 Systematiskt kvalitetsarbete Särskild utbildning för vuxna, Oskarshamns kommun

171 Sida 2 av 7 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

172 Sida 3 av 7 Särskild utbildning för vuxna HUR BLEV DET? 2016/17 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som till största del fungerat. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla enheter på Oscars har under året enats om en ny gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under året har rektorerna enats om en annan variant mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare

173 Sida 4 av 7 Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation. Vidare kan också konstateras att organisationen på Oscars inte är mycket förändrad vilket inte borde leda till önskad effekt.

174 Sida 5 av 7 Särskild utbildning för vuxna VAR ÄR VI? 2018/2019 Kunskaper Utbildningen anpassas efter individens behov och förutsättningar och varierar både till längd också innehåll. Stor vikt läggs vid struktur och kontinuitet. Arbetssätten bedöms som väl fungerade och erbjuder en variation för en så hög måluppfyllelse som möjligt. Eleverna är positivt inställda till hur undervisningen bedrivs, vilket framgår av genomförda trivselenkäter. Närvaron är hög och engagemanget stort. Kursmålen genomsyrar undervisningen och tydliggörs för eleverna. Varje elev arbetar efter en individuell studieplan i vilken elevens kunskapsutveckling framgår. Under vårterminen 2017 är studieplanerna baserade på delkurser, vilket leder till att eleven med kortare intervaller får ett kvitto på sina egna prestationer i form av betyg. På så sett synliggörs elevens utveckling ännu tydligare. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är hög. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Ett mål under 2018/19 har varit att öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Kontakter med elevernas arbetsplatser/daglig verksamhet sker fortlöpande. Detta kan utvecklas ytterligare. Eleverna erbjuds yrkeskurser kopplade till deras Daglig Verksamhet i det fall det är möjligt. Yrkesrelaterade kurser önskas kunna erbjudas i större utstäckning. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - arbete och samhällsliv är god. Betyg och bedömning Alla elever möts av ett formativt arbetssätt. Samtal om elevernas kunskapsutveckling sker kontinuerligt och i strukturerade utvecklingssamtal. Det lokala arbetet med att ta fram delkurser tydliggör den formativa processen ytterligare. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Betyg och bedömning är god. Rektors ansvar Särskild utbildning för vuxnas verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har mallen att dokumentera i reviderats som stöd i det systematiska

175 Sida 6 av 7 kvalitetsarbetet. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena skapades förra året och återkom i år, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är god.

176 Sida 7 av 7 VART SKA VI? Tillgänglig utbildning Mål: En tillgänglig utbildning för alla elever Måluppfyllelse: Pedagogerna är väl förtrogna med begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsmiljön för elever och lärare förbättras HUR GÖR VI? - planeringsfas (Görandet) HUR BLEV DET? - uppföljningsfas Aktivitet: 1. Rektorerna bildar fem lärgruppspar av skolans tio förstelärare. 2. Indelning i grupper och fördelning av lärgruppsledare till de olika grupperna görs under vårterminen 2018 av rektorerna. 3. Förstelärare är lärgruppsledare för kollegor i det kollegiala lärandet. Aktuell modul är Skolverkets gällande specialpedagogik - Inkludering och delaktighet. 4. Arbetet genomförs vid träffar om 90 min ungefär en gång per månad. Tillfällena läggs in i kalendariet. En studiedag i mars kommer att vikas till arbetet. 5. Lärgruppsledare samt lärarna för löpande logg. 6. En styrgrupp bildas där rektorer följer arbetet med modulen. Styrgruppen består av samtliga lärgruppsledare och representanter från ledningsgruppen. 2-3 möten per termin läggs in i kalendariet. 7. Logg förs vid styrgruppsmöten där processen följs. 8. Ledningsgruppen följer processen och genomför A&B-delarna i respektive modul. När: Återkommande aktiviteter under läsåret, finns i kalendariet 2018/19. Ansvarig: Rektor När: Läsåret 2018/19 Uppföljning: Deluppföljning i februari 2019 & slutgiltig i maj 2019

177

178 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2018/ Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2019/2020 Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2019/2020 enligt förvaltningens förslag. Ärendet Bildningsnämnden fastställer varje år en preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux för det kommande läsåret. Av denna framgår vilka program, inriktningar och antal platser som preliminärt kommer att erbjudas. Programstrukturen kan komma att justeras utifrån elevernas gymnasieval. Barn och fritid ingår idag i det som nämns som lärlingsprogrammet. Förvaltningen föreslår att Barnoch fritidsprogrammet istället erbjuds som program från höstterminen Se bifogad utredning. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2019/2020 enligt förvaltningens förslag. Dagens sammanträde Gymnasiechef Peter Backhof föredrar ärendet och svarar på frågor. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till preliminär programstruktur läsåret 2019/2020: - Bakgrundsbeskrivning - Nationella program (gymnasieskola) - Introduktionsprogram (gymnasieskola) - Gymnasiesärskolan - Vuxenutbildning (komvux och lärvux) Utredning Barn- och fritidsprogrammet Kommunfullmäktige , 113: Restaurang- och livsmedelsprogrammet efter läsåret 2019/2020 Kommunfullmäktige , 138: Det framtida Oscarsgymnasiet 2020 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

179 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Skickas till För kännedom: Studie- och yrkesvägledarna Enhetschefen Rektorer för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux För åtgärd: Gymnasiechefen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

180 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Peter Backhof E-post: peter.backhof@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2019/2020 Förslag till beslut Bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2019/2020 enligt förvaltningens förslag. Ärendet Bildningsnämnden fastställer varje år en preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux för det kommande läsåret. Av denna framgår vilka program, inriktningar och antal platser som preliminärt kommer att erbjudas. Programstrukturen kan komma att justeras utifrån elevernas gymnasieval. Barn och fritid ingår idag i det som nämns som lärlingsprogrammet. Förvaltningen föreslår att Barnoch fritidsprogrammet istället erbjuds som program från höstterminen Se bifogad utredning. Lotta Lindgren Bildningschef Peter Backhof Gymnasiechef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till preliminär programstruktur läsåret 2019/2020: - Bakgrundsbeskrivning - Nationella program (gymnasieskola) - Introduktionsprogram (gymnasieskola) - Gymnasiesärskolan - Vuxenutbildning (komvux och lärvux) Utredning Barn- och fritidsprogrammet Kommunfullmäktige , 113: Restaurang- och livsmedelsprogrammet efter läsåret 2019/2020 Kommunfullmäktige , 138: Det framtida Oscarsgymnasiet 2020

181 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2018/ Skickas till För kännedom: Studie- och yrkesvägledarna Enhetschefen Rektorer för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux För åtgärd: Gymnasiechefen

182 Programstruktur läsåret 2019/ Ändringar med kursiv stil Program med inriktningar* Studievägskod Åk1/19 Åk2/18 Åk3/17 Åk 4 Barn- och fritidsprogrammet BF 25 Fritid och hälsa BFFRI Pedagogiskt arbete BFPED Lärling Fritid och hälsa BFFRI0L 2 4 Lärling Pedagogiskt arbete BFPED0L 8 6 Lärling Socialt arbete BFSOC0L Bygg- och anläggningsprogrammet BA Lärling inriktning Anläggningsfordon BAANL0L Lärling inriktning Husbyggnad BAHUS0L Lärling inriktning Måleri BAMAL0L Lärling inriktning Plåtslageri BAPLA0L El-och energiprogrammet EE Energiteknik EEENE inkl 3 IMPROEE, 2 IMYRK åk 17 VVS- och fastighetsprogrammet VF inkl 2 IMPRO, 1 IMYRK åk 18 VVS VFVVS Lärling inom fastighet VFFAS0L 0 Fordons- och transportprogrammet FT inkl 1 IMPRO åk 17 Lärling inriktning Godshantering FTGOD0L Transport FTTRA Läling inriktning Lastbil och mobila maskiner FTLAS0L Handels- och administrationsprogrammet HA Handel och service HAHAN Lärling Handel och service HAHAN0L Hantverksprogrammet HV Lärling Frisör Hotell- och turismprogrammet HT 0 0 Lärling inom hotell HTHOT0L Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL inkl 1 IMPRO, 3 IMYRK åk 17 Kök och servering RLKOK inkl 3 IMPRO, 1 IMYRK åk 18 Lärling inriktning Bageri RLBAG0L Industritekniska programmet IN Svetsteknik INSVE inkl 3 IMYRK åk 17, 4 IMPRO åk 17 Lärling inriktning Driftsäkerhet och underhållsteknik INDR0L inkl 1 IMPRO, 1 IMYRK åk 18 Vård- och omsorgsprogrammet VOVAR inkl 5 IMPRO åk 17, 1 IMYRK åk 17 inkl 4 IMPRO, 1 IMYRK åk 18

183 Program med inriktningar* Studievägskod Åk 1/18 Åk 1/18 Åk 2/17 Åk 4 Naturvetenskapsprogrammet NA Naturvetenskap NANAT Naturvetenskap och samhälle NANAS Samhällsvetenskapsprogrammet SA inkl 3 IMPRE åk 18 Beteendevetenskap SABET Medier, information och kommunikation SAMED Samhällsvetenskap SASAM Ekonomiprogrammet EK Ekonomi EKEKO Juridik EKJUR Estetiska programmet ES Musik ESMUS inkl 2 IMPRE åk 18 Teknikprogrammet TE inkl 3 IMPRE åk 17 Design och produktutveckling TEDES Teknikvetenskap TETEK Informations- och medieteknik TEINF T4 Teknikprogrammets fjärde år 0 Summa * Inriktningarna startar oftast inte förrän årskurs 2.

184 Programstruktur gymnasiesärskoleorganisation läsåret 2019/ Program med inriktningar* Studievägskod Åk1/19 Åk2/18 Åk3/17 Åk 4/16 Gymnsiesärskolan GYS13 Programmet för administration, handel och varuhantering mot handel AHADM Programmet för fastighet, anläggning och byggnation mot fastighet FASFAS Gymnasiesärskolans individuella program IAIND 1 1 Gymnasiesärskolan GS (nedanstående gäller för årskurs 3 och 4) Individuellt program Yrkesträning IVYRK Specialutformatprogram mot Teknik och hantverk SMTH Specialutformat program mot Service SMS Summa

185 Programstruktur Introduktionsprogram läsåret 2019/ Program Studievägskod Åk1/19 Åk2/18 Åk3/17 Åk 4 Introduktionsprogram IM 40 Introduktionsprogram; Preparandutbildning IMP 6 0 Intoduktionsprogram; Individuellt alternativ IMIND 15 5 Introduktionsprogram; Språkintroduktion IMS Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val (IMR) IMR läser med program Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, El- och energiprogrammet IMREE 2 0 Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, Fordons- och transportprogrammet IMRFT 0 1 Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, Restaurang- och livsmedelsprogrammet IMRRL 3 1 Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val,industritekninska programmet IMRIN 1 4 Introduktionsprogeam; Programinriktat individuellt val, VVS- och fastighetsprogrammet IPRVF 0 0 Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val,vård- och omsorgsprogrammet IMRVO 4 5 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion (IMYRK) IMYRK läser med program Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot El- och energiprogrammet IMYEE 1 2 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Fordon- och transportprogrammet IMYFT 0 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Handels- och administrationsprogrammet, lärling IMYHA0L 0 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Hotell- och turismprogrammet, lärling IMYHT0L 0 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Restaurang- och livsmedelsprogrammet IMYRL 1 3 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Industritekniska programmet IMYIN 1 3 Introduktionsprogeam; Programinriktat individuellt val, VVS- och fastighetsprogrammet IMYVF 0 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Vård- och omsorgsprogrammet IMYVO 1 1 Summa

186 Preliminär programstruktur komunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna läsåret 2019/20 Kurs Kurskod Poäng HT VT Helår Klass Svenska 1 SVESVE X X Komvux Svenska 2 SVESVE X X Komvux Svenska 3 SVESVE X X Komvux Engelska 5 ENGENG X X X Samläsning Engelska 6 ENGENG X X Komvux Biologi 1 BIOBIO X Samläsning Kemi 1 ev distanskurs KEMKEM X Saml/dist Naturkunskap 1a1 NAKNAK1a1 50 X Komvux Naturkunskap 1a2 NAKNAK1a2 50 X Komvux Naturkunskap 2 NAKNAK X Komvux/samläsning Fysik 1 FYSFYS X Distans/saml Fysik 2 FYSFYS X X X Distans Matematik 1b MATMAT01b 100 X Samläsning Matematik 1abc ev distans MATMAT01b 100 X Komvux Matematik 2abc MATMAT02b 100 X Komvux Matematik 3b MATMAT03b 100 X Samläsning Matematik 4 MATMAT4 100 X Samläsning Historia 1b HISHIS01b 100 X Samläsning Samhällskunskap 1a1 SAMSAM01a1 50 X Komvux Samhällskunskap 1a2 SAMSAM01a2 50 X Samhällskunskap 1 SAMSAM01b 100 X Samläsning Religionskunskap 1 RELREL01 50 X Samläsning Svenska som andraspråk 1 SVASVA X X Komvux Svenska som andraspråk 2 SVASVA X X Komvux Svenska som andraspråk 3 SVASVA X X Svenska som andraspråk GRNSVA2 200 x x X Gruv Svenska som andraspråk GRNSVA2 200 x x X Gruv Matematik-Gruv GRNMAT2 600 X X x Gruv Engelska -Gruv GRNENG2 450 X X x Gruv Samhällskunskap - Gruv Gruv Religionskunskap - Gruv

187 Kurs Kurskod Poäng HT VT Helår Klass Inskolning SFI Inskolning X X SFI SFI D X X SFI SFI C X X SFI SFI B/C X X SFI SFI B X X SFI SFI A X X SFI SFI kvällsgrupp Läs-och skriv X X Gruv LÄRVUX träningsskola X X LÄRVUX Dyslexsiutredning LÄRVUX X X LÄRVUX LÄRVUX X X LÄRVUX Vo-vux 3 terminer start VT17 Medicin 1 (Termin 1) MEDMED X VO-vux Vård och omsorgsarbete 1 (Termin 1) VÅRVÅR X VO-vux Etik och människ.livsvillkor (Termin 1) MÄNTIO0 100 X VO-vux Psykologi 1 (Termin 1) PSKPSY01 50 X VO-vux Hälsopedagogik (Termin 2) HÄLHÄL0 100 X VO-vux Vård och omsorgsarbete 2 (Termin 2) VÅRVÅR X VO-vux Specialpedagogik 1 (Termin 2) SPCSPE X VO-vux Psykiatri 1 (Termin 2) PSYPSY X VO-vux Vård och omsorg vid demens (Termin 2) GERVÅR0 100 X VO-vux Inriktningsval 1 termin VO-vux Inriktningsval 2 termin VO-vux Psykologi 1 PSKPSY01 50 Samläsning Psykologi 2 PSKPSY02a 50 Samläsning VO = Vård- och omsorgs program. Yrkesutbildningar Bussförarutbildning 2 terminer 800 X X Kock 3 terminer 1500 X VO samläsning med VO Gy RL samläsning med RL Gy Svetskurser SAASVT0 300 X X Komvux FT samläsning med FT Gy Samläsning RL = Restaurang- och livsmedelsprogram. Samläsning FT= Fordonstekniska programmet

188 Yrkesutbildningar i samverkan Högsby/Mönsterås Barnskötare start VT-19 3 terminer 1500 X Elmontör start HT-19 3 terminer 1500 X Svetsare start VT-19 3 terminer 1500 X Undersköterska start varje termin på någon ort 3 terminer 1500 X X Divers distanskurser externt med start efter ök Extra utbildningar inom bristyrken Kvällskurser SVA Kvällskurser SVA eller/och SFI Mönsterås Mönsterås/Högsby

189 Sida 1 av 2 Utredning Barn- och fritidsprogrammet Bakgrund Oskarshamns kommun beslutade 2013, utifrån sviktande elevunderlag på gymnasiet och ett policybeslut att endast anställaa förskollärare i förskolan, att lägga ner Barn- och fritidsprogrammet. Utifrån rådande omständigheter var politiken tvungen att anpassa verksamheten för att klara av de utmaningar som framförallt gymnasiet stod inför. Efter beslutet har inte verkligheten stämt med de elevprognoser som låg till grund för beslutet och inför 2018/19 eller 2019/20 finns det en möjlighet att Oscarsgymnasiet passerar 1000 elever på gymnasiesidan. I den nationella statistiken från Skolverket konstateras att ansökningar till Barn- och fritidsprogrammet ökar mest bland elever som går första året i gymnasieskolan. De ökar med 12 procent, jämfört med samma grupp läsåret före. Det är den största procentuella ökningen bland alla nationella program. Oskarshamn har precis som riket ett lägre söktryck till de yrkesförberedande programmen än till de högskoleförberedande programmen men Barn- och fritidsprogrammet var 2018 det tredje mest sökta yrkesförberedande programmet. Programmet Barn- och fritidsprogrammet är ett program för de som vill jobba med barn, ungdomar och vuxna. Eleven får lära sig om människor i olika åldrar och med olika förutsättningar. Centralt i barn- och fritidsprogrammet är människors lärande och växande, samarbete och kommunikation samt möten mellan människor. På programmet läggs stor vikt vid etik, demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Genom att inom programfördjupning erbjuda de kurser som krävs för att bli behörig för högskolan kommer programmet att kunna attrahera sökande som både kan tänka sig ett yrke direkt efter gymnasiet men också de som direkt vill läsa vidare på högskola eller universitet. Väljer eleverna t.ex. en förskollärarutbildning, lärarutbildning, socionomutbildning eller polisutbildning kommer eleven att ha mycket goda kunskaper kring barn, elever och vuxnas lärande med sig. Ekonomiska förutsättningar Programmet har en elevpeng som 2018 är kr, vilket är en relativt låg elevpeng jämfört med många andra program. Vid öppnande av fler möjligheter kan det ge påverkan på andra program, vilket kan leda till omställningskostnader för andra delar av verksamheten eller fler program som inte har fulla grupper. Med elevgrupper på elever ska det ändå gå att skapa goda förutsättningar för verksamheten.

190 Sida 2 av 2 Idrottsprofil Om programmet öppnar önskar Oscarsgymnasiet att få erbjuda idrottsprofil på programmet. Det mest naturliga är att inte erbjuda elever på El- och energi programmet idrottsprofil. Lärling Barn och fritid ingår idag i det som nämns som lärlingsprogrammet. Då Barn- och fritidsprogrammet blir ett eget program kommer antalet platser och program som tillhör lärlingsprogrammet behöva justeras. Slutsats Förvaltningens förslag är att åter erbjuda Barn- och fritidsprogrammet från höstterminen 2019.

191 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Restaurang- och livsmedelsprogrammet efter läsåret 2019/2020 Kommunfullmäktiges beslut enligt kommunstyrelsens förslag Oscarsgymnasiet får även efter läsåret 2019/2020 erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 138, om det framtida Oscarsgymnasiet och vilka program som i första hand skulle prioriteras från och med läsåret 2020/2021. Beslutet grundade sig mycket på storleken på kommande elevkullar och storleken på de olika programmens investeringsbehov. Verkligheten har efter det inte stämt överens med prognoserna för elevkullarna och storleken på kommande investeringsbehov har reviderats. De kommande elevkullarna ligger enligt de senaste prognoserna på runt per årskurs och investeringsbehoven innehåller endast byte av golvet i köket till en beräknad kostnad av 750 tkr. Oscarsgymnasiet har ett behov att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt för att kunna tillgodose så många elevers önskemål som möjligt. Dessutom är kockyrket ett av de yrken som arbetsförmedlingen betecknar som bristyrke. Mot denna bakgrund föreslår bildningsnämnden i beslut , 52, att kommunfullmäktige beslutar att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från strategi- och näringslivsenheten föreslås att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 126, beslut enligt strategi- och näringslivsenhetens förslag. Kommunstyrelsen föreslår , 174, beslut enligt arbetsutskottets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Kommunfullmäktige , Bildningsnämnden , Tjänsteutlåtande, , strategi- och näringslivsenheten. - Kommunstyrelsens arbetsutskott , Kommunstyrelsen , 174. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

192 PROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum fortsättning Skickas till Bildningsnämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2018/ Delårsbokslut per augusti 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2018 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendet Periodens händelser Drift Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet per augusti 2018 är 1,6 mkr exklusive kapitalkostnader, inklusive kapitalkostnader 2,4 mkr, exklusive semesterlöneskuld. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,9 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 1,0 mkr, vilket härleds till högre intäkter än budgeterat samt lägre övriga kostnader. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 0,3 mkr. Grundskolans överskott härleds främst till ökade intäkter i form av elevpeng för nyanlända, vilket beror på fler nyanlända elever än budgeterat i början på året samt minskade övriga kostnader. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 1,4 mkr för perioden vilket delvis förklaras med faktura på 500 tkr avseende förra året. Personalkostnaderna är högre än budget med förklaring att skolan förväntas ta emot fler elever vilket motsvarar en högre intäkt. Fritidsverksamheten redovisar ett överskott om 0,7 mkr för perioden, där verksamheten har fått in mer intäkter än beräknat, bland annat på grund av en bra beläggning ifrån campingen under sommaren. Några underhållsaktiviteter har inte påbörjats enligt tidsplan. Kulturverksamheten redovisar ett resultat i balans. Central förvaltning och förvaltningschef redovisar ett överskott om 1,1 mkr. Minskade kostnader på skoltransporter under sommaren samt personal-förändringar är några av förklaringarna. Central förvaltning har även haft högre kostnader än budgeterat gällande elevpeng för nyanlända inom grundskolan samt för små enheter. Resultatet påverkas också negativt av en obalanserad budget gällande personal- och lokalkostnader. Investering Periodens investeringsbudget per uppgår till 10,6 mkr och periodens utfall uppgår till 4 mkr. Detta innebär en avvikelse mot periodens budget om 6,6 mkr. Kommande händelser Drift Bildningsnämndens driftbudget prognostiseras till ett underskott för helåret om 7,7 mkr exklusive kapitalkostnader och semesterlöneskuld. Inom underskottet prognostiserar förskolans verksamhetsområde ett underskott om 0,2 mkr. Grundskolans verksamhetsområde samt kulturverksamheten följer tilldelad budget. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 0,5 mkr för helåret vilket beror på en kostnad från förra året. Fritidsverksamheten prognostiserar ett plus om 0,3 mkr på grund av mer intäkter ifrån sommaren. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

209 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Förvaltningschef och central förvaltning prognostiserar ett underskott om 7,3 mkr. Det prognostiserade underskottet för central förvaltning härleds till ökade kostnader för skoltransporter. Det beror även på obalans i budgeten gällande personal- och lokalkostnader. Totalt sett fler barn och elever i förvaltningens verksamheter innebär att central förvaltning betalar ut mer elevpeng, i relation till ökade kostnader i verksamheterna. Investering Hela investeringsbudgeten för 2018 prognostiseras att användas under året. Redovisning av uppdrag Välfärdskontrakt Bildningsnämnden får i uppdrag att vara behjälplig i arbetsmarknadsenhetens arbete med att fler människor ska få ett jobb. Det innebär att verksamheten ska delta aktivt i de projekt som arbetsmarknadsenheten introducerar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Bildningsnämnden är delaktiv i de projekt som arbetsmarknadsenheten introducerat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Nämnden har åtta extratjänster samt två personer med nystarsjobb Växling till försörjningsstöd inom verksamheten. Möjligheterna att ta emot extratjänsterna kan påverkas av neddragningar gällande tjänster under hösten. Bildningsnämnden får i uppdrag att senast upphäva sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar. Bildningsnämnden upphävde sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar , 95. Bildningsnämnden får i uppdrag att från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor söka bidrag för sommarlovsaktiviteter samt att säkerställa att det genomförs aktiviteter under sommaren Aktiviteterna ska beröra både kultur och idrott. Bildningsnämnden har samordnat och sökt medel för sommarlovsaktiviteter cirka 1 mkr. En samordnare har projektanställts. Under sommaren har en rad aktiviteter genomförts så som Basketskola, Sommarkul i Påskallavik, Utebio och Skateboard BMX med mera. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2018 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Dagens sammanträde Förvaltningsekonom Marie-Therese Jansson, bildningschef Lotta Lindgren och fritidschef Daniel Stenberg föredrar ärendet och svarar på frågor. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse per augusti fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

210 PROTOKOLL Sida 3 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Skickas till För kännedom: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen För åtgärd: Ekonomiavdelningen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

211 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Marie-Therese Jansson E-post: marie-therese.jansson@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Delårsbokslut per augusti 2018 Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2018 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendet Periodens händelser Drift Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet per augusti 2018 är 1,6 mkr exklusive kapitalkostnader, inklusive kapitalkostnader 2,4 mkr, exklusive semesterlöneskuld. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,9 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 1,0 mkr, vilket härleds till högre intäkter än budgeterat samt lägre övriga kostnader. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 0,3 mkr. Grundskolans överskott härleds främst till ökade intäkter i form av elevpeng för nyanlända, vilket beror på fler nyanlända elever än budgeterat i början på året samt minskade övriga kostnader. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 1,4 mkr för perioden vilket delvis förklaras med faktura på 500 tkr avseende förra året. Personalkostnaderna är högre än budget med förklaring att skolan förväntas ta emot fler elever vilket motsvarar en högre intäkt. Fritidsverksamheten redovisar ett överskott om 0,7 mkr för perioden, där verksamheten har fått in mer intäkter än beräknat, bland annat på grund av en bra beläggning ifrån campingen under sommaren. Några underhållsaktiviteter har inte påbörjats enligt tidsplan. Kulturverksamheten redovisar ett resultat i balans. Central förvaltning och förvaltningschef redovisar ett överskott om 1,1 mkr. Minskade kostnader på skoltransporter under sommaren samt personal-förändringar är några av förklaringarna. Central förvaltning har även haft högre kostnader än budgeterat gällande elevpeng för nyanlända inom grundskolan samt för små enheter. Resultatet påverkas också negativt av en obalanserad budget gällande personal- och lokalkostnader. Investering Periodens investeringsbudget per uppgår till 10,6 mkr och periodens utfall uppgår till 4 mkr. Detta innebär en avvikelse mot periodens budget om 6,6 mkr. Kommande händelser Drift Bildningsnämndens driftbudget prognostiseras till ett underskott för helåret om 7,7 mkr exklusive kapitalkostnader och semesterlöneskuld. Inom underskottet prognostiserar förskolans verksamhetsområde ett underskott om 0,2 mkr. Grundskolans verksamhetsområde samt

212 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2018/ kulturverksamheten följer tilldelad budget. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 0,5 mkr för helåret vilket beror på en kostnad från förra året. Fritidsverksamheten prognostiserar ett plus om 0,3 mkr på grund av mer intäkter ifrån sommaren. Förvaltningschef och central förvaltning prognostiserar ett underskott om 7,3 mkr. Det prognostiserade underskottet för central förvaltning härleds till ökade kostnader för skoltransporter. Det beror även på obalans i budgeten gällande personal- och lokalkostnader. Totalt sett fler barn och elever i förvaltningens verksamheter innebär att central förvaltning betalar ut mer elevpeng, i relation till ökade kostnader i verksamheterna. Investering Hela investeringsbudgeten för 2018 prognostiseras att användas under året. Redovisning av uppdrag Välfärdskontrakt Bildningsnämnden får i uppdrag att vara behjälplig i arbetsmarknadsenhetens arbete med att fler människor ska få ett jobb. Det innebär att verksamheten ska delta aktivt i de projekt som arbetsmarknadsenheten introducerar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Bildningsnämnden är delaktiv i de projekt som arbetsmarknadsenheten introducerat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Nämnden har åtta extratjänster samt två personer med nystarsjobb Växling till försörjningsstöd inom verksamheten. Möjligheterna att ta emot extratjänsterna kan påverkas av neddragningar gällande tjänster under hösten. Bildningsnämnden får i uppdrag att senast upphäva sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar. Bildningsnämnden upphävde sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar , 95. Bildningsnämnden får i uppdrag att från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor söka bidrag för sommarlovsaktiviteter samt att säkerställa att det genomförs aktiviteter under sommaren Aktiviteterna ska beröra både kultur och idrott. Bildningsnämnden har samordnat och sökt medel för sommarlovsaktiviteter cirka 1 mkr. En samordnare har projektanställts. Under sommaren har en rad aktiviteter genomförts så som Basketskola, Sommarkul i Påskallavik, Utebio och Skateboard BMX med mera. Lotta Lindgren Bildningschef Marie-Therese Jansson Förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Verksamhetsberättelse per augusti 2018 Skickas till För kännedom: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen För åtgärd: Ekonomiavdelningen

213 Bildningsnämnden Ordförande: Magnus Larsson Förvaltningschef: Lotta Lindgren NÄMNDENS UPPDRAG Bildningsnämnden ansvarar för hela utbildningsområdet från förskola till vuxenutbildning samt kultur- och fritidskontorens verksamheter som museer, bibliotek, Xperiment, kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplatser, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår och fritidsgårdar. Nämnden har även tillstånds- och tillsynsansvar för enskilt bedrivna förskolor och fritidshem. PERIODENS HÄNDELSER Det livslånga lärandet börjar i förskolan och utvecklas genom åren. Resultaten och måluppfyllelsen gällande meritvärde, behöriga till gymnasieskolan samt andelen elever med gymnasieexamen har aldrig varit bättre. Våren 2018: 87,6 % av eleverna är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan Meritvärdet för eleverna som slutat årskurs 9 är 225,7 Andelen elever med gymnasieexamen är 95 % Tack vare gott bemötande av och från medarbetare, kontakt med lärarstudenter och god representation utanför kommunen har samtliga utbildningsverksamheter lyckats bra med rekryteringen inför höstens läsårsstart. Andelen behöriga pedagoger i: Förskolan - 55 % Förskoleklass - 91 % Fritidshem - 76 % Åk % Gymnasieskolan - 93 % Komvux % SFI % Vi har en mycket varm sommar bakom oss, några av de verksamheter i förskolan och på fritids som var öppna under sommaren valde att byta lokal. Medarbetarna gjorde ett mycket gott arbete för att anpassa verksamheten utifrån rådande omständigheter. Uppföljningen av frisknärvaron under perioden visar att utvecklingen går åt rätt håll. Jämfört med delårsbokslutet 2017 har vi i dag 0,87 procent större frisknärvaro, totalt 94,46 procent. Det innebär att sjuktalet är 5,54 procent 2018 jämfört med 6,41 procent Då månadsuppföljningarna under våren visade på en budget i obalans har beslut tagits som innebär färre medarbetare och lägre elevpeng inför hösten Förskoleverksamhetens systematiska kvalitetsarbete visar att barnen ges förutsättningar att utvecklas och lära med utgångspunkt i läroplanens målområden men det finns variationer mellan och inom förskolorna. Ett arbete pågår med att tolka och omsätta bildningsnämndens löften i förskolorna. Det är glädjande att antalet barn som välkomnas till förskolan konstant ökar men samtidigt uppfylls inte Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek. Om det ska vara i snitt 15 barn per avdelning behöver förskolan i Oskarshamn utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar. Ansökan om statsbidraget för minskade barngrupper blev beviljad men det finns svårigheter att rekrytera då tiden är kort mellan besked om statsbidrag tills det träder i kraft. Utbyggnaden av paviljongerna vid Södertorns förskola är färdigställd. Justeringen av förskolans elevpeng har inneburit viss omställning av förskolans organisation som till del påverkar personaltätheten. Kompetensförsörjning är en stor utmaning. Förskollärare är en nyckelkompetens i verksamheten och att säkra tillgången på utbildade förskollärare är en förutsättning för en likvärdig förskola. Sidensvansens förskola genomför demokratiprojektet för upprustning av förskolegårdar. Under perioden har en sammanslagning av helg, kväll och nattomsorgen genomförts. Verksamheten finns nu endast på Sidensvansens förskola. Pedagogisk omsorg har avslutats då ingen efterfrågan av verksamheten finns. Inom grundskolan ligger en stor utmaning i att få de finansiella och mänskliga resurserna att räcka till alla grupper och elever. Enligt lag ska skolan vara tillgänglig för alla, varje elev ska få det stöd och den utmaning hen behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Under våren har flera ekonomiska anpassningar skett och skolledarna jobbar nu systematiskt för att inte sänka kvalitén med den nya lägre lärartätheten. Med hjälp av de nationella statsbidragen för jämlik skola har dock flera utvecklingsarbeten och särskilda insatser kunnat genomföras under våren. Även det EUfinansierade projektet Motivation leder till framgång har gett goda resultat. Utan dessa medel utifrån hade grundskolan inte nått samma meritvärde, samt andel behöriga till gymnasiet. Efter vårterminens slut såg vi att de nya delarna i Läroplanen gällande digital kompetens och programmering var väl implementerade i alla grundskolans verksamheter. Olika fortbildningsinsatser har genomförts under våren, både på basoch avancerad nivå. Den obligatoriska lovskolan 66

214 genomfördes med goda resultat i samarbete med gymnasiet. Det systematiska kvalitetsarbetet i skolan visar att måluppfyllelsen är god/hög inom läroplanens områden: Ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Betyg och bedömning, samt Rektors ansvar. Utmaningen ligger just nu i områdena Normer och värden, samt Kunskaper. Inom Normer och värden mötte vi en ny utmaning gällande trygghet då hot om skolskjutning kom in till förvaltningen. I gott samarbete med polisen löste vi den situationen på ett säkert och handlingskraftigt sätt. Då andelen elever minskat på gymnasiet under våren har åtgärder vidtagits för att anpassa antalet medarbetare till antalet elever. Arbetet försvåras av att elevantalet ökar till hösten igen. Ett systematiskt arbete har bedrivits med fokus på att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Oscarsgymnasiet ligger fortfarande högt gällande examen inom fyra år. Just nu har vi lyckats krympa kön på SFI vilket är gynnsamt för våra kommuninvånare. Fler och fler elever går vidare till grundläggande vuxenutbildning, vilket just nu är den del av vuxenutbildningen som ökar mest. Årets första åtta månader inom fritidskontoret har präglats av många pågående projekt och byggnationer. Under våren stod den nya gymutbyggnaden och mauritiusstranden klar, vilket blir ett stort lyft för verksamheterna. I samband med invigningen av stranden antogs också det nya namnet som i all enkelhet kommer att heta Solstranden. Projekteringen och upphandlingen fortsatte kring utbyggnationen av simhallsdelen, denna gång med utbyggnation av caféhyllan och attraktionerna. Tänkt byggstart var i juni månad. Några veckor före planerad byggstart avbröts dock projektet eftersom det blev för dyrt. Ett omtag av projektet beslutades och en helt ny projektering fick göras, denna gång med enbart attraktionerna. En upphandling av detta pågår för tillfället. Vintern dominerades av mycket snö och kyla, vilket gjorde att vi till mångas glädje kunde göra många skidspår runt om i kommunen. Tillföljd av detta blev det också mycket snöröjning på våra anläggningar och den sena våren medförde att vi öppnade konstgräsplanen för fotboll senare än vanligt. I Arenan genomfördes också två större evenemang, dels en landskamp i ishockey mellan Sverige - Slovakien, och även musikalen Alladin. Under våren genomfördes också upphandling av robotgräsklippare, utegym och belysning till motionsspår. Fritidskontoret har därefter köpt in två robotgräsklippare som under denna sommar testats på Fredriksberg. Belysning på motionsspåren har påbörjats i augusti och det är spåren i Påskallavik, Kristdala och Fårbo det handlar om. Den otroligt varma och torra sommaren har inneburit att trycket på våra kommunala badplatser har varit hårt. Detta har inneburit att det varit extra mycket reparationer, tömning av sopor och latrin. Vi har även fått stänga av några av våra hopptorn då vattnet i sjöarna har varit ovanligt lågt. Havslätts camping har gått in på sitt tredje och sista år med fritidskontoret som ansvariga för driften. Upprustningen av campingen har fortsatt och nämnas kan kodlås till toaletter, trådlöst wi-fi samt möjligheten för gästerna att boka online via nätet. Beläggningen har varit bra och i juli månad var det i stort sett fullbelagt. Inom fritidsgårdsverksamheten har verksamheten flutit på bra. Den årliga rugbymatchen mellan högstadieskolorna är populär och i år tog de nästan 600 biljetterna slut på under en timme. Årets fjällresa som arrangeras av resegruppen gick till Branäs i början på mars och det var många ungdomar med som aldrig tidigare har stått på skidor. De övriga arrangemangen såsom nattfotboll, nattinnebandy och skolavslutningskväll har varit lyckade med många besökare. Vårens verksamhet avslutades med två veckors läger på Västra Gård. Fritidsgårdarna har också varit delaktiga i årets sommarlovsaktiviteter som är gratis aktiviteter för alla deltagare. De delar fritidsledarena ansvarat för är 3 st utebio, prova på skate och bmx samt avslutning. Dessutom har en resa till Kolmården genomförts där ungdomar från alla kommunens fyra fritidsgårdar deltog. Under året har dessutom hela fritid tagit fram strategi och riktlinjer för hur avdelningen ska synas på sociala medier. Nämnas kan också att på Oskarsgalan fick fritidskontoret ta emot årets klimat och energipris. Roligt att vårt arbete uppmärksammas. Kulturverksamheten ökar sitt utbud. Tillgänglighet och demokratiska aspekter kring kulturupplevelser är centrala begrepp. Att tillgodose kulturupplevelser av olika slag till samtliga målgrupper i hela kommunen är A och O för verksamhetens uppdrag och mål. Muséeverksamheten har haft ett flertal arrangemang riktade till barn samt ett antal välbesökta evenemang och föreläsningar. I år det 150 år sedan Döderhultar n föddes och detta påkallar jubileumsarrangemang. Tyvärr haltar museiverksamheten en aning. Besökstal till Döderhultarmuséet har varit i stadig nedgång under många år. Fredriksbergs herrgård ligger i träda. Planer finns, och strategier dras upp för att åtgärda och förbättra, vilket är fullt möjligt, dock krävs 66

215 ekonomiska möjligheter att arbeta med utveckling av dessa kulturens kärnverksamheter. Även kärnverksamheten på biblioteken har ibland vinglat till då bemanningssvårigheter periodvis har uppstått. Bokbussens uppdrag har på grund av bemanningsproblem medfört störningar i daglig drift. Understrykas bör att den absolut största delen av kulturkontorets verksamhet är ytterst väl fungerande och att den växer. Fler arrangemang genomförs och vi når avsevärt fler medborgare och besökare med alla våra och andras kulturevenemang. Konsthallen har erbjudit både bredd, höjd och djup i sina upplevelseutbud, och varit välbesökt. Musikskolan är eftertraktad och intresset för de kulturskoleorienterade kurserna är mycket stort. Verksamheten växer. Föreningslivet agerar aktivt. Olika projekt har erbjudits under perioden. Så till exempel Blues Café på Stadsbiblioteket. Det var fullsatt sex onsdagar i rad. Andra arrangemang som föreläsningar och specialvisningar på Kulturhuset har varit välbesökta. Projektet Lörda! Lörda! genomfördes för andra året i rad. Där finns en möjlighet för unga musik- och kulturaktörer att medverka. Ett piano för allmänheten att spontanspela på har stått utanför entrén till Kulturhuset hela sommaren. Det har använts av pianister med olika musikaliska kompetenser. I projektet Sommartorget på Lilla torget genomfördes konceptet Blå torsdag. Det blev en succé med massor av folk varje torsdag. En helg, fredag och lördag i slutet av augusti drog den nya folkfesten Oskarshamnsfesten igång. Tre scener var aktiva i staden och mängder av besökare tog del av det digra programinnehållet. Ytterområdena Kristdala, Bockara, Figeholm och Påskallavik var inkluderade i Oskarshamnsfesten genom att ett ambulerande Blues Café, med prominenta bluesartister reste runt och gav en dryg två timmar lång och svängig konsert för kommuninnevånare och besökare. Med stöd av medel från Socialstyrelsen har sommarlovsaktiviteter via projektet Sommarkultur genomförts för barn och unga i åldern 6 till och med 16 år, med mycket gott resultat. Detaljerad utvärdering pågår. Det avspeglas en lust bland deltagare och åskådare i kulturprojekten, och antalet nöjda brukare ökar. Möjligheter för samtliga målgrupper att ta del av kulturupplevelser är väsentlig för allas välmående. Avgifter eller andra hinder för delaktighet bör inte stå i vägen för möjligheter att delta. Behovet av tillgänglighet till ett brett kulturutbud bör jämställas med all övrig infrastruktur. Utan kulturen klarar vi oss inte. Uppföljning Ekonomiskt utfall Drift Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet per augusti 2018 är 1,6 mkr exklusive kapitalkostnader, inklusive kapitalkostnader 2,4 mkr, exklusive semesterlöneskuld. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,9 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 1,0 mkr, vilket härleds till högre intäkter än budgeterat samt lägre övriga kostnader. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett överskott om 0,3 mkr. Grundskolans överskott härleds främst till ökade intäkter i form av elevpeng för nyanlända, vilket beror på fler nyanlända elever än budgeterat i början på året samt minskade övriga kostnader. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 1,4 mkr för perioden vilket delvis förklaras med faktura på 500 tkr avseende förra året. Personalkostnaderna är högre än budget med förklaring att skolan förväntas ta emot fler elever vilket motsvarar en högre intäkt. Fritidsverksamheten redovisar ett överskott om 0,7 mkr för perioden, där verksamheten har fått in mer intäkter än beräknat, bland annat på grund av en bra beläggning ifrån campingen under sommaren. Några underhållsaktiviteter har inte påbörjats enligt tidsplan. Kulturverksamheten redovisar ett resultat i balans. Central förvaltning och förvaltningschef redovisar ett överskott om 1,1 mkr. Minskade kostnader på skoltransporter under sommaren samt personalförändringar är några av förklaringarna. Central förvaltning har även haft högre kostnader än budgeterat gällande elevpeng för nyanlända inom grundskolan samt för små enheter. Resultatet påverkas också negativt av en obalanserad budget gällande personal- och lokalkostnader. Driftbudget (mkr) Skattefin verks Årsbudget Budget jan-aug Utfall jan-aug Avvik jan-aug Prognos helår Central förvaltning -467,5-311,7-310,5 1,2-7,3 Förskola -21,6-14,4-13,3 1,1-0,2 Grundskola -46,7-31,2-30,8 0,3 0,0 Skolområde Oscar -33,2-22,2-23,5-1,3-0,5 Fritid -47,1-32,4-31,3 1,1 0,3 Kultur -34,1-23,2-23,2 0,0 0,0 Total -650,2-435,1-432,7 2,4-7,7 Semesterlöneskuld prel Total *Tabell inklusive kapitalkostnader -7,7 Investering Periodens investeringsbudget per uppgår till 10,6 mkr och periodens utfall uppgår till 4 mkr. Detta innebär en avvikelse mot periodens budget om 6,6 mkr. 66

216 Investeringbudget (mkr) Skattefin verks Årsbudget Budget jan-aug Utfall jan-aug Prognos helår Paviljongen Arenan -0,8-0,5 0,0-0,8 Byte maskinpark -0,9-0,6-0,5-0,9 Utegym -0,3-0,2-0,1-0,3 Bokbuss -4,0-2,7 0,0-4,0 Barnverksamhet kulturhuset -0,2-0,1-0,1-0,2 Nya möbler stadsbiblioteket -0,7-0,4 0,0-0,7 Förskola inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Motionsspår -4,1-2,7-1,2-4,1 Upprustning filialer -0,2-0,1 0,0-0,2 KN Konstinköp -0,1-0,1 0,0-0,1 Investeringspåse -1,8-1,2-0,5-1,8 Gymnasiet ej detalj -1,0-0,7-1,0-1,0 Teknikcollege 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringspåse kultur -0,4-0,2-0,1-0,4 Investeringspåse fritid -1,6-1,1-0,4-1,6 Total -15,9-10,6-4,0-15,9 Vidtagna åtgärder Målet är en budget i balans vilket hittills har inneburit: - Justerad elevpeng: Utfallet minskade med 378 tkr mot vad som skulle betalats ut med tidigare högre elevpeng. - Skoltransporter: Syns inte i utfallet, men det tydligare regelverket tillämpas. - Minskad administration: utfallet är en del i det överskott som redovisas under central administration. - Minskad bemanningsenhet: utfallet är en del i det överskott som redovisas under central administration. - Minskat stöd gällande systematiskt kvalitetsarbete och ungdomsfrågor: Utfall ännu inte påvisbart. - Naturvetenskap och teknik för alla (NTA): Utfall ännu inte påvisbart. Prognos Bildningsnämndens driftbudget prognostiseras till ett underskott för helåret om 7,7 mkr exklusive kapitalkostnader och semesterlöneskuld. Inom underskottet prognostiserar förskolans verksamhetsområde ett underskott om 0,2 mkr. Grundskolans verksamhetsområde samt kulturverksamheten följer tilldelad budget. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen redovisar ett underskott om 0,5 mkr för helåret vilket beror på en kostnad från förra året. Fritidsverksamheten prognostiserar ett plus om 0,3 mkr på grund av av mer intäkter ifrån sommaren. Förvaltningschef och central förvaltning prognostiserar ett underskott om 7,3 mkr. Det prognostiserade underskottet för central förvaltning härleds till ökade kostnader för skoltransporter. Det beror även på obalans i budgeten gällande personaloch lokalkostnader. Totalt sett fler barn och elever i förvaltningens verksamheter innebär att central förvaltning betalar ut mer elevpeng, i relation till ökade kostnader i verksamheterna. Hela investeringsbudgeten för 2018 prognostiseras att användas under året. Kommande händelser - Alla chefer fortsätter att leda och motivera det fantastiska jobb som medarbetare gör i kärnverksamheten. - Arbetet med det nära ledarskapet fortsätter genom avlastning av chefer och kärnverksamhet. - Administrativ chef utvärderar, åtgärdar och tar ansvar för att effektivisera och utveckla stödet som den samlade administrationen ger. - Fortsatt ombyggnation av Arenan. - Lokalutredningen 2.0 redovisas i oktober. - ESF-projektet Motivation leder till framgång bedrivs på Vallhallaskolan och Kristinebergskolan. - IKT-satsningen tillsammans med IT-avdelningen hålls i. - Samarbete gällande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med stöd av Nova inleds. - Ansvar tas för de viktiga utmaningarna: komptensförsörjningen, lokalbehoven och ledarskapet i alla verksamheter och på alla nivåer. Åtgärder för en budget i balans - Justerad elevpeng från och med augusti. - Uppföljning av skoltransporter, tydligare tillämpning av regelverket. - Fortsatt dialog med kommunstyrelsen angående kostnaderna för skoltransport. - Minskad administration. - Minskat stöd gällande ungdomsfrågor och utvecklingsfrågor. - Så få vikarier som möjligt tas in. - Organisationsförändring gällande NTA - Vid eventuell nyanställning görs en analys av helheten. - Ekonomimöte regelbundet med förvaltningsekonom, förvaltningschef samt gymnasiechef. - Regelbundna träffar med chefer, lokala ekonomer samt förvaltningsekonomen. - Vid nyanställning av ekonomiassistent kommer kravspecifikationen innehålla krav på ekonomiutbildning. Redovisning av uppdrag - Välfärdskontrakt Bildningsnämnden får i uppdrag att vara behjälplig i arbetsmarknadsenhetens arbete med att fler människor ska få ett jobb. Det innebär att verksamheten ska delta aktivt i de projekt som 66

217 arbetsmarknadsenheten introducerar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Bildningsnämnden är delaktiv i de projekt som arbetsmarknadsenheten introducerat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Nämnden har åtta extratjänster samt två personer med nystarsjobb Växling till försörjningsstöd inom verksamheten. Möjligheterna att ta emot extratjänsterna kan påverkas av neddragningar gällande tjänster under hösten. Bildningsnämnden får i uppdrag att senast upphäva sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar. Bildningsnämnden upphävde sina bidragsbestämmelser för kategorin lokalägande föreningar , 95. Bildningsnämnden får i uppdrag att från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor söka bidrag för sommarlovsaktiviteter samt att säkerställa att det genomförs aktiviteter under sommaren Aktiviteterna ska beröra både kultur och idrott. Bildningsnämnden har samordnat och sökt medel för sommarlovsaktiviteter cirka 1 mkr. En samordnare har projektanställts. Under sommaren har en rad aktiviteter genomförts så som Basketskola, Sommarkul i Påskallavik, Utebio och Skateboard BMX med mera. BILDNINGSNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE LÖFTEN uppföljning delårsbokslut 2018 LÖFTE UPPFÖLJNING/MÄTETAL UTFALL Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och en meningsfull fritid. Enligt LUPP -enkäten känner nio av tio ungdomar sig nöjda med sin fritid, men önskar ett större fritids- och kulturutbud. Av de som besöker simhall och fritidsgårdar rekommenderar över 90 procent dessa verksamheter. Uppföljningen visar att medarbetare upplever meningsfullhet och nöjdhet över sin kompetens att utföra sina arbetsuppgifter. Ställer vi detta i relation till hur eleverna presterar i skolan ger det en signal om vilken lust att lära och utvecklas de känner. Resultaten blir bättre och bättre i skolan. Eleverna upplever en högre lust att lära och utvecklas i de yngre åldrarna. Andelen elever som läser efter årskurs 1 är fortsatt stor. Besökare i simhall och på fritidsgårdar är nöjda med personalens bemötande. Ca 90 procent av vårdnadshavare med barn i skolan upplever att personal och elever bemöter varandra med respekt. När det gäller upplevelsen av delaktighet finns fortfarande insatser att göra utifrån resultatet vid uppföljningen. Uppföljningen visar att det finns goda förutsättningar för ett likvärdigt bemötande utifrån medarbetarnas kompetens och elevernas känsla av att de får det stöd de behöver. Eleverna upplever i hög grad att de får det stöd de förväntar sig. Eleverna känner dock att deras möjlighet att påverka arbetssättet i skolan och på fritidshemmet är begränsat. Eleverna i de yngre årskurserna upplever en större möjlighet att påverka än vad de äldre eleverna gör. En stor framgångsfaktor är lärarens förmåga att skapa goda relationer till eleverna. Uppföljningen visar att informationen i förskolan är tydlig. Flertalet barn och unga upplever att de vet vad som förväntas av dem i skolan. Föräldrarnas upplevelse är inte lika god då endast 70% av dem anger att de får veta hur det går för deras barn i skolan. Tydlig och tillgänglig information finns gällande olika arrangemang och upplevelseutbud. Skolval görs från och med 2018 digitalt. Utifrån detta görs bedömningen att informationen och tillgängligheten är god och kan utvecklas vidare. De flesta vårdnadshavarna i förskolan upplever att barnen trivs. Elever uppger att de känner sig trygga i och på väg till och från skolan/fritidshemmet. Vårdnadshavare delar den uppfattningen. Bildningsförvaltningen erbjuder trygga mötesplatser. Säkerhetsfrågor och värdskap är prioriterade i det systematiska kvalitetsarbetet. GOD GOD GOD HÖG Hög måluppfyllelse God måluppfyllelse Låg måluppfyllelse 66

218

219 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2018/ Lokalöversyn förskola och grundskola Arbetsutskottets beslut Informationen om lokalöversynen antecknas till protokollet. Ärendet Bakgrund Sedan tidigare har det funnits en mängd olika utredningar gällande lokalbehov i förskola och skola. På uppdrag av Oskarshamns kommun genomförde Sweco 2017 en utredning av kommunens lokaler för förskola och skola. Uppdraget hade sin grund i att antalet barn och elever i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ökade. Som en följd av att många nyanlända med rätt till utbildning flyttat in i kommunen hösten 2015 och våren 2016 har kommunens utbildningslokaler utsatts för ett hårt tryck. Uppdraget omfattade en analys av befintliga lokaler kopplat till det lokalbehov som föreligger i ett framtida perspektiv, de närmaste tio åren. Målsättningen var att utredningen skulle resultera i en lokalförsörjningsplan som skulle omfatta följande delar: En beräkning av nuvarande lokalers kapacitet. Beräkningen ska avse nuvarande lokaler för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola (inklusive grundsärskola och träningsskola), gymnasieskola (inklusive gymnasiesärskola) och vuxenutbildning. Befolkningsprognoser och flyttströmmar inom kommunen. Presentation av kommunens planarbete och planerad bostadsutbyggnad. Beräkning av lokalbrist eller lokalöverskott för undervisningslokaler i olika delar av kommunen Förslag till åtgärder Uppdrag gällande prioritering och konsekvensbeskrivning Bildningsnämnden gav , 101 punkt 3, förvaltningen i uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarhamn. Konsekvensbeskrivningen ska innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivningen av ett 0-alternativ, det vill säga vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta. Konsekvensbeskrivningen ska presenteras för bildningsnämnden i oktober Då den externa utredningen var klar stod det klart att kommunen inte skulle klara att investera enligt förslaget utan behöver hitta andra möjligheter. Kommundirektören har därför gett tekniska chefen och bildningschefen i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadskontoret se över prioriteringar gällande nya detaljplaner samt framtida lokalbehov. Samtidigt fick också XX, Attraktiva Oskarshamn, i uppdrag att se över prognosen gällande barn- och elevantal. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att informationen om lokalöversynen antecknas till protokollet. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

220 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Bildningschef Lotta Lindgren informerar om lokalöversynen. Ordföranden ställer proposition på att anteckna informationen om lokalöversynen till protokollet och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Lokalöversyn - lokalutredning 2.0 Bildningsnämnden , 101 Skickas till För kännedom: Kommundirektören Tekniska chefen Samhällsbyggnadschefen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

221 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Lotta Lindgren E-post: lotta.lindgren@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Lokalöversyn förskola och grundskola Förslag till beslut Informationen om lokalöversynen antecknas till protokollet. Ärendet Bakgrund Sedan tidigare har det funnits en mängd olika utredningar gällande lokalbehov i förskola och skola. På uppdrag av Oskarshamns kommun genomförde Sweco 2017 en utredning av kommunens lokaler för förskola och skola. Uppdraget hade sin grund i att antalet barn och elever i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ökade. Som en följd av att många nyanlända med rätt till utbildning flyttat in i kommunen hösten 2015 och våren 2016 har kommunens utbildningslokaler utsatts för ett hårt tryck. Uppdraget omfattade en analys av befintliga lokaler kopplat till det lokalbehov som föreligger i ett framtida perspektiv, de närmaste tio åren. Målsättningen var att utredningen skulle resultera i en lokalförsörjningsplan som skulle omfatta följande delar: En beräkning av nuvarande lokalers kapacitet. Beräkningen ska avse nuvarande lokaler för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola (inklusive grundsärskola och träningsskola), gymnasieskola (inklusive gymnasiesärskola) och vuxenutbildning. Befolkningsprognoser och flyttströmmar inom kommunen. Presentation av kommunens planarbete och planerad bostadsutbyggnad. Beräkning av lokalbrist eller lokalöverskott för undervisningslokaler i olika delar av kommunen Förslag till åtgärder Uppdrag gällande prioritering och konsekvensbeskrivning Bildningsnämnden gav , 101 punkt 3, förvaltningen i uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarhamn. Konsekvensbeskrivningen ska innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivningen av ett 0-alternativ, det vill säga vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta. Konsekvensbeskrivningen ska presenteras för bildningsnämnden i oktober Då den externa utredningen var klar stod det klart att kommunen inte skulle klara att investera enligt förslaget utan behöver hitta andra möjligheter. Kommundirektören har därför gett tekniska chefen och bildningschefen i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadskontoret se över prioriteringar gällande nya detaljplaner samt framtida lokalbehov. Samtidigt fick också XX, Attraktiva Oskarshamn, i uppdrag att se över prognosen gällande barn- och elevantal. Lotta Lindgren, Bildningschef

222 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2018/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Lokalöversyn - lokalutredning 2.0 Bildningsnämnden , 101 Skickas till För kännedom: Kommundirektören Tekniska chefen Samhällsbyggnadschefen

223

224 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sida 1 av 7 Lokalöversyn Lokalutredning 2.0 Bakgrund Under ett antal år har olika utredningar gjorts angående antal barn och elever i kommunens förskolor och skolor. I samband med att antalet nyanlända ökade drastiskt 2016 och kommunens lokaler inte räckte till gavs SWECO i uppdrag att utreda framtida lokalbehov. Då politiken tagit del av detta arbetsmaterial, bilaga 1, finns synpunkter på både prognoser gällande barn- och elevantal samt prioriteringar gällande lokaler. Uppdrag XX, Attraktiva Oskarshamn, ges i uppdrag att se över prognosen gällande barn och elever, bilaga 2. Tekniskchef och bildningschef ges uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadskontoret se över prioriteringar gällande nya detaljplaner samt framtida lokalbehov. Bildningschefen har på uppdrag av bildningsnämnden att senast oktober 2018 ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Konsekvensbeskrivningen skall innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivning av ett 0- alternativ, dvs. vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta. Samverkan Lokalutredningen 2.0 har genomförts i samverkan mellan tekniskförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen. Förskola Antal barn inskrivna i Oskarshamns kommunala förskola under de senaste åren: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Totalt finns i januari barn (födda från 1 jan 2012 till 31 december 2016 inklusive asylsökande) och barn (födda från 1 jan 2012 till 31 jan 2017 inklusive asylsökande). Dessa barn har rätt till förskola. Enligt SIRIS, kommunbladet 2016, är andelen inskrivna barn i Oskarshamns kommun 90 % och av dessa 5 % i enskild regi. Enligt Kolada är 3,7 % barn inskrivna i fristående förskolor Sweco beskriver i sin rapport att ett riktmärke gällande ytor är 10 kvadratmeter per barn i äldre byggnader och 12 kvadratmeter per barn vid nybyggnation. Med utgångspunkt från Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

225 Sida 2 av 7 dessa mått finns det plats för barn i kommunens förskolor. I mars 2018 har förskolan barn inskrivna och under våren 2018 kommer ytterligare barn att skrivas in i förskolan. Detta innebär att förskolorna idag har placerat 201 fler barn än vad som egentligen skulle rymmas i befintliga lokaler. I Oskarshamns kommun finns 18 kommunala förskolor med 76 avdelningar. Enligt SCB statistik fanns det den 15 okt 2016: 15,9 barn per avdelning och 15 okt 2017: 16,8 barn per avdelning. Vid en jämförelse med februari 2018 är måttet 17,4 barn per avdelning. Enligt Skolverkets riktlinjer är riktmärket för barngruppers storlek för barn i 1 3 årsåldern 6 12 barn per grupp och i åldern 4 5 år är riktmärket 9 15 barn per grupp. Av förskolans allmänna råd framgår att det är av särskild stor vikt att de yngsta barnen ingår i mindre grupper. (Allmänna råd förskolan, rev 2016). Antalet barn per avdelning behöver minskas för att närma sig Skolverkets riktlinjer. Om det ska vara i snitt 15 barn per avdelning behöver förskolan i Oskarshamn utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar. Det är viktigt att förskolans lokaler och miljöer är utformade så att de både stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet enligt skollag och läroplan. Följande lokaler håller inte förväntad standard: Dejegården, Hycklinge, Citronfjärlien, Knottet, sammanlagt 7 avdelningar. Nedanstående prognoser visar att antalet födda barn, enligt förstudien, förmodligen inte kommer att öka. Tabell 6 beskriver prognosen för antal inskrivna barn i kommunens förskola utifrån antal födda barn per år. Snittet de senaste fyra åren ligger på 291 födda barn per år.

226 Sida 3 av 7 Bedömning Åtgärda den faktiska platsbristen och skapa bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande genom att sträva mot Skolverkets riktmärken samt lämna lokaler som är mindre ändamålsenliga föreslås att Trossen i Påskallavik byggs om. Medel från lönsamma investeringar används och konsekvensen blir att bildningsnämnden inte får en ramökning med 50 tkr per år. Inflytt: 2019, hyresökning á 50 tkr konsekvensbeskrivs i budgetpaket för : Detaljplan, : projektering & : byggnation i privat regi. Ny förskola i Döderhult som ersätter Dejegården,(tre avdelningar) Lilla Hycklinge (en avdelning) samt fyra nya avdelningar, sammanlagt 8 avdelningar (tidplan och kostnader bilaga 3). Inflytt: 2021/2022 som medför en ökad driftskostnad på 6 mkr samt utökning av hyra med 2,5mkr. Inventarier finns med i VP : Detaljplan, 2021: projektering 2 mkr saknas i investeringsbudgeten & 2022: byggnation 16 mkr saknas i investeringsbudgeten. Utbyggnad av Kristineängs förskola som ersätter avdelningen Citronfjärilen, (lägenhet Byggebo med tillfälligt bygglov) samt utbyggnad med ytterligare två nya avdelningar (tidplan och kostnader bilaga 3). Inflytt: 2023 som medför en ökad driftskostnad på 3 mkr samt utökning av hyra med 1,1 mkr. Inventarier á kronor finns med i VP Detaljplan är klar, 2022: projektering & 2023: byggnation Ersättningslokaler Kikebo: Lämna tillfälliga paviljonger vid Södertorns förskola (två avdelningar) med tillfälligt bygglov till 2025 samt utöka med ytterligare en avdelning (se tidplan och kostnader bilaga 3). Inflytt: 2024 som medför en ökad driftskostnad på 1,5 mkr samt utökning av hyra med 0,8 mkr. Inventarier á kronor finns inte med i VP Detaljplan är klar, 2023: projektering á 2,4 mkr & 2024: byggnation à 22 mkr Lämna avdelningen Knottet vid Humlans förskola (en avdelning) och bygga en ny förskola intill Humlans förskola med plats för ytterligare tre avdelningar. (tidplan och kostnader bilaga 3). Inflytt: 2025 som medför en ökad driftskostnad på 4,6 mkr samt utökning av hyra med 1,5 mkr. Inventarier á kronor finns inte med i VP Följ och analysera regelbundet utvecklingen av antal födda och dess konsekvenser för förskola. Ovanstående förslag innebär en satsning som framförallt visar att Oskarshamns kommun prioriterar barnens utveckling och lärande. Att satsa på förskolan är att investera i framtiden. Forskning bekräftar förskolans viktiga uppdrag. Nobelpristagaren i ekonomi XX har visat att de insatser som görs under förskoleåren ger bäst avkastning av alla utbildningsinsatser. Det som saknas i utredningen gällande förskolan är att Landstinget lämnar repslagarhuset De letar nya lokaler och tanken är att den öppna förskolan även i framtiden ska vara i samma lokaler i syfte samverka för varje familjs bästa. Nya lokaler kommer troligtvis att påverka hyran.

227 Sida 4 av 7 Förskoleklass, fritidshem och skola åk 1 9 Mars 2018 finns elever inskrivna i kommunens skolor F - 9. Antalet elever var större under de månader som antalet nyanlända ökade som mest. Jan Feb Mars April Maj Juni Aug Sep Okt Nov Dec Bilaga 4 innehåller den interna statisken över födda och kända elever. Det är långt ifrån det totala antalet elever som är avgörande för om lokalerna räcker eller inte. Avgörande är vilken skola och antal elever per årskurs. Statistik visar att antalet elever inte kommer att öka. Observera att från och med läsåret 24/25 är inte alla elever födda Totalt antal elever Uppdaterad 03 Läsår Grundskola Grundsärskola Totalt Friskola Totalt 17/ / / / / / / / / / Statistiken visar att vissa skolor har svårigheter att möta antalet elever. Norraskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / /

228 Sida 5 av 7 Statistiken visar att höstterminen 2019 föreligger stora svårigheter att ta emot alla elever i förskoleklassen. Alla klassrum används och den bästa lösningen vore att några elever bereds plats på en annan skola Vallhallaskolan Uppdaterad 03 Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Statistiken visar att det totala elevantalet ser ut att minska under fyra läsår för att därefter öka igen. Skolan är byggd för en parallell från förskoleklass till årskurs 3 och två paralleller i årskurs 4 6. Från och med läsåret 19/20 krävs två paralleller för åk F 2 vilket det i dag saknas förutsättningar för. Då Vallhallaskolan ges möjlighet att ha två paralleller för F 6 kan de även ta emot de elever som inte får plats på andra skolor Kristineberg 03 Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Statistiken visar att antalet elever beräknas öka. Det finns möjlighet för att fler bostäder i upptagningsområdet kommer innebära fler elever. Fler elever än 75 per årskurs F 3 och 90 elever per årskurs i 4 9 försvårar möjligheten att nå målen om inte fler klasser kan bildas. Totalt finns 30 klassrum på skolan. Hösten 2021 finns stora svårigheter att ta emot alla elever i förskoleklass. Det finns då möjlighet att fler elever kan gå på Vallhallaskolan om skolan har fått möjlighet att organisera för två paralleller i åk F 6. Då antalet elever ökar utreds möjligheten för skolan hur ett övertagande av socialens lokaler påverkar möjligheten att bedriva undervisning.

229 Sida 6 av 7 Bedömning Utveckla befintliga skolor så att förutsättningar finns att möta antalet elever. Det är inte aktuellt att bygga en ny skola då antalet elever inte ökar. Om vi ska klara visionen 30/30 bör det finnas en detaljplan som möjliggör byggandet av en ny skola. 2019: Möjliggör för Vallhallaskolan att ha två paralleller för F 6 genom en övervåning på befintlig paviljong. Kalkyl: o Etableringsavgift: kr. Denna kostnad kan läggas in i hyran med en tolftedel per månad under första året. o Hyreskostnad: kr/månad från och med ht 2019 o Inventarier: möbler, digitala verktyg, torkskåp kr, 2019 o Avetableringsavgift: Självkostnad + 15 % 2019: Möjliggör för Mötesplats Kristineberg. o Socialtjänsten lämnar lokaler i centrum. o Dessa övertas av Fritid och Kultur. Fritid använder lokalerna till fritidsgård och lämnar därmed lokaler till fritidshemmet Vargen. Kulturen använder samma lokaler till bibliotek = Mötesplats Kristineberg. o Skolan övertar nuvarande bibliotek och använder dessa lokaler till fritidshemmet Gölkärret. Gölkärret lämnar sina lokaler som rivs till förmån för en utbyggnad av Kristineängs förskola. o Kalkyl: Hyra för Mötesplats Kristineberg: ca 750 tkr/år från och med hösten 2019 (Byggebo bygger om och lägger kostnaden på hyran) Socialtjänsten slipper en avgift på drygt 2 mkr gällande investeringar. Hyra biblioteket: 200 tkr, flyttas från Kulturen till skolan. Hyran för Gölkärret ca 60 tkr upphör Rivningskostnad för Gölkärret: 150 tkr Inventarier möteplats Kristineberg: Lilla påsen Inventarier Gölkärret: Lilla påsen 2019: Se över möjligheten att justera upptagningsområden och anvisad skolan. Följ och analysera regelbundet utvecklingen av antal födda, inflyttningar, utflyttningar och dess konsekvenser för skolan.

230 Sida 7 av 7 Prioriteringar detaljplaner 1. Ny detaljplan för ny förskola i Döderhult 2. Ny detaljplan vi Kristineäng 3. Ny detaljplan för en ny skola i Norra delen av kommunen. Syftet är att möta kommunens vision om fler invånare Konsekvenser 1. En ny detaljplan gör det möjligt för externa intressenter att bygga en ny förskola som ersätter fyra befintliga avdelningar och utökar med ytterligare fyra avdelningar. 2. Möjliggör för kommunen att bygga fler avdelningar för att möta antal barn. 3. Möjliggör för kommunen att anordna undervisning utifrån visionen 30/30. Prioriteringar lokaler 1. Fler förskoleplatser 4 nya avdelningar: Ny förskola i Döderhult, förslagvis byggs denna i privat regi 2. Fler klassrum: En våning placeras på Vallhallaskolans paviljong 3. Utökad yta för skola, kultur & fritid: Ett övertagande av socialtjänstenslokaler i Kristineberg möjliggörs. Om detta skall ske konsekvensbeskrivs hyreskostnader i 2019 års budget. 4. Fler förskoleplatser 2 nya avdelningar: Bygg ut Kristineängs förskola 5. Fler förskoleplatser 1 ny avdelning: Ersättningslokaler Kikebo för tillfälliga paviljonger vid Södertorns förskola samt utökning med en avdelning. Eventuellt buggande planeras till 2023 och inflytt Fler förskoleplatser 2 nya avdelningar: Bygg en ny förskola intill Humlans förskola färdig Konsekvenser 1. Oskarshamns kommun står inte för investeringen, betalar hyra, kan lämna mindre lämpliga lokaler samt utöka med fyra avdelningar. 2. Vallhallaskolan ges möjlighet att organisera två paralleller för F 6 vilket också innebär att elever från andra skolor kan tas emot. 3. Mötesplats Kristineberg kan påverka fritidsliv och kulturaktiviteter positivt. Mer yta möjliggör också för skolan att möta den kommande elevutvecklingen. 4. Gölkärrets fritidshems gamla lokaler rivs, ny detaljplan möjliggör för utbyggnad av Kristineängs förskola med tre avdelningar till. En av dessa ersätter Citronfjärilen med tillfälligt bygglov i Byggebos lokaler. 5. Bygglov finns för Södertorns paviljong fram till Att hyra in oss i externa lokaler tillsammans med socialtjänsten innebär att kommunens investeringskostnader hålls nere. 6. Att riva avdelningen Knottet och bygga en ny förskola med totalt 3 avdelningar innebär en utökning, möjlighet till samverkan med Humlans förskola. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lotta Lindgren Bildningschef

231 RAPPORT OSKARSHAMNS KOMMUN Lokalutredning Oskarshamns förskolor och skolor UPPDRAGSNUMMER SWECO SOCIETY AB XX XX XX repo001.docx

232 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Avgränsningar 4 2 Metoder i utredningen Kvantitativ analys Kvalitativ analys Dokumentstudier Besök förskolor och skolor Workshops 6 3 Förutsättningar som underlag för lokalutredningen Resultat från dialogprocessen som underlag för utredningen Inomhus och utomhusmiljö ur olika aspekter Riktmärken för inne och utemiljö i förskolor och skolor Arbetsmiljö som grund för lokalers utformning Kommunens skolskjuts Bostadsbyggande och exploatering Demografisk utveckling i Oskarshamn fram till år Prognos för antal barn i förskoleåldern Prognosen för barn och unga i skolåldern 11 4 Befintliga fastigheter för grundskola och förskola Kommunens förskolor Kommunens grundskolor Kommunens gymnasieskola och kommunala vuxenutbildning 15 5 Sammanfattande analys och rekommendationer Ett ökat antal barn och elever att vänta Tidsfaktorn en kritisk punkt Swecos förslag och rekommendation Förslag - Ytterområden Förslag - Centralorten Förslag gymnasieskola och vuxenutbildning Kostnad och prioritering framtaget förslag Konsekvenser av förslaget Fortsatta åtgärder med lokalutredningen som grund 25 Bilaga 1 Bilaga 2 Idéskiss Kristinebergskolan Kostnadsjämförelse utifrån behovet av platser 2(25) RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

233 3(25) RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

234 1 Uppdraget Uppdraget åt Oskarshamns kommun avser en utredning av kommunens lokaler för förskola och skola. Uppdraget har sin grund i att antalet barn och elever i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ökar. Som en följd av många nyanlända som har rätt till utbildning flyttat in i kommunen hösten 2015 och våren 2016 har kommunens utbildningslokaler utsatts för ett hårt tryck. Det har konstaterats att befintliga lokaler inte rymmer någon lokalreserv varför kommunen sett behov av att genomföra en översyn av befintliga lokaler och en prognos av framtida behov. Uppdraget omfattar en analys av befintliga lokaler kopplat till det lokalbehov som föreligger i ett framtida perspektiv, de närmaste tio åren. Målsättningen är att utredningen ska resultera i en lokalförsörjningsplan som ska omfatta följande delar: En beräkning av nuvarande lokalers kapacitet. Beräkningen ska avse nuvarande lokaler för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola (inklusive grundsärskola och träningsskola), gymnasieskola (inklusive gymnasiesärskola) och vuxenutbildning. Befolkningsprognoser och flyttströmmar inom kommunen. Presentation av kommunens planarbete och planerad bostadsutbyggnad. Beräkning av lokalbrist eller lokalöverskott för undervisningslokaler i olika delar av kommunen Förslag till åtgärder 1.1 Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till verksamhet inom förskola och grundskola i kommunal regi. När det gäller verksamheten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen har denna endast belysts övergripande. Detta beror på att all verksamhet i nuläget bedrivs i en och samma lokal. Här har det framförallt varit aktuellt att se över att tillgängliga ytor svarar upp mot det framtida behov som kan förväntas utifrån befolkningsprognosen Kommunens friskola och enskilda förskolor berörs endast på så sätt att dessa verksamheter påverkar underlaget av barn och elever till förskola och grundskola vilket är en viktig grund för utredningen. Sweco har utgått från att skolor och förskolor som inte ingår i uppdraget kommer att fortsatta sin verksamhet i motsvarande omfattning som idag. Detta innebär att de kapacitetsberäkningar som görs bygger på jämförbara nivåer som nuläget. 2 Metoder i utredningen I lokalutredningen för Oskarshamn kommuns skolor och förskolor har Sweco satt samman ett team av konsulter med olika kompetenser. Utöver uppdragsledaren som har lång erfarenhet av olika utredningar som rör pedagogisk verksamhet inkl. lokalutredningar har en arkitekt och en statistiker varit knuten till teamet. Utredningen har utgått från ett kommunövergripande och långsiktigt perspektiv där hänsyn tagits till såväl miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter av förslag på lokallösning. Utredningen enligt den modell som Sweco tillämpar har sin grund i övergripande frågor såsom befolknings- och näringslivsutveckling, samt kommunens planer för framtida exploatering och bostadsbyggande. Modellen tar även hänsyn till byggnadernas tekniska status, och ändamålsenlighet utifrån ett ekonomiskt och pedagogiskt perspektiv. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 4(25)

235 Metoden för genomförandet bygger dels på dokumentstudier, inventering av befintliga lokaler, analyser av statistik men också på dialog med olika aktörer. 2.1 Kvantitativ analys En del av uppdraget har bestått i att ta fram en befolkningsprognos som i första hand bygger på underlag om antalet barn och elevantal i kommunens grundskolor men som kompletterats med prognosunderlag från Statistiska Centralbyrån (SCB) och prognoser som tagits fram av konsultföretaget Statistiken. 1 Prognosen bygger på antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, där all utveckling gick enligt planerna och där vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så kan det ändå bli fel i prognosen på grund av slumpen. 2.2 Kvalitativ analys Dokumentstudier Initialt i utvärderingen gjordes en översiktlig inventering av kommunens planeringsdokument, samt olika styrdokument av relevans för kommunens verksamhet inom förskola och skola. Sweco har även tagit del av information på kommunens webbplats. Kompletterande nyckeltal av relevans för uppdraget har inhämtats från SCB och från Skolverkets olika databaser t.ex. SIRIS Besök förskolor och skolor I enlighet med Swecos arbetsmodell för lokalutredningen har kunskap inhämtats om befintliga byggnaders ändamålsenlighet och utvecklingsmöjligheter. Konsuler från Sweco har i linje med detta besökt samtliga förskolor och grundskolor i kommunens regi för att få en översiktlig bild av lokalernas tekniska status, funktionalitet samt inne- och utemiljön. Även kommunens gymnasieskola inkl. vuxenutbildning har besökts. Information om kommunens skolor och förskolor har även inhämtats i samband med workshops och med enstaka kompletterande intervjuer med ansvariga för dessa verksamheter. För varje enhet görs en kortfattad beskrivning som redovisar: Barnantal/Elevantal Beskrivning av nuvarande verksamhet (Årskurser/program) Byggnadsår (där uppgift finns) Bruttoarea undervisningslokaler, bruttoarea per elev/barn RAPPORT Den fullständiga befolkningsprognosen redovisas i separat rapportbilaga. I denna rapport redovisas sådant som har relevans för beräkning av antal barn i förskola och grundskola utifrån en prognos fram till år (25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

236 Bedömning av ideal och maximal kapacitet utifrån antal klassrum, grupprum och specialsalar Driftkostnad, befintlig energianvändning Eventuella provisoriska lokaler (paviljonger) Tillgänglighet Skolgård, trafiksituation, angöring Kök och matsal, standard och kapacitet Översiktlig bedömning av flexibilitet Inventeringen har sammanställts och sedan använts som underlag för en bedömning av kommande lokalbehov utifrån det förväntade elevantalet i kommunen under prognostiden, dvs. fram till år Workshops Den processinriktade metod som Sweco tillämpat i lokalutredningen är hämtad i en metod som Swecos arkitekter utvecklat, designdialog. Detta är ett arbetssätt där företrädare för olika verksamheter tillsammans utformar sin framtida miljö eller verksamhet. Metoden bygger på uppfattningen att komplexa sammanhang kräver samarbete och förståelse för berörda aktörer för att kunna nå bästa resultat. Målet har varit att genom möten med en mångprofessionell arbetsgrupp fånga nödvändig kunskap och skapa samsyn mellan olika aktörer och där idéer utvecklas, utvärderas och sammanställs som ett underlag för möjliga handlingsalternativ. Styrkan i metoden är dess strukturerade process som visat sig ge ett snabbt, tydligt och stabilt resultat. Swecos konsulter har genomfört dialogprocessen i samråd med den styrgrupp som utsetts för lokalutredningen och arbetsgrupper med representanter från olika verksamheter av relevans för utredningen. Tillvägagångssättet för de totalt tre workshops som genomförts har omfattat korta genomgångar av bakgrundsinformation t.ex. förväntad elevprognos, planerat bostadsbyggande, befintliga lokalytor m.m. Därefter har olika frågor ställts för dialog i tre till fyra arbetsgrupper per workshop där grupperna fått ta ställning till önskvärda kvaliteter, önskvärd skolorganisation samt fått lämna synpunkter på ett preliminärt förslag till lokallösning för kommunens förskolor och grundskolor. Inför varje workshop har möten hållits med utsedda representant i lokalutredningens styrgrupp. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 6(25)

237 3 Förutsättningar som underlag för lokalutredningen Olika förutsättningar ligger till grund för de analyser som görs i utredningen. En del handlar om olika kvaliteter som kommunen påtalat som viktigt. Annat utgår från olika styrdokument och Swecos tidigare erfarenheter av rekommenderade lokalytor för olika verksamheter. Ytterligare en förutsättning som påverkar är kommunens planer för bostadsbyggande och exploatering. Dessa förutsättningar redovisas i detta kapitel. 3.1 Resultat från dialogprocessen som underlag för utredningen Som ett moment i utredningen har en dialogprocess genomförts med ett tjugotal personer med olika ansvarsområden kopplat till kommunen lokaler för förskola, grundskola, gymnasieskola och förskola. I en första workshop fick deltagarna identifiera olika kvaliteter som upplevs viktiga för att säkra ändamålsenlighet och kvalitet i kommunens skolor och förskolor. Tonvikten låg på kommunens förskolor och grundskolor. Det framkom ett antal så kallade vägledande principer som Sweco diskuterat med den styrgrupp som varit kopplad till genomförandet och som även varit ett viktigt underlag till den fortsatta processen. De vägledande principer som varit underlag i utredningen är följande: Stora enheter efterfrågas tveksamheter kring små landsbygdsskolor Ytterligare en F-9 skola önskvärt för att täcka behovet i grundskolan Minst 3 avdelningar i förskolan Stad landsbygd viktigt med likvärdiga lokaler inkl. möjlighet till specialsalar för alla elever i åk 6 Flexibilitet lokaler, byggnader, gruppstorlek Önskvärt med alternativ verksamhet i lokalerna utanför skoltid t.ex. kulturskola Ytterligare en fullstor idrottshall önskas Viktigt att ha koll på var man bygger närhetsprincip Arbetsmiljöfrågorna för elever och personal är viktiga I samråd med styrgruppen har även andra förutsättningar fastslagits att ta hänsyn till i lokalutredningen. Ett önskemål var att högstadiet, årskurs 7 till 9 ska vara lokaliserade i F- 9 skolor. När det gäller gruppstorlekar framkom följande dimensionering: Förskoleklass till åk 3 20 elever Åk elever (ev. 20 i åk 4) Åk elever Under workshops som hållits har det senare även framkommit önskemål om att barngrupperna i förskolan ska utgå från skolverkets Allmänna råd vilket innebär grupper med barn. Sweco har i sina beräkningar utgått från i genomsnitt 15 barn per grupp vilket är ett barn färre en genomsnittet i nuläget. I workshop 2 och 3 fick arbetsgruppen dels diskutera en möjlig lokallösning utifrån dessa förutsättningar, samt prognoser för förväntat barn och elevantal, kommunens planerade bostadsbyggande m.m. vilket legat till grund för Swecos samlade förslag till lokallösning. RAPPORT (25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

238 3.2 Inomhus och utomhusmiljö ur olika aspekter RAPPORT Sweco brukar utgå från några riktmärken när det gäller lokalytor såväl ute som inne. En annan relevant aspekt är frågor som rör olika arbetsmiljöaspekter av lokalerna. Även elevernas möjligheter till skolskjuts har betydelse för planeringen även om detta är något som kan förändras över tid Riktmärken för inne och utemiljö i förskolor och skolor Det finns olika riktmärken när det gäller ytor i skola och förskola. Ett sådant mått handlar om förskolors och skolors inre miljö. I en utredning som är framtagen av Malmö stad framgår att varje barn bör ha minst 7,5 kvadratmeter till sitt förfogande för att klara miljökrav som är godtagbara när det gäller exempelvis luftkvalitet. Vid motsvarande beräkning i Göteborg framkommer att varje barn i förskola och grundskola bör ha en inomhusyta (BOA) på 10 kvadratmeter. Denna yta inkluderar således ytor för specialsalar, bibliotek, toaletter, matsal, storkök, förråd, korridorer, trapphus, elevhälsa, expedition och personalutrymmen. När det gäller barngruppernas storlek har Skolverket 2016 infört nya riktlinjer vilket även påverkar lokaler för förskolan. För barn som är 1-3 år är riktmärket för barngruppers storlek enligt Skolverkets rekommendation 6-12 barn. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. Detta är färre än det antal barn Sweco normalt utgår från om i genomsnitt 18 barn per grupp. I sammanhanget kan nämnas att genomsnittligt antal barn per grupp i förskolan år 2016 uppgick till 15,9 barn i Oskarshamn. De förändrade riktlinjerna medför att Sweco i sin analys av behovet av antalet barngrupper i förskolan valt att sänka antalet barn till i genomsnitt 15 barn per grupp vilket framförallt har en påverkan när det gäller behovet av nybyggnation av antalet avdelningar i nya förskolor. Ett riktmärke för ytor som Sweco brukar utgå från i sina uppdrag när det gäller förskola är 10 kvadratmeter per barn i äldre byggnader och 12 kvadratmeter per barn där det är fråga om nybyggnationer. Motsvarande uppgift för grundskolan uppgår till mellan 10 och 14 kvm per elev (10-12 kvm för yngre elever, kvm för äldre elever). Ytor för de praktiskt inriktade programmen i gymnasieskolan är svårare att uppskatta p.g.a. utbildningarnas karaktär. T.ex. Fordonsprogrammet kräver betydligt större lokalyta än utbildning i studieförberedande gymnasieprogram. För gymnasieskolor som även inkluderar yrkesförberedande program är 20 kvm ett möjligt riktmärke relaterat ytor som är vanligt förekommande, men variationen och därmed osäkerheten är större inom denna verksamhet än för övriga skolor. Yta för att skolmatsalen skall vara tillräckligt stor i förhållande till antalet elever brukar Sweco beräkna till 1,3 kvm per elev. Inte bara den inre miljön i skolorna utan även utomhusmiljön är viktig. Folkhälsoinstitutet redovisar att barn mår bättre och är friskare vid utomhusvistelse jämfört med att vara inomhus. Förskolor som har en rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng ger barnen en ökad möjlighet till fysisk aktivitet. Barnens koncentrationsförmåga förbättras, och lek och motorik utvecklas på ett positivt sätt. En bra utemiljö ger extra möjligheter för social, emotionell och kognitiv utveckling vilket enligt Folkhälsoinstitutet minskar risken för psykiska problem hos barnen. Den yta som rekommenderas avseende förskolors utemiljö varierar mellan 20 och 40 kvadratmeter per barn beroende på utemiljöns kvalitet. Tidigare rekommenderade socialstyrelsen (allmänna råd 1989:7) 40 kvm friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkeringar. Fram till 1991 fanns statliga riktlinjer som föreslog 45 kvadratmeter tillgänglig yta för lek, idrott eller annan pedagogisk verksamhet, per barn i förskoleklass till årskurs 5. Denna riktlinje har senare tagit bort. Sweco brukar i sina beräkningar utgå från ett riktmärke om 30 kvadratmeter per barn. Dessutom finns ett riktmärke för angöring, parkering etc. som uppgår till cirka 4 kvadratmeter per elev. Arbetsmiljö och tillgänglighet som grund för lokalers utformning 8(25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

239 3.2.2 Arbetsmiljö som grund för lokalers utformning Sweco tar i sina analyser även hänsyn till funktionalitet utifrån ett arbetsmiljöperspektiv som säkerställer att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Det är de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som ytterst har arbetsgivaransvaret. Detta gäller både för de kommunala skolorna och för förskolorna. Arbetsmiljöverket pekar på att det finns en risk att en ohälsosam arbetsbelastning uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som finns för arbetstagandes förfogande. Denna formulering är bred och omfattande. Det kan handla om tid, bemanning, tekniskt, pedagogiskt och administrativt stöd men även om lokalernas utformning. Inom exempelvis förskolan finns ofta en bullerproblematik kopplat till barngruppernas storlek. Bullerproblematik är också vanligt i skolorna. Särskilt skolmatsalar, idrott-, slöjd- och musiksalar brukar vara utsatta miljöer. Luftkvalitet och ventilation ställer ibland till bekymmer vilket påverkar arbetsmiljön.. Även tillgänglighetsaspekter är viktiga att beakta. Det handlar exempelvis om lokalernas utformning och specifika funktioner såsom kapprummens utformning och hygienutrymmen men även tillgång till personalutrymmen och personalarbetsplatser. När det gäller den fysiska tillgängligheten finns några aspekter som Sweco bedömer vara särskilt relevanta att belysa i utredningen. En sådan sak är tillgång till hiss vid flerplansbyggnader. En annan är tillgången till utrymningsvägar. Även nivåskillnader inom byggnader har betydelse t.ex. när det gäller möjligheter för elever med funktionsnedsättning att ha en god arbetsmiljö. Ytterligare en aspekt av tillgänglighet är transporter till och från byggnaderna. Här är möjligheter till leveranser (t.ex. mat, utrustning) av betydelse, men även transporter som rör hämtning och lämning av barn/elever, samt tillgång till parkering. 3.3 Kommunens skolskjuts Regler om skolskjuts finns i Oskarshamn kommuns Skolskjutsreglemente. Av detta framgår att elever som går vid den grundskola eller grundsärskola som kommunen har anvisat eleven, har rätt till kostnadsfri skolskjuts. Rätten till kostnadsfri skolskjuts gäller under förutsättning att sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Rättigheten omfattar inte fritidshem. Av skolskjutsreglementet framgår att elever i förskoleklass till åk 3 med minst 2 km skolväg har rätt till skolskjuts. För elever i åk 4 till åk 6 gäller att de som har minst 4 km skolväg har rätt till skolskjuts. Motsvarande för elever i åk 7 till åk 9 är 5 km. Även gymnasieskolans elever med studiestöd har rätt till skolskjuts. Här gäller avståndet 6 km. Skolskjutsarna anordnas efter de vägar som bildningsnämnden beslutar. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 9(25)

240 3.4 Bostadsbyggande och exploatering När det gäller utveckling av bostäder i Oskarshamns kommun finns flera olika utvecklingsvägar identifierade fram till år 2050 vilka presenteras i kommunen bostadsförsörjningsplan 2. Det finns ett Scenario 30/30 (tillväxtscenario), ett Scenario Noll (stagnationsscenario) och ett Scenario Bakåt (nedgångsscenario). Vilken väg utvecklingen tar är osäker. Dock konstateras i bostadsförsörjningsprogrammet att kommunen aktivt behöver driva sin bostadsförsörjningspolitik för att och det krävs marknadsföringsåtgärder för att lyckas. För att möta det ökade behovet av bostäder i scenario 3030 så behövs det byggas omkring 115 bostäder per år och för scenario noll mellan bostäder per år. Vad gäller planberedskapen finns planlagd mark för bostäder och byggklara tomter för såväl småhus som flerbostadshus samt ett omfattande expansionsutrymme i och med detaljplaneringen av inre hamnen. Med pågående planläggning skulle planberedskapen öka med ytterligare 700 bostäder. Detta sammantaget talar för en positiv befolkningsutveckling vilket även barn- och elevprognosen för kommunen indikerar (se 3.5). Samtidigt förefaller det som om intresset för att bygga småhus i ytterområdena är lågt, medan intresset att bygga bostäder i hamnområdet och norra delen av centrala Oskarshamn visar på en positiv bostadsutveckling enligt ansvariga i kommunen. När det gäller planering av tomtmark för skola och förskola finns däremot ingen tydligt anvisad mark varför detta behöver ses över som ett nästa steg i lokalprocessen för kommunens förskolor och skolor för att säkerställa att det finns mark att bygga på. Bockara Figeholm Misterhult Kristdala Påskallavik Norra Oskarshamn Centrala och södra Oskarshamn 2 Bostadsförsörjningsprogram för Oskarshamns kommun. Med sikte på April I plankartorna längs ned på sidan är planlagda ytor för bostäder markerade med gult. Sista kartan överpågående detaljplaner för bostäder i centrala Oskarshamn är framtagna utifrån information från ansvarig chef i kommunen. Framförallt är planering för 700 bostäder i hamnområdet en viktig information som underlag för lokalutredningen. RAPPORT (25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

241 3.5 Demografisk utveckling i Oskarshamn fram till år 2027 Den demografiska utvecklingen i Oskarshamns kommun visar att befolkningen ökar fanns totalt personer i kommunen. Fram till år 2021 visar en befolkningsprognos som tagits fram av Statisticon att en folkökning om totalt 3 procent kan förväntas. Detta skulle innebära att befolkningen ökar till totalt personer under perioden. Ökningen beror framförallt på antalet utrikesfödda som flyttar till kommunen. Utan invandringen skulle befolkningen minska. Sweco har bearbetat underlag från dels Statisticons befolkningsprognos dels uppgifter som tillhandahållits från SCB och förväntat bostadsbyggande i kommunen. Målsättningen har varit att få underlag som grund för lokalutredningen dvs. prognoser för antalet barn i förskola, grundskola och gymnasieskola Prognos för antal barn i förskoleåldern År 2016 fanns totalt 1436 barn i ålder 1 till 5 år i Oskarshamns kommun. Av dessa var totalt 1302 barn inskrivna i förskolan, varav 95 procent i förskolor i kommunal regi och 5 procent i förskolor i enskild regi. Detta innebär att totalt 1237 barn var inskrivna i kommunens förskolor och 65 barn i förskolor i enskild regi. Vid en förväntad ökning 13 procent fram till år 2024 skulle antalet barn i kommunens förskolor öka till ca 1400 barn. Genom en prognostiserad ökning om ca 20 barn per år kan ca 1460 barn förväntas behöva plats i kommunens förskolor år 2027, vilket är ca 160 barn fler än i nuläget Prognosen för barn och unga i skolåldern Enligt den elevprognos som Sweco tagit fram kommer det att totalt sett för elever i kommunens grundskolor förväntas en ökning av antalet elever i kommunens grundskolor med nära 300 elever. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 11(25)

242 4 Befintliga fastigheter för grundskola och förskola I detta kapitel redovisas uppgifter om lokalerna i kommunens förskolor och skolor. Framförallt redovisas uppgifter om ytor inkl. lokalernas maxkapacitet, tekniska kvalitet, samt lokal- och driftkostnader vilka ligger till grund för lokalutredningens rekommendationer. 4.1 Kommunens förskolor I kommunen finns 19 förskolor i kommunal regi och tre förskolor i enskild regi, Arken som är belägen i centralorten, Bråbygdens föräldrakooperativ i Kristdala och Misterhults förskola i Misterhult.. I kommunens regi finns även en natt- och helgförskola samt en öppen förskola. Swecos konsulter har besökt de kommunala förskolorna för att skapa sig en uppfattning om lokalernas status och ändamålsenlighet. Utifrån de platsbesök som gjorts kan konstateras att kvaliteten i kommunens förskolor varierar. Merparten av förskolorna är traditionellt utformade och byggda under 70-talet. I tabell 1 redovisas olika fakta om förskolelokalerna som grund för utredningen. Tabell 1. Ytor för lokaler, kapacitet samt lokalkostnader för kommunens förskolor Observationspunktegårdebackeäng Deje- Klockare- Kristine- Långelid Saltvik Havslätt Byggnadsår? Antal barn maxkapacitet (räknat på 15 barn/avd) Antal avdelningar Bruttoarea 1284 m m m m m 2 Kvm/barn 17,1 m 2 11,7 m 2 14,3 m 2 10,4 m 2 14,6 m 2 Driftkostnad, befintlig energianvändning 243 kr/m kr 282 kr/m kr 186 kr/m kr 149 kr/m kr 199 kr/m kr Skolkök Serverar+Lever erar Övrigt Biltrafik genom gården Halvtrappa Hyrd lokal, ej kommunal fastighet. Tillagning 80 Mottagning Mottagning 60 Mottagning 60 Mottagning 40 Skyddsrum i del av byggnaden (små fönster) RAPPORT Äldre del dålig tillgänglighet Modulförskola Observationspunkter Humlan Gläntan Norrtorn Sidensvansen Stångeborg Södertorn Tallbacken Byggnadsår / Antal barn nattis (räknat på 15 barn/avd) Antal 5 2 (stora) 5+nattis (varav 2 6 avdelningar tillfälliga) Bruttoarea 791 m m m m m m m 2 Kvm/barn 10,5 m 2 13,4 m 2 14,0 m 2 12,2 m 2 8,0 m 2 12,7 m 2 LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 12(25)

243 Driftkostnad, befintlig energianvändning Skolkök Serverar+Lever erar Övrigt 158 kr/m kr Tillagning 100 Knottet ej i kvalitetsnivå med stora byggnaden 167 kr/m kr Tillagning Ny modern förskola Storgrupp 187 kr/m kr Tillagning 80 Matplatser genom hela byggnaden 198 kr/m kr Mottagning Nya? Lägenhetsförskola. Hyrd lokal, ej kommunal fastighet. 268 kr/m kr Mottagning 162 kr/m kr Tillagning 100 Observationspunkter Majbacken (Kristdala) Musseberg (Bockara) Hagadal (Fårbo) Prästkragen (Figeholm) Påskallavik Byggnadsår Antal barn (räknat på 15 barn/avd) Antal avdelningar Bruttoarea 430 m m m m m 2 (inkl. grsk) Kvm/barn 8,0 m 2 9,8 m 2 12,0 m 2 13,7 m 2 8,9 m 2 Driftkostnad, befintlig energianvändning 119 kr/m kr 122 kr/m kr 262 kr/m kr 144,7 kr/m kr 140 kr/m kr Skolkök Serverar+Lever erar Övrigt Mottagning Mottagning 50 Ombyggda villor Trossen (Påskallavik) Mottagning RAPPORT Med utgångspunkt i befintlig verksamhet och med en beräkningsgrund om i genomsnitt 15 barn per grupp (utöver Gläntans förskola som har större grupper) motsvarar befintlig verksamhet totalt ca 1145 platser. Dessutom tillkommer ca 65 platser i enskild regi. I Skolverkets statistik kan konstateras att barngrupperna i Oskarshamns kommun är något större, 16,1 barn per grupp jämfört med rekommendationen. Detta innebär att kommunen i nuvarande verksamhet utifrån uppgifter från Skolverket erbjuder totalt ca 1230 platser, dvs 85 fler än rekommendationen i förhållande till antalet avdelningar. År 2027 förväntas antalet barn i förskoleålder uppgå till ca 1460 barn. Om verksamheten i enskild regi ligger kvar på samma nivå som idag så behöver kommunen ha kapacitet att erbjuda 1395 platser. Detta är ca 250 platser mer än nuläget vid en beräkning som utgår från i genomsnitt 15 barn per grupp. Detta motsvarar totalt ca 17 nya avdelningar. 4.2 Kommunens grundskolor I Oskarshamns kommun finns totalt tio grundskolor i kommunal regi och en mindre friskola Misterhults skola. Fyra av skolorna, samt skolan i Enskild regi är belägna utanför centralorten. Det gäller skolor, Bockaraskolan, Figeholmskolan, Fårboskolan och Kristdalaskolan. Det finns ingen renodlad högstadieskola i kommunen utan är inrymd i tre skolor från förskoleklass till årskurs 9. Samtliga skolor erbjuder fritidshem. LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 13(25)

244 I tabell 2 redovisas uppgifter om ytor, kapacitet, kostnader och antal elever i Oskarshamn kommuns grundskolor. Av tabellen framgår att skolorna generellt sett har en större lokalyta per elev än rekommendationen om kvm. Driftkostnaden per elev varierar mellan 84 kr per elev på Fårboskolan och 262 kronor på Figeholmskolan. Tillagningskök finns på sex av skolorna. Övriga har mottagningskök. Tabell 2. Ytor för lokaler, kapacitet och lokalkostnader för kommunens grundskolor Observationspunktebergsskolan Norra skolan Rödsleskolan Valhallaskolan Kristine- Saltvikskolan Byggnadsår Antal elever/barn Årskurser F-6 F-9 F-9 F-9 F-3 Bruttoarea 4671 m m m m m 2 Kvm/barn 12,8 m 2 15,4 m 2 16,8 m 2 15 m 2 17,1 m 2 Driftkostnad, befintlig 176,2 kr/m kr 198,7 kr/m kr 146,1 kr/m kr 103 kr/m kr 235,1 kr/m kr energianvändning Antal klassrum Maxkapacitet i klassrum (25-30/klass) Antal specialsalar (en är även Maxkapacitet i specialsalar (15 elever/rum) musiksal) Antal grupprum Provisoriska nej nej ja nej nej lokaler Särskola nej ja, Fyren nej Träningsskola: 1 klassrum, 6 grupprum nej Tillgänglighet (nivåskillnader, hissar osv. ) Många våningar, men hiss finns. Fritidshem i nästa kvarter. God tillgänglighet. God tillgänglighet. God tillgänglighet. Elevhälsa (lokaler) ja ja ja ja nej Skolkök Serverar+Levererar Kapacitet Tillagning 400 Tillagning Tillagning Tillagning 800 Lokal hyrs av Byggebo. Fritdshem Övrigt Ejdern Hägern Viggen Tärnan Många våningsplan, liten gård kringgärdad av trafik. 1 paviljong. Rektorsexpedition och skolsköterska högst upp i huset. Ekan Fregatten Många byggnader. Olika nivå på teknisk standard. Fritidshem och K-huset, administrationsbyggnaden dålig standard. Ventilation inte ändamålsenlig Stor aula. Höken Örnen Modern planlösning i vissa delar. Björnen Grävlingen Räven Gölkärret Vargen Kungsörnen (Träningsskola) Märklig planlösning. Mörk och svåranvänd kärna för mindre barn. Ojämn fördelning av grupprum. Bibliotek öppet även för allmänheten. Kuperad tomt med nivåskillnader Mottagning 60 Matsal kombinerad med syslöjd Saltvik Kuperad och trång gård. Renoverad idrottshall. Märkliga ventilationsdragningar i hus H. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 14(25)

245 RAPPORT Observationspunkter Figeholmskolan Fårboskolan Bockaraskolan Kristdalaskolan Påskallavikskolan Byggnadsår ? Antal elever/barn (fsk) Årskurser F-2, 3 avd 3-6 F-6 (blandade F-6 F-6 klasser) Bruttoarea 1369 m m m m m 2 (+534 m 2 fsk) Kvm/barn 12,0 m 2 26,9 m 2 27,6 m 2 18,9 m 2 14,9 m 2 Driftkostnad, befintlig 262 kr/m kr 84 kr/m kr 182,4 kr/m kr 178,2 kr/m kr 212,8 kr/m kr energianvändning (kostnad för en modulbyggnad inräknat. Denna är nyligen borttagen varför kostnaden förväntas minska) Antal klassrum 4 5 (1 i idrotts Maxkapacitet i klassrum (25-30 elever/klass) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Antal specialsalar (syslöjd i litet 2 fritids) bildrum Maxkapacitet i specialsalar (15 elever/rum) Ej relevant byggnad) Antal grupprum i bibliotek 2 10 Provisoriska nej nej nej nej ja, 2 paviljonger lokaler Särskola nej nej nej nej nej Tillgänglighet (nivåskillnader, hissar osv. ) Enplansbyggnad, god tillgänglighet Hiss finns. Ramp till markplan Hiss utomhus, dålig tillgänglighet Hiss. Ramper vid nivåskillnader. Dålig Hiss. Många nivåer. Dålig tillgänglighet. tillgänglighet. Elevhälsa (lokaler) ja ja nej? ja Skolkök Motttagning Mottagning Mottagning Serverar+Levererar Tillagning Matsal även bibliotek Tillagning Yta utemiljö Fritdshem Skutan Lammet Talldungen Regnbågen Näset Övrigt Förskola samlokaliserad Bibliotek kombinerat med matsal. Lågt i tak på bottenvåning. Tillfällig lärosal på läktare vid gymnastiksal. Ombyggt vid entrén. Litet bibliotek används som grupprum. Ventilation ska bytas Fräsch ytskiktsrenoverad. Gym på skolan i privat regi. 4.3 Kommunens gymnasieskola och kommunala vuxenutbildning Spänget Flera byggnader. 2 paviljonger. Förskola samlokaliserad. Bibliotek öppet för allmänhet. I Oskarshamn finns en kommunal gymnasieskola, Oscarsgymnasiet. På skolan finns studieförberedande och yrkesförberedande program samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt Yrkesvux och Sfi. Utöver detta har flera idrottsföreningar sina kanslier i skolans lokaler. Detta innebär att det är högt tryck på skolan. Enligt ansvariga rektorer så är skolan dimensionerad för 750 elever på gymnasieskolan I nuläget går ca 1000 elever på skolan utöver vuxenutbildningen. Ökningen berör till stor del på det introduktionsprogram som finns på skolan. Utbildning i elteknik och automation anordnas av ett externt 15(25)

246 utbildningsföretag, Elajo Technical Education Center. Vuxenelever som läser Sfi, totalt ca 200 elever, går halvdagar i två grupper där den ena läser på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. Ca 100 elever läser kurser inom övrig Komvux. Detta innebär att det totalt sett uppskattningsvis är ca heltidselever från vuxenutbildningen på plats i skolan vid full beläggning. Pedagogisk samverkan sker mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen där elever är integrerade i klasser. I övrigt är det inget tydligt utbyte. Samverkan sker huvudsakligen på de yrkesförberedande programmen inom vård, restaurang och fordon. Sett över tid har elevernas val av utbildningar betydelse för hur trångt det är i skolan. Om fler elever i framtiden väljer studieförberedande utbildningar blir det trångt i salarna. Specialsalar i teknik är redan en trång sektor enligt ansvariga rektorer. Där behövs två salar, en i fysik och en i teknik. På Fordons-programmet lider man av att inte vara samlade. Elever som har inriktning tunga fordon har utbildning på annan plats. Ett problem av annan karaktär som rör lokalerna är att de platta taken läcker. En ombyggnad av olika delar av skolan har påbörjats för att åtgärda problemet. Många lokaler är också bra. Särskilt lokalerna för det Estetiska programmet är fina, men även Vård och omsorgsprogrammet och Restaurang och livsmedel har särskilt bra lokaler. Lokalerna är generellt öppna och tillgängliga, vilket även Swecos konsulter uppfattat vid besök som gjorts på skolan. Bland annat finns ett bibliotek i anslutning till huvudingången vilket ger ett trevligt intryck. På frågor som ställs till de ansvariga rektorerna om lokalerna på Oscarsgymnasiet framkommer att det framförallt saknas studiemiljöer för elever och grupprum. Skolan har ca ett grupprum per huskropp vilket är otillräckligt. I viss mån är det även brist på lokaler för lärararbetsplatser. Även skolans matsal är något underdimensionerad liksom lokaler för elevhälsan. I tabell 3 redovisas uppgifter om ytor, kapacitet, kostnader och antal elever för Oskarshamn kommuns gymnasieskola och vuxenutbildning. Tabell 3. Ytor för lokaler, kapacitet och lokalkostnader för kommunens gymnasie- och vuxenutbildning. Observationspunkter Oscarsgymnasiet Byggnadsår 1969 (ursprunglig byggnad) Antal elever/barn Ca 1000 inkl. introduktionsprogram, ca 100 Komvux och 200 Sfi Program 316 Nationella yrkesprogram - gy 479 Nationella Högskoleförberedande - gy 224 Introduktionsprogram - gy 100 Komvux/Yrkesvux 200 Sfi (eleverna fm eller em så beräkningsgrunden är 100 elever) Bruttoarea m 2 Kvm/elev 17,2 m 2 Driftkostnad, befintlig energianvändning 151 kr/m kr Tillgänglighet (nivåskillnader, hissar osv.) Ja, god tillgänglighet Hissar finns Skolkök Serverar+Levererar Matlagning 1000 Övrigt Samlokaliserat med Komvux och Sfi Integrerat med föreningsliv 2 idrottshallar Bowling Tydligt hjärta vid huvudingången Många gångar mellan byggnader RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 16(25)

247 5 Sammanfattande analys och rekommendationer RAPPORT Den genomförda lokalutredningen har haft flera utgångspunkter. Tillvägagångssättet har del bestått i att inhämta uppgifter genom dokumentstudier av relevans för utredningen, intervjuer, besök på kommunens samtliga skolor och förskolor samt en s.k. designdialog med en utsedd arbetsgrupp som träffats vid tre tillfällen. Dessutom har några kompletterande intervjuer genomförts. Utifrån detta underlag har Sweco gjort sina bedömningar och rekommendationer för att säkerställa tillräcklig kapacitet av platser i kommunens förskolor och skolor. 5.1 Ett ökat antal barn och elever att vänta Sammantaget visar befolkningsprognosen för Oskarshamns kommun på en ökning av antalet kommuninvånare. Detta ger även effekter för kommunens förskolor och skolor. Totalt förväntas en ökning med ca 200 barn i förskolan och nära 300 elever i grundskolan fram till år Vare sig skolorna eller förskolorna i kommunen har överkapacitet för att ta emot det förväntade antalet barn och elever varför det är angeläget med snabba beslut om utbyggnad. Framförallt förskolan är underdimensionerad vilket även förstärks av Skolverkets Allmänna råd från 2016 om att minska storleken på barngrupper. Sweco har i sin analys av förskolan utgått från ett genomsnittligt antal om 15 barn i grupperna. Detta är ett barn färre än genomsnittet i nuvarande organisation men samtidigt maxgränsen enligt Skolverkets rekommendation. Särskilt för de yngre barnen är det önskvärt med små grupper. Genom att många av förskolelokalerna är ytmässigt anpassade till större avdelningar för fler barn har Sweco gjort bedömningen att en utgångspunkt där 15 barn per avdelning är en rimlig utgångspunkt. När nya förskolor byggs kan det vara värt att tänka på lokalernas flexibilitet ur ett avdelningsperspektiv så att anpassning enkelt kan ske utifrån framtida behov och nya arbetssätt. 5.2 Tidsfaktorn en kritisk punkt I Oskarshamn finns en hel del planlagd mark för bostäder. När det gäller nybyggnad av skolor och förskolor finns inte planlagd mark för detta vilket ur ett tidsperspektiv kan bli problematiskt. Framförallt behövs ett beslut om plats för ny skola för årskurs F till 9. En ny F-9 skola bör ur kommunens tillväxtperspektiv lämpligen placeras i norra delen av centrala staden. Detta dels beroende på att det mesta av bostadsbyggandet kan förväntas ske här, dels för att det redan finns F-9 skolor i de övriga delarna av kommunen. Även ytor för nya förskolor behöver ses över. Här är läget också akut. Flera av förskolorna har redan idag trångt, trots att man inte lever upp mot de nya riktlinjerna som finns om gruppstorlek. Några av förskolorna är inte ändamålsenliga ur ett pedagogiskt perspektiv på grund av lokalernas karaktär. T.ex. avdelningen Knottet på Humlans förskola är ett exempel på det. Verksamheten där bedrivs i en mindre villa som är sliten och ytmässigt trång. Dejegårdens förskola är ett annat exempel. Denna förskola bedrivs som en s.k. lägenhetsförskola där bilar kan passera mellan förskolan och förskolans gård. Lokalerna hyrs dessutom externt vilket Sweco inte bedömer som ändamålsenligt. Genom att Sweco i sitt förslag bland annat föreslår att lämnade lokaler för skola görs om till förskola så är olika delar i förslaget beroende av varandra. Detta gäller framförallt planering av en ny skola för F-9 och flytt från lokaler i norra skolan. Detta ger sedan följdeffekter för flera skolor och förskolor. Konsekvenser om kommunens beslut dröjer kommer ganska snabbt att leda till framtida bekymmer. Redan i nuläget börjar problemet märkas av på exempelvis Valhallaskolan. I nära framtid kommer bekymret att märkas mer generellt framförallt i kommunens centrala delar, framförallt när det gäller förskolan, men även de högre årskurserna i grundskolan. LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 17(25)

248 5.3 Swecos förslag och rekommendation I detta kapitel redovisas först underlag för det förslag som Sweco tagit fram avseende lokaler för grundskolan, inklusive fritidshem, och förskolan. Särskolans verksamhet, både grundsärskolan, gymnaisesärskolan och träningsskolan är medräknade i de ytor som nya förslag omfattar. Sweco har för att säkerställa detta räknat upp ytor något vid förslag om nybyggnad av lokaler. Även verksamhet i kommunens gymnasieskola och vuxenutbildning omfattas av de förslag och rekommendationer som Sweco föreslår Förslag - Ytterområden RAPPORT Bockaraskolan läggs ned. Skolans elever, vilka uppgår till mellan 36 och 57 personer under prognosperioden, flyttar till Rödsleskolan. Skolan har lågt elevunderlag vilket medför svårigheter att bedriva undervisning i tillräckligt stora klasser för att få effektivitet i verksamheten. Skollokalerna avyttras för annan verksamhet,. Eventuellt kan fritidshem inrymmas i del av lokal i anslutning till Mussebergs förskola. Mussebergs förskola som är belägen invid Bockaraskolan behålls på samma sätt som idag. Underlaget barn förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå som nu, varför det inte är aktuellt att erbjuda fler avdelningar trots att förskolan endast erbjuder 2 avdelningar. Kristdalaskolan behålls på samma sätt som idag. Eventuellt avyttras delar av lokalerna för annan verksamhet. Ytor per elev är högt varför en effektivisering av lokalanvändningen är önskvärd. Majbackens förskola som är belägen invid Kristdalaskolan behålls på samma sätt som idag. Underlaget barn förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå som idag, varför det inte är aktuellt att erbjuda fler avdelningar. Figeholmskolan byggs om till att bli en renodlad förskola. Fårboskolan anpassas till elever i årskurs F-3. Elever i årskurs 4-6 flyttas till ny skola i norra centralorten. Prästkragens förskola i Figeholm utökas med ytterligare 4 avdelningar till totalt 7 avdelningar i samband med att Figeholmskolans elever flyttar till Fårboskolan och Hagadals förskola avvecklas. Hagadals förskola läggs ned. 3 avdelningar flyttas till Prästkragens förskola (Figeholm) Påskallavikskolan utvecklas genom att förskolan flyttar till ny förskolbyggnad. Detta medför att den paviljongbyggnad som finns inom skolområdet kan tas bort. 18(25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

249 Påskallaviks förskola, 4 avd, flyttas till ny förskola i Påskallavik med totalt 8 avdelningar. Förskolan bör placeras i anslutning till grundskolan. Trossen förskola, 1 stor avd med 38 barn, flyttas till ny förskola i Påskallavik Förslag - Centralorten RAPPORT Rödsleskolan har många lokaler av varierande kvalitet. Framförallt finns brister i lokaler för de yngre eleverna på skolan och fritidshemmet. Men även administrationsbyggnaden (K-huset) har stora tekniska brister. Sweco bedömer att en ny skolbyggnad byggs inom skolområdet för elever från F-6. Detta skulle kräva en nybyggnad för totalt 500 elever inkl. elever från Bockaraskolan. Den del av Rödsleskolan som inrymmer högstadium och skolmatsal behålls på samma sätt som idag. Dessutom flyttas skolans ledningspersonal till lokaler inom den nya skolbyggnaden, alternativt till Hus B. Rödsleskolans matsal är redan idag trångbodd varför denna behöver byggas ut för att ha tillräcklig kapacitet. Långelids förskola behålls på samma sätt som idag. Dejegårdens förskola (3 avd) läggs ned samtidigt som avdelningarna flyttar till lokaler i ny förskola med 8 avdelningar närmare centrala Oskarshamn. Klockarebackens förskola behålls på samma sätt som idag. Viss renovering behövs för att öka tillgängligheten i den äldre delen av byggnaden. Avdelningarna Källan och Lilla Hycklinge är varannan vecka på Klockarebacken och varannan vecka vid Hycklinge Hage (Döderhults naturskyddsförening). Denna verksamhet ryms ytmässigt inom befintlig förskoleyta men skulle kräva viss ombyggnad varför förslaget är att flytta Lilla Hycklinge till Ny förskola Centralt/Östra. Saltvikskolan läggs ned och byggs om till förskola. Skolans elever, vilka uppgår till mellan 49 och 63 under prognosperioden, flyttas till ny skola i norra delen av centralorten. Saltviks förskola utökas med 2 avdelningar till totalt 4 avdelningar i samband med att skolan flyttar till ny skolbyggnad. Humlans förskola kvarstår som idag utöver avdelningen Knottet som avvecklas och flyttar till ny avdelning på Gläntans förskola. Norra skolan läggs ned och skolans totalt ca 400 elever flyttas till nybyggd skola i norra delen av centralorten. Bottenplanet i skolans huvudbyggnad kan ev. användas till Öppen förskola. Byggnaden i övrigt kan ev. användas för kommunal vuxenutbildning eller alternativ verksamhet beroende på behovet av skollokaler för vuxenutbildningen. De delar LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 19(25)

250 RAPPORT av skolan, 2 byggnader, som idag erbjuder Förskoleklass, samt lägre årskurser byggs om till förskola med 8 avdelningar. En kraftig befolkningsutveckling kan förväntas i området i samband med byggande av nya bostäder i hamnområdet. Valhallaskolan behålls på samma sätt som idag. Då elevantalet kan förväntas bli högre än skolans maxkapacitet begränsas antalet paralleller på skolans högstadiedel. Preliminärt två paralleller per årskurs flyttas till nybyggd skola i norra delen av centralorten. Södertorns förskola kvarstår som idag med 4 avdelningar. De två tillfälliga avdelningar som bedrivits i näraliggande paviljongbyggnader avvecklas varför barnantalet minskar i motsvarande omfattning. Sidensvansens förskola med totalt 9 avdelningar samt nattis kvarstår som idag. (Mäster Palms förskola är 2017 inflyttad i ny byggnad invid Sidensvansens förskolas ursprungliga byggnad. Kristinebergskolan har ytmässig kapacitet att rymma förväntat antal elever utifrån framtagen prognos. Dock finns brister i lokalerna framförallt vad gäller ändamålsenlighet vad gäller pedagogisk flexibilitet och trygghetsskapande utemiljöer. Skolbyggnaden saknar också ett naturligt hjärta. Bedömningen är att det krävs viss ombyggnation både vad gäller innemiljön och utemiljön. Framförallt finns brister i mittenbyggnaden med många små rum i anslutning till klassrummen som inte är ändamålsenliga utifrån behovet. Eventuellt kan det krävas en mindre tillbyggnad i anslutning till denna del av byggnaden vid förändringar av lokalerna. Tallbackens förskola kvarstår som idag med 6 avdelningar. Stångeborgs förskola (6 avdelningar) avvecklas. Verksamheten bedrivs i inhyrda lägenhetslokaler vilket inte är långsiktigt hållbart. Dock sträcker sig innevarande hyresavtal under en period om 17 år varför alternativ verksamhet att inrymma i lokalerna bör ses över. Kristineängs förskola som idag besår av 2 avdelningar byggs ut med ytterligare 6 avdelningar för att inrymma verksamheten från Stångeborgs lägenhetsförskola. Totalt kommer förskolan således att omfatta 8 avdelningar. Ny skola F-9 byggs i norra delen av centralorten. I anslutning till skolan byggs även en fullstor idrottshall (ca 1000 kvm).. Totalt omfattar skolan 750 elever. I skolan inryms elever från: Saltvikskolan (ca 65 elever) Fårboskolans elever från årskurs 4 till 6 (ca 85 elever) Norra skolan (ca 420 elever) Valhallaskolan (ca 180 elever) Förslag gymnasieskola och vuxenutbildning När det gäller lokallösning för gymnasieskola och vuxenutbildning är problembilden av annan karaktär än situationen för förskola och grundskola. I Oskarshamns kommun finns endast en gymnasieskola vilken även inkluderar kommunal vuxenutbildning, Sfi och yrkesvux. Detta medför att den analys som gjorts av denna dela av den pedagogiska verksamheten framförallt haft fokus på om verksamheten som bedrivs ryms inom den aktuella skolbyggnaden och vilka behov som finns där det är relevant med en förändring av lokalerna. Skolledningen framhåller vikten av att ha kvar vuxenutbildningen inom gymnasieskolan då det finns olika samordningsfördelar av detta. En del av utbildningen, SFI, skulle kunna bedrivas i annan lokal, vilket skulle frigöra lokaler framförallt för grupprum och lärmiljöer för 20(25) LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

251 RAPPORT elever. Sweco konstaterar också att det finns en del samverkan kring utbildningar som avser yrkesvux med de näraliggande kommunerna Högsby och Mönsterås men att detta ännu inte förefaller ha någon större påverkan på utbildningen och lokalbehovet. När det gäller den utbildning som sker på Oscarsgymnasiet kan konstateras att ytan per elev uppgår till ca 17,2 kvm. Genom att flera praktiskt inriktade gymnasieprogram finns på skolan är denna yta inte alls orimlig utan snarare att den är lite i underkant jämfört med motsvarande skolor i landet. Detta kan förefalla vara mycket jämfört med ytor för grundskola och förskola, men inom gymnasieskolan erbjuds flera ytkrävande program t.ex. Fordonsprogrammet, El- och energiprogrammet, Restaurang och livsmedelsprogrammet m.fl. Vid en jämförelse mellan skolor som SCB tidigare tagit fram kan konstateras att ytan på gymnasieskolor per elev varierar kraftigt, dock oftast mellan 20 och 30 kvm per elev. Utifrån detta bedömer Sweco att ytan per elev är något låg sett till programutbudet. Sweco konstaterar också att det i nuläget är brist på lokaler utifrån ett pedagogiskt perspektiv t.ex. grupprum och lärmiljöer för eleverna. Det är också brist på specialsalar i teknik vilket är en trång sektor på skolan. Även matsalen är underdimensionerad och där skulle det behövas mer platser. Detta sammantaget innebär ett det finns ett visst behov av ombyggnad av skolan. Med utgångspunkt i det uppdrag Sweco haft åt Oskarshamns kommun är Swecos rekommendation att i ett första steg flytta Sfi utbildningen till annan lokal för att frigöra yta utifrån utvecklingsbehov som finns på skolan. Sfi utbildningen skulle samtidigt exempelvis kunna flyttas till huvudbyggnaden på Norra skolan som kommer att avvecklas enligt lokalutredningens förslag. Detta skulle medföra en minskning av elever på Oscarsgymnasiet med ca 100 elever vilket i sin tur medför att ytan per elev skulle öka till ca 19 kvm. Genom att 100 elever enligt förslaget flyttas från Oscarsgymnaiset kan en rimlig uppskattning vara att bygga om lokalerna i denna del av byggnaden, vilket i så fall skulle landa på ca 1400 kvm (beräknat på 15 kvm per elev sett ur utbildningens karaktär). En uppskattad kostnad skulle i detta fall uppgå till 25,9 miljoner kronor. Byggnadens platta tak är dessutom en riskkonstruktion som kräver mycket underhåll vilket på sikt kan leda till ett mer övergripande behov av renovering och ombyggnad. Omfattningen av en sådan ombyggnad kräver dock en fördjupad teknisk analys vilket Sweco i nuläget inte kan bedöma. 5.4 Kostnad och prioritering framtaget förslag Enligt det förslag som Sweco tagit fram för lokallösning uppgår en preliminär uppskattning av kostnaden för detta till ca kronor. Dessutom tillkommer kostnad för nybyggnad om en fullstor idrottshall i anslutning till den nya F-9 skola som Sweco föreslår. Ytan för att rymma en fullstor idrottshall, 20x40 m spelplan, uppgår till ca 1000 kvm. Kostnaden för en hall i enklare standard beräknas till ca kr /kvm. Den uppgår därmed till ca miljoner kronor, men kan bli mer beroende på kraven med läktare osv. Kostnader för att bygga nytt är beräknat utifrån kr per kvm. Detta är en schablonkostnad som inkluderar byggherrekostnader om ca 25 procent av kostnaden. Därtill tillkommer kostnader för möbler och inredning av lokalerna. En schablonkostnad för detta är kr/kvm inkl. projektering m.m. Kostnader för ombyggnad beräknas enligt motsvarande schablon till kr per kvm. Sweco har tagit fram ett förslag inkl. kostnad och prioritering som säkerställer behovet av platser för barn och elever i Oskarshamn kommuns förskolor, grundskolor, gymnasieskola och vuxenutbildning den närmaste 10 årsperioden. En målsättning är att förslaget är långsiktigt hållbar och att skolor och förskolor håller en god standard, se tabell 4. LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 21(25)

252 Skola/ Förskola NY central skola RAPPORT Tabell 4. Swecos förslag till lokalorganisation i Oskarshamns kommun inkl. kostnad och prioritering Förändringenligt Kostnad förslaget Nybyggnad Norra skolan Avvecklas. Eleverna flyttas till NY F-9 skola. Saltvikskolan Avvecklas. Eleverna flyttas till ny F-9 skola. Valhallaskolan Ingen förändring. 2 paralleller åk 7-9 flyttas till NY F-9 skola. Fårboskolan Ej förändra yta. Åk elever, flyttas till NY skola F-9. F-2, 75 elever flyttas från Figeholmskolan till Fårboskolan. Figeholmskolan Norra skolan Saltviks förskola Prästkragens förskola (Figeholm) Havslätts förskola Hagadals förskola (Fårbo) Ny förskola Påskallavik Påskallaviks förskola Trossen (Påskallavik) Påskallavikskolan Avvecklas. Elever F-2 flyttas till Fårboskolan. Ombyggnad av låg skolbyggnad till förskola med 6 avd. Ombyggnad av skola till förskola, 2 avd. Ombyggnad av skola till förskola Avvecklas Flyttas till nya avdelningar vid Norra skolan alt. Gläntans förskola Avvecklas Flyttas till Prästkragens förskola Avvecklas antal avd fsk antal elever skola Ombyggnad (antal barn fsk/antal elever skola) 18500kr/kvm LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Nybyggnad (antal barn fsk/antal elever skola) 3 000kr/kvm 750 elever ( F-6) idrottshall Yta (BTA): 12 kvm F-6 (25/klass) 12 kvm/barn förskola (15 barn/avd) 14 kvm åk 7-9 (30/klass) 9720 kvm (7-9: 5040 F-6: kvm) (25) Prioritet elever elever elever elever kvm kr kvm kr kvm kr Nybyggnad kvm kr 2 Avvecklas Flyttas till NY förskola Påskallavik Avvecklas Flyttas till NY förskola Påskallavik Ombyggnad del av lokalen. Anpassning av förskola till skola. Paviljonger avvecklas kvm kr 2.2

253 kola/ Förskola Rödsleskolan Bockaraskolan Förändringenligt förslaget 400 elever i befintlig skola flyttas till nybyggnad för 500 elever åk F-6. Avvecklas. Elever flyttas till Rödsleskolan. Avvecklas antal avd fsk antal elever skola Ombyggnad (antal barn fsk/antal elever skola) 18500kr/kvm Nybyggnad (antal barn fsk/antal elever skola) 3 000kr/kvm 500 elever F-6 Yta (BTA): 12 kvm F-6 (25/klass) 12 kvm/barn förskola (15 barn/avd) 14 kvm åk 7-9 (30/klass) Kostnad Prioritet 6000 kvm kr NY förskola Nybyggnad kvm kr 3 Dejegårdens förskola Södertorns förskola Klockarebackens förskola Avvecklas Paviljonger avvecklas Viss renovering tillgänglighet. Ev. flytta Gläntan Tillbyggnad 2 avd kvm kr 4 Humlans förskola Avd Knottet avvecklas och flyttas till ny avd Gläntans förskola Kristineäng Tillbyggnad 6 avd kvm kr 5 Stångeborgs förskola Kristinebergskolan Avvecklas Flyttas till Kristineängs förskola Ingen förändring ytors storlek. Lokalerna i behov av ombyggnad. (Se exempel i bilaga 1) Totalt Skola/Förskola inkl. idrottshall kvm kr 1400 kvm kr Prioritet Oscarsgymnasiet beror på var Sfi placeras Total kostnad Förslaget kvm kr RAPPORT En uppskattad kostnad för att inredning och inventarier till de nybyggda lokalerna om ca per kvm. Detta är inte medräknat i tabell 4. För följande förskolor medför lokalutredningen inga tydliga förändringar utan de kan enligt förslaget fortsätta drivas och utvecklas med stöd av ett sedvanligt underhållsprogram: Långelids förskola Majbackens förskola (Kristdala) Mussebergs förskola (Bockara) Norrtorns förskola Sidensvansens förskola Tallbackens förskola LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 23(25)

254 5.5 Konsekvenser av förslaget RAPPORT Den totala kostnaden för Swecos förslag uppgår till ca 700 milj. kronor. Förslaget omfattar nybyggnad av en centralt belägen F-9 skola och en nybyggnad av en F-6 skola på Rödsleskola. Förslaget omfattar även nybyggnad av två förskolor, den ena i Påskallavik och den andra mer centralt belägen. Vid en första anblick kan det förefalla som att platserna i kommunens grundskolor är tillräckliga. Sweco konstaterar att detta inte stämmer helt. Dels saknas platser för elever i de högre årskurserna 7-9. Del är fördelningen av platser mellan centralorten och landsbygdsskolorna inte proportionellt rätt i förhållande till det prognostiserade elevantalet. Genom det förslag som Sweco tagit fram frigörs lokaler i flera av kommunens grundskolor. Dessa lokaler kan i flera fall byggas om till förskolor. Behovet av förskolor är stort och påverkas både av att antalet yngre barn förväntas öka kraftigt den närmaste tioårsperioden, men även att Skolverket tagit fram nya riktlinjer för gruppstorlek i förskolan. Rekommendationen är barn per avdelning. Då många av förskoleavdelningarna har förhållandevis stora ytor så har Sweco utgått från en gruppstorlek på i genomsnitt 15 barn vilket är i överkant av rekommendationen. I tabell 5 redovisas antalet avdelningar/barn i förskolan i nuläget respektive Swecos förslag. Tabell 4. Antal avdelningar i förskolan i nuläge och förslag inkl. kommentarer till förändring. Förskola Antal avdelningar NULÄGE På nästa sida redovisas uppgifter om nuläge, förslag, kommentarer och konsekvenser av förslagen för grundskolan. Tabellen omfattar även uppgifter om ytor. LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Antal avdelningar enligt Kommentar till förändring förslaget Mussebergs förskola 2 2 Ingen förändring Majbackens förskola 3 3 Ingen förändring Prästkragens förskola 3 7 Utökas då skolan flyttar till Fårbo Hagadals förskola 2 0 Avyttras, gör om till småhus Påskallavik förskola 4 0 Görs om till skola Trossens förskola 1 0 Dålig standard, flyttar till Gläntan ny avd NY förskola Påskallavik 8 Ersätter Trossen och påskallaviks fsk Långelids förskola 3 3 Ingen förändring Klockarebackes förskolan 5 5 Ingen förändring Dejegårdens förskola 3 0 Lägenhetsförskola, ej kommunens lokal NY förskola Centralt/Östra 8 Ersätter Dejegården och Havslätts förskola 2 0 Saltviks förskola 2 4 Gläntans förskola barn (obs omräknat utifrån antal barn) Humlans förskola 5 5 Norrtorns förskola 5 5 Även "nattis" Södertorns förskola paviljonger avvecklas Sidensvansens förskola 9 9 Tallbackens förskola 6 6 Stångeborgs förskola 6 0 Lägenhetsförskola, ej kommunens lokal. NY förskola Norra skolan 8 Kristineängs förskola 2 8 Utökas med Stångeborgs avd Totalt antal avdelningar nuläge/förslag Vid 16,1 barn per avdelning NULÄGE Vid 15 barn per avdelning Förslaget (25)

255 Antal elever NULÄGE Antal elever max antal något år under prognosperioden NULÄGE Antal elever max- elever Antal kapacitet i befintliga skollokaler NULÄGE max något år under prognosperioden/ skola Förslaget Antal elever max per skola Förslaget Förändring Kommentar till förändring Konsekvenser av förändringar Alternativ användning av lokalerna/behov oavsett förslaget Backara (avvecklas) Avvecklas Liten ej ändamålsenlig skola. Små åk. Besparing yta oavsett påverkar ej antal klasser på Rödsleskolan. Kristdala Skola Ingen förändring. Dock små klasser och 1 ledigt klassrum Fårbo Skola Fårbo blir en F-3 skola. (Fårbo åk 3 +Figeholm F-2) Lokal lämnas och kan användas för annat. Närhetsprincip. Överskott av lokaler. Del av skolan kan nyttjas till annat. Ej ändamålsenligt med två små skolor på litet avstånd. Behov av lokal för förskola. Figeholm skola (avvecklas) FSK nu 3 avd utökas till 7 avd Ej ändamålsenligt med två små skolor på litet avstånd. Behov av lokal för förskola. Påskallavik skola En parallelig skola i ordinarie skolbyggnaden. Paviljonger med 2 klassrum avvecklas. Förskolan flyttas. Trångt för elever och FSK så något måste göras. Tillfällig paviljongbyggnad med två klassrum bör avvecklas. Ej långsiktigt hållbart. Saltvik skola (avvecklas) FSK 2 +2 avd Lokalen ej ändamålsenlig för skola. Få Norra skolan (avvecklas) FSK 6 avd+annan verksamhet (huvudbyggnaden) Rödsle skola F-6 byggs nytt för 3 paralleller F-6 inkl.och exkl. Bockara. 4 paralleller 7-9 blir oförändrat. elever per klass. Många våningar. Stora men ej ändamålsenliga klassrum. Teknisk standard dålig i delar av Rödsle F-6, utspritt och inget tydligt "hjärta" Valhalla skola paralleler F-6, 2 paralleller 7-9. Motsvarande 2 paralleller åk Skolan rymmer inte samtliga elever 7-9 flyttar till NY skola. enligt prognosen pga antal klassrum. Saknas yta motsvarande 2 paralleller i åk 7-9. Kristinebergsskolan Viss ombyggnad behövs för att få skolan mer ändamålsenlig. 4 paralleller, enstakaåk med 3, samt Träningskskolan blir kvar. Från 20/21 behövs en tvåparallelig åk (5 klasser) Frigör lokal för förskola. Brist på skolokaler kräver annars tillbyggnad av skola. Byggnaden måste byggas om till 7 klassrum. (i nuläget finns 6 klassrum) Frigör lokal för förskola. Frigör lokal för förskola. Bygga för 525 elever F-6 ( 3 paralleller) Ingen påverkan. Skolan flyttar men lokalerna anpassas för förskola. Yta kvm exkl. idrott Yta/elev Yta/elev exkl. exkl. idrott. idrott. Maxantal Maxantal elever per elever per skola skola enligt Förslaget prognosen ,8 18, ,5 20,5 Förskolan flyttar och lokalerna nyttjas för skola. Kräver viss ombyggnad ,2 15 Skolan flyttar men lokalerna anpassas för förskola. Skolan flyttar men delar av lokalerna anpassas för förskola samt annan verksamhet. Lokaler behöver byggas om alternativt bygga nytt för F-6 i enlighet med förlaget ,8 13,9 2 paralleller 7-9 flyttar till NY F-9 Brist på lokaler föranleder ett behov av tillbyggnad motsvarande ca 180 elever, alternativ att dessa elever flyttar till annan skola t.ex. ny skola enligt förslaget ,2 19,2 Lokalerna är inte helt ändamålsenliga. Oavsett antalet elever så behövs viss Grupprum finns men används till viss ombygganad av lokalern. Bl.a. saknas ett del för annat. Mycket korridorer och en naturligt "hjärta" som knyter ihop skolan. del ytor som inte inger trygghet. Nyskola Saltvik F-3 ca 15/åk 4 paralleller (240) Bygga för 750 elever, inkl. särskola 419 Norra skolan F-6 ca 60/åk medräknade i paralleller f-3 och Fårbo åk 4-6 ca 20-25/åk 4 paralleller (300) 180 Valhalla 7-9 ca 30/åk 2 paralleller (180) Antal totalt Antal landsbygd Antal centrala Oskarshamn Lokaler behöver byggas om oavsett förslaget ,2 13,1 25(25)

256 5.6 Fortsatta åtgärder med lokalutredningen som grund Olika delar i Swecos förslag till lokalorganisation behöver analyseras närmare. Framförallt finns ett behov av att säkerställa lokalernas tekniska status. Detta har inte mer än övergripande ingått i Swecos uppdrag men är naturligtvis centralt för att säkerställa planering av ombyggnationer i befintliga byggnader och att ta fram ritningar för det. Att göra noggrannare analyser av kostnader och hur olika investeringar ska finansieras är ytterligare en prioriterad fråga. I förslaget har Sweco utgått från schablonkostnader för ombyggnationer och nya byggnader, men dess ska endast ses som preliminära överslagsberäkningar. I bilaga 2 ges ett kostandexempel vid en jämförelse mellan kostnader enligt förslaget och kostnader som kommunen kan förväntas få oavsett det som en följd av den förväntade ökning av antal barn och elever som prognosen visar på. En viktig grund för att förändringen ska kunna göras handlar även om att fatta beslut om tomtmark för nya skolor och förskolor. Beslut om sådan mark finns ännu inte i Oskarshamns planprogram. Denna process tar tid varför Sweco ser detta som särskilt prioriterat. Swecos erfarenhet är att det är viktigt att så tidigt som möjligt involvera så många som möjligt i processen vid den här typen av förändringar. Detta har delvis gjorts med professionellt ansvariga för kommunens förskolor, skolor och fastigheter inom ramen för designdialogen som Sweco hållit i. Men, här finns även andra målgrupper som berörs allt från de berörda föräldrarna till övriga medborgare, bostadsföretag och näringslivets aktörer. Att arbeta fram en tydlig kommunikationsplan kan vara ett sätt att planera olika aktiviteter inför kommande beslut. Att ta fram en barnkonsekvensanalys skulle kunna vara ett sätt att inhämta mer kunskap om hur barn och unga berörs av förändringen. RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR 25(25)

257 Bilaga 1 - Idéskiss Kristinebergskolan RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

258 RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

259 Bilaga 2 - Kostnadsjämförelse utifrån behovet av platser Vad kostar det att klara prognosen om inget görs? Nedan följer en uppskattaning av kostander enligt förslaget jämfört med behov av utveckling av befintliga lokaler utan hänsyn taget till elevrnas geografiska placering i kommunen. Det finns lediga platser utanför centralorten som i så fall kan fyllas, men detta tar inte hänsyn till närhetsprincip behov av ännu mer skolskjuts o.s.v. Ett räkneexempel: RAPPORT LOKALUTREDNING OSKARSHAMNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

260 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Lokalutredning för Oskarshamns förskolor och skolor samt underlag för planering inom äldreomsorgen ATTRAKTIVA OSKARSHAMN den 18 januari 2018 XX

261 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Innehåll INLEDNING... 3 UPPDRAGET... 3 ARBETSGÅNG... 3 ANTAGANDEN OM BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN... 4 PROGNOSER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 SWECOS PROGNOS... 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅNS PROGNOS... 5 EN ENKEL BEFOLKNINGSFRAMSKRIVNING... 5 ÅLDERSKLASSEN 0 15 ÅR... 5 ÅLDERSKLASSEN 65-ÅR... 6 FAKTORER SOM KAN PÅVERKA DEN FRAMTIDA BEFOLKNINGENS STORLEK... 7 INVANDRING OCH INRIKES FLYTTNINGAR... 7 KVINNOR I FERTIL ÅLDER... 9 DÖDSRISKER...10 ÅLDERSKLASSEN 0 15 ÅR ÅLDERSKLASSEN 65-ÅR NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD...11 BOSTADSUTBUD...11 URBANISERING...12 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER...13 PROGNOS - BARN I FÖRSKOLEÅLDERN PROGNOS - BARN I GRUNDSKOLAN PROGNOS ÄLDRE INVÅNARE GENERELLT OM BEFOLKNINGSPROGNOSER BEHOV AV KOMPLETTERANDE STATISTIK BILAGA

262 KVALITETSSÄKRING AV STATISTISKT UNDERLAG, FÖRSTUDIE Lokalutredning för Oskarshamns förskolor och skolor samt underlag för planering inom äldreomsorgen Inledning Uppdraget Oskarshamns kommun har anlitat XX, Attraktiva Oskarshamn AB, för att kvalitetssäkra det statistiska underlaget i Swecos rapport Lokalutredning Oskarshamns förskolor och skolor. Uppdraget är uppdelat i flera steg och inledes med en mindre förstudie. Den inledande fasen är att tillsammans med bildningschefen Lotta Lindgren precisera uppdragets omfattning. Vidare har socialförvaltningen har ett behov att se över förvaltningens framtida av behov platser och lokaler för förvaltningens verksamhet. Steg ett är att tillsammans med socialchef Anna Lindquist precisera uppdragets inriktning och omfattning vad gäller statistiskt underlag. Attraktiva Oskarshamn ska den 24 januari 2018 redovisa resultatet av förstudien. Därefter kommer Oskarshamns kommun ta ställning till en fortsatt genomlysning och kvalitetssäkring av statistiskt underlag för planering inom bildningsförvaltningens verksamhetsområden. I uppdraget ingår också att lämna förslag till beställningar från SCB:s statistikpaket. Arbetsgång Inledningsvis granskas de prognoser som ska ligga till grund för planeringen inom de bägge verksamheterna. Underlaget bedöms på kommunnivå då relevant befolkningsstatistik på delområdesnivå i dagsläget inte finns tillgänglig hos kommunen. Behoven av kompletterande underlag berörs översiktligt i slutet av rapporten. Genom en grov analys av tillgänglig befolkningsstatistik görs en rimlighetsbedömning av de befolkningsprognoser som tagits fram av Statisticon på uppdrag av Sweco och Statistiska Centralbyrån. Prognoser bygger alltid på mer eller mindre säkra förutsättningar. Därför förs en diskussion om rimligheten mot bakgrund av en enkel befolkningsframskrivning kompletterad med resonemang kring andra förutsättningar som kan påverka den framtida befolkningen i de aktuella årsklasserna. Arbetet genomförs i kontinuerlig dialog med bildningschefen respektive socialchefen och tillsammans föreslår vi former för en fortsatt kvalitetssäkring av statistiskt underlag för planering av förvaltningarnas verksamheter. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

263 Antaganden om befolkningsutvecklingen Prognoser och målsättningar Bildningsförvaltningen och socialförvaltningen utgår ifrån olika planeringsunderlag och antaganden om den framtida befolkningen. Bildningsförvaltningens planering bygger på Swecos lokalutredning och en prognos som tagits fram av företaget Statisticon. Socialförvaltningen utgår ifrån en prognos gjord av Statistiska Centralbyrån vid bedömningar av kommande lokalbehov inom äldreomsorgen. Samtidigt har kommunfullmäktige antagit en målsättningsfolkmängd om invånare år Detta i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad antogs av kommunfullmäktige den 10 februari Dessutom kan vi läsa i förslaget till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun att ytterligare en målsättningsfolkmängd om invånare föreslås för år Planen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige under september DIAGRAM 1 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Diagram 1 ovan visar hur befolkningens storlek har förändrats från den 31 december 1968 fram till och med oktober Diagrammet visar också på skillnaden mellan de bägge prognoserna som förvaltningarna utgår ifrån i sin planering samt kommunens bägge målsättningsfolkmängder. Avsaknaden av gemensamma planeringsförutsättningar och en antagen befolkningsprognos för kommunens samtliga verksamhetsområden är ett problem. Risken är stor att framtida behov inte kommer att matchas med tillräckliga resurser; eller omvänt att verksamheter riskerar att överdimensioneras. Swecos prognos I Swecos lokalutredning konstateras att befolkningen ökar. År 2016 fanns det totalt personer i kommunen. Fram till år 2021 väntas befolkningen öka till personer vilket är 3,3 procent fler än år Ökningen anses framförallt bero på antalet utrikes födda som flyttar till kommunen. Utan 4

264 invandringen skulle befolkningen minska. Swecos uppgifter bygger på en befolkningsprognos som tagits fram av konsultföretaget Statisticon. Statisticon Företaget tillhandahåller sedan år 1998 kvalificerade tjänster inom statistik och datahantering och anlitas av beslutsfattare från olika delar av samhället. Vad gäller befolkningsprognoser utför Statisticon uppdrag åt ett stort antal kommuner och landsting för att till exempel ta reda på hur befolkningen kommer att förändras. Mer information finns på företagets hemsida ( Statistiska Centralbyråns prognos Statistiska centralbyrån arbetar på uppdrag av regeringen och olika myndigheter. Den främsta uppgiften är att förse användare och kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Här finns vårt lands främsta kompetens inom det statistiska området. Den prognos som Statistiska centralbyrån tagit fram på uppdrag av Oskarshamns kommun bygger på antaganden som diskuterats fram i dialog mellan Statistiska centralbyrån och kommunen. En enkel befolkningsframskrivning Det finns flera metoder för att göra framskrivningar. Det vanligaste sättet är att bygga på uppgifter om befolkningen året innan minus utflyttare plus inflyttare minus avlidna plus födda. Framskrivningen görs sedan för en åldersklass i taget. En mycket enkel framskrivning av befolkningen görs i den här rapporten genom att anta att alla invånare i en årskull finns kvar i kommunen kommande år. Det vill att vi använder oss av principen: befolkningen ett år = befolkningen året innan + födda - avlidna. Här tar vi alltså inte hänsyn till in- och utflyttningar. Åldersklassen 0 15 år För åren till och med 2027 bygger rapportens framskrivningar på två alternativa förutsättningar. Det lägre alternativet utgår ifrån antagande om 270 födda per år vilket är ett genomsnitt för åren Det högre alternativet utgår ifrån ett antagande om 300 födda per år vilket motsvarar ungefär samma antal som föddes under 2016 (302 barn). Värt att notera är att samtliga alternativ ligger mellan det senaste toppåret och det senaste lägsta året för respektive åldersklass. Här bortses också från risk att avlida, vilken är relativt liten i dessa åldrar. Tre alternativa prognoser TABELL 1. ANTAL FÖDDA = 300 PER ÅR År år år år år år TABELL 2 ANTAL FÖDDA = 270 PER ÅR År år år år år år Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

265 I diagrammen som finns i en bilaga till rapporten redovisas i diagramform antalet barn i olika åldersklasser under perioden 1968 till och med år Det långa tidsperspektivet har valts för att kunna synliggöra effekterna av de stora barnkullarna från 1940-talet. Åldersklassen 65-år För åren till och med 2030 bygger rapportens framskrivningar på antaganden om att befolkningen ett år = befolkningen året innan - avlidna. Här bortser vi alltså från in- och utflyttningar. Däremot tar framskrivningen hänsyn till, den med åldern ökande, dödsrisken. Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas (referenskod IV). Genomgående används den dödsrisk som gäller för år 2017 och för att göra beräkningen lite enklare har ett medelvärde för män och kvinnor använts. TABELL 3. ANTAL ÄLDRE Ålder år år år Diagram 17 i bilagan redovisar antalet äldre i olika åldersklasser under perioden 1968 till och med år Liksom för barn och ungdom har det långa tidsperspektivet valts för att kunna synliggöra effekterna av de stora barnkullarna från 1940-talet. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

266 Faktorer som kan påverka den framtida befolkningens storlek Invandring och inrikes flyttningar Det är framför allt flyttningar som påverkar befolkningens storlek och struktur i Oskarshamn (diagram 2). Vi kan se en svag ökning av födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet döda. Men det är inrikes och utrikes flyttningsströmmar som svarar för de större befolkningsförändringarna. Under senare tid är det framför allt flyktingströmmarna från oroliga delar av världen som påverkat folkmängden. I diagrammet nedan ser vi dock att merparten av dessa inom ett år har flyttat vidare till andra delar av vårt land. De inrikes flyttningsströmmarna styrs främst av utvecklingen av näringsliv och arbetsmarknad, bostadsutbudet samt pågående urbanisering (platsens attraktionskraft och individers värderingar). Mer om det längre fram i rapporten. DIAGRAM 2 För Oskarshamns kommun är trenden svagt uppåtgående för barn och ungdomar i grundskoleåldern. Se diagram 3. Orsaken bakom den kraftigare ökningen 2015 och 2016 är sannolikt de stora flyktingströmmarna. Vi har ännu inte (jan 2018) uppgifter om flyttningar uppdelat i åldersklasser för år Det är troligt att vi kommer att se ett relativt stort flyttningsunderskott bland våra unga invånare. När det gäller kommunens äldre invånare (65-år) fluktuerar flyttningarna, men över en längre tid kan vi inte se vare sig någon ökning eller minskning. I de högsta åldrarna är nettoflyttningarna mycket blygsamma. Se diagram 4. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

267 DIAGRAM 3 DIAGRAM 4 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

268 Kvinnor i fertil ålder Antal kvinnor i fertil ålder har stadigt minskat i Oskarshamns kommun. Åldersklassen år minskade mellan åren 1977 och 2011 från 3814 till Med en enkel framskrivning skulle antalet kvinnor öka mycket marginellt, med 76 stycken, från 2016 till 2027 (diagram 5). DIAGRAM 5 En annan faktor som påverkar den framtida befolkningen är hur många barn en kvinna i genomsnitt får totalt. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1 barn per kvinna. I diagram 6 visas den faktiska summerade fruktsamheten i vårt land mellan åren 1960 och 2016 samt prognos fram till och med Det betyder att Sverige skulle minska om vi inte samtidigt hade invandringsöverskott till vårt land. Vad gäller Oskarshamn kan antas att vi inte skiljer oss i någon större omfattning mot vad som gäller för riket. Det innebär att vi under ett antal år framöver kan förvänta oss en liten ökning av antalet barn per kvinna. Från omkring 2025 kommer dock den summerade fruktsamheten åter att minska något. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

269 DIAGRAM 6 Som visas i de bägge diagrammen 5 och 6 ovan kan vi vänta oss en liten ökning av antalet kvinnor i fertil ålder. Den summerade fruktsamheten (antal barn per kvinna) väntas öka från 1,85 år 2016 till 1,95 år 2023 för att därefter åter minska något. Sammantaget kan det komma att innebära en marginell ökning av antalet födda. Dock är dock inte troligt att det kommer att födas fler än i det högre alternativet, det vill säga 300 barn per år. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Dödsrisker Åldersklassen 0 15 år Som nämndes inledningsvis är risken att avlida mycket liten i åldrarna 0 15 år. Tabell 4 redovisar dödsriskerna för Sverige i olika åldrar år Slutsatsen man kan dra är att risken är högst i de lägsta åldrarna. Om vi utgår ifrån att det föds 300 barn och lika antal flickor och pojkar blir dödsrisken 150 x 0, x 0,00417 vilket är 1,18 barn. Sammantaget för alla åldrarna blir med samma antagande risken 1,61 barn vilket är försumbart i sammanhanget. TABELL 4. DÖDSRISKER BARN Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män 0 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00014 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, referenskod IV 10

270 Åldersklassen 65-år Helt naturligt ökar dödsriskerna i högre åldrar. Tabellen nedan redovisar dödsriskerna för Sverige i olika åldrar år För att göra beräkningen lite enklare har ett medelvärde för män och kvinnor använts. Exempel: År 2016 fanns 190 invånare om var 80 år. Dödsrisken blir då (0, ,04926)/2 vilket blir 0, Det skulle betyda att 190 x 0, = 7,85555, eller avrundat 8 invånare riskerar att dö under året. Alltså beräknas = 182 av 80-åringarna bli 81 år. TABELL 5. DÖDSRISKER ÄLDRE Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män 65 år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, ,49475 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, referenskod IV Näringsliv och arbetsmarknad I dagsläget har Oskarshamn ett starkt näringsliv. Att hitta kompetent av arbetskraft är en utmaning för våra företag. Det betyder att jobb finns som skulle kunna försörja fler invånare i vår kommun. Ett tecken på den starka arbetsmarknaden är den kraftiga nettoinpendlingen. Per invånare är den bland de högsta i landet. Samtidigt har vi utmaningar. Företagsklimatet är enligt Svenskt Näringslivs undersökningar riktigt dåligt. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Oskarshamn på 227:e plats år En annan utmaning är kommunens sårbarhet. Orsakerna är i huvudsak vårt beroende av få stora arbetsgivare samt ett lågt nyföretagande. Enligt Tillväxtverket hade endast 21 kommuner högre sårbarhet år I det korta perspektivet skulle näringslivet och arbetsmarknaden kunna bidra till befolkningstillväxt. Andra faktorer såsom bostadsbrist och svag attraktionskraft hämmar dock den möjliga tillväxten. Bostadsutbud År 2015 fanns det i Oskarshamns kommun lägenheter i småhus och i flerbostadshus. I förhållande till efterfrågan har är bostadsbristen påtaglig. Under perioden byggdes årligen i snitt 44,12 lägenheter i flerbostadshus och 64,76 i småhus. Därefter har produktionen minskat avsevärt. Åren byggdes årligen i snitt endast 2,56 lägenheter i flerbostadshus och 13,06 i småhus. Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

271 Enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram behöver drygt 300 nya lägenheter produceras under de närmaste 15 åren. Detta redan med oförändrat invånarantal. Med en uttalad målsättning om invånare år 2013 accentueras behoven ytterligare. Slutsatsen är att bostadsbristen försvårar en ökad nettoinflyttning och därför hämmar befolkningstillväxten. Bostadsbristen bidrar gissningsvis också till den omfattande nettoinpendlingen till Oskarshamn. Urbanisering Sverige är ett av de länder inom EU som urbaniseras snabbast. Framför allt är det Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd som växer. Men det innebär också att allt fler kommuner krymper. Sedan den senaste kommunsammanslagningen för 40 år sedan har befolkningen minskat i drygt hälften av landets 290 kommuner. I dag har var fjärde kommun färre än invånare. Vad gäller våra ungdomar går flyttlassen från olika delar av landet framför allt till Stockholms län (diagram 7). Här skiljer det sig dock mellan inrikes födda, där vi ser en minskande trend, och utrikes födda som ökar. Eftersom uppgifter om flyttningar i olika åldersgrupper saknas för Oskarshamn antar vi här att mönstret är detsamma som för övriga delar av landet. DIAGRAM 7 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

272 Slutsatser och rekommendationer Prognos - barn i förskoleåldern Det förekommer en del felaktiga uppgifter i Swecos rapport. Bland annat framgår att antalet barn i åldern 1 5 år skulle uppgå till år Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det barn i den åldersgruppen den 31 december det året. Vidare skriver Sweco att vi kan förvänta oss en ökning av antalet 1 5-åringar med 13 procent fram till år Oavsett rimligheten i antagandet så bör det finnas information om vad som ligger till grund för den procentsatsen. DIAGRAM 8 År 2016 fanns det alltså enligt den officiella statistiken totalt barn i ålder 1 till 5 år i Oskarshamns kommun. Av dessa var enligt Skolverket 90 procent inskrivna i kommunala förskolor och 5 procent i förskolor i enskild regi. Diagram 8 och tabell 6 visar på skillnaderna mellan de två alternativa framskrivningarna som gjorts för den här rapporten och Swecos prognos. Framskrivningarna bygger på samma procentuella fördelning mellan kommunala och privata förskolor som under Som framgår är Swecos antaganden om barn i kommunala förskolor betydligt högre än de bägge framskrivningarna. TABELL 6 Antagande föds per år föds per år Sweco Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

273 Rekommendationer: Ifrågasätt Swecos förhållandevis höga siffror Dimensionera verksamheten utifrån en volym mellan den lägre och högre framskrivningen Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Reflektera över att kommunen tidigare haft betydligt fler barn i förskolan (diagram 12). Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Prognos - barn i grundskolan Vad gäller grundskolan utgår Sweco ifrån att elevantalet skulle öka från år 16/17 till år 26/27 alltså med 278 elever. Enligt Skolverket var elever inskrivna i kommunens grundskolor läsåret Av dessa utgjordes 35 inpendlare (netto) och 40 var inskrivna i friskola. Rapportens framskrivning av antalet barn i kommunens grundskolor bygger på antaganden om oförändrad nettoinpendling och antal elever i friskola. DIAGRAM 9 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Bildningsförvaltningen har ifrågasatt Swecos prognos och tagit fram en egen prognos om antal elever i den kommunala grundskolan (daterad ). Som framgår av diagram 9 och tabell 7 är Swecos antaganden om barn i kommunala förskolor betydligt högre än såväl denna som framskrivningen den här rapporten. 14

274 TABELL 7 Antagande 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 Bildningsförv. prognos, 12 jan Framskrivning Sweco Rekommendationer: Ifrågasätt Swecos förhållandevis höga siffror Dimensionera verksamheten utifrån en volym i storleken kring förvaltningens egen prognos Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Reflektera över att kommunen tidigare haft betydligt fler barn i grundskolan. Se diagrammen Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Prognos äldre invånare Vad gäller äldreomsorgen överensstämmer socialförvaltningens prognos med den framskrivning som har gjorts i den här rapporten. Se diagram 10 och tabell 8. Därför görs bedömningen att prognosen bör kunna ligga till underlag för planering och dimensionering av verksamheten. Som framgår av diagram 4 är det inte sannolikt att flyttningarna till och från kommunen kommer att påverka antalet äldre invånare i någon större omfattning. Under de senaste 20 åren har den årliga nettoinflyttningen i snitt uppgått till 2,35 individer i åldersgruppen år; 0,10 i åldersgruppen år och 0,00 i gruppen 90 år och äldre. DIAGRAM 10 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

275 TABELL 8 Alternativ år, Framskrivning år, Soc prognos år, Framskrivning år, Soc prognos år, Framskrivning år, Soc prognos Rekommendationer: Dimensionera verksamheten utifrån förvaltningens egen prognos. Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort. Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Generellt om befolkningsprognoser Det är nödvändigt med god kunskap om befintlig befolkningssammansättning och väntade förändringar för att kunna planera för framtiden. Inte minst i kommunal verksamhet. Beslut om kommande investeringar måste bygga på så tillförlitliga bedömningar som möjligt. Om olika prognoser används riskerar fördelningen av resurser att bli skev. Gemensamma planeringsförutsättningar skulle ge möjlighet till betydligt bättre beslutsunderlag. Vad vi här kan se saknas idag gemensamma prognoser och antaganden om framtiden. Bildnings- och socialförvaltningen har därför tvingats att göra bedömningar var för sig. En annan fråga som är relevant i sammanhanget är hur man ska förhålla sig till de målsättningsfolkmängder som har formulerats i samband med översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns stad är visionen invånare år 2030 och i förslaget till ny översiktsplan, som nu (jan 2018) är ute för synpunkter, ska vi vara invånare år Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Målsättningarna om befolkningens storlek väcker frågor. Är de rimliga och möjliga att uppnå? Vilka förutsättningar krävs för att öka folkmängden med cirka invånare på tolv år och ytterligare till år 2050? Hur mycket bostäder, skolor och liknande skulle behöva byggas och stå klara till år 2030? Den övergripande frågan blir: ska målen vara vägledande för dimensionering av kommunens verksamheter? Svaren på dessa frågorna måste också tydliggöras. Behov av kompletterande statistik Generellt sett finns behov att komplettera befintlig statistik med uppgifter på delområdesnivå. I första hand är det uppgifter om folkmängd i ettårsklasser som saknas. Vidare behövs uppgifter om befolkningsförändringar för att kunna se hur befolkningens sammansättning förändras i olika delar av kommunen. Även den statistiken bör redovisas i ettårsklasser. 16

276 DIAGRAM 11 Bilaga DIAGRAM 12 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

277 DIAGRAM 13 DIAGRAM 14 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

278 DIAGRAM 15 DIAGRAM 16 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

279 DIAGRAM 17 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie

280 Förskolor planering Rad Namn Kostnad M J S D M J S D M J S D M J S D M 1 Ombyggand Trossen P-vik kr 1 2 Byggnation kr 2 3 Inflyttning 0 kr 3 4 Döderhult +8 avd, lämna Dejegården och Hycklinge -4 avd, ca 1600 kvm kr 4 5 Detaljplan 0 kr 5 6 Projektering kr 6 7 Byggnation kr 7 8 Inflyttning 0 kr 8 9 Kristineäng + 3 avd, lämna citronfjärlien - 1 avd, ökning ca 600 kvm kr 9 10 Detaljplan 0 kr Projektering kr Byggnation kr Inflyttning 0 kr 14 Kikebo 3 avd ca 600 kvm, - 2 avd cramo södertorn kr Projektering kr Byggnation kr 17 inflyttning,lämna Cramo-moduler Södertorn samtidigt 0 kr 18 Utökning Humlan + 4 avd, lämna knottet - 1 avd, ökning ca 800 kvm kr 19 Projektering kr 20 Byggnation kr 21 inflyttning 0 kr Faser Byggnation Inflyttning Detaljplan Projektering Utfärdad av: Kommentar: Rev. datum: Projektref: F:\Fastighet\Personal\1-Richard\ planering fsk.pp

281 Totalt antal elever Uppdaterad Läsår Grundskola Grundsärskola Totalt Friskola Totalt 17/ / / / / / / / * 25/ * 26/ * Prgonosen bygger på kända elever och tar ingen hänsyn till eventuella in- eller utflyttningar. Prognosen tar inte heller synpunkt till kommunen vision om fler kommuninvånare. Från och med läsåret 24/25 saknas underlag för förskoleklassen, läsåret 25/26 saknas underlag för två årskullar, läsåret 26/27 saknas underlag för tre årskullar. En årskull brukar ligga på elever. Skollagen - gäller placering i förskoleklass, grundskola samt grundsärskola En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Komnmunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemåll endas om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen

282 Bockaraskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Överlämnar elever till Rödsleskolan efter årskurs 6.

283 Figeholm Läsår Fkl åk 1 åk 2 Totalt 17/ / / / / / / / / /27 0 Överlämnar elever till Fårboskolan efter årskurs 2.

284 Oskarshamns Grundsärskola Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Prognosen kommer att förändras utfirån vårdnadshavares önskemål om inkluderad undervisning i grundskolan eller inskrivning i samlade klasser på särskolan. Mottagning från andra kommuner sker i mån av plats.

285 Fårboskolan Läsår åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Får elever från Figeholmskolan och överlämnar elever till Rödsleskolan.

286 Kristdalaskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Överlämnar elever till Rödsleskolan efter årskurs 6.

287 Kristineberg Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Åk 7-9 innehåller även eleverna från Påskallavik. Dessa celler är länkade till åk 6 året innan.

288 Misterhult Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Överlämnar elever till Rödsleskolan efter årskurs 6. Ev. väljer elever Västervik.

289 Norraskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Överlämnar elever till Vallhallaskolan efter årskurs 6.

290 Påskallavikskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Överlämnar elever till Kristinebergskolan efter årskurs 6.

291 Rödsleskolan Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Åk 7-9 tar även emot elever från Bockara, Figeholm, Fårbo, Kristdala och Misterhult. Dessa celler är länkade till åk 6 året innan.

292 Saltvik Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 Totalt 17/ / / / / / / / / /27 0 Överlämnar elever till Vallhalla efter åk 3

293 Träningsskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9-10 Totalt 17/ / / / / / / / / / Prognosen kommer att förändras utfirån vårdnadshavares önskemål om inkluderad under visning i grundskolan eller inskrivning i samlade klasser på särskolan. Mottagning från andra kommuner sker i mån av plats. Risk finns för att elevpengen inte räcker då antalet elever blir för lågt. Enligt kommunens styrdokument beslutar socialtjänsten om LSS-insatser. Utföraren gällande förlängt fritids är Bildningsförvaltningen Det finns ingen täckning för att utföra LSS-insatser gällande förlängt fritidshem.

294 Vallhallaskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / * 25/ * 26/ * Årskurs 4-6 tar emot elever från Saltvik Dessa celler är länkade till åk 4 året innan. Årskurs 7-9 tar emot elever från Norra och Saltvik Dessa celler är länkade till åk 6 året innan. Röda siffror anger att ytterligare en klass behöver organiseras. Vallhallaskolan är byggt för en parallell på lågstadiet och två paralleller på mellanstadiet. From HT-19 behövs en övervåning på Paviljongen.

295 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Bildningsnämndens förslag till investeringsbudget ÅB 2019 och VP Bildningsnämndens beslut 1. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet angående äskande av investeringar ÅB 2019 och VP med tillhörande bilagor till kommunstyrelsen för sammanställning av ekonomiavdelningen och prioritering av verksamhetsledningen. 2. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från förvaltningen gällande ökad och minskad driftbudget utifrån föreslagna investeringar gällande lokaler till kommunstyrelsen för sammanställning av ekonomiavdelningen och prioritering av verksamhetsledningen. 3. Bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Konsekvensbeskrivningen ska innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivningen av ett 0-alternativ, det vill säga vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta. Konsekvensbeskrivningen ska presenteras för bildningsnämnden i oktober Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samarbete med bildningsnämnden och tekniska nämnden ta fram förslag på en detaljplan för en ny förskola som ska kunna ha både Döderhult och norra delen av Oskarshamn som upptagningsområde. 5. Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med bildningsnämnden och tekniska nämnden ta fram förslag på en lämplig plats och en detaljplan för en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Ärendet Förvaltningen har upprättat äskanden om investeringsbudget åren , som innehåller prioriteringar från 1 3. Förvaltningens förslag till investeringsvolym 2019, för lokaler och fastigheter gällande förskolor och skolor, uppgår till 77,8 mkr. Nya lokaler som ersätter expeditionsbyggnaden och paviljong P på Rödsleskolan samt nya förskoleplatser är högst prioriterade och de största investeringarna. Den förskoleinvestering som 2018 ansågs som lönsam är inlyft som en skattefinansierad investering då förskolan inte bara ersätter tidigare lokaler utan också innebär fler förskoleplatser. Skolverket rekommenderar barn per avdelning i förskolan. I Oskarshamn ligger snittet på 16,1 barn per avdelning. Enligt det arbetsmaterial som Sweco arbetar med ryms barn i nuvarande lokaler om vi har 15 barn per avdelning. Idag är det barn inskrivna i förskolan. Dessutom har 57 barn omsorg nattetid. Antalet barn ökar alltid i slutet av året och under vårterminen. I barnkön finns med önskad placering under 2017, 41 barn och med önskad placering under våren 2018 finns 123 barn. På mindre orter är det vanligare att vårdnadshavare väntar med att ställa sitt barn i kö. Enligt lokalutredningen behöver kommunen förbereda sig på cirka 17 nya avdelningar fram till Föreliggande förslag innebär 12 nya avdelningar under perioden Behovet att planera för fler avdelningar i förskolan samt för en ny skola stärks av kommunens ambition att uppnå invånare Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

296 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum fortsättning Bildningsnämnden, tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fick , 77, i uppdrag av kommunfullmäktige att under 2017 ta fram lämplig placering av en ny förskola i Döderhult. Kommunen bör ta fram detaljplaner så att en ny förskola kan byggas mellan Döderhult och centrum samt att en ny skola kan byggas i norra delen av Oskarshamn, mellan Norra skolan och Saltvikskolan. Kommunen bör också se över detaljplanerna så att utbyggnad av förskolorna Påskallavik, Gläntan samt Kristineäng är möjlig. Kommunstyrelsen bör ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda och återkomma i ärendet ovan. Kommunens högstadieskolor (Kristineberg-, Vallhalla- och Rödsleskolan) är fullbelagda. Saltvikskolan har begränsade möjligheter att ta emot fler elever och Norra skolan kan inte organiseras i fler klassrum. Vallhallaskolan är byggd för en parallell från förskoleklass till och med årskurs 3 och för två paralleller i årskurs 4-6. Elevantalet innebär att redan innevarande läsår (2017/2018) har två klasser bildats för de nya förskoleklasseleverna. Kommande läsår (2018/2019) är situationen densamma. Detta innebär att fler klassrum behövs. För att möta detta behov föreslås att en ny F-9 skola byggs i den norra kommundelen där elever från Norra skolan, Saltvikskolan samt delar av eleverna från Vallhallaskolan bereds plats. Detta innebär att Vallhallaskolan med tillhörande paviljong samt annexet kan användas som det var tänkt. För att bygga en ny skola behöver kommunstyrelsen ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan. Bildningsnämnden och tekniska nämnden fick , 77, i uppdrag av kommunfullmäktige att inför investeringsbudgeten 2019 undersöka om de tre planerade investeringarna i Rödsleskolan kan samordnas. De tre investeringarna är; Expedition, Förskola och Paviljongen. Bildningsnämnden samt tekniska nämnden ser ingen möjlighet utifrån lokalutredningen att samordna de tre planerade investeringarna gällande Rödsle. Faktiskt elevantal beskrivs i bilaga 5. I det arbetsmaterial som Sweco hittills lämnat och som nu bearbetas beskrivs förväntad elevutveckling utifrån planerat byggande och inflyttning. Förvaltningens förslag till äskanden gällande investeringar för kultur- och fritidsverksamheterna 2019 uppgår till 0,35 mkr respektive 7,2 mkr, där fortsatt satsning på Arenan och löparbanor är de enskilt största investeringarna. De upprättade äskandena gällande IT-investeringar för förvaltningen 2019 uppgår till 11,8 mkr, där utökningen av pedagogdatorer samt fortsatt satsning på elevdatorer är de enskilt största investeringarna. Att varje medarbetare har tillgång till en egen dator är en förutsättning för en digitaliserad arbetsmiljö samt utveckling av utbildningen. Investeringspåsen för maskiner och inventarier, bilaga 3, föreslås öka från och med 2022 då den inte täcker nuvarande behov. Det är mycket troligt att verksamhetsplanen behöver justeras utifrån kultur-, fritids- och utbildningsverksamheternas kommande behov. Investeringarna påverkar driftbudgeten genom drift-, underhåll- och kapitalkostnader. 101 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

297 PROTOKOLL Sida 3 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Ärendets behandling Bildningsnämndens arbetsutskott beslutade , 103, att hänskjuta ärendet till bildningsnämndens sammanträde Förvaltningen föreslår följande: 1. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från förvaltningen till äskande av investeringar ÅB 2019 VP till kommunstyrelsen, samt ekonomiavdelningen för sammanställning och till verksamhetsledningen för prioritering. 2. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från förvaltningen gällande ökad och minskad driftbudget utifrån föreslagna investeringar gällande lokaler till kommunstyrelsen, samt ekonomiavdelningen för sammanställning och till verksamhetsledningen för prioritering. Dagens sammanträde Bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet och svarar på frågor tillsammans med fritidschef Daniel Stenberg, gymnasiechef Peter Backhof och förvaltningsekonom Kristoffer Lundgren. Magnus Larsson (C) yrkar för Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet enligt följande: 1. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet angående äskande av investeringar ÅB 2019 och VP med tillhörande bilagor till kommunstyrelsen för sammanställning av ekonomiavdelningen och prioritering av verksamhetsledningen. 2. Bildningsnämnden överlämnar föreliggande förslag från förvaltningen gällande ökad och minskad driftbudget utifrån föreslagna investeringar gällande lokaler till kommunstyrelsen för sammanställning av ekonomiavdelningen och prioritering av verksamhetsledningen. 3. Bildningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Konsekvensbeskrivningen ska innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivningen av ett 0-alternativ, det vill säga vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta. Konsekvensbeskrivningen ska presenteras för bildningsnämnden i oktober Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samarbete med bildningsnämnden och tekniska nämnden ta fram förslag på en detaljplan för en ny förskola som ska kunna ha både Döderhult och norra delen av Oskarshamn som upptagningsområde. 5. Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med bildningsnämnden och tekniska nämnden ta fram förslag på en lämplig plats och en detaljplan för en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Sammanträdet ajourneras 25 minuter. Gudrun Gustafsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag, förutom ny skola, samt bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Centerpartiets yrkande punkt 3 och 4. Andreas Englund (KD) och Fredrik Eckerskog (L) yrkar bifall till Gudrun Gustafssons yrkande. 101 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

298 PROTOKOLL Sida 4 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Efter avslutad överläggning finner ordföranden att följande förslag föreligger: - Förvaltningens förslag - Magnus Larssons (C) yrkande för Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - Gudrun Gustafssons (M) och tillika Andreas Englunds (KD) och Fredrik Eckerskogs (L) yrkande Ordföranden meddelar att de tre förslagen ska prövas mot varandra och bildningsnämnden godkänner detta. Efter avslutat propositionsförfarande finner ordföranden att bildningsnämnden beslutar bifalla Magnus Larssons yrkande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilagorna: - 1 Investeringsbehov lokaler och fastigheter gällande förskolor och skolor Bildningsnämndens IT-investeringar - 3 Investeringsbehov maskiner och inventarier (Lilla påsen) Investeringsbehov kultur och fritid Faktiskt elevantal utifrån dagens siffror Ansökan om investeringsmedel per verksamhet och projekt - 12 Påverkan av driftbudgeten Bildningsnämndens arbetsutskott , 103 Skickas till För kännedom: IT-avdelningen Tekniska kontoret Samhällsbyggnadskontoret Verksamhetschefer Förvaltningsekonom För åtgärd: Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

299 Lokalöversyn Lokalutredning 2.0

300 Bakgrund Olika utredningar & äskningar gällande lokaler Sweco, bilaga 1

301 Uppdrag Förstudie: XX, se över statistiken, bilaga 2 Kommundirektören ger tekniskchef och bildningschef uppdraget att se över lokalbehovet Bildningsnämnden ger bildningsförvaltningen att senast oktober 2018 ta fram en konsekvensbeskrivning för byggnation av en ny skola i norra delen av Oskarshamn. Konsekvensbeskrivningen skall innehålla dels vilka konsekvenser för den befintliga skolorganisationen en byggnation skulle innebära men också beskrivning av ett 0-alternativ, dvs. vilka åtgärder behöver göras vid befintliga skolor om en byggnation av en ny skola inte blir av samt en kalkyl på vad dessa insatser skulle kosta.

302 Samverkan Lokalutredningen 2.0 har genomförts i samverkan mellan tekniskförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen. Information och samverkan på förvaltningsnivå 17/9 & 24/9

303 Förskolan 1 Antal barn inskrivna i Oskarshamns kommunala förskola under de senaste åren: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Antal barn 1 5 år i Oskarshamn:

304 Förskolan 2 Andel inskrivna barn: 87 % 2017 Enligt Sweco är lokalytan anpassad till barn Skolverket rekommenderar: 1 3 års-åldern 6 12 barn per grupp 4 5 års åldern 9 15 barn per grupp Oskarshamns kommun har 76 avdelningar SCB oktober 2016: 15,9 barn per grupp SCB oktober 2017: 16,8 barn per grupp Egenbedömning januari 2018: 17,4 barn per grupp

305 Förskolan 3 Antalet barn per avdelning behöver minskas för att närma sig Skolverkets riktlinjer. Om det ska vara i snitt 15 barn per avdelning behöver förskolan i Oskarshamn utöka sin kapacitet med ytterligare tio nya avdelningar. Följande lokaler håller inte förväntad standard: Dejegården, Hycklinge, Citronfjärlien, Knottet, sammanlagt 7 avdelningar. Bedömning: Åtgärda den faktiska platsbristen och skapa bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande genom att sträva mot Skolverkets riktmärken samt lämna lokaler som är mindre ändamålsenliga.

306 Förskolan 4 - Förslag 2018 föreslås att Trossen i Påskallavik byggs om. Medel från lönsamma investeringar används och konsekvensen blir att bildningsnämnden inte får en ramökning med 50 tkr per år. Inflytt: 2019, hyresökning á 50 tkr konsekvensbeskrivs i budgetpaket för Ny förskola i Döderhult: : Detaljplan, : projektering & : byggnation i privat regi. Ersätter Dejegården,(tre avdelningar) Lilla Hycklinge (en avdelning) samt fyra nya avdelningar, sammanlagt 8 avdelningar (tidplan och kostnader bilaga 3). Inflytt: 2021/2022 som medför en ökad driftskostnad på 6 mkr samt utökning av hyra med 2,5 mkr. Inventarier finns med i VP 2021.

307 Förskolan 5 - Förslag Utbyggnad av Kristineängs förskola: 2018: Detaljplan, 2021: projektering 2 mkr saknas i investeringsbudgeten & 2022: byggnation 16 mkr saknas i investeringsbudgeten. Ersätter avdelningen Citronfjärilen, (lägenhet Byggebo med tillfälligt bygglov) samt utbyggnad med ytterligare två nya avdelningar. Inflytt: 2023 som medför en ökad driftskostnad på 3 mkr samt utökning av hyra med 1,1 mkr. Inventarier á kronor finns med i VP Ersättningslokaler Kikebo: Detaljplan är klar, 2022: projektering & 2023: byggnation. Ersätter tillfälliga paviljonger vid Södertorns förskola (två avdelningar) med tillfälligt bygglov till 2025 samt utöka med ytterligare en avdelning. Inflytt: 2024 som medför en ökad driftskostnad på 1,5 mkr samt utökning av hyra med 0,8 mkr. Inventarier á kronor finns inte med i VP 2023.

308 Förskolan 6 - Förslag Utbyggd förskola vid Humlan: Detaljplan är klar, 2023: projektering á 2,4 mkr & 2024: byggnation à 22 mkr Lämna avdelningen Knottet vid Humlans förskola (en avdelning) och bygga en ny förskola intill Humlans förskola med plats för ytterligare tre avdelningar. Inflytt: 2025 som medför en ökad driftskostnad på 4,6 mkr samt utökning av hyra med 1,5 mkr. Inventarier á kronor finns inte med i VP Då Landstinget flyttar från Repslagarhuset 2020 kommer det påverka hyran för öppen förskola. Följ och analysera regelbundet utvecklingen av antal födda och dess konsekvenser för förskola.

309

310 Förskoleklass åk 9-1 Totalt antal inskrivna elever Jan Feb Mars April Maj Juni Aug Sep Okt Nov Dec Det är långt ifrån det totala antalet elever som är avgörande för om lokalerna räcker eller inte. Avgörande är vilken skola och antal elever per årskurs. Statistik visar att antalet elever inte kommer att öka. Från och med läsåret 24/25 är inte alla elever födda. Snittet de senaste åren ligger på 291 barn per årskull.

311 Förskoleklass åk 9-2 Totalt antal elever kommande år: Totalt antal elever Uppdaterad Läsår Grundskola Grundsärskola Totalt Friskola Totalt 17/ / / / / / / / / /

312 Norraskolan Förskoleklass åk 9-3 Norraskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt 17/ / / / / / / / / / Höstterminen 2019 föreligger stora svårigheter

313 Förskoleklass åk 9-4 Vallhallaskolan Vallhallaskolan Uppdaterad Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Från och med läsåret 19/20 krävs två paralleller för åk F 2 vilket det i dag saknas förutsättningar för

314 Förskoleklass åk 9-5 Kristinebergskolan Kristineberg Läsår Fkl åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Totalt 17/ / / / / / / / / / Fler elever, fler bostäder utökade ytor

315 Bedömning Förskoleklass åk 9-6 Utveckla befintliga skolor så att förutsättningar finns att möta antalet elever. Det är inte aktuellt att bygga en ny skola då antalet elever inte ökar. Om vi ska klara visionen 30/30 bör det finnas en detaljplan som möjliggör byggandet av en ny skola.

316 Förskoleklass åk 9 - Förslag 2019: Möjliggör för Vallhallaskolan att ha två paralleller för F 6 genom en övervåning på befintlig paviljong. Kalkyl: Etableringsavgift: kr. Denna kostnad kan läggas in i hyran. 2019/2020 med en tolftedel per månad under första året. Hyreskostnad: kr/månad från och med ht 2019 Inventarier: möbler, digitala verktyg, torkskåp kr, 2019 Avetableringsavgift: Självkostnad + 15 %

317 Förskoleklass åk 9 - förslag 2019: Möjliggör för Mötesplats Kristineberg. Socialtjänsten lämnar lokaler i centrum. Dessa övertas av Fritid och Kultur. Fritid använder lokalerna till fritidsgård och lämnar därmed lokaler till fritidshemmet Vargen. Kulturen använder samma lokaler till bibliotek = Mötesplats Kristineberg. Skolan övertar nuvarande bibliotek och använder dessa lokaler till fritidshemmet Gölkärret. Gölkärret lämnar sina lokaler som rivs till förmån för en utbyggnad av Kristineängs förskola. Kalkyl: Hyra för Mötesplats Kristineberg: ca 750 tkr/år från och med hösten 2019 (Byggebo bygger om och lägger kostnaden på hyran) Socialtjänsten slipper en avgift på drygt 2 mkr gällande investeringar. Hyra biblioteket: 200 tkr, flyttas från Kulturen till skolan. Hyran för Gölkärret ca 60 tkr upphör Rivningskostnad för Gölkärret: 150 tkr Inventarier möteplats Kristineberg? Inventarier Gölkärret: Lilla påsen

318 Förskoleklass åk 9 - förslag 2019: Se över möjligheten att justera upptagningsområden och anvisad skolan. Syfte: fler elever till Rödsle och färre till Norra & Vallhalla vi möter då behovet av fler elever i Norra delen Följ och analysera regelbundet utvecklingen av antal födda, inflyttningar, utflyttningar och dess konsekvenser för skolan.

319 Prioriteringar - detaljplaner 1. Ny detaljplan för ny förskola i Döderhult 2. Ny detaljplan vi Kristineäng 3. Ny detaljplan för en ny skola i Norra delen av kommunen. Syftet är att möta kommunens vision om fler invånare Konsekvenser 1. En ny detaljplan gör det möjligt för externa intressenter att bygga en ny förskola som ersätter fyra befintliga avdelningar och utökar med ytterligare fyra avdelningar. 2. Möjliggör för kommunen att bygga fler avdelningar för att möta antal barn. 3. Möjliggör för kommunen att anordna undervisning utifrån visionen 30/30.

320 Prioriteringar - lokaler 1. Fler förskoleplatser 4 nya avdelningar: Ny förskola i Döderhult, förslagvis byggs denna i privat regi 2. Fler klassrum: En våning placeras på Vallhallaskolans paviljong 3. Utökad yta för skola, kultur & fritid: Ett övertagande av socialtjänstenslokaler i Kristineberg möjliggörs. Om detta skall ske konsekvensbeskrivs hyreskostnader i 2019 års budget. 4. Fler förskoleplatser 2 nya avdelningar: Bygg ut Kristineängs förskola. Eventuellt byggande 2022 med inflytt Fler förskoleplatser 1 ny avdelning: Ersättningslokaler Kikebo för tillfälliga paviljonger vid Södertorns förskola samt utökning med en avdelning. Eventuellt byggande planeras till 2023 och inflytt Fler förskoleplatser 2 nya avdelningar: Bygg en ny förskola intill Humlans förskola som är färdig 2025.

321 Konsekvenser lokaler 1. Oskarshamns kommun står inte för investeringen, betalar hyra, kan lämna mindre lämpliga lokaler samt utöka med fyra avdelningar. 2. Vallhallaskolan ges möjlighet att organisera två paralleller för F 6 vilket också innebär att elever från andra skolor kan tas emot. 3. Mötesplats Kristineberg kan påverka fritidsliv och kulturaktiviteter positivt. Mer yta möjliggör också för skolan att möta den kommande elevutvecklingen. 4. Gölkärrets fritidshems gamla lokaler rivs, ny detaljplan möjliggör för utbyggnad av Kristineängs förskola med tre avdelningar till. En av dessa ersätter Citronfjärilen med tillfälligt bygglov i Byggebos lokaler. 5. Bygglov finns för Södertorns paviljong fram till Att hyra in oss i externa lokaler tillsammans med socialtjänsten innebär att kommunens investeringskostnader hålls nere. 6. Att riva avdelningen Knottet och bygga en ny förskola med totalt 3 avdelningar innebär en utökning, möjlighet till samverkan med Humlans förskola.

322 Ekonomiska konsekvenser : Detaljplan ca 200 tkr 2021/2022 ökad driftskostnad ca tkr Ökad hyreskostnad tkr. Inventarier finns med i VP : Etableringsavgift: kr. Läggas in i hyran. 2019/2020 med en tolftedel per månad under första året. Innebär att hyran under första året är kr högre per månad Hyreskostnad: kr/månad från och med ht : inventarier: kr - Lilla påsen Avetableringsavgift: Självkostnad + 15 % : Hyra för Mötesplats Kristineberg: ca 750 tkr/år från och med hösten 2019 (Byggebo bygger om och lägger kostnaden på hyran) Socialtjänsten slipper en avgift på drygt 2 mkr gällande investeringar. Hyra biblioteket: 200 tkr, flyttas från Kulturen till skolan. Hyran för Gölkärret ca 60 tkr upphör Inventarier möteplats Kristineberg? Troligtvis Lilla påsen Inventarier Gölkärret: Lilla påsen : Rivningskostnad för Gölkärret: 150 tkr : Detaljplan ca 200 tkr 2021: projektering tkr saknas i investeringsbudgeten 2022: byggnation tkr saknas i investeringsbudgeten ökad driftskostnad på tkr och hyresökning med tkr. Inventarier á 500 tkr finns med i VP ökad driftskostnad på tkr och hyresökning 800 tkr. Inventarier 200 tkr finns inte med i VP : projektering tkr 2024: byggnation tkr 2024: inventarier 800 tkr 2025 ökad driftskostnad på tkr och hyresökning tkr

323

324 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Investeringsbudget ÅB 2019 Resursfördelning till kultur-, fritids- och utbildningsverksamheterna Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2019 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2019 (tkr) Förskola 400 Skola 1075 Gymnasieskola/vuxenutbildning 1000 Kultur 350 Fritid 1500 Buffert 150 Summa Ärendet Bildningsnämndens totala investeringsbudget avseende maskiner och inventarier 2019 fastställdes till tkr av kommunfullmäktige , 96. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2019 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2019 (tkr) Förskola 400 Skola 1075 Gymnasieskola/vuxenutbildning 1000 Kultur 350 Fritid 1500 Buffert 150 Summa Dagens sammanträde Bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

325 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

326 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Marie-Therese Jansson E-post: marie-therese.jansson@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Investeringsbudget ÅB 2019 Resursfördelning till kultur-, fritids- och utbildningsverksamheterna Förslag till beslut Bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2019 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2019 (tkr) Förskola 400 Skola 1075 Gymnasieskola/vuxenutbildning 1000 Kultur 350 Fritid 1500 Buffert 150 Summa 4475 Ärendet Bildningsnämndens totala investeringsbudget avseende maskiner och inventarier 2019 fastställdes till tkr av kommunfullmäktige , 96. Lotta Lindgren Bildningschef Marie-Therese Jansson Förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen

327

328 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2018/ Svar på revisionsrapport gällande avtalshantering Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på revisionsrapporten gällande avtalshanteringen och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunens revisorer som nämndens svar på revisionsrapporten. Ärendet Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Oskarshamns kommun har PwC genomfört en granskning gällande avtalshantering. Revisorerna önskar att senast den 26 oktober 2018 få svar från kommunstyrelsen och nämnderna, där styrelsen och nämnderna redogör för vad de avser att göra för att åtgärda de påpekanden som görs i den revisionella bedömningen. Revisionell bedömning 1. Finns övergripande riktlinjer för kommunens avtalshantering? Uppfyllt PwC rekommenderar kommunstyrelsen att utveckla rutinerna så att de tydligare beskriver hur avtal som inte är att betrakta som inköpsavtal ska hanteras i avtalsprocessen. 2. Förtecknas ingångna avtal? Delvis uppfyllt PwC grundar sin bedömning på att alla inköpsavtal är förtecknade i en avtalsdatabas och att tekniska nämndens hyresavtal hanteras i särskilt system, men att det i övrigt varierar vid de olika förvaltningarna i vilken utsträckning avtal är förtecknade, även om avtalen finns registrerade i ärendehanteringssystemet. Vi bedömer att fritidsverksamheten och samhällsbyggnadsförvaltningen har förtecknat gällande avtal på ett ändamålsenligt sätt och vi rekommenderar övriga nämnder att följa de exemplen. 3. Förvaras kommunens avtal på ett betryggande sätt? Uppfyllt Vi bedömer att det är angeläget att kulturverksamheten inom bildningsnämnden får kontroll över samtliga gällande avtal och hanterar dessa enligt gällande riktlinjer. 4. Är det tydligt fördelat vem som har rätt att teckna avtal och fungerar efterlevnaden av gällande ordning och finns en ändamålsenlig delegationsordning? Delvis uppfyllt I bildningsnämndens delegationsordning är det tydligt fördelat vem som har rätt att teckna avtal. 5. Bevakas ingångna avtal ändamålsenligt avseende förlängning, uppsägningstid, indexuppräkning och efterlevnad? Delvis uppfyllt PwC grundar sin bedömning på att samtliga nämnder har god kontroll över inköpsavtal tack vare avtalsdatabasens löpande aviseringar om löptid m.m. Uppföljning av avtalstrohet för dessa avtal har genomförts inom ramen för den interna kontrollen. Övriga avtal vid förvaltningarna bevakas och följs upp av respektive handläggare. Vi bedömer att kulturverksamheten inom bildningsnämnden behöver säkerställa att bevakningen av avtal sker. Bildningsnämndens åtgärder Fritidschefen visar på goda exempel hur förteckning av avtal kan ske. Varje verksamhet ska se över sin avtalshantering och uppdatera denna så att den så långt det är möjligt liknar fritidskontorets hantering. Förteckning ska också finnas i ärendehanteringssystemet. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

329 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Förvaltningsekonom, administrativ chef, respektive verksamhetschef samt bildningschefen ansvarar för att förbättringar sker gällande: a. förteckning över samtliga avtal b. samtliga avtal förvaras enligt riktlinjerna c. kulturkontoret har säkerställt att ingångna avtal bevakas avseende förlängning, uppsägning, indexuppräkning och efterlevnad. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på revisionsrapporten gällande avtalshanteringen och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunens revisorer som nämndens svar på revisionsrapporten. Dagens sammanträde Bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Revisionsrapport Granskning av kommunens avtalshantering Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Kommunens revisorer Förvaltningsledningen Förvaltningsekonom Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

330 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Lotta Lindgren E-post: lotta.lindgren@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Svar på revisionsrapport gällande avtalshantering Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på revisionsrapporten gällande avtalshanteringen och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunens revisorer som nämndens svar på revisionsrapporten. Ärendet Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Oskarshamns kommun har PwC genomfört en granskning gällande avtalshantering. Revisorerna önskar att senast den 26 oktober 2018 få svar från kommunstyrelsen och nämnderna, där styrelsen och nämnderna redogör för vad de avser att göra för att åtgärda de påpekanden som görs i den revisionella bedömningen. Revisionell bedömning 1. Finns övergripande riktlinjer för kommunens avtalshantering? Uppfyllt PwC rekommenderar kommunstyrelsen att utveckla rutinerna så att de tydligare beskriver hur avtal som inte är att betrakta som inköpsavtal ska hanteras i avtalsprocessen. 2. Förtecknas ingångna avtal? Delvis uppfyllt PwC grundar sin bedömning på att alla inköpsavtal är förtecknade i en avtalsdatabas och att tekniska nämndens hyresavtal hanteras i särskilt system, men att det i övrigt varierar vid de olika förvaltningarna i vilken utsträckning avtal är förtecknade, även om avtalen finns registrerade i ärendehanteringssystemet. Vi bedömer att fritidsverksamheten och samhällsbyggnadsförvaltningen har förtecknat gällande avtal på ett ändamålsenligt sätt och vi rekommenderar övriga nämnder att följa de exemplen. 3. Förvaras kommunens avtal på ett betryggande sätt? Uppfyllt Vi bedömer att det är angeläget att kulturverksamheten inom bildningsnämnden får kontroll över samtliga gällande avtal och hanterar dessa enligt gällande riktlinjer. 4. Är det tydligt fördelat vem som har rätt att teckna avtal och fungerar efterlevnaden av gällande ordning och finns en ändamålsenlig delegationsordning? Delvis uppfyllt I bildningsnämndens delegationsordning är det tydligt fördelat vem som har rätt att teckna avtal. 5. Bevakas ingångna avtal ändamålsenligt avseende förlängning, uppsägningstid, indexuppräkning och efterlevnad? Delvis uppfyllt PwC grundar sin bedömning på att samtliga nämnder har god kontroll över inköpsavtal tack vare avtalsdatabasens löpande aviseringar om löptid m.m. Uppföljning av avtalstrohet för dessa avtal har genomförts inom ramen för den interna kontrollen. Övriga avtal vid förvaltningarna bevakas och följs upp av respektive handläggare. Vi bedömer att kulturverksamheten inom bildningsnämnden behöver säkerställa att bevakningen av avtal sker.

331 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2018/ Bildningsnämndens åtgärder Fritidschefen visar på goda exempel hur förteckning av avtal kan ske. Varje verksamhet ska se över sin avtalshantering och uppdatera denna så att den så långt det är möjligt liknar fritidskontorets hantering. Förteckning ska också finnas i ärendehanteringssystemet. Förvaltningsekonom, administrativ chef, respektive verksamhetschef samt bildningschefen ansvarar för att förbättringar sker gällande: a. förteckning över samtliga avtal b. samtliga avtal förvaras enligt riktlinjerna c. kulturkontoret har säkerställt att ingångna avtal bevakas avseende förlängning, uppsägning, indexuppräkning och efterlevnad. Lotta Lindgren Bildningschef Niclas Lundström Administrativ chef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Revisionsrapport Granskning av kommunens avtalshantering Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Kommunens revisorer Förvaltningsledningen Förvaltningsekonom

332

333

334

335

336

337

338

339

340

341

342

343