Uppföljning av tillsyn av Norra Sorgenfri gymnasium (gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning)

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Norra Sorgenfri gymnasium (gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning) Ärende 7 Dnr GyVF Sammanfattning Skolinspektionen har förelagt Malmö stad att vidta åtgärder som avhjälper brister vid Norra Sorgenfri gymnasium. Huvudmannen måste se till att skolans lärare anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (gäller även vuxenutbildningen) samt ser till att Norra Sorgenfri gymnasium förebygger och förhindrar att elever utsätts för kränkande behandling. De vidtagna åtgärdena ska senast redovisas till Skolinspektionen. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrandet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skolsatsning 2014 Bilaga 2. Artikel om nyanlända i personaltidningen Edico 1/2004 Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Yttrande För att bättre anpassa undervisningen utifrån elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande har Norra Sorgenfri gymnasium påbörjat en omfattande kompetensutveckling inom SIGNERAD

2 språkutvecklande undervisning och sedan höstterminen 2013 infört elevbok i syfte att skapa struktur för formativ bedömning. 2 (3) Språkutvecklingen har under 2013 bedrivits som en förstudie med tio lärare som vidareutbildats inom språkutvecklande undervisning. Från och med vårterminen 2014 omfattas samtliga lärare och övrig pedagogisk personal av fortbildningen inom och implementeringen av en språkstöttande pedagogik i all undervisning. Skolan ser inte utvecklingsarbetet som ett tidsbegränsat projekt utan som framtidens sätt att undervisa och har knutit till sig vetenskaplig kompetens i form av en gästprofessor vid lärarutbildningen i Malmö (Maaike Hajer) och en kommunlicentiand (Anna-Lena Godhe). Utvecklingsprocessen genomförs med kollegialt lärande och auskultationer (se bilaga 1). Alla elever som började år 1 på NSG HT 2013 har fått en så kallad elevbok. I denna bokför eleven tillsammans med respektive undervisande lärare sitt lärande, hur hen ligger till i förhållande till kunskapsmålen och vad som krävs för att komma vidare. Skolan ser elevboken som ett sätt att bygga in formativ bedömning i undervisningen och stimulera varje elev till att utvecklas maximalt, inte minst de elever som redan når lägsta kunskapskraven. Schemalagd studiehjälp ges i studieverkstaden som startade HT 2013, denna är bemannad större delen av skoldagen. Måndagar kl 8-17, övriga dagar Där får elever stöd att nå utbildningarnas mål. Två specialpedagoger stöttar verksamheten. Ämneslärare kommer överens med elever och handledare i studieverkstaden om vad som behöver tränas eller göras, alternativt kommer eleven dit på eget initiativ. Specialpedagogerna handleder de pedagoger som arbetar i studieverkstaden. Mentor eller undervisande lärare som identifierar problem för elev eller utvecklingspotential kontaktar specialpedagog som ger stöd individuellt. Specialpedagogerna gör också regelbundna klassrumsbesök för att sedan handleda ämneslärare. Samtliga elever som av lärare bedöms behöva extra stöd får det inom en vecka. Digitala hjälpmedel. Alla elever som har dyslexi eller språkproblematik får en bärbar dator med pedagogiska program att använda. Trygghet och studiero Det pågår ett arbete med att skapa en ny likabehandlingsplan som är starkt förankrad bland och utgår från elevernas vardag på skolan. Elever deltar sedan VT 2013 i utformningen av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Föreningen Ungdom mot rasism fungerar som processledare där de träffar elever, skolledare, yrkes- och kärnämneslärare samt kurator. Övergripande ansvar för arbetet tar rektor. Med start HT 2013 jobbar en referensgrupp om 8 elever tillsammans med SåSant, ett stads- och regionövergripande upplysningsprojekt, med målet att värderingsfrågor inom sex och samlevnad ska inkluderas i den ordinarie undervisningen. Utifrån elevernas prioriteringar jobbar projektet vidare med skolans lärare och kursplaner. Det nu aktuella arbetet med likabehandlingsplanen har lett till bland annat följande aktiviteter:

3 Representanter från de stora religiösa samfunden deltar vid ett tillfälle årligen i den obligatoriska religionsundervisningen. Syftet är att öka förståelsen för olika värderingar och peka på likheter mellan religionerna. För att alla flickor oavsett kulturell och religiös hemvist ska kunna delta i idrottsundervisningen har skolan delat på pojkar och flickor i denna undervisning.för att underlätta den muslimska fredagsbönen tillåts eleverna lämna undervisningen kring lunchtid på fredagar. Fritidsledare är på plats i uppehållsrummet under hela dagen för att elever ska känna sig trygga. Projekt där nyanlända ungdomar får möta lokala föreningar för att bryta ensamhet (bilaga 2). Tema folkmord i samband med förintelsens dag - knutet till religions- och samhällskunskapsundervisningen. Det bakomliggande motivet är att öka förståelsen för den judiska historien med tanke på att många medlemmar i den judiska församlingen i Malmö vittnar om hot och förföljelse. För att förebygga rasism arrangerar skolan regelbundet tillsammans med föreningen Fotboll mot rasism en aktivitet där fotbollsspelande varvas med workshops. 3 (3) Likabehandlingsarbetet följs upp årligen med den ordinarie årkurs 2-enkäten och 2014 med en extra enkät om trygghet och studiero på skolan. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

4 Ansökan Skolsatsningen 2014 På Norra Sorgenfri Gymnasium (NSG) i Malmö går drygt 400 elever fördelade på bygg & anläggningsprogrammet, individuellt alternativ, yrkesintroduktion samt hantverksprogrammet inom särskolan. Elevgruppen består i huvudsak av pojkar och andelen elever med ett annat modersmål än svenska ökar i elevgruppen. Beskrivning av mål och insatsen Ansökan gäller en fortsättning av det projekt med fokus på språkutvecklande ämnesundervisning som pågått sedan hösten 2012 på NSG och där ca 10 lärare har ingått i en grupp/forskningscirkel som regelbundet träffats och letts av Anna-Lena Godhe. Gruppen har arbetat med att göra språkutvecklande ämnesundervisning till en naturlig del av undervisningen i alla ämnen på NSG. Nyckelpersoner i olika ämnen har i gruppen fått möjlighet att sätta sig in i vad språkutvecklande ämnesundervisning innebär samt konkret prövat hur de kan arbeta mer språkutvecklande i undervisningen. Dokumentationen som de gjort av sina arbeten har gruppen tillsammans reflekterat kring och dragit slutsatser kring. Så väl dilemman som framgångsfaktorer har kunnat urskiljas. Under 2014 är tanken att bygga vidare på det tidigare projektet genom att de nyckelpersoner som ingått i forskningscirkeln ges möjligheter att arbeta med och leda sina kollegor i liknande gruppkonstellationer. Två eller tre nyckelpersoner leder en utvecklingsgrupp bestående av 3-8 kollegor. I utvecklingsgrupperna arbetar man på liknande sätt som nyckelpersonerna gjort i forskningscirkeln, dvs deltagarna läser litteratur kring ett ämne och diskuterar den. Utifrån litteraturen och diskussionerna prövar sedan pedagogerna olika sätt att arbeta med eleverna i klassrummet. Det som görs i klassrummet dokumenteras och dokumentationen fungerar som underlag för fortsatt reflektion i utvecklingsgruppen. Skolsatsning på NSG Tidigare projekt - Forskningscirkel ca 10 pedagoger/nyckelpersoner ledd av Anna-Lena Godhe Projekt 2014 nyckelpersoner från tidigare forskningscirklar leder utvecklingsgrupper samt får handledning av Anna-Lena Godhe och/eller förste lärare på NSG.

5 För att stötta nyckelpersonerna i sitt arbete som ledare av utvecklingsprocesser kommer de att ha regelbundna handledningsträffar ledda av Anna-Lena Godhe och/eller den förste lärare som kommer att finnas på skolan. Förste läraren ska också kunna fungera som ett bollplank för nyckelpersonerna mellan handledningsträffarna så att praktiska och/eller mer akuta frågor kan tas upp och lösas. Handledningsträffarna hålls ca 1 gång per månad och likadant gör utvecklingsgrupperna. På handledningsträffarna finns möjlighet att utbyta erfarenheter och ta upp så väl framgångar som utmaningar i utvecklingsgrupperna. Möjlighet finns även att ytterligare fördjupa sig i litteratur kring exempelvis formativ bedömning och genus. Att två till tre nyckelpersoner leder varje grupp ser vi som en möjlighet för dem att stötta varandra i arbetet och det ger även möjlighet att fördela så väl ansvar som arbetsuppgifter. Nyckelpersonerna har själva önskat att det ska finnas möjlighet att arbeta med olika utvecklingsområden i de grupper som de ska leda, exempelvis formativ bedömning och genus. Med den förståelse kring språkutvecklande ämnesundervisning som nyckelpersonerna har utifrån sitt deltagande i forskningscirkeln så kommer språkutvecklande ämnesundervisning att löpa som en röd tråd i de olika utvecklingsgrupperna samtidigt som grupperna fokuserar andra områden. Skolsatsning NSG Utvecklingsgrupp ledd av 2-3 nyckelpersoner - språkutveckling Utvecklingsgrupp ledd av 2-3 nyckelpersoner formativ bedömning & språkutveckling Utvecklingsgrupp ledd av 2-3 nyckelpersoner genus & språkutveckling Handledning av nyckelpersoner Hur många utvecklingsgrupper det kommer att bli eller vilka utvecklingsområden de kommer att arbeta med är ännu inte klart. Tanken är att en förfrågan ska gå ut till kollegiet och att pedagoger då kan anmäla sitt intresse för att delta i en utvecklingsgrupp med ett visst fokus. Utifrån de intresseanmälningarna kan sedan utvecklingsgrupper bildas. En annan del av Skolsatsningen 2014 på NSG är att vi skulle vilja inrätta ett auskultationsrum på skolan. I arbetet med att dokumentera det man gör i klassrummet har flera av nyckelpersonerna på olika sätt använt sig av tekniska hjälpmedel för att kunna spela in ljud och bild. I något projekt har även eleverna arbetat med ljud och bilddokumentation som ett led i att arbeta mer språkutvecklande. Nyckelpersonerna som filmat sig själva eller sina kollegor anser att det var mycket lärorikt att på detta sätt dokumentera sin undervisning. Dels har de själva uppmärksammat sina egna handlingar på ett annat sätt då de sett sig själva och elevernas agerande på filmerna och dels så har filmerna varit intressanta att diskutera och reflektera kring i gruppen. Nyckelpersonerna ser alltså att det skulle vara värdefullt att man

6 som pedagog på NSG på ett enkelt sätt har möjlighet att dokumentera lektioner genom att spela in dem och det skulle också kunna användas i arbetet med utvecklingsgrupperna. Att spela in sig själv och reflektera tillsammans med kollegor över inspelningarna kan också ses som ett första steg till auskultationer och ett klimat där lärare delar med sig av sina och reflekterar över dem tillsammans. För att pedagoger på ett enkelt sätt ska ha tillgång till den teknik som behövs för att spela in lektioner så skulle vi vilja ha en sal på NSG där det finns två kameror uppsatta permanent. Kollegiet kommer att ges information om att rummet finns och hur det kan användas. Samtidigt kommer det också att poängteras vikten av att ha elevers medgivande vid eventuell inspelning av elever och att den dokumentation som görs är till för reflektion inom kollegiet och inte får spridas utanför skolans ramar utan medgivande från alla inblandade. Att inkludera arbete med IKT i projektet kan synas vara något som inte tillhör temat för ansökan men för att kunna utveckla undervisningen så att den blir språkutvecklande i alla ämnen så ser vi tekniken som en integrerad del av det arbetet. I en hel del tekniksatsningar fokuseras just tekniken i allt för hög grad, men här ser vi tekniken som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet som har startats på skolan och därmed är det en viktig del i hela projektet. Med hänvisning till de arbetsmiljöfrågor som för närvarande är högst aktuella på NSG så är det viktigt att i ansökan beakta en eventuell flytt av verksamheten under Om eller när en sådan flytt blir aktuell så är det viktigt att hänsyn tas till det pedagogiska utvecklingsarbete som pågår så att lokalerna utformas så att de underlättar för ett fortsatt utvecklingsarbete. I ansökan för 2014 tas också i beaktning att det finns ett önskemål från personalen att i så stor omfattning som möjligt förlägga möten utanför skolans lokaler med tanke på den eventuella hälsorisk som föreligger i lokalerna. Motivering I ansökan för medel inom skolsatsningen 2012 & 2013 så stod det i NSG:s ansökan att de nyckelpersoner som ingår i forskningscirkeln ska sprida vad språkutvecklande ämnesundervisning är och hur man praktiskt kan arbeta med det till sina kollegor. Målet med forskningscirkeln var att etablera en praktik där språkutvecklande arbetssätt är en del av verksamheten och där lärare i olika ämnen samverkar dels för att bidra till ett helhetsperspektiv på utbildningen för eleverna och dels för att bidra till elevernas språkutveckling i alla ämnen som ett sätt som i slutänden öka måluppfyllelsen för eleverna och deras möjligheter att på ett aktivt sätt i sina fortsatta liv delta som medborgare så väl som yrkesarbetare i samhället. Att fortsätta utvecklingsarbetet genom att ge nyckelpersonerna som ingått i forskningscirkeln möjlighet att leda sina kollegor i utvecklingsgrupper samtidigt som de får handledning i att leda sådana processer ser vi som en viktig del i att sprida och fördjupa det arbete som gjorts i forskningscirkeln. I skolverkets film om beprövad erfarenhet (se t.ex. ) påpekas att beprövad erfarenhet kräver att utvecklingsarbete systematiseras, dokumenteras och blir kollektiv genom att den förs ut. I arbetet i forskningscirkeln har deltagarna gått igenom en process där de succesivt blivit

7 medvetna om vad det innebär att dokumentera systematiskt det utvecklingsarbete man gör. Men även vikten av att dela med sig av dokumentationen för att kunna reflektera tillsammans med kollegor. För att den beprövade erfarenheten ska kunna utvecklas behöver den vara kollektiv, säger bl.a. Ulla Runesson i skolverkets film. Nyckelpersonerna har insett vikten av att dokumentera och gemensamt reflektera. På så sätt anser vi att vi påbörjat arbetet med att bygga upp en kollektiv beprövad erfarenhet på NSG. Att dessa nyckelpersoner kan arbeta vidare med sina kollegor i utvecklingsgrupper skulle möjliggöra ett fortsatt och fördjupat arbete med att sprida insikten av vad det innebär att arbeta med utveckling på ett systematiskt sätt så väl som en spridning av den kollektiva beprövade erfarenheten och vad den innebär för kollegiet på NSG. I ansökan för medel inom skolsatsningen 2012 & 2013 så stod det också i NSG:s ansökan att det finns ett tydligt samband mellan språk och ämne och att genom att arbeta språkutvecklande i alla ämnen så vill vi ge våra elever bättre förutsättningar att genomföra och uppnå målen med sin utbildning. Eftersom nyckelpersonerna nu fått en grundläggande insikt i vad det är att arbeta språkutvecklande ser vi att dessa insikter kommer att finnas med i det fortsatta arbetet. Dock ser vi i en vinst i att bredda vilka områden utvecklingsgrupperna arbetar med eftersom även dessa områden behöver utvecklas på skolan. En av nyckelpersonernas uppdrag inom utvecklingsgrupperna blir då att knyta samman språkutveckling med de områden just deras utvecklingsgrupp arbetar med. På så sätt kan vi bidra till ett helhetstänk vad gäller utvecklingsfrågor och motarbetar att områden arbetas med utan hänsyn till varandra. Skolledningen är väl insatt i projektet och har under de tidigare åren stött det arbete som initierats och fortsatt verka för att arbetet som görs inom projektet ska spridas och göras till en etablerad del av Norra Sorgenfri Gymnasiums verksamhet. Med tillsättningen av en förstelärartjänst finns målsättningen att ytterligare styrka det stödet genom att försteläraren är aktivt involverad i projektet och i samverkan med ledningen följer och utvärderar insatserna. Projektet pågår under 2014 med en eventuell fortsättning. Målgrupp för ansökan Målgruppen är dels de ca tio nyckelpersoner som ingått i forskningscirkeln och dels de pedagoger som kommer att ingå i utvecklingsgrupperna. Som tidigare nämnts kommer en förfrågan att gå ut till kollegiet om att delta i utvecklingsarbetet så i nuläget vet vi inte hur många eller vilka pedagoger som kommer att ingå. Vårt mål är att det ska bildas minst tre utvecklingsgrupper vilket skulle innebära att mellan pedagoger involveras samt 6-9 nyckelpersoner. Individuella fortbildningsmål Fortbildningsmålen för deltagande pedagoger och nyckelpersoner blir både individuella och kollektiva. Dels bygger individerna upp en förståelse inom ett utvecklingsområde generellt, och dels bygger grupperna tillsammans upp en kunskap om hur de systematiskt kan arbeta med utvecklingsfrågor genom att dokumentera och gemensamt reflektera kring klassrumsarbetet.

8 Stödstrukturer De nyckelpersoner som är med i satsningen har fått utrymme i sina tjänster med ca 10% för att aktivt kunna delta och genomföra projektet. Som nyckelpersoner har de i uppgift att delta på handledningsträffar samt leda en utvecklingsgrupp tillsammans med minst en annan nyckelperson. Handledningsgruppen är en viktig del av stödstrukturen för nyckelpersonerna så att de har möjlighet att få stöd i den utvecklingsprocess som de ska leda i utvecklingsgrupperna. Skolledningen deltar aktivt genom att hålla sig informerade om vad som pågår i projektet och ge nyckelpersonerna utrymme i sina tjänster. I den nedsättning i tjänst som nyckelpersonerna har så ingår att delta på handledningsträffar som kommer att ske ca 1 gång per månad under terminerna och där varje träff varar 2 timmar. Sammanlagt beräknas 8 möten ske under När nyckelpersonerna har möten med utvecklingsgrupperna så ligger de mötena på ordinarie mötestider så de finns med i alla inblandades ordinarie arbetstid. Dock förväntas nyckelpersonerna göra för- och efterarbete förknippat med träffarna med utvecklingsgrupperna på den tid som finns avsatt (10%). Liksom handledningsträffarna så kommer träffarna med utvecklingsgrupperna att ske ca 1 gång/månad. Det möjliggör det också för skolledning att medverka på olika gruppers träffar eftersom de inte nödvändigtvis behöver ske samtidigt. Försteläraren på skolan fungerar som en stödperson mellan handledningsträffarna som kan stötta lärarna i sina roller som utvecklingsledare i samverkan med skolledningen. I början av 2014 kommer ett möte med samtliga anställda att hållas som en uppstart för projektet. Då poängteras också av skolledningen att detta är ett prioriterat utvecklingsområde för skolan och att arbetet med detta är av vikt och kommer att löpa som en röd tråd i kommande utvecklingsarbete. Uppföljning/utvärdering Även om en ökad måluppfyllelse för våra elever är ett mål vi strävar mot så är det tveksamt om det är ett adekvat sätt att utvärdera projektet. Istället kan man i uppföljningen/utvärderingen av projektet se om målen har nåtts genom att visa på att de pedagoger som varit med i projektet ökat sin förståelse kring vad det innebär att systematiskt dokumentera och reflektera över utvecklingsfrågor tillsammans med kollegor. I första hand bör spridning av projektet göras inom kollegiet så att succesivt alla pedagoger involveras i utvecklingsgruppernas sätt att arbeta. Spridning av projektet skulle också kunna göras till andra skolor som på liknande sätt är på väg att arbeta kollegialt med utvecklingsfrågor. Under 2014 är målsättningen att så många av lärarna på skolan som möjligt aktivt ska delta i de utvecklingsgrupper som formeras. Utvärdering av utvecklingsgrupperna kan dels göras utifrån hur stor del av kollegiet som faktiskt involveras men även genom utvärderingar av grupperna under året. Rektor träffar försteläraren en time i veckan där de går igenom de olika gruppernas arbete. Qualis kvalitets kriterier kommer att ligga till grund för uppföljning och utvärdering, speciellt C och D kriterierna. Om en uppföljning kan visa på att det på Norra Sorgenfri Gymnasium är på väg att skapas en lärande organisation där kollegor reflekterar över sin praktik i utvecklingsgrupperna och systematiskt dokumenterar och prövar olika sätt att arbeta på så har vi uppnått syftet med projektet.

9 Budget i Vikarietimmar för nyckelpersonerna Videoinspelningsutrustning Litteratur, material mm Föreläsare eller liknande i När det gäller bidrag till föreläsare så kan vi i nuläget inte namnge vilka de kommer att bli eftersom vi vill ha möjlighet att rikta föreläsarna till de områden som utvecklingsgrupperna arbetar med. Vi ber därför om möjlighet att få återkomma med namn när dessa inriktningar bestämts och det finns möjlighet att namnge dem.

10