VI NATTVANDRARE. augmentation HETER INTE LÄNGRE. augmentation. Koppling mellan kronisk inflammation och fibromyalgi. på jakt efter god sömn

Transkript

1 Nr 4 December 2017 VI NATTVANDRARE på jakt efter god sömn augmentation HETER INTE LÄNGRE augmentation Koppling mellan kronisk inflammation och fibromyalgi

2 INNEHÅLL Ordföranden har ordet 3 Min WED-berättelse 4 Augmentation heter inte längre augementation 5 Järnets roll vid WED/RLS 7 Koppling mellan kronisk inflammation och fibromyalgi 9 RLS Foundation USA fyllde 25 år 10 WED/RLS-utbildning av läkare skulle bli lönsamt 12 WED/RLS och kirurgi 14 Läkemedelsupplysningen 22 Det händer i kroppen när du sover för lite 18 Sant och falskt om sömn 20 Dessa prover ska du be din läkare ta 23 VI NATTVANDRARE på jakt efter god sömn Medlemstidning för WED-Förbundet Utgåva 4 nr/år i cirka ex Ansvarig utgivare Sten Sevborn Adress WED-Förbundet Rättarevägen Ludvika E-post info@wedforbundet.se Telefon Hemsida ISSN Postgiro Bankgiro Böcker Organisationsnummer Grafisk form och tryck: Ågrenshuset Produktion, Bjästa 2017 TF ORDFÖRANDE Sören Hallberg soren.hallberg@wedforbundet.se SEKRETERARE Marie Delin marie.delin@wedforbundet.se KASSÖR OCH ANSVARIG FÖR MEDLEMSFRÅGOR Sten Sevborn Östra Hoby 89:3, Borrby sten.sevborn@wedforbundet.se LEDAMÖTER Marjo Ollgren marjo.ollgren@wedforbundet.se Roger Johansson roger.johansson@wedforbundet.se ERSÄTTARE Lina Hallberg lina.hallberg@wedforbundet.se Susanne Lekvall susanne.lekvall@wedforbundet.se Olivia Frimert olivia.frimert@wedforbundet.se KONTAKTPERSONER FÖR RÅD Sten Sevborn Sören Hallberg Lars Erik Svensson HANTERING AV PERSONUPPGIFTER WED-Förbundet är ansvarigt för behandlingen av de personuppgifter som du lämnar i samband med intresseanmälan vid medlem skap. De personuppgifter som du lämnar, till exempel ditt namn, ditt födelsedatum, din adress, ditt postnummer, e-postadress med mera hanteras enligt de regler som gäller i PUL. WED-FÖRBUNDETS FACEBOOK-SIDA facebook.com/wedforbundet OBS! Trycksaker som ges ut av WED- Förbundet, inkluderande denna tidskrift är avsedda endast för information och ersätter ej hjälp från en kompetent läkare. NÄSTA NUMMER kommer i februari Manusstopp 15 januari. Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera inskickat material. 2 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

3 SÖREN HALLBERG Ordföranden har ordet Hej käre medlem! Jag är tillbaks igen som ordförande för en kort tid. Jag lämnade ju över klubban till Rose-Marie Olsson vid riksmötet Rose-Marie har gjort ett mycket bra jobb som ordförande, bättre har vi inte kunnat önska oss. Tyvärr har Rose-Marie blivit tvungen att avsäga sig uppdraget på grund av sjukdom. Styrelsen har utsett mig som tillförordnad ordförande fram till riksmötet i mars. Ett stort problem som vi WED/RLSdrabbade fortfarande möter är den dåliga kunskapen om vår sjukdom inom vården. Nu får vi kanske ett redskap som kan få politikerna att lyssna på oss. Pengar är något alla sjukvårds-politiker vill spara, och i USA har man gjort en vetenskaplig studie på vad det kostar samhället att inte rätt behandla sjukdomen WED/RLS! Man har kommit fram till att samhället kan spara pengar på att utbilda läkarna inom WED/RLS. Rapporten ska bli klar i vår, och vi tror att den kan användas på svenska förhållanden. Vi ska göra vad vi kan för att alla berörda politiker ska bli medvetna om hur mycket pengar detta kan ge! En annan nyhet är att vi arbetar på en WED/RLS-utbildning som ska finnas på vår hemsida. Tanken är att den som inte kan komma på något av våra informationsmöten ska kunna få samma information via sin dator genom ett bildprogram med en talare. Vi hoppas kunna lägga ut det före nyår på hemsidan. Vår informativa broschyr har fått en uppfräschning och blivit uppdaterad. Via Doktorn.com finns den nu på ca 500 vårdcentraler i Sverige. Jag hoppas den kommit till dig tillsammans med denna tidning. Hör av dig om du vill ha flera, vi skickar gärna en bunt! Jag hoppas du och din familj får en riktigt härlig jul! 3

4 HEJ! TEXT SUSANNE LEKVALL Mitt namn är Susanne Lekvall och jag är ersättare i förbundsstyrelsen. Jag är också ordförande i Kronobergs län. Mina besvär med WED/RLS började i 20-årsåldern, men så länge jag kan minnas har jag ofta haft svårt att somna. Under uppväxtåren hade jag en del växtvärk i benen. Från det jag var ca 20 år började jag vakna av krypningarna och var tvungen att gå upp och röra mig ett par gånger i veckan, men jag hade även besvärsfria perioder. På något sätt lärde jag mig leva med att vara vaken under någon timme på natten några nätter i veckan. Vid min graviditet slog det till ordentligt och besvären blev outhärdliga, det var en svår period. När min flicka var född minskade besvären något, men var ändå för allvarliga för att kunna leva ett normalt liv med. Då började kampen om att få läkemedel, som jag vet finns. Idag är jag nästan helt besvärsfri eftersom jag tar min medicin enligt WED-Förbundets rekommendationer. Om du inte är nöjd med din medicinering är mitt råd att ta med så mycket information som möjligt om sjukdomen vid läkarbesök. Ta med den här tidningen, vår broschyr, skriv ut från förbundets web-plats och/eller be läkaren titta på web-platsen. Kräv också att få ta de blodprover som rekommenderas. Du vet väl att du kan få mycket bra hjälp från förbundet, via tel Lycka till! 4 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

5 augmentation HETER INTE LÄNGRE augmentation TEXT STEN SEVBORN Medlemmar i de båda internationella forskargrupperna IRLSSG och EURLSSG har under en längre tid diskuterat ämnet augmentation, som vi enklast kan översätta med symtomförstärkning. Symtomen kommer tidigare än innan behandlingen startade, och involverar andra kroppsdelar som tidigare var skonade från WED/RLS. Vidare behöver dosen på dopaminagonisten ökas för att ge samma effekt som tidigare. Just det sista är det stora problemet. Såväl patienter som läkare ser detta som en verkningsförlust av dopaminagonisten, vilket gör att dosen måste ökas för att ge önskad effekt. Dosökningen har precis motsatt effekt och ger ännu mer symtom. Det är inte så att dopaminagonisten har förlorat sin verkningseffekt, utan de postsynaptiska receptorerna i hjärnan har förändrat sitt sätt att fungera, eller kanske omvandlats till andra typer av receptorer. Vid augmentation är det så att D1-receptorerna blir överstimulerade och därigenom ger mer symtom. Vi vill ju egentligen stimulera de presynaptiska och de postsynaptiska D2/D3-receptorerna som innebär att symtomen reduceras. Dels genom att de presynaptiska D2/ D3-receptorerna i låga doser av dopaminagonister tar ut lite dopamin ur synapsen (mellanrummet mellan de olika neuronen hjärncellerna) och dels genom de postsynaptiska D2/D3-receptorerna som reducerar aktiviteten och därigenom sänker symtomsvårigheten. Augmentation kommer i fortsättningen att heta överanvändnings-wed/rls eller överdoserings- WED/RLS, som klart ska visa att detta är en ny typ av WED/RLS som kommer, beroende på att dosen av dopaminagonisten är för hög och därigenom som dominerande verkan ger en överstimulering av D1-receptorerna och mer symtom. Det har alltså inget med dopaminagonistens effekt att göra. Ett annat namn är Allen-Earley Syndrome. Den enda chansen att reducera problemen är att sänka dosen av dopaminagonisten. Detta kan göras genom att minska dosen totalt, eller att dela upp dosen i flera mindre intag, eller att byta till en annan dopaminagonist i låg dos, eller till en opioid eller ett antiepileptikum. Detta är en sak som kommer att ta lång tid att få in som standard vid läkarbesöken eftersom de flesta läkare inte känner till problemet. Du som drabbad och patient måste nog själv initiera en förändring om du känner att den dosen du tar av Adartrel, Neupro eller Sifrol ligger högt och inte ger full effekt längre. Dosintervallen är för Adartrel 0,5 4,0 mg, för Neupro 1 3 mg och för Sifrol 0,09 0,54 mg. Ju lägre dygnsdos du behöver desto större är troligtvis chansen att du inte drabbas av överdoserings- WED/RLS. Det finns ingen klar vetenskap som visar hur det fungerar. Vi vet att överdoserings-wed/rls är klart dosberoende. Jag tar själv, sedan september 2011, 0,18 mg Sifrol totalt per dygn. Det första intaget är ¼ tablett 0,18 mg klockan och det andra ¼ tablett 0,18 mg klockan Det sista intaget är ½ tablett 0,18 mg klockan Med den doseringen har jag inga symtom och kan ligga i sängen och läsa även om jag inte kan sova. Tidigare tog jag mer än dubbelt så mycket Sifrol. Rådet att gå ner i dos 5

6 fick jag av två amerikanska professorer Jag ändrade direkt min dosering. När jag fått kopior till Sifrol har det inte fungerat. När jag får original Sifrol igen fungerar allt bra. Om du använder Adartrel kan du behöva både 0,25 och 0,5 mg tabletter för att kunna optimera intaget. Adartrel -tabletterna får inte delas och 1 mg Adartrel är oftast för hög dos som engångsintag. 0,18 mg Sifro är ungefär det samma som 1 mg Adartrel. Mitt schema skulle ungefär vara 0,25 mg klockan och samt 0,5 mg klockan För Neupro skulle 1 mg vara tillräckligt för 24 timmar. Om bytet till en annan dopaminagonist inte fungerar måste du förmodligen gå över till opioider eller antiepileptika, eller möjligtvis en kombination av låg dos av en dopaminagonist i kombination med en opioid eller ett antiepileptikum. För opioider är Targiniq godkänt för WED/RLS. Targiniq innehåller oxikodon och naloxon. Oxikodon är opioiden och naloxon ska förhindra såväl överdosering som förstoppning. Lämplig startdos är 5/2,5 mg. Targiniq finns som depåtabletter som inte får delas och ger effekt under 12 timmar. Bland antiepileptika finns Neurontin och Lyrica. Neurontin innehåller gabapentin och finns i kapslar som inte får delas. Lyrica innehåller pregabalin och finns som kapslar som inte får delas. De två sista läkemedlen är inte godkända för WED/RLS men det finns bra studier som visar god effekt mot WED/RLS. Ibland kallas denna typ av läkemedel för alfa-2-delta-ligander eller α-2-δ-ligander. Om du drabbas av överdoserings-wed/ RLS finns det alltså fortfarande goda möjligheter att optimalt behandla WED/ RLS....om bytet till en annan dopaminagonist inte fungerar måste du förmodligen gå över till opioider eller antiepileptika... 6 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

7 Järnets roll vid WED/RLS TEXT STEN SEVBORN Medlemmar i de båda internationella forskargrupperna IRLSSG och EURLSSG har under en längre tid diskuterat järnets roll vid WED/RLS. Under 2017 har man publicerat ett så kallat White Paper om WED/RLS och järn. Järn är en metall som måste finnas i tillräcklig mängd i olika system i kroppen för att bland annat inte symtomen av WED/RLS ska förvärras. Järn behövs som ett steg i syntesen av dopamin. Det järnet som simmar runt i blodet och visas genom Hb är relativt ointressant. Det viktiga är att järndepåerna har rätt värde och att det finns tillräckligt med järn för hjärnan vid behov, och att järn kan komma genom blod-hjärn-barriären och in i hjärnan. Dessa värden får vi bäst genom ferritin som är ett transportprotein för järn. Ferritin mäts som plasma eller serumferritin. Plasmaferritin är noggrannare och vinner terräng. Blodprovet plasmaferritin eller P-Ferritin är billigt, så priset ska inte hindra provtagning. Det är lite olika värden för kvinnor och män när det gäller referensvärden för friska personer. Vid WED/RLS ska emellertid ferritin vara minst 75 mikrogram/ liter, µg/l. Eftersom inflammationer och infektioner kan ge falska ferritinvärden bör man samtidigt kontrollera CRP ( snabbsänka ) som bör ligga under 2. Höga CRP-värden kan tyda på inflammationer/infektioner vilket innebär att substansen hepcidin frisätts. Hepcidin ger ett falskt förhöjt ferritinvärde. Ett annat hormon, ferroportin, är ansvarigt för att hjärnan får tillräckligt med järn. Det har visat sig att WED/RLS-patienter har en störning av ferroportinets verkan för att transportera järn in i hjärnan. Det kommer under natten in för lite järn i hjärnan och på så vis blir dopaminproduktionen inte optimal. Hb-värdet kan fortfarande visa relativt normala värden när järndepåerna ferritinvärdet är lågt eller tömt. Därför är Hb inte användbart som mätvärde. Det har visat sig att H2-blockare kan reducera eller förhindra upptaget av järn i tarmen. Järnet behöver en sur miljö för att optimalt tas upp i tarmen. Det är därför man ska ta järntabletterna med ett glas C-vitamin. H2-blockare förhindrar att syran kommer upp i stupen genom att reducera den sura miljön. Effekten blir sämre eller inget upptag av järn, kobalaminer B12 och folsyra B9. Alla dessa tre ämnena behövs för optimala cerebrala funktioner. En tarmsjukdom som IBS försvårar upptaget. Ett sätt att korrigera för låga värden av järn ferritin - är att ge järn antingen som tabletter oralt eller intravenöst som dropp i en ven. Om ferritin ligger mellan 50 och 75 kan man börja med tabletter under en längre tid. Niferex eller Duroferon är två läkemedel som kan fungera. Om ferritin ligger under 50 behövs intravenös tillförsel av järn. Studier har visat att den produkt som fungerar bäst heter Ferinject och innehåller järn i form av järnkarboxymaltos. Enorma mängder av infusioner har gjorts och nästan inga biverkningar har noterats. 500 mg Ferinject ges normalt som infusion över 25 till 45 minuter. Ibland ger Ferinject effekt omedelbart, men det kan också ta flera månader innan WED/RLS-symtomen ger med sig. Nya prover bör tas efter någon månad för att se hur ferritin utvecklar sig. 7

8 ...med en ny testmetod undersöktes 92 olika så kallade cytokiner i ryggmärgsvätskan, ett slags protein som tillverkas av celler i immunförsvaret och kan ses som inflammationsmarkörer... 8 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

9 Koppling mellan kronisk inflammation och fibromyalgi Banar väg för bättre diagnostik och behandling TEXTBEARBETNING STEN SEVBORN. Fibromyalgi har länge setts som ett psykosomatiskt tillstånd utan tydlig biologisk förklaring. Nya forskningsrön visar nu att drabbade kan ha en kronisk inflammation både i centrala nervsystemet och i övriga kroppen. Detta banar väg för bättre sätt att diagnosticera och på sikt även behandla sjukdomen. Resultaten är hoppingivande och kan hjälpa oss till en bättre diagnostik både vid fibromyalgi och andra smärttillstånd. Smärtdiagnostik grundar sig ofta uteslutande på patientens berättelse. Mätbara, objektiva fynd i blod och ryggmärgsvätska fördjupar förståelsen och gör sjukdomen mindre mystisk, säger Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning vid Uppsalauniversitetet och Akademiska sjukhuset, som gjort studien tillsammans med forskare vid Akershus universitetssjukhus i Norge och Linköpings universitet. Kännetecknande för fibromyalgi är långvarig utbredd smärta, som ofta flyttar sig mellan olika kroppsdelar, exempelvis nacke, armar och rygg. Det är också vanligt med ökad smärtkänslighet, ofta i kombination med sömnstörningar, trötthet och minnessvårigheter. Sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än män och behandlas oftast med en kombination av läkemedel, fysisk aktivitet och avslappningsövningar. NY TESTMETOD I den norsk-svenska studien ingick 40 patienter med fibromyalgi, 46 blodgivare och 10 friska personer som frivilligt ställt upp och lämnat ett ryggvätskeprov samt lika många personer i en kontrollgrupp. Med en ny testmetod undersöktes 92 olika så kallade cytokiner i ryggmärgsvätskan, ett slags protein som tillverkas av celler i immunförsvaret och kan ses som inflammationsmarkörer. För flertalet skilde sig halterna mellan patienter med fibromyalgi och övriga. Vid exempelvis ledgångsreumatism är halterna av inflammationsproteinet CRP förhöjt, men hos patienter med fibromyalgi är värdena helt normala. Med den nya känsliga mätmetoden, som tagits fram i Uppsala, ser vi nu en pågående låggradig inflammationsprocess. Då vi kunnat upprepa fyndet i flera oberoende patientgrupper tror vi att inflammationen kan bidra till att smärtan sprider sig till större delen av kroppen, som är fallet just för fibromyalgipatienter, förklarar Torsten Gordh. Analysmetoden finns idag och han bedömer att den kan bli klinisk rutin för utredning av smärtpatienter inom inte alltför lång tid, men först krävs fler studier av andra forskargrupper som bekräftar fynden och att metoderna förfinas. Förhoppningen är att de nya rönen på sikt även kan bana väg för nya, effektiva behandlingssätt. Dessvärre har inga större framsteg skett de senaste åren. En ny behandling skulle kunna bestå av nya läkemedel som minskar inflammationsaktiviteten i kombination med psykoterapi (stresshantering) och sjukgymnastik, avrundar Torsten Gordh. Artikeln var införd i Medicinsk access /5. Källa Akademiska sjukhuset. [Kommentar från Sten Sevborn. Vi vet att många som lider av fibromyalgi även lider av WED/RLS. Vid diagnosarbetet för WED/RLS är det vid blodprover för ferritin viktigt att även mäta CRP. Om det finns en inflammation någonstans i kroppen kan det leda till frisättning av ett protein som heter hepcidin. Detta leder till att ferritinvärdet blir konstgjort förhöjt och därmed kanske ger helt felaktiga värden på ferritin. Smärta som berörs i artikeln är också vanligt hos WED/RLS-patienter. Cirka 60 % av WED/RLS-patienterna anger att smärta är en del i symtombilden]. 9

10 RLS FOUNDATION USA FYLLDE 25 ÅR Vi, WED-Förbundet med alla sina medlemmar, gratulerar vår amerikanska systerorganisation TEXT STEN SEVBORN RLS Foundation, som i USA klassas som en Nonprofit Organisation, har sitt huvudkontor i Austin i Texas. Nonprofit Organisation kan jämföras med vår egen status som ideell organisation. RLS Foundation har representationer i 27 delstater och totalt 61 kontor spridda över USA. Dessutom har man 8 kontor i Kanada. NÅGRA MILSTOLPAR I UTVECK- LINGEN AV RLS FOUNDATION 1990 RLS Foundations ger ut en medlemstid- ning som heter Nightwalkers Nattvandrarna ett par gånger om året. Det första numret kom ut fick RLS Foundation sin nonprofitstatus skapades Medical Advisory Board. I denna medicinska specialistgrupp ingick RLS-experter som skulle agera som talespersoner och utveckla och godkänna utbildningsmaterial och aktiviteter som skulle ingå i utbildningsmaterialet om RLS 1995 bildades den första RLS stödgruppen i Seattle. Internetsidan grundades också samma år. 10 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

11 alla specialisterna. Under veckan efter blev Obama ny president i USA. Vi har efter detta möte haft ytterligare ett toppmöte i USA, i Monterey i Kalifornien i slutet av september Där var jag ensam svensk bildades en grupp mellan RLS Foundation och IRLSSG (International Restless Legs Syndrome Study Group) så att de tillsammans i USA och Kanada kunde göra en studie på RLS-patienter. Det är den studien som Angelika Alsfasser och jag, Sten Sevborn, skapade för att i EARLS regi studera patienter i Europa. Studien gav i USA och Kanada ytterligare patienter. Resultaten från dessa studier har stort bidragit till att WED/RLS är en av de neurologiska sjukdomar som studeras i det EU-specifika projektet Value of Treatment, som snart ska köra igång. RLS FOUNDATION S FACE- BOOK-SIDA HAR LIKES Man nämner inte med ett ord att RLS Foundation var ledande i projektet att byta namn från RLS till WED. Alla länder som var med i projektet skulle byta namn på samma gång. USA bytte till WED Foundation och Sverige till WED-Förbundet. Alla andra länder fick nej av sina lokala medlemmar. USA var och är oerhört beroende på sponsorresurser och glömde den biten. Sponsorbidragen uteblev och nöden inga pengar gjorde att man gick tillbaks till RLS Foundation. Så nu är Sverige det enda av länderna som har kvar WED. Under tiden har FLS Foundation haft sex verkställande direktörer, inklusive Karla Dzienkowski som valdes till vd Det har aldrig givit något tillförlitligt resultat att fråga efter antalet betalande medlemmar. Jag kände genom mitt arbete i EARLS den kvinna som var VD i RLS Foundation mellan 2002 och Innan dopaminagonisterna blev godkända hade man i USA cirka medlemmar. Året efter godkännandet, 2006, tappade de 50 % av medlemmarna. Det gjorde de flesta organisationerna delades den första Ekbom Award ut till doktor Arthur S. Walters. Det är den doktor som ligger bakom diagnoshjälpmedlen och svårighetstesten etablerar RLS Foundation RLS Brain Bank tillsammans med Harvard Brain Tissue Resource Center. RLS Foundation håller i registret över alla hjärnor som testamenterats till RLS Foundation för forskningsändamål publicerar RLS Foundation den första behandlingsalgoritmen för RLS inbjöd RLS Foundation i samarbete med EURLSSG, IRLSSG och WASM till en vetenskaplig konferens på Johns Hopkins University i Baltimore i Maryland i USA. Jan Ulfberg var en av talarna. Jag deltog också som inbjuden via EURLSSG. Det var en mycket givande vecka med mängder av föreläsningar och möjligheter att träffa 11

12 WED/RLS-UTBILDNING AV LÄKARE SKULLE BLI LÖNSAMT! TEXT STEN SEVBORN Nyligen genomförd forskning visar att en investering i utbildning av hälsovårdspersonal i USA, så att de känner igen och kan behandla WED/RLS, skulle vara lönsam. Idag är det så att läkare inte får sådan utbildning. Under 2016 beviljade RLS Foundation ett forskningsstipendium till William Padula, PhD, vid Johns Hopkins Blomberg School of Public Health, för att genomföra en ekonomisk studie som visar på värdet av att exakt diagnosticera och behandla WED/RLS. Padula visade i samarbete med att par andra doktorer att utbildning av personal i primärvården för att korrekt diagnosticera WED/RLS skulle bli lönsam. De fann i 65 % av fallen att kostnaden för utbildningen var förväntad att bli lägre än kostnaderna relaterade till patientens medicinska behandling, förlorad arbetstid och produktionsbortfall. Studien kommer att presenteras i maj Vi hoppas att publiceringen ska leda till utbildning inom WED/RLS för vårdpersonal. Dessa vetenskapliga bevis på värdet av den hjälper säkert till. STUDIEN KASTAR LJUS PÅ ETT PROBLEM: Eftersom WED/RLS inte ingår i den medicinska utbildningen av läkare, blir patienter med WED/RLS oftast feldiagnosticerade eller odiagnosticerade. Ofta får patienterna diagnoser med liknande klinisk bild som Parkinsons sjukdom, ADHD eller sömnstörningar. En del bevis visar att feldiagnoserna och följande felbehandling leder till försämringar för patienten och hög ackumulerad kostnad för behandlingen. Till exempel, en patient som felaktigt fick diagnosen ADHD kanske får mediciner som faktiskt förvärrar WED/RLS-symtomen, och senare blir feldiagnosticerad som Parkinson-sjuk. Perioden med feldiagnoser varar som regel under flera år och har stor negativ verkan på patientens livskvalitet. Padulas ekonomiska analyser om kostnaderna för WED/RLS är den första i sitt slag i USA och kommer att stödja RLS Foundations försök att öka utbildningen av läkare och annan medicinsk personal. Förståelse för de underliggande faktorerna som till exempel bristen på riktig utbildning av hälsovårdspersonal som försenar behandling kommer definitivt att förbättra situationen för patienterna. säger Karla Dzienkowski, verkställande direktör för RLS Foundation. Hon tillägger Doktor Padulas studie understryker den ekonomiska påverkan som WED/RLS har, och den börda som sjukdomen är för de drabbade. 12 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

13 ...förståelse för de underliggande faktorerna som till exempel bristen på riktig utbildning av hälsovårdspersonal som försenar behandling kommer definitivt att förbättra situationen för patienterna... 13

14 TEXT STEN SEVBORN WED/RLS OCH KIRURGI För individer med WED/RLS kan en kirurgisk operation bli en utmanande upplevelse oavsett om ingreppet utförs på sjukhus eller på annan mottagning. Som tillägg till tankarna runt smärtlindring och ett bra operationsresultat, måste både patient och sjukvårdsteam ge speciell uppmärksamhet till skötseln av WED/RLS-symtom före, under och efter operationen. SPECIELLA ÖVERVÄGANDEN FÖR WED/RLS-PATIENTER OMFATTAR: Administreringen av WED/RLSmediciner kan försenas beroende på tiden som operationen faktiskt tar i förhållande till den planerade tiden samt hur återhämtningen sker. Åtskilliga läkemedel som vanligtvis används vid ingrepp, oavsett var de geografiskt sker, kan förvärra WED/ RLS-symtomen. Patienter kan bli temporärt im-mobiliserade och inte ha möjlighet att röra på sig för att lindra symtomen. Sjukvårdspersonalen kan sakna kunskap om vilka behov som gäller för patienter med WED/RLS. Periodiska benrörelser (PLM) kan negativt inverka på tester under operationen eller om operationen utförs under lokalanestesi. OM DU HAR WED/RLS, KAN DU SAMARBETA MED SJUK- VÅRDSTEAMET FÖR ATT REDUCERA UTMANINGARNA GENOM FÖLJANDE STEG: 1. Planera i förväg genom att träffa din WED/RLS-läkare för att skissa dina behov och skapa en strategi som tar upp dem alla (Se Plan för min operation ). 2. Kommunicera med din vårdgivare så fort du gör en förändring i din behandling, både före och efter det kirurgiska ingreppet. Var beredd på att repetera informationen många gånger för att säkerställa att alla vårdgivare har förstått din situation. 3. Kämpa för dig själv. Tag eventuellt med en vän eller anhörig till din operation som kan tala för dig. Du kan mycket väl möta personal som inte är insatta i de behov som gäller för en WED/RLSpatient. Du måste vara beredd att arbeta tillsammans med dem för att få bästa tänkbara vård. 14 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

15 15

16 tillsagd att inte ta något mer via munnen. Detta är viktigt för att kontrollera dina WED/RLS-symtom men också för att minimera biverkningar relaterade till återinsättandet av läkemedlet efter operationen. Natten innan operationen tar du den vanliga dosen på den vanliga tiden om du inte fått andra order av doktorn. GÖR IORDNING FÖLJANDE FÖR ATT TA MED TILL DIN OPERATION: Minst tre dagars behov av den medicin mot WED/RLS som du får på recept ifall det lokala apoteket inte har dem. Tala om för sköterskan var du har dina läkemedel. Ett dokument som visar de överenskommelser du gjort med din vårdgivare. Tag med tillräckligt med kopior för att kunna dela ut. Se till att alla telefonnummer finns med. PLANERA FÖR DIN OPERATION Se till att du har ordentligt med tid i god tid före din operation så att du kan prata med din vårdgivare och se till att de får informationen om kirurgi och WED/ RLS. Prata igenom strategier for att klara av WED/RLS-symtom innan och efter operationen och hur du ska kommunicera denna information till personal som är med innan, under och efter operationen. Skapa ett skriftligt dokument för att visa under besöket innan operation som beskriver dina behov: En lista med alla mediciner som du tar, både receptfria och receptbelagda mediciner. Notera tydligt när du tar din medicin och vilken dos. Också antalet timmar innan förväntade symtom. En lista med medicinallergier och andra allergier. En lista med de saker som vanligtvis startar WED/RLS-symtomen. Även inkluderande mediciner och mat. En beskrivning av dina WED/RLSsymtom och dina behov när det gäller rörelser och aktivitet. GÖR DIG BEREDD FÖR OPERATIONEN WED/RLS-mediciner ska tas så länge det går innan operationen. Ända till du blir Tillräckligt med kopior av Kirurgi och WED/RLS som du kan dela ut till doktorer, anestesiologer och sköterskor. DAGEN FÖR KIRURGISKT INGREPP När du träffar anestesiologiteamet ska du diskutera potentiella problem som kommer från försämringar av WED/RLS-symtomen genom att du får ett antiemetikum anti kräkmedel egentligen metoklopramid, som ges antingen innan eller efter kirurgin. (Se substanser att undvika). Gå igenom fungerande mediciner med din hälsogivare för att skräddarsy en preoperativ och en postoperativ behandling som passar just dig. Tala om för kirurgen, såvida du inte får generell anestesi, om du får problem med WED/RLS eller PLM under operationen. Om det händer kan de bli nödvändigt att ge ett narkotiskt preparat som komplement till lokalanestesin. EFTER KIRURGIN En viktig fråga är när WED/RLS- 16 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

17 medicinerna ska tas. Du ska starta din normala dygnsrytm så snart som möjligt efter operationen är slutförd för att minska risken för WED/RLSsymtom så mycket som möjligt. Informera personal i uppvakningsavdelningen om att du kan få WED/ RLS-symtom när du är där beroende på att medicineringen avbrutits på grund av operationen. Personalen bör planera för insats av intravenös behandling med opioider som morfin tills du kan tolerera oral behandling behandling via munnen. Informera personalen i uppvakningsavdelningen om att både antiemetika med dopaminantagonistiska egenskaper och sederande lugnande antihistaminer (som används mot illamående, klåda, lugnande, yrsel och nästäppa) ska undvikas eftersom de förstärker WED/RLS-symtomen. (Se substanser som ska undvikas). (Antiemetika kallas läkemedel som förhindrar illamående och kräkning. De används ofta för att motverka biverkningar av andra läkemedel.) Åtskilliga orsaker kan göra att dina WED/RLS-symtom förvärras efter operationen till exempel sängläge, orörlighet, sömnbrist eller trauma mot kroppen. I dessa fall kan din vårdgivare behöva öka dosen av WED/RLSmediciner eller överväga att ge dig narkotiska preparat för att förhindra genombrottssymtom kraftigt förstärkta symtom. Varje gång du lämnar ditt rum för en test (röntgen eller ultraljud till exempel) eller behandling eller transferering till en annan plats inom sjukhuset kan en försening av din schemalagda WED/RLS-behandling bli resultatet. Var säker på att du diskuterat en sådan situation med din vårdgivare innan operationen, så att sköterskorna på den nya platsen är informerade om din situation och kan prioritera din situation om problem uppstår. Efter ett kirurgiskt ingrepp i bukområdet kan det vara omöjligt för dig att ta din WED/RLS-medicin via munnen oralt. Prata igenom med din vårdgivare om intravenöst smärtlindrande preparat ska kunna ges tills du tolererar att ta läkemedlen genom munnen. Det finns inga intravenösa former av dop aminagonister eller alfa-2-delta ligander (gabapentin Neurontin, pregabalin Lyrica eller gabapentin enacarbil Horizant ). Eftersom kirurgiska ingrepp innebär speciella utmaningar för människor som har WED/RLS, kan du minimera riskerna och svårigheterna för dig och försäkra dig om det bästa resultatet. Har du frågor om vården i samband med din operation, prata igenom din situation med din vårdgivare för att utarbeta en personlig plan. Mycket information finns på vår hemsida www. wefforbundet.se SUBSTANSER SOM MÅSTE UNDVIKAS Följande substanser kan förstärka WED/ RLS-symtomen och ska INTE tas av individer som lider av WED/RLS. VAR VÄNLIG OCH INFORMERA DINA LÄKARE OM DETTA: Neuroleptika läkemedel mot psykoser - (butyrofenoner som droperidol Dridol och fentiaziner). Antidepressiva läkemedel som tricykliska, tetracykliska eller selektiva serotonin återupptagshämmare SSRI s med undantag av de som ingår i din nuvarande behandling. Opioidantagonister (naloxon och naltrexon). Antiemetiska läkemedel med dopaminantagonister eller histaminantagonister (metoclopramid - Primperan, proklorperazin avregistrerade i Sverige, prometazin - Lergigan ). Sederande antihistaminer som passerar blod-hjärn-barriären (speciellt difenhydramin - Desentol ). Denna publikation har blivit genomgången av RLS Foundation s Scientific and Medical Advisory Board. 17

18 DET HÄNDER I KROPPEN NÄR DU SOVER FÖR LITE FRÅN DAGENS NYHETER EVELYN JONES Att sova för lite har flera konsekvenser för kroppen. Förutom trötthet och minnessvårigheter kopplar forskare för lite sömn till flera allvarliga sjukdomar. Hur mycket man behöver sova varierar i befolkningen. Medan vissa klarar sig på så lite som fem timmars sömn per natt behöver andra upp till tio framför allt ungdomar behöver mer sömn. Men de flesta behöver sju till åtta timmars sömn per natt för att kroppen ska hinna återhämta sig. Hur många i Sverige som lider av sömnbrist är svårt att uppskatta, men enligt en studie som Stressforskningsinstitutet gjorde 2015 har 20 procent av männen och 30 procent av kvinnorna sömnproblem. Enligt sömnforskningsgruppen vid neurovetenskapliga institutionen på Uppsala universitet påverkar både akut och kronisk sömnbrist kroppen negativt på flera sätt. Man kan sammanfatta konsekvenserna av sömnbrist inom tre områden: hjärnans hälsa och minne, ämnesomsättningen och immunförsvaret, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap och gruppledare för Uppsala universitets sömnforskningsgrupp. STUDIER Sömnforskningsgruppen, som gjort studier på annars friska personer som utsätts för sömnbrist, har funnit att även kortvarig sömnbrist kan leda till konsekvenser som långsammare reaktionsförmåga och svårigheter med inlärning. Sömnen gör att hjärnan får en chans att fokusera på sig själv och slippa tolka alla de sinnesintryck som kommer från omgivningen. Under sömnen kan hjärnan reorganisera information som du lärt in, och rensa bort information som inte är viktig för framtiden. Skulle du spara all information du tar in så tar hjärnans kapacitet slut och sömnen hjälper till med den upprensningen, säger Christian Benedict. Göran Kecklund på stressforskningsinstitutet i Stockholm menar att man inte behöver oroa sig vid kortvarig sömnbrist, såvida man inte ska ägna sig åt monotona arbetsuppgifter som kräver koncentration, till exempel bilkörning långa sträckor. Sover man en halvtimme eller en timme för lite per dag så har det en ganska liten betydelse i det vardagliga livet om man har ett någorlunda stimulerande jobb. Men ska man till exempel köra bil långt så finns det risk att sömnbristen kan slå igenom och att man till och med nickar till vilket kan leda till farliga situationer, säger han. Det är inte bara intryck som sorteras och rensas bort under sömnen. Under sömnen rensar hjärnan också bort ämnen i kroppen. Ett av dem är betaamyloid, som på lång sikt är en av orsakerna till Alzheimers sjukdom. Betaamyloid produceras av vakenhet men rensas bort under kvalitetssömn. Så du har ett problem om du inte tvättar bort ämnet genom att sova, och på lång sikt kan därför sömnbrist skada hjärnan vilket tros öka risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, säger Christian Benedict. Skulle du spara all information du tar in så tar hjärnans kapacitet slut och sömnen hjälper till med den upprensningen. Sömnbrist har i flera studier, bland annat en från Uppsala universitet som publicerades i American Journal of Clinical Nutrition 2011, också kunnat kopplas till fetma. Enligt Christian Benedict har detta bland annat att göra med en försämrad impulskontroll under sömnbrist, tillsammans med det faktum att kroppen använder mer energi i vaket tillstånd vilket gör att man blir hungrigare. Det hungerdrivande hormonet ghrelin som produceras av magsäcken och berättar för hjärnan när det är dags att äta förhöjs i blodet medan de hormoner som berättar för hjärnan när det är dags att sluta äta inte frisätts till samma grad hos någon som lider av sömnbrist. Samtidigt gör sömbrist belöningssystemet mer aktiverat och impulskontrollen sämre, så dessa faktorer leder tillsammans till ett förhöjt matintag, säger Christian Benedict. Christian Benedicts forskargrupp har funnit att endocannabinoider, ett ämne i kroppen som verkar på samma strukturer i 18 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

19 hjärnan som THC den aktiva substansen i marijuana frisätts till följd av sömnbrist, något som leder till att man blir hungrigare. Kroppen får också svårare att ta upp glukos i muskelvävnaden, ett tillstånd som också syns i patienter med typ 2-diabetes. Det är otroligt att vi har sett att flera nätter av sömnbrist leder till liknande symtom som fasen före diabetes, också kallad prediabetes. Det visar hur viktig sömn är för kroppen. När hjärnan lider av sömnbrist så blir den väldigt känslig för variationer i sin egen tillgång till glukos och frigör stresshormoner som säger till muskelvävnaden att sluta använda glukos. På lång sikt är det väldigt farligt då förhöjt glukos i blodet kan skada ditt kärlsystem. Det tredje området som påverkas av sömnbrist är kroppens immunförsvar. När forskarna utsatt i övrigt friska personer för sömnbrist och exponerat dem för vanliga förkylningsvirus har man sett en ökad risk att de blir sjuka. Långvarig sömnbrist kan också öka risken för att få stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Det krävs ingen stor vetenskap för att se det sambandet. När du är vaken är din puls högre då den måste pumpa mer blod genom kroppen för att se till att alla funktioner fungerar, och det är en väldigt stor belastning under hela livet. Därför behövs perioder när pulsen och kroppstemperaturen går ner och du bromsar metabolismen. Hjärt- och kärlsystemet får en möjlighet att ta ett djupt andetag och återhämta sig. Om du inte får denna återhämtningsperiod genom högkvalitativ sömn så är dessa system hela tiden aktiverade. Samtidigt kopplas sömnbrist till fetma och försämrad ämnesomsättning som i sig kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, säger Christian Benedict. Bör man oroa sig om man sover dåligt? Det är viktigt att säga att flera av de här effekterna är akuta och inte kroniska. Om man har någon natt där man inte får tillräckligt god sömn så gör det inte att man till exempel kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom. Men om man på lång sikt har en sömnproblematik så måste man utreda det. Göran Kecklund på Stressforskningsinstitutet menar att problemen med sömnbrist kommer när sömnen är förkortad under längre tid. Sover man för lite dag ut och dag in i veckan, och om man inte ens kan sova ut på helgerna så kan det börja få stora konsekvenser för ens liv. Om man under längre tid sover mycket mindre än de rekommenderade sju till åtta timmarna menar han att man bör söka hjälp för sina problem. Har man haft sömnproblem nästan för jämnan i några månader så tycker jag att man ska söka hjälp hos sin vårdcentral, för det finns möjligheter att göra något åt problemen, säger Göran Kecklund. 19

20 SANT OCH FALSKT OM SÖMN FRÅN DAGENS NYHETER EVELYN JONES Det finns många uppfattningar om sömn men många av dem stämmer inte. Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet reder ut nio vanliga påståenden om sömn. 1. MAN KAN ALDRIG TA IGEN FÖRLORAD SÖMN Jo, man tar igen återhämtningsvärdet i sömnen. Har man sovit för lite eller för dåligt blir nästa natts sömn bättre och djupare och man somnar snabbare. Så man tar inte igen det i timmar och minuter, men får mer djupsömn. Efter en rad dagar kan man behöva lägga till extra tid, men normalt sett kan man ta igen sömnen. 2. ATT SOVA ALLA SINA TIMMAR I STRÄCK ÄR BÄTTRE ÄN AVBRUTEN SÖMN Nej, det verkar helt och hållet vara så att man kan addera de sömnsnuttar man får. Får man ihop sju timmar så är de flesta människor helt okej även om det är upphackat. En normal nattsömn är väldigt ineffektiv på slutet, och de sista timmarna är bara tio procent så effektiva som de första. Så upphackad sömn har inga negativa konsekvenser. 3. OM MAN TÄNDER LJUSET NÄR MAN GÅR PÅ TOA PÅ NATTEN BLIR DET SVÅRARE ATT SOMNA OM Jo, ljus är väldigt uppiggande och trycker ner sömnigheten. Så om man klockan fyra på morgonen drar till med rejält ljus så kommer man att bli väsentligt mycket piggare. Ljuset har en direkt effekt på hjärnan när den slinker in genom näthinnan. När hjärnan upptäcker att det är ljust reagerar den på det som en aktiveringssignal och ökar sin ämnesomsättning. 4. MAN SKA ALDRIG VÄCKA EN SÖMNGÅNGARE Det finns ingen anledning att tro att det är så. I gamla Kalle Anka-tidningar fanns det ofta sömngångare och då skulle man inte väcka dem så det här kan ha hängt med därifrån, men det finns ingen grund för det påståendet och ingen har utfört experiment för att se om det stämmer. Den enda anledningen att inte väcka en sömngångare är att det kan bli lite pinsamt om de märker att de är på fel ställe eller har gjort konstiga saker. 5. ATT DRICKA KAFFE PÅ KVÄLLEN GÖR ATT MAN INTE KAN SOVA Det är en sanning med viss modifikation. Koffein är väldigt effektivt för att trycka bort sömnen och ingår bland annat i amerikanska försvarets fältutrustning för att kunna hålla sig vaken längre. Men är man en storkonsument av kaffe och van vid en hög nivå kan man snarare behöva koffeinet för att inte drabbas av abstinens. 6. DE TIMMAR AV SÖMN SOM MAN FÅR FÖRE MIDNATT ÄR DE VIKTIGASTE Det är en vanlig missuppfattning som kommer av att man förr i tiden innan vi fick el gick och la sig vid sju till åttatiden 20 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

21 på kvällen. Första halvan av sömnen är viktigast, men eftersom den då låg innan midnatt har många, framför allt äldre, fått uppfattningen om att det är klockslaget som räknas. Men återhämtningskraften under de första timmarna av sömn är mycket starkare än senare. 7. OM MAN ÄR TRÖTT NÄR MAN VAKNAR BETYDER DET ATT MAN SOVIT DÅLIGT Faktum är att trötthet vid uppvaknandet delvis beror på när man kliver upp och vilken dygnsrytm man har. Går man upp en timme tidigare än vanligt är inte ens dygnsrytm inställd på det. Detsamma gäller om man väcks i djupsömnen, då är man tröttare och många tror att det betytt att de sovit dåligt, men det kan vara en ren tillfällighet. 8. MAN MÅSTE SOVA ÅTTA TIMMAR PER NATT Många tror att de kommer att drabbas svårt om de inte får ihop sin vanliga sömn, och fixeringen vid sömnlängd kan skapa en oro. I själva verket finns en spridning där olika människor behöver mellan fem och tio timmars sömn per natt. Vissa är helt enkelt effektivare sovare. Man behöver också mindre sömn ju äldre man blir, antagligen för att man har färre neuroner och tunnare hjärnbalk. Men rent statistiskt sett har vi den lägsta sjukdomsfrekvensen och mortaliteten vid runt sju timmar sömn. 9. OM MAN INTE SOMNAR VID SITT VANLIGA SÖMN-TÅG MÅSTE MAN VÄNTA PÅ NÄSTA Det finns ingenting som säger att det är på det här sättet. Däremot går vakenhetsnivån upp och ner, så tänker man på något roligt eller dricker en kopp kaffe blir man piggare. Det finns en rad variationer beroende på vilken stimulering man befinner sig i, och där är till exempel ljuset viktigt. Ibland kan man plötsligt känna att man inte är trött längre, trots att man nästan halvsovit i stolen precis innan. Man attackeras av hjärnan som försöker stänga av vakenheten när den tycker att man ska sova, lyckas det inte så väntar den en stund och försöker igen. Det är inget tåg, men en viss variation. 21

22 HAR DU NÅGOT DU VILL BERÄTTA? Något du vill dela med dig av i tidningen? Maila info@wedforbundet.se Läkemedelsupplysningen Allmänna frågor som rör din medicin svarar läkemedelsverkets telefontjänst Läkemedelsupplysningen bäst på. De svarar helgfria vardagar på frågor som: Hur fungerar mitt läkemedel? Hur ska jag ta det? Hela eller krossade? I samband med måltid? Hur ska jag förvara mitt läkemedel? Svalt, mörkt eller kan det ligga löst i en dosett? Har alkohol någon inverkan på hur min medicin fungerar? Påverkas medicinens effekt av vilken mat jag äter? Kan jag ersätta det läkemedel jag har fått utskrivet med ett annat som jag har hört ska fungera likadant? Vilka färgämnen, konserveringsmedel eller andra tillsatser innehåller mitt läkemedel? Kan jag använda ett läkemedel trots att bäst-före-datumet har passerats? Kan jag använda medicin som skrivits ut till en annan person som har likadana besvär som jag? Hur påverkar naturläkemedel, vitaminer och kosttillskott den medicin jag tar? De här och många andra frågor kring hur just dina mediciner fungerar är det Läkemedelsupplysningens uppgift att svara på. Öppet helgfria vardagar tel På Läkemedelsupplysningens webbplats, lmv.se/lmu, finns också en del information. Du kan även ställa frågor om ditt läkemedel på apoteket. WED-Förbundet finns på facebook! facebook.com/wedforbundet... FILMTIPS DU KOMMER VÄL IHÅG INFORMATIONSFILMEN OM WED/RLS SOM WED-FÖR- BUNDET TAGIT FRAM! Filmen finns på YouTube, på samt på förbundets egna facebook-sida. Är du aktiv i sociala medier får du gärna dela filmen och på så sätt hjälpa till att sprida informationen.... Hej medlem! ÄR DU INTRESSERAD AV ATT HJÄLPA TILL MED VI NATTVANDRARE? Kanske du är grafisk formgivare, skribent eller har erfarenhet av att arbeta med medlemstidningar. Välkommen att höra av dig till info@wedforbundet.se 22 Vi nattvandrare nr 4 l 2017

23 DESSA PROVER SKA DU BE DIN LÄKARE ATT TA SERUMFERRITIN WED/RLS-patienter > 75 mikrogram/liter Referensvärden mikrogram/liter för kvinnor mikrogram/liter för män PLASMAFERRITIN WED/RLS-patienter Referensvärden mikrogram/liter för kvinnor mikrogram/liter för män Båda dessa prover ger en bild av järndepåerna som finns i kroppen. Plasmaferritin är en nyare och lite snävare metod att mäta. Vissa delar ur serum blodvätskan är borttagna. Vid serumferritin koaguleras blodet. Vid plasmaferritin har blodet inte koagulerats. Om värdena ligger något under 75 kan man försöka med järntabletter som ska tas tillsammans med en rejäl dos C-vitamin. Vid värden under 50 bör en intravenös behandling med Ferinject användas. CPR SNABBSÄNKA < 2,0 MG/LITER CRP är en form av sänka som markerar för infektioner och inflammationer i kroppen. Vid dessa tillfällen stiger såväl crp som plasma/serumferritin. En inflammation eller infektion ger ett falskt förhöjt plasma/serumferritin. Hb Referensvärden g/liter för kvinnor g/liter för män Hb visar det järn som cirkulerar i blodet. Hb visar som regel normala värden även om järndepåerna i kroppen är tömda. Friska kvinnor och män har oftast Hb mellan 130 och 150 g/liter. TRANSFERRINMÄTTNAD Detta prov är viktigt i samband med plasma/serumferritin och crp. Vid en inflammation stiger plasma/ serumferritin och transferrin - mättnaden sjunker. Transferrinmättnaden bör vara större än 20 %. VITAMIN B12 KOBALAMINER Kobalaminer, vitamin B12 är vattenlösligt och behövs för en mängd funktioner i kroppen. Bland annat blodbildning, dopaminsyntes och optimal funktion i nervsystemet. Referensvärden kan variera mellan olika landsting. FOLSYRA VITAMIN B9 FOLACIN Detta är också en vattenlöslig vitamin, som ofta fungerar ihop med B12. Viktigt att det finns ordentligt med B9 i kroppen för bland annat blodbildning, dopaminsyntes och optimal funktion i nervsystemet. KREATININ Kreatinin är ett mått på njurfunktionen. Det är viktigt vid behandling av wed/rls att mäta kreatinin eftersom de flesta av de läkemedel som vi använder för att behandla wed/rls utsöndras via njurarna. Om man har en kraftigt nedsatt njurfunktion måste man kanske anpassa dosen av våra läkemedel för att det inte ska bli en stigande koncentration i kroppen. 23

24 AVSÄNDARE WED-Förbundet Ormingeringen 52B Saltsjö-Boo RETUR TILL AVSÄNDAREN Här är ordförandena i våra lokal- och regionalföreningar BLEKINGE LÄN Bengt Göran Karlsson, BOHUSLÄN Kerstin Thuresson, kerstin.thuresson@wedforbundet.se DALARNA Sören Hallberg, soren.hallberg@wedforbundet.se GÄVLEBORGS LÄN Sören Hallberg, soren.hallberg@wedforbundet.se GÖTEBORG Inga-Lill Carlsson, ingalill.carlsson47@gmail.com KALMAR LÄN Lina Hallberg linahallberg94@hotmail.com KRONOBERGS LÄN Susanne Lekvall susannelekvall@gmail.com SKÅNE NORRA Marie Delin, marie.delin@wedforbundet.se SKÅNE SÖDRA Marie Delin, marie.delin@wedforbundet.se STOCKHOLMS LÄN Gunnel Färm, gunnel.farm@telia.com UPPSALA LÄN Marjo Ollgren, marjo.ollgren@wedforbundet.se VÄSTERNORRLANDS LÄN Eva Linde, evas@marcuslinde.com