Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna November Oxelösunds kommun. Granskning av korruptionsförebyggande arbete

Transkript

1 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2017 Oxelösunds kommun Granskning av korruptionsförebyggande arbete

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Ansvarig nämnd Genomförande Avgränsning Rapportens disposition Revisionskriterier Brottsbalken, 10 kap. och 20 kap COSO-ramverkets fem komponenter Internkontrollreglemente för Oxelösunds kommun Bolagen Granskningsresultat Kontrollmiljö Riskbedömningar Kontroller Kommunikation och information Utvärdering och uppföljning Sammanfattande bedömning

3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning med syfte att belysa om Oxelösunds kommun har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att korruption, jäv och otillåtna bisysslor inte förekommer. Vår sammanfattande bedömning är att det i huvudsak finns ändamålsenliga rutiner i form av styrdokument men att informationsinsatserna om kommunens och bolagens arbete för att säkerställa att korruption, jäv och otillåtna bisysslor inte förekommer behöver förstärkas. Oxelösunds kommun har riktlinjer som anger inriktning och vägledning i hur risken för oegentligheter förebyggs och minskas. Det finns inget gemensamt förhållningssätt inom kommunkoncernen avseende oegentligheter. Koncernen bör se över om det finns samordningsvinster. Granskningen visar att kommunens riktlinjer oftast uppfattas som tydliga. Däremot finns det oklarheter i riktlinjernas användbarhet som stöd vid olika situationer. Kommunledningen bör ta fram kompletterande dokument med förtydliganden och praktiska exempel. Det finns ett riskanalysarbete i både förvaltningar och bolag. Risker knutna till oegentlighetsproblematik har värderats i en förvaltnings samt i båda bolagens riskanalys. Riskanalyserna utgör grunden för att kunna utforma ändamålsenliga kontroller. I nämndernas löpande internkontrollarbete finns få kontroller som bidrar till en minskad risk för oegentligheter. De kommunala bolagens internkontrollplaner har mer omfattande kontroller inom området. Vi konstaterar att det finns en allmän brist i kommunikationen samt att utbildningar och information kring oegentligheter sker sporadiskt och inte på ett regelbundet och strukturerat sätt. Bristande utbildning och kommunikation gällande oegentligheter samt olika förhållningssätt till riktlinjerna på de olika förvaltningarna skapar otydlighet för de anställda. För att stärka kulturen och kunskapen om de olika riktlinjerna kring oegentligheter krävs att utbildningar regelbundet hålls för anställda. Anställda i kommunen har identifierat områden eller processer som riskområden för oegentligheter. Andelen som anser att kommunen/förvaltningen har uppmärksammat dem på riskområden är att anse som låg. Granskningen indikerar därmed att förvaltningarna bör fördjupa diskussionerna om risker och utveckla sina riskanalyser med avseende på risken för oegentligheter. Bolagen förefaller vara något bättre på att informera anställda om risker men har trots detta en större andel respondenter som inte är medvetna om aktuella riskområden. Granskningen visar att enkätrespondenterna överlag har låg kännedom om kommunens och bolagens förebyggande arbete. Kommunledning och bolagsledning bör tydligt kommunicera vem som ansvarar för det förebyggande arbetet, vilka regler som gäller och vilka sanktioner som vidtas vid brott mot riktlinjer. Vidare finns det finns brister och oklarheter i hur tips och annan rapportering av oegentligheter ska hanteras. Detta kan innebära att anställda och andra med information väljer att behålla misstanken för sig själv. Intervjuade framhäver att det finns ett öppet klimat i kommunen där medarbetarna uppmuntras att ifrågasätta och ta upp eventuella tveksamheter och problem vilket vi anser är en god grund för rapportering av oegentligheter. En whistleblowing-funktion skulle utgöra ett bra komplement till kommunens nuvarande arbete. Vår bedömning är att risken för jäv är förhöjd i en mindre kommun av Oxelösunds storlek. Vi anser därför att det vore bra om riktlinjer kring jäv tydligt ingår i Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern. 2

4 När det gäller bisysslor framgår brister avseende anmälan/kontroll av bisyssla som bör åtgärdas. Vår bedömning är att detta i kommunen kan ske inom ramen för arbetet med den nya rutinen för bisyssla. Ytterligare förbättringar kan ske genom exempelvis stickprovsgranskningar av bisysslorna för att säkerställa att enbart godkända bisysslor finns kvar. För bolagen bör förstärkning av rutinerna ske främst genom en rutin för att fråga om bisyssla vid medarbetarsamtal. Utifrån granskningens slutsatser ger vi ett antal rekommendationer i det fortsatta arbetet. Kommunstyrelsen: Komplettera Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern med tydligare riktlinjer kring jäv. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder: Undersök möjligheten att initiera kontinuerlig utbildning avseende oegentligheter för verksamheterna. Tydliggör kontaktvägar för att rapportera misstänkta oegentligheter, där den enskilde drar sig för att rapportera till närmsta chef. Överväg en anonym incidentrapportering. Säkerställ att risken för korruption och andra oegentligheter beaktas i riskanalysarbetet. Stärk uppföljningen av korruptionsrelaterade åtgärder (exempelvis att information gått ut på APT). Styrelserna i Kustbostäder i Oxelösund AB och Oxelö Energi AB: Skärp skrivning om tagande av gåva i riktlinjer för de kommunala bolagens representation enligt kommunkoncernens riktlinjer. Ta fram rutin för bisysslor för bolagen. Tydliggör det koncerngemensamma förhållningssättet avseende oegentligheter utifrån av fullmäktige beslutade styrdokument. 3

5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Tjänstemän, politiker och andra uppdragstagare i kommunal verksamhet utsätts för påverkan av andra och utsätter andra för påverkan av olika slag. Dessa kontakter är nödvändiga inslag i en demokrati. Det är emellertid viktigt att en sådan process går formellt riktigt till och att det finns gränser för hur denna påverkan ser ut. Inte minst kommunala bolag är särskilt utsatta verksamheter enligt en utredning som Statskontoret lät genomföra Den 1 juli 2012 skärptes den svenska mutlagstiftningen. Bestämmelserna om tagande och givande av muta återfinns numera i kap. 10 i brottsbalken. Bland annat straffbeläggs s.k. handel med inflytande. Därigenom omfattas exempelvis att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Oegentligheter kan inbegripa andra företeelser än mutbrott. Till exempel transaktioner mellan organisationen och eget eller närståendes företag, att förskaffa sig fördelar eller motsvarande utifrån den position man har i organisationen. En organisation kan åsamkas väsentliga förtroendeskador av eventuella mutbrott eller korruption. Därför är det av stor vikt att de organisationer där mutbrott eller liknande kan förekomma vidtar nödvändiga åtgärder i syfte att minska riskerna. Förtroenderisker i verksamheten kan få stora konsekvenser även om den finansiella konsekvensen är marginell. De förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun har efter genomförd riskanalys valt att granska hur kommunen och dess nämnder samt de kommunala bolagen arbetar med intern kontroll för att minska riskerna för mutor och oegentligheter Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen har varit att belysa om Oxelösunds kommun har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att korruption, jäv och otillåtna bisysslor inte förekommer. I granskningen har följande revisionsfrågor besvarats: Har ansvariga nämnder och bolagsstyrelser säkerställt en god kontrollmiljö (kontrollklimat) avseende risken för korruption, jäv och otillåtna bisysslor? Genomförs adekvata riskanalyser på rätt nivå för att minska riskerna i organisationen? Säkerställer ansvariga nämnder och bolagsstyrelser att kontrollsystemen är effektiva för att förhindra och upptäcka korruption, jäv och otillåtna bisysslor? Sprids information om regelverk, riskanalys och kontroller till berörda medarbetare? Följs processen upp och återrapporteras till rätt nivå? 2.3. Revisionskriterier I denna granskning har de huvudsakliga revisionskriterierna utgjorts av: Brottsbalken, 10 kap. och 20 kap. Lag om offentlig anställning Internal Control an Integrated Framework. The Committee of Sponsoring Organization of the Treadway Commission Oxelösunds kommuns regelverk och riktlinjer av relevans, t.ex. etiska riktlinjer/värdegrund/uppförandekoder m.m. 4

6 2.4. Ansvarig nämnd Granskningen har avsett Kommunstyrelsen, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden samt bolagen Kustbostäder i Oxelösund AB och Oxelö Energi AB Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentgranskning och intervjuer med tjänstemän inom berörda förvaltningar och bolag (se källförteckning). Dokumentation i form av riskanalyser, internkontrollplaner, riktlinjer och rutiner samt utbildningsmaterial och uppföljningsdokumentation har studerats. Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att faktagranska rapporten, för att säkerställa att den bygger på korrekta fakta och uttalanden. Slutsatserna och bedömningarna ansvarar EY för. I granskningen har även ett stickprov i form av enkäter till anställda genomförts. Stickprovet har gått ut till anställda inom granskade nämnder och bolag om 8-20 personer beroende på nämndens/bolagets storlek. Enkäterna består av obligatoriska kryssfrågor där respondenterna som regel ska ta ställning till ett påstående. För att ge respondenterna möjlighet att förtydliga och förklara sina kryssvar finns till varje kryssfråga en möjlighet till fritextkommentarer Kommunen I granskningen avseende kommunens samtliga förvaltningar ingår en webbenkät som skickats till 68 slumpvis utvalda anställda enligt tabellen nedan. Svarsfrekvens Förvaltning Svarsfrekvens per förvaltning Utskickade enkäter per förvaltning Antal svar i procent Kommunstyrelseförvaltningen % Kultur- och fritidsförvaltningen % Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen % Utbildningsförvaltningen % Vård- och omsorgsförvaltningen % Totalt antal svar/utskickade enkäter % Den totala svarsfrekvensen bör betraktas som låg. Uppgifter om sjukskrivningar, längre frånvaro och liknande skäl som hindrar att svara på enkäten påverkar svarsfrekvensen endast marginellt. Svarsfrekvensen är mycket låg på utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Kommunstyrelseförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen uppvisar en högre svarsfrekvens. På grund av det låga antalet svar från vissa förvaltningar har vi valt att sammanställa svaren i en övergripande rapport avseende hela kommunen. Vi anser att det sammanlagda antalet svar är tillräckligt omfattande för att ge en bild av läget i kommunen, även om den låga svarsfrekvensen inte medger statistiskt säkerställda slutsatser i enskilda delar. Att bryta ned redovisningen på förvaltningsnivå skulle medföra att enskilda individers uppfattningar skulle 5

7 få för stort genomslag samtidigt som det skulle bli svårt att skydda anonymiteten för respondenterna Bolagen I granskningen avseende de kommunala bolagen ingår en webbenkät som skickats till 27 slumpvis utvalda anställda enligt tabellen nedan. Svarsfrekvens Förvaltning Svarsfrekvens per förvaltning Utskickade enkäter per förvaltning Antal svar i procent Kustbostäder % Oxelö Energi % Totalt antal svar/utskickade enkäter % Den totala svarsfrekvensen för bolagen bör betraktas som god. Vi anser att det sammanlagda antalet svar är tillräckligt omfattande för att ge en tydlig bild av läget i bolagen. Svaren sammanställs i en övergripande rapport avseende båda bolagen. Att bryta ned redovisningen på bolagsnivå skulle medföra att enskilda individers uppfattningar skulle få för stort genomslag samtidigt som det skulle bli svårt att skydda anonymiteten för respondenterna Avgränsning Granskningens fokus är att bedöma utformning av intern kontroll avseende korruptionsrelaterade risker såsom mutor och andra oegentligheter. Granskningen syftar inte till att upptäcka indikatorer på, eller eventuell förekomst av, givande och tagande av muta. Granskningen utförs på basis av intervjuer, enkäter och dokumentstudier och säkerställer således inte att den interna kontrollen rent operationellt fungerar som den beskrivs för oss Rapportens disposition I rapportens huvudavsnitt beskrivs och kommenteras dokumentation, resultat av intervjuer samt enkätsvar utifrån COSO-modellens uppställning. Svaren på ett antal enkätfrågor presenteras huvudsakligen grafiskt i rapporten för att göra beskrivningarna tydligare samt för att hålla nere textmassan. Kommentarer från enkäternas öppna kommentarsfält har arbetats in i texten i de fall kommentarerna är relevanta. För en fullständig redovisning av svaren på de obligatoriska enkätfrågorna (kryssfrågorna), se bilaga 1 och Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas ifrån lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Nedan beskrivs de revisionskriterier som ligger till grund för slutsatser och rekommendationer i granskningen. 6

8 3.1. Brottsbalken, 10 kap. och 20 kap. I 10 kap. 5 stadgas att om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta en ekonomisk angelägenhet eller självständigt hantera en kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han eller hon för trolöshet mot huvudman. Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta. Detta gäller även om gärningen har begåtts innan gärningsmannen fått en sådan ställning som avses där eller efter det att den upphört. För tagande av muta döms också den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär förmånen för någon annan än sig själv. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån döms för givande av muta. För handel med inflytande döms den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling, eller lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. I 20 kap. 1 stadgas att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för tjänstefel COSO-ramverkets fem komponenter 1 Kontrollmiljö Riskbedömningar Kontroller Kommunikation och information Utvärdering och uppföljning Respektive komponent presenteras närmare under egen rubrik i avsnitt Internkontrollreglemente för Oxelösunds kommun Kommunfullmäktige i Oxelösunds kommun fastställde reglemente för intern kontroll Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Av reglementet framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll och för att upprätta en organisation för intern kontroll inom kommunen. Kommunstyrelsen (eller den styrelsen utser) beslutar vid behov om anvisningar. Nämnden har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen och för att upprätta en organisation för intern kontroll inom sitt område. Nämnden (eller den nämnden utser) beslutar om anvisningar på områden som kommunstyrelsen inte behandlat. 1 Internal Control an Integrated Framework. The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 2 Fastställt av kommunfullmäktige

9 Verksamhetschefen ansvarar för att konkreta anvisningar utformas för en god intern kontroll inom en nämnds/styrelses område. Verksamhetschefen ska löpande rapportera till nämnden/styrelsen om hur den interna kontrollen fungerar. Enhetschefen ska följa anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga anställda om anvisningarnas innebörd. Enhetschefen ska verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska rapporteras till närmast överordnad. Gällande uppföljning av den interna kontrollen framgår av reglementet att kommunstyrelsen med utgångspunkt från nämndernas rapporter ska utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och vid behov göra förbättringar. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Nämnden/styrelsen ska löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sitt eget område och två gånger per år rapportera resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer Bolagen Internkontrollreglemente för de kommunala bolagen saknas. Enligt intervjuade ska anvisningar tas fram för bolagens arbete med internkontrollplaner. Det finns inget samarbete mellan bolagen och kommunen avseende internkontroll. 8

10 4. Granskningsresultat 4.1. Kontrollmiljö Kontrollmiljön anger tonen i en organisation och påverkar kontrollmedvetenheten hos dess medarbetare. Det är grunden för alla andra komponenter för intern styrning och kontroll och erbjuder ordning och struktur. Faktorer inom kontrollmiljön innefattar integritet, etiska värden, kompetensen hos medarbetarna i organisationen, ledningens filosofi och ledarstil, det sätt på vilket ledningen fördelar ansvar och befogenheter och organiserar och utvecklar dess medarbetare samt den uppmärksamhet och vägledning som styrelsen/nämnden ger Övergripande iakttagelser Internkontrollreglementet beslutades av kommunfullmäktige 2010 och gäller kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Reglementet är inte tillämpbart för de kommunala bolagen. På kommunens intranät finns ett årshjul med anvisningar kring hur internkontrollarbetet praktiskt ska utföras. Kommunfullmäktige beslutade om riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern 3 (dvs. inklusive bolagen). Riktlinjerna syftar till att förtydliga gränsdragningen mellan otillbörliga och tillbörliga förmåner för medarbetare och förtroendevalda i Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen. Riktlinjerna är skapade i syfte att fungera som ett stöd för alla anställda och ska även tydliggöra relationen till leverantörer för kommunens medarbetare. I riktlinjerna finns en genomgång av gällande rätt, övergripande vägledning i situationer där risk för mutbrott och otillbörliga förmåner kan föreligga samt en kortare genomgång av rättsfall. Uppförandekod för leverantörer återfinns inte i dokumentet. Vi noterar också att riktlinjer som tydliggör kommunens hållning i jävssituationer saknas. Risken för jäv är förhöjd i en mindre kommun av Oxelösunds storlek. Av intervjuer framgår att riktlinjerna följs och att dokumentet används som stöd vid gränsdragningssituationer. Några förvaltningar har informerat personalen om riktlinjerna vid APT 4. I anslutning till framtagandet av riktlinjerna har en diskussion förts i kommunledningsgruppen kring personalförmåner i form av exempelvis rabatterade luncher. I kombination med myndighetsutövning kring serveringstillstånd kan frågan vara problematisk. Kommunledningen beslutade därför att inte godkänna rabatterade luncher. För Oxelösunds kommun avhandlas frågor om representation i Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern. Värt att notera är att riktlinjen enbart behandlar måltider, gåvor och resor där den kommunanställde är mottagare och inte fall där en kommunanställd är givare. I personalhandboken på kommunens intranät finns rutiner för uppvaktning av förtroendevalda och anställda i Oxelösunds kommun. Specifika Riktlinjer för representation finns för de kommunala bolagen. Personalpolitiskt program för Oxelösunds kommunkoncern beskriver de grundläggande värderingar som styr personalpolitiken. Syftet med programmet är att vara vägledande för förtroendevalda, chefer och medarbetare i det dagliga arbetet med att uppnå Vision Det har även tidigare funnits riktlinjer mot muta och korruption. Riktlinjerna från 2017 är en uppdatering av tidigare dokument. 4 Arbetsplatsträffar 9

11 och kommunkoncernens mål. I programmet framgår Oxelösunds kommuns ledord som beskriver medarbetares och chefers förhållningssätt gentemot omgivningen och varandra: Medborgarperspektiv vi ser på vårt arbete ur medborgarnas perspektiv och använder de resurser vi har på bästa sätt, för bästa resultat. Helhetssyn vi är alla en del av kommunkoncernen och bidrar gemensamt till att möta medborgarnas behov utifrån koncernens samlade krafter och resurser Dialog vi skapar verksamhetsutveckling och en god arbetsmiljö genom ömsesidig dialog och delaktighet Tydlighet vårt ledar- och medarbetarskap präglas av tydlighet genom att vi är öppna, aktiva och tar ansvar Enligt personalchef finns ledorden med på obligatorisk dagordning under APT och i processen kring lönekriterier i lönesättningen. Hur stort fokus som läggs på ledorden varierar mellan förvaltningarna. Vård- och omsorgsförvaltningen är enligt uppgift en förvaltning som arbetar jämförelsevis mycket med ledorden. Attestreglemente beslutades av fullmäktige 2007 och fastslår ansvar och övergripande information om utformning av kontroller. Kommunfullmäktige beslutade om en upphandlingspolicy med tillhörande riktlinjer. Upphandlingspolicyn gäller Oxelösunds kommuns alla verksamheter och bolag och beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn styr intern handläggning beträffande verkställighet av tidigare fattade beslut om externt köp av varor, tjänster, byggentreprenader, byggkoncessioner, leasing, hyra, hyrköp och tjänstekoncessioner (undantaget är fastighetsförvärv och uthyrning av befintliga lokaler). Riktlinjerna bestämmer hur upphandling ska genomföras av tjänstemännen inom kommunen. Riktlinjerna revideras vid behov av inköpschefen i samråd med kommunchefen. Kommunchefen beslutade 2017 om en rutin för bisysslor. Av denna framgår att arbetstagaren ska anmäla bisyssla snarast för att arbetsgivaren ska ha kunskap om arbetstagarnas eventuella bisysslor. Arbetstagare ska av sin arbetsgivare informeras om sina skyldigheter att uppge bisysslor vid nyanställning och medarbetarsamtal. Blankett skall fyllas i och lämnas till ansvarig chef. Om chefen anser att bisysslan kan verka hindrande på arbetet eller innebär att arbetstagaren konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan förvaltningschef eller kommunchef förbjuda bisysslan på delegation från kommunstyrelsen. Till stöd för bedömningen finns checklista för bedömning av bisysslors förtroendeskadlighet. Enligt intervjuad personalchef förändrades rutinen för bisysslor till följd av de nya reglerna i AB 5. Av intervjuer framgår att den nya rutinen är känd i verksamheterna, upplevs som tydlig men ännu inte har börjat användas praktiskt. Verksamhetschefer har i vissa fall informerat underställda chefer om rutinen, som exempelvis ska användas i intervjuguider till anställningsintervjuer. I övriga fall ska anställda informeras under hösten, enligt intervjuade. Frågan om bisyssla ska även ställas vid de årliga medarbetarsamtalen. Av intervjuer framgår att så hittills inte skett vid samtliga förvaltningar men att detta nu ska åtgärdas. Flera förvaltningschefer uppger även att tydliggörande kring anställdas plikt att anmäla bisyssla ska kommuniceras vid APT. 5 Av Allmänna bestämmelser, AB 8 mom. 2, framgår att arbetstagare som har en bisyssla på begäran ska anmäla denna (på eget initiativ inom Kommunals avtalsområde) och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren ska medvetandegöra arbetstagaren om skyldigheten att anmäla bisysslan och lämna uppgifter om denna. Arbetsgivaren kan förbjuda arbetstagare att inneha bisysslor som inverkar hindrande på arbetet, förtroendeskadligt mot arbetsgivaren eller som innebär att arbetstagaren konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. 10

12 Enligt personalchef planeras framtagande av stödmaterial som ska behandla vänskapskorruption och socialt tryck. Stödmaterialet är tänkt att användas vid myndighetsutövning i fall som inte innebär konkreta lagbrott men som kan vara olämpliga sett till likabehandlingsprincipen. Flera intervjuade förvaltningschefer beskriver att sådana fall kan uppträda i en kommun av Oxelösunds storlek. Samtliga intervjuade betonar vikten av det öppna klimat som råder i kommunen, där medarbetarna uppmuntras att ifrågasätta och ta upp eventuella tveksamheter och problem Kommunen Utöver kommunövergripande styrdokument, finns verksamhetsspecifika riktlinjer som berör oegentlighetsproblematik. Vård- och omsorgsförvaltningens rutiner för att förebygga otillbörlig påverkan samt hot och våld vid myndighetsutövning syftar till att vägleda förvaltningens medarbetare att identifiera och förebygga uppkomst av situationer som kan påverka beslut som fattas i arbetet med myndighetsutövning inom vård- och omsorgsförvaltningen. Rutinen syftar även till att stärka en rättssäker handläggning i enskilda ärenden och togs fram efter revisorernas granskning av hot och rättssäkerhet i myndighetsutövning som gjordes I rutinen lyfts dessutom hantering av situationer där eventuellt jäv kan förekomma Enkäten När det gäller kommunens riktlinjer är det främst tre aspekter som enkätfrågorna belyser; kännedom om riktlinjerna, riktlinjernas tydlighet och den vägledning de ger vid svårtolkade situationer. Enkätsvaren ger en relativt positiv bild av riktlinjernas tydlighet. 43 procent av respondenterna instämmer helt i att kommunen har tydliga riktlinjer om mutor och korruption och ytterligare 20 procent instämmer till stor del. 50 procent av respondenterna inställer helt eller instämmer till stor del i att riktlinjerna ger vägledning i svårtolkade situationer. 33 procent saknar uppfattning om riktlinjerna ger vägledning i svårtolkade situationer. 11

13 60 procent respondenterna inställer helt eller instämmer till stor del i att kommunens rutin för bisysslor är tydlig. 33 procent av respondenterna saknar uppfattning i frågan. Kännedomen är relativt god mot bakgrund av att rutinen är ny och att information pågår. Möjligtvis har några respondenter syftat på den tidigare riktlinjen i sitt svar. 47 procent instämmer helt eller instämmer till stor del i att riktlinjerna ger vägledning i svårtolkade situationer. 47 procent av respondenterna saknar uppfattning om huruvida riktlinjerna ger vägledning i svårtolkade situationer. Enkätundersökningen visar att kommunens värdegrund/ledord i stor utsträckning har diskuterats på förvaltningarna. 67 procent instämmer helt eller instämmer till stor del till påståendet. Av fritextkommentarerna framgår att diskussionen främst skett på APT. 53 procent av respondenterna instämmer helt eller till stor del i att kommunens värdegrund/ledord ger god vägledning i förhållningssätt för anställda i kommunen. 17 procent av de svarande saknar uppfattning i frågan Bolagen Oxelösunds kommuns förvaltnings AB (Förab) är moderbolag för övriga bolag. VD är kommunens ekonomichef. Förab äger i sin tur: Kustbostäder i Oxelösund AB - ett allmännyttigt bostadsföretag. Oxelö Energi AB - ett energibolag som också har hand om VA, renhållning och fjärrvärme. Ägardirektivet till Oxelösunds förvaltnings AB (Förab) fastställdes av kommunfullmäktige 2015 och fastslår att bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Oxelösunds kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv om de inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Bolaget ska särskilt följa att kommunövergripande mål implementeras i dotterbolagens verksamhetsplaner och samordna återrapportering/redovisning till kommunstyrelsen. Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern gäller - som tidigare nämnts - även för de kommunala bolagen. Vi noterar dock att riktlinjen måste beslutas av bolagets styrelse för att även bli gällande i juridisk mening. Av intervjuer framgår att vare sig bolagets ledning eller styrelse har varit med i framtagandet av riktlinjerna. Tidigare gällande Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern användes enligt uppgift inte i bolagen. Bolagens egna Riktlinjer för de kommunala bolagens representation har nyttjats istället. Bolagens riktlinjer beslutades 2015 av chefsgrupp 6. I riktlinjerna betonas måttfullhet 6 Består av samtliga chefer inom bolagen 12

14 och omdöme i varje enskilt fall samt en generell restriktivitet avseende exempelvis alkohol. Riktlinjerna innehåller även information avseende minnesgåva, uppvaktningar och julgåvor. En notering i granskningen är att Riktlinjer för de kommunala bolagens representation och Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunskoncern har olika bedömningar kring gåvor till anställda. Av bolagens riktlinjer framgår att om du får/ger en julgåva av/till en kund eller leverantör bör man dock vara lite försiktig med mottagandet och överlämnandet då dessa kan komma i konflikt med reglerna om bestickning och tagande av muta. Detta gäller även vid deltagande/inbjudan till speciella evenemang som till exempel hockeymatcher med supé, julbord med underhållning eller liknande där kostnaden beräknas till ett högre värde än vid normal representation. Av kommunkoncernens riktlinjer framgår att i princip ska du aldrig ta emot gåvor från utomstående. Särskild restriktivitet gäller för den som utövar myndighetsutövning. Tillbörlig förmån kan vara mindre varuprover, enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. Enklare uppvaktningar i samband med sjukdom, högtidsdagar, helger såsom jul och olika former av avslutning kan accepteras. Ett exempel på avslutning kan vara skolavslutning eller julavslutning. Det är stor skillnad mellan att vara lite försiktig och att i princip aldrig ta emot gåvor från utomstående. Intervjuade på bolagen menar att texten i bolagens riktlinjer kan skärpas och att den information som muntligen kommuniceras från bolaget till dess anställda är att ingen form av gåvor ska tas emot från utomstående. I Värdegrunder inom Kustbostäder och Oxelö Energi uttrycks de attityder och beteenden som bolagens arbetssätt ska genomsyras av. Värdegrunden uttrycker exempelvis att vi är trovärdiga och föregår med gott exempel. Vid intervju framhåller VD vikten av att personer i ledande ställning följer värdegrunden och i handling föregår med gott exempel. Attestordningar för Kustbostäder och Oxelö Energi beslutades av bolagens styrelser Enligt intervjuade har samtliga chefer i ledningsgruppen inskrivet i sina anställningsavtal vad som gäller beträffande bisyssla: VD ska informera och ha godkänt av ordförande/styrelse, för övriga anställda ska VD informeras och ge sitt godkännande till bisyssla som kan påverka arbetet. För övriga anställda är gången mer informell, ofta genom att anställda muntligt meddelar chef eventuella bisysslor. Intervjuad HR-chef säger att bolagen skulle kunna ta fram en rutin för att fråga om bisyssla vid exempelvis medarbetarsamtal Enkäten Även när det gäller riktlinjerna som gäller för de kommunala bolagen är det främst tre aspekter som enkätfrågorna belyser; kännedom om riktlinjerna, riktlinjernas tydlighet och den vägledning de ger vid svårtolkade situationer. 13

15 Enkätsvaren ger en relativt positiv bild av riktlinjernas kännedom och tydlighet. 35 procent av respondenterna instämmer helt i att kommunkoncernen har tydliga riktlinjer om mutor och korruption och ytterligare 30 procent instämmer till stor del. Av de svarande är det 45 procent som anser att riktlinjerna ger vägledning i svårtolkade situationer. 35 procent av respondenterna saknar samtidigt uppfattning i frågan. Kännedomen om bolagets riktlinjer för bisysslor är lägre. 30 procent av respondenterna känner inte till om bolaget har riktlinjer angående bisysslor och 15 procent saknar uppfattning. Det är lika många (45 procent) som instämmer helt eller till stor del i att riktlinjerna ger tydlig vägledning i svårtolkade situationer som saknar uppfattning i frågan. 35 procent av respondenterna instämmer helt i att bolagets riktlinjer för representation är tydliga. 25 procent saknar uppfattning om tydligheten i bolagets riktlinjer och 15 procent känner inte till om riktlinjer finns. Bolagens värdegrund förefaller vara väl kommunicerad/diskuterad i bolagen, 80 procent av respondenterna instämmer helt eller till stor del i påståendet. Fritextkommentarerna visar att kommunikation främst skett vid APT och information från ledningen. 85 procent av respondenterna anser att värdegrunden ger god vägledning i förhållningssätt för anställda i bolagen. 14

16 Bedömning Oxelösunds kommuns Riktlinjer om muta och korruption för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern anger inriktning och vägledning i hur risker för oegentligheter förebyggs och minskas. Det finns inget gemensamt förhållningssätt inom kommunkoncernen avseende oegentligheter. Bolagen har anpassat och tagit fram egna riktlinjer och policys i den mån de funnit behov. Kommunkoncernen bör se över om det finns samordningsvinster. Förhållningssätt hos ledning samt ett aktivt värdegrundsarbete är väsentligt för en god kontrollmiljö. Det aktiva värdegrundsarbetet bekräftas av enkätresultatet. Av intervjuerna inom både förvaltningar och bolag framträder bilden av en återhållsam kultur och medvetenhet om risker för oegentligheter vilket vi bedömer positivt. Uppfattningen om riktlinjernas tydlighet varierar. Det finns brister i riktlinjernas användbarhet som stöd vid olika situationer som kan uppkomma. Eftersom riktlinjer och policys bör hållas korta kan framtagande av kompletterande dokument med förtydliganden och praktiska exempel som tydligare ger vägledning vid olika situationer övervägas. Riktlinjer som tydliggör kommunens hållning i jävssituationer saknas och bör tas fram. Respondenterna i bolagen upplever att kommunkoncernens riktlinjer om mutor och korruption är relativt tydliga. Tydligheten i riktlinjer för bisysslor och representation upplevs lägre. Resultatet för bisysslor är naturligt mot bakgrund av att bolagen har informella riktlinjer kring bisyssla och förstärker bilden av ett behov av tydligare riktlinjer kring bisysslor. Det samlade resultatet gällande om riktlinjerna ger vägledning vid svårtolkade situationer domineras av svarskategorin ingen uppfattning. Detta antyder att respondenterna inte använt riktlinjerna praktiskt. Värdegrunden uppges i stort ge anställda i bolagen god vägledning i förhållningssätt vilket kan härledas till att den är väl känd i organisationen Riskbedömningar Varje organisation möter många olika risker av internt och externt ursprung som måste värderas. En förutsättning för riskbedömningen är etablerandet av mål knutna till olika nivåer och som är internt konsistenta. Riskbedömningen är identifieringen och analysen av relevanta risker för att uppnå målen och utgör basen för att bestämma hur riskerna ska hanteras Övergripande iakttagelser För att effektivt kunna skydda sig mot oegentligheter måste en organisation systematiskt identifiera var i verksamheten risker kan uppträda, samt därefter värdera de identifierade riskerna och besluta om hur de ska hanteras. Internkontrollreglementet tydliggör roller och ansvar. Här framgår att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll och för att upprätta en organisation för intern kontroll inom kommunen. Kommunstyrelsen (eller den styrelsen utser) beslutar vid behov om anvisningar. Gällande uppföljning av den interna kontrollen framgår av reglementet att kommunstyrelsen med utgångspunkt från nämndernas rapporter ska utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och vid behov göra förbättringar. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala bolagen. Nämnden har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen och för att upprätta en organisation för intern kontroll inom sitt område. Nämnden (eller den nämnden utser) 15

17 beslutar om anvisningar på områden som kommunstyrelsen inte behandlat. Nämnden/styrelsen ska löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom sitt eget område och två gånger per år rapportera resultatet från uppföljningen till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt ske till kommunens revisorer Kommunen Kultur- och fritidsnämnden samt utbildningsnämnden använder sig av bruttolistor från sina förvaltningar för att ta fram risker till internkontrollplanen. Det finns inga riktlinjer om att en bruttolista ska användas. Av intervjuer framgår att det finns ett nätverk för intern kontroll som leds av verksamhetsekonom på ekonomienheten. Nätverket innehåller en deltagare från varje förvaltning och används för utbildningar och information. Frågor kring korruption och oegentligheter lyfts sällan i nätverket, enligt uppgift. Antalet värderade risker i nämndernas internkontrollplaner varierar från fyra till tio stycken. Det finns ingen enhetlig utformning av internkontrollplanerna avseende innehåll och design. Vid genomgång av nämndernas interna kontroll kan konstateras att varken miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden eller kultur- och fritidsnämnden har några rutiner som berör korruption eller andra oegentligheter i sina respektive internkontrollplaner. Vård- och omsorgsnämndens internkontrollplan innehåller en rutin för hantering av brukares privata medel inom SÄBO. Kultur- och fritidsförvaltningen har i sin riskanalys värderat risker för muta och bestickning högre än risker som ingår i nämndens internkontrollplan. Intervjuade förvaltningschefer ger ingen entydig bild gällande huruvida antalet erbjudanden från exempelvis leverantörer och brukare har ökat. Någon menar att antalet erbjudanden har ökat under senare år och andra att det nu förekommer i mindre omfattning Enkäten Kommunen/förvaltningen har enligt respondenterna inte i någon större utsträckning informerat om riskområden i förvaltningarna gällande korruption och andra oegentligheter. 33 procent instämmer helt eller instämmer till stor del i att så har skett. Av enkäten framgår samtidigt att 40 procent av respondenterna uppfattar att det finns riskområden i deras förvaltning. 37 procent av respondenterna saknar uppfattning om det finns något område/process som bedöms utgöra ett riskområde i den egna förvaltningen. 16

18 Vi bad respondenterna som svarat Ja på frågan ovan att ange förvaltningens riskområden. Listan nedan visar de huvudsakliga riskområdena som anges: Risk för att tjänstemän och chefer jobbar med tjänster mot gentjänster gentemot kommunens fastighetsägare och företagare Utbildningsförvaltningens återbetalning av avgifter och skrivningar gentemot nämnd kan vara utsatta för påtryckningar och korruption Upphandling och inköp Personalärenden Mark- och exploateringsärenden och försäljningar av mark Inbjudningar till premiärer och andra evenemang Risk i att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden handhar plan- och exploateringsfrågor samtidigt som den bedriver myndighetsutövning/tillsyn Brukare/patienter/anhöriga som vill skänka pengar, presenter, möbler och dylikt Beslut om bistånd Enkätsvaren gällande huruvida antalet erbjudanden från exempelvis leverantörer och brukare har minskat under senare år är, precis som intervjusvaren indikerade, inte entydiga. En mycket stor del av respondenterna saknar uppfattning i frågan Bolagen De kommunala bolagen, Oxelö Energi AB och Kustbostäder AB, har en gemensam internkontrollplan för Internkontrollplanen innehåller flera kontrollpunkter med bäring på oegentligheter. Bland dessa kan nämnas attestrutiner, leverantörsfakturor, betalningsrutiner samt upphandlingar i enlighet med inköpspolicy och LOU samt att inköpspolicy är aktuell och uppdaterad. Oxelö Energi AB och Kustbostäder AB har, tillsammans med bolagens styrelser, genomfört en riskvärdering baserad på sannolikhet och effekt under våren Riskanalysen ligger till grund för internkontrollplanen. De risker (inom området för granskningen) som bedömts som stora är brister i avtalsbevakning samt bristande respekt för LOU och därmed risk för brott mot LOU. Bland risker som bedömts vara mindre återfinns oegentligheter samt bristfällig utbildning i mutlagstiftningen. Vid intervju lyfts att sannolikhet och risk för bristande ambassadörskap bedöms ha minskat efter arbete med bolagens värdegrund. Intervjuade menar att det förekommer erbjudanden till bolagens anställda, exempelvis bjudmiddagar i fastighetsbranschen. Bolagen har stramat upp informationen till sina anställda så att anställda ska tacka nej till erbjudanden. De intervjuades bild är att nästan alla frågar chef innan deltagande vid aktivitet. Antalet erbjudanden till anställda har enligt intervjuade minskat under senare tid. Detta beskrivs bero på en kombination av en allmän 7 Av dokumentet framgår att dokumentet endast gäller Kustbostäder AB. Enligt uppgift från bolagen är dokumentet dock tillämpligt även för Oxelö Energi AB. 17

19 kulturförändring och att bolagens representanter kommunicerat att gåvor inte accepteras i fall där gåvor förekommit Enkäten Hälften av respondenterna inställer helt eller instämmer till stor del i att bolagen uppmärksammar vilka riskområden som finns för den anställde gällande korruption och andra oegentligheter. 25 procent av respondenterna saknar uppfattning i frågan. Hälften av respondenterna saknar uppfattning om huruvida det finns något område/process som kan utgöra ett riskområde i bolaget gällande korruption och andra oegentligheter. Endast 10 procent av respondenterna anser att ett sådant riskområde finns. Påståendet att antalet gåvor och erbjudanden har minskat under senare år motsägs inte av någon vilket bekräftar bilden som intervjuerna har gett Bedömning Det finns ett riskanalysarbete i både förvaltningar och bolag. Risker knutna till oegentlighetsproblematik har värderats i en förvaltnings samt i båda bolagens riskanalys. I nämndernas löpande internkontrollarbete finns få kontroller som rör oegentligheter. De kommunala bolagens internkontrollplaner har mer omfattande kontroller inom området. Enkätresultaten indikerar att kommunen och förvaltningarna behöver förbättra sitt arbete med att informera anställda om förvaltningarnas riskområden. Flera respondenter är medvetna om att riskområden finns men informationen om risker behöver komma alla till del och diskuteras för att riskerna ska kunna hanteras på ett lämpligt och likartat sätt. Bolagen 18

20 förefaller vara något bättre på att informera anställda om risker men har trots detta en större andel respondenter som inte är medvetna om vilka riskområden som finns. Enkätsvaren visar att förvaltningarna bör fördjupa diskussionerna om risker och utveckla sina riskanalyser med avseende på risken för oegentligheter. Brister i kommunikationen kring riskanalysarbetet gör att varken de anställda inom kommunen eller inom bolagen känner till vilka risker de kan utsättas för. Detta gör att oegentligheter kan försiggå en längre period utan att kommunen upptäcker det. Av intervjuerna framkommer att majoriteten upplever att antalet erbjudanden från leverantörer och brukare minskat under senare år och att det mer sällan uppstår tveksamma situationer. Bilden är dock inte entydig Kontroller Kontroller är de riktlinjer och rutiner som bidrar till att säkerställa att ledningens direktiv genomförs. De bidrar till att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att hantera risker för att organisationens mål inte uppnås. Kontroller äger rum inom hela organisationen, på alla nivåer och i alla funktioner. De innefattar en rad aktiviteter av olika slag såsom godkännanden, attester, verifikationer, avstämningar, genomgångar av verksamhetens resultat, säkrandet av tillgångarna, samt åtskillnad av tjänsteroller och uppgifter Generella iakttagelser om kontroller Av internkontrollreglementet framgår att verksamhetschef ansvarar för att konkreta anvisningar utformas för en god intern kontroll inom en nämnds/styrelses område och löpande ska rapportera till nämnden/styrelsen om hur den interna kontrollen fungerar. Enhetschef ska följa anvisningar om intern kontroll samt informera övriga anställda om anvisningarnas innebörd. Enhetschefen ska verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska rapporteras till närmast överordnad. Enligt intervjuade finns det inte någon särskilt ansvarig person med uppdrag att arbeta med övergripande förebyggande arbete kring korruption och andra oegentligheter i kommunen. Som tidigare konstaterats saknas i huvudsak risker kopplat till korruption i styrelse och nämnders internkontrollplaner. Under 2017 kontrollerade vård- och omsorgsförvaltningen antal bifall och avslag per handläggare i myndighetsutövningen för att se om någon handläggare stack ut åt något håll. Ingenting misstänkt framkom av kontrollen. Attester Fullmäktige beslutade om ett attestreglemente 2007, där nämnders och styrelsens ansvar framgår liksom generell information om kontroller, dess utformning och utförande. Attestmomenten är en del i den interna kontrollen och ska utformas så att den interna kontrollen inom nämnderna kan anses vara tillräcklig. Nämnderna ansvarar för den interna kontrollen och tillser därmed att bestämmelserna i detta reglemente iakttas, att tillämpliga attestmoment utförs och att attestarbetet utformas så att den interna kontrollen inom nämnderna är tillfredsställande. Kontroller av attester finns inte med i någon av nämndernas internkontrollplaner för Specifikt om kontroller inom utsatta områden Följande områden är erfarenhetsmässigt att betrakta som särskilt riskutsatta: Inköp och upphandling Bygglov 19

21 Serveringstillstånd inom vård- och omsorgsförvaltningens ansvarsområde Nedan redovisas om det finns förebyggande och/eller upptäckande kontroller i aktuella verksamheter och processer. Upphandling och inköp Kommunens centrala upphandlingsfunktion ligger under kommunstyrelsens förvaltning. Inköpsenheten består av två upphandlare vars chef är kommunens ekonomichef. De kommunala bolagen finansierar en av de två tjänsterna. Oxelösunds kommun upphandlar varor och tjänster till förvaltningar och bolag genom kommungemensamma ramavtal eller upphandlingar avseende varor, tjänster eller entreprenader som är specifika för någon/några av kommunens verksamheter. Kommunen och de kommunala bolagen har en decentraliserad organisation där verksamhetsansvariga avropar från ramavtal, vilka administreras av inköpskontoret. Det finns ramavtal som är gemensamma för kommunen och bolagen samt ramavtal upphandlade enbart för kommunen respektive bolagen. Ramavtal sprids inom kommunkoncernens organisation via intranätet. Det görs inga upphandlingar i kommunens verksamheter eller bolag. Verksamheter och bolag är dock delaktiga i arbetet med att formulera kravspecifikationer tillsammans med inköpskontoret och i vissa fall även externa konsulter. Bygglov Beslut om bygglov är delegerat till kommunens bygglovshandläggare (3,5 tjänster). Bygglovshandläggarna går veckovis igenom och diskuterar ärenden för att hitta gemensamma bedömningar och undvika eventuella jävsförhållanden. Chef tar samtal med kunder som misstänks bli besvärliga. Serveringstillstånd Beslut om serveringstillstånd på restauranger eller tillfälliga arrangemang fattas av Socialtjänst Vuxna enligt Riktlinjer för alkoholservering i Oxelösunds kommun. Syftet med dokumentet är att skapa förutsebarhet för om en etablering som planeras kan ges tillstånd samt likabehandling inom kommunen för ansökningar om serveringstillstånd. Serveringstillstånd handläggs av en person som köps in från Nyköpings kommun. Beslut om serveringstillstånd fattas enligt delegationsordning. Av Delegations- och verkställighetsordning för vård- och omsorgsnämnden framgår att beslut i ärenden rörande stadigvarande serveringstillstånd till allmänhet och slutna sällskap är delegerat till vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt att beslut om tillfälligt tillstånd till allmänheten i form av bifall är delegerat till enhetschef och vid avslag till vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av vård- och omsorgsnämnden och beslut om omedelbar återkallelse av tillstånd fattas av vård- och omsorgsnämndens ordförande. Intervjuade upplever inte att handläggaren utsatts för mutförsök och menar att det faktum att personen inte bor i kommunen är positivt i detta avseende. Antalet serveringstillstånd är relativt få. Under våren 2017 fråntogs ett serveringstillstånd utan att problem uppstod Enkäten Vi konstaterar att de flesta respondenterna inte vet vem inom kommunen som har det övergripande ansvaret för det förebyggande arbetet gällande korruption och andra oegentligheter. Detta är fullt rimligt mot bakgrund av att det inte finns någon speciellt utsedd funktion med övergripande ansvar. I det fåtal kommentarer som lämnats påpekar flertalet att ansvaret bör ligga hos kommunchef eller att ansvaret inte är uttalat. 20