KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) Styrelse/Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Dag, tid: , kl. 13:30 Plats: Sammanträdesrum Nämnden Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Val av justerare 2 Integrationspolitisk policy BUN Länsövergripande samverkan kring barns och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa BUN Giftsmart förskola BUN Riktlinjer för ekonomisk styrning i kostverksamheten BUN Redovisning av delegationsbeslut 6 Redovisning av delegeringsbeslut 56 Beredningsärenden 7 Motion - Bristyrkesutbildning för vuxna BUN Statsbidrag för yrkesvux BUN Verksamhetsplan BUN Sammanfattande kvalitetsrapport 2016 BUN Informationsärenden 11 Information från verksamhetschef förskola 12 Information från verksamhetschef grundskola 13 Information från verksamhetschef för de fria skolformerna 14 Information Skolportalen 15 Planering av förskoleutbyggnad

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) 16 Personalekonomisk redovisning 17 Meddelanden 134 Glenn Lund Ordförande Lena Karlsson Sekreterare 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr:BUN Integrationspolitisk policy Ärendebeskrivning Värnamo kommun är en kommun som arbetar för den enskilde individen, motverkar diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Denna policy har som syfte att skapa grunderna för vårt kommunala integrationsarbete och går hand i hand med vår länsstrategi där det övergripandet målet är En välfungerande integration i Jönköpings län. Policyn anger ansvarsområden som är nödvändiga för en välfungerande integration. Ansvarsområdena beskriver hur våra olika nämnder och bolag kan arbeta för integration och mångfald. Konkreta mätmetoder/indikatorer arbetas fram i varje nämnd, förvaltning och bolag. På så sätt konkretiseras hur förvaltningen/bolaget bidrar till En välfungerande integration i Jönköpings län. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att ställa sig bakom kommunens integrationspolitiska policy Helena Svensson Kvalitetschef Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (2) 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr:BUN Riskbedömning Policyn bedöms ligga väl i linje med FN:s barnkonvention och det föreligger större risker för utsatta barn om policyn inte antas än om den gör det. 2 (2) 4

5 INTEGRATIONSPOLITISK POLICY Arbete, utbildning, bostad och social sammanhållning 5

6 Inledning Värnamo kommun är en kommun som arbetar för den enskilde individen, motverkar diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kommunen arbetar aktivt för motverka rasism och skapa ett integrerat och inkluderande samhälle. Många människor flyr till vårt land i hopp om en ny framtid och möjligheten att kunna njuta av sina mänskliga fri- och rättigheter. Vår kommun ger individen möjligheten att kunna förverkliga detta med olika stöd och insatser med utgångspunkt i den enskildes förmåga, kunskaper och handlingskraft. Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. Detta är den första punkten i de europeiska grundprinciperna för integration som lyfter att integration är något som berör alla invånare i en stat eller ett samhälle. Vi ska alla integreras med varandra. Detta understryks i den svenska integrationspolitiken som säger att integration handlar om: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för. Denna policy har som syfte att skapa grunderna för vårt kommunala integrationsarbete och går hand i hand med vår länsstrategi där det övergripandet målet är En välfungerande integration i Jönköpings län Policyn anger ansvarsområden som är nödvändiga för en välfungerande integration. Ansvarsområdena beskriver hur våra olika nämnder och bolag kan arbeta för integration och mångfald. Konkreta mätmetoder/indikatorer arbetas fram i varje nämnd, förvaltning och bolag. På så sätt konkretiseras hur förvaltningen/bolaget bidrar till en välfungerande integration i Jönköpings län. Integrationspolicyn stärker vårt gemensamma arbete att uppnå kommunens vision; Den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Policyn kommer fram till 2035 att följa våra målkriterier om hållbarhet, attraktivitet, trygghet och tillväxt. Integrationspolicyn har även utvecklats med beaktande av Jönköpings läns integrationsstrategi Policyn har följande fyra arbetsområden; Utbildning (barn och unga), bostäder, arbete och vuxenutbildning samt social sammanhållning. 1 Länsstrategin prioriterar följande områden; Utbildning (barn och unga), bostäder, arbete och vuxenutbildning, ensamkommande barn, social sammanhållning samt hälsa. 6

7 Ett mångkulturellt Värnamo För att ett verkligt integrationsarbete ska uppstå behövs insatser på flera arenor. Vi människor har olika förutsättningar och insatser kan spela olika roll för olika människor. Utbildning kan leda till ett arbete, som kan leda till köp av bostad, som kan leda till en trygg vardag som kan leda till andra utvecklingsmöjligheter. Därför kompletterar de olika arbetsområdena varandra. Samverkan Integrationspolicyn är ett hjälpmedel för de olika förvaltningarna och bolagen i att forma sitt konkreta integrationsarbete både inom och mellan förvaltningarna. Samverkan ska även ske med andra integrationsfrämjande aktörer såsom företag, statliga myndigheter och civilsamhället. Arbetsgivare Företag och olika arbetsgivares delaktighet i ett reellt integrations- och mångfaldsarbete är avgörande för utvecklingen av ett inkluderande arbetsliv för alla. Värnamo kommun är kommunens största arbetsgivare och ska föregå med gott exempel. Ansvarsområden Att arbeta för välfungerande integration är allas ansvar! Värnamo kommuns nämnder, förvaltningar och bolag är förändringsaktörer som föregår med gott exempel i integrationsarbetet. (se bilaga 1. Vägledning för nämnder och bolag ) Åtgärdsplaner och uppföljning Nämnderna upprättar åtgärdsplaner för integrationsarbetet och rapporterar årligen till kommunstyrelsen. Kommunens integrationsstrateg ansvarar för samordningen av en gemensam kommunal plan, och är behjälplig i nämndernas strategiska integrationsarbete. Integrationsstrategen ansvarar även för att sammanställa nämndernas integrationsarbete. Revidering av policyn görs vart fjärde år. 7

8 Bilaga 1. Vägledning för nämnder och bolag Genom denna vägledning kan nämnder och bolag arbeta fram sina åtgärdsplaner för ett kvalitativt integrationsarbete. Kommunstyrelsen via kommunledningsförvaltningen Följer upp nämndernas och de kommunala bolagens integrationsarbete. Arbetar fram personalpolitiska åtgärder som återspeglar kommunens mångfald. Arrangerar eller medverkar till arrangemang av utbildningar eller informationstillfällen, föreläsningar eller dylikt med fokus på integrationsfrågor för politiker och/eller tjänstemän. Inkluderar integrationsfrågan i kommunens strategiska arbete. Använder kommunens olika informationskanaler för att lyfta fram integrationsfrågor. Kompetensutvecklar tjänstemän och beslutsfattare inom interkulturella frågor. Kommunstyrelsens tekniska utskott via tekniska förvaltningen Främjar nyanländas möjligheter att besöka kommunens olika fritidsanläggningar och göra dessa till sociala mötesplatser. Möjliggör för föreningslivet att arbeta med integrationsfrågor. Kartlägger och planerar fastighetsanvändningen för att underlätta för andra förvaltningar att kunna genomföra sitt arbete i tider med hög mottagning av flyktingar och nyanlända. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom utskottets förvaltning. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Medborgarnämnden via medborgarförvaltningen Planerar och genomför mottagningen av nyanlända flyktingar på ett värdigt sätt. Tillhandahåller tolkservice för kommunen och andra myndigheter. Skapar interkulturella mötesplatser på fritidsgårdarna där mångfalden utvecklas. Ger föreningslivet möjlighet att agera som viktiga integrationsfrämjande aktörer. Samverkar med statliga och regionala myndigheter kring flyktingmottagning och integrationsfrågor. Samordnar och utvecklar kommunens strategiska integrationsarbete. Arbetar för ett tryggt mottagande och integration av ensamkommande barn och ungdomar. Ser till att ensamkommande barn får en särskilt förordnad vårdnadshavare. Ger nyanlända personer som riskerar att hamna långt utanför arbetsmarknaden möjlighet att hitta en meningsfull sysselsättning. 8

9 Arbetar för att höja nyanländas möjlighet till egenförsörjning i samarbete med näringsliv, civilsamhälle, andra kommunala förvaltningar samt statliga myndigheter. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom förvaltningen. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Kulturnämnden via kulturförvaltningen Främjar kontakten mellan olika kulturer och stimulerar en kulturell mångfald. Gör biblioteken till en mötesplats för interkulturellt erfarenhetsutbyte. Speglar och fördjupar arbetet med den kulturella mångfalden i de olika konstarterna. Främjar olika kulturföreningars och studieförbunds integrationsarbete. Tillhandahåller medier i form av böcker, tidskrifter, CD, Blu Ray etc. på olika språk. Tar speciella hänsyn till barn och unga i förvaltningens integrationsarbete. Arbetar för att information förmedlas på olika språk. Ger nyanlända möjlighet ta del av konsumentvägledningen som finns på biblioteken. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom förvaltningen. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Omsorgsnämnden via omsorgsförvaltningen Ser till att äldre och personer med funktionsnedsättning från andra kulturer ges information om sina rättigheter och skyldigheter enligt socialtjänstlagen på ett sådant sätt att de har möjlighet att få del av det bistånd och de insatser som de är i behov av. Arbetar för att personal, som kommer i kontakt med äldre och personer med funktionsnedsättning från andra kulturer, får information och utbildning om familjestruktur, religion och den syn på äldre och funktionshindrade som finns i det land den enskilde kommer ifrån. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom förvaltningen. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Barn och utbildningsnämnden via barn- och utbildningsförvaltningen Arbetar för att alla förskolor/skolor har väl förankrade rutiner för mottagande av nyanlända barn/elever och deras familj så att de känner sig välkomna och trygga. Ger nyanlända barn möjligheten att bibehålla och förstärka sitt modersmål samt få studiehandledning för att stödja elevens kunskapsutveckling. 9

10 Verkar för att barnet/eleven får en väl anpassad förskolevistelse/skolgång utifrån kulturell bakgrund och tradition för att kunna skolas in i den svenska förskolan/skolan med dess regler och normer. Ger nyanlända barn extra stöd för inlärning av det svenska språket. Uppmärksammar hälsoeffekter som har att göra med det nyanlända barnets/elevens bakgrund. Främjar nyanländas integration i samhället och arbetslivet genom svenska för invandrare (SFI-utbildning). Arbetar för att kulturskolan blir en mötesplats där konst och musik bygger broar mellan olika kulturer. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom förvaltningen. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Samhällsbyggnadsnämnden via samhällsbyggandsförvaltningen Arbetar för att främja integration och mångfald samt motverka segregation i samhällsplaneringen och bostadsförsörjningen. Främjar delaktigheten hos samhällsmedlemmar från olika kulturer i upprättandet av bl.a. översiktsplanen. Beaktar och införlivar i arbetet den kulturella och språkliga mångfalden i kommunen vid det förebyggande och utbildande arbetet som räddningstjänsten genomför. Tar upp mångfald och integrationsfrågor i nätverket RäddSam F. Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna sommarjobba eller praktisera inom förvaltningarna. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Upphandlingsnämnden via upphandlingsförvaltningen Främjar upphandlingar med företag som beaktar sociala villkor. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Servicenämnden via serviceförvaltningen Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom förvaltningen. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. Överförmyndaren via överförmyndarkansliet Rekryterar och förordnar gode män till ensamkommande asylsökande barn och ungdomar samt utövar tillsyn för att säkerhetsställa att uppdraget utförs på ett rättssäkert sätt. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. 10

11 Kommunala bolag Värnamo Näringsliv AB, Finnvedsbostäder AB, Värnamo Energi AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Underlättar för nyanlända och personer med utländsk bakgrund, särskilt ungdomar, att kunna feriearbeta eller praktisera inom bolaget. Främjar mångfalden i det personalpolitiska arbetet och kompetensutvecklar personal inom interkulturella frågor. 11

12 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr:BUN Länsövergripande samverkan kring barns och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvård och barn- och utbildning har reviderat , överenskommelsen mellan kommunerna i Jönköpings län och Regionen för hur samverkan kring barn och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa ska tillgodoses. Hälso- och sjukvård och barn- och utbildning har var för sig identifierat otydlighet i ansvarsfördelningen mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter vilket har lett till att det finns barn i vårt län som inte får eller fått hjälp i rätt tid. En bilaga till överenskommelsen är framarbetad för att klargöra ansvarsfördelningen mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter. Målgruppen är barn och unga från och med förskoleklass till 18 år med misstänkt funktionsnedsättning som påverkar inlärning i skolan. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna den reviderade överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och kring barns och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa. Att godkänna handlingsplanen för länsövergripande samverkan kring barn och unga. Att ställa sig bakom bilagan till överenskommelsen: Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Elisabet Nord Barn- och utbildningschef Annica Martinsson Elevhälsachef 1 (2) 12

13 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr:BUN Utredning Hälso- och sjukvård och barn och utbildning har var för sig identifierat otydlighet i ansvarsfördelningen mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter vilka har lett till att det finns barn i vårt län som inte får eller fått hjälp i rätt tid fick skolchefer, chefer för barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomshabilitering i region Jönköpings län uppdrag från Strategigrupp barn och unga att utforma ett förslag till länsövergripande riktlinjer för ansvarsfördelning mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter. Arbetsgruppens förslag Länsövergripande riktlinjer för ansvarsfördelning mellan psykologer i skolan och psykologer inom regionens specialistenheter remitterades under hösten Remissinstansernas svar behandlades på Strategigruppen barn och unga den 19 november Strategigruppen beslutade att ett omtag skulle göras i arbetet och uppdrag gavs till befintlig arbetsgrupp att ta fram förslag på former för fortsatt arbete. Arbetsgruppens förslag på fortsatt arbete presenterades på strategigruppen den 22 april som beslutade enligt förslaget. Strategigruppen beslutade att utöver befintlig arbetsgrupp skulle länets skolchefer utse ytterligare två representanter på chefsnivå att ingå i arbetsgruppen och att utse Ola Götesson till ordförande för arbetsgruppen. Arbetsgruppen gavs i uppdrag att förtydliga Överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län kring barn och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa rörande psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt funktionsnedsättning som påverkar inlärning i skolan. Huvuddokumentet Överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län kring barn och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa revideras varje år. Under hösten har arbetsgruppen arbetat med att ta fram ett förslag på förtydligande och var klara med sitt uppdrag i januari (2) 13

14 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län kring barn- och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa

15 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Parter Målgrupp Uppdraget Elevhälsans remiss till hälso- och sjukvården Egenremiss till barn och ungdomspsykiatrin Förutsättningar för samverkan Avvikelser i samverkan

16 1. Bakgrund Hälso- och sjukvård och skola har var för sig identifierat otydlighet i ansvarsfördelningen mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter vilka har lett till att det finns barn i vårt län som inte får eller fått hjälp i rätt tid fick skolchefer, chefer för barn- och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomshabilitering i region Jönköpings län uppdrag från Strategigrupp barn och unga att utforma ett förslag till länsövergripande riktlinjer för ansvarsfördelning mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter. Arbetsgruppens förslag Länsövergripande riktlinjer för ansvarsfördelning mellan psykologer i skolan och psykologer inom regionens specialistenheter remitterades under hösten Remissinstansernas svar behandlades på Strategigruppen barn och unga den 19 november Strategigruppen beslutade att ett omtag görs i arbetet och uppdrag gavs till befintlig arbetsgrupp att ta fram förslag på former för fortsatt arbete. Arbetsgruppens förslag presenterades på strategigruppen den 22 april som beslutade enligt förslaget. 2. Syfte Syftet med bilagan är att klargöra ansvarsfördelningen mellan psykologer i skolan och psykologer inom Regionens specialistenheter för nedanstående målgrupp. 3. Parter Parterna är skolverksamheten i länets kommuner och barn- och ungdomspsykiatrin och barn och ungdomshabiliteringen i Region Jönköpings län. 4. Målgrupp Målgruppen är barn och ungdomar från och med förskoleklass och upp till 18 år med misstänkt funktionsnedsättning som påverkar inlärning i skolan, dvs. brister i sin förmåga till kognition, koncentration, målinriktat arbete och socialt samspel och där samverkan mellan parterna behövs för att möta barnets behov. 1 16

17 5. Uppdraget Förtydligande av Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län kring barn och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa rörande psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt funktionsnedsättning som påverkar inlärning i skolan 6. Elevhälsans remiss till hälso- och sjukvården 1 Remiss till hälso- och sjukvården skall alltid föregås av godkännande av vårdnadshavarna/elev. Remissrutiner till barn- och ungdomshabiliteringen Vid konstaterad intellektuell funktionsnedsättning har skolans elevhälsa möjlighet att remittera barnet till barn- och ungdomshabiliteringen för habiliterande insatser. När skolans utredning har grund för misstanke om intellektuell funktionsnedsättning i kombination med ADHD och/eller autism har elevhälsan möjlighet att remittera barnet till barn- och ungdomshabiliteringen för ställningstagande till fördjupad utredning. Remiss skall innehålla information om: Vårdnadshavare, vårdnadsförhållande Kontaktuppgifter inkluderande telefonnummer dagtid Medicinsk bedömning. Pedagogisk utredning. Social bedömning. Psykologisk utredning innefattande bedömning av kognitiv förmåga genom valbar psykometrisk metod. Skolpsykologen har möjlighet att konsultera psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen vid svåra ställningstaganden vid utredning av intellektuell funktionsnedsättning. 1 Med hälso- och sjukvården avses i detta dokument barn-och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen 2 17

18 Remissvar: Efter en diagnostisk utredning ges ett skriftligt remissvar. Om patient/vårdnadshavarna godkänner ges också återgivning i form av ett möte där rektor med berörd skolpersonal inbjuds. Remissrutiner till barn- och ungdomspsykiatri När skolans utredning har grund för misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning såsom ADHD och/eller autism har elevhälsan möjlighet att remittera barnet till barn- och ungdomspsykiatrin för ställningstagande till fördjupad utredning. Remiss skall innehålla information om: Vårdnadshavare, vårdnadsförhållande Kontaktuppgifter inkluderande telefonnummer dagtid Medicinsk bedömning Pedagogisk utredning Social bedömning Psykologisk utredning Psykologisk utredning innefattande bedömning av kognitiv förmåga för att utesluta att svårigheterna inte främst beror på svag, ojämn begåvning, eller intellektuell funktionsnedsättning. Detta görs genom valbar psykometrisk mätbar metod om inte annat överenskommits i det enskilda ärendet med barn- och ungdomspsykiatrin. Skolans psykologer har möjlighet att konsultera psykolog på barn- och ungdomspsykiatrin vid behov. Remissvar: Efter en diagnostisk utredning ges ett skriftligt remissvar. Om patient/vårdnadshavarna godkänner ges också återgivning i form av ett möte där rektor med berörd skolpersonal inbjuds. 3 18

19 7. Egenremiss till barn och ungdomspsykiatrin Om barnet söker för symptom som misstänks kunna bero på att barnet har en funktionsnedsättning enligt målgruppen kan barn- och ungdomspsykiatrin efter samtycke/samråd med familjen informera skolan om situationen. Detta sker genom skriftligt brev till barnets rektor alternativt SIP enligt gällande rutiner. Informationen skall innehålla: Kontaktorsak Skäl till misstanke om funktionsnedsättning Sjukvårdens fortsatta behandling Barn- och ungdomspsykiatrin har möjlighet att konsultera skolans psykologer vid behov. När barn- och ungdomspsykiatrin kommer i kontakt med ett barn som söker för symtom som misstänkts kunna bero på att barnet har en oupptäckt funktionsnedsättning enligt målgruppen kan barn- och ungdomspsykiatrin inhämta information från skolan som stöd för sin bedömning. Barn- och ungdomspsykiatrin kan med vårdnadshavares samtycke begära in de eventuella bedömningar som finns tillgängliga gällande det aktuella barnet. En utredning med frågeställning kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan i särskilda fall starta utifrån en egenremiss. 8. Förutsättningar för samverkan Respektive huvudman tar ansvar utifrån sitt uppdrag och formulerar inte den andra partens uppdrag i kommunikation med familj och samverkanspart. 9. Avvikelser i samverkan Avvikelser i samverkan hanteras inom Avvikelsehantering för samverkan mellan Region Jönköpings län och primärkommunerna i länet. 4 19

20 Diarienummer 2015/1891 Handlingsplan för länsövergripande samverkan kring barn och unga För barns och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa Strategigrupp barn och unga i Jönköpings län Utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård Gäller 2017, revideras

21 Handlingsplan 2017 Inledning och bakgrund Region Jönköpings län och länets 13 kommuner samverkar i en rad olika frågor inom området barn och unga. Denna handlingsplan syftar till att beskriva mål, uppdrag och aktiviteter för det länsövergripande utvecklingsarbetet i samverkan kring barns hälsa i Jönköpings län under 2016 och Målgruppen för handlingsplanen är barn 0-18 år. Strategigrupp Barn och Unga inom det gemensamma ledningssystemet beslutar om vilka utvecklingsområden som ska ingå i handlingsplanen. Handlingsplanen utgår från barnkonventionen. Det är dessa rättigheter som ska införlivas i sättet att tänka, arbeta och möta barnen och familjerna. Syftet är att stärka ett arbetssätt där barnets bästa alltid ska vara vägledande i varje beslut. Barns delaktighet och inflytande ska stärkas. I det gemensamma arbetet med barns hälsa avses psykisk, social och fysisk hälsa. Dessa områden korrelerar med varandra på så sätt att hälsa/ohälsa inom ett område ofta påverkar övriga områden positivt respektive negativt. Samverkande verksamheter har i olika hög grad ansvar för dessa områden i barnens liv och för de barn som har omfattande behov inom samtliga områden finns det oftast också behov av insatser från flera verksamheter. Denna handlingsplan är ett verktyg för att få en överblick och en struktur över länets gemensamma satsningar för barn. Länsövergripande utvecklingsarbeten i samverkan som ingår i detta dokument följs upp av Strategigrupp Barn och unga inom ledningssystemet för samverkan i Region Jönköpings län. Länsdelsgrupper och arbetsgrupper som ingår i ledningssystemet planerar och stödjer implementeringsarbetet för utvecklingssatsningarna. Beslut om överenskommelser som innebär kostnader eller förändrad ansvarsfördelning underställs Primärkommunal samverkan (PKS) och Kommunalt forum. Beskrivning av Ledningssystemet, huvudmännens ansvarsfördelning samt rutiner för samordnad individuell plan finns i Överenskommelsen om samverkan mellan Region Jönköpings län och kommunerna i länet. Länk till: Överenskommelsen om samverkan barn och unga Länk till: Ledningssystemet i samverkan Psykisk hälsa Social hälsa Fysisk hälsa 1 21

22 Revidering 2016 I oktober 2016 reviderades handlingsplanen. Tre utvecklingssatsningar lyftes ur handlingsplanen. Det betyder att de inte finns i handlingsplanen men Strategigruppen fortsätter att följa upp implementeringsarbetet. Hälsoundersökning av placerade barn. Reviderad överenskommelse är klar Barn med social problematik och psykisk ohälsa. Ny överenskommelse är klar Barn och ungdomshälsan. Fullt utbyggd i länet 2016 Strategigruppen fortsätter också att följa upp utvecklingssatsningar från 2015 års Handlingsplan: Barnahus Barn som anhöriga SIP samordnad individuell plan För dessa områden gäller rutiner för avvikelsehantering Pågående gemensamma satsningar kring barns och ungas hälsa i Jönköpings län Nedan följer en sammanställning av pågående satsningar. Skolnärvaro i samverkan Skolnärvaro är en faktor som uppmärksammats både nationellt och lokalt de senaste 5 10 åren. Studier har visat att det finns koppling mellan psykisk ohälsa och låg skolnärvaro. När förskolans/skolans egna stöd och åtgärder inte räcker till för att barnet ska uppnå fullgod skolnärvaro kan andra verksamheters kompetens bli aktuella. Strategigruppen kommer under 2016 och 2017 identifiera behov av utveckling i samverkan kring barn med låg skolnärvaro. FAKTA-grupper kring barns och ungas psykiska hälsa I FAKTA-grupperna sker samverkan mellan kommunerna och Region Jönköpings län för att utforma ett kunskapsstöd för regionen och kommunerna i Jönköpings län. Kunskapsstödet skall vara ett länsgemensamt beslutsstöd för samverkan i handläggning av barn med psykisk ohälsa, och är ett konsensusdokument kring uppdragsfördelning mellan verksamheterna (vem gör vad och när inom befintliga uppdrag och ramar). Dokumenten utgår från SKL:s kunskapssammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, aktuell lagstiftning, nationella vårdriktlinjer samt Barnkonventionen. Länk till: Rätt insatser på rätt nivå SKL FAKTA-dokumenten är kortfattade, praktiskt inriktade och uppbyggda kring dokumentens gemensamma rubriker. Dokumentet skall även innehålla lättillgängliga länkar för fördjupningsområdet med viktig information. Länk till: FAKTA dokument Jönköpings län 2 22

23 Hälsosamtal i skolan Eleverna erbjuds hälsosamtal fyra gånger under sin skoltid, och sedan 2004 bedrivs ett forsknings- och utvecklingsarbete inom detta område i samverkan mellan länets kommuner och Region Jönköpings län. Hälsosamtalen är en hälsofrämjande metod som också ger stöd i att tidigt upptäcka ohälsa. Skolsköterskor i länet har efterfrågat en digital lösning för att underlätta utdata från hälsosamtalens enkäter. Ett utvecklingsarbete kring detta pågår inom Regionen med uppdrag att implementera en digital lösning i länets kommuner Länk till: Hälsosamtal i skolan Samverkan mellan förskolan och barnhälsovården I modellområdesarbetet identifierades behov av att förbättra samverkan mellan förskolan och barnhälsovården för de små barnen. Med anledning av detta startades 2013 ett länsövergripande utvecklingsarbete mellan förskolan och barnhälsovården kring tidig upptäckt och tidiga insatser i samverkan. Barnhälsovårdens utvecklingsenhet, förskole strategen i Jönköpings kommun och länssamordnaren för barns och ungas psykiska hälsa bildade en utvecklingsgrupp och bjöd in förskolechefer och vårdenhetschefer i barnhälsovården för att påbörja en dialog med syfte att utveckla ett nytt gemensamt formulär som verktyg i samverkan. Formuläret fick namnet Mitt barn och blev klart i årsskiftet 2013/2014. Implementeringsarbetet pågår med årliga inspirations- eller uppföljningsträffar. Tanken är att formuläret utvärderas och vid behov revideras Länk till: Barndialogen Samverkan förskolan och barnhälsovården Psykologutredningar Under många år har frågan om ansvarsfördelning gällande barn med neuropsykiatrisk problematik varit aktuell, såväl inom länet som nationellt. Frågan gäller vem som ska utföra den primära psykometriskt mätbara metoden för att objektivt bedöma barnets förmågor. Eftersom frågan inte kunnat lösas regionalt har ärendet lyfts till Strategigrupp barn och unga. Hösten 2014 tillsattes en arbetsgrupp bestående av chefer inom hälso- och sjukvård och utbildningsförvaltningen för att upprätta en överenskommelse där ansvarsfördelningen förtydligas. Arbete pågår. Nyanlända och ensamkommande barn Med anledning av den stora flyktingströmmen till vårt land står kommuner och regioner/landsting inför stora utmaningar. För barn som tas emot i vårt land är målet i första hand att de blir så trygga som möjligt i form av boende, omsorg och skola. I de fall barn visar psykisk ohälsa måste huvudmännen erbjuda stöd och ibland samverka kring dessa barn. Under hösten 2015 tillsattes en tvärprofessionell arbetsgrupp som påbörjat ett arbete med att ta fram de dokument som redan finns för rutiner och riktlinjer mellan huvudmännen och eventuellt revidera dessa för att ännu bättre förtydliga ansvarsfördelning. Förutom detta även identifiera vilka kunskaper som måste tillföras verksamheterna. Arbetet har hög prioritet. 3 23

24 Strategi kring delaktighet och inflytande för barn och unga. Under 2015 startade ett utvecklingsarbete med avsikt att skapa en struktur med brukarföreningarna särskilt kring barn och unga. Planeringen har även omfattat arbete i exempelvis fokusgrupper med barn, i frågor som har bäring på de utvecklingsarbeten som pågår eller planeras starta. En metod- och kunskapsbank för medborgarmedverkan har skapats inom ramen för den regionala handlingsplanen för jämlik hälsa. Sektionen Folkhälsa på Region Jönköpings län ansvarar för planering och genomförandet. Avvikelser i samverkan Ett viktigt område för ledningssystemet är att förtydliga och förbättra avvikelsehantering i samverkan. Strategigrupperna har fått i uppdrag att tydliggöra rutinerna som redan finns för avvikelsehantering. Rutinerna ska vara klara senast årsskiftet 2016/2017 då de läggs ut på Regionens och kommunernas gemensamma webbsida. Länk till: Folkhälsoenhetens Regionala strategi och handlingsplan för jämlik hälsa En regional strategi med handlingsplan för jämlik hälsa är framtagen i bred samverkan med lokala och regionala aktörer. Den heter Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län och antogs av Regionfullmäktige i oktober De övergripande målen är: Livsvillkoren har förbättrats för alla invånare i Jönköpings län Skillnaderna i hälsa har minskat mellan olika grupper. Invånarna har förbättrade förutsättningar att själva främja sin hälsa Det finns ett specifikt handlingsområde för barn, unga och unga vuxnas livsvillkor och hälsa. Aktiviteterna i handlingsområdet är anpassade till struktur och innehåll för såväl överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna och Region Jönköpings län, som till strategigruppens handlingsplan för barn och unga. Även andra handlingsområden berör handlingsplan barn och unga, såsom statistik och analys, medborgarmedverkan och hälsoekonomi. Inom området samhällsplanering och närmiljö finns aktiviteter som vänder sig till barn och unga. Likaså inom området försörjning och sysselsättning. MATRIS över länets utvecklingssatsningar i samverkan Matris över pågående utvecklingssatsningar. Uppföljning av utvecklingsområdena görs av Strategigrupp Barn och unga. För information om de gemensamma utvecklingssatsningarna, kontakta beredningstjänstemännen i Strategigrupp barn. Namngivna på Region Jönköpings läns hemsida. Länk: Hemsida samverkan 4 24

25 OMRÅDE FAKTA Samverkans dokument Hälsosamtal elevhälsa Psykologutredning Ansvarsfördelning Samverkan BHV Förskolan Skolnärvaro i samverkan Nyanlända barn Ensamkommande barn med psykisk ohälsa VERKSAM HETER Socialtjänst Skola/elevhälsa Hälso- och sjukvård Skola/elevhälsa Hälso- och sjukvård Skola/elevhälsa Hälso- och sjukvård Förskola Hälso- och sjukvård (BHV) Skola Socialtjänst Hälso- och sjukvård Skola Socialtjänst Hälso- och sjukvård MÅL MÅTT AKTIVITET GENOM- FÖRT Barn får rätt stöd på rätt nivå i rätt tid Alla barn får stöd för sin hälsa. Tidig upptäckt av ohälsa Rätt insats på rätt nivå Tidig upptäckt Tidig insats för barn i behov av stöd Målsättning för arbetet pågår Barn får rätt stöd på rätt nivå Avvikelse rapportering Antal barn med hälsa/ohälsa Inget barn ska stå utan bedömning p.g.a. otydlig ansvarsfördelning Avvikels rapportering Frånvaro rapportering Avvikelse rapportering 10 Tvär professionella arbetsgrupper/ dokument Utveckling och stöd till elevhälsan (digitalt stöd) Arbetsgrupp utformar en överenskommelse Tillämpning av Mitt barn formuläret Rutiner för samverkan Utarbeta rutiner för samverkan vid skolfrånvaro Tydliggöra ansvarsfördelning FAKTA Samtliga dokument klara fortsatt uppföljning Mål och mått för varje utvecklingsområde Strategigrupp Barn och unga Handlingsplanen är sammanställd av Marie Rahlén-Altermark på uppdrag av Strategigrupp Barn och unga samt Ledningsgruppen för samverkan REKO. Strategigrupp barn och unga Revidering Jönköping Ledningsgruppen för samverkan Revidering Jönköping Länsövergripande gemensam data över barns hälsa Statistiker, forskare utarbetar mål och mått 2017 Datum Underskrifter Ola Götesson Mats Bojestig Utvecklingschef Hälso- och sjukvårdsdirektör Primärkommunal utveckling Region Jönköpings län 5 25

26 26 6

27 Diarienummer RJL 2015/1897 Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län kring barns och ungas psykiska, sociala och fysiska hälsa Ledningsgruppen för samverkan samt Strategigrupp barn och unga Gäller från till

28 Verksamheter som omfattas av denna överenskommelse Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Skolan - förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Enskilda aktörer som fristående förskolor, friskolor och privata vårdgivare Överenskommelsen gäller för målgruppen barn och unga 0 18 år. Inledning Region Jönköpings län ingår, tillsammans med övriga regioner/län i Sverige i de fleråriga nationella satsningar som regeringen beslutat om. En följd av den nationella satsningen är att Regionen och kommunerna i Region Jönköpings län upprättade ett ledningssystem för samverkan som trädde i kraft 1 januari Överenskommelsen om samverkan för barn och unga har funnits sedan Syftet med överenskommelsen är att stödja huvudmännens verksamheter att tillgodose god och hållbar samverkan när barn och ungas behov kräver detta. Till överenskommelsen finns även en handlingsplan där länsövergripande utvecklingssatsningar mellan huvudmännen beskrivs. Överenskommelsen och handlingsplanen följs upp och revideras årligen genom Strategigrupp Barn och Unga som ingår i Ledningssystemet för samverkan i Region Jönköpings län. Länk: Lagstiftning om samverkan (PDF) Psykisk, social och fysisk hälsa Under 2014 års revidering vidgades överenskommelsens målgruppsbeskrivning. Anledningen till detta är att verksamheterna inom skola, socialtjänst och hälso-och sjukvården vill tydliggöra allas ansvar för barns och ungas bästa. Psykisk, social och fysisk ohälsa kan uppträda var och en för sig men ohälsa inom ett område innebär en riskfaktor för att utveckla ohälsa inom ytterligare ett, eller båda de andra områdena. God hälsa gör det möjligt för barn att utvecklas och tillgodogöra sig kunskaper i skolan. En bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att undvika risken att drabbas av psykisk och social ohälsa. Definitioner Barn barn upp till 18 år. I dokumentet används benämningen barn Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Psykisk hälsa Upplevelse av meningsfullhet i tillvaron, delaktighet i samhället och upplevelse av att ha förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa Brister i hälsa. Med ohälsa avses brister i en eller flera av hälsans komponenter. Psykisk funktionsnedsättning- nedsättning av psykisk funktionsförmåga. Hälsa - Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) 2 28

29 Vårdnadshavare förälder eller av domstol särskilt utsedd person som ha vårdnaden om ett barn. Samtycke - frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken en person som tillfrågats om något, efter att ha fått information, godtar det frågan gäller Insatser handlingar som inriktas på ett visst resultat. Huvudmän myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet. Kommunen är en huvudman där skola och socialtjänst ingår. Regionen är en huvudman där hälso-och sjukvård ingår. Källa: Socialstyrelsens termbank, WHO Med skola menas här alla skolformer enligt dem som omfattas av denna överenskommelse Med verksamhet menas här en organiserad enhet, avdelning eller motsvarande inom skolan, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, och enskilda aktörer (som ingår i överenskommelsen). Strategigrupp barn och unga- den länsövergripande gemensamma ledningsgruppen Gemensamma mål Jönköpings läns gemensamma och övergripande mål är att genom tidig upptäckt erbjuda rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt för barn i behov av stöd. Allt arbete ska utgå från att barn ska få ta del av insatser som håller en så god kvalitet som möjligt och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från kunskapskällorna individen, praktiken, samhällsutvecklingen och forskningen. Utgångspunkter Bästa möjliga insatser i form av stöd, vård, behandling och re/habilitering ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från barnets behov och tillgängliga resurser. Insatserna ska så tidigt som möjligt samordnas mellan och inom huvudmännen för att skapa kontinuitet utifrån barnet och familjens behov. Samarbetet ska präglas av öppenhet och god ömsesidig information. Barnkonventionen Barnkonventionen syftar till att lägga in ett barnperspektiv i alla beslut och åtgärder som berör barn. Inom alla verksamheter och organisationer som arbetar med frågor som berör barn ska barnkonventionen vara den gemensamma värdegrunden. Ambitionen är att organisationerna har ett ansvar för att omsätta Barnkonventionen i praktisk handling. Prövning av barnets bästa är alltid individuellt och utgår från aktuell situation och den kunskap som inhämtats i frågan i varje enskilt fall. I barnkonventionen fastslås fyra grundläggande principer om barns rättigheter: Artikel 2 Barns rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad 3 29

30 Barns vårdnadshavare I allt arbete med barn ingår vårdnadshavarna som verksamheternas överlägset viktigaste samverkanspart. Vårdnadshavarnas huvudsakliga ansvar är att ge barnet omvårdnad, skydd och fostran. Om barnet behöver stöd i förskolan/skolan, hälso- och sjukvården och/eller inom socialtjänsten har vårdnadshavarna skyldighet att medverka till att barnet får de stödinsatser barnet har rätt till. Vårdnadshavarna behöver vara beredda på att förbättra och utveckla sitt föräldraskap. För barn i behov av särskilt stöd är vårdnadshavarnas delaktighet och egna insatser i hemmet och på fritiden i stort sett alltid en förutsättning för att arbetet med barnet eller den unge ska genomföras med gott resultat. Samverkan och samordning av insatser kan inte genomföras utan vårdnadshavarnas samtycke med undantag för när barnet är föremål för insatser genom Lagen om vård av unga, LVU, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (tvångslagsstiftningar). Tidig upptäckt och tidiga insatser Tidigt upptäckt innebär att stöd erbjuds av rätt instans på rätt nivå vid rätt tidpunkt. Betydelsen av tidig upptäckt och tidiga insatser kan vara avgörande för att förhindra en ogynnsam utveckling, detta gäller för alla åldrar men i synnerhet för små barn 0 3 år*. Allt arbete ska utgå ifrån att barn ska få ta del av insatser som håller en så god kvalitet som möjligt och bygger på bästa tillgängliga kunskap. *Hjärnans neurobiologiska utveckling är extra känslig Jämlik hälsa Genom samverkan skapa förutsättningar så att barn kan ges en bra start i livet oberoende av kön, sociala, ekonomiska och geografiska faktorer, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och trosuppfattning. Samordnad individuell plan - SIP I anslutning till överenskommelsen om samverkan finns den samordnade individuella planen. SIP är en lagstiftad samverkansform och anger att när den enskildes behov kräver samordning ska detta erbjudas. I Region Jönköpings län ska SIP användas enligt beskrivning nedan. Syftet med den samordnade individuella planen är att: erbjuda samordnade insatser identifiera barnets behov av stöd försäkra sig om att såväl familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår eller planeras lättare kunna följa barnets framsteg säkerställa att barnets och familjens behov av stöd blir tillgodosett Om barnets behov kräver att insatserna kring barnet samordnas gäller följande: Förskola/skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst kalla till samordningsmöte med de verksamheter som har pågående insatser kring barnet den huvudsakliga hållningen ska vara att när vårdnadshavarna, förskolan/skolan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården bedömer att det finns behov av stöd eller insatser från en annan verksamhet som inte har kontakt med barnet, bör detta ske genom 4 30

31 att vårdnadshavarna ger sitt medgivande till att remiss skrivs eller att de får stöd i att ta kontakt med den nya verksamheten för bedömning (för habiliteringen krävs remiss). Om den nya verksamheten påbörjar en insats och det framkommer behov av samordning kan någon av de aktuella verksamheterna/vårdnadshavaren kalla till samordningsmöte SIP Undantag i tillämpningen av SIP Om barnet/den unge i akuta lägen bedöms ha stort skyddsbehov ska berörda verksamheter inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten samverka skyndsamt oavsett om det finns pågående insatser eller inte hos den andra parten. Intern samverkan i individärenden Barn kan även ha insatser från olika aktörer inom samma huvudman. Om barnets behov kräver samordning av insatserna från samma huvudman ska detta ske på samma vis som samordning mellan huvudmännen. Den samordnade individuella planen kan användas även här, även om det inte sker i lagens mening. Allmänt om samverkan i individärenden Samverkan sker även utan att SIP används. Exempel på detta kan vara när vårdnadshavare eller barn behöver motiveras till kontakt med annan verksamhet då ett möte kan ordnas för information eller konsultation. Ansvarsfördelning - hämtat ut verksamheternas styrdokument Hälso- och sjukvården ansvarar för: att ge alla hälso- och sjukvårdsinsatser inom hälso- och sjukvårdens öppen- och slutenvård att alla förskolebarn, vid 2.5 och 4 års ålder erbjuds hälsobesök i barnhälsovården enligt det nationella barnhälsoprogrammet. Länk till: Samverkan barnhälsovård och förskola i Jönköpings län att samverka med förskolan kring enskilda barn i behov i alla åldrar 0-5 år. utredning, diagnostik, behandling, habilitering, uppföljning och omvårdnad på specialistnivå vid psykisk och fysisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning. medicinsk och psykiatrisk behandling samt habilitering för barn och unga som är boende i hem för vård och boende, HVB, i länet att råd och stöd till dem som omfattas av lagen om stöd och service, LSS 9:1. att skyndsamt lämna remissbekräftelse och besvara remisser från elevhälsan och socialtjänsten att hälsoundersökning på barn genomförs av läkare då barnet är föremål för vård enligt socialtjänstlagen, riktlinjer för samverkan kring hälsoundersökning hittas här: Läkarundersökning för placerade barn Jönköpings län att vid behov planera sina insatser för barn, i samverkan med förskola/skola, socialtjänst, andra samhällsorgan och organisationer. att vara tillgänglig för kommunens personal inom förskola/skola, motsvarande omsorgsnämnden och socialtjänst för konsultation och rådgivning i arbetet med enskilda barn och unga 5 31

32 abstinensbehandling för barn och unga med missbruksproblem; Länsriktlinjer riskbruk, missbruk och beroende att bedöma barns behov och utfärdande av medicintekniskt hjälpmedel att när barnets behov kräver detta, planera och följa upp sina insatser i samverkan med den egna organisationens verksamheter, socialtjänsten (barn och ungdom samt funktionshinder), förskola/skola och andra samhällsorgan och organisationer, samt upprätta en samordnad individuell plan. Socialtjänsten ansvarar för: att erbjuda förebyggande insatser, råd och stöd till kommunernas invånare att utreda behov av, besluta om, utföra, följa upp och samordna psykosociala/sociala insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt tvångslagen lagen om vård av unga, LVU att i samband med vård utanför hemmet följa upp de psykosociala/sociala insatserna och vid behov samordna dessa med förskolan/skolan och hälso- och sjukvården att vid behov begära in specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling att vid behov remittera barnet till hälso- och sjukvårdens primär- eller specialistenheter. att ta initiativ till att barn placerade i boenden med särskild service eller boendestöd, får sina hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda att vara tillgänglig för hälso- och sjukvårdens, kommunernas och friskolornas personal inom förskola/skola samt socialtjänstens egna funktioner för konsultation och rådgivning i frågor gällande oro kring barns livssituation att när barnets behov kräver detta, planera och följa upp insatserna i samverkan med berörda aktörer i den egna organisationens verksamheter, hälso- och sjukvården, förskolan/skolan och andra samhällsorgan och organisationer, samt upprätta en samordnad individuell plan Förskolan ansvarar för: att barns utveckling och lärande stimuleras att verksamheten anpassas till alla barn i förskolan och utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver att när det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ser förskolechefen till att sådant stöd ges att vid utformning av särskilda stödinsatser ges barnets vårdnadshavare möjlighet att delta att när barnets behov kräver detta, planera och följa upp insatserna i samverkan med berörda parter i den egna organisationens enheter, hälso- och sjukvården, socialtjänsten (barn och ungdom samt funktionshinder), skola och andra samhällsorgan och organisationer, samt upprätta en samordnad individuell plan. 6 32

33 Skolan ansvarar för: att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål att om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar att se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten att när en stödinsats i form av extra anpassning inte är tillräcklig och elev på skolenheten kan vara i behov av särskilt stöd är det rektors ansvar att en utredning påbörjas skyndsamt att samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta att när den pedagogiska bedömningen görs, inte nämna eventuella diagnoser, utan i stället fokusera på elevens eventuella behov av särskilt stöd. En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av att elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas att beakta att i det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling att varje elev i grundskolan erbjuds tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller Eleven erbjuds dessutom mellan hälsobesöken undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. att vid behov informera och motivera vårdnadshavare att vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen eller annan specialistenhet inom landstinget. att vid behov informera och motivera vårdnadshavare att vända sig till socialtjänstens barn- och ungdomsenhet eller enheten för funktionsnedsättning att när barnets behov kräver detta, planera och följa upp insatserna i samverkan med berörda parter i den egna organisationens enheter, hälso- och sjukvård, socialtjänsten (barn och ungdom samt funktionshinder), andra samhällsorgan och organisationer, samt upprätta en samordnad individuell plan FAKTA dokument i samverkan Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten i länet har ett pågående utvecklingsarbete med att ta fram FAKTA dokument i samverkan. FAKTA dokumentens funktion är att vägleda och stödja verksamheterna i ansvarsfördelning. FAKTA dokumenten omfattar tio områden hämtade ur SKL s kunskaps sammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Länk till: FAKTA dokument 7 33

34 Gemensam ledning och styrning Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg Där invånarna behöver oss tillsammans! Utgångspunkt/bakgrund Ledningssystemet för samverkan tar sin utgångspunkt i en sammanhållen vård och omsorg som utgår från invånarens behov och fokuserar på att uppnå bästa möjliga kvalitet. Det handlar både om att arbeta mer systematiskt med att säkra verksamheternas kvalitet, men också om att fånga medarbetarnas kunskaper och engagemang samt omsätta idéer i handling genom att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Ett gemensamt ledningssystem syftar till att: Öka fokuseringen på det arbete som skapar värde för invånaren. Att bygga nödvändiga gemensamma processer där man kan dra nytta av att fler agerar på samma sätt. För att kunna standardisera behöver processer för samverkan beskrivas, dokumenteras och accepteras. Förbättra arbetet med att identifiera slöserier, dvs. sådant som inte bidrar till att lösa en arbetsuppgift eller inte bidrar med ett värde för invånaren. På ett systematiskt sätt pröva och följa upp olika åtgärder i syfte att förbättra processer som avser samverkan. Tillgodose nuvarande och förändrade behov med tillgängliga ekonomiska resurser. Mål, gemensam värdegrund Utgångspunkten för all samverkan är den sedan tidigare gemensamt framtagna och beslutade värdegrunden: Vi utgår från invånarnas behov. Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser så att de stärker den enskildes upplevelser av sammanhang och helhet. Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit. Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens. För mer information om ledningssystemet i samverkan finns en utförlig beskrivning på hemsidan för samverkan. Länk: Ledningssystemet i samverkan Region Jönköpings län Strategigrupp barn och unga, utgångspunkter för det länsgemensamma arbetet Samverkan i länsöverenskommelsen och handlingsplanen barn och unga, grundas på följande tre utgångspunkter: Barnkonventionen, jämlik hälsa och tidig upptäckt. Arbete med mål Strategigrupp barn och unga påbörjade under hösten 2014 arbetet med att ta framtagande av mätbara mål samt program för datahantering i pågående och nya gemensamma satsningar. Syftet är att kunna följa utvecklingsarbetets reella påverkan för barn och unga. Hela konceptet med mål, uppföljning och ärendegång kommer att färdigställas vid årsskiftet 2015/

35 Stödfunktioner för utvecklingsarbetet Stödfunktioner för det arbete som bedrivs i samverkan. Arbetsgrupper i de tre länsdelarna med verksamhetsnära medarbetare/1:a linjen chefer som ingår i utvecklingssatsningar och implementering. FoUrum, socialtjänst vars uppdrag är att stödja länets kommuner i att utveckla socialtjänsten. FoU-rum utbildning, forsknings- och utvecklingsenhet för länets utbildningsförvaltningar från den 1 januari 2015 Barndialogen inom enheten för Hälsa- och sjukvård, ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Region Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer. Utvecklingsledare, strateger, statistiker med flera från länets kommuner och hälso- och sjukvård Implementering av överenskommelsen i Jönköpings län Cheferna inom respektive förvaltning ansvarar för att överenskommelsen med tillhörande handlingsplan implementeras inom sin organisation och att de privata aktörerna delges dokumenteten inom det egna området (fristående förskolor, friskolor, behandlingshem och privata vårdgivare inom hälso- och sjukvård). Till stöd för implementeringsarbetet finns resurser tillsatta inom Kommunal utveckling inom Region Jönköpings län. Friskolor och privata vårdgivare omfattas av implementeringsarbetet. Länsövergripande handlingsplan för gemensamma utvecklingssatsningar Jönköpings län upprättade en handlingsplan för de länsövergripande utvecklingsoch förbättringsområden som pågår. Sedan 1 januari 2014 är det Strategigrupp barn och unga som beslutar om, följer upp och reviderar utvecklingsområdena i handlingsplanen. Handlingsplan för länsövergripande samverkan kring barn och unga Avvikelser i samverkan Identifierade brister i samverkan rapporteras till närmaste chef som om möjligt vidtar åtgärder i den egna verksamheten. Samverkansproblem ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till alla berörda parter. Det är värdefullt att cheferna dokumenterar brister som uppstår i samverkan eftersom detta kan ge viktig kunskap om eventuella systemfel eller glapp i ansvarsfördelningen mellan verksamheterna. Avvikelser registreras i Regionens Synergisystem och Analysgruppen (inom ledningssystemet för samverkan) har i uppdrag att årligen sammanställa avvikelserna för avstämning i Strategigrupperna. I de fall den lokala- eller länsdelsnivån inte kan lösa samverkansproblemet tas avvikelsen vidare direkt till Strategigrupp barn och unga. Strategigrupp barn och unga samt REKO tar ställning till om det förekommer behov av förtydliganden utifrån lagstiftingen eller i de avtal och överenskommelser länet upprättat. Länk till rutiner för avvikelser i samverkan 9 35

36 Uppföljning av överenskommelsen Uppföljning av den reviderade överenskommelsen i sin helhet ska vara klar senast Ansvariga för uppföljning och eventuell revidering är Strategigrupp barn och unga samt Ledningsgruppen för samverkan (REKO). Delaktighet Folkhälsosektionen inom Regionen ansvarar för att utveckla länsövergripande strategier kring ökad delaktighet för barn och unga. Förutom detta pågår arbete inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård där barn och unga samt deras familjer ges möjlighet att utvärdera bland annat bemötande och enskilda insatser från respektive verksamhet. Rapporter och referenslitteratur Lagstiftning om samverkan Socialstyrelsen 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Regeringskansliet och Socialdepartementet 2015 (PRIO) Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskaps sammanställning. Sveriges Kommuner och Landsting, Bra för alla barn visioner och verklighet. Sveriges Kommuner Landsting, Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Granskningsrapport från riksrevisionen, Social rapport, 2010 Vänd frånvaro till närvaro. Sveriges kommuner och landsting, 2013 Strategi för att stärka barnets rättigheter. Socialdepartementet Prop. 2009/10:232. SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen och skolverket, 2014 Se, tolka och agera. Utredningen om utsatta barn i skolan. SOU 2009:05. Dåvarande primärkommunala nämnden beslutade att anta den länsövergripande överenskommelsen om samverkan för barn och unga Överenskommelsen har reviderats årligen och beslutats av Strategigrupp barn och unga samt ledningsgruppen för samverkan REKO. Överenskommelsen har sammanställts av Marie Rahlén-Altermark FoU ledare Region Jönköpings län Ola Götesson Utvecklingschef Kommunal utveckling Region Jönköpings län Mats Bojestig Hälso- och sjukvårdsdirektör Regionledningen Region Jönköpings län 10 36

37 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Giftsmart förskola Ärendebeskrivning Åtgärdsplan för giftsmart förskola ska bidra till att minska gifter som våra barn utsätts för på våra förskolor. Barn och ungdomar är mer känsliga för kemikalier och miljögifter än vad vuxna är. Miljögifter sprids från vardagsprodukter såsom leksaker, möbler, golv och kläder. Att minska mängden farliga kemikalier är viktigt utifrån risken för den så kallade cocktaileffekten, som innebär att även om varje enskilt ämne inte överstiger tillåtna gränsvärden så kan de tillsammans få en mycket större effekt. Arbetet med giftsmart förskola är långsiktigt och vissa åtgärder är enkla att utföra och innebär inga större kostnader, det handlar om att göra smarta val i vardagen. Andra åtgärder är av större art och kan innebära en del kostnader. Åtgärdsplanen grundar sig i inventeringen av giftsmarta miljöer, som har genomförts av miljöinspektören, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i Värnamo kommun. Åtgärdsplanen ska innehålla tydliga och tidsatta åtgärder med tydlig struktur kring vem som är ansvarig. På sikt innebär detta att alla barn i Värnamo kommun får en bättre förskolemiljö. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna åtgärdsplanen Giftsmart förskola Daniella Rydberg Verksamhetschef förskola Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (2) 37

38 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Riskbedömning Risker kan finnas att vi ej uppnår planens syfte inom befintlig budget. 2 (2) 38

39 Åtgärdsplan 39

40 2 ( 10 ) Åtgärdsplan Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Barn- och utbildningsnämnden Datum: 20xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Barn- och utbildningsförvaltningen 40

41 3 ( 10 ) Åtgärdsplan Innehåll Bakgrund...4 Åtgärder...5 Leksaker...5 Inredning...5 Kost och kök...6 Hygien och städning...6 Sortera...7 Upphandling...7 Information och utbildning...7 Tillsyn och egenkontroll...8 Reparation, ombyggnad och nybyggnad...8 Organisation och ansvar...9 Riskanalys...9 Tidplan...9 Budgetering...9 Ansvarig...9 Uppföljning Planen följs upp en gång om året i samband med egenkontrollen....9 Länkar

42 4 ( 10 ) Åtgärdsplan Bakgrund Åtgärdsplan för giftsmart förskola ska bidra till att minska gifter som våra barn utsätts för på våra förskolor. Barn och ungdomar är mer känsliga för kemikalier och miljögifter än vad vuxna är. Miljögifter sprids från vardagsprodukter såsom leksaker, möbler, golv och kläder. Att minska mängden farliga kemikalier är viktigt utifrån risken för den så kallade cocktaileffekten, som innebär att även om varje enskilt ämne inte överstiger tillåtna gränsvärden så kan de tillsammans få en mycket större effekt. Arbetet med giftsmart förskola är långsiktigt och vissa åtgärder är enkla att utföra och innebär inga större kostnader, det handlar om att göra smarta val i vardagen. Andra åtgärder är av större art och kan innebära en del kostnader. Åtgärdsplanen följs upp varje år i Egenkontrollen på varje enhet. Åtgärdsplanen utgår från Värnamo kommuns mål samt barn- och utbildningsförvaltningens delmål, att alla skolor och förskolor aktivt ska arbeta med hållbar utveckling. Alla förskolor i Värnamo kommun drivs inte av kommunen och även om åtgärderna i åtgärdsplanen endast gäller de kommunala förskolorna, får de fristående förskolorna ta del av åtgärdsplanen med rekommendation att följa den. Åtgärdsplanen grundar sig i inventeringen av giftsmarta miljöer, som har genomförts av miljöinspektören, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i Värnamo kommun. Åtgärdsplanen ska innehålla tydliga och tidsatta åtgärder med tydlig struktur kring vem som är ansvarig. På sikt innebär detta att alla barn i Värnamo kommun får en bättre förskolemiljö. Värnamo kommuns arbete med giftsmart förskola har pågått under en längre tid. Redan 2012 inkom motionen Ge barnen en giftfri vardag (Dnr ), som bl.a. föreslog att alla förskolor i Värnamo kommun skulle giftsaneras genom att kartlägga kemikalieanvändningen och fasa ut det som var farligt. Motionen gick till barn- och utbildningsnämnden som under 2013 svarade att enheternas årliga miljöplaner skulle kompletteras med mål och beslut som innebär att samtliga förskolor ska inventeras med avseende på miljögifter och att det inom ramen för miljöplanen ska upprättas en åtgärdsplan för ersättande av miljöfarliga produkter. I detta arbete ska förvaltningen stötta enheterna och vid behov upprätta förvaltningsövergripande åtgärdsplaner. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen 2014 och en förstudie genomfördes då på fyra förskolor Borgen, Getingen, Linden och Nylund för att få en lägesbild av hur kemikaliesituationen såg ut i Värnamo kommuns förskolor. En inventering gjordes och en rad rekommendationer för fortsatt arbete med giftsmart miljö upprättades. I och med förstudien lyftes Giftfri förskola in i kommunens övergripande miljöprogram som en åtgärd för barn- och utbildningsförvaltningen med genomförande under , baserat på förstudiens sammanfattande rekommendationer inkom Länsstyrelsens remiss om Hälsans miljömål, åtgärdsprogram där Kemikalier i förskolan föreslogs som ett sätt för alla Jönköpings läns kommuner att bidra till uppfyllandet av det nationella miljömålet Giftfri miljö. Värnamo svarade jakande till antagandet av åtgärden, vilken innebär dels krav på kompetensutveckling för all förskolepersonal, att alla förskolor inventeras och att en långsiktig plan tas fram för hur arbetet ska bedrivas för att minska farliga kemikalier i förskolorna. 42

43 5 ( 10 ) Åtgärdsplan Åtgärder Aktiviteter för att nå målet, en giftsmart förskola, redovisas i denna åtgärdsplan. De går ut på att sortera, rensa, fasa ut samt tänka långsiktigt vid nya inköp. Verksamheterna behöver bli medvetna om de giftsmarta val de kan göra i vardagen. Dokumentet är förvaltnings-övergripande. Följande åtgärder ska genomföras vid kommunala förskolor i Värnamo kommun: Leksaker Kemikaliekraven har skärpts de senaste åren och sedan ny lagstiftning inom EU trädde i kraft år 2007, får inte leksaker som innehåller PVC eller andra plaster som är tillverkade före år 2007 säljas. Utklädningskläder är något som ofta finns på förskolorna och som kan innehålla hälsoskadliga ämnen. Konstskinn kan innehålla både PVC-plast med ftalater och ibland bly. Gamla smycken och bijouterier, framförallt de som känns tunga, kan innehålla hälsoskadligt bly och kadmium och de kan även innehålla allergiframkallande nickel. Gammal elektronik förekommer på förskolor i form av mobiltelefoner, kameror, datorer, elvisp och annan elektronisk utrustning. Elektronik innehåller hälsoskadliga ämnen och det kan finnas bromerade flamskyddsmedel i plasthölje och kretskort, bly i lödpunkter och ofta finns skadliga ämnen i elkablar, därför är dessa inte bra att använda som leksaker. Lika viktigt som det är att kommunens förskolor blir giftsmarta, är det också viktigt att de giftiga leksakerna tas om hand på ett miljöriktigt sätt samt att förskolor framöver inte tar emot gammal elektronik eller leksaker. Åtgärder: Sortera bort: mjuka plaster som är tillverkade utanför EU plastleksaker som är tillverkade före år 2007 klibbiga eller hala plastleksaker (kemikalieläckage kan uppstå) plastleksaker som luktar (kan vara allergiframkallande) utklädningskläder, bälten, smycken och andra icke-leksaker gammal elektronik färger och hobbymaterial och välj miljö- och hälsovänliga alternativ Se över skapandematerial Ansvarig: förskolechef Tidsplan: 30 juni 2017 Inredning Studier har visat att mycket av den äldre inredning som vi har i våra förskolemiljöer kan innehålla skadliga ämnen som sprids till omgivande luft och fastnar i damm, vilket vi inandas. Gamla soffor, mattor, lekkuddar, madrasser och skumgummi kan innehålla någon av de förbjudna sorterna av bromerande flamskyddsmedel och därför behöver äldre inredning ses över och fasas ut. Vid utfasningen är det är av största vikt att miljöfarlig inredning sorteras utifrån Värnamo kommuns miljöpolicy. Åtgärder: Varje förskola ska utse en inköpsansvarig. 43

44 Vid nyinköp ska upphandlingsförvaltningens avtal följas och miljömärkta produkter köpas in. Rensa bland: Lekkuddar och madrasser av skumgummi Äldre soffor som innehåller hälsoskadliga flamskyddsmedel Förvaring av plast som inte är PVC-fri Fasa ut äldre sovmadrasser Ansvarig: förskolechef Tidsplan: 30 juni 2018 Kost och kök Det har kommit flera rapporter som visar på negativa effekter av kemikalieexponeringen på individnivå men det ger också stora kostnader på samhällsnivå. Enligt Naturskyddsföreningen har Kemikalieinspektionen beräknat kostnaden för bl.a. benfrakturer kopplade till höga halter kadmium i maten till 4 miljarder kronor per år. Liknande kostnader har också presenterats för njurskador som kadmium orsakat. Man bör därför se över vilka kemikalier som finns i den livsmedel som serveras på våra förskolor. Vid matlagning och servering bör plastredskap undvikas eftersom detta i kombination med värme kan läcka platskemikalier till mat. Konservburkar kan innehålla ämnen som är hormonstörande och bör därför undvikas och andra förpackningsalternativ väljas. Ekologisk mat innehåller mindre rester av bekämpningsmedel och kemikalier därför bör vi stäva mot ett ökat inköp av ekologiska produkter. Åtgärder: Byt ut plasttallrikar, plastmuggar, plasttillbringare, plastbestick och andra förvaringskärl till godkänt material där så är möjligt Maxa mängden ekologisk mat och kompetensutveckla personal så detta inte medför onödigt stora kostnadsökningar. Säkerställ att livsmedelsleverantörer levererar produkter i giftfria förpackningar så långt det är möjligt. Undvik vinylhandskar Sortera sopor och avfall rätt Ansvarig: förskolechef. (kostchef kan ha en rådgivande funktion) Tidsplan: Vid varje inköp 2017 Hygien och städning Enligt de städavtal barn- och utbildningsförvaltningen har med tekniska förvaltningen samt serviceförvaltningen har barn- och utbildningsförvaltningen specificerat att endast miljömärkta städkemikalier ska användas på förskolorna. Om detta inte efterföljs meddelas respektive förskolechef som sedan tar kontakt med städorganisationens chef. Endast miljömärkta städ- och hygienprodukter ska användas vid städning m.m som görs av den egna verksamheten. Det gäller även tvättmedel och sköljmedel om det används. Kemikalier ska förvaras ur räckhåll för barnen. Alla kemikalier ska ha en kemikalieförteckning. Säkerhetsdatablad finns tillgängliga i beställningssystemet. Onödiga kemikalier ska rensas bort. Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vad städorganisationen respektive verksamhet ska göra. Det är förskolechef eller delegerad persons ansvar att se till att lokalerna och inventarierna är rena och välskötta. Rutinerna finns i dokumentet Egenkontroll ( 10 ) Åtgärdsplan

45 Alla textilier ska tvättas före de används, det gäller även kuddar och mjukdjur. Detta för att undvika rester av kemikalier från tillverkningen som försvinner vid tvätt. Textilier ska tvättas regelbundet eftersom damm binder skadliga ämnen. Åtgärder: Tydlig rutinbeskrivning och ansvarsfördelning Säkerställ att endast miljömärkta och parfymfria städkemikalier används på förskolorna. Säkerställ att kemikalier förvaras utom räckhåll för barn. Att tvätta händerna när barnen varit ute, vid toalettbesök och innan måltid. Skriftliga och väl synliga rutiner vid blöjbyte och toalettbesök Undvik vinylhandskar Följa Värnamo kommuns dokument städuppdrag Ansvarig: Förskolechef samt Tekniska förvaltningen och Serviceförvaltningen inom ramen för respektive avtal Tidsplan: 2017 Sortera Sopor kan innehålla både farliga ämnen men också värdefulla ämnen. Genom att sortera sopor kan de omhändertas på ett säkert sätt och det mesta kan återvinnas. Sopsortering är en del av EU:s plan för hur vi ska hantera vårt avfall så att miljö och människor inte kommer till skada. Genom att vi sorterar sopor i våra verksamheter ökar materialåtervinningen och gifter sprids inte i onödan i vår miljö. Åtgärder: Lämna utsorterat material till återvinningen. Däck, byggmaterial, elektronik m.m ska återvinnas och omhändertagande på återvinningscentral. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Rutiner 2017 Upphandling Upphandlingsförvaltningen tillsammans med verksamhetschef ska arbeta för att få en styrning redan vid upphandling så att endast kemikaliesmarta produkter finns i vår upphandlingar. Åtgärder: Bredda utbudet och pressa priserna av ekologiska varor i upphandlingen. Upphandlingsfövaltningen och verksamhetschef för förskolan ska bilda en grupp för att underlätta val av giftsmarta varor vid inköp. Arbeta fram information och inköpstips till förskolor och personal som beställer. Ansvarig: Verksamhetschef samt Upphandlingsavdelningen Tidsplan: löpande Information och utbildning Informationen ska spridas till berörd verksamhet. Det är viktigt att de som är berörda av åtgärdsplanen får information och utbildning. Utbildningen kommer att ske digitalt bl.a. med en informativ PowerPoint. Åtgärder: 7 ( 10 ) Åtgärdsplan 45

46 Organisera för hur, när, av och till vem informationen och utbildningen ska förmedlas Miljö- och stadsbyggnadskontoret skapar ett informationsblad till vårdnadshavare som förskoleverksamheten sprider. Arbeta för att sprida information om skola för hållbar utveckling till alla förskolor. Använda utbildningsmaterial: Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: 2017 Tillsyn och egenkontroll Denna åtgärdsplan ska följas upp årligen i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom dokumentet Egenkontroll. Skolverket erbjuder utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Utmärkelsen innebär att skolor och förskolor arbetar medvetet med frågor som rör hållbar utveckling. Det handlar om att integrera frågeställningar runt miljö, sociala och ekonomiska frågor, att göra barn och ungdomar delaktiga i lärprocessen och förbereda dem för framtiden. eckling4feb2016.doc 8 ( 10 ) Åtgärdsplan Åtgärder: Utse en person på varje förskola som ansvarar för att egenkontrollen blir gjord Rapportera eventuella åtgärdsbehov till berörd förskolechef Ansvarig: Pedagoger och förskolechef Tidsplan: Följa årsrutiner Reparation, ombyggnad och nybyggnad När nya förskolor byggs ska de byggas av bra material och inredas på bästa sätt för att minimera miljögifterna redan från början. Vid reparationer ska miljöperspektivet beaktas. Vid planering av förskolornas utegårdar, eller upprustning av befintliga, ska leverantörernas utbud ses över så att de bästa produkterna utifrån alla miljöaspekter beaktas. Åtgärder: Arbeta efter styrdokumentet lokalstandard för förskolor Värnamo kommun Miljöprogrammet för byggnader Ansvarig: Tekniska förvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen Tidsplan: Vid varje reparation, ombyggnad och nybyggnad 46

47 Organisation och ansvar Här beskrivs ansvarsområde och omfattning. Struktur över ansvarsfördelning och organisation. Samarbeten och avgränsningar i dessa. Dela in i lämpliga stycken. 9 ( 10 ) Åtgärdsplan Riskanalys Risker kan finnas att vi ej uppnår planens syfte inom befintlig budget. Tidplan Se respektive åtgärd. Budgetering Åtgärderna ska genomföras inom befintlig budget. Ansvarig Se under respektive område. Uppföljning Planen följs upp en gång om året i samband med egenkontrollen. 47

48 10 ( 10 ) Åtgärdsplan Länkar Kemikalieinspektionen Naturskyddsföreningens hemsida om Giftfri förskola: Sorteringsguide Svanen miljömärkning: Upphandlingsmyndigheten: Folksams Byggmiljöguide om giftfritt byggande: 48

49 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr:BUN Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Sida 1(2) Riktlinjer för ekonomisk styrning i kostverksamheten Ärendebeskrivning Bakgrund Inför sammanslagningen av kostverksamheterna på barn- och utbildningsförvaltningen samt omsorgsförvaltningen upprättades gemensamma regler för ekonomisk styrning. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att godkänna riktlinjerna för ekonomisk styrning av kostverksamheten att överlämna yttrandet till servicenämnden. Elisabet Nord Barn- och utbildningschef Helena Svensson Kvalitetschef 49

50 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr:BUN Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Sida 2(2) Utredning Serviceförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt kommunens ekonomichef reviderat dokumentet utifrån de erfarenheter som finns efter kostorganisationens första år. 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och utbildningsnämnden Protokollsutdrag: Bun Dnr Redovisning av delegationsbeslut 14 Anställningsavtal tillsvidare och visstid 15. Beslut angående elevs tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp Gys4 (4 st) Justerare 56

57 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Motion - Bristyrkesutbildning för vuxna Ärendebeskrivning Socialdemokraterna inkom med en motion till kommunfullmäktige den 24 oktober 2016 där de yrkar på att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram och genomföra ett par yrkesutbildningar för vuxna samt teckna avtal med berörd bransch om praktikplats för utbildningarna. Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att kunna erhålla statsbidrag förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. En ansökan om statsbidraget har lämnats in från GGVVkommunerna för Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Inga-Lill Svanholm Rektor, vuxenutbildningen Magnus Flink verksamhetschef Figy/vux 1 (2) 57

58 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att kunna erhålla statsbidrag förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. Dessutom ska arbetsmarknadens behov i de samverkande kommunerna tillgodoses. Utbildningen ska planeras efter samråd med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företräda i de samverkande kommunerna. Även arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet ska vara med i planeringen av utbildningarna. Ytterligare ett krav som ställs i förordningen är att de samverkande kommunerna sammantaget ska finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Det bör också ingå minst 15 % arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen har Värnamo kommun tillsammans med Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd kommun lämnat in en ansökan om sammantaget 182 årsstudieplatser för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. Antalet platser baserar sig på arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen och befolkningsstatistik från SCB. Så många platser kommer förmodligen inte de samverkande kommunerna att kunna ta fram, men det visar på att det finns pengar avsatta från regeringens sida om kommunerna klarar att svara upp med motsvarande antal platser. På Vuxenutbildningen i Värnamo kommun anordnar vi redan utbildningar inom Vård och omsorg samt inom Restaurang och Livsmedel. Dessa utbildningar har vi finansierat inom befintlig budget under förutsättning att vi får beviljat bidrag från staten med motsvarande antal platser. Det innebär att om vi exempelvis genomför 40 årsstudieplatser inom Vård och omsorg och Restaurang och Livsmedel så finansieras hälften av de platserna genom statsbidrag. Vi vet också att det finns behov inom andra branscher som till exempel inom industri eller transport, men där ser vi inte att vi kan tillgodose det behovet om det inte tillskjuts mer ekonomiska medel. För att starta en industriutbildning för vuxna så skulle kommunen behöva handla upp den tjänsten, medan inom transportsektorn så skulle vi kunna starta en sådan utbildning i kommunal regi genom ett samarbete med Finnvedens gymnasium. 2 (2) 58

59 Motion till Värnamo Kommunfullmäktige Bristyrkesutbildning för vuxna. Yrkeskompetens är en av de mest efterfrågade punkterna när näringsliv och offentlig sektor summerar sina framtidsutmaningar. Bland annat yrkeschaufförer och svetsare saknas. Alla yrken kräver inte högskolenivå. I vår kommun finns både Campus och Komvux som stora och viktiga utbildare av vuxna. Regeringen har i sin budget för 2017 ett anslag för yrkesvux som bör kunna användas till vårt förslag. Härmed yrkar vi att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram och genomföra ett par yrkesutbildningar för vuxna. Att teckna avtal med berörd bransch om praktikplats för utbildningarna. (S) Vision: Värnamo, en framtidskommun för alla Övergripande mål: Jobb och framtidstro; Verksamheten i Värnamo Kommun ska främja fler och bättre jobb Ansvar för kommande generationer; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett meningsfullt och långsiktigt hållbart sätt främja trygg och skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett ansvarsfullt och hållbart sätt möta medborgarna För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Tillgång till relevant kompetens är också avgörande för näringslivets möjlighet att växa och klara den internationella konkurrensen. Och för offentliga sektorns möjligheter att ge en pålitlig samhällsservice. Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkbildning, högskola och yrkeshögskola. En del av dessa platser borde kunna hamna i vår region där efterfrågan på yrkesutbildningar är stor. Utformningen av utbildningarna behöver ske i samverkan med Arbetsförmedlingen och organisationer som söker just den tänkta utbildningen. En inventering och dialog med näringslivsbolaget m.fl. är på sin plats. Vi ser och hör att det finns människor som gärna vill byta yrke samt vuxna arbetssökanden som önskar en konkret yrkesutbildning. Komvux i Värnamo har ett flexibelt och bra upplägg, anser vi. Eftersom det nu också, från regeringen, görs satsning på studiemedel för vuxna och öppnade regler för att kunna gå komvux, ser vi en möjlighet till yrkesutbildning för vuxna som Värnamo kommun inte bör missa. Värnamo den 24 oktober 2016 Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Genom Britt-Marie Sellén Nilsson, Bo Svedberg, Ulla Gradeen 59

60 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Statsbidrag för yrkesvux Ärendebeskrivning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen har tillsatt extra medel för att fler ska kunna erbjudas yrkesinriktad vuxenutbildning. I förordningen regleras villkoren för att erhålla statsbidrag och bland annat förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. I planeringen av utbildningen ska arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet vara med och samråd ska ske med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företrädda i de samverkande kommunerna. Det ställs också ett krav på medfinansiering från de samverkande kommunerna. De ska sammantaget finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att ge verksamhetschefen och rektorn för vuxenutbildningen i uppdrag att göra en kalkyl på kostnaderna för de planerade utbildningarna och att ansöka om extra medel från Kommunstyrelsen för den del av finansieringen av yrkesinriktad vuxenutbildning som kommunen ska stå för. Inga-Lill Svanholm Rektor vuxenutbildningen Magnus Flink verksmahetschef Figy/vux 1 (3) 60

61 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen har tillsatt extra medel för att fler ska kunna erbjudas yrkesinriktad vuxenutbildning. I förordningen regleras villkoren för att erhålla statsbidrag och bland annat förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. I planeringen av utbildningen ska arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet vara med och samråd ska ske med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företrädda i de samverkande kommunerna. Det ställs också ett krav på medfinansiering från de samverkande kommunerna. De ska sammantaget finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Det bör också ingå minst 15 % arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen har Värnamo kommun tillsammans med Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd kommun lämnat in en ansökan om sammantaget 182 årsstudieplatser för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. Antalet platser baserar sig på arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen och befolkningsstatistik från SCB. Så många platser kommer förmodligen inte de samverkande kommunerna att kunna ta fram, men det visar på att det finns pengar avsatta från regeringens sida om kommunerna klarar att svara upp med motsvarande antal platser. För en årsstudieplats utgår bidrag á kr utom för förare inom godstransport där bidraget är mellan 69- och kr beroende på antalet genomförda verksamhetspoäng. När det gäller statsbidraget för förare inom godstransport så tar Skolverket hänsyn till behovet av geografisk spridning när de fördelar bidraget. Det brukar alltid finnas en översökning så alla kommuner kan inte beviljas bidrag. På Vuxenutbildningen i Värnamo kommun anordnar vi redan utbildningar inom Vård och omsorg samt inom restaurang. Dessa utbildningar har vi finansierat inom befintlig budget under förutsättning att vi får beviljat bidrag från staten med motsvarande antal platser. Det innebär att om vi exempelvis genomför 40 årsstudieplatser inom vård- och omsorg och restaurang och livsmedel så finansieras hälften av de platserna genom statsbidrag. 2 (3) 61

62 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Vi vet också att det finns behov inom andra branscher som till exempel inom industri eller transport, men där ser vi inte att vi kan tillgodose det behovet om det inte tillskjuts mer ekonomiska medel. Vi räknar med att en årsstudieplats inom industri kostar kr per/elev under förutsättning att det är 10 elever i gruppen och inom godstransport kr/elev beräknat på en grupp av 8 elever. För att starta en industriutbildning för vuxna så skulle kommunen behöva handla upp den tjänsten, medan inom transportsektorn så skulle vi kunna starta en sådan utbildning i kommunal regi genom ett samarbete med Finnvedens gymnasium. De har kapacitet med befintliga fordon att starta en utbildning redan i augusti under förutsättning att det skjuts till medel. Ytterligare ett behov som vi har identifierat är att kunna erbjuda yrkeskurser kombinerat med SFI. Många kommuner erbjuder det idag, men Värnamo kommun gör inte det. Vi tänker att vi skulle kunna erbjuda elever som går på SFI förberedande kurser med praktik inom Vård och omsorg och Restaurang och livsmedel. Detta skulle vi kunna göra med befintliga yrkeslärare, men vi skulle behöva anställas ytterligare en halv tjänst SFIlärare som är inriktad på yrkessvenska och som skulle arbeta parallellt med yrkeslärarna. Tanken är dels att språkinlärningen går snabbare om eleverna får kombinera SFI med yrkeskurser, dels att få fler elever att vilja studera våra yrkesutbildningar. Kostnaden beräknas till kr/elev beräknat på 15 elever. Detta skulle kunna vara en inkörsport för våra nyanlända att få pröva på yrket och i förlängningen fortsätta att utbilda sig. 3 (3) 62

63 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nämndsordförande: Glenn Lund (M) Förvaltningschef: Elisabet Nord Innehållsförteckning Sidnr Nämndens uppdrag enligt reglemente 1 Organisationsbeskrivning 2 Uppdragets omfattning 2 Förändringar, utveckling och trender 3 Nämndsmål Kvalitet 8 Delaktighet 10 Kompetensförsörjning 11 Klimat 12 Ekonomi Driftbudget 2018, -plan Investeringsbudget 2018, -plan Övriga nyckeltal 14 Personal 14 Omsättningstal 14 Nämndens uppdrag enligt reglemente (Ingressen från nämndens reglemente) Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna samt för uppgifter inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Nämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, samt i tillämpliga delar i kommunen verksamma enskilda förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och annan pedagogisk verksamhet. Nämnden svarar vidare för den kommunala kulturskolan och uppdragsutbildning inom vuxenutbildningen. 63 1

64 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Organisationsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningschef Verksamhetschef förskola Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef Frivilliga skolformerna Elevhälsochef Kulturskolechef Intraprenader Kvalitetschef/Bitr BoU Kansli Uppdragets omfattning (Beskrivning per verksamhetsområde, ex. per avdelning/sektion) Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde sträcker sig från förskola till vuxenutbildning samt kulturskola. Förskola, förskoleklass och grundskola och grundsärskola är kommunen skyldig att erbjuda i egen regi, medan de frivilliga skolformerna och kulturskolan inte är tvingande verksamheter. Alla verksamheter utom Kulturskolan regleras av Skollagen, läroplaner och Skolförordningen. Skolverket är den stödjande myndigheten och Skolinspektionen den granskande. De olika verksamhetsformerna är: Verksamhet Antal enheter Förskola 38 (varav 2 intraprenader) Pedagogisk omsorg, barn 1-5 år 2 Fritidshem 22 Förskoleklass 14 Grundskola 19 Grundsärskola 1 Gymnasieskola 1 Gymnasiesärskola 1 Kommunal vuxenutbildning 1 Utbildning i svenska för invandrare 1 Kulturskola 1 Övriga stödfunktioner: Elevhälsa ~ 2 ~ 64

65 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Enheten för flerspråkighet Administration Förändringar, utveckling och trender (Beskriv kända förändringar, interna och externa, som kan påverka verksamheten och genomförandet) En skola i vår tid För att Värnamo kommuns skolor ska klara utmaningarna att förbereda våra elever för framtidens samhälle behöver vi en skola i vår tid. Den digitala kompetensen är idag en demokratifråga och har blivit en klassfråga. Skolan har som uppdrag att utjämna skillnaderna som uppstår för barn på grund av deras bakgrund och förutsättningar. Därför är det avgörande för elevernas lärande att skolan tillhandahåller moderna verktyg och arbetssätt som rustar dem för framtiden på ett likvärdigt sätt. Ökat digitalt samhälle I Värnamo kommun råder i dagsläget ingen likvärdighet mellan enheterna avseende tillgång på digitala verktyg. Förskolechefer och rektorer har varit relativt fria att bestämma över sina enheters digitala utveckling. Tanken med det var att man skulle äga sin egen utveckling ute i verksamheten, men resultatet är att vissa skolor halkat efter i utvecklingen och eleverna i kommunen har därför olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på. Detta håller på att förändras och en likvärdighet skapas. Dels kommer tillgången på digitala verktyg att styras centralt och dels ska all personal kompetensutvecklas så att den pedagogiska användningen av verktygen säkerställs. Detta innebär bland annat att vi behöver satsa på nedanstående punkter. IT-satsning en-till-en Eleverna i Värnamo kommun ska få tillgång till digitala verktyg på ett likvärdigt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en plan som innebär följande utrustningsnivå: * Förskolan: en enhet på fyra barn * Grundskolans F-3: en enhet på fyra elever * Grundskolans åk 4-9: en enhet per elev * Gymnasiet: en enhet per elev Utbyggnaden påbörjas redan 2016 och kommer att rulla med utbyggnad och utbyte från 2017 och framåt. Den investeringsbudget som finns för IT räcker för de antal elever som finns i verksamheten idag, men med ökade barn- och elevgrupper behöver denna budget ökas för att räcka till. IKT-utbildning för ledare och pedagoger Digitala verktyg behövs i förskola och skola, men för att de ska göra någon nytta i verksamheten behövs kompetensen hos ledare och pedagoger utvecklas. Skolverket kommer med kompetensutvecklingssatsningar som Värnamo ska delta i, kompletterat med egna kompetensutvecklingssatsningar kring våra specifika system och möjligheter. Skolverkets utbildningar kommer att ökas på efterhand och startar hösten En kompetensutvecklingsplan ska tas fram för IKT-området. Fortsatt Implementering och fortbildning av Skolportalen Under 2016 påbörjades ett arbete med att införa Skolportalen i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Skolportalen bygger på Microsoft Office365 med Sharepoint. All personal har fått en första utbildningsinsats och fortsatt implementering för att gå över till en digital pedagogik kommer att vara prioriterat de närmaste åren. Varje enhet har en eller flera lärspridare bland personalen, som ska vara skolledarnas draghjälp i arbetet ~ 3 ~ 65

66 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan med digitalisering. Detta arbete kräver en utökning av resurs båda centralt och lokalt för att utvecklingen ska föras framåt i den takt som det moderna samhället kräver. Ökat antal barn med särskilda behov Barn/elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Som vi nämner ovan är skolans uppdrag att ge alla barn och elever likvärdiga möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ska Värnamo kommun bli en av Sveriges bästa skolkommuner måste skillnaderna mellan och inom skolenheter jämnas ut. Kunskapsresultatet varierar mycket mellan våra enheter och det systematiska kvalitetsarbetet gör detta tydligt i uppföljningen. Vi behöver nu vässa vårt arbete ytterligare genom några specifika satsningar förutom det som nämnts ovan: Elevhälsa I takt med en ökad psykisk ohälsa bland våra elever blir elevhälsans arbete avgörande. Skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och specialpedagoger är viktiga personer i ett arbete för att skapa stöd kring elever som inte mår bra. För att prestera bra kunskapsresultat så måste välbefinnandet finnas där. Kompetensförsörjningen på dessa tjänster är svår. Dels är det svårt att rekrytera, dels är omsättningen på personalen relativt stor och dessutom är arbetsbelastningen hög med många elever per tjänst. Denna organisation skulle behöva utökas för att närma oss de rekommenderade antalet elever per tjänst. Det skulle öka möjligheterna att arbeta främjande och förebyggande, vilket är uppdraget enligt styrdokumenten. Idag hinner man endast med det åtgärdande arbetet. Integration Ett viktigt arbete för alla barn- och utbildningsnämndens verksamheter är integration av våra nyanlända barn och elever. Enheten för flerspråkighet har nu varit igång i tre år och en utvärdering ska göras. I och med den stora tillströmningen av nyanlända grundskole- och gymnasieelever under har enheten inte hunnit arbeta så mycket med fortbildning och stöd till skolorna, utan har fått koncentrera sig på att organisera kartläggning, placering, studiestöd och modersmålsundervisning. Under våren 2017 ska verksamheten utvärderas och tanken är sedan att kunna få igång det förebyggande arbetet i högre grad där enheten ska fungera som ett stöd till skolorna vad gäller kompetens kring flerspråkighet. Särskolan Inom särskolan är prognosen ett ökat antal elever. Ökningen finns framför allt inom träningsskolan, som är personalintensivt och även kräver investeringar i hjälpmedel som är kostnadskrävande. Utvecklande lärmiljöer Lärmiljön för elevernas utbildning är viktig att utveckla. Med lärmiljö menar vi både psykisk och fysisk miljö. Barn och elever ska vara trygga och ha studiero. De ska erbjudas kreativa miljöer som stimulerar till utveckling. Värnamos förskolor och skolor behöver se över sina lärmiljöer och framför allt vid om- eller nybyggnation är det viktigt att ha med den aspekten så att vi öppnar upp för pedagogik som stödjer en skola i vår tid. Skolkulturer Den kommunala skolan är en fantastisk mötesplats för barn och elever från alla socioekonomiska bakgrunder, från världens alla hörn och med alla varianter av behov, önskemål och drömmar. Personalen ska möta alla och ge dem möjligheter att utvecklas. Detta är ett komplext uppdrag som är reglerat i lagar och förordningar, men som också ställer krav på personalens grundsyn vad gäller barn/elever, kunskap och sitt uppdrag. Skolor har ofta olika kulturer som sitter i väggarna, som är en spegling av personalens grundsyn. Detta behöver vi arbeta med på olika sätt och de verktyg vi ser som viktigast framöver är att ge personalen fortbildning inom språkutvecklande och inkluderande arbetssätt. Mål och visionsarbete är viktigt för att förändra kulturer och det börjar hos ledningen. Ett samarbete med Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) har påbörjats för att få in en ~ 4 ~ 66

67 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan god kompetens i arbetet. I en redan ansträngd kompetensutvecklingsbudget behöver vi prioritera detta under Små enheter i grundskolan I kommunen finn det 7 skolor som kan betecknas som små grundskolor med tillhörande fritidshem, med mellan 15 och 67 elever. Dessa enheter är komplicerade att driva utifrån flera aspekter. Det är svårt att rekrytera fullt behöriga lärare när det är så få i personalgruppen, nämnden måste säkerställa att eleverna får sin undervisning av behörig lärare så att de får de kunskaper som styrdokumenten föreskriver. Förutom kunskapsuppdraget har skolan också ett uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utvecklas till demokratiska medborgare. Eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika kamrater och utveckla en förståelse för vårt mångfacetterade samhälle. Detta blir svårt när urvalet kamrater blir mycket litet. En likvärdig utbildning ställer alltså stora krav på verksamheten vid de små enheterna. Kostnadsmässigt har enheterna en högre kostnad per elev, resurserna är svårare att använda effektivt. Skolskjutskostnader förekommer ofta då eleverna behöver köras till närliggande skolor för att t.ex. ha idrott, slöjd och andra ämnen som kräver specialsalar. Söktryck till yrkesförberedande program på gymnasiet Sedan införandet av den nya gymnasieskolan har eleverna i allt högre grad valt studieförberedande program på gymnasiet, inte bara i Värnamo utan nationellt. Vissa yrkesförberedande program har fortsatt bra söktryck på Finnvedens gymnasium, Byggprogrammet framför allt, men också Elprogrammet. De program som tappar är Handelsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Fordonsprogrammet. De två senare programmen har branschorganisationer som trycker på med stort rekryteringsbehov, men eleverna väljer inte dessa program. Ett ökat samarbete med vuxenutbildningen ses som en framkomlig väg i detta arbete för att kunna motsvara branschernas kompetensbehov. Internationalisering En viktig del i en skola i vår tid är att blicka utanför Värnamos och Sveriges gränser. Med en utbyggd IT-täthet är världen bara en knapptryckning bort och världen kan tyckas minska i takt med tillgängligheten av information. För att ge internationaliseringen ett avtryck i elevernas skolgång behövs även internationella utbyten av olika slag. Flera av våra högstadieskolor och gymnasiet har uppbyggda utbyten, vissa i projektform och andra som blivit en del av verksamheten. Några skolor har varit duktiga på att söka externa medel för denna verksamhet och andra behöver utveckla det. Även om vi får extern finansiering så krävs också en egenfinansiering. För att öka andelen elever och personal som får ta del av internationella utbyten skulle vi behöva öka både ansökningarna av extern finansiering men också den egna insatsen som vi kan sätta i dessa projekt för att de ska gå att genomföra. Kompetensförsörjning/rekrytering En avgörande faktor för verksamheten är kompetensförsörjning. Svårigheten att rekrytera kompetent/behörig personal blir särskilt påtaglig när det gäller nedanstående grupper. Skolledare Arbetet som skolledare är utmanande och krävande. De senaste åren har vi haft en del pensionsavgångar och har även utökat med fler skolledare. Det är få som söker dessa tjänster och vid flera tillfällen har vi fått annonsera tjänster mer än en gång innan de har kunnat tillsättas. Omsättningen på skolledare är dock inte så stor i Värnamo som nationellt. Vi satsar på handledning, utbildning och stöd till skolledarna för att skapa hållbara förutsättningar för skolledarna anordnades en rekryteringsutbildning för pedagoger som var intresserade av att bli skolledare, av de 12 som gick utbildningen har de flesta idag ledarfunktioner i kommunen. En ny satsning av liknande slag kan bli aktuell, för att säkra tillgången på sikt. ~ 5 ~ 67

68 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Förskollärare Sedan den nya skollagen kom 2011 måste en förskola ha minst en behörig förskollärare för att vara en förskola, saknas behörig förskollärare kallas det pedagogisk omsorg istället för förskola. Värnamo kommun har länge haft som mål att uppnå 66% förskollärare av förskolans personal, men vi ligger på runt 50%. Värnamo tätort har något lättare att rekrytera behöriga förskollärare medan ytterområdena har mycket få om några behöriga sökanden när man annonserar efter förskollärare. En satsning görs på att utbilda barnskötare till förskollärare på Campus Värnamo, i samarbete med Högskolan i Borås. 8 barnskötare har påbörjat utbildningarna vid två tillfällen (2013, 2015 och 2016). De pengar som KS beviljade till utbildningen byggde på att intagen skulle vara 2013, 2014 och 2015 och beskedet har hittills varit att vi inte kan skjuta fram pengarna till intag 2016, men diskussioner har visat att det kan finnas en öppning för att flytta fram de avsatts pengarna och då försöker vi att köra satsningen vidare med intag Dock börjar det även bli brist på barnskötare och många av dem är över 55 år och inte så motiverade att läsa vidare. De som togs in 2013 blir färdiga Med intaget 2016 är satsningen klar Specialpedagoger En yrkesgrupp som också är mycket svårrekryterad är specialpedagoger. En specialpedagog är förskollärare eller lärare med minst 3 års erfarenhet och sedan ytterligare 90hp utbildning. Specialpedagogens roll är delat på tre delar, att undervisa elever, att utreda elevers pedagogiska behov när stödinsatser behöver göras och att handleda lärare. För att kunna tillsätta specialpedagoger har 5 pedagoger fått möjlighet att läsa till specialpedagog med förmånliga villkor, liknande dem som gäller för förskollärarutbildningen för barnskötare. Det gäller även speciallärare inom särskolan där det är ett behörighetskrav som börjar gälla Ett statsbidrag har lanserats från och med 2017 från Skolverkets sida som gör det möjligt att få en delfinansiering av lönekostnader under utbildningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har som mål att kunna få med 6 pedagoger per år i denna satsning. Lärare i svenska som andraspråk I och med den utveckling som varit under de två senaste åren är lärare i svenska som andraspråk hett eftertraktade. Det är svårt att rekrytera lärare som har denna behörighet och vi kommer att behöva utbilda redan anställd personal inom ämnet. Ett samarbete kring detta i GGVV-regionen planeras. Lärare i bild, musik och slöjd Lärare i praktisk-estetiska ämnen är också en bristvara. Idrottslärare finns det gott om, men bild, musik och slöjd är väldigt svårrekryterade ämnen. I musik finns ett samarbete med Kulturskolan som många gånger räddar skolorna, men de andra ämnena har en åldrande lärarkår och ett stort behov. Stimulansmedel att läsa vidare för de lärare som inte har behörighet men intresset och viljan att läsa till dessa ämnen behövs. Lokaler och ökat antal elever Under har barn och elevantal ökat kraftigt i våra verksamheter. Delvis beror det på en ökad invandring men det är också många familjer som flyttar in till Värnamo kommun från andra kommuner i Sverige. Störst ökning har vi i grundskola och fritidshem. Budgetramen bygger på föregående års elevantal och den kompensation som barn- och utbildningsnämnden erhåller från Kommunstyrelsen räcker inte för att bibehålla budgeten per barn/elev. Detta innebär att budgeten ska fördelas på fler barn och elever än tidigare och många av våra verksamheter upplever att organisationen blivit allt tajtare. Detta visar sig också i sjukfrånvaron som ökat (se personalnyckeltalen på sid 15). Budgeten per barn/elev ska räcka till personalökningar, men också till lokalökningar. De tillfälliga lokaler som måste sättas in belastar nämndens driftsbudget eftersom hyreskompensationen inte gäller för tillfälliga lokaler, detta urvattnar barn- och elevpengen ytterligare. Lokaler ~ 6 ~ 68

69 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nybyggnation och planering inför framtiden i samarbete med Tekniska utskottet och Samhällsbyggnadsnämnden är avgörande för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Elevökningen var extra stor och har gjort att redan trångbodda skolor fått lita ytterligare till tillfälliga lokaler, så som paviljonger och hyrda lokaler från privata aktörer. Ett problem för nämndens ekonomi är att dessa hyror inte kompenseras i budget, utan tas från driften. En plan för utbyggnad av förskolor finns, där en ny förskola ska byggas varje år. På grundskolesidan ökas skolbeståendet när Östboskolan står klar Trälleborgsskolans ombyggnad (som inte finns tidplan på ännu) innebär en utökning av lokaler, men ytterligare grundskola behövs i centralorten. Översyn av skolorganisation år när den nya läroplanen för grundskolan kom tog barn- och utbildningsnämnden beslut om att byta från ett system med årskurs F-5 respektive 6-9 till F-6 respektive 7-9. I ytterområdena genomfördes detta utan problem, men i centralorten har beslutet inte kunnat genomföras på grund av lokalbrist kommer Östboskolan vara klar för att flytta in årskurs 4-6 från Rörstorps och delar av Enehagens upptagningsområden. Detta gör att en översyn av hela centralortens upptagningsområden måste göras för att planera för genomförandet av F-6/7-9 i hela Värnamo tätort. Vuxenutbildningens framtida lokaler Hösten 2015 flyttade vuxenutbildningen från Östboskolan eftersom den ska renoveras och göras om till grundskola. Vuxenutbildningens verksamhet är nu förlagd på Västra skolan. Inom planperioden måste en långsiktig lösning hittas. Det finns inte upptaget i investeringsbudgeten i dagsläget. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten visar att det finns en ökande arbetsrelaterad ohälsa bland personalen. BUF har ökat från 24% (2013) till 28% (2015) som anger att de har hälsoproblem som de tror huvudsakligen beror på sitt arbete. Detta behöver arbetas med på enhetsnivå i dialog mellan ledning och personal. Centralt kommer vi att samla ihop de aktiviteter som enheterna kommer fram till för att se om det finns mönster och möjliga gemensamma satsningar. Utifrån den kritik som arbetsmiljöverket riktade mot barn- och utbildningsförvaltningen kommer både ledare, skyddsombud och elevskyddsombud utbildas vid varje läsårsstart. Det blir en gemensam utbildning som kommer att belasta kompetensutvecklingsbudgeten. Skolinspektion Under våren 2017 kommer Värnamo kommun som huvudman att granskas av Skolinspektionen. Det är en del av Skolinspektionens återkommande granskningar som sker ungefär vart tredje år. Förra gången de var i Värnamo granskades alla enheter, men numera väljs ett antal enheter utifrån en enkät som görs bland elever, föräldrar och personal samt skolans resultat. Våren 2017 kommer följande enheter att granskas: Finnvedens gymnasium, Enehagens skola, Gröndalsskolan, Kärda skola, Rydaholms skola, Hånger skola samt grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Besluten på enhetsnivå kommer löpande efter granskningen och huvudmannens hela beslut kommer förmodligen att vara klart efter sommaren Sammanfattningsvis så klarar barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra sitt lagstadgade grunduppdrag inom budgetramen, men för att uppfylla kommunens vision och nämndens mål krävs budgetförstärkningar inom ovanstående områden. ~ 7 ~ 69

70 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nämndmål KVALITET grunduppdrag av god kvalitet för den vi är till för Det visar verksamhetens nytta för medborgaren. Vi får ett underlag för verksamhetsutveckling, att vi följer och säkrar verksamhetens kvalitet. Det ger goda underlag till ledning och nämnd för beslut om resurser och insatser. Kvalitetsmål formuleras utifrån respektive nämnds/bolags grunduppdrag i förhållande till medborgarna. Nämndernas och bolagens kvalitetsmål, för sitt grunduppdrag, ska visa god måluppfyllelse inom ekonomiskt given budgetram. Nämndmål: Värnamo kommun ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige 2017 och bland de tre bästa 2020 För att nå målet behöver kunskapsnivån höjas, det görs - genom god kvalitet i hela utbildningskedjan, från förskola till vuxenutbildning - genom systematiskt kvalitetsarbete Nuläge: Målnivåer: Indikatorer SKL Öppna jämförelser - Grundskola Nämndmål: Barn/elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga För att nå målet behöver verksamheten utveckla - Kollegialt lärande mellan medarbetare - Språkutvecklande och inkluderande arbetssätt - Hållbart pedagogiskt ledarskap - Kompensatoriskt uppdrag - IKT-användning - Utvecklande lärmiljöer Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Barn- och Elevenkäter * öka Kunskapsresultat * öka Föräldraenkäter * öka Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Kompetens och utveckling 4,0 (index 0-5) 4,2 Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Styrning 79 (index 0-100) 82 ~ 8 ~ 70

71 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Ledarskap 73 (index 0-100) 76 *Indikatorerna Barn- och elevenkäter, Kunskapsresultat och Föräldraenkäter innehåller flera olika delar, som inte får plats i detta dokument, målet är att öka måluppfyllelsen inom alla dessa områden. Nämndmål: Utveckla verksamheten genom samverkan För att nå målet behöver verksamheten utveckla - Övergångar mellan årskurser och stadier - Digital dokumentation och kommunikation med och för barn/elever och deras vårdnadshavare Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Uppföljning av personalens användande av digital plattform Uppföljning av vårdnadshavares användande av digital plattform Under införande Ej infört ~ 9 ~ 71

72 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling Vi vill kommunicera och ge återkoppling avseende mål, resultat och kvalitet. Vi vill att medborgare och medarbetare ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Externt mål: Värnamo kommun kommunicerar och för dialog om mål och resultat med sina medborgare. - Medborgare får svar på sina frågor - Medborgarna har möjlighet att påverka kommunens utvecklingsarbete Internt mål: Verksamhetsuppföljning av mål, resultat, kvalitet, personal och ekonomi rapporteras sammanhållet. - Medarbetarna är insatta i målen för sin arbetsplats och Värnamo kommuns målstyrning - Medarbetarna är delaktiga i arbetet Nämndmål: Både medarbetare, barn och elever ska känna att de kan påverka sin egen utveckling Genom inflytande över sin situation tar individen ansvar för både sin egen och verksamhetens utveckling. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer: Elevenkäter * öka Forum för samråd på alla enheter 75% 100% KKiK mått 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? KKiK mått 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Mål och uppföljning Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Styrning Kolla 2016 Kolla ,0 (index 0-5) 79 (index 0-100) Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Arbetsplatsträffar 3,4 (index 0-5) *Indikatorerna Barn- och elevenkäter, Kunskapsresultat och Föräldraenkäter innehåller flera olika delar, som inte får plats i detta dokument, målet är att öka måluppfyllelsen inom alla dessa områden 4,2 82 3,6 ~ 10 ~ 72

73 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver Genom samverkan kan Värnamo kommun och andra arbetsgivare rekrytera och behålla medarbetare. Medarbetare, vars erfarenheter och kompetens tas till vara och utvecklas, trivs och stannar. Externt: Värnamo kommun samverkar aktivt med externa aktörer för att främja och underlätta rekrytering för alla arbetsgivare i kommunen. Människors erfarenheter och kompetens tas tillvara. Internt: Som en attraktiv arbetsgivare utvecklar och behåller vi våra medarbetare. Värnamo kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats. Nämndsmål: Vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare För att nå målet behöver verksamheten - medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som är motiverade för sitt arbete - ett hållbart pedagogiskt ledarskap Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Andel behöriga pedagoger (Rikssnitt) Lärartäthet Fsk barn per personal Grsk, Gy elever per lärare (Rikssnitt) Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Ledarskap 2015 Fsk 46% (49%) Grsk 91% (87%) Gy 83% (79%) 2015 Fsk 4,4 (5,3) Fritids 17,4 (22,5) F-9 12,0 (12,2) Gy 11,65 (10,5) 73 (Index 0-100) 80 Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Motivation Medarbetarundersökning: den enskilda frågan Vad tror du, har du bytt arbetsgivare om ett år? Svarsalternativ -5 till +5 där -5 är lika med absolut inte och +5 ja, absolut (2013 = 74) 78 (Index 0-100) 70 (index 0-100) ~ 11 ~ 73

74 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan KLIMAT klimatsmarta val underlättas Klimatet är vår viktigaste framtidsfråga, där allas insats behövs och är viktig. Vi ska skapa goda förutsättningar att göra val som minskar vår klimatpåverkan. Externt: Kommunens medborgare, företag, föreningar och besökare har stora möjligheter att leva och bedriva verksamhet klimatsmart. Internt: Värnamo kommun minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Nämndsmål: Skolor arbetar aktivt med hållbar utveckling Med hållbar utveckling menas en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. - Ekologisk - Ekonomisk - Social (Bruntlandkommissionen 1987) Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Antal enheter med Skolverkets utmärkelse Hållbar skola 2 4 Planer mot kränkande behandling på alla enheter 100% 100% Ekonomi Driftbudget 2018 samt plan DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Prel Prel Prel 2017 Budget Budget Budget Nettobelopp i tkr utan decimal Kf Barn- och utbildningsnämnd Gemensamt barn- och utbildningsförvaltning Förskola Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola NETTOKOSTNAD ~ 12 ~ 74

75 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Investeringsbudget 2018 samt plan (vid många projekt, gruppera upp projekten till grupper i nedanstående tabell) Projektnamn/Projektgruppering Budget Plan Plan Plan Plan Projektblad Belopp i tkr utan decimal nr Inventarier Förvaltningsövergripande BUN Arbetsmiljöåtgärder BUN Lastbil Figy Fordonsprogrammet BUN Grundskola/Förskola inventarier BUN Grundskola/Förskola IT BUN 005a Gymnasiet elevdatorer BUN 005b IT satsning elevdatorer BUN 005c d Inventarier, Gymnasiet + Komvux BUN Kulturskolan, inventarier BUN Inventarier förskola, ny- och ombyggnation Inventarier grundskola, ny- och ombyggnation BUN , 017, , BUN 010, , 019, 022, 025, Inventarier gymnasieskola, ombyggnation BUN 016, 018, SUMMA INVESTERINGAR ~ 13 ~ 75

76 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Övriga nyckeltal Personal (Underlag erhålls från personalavdelningen) Nyckeltal Förändring % Antal årsarbetare (per ) (tillsvidareanställda) ,7% Sjukfrånvaro i % (helår) 4,58 5,05 +0,47 procentenheter Medelsysselsättningsgrad i % (per , tillsvidareanställda) Personalomsättning i % (helår, tillsvidareanställda) 95,3 95,3 +0 procentenheter 6,6 7,6 +1,0 procentenheter Pensionsavgångar Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Antal De nyckeltal vi får från personalavdelningen gäller bara tillsvidareanställd personal. I barn- och utbildningsförvaltningen finns många visstidsanställda, dels på grund av att vi enligt skollagen inte kan anställa obehöriga lärare tillsvidare och dels att resurstjänster oftast är tillfälliga behov som också blir visstidsanställda. Alla tjänster ligger inom budgetramen, men syns alltså inte i siffrorna ovan. Nedan finns en tabell där alla årsarbetare ingår. Samtliga årsarbetare Tidsbegränsade Omsättningstal och nyckeltal (Används för att ytterligare beskriva verksamhetens omfattning, frivillig att använda) De offentliga siffrorna för 2016 har inte publicerats ännu och eftersom det är viktigt att det blir samma siffror internt som externt väljer vi att endast ta med siffror som vi rapporterat in till scb för års siffror är de officiella publicerade siffrorna från 15 oktober När siffrorna publiceras med 2016 uppdateras verksamhetsplanen med dessa och 2018 års siffror finns inte med på grund av att den budgettilldelning barn- och utbildningsnämnden får från Kommunfullmäktige inte är specificerad på verksamhet. Det beräknade antalet elever i budgetramen är en klumpsumma för alla verksamheter förutom fritidshem. Fritidshemsbarnen räknas endast i förskoleklassen och grundskolan, eftersom dessa elever är inskrivna i två verksamheter skola/fritidshem. Utvecklingsavdelningen har fått i uppdrag att arbeta med befolkningsutveckling för hela kommunen. De fick statistiken från Scb den 8 mars och har inte hunnit bearbeta siffrorna. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan kommer att kompletteras med denna information när vi fått den. ~ 14 ~ 76

77 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Antal barn i förskolan (totalt 15/10) (prognos VP17) Antal barn per personal i förskolan (rikssnitt) Kostnad per barn i förskolan i kommunal regi (rikssnitt) Antal barn i barnomsorg på obekväm arbetstid SCB (1482) 4,4 (5,2) ( ) SCB Antal barn i pedagogisk omsorg Antal barn i fritidshem (prognos VP16) Antal barn per personal i fritidshem (rikssnitt) Kostnad per barn i fritidshem i kommunal regi (rikssnitt) 1469 (1411) 17,4 (21,9) (35 300) 1628 Antal barn i förskoleklass 295* 420 Antal elever per lärare i förskoleklass (rikssnitt) Kostnad per elev i förskoleklass (rikssnitt) Antal elever i grundskolan (prognos VP16) Antal elever per lärare i grundskolan (rikssnitt) Kostnad per elev i grundskolan (rikssnitt) 12,8* (16,4) * (53 000) 3533 (3467) 12,0 (12,1) (98 400) Antal elever i grundsärskolan 30 Antal elever i gymnasieskolan (prognos VP16) Antal elever per lärare i gymnasieskolan (rikssnitt) Kostnad per elev i gymnasieskolan, folkbokförda i Vmo (rikssnitt) 1090 (1142) 11,5 (11,4) ( ) Antal elever i gymnasiesärskolan 12 Antal elever kommunal vuxenutb. (ej distanselever) Kostnad per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning (rikssnitt) (58 300) Antal elever i svenska för invandrare 372 Kostnad per heltidsstuderande i svenska för invandrare (rikssnitt) (37 500) 18, Antal inskrivna elever i Kulturskolan Antal årsarbetare i Kulturskolan 16 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Källa: Skolverkets kommunblad 2015, egna inrapporterade siffror till scb 2016 *Ett inrapporteringsfel i förskoleklassen 2015 har gett felaktiga siffror på både förskoleklass och fritidshem. Plan 2020 ~ 15 ~ 77

78 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Verksamhetsplan Ärendebeskrivning Verksamhetsplan beskriver utvecklingen av barnoch utbildningsnämndens verksamheter utifrån ett utvecklingsperspektiv och ett budgetperspektiv. Nämndens mål för mandatperioden finns också med i planen. Verksamhetsplan upprättas varje år och är underlag för kommunfullmäktiges beslut om budget. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan för år Elisabet Nord Barn- och utbildningschef Helena Svensson Kvalitetschef 1 (1) 78

79 Kvalitetsrapport 2016 SAMMANFATTANDE KVALITETSRAPPORT FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS I VÄRNAMO VERKSAMHETER Helena Svensson VÄRNAMO KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 79

80 Innehållsförteckning 1. Inledning Utgångspunkt Utvärdering Bakgrundsfakta Sammanfattning Avstämningsperiod Förskola/Skola och hem Samverkan och övergång mellan skolformer Skola och omvärld/samhällsliv Avstämningsperiod Normer och värden Barns/elevers inflytande och ansvar...23 Övriga verksamheter Avstämningsperiod Utveckling och lärande/kunskaper...31 Förskolan...32 Grundskolan...33 Gymnasiet...40 Särskolan...41 Vuxenutbildningen Matematik...43 Grundskolan...43 Gymnasiet

81 1. Inledning Barn- och utbildningsförvaltningen ska enligt Skollagen (SFS 2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och enligt kommunallagen (SFS 1991:900) bedriva intern kontroll. Dessa båda kompletterar varandra i arbetet med att förbättra verksamhetens kvalitet. Därför väljer barn- och utbildningsförvaltningen att skapa en organisation som tar hänsyn både till de nationella mål som kvalitetsarbetet ska syfta till och de kommunala mål som den interna kontrollen ska säkerställa. 1.1 Utgångspunkt Med utgångspunkt i Skolverkets dokumentation kring kvalitetsarbete i praktiken ( och Skolverkets Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete bygger barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete på förbättringshjulet Plan-Do-Study-Act (PDSA) som Dr W. Edwards Deming ursprungligen tog fram. I Skolverkets tappning blir PDSA istället Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?. Ytterligare inspiration har tagits från Svenska institutet för kvalitetsutvecklings (SIQ) modell Bättre skola som, förutom förbättringshjulet, bygger sitt kvalitetsarbete på 13 grundläggande värderingar för framgångsrika organisationer. Utvärdering Indikatorer Uppföljning Aktiviteter Lokala prioriteringar Riskanalys: Vilka risker finns för att målen inte ska nås? Internkontroll 1.2 Utvärdering För att komma ifrån en enda stor utvärdering per år arbetar barn- och utbildningsförvaltningen utifrån ett årshjul där året delats upp i tre avstämningsperioder. I varje period ligger uppföljning av olika områden ur läroplanerna. Därmed blir uppföljningen inte så omfattande varje gång och det säkerställs att alla områden följs upp årligen. 2 81

82 Hjulet kan också visas på nedanstående sätt för att illustrera att man arbetar med områdena under hela året. 3 82