Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg - godkännande (KF)

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 7 februari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg - godkännande (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg godkänns i enlighet med Bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag, att i samarbete med samtliga relevanta nämnder, ta fram en handlingsplan för åtgärder enligt utvecklingsprogrammet. 3. Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg ersätter tidigare beslutat utvecklingsprogram antaget av kommunfullmäktige juni Sammanfattning Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Redan nu är Flemingsberg ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att vidareutveckla Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Vi ska utveckla ett nytt stadscentrum med handel, kultur och restauranger, tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser inom en högre utbildning, minska regionens ökande transportbehov och samtidigt skapa en region i balans. Utvecklingsarbetet leds av Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Parterna har tillsammans tagit fram detta utvecklingsprogram. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni Utvecklingsprogrammet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området. Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver

2 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG utvecklings-programmet följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap och en separat handlingsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Några av de mest prioriterade åtgärderna för en fortsatt utveckling i Flemingsberg är att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utvecklingen, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Utvecklingsplanen ska tas fram av de båda kommunerna gemensamt. Överläggning Sara Heelge Vikmång (S) och Daniel Dronjak (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. I övrigt yttrar sig Nujin Alacabek (V) och Marica Lindblad (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Nujin Alacabek (V) anmäler protokollsanteckning; se bilaga till detta protokoll.

3 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOI~LSANTECKNING Ärende 6: Flemingsberg1 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadsl"ärnan Flemingsberg - godkännande Utvecklingen av Flemingsbergsdalen är en av Huddinges stora utmaningar just nu. Det är ett omfattande arbete som kommer att behöva göras för att utveckla en ny stadskärna i området. Vänsterpartiet ser positivt på att utveckla området Flemingsberg. Samtidigt vill vi poängtera vikten av att i området bygga hyresrätter med rimliga hyror där folk har råd att bo. Detta är viktigt, inte minst för att se till att områdets socioekonomiska struktur bibehålls och undvika en prisstegring för de hyresrätter som idag finns i Flemingsberg och Visättra. Det är också viktigt för att få ut ungdomar på bostadsmarkanden i kommunen. Som del av att utveckla Flemingsberg ~ir helheten viktig och att undvika tillkomst av barriärer mellan det nya och det gamla. Nu, när Huddinge ska bygga en ny stadskärna, vill vi också poängtera vikten av en feministisk stadsplanering i området som tar hänsyn till trygghetsaspekten för såväl män som kvinnor och möjliggör för kvinnor att ta större plats i det offentliga rummet. Detta kan göras genom att studera exempelvis det arbete med feministisk stadsplanering som nu sker i stadsdelen Husby i stockhalm i samverkan mellan Svenska Bostäder och de boende rm~ådet ~~ ~~ k

4 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 31 januari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg - godkännande (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige 1. Förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg godkänns i enlighet med Bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag, att i samarbete med samtliga relevanta nämnder, ta fram en handlingsplan för åtgärder enligt utvecklingsprogrammet. 3. Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg ersätter tidigare beslutat utvecklingsprogram antaget av kommunfullmäktige juni Sammanfattning Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Redan nu är Flemingsberg ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att vidareutveckla Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Vi ska utveckla ett nytt stadscentrum med handel, kultur och restauranger, tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser inom en högre utbildning, minska regionens ökande transportbehov och samtidigt skapa en region i balans. Utvecklingsarbetet leds av Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Parterna har tillsammans tagit fram detta utvecklingsprogram. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni Utvecklingsprogrammet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området. Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer.

5 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver utvecklings-programmet följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap och en separat handlingsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Några av de mest prioriterade åtgärderna för en fortsatt utveckling i Flemingsberg är att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utvecklingen, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Utvecklingsplanen ska tas fram av de båda kommunerna gemensamt. Överläggning I ärendet yttrar sig Sara Heelge Vikmång (S) och Marica Lindblad (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) Handläggare Signe Wernberg Signe.Wernberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg - godkännande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg godkänns i enlighet med Bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag, att i samarbete med samtliga relevanta nämnder, ta fram en handlingsplan för åtgärder enligt utvecklingsprogrammet. 3. Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg ersätter tidigare beslutat utvecklingsprogram antaget av kommunfullmäktige juni Sammanfattning Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Redan nu är Flemingsberg ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att vidareutveckla Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Vi ska utveckla ett nytt stadscentrum med handel, kultur och restauranger, tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser inom en högre utbildning, minska regionens ökande transportbehov och samtidigt skapa en region i balans. Utvecklingsarbetet leds av Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Parterna har tillsammans tagit fram detta utvecklingsprogram. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) Utvecklingsprogrammet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området. Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver utvecklings-programmet följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap och en separat handlingsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Några av de mest prioriterade åtgärderna för en fortsatt utveckling i Flemingsberg är att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utvecklingen, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Utvecklingsplanen ska tas fram av de båda kommunerna gemensamt. Beskrivning av ärendet Bakgrund En snabb och hållbar tillväxt inom Stockholmsregionen förutsätter att bostäder och lokaler kan byggas även utanför den centrala regionkärnan utan att bebyggelsen blir gles. Det finns behov av att komplettera regionkärnan med ett antal yttre kärnområden som avlastar och kompletterar city som mötesplats. Områden med attraktiva livsmiljöer och med goda förutsättningar för företagande. Tillgängliga innovationsmiljöer med hög täthet av resurser, kunder och företag. Detta har varit en bärande princip i den regionala utvecklingsplanen sedan En strategisk plats för regionens tillväxt som pekats ut som regional stadskärna sedan dess är Flemingsberg. En plats för omfattande tillskott av bostäder, arbetsplatser och service, liksom för framtida vård, högre utbildning och forskning. Här finns möjlighet att utveckla en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer för att bidra till att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är strategiskt belägen längs med södra stambanan ca 15 km söder om Stockholms mest centrala delar. Flemingsberg är 2017 ett betydelsefullt centrum i södra Stockholm för sjukvård, högre utbildning, forskning, rättsväsende och resande. Stadskärnan ingår i en regional flerkärning struktur med sammanlänkade stadskärnor samt större orter i övriga Mälardalen och östra Mellansverige. Den regionala stadkärnan Flemingsberg har en tydlig central punkt invid Flemingsbergs station. Inom 3 km från Flemingsbergs station finns ett nära omland med flera större punkter med god kollektivtrafiktillgänglighet. Ett nära omland som på olika sätt påverkas av Flemingsbergs utveckling. Geografiskt är detta ett område som sträcker sig över kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) Den regionala stadskärnan i samrådsversion till fördjupad översiktsplan för Flemingsberg omfattar Flemingsberg (Grantorp, sjukhus- och universitetsområdet, Flemingsbergsdalen, Visättra och Björnkulla) samt delar av Tullinge i Botkyrka kommun. Den regionala stadskärnan Flemingsberg i FÖP Flemingsberg En partsgemensam utvecklingsprocess sedan 2005 För att säkerställa en önskad utveckling i stadskärnan bildades 2005 en politisk styrgrupp med representanter från Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. För att få en samlad bild av utvecklingen i Flemingsberg, en gemensam vision och grund för fortsatt arbete initierades 2006 en process för att ta fram ett partsgemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Detta utvecklingsprogram antogs i juni 2007 genom beslut i respektive pars fullmäktige. I utvecklingsprogram från 2007 finns en vision för områdets utveckling, en beskrivning av utmaning och drivkrafter samt fem huvuduppgifter för ledningen av den regionala stadskärnan. Dessa är: - Dra fördel av den högre utbildningens och forskningens unika förutsättningar - Stimulera innovationer och entreprenörskap - Förbättra lägesförutsättningarna - Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet - Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg. Som ett resultat av utvecklingsprogram från 2007 startade Huddinge kommun och Botkyrka kommun ett gemensamt arbete för att ta fram en fördjupad översiktsplan tvärs kommungräns. Syftet var att ta ett helhetsgrepp på den långsiktiga

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) planeringen, att skapa ramar för fortsatt planering, få en förankrad planering av området samt tidigt upptäcka motstridiga intressen hölls samråd av den fördjupade översiktsplanen men därefter beslöts att inte fortsätta processen. En annan konsekvens av utvecklingsprogrammet var att 2011 bilda en stiftelse, Flemingsbergs Science i syfte att formalisera parternas och akademiernas fortsatta samverkan kring att skapa ett innovationscentrum i södra Stockholm. Det har även skapats ett marknadsråd med representanter från kommunerna, landstinget och akademierna och ett gemensamt varumärke för Flemingsberg har tagits fram för att stödja områdets utveckling till ett innovationscentrum. Behov av en förnyad vision och målbild att samlas kring Hösten 2015 lyftes i den politiska styrgruppen för Flemingsberg huruvida det efter cirka 10 år fanns ett behov av att aktualisera eller förnya utvecklingsprogrammet från En mindre arbetsgrupp med representanter från Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplaneförvaltningen, bildades i syfte att utreda detta. Arbetsgruppens slutsats var att utvecklingsprogrammets inriktning för utvecklingen på en övergripande nivå fortfarande var aktuell, men att stora delar av textmassan i dokumentet var inaktuell. För att fungera som ett samlande styrdokument fanns därför behov av förnyelse. Vidare konstaterades i analysen att det fanns behov av att i ett nytt utvecklingsprogram rikta sig även till externa aktörer. Det finns ett behov av att utåt ge en tydlig bild av dels pågående stadsutveckling och dels vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för Flemingsberg Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillsammans ska vi i samverkan fortsätta utveckla Flemingsberg till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer i södra Stockholm. En plats att längta till. En plats med närhet mellan akademi, offentligt, näringsliv och invånare eller lokala föreningar. Där mötesplatser i en inspirerande miljö leder till nya tankar, idéer och perspektiv. Avsändare till utvecklingsprogrammet är Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni 2007.

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) Processen Utvecklingsprogrammet har tagits fram i en gemensam process i samverkan mellan Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting (tillväxt- och regionplaneförvaltningen, cykelkansliet, trafikförvaltningen och kulturförvaltningen). Deltagare har även varit representanter från stiftelsen Flemingsberg science. Programmet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området. Som en del i processen hölls en större workshop under december 2016 i Flemingsberg med ca 80 representanter från akademierna, fastighetsägare, exploatörer och deras konsulter, politiker samt tjänstemän. Utvecklingsprogrammet har även varit på remiss under sommar 2017 i syfte att både sprida kunskap om pågående/kommande utveckling och inhämta synpunkter. Totalt skickades programmet ut till 92 instanser, varav 26 valde att svara. Då inriktningen är densamma för utvecklingen i Flemingsberg 2050 som i Utvecklingsprogram antaget 2007 skedde ingen intern remiss till kommunens olika nämnder. Som ett resultat av denna process finns i det förnyade utvecklingsprogrammet en reviderad vision för den regionala stadskärnans utveckling, fem övergripande utvecklingsmål samt tre strategier för att nå mål och vision. Ambitionen är att utvecklingsprogrammet ska antas under februari eller mars 2018 i fullmäktige i Huddinge kommun och Botkyrka kommun samt i Landstingsstyrelsen. Förslag till vision, mål och strategi för Flemingsberg 2050 Förslag till vision är att Flemingsberg år 2050 är ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. En inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling. En självklar etableringsort för kunskapsintensivt näringsliv och en eftertraktad livsmiljö. Flemingsberg är en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. Förslag till övergripande utvecklingsmål är att Flemingsberg 2050 ska utvecklas till: En levande stadskärna Ett självklart etableringsval En öppen universitetsstad En eftertraktad livsmiljö Ett hållbart samhälle Kopplat till dessa långsiktiga utvecklingsmål finns i utvecklingsprogrammet mätbara mål till Sammanlagt finns 10 mätbara mål. Vissa av de målen mäts redan idag i olika sammanhang och andra är nya. Bland annat finns ett mätbart mål om att i Flemingsberg bilda tre nya kluster med samverkan mellan akademi, näringsliv, offentligt och civilsamhälle. Detta för att främja fortsatt utveckling av

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) det som av många inom området utgör grunden för en unik identitet och nya innovationer. Idag finns endast ett etablerat kluster med samverkan mellan olika intressenter - Life Science - men det finns embryon på nya kluster med tema rättsväsende, kultur och hållbar samhällsutveckling. För att anta platsens utmaningar och nå vision och de fem övergripande utvecklingsmålen 2050 finns förslag till tre strategier. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det parternas huvuduppgift att prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg blir en plats som boende, verksamma, studerande och besökare uppfattar som: En urban och grönskande stad En tillgänglig och inkluderande stad En innovativ och dynamisk stad Genomförande För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver detta utvecklingsprogram följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap mellan Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. Ledarskapet består dels i en gemensam politisk styrgrupp och dels grupperingar av tjänstemän på olika nivåer som tillsammans bereder ärenden till den politiska styrgruppen. De strategiskt viktigaste åtgärderna kommer att sammanställas i en separat tvåårig handlingsplan som beslutas av den politiska styrgruppen och följs upp av parterna gemensamt. Enskilda åtgärder styrs av den part som i handlingsplanen är utpekad som ansvarig. Det kan vara åtgärder att prioritera under de närmsta åren men också på längre sikt. Förslag till prioriterade åtgärder för 2018 är att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utveckling, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Eventuellt kan detta forum behöva kompletteras med mindre forum då en del av åtgärderna i handlingsplanen kommer vara beroende av samverkan med övriga aktörer i området. I samband med att handlingsplanen årligen aktualiseras följs även de mätbara målen i utvecklingsprogrammet upp. Detta för att säkerställa att valda åtgärder leder till en utveckling i enlighet med uppsatta mål. Inom Huddinge kommer åtaganden och uppföljning att inordnas i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Ekonomiska konsekvenser Utvecklingsprogrammet i sig medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Däremot kommer sannolikt åtgärder till följd av den partsgemensamma handlingsplanen medföra ekonomiska konsekvenser för kommunens olika nämnder. Detta kommer att hanteras i ordinarie budgetprocess.

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (7) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det upprättade förslaget till förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadkärnan Flemingsberg är en förutsättning för en fortsatt hållbar stadsutveckling och föreslår att utvecklingsprogrammet godkänns. Magdalena Bosson Kommundirektör Helene Hill Samhällsbyggnadsdirektör Signe Wernberg Områdesstrateg Bilagor Bilaga 1. Flemingsberg 2050, utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg Bilaga 2. Remissammanställning Beslutet delges Alla nämnder Botkyrka kommun Stockholms läns landsting

13 FLEMINGSBERG 2050 Där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg xxxx 2018 Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun 1 (16)

14 FÖRORD Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Redan nu är Flemingsberg ett centrum i södra Stockholm för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande. Viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att vidareutveckla en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Vi ska utveckla ett nytt stadscentrum med handel, kultur och restauranger, tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser inom en högre utbildning, minska regionens ökande transportbehov och samtidigt skapa en region i balans. Utvecklingsarbetet leds av Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Parterna har tillsammans tagit fram detta utvecklingsprogram. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni Programmet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området och med nya intressenter. Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Utvecklingsprogrammet ska ge en visionsbild av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillsammans ska vi i samverkan fortsätta utveckla Flemingsberg till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer i södra Stockholm. En plats att längta till. En plats med närhet mellan akademi, offentligt, näringsliv och invånare eller lokala föreningar. Där mötesplatser i en inspirerande miljö leder till nya tankar, idéer och perspektiv. Välkomna att tillsammans med oss förverkliga utvecklingen inom Flemingsberg till en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. Gustav Hemming (C) Daniel Dronjak (M) Ebba Östlin (S) Miljö-, skärgårds- och Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen ordförande regionplanelandstingsråd Stockholms läns landsting Huddinge kommun Botkyrka kommun 2 (16)

15 INNEHÅLL 1. EN FLERKÄRNING REGION... 4 Den regionala stadskärnan Flemingsberg FLEMINGSBERG Vision... 5 Utvecklingsmål STRATEGIER FÖR ATT NÅ FLEMINGSBERG En urban och grönskande stad... 8 En tillgänglig och inkluderande stad... 9 En innovativ och dynamisk stad UPPFÖLJNING OCH GENOMFÖRANDE Ledning och styrning Handlingsplan NULÄGE FLEMINGSBERG Från utkant till centrum i södra Stockholm Den regionala stadskärnans innehåll Trender som stärker Utmaningar att hantera (16)

16 1. EN FLERKÄRNING REGION Flemingsberg är sedan länge utpekad som regional stadskärna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. Det är ett betydelsefullt centrum i södra Stockholm för sjukvård, högre utbildning, forskning, rättsväsende och resande. Viktiga samhällsfunktioner för ett mycket stort omland. En flerkärning Stockholmsregion En snabb och hållbar tillväxt inom Stockholmsregionen förutsätter att bostäder och lokaler kan byggas även utanför den centrala regionkärnan utan att bebyggelsen blir gles. En bärande huvudprincip i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är därför en flerkärnig struktur. Detta gäller även i den nya regionala utvecklingsplanen som är under framtagande, RUFS Flemingsberg är en av åtta regionala stadskärnor i gällande RUFS 2010 och kommande RUFS De regionala stadskärnornas syfte och innehåll Utgångspunkten i den regionala utvecklingsplanen är att de regionala stadskärnorna utgör internationella, nationell, regionala och delregionala målpunkter genom sitt läge och sin särskilt höga, regionala tillgänglighet som knutpunkter i transportsystemet. De har var för sig olika förutsättningar för att attrahera olika branscher, samt komplettera varandra och den centrala regionkärnan. Flerkärnigheten ger goda möjligheter till resurseffektiva infrastrukturlösningar, kortare pendlingstider och närhet till service och urbana kvaliteter. Flera av de regionala stadskärnorna ingår i ett övergripande stadsnätverk i östra Mellansverige. Innovativa och hållbara stadsbyggnadslösningar inom energi, klimat och social hållbarhet ska stärka regionens internationella konkurrenskraft på kort och lång sikt. De regionala stadskärnorna ska utvecklas till täta och sammanhängande stadsmiljöer. Det goda läget ska nyttjas för verksamheter med hög specialiseringsgrad eller stort regionalt upptagningsområde. Stadsmiljön ska vara mångsidig med verksamheter, bostäder, service, handel och kultur. Den regionala stadskärnan Flemingsberg Den regionala stadskärnan Flemingsberg ska fortsätta utvecklas till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer och därmed bidra till att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion. Stadskärnan har potential att bli ett av Stockholmsregionens största och viktigaste stadsutvecklingsområden. I Flemingsberg med nära omland finns utrymme att utveckla cirka nya bostäder och nya arbetstillfällen. I kärnans kärna finns möjlighet att utveckla ett nytt stadscentrum med service för mer är än invånare. Utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Flemingsberg fördjupar de regionala riktlinjerna anpassat till Flemingsberg med nära omland. Geografiskt är detta ett område som sträcker sig över kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka. 4 (16)

17 Den regionala stadskärnan Flemingsberg är strategiskt belägen längs med södra stambanan ca 15 km söder om Stockholms mest centrala delar. Stadskärnan ingår i en regional flerkärning struktur med sammanlänkade stadskärnor samt större orter i övriga Mälardalen och östra Mellansverige. Flemingsberg har en tydlig central punkt invid Flemingsbergs station (markerat med svart nedan). Inom 3 km från Flemingsbergs station finns ett omland med flera större punkter med god kollektivtrafiktillgänglighet. Mot regionala stadskärnan Kungens kurva - Skärholmen Vistaberg Mot centrala regionkärnan Stockholm C Ny stadsdel Huddinge C Tullinge C Mot regionala stadskärnan Södertälje Ca 3 km Mot regionala stadskärnan Haninge Mot östra Mellansverige Riksten Geografiskt är detta ett område som sträcker sig över kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka. 2. FLEMINGSBERG 2050 Vår ambition är att den regionala stadskärnan Flemingsberg ska fortsätta utvecklas till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer och därmed bidra till att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion. För att möjliggöra detta har en gemensam vision och övergripande mål för utvecklingen tagits fram. Vision Där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling. Flemingsberg är en självklar etableringsort för kunskapsintensivt näringsliv och har en eftertraktad livsmiljö. Flemingsberg är en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. 5 (16)

18 Utvecklingsmål För att nå visionen finns i Flemingsberg fem övergripande utvecklingsmål med sikte mot För att säkerställa att dessa nås finns för varje övergripande utvecklingsmål två mätbara delmål till Mål 1: LEVANDE STADSKÄRNA En urban och variationsrik stadskärna med unik identitet Flemingsberg är känt för att vara en öppen, lärande och dynamisk plats där kreativitet och nya idéer stimuleras i en urban och internationell miljö. Här finns en samverkan mellan akademi, civilsamhälle, näringsliv och det offentliga som skapat unika kluster. I stadens kärna finns ett samlande centrum med högst koncentration av urbana kvaliteter. En naturlig mötesplats som erbjuder boende, verksamma, studerande och besökare ett brett och varierat utbud av kultur, restauranger, nöje och handel. Det är ett populärt besöksmål i Stockholmsregionen. Mätbart delmål 2030: Ett utbud av stadskvalitéter för minst invånare. Tre nya kluster med samverkan mellan akademi, näringsliv, offentligt och civilsamhälle. Mål 2: SJÄLVKLART ETABLERINGSVAL En attraktiv etableringsort för ett kunskapsintensivt näringsliv och kreativa näringar Flemingsberg är ett självklart etableringsalternativ för ett kunskapsintensivt näringsliv och kreativa näringar i Stockholmsregionen. Här finns både viktiga samhällsfunktioner, service och olika typer av tjänsteintensiva verksamheter. Att vara lokaliserad i Flemingsberg ökar företagens attraktionskraft för kompetent personal. Platsen är lätt att nå med kollektiva färdmedel och de centrala delarna utgör en urban miljö med ett innehåll och en identitet som attraherar på arbetsmarknaden. Här arrangeras vetenskapliga kongresser och andra evenemang med utgångspunkt i platsens kontaktintensiva och kreativa verksamheter. Mätbart delmål 2030: Minst fler arbetstillfällen. Minst fler arbetstillfällen inom kunskapsintensiva branscher 1 Mål 3: ÖPPEN UNIVERSITETSSTAD Ett levande och mångvetenskapligt campus med en variationsrik högre utbildning och världsledande forskning Flemingsberg är känt för sitt universitetsområde, ett campus med ett mångvetenskapligt utbud av högre utbildning och forskningscentrum. Här finns ett sammanhållet universitetsområde med en eftertraktad miljö för studenter, forskare och lärare. Inom Campus Flemingsberg finns en unik 1 Branscher med koden JKLMN; Information- och kommunikationsverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice och resetjänster. 6 (16)

19 samverkan mellan olika akademier. Det är ett campus som tillvaratar olikheter för att utveckla verksamheter och stärka kvalitén. Ett universitetsområde som löser framtidens samhällsutmaningar genom nya tvärvetenskapliga innovationer och världsledande forskning. Mätbart delmål 2030: fler studenter inom befintliga och nya akademier Dubblera antal forskningscentrum som har samverkan mellan olika akademier Mål 4: EFTERTRAKTAD LIVSMILJÖ En eftertraktad livsmiljö med närhet till både stadsliv, kultur och natur Flemingsberg är en eftertraktad livsmiljö med möjlighet till både pulserande stadsliv under dygnets alla timmar och närhet till större friluftsområden och orörd natur. Här finns goda kommunikationer till både östra Mellansveriges större arbetsplatsmarknader och centrala regionkärnan. Här finns en mångfald av människor och kulturer samt ett boende för alla invånare oavsett socioekonomisk status. Att bo i Flemingsberg är ett aktivt val. Mätbart delmål 2030: Minst nya bostäder 85 % kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Flemingsberg Mål 5: HÅLLBART SAMHÄLLE En långsiktigt hållbar samhällsutveckling med människan i centrum Flemingsberg har genom nya innovationer utvecklats till en stadskärna som är hållbar över tid. Det är en kretsloppsanpassad och grönskande stadsmiljö som inte slösar på naturens resurser, anpassad för att klara framtida behov och klimatförändringar. Här råder en kultur som är öppen och inkluderande. Stadskärnan upplevs som en trygg och säker plats. Här finns möjlighet till likvärdiga livsförutsättningar för stadens invånare och goda möjligheter till ett hållbart resande. Mätbart delmål 2030: Andel resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska uppgå till minst 70 % Andel invånarna som känner tillit till andra människor ska uppgå till minst 90% 7 (16)

20 3. STRATEGIER FÖR ATT NÅ FLEMINGSBERG 2050 För att anta platsens utmaningar och nå vision och de fem övergripande utvecklingsmålen 2050 finns tre strategier. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det parternas huvuduppgift att prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg blir en plats som boende, verksamma, studerande och besökare uppfattar som: Urban och grönskande Tillgänglig och inkluderande Innovativ och dynamisk Genom att prioritera åtgärder i linje med de tre strategierna når vi de mätbara målen till 2030 och de fem övergripande utvecklingsmålen och Flemingsbergs vision på längre sikt. Mål Mål Mål Mål Mål Vision 2050 Åtgärd Åtgärd Åtgärd Nuläge 2017 De strategiskt viktigaste åtgärderna kommer att sammanställas i en separat handlingsplan som följs upp av Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. Som en del av denna uppföljning kommer även de mätbara målen att följas upp för att säkerställa att valda åtgärder leder mot uppsatta mål. En urban och grönskande stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en urban och grönskande stad. Åtgärder som stärker stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet. En tät, varierad och grönskande stadsmiljö Åtgärder som leder till en miljö som är tät, levande, upplevelserik och grönskande. En plats man kan strosa på och gå omkring utan mål. En plats att längta till med lekfulla detaljer i ögonhöjd, utmanande eller nyskapande arkitektur och landmärken. En plats där utsidan speglar den dynamiska insidan och det offentliga rummet bidrar till att synliggöra stadskärnans identitet. En stad som knyter an till platsens historia, dess invånare och omgivande grönområden. En stad med ett samlande centrum Åtgärder som leder till ett tydligt och samlande stadscentrum med funktioner som alla har anledning att ta sig till. En naturlig tyngdpunkt som är lätt att nå och där det finns högst koncentration av människor, upplevelser och med regional attraktionskraft. En urban plats med puls som lever dygnet runt och en internationell atmosfär. En naturlig mötesplats för boende, studerande, verksamma och besökare både lokalt, i stadens omland och Stockholmsregionen. 8 (16)

21 En stad med ett brett utbud och valmöjligheter Åtgärder som leder till att ett brett utbud av kommunal service, handel, restauranger och kultur som attraherar människor med olika behov i stadens alla delar. En stadskärna med många valmöjligheter som ger livskvalitet för boende, verksamma, studerande eller besökare. En stad med närhet till kultur och natur Åtgärder som leder till en variation av både natur och kultur för trivsel och livskvalitet. En urban och grönskande stadskärna som erbjuder kulturella utbyten genom ett mångkulturellt och utåtriktat utbud av kultur men där det är nära till plats för lek och pauser i parker, gröna stråk eller i närbelägna större grönområden. En stad där det finns ytor för både organiserad och spontan idrott och motion för ökad hälsa. En tillgänglig och inkluderande stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en tillgänglig och inkluderande stad. Åtgärder som möjliggör en socialt hållbar utveckling och/eller förbättrar Flemingsbergs lägesförutsättningar. En stad som är nära och sammanhängande Åtgärder som leder till både funktionsblandning, en sammanhållen stadsväv och en tydlig stråkstruktur. En stad där målpunkterna är strategiskt placerade för att uppmuntra barriärbrytande rörelser, där det gamla och nya är sammanbyggt. Där det som invånare är enkelt att ha en bra vardag, för verksamma är nära mellan arbetsgivare och samarbetspartners samt för besökaren inom gångavstånd finns hotell, kultur, kvällsnöje, restauranger och upplevelser. En stad med ett lättorienterat nav Åtgärder som leder till ett lättorienterat nav för kollektivtrafik i centrum. Ett centrum för resande. En attraktiv och lättillgänglig port till staden samt en effektiv bytespunkt och en knutpunkt i södra Stockholm. En plats som uppmuntrar olika typer av kombinationsresor mellan olika trafikslag. Tillgänglig och hållbar stad Åtgärder som leder till en plats som är tillgänglig för alla transportmedel men där det hållbara resandet är prioriterat. Ett centrum för hållbart resande där det är lätt att göra rätt. En plats som är lätt att nå med regionala cykelstråk. En uppkopplad stad som är lätt att nå med kollektiva färdmedel och med goda kommunikationer till Stockholm city, övriga regionala stadskärnor, större städer i östra Mellansverige och ut i världen. Öppen och inkluderande stad Åtgärder som leder till en öppen, trygg, välkomnande och inkluderande stadskärna för alla. En stad för alla oavsett socioekonomisk status, kulturell bakgrund eller funktionsvariation. En stad där information om pågående utveckling är lättillgänglig och möjligheterna till delaktighet god. Där verksamheter är öppna och institutionerna bidrar till att göra kunskaper tillgängliga för alla. 9 (16)

22 En innovativ och dynamisk stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en innovativ och dynamisk stad. Åtgärder som leder till en hållbar utveckling samt stimulerar innovationer och entreprenörskap. Som säkerställer att utvecklingen drar fördel av den högre utbildningen och forskningens unika förutsättningar i Flemingsberg. En lärande stad med en utveckling i framkant Åtgärder som leder till att det blir en plats som är lärande och idéutvecklande med en utveckling som ligger i framkant och där sociala innovationer stimuleras. En plats som uppfattas som öppen, kreativ och hållbar där forskningen implementeras och kommer till nytta i människors vardag. En plats i framkant avseende hållbarhet, cirkulär ekonomi och effektivt resursutnyttjande. En plats som är anpassad för framtidens klimatutmaningar med bland annat en ökad risk för översvämningar. En plats för pilotprojekt och där nya idéer eller innovativa lösningar leder till en hållbar stadsutveckling. En arena för unik samverkan och dialog Åtgärder som leder till en arena för regional kunskapsutveckling med en nationell och internationell relevans. Arenor som underlättar för samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. En samverkan som leder till nya kluster och världsledande forskning. Ett nätverk mellan akademi, forskare, entreprenörer, företag och investerare som ger förutsättningar för nya företag att starta, växa och stanna kvar. En idéutvecklande stad med inspirerande mötesplatser Åtgärder som leder till att Flemingsberg utvecklas till en stadskärna med ett varierat utbud av mötesplatser i en inspirerande och internationell miljö som ger nya tankar, idéer och perspektiv. En stad där det finns både strukturerande arenor och informella mötesplatser för att stimulera innovation och kreativitet. Mötesplatser både i offentlig och privat miljö. Mötesplatser för de mest spännande diskussionerna, seminarier och idéutbytena. Flexibel och kreativ stad Åtgärder som leder till en stad som är tillåtande och flexibel. Som stimulerar kreativitet och innovation genom att ge utrymme för det oplanerade och spontana. En stad där det finns sparade öppna miljöer och lokaler i äldre byggnader. En stad där tillfälliga arrangemang och events välkomnas för att locka nya besökare till platsen. 10 (16)

23 4. UPPFÖLJNING OCH GENOMFÖRANDE För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver detta utvecklingsprogram följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap och en separat handlingsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Ledning och styrning För att på en övergripande nivå samordna och leda utvecklingen i den regionala stadskärnan Flemingsberg finns en politisk grupp med representanter från Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. Gruppen har tagit till sin uppgift är att kontinuerligt följa upp och säkerställa ett genomförande av utvecklingsprogram Flemingsberg 2050 för en hållbar stadsutveckling i samverkan mellan många parter. För att säkerställa utvecklingsprogrammets genomförande upprättas av Flemingsbergs ledning en separat tvåårig handlingsplan. Denna ska beslutas gemensam i den politiska styrgruppen. Enskilda åtgärder styrs av den part som i handlingsplanen är utpekad som ansvarig. Handlingsplan I handlingsplanen finns prioriterade åtgärder kopplade till de tre strategierna preciserade. Det kan vara åtgärder att prioritera under de närmsta åren men också på längre sikt. Här kommer också finnas övergripande prioriterade åtgärder som att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utveckling, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Eventuellt kan detta forum behöva kompletteras med mindre forum då en del av åtgärderna i handlingsplanen kommer vara beroende av samverkan med övriga aktörer i området. Utvecklingsplanen ska tas fram av de båda kommunerna gemensamt och ersätta tidigare process för att ta fram en fördjupad översiktsplan för Flemingsberg (FÖP Flemingsberg). Utgångspunkter för framtagandet av en utvecklingsplan för Flemingsberg ska vara detta utvecklingsprogram, tidigare framtaget material inom ramen för FÖP Flemingsberg samt de rumsliga principer som regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 presenterar. Vid framtagandet av denna är det viktigt att inkludera samtliga intressenter samt utvecklade metoder för att inkludera civilsamhället i utvecklingen. I samband med att handlingsplanen årligen aktualiseras följs även de mätbara målen i utvecklingsprogrammet upp. Detta för att säkerställa att valda åtgärder leder till en utveckling i enlighet med uppsatta mål. 11 (16)

24 5. NULÄGE FLEMINGSBERG Det främsta kännetecknet för den regionala stadskärnan i Flemingsberg är vid utvecklingsprogrammets antagande koncentrationen av kunskap och av människor. Här finns en rik och diversifierad forsknings- och utbildningsmiljö. En motor och förebild för näringslivs- och kunskapsutveckling inte enbart i Stockholmsområdet, utan även nationellt. Som bostadsort är Flemingsberg en plats med internationell prägel. Här finns cirka 150 av världens cirka 200 nationaliteter representerade. Från utkant till centrum i södra Stockholm En utveckling av Flemingsberg har varit strategiskt viktigt för Stockholmsregionen sedan början av 1960-talet. Då var det en plats med 260 invånare, åkrar och skog. Namnet Flemingsberg kommer från Flemingsbergs gård uppförd på 1790-talet. På 60-talet beslöts att det nya centralsjukhuset för Södertörn skulle uppföras i Flemingsberg, som då var i utkanten av Stockholm. Genom åren har det sedan dess gjorts stora offentliga investeringar i området. I anslutning till sjukhuset planerades och byggdes två större bostadsområden och därefter har det tillkommit lokaler för högre utbildning, forskning och rättsväsende. Till skillnad från många andra större orter i Sverige finns Flemingsberg för att dess tillkomst planerats utifrån ett regionalt behov av ytterligare sjukvård och högre utbildning. Inom gångavstånd från Flemingsbergs station finns ca arbetstillfällen, ca studenter och ca boende. Inom kort kommer dessa bli betydligt fler då stora investeringar pågår med tusentals nya bostäder och nya lokaler för utbildning, forskning, sjukvård, sport, kultur och handel. Med denna utveckling befäster Flemingsberg sin nya roll i regionen. Ett splittrat område i två kommuner blir alltmer en sammanhållen regional stadskärna. Miljonprogramsområden, stora offentliga institutioner, industriområden och villabebyggelse blir alltmer en urban mötesplats i södra Stockholm och ett centrum för högre utbildning, forskning, innovationer och kreativitet. Här finns möjlighet att ta tillvara mångfalden och utveckla en ny regional arena för kulturlivet. Här växer en målpunkt av lokal, regional, nationell och internationell betydelse fram. Platsens potential Genom att vidareutveckla en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Här finns stora obebyggda områden och förutsättningar att utveckla tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser i en tät stadsmiljö. I nära omland både attraktiva villaområden och orörd natur. Med kommande Tvärförbindelse Södertörn får stadskärnan även en mycket bra tillgänglighet för övriga transportmedel än spårbunden trafik. Flemingsberg kommer då ligga i korsningen mellan väg 226/Huddingevägen och väg 259/kommande Tvärförbindelse Södertörn. Med nya förbindelser på tvären finns en potential att utveckla ett centrum för hållbart resande i Flemingsberg. En möjlighet för ca invånare i södra Stockholm att snabbt kunna byta mellan olika färdmedel och nå stora delar av Mälardalsregionen och städer i Östergötland. Flemingsberg är en av de platser i Stockholmsregionen som genom Citybanan fått ökad tillgänglighet med kollektiva färdmedel. Inom ytterligare några år ökar dagens tillgänglighet med tåg till övriga regionen genom nytt trafikeringsupplägg för regionaltågen. Studier visar att dagens resenärer vid Flemingsbergs station väntas öka till cirka resenärer per dygn år Med ett förändrat linjenät för bussar samt stopp för fjärrtåg och/eller framtidens höghastighetståg skulle det kunna utvecklas ytterligare. 12 (16)

25 Den regionala stadskärnans innehåll Flemingsberg är en av de största målpunkterna söder om innerstaden. Här finns byggnader fyllda med samhällsuppgifter av regional betydelse. Platsen är även en del av Life Science stråket Uppsala- Hagastaden-Flemingsberg-Södertälje-Strängnäs. I området närmast Flemingsbergs station finns den regionala stadskärnans motor med Campus Flemingsberg, Flemingsbergs station och rättscentrum. Campus Flemingsberg är ett mångvetenskapligt universitetsområde med högre utbildning inom fem lärosäten, forskning och ett universitetssjukhus inom gångavstånd. Inom rättscentrum för södra Stockholm finns bland annat Stödertörns tingsrätt och basen för polisområde Stockholm syd. I stadskärnans mitt planeras för utveckling av ett nytt resecentrum och ett nytt stadscentrum. En regional mötesplats med ett brett utbud av handel, kultur, nöje, sport, hotell, konferens och restauranger. I den täta och urbana miljön finns det också plats för kontor, bostäder, offentliga mötesplatser och grönska. Området med stadskärnans motor är markerat med en svart ring nedan. Detta område tillsammans med områdena inom gångavstånd utgör det område vi här benämner den regionala stadskärnan Flemingsberg, ibland förkortat till bara Flemingsberg. Blandad stadskärna Blandstad vård/utbildning/bostäder Blandstad bostäder/verksamheter Bostäder Verksamheter Grönområde naturmark Grönområde park Grönområde kultur/odling/idrott Våtmark Campus Flemingsberg Stadspark Nytt Centrum Rättscentrum Källa: Markanvändningskarta i samrådsversion till fördjupad översiktsplan för Flemingsberg (2009) Inom gångavstånd från de mest centrala delarna finns plats för ett varierat utbud av bostäder, universitetssjukhus, plats för ett kunskapsintensivt näringsliv samt ytterligare utbildning och forskning. Här finns flera områden med boende i flerfamiljshus, ett stort antal studentlägenheter, flera lokala centrum och olika typer av mötesplatser. För att skapa tillgänglighet till kärnans mest centrala delar är en utbyggnation av attraktiva och trygga stråk för gång och cykel viktiga inom detta område. 13 (16)

26 I den regionala stadskärnans nära omland, inom cykelavstånd, finns flera verksamhetsområden som ger möjlighet till företagsexpansion och nyföretagande. Här finns möjlighet till innovationspark och täta arbetsplatsområden med koppling till verksamheterna i kärnans kärna. Inom cykelavstånd finns även större sammanhängande villaområden och orörd natur. Här finns en stor potential till ytterligare bostäder inom både Riksten, centrala Tullinge, Vistaberg och inom en ny stadsdel i Glömstadalen. Den nya stadsdelen kommer att utvecklas samtidigt som Spårväg syd byggs och kommer vara koncentrerad invid spårvägens nya hållplatser. I Flemingsbergs nära omland finns även plats för verksamheter av mer varierad karaktär. En unik samverkan utöver det vanliga Inom universitetsområdet, en miljö med fem akademier och verksamheten vid Karolinska universitetsjukhuset, har det skapats en i det närmaste unik vetenskaplig miljö. Här sker en välutvecklad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. För att främja detta samarbete finns Stiftelsen Flemingsberg science. Stiftelsens strategi är att identifiera värdeskapande samverkansmöjligheter i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle och gå i bräschen för utvecklingen av dessa. Stiftelsens fokusområden är samverkan inom Cellterapi, Mångfald och hälsa samt Teknik för ett hälsosamt åldrande. I Flemingsberg finns en potential att komplettera det etablerade klustret inom Life Science med ytterligare kluster. Här finns till exempel ett begynnande och växande kluster inom rättsväsende med samverkan mellan olika parter. Vidare finns goda förutsättningar för kluster inom till exempel kultur och hållbar samhällsutveckling. Inom bostadsområdet i Flemingsberg finns ett etablerat samarbete kallat Tillsammans för Flemingsberg för att ge ökad stolthet och ägandeskap till platsens invånare. Ett nära samarbete mellan Huddinge kommun, fastighetsägare, civilsamhälle och invånarna. Trender som stärker Vid utvecklingsprogrammets antagande finns ett antal trender som stärker Flemingsbergs utvecklingskraft. Global konkurrens, digitalisering och internationell tillgänglighet Stockholmsregionen utgör en globalt intressant tillväxtmiljö för utveckling och förnyelse av kunskapsintensiva verksamheter. Som innovationscenter med forskning och högre utbildning är Flemingsberg en betydelsefull miljö med stor regional, nationell och internationell utvecklingspotential. En allt mer sammanhållen världsekonomi innebär fler samarbetsmöjligheter, men också ökad konkurrens. Globaliseringen skärper kraven på innovation och förnyelseförmåga. Det berör alla typer av verksamheter såsom vård, utbildning, forskning och annan kunskapsintensiv tjänsteproduktion. För Flemingsberg innebär den snabba automatiseringen och digitaliseringen stora förändringar. Interaktionen mellan människor har förändrats dramatiskt och idag har en stor del av världens befolkning tillgång till internet. Hinder för fysiska möten kan i allt större utsträckning kompenseras med elektroniska kontakter. Fortsatt urbanisering Urbanisering är en stark trend, över hälften av världens befolkning bor i urbana områden eller städer. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Stockholmsregionen växer snabbt och fram till 2050 beräknas regionen få 1,1 miljon fler invånare. En snabb och hållbar tillväxt inom Stockholmsregionen förutsätter att bostäder och lokaler kan byggas även utanför den centrala regionkärnan utan att bebyggelsen sprids ut. Här har de regionala stadskärnorna en viktig funktion med dess höga 14 (16)

27 koncentration av bostäder och verksamheter. En kollektivtrafiknära och transportsnål bebyggelseutveckling ger förutsättningar för en hållbar utveckling som möter klimatutmaningen. På Södertörn finns idag ca invånare. Om Södertörn var ett eget län skulle det vara det fjärde största länet i Sverige och haft den fjärde största befolkningstillväxten Södertörn har en snabbare företagstillväxt än Stockholms län som helhet. För Flemingsberg som är centrum i södra Stockholm för viktiga samhällsfunktioner såsom rättsväsende, högre utbildning och sjukvård innebär det en fortsatt stark tillväxt inom dessa sektorer i takt med en växande befolkning i södra Stockholm. Östra Mellansverige integreras Länen i östra Mellansverige - Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland - utgör i flera avseenden en sammanhängande enhet med en ledande roll för hela landets utveckling och internationella konkurrenskraft. Den storregionala arbetspendlingen ökar genom allt tätare och snabbare trafik. Flemingsberg är en målpunkt för pendlare från östra Mellansverige och kommer alltmer att integreras i storregionen. Med befintlig och ny planerad infrastruktur i Flemingsberg kommer ett nav att skapas för kollektivtrafiken med storregional uppkoppling. Med undantag för centrala regionkärnan visar restidsprognoser att Flemingsberg kommer vara en av de mest tillgängliga platserna i regionen med kollektiva färdmedel år En utvecklad kontorsmarknad i Stockholmsregionen Merparten av det kunskapsintensiva näringslivet har sin tyngdpunkt i regionens centrala delar med Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg och norra delar med Kista. Detta innebär för en stor del av Stockholms befolkning dagligen långa resor och en ineffektiv kontorsmarknad. Därför börjar allt fler företag etablera ett satelitkontor inom den regionhalva där de inte redan finns representerade. Då det finns ett behov av att snabbt och enkelt kunna ta sig mellan kontoren behöver de vara placerade på platser med mycket god tillgänglighet mellan sig. Detta är en trend som gynnar Flemingsberg till att utvecklas som ett nytt kontorsområde. Utmaningar att hantera Vid utvecklingsprogrammets antagande finns även ett antal större utmaningar som behöver hantera i det fortsatta arbetet. Stärka platsens attraktion som etableringsort och bostadsort Flemingsbergs attraktion som etableringsort behöver stärkas för att Flemingsberg ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ för privata företag som söker nya lokaler och för nystartade företag i södra Stockholm. Att utveckla ett kontorsområde i Flemingsberg är viktigt för att på sikt skapa förutsättningar för en region i social balans. Där det finns möjligheter till kunskapsintensiva arbetstillfällen utan långa restider för invånare i södra Stockholm. Platsen behöver även bli attraktiv som bostadsort med ett varierat utbud av bostäder. Det är en viktig förutsättning för att skapa underlag för ett utbud i stadskärnan som fungerar hela dygnet och hela året. Studier visar att närhet till urbana kvaliteter är viktigt för att stärka en plats attraktivitet som bostads- och etableringsort för kontor. Idag saknas ett centrum med utbud av kultur, handel och service som gör platsen attraktivt för boende, verksamma, studerande och besökare. Ett centrum med en fungerande kvällsekonomi. 15 (16)

28 Tydliggöra platsens identitet För många i Stockholmsregionen är Flemingsberg relativt okänt. Platsen saknar idag en tydlig egen identitet. I samband med den fortsatta utvecklingen är det därför viktigt att stärka, tydliggöra och kommunicera Flemingsbergs identitet som en innovativ och dynamisk plats. En plats med närhet mellan akademi, offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle. En plats där mötesplatser i en inspirerande miljö leder till nya tankar, idéer och perspektiv. En mångvetenskaplig, mångkulturell och internationell plats med goda förbindelser till både centrala Stockholm och Mälardalen. Överbrygga platsens barriärer För att utveckla en långsiktigt hållbar stadskärna finns även ett behov av att överbrygga såväl fysiska som sociala barriärer både inom stadskärnan och mellan stadskärnan och dess omland. Idag utgör större vägar och järnvägen fysiska barriärer som gör det svårt för fotgängare att passera centrala delar. Det finns även stora sociala barriärer mellan boende och verksamma inom stadskärnan samt mellan invånare inom kärnan och i dess omland. Det saknas gemensamma mötesplatser samt ett samlande centrum dit alla har en anledning att ta sig. Andra utmaningar i den fysiska miljön är svår topografi, buller, brist på parkeringar, en storskalighet i befintliga institutionernas byggnader samt avsaknad av vattenytor. Stärka tillgängligheten till andra regionala stadskärnor En förutsättning för att kunna utveckla ett kunskapsintensivt näringsliv i Flemingsberg och på sikt skapa förutsättning för en region i social balans är att kommunikationerna med både bil och kollektivtrafik är mycket goda till regionens övriga delar. Detta förstärks av att det i Flemingsberg finns viktiga samhällsfunktioner som måste nås av en stor mängd invånare i hela södra Stockholm. De radiella förbindelserna är goda och kommer bli bättre. Däremot saknas kapacitetsstarka tvärförbindelser. Det är därför viktigt att i den fortsätta utvecklingen stärka Flemingsbergs tillgänglighet till båda länshalvorna med tvärförbindelser. Att Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd och regionala cykelstråk på tvären byggs. Att det skapas förutsättningar för en prioriterad och kapacitetsstark busstrafik mellan de regionala stadskärnorna. 16 (16)

29 REMISSREDOGÖRELSE 1 (20) Datum Diarienummer KS-2017/3041 Avsändare Signe Wernberg Signe.wernberg@huddinge.se Kommunstyrelsens förvaltning Remissredogörelse Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg, Huddinge kommun Sammanfattning Ett förslag till utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg skickades på remiss under tiden 16 juni till 15 september Förslaget sändes till ett urval av verksamma i Flemingsberg, fastighetsägare och investerare med intresse för platsen, statliga myndigheter och verksamheter som bidrar till utveckling i området samt till andra föreningar och sammanslutningar för synpunkter. Handlingen har funnits tillgänglig på hemsidan Bakgrund För tio år sedan beslutade Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg, Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg. Utvecklingen i Flemingsberg har därefter gått in i en ny och snabbare utvecklingsfas med stora investeringar i bostadsbyggande, forskning, utbildning, handel, näringsliv och infrastruktur. För att bättre möta morgondagens utveckling har det konstaterats att området behöver ett förnyat utvecklingsprogram som då ska ersätta det gamla från Utvecklingsprogrammet tas fram genom en process i flera steg. Under hösten 2016 hölls en större workshop med stadskärnans aktörer. Därefter skickades utvecklingsprogrammet ut på remiss för synpunkter. Ambitionen är att dokumentet ska antas kvartal Utvecklingsprogrammet syftar till att ge tydliga förutsättningar för en fortsatt utveckling. Att ge en bild av den regionala stadskärnan Flemingsberg 2050 samt hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar och är ett stöd när avvägningar ska göras och målkonflikter hanteras. Utvecklingsprogrammet har tagits fram av en projektgrupp bestående av medlemmar från Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Stockholms läns landsting (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Cykelkansliet, Trafikförvaltningen och Kulturförvaltningen) samt Stiftelsen Flemingsberg science. HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28

30 2 (20) Hur har remissen gått till? Ett förslag till utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg skickades på remiss under tiden 16 juni till 15 september Förslaget sändes till ett urval av verksamma i Flemingsberg, fastighetsägare och investerare med intresse för platsen, statliga myndigheter och verksamheter som bidrar till utveckling i området samt till andra föreningar och sammanslutningar för synpunkter. Handlingen har funnits tillgänglig på hemsidan Inkomna yttranden från remissinstanser Av 92 utskickade remisser har 66 instanser valt att inte svara eller avstått från att svara. En remissinstans, SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har svarat att de har ingen erinran mot utvecklingsprogrammet. Inkomna remissvar har sammanfattats men finns tillgängliga i sin helhet i Huddinge kommuns diarie. Yttranden bemöts i kommentarer nedan. Se bilaga 1 för komplett lista över remissinstanser. Inkommet yttrande från länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen ställer sig överlag positiv till det förnyade utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Länsstyrelsen stödjer inriktningen i programmet att skapa förutsättningar för ett utökat bostadsbyggande, fler arbetstillfällen samt service i ett kollektivtrafiknära läge. Länsstyrelsen vill lyfta att det är viktigt att kärnans potential till att skapa goda livsmiljöer vägs in i det fortsatta arbetet och särskilt i relation till transportfunktionernas utveckling. Länsstyrelsen är positiv till att ett helhetsgrepp ska tas över den fortsatta utvecklingen i en stadsutvecklingsplan. Länsstyrelsen vill trycka på behovet av att den regionala stadskärnan utvecklas stadsmässigt enligt de rumsliga principer som RUFS 2050 presenterar. De förhållningssätt för regionala stadskärnor som RUFS 2050 anger kan vara vägledande. Länsstyrelsen är gärna med och bidrar med underlag och sakkompetens i den fortsatta planeringen. Länsstyrelsen har vid många tillfällen identifierat Flemingsbergs rika och diversifierade forskning- och utbildningsmiljö som en motor och förebild för näringsliv- och kunskapsutveckling, både för Stockholmsområdet som nationellt. Länsstyrelsen framför att den unika vetenskapliga miljö som Flemingsberg utgör med bland annat Karolinska institutet, KTH, Södertörns högskola, Röda korsets högskola och verksamheten vid universitetssjukhuset inte i tillräcklig omfattning inkluderas i det nuläge, utgångspunkter, trender, utvecklingsmål och strategi som

31 3 (20) tecknas. Det är också viktigt att lärosäten och andra kunskapsorganisationer involveras i uppföljning och genomförande av programmet. Länsstyrelsen anser att utvecklingsprogrammet är generellt allmänt hållet och saknar en övergripande handlingsplan för hur den ska realiseras och av vem. I dokumentet syns inga avvägningar mellan målkonflikter och det framgår inte heller i detalj hur boende och privata investeringar och företagsetablerare ska attraheras. Kommentar: Länsstyrelsens synpunkter har delvis medfört förändringar i utvecklingsprogrammet. Bland annat har den unika vetenskapliga miljön i Flemingsberg på ett tydligare sätt lyfts fram i texten. På vilket sätt dagens lärosäten och andra kunskapsorganisationer ska involveras i uppföljning och genomförande av programmet har inte inarbetats i utvecklingsprogrammet utan kommer istället ges förslag på i kommande handlingsplan. I denna kommer det att bli tydligare hur utvecklingsprogrammet ska realiseras och av vem. Parterna har medvetet inte inkluderat konkreta åtgärder i utvecklingsprogrammet för att det ska vara aktuellt under en lägre tid. Avvägning mellan målkonflikter, inarbetning av rumsliga principer i RUFS 2050 samt strategier för ökad attraktion är andra delar som kommer att hanteras i den efterföljande planeringen, bland annat i den utvecklingsplan som avses tas fram under 2018/2019 för att visa den fysiska utvecklingen i Flemingsberg. Parterna välkomnar ett deltagande från Länsstyrelsen i denna process. Inkomna yttranden från statliga verk och bolag Trafikverket Trafikverket yttrar sig över remissen i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet i regionen. Trafikverket tycker att utvecklingsprogrammet är bra och ser fram emot att vara delaktig i den kommande stadsutvecklingsplanen. Trafikverket vill få det förtydligat dels hur programmet och den kommande planen förhåller sig till den tidigare påbörjade FÖP:en och PBL och dels en tidplan för de kommande planeringsprocesserna. Kommentar: Parterna välkomnar ett aktivt deltagande från Trafikverket i kommande process. Den kommande utvecklingsplanen kommer att ersätta tidigare påbörjad FÖP som ett övergripande och vägledande dokument för fortsatt fysisk utveckling. I utvecklingsplanen kommer ingå en övergripande skedesplanering.

32 4 (20) Luftfartsverket Luftfartsverket har som ägare av CNS-utrustning inget att erinra mot utvecklingsprogrammet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar. Remissvaret gäller på utfärdandedatum och Luftfartsverket förbehåller sig rätten att revidera sitt svar vid en prövning om regelverket gällande störningar på CNSutrustning förändras eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. I remissvaret har Luftfartsverket inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplatser kan riskera att bli påverkad. Ingår byggnadsverk över 20 meter i framtida planer eller om flygplatser av annan anledning misstänks bli påverkade av en etablering ska flygplatsen alltid tillfrågas som sakägare. Berörd flygplats avses om etablering hamnar inom flygplatsens MSA-yta, ca 60 km ut från flygplatsen. Kommentar: Då det sannolikt i Flemingsberg kommer utvecklas byggnader högre än 20 meter avser kommunerna att remittera även kommande planer till Luftfartsverket. SJ SJ kör på uppdrag av MÄLAB regionaltågstrafik på tre linjer som betjänar Flemingsberg. Dessa trafiksystem utgör basen för regionala tågresor till och från Flemingsberg. SJ tycker det är viktigt att trafiken systematiseras på fasta tider och att de anslutande busstrafiksystemet koordineras så långt det är möjligt så att även icke stationsnära målpunkter får en hög tillgänglighet utan längre bytestider. SJ håller med om och vill förstärka behovet av att utveckla trygga stråk för gång och cykel inom den regionala stadskärnan. SJ ser det som naturligt att trygga stråk samt en effektiv och välkomnande miljö kring stationsområdet utgör ett av målen för ett resecentrum för att andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik skall uppgå till minst 70 procent SJ är gärna med och bidrar för att uppnå en mer effektiv och trevligare stationsmiljö. SJ är en pålitlig och stark partner med erfarenhet, kompetens och resurser att bidra till utveckling och utformning av effektiva system för kollektivt resande. SJ ser en stor potential i att ytterligare öka resandet med järnväg och bidrar gärna till detta som partner i det fortsatta arbetet med utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. SJ är öppna för att dela med sig av insikter och visioner om hur ett effektivt kollektivtrafiksystem och attraktiva miljöer för resande med tåg och annan kollektivtrafik kan utformas.

33 5 (20) Kommentar: Parterna välkomnar SJ:s deltagande i kommande utveckling generellt och av ett resecentrum i Flemingsberg speciellt. Att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande inom och till/från Flemingsberg är viktigt för den fortsatta utvecklingen av Flemingsberg. Svenska kraftnät Svenska kraftnät vill informera om att det inom programområdet löper en 220 kvkraftledning tillhörande stamnätet för el. Svenska kraftnät planerar att riva ledningen och ersätta den med en ny 400 kv-ledning. Förbindelsen syftar till att stärka elnätsstrukturen i Stockholmsområdet för att möta ett ökat behov till följd av bland annat befolkningsökning, minskad produktion i området och utbyggd infrastruktur. Lokaliseringen av den nya ledningen utreds för närvarande, en av sträckningarna som studeras löper genom Flemingsbergs stadskärna, cirka två kilometer nordväst om Flemingsbergs station. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stomnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan på Svenska kraftnäts hemsida, Kommentar: Huddinge kommun är medvetna om kommande förändringar i stamnätet. I samband med framtagande av utvecklingsplanen kommer kommunen att inhämta ytterligare information om kommande planer på förändring av ledningsägaren. Inkomna yttranden från Stockholms läns landsting Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset (K) stödjer och välkomnar utvecklingsprogrammet och ser det som helt i linje med K s målsättning att utveckla Karolinska Huddinge till en central del av ett framtida världsledande universitetssjukhus. K ser utvecklingsprogrammet som en förutsättning för att utveckla nödvändig infrastruktur och skapa den attraktionskraft som kärvs för att attrahera kompetenta medarbetare och ett kunskapsintensivt näringsliv inom högspecialiserad vård forskning och utveckling. K kan bidra med att uppnå ett antal av de delmål som beskrivits i utvecklingsprogrammet. Speciellt när det gäller att skapa förutsättningar för innovation och att utveckla ett mångvetenskapligt campus. K föreslår att utvecklingsprogrammets delmål i nästa fas konkretiseras ytterligare för att öka förutsättningarna att nå ända fram. Hänvisa gärna till forskning kring vad som gör en stad eller region attraktiv, konkurrenskraftig och innovativ och

34 6 (20) vad som då krävs för att nå denna ambitionsnivå för en stadskärna som Flemingsberg. K framför även att det finns risk med en allt för bred ambitionsnivå avseende ett mångvetenskapligt och kunskapsintensivt näringsliv och att det kan motverka möjligheterna till att skapa ett unikt och ledande centrum, i en växande global konkurrens, digitalisering och internationell utveckling. K framför att det bör framgå hur man ska dubblera antalet forskningscentrum med samverkan mellan akademier samt dubblera forskningsanslag till akademier i Flemingsberg till 2030 Genom att konkretisera och ge exempel på hur enskilda aktörer kan samverka för att bidra med idégenerering samt möjligheter till implementering och uppskalning tydliggörs förväntan på de olika aktörernas ansvar att nå målen och implementera föreslagna strategier. Kommentar: Utvecklingsprogrammets delmål kommer vid behov att konkretiseras ytterligare i kommande process och då i nära samverkan med de intressenter som kommer vara med och aktivt bidra till att nå delmålet. I denna process kommer det förhoppningsvis även bli ännu tydligare hur enskilda aktörer kan bidra och vad som förväntas av enskilda intressenter. I den slutliga versionen av utvecklingsprogram har Karolinska universitetssjukhusets synpunkter delvis beaktats. Bland annat har delmålen för att skapa en Öppen universitetsstad är justerade i den slutliga versionen av utvecklingsprogram. Däremot finns fortfarande en ambition om att bredda Flemingsbergs näringsliv även om detta kan innebära en risk i att den unika spetsen försvinner i mångfalden. Detta för att ge alla förutsättningar för att skapa en region i balans avseende tillgång till ett brett utbud av arbetstillfällen inom den kunskapsintensiva tjänstenäringen även i södra Stockholm. Landstingsarkivet Landstingsarkivet ser gärna att de arkivinstitutioner som finns i området lyfts fram. Landstingsarkivet framhåller vikten av goda kommunikationer till alla trafikslag och deras punktlighet för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner. Landstingsarkivet vill att kollektivtrafik och tillgänglighet till och från området ges en mer central roll jämfört med dagens program. Kommentar: Parterna håller med om att en hög tillgänglighet inom och till/från Flemingsberg är en avgörande faktor för fortsatt utveckling. Områdets tillgänglighet för samtliga trafikslag kommer därför att studeras närmare i kommande utvecklingsplan för Flemingsberg.

35 7 (20) Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen ser att visionen i programmet är viktigt för att skapa balans i länets trafikantflöde och därmed i kollektivtrafiken. De ser positivt på ambitionen om att Flemingsberg 2050 ska vara en av de mest tillgängliga platserna i regionan med kollektiva färdmedel, men vill påpeka att Flemingsberg redan idag är en av de mest tillgängliga platserna i regionen. Trafikförvaltningen håller med om de utmaninar Flemingsberg står inför men önskar tydliggörande av kopplingen mellan två av dessa överbryggande av platsens barriärer och stärkt tillgänglighet till andra stadskärnor. Vidare focuserar utvecklingsprogrammet för mycket på spårbunden trafik samt gång- eller cykeltrafik och lyfter inte fram framkomligheten för busstrafik som är en central fråga för en attraktiv och tillgänglig stad. Speciellt tillgängligheten i kärnans omland. Kommentar: Parterna håller med om att en hög tillgänglighet inom och till/från Flemingsberg är en avgörande faktor för fortsatt utveckling och då även framkomlighet för bussar. Områdets tillgänglighet för samtliga trafikslag kommer därför att studeras närmare i kommande utvecklingsplan för Flemingsberg. I den slutliga versionen av utvecklingsprogrammet är de utmaningar Trafikförvaltningen önskar få utvecklade ytterligare beskrivna. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplaneförvaltningen ser att det finns ett sort behov av att öka tillgängligheten och öka matchningen mellan kompetens och arbetsplatser för att skapa en förbättrad social balans i hela regionen. Detta nämns i programmet med utgångspunkt till kopplingen till andra regionala stadskärnor, men skulle behöva stärkas och utvecklas även på lokal nivå. Här behöver identifieras var önskvärd arbetskraft bor och skapa en tydlig strategi för hur denna kan nås med olika transportmedel. De ser i detta sammanhang även positivt på att det storregionala perspektivet lyfts i utvecklingsprogrammet, men även här krävs vidare utredningar. Förvaltningen önskar även en komplettering av de hittills nämna utmaningarna till att utveckla stad i Flemingsberg. Bland annat bör tilläggas utmaningar i form av svår topografi, buller, inga parker, befintlig storskalighet samt avsaknad av arkitektoniska kvaliteter och vattenytor. Samtidigt kan programmet kompletteras med ännu tydligare beskrivningar av platsens tillgångar, kvalitéer och framtida potentialer. Vidare bör programmet uppdateras utifrån beskrivningarna i RUFS 2050 avseende de regionala stadskärnornas funktion, dvs som internationell och nationell målpunkt, stadsnätverk i Östra Mellansverige mm. Vidare kan i kartorna kopplingarna i nord-sydlig riktning förstärkas. Under punkten överbrygga barriärer kan vikten av att minska järnvägens och större vägars barriäreffekt beskrivas tydligare. Vidare kan texten göras mer precis avseende ambitioner om urbana kvalitéer och då även synka mot förhållningssätten i RUFS 2050.

36 8 (20) Kommentar: Parterna håller med om att en hög tillgänglighet inom och till/från Flemingsberg är en avgörande faktor för fortsatt utveckling. Områdets tillgänglighet för samtliga trafikslag kommer därför att studeras närmare i kommande utvecklingsplan för Flemingsberg. I den slutliga versionen av utvecklingsprogrammet är de utmaningar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen önskar få utvecklade till viss del kompletterade med ytterligare beskrivningar. I övrig avser kommunerna att utveckla dessa delar ytterligare i kommande utvecklingsplan för Flemingsberg och då även på ett tydligare sätt implementera förhållningssätt angående den fysiska utvecklingen av de regionala stadskärnorna i RUFS Inkomna yttranden från kommuner Tyresö kommun Tyresö kommun ser positivt på remissförslagets vision för Flemingsberg. Utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg spelar en viktig roll för Södertörnsregionens utveckling och en sammanhållen regional struktur. Flemingsbergs utveckling är en positiv utveckling för hela Södertörnsregionen. Tyresö kommun ser gärna att texten under trender och utmaningar utvecklas mer avseende behovet av kapacitetsstarka tvärförbindelser på Södertörn. Tyresö verkar tillsammans med södertörnskommunerna för en utbyggnad av tvärförbindelse Södertörn (för cykel, buss och bil) och det är viktigt för Tyresö kommun att tvärförbindelsen mellan Tyresö-Haninge-Flemingsberg, Huddinge stärks. Kommentar: I den slutliga versionen av utvecklingsprogrammet behovet av kapacitetsstarka förbindelser på Södertörn förtydligats. Nynäshamn kommun Nynäshamn kommun anser att förslaget är bra och uppmuntrar arbetet med att göra Flemingsberg till en mer levande stadsdel och en viktig regional målpunkt. Nynäshamn kommun ser möjligheterna med att fler utbildnings- och arbetsplatser i Flemingsberg kan lyfta hela Södertörn när tvärförbindelser färdigställs. Flemingsberg är en målpunkt för hela regionen med viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, rättsväsende och högskola och det är viktigt att tillgängligheten till dem bibehålls och förstärks i det fortsatta planeringsarbetet. Kommentar: I den slutliga versionen av utvecklingsprogrammet behovet av kapacitetsstarka förbindelser på Södertörn förtydligats.

37 9 (20) Haninge kommun Haninge kommun ser positivt att programmet innehåller mätbara delmål och att kopplingen till Haninges regionala stadskärna pekas ut. Haninge kommun verkar för bättre kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen. Arbetet syftar till att behålla och utveckla förutsättningarna för dels busstrafik på tvärförbindelse Södertörn och dels för en förlängning av Spårväg Syd till Haninge. Haninge kommun anser därför att det är av stor vikt att planeringen av Flemingsberg fortsatt möjliggör för en utveckling av kapacitetsstarka tvärförbindelser till Haninge. Kommentar: I den slutliga versionen av utvecklingsprogrammet behovet av kapacitetsstarka förbindelser på Södertörn förtydligats. Stockholm stad Ärendet har remitterats till Stadsledningskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Kontoren ser särskilt positivt på de höga ambitionerna gällande nya arbetstillfällen då det råder underskott på arbetstillfällen i södra länshalvan. Kontoren välkomnar också ambitionerna att utveckla ett levande och mångvetenskapligt campus med världsledande forskning. Kontoren ser gärna att programmet än tydligare lyfter fram fler studentbostäder. Kommentar: Utveckling av ytterligare studentbostäder kommer vara en viktig del i den efterföljande planeringen, särskilt för att skapa förutsättningar för att nå målet om en öppen universitetsstad. Trots detta har detta inte pekats ut tydligare i den slutliga versionen av utvecklingsprogram. Uppsala kommun Uppsala noterar att det finns flera beröringspunkter mellan Flemingsbergs strategier och Uppsala kommuns översiktsplanering. Uppsala kommun ser positivt på att det finns en likartad syn kring den fysiska strukturen i utvecklingsprogrammet, vilket kan öka möjligheterna till samarbete, geografiskt och tematiskt. För Uppsala är det centralt att stärka Life Science-stråket mot Stockholm, Flemingsberg och Södertälje och därmed bidra till utvecklingen i hela Stockholm/Mälardalen och i förlängningen hela landet. Utvecklingen av enskilda regionala stadskärnor bidrar till regionens hela utveckling. Det centrala är tillgängligheten mellan kärnorna med hållbara transporter. Kommentar: God tillgänglighet till Uppsala som universitetsort är viktigt även för utvecklingen i Flemingsberg.

38 10 (20) Inkomna yttranden från akademier KTH KTH ser positivt på att kommunen utvecklar ett nytt centrum och regional mötesplats i Flemingsberg. Att höja områdets attraktionskraft underlättar för KTH att attrahera både excellens som framtida studenter. Under avsnittet Utmaningar att hantera lyfter KTH särskilt fram vikten av att om området ska lyckas att bli attraktivt måste det också vara tillgängligt. Flemingsberg är en av Sveriges största stationer med 4,4 miljoner resenärer årligen. Vid KTH finns många forskare och studenter som arbetspendlar från Göteborg, Borås, Alingsås, Linköping och Norrköping. Det är av största vikt att alla fjärrtåg stannar vid Flemingsberg. KTH ser positivt på att tvärkommunikationerna förbättras då nya tvärbanan nu är beslutad. KTH lyfter också vikten av att marknadsföra och lyfta fram både Karolinska universitetssjukhuset såväl som universitetet och bostadsområdet. Att stärka Flemingsbergs identitet gör KTH tillsammans med de övriga lärosätena genom att tydligt kommunicera namnet Campus Flemingsberg. Det görs också genom att anordna internationella konferenser och utbyten. Planer för närliggande hotell, restauranger i området och ett kulturellt utbud bidrar starkt till att öka möjligheterna för detta. KTH lyfter fram en tydligare koppling till historien som identitetsskapande. Flemingsberg var en tidig anhalt på dåtidens Europaväg Göta landsväg där man vid gården Andersta bytte hästar och skickade kurirpost sedan 1540-talet. Gården Andersta bytte sedan namn till Flemingsberg efter baron Fleming som i slutet av 1700-talet döpte om gården och att detta bör tydliggöras och kommuniceras. KTH ser positivt på byggnation längs Hälsovägen. Det är av stor vikt att stadskärnan har ett aktivt liv, även kvällstid, vilket skulle öka utbud av caféer och restauranger längs gångstråken. Kvinnliga studenter har uttryckt viss oro och otrygghet att promenera sena kvällar till pendeltågen. KTH delar utvecklingsprogrammets syn, under avsnittet vision och mål, på ett levande och mångvetenskapligt campus med världsledande forskning. KTH håller på att ta fram en campusplan för sina fem campusområden, varav ett är Flemingsberg. KTH ska stärka sin verksamhet i Flemingsberg, dels genom nya huset Technology for Health och dels genom ambitionen att ytterligare växa i Flemingsberg samt att intensifiera samarbetet med övrig forskning och utbildning i Flemingsberg. KTH stärker sin interna organisation genom att gå samman tio skolor till fem. From den 1 januari 2018 ingår etableringen i Flemingsberg i en större del tillsammansmed skolorna för bioteknologi, kemivetenskap, samt teknik och hälsa. Bl a för att möta samhällets utmaningar inom hälso- och medicinteknik området.

39 11 (20) Under avsnittet hållbar samhällsutveckling välkomnar KTH säkra cykelbanor samt att cykelställ uppförs på strategiska platser i området. Kommentar: Att på ett tydligare sätt lyfta fram historien för att stärka Flemingsbergs identitet kommer att beaktas i den kommande processen för att ta fram en utvecklingsplan för Flemingsberg. Södertörns Högskola Södertörns högskola delar i allt väsentligt de beskrivningar, utmaningar och utvecklingsmål som presenteras i programmet och de ligger väl i linje med högskolans egen vision om att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Högskolan menar dock att några av de nu föreslagna delmålen borde kunna uppnås tidigare än till år Därtill borde ytterligare delmål inkluderas i programmet. Ett för högskolan viktigt område är den högre utbildningens betydelse. Högskolan anser därför att den högre utbildningens värde bör lyftas fram i programmets utvecklingsmål. Följande övergripande utvecklingsmål skulle tex kompletteras (kursiv text) enligt följande: o Ett levande och mångvetenskapligt campus med en variationsrik högre utbildning och världsledande forskning. Menar man allvar med att den regionala stadskärnan Flemingsberg och Stockholmsregionen i stort ska utvecklas till en av norra Europas mest dynamiska kunskapsregioner bör samtliga aktörer verka för en bred och variationsrik utbildningsmix med ett utbildningsutbud som är både attraktivt och innovativt. Utbildningar ska planeras utifrån studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov samt satsningar på utbildningar som kan råda bot på bristyrken. Men det är viktigt att påminna om att högre utbildningen inte enbart ska leda till ett specifikt yrke. Högre utbildning ska förbereda för ett liv som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle, samt skapa och upprätthålla en bred kunskapsbas för att bidra till den personliga utvecklingen och frigöra livschanser. Högskolan föreslår därmed ett kompletterande delmål till 2030: o År 2030 (eller tidigare) ges ett ökat nationellt och internationellt attraktivt och innovativt utbildningsutbud på alla utbildningsnivåer. Högskolan anser att kulturen skulle vinna på om den fick en än mer framträdande roll i programmet och föreslår att följande övergripande utvecklingsmål kompletteras (kursiv text) enligt följande o En eftertraktad livsmiljö med närhet till både stadsliv, kultur och natur. Vidare anser Högskolan att programmet kompletteras med ett delmål om att: o Ett varierat kulturutbud ska utökas till år 2030, eller tidigare.

40 12 (20) Högskolan lyfter fram att transportsystemets utformning är en förutsättning för tillväxt och regional utveckling. För högskolans del är det av stor vikt att den kollektiva lokaltrafiken fungerar väl men också att fjärr- och regionaltåg stannar i Flemingsberg för av- och påstigning. Här kan utvecklingsmålen kompletteras med delmål om att lättillgängligheten med såväl kollektiva färdmedel och med fjärroch regionaltåg för av- och påstigning. Högskolan föreslår att utvecklingsmålen behöver kompletteras med delmål om att lättillgängligheten med såväl kollektiva färdmedel som med fjärr- och regionaltåg ökat till år 2030, eller tidigare. För högskolan är det angeläget att det finns gott om studentbostäder men också möjlighet att byta boendeform efter studierna. Högskolan ser också behov av boende för gästforskare både för kortare och längre perioder. Även ett hotell är önskvärt. Här skulle således ytterligare delmål behöva läggas till de redan befintliga målen. Högskolan anser att det är otroligt viktigt att de barriärer och osynliga hinder som existerar idag bryts. Det är en stor utmaning att nå en öppen och inkluderande stad för alla. Högskolan ser sig som en nyckelaktör i det nav som ett levande campus utgör i den regionala stadskärnan Flemingsberg. Som aktiv samverkanspart vill högskolan medverka med idé- och innovationskraft till utvecklingsprogrammets realiserande och genomföra uppföljningar och utvärderingar av programmets tilltänkta och genomförda aktiviteter, processer och dess resultat. Kommentar: I den slutliga versionen av utvecklingsprogram har högskolans synpunkter delvis beaktats. Bland annat har den långa rubriken för det övergripande utvecklingsmålet till en Öppen universitetsstad justerats. Vidare har kulturen lyfts fram ännu tydligare i utvecklingsprogrammet. Däremot har inga ytterligare delmål på kortare sikt inkluderats. Att säkerställa en utveckling av bostäder för studenter och forskare eller ökad tillgänglighet med kollektiva färdmedel kommer istället hanteras som konkreta åtgärder på kortare sikt i kommande handlingsplan. Parterna välkomnar högskolans medverkan i den fortsatta processen för att nå utvecklingsprogrammets vision och mål. Karolinska Institutet Karolinska institutet (KI) noterar att den övergripande visionen i programmet lägger stor vikt vid forskning och utbildning som motor i utvecklingen av Flemingsberg. Detta medför ett stort ansvar för KI inom Flemingsbergs stadskärna. KIs tydliga avsikt är en fortsatt långsiktig närvaro och utveckling av campusområdet. KI gör för närvarande stora satsningar på infrastruktur och lokaler inom området som en del i en övergripande strategi 2018 med syfte att lägga grunden för en fortsatt framgångsrik forskning och utbildning i decennier framöver.

41 13 (20) Avgörande för den fortsatta utvecklingen är att utbyggnaden av kommunikationer och infrastruktur fortsätter planenligt liksom att bostadsförsörjningen går i takt med behoven. För KI är det viktigt att behovet av studentbostäder till rimlig kostnad tillgodoses som en del i detta. Vad beträffar mätbara delmål 2030 har KI vissa tvivel på att en dubblering av antalet forskningscentrum är det mest framsynta. Eller är det forskningscentrum med samverkan som avses? Om man ska formulera mätbara mål är det förståeligt att det lätt kommer att handla om kvantifiering, men det är inte självklart att det är mängden som gör det. Inom akademien ligger det närmre till hands att sätta kvalitativa mål. Därmed inte sagt att en ökad omfattning av forskningsverksamheten inte kan vara en aspekt på utveckling. Dock är det tveksamt om en fördubbling till 2030, dvs på endast tolv år, kan förenas med en tillräckligt säkrad kvalitativ nivå. Vidare sätts målet dubblera forskningsanslagen till akademier i Flemingsberg. Frågan är i vilken grad utvecklingsprogrammets upphovsmän kan påverka denna fråga. Det framstår som naturligare att mål av detta slag är något som berörda akademier uppställer. KI noterar också att de mätbara delmålen avseende levande och mångvetenskapligt campus endast berör forskningen och dess omfattning men inte utbildningen eller antalet studenter. Utifrån den formulerade visionen vore det rimligt att utbildningen ägnades mera utrymme i handlingen som helhet och däri lättare att uppställa och motivera mål om utökning. Antaget en utökad efterfrågan på högre utbildning och en fortsatt satsning på fler utbildningsplatser kunde ett mål vara att eftersträva att en del av denna utökning hamnar i Flemingsberg. KI menar att ett delmål inom denna del bör handla om att främja och skapa goda förutsättningar för utveckling och expansion av såväl utbildningsdelen som forskningen inom campus och sjukhusmiljö. Kommentar: I den slutliga versionen av utvecklingsprogram är delmålet att dubblera forskningsanslagen utbytt till ett delmål som mäter antalet nya studerande inom campus. Inkomna yttranden från övriga Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ser över lag mycket positivt på utvecklingsprogrammet utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Arbetsförmedlingen framför att i dagsläget finns majoriteten av den tillgängliga arbetskraften söder om staden medan merparten av arbetstillfällena i de norra delarna. De verksamheter som etablerar i Flemingsberg bör ha goda möjligheter

42 14 (20) till kompetensförsörjning genom god tillgång på arbetskraft lokalt samt goda inpendlingsmöjligheter. Detta bör även ha positiv inverkan på den långvariga arbetslösheten i Flemingsberg. I miljonprogramsområden i Flemingsberg med omnejd är det långvariga utanförskapet förhållandevis högt. De arbetssökandes kompetens matchar inte de tillgängliga arbetstillfällena som finns lokalt. Genom utbyggnad av service och framväxten av en mer varierad näring lokalt kommer fler jobb bli tillgängliga för de boende på hela Södertörn. Behovet av att kompetensförsörja alla nya verksamheter samt att kompetensutveckla arbetssökande kommer att bli en utmaning. Arbetsförmedlingen ser Flemingsberg som en mycket viktig och strategisk plats av en framtida etablering för sin verksamhet. Arbetsförmedlingen söker lokal i området för att skapa ett större fullservicekontor med både center för arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsförmedlingen ser också att det är avgörande att utveckla samarbetet med kommunen samt de företagsnätverk som finns i området. Kommentar: Parterna ser mycket positivt på att undersöka möjligheterna till en framtida samverkan för att ge förutsättning för att fler i Flemingsberg med omland ska få arbete och därmed minska utanförskapet. Södertörns fjärrvärme Södertörns fjärrvärme har fjärrvärme och fjärrkyla i Flemingsbergsområdet. Huddinge sjukhus, Novum forskning, Södertörns Högskola, Grantorp, Flemingsbergsdalen, Visättra, Björnkulla, Tullinge, Blickaberget och efter Alfred Nobels Allé är anslutna till fjärrvärme och fjärrkyla. Södertörns fjärrvärme föreslår att den framtida bebyggelsens uppvärmning sker med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet och behov av kyla sker genom anslutning till fjärrkyla. Södertörns Fjärrvärme AB framför att om kommunal mark överförs till kvartersmark där befintliga fjärrvärme och fjärrkylaledningar finns ska dessa skyddas med inrättande av u-områden i detaljplan samt att kommunen ska medverka till upprättandet av avtal med nya fastighetsägare. Eventuell flytt av ledningar bekostas av beställaren. Kommunen ska underlätta för att Södertörns fjärrvärme AB får bygga ut fjärrvärme och fjärrkylaledningar och delta i upphandling för att uppnå bästa samhällsnytta vid uppbyggnad av infrastruktur i området. Kommentar: Kommunerna kommer beakta Södertörns fjärvärmes synpunkter i den kommande mer detaljerade planeringen av områdets fysiska utveckling.

43 15 (20) SRV Återvinning AB SRV tycker att utvecklingsprogrammet är övergripande konkret och fokuserat. SRV tycker att programmet tydligare skulle kunna visa hur Flemingsberg kan vara världsledande inom hållbarhet, cirkulär ekonomi och effektivt resursutnyttjande. SRV föreslår att under delmål till stycket En långsiktig hållbar samhällsutveckling med människan i centrum addera målsättningar kring hållbar avfallshantering och återvinning i enlighet med nuvarande och kommande Avfallsplan Kommentar: Det slutliga utvecklingsprogrammet är inte justerat genom ett tillägg kring hållbar avfallshantering. Däremot är parterna öppna för en innovativ dialog i den fortsatta utvecklingsprocessen i syfte att hitta lösningar för att Flemingsberg ska bli världsledande inom hållbarhet, cirkulär ekonomi och effektivt resursutnyttjande. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) SSSB ställer sig positiv till utvecklingsprogrammet. SSSB framför att utvecklingsmålen med fördel tydligare borde lyfta studentbostäder. Kommentar: Tillkomsten av ytterligare studentbostäder i Flemingsberg kommer hanteras i den kommande med detaljerade planeringen för den fysiska utvecklingen. Svenska kyrkan, Flemingsbergs församling Svenska kyrkan framför behovet av mötesplatser och tankar om vilka rum som kommer att finnas. Med mötesplatser poängterar de behovet av platser där man inte behöver vara kund, medlem eller övrigt där man ska betala för sig. Naturen är en fantastisk tillgång men även andra rum behövs där man helt enkelt får komma och vara människa. Öppna offentliga platser att mötas på, där man kan få bidra, bygga relation, samtala, skapa. Svenska kyrkan framför att en utmaning är att stärka och behålla Flemingsbergs själ och den stolta identiteten. Flemingsberg är en hembygd för många men samtidigt en plats där många har hamnat efter flykt från krig och terror. Där finns kraft, kreativitet och kunnande. Det är viktigt att bejaka mångfald, stärka möjligheterna till integration och se till att de äldre delarna och de nya blir en helhet. Kommentar: Svenska kyrkans synpunkter har inte lett till en justering i texten i det slutliga utvecklingsprogrammet. Däremot tar parterna med sig kyrkans synpunkter in det fortsatta arbetet och har i detta en ambition om att lyfta behovet av mötesplatser

44 16 (20) för alla samt se till så att Flemingsberg utvecklas till en helhet där invånarnas kraft, kreativitet och kunnande tas till vara genom en inkluderande process. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund lyfter frågan om en framtida brandstation i detta utvecklingsprogram. När brandförsvaret studerar utvecklingen i Huddinge kommer det att bli en tyngdpunktsförskjutning mot Flemingsberg och Glömstadalen. Dagens placering av Huddinge brandstation är dålig redan nu och detta förstärker svagheterna med både lokaliseringen och de långsamma vägarna runt stationen. Vidare växer Botkyrka i Tullingeområdet (Riksten) dit vi också har relativt långa framkomsttider. Brandförsvaret ser ett framtida behov av att avsätta mark för brandstation i snittet mellan Huddinge Centrum och Flemingsberg där våra önskemål om snabb access till såväl Huddingevägen och ny Södertörnsled. Brandsförvaret understryker vikten av att tänka på trygghet och säkerhet i utvecklingen av Flemingsberg. Trygghet och säkerhet är både en upplevelse men även ett fysiskt faktum (riskhantering) när det gäller planeringen av staden med tanke på robusthet, framkomlighet etc. Robustheten bör beaktas (riskhanteras) i takt med förtätning och utveckling. Det är viktigt att en händelse inte får för stora konsekvenser för omgivningen runtomkring, sk dominoeffekter. Den förtätning och utveckling som utvecklingsprogrammet medför kan komma att ställa högre krav på brandpostnätet/brandvatten. Att en planering av ett utbyggt brandpostnät eller att kapaciteten i nätet utvecklas inkluderas i planeringen av områden som exploateras eller förtätas. Att därefter kunna ta hand om förorenat släckvatten och andra föroreningar vid olyckor blir också allt viktigare. Denna hantering går hand i hand med planeringen av dagvattenhantering där en öppen dagvattenhantering även kan hantera utsläpp och hantering av släckvatten. Kommentar: Brandförsvarets synpunkter har inte lett till en justering i texten i det slutliga utvecklingsprogrammet. Däremot tar parterna med sig brandförsvarets synpunkter in det fortsatta arbetet och har i detta en ambition om att bland annat ge förslag till lokalisering för en ny brandstation. Även robusthet, risk och säkerhet kommer bli frågor för den kommande fysiska planeringen. AB Stokab AB Stokab lyfter vikten av att de digitala kommunikationsmöjligheterna i och till alla verksamheter i Flemingsberg är i världsklass för att nå målen i utvecklingsprogrammet. För att i framtiden fullt ut kunna nyttja och producera tjänster till det globala kunskapssamhället behöver alla ha tillgång till fiber fiber som når ända fram till såväl respektive enskilt hushåll/företag som i varje företags eller offentlig verksamhets alla delverksamheter. Utifrån visionen om ett framtida digitalt samhälle är säkerställande av tillgången till fiberinfrastruktur i första hand en fråga för samhället och inte en fråga enbart för telekommarknaden. Den svenska modellen med öppna nät med tillgång för

45 17 (20) alla aktörer gynnar såväl konsumenter som företag. Stokab menar emellertid att hur det ska säkerställas att samtliga verksamheter och hushåll i framtiden ska kunna anslutas till en öppen konkurrensneutral fiberinfrastruktur bör i enlighet med ovan ses som ett delmål i sig och följaktligen adresseras och lösas i det kommande utvecklingsarbetet för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Kommentar: Stokabs synpunkter har inte lett till en justering i texten i det slutliga utvecklingsprogrammet. Däremot tar parterna med sig Stokabs synpunkter in det fortsatta processen för att ta fram en utvecklingsplan för den fysiska utvecklingen i Flemingsberg. Stockholm vatten och avfall Stockholm vatten och avfall (SVOA) anför att stambanan, Huddingevägen och Tvärförbindelse Södertörn passerar SVOAs huvudsystem för vatten, avlopp och dagvatten. För att säkra dessa huvudsystems funktion i nuläget, år 2030 och 2050 samt 2120 måste möjlighet finnas att kunna passera dessa infrastrukturer med dubbla ledningar för vatten, avlopp respektive dagvatten. För att klara den planerade utbyggnaden i Flemingsbergsområdet kommer det att krävas kraftiga förstärkningar av huvudsystemet för vatten, avlopp (spillvatten) och dagvatten liksom av alla övriga infrastruktursystem. Dricksvattensystemet för Glömsta till Grantorp och vidare till Huddinge sjukhus, reservoar Björnkulla och reservoar Fornborgen behöver ses över och förstärkas. Avloppssystemet är mycket grovt indelat så att ca 40 % av området går till Henriksdals reningsverk via tunnel som redan i dag är högt belastad, ca 20 % via Huddinges anslutning till Syvab och ca 40 % via Botkyrkas anslutning till Syvab. Dessa avloppsystem ner till tunnelanslutningar behöver ses över. Här bör observeras att till det spillvattenförande avloppssystemet får endast spillvatten anslutas från de nya planerade områdena. Dag- och dränvatten ska avledas till recipienter och således ej till avloppsreningsverk. Den mycket snabba ökningen av Stockholmsområdet innebär nästan en dubblering av befolkningen redan till mitten av seklet. Till det kommer utvecklingen mot 2100 och framtida förväntade klimatförändringar. Vatten, avlopp och dagvattensystem dimensioneras för en livstid på mellan år och tunnlar för ca 200 år. För dessa större huvudsystem måste det finnas plats reserverad för nyanläggning av huvudvattenledningar och nya avloppstunnlar. Stor del av dagvattnet från nya planerade områden och trafikleder ser ut att avvattnas mot Orlången visa Flemingsbergs våtmark. En bedömning behövs av hur mycket mer belastning som våtmarksanläggningen tål/klarar och av hur känslig Tyresåns sjösystem är för flödestoppar från dagvatten. En bedömning måste även göras av om mer dagvatten kan ledas mot Albysjön via tunneln Flemingsberg-Albysjön och av hur mycket dagvatten som kan renas i den befintliga liggande dagvattenreningsanläggningen. Det bör observeras att Mälaren

46 18 (20) även omfattas av föreskrifterna enligt vattenskyddsområdet för Östra Mälaren vilket innebär ökade krav på rening av dagvatten och krav på säkerhet (katastrofskydd) mot utsläpp av föroreningar vid olyckor och bränder. Senast 2027 måste även dagvattenåtgärder genomföras för att kunna genomföra åtgärdsprogram enligt vattendirektivet. Plats måste avsättas för att möjliggöra dessa åtgärder. Den omfattande exploateringen i området innebär en omfattande utbyggnad och ombyggnad av Va-systemet. Det gäller både de befintliga huvudsystemet och de mer lokala va-systemen inom respektive exploatering av bostäder, kontor, centrum etc. Det är mycket viktigt att utbyggnaden sker i en områdesordning och tidsordning som möjliggör utbyggnad av va-systemet och dagvattenanläggningar. SVOA måste kontaktas i planeringen av och under utbyggnaden av området. Va-systemet inom Flemingsbergsområdet måste även anpassas för att klara de enligt länsstyrelsen redovisade klimatförändringarna. Dagvattensystemet måste minst klara de dimensioneringsförutsättningar som anges i Svenskt vattens publikation P110. Vissa av SVOAs huvudstråk för vatten, avlopp och dagvatten tar mycket lång tid att anpassa och förstärka, i många fall mellan 5-10 år. SVOA måste kontaktas i tidigt skede i planeringen av områden för bedömning av nödvändiga va-åtgärder. Det befintliga ledningssystemet är av ojämn kvalitet med hänsyn till ålder och omgivningspåverkan etc. Större vatten- och avloppsledningar är i vissa fall känsliga för markrörelser och ger dessutom stora konsekvenser vid driftavbrott. De större huvudvattenledningarna med rörskarvar som ej är svetsade är mycket känsliga för rörelser i marken och en stor del av det större huvudavloppssystemet är grundlagda utan någon grundförstärkning. VA-ledningars funktion måste säkerställas så att inte planerade arbeten inom exploateringar orsakar markrörelser (sättningar) eller vibrationer som kan innebära att t.ex. befintlig avloppsledning kollapsar eller att avlopp leds orenat till recipient eller översvämmar källare i angränsande bebyggelse. Det bör observeras att det befintliga va-systemet måste vara i funktion/drift under utbyggandet av nya områden. Helheten är oerhört viktig för Va-systemet, inte minst ur perspektivet huvudledningar, översvämningsområden och påverkan på Va-nätet och avloppsverk. En avgörande förutsättning är att Va-frågorna vägs in i ett tidigt skede. SVOA måste kontinuerligt kontaktas under den fortsatta planeringen. Kommentar: Stockholm vattens synpunkter har inte lett till en justering i texten i det slutliga utvecklingsprogrammet. Däremot tar parterna med sig Stockholm vattens synpunkter in det fortsatta processen för att ta fram en utvecklingsplan för den fysiska utvecklingen i Flemingsberg.

47 19 (20) Remissinstanser Länsstyrelsen i Stockholms län Trafikverket, Region Stockholm Luftfartsverket SJ Svenska Kraftnät Hälso- och sjukvårdsförvaltningen KS Huddinge Landstingsarkivet Kulturförvaltningen Trafikförvaltningen SLL Forskning och innovation Landstingsstyrelsens förvaltning - strategiska fastighetsfrågor och investeringar Haninge kommun Stockholms stad Tyresö kommun Uppsala kommun Södertörns Högskola Karolinska Institutet KTH Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB Arbetsförmedlingen Flemingsbergs församling SSSB AB Stokab AB Tullinge centrum (Balder) Akademiska hus Andersson Arfwedson arkitekter AB Atrium Bactiguard AB Botkyrka hantverksby Brabo Byggvesta Carnegie Catena Fabege Fastighetsägarna Flemingsberg Förenade Studentkårer Flemingsbergs BRF Företagarna Botkyrka-Salem Företagarna i Huddinge Handelskammaren Botkyrka/Salem Heba

48 Hembygdsföreningen i Huddinge Hemsö HSB Södertörn Huddinge Hembygdsförening Huddinge Naturskyddsförening Huge Fastigheter AB HUI Research AB Hyresgästföreningen Botkyrka-Salem Hyresgästföreningen i Huddinge Jernhusen Järfälla kommun KSL Linköpings kommun Mälardalstrafik MÄLAB AB NCC Norrköpings kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Polisen, polisregion Stockholm PRO Tullinge PRO Vårby Flemingsberg Riksbyggen Riksten Friluftstad AB (PEAB) Röda korsets högskola Salems kommun Skanska Slöjd Stockholm SPF Seniorerna Botkyrka Stiftelsen Clara Stiftelsen Flemingsberg Science Stockholm läns museum Stockholms handelskammare Stockholms Musikpedagogiska institut Sweco Architects AB Södertälje kommun Södertörns tingsrätt TeliaSonera Skanova Acess AB Transit Kulturinkubator Tullinge tomt- och villaägarförening Täby kommun Ur dimman WA Fastigheter AB Vacse Vattenfall Eldistribution AB White arkitekter AB WSP Group AB 20 (20)

49 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 7 februari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Begäran från Stockholm Vatten AB om ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, ny avgiftsnivå för dagvattenavgift, ny princip för anläggningsavgift samt ny anläggningsavgift (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Stockholm Vatten AB:s förslag till ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten och ny avgiftsnivå för dagvattenavgift godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Dagvattentaxa i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Stockholm Vatten AB:s förslag till nya principer för uttagande av anläggningsavgifter godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Anläggningsavgift i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Förslaget att Stockholm Vatten AB under fyra år räknat från år 2018 får höja intäktsnivån för anläggningsavgifterna från dagens kostnadstäckningsgrad till full kostnadstäckningsgrad godkänns. 4. Taxa för vatten och avlopp 2018 fastställs enligt bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december De nya anläggningsavgifterna i 5 i taxan ska gälla från och med den 1 mars Den del av taxan som avser ny avgiftsnivå för dagvattenavgift ska gälla från och med den 1 juli Sammanfattning Styrelsen för Stockholm Vatten AB (nedan bolaget) har enligt beslut den 7 december 2017 (se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017) hemställt att bl.a. kommunfullmäktige i Huddinge, beslutar att 1. fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet 2. från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift 3. fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet, 4. från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år 5. hos kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut.

50 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Bolagets styrelse hade före den 7 december 2017 fattat motsvarande beslut, dock med den skillnaden att ikraftträdandetidpunkten enligt punkten 4 skulle gälla från och med den 1 januari Bilagorna 2 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017 har även de förelegat i tidigare versioner. Föreliggande versioner av nämnda bilagor är daterade den 7 december Ärendet förelåg till beslut vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december Mot bakgrund av att bolagets styrelse den 7 december 2017 fattat ett nytt beslut i ärendet beslöt kommunfullmäktige att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för förnyad beredning. Bakgrunden till ärendet är att bolaget har identifierat ett behov av en genomlysning av avgiftsuttaget för såväl anläggningsavgifter som den del av brukningsavgiften som avser dagvattentjänster. Anläggningsavgifterna enligt gällande taxa täcker cirka 40 % av bolagets kostnader vid nyanslutning. Bolagets föreslag är att i fyra steg höja kostnadstäckningsgraden till 100 % och därmed säkerställa att intäkter bättre svarar mot nedlagda kostnader. Gällande taxa för rening av dagvatten från vägar föreslås ersättas med en avgift per kvadratmeter allmän platsmark. Den nya konstruktionen för dagvattentjänster medför en omfördelning av avgiftsuttaget för dagvattenkollektivet. Bolagets totala intäkter beräknas dock vara oförändrade. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunen beslutar godkänna bolagets förslag. När det gäller ikraftträdandet av den höjda intäktsnivån för anläggningsavgifterna föreslås beslutet i den delen träda i kraft först den 1 mars Anledningen härtill är att ärendet inte kan behandlas av fullmäktige förrän i februari 2018.

51 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 31 januari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Begäran från Stockholm Vatten AB om ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, ny avgiftsnivå för dagvattenavgift, ny princip för anläggningsavgift samt ny anläggningsavgift (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyreslen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Stockholm Vatten AB:s förslag till ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten och ny avgiftsnivå för dagvattenavgift godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Dagvattentaxa i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Stockholm Vatten AB:s förslag till nya principer för uttagande av anläggningsavgifter godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Anläggningsavgift i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Förslaget att Stockholm Vatten AB under fyra år räknat från år 2018 får höja intäktsnivån för anläggningsavgifterna från dagens kostnadstäckningsgrad till full kostnadstäckningsgrad godkänns. 4. Taxa för vatten och avlopp 2018 fastställs enligt bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december De nya anläggningsavgifterna i 5 i taxan ska gälla från och med den 1 mars Den del av taxan som avser ny avgiftsnivå för dagvattenavgift ska gälla från och med den 1 juli Sammanfattning Styrelsen för Stockholm Vatten AB (nedan bolaget) har enligt beslut den 7 december 2017 (se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017) hemställt att bl.a. kommunfullmäktige i Huddinge, beslutar att 1. fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet 2. från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgiftfastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet, 4. från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år

52 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG 5. hos kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut. Bolagets styrelse hade före den 7 december 2017 fattat motsvarande beslut, dock med den skillnaden att ikraftträdandetidpunkten enligt punkten 4 skulle gälla från och med den 1 januari Bilagorna 2 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017 har även de förelegat i tidigare versioner. Föreliggande versioner av nämnda bilagor är daterade den 7 december Ärendet förelåg till beslut vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december Mot bakgrund av att bolagets styrelse den 7 december 2017 fattat ett nytt beslut i ärendet beslöt kommunfullmäktige att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för förnyad beredning. Bakgrunden till ärendet är att bolaget har identifierat ett behov av en genomlysning av avgiftsuttaget för såväl anläggningsavgifter som den del av brukningsavgiften som avser dagvattentjänster. Anläggningsavgifterna enligt gällande taxa täcker cirka 40 % av bolagets kostnader vid nyanslutning. Bolagets föreslag är att i fyra steg höja kostnadstäckningsgraden till 100 % och därmed säkerställa att intäkter bättre svarar mot nedlagda kostnader. Gällande taxa för rening av dagvatten från vägar föreslås ersättas med en avgift per kvadratmeter allmän platsmark. Den nya konstruktionen för dagvattentjänster medför en omfördelning av avgiftsuttaget för dagvattenkollektivet. Bolagets totala intäkter beräknas dock vara oförändrade. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunen beslutar godkänna bolagets förslag. När det gäller ikraftträdandet av den höjda intäktsnivån för anläggningsavgifterna föreslås beslutet i den delen träda i kraft först den 1 mars Anledningen härtill är att ärendet inte kan behandlas av fullmäktige förrän i februari 2018.

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Begäran från Stockholm Vatten AB om nya principer för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, ny avgiftsnivå för dagvattenavgift, nya principer för anläggningsavgift samt nya anläggningsavgifter Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Stockholm Vatten AB:s förslag till ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten och ny avgiftsnivå för dagvattenavgift godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Dagvattentaxa i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Stockholm Vatten AB:s förslag till nya principer för uttagande av anläggningsavgifter godkänns i enlighet med vad som anges under rubriken Anläggningsavgift i bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december Förslaget att Stockholm Vatten AB under fyra år räknat från år 2018 får höja intäktsnivån för anläggningsavgifterna från dagens kostnadstäckningsgrad till full kostnadstäckningsgrad godkänns. 4. Taxa för vatten och avlopp 2018 fastställs enligt bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december De nya anläggningsavgifterna i 5 i taxan ska gälla från och med den 1 mars Den del av taxan som avser ny avgiftsnivå för dagvattenavgift ska gälla från och med den 1 juli Sammanfattning Styrelsen för Stockholm Vatten AB (nedan bolaget) har enligt beslut den 7 december 2017 (se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017) hemställt att bl.a. kommunfullmäktige i Huddinge, beslutar att 1. fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet 2. från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) 3. fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet, 4. från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år 5. hos kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut. Bolagets styrelse hade före den 7 december 2017 fattat motsvarande beslut, dock med den skillnaden att ikraftträdandetidpunkten enligt punkten 4 skulle gälla från och med den 1 januari Bilagorna 2 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 december 2017 har även de förelegat i tidigare versioner. Föreliggande versioner av nämnda bilagor är daterade den 7 december Ärendet förelåg till beslut vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december Mot bakgrund av att bolagets styrelse den 7 december 2017 fattat ett nytt beslut i ärendet beslöt kommunfullmäktige att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för förnyad beredning. Bakgrunden till ärendet är att bolaget har identifierat ett behov av en genomlysning av avgiftsuttaget för såväl anläggningsavgifter som den del av brukningsavgiften som avser dagvattentjänster. Anläggningsavgifterna enligt gällande taxa täcker cirka 40 % av bolagets kostnader vid nyanslutning. Bolagets föreslag är att i fyra steg höja kostnadstäckningsgraden till 100 % och därmed säkerställa att intäkter bättre svarar mot nedlagda kostnader. Gällande taxa för rening av dagvatten från vägar föreslås ersättas med en avgift per kvadratmeter allmän platsmark. Den nya konstruktionen för dagvattentjänster medför en omfördelning av avgiftsuttaget för dagvattenkollektivet. Bolagets totala intäkter beräknas dock vara oförändrade. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunen beslutar godkänna bolagets förslag. När det gäller ikraftträdandet av den höjda intäktsnivån för anläggningsavgifterna föreslås beslutet i den delen träda i kraft först den 1 mars Anledningen härtill är att ärendet inte kan behandlas av fullmäktige förrän i februari Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger två procent av aktierna Stockholm Vatten AB. Bolaget medgavs, enligt kommunfullmäktiges beslut den 16 januari 2012, 9, att med verkan från och med den 1 januari 2012, höja brukningsavgifterna enligt Taxa 2008 för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge med nio procent.

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) Fullmäktige beslöt den 30 september Huvudmannen för den allmänna va-anläggningen i Huddinge kommun - Stockholm Vatten VA AB - medges, att med verkan från och med den 1 oktober 2015, höja gällande brukningsavgifter enligt Taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad och Huddinge kommun med nio (9) procent och med ytterligare fem (5) procent för vartdera av åren 2016, 2017 och Huddinge kommun understryker att Stockholm Vatten VA AB:s verksamhet ska bedrivas på effektivast möjligast sätt och att va-kollektivet inte i något fall ska tvingas bära kostnader som inte direkt hänför sig till verksamheten. Styrelsen för bolaget beslöt den 19 september 2017 att hos styrelsen för Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa om att 1. fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet, 2. från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift, 3. fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet, samt 4. från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år. Den 7 december 2017 fattade bolagets styrelse ett nytt beslut i ärendet varvid tidpunkten för ikraftträdandet av beslutet enligt punkten 4 ändrades till att avse den 1 februari Den del av skrivning som innebar att styrelsen för Stockholms Stadshus AB skulle godkänna förslaget ströks också i det senare beslutet. Förvaltningens synpunkter Enligt lagen om allmänna vattentjänster får kommunen meddela föreskrifter om taxan. Kommunen får överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter. I kommunfullmäktige beslut från den 10 september 2007, 135, (taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Huddinge) kan antecknas, att kommunfullmäktige delegerat till styrelsen för Stockholm Vatten AB att fastställa taxenivåerna i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i Stockholm Vatten AB:s förslag till taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Huddinge kommun. Delegationen innebar rätt för

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) huvudmannen att fastställa taxenivåerna i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i Stockholm Vatten AB:s förslag till taxa. Stockholm Vatten AB:s förslag innebär att avgiftsnivån för anläggningsavgifterna ska höjas i fyra steg, där varje steg avser vartdera av åren 2018, 2019, 2020 och Någon procentuell höjning per år omfattas emellertid inte av förslaget. Tolkningsvis förslår kommunstyrelsens förvaltning att kommunen godkänner att Stockholm Vatten AB under fyra år och med början från och med den 1 mars 2018 får höja intäktsnivån för anläggningsavgifterna från dagens kostnadstäckningsgrad till full kostnadstäckningsgrad godkänns. Anledningen för förslaget vad gäller ikraftträdandetidpunkten är att ärendet inte kan komma att behandlas av kommunfullmäktige förrän vid fullmäktiges sammanträde i februari Kommunstyrelsens förvaltning föreslår i övrigt att kommunen beslutar godkänna föreslagna nya principer för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, ny avgiftsnivå för dagvattenavgift, nya principer för anläggningsavgift samt nya anläggningsavgifter. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Styrelsens för Stockholm Vatten AB beslut den 7 december 2017, Utlåtande den 7 december 2017 från Stockholm Vatten och Avfall AB 3. Jämförelse mellan gällande formulering och förslag till ny formulering av taxa för vatten och avlopp Taxa för vatten och avlopp 2018 Ny författningstext

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (5) 5. Rapport VA-TAXA STOCKHOLM VATTEN upprättad av WSP Sverige AB Beslutet delges Stockholm Vatten AB

58 Protokollsutdrag från Stockholm Vatten AB:s styrelsemöte den 7 december Övriga frågor Anläggningsavgift och dagvattentaxa Förelåg förslag angående anläggningsavgift och dagvattentaxa. styrelsen beslöt i enlighet med förslaget att 1. fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet 2. från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift 3. fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet 4. från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år 5. hos kommunfullmäktige i stockhalm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut. ~ ann Garefelt styrelsesekreterare

59 Dnr: 17MB550 1 (9) Projekt Strategisk Planering Erik Karlsson Styrelsen för Stockholm Vatten AB Anläggningsavgift och dagvattentaxa FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet att från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift att fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet att från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år att hos kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut Krister Schultz Verkställande direktör Hans Gillsbro Avdelningschef Projekt Sammanfattning Vid Stockholm Vatten AB:s styrelsemöte beslutades att till kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge hemställa ny princip och nivå för anläggningsavgift och dagvattentaxa. Ärendet innehöll i bilaga 1, 5 en inaktuell tabell. Detta ärende som nu föreläggs styrelsen är identiskt med det ärende som beslutades , men redovisar en korrekt tabell i bilaga 1, 5. Ärendet kommer att hanteras i kommunfullmäktige först efter årsskiftet vilket även medför en korrigering av det datum ny anläggningsavgift träder ikraft, från , med justering till vilket justerats i beslutskläm nr 4. Vid tidigare

60 2 (9) beslut hemställdes även beslutet felaktigt till Stockholms Stadshus AB, vilket justerats i beslutskläm nr 5. Stockholm Vatten AB har identifierat ett behov av en genomlysning av avgiftsuttaget för såväl anläggningsavgifter som den del av brukningsavgiften som avser dagvattentjänster. Enligt dom i Statens Va-nämnd år 2014, kunde Stockholm Vatten ej påvisa att bolaget haft skäl till fullt uttag av anläggningsavgift med särtaxa vid införlivande av Lambarö i verksamhetsområdet. Vid beräkning av aktuell kostnadstäckningsgrad konstaterades att intäktsnivå ej motsvarar kostnadsnivå för nyanslutning. Föreslagna förändringar avser därför säkerställa en avgiftskonstruktion i vilken intäkter för nyanslutning speglar motsvarande kostnader. Ytterligare en dom i Statens Va-nämnd, vilken fastställdes av Svea Hovrätt år 2015, rör den brukningsavgift som Stockholm Vatten debiterar Trafikverket avseende bortledande och i förekommande fall rening av dagvatten från vägar för vilka Trafikverket är väghållare. Enligt nämndens beslut har Stockholm Vatten rätt till ersättning för avledning av dagvatten, dock fanns inget underlag i ärendet vilket kunde motivera ett högre uttag för vägar med en större trafikintensitet. Då beslutet väsentligt påverkar intäktsgrundande underlag för dagvattenhantering har detta medfört ett behov av en ny taxekonstruktion, anpassad efter domen. Nytt förslag till avgifter omfattar - Förändrade och höjda anläggningsavgifter i Stockholms stad och Huddinge kommun. - Förändring i taxekonstruktion avseende dagvattentjänster. I samband med nyanslutning täcker Stockholm Vatten ABs intäkter cirka 40 % av kostnaden för nyanslutning. Bolaget har därför för avsikt i fyra steg höja kostnadstäckningsgraden till 100 % och därmed säkerställa att intäkter bättre svarar mot nedlagda kostnader. En kostnadstäckningsgrad under 100 % medför att bortfallet finansieras genom brukningsavgifter. Stockholm Vatten AB har för avsikt att årligen följa upp och vid behov revidera brukningsavgiften. Anläggningsavgiftens påverkan på taxenivå för 2018 har beräknats och resultatet visar en liten effekt. Den underfinansierade anläggningsavgiften motsvarar för 2018 en taxehöjning av brukningsavgiften med 0,6 %. Långsiktigt blir konsekvensen större då resultatet ackumuleras. Den studerade fyraårsperioden beräknas svara för ett underskott på Mnkr då motsvarande intäkter är tecknade fullt ut. För dagvattentjänster har en ny konstruktion arbetats fram, i linje med branschorganisationen Svenskt Vattens basförslag för Va-taxans utformning. Den nya konstruktionen medför en omfördelning av avgiftsuttaget för dagvattenkollektivet men bolagets totala intäkt beräknas vara oförändrad. Enligt den konsekvensanalys bolaget låtit göra är den genomsnittliga förändringen för en fastighetsägare en ökning med 50 kr per år. Bakgrund I samband med utbyggnation av allmän va-anläggning på Lambarö i Mälaren såg Stockholm Vatten AB anledning att tillämpa särtaxa enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 31. Lagen säger att Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktningsvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. För projektet Lambarö har funnits skäl att särskilt studera kostnadsökning till följd av att transporter av massor och material måste hanteras med hjälp av båt, vilket därmed

61 3 (9) kan anses vara särskilda omständigheter. Va-nämnden har dock, i beslut nekat Stockholm Vatten AB att ta ut särtaxa då bolaget inte kunnat redovisa den generella kostnadstäckningsgraden inom verksamhetsområdet. Som en följd av domen genomfördes två uppföljningar av täckningsgraden. Inom ramen för detta projekt studerade WSP kostnadstäckningsgrad i åtta genomförda exploateringsprojekt, samt vid nyanslutning av enskilda servisledningar. En andra översiktlig och förenklad studie genomfördes av Stockholm Vatten VA AB och baserades på utfall mellan åren 2012 och 2014 samt prognos för WSP:s studie visade på en kostnadstäckningsgrad på cirka 38 % medan den internt genomförda studien visade på en kostnadstäckningsgrad på 43 % vilket därmed ansågs bekräfta WSP:s beräkning. Stockholm Vatten arbetade under 2006 fram en ny konstruktion för dagvattentaxa vilken vann laga kraft Den nya taxan innehöll bland annat en möjlighet för fastighetsägare att genom lokal hantering, reducera den del av dagvattenavgiften som hanteras inom egen fastighet. För allmän platsmarkshållare infördes en differentierad taxa vars uttagsnivå beräknades utifrån föroreningsbelastning. En högt trafikerad väg ansågs vara i behov av rening och i de fall rening sker i av va-huvudmannen ägd anläggning tillämpades taxan fullt ut. Uttagsnivå reglerades i två nivåer, där vägar och gator med trafikbelastning över fordon per dygn betalade 10 kr/m 2 och för sträckor med fordon per dygn var kostnaden 5 kr/ m 2. I de fall väghållaren står för rening och avledning gavs dock möjlighet till reduktion. Dåvarande Vägverket var dock inte nöjd med denna konstruktion och taxan prövades i Statens Va-nämnd. Våren 2015 fastställde Svea Hovrätt av Va-nämnden fattat beslut vilket gav såväl Trafikverket som Stockholm Vatten delvis rätt; enligt domen har Stockholm Vatten AB rätt att ta ut avgift för de sträckor bolaget avvattnar, dock inte en taxa differentierad utifrån trafikbelastningen. På grund av domen saknar bolaget kostnadstäckning inom dagvattenområdet. Detta var därmed ett motiv för att genomföra en översyn av dagvattenavgiftens konstruktion för att säkerställa att intäkter motsvarar bolagets kostnader. ÄRENDET Mål och syfte Ärendet avser skapa en taxekonstruktion och avgiftsnivå vilken speglar Stockholm Vatten ABs kostnader för nyanslutning av fastigheter, samt säkerställa att bolaget har kostnadstäckning vid omhändertagande och rening av dagvatten från såväl fastighetsägare som allmän platsmarkshållare. Vid framtagandet av ny taxekonstruktion har Stockholm Vatten AB eftersträvat att arbeta fram en taxa som är transparent och lätt att jämföra mot andra va-verksamheter i Sverige. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett basförslag för hur en taxa ska utformas. Detta basförslag har därför utgjort ramen för såväl dagvattenavgift som anläggningsavgift. Taxekonstruktion för bolagets övriga taxor har inte förändrats.

62 4 (9) Anläggningsavgift Vid två genomförda uppföljningar har det framkommit att kostnadstäckningsgraden för nyanslutning är runt 40 %. Enligt beslut i Statens Va-nämnd är en taxehöjning från kostnadstäckningsgrad 40 % till 100 % alltför stor för att genomföras i ett steg. Inför förankringsprocess togs därför ett förslag fram i vilket taxehöjningen skedde i två steg, till kostnadstäckningsgrad 70 % år 1 följt av 100 % år 2 (se bilaga 2). Efter dialog med berörda kommunala parter föreslås höjningen istället ske i fyra steg, vilket ger en större möjlighet för marknaden att anpassa sig till de nya avgifterna. Kostnadstäckningsgrad 70 % motsvarar därmed föreslagen avgiftsnivå år 2019 och full kostnadstäckning vid nyanslutning uppnås år Enligt dom i Statens Va-nämnd debiteras anläggningsavgift enligt gällande taxa vid tidpunkten för upprättande av förbindelsepunkt. Vid utbyggnation av allmän va-anläggning kan därför olika fastighetsägare inom samma område debiteras enligt olika taxenivåer, beroende på när förbindelsepunkt upprättas. Förslaget redovisat i tabell 1 innebär en höjning på samtliga parametrar i anläggningsavgiften. Den medför även en ändring i konstruktion då den lägre lägenhetsavgiften för den andra Nuvarande avgifter lägenheten tas bort, vilken påverkar avgiftsnivå för flerfamiljshushåll. Tabell 1, Förslag till avgiftsnivå för anläggningsavgift Servisavgift Förbindelsepunksavgift Lägenhetsavgift Lägenhetsavgift Tomtyteavgift 13,90 22,30 33,40 50,00 70,00 I förslaget förelås en höjning vilken år 2021 motsvarar en kostnadstäckningsgrad på 100 %. Tabell 2 redovisar avgiftsnivå för fem typer av fastigheter med dagens avgiftsnivå, samt vid kostnadstäckningsgrad 70% respektive 100%. Vid nationell jämförelse används så kallade typhus vilka ska spegla ett svenskt genomsnitt, typhus A respektive B. Typhus A är en enfamiljsvilla med 800 m 2 tomtyta och typhus B är en flerfamiljsfastighet med 15 lägenheter och 800 m 2 tomtyta. I Stockholm är det dock mer förekommande med exemplen småhus och villa samt en flerfamiljsfastighet med fler lägenheter. Småhus är en enfamiljsfastighet med 300 m 2 tomtyta, villa är en enfamiljsfastighet med 1600 m 2 tomtyta och flerfamiljsfastigheten har 50 lägenheter och 2000 m 2 tomtyta. I tabell 2 redovisas kostnad för nyanslutning år 2019 respektive år 2021, 70 % respektive 100 % kostnadstäckningsgrad. Kostnad Procentuell ökning Exempelfastighet Dagens nivå Täckningsgrad 70 % Täckningsgrad 100 % Täckningsgrad Täckningsgrad 70 % 100 % Typhus A kr kr kr Typhus B kr kr kr

63 5 (9) Småhus kr kr kr Villa kr kr kr Flerfamiljshus kr kr kr Tabell 2, anslutningsavgift vid nyttjande av samtliga tjänster Underfinansiering Kostnadstäckningsgraden för Stockholm Vattens investeringar i nytt ledningsnät under studerad period varit underfinansierade. Vid jämförelse av kostnader och intäkter beräknas genomsnittlig kostnadstäckningsgrad (TG) vara runt 40 %, där den genomsnittliga årliga kostnaden för nyinvestering bedöms vara strax under 200 Mnkr och motsvarande intäkter strax över 84 Mnkr. Av intäkterna svarar uttag av särtaxa för ca 18 Mnkr/år. Hela underfinansieringen av bolagets nyinvestering täcks upp av brukningsavgiften. För att kvantifiera konsekvensen på brukningsavgiften av att kostnadstäckningen vid nyanslutning är underfinansierad har en beräkning genomförts. I beräkningen har bedömda kostnader och intäkter relaterade till nyanslutning under de år förslaget implementeras isolerats och konsekvensen på brukningsavgiften har studerats under den tidsperiod den periodiserade intäkten har påverkan på resultaträkningen. Beräkningen är genomförd enligt den modell som tagits fram inom ramen för Svenskt Vatten Utvecklings projekt Analys av anläggningsavgifter och särtaxa ( ). Resultatet presenteras i tabell 3. Stockholm Vatten och Avfall tillämpar vid nyläggning av ledningar 50 års linjär avskrivning, där ledningsnätet klassificeras som en komponent. För övriga anläggningar varierar avskrivningstiden och en enskild anläggning delas upp i olika komponenter med olika avskrivningstider. Genomsnittlig avskrivningstid varierar men har av bolaget antagits vara 40 år. Den genomsnittliga avskrivningstiden har därefter valts för periodisering av intäkter, med undantag för att 25 % av intäkten tas vid fakturering. Resterande del tas därefter under 40 år. Nedan redovisas hur stort underskottet beräknas bli för tre olika alternativ, utifrån en antagen investeringsnivå men baserad på verkliga prognoser och utfall. Vid beräkningarna har påverkan beräknas fram till år 43, vilket är den period investeringen bedöms vara verksam. Beräkningen baseras på investeringar utförda mellan år 1 och 4, där samtliga kostnader är aktiverade år 4. Mellan år 1 och 43 tecknas intäkter för anslutningsavgift. Vid nyanslutning förekommer dock alltid ledningsläggning vars kostnader aktiveras under 50 år. Konsekvensen av detta är att de sista 10 åren tecknas endast kostnader då intäkterna är tagna fullt ut. Dessa sista 10 år är inte medtagna i beräkningen. En förutsättning för beräkningen är att taxan i övrigt lämnas oförändrad. 0-alternativ Då dagens kostnadstäckningsgrad är cirka 40 % är denna nivå vald som 0-alternativ. I alternativet behålls denna täckningsgrad under hela perioden. Underskottet beräknas år 43 till Mnkr. För att kompensera bortfallet behöver brukningstaxan år 43 höjas med 99.4 %. Skulle kostnadstäckningsgraden behållas i ytterligare fyra år tillförs lika stor summa till underskottet. Kostnadstäckningsgrad 70 % I tidigare förslag har en höjning till kostnadstäckningsgrad 70 % presenterats. Höjningen kan genomföras från år 1 och ligger därefter på konstant nivå under den studerade perioden. Underskottet beräknas bli 570 Mnkr år 43, vilket motsvarar en höjning av brukningstaxan på 49,7 %. Följande fyraårsperiod kommer att skapa ett lika stort underskott.

64 Kostnadstäckningsgrad 100 % i fyra steg Enligt förslag höjs anläggningsavgiften i fyra steg. Genom den stegvisa höjningen skapas en tröghet vilken innebär att förslaget, under den studerade perioden, får ungefär samma konsekvens som vid en höjning till kostnadstäckningsgrad 70 %. Underfinansieringen år 43 beräknas till Mnkr. Då den studerade perioden är avslutad är dock kostnadstäckningsgrad 100 % uppnådd vilket innebär att följande år inte bidrar till ytterligare underfinansiering. Medan övriga alternativ fortsätter att belasta brukningsavgiften medför detta alternativ att underfinansieringen avstannat, att varje generation bär sina egna kostnader. 6 (9)

65 7 (9) Underskott att täcka År 1 (Mnkr) År 5 (Mnkr) År 8 (Mnkr) År 10 (Mnkr) År 43 (Mnkr) TG 40 % 7,1 99,8 185,2 242, TG 70 % 3,6 49,9 92,6 121,1 570 TG 100 % TG 100 % i fyra steg 5,9 55,3 94,3 120,2 519,5 Tabell 3, underfinansiering vid fyra scenarier Av tabell 3 går även att utläsa att konsekvensen av en oförändrad anslutningsavgift för kommande års budget är relativt liten, blott 7.1 Mnkr, vilket motsvarar en höjning av nuvarande brukningsavgift med 0.6 %. På längre sikt blir dock konsekvensen väsentligt större. Konsekvens för kunderna En höjning av anläggningsavgiften kommer att minska behovet av uttag av särtaxa och kommer även att ge fastighetsägare en bättre och tydligare bild av anslutningsavgiftens storlek i ett tidigare skede än idag. Effekten av den nu föreslagna höjningen bedöms på den totala intäktsnivån som liten då såväl kostnader som intäkter fördelas över 50 respektive 40 år. Den kommer dock att beaktas vid den årliga uppföljningen av taxenivå. Den förändrade taxan kommer att skapa en förutsägbarhet vilket får positiva effekter för exploatörer och nybyggare då det blir lättare att budgetera och förutse anslutningsavgift vid nybyggnation. Även om kostnaden för projektet ökar bedöms kostnaden inte påverka bostadsbyggnationen i nämnvärd omfattning. Omvärldsbevakning En länsövergripande jämförelse gjord 2015 visar att Stockholm Vatten ABs taxenivå var lägst för såväl typhus A som B. Vid full kostnadstäckning kommer kostnadstäckningsgraden för typhus A vara på den tredje högsta taxenivån i länet medan typhus B är under genomsnitt (17:e av 25 kommuner). Sedan jämförelsen gjordes har dock ett flertal kommuner reviderad sina taxor och anläggningsavgiften har då generellt blivit högre. Inför 2017 avsåg flera kommuner att höja sina nivåer, detta har dock inte studerats vidare. Dagvattentaxa På grund av den dom Svea hovrätt fastställt är dagvattenhanteringen i Stockholm och Huddinge underfinansierad. Förslag till ny taxa har anpassats efter domstolsbeslut och har i största möjliga utsträckning arbetats fram utifrån Svenskt Vattens basförslag för va-taxans konstruktion. Utgångspunkt har varit att lämna totalt taxeuttag för dagvatten oförändrad. Befintlig taxekonstruktion ger dagvattenabonnenter en möjlighet att helt eller delvis reducera sin avgift. Reduktionen beror på hur mycket dagvatten abonnenten kan hantera lokalt inom sin egen fastighet. Med anledning av svårigheter att följa upp privata anläggningars effektivitet tas möjlighet till delvis reduktion bort. Hel reduktion kvarstår då möjlighet finns att täppa till eller ta bort aktuella servisledningar.

66 8 (9) Av förslaget till ny taxekonstruktion tydliggörs taxeuttag för dagvattenhantering, så kallad dagvatten gata (Dg), vilket avser kostnader genererade av avledning av dagvatten från lokalgator. I nuvarande konstruktion är denna inarbetad i taxans övriga parametrar, För allmän platsmarkshållare ändras taxekonstruktionen. Nuvarande beräkningsgrundande underlag baseras på trafikbelastning, där högre belastning ger högre avgiftsnivå. Förslaget innebär att det beräkningsgrundande underlaget baseras på de ytor vilka avleds till den allmänna VA-anläggningen. Ändringen innebär ett större avgiftsuttag för allmän platsmarkshållare (dagvatten gata, Dg APH) vilket medför att intäkterna motsvarar kostnaderna. Föreslagen avgift, 3.20 kr/m 2 tas ut för samtliga allmänna platsmarkshållare, Huddinge kommun, Stockholms Stad och Trafikverket. För fastighetsägare sker endast en förändring i fördelning mellan nyttigheterna. För enskilda fastighetsägare är därför förändringen förhållandevis liten vilket redovisas i tabell 4. Vid nyttjande av samtliga ändamål har fastighetsägaren vatten (V), spillvatten (S), dagvattenavledning från egen fastighet (Df) och dagvattenavledning från lokal gata (Dg). För denna kategori ökar kostnaden, medan för övriga, vilka inte nyttjar samtliga tjänster sker en minskning. I genomsnitt kommer dock kostnaden att öka med 50 kr per fastighet och år. I tabell 4 redovisas hur förändringen påverkar taxeuttag på olika de olika exempelfastigheter som presenterats i underlaget. Tjänster Exempelfastighet V S Df Dg V S Df V S Dg V S Typhus A (2 %) (-4 %) (-10 %) (-17 %) Typhus B (1 %) (-3 %) (-8 %) (-12 %) per lägenhet Småhus (2 %) (-5 %) (-11 %) (-19 %) Villa (2 %) (-4 %) (-11 %) (-18 %) Flerfamiljshus (1%) (-3 %) (-8 %) %) per lägenhet Tabell 4, Årlig avgift enligt förslag, procentuell förändring mot nuvarande taxa inom parantes. Beräknad utifrån taxenivå år För allmän platsmarkshållare sker en större konstruktionsmässig förändring. Den modell i vilket taxeuttag beräknats baserat på trafikbelastning på en vägsträcka har nu arbetats om och ny konstruktion baseras på yta som avleds till allmän va-anordning. Vidare har en anpassning gjorts utefter vilken typ av yta som avleds; en gräsyta väntas bidra med mindre tillrinning än en asfalterad yta. Den nya konstruktionen för beräkning av avgiftsuttag medför att part som tidigare haft en större andel högtrafikerade vägar och gator får en lägre avgift för dessa ytor. Lågtrafikerade ytor som nyttjas i ett större sammanhang har enligt tidigare konstruktion varit avgiftsbefriade, men värderas i den nya taxekonstruktionen på samma sätt som högtrafikerade ytor. Den ekonomiska konsekvensen för allmän platsmarkshållare presenteras i tabell 5. Mnkr Stockholms stad 31,8 Huddinge kommun 4,0 Trafikverket 4,4 Tabell 5, Årlig avgift allmän platsmarkshållare

67 9 (9) Genom förslaget skapas en taxekonstruktion vilket bättre och tydligare svarar mot Stockholm Vatten ABs kostnader för tillhandahållande av vattentjänster. Förslaget är anpassat efter de domar som påverkat dagens taxeuttag. Tidplan Förslaget berör va-taxans konstruktion och beslutas därmed av kommunfullmäktige i Stockholm och Huddinge. Vid fastställande i fullmäktige gäller beslutet för anläggningsavgift från och med Implementering av dagvattentaxa är en administrativt mer omfattande process varför beslutet gäller från och med Uppföljning Stockholm Vatten och Avfall arbetar efter en årlig översyn av alla typer av taxor. Såväl dagvattentaxa som anläggningsavgift kommer att följas upp i den årliga översynen och eventuell justering kommer att föreslås i samband med fastställande av övriga taxenivåer. Ärendets beredning Processen inleddes år 2015 och avstämning har skett mot exploateringskontoret, trafikkontoret, stadsledningskontoret, Stockholm Stadshus AB och majoritet i Huddinge kommuns kommunstyrelse. Övrigt Till ärendet hör Rapport-bilaga framtagen år Efter rapportens framtagande har Stockholm Vatten och Avfall reviderat brukningsavgiften vid ett tillfälle och har beslutat om ytterligare en höjning inför Denna revidering finns inarbetad i bifogad författningstext men siffror i bifogad rapport avser nivå innan revidering. För ny anläggningsavgift är det kostnadsgrundande underlaget detsamma som då beräkningen genomfördes. Författningstext redovisar dock endast nivå för Tabell 1 kommer att arbetas in i författningstext inför respektive år. SLUT Bilagor: Bilaga 1, Författningstext Bilaga 2, Rapport VA-taxa Stockholm Vatten

68 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 1 (19) Taxa för vatten och avlopp 2018 Taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad och Huddinge kommun. Nuvarande formulering Kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge beslutar om principerna för Stockholm Vatten VA AB:s taxor. Styrelsen beslutar om avgiftsnivåerna. Avgifterna i sin nuvarande form gäller från och med 1 januari 2017 för Stockholms stad och Huddinge kommun. Kort om avgifter för vatten och avlopp Varje dag levererar Stockholm Vatten och Avfall dricksvatten till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet. Som kund hos oss har du bland de lägsta vatten- och avloppsavgifterna i Sverige. Med hjälp av den avgift du betalar för vatten och avlopp kan vi se till att det alltid finns rent dricksvatten av hög kvalitet i kranarna och att vi lämnar ifrån oss ett renat avloppsvatten som naturen tål. Ny formulering I denna taxa hänvisas till vattentjänstlagen och då avses Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Antagen av Stockholm kommunfullmäktige den.. respektive Huddinge kommunfullmäktige den.. att gälla fr.o.m Huvudman för den allmänna vatten och avloppsanläggningen är Stockholm Vatten AB. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till huvudmannen. Din vatten- och avloppsavgift används till att producera dricksvatten, underhålla ledningsnäten och ta hand om och rena avloppsvatten (spillvatten samt dagvatten från gator och fastigheter). Hur mycket du betalar i avgift beror på vilken typ av fastighet du bor i, hur mycket vatten du använder och vilken service eller kapacitet du har tillgång till. Du kan också ha särskilda avdrag i form av till exempel eget omhändertagande av avlopp eller dagvatten. Din vatten- och avloppsavgift består av en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften är det du betalar för den service som du har tillgång till. Den består av en grundavgift (abonnemangsavgift för administrativa kostnader), en nyttoavgift (kostnader för drift och underhåll av ledningsnät och verk) och en dagvattenavgift (kostnader för avledning och rening av dagvatten). Den rörliga avgiften beräknas per kubikmeter levererat dricksvatten och täcker de rörliga kostnaderna för dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening. Mervärdesskatt Anläggningsavgifter redovisas exklusive moms. Övriga avgifter anges både med och utan moms (25 %). Mervärdesskatt Samtliga avgifter redovisas både med och utan moms.

69 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 2 (19) Nuvarande formulering Inledande bestämmelser För att täcka kostnaderna för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge skall ägare av fastighet, eller beträffande allmän platsmark, den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Bestämmelserna i 2 i 2007 års lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen) om vem som i vissa fall ska anses som ägare av fastighet äger motsvarande tillämpning beträffande taxan. 1. Avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Dessutom utgår i förekommande fall industriavloppsavgift, avgift för särskilda VA-abonnemang och avgifter för särskilda serviceåtaganden enligt den vid varje tidpunkt härför gällande taxan. Om förutsättningarna för att ta ut särtaxa föreligger för anläggningsavgift eller brukningsavgift enligt 31 vattentjänstlagen äger Bolaget besluta härom under förutsättning att principerna som särtaxan bygger på följer avgiftsparametrarna enligt denna taxa. Anläggningsavgifterna avser att täcka kostnaderna hos huvudmannen Stockholm Vatten VA AB (nedan Stockholm Vatten och Avfall) för att ansluta en fastighet till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (VA-anläggningen). Härvid tas hänsyn både till den nytta som en fastighet har av att vara ansluten till den allmänna VA-anläggningen och de investeringskostnader som anslutningen medför. Brukningsavgifterna avser att täcka Stockholm Vatten och Avfall årliga drift- och kapitalkostnader. 2. Avgiftsskyldighet Fastighetsägares avgiftsskyldighet enligt i Vattentjänstlagen avser följande ändamål: a) vattenleverans till fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde b) spillvattenavlopp från fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde c) dagvattenavlopp från fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med dagvatten menas här och nedan dagvatten (regn-, spol- och smältvatten) samt dränvatten. Ny formulering Avgiftsskyldighet 1 För att täcka kostnader för Stockholm Vatten ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. Avgiftstyper 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Samt i förekommande fall industriavloppsavgift, avgift för särskilda VA-abonnemang och avgifter för särskilda serviceåtaganden. Fastighetstyper 3 Fastigheterna indelas i bebyggd fastighet och obebyggd fastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet/bostadsenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämpligt för viss typ av byggnad räknas varje påbörjat 150-tal m2 lokalarea (LOA) enligt svensk standard som en lägenhet. Allmän platsmark är mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

70 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 3 (19) Nuvarande formulering d) dagvattenavlopp från gator inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med gator avses här mindre gator (< fordon/dygn) och allmänna platser. e) dagvattenavlopp från allmän platsmark inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med allmän platsmark avses här större vägar, gator (> fordon/dygn) och allmänna platser. f) dagvattenavlopp från obebyggd fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde När Stockholm Vatten tar hand om dagvattenavlopp utanför VA-anläggningens verksamhetsområde tillämpas denna taxa om inte annat avtalas. 3. Avgiftsskyldighetens inträdande Avgiftsskyldighet för ändamålen a) och b) inträder när Stockholm Vatten och Avfall upprättat förbindelsepunkt och underrättat fastighetsägaren om detta. Härvid förutsätts att fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet och att dess behov av anordningar för vatten och avlopp inte kan med större fördel tillgodoses på annat sätt än genom anslutning. Avgiftsskyldighet för ändamålen enligt c), d), e) och f) inträder när VA-huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta, eller beträffande allmän platsmark, den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Ny formulering Avgiftsskyldighet föreligger Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker Ja Ja Anläggningsavgift Brukningsavgift 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Ytterligare avgiftsskyldighet enligt 5.6 eller 5.7 föreligger, det sker om eller tillbyggnad på fastigheten eller tomtytan utökas. 4.7 Fastighetsägaren har anmälningsplikt att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Anmärkning: Under perioden till och med gäller skrivning i punkt 2d e, vänster kolumn istället för formulering i 4.4, höger kolumn. Ny formulering införs

71 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 4 (19) Anläggningsavgifter Nuvarande formulering 4. Avgifterna Anläggningsavgifterna innefattar servisavgift, avgift för förbindelsepunkt, tomtyteavgift samt lägenhetsavgift. Första gången en fastighetsägare (eller därmed jämställd person) begär samtidig anslutning till båda ändamålen vattenförsörjning av fastighet och avlopp från fastighet (inklusive dagvatten) ska fastighetsägare betala följande delavgifter: 1 En servisavgift avseende framdragning av servisledningar till förbindelsepunkterna på kr exkl. moms. 2 En förbindelsepunktsavgift på kr exkl. moms. 3 En tomtyteavgift på 13,90 kr/m2, dock lägst kr exkl. moms. Tomtyteavgiften får inte överstiga summan av avgifterna 1, 2 och 4. 4 En lägenhetsavgift på kr exkl. moms för den första bostadslägenheten, därefter kr/lägenhet exkl. moms. För utrymmen som används för annat ändamål än bostad räknas varje påbörjad 150 m2 lokalarea som en lägenhet. Ny formulering 5 Anläggningsavgift för bebyggd fastighet 5.1 För bebyggd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a. en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b. en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c. en avgift per m2 tomtyta Exklusive moms kr kr kr kr 46 kr/m2 22,30kr/m2 Inklusive moms kr kr kr kr 57,50 kr/m2 27,88 kr/m2 5 En engångsavgift enligt sista stycket under Avgiftsfördelning, tilläggsavgift mm nedan. d. en avgift per lägenhet kr kr kr kr 5. Avgiftsfördelning, tilläggsavgift m.m. Sker anslutning bara till ett av ändamålen vattenförsörjning eller avlopp skall avgiften sättas till 75 % av avgift 1 (se ovan) och 50 % av avgifterna 2 4 (se ovan). Sker anslutning av enbart dagvatten betalas samma avgift som anslutning av enbart avlopp. För extra förbindelsepunkter tas anläggningsavgiften ut som den verkliga kostnaden för utlägg och arbete enligt självkostnadsprincipen. Om servisledningar på grund av fastighetsägarens önskemål läggs i skilda rörgravar och/eller på särskilt djup ökas anläggningsavgiften enligt 1 ovan med 50 % för det ena fallet och 50 % för det andra fallet. Tilläggsavgift tas ut om det sker om- eller tillbyggnad på fastighet, eller om tomtytan (fastighetsarean) utökas. För varje tillkommande m2 tomtyta tas avgift ut enligt 3 (se ovan) för tomtyta som härrör från e. *en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. f. ** en avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen kr kr kr kr ,75 kr kr 7 210,75 kr kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 7 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats.

72 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 5 (19) Nuvarande formulering fastighet som inte tidigare erlagt tomtyteavgift. För varje tillkommande lägenhet tas avgift ut enligt 4 (se ovan). Om kostnaden för utbyggnad av anordningar till och inom ett område för fastighetens VA-försörjning i beaktansvärd omfattning avviker från vad som övrigt gäller inom verksamhetsområdet, bestäms en engångsavgift för fastighet inom området med hänsyn till dessa skillnader. Engångsavgiften fördelas på de fastigheter som berörs antingen delområdesvis eller för hela det tillkommande området. 6. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Reduktion av anläggningsavgiften medges med 50 % av tomtyteavgiften, dock minst kr exkl. moms vid anslutning av två ändamål (vatten och avlopp) och kr exkl. moms vid anslutning av ett avloppsändamål (spillvatten eller dagvatten) om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten lokalt inom fastigheten. Stockholm Vatten kan, som alternativ till reduktion enligt föregående stycke, medge halv reduktion av tomtyteavgiften, d.v.s. 25 % av tomtyteavgiften, dock minst kr exkl. moms vid anslutning av två ändamål och kr exkl. moms vid anslutning av ett avloppsändamål, om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten inom fastigheten, trots att den lokala anläggningen är ansluten till Stockholm Vatten och Avfalls avloppsnät med av Stockholm Vatten och Avfall godkänd bräddanslutning. Sker anslutning av dagvatten vid senare tillfälle skall tilläggsavgift motsvarande den erhållna reduktionen betalas. Uppräkning av denna återbetalning sker med konsumentprisindex. Vid anslutning av ett ändamål debiteras beställaren en halv tomtyteavgift vilket medför att också reduktionen blir halva avgiften. Vid procentreduktion blir effekten densamma. Grundprincipen är att reduktionen inte kan överstiga tomtyteavgiften. För att främja användandet av LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, medger Stockholm Vatten även en reduktion av anläggningsavgiften med ett lägsta belopp också i de fall tomtyteavgiften redan anses vara betald. Ny formulering ** Avgift enligt 5.1 f) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) I de fall avgift enligt 5.1 f) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 7 eftersom servisledning inte lagts. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) as ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Ökas fastighetens tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 5.8 Extra servisledning Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter tas anläggningsavgiften ut som den verkliga kostnaden för utlägg och arbete enligt självkostnadsprincipen.

73 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 6 (19) Nuvarande formulering 7. Betalning m.m. Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt punkt 3 skall anläggningsavgift erläggas. Avgiften erläggs med belopp som anges i räkning från Stockholm Vatten och Avfall inom tid som anges i denna. Betalningsskyldig är den som äger fastigheten när fakturan förfaller till betalning. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkningen, skall dröjsmålsränta erläggas på obetalt belopp enligt 6 räntelagen. Se även punkt Tillfällig servis Fastighetsägare är skyldig att för tillfällig servis erlägga anläggningsavgift motsvarande Stockholm Vatten och Avfalls kostnader för att utföra och borttaga servis. 9. Annat utförande Fastighetsägare är skyldig att, utöver anläggningsavgift m m enligt punkterna 4-8, inom tid som anges i räkning betala Stockholm Vatten och Avfalls merkostnader om Stockholm Vatten och Avfall på fastighetsägarens begäran medgett att ledning utförs på annat sätt eller förses med andra anordningar än vad Stockholm Vatten och Avfall funnit erforderligt. 10. Ny servisledning på fastighetsägarens begäran Fastighetsägare är skyldig att betala dels utförandet av ny servislednings allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare ledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del om Stockholm Vatten och Avfall bifallit fastighetsägarens begäran om ny servisledning i stället för redan befintlig ledning. 11. Ny servisledning på Stockholm Vatten och Avfalls begäran Stockholm Vatten och Avfall är skyldigt att ersätta kostnaden för fastighetens del av ny servisledning och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare ledningens ålder och skick om Stockholm Vatten och Avfall finner påkallat att utföra ny ledning i stället för och med annat läge än redan befintlig ledning. Ny formulering 5.9 Om servisledningar på grund av fastighetsägarens önskemål läggs i skilda rörgravar och/eller på särskilt djup ökas anläggningsavgiften enligt 5.1 a) ovan med 50 % för det ena fallet och 50 % för det andra fallet. 6 Anläggningsavgift för obebyggd fastighet 6.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bebyggd fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % Avgift per FP b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). jfr 5.3 andra stycket. 1 FP = förbindelsepunkt

74 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 7 (19) Ny formulering 6.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. *) Bebyggs fastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 7 Reducerad avgift 7.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för framdragen servisledning en ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) två ledningar 85 % tre ledningar 100% Avgifter i övrigt Ändamål (%) V S Df Dg Avgift per uppsättning 5.1 b) FP Tomtyteavgift 5.1 c) Lägenhetsavgift 5.1 d) Grundavgift Df utan FP 5.1 e) Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e) och 5.1 f) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift.

75 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 8 (19) Ny formulering 7.2 Nya ändamål Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelagt, skall erläggas avgifter enligt 7.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8 Den som svarar för att allmän platsmark ställs iordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Reserverad paragraf 9 Särskilt avtal 9.1 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 9.2 Upprättande av sprinklerservis sker till självkostnadspris. 9.3 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 10 Betalning av avgift 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i faktura Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i fakturan, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 11 Särskilda ersättningar 11.1 Extra anordningar Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än

76 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 9 (19) Ny formulering huvudmannen funnit erforderligt, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Ny servisledning Om en fastighetsägare begär en ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det belopp motsvarande avgift för servisledning enligt 5.1 a), dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling. 12 Indexreglering Avgifter enligt 6 12 är baserade på ett medelvärde på serie 311 och 322 i entreprenadindex (indextal 106,5, basmånad juli 2014) När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen.

77 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 10 (19) Brukningsavgifter Generell anmärkning: Avsnitt brukningsavgifter avses träda i kraft Beloppsnivåer redovisade med * avses gälla från detta datum. Resterande beloppsnivåer avser 2017 års nivåer och kommer att räknas upp enligt styrelsebeslut vid sammanträde , diarienummer 15MB91 och 15SV127 Nuvarande formulering 13. Avgifterna Brukningsavgift skall erläggas av fastighetsägare samt av den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Brukningsavgift tas ut för följande kategorier: 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter 4. Obebyggda fastigheter 5. Allmän platsmark För kategori 1-3 utgår brukningsavgiften per fastighet med: a) En rörlig avgift per m3 levererat dricksvatten b) En fast grundavgift per år och abonnemang c) En fast nyttoavgift per år baserad på mätarinstallation/årsförbrukning (i avgiften ingår avgift för omhändertagande av dagvatten från mindre gator och allmänna platser, Dgf) d) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 4 utgår brukningsavgiften per fastighet med: b) En fast grundavgift per år och abonnemang (i avgiften ingår avgift för omhändertagande av dagvatten från mindre gator och allmänna platser, Dgf) d) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 5 utgår brukningsavgiften per område med: e) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från större vägar, gator och allmänna platser, Dgv Ny formulering 13 Brukningsavgift för bebyggd fastighet Brukningsavgift skall erläggas av fastighetsägare samt av den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Brukningsavgift tas ut för följande kategorier: 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter 4. Obebyggda fastigheter 5. Allmän platsmark För kategori 1-3 utgår brukningsavgiften per fastighet med: a. En rörlig avgift per m 3 levererat dricksvatten b. En fast grundavgift per år och abonnemang c. En fast nyttoavgift per år baserad på mätarinstallation/årsförbrukning d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 4 utgår brukningsavgiften per fastighet med: b. En fast grundavgift per år och abonnemang d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 5 utgår brukningsavgiften per område med: e. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark

78 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 11 (19) Nuvarande formulering 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 1a. Rörlig avgift för dricksoch spillvatten per m 3 levererat vatten 1b. Fast grundavgift per år och abonnemang 1c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år 1d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 2a. Rörlig avgift för dricksoch spillvatten per m 3 levererat vatten 2b. Fast grundavgift per år och abonnemang 2c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år (inklusive Dgf) Ex moms Ink moms 5,52 kr 6,90 kr 802,40 kr 1003 kr 884 kr 1105 kr 333,60 kr 417 kr Ex moms Ink moms 5,52 kr 6,90 kr kr kr Se tabell 2c Ny formulering 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 1a. Rörlig avgift för dricksoch spillvatten per m 3 levererat vatten 1b. Fast grundavgift per år och abonnemang 1c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år 1d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år Ex moms Ink moms 5,52 kr 6,90 kr 802,40 kr 1003 kr 884 kr 1105 kr 320* kr 400* kr 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) Ex moms Ink moms 2a. Rörlig avgift 5,52 kr 6,90 kr för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 2b. Fast grundavgift kr kr per år och abonnemang 2c. Fast nyttoavgift Se figur 1c per mätarin- stallation/årsför- brukning och år 2d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 320* kr 400* kr Figur 1 Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 2c

79 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 12 (19) Nuvarande formulering Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med Stockholm Vatten och Avfalls bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten och Avfall. Det är Stockholm Vatten och Avfall som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. Ny formulering Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tilllåten dimension av huvudmannen. Det är huvudmannen som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 2d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 333,60 kr (ex. moms) 417 kr (ink. moms)

80 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 13 (19) Nuvarande formulering 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter Ex moms Ink moms 3a. Rörlig avgift 5,52 kr 6,90 kr för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 3b. Fast grundavgift kr kr per år och abonnemang 3c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år (inklusive Dgf): Ny formulering 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter Ex moms Ink moms 3a. Rörlig avgift 5,52 kr 6,90 kr för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 3b. Fast grundavgift kr kr per år och abonnemang 3c. Fast nyttoavgift Se tabell 3c per mä- tarinstallat- ion/årsförbruk- ning och år 3d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea 1,66* kr 2,08* kr Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med Stockholm Vatten och Avfalls bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med Figur 2. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 3c. Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med

81 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 14 (19) Nuvarande formulering fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten och Avfall. Det är Stockholm Vatten och Avfall som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. Ny formulering fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten AB. Det är Stockholm Vatten AB som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 3d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m2 fastighetsarea och år 1,73 kr (ex. moms) 2,16 kr (ink. moms) 4. Obebyggda fastigheter 4b.1 Fast grundavgift per år och abonnemang (inklusive Dgf) för fastighet som enligt plan skall bebyggas med villa eller småhus (med 1-2 bostadsenheter) 4b.2 Fast grundavgift per år och abonnemang (inklusive Dgf) för fastighet som enligt plan skall bebyggas med annan bebyggelse än villa eller småhus (med 1-2 bostadsenheter) 4d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m2 fastighetsarea och år Ex moms Ink moms 937,60 kr kr 3 037,60 kr kr 1,73 kr 2,16 kr 4. Obebyggda fastigheter Ex moms Ink moms 4b. Fast grundavgift per år och abonnemang För fastighet som 780 kr 975 kr enligt plan ska bebyggas med villa eller småhus för fastighet som kr kr enligt plan skall bebyggas med annan bebyggelse än villa eller småhus 4d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea och år 1,66* kr 2,08* kr 5. Allmän platsmark Ny taxa för väghållare har ännu inte fastställts för Allmän platsmark Den som ansvarar för allmän platsmark tecknar avtal med huvudmannen om avgiftsgrundande ytor. Avgift utgår med: Ex moms Ink moms En avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten 3,20 kr/m 2 4,00 kr/m 2

82 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 15 (19) Nuvarande formulering 14. Fördelning av avgifter per avgiftsändamål, befrielse och reduktion av avgifter Om avgiftsskyldighet inte föreligger för samtliga i punkt 2 angivna ändamål reduceras avgifterna (se nedanstående tabell). En förutsättning för befrielse eller reduktion är att åtgärd som vidtagits inte skadar egen eller annans fastighet. Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Befrielse eller reduktion av dagvattenavgift fastighet, Df, vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Kategori 1-4 Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Fastighetsägare kan erhålla befrielse eller reduktion av dagvattenavgiften från fastigheten om följande För kategori 1-4 erläggs följande avgift per ändamål Ny formulering 14.1 Reducerad avgift Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: [%] V S Df Dg Avgift per m3 a) fast grundavgift per år och b) abonnemang fast nyttoavgift per c) år Avgift för dagvatten från fastighet d) Df Dagvatten gata APH e) 100 Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Rörlig avgift kr/m3 ink moms (ex moms) Andel av full avgift Fast nyttoavgift andel av full avgift Fast grundavgift Dagvattenavgift fastighet Andel av full avgift Dricksoch spillvatten Endast dricksvatten Endast spillvatten 6,90 3,65 3,25 (5,52) (2,92) (2,60) 100 % 53 % 47% 100 % 60 % 55 % Full avgift utgår oavsett ändamål Dagvatten, ansluten Dagvatten, delvis ansluten1 100 % 50 % 0 % Dagvatten, ej ansluten2 åtgärder vidtagits för att omhänderta dagvatten inom fastigheten: 1. Åtgärder, som godkänts av Stockholm Vatten och Avfall, har vidtagits för att fördröja eller delvis

83 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 16 (19) Nuvarande formulering Ny formulering reducera mängden dagvatten från fastighet (Df) till den allmänna anläggningen. Halv avgift skall utgå. 2. Anslutning av dagvatten från fastighet (Df) till det allmänna nätet har kopplats bort helt eller ej upprättats. Ingen avgift skall utgå. Beviljad reduktion av dagvattenavgiften gäller tidigast från och med ansökningsdatum. Reduktion av dagvattenavgift för ansvarig för allmän platsmark, Dgv, vid lokal rening av dagvatten Kategori 5 Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Ansvarig för allmän platsmark, t.ex. väghållare, kan erhålla reduktion av dagvattenavgiften för den allmänna platsmarken, t.ex. ett visst vägområde, om åtgärder vidtagits för lokal rening av dagvattnet. Åtgärderna skall göras så att dagvattnet renas enligt Stockholms stads dagvattenstrategis intentioner och tillståndsmyndighetens villkor. Den ansvarige för den allmänna platsmarken ska stå för hela kostnaden (kapitalkostnad och driftkostnad) för den lokala reningen. Åtgärder, som godkänts av Stockholm Vatten och Avfall, har vidtagits för att lokalt rena dagvatten från större vägar, gator och allmänna platser (Dgv) till den allmänna anläggningen. Halv avgift ska utgå. Beviljad reduktion av dagvattenavgiften gäller tidigast från och med ansökningsdatum. 15. Olika dricks- och spillvattenmängder Om spillvattenmängden som tillförs avloppsnätet skiljer sig avsevärt från den levererade dricksvattenmängden, skall avgift för avlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas efter mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande dricks- och/eller spillvattenmängder eller efter bolagets uppskattning. För jämkning av avloppsavgiften skall överenskommelse träffas mellan Stockholm Vatten och Avfall och fastighetsägaren Ökad eller reducerad avgift för spillvattenavlopp Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vattenoch spillvattenmängd eller på annat sätt som överkommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter

84 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 17 (19) Nuvarande formulering 16. Läckage Fastighetsägare är betalningsskyldig för allt vatten som tillförs hans VA-installation. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens del av servisledningen inte har tillförts avloppsservis kan Stockholm Vatten medge att den rörliga avgiften reduceras. Stockholm Vatten och Avfall uppskattar därvid mängden bortrunnet vatten. En lägsta avgift som motsvarar en förbrukad vattenmängd om 10 m3 per dygn skall dock alltid erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat. 17. Annat uttag Om dricksvatten uttages från Stockholm Vatten och Avfalls VA-anläggning inom dess verksamhetsområde i andra fall än som anges ovan utan att vattenmätning anordnas av Stockholm Vatten och Avfall ska rörlig avgift som motsvarar en förbrukning av minst 100 m3 per månad och fastighet erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat. 18. Avtal Om Stockholm Vatten och Avfalls kostnader för att låta viss fastighet bruka den allmänna anläggningen i beaktansvärd omfattning avviker från kostnaderna för att låta andra fastigheter inom verksamhetsområdet bruka anläggningen får Stockholm Vatten och Avfall enligt 31 Vattentjänstlagen träffa särskilt avtal om brukningsavgiftens storlek. 19. Särskild åtgärd Har Stockholm Vatten och Avfall på fastighetsägares begäran företagit särskild åtgärd för att underlätta eller möjliggöra brukandet av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, skall fastighetsägaren betala Stockholm Vatten och Avfall kostnader för åtgärden. Ny formulering levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd Läckage Fastighetsägare är betalningsskyldig för allt vatten som tillförs hans VA-installation. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens del av servisledningen inte har tillförts avloppsservis kan huvudmannen medge att den rörliga avgiften reduceras. Huvudmannen uppskattar därvid mängden bortrunnet vatten. En lägsta avgift som motsvarar en förbrukad vattenmängd om 10 m3 per dygn skall dock alltid erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Annat uttag Om dricksvatten uttages från huvudmannens VAanläggning inom dess verksamhetsområde i andra fall än som anges ovan utan att vattenmätning anordnas av huvudmannen ska rörlig avgift som motsvarar en förbrukning av minst 100 m3 per månad och fastighet erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Särskild åtgärd Har huvudmannen på fastighetsägares begäran företagit särskild åtgärd för att underlätta eller möjliggöra brukandet av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, skall fastighetsägaren betala huvudmannen kostnader för åtgärden. 14.6Avstängning Har fastighet, med stöd av 43 Vattentjänstlagen, avstängts från vattentillförsel påförs fastighetens ägare huvudmannen kostnader för avstängning och återinkoppling. 20. Avstängning Har fastighet, med stöd av 43 Vattentjänstlagen, avstängts från vattentillförsel påförs fastighetens ägare Stockholm Vatten och Avfall kostnader för avstängning och återinkoppling. 21. Fakturering och betalning. Förändring i fastighetens verksamhet. Fakturering av brukningsavgift sker tolv, sex, fyra, tre, två eller en gång per år enligt beslut av Stockholm Vatten och Avfall. Grundavgiften delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig avgift faktureras på grundval av uppmätt dricksvattenmängd eller på annat sätt som anges i punkterna

85 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 18 (19) Nuvarande formulering Mätaravläsning sker en, två, tre, fyra, sex eller tolv gånger per år. Faktureringar mellan mätaravläsningarna sker efter uppskattad förbrukning. Avläsning och fakturering skall ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning eller dylikt. Fastighetsägaren är skyldig att till Stockholm Vatten och Avfall anmäla förändringar i fastighetens verksamhet som påverkar förbrukningen. 22. Avgifter för påminnelse och kravhantering Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt räntelagen samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet erläggas. Påminnelseavgift, förnärvarande 60 kr Inkassokostnad, förnärvarande 180 kr 23. Prövning av tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och Stockholm Vatten och Avfall, eller mellan den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls och Stockholm Vatten och Avfall, om bl.a. tillämpning eller tolkning av denna VAtaxa prövas enligt 53 Vattentjänstlagen av Markoch miljödomstolen.

86 Dnr 17MB550 Bilaga 1 Sida 19 (19). Avgifter för särskilda VA-abonnemang Anmärkning: Den enda skillnaden mellan nuvarande formulering och ny formulering är att punkt försetts med rubrik 15 Särskilda avgifter. Nuvarande rubrik avgifter för särskilda åtaganden har i förslag arbetats in under denna paragraf. Innehåll specificeras därför ej vidare. Punkt omfattar även industriavloppstaxa. Tillkommande paragrafer 16 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Betalningsvillkor 17.1Fakturering Fakturering av brukningsavgift sker tolv, sex, fyra, tre, två eller en gång per år enligt beslut av huvudmannen. Grundavgiften delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig avgift faktureras på grundval av uppmätt dricksvattenmängd eller på annat sätt som anges i punkterna Mätaravläsning sker en, två, tre, fyra, sex eller tolv gånger per år. Faktureringar mellan mätaravläsningarna sker efter uppskattad förbrukning. Avläsning och fakturering skall ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning eller dylikt. Fastighetsägaren är skyldig att till huvudmannen anmäla förändringar i fastighetens verksamhet som påverkar förbrukningen. 17.2Avgifter för påminnelse Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt räntelagen samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet erläggas. Påminnelseavgift, förnärvarande 60 kr Inkassokostnad, förnärvarande 180 kr Av fastighetsägare begärda åtgärder 18 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, har huvudmannen rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Taxans införande 19 Denna anläggningsavgift träder i kraft Brukningsavgiften träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Vid tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstol jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

87 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 1 (17) Taxa för vatten och avlopp 2018 Ny författningstext

88 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 2 (17) Taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad och Huddinge kommun. I denna taxa hänvisas till vattentjänstlagen och då avses Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Antagen av Stockholm kommunfullmäktige den.. respektive Huddinge kommunfullmäktige den.. att gälla fr.o.m Huvudman för den allmänna vatten och avloppsanläggningen är Stockholm Vatten AB. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till huvudmannen. Mervärdesskatt I huvudsak redovisas samtliga avgifter både med och utan mervärdesskatt. I de fall endast en avgift redovisas avses lagstadgad mervärdesskatt ingå. Avgiftsskyldighet 1 För att täcka kostnader för Stockholm Vatten ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. Avgiftstyper 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Samt i förekommande fall industriavloppsavgift, avgift för särskilda VA-abonnemang och avgifter för särskilda serviceåtaganden. Fastighetstyper 3 Fastigheterna indelas i bebyggd fastighet och obebyggd fastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet/bostadsenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämpligt för viss typ av byggnad räknas varje påbörjat 150-tal m2 lokalarea (LOA) enligt svensk standard som en lägenhet. Allmän platsmark är mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

89 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 3 (17) Avgiftsskyldighet föreligger Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.4d Avgiftsskyldighet för ändamålet dagvattenavlopp från gator inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med gator avses här mindre gator (< fordon/dygn) och allmänna platser. 4.4e Avgiftsskyldighet för ändamålet dagvattenavlopp från allmän platsmark inom VA-anläggningens verksamhetsområde. Med allmän platsmark avses här större vägar, gator (> fordon/dygn) och allmänna platser. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Ytterligare avgiftsskyldighet enligt 5.6 eller 5.7 föreligger, det sker om eller tillbyggnad på fastigheten eller tomtytan utökas. 4.7 Fastighetsägaren har anmälningsplikt att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Anmärkning: Under perioden till och med gäller skrivning i punkt 4.4d-e. Punkter ersätts med punkt 4.4.

90 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 4 (17) Anläggningsavgifter 5 Anläggningsavgift för bebyggd fastighet 5.1 För bebyggd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a. en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b. en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Exklusive moms kr kr kr kr Inklusive moms kr kr kr kr c. en avgift per m2 tomtyta 46 kr/m2 22,30 kr/m2 d. en avgift per lägenhet kr kr e. *en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av kr dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr 57,50 kr/m2 27,88 kr/m kr kr ,75 kr kr f. ** en avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen kr kr 7 210,75 kr kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 7 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. ** Avgift enligt 5.1 f) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) I de fall avgift enligt 5.1 f) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 7 eftersom servisledning inte lagts. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) as ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Ökas fastighetens tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3

91 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 5 (17) 5.6 Sker om- eller tillbyggnad uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 5.8 Extra servisledning Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter tas anläggningsavgiften ut som den verkliga kostnaden för utlägg och arbete enligt självkostnadsprincipen. 5.9 Om servisledningar på grund av fastighetsägarens önskemål läggs i skilda rörgravar och/eller på särskilt djup ökas anläggningsavgiften enligt 5.1 a) ovan med 50 % för det ena fallet och 50 % för det andra fallet. 6 Anläggningsavgift för obebyggd fastighet 6.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bebyggd fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % Avgift per FP b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). jfr 5.3 andra stycket. 6.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. *) Bebyggs fastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 1 FP = förbindelsepunkt

92 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 6 (17) 7 Reducerad avgift 7.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för framdragen servisledning - en ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) - två ledningar 85 % - tre ledningar 100% Avgifter i övrigt Ändamål Avgift per uppsättning FP Tomtyteavgift Lägenhetsavgift V S Df Dg 5.1 b) 30 % 50 % 20 % c) 30 % 50 % - 20 % 5.1 d) 30 % 50 % 10 % 10 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 % För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e) och 5.1 f) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Nya ändamål Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelagt, skall erläggas avgifter enligt 7.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8 Den som svarar för att allmän platsmark ställs iordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Reserverad paragraf 9 Särskilt avtal 9.1 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 9.2 Upprättande av sprinklerservis sker till självkostnadspris. 9.3 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 10 Betalning av avgift 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i faktura Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i fakturan, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett.

93 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 7 (17) 11 Särskilda ersättningar 11.1 Extra anordningar Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen funnit erforderligt, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Ny servisledning Om en fastighetsägare begär en ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det belopp motsvarande avgift för servisledning enligt 5.1 a), dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling. 12 Indexreglering Avgifter enligt 6 12 är baserade på ett medelvärde på serie 311 och 322 i entreprenadindex (indextal 106,5, basmånad juli 2014) När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen.

94 Brukningsavgifter Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 8 (17) Generell anmärkning: Avsnitt brukningsavgifter avses träda i kraft Beloppsnivåer redovisade med * avses gälla från detta datum. Resterande beloppsnivåer avser 2017 års nivåer och kommer att räknas upp enligt styrelsebeslut vid sammanträde , diarienummer 15MB91 och 15SV Brukningsavgift för bebyggd fastighet Brukningsavgift skall erläggas av fastighetsägare samt av den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Brukningsavgift tas ut för följande kategorier: 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter 4. Obebyggda fastigheter 5. Allmän platsmark För kategori 1-3 utgår brukningsavgiften per fastighet med: a. En rörlig avgift per m 3 levererat dricksvatten b. En fast grundavgift per år och abonnemang c. En fast nyttoavgift per år baserad på mätarinstallation/årsförbrukning d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 4 utgår brukningsavgiften per fastighet med: b. En fast grundavgift per år och abonnemang d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 5 utgår brukningsavgiften per område med: e. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 1a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten Ex moms Ink moms 5,52 kr 6,90 kr 1b. Fast grundavgift per år och abonnemang 802,40 kr 1003 kr 1c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år 1d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 884 kr 1105 kr 320* kr 400* kr

95 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 9 (17) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) Ex moms Ink moms 2a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 5,52 kr 6,90 kr levererat vatten 2b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 2c. Fast nyttoavgift per Se figur 1c mätarinstallation/årsförbrukning och år 2d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 320* kr 400* kr Figur 1 Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 2c Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av huvudmannen. Det är huvudmannen som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter Ex moms Ink moms 3a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 5,52 kr 6,90 kr levererat vatten 3b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 3c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning Se tabell 3c och år 3d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea 1,66* kr 2,08* kr

96 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 10 (17) Figur 2. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 3c. Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten AB. Det är Stockholm Vatten AB som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 4. Obebyggda fastigheter 4b. Fast grundavgift per år och abonnemang För fastighet som enligt plan ska bebyggas med villa eller småhus för fastighet som enligt plan skall bebyggas med annan bebyggelse än villa eller småhus 4d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea och år Ex moms Ink moms 780 kr 975 kr kr kr 1,66* kr 2,08* kr 5. Allmän platsmark Den som ansvarar för allmän platsmark tecknar avtal med huvudmannen om avgiftsgrundande ytor. Avgift utgår med: Ex moms Ink moms En avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten 3,20 kr/m 2 4,00 kr/m 2

97 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 11 (17) 14.1 Reducerad avgift Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Avgift per m3 fast grundavgift per år och abonnemang fast nyttoavgift per år Avgift för dagvatten från fastighet Df Dagvatten gata APH a) 70 % 30 % - - b) 40 % 40 % 10 % 10 % c) 50 % 20 % 20 % 10 % d) % - e) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Ökad eller reducerad avgift för spillvattenavlopp Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- och spillvattenmängd eller på annat sätt som överkommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd Läckage Fastighetsägare är betalningsskyldig för allt vatten som tillförs hans VA-installation. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens del av servisledningen inte har tillförts avloppsservis kan huvudmannen medge att den rörliga avgiften reduceras. Huvudmannen uppskattar därvid mängden bortrunnet vatten. En lägsta avgift som motsvarar en förbrukad vattenmängd om 10 m3 per dygn skall dock alltid erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Annat uttag Om dricksvatten uttages från huvudmannens VA-anläggning inom dess verksamhetsområde i andra fall än som anges ovan utan att vattenmätning anordnas av huvudmannen ska rörlig avgift som motsvarar en förbrukning av minst 100 m3 per månad och fastighet erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Särskild åtgärd Har huvudmannen på fastighetsägares begäran företagit särskild åtgärd för att underlätta eller möjliggöra brukandet av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, skall fastighetsägaren betala huvudmannen kostnader för åtgärden. 14.6Avstängning Har fastighet, med stöd av 43 Vattentjänstlagen, avstängts från vattentillförsel påförs fastighetens ägare huvudmannen kostnader för avstängning och återinkoppling.

98 Avgifter för särskilda VA-abonnemang 15 Särskilda avgifter Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 12 (17)

99 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 13 (17)

100 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 14 (17)

101 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 15 (17) Industriavloppstaxa Syftet med industriavloppstaxan är att ta betalt för den extra kostnad som särskilt förorenat industriavloppsvatten förorsakar. En effekt kan också vara att industrin minskar sin belastning på reningsverken. Förutom industriavloppstaxan betalar industrin brukningsavgifter (fasta och rörliga) som utgår för normalt smutsat spillvatten, s.k. hushållsvatten. Utgångspunkten i Vattentjänstlagen till taxedifferentiering för industriavloppsvatten är regeln om att avgiftsskyldigheten skall fördelas efter skälig och rättvis grund. Alla kostnader som berör reningsverken och de kostnader för central administration som kan hänföras till avloppsvattenreningen ingår i kostnadsunderlaget för industriavloppstaxan. Fördelning av reningskostnaden på respektive substans är specifik för Stockholm Vatten AB. Ingen avgift antas vara flödesberoende. Eventuell flödesreglering eller avgift för t. ex. högt flöde får skötas via avtal.

102 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 16 (17) Avtal eller överenskommelse skall träffas med varje industri som skall betala industriavloppstaxa. Där beskrivs hur ofta flödesmätningar, provtagningar och analyser skall göras på industrins avloppsvatten. Mät- och kontrollpunkter skall också anges. Industrin bekostar provtagningar och analyser som även kan utföras av dem om de är ackrediterade för detta. Debitering av industriavloppsavgifter sker normalt två gånger per år. Förutsättningen för att ovanstående avgifter får tas ut är att föroreningshalten överskrider följande gränsvärden: Verksamheter som omfattas De verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga (A-, B- och C-verksamheter) enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) är skyldiga att betala industriavloppstaxa om fastställda gränsvärden för utsläpp till spillvattennätet överskrids. Stockholm Vatten AB kan även komma att debitera ej tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter om dessa bedrivs inom exempelvis följande branscher: Livsmedelsproduktion Vattentextiltvätteri Stockholm Vatten AB kan genomföra stickprovskontroller för att verifiera provtagningarna som ligger till grund för debiteringen av industriavloppstaxa. Vid exempelvis infrastrukturprojekt kan länshållningsvatten/byggvatten uppstå. Om utsläpp till spillvattennätet sker från sådana verksamheter ska verksamhetsutövarna följa de riktlinjer som finns. Oönskade föreoreningar Om det spillvatten som kommer till reningsverket innehåller oönskade föroreningar gäller utöver ovanstående även andra riktlinjer. Tungmetaller, stora mängder fett och avvikande ph är exempel på sådant som kan innebära driftstörningar eller allvarliga skador på reningsverk och ledningsnät. Dessutom kan utsläppen från reningsverken till omgivningen öka. Stockholm Vatten AB har därför tagit fram riktlinjer för vad ett spillvatten får innehålla. Om spillvattnet inte uppfyller Stockholm Vatten ABs riktlinjer kan lokal rening vid respektive verksamhet vara nödvändig. De generella riktlinjerna på vad ett spillvatten får innehålla finns på under Tips och riktlinjer. Där finns även riktlinjer som berör specifika branscher, exempelvis fordonstvättar. 16 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

103 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 17 (17) Betalningsvillkor 17.1Fakturering Fakturering av brukningsavgift sker tolv, sex, fyra, tre, två eller en gång per år enligt beslut av huvudmannen. Grundavgiften delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig avgift faktureras på grundval av uppmätt dricksvattenmängd eller på annat sätt som anges i punkterna Mätaravläsning sker en, två, tre, fyra, sex eller tolv gånger per år. Faktureringar mellan mätaravläsningarna sker efter uppskattad förbrukning. Avläsning och fakturering skall ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning eller dylikt. Fastighetsägaren är skyldig att till huvudmannen anmäla förändringar i fastighetens verksamhet som påverkar förbrukningen. 17.2Avgifter för påminnelse Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt räntelagen samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet erläggas. Påminnelseavgift, förnärvarande 60 kr Inkassokostnad, förnärvarande 180 kr Av fastighetsägare begärda åtgärder 18 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, har huvudmannen rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Taxans införande 19 Denna anläggningsavgift träder i kraft Brukningsavgiften träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Vid tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstol jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

104 TAXA 2017 FÖR DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE Avgift för vatten och avlopp

105 Taxa för vatten och avlopp Taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad och Huddinge kommun. Kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge beslutar om principerna för Stockholm Vatten VA AB:s taxor. Styrelsen beslutar om avgiftsnivåerna. Avgifterna i sin nuvarande form gäller från och med 1 januari 2017 för Stockholms stad och Huddinge kommun. Kort om avgifter för vatten och avlopp Varje dag levererar Stockholm Vatten och Avfall dricksvatten till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet. Som kund hos oss har du bland de lägsta vatten- och avloppsavgifterna i Sverige. Med hjälp av den avgift du betalar för vatten och av lopp kan vi se till att det alltid finns rent dricksvatten av hög kvalitet i kranarna och att vi lämnar ifrån oss ett renat avloppsvatten som naturen tål. Din vatten- och avloppsavgift används till att producera dricksvatten, underhålla ledningsnäten och ta hand om och rena avloppsvatten (spillvatten samt dagvatten från gator och fastigheter). Hur mycket du betalar i avgift beror på vilken typ av fastighet du bor i, hur mycket vatten du använ der och vilken service eller kapacitet du har tillgång till. Du kan också ha särskilda avdrag i form av till exem pel eget omhändertagande av avlopp eller dagvatten. Din vatten- och avloppsavgift består av en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften är det du betalar för den service som du har tillgång till. Den består av en grundavgift (abonnemangsavgift för administrativa kostnader), en nyttoavgift (kostnader för drift och underhåll av ledningsnät och verk) och en dagvattenavgift (kostnader för avledning och rening av dagvatten). Den rörliga avgiften beräknas per kubikmeter levererat dricksvatten och täcker de rörliga kostnaderna för dricksvattenproduktion och avloppsvattenrening. Mervärdesskatt Anläggningsavgifter redovisas exklusive moms. Övriga avgifter anges både med och utan moms (25 %). 2

106 Inledande bestämmelser För att täcka kostnaderna för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge skall ägare av fastighet, eller beträffande allmän platsmark, den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Bestämmelserna i 2 i 2007 års lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen) om vem som i vissa fall ska anses som ägare av fastighet äger motsvarande tillämpning beträffande taxan. 1. Avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Dessutom utgår i förekommande fall industriavloppsavgift, avgift för särskilda VA-abonnemang och avgifter för särskilda serviceåtaganden enligt den vid varje tidpunkt härför gällande taxan. Om förutsättningarna för att ta ut särtaxa föreligger för anläggningsavgift eller brukningsavgift enligt 31 vattentjänstlagen äger Bolaget besluta härom under förutsättning att principerna som särtaxan bygger på följer avgiftsparametrarna enligt denna taxa. Anläggningsavgifterna avser att täcka kostnaderna hos huvudmannen Stockholm Vatten VA AB (nedan Stockholm Vatten och Avfall) för att ansluta en fastighet till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (VA-anläggningen). Härvid tas hänsyn både till den nytta som en fastighet har av att vara ansluten till den allmänna VA-anläggningen och de investeringskostnader som anslutningen medför. Brukningsavgifterna avser att täcka Stockholm Vatten och Avfall årliga drift- och kapitalkostnader. 2. Avgiftsskyldighet Fastighetsägares avgiftsskyldighet enligt i Vattentjänstlagen avser följande ändamål: a) vattenleverans till fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde b) spillvattenavlopp från fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde c) dagvattenavlopp från fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med dagvatten menas här och nedan dagvatten (regn-, spol- och smältvatten) samt dränvatten. d) dagvattenavlopp från gator inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med gator avses här mindre gator (< fordon/dygn) och allmänna platser. e) dagvattenavlopp från allmän platsmark inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med allmän platsmark avses här större vägar, gator (> fordon/dygn) och allmänna platser. f) dagvattenavlopp från obebyggd fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde När Stockholm Vatten tar hand om dagvattenavlopp utanför VA-anläggningens verksamhetsområde tillämpas denna taxa om inte annat avtalas. 3. Avgiftsskyldighetens inträdande Avgiftsskyldighet för ändamålen a) och b) inträder när Stockholm Vatten och Avfall upprättat förbindelsepunkt och underrättat fastighetsägaren om detta. Härvid förutsätts att fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet och att dess behov av anordningar för vatten och avlopp inte kan med större fördel tillgodoses på annat sätt än genom anslutning. Avgiftsskyldighet för ändamålen enligt c), d), e) och f) inträder när VA-huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta, eller beträffande allmän platsmark, den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. 3

107 Anläggningsavgifter 4. Avgifterna Anläggningsavgifterna innefattar servisavgift, avgift för förbindelsepunkt, tomtyteavgift samt lägenhetsavgift. Första gången en fastighetsägare (eller därmed jämställd person) begär samtidig anslutning till båda ändamålen vattenförsörjning av fastighet och avlopp från fastighet (inklusive dagvatten) ska fastighetsägare betala följande delavgifter: 1 En servisavgift avseende framdragning av servisledningar till förbindelsepunkterna på kr exkl. moms. 2 En förbindelsepunktsavgift på kr exkl. moms. 3 En tomtyteavgift på 13,90 kr/m 2, dock lägst kr exkl. moms. Tomtyteavgiften får inte överstiga summan av avgifterna 1, 2 och 4. 4 En lägenhetsavgift på kr exkl. moms för den första bostadslägenheten, därefter kr/lägenhet exkl. moms. För utrymmen som används för annat ändamål än bostad räknas varje påbörjad 150 m 2 lokalarea som en lägenhet. 5 En engångsavgift enligt sista stycket under Avgiftsfördelning, tilläggsavgift mm nedan. 5. Avgiftsfördelning, tilläggsavgift m.m. Sker anslutning bara till ett av ändamålen vattenförsörjning eller avlopp skall avgiften sättas till 75 % av avgift 1 (se ovan) och 50 % av avgifterna 2 4 (se ovan). Sker anslutning av enbart dagvatten betalas samma avgift som anslutning av enbart avlopp. För extra förbindelsepunkter tas anläggningsavgiften ut som den verkliga kostnaden för utlägg och arbete enligt självkostnadsprincipen. Om servisledningar på grund av fastighetsägarens önskemål läggs i skilda rörgravar och/eller på särskilt djup ökas anläggningsavgiften enligt 1 ovan med 50 % för det ena fallet och 50 % för det andra fallet. Tilläggsavgift tas ut om det sker om- eller tillbyggnad på fastighet, eller om tomtytan (fastighetsarean) utökas. För varje tillkommande m 2 tomtyta tas avgift ut enligt 3 (se ovan) för tomtyta som härrör från fastighet som inte tidigare erlagt tomtyteavgift. För varje tillkommande lägenhet tas avgift ut enligt 4 (se ovan). Om kostnaden för utbyggnad av anordningar till och inom ett område för fastighetens VA-försörjning i beaktansvärd omfattning avviker från vad som övrigt gäller inom verksamhetsområdet, bestäms en engångsavgift för fastighet inom området med hänsyn till dessa skillnader. Engångsavgiften fördelas på de fastigheter som berörs antingen delområdesvis eller för hela det tillkommande området. 6. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Reduktion av anläggningsavgiften medges med 50 % av tomtyteavgiften, dock minst kr exkl. moms vid anslutning av två ändamål (vatten och avlopp) och kr exkl. moms vid anslutning av ett avloppsändamål (spillvatten eller dagvatten) om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten lokalt inom fastigheten. 4

108 Stockholm Vatten kan, som alternativ till reduktion enligt föregående stycke, medge halv reduktion av tomtyteavgiften, d.v.s. 25 % av tomtyteavgiften, dock minst kr exkl. moms vid anslutning av två ändamål och kr exkl. moms vid anslutning av ett avloppsändamål, om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten inom fastigheten, trots att den lokala anläggningen är ansluten till Stockholm Vatten och Avfalls avloppsnät med av Stockholm Vatten och Avfall godkänd bräddanslutning. Sker anslutning av dagvatten vid senare tillfälle skall tilläggsavgift motsvarande den erhållna reduktionen betalas. Uppräkning av denna återbetalning sker med konsumentprisindex. Vid anslutning av ett ändamål debiteras beställaren en halv tomtyteavgift vilket medför att också reduktionen blir halva avgiften. Vid procentreduktion blir effekten densamma. Grundprincipen är att reduktionen inte kan överstiga tomtyteavgiften. För att främja användandet av LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, medger Stockholm Vatten även en reduktion av anläggningsavgiften med ett lägsta belopp också i de fall tomtyteavgiften redan anses vara betald. 7. Betalning m.m. Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt punkt 3 skall anläggningsavgift erläggas. Avgiften erläggs med belopp som anges i räkning från Stockholm Vatten och Avfall inom tid som anges i denna. Betalningsskyldig är den som äger fastigheten när fakturan förfaller till betalning. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkningen, skall dröjsmålsränta erläggas på obetalt belopp enligt 6 räntelagen. Se även punkt Tillfällig servis Fastighetsägare är skyldig att för tillfällig servis erlägga anläggningsavgift motsvarande Stockholm Vatten och Avfalls kostnader för att utföra och borttaga servis. 9. Annat utförande Fastighetsägare är skyldig att, utöver anläggningsavgift m m enligt punkterna 4-8, inom tid som anges i räkning betala Stockholm Vatten och Avfalls merkostnader om Stockholm Vatten och Avfall på fastighetsägarens begäran medgett att ledning utförs på annat sätt eller förses med andra anordningar än vad Stockholm Vatten och Avfall funnit erforderligt. 10. Ny servisledning på fastighetsägarens begäran Fastighetsägare är skyldig att betala dels utförandet av ny servislednings allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare ledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del om Stockholm Vatten och Avfall bifallit fastighetsägarens begäran om ny servisledning i stället för redan befintlig ledning. 11. Ny servisledning på Stockholm Vatten och Avfalls begäran Stockholm Vatten och Avfall är skyldigt att ersätta kostnaden för fastighetens del av ny servisledning och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare ledningens ålder och skick om Stockholm Vatten och Avfall finner påkallat att utföra ny ledning i stället för och med annat läge än redan befintlig ledning. 5

109 Brukningsavgifter 13. Avgifterna Brukningsavgift skall erläggas av fastighetsägare samt av den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Brukningsavgift tas ut för följande kategorier: 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter 4. Obebyggda fastigheter 5. Allmän platsmark För kategori 1-3 utgår brukningsavgiften per fastighet med: a) En rörlig avgift per m 3 levererat dricksvatten b) En fast grundavgift per år och abonnemang c) En fast nyttoavgift per år baserad på mätarinstallation/årsförbrukning (i avgiften ingår avgift för omhändertagande av dagvatten från mindre gator och allmänna platser, Dgf) d) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 4 utgår brukningsavgiften per fastighet med: b) En fast grundavgift per år och abonnemang (i avgiften ingår avgift för omhändertagande av dagvatten från mindre gator och allmänna platser, Dgf) d) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 5 utgår brukningsavgiften per område med: e) En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från större vägar, gator och allmänna platser, Dgv 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) Ex. moms Ink. moms 1a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 5,52 kr 6,90 kr 1b. Fast grundavgift per år och abonnemang 802,40 kr kr 1c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år 884 kr kr (inklusive Dgf) 1d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 333,60 kr 417 kr 6

110 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) Ex. moms Ink. moms 2a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 5,52 kr 6,90 kr 2b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 2c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år (inklusive Dgf): Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med Stockholm Vatten och Avfalls bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten och Avfall. Det är Stockholm Vatten och Avfall som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. Ex. moms Ink. moms 2d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 333,60 kr 417 kr 7

111 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter Ex. moms Ink. moms 3a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten 5,52 kr 6,90 kr 3b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 3c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år (inklusive Dgf): Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med Stockholm Vatten och Avfalls bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten och Avfall. Det är Stockholm Vatten och Avfall som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. Ex. moms Ink. moms 3d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea och år 1,73 kr 2,16 kr 4. Obebyggda fastigheter Ex. moms Ink. moms 4b.1 Fast grundavgift per år och abonnemang (inklusive Dgf) för fastighet som enligt plan skall bebyggas med villa eller småhus (med 1-2 bostadsenheter) 937,60 kr kr 4b.2 Fast grundavgift per år och abonnemang (inklusive Dgf) för fastighet som enligt plan skall bebyggas med annan bebyggelse än villa eller småhus (med 1-2 bostadsenheter) 3 037,60 kr kr 4d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea och år 1,73 kr 2,16 kr 5. Allmän platsmark Ny taxa för väghållare har ännu inte fastställts för

112 14. Fördelning av avgifter per avgiftsändamål, befrielse och reduktion av avgifter Om avgiftsskyldighet inte föreligger för samtliga i punkt 2 angivna ändamål reduceras avgifterna (se nedan stående tabell). En förutsättning för befrielse eller reduktion är att åtgärd som vidtagits inte skadar egen eller annans fastighet. Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Befrielse eller reduktion av dagvattenavgift fastighet, Df, vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Kategori 1-4 Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Fastighetsägare kan erhålla befrielse eller reduktion av dagvattenavgiften från fastigheten om följande För kategori 1-4 erläggs följande avgifter per ändamål Dricks- och spillvatten Endast dricksvatten Endast spillvatten Rörlig avgift kr/m 3 ink moms (ex moms) Andel av full avgift 6, 90 (5,52) 3,65 (2,92) 3,25 (2,60) 100 % 53 % 47 % Fast nyttoavgift andel av full avgift 100 % 60 % 55 % Fast grundavgift Full avgift utgår oavsett ändamål Dagvattenavgift fastighet Andel av full avgift Dagvatten, ansluten Dagvatten, delvis ansluten 1 Dagvatten, ej ansluten % 50 % 0 % åtgärder vidtagits för att omhänderta dagvatten inom fastigheten: 1. Åtgärder, som godkänts av Stockholm Vatten och Avfall, har vidtagits för att fördröja eller delvis reducera mängden dagvatten från fastighet (Df) till den allmänna anläggningen. Halv avgift skall utgå. 2. Anslutning av dagvatten från fastighet (Df) till det allmänna nätet har kopplats bort helt eller ej upprättats. Ingen avgift skall utgå. Beviljad reduktion av dagvattenavgiften gäller tidigast från och med ansökningsdatum. Reduktion av dagvattenavgift för ansvarig för allmän platsmark, Dgv, vid lokal rening av dagvatten Kategori 5 Stockholm Vatten och Avfall lämnar upplysningar om ansökan och prövning. Ansvarig för allmän platsmark, t.ex. väghållare, kan erhålla reduktion av dagvattenavgiften för den allmänna platsmarken, t.ex. ett visst vägområde, om åtgärder vidtagits för lokal rening av dagvattnet. Åtgärderna skall göras så att dagvattnet renas enligt Stockholms stads dagvattenstrategis intentioner och tillståndsmyndighetens villkor. Den ansvarige för den allmänna platsmarken ska stå för hela kostnaden (kapitalkostnad och driftkostnad) för den lokala reningen. Åtgärder, som godkänts av Stockholm Vatten och Avfall, har vidtagits för att lokalt rena dagvatten från större vägar, gator och allmänna platser (Dgv) till den allmänna anläggningen. Halv avgift ska utgå. Beviljad reduktion av dagvattenavgiften gäller tidigast från och med ansökningsdatum. 15. Olika dricks- och spillvattenmängder Om spillvattenmängden som tillförs avloppsnätet skiljer sig avsevärt från den levererade dricksvattenmängden, skall avgift för avlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas efter mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande dricks- och/eller spillvattenmängder eller efter bolagets uppskattning. För jämkning av avloppsavgiften skall överenskommelse träffas mellan Stockholm Vatten och Avfall och fastighetsägaren. 9

113 16. Läckage Fastighetsägare är betalningsskyldig för allt vatten som tillförs hans VA-installation. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens del av servisledningen inte har tillförts avloppsservis kan Stockholm Vatten medge att den rörliga avgiften reduceras. Stockholm Vatten och Avfall uppskattar därvid mängden bortrunnet vatten. En lägsta avgift som motsvarar en förbrukad vattenmängd om 10 m 3 per dygn skall dock alltid erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat. 17. Annat uttag Om dricksvatten uttages från Stockholm Vatten och Avfalls VA-anläggning inom dess verksamhetsområde i andra fall än som anges ovan utan att vattenmätning anordnas av Stockholm Vatten och Avfall ska rörlig avgift som motsvarar en förbrukning av minst 100 m 3 per månad och fastighet erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat. 18. Avtal Om Stockholm Vatten och Avfalls kostnader för att låta viss fastighet bruka den allmänna anläggningen i beaktansvärd omfattning avviker från kostnaderna för att låta andra fastigheter inom verksamhetsområdet bruka anläggningen får Stockholm Vatten och Avfall enligt 31 Vattentjänstlagen träffa särskilt avtal om brukningsavgiftens storlek. 19. Särskild åtgärd Har Stockholm Vatten och Avfall på fastighetsägares begäran företagit särskild åtgärd för att underlätta eller möjliggöra brukandet av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, skall fastighetsägaren betala Stockholm Vatten och Avfall kostnader för åtgärden. 20. Avstängning Har fastighet, med stöd av 43 Vattentjänstlagen, avstängts från vattentillförsel påförs fastighetens ägare Stockholm Vatten och Avfall kostnader för avstängning och återinkoppling. 21. Fakturering och betalning. Förändring i fastighetens verksamhet. Fakturering av brukningsavgift sker tolv, sex, fyra, tre, två eller en gång per år enligt beslut av Stockholm Vatten och Avfall. Grundavgiften delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig avgift faktureras på grundval av uppmätt dricksvattenmängd eller på annat sätt som anges i punkterna Mätaravläsning sker en, två, tre, fyra, sex eller tolv gånger per år. Faktureringar mellan mätaravläsningarna sker efter uppskattad förbrukning. Avläsning och fakturering skall ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning eller dylikt. Fastighetsägaren är skyldig att till Stockholm Vatten och Avfall anmäla förändringar i fastighetens verksamhet som påverkar förbrukningen. 22. Avgifter för påminnelse och kravhantering Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt räntelagen samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet erläggas. Påminnelseavgift, förnärvarande 60 kr Inkassokostnad, förnärvarande 180 kr 23. Prövning av tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och Stockholm Vatten och Avfall, eller mellan den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls och Stockholm Vatten och Avfall, om bl.a. tillämpning eller tolkning av denna VA-taxa prövas enligt 53 Vattentjänstlagen av Mark- och miljödomstolen. 10

114 Avgifter för särskilda VA-abonnemang Abonnemang Avgift per Ex. moms (kr) Kylvattenavgift För kylvatten som efter Stockholm Vatten och Avfalls medgivande och efter särskild mätning avleds till avloppsnätet reduceras den rörliga avgiften för avlopp med 25 %. (Rörlig avgift för vatten, 3:48 kr/m 3 plus 75 % av rörlig avgift för avlopp, 2:30 kr/m 3 ). Avgifter för respektive mätarinstallation skall erläggas enligt punkt 13. Eftermätare För eftermätare med eget abonnemang skall avgifter för respektive mätarinstallation erläggas som för ansluten fastighet enligt punkt 13. Extra förbindelsepunkt Har för fastighet upprättats mer än en förbindelsepunkt för spillvatten och/eller dagvatten skall en avgift för varje extra förbindelsepunkt erläggas. Har för fastighet upprättats mer än en förbindelsepunkt för dricksvatten skall avgifter för denna erläggas som för ansluten fastighet enligt punkt 13. Mätare för säsongsbruk* Mätare för säsongsbruk (20 april t.o.m. 20 okt) * Rörlig del av brukningsavgiften tillkommer Brandpostmätare Grundavgift m 3 levererat vatten (rörlig avgift för dricks- och spillvatten) Ink. moms (kr) 4,87 6,09 år säsong hyrtillfälle Dygnshyra för mätarstorlek* Dimension Q 10* Dimension Q 16* Dimension 50 mm* och 80 mm* * Rörlig del av brukningsavgiften tillkommer påbörjat dygn påbörjat dygn påbörjat dygn 17,24 31,92 63,84 21,55 39,90 79,80 Årshyra för mätarstorlek* Dimension Q 10* Dimension Q 16* Dimension 50 mm* och 80 mm* * Rörlig del av brukningsavgiften tillkommer år år år Sprinklerservis år Brandpostanläggning år Förbigångsledning år Fjärravläsningsutrustning Mätare med frekvens- eller pulsutgångsanslutning år

115 Abonnemang Avgift per Ex. moms (kr) Mätfria abonnemang Grundavgift per abonnemang Lägsta brukningsavgift för dricksvatten och avlopp (100 m 3 x 6,90 kr/m 3 ) Lägsta brukningsavgift för dricksvatten (100 m 3 x 3,65 kr/m 3 ) Lägsta brukningsavgift för dricksvatten (800 m 3 x 3,65 kr/m 3 ) Byggvatten utan mätare (för maximalt 5 st bostadslägenheter) För 1:a bostadslägenheten år år år år varje påbörjad 4-månaders period ,60 Ink. moms (kr) För 2:a t o m 5:e bostadslägenheten bostadslägenhet för varje påbörjad 4-månaders period

116 Avgifter för särskilda serviceåtaganden Serviceåtagande Avgift per Ex. moms (kr) Ink. moms (kr) Avgift för mottagning och behandling av septicslam som töms till någon av Stockholm Vatten och Avfalls mottagningsstationer m 3 78,11 97,64 Tilläggsavgift utöver ordinarie avloppsavgift för mottagning och behandling av septicslam från grannkommuner med egen mottagningsstation m 3 68,50 85,63 Avgift för avloppsverksslam med TS-halt mellan 2 % och 4 % m 3 180,26 225,33 Avgift för mottagning och behandling av fettavskiljarslam som töms till Stockholm Vatten och Avfalls mottagningsstation vid Henriksdals avloppsreningsverk. m 3 210,30 262,88 Avgift för mottagning och behandling av övrigt organiskt material som töms till mottagningsstationen Enligt avtal vid Henriksdals avloppsreningsverk. Provning och kontroll av vattenmätare på kundens begäran (om fel ej konstateras) tillfälle Hämta och/eller lämna nyckel tillfälle 729, (i samband med aviserade vattenmätaravläsningar eller aviserat mätarbyte) Registreringsapparat dygn 76,80 96 (mätning av flöde och/eller tryck) Kontrollavläsning av vattenmätare på begäran av kund 729, och fel ej kan konstateras timme Avläsning och funktionskontroll av brandpostmätare 729, på byggplatser etc. timme Extra besiktning av vattenmätarplats, anordning m.m. timme 729, Stängning eller öppning av servisventil Helgfri måndag - fredag, dagtid (kl ) Helgdag, lördag, söndag och helgfri måndag - fredag, övertid (kl ) tillfälle tillfälle 755, Spolning/rensning av avloppsservis på uppdrag av fastighetsägare Dagtid (kl ) Övertid (kl ) Framkörning timme timme styck 668,

117 Tilläggsavgifter Avgift per Ex. moms (kr) Olovlig öppning eller stängning av servisventil (avgift för utredning vid olovlig öppning eller stängning) Förgävesbesök (vid överenskommet/ aviserat besök) Ink. moms (kr) tillfälle 4 353, timme 729, Serviceåtagande Avgift per Ex. moms (kr) TV-filmning av avloppsservis på uppdrag av fastighetsägare (spolning av servis tillkommer) Dagtid (kl ) Övertid (kl ) Kapacitetsprov för sprinklerservis (kostnad för förbrukad dricksvattenmängd tillkommer) Dagtid (kl ) Övertid (kl ) Provning av befintlig sprinklerservis Dagtid (kl ) Övertid (kl ) Ink. moms (kr) timme 1 629, timme timme 2 014, timme 3 244, timme 729, timme 1 192, Besiktning av tunnlar m.m. (kostnader för utomstående konsulter tillkommer) Dagtid (kl ) Övertid (kl ) Skötsel av förbigångsledning eller brandpost inom fastighet Omhändertagande av grå- och svartvatten från fartyg till Stockholms hamnar Avläsning, mätarbyte, provning av mätare och redovisning av mätresultat inom fastighet tillfälle tillfälle Verklig kostnad Verklig kostnad Enligt avtal Enligt avtal Enligt avtal 14

118 Industriavloppstaxa Syftet med industriavloppstaxan är att ta betalt för den extra kostnad som särskilt förorenat industriavloppsvatten förorsakar. En effekt kan också vara att industrin minskar sin belastning på reningsverken. Förutom industriavloppstaxan betalar industrin brukningsavgifter (fasta och rörliga) som utgår för normalt smutsat spillvatten, s.k. hushållsvatten. Utgångspunkten i Vattentjänstlagen till taxedifferentiering för industriavloppsvatten är regeln om att avgiftsskyldigheten skall fördelas efter skälig och rättvis grund. Alla kostnader som berör reningsverken och de kostnader för central administration som kan hänföras till avloppsvattenreningen ingår i kostnadsunderlaget för industriavloppstaxan. Fördelning av reningskostnaden på respektive substans är specifik för Stockholm Vatten och Avfall. Ingen avgift antas vara flödesberoende. Eventuell flödesreglering eller avgift för t. ex. högt flöde får skötas via avtal. Avtal eller överenskommelse skall träffas med varje industri som skall betala industriavloppstaxa. Där beskrivs hur ofta flödesmätningar, provtagningar och analyser skall göras på industrins avloppsvatten. Mät- och kontrollpunkter skall också anges. Industrin bekostar provtagningar och analyser som även kan utföras av dem om de är ackrediterade för detta. Ämne Avgift/kg ex moms (kr) Avgift/kg ink moms (kr) Suspenderat material (Susp.) 2,31 2,88 Biokemiskt syreförbrukande material (BOD 7 ) 3,75 4,69 Totalfosfor (P tot ) 59,12 73,90 Totalkväve (N tot ) 34,40 43 Debitering av industriavloppsavgifter sker normalt två gånger per år. Förutsättningen för att ovanstående avgifter får tas ut är att föroreningshalten överskrider följande gränsvärden: Ämne Gränsvärde (kg/m 3 ) Suspenderat material (Susp.) 0,30 Biokemiskt syreförbrukande material (BOD 7 ) 0,25 Totalfosfor (P tot ) 0,010 Totalkväve (N tot ) 0,045 Verksamheter som omfattas De verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga (A-, B- och C-verksamheter) enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) är skyldiga att betala industriavloppstaxa om fastställda gränsvärden för utsläpp till spillvattennätet överskrids. Stockholm Vatten och Avfall kan även komma att debitera ej tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter om dessa bedrivs inom exempelvis följande branscher: Livsmedelsproduktion Vattentextiltvätteri 15

119 Stockholm Vatten och Avfall kan genomföra stickprovskontroller för att verifiera provtagningarna som ligger till grund för debiteringen av industriavloppstaxa. Vid exempelvis infrastrukturprojekt kan länshållningsvatten/byggvatten uppstå. Om utsläpp till spillvattennätet sker från sådana verksamheter ska verksamhetsutövarna följa de riktlinjer som finns. Oönskade föreoreningar Om det spillvatten som kommer till reningsverket innehåller oönskade föroreningar gäller utöver ovanstående även andra riktlinjer. Tungmetaller, stora mängder fett och avvikande ph är exempel på sådant som kan innebära driftstörningar eller allvarliga skador på reningsverk och ledningsnät. Dessutom kan utsläppen från reningsverken till omgivningen öka. Stockholm Vatten och Avfall har därför tagit fram riktlinjer för vad ett spillvatten får innehålla. Om spillvattnet inte uppfyller Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer kan lokal rening vid respektive verksamhet vara nödvändig. De generella riktlinjerna på vad ett spillvatten får innehålla finns på under Tips och riktlinjer. Där finns även riktlinjer som berör specifika branscher, exempelvis fordonstvättar. 16

120 Stockholm Vatten och Avfall är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar vatten- och avfallstjänster med miljöfokus. Varje dag, året runt förser vi 1,4 miljoner stockholmare med rent och gott kranvatten, renar avloppsvatten och ser till att avfallet tas om hand. Tillsammans med invånare, företag och andra intressenter arbetar vi för att Stockholm ska bli världens mest hållbara stad. Stockholm Vatten och Avfall Tel kund@svoa.se

121 VA-TAXA STOCKHOLM VATTEN Rapport Upprättad av: Karin Carlsson, Anna Dahlman-Petri, Jenny Nyblom, Fredrik Eklund

122 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: KUND Stockholm Vatten AB KONSULT WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 KONTAKTPERSONER Anna Dahlman-Petri, anna.dahlman.petri@wspgroup.se Karin Carlsson, karin.carlsson@wspgroup.se Jenny Nyblom, jenny.nyblom@wspgroup.se Fredrik Eklund, fredrik.eklund@wspgroup.se 2 (22)

123 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 2. BAKGRUND 4 3. ANLÄGGNINGSAVGIFT Nuläge anläggningsavgifter Förslag på anläggningsavgifter Avgiftsförslag anläggningsavgift för allmän platsmarkshållare Konsekvenser av förslag till anläggningsavgifter Särtaxa BRUKNINGSAVGIFT Nuläge brukningsavgifter Förslag till förändring av brukningsavgifter Förslag till avgift för allmän platsmarkshållare Konsekvenser av förslag till brukningsavgifter SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 20 BILAGA 1 ORDLISTA OCH DEFINITIONER 21 Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (22)

124 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: 1. INLEDNING Kommunfullmäktige i Stockholm Stad respektive Huddinge kommun beslutar om principerna för Stockholm Vatten VA AB:s (nedan Stockholm Vatten) taxor. Styrelsen för Stockholm Vatten beslutar om avgiftsnivåerna. Vid kommunfullmäktige fattades beslut om att Stockholm Vatten medges att höja avgifterna för allmänna Vattentjänster med 9 procent från 1 oktober år 2015 och 5 procent vardera under åren 2016 till Taxehöjningen ska täcka kostnadsökningen i rörelsen och stegvis anpassa VA-taxan till de förhållanden som kommer att råda när stadens vattenrening förnyats med det så kallade SFA-projektet 2. Taxehöjningen förväntas ske från och med Stockholm Vatten har identifierat att det finns ett behov av övergripande genomlysning över avgiftsuttaget för dagvattentjänsterna för så väl anläggnings- som brukningsavgifter så att VA-taxan bättre än idag speglar utgifterna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. WSP har därför getts i uppdrag att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för beslut till en förändrad konstruktion av taxan. Utredningen tar utgångspunkt hur kostnader och intäkter fördelats för olika vattentjänster och lämnar rekommendationer för framtida uttag av anläggningsavgifter samt till fördelning av brukningsavgifter i relation till de vattentjänster som fastigheten och platsmarkhållare har tillgång till. Utredningen har genomförts under perioden mars till september Kontaktperson hos Stockholm Vatten har varit Erik Karlsson enhetschef, Projekt Utredning. WSPs utredningsgrupp har bestått av Anna Dahlman Petri, Jenny Nyblom, Fredrik Eklund och Karin Carlsson (PL). Flera olika tjänstemän inom Stockholm Vatten har varit behjälpliga med underlagsmaterial. Ett flertal arbetsmöten har genomförts under projektets gång för framtagning och bearbetning av underlag. Därutöver har tre avstämningar hållits med den styrgruppen som knutits till projektet. Definitioner, beskrivning av metodik för framtagande av underlagsmaterial och modeller samt förslag på författningstext redovisas i bilagor till rapporten. Författarna ansvarar själva för slutsatserna och eventuella brister i rapporten. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver BAKGRUND Varför översyn av VA-taxan? Som VA-huvudman är Stockholm Vatten, enligt Vattentjänstlagen skyldig att se över VA-taxan så att den speglar de kostnader som föreligger både för att bygga ut den allmänna VA-anläggningen och för att på ett säkert sätt sköta och underhålla den. Avgiften ska enligt 31 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, vattentjänstlagen, fördelas på de avgiftsskyldiga i enlighet med vad som är skäligt och rättvist. Två ärenden som lett till dom i VA-nämnden har påkallat behovet av en genomlysning av taxan då det i domsluten konstaterats att det råder osäkerhet kring de grunder som avgifterna beräknats. Det ena fallet rör en tvist angående huruvida nivån på För att möta en ökad befolkning i regionen och skärpta krav på rening har Stockholm Vatten och kommunfullmäktige i Stockholm beslutat att bygga ut Henriksdals reningsverk och lägga ner Bromma reningsverk och avloppsvattnet från de västra delarna av Stockholm ledas genom en ny tunnel till Henriksdal. 4 (22)

125 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: uttag av särtaxa varit skälig vid inkluderande av Lambarö i Mälaren, i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Det andra fallet rör den brukningsavgift som Stockholm Vatten debiterar Trafikverket avseende bortledande och i förekommande fall rening av vatten från vägar för vilka Trafikverket är väghållare. I rättspraxis finns en tendens att gå relativt djupt in i vilka kostnader som kommunen hävdar, särskilt i mål för särtaxa och vid jämförelse med normaltaxa. Det är därför viktigt att hålla en linje i redovisningen och att kunna motivera eventuella avsteg från de normala principerna. Syftet med föreliggande utredning är således att föreslå en avgiftskonstruktion som ger ett tillräckligt transparent avgiftsunderlag och som ska ge tydliga motiv till de avgiftsnivåer som bolaget beslutar. Om avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är den engångavgift som en fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften är tänkt att spegla den genomsnittliga kostnaden som krävs för att bygga ut VA i ett område. Brukningsavgifter är en periodisk avgift som ska täcka drift- och underhållskostnaderna för anläggningarna men också kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. I nedanstående bild illustreras ett generellt förhållande mellan brukningsavgifter och anläggningsavgifter samt de olika vattentjänster som erbjuds. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 1 Anläggningsavgifternas finansiering av kostnaderna; V (Vatten), S (Spillvatten), Df (Dagvatten fastighet) och Dg (Dagvatten gata). Största delen av intäkterna utgörs av brukningsavgifter. Anläggningsavgiften står endast för en liten del av finansiering av kapitalkostnader. Det finns inte någon generell statistik framtagen som speglar förhållandet för olika kommuner. Beroende av om kommunen är en utbyggnadskommun eller glesbyggdkommun har anläggningsavgifterna mer eller mindre betydelse för finansiering. Valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten rekommenderar dock att varje kommun ser över hur många och vilken typ av nyanslutningar som är förväntade under den kommande femårsperioden och i vilken grad denna kostnad täcks av nuvarande nivå på anläggningstaxa. Om allt större kostnader behöver tas från intäkter av brukningsavgifter kan det leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka. 5 (22)

126 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Grunden för uttag av avgifter är att kostnaderna för användning av olika vattentjänster beräknas och redovisas på ett förtroendeingivande sätt. Detta underlättar exempelvis bedömningen av i vilken utsträckning anläggningsavgiften täcker kostnaden för aktuell och planerad VA-utbyggnad. Uppdraget Syftet med denna utredning är att göra en genomlysning över anläggningsavgifter och brukningsavgifter i förhållande till kostnader för Stockholm Vatten. I utredningen presenteras en nulägesanalys över de avgifter som finansierar verksamheten. Därefter ges föreslag till förändringar så att VA-taxan speglar kostnaderna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. Projektet omfattar alla av vattentjänstlagen och VA-kollektivets avgifter inklusive dagvattenavgift för allmänplats. Grannkommuntaxa och särskilda avgifter för specialtjänster omfattas inte av utredningen. Utgångspunkter Då taxeändring är ett stort beslut och med bakgrund av Stockholm Vattens omfattande verksamhet har analys och utredningsarbete skett i nära samarbete med beställaren. Stockholm Vatten har levererat underlag till analyserna. I det fall dokumenterat underlag saknats har antaganden gjorts i samråd med tjänstemän inom organisationen. Antaganden och beräkningar har därefter stämts av med den styrgrupp som knutits till projektet. Utgångspunkter för förslag till konstruktion av taxan har varit Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Stockholm och Huddinge betraktas även fortsättningsvis som ett enda VAkollektiv. 100 % kostnadstäckning för anläggningsavgifter Avgifter ska tydligt fördelas per nyttighet och täcka nyttighetens kostnad Taxan ska vara konstruerad på ett sätt som medger årlig uppföljning, det vill säga att taxan kan utvecklas över tid. Mot bakgrund av osäkerheter i underlagsmaterialet presenteras resultat tillsammans med olika känslighetsanalyser som till exempel Hur nya avgifter slår för olika typer av hus. Jämförelse med anda kommuner Analys av olika scenarios, hur förändring av anläggningsavgifterna påverkar särtaxa 6 (22)

127 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: 3. ANLÄGGNINGSAVGIFT Anläggningsavgifternas syfte är att finansiera kostnaden för tillkommande fastigheter inom befintligt eller utökat verksamhetsområde för allmän VA vid anslutningstillfället. Anläggningsavgifterna är ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skälighet samt kommunallagens likställighetsprincip. Två fastigheter med identiska förhållanden ska betala lika stor avgift oavsett var i verksamhetsområdet de är belägna. När man talar om grad av självkostnad syftar man därför inte på en enskild fastighets grad av självkostnad (avgift/kostnad) utan det totala avgiftsuttaget för nyanslutningar i relation till den totala utbyggnadskostnaden. En enskild fastighets anläggningsavgift ges av hur man i taxan väljer att göra fördelningen mellan avgiftsparametrarna, det vill säga mellan kostnads- och nyttoparametrar. Fastighetens utbyggnadskostnad är därmed inte identisk med avgiftsuttaget. Utbyggnadskostnaderna varierar i olika områden inom kommunen men avgiften gäller lika för alla områden. I Svenskt Vattens publikation P96 3 finns ett basförslag för anläggningsavgifter som bygger på fyra avgiftsparametrar; servisavgift, förbindelspunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. I denna analys har vi utgått från dessa fyra parametrar samt principer för avgiftsättning kopplade till de samma, angivna i P96. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Hur beräkna genomsnittlig utbyggnadskostnad? Den genomsnittliga kostnaden för nyanslutningar beror av vad det är för typer av områden som ska byggas ut i kommunen och under vilka tidsperspektiv det är aktuellt. Aktuella nyanslutningar utgörs av olika typer av områden där kostnaderna för anslutningen drivs av olika förutsättningar. Nyexploatering, där anslutningen sker till ny bebyggelse med nya lokalgator eller omvandlingsområden utanför verksamhetsområde (VO) med befintlig bebyggelse som har enskilt VA men behöver allmän VAanläggning. Olika typer av utbyggnadsområden ger olika karaktär på kostnader. Alla typer av områden som ska byggas ut behöver därför finnas med i kalkylerna för att få en genomsnittlig kostnad. Utbyggnad av bostadsprojekt skiljer sig mellan de båda kommunerna, vilket påverkat kostnadsbilden för utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnätet. I Huddinge kommun har anslutningen till stor del bestått av anslutning av småhusbebyggelse samt anslutning av omvandlingsområden då det varit en stor efterfrågan på omvandling av fritidshusområden till permanenta bostäder. I Stockholms kommun har utbyggnadsprojekten främst handlat om nyexploatering eller förtätning i form av flerbostadshus i mer centrala delar. Från Huddinge kommuns nyligen fastställda plan för samhällsbyggnadsprojekt , godkänd av kommunfullmäktige , går att utläsa bostadsprojekten under den kommande femårsperioden innehåller knappt 70 procent i flerbostadshus och drygt 30 procent i småhus 4. I planen ligger nu ett bostadsbyggande med ca bostäder, eller i snitt drygt 1000 bostäder per år, den närmaste femårsperioden. 3 VA-taxa P96. Svenskt Vatten AB c3%b6r%20samh%c3%a4llsbyggnadsprojekt% pdf 7 (22)

128 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Skillnaderna mellan de båda kommunerna vad det gäller karaktär på anslutningar kan med bakgrund av den fastslagna planen förväntas minska i framtiden då Huddinge kommer få en mer stadsliknande byggnadsstruktur. 3.1 Nuläge anläggningsavgifter Dagens anläggningsavgifter Avgifterna i sin nuvarande form gäller sedan 2012 och kan sammanfattas i nedanstående tabell. Figur 2 Sammanfattning av anslutningsavgifter i Stockholm Stad och Huddinge kommun. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Då en fastighet inte ansluter till vatten eller avlopp betalas 75 % av servisavgiften och 50 % av övriga avgifter. Om anslutning endast sker till dagvatten (fastighet) betalas avgift som för avloppsvatten. Nuvarande avgifter har en trappa på lägenhetsavgiften där första lägenheten kostar ca 3 gånger så mycket som därpå följande lägenheter. Vad gäller tomtyteavgiften så är lägsta avgiften en avgift som motsvarar m 2 tomt. Reduktion av avgift för de fall då dagvatten ej byggs ut är att ingen tomtyteavgift tas ut. Detta innebär att för tomtstorlekar upp till m 2 samt i områden med endast vatten och spillvatten har Stockholm Vatten en enhetstaxa för villor. Tomtytebegränsningen för en enfamiljsvilla inträder vid nästan m 2. För de fall då fastigheten gör en egen installation som fördröjer avvattningen av dagvatten till den allmänna anläggningen är reduktionen halva det beloppet. Kostnader i relation till intäkter För att ta fram rätt avgiftsnivå för anläggningstaxan behöver vi veta kostnadsbilden för utbyggnad av VA. Detta gör vi genom att studera kostnadsbilden för ett antal områden som är valda utifrån att de anses beskriva kommande utbyggnad väl. Till underlag för beräkningarna ligger åtta utbyggda områden varav fem inom Stockholms kommun och tre inom Huddinge kommun. Områdena är en blandning 8 (22)

129 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: av omvandlingsområden med villaområden där endast vatten och spillvatten byggs ut och tät stadsbebyggelse med många lägenheter på varje fastighet. Det är också en blandning av dyrare och billigare utbyggnad. Utöver dessa områden har det uppskattats ett antal ströserviser för att beskriva förtätning i befintlig bebyggelse. I nedanstående tabell redovisas faktiska kostnader för utbyggnad av VA i relation till intäkter för de utvalda områdena enligt gällande avgifter Samtliga områden är rensade från omläggningskostnader och indexuppräknade till 2015 med medelvärdet av entreprenadidex E84:311 5 och E84: Område Faktiska kostnader (uppg från SVAB) Intäkter (dagens avgifter) Täckningsgrad (dagens avgifter) Henriksdalshamnen tkr tkr 28% Annedal tkr tkr 73% Stora Sköndal tkr tkr 14% Johannelund tkr tkr 39% Norra Djurgårdsstaden tkr tkr 25% Ströserviser tkr tkr 64% Vistaberg tkr tkr 37% Backen tkr tkr 24% Ballingsnäs tkr tkr 100% Figur 3 Kostnader och intäkter för utbyggnad av VA, 2015, utvalda områden. De faktiska kostnaderna är uppräknade till Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Vistaberg 7, Backen och Ballingsnäs är utbyggnadsområden i befintlig bebyggelse i Huddinge kommun, det är främst enfamiljshus och endast vatten och spillvatten har byggts ut. Henriksdalshamnen, Annedal, Johannelund och Norra Djurgårdstaden 8 är utbyggnad av större flerfamiljshus i Stockholm Stad. Stora Sköndal är en kombination av flerfamiljshus, radhus och villor. I dessa områden har samtliga vattentjänster byggts ut. Täckningsgraden varierar över underlaget, vilket är normalt då olika områden är olika dyra att bygga ut och intäkterna varierar beroende på antalet lägenheter och på vilka nyttigheter som byggs ut. Nulägesanalysen av anläggningsavgifterna visar att den genomsnittliga täckningsgraden är ca 38 %. För att uppnå målet om 100 % kostnadstäckning för anläggning av VA behövs således en justering av avgifterna. 3.2 Förslag på anläggningsavgifter För att uppnå en total täckningsgrad om 100 % över underlaget i 2015 års prisnivåföreslås nya anläggningsavgifter enligt nedanstående figur. 5 Jordarbeten 6 Läggning av PVC-rör 7 Delar av Vistaberg har även dagvatten 8 Området omfattar endast den första etappen av Djurgårdsstaden, Norra 1. 9 (22)

130 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Figur 4 Ny taxa med 100 % täckningsgrad. I förslaget är alla tjänster prissatta i enlighet med Svenskt Vattens basförslag till skillnad från befintliga anläggningsavgifter som utgår från anslutna ledningar. För fastigheter som inte ansluts till duplikatsystem utformas författningstexten som om de hade separata servisledningar för spill och dagvatten. Förslaget följer Svenskt Vattens basförslag förutom för parameterna Dg- lägenhetsavgifter. En mer detaljerad information om basförslaget finns beskrivet i PManläggningsavgifter 9. I föreliggande förslag har hänsyn tagits till incitament för LOD motsvarande 10 % för lägenheter. Någon analys över incitamentsstrukturen för LOD har dock inte rymts inom ramen för detta uppdrag. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Avgiftsförslag anläggningsavgift för allmän platsmarkshållare Svenskt Vattens basförslag föreslår att allmän platsmarkshållare (APH) ska betala anläggningsavgift med en viss avgift per m 2 allmän platsmark. Anläggningsavgifter för APH har inte analyserats inom ramen för detta arbete. WSPs förslag är att en paragraf i författningstexten reserveras för bestämmelser om principer för fördelning av kostnader. 3.4 Konsekvenser av förslag till anläggningsavgifter Presenterat förslag med höjda avgifter innebär att Stockholm Vatten får kostnadstäckning för utbyggnad av VA. Förslaget innebär också att den relativa täckningsgraden ökar för områden med många lägenheter vilket ger en mer rättvis fördelning då större vikt lagts på nyttoparametrar jämfört med dagens avgifter. För fastighetsägare innebär förslaget på ny taxa en höjning med 1-2 ggr jämfört med dagens avgifter, där höjningen är högre för flerfamiljshus relativt villor. Genom att följa Svenskt Vattens basförslag men med större andel på dagvatten fastighet än 9 PM Anläggningsavgifter, WSP 10 (22)

131 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: vad basförslaget har ges högre incitament för reduktion av kostnad för dagvatten fastighet. Att lägga det på lägenhetsavgiften gör att för stora flerfamiljsfastigheter kan det även bli en summa som skapar ett reellt ekonomiskt incitament och inte bara en god vilja att göra gott för miljön. En fördel med ändrad konstruktion av avgiften är att varje abonnent betalar för de tjänster den ansluter till, vilket skapar rättvisare avgifter inom kollektivet. Fördelen med nivåhöjningen är också att det skapar förutsättningar för rättvisare avgifter mellan generationer eftersom en för låg anläggningsavgift belastar kapitalkostnaderna för hela kollektivet oavsett när de anslutits. Servisavgiften och förbindelsepunktsavgiften (FP-avgift) är satta lika. Nivå och förhållanden baseras på erfarenhet av att balansera utbyggnadsområden med olika struktur. Genom total täckning för sin utbyggnad av VA finns inget behov för särtaxa som den tillämpas idag. Höjning i två steg Att höja avgiften till full täckningsgrad vid ett tillfälle är ett väldigt stort steg. WSP föreslår därför en höjning i två steg fördelat över två år. Två år är en bra kompromiss för att få tillräcklig täckningsgrad för verksamheten och samtidigt en förutsägbarhet med rimliga konsekvenser för fastighetsägarna. En höjning över två år ser vi också som en rimlig kompromiss för bolaget då det är angeläget att anläggningsavgifterna inte underfinansieras under alltför lång tid. En höjning över två år istället för över till exempel tre år blir också mer rättvist för den enskilde då det blir färre individer som debiteras i brytpunkten mellan avgiftsnivåer. Nedan följer WSPs förslag till avgiftshöjning där det första steget utgör en höjning med 70 % täckningsgrad. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 5 Förslag till avgiftshöjning, 70 % täckningsgrad. Innan steg två tas bör en analys av framtida utbyggnad göras för att bedöma om steg två är tillräcklig höjning för att uppnå 100 % täckningsgrad. 11 (22)

132 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Omvärldsanalys- jämförelse med andra kommuner Det kan vara intressant att se hur WSP förslag till ny anläggningstaxa förhåller sig till andra kommuner i Stockholms län. En jämförelse har därför gjorts med två olika exempel fastigheter, typhus A 10 och typhus B 11 som redovisas i nedanstående figurer. I jämförelsen har statistik från inrapporterad VASS-data 2015 använts 12. Jämförelsen görs för avgifter för enfamiljshus, så kallade Typhus A 1, och flerfamiljshus, så kallade Typhus B 2. I figurerna redovisas hur nuvarande avgifter förhåller sig till andra kommuner inom Stockholms län, samt hur en avgiftshöjning enligt föreliggande förslag om 70 % respektive 100 % förhåller sig till övriga kommuner. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 6. Jämförelse med andra kommuner, Stockholms län, Typhus A. 10 Typhus A, enfamiljsfastighet med 800 m 2 tomtyta. 11 Typhus B, flerfamiljsfastighet med 15 lägenheter och 800 m 2 tomtyta 12 Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. 12 (22)

133 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Figur 7. Jämförelse med andra kommuner, Stockholms län, typhus B. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Utifrån figurerna går att utläsa att med dagens agvifter är typhus B betydligt billigare relativt andra kommuner. Efter justering är avgifterna fortfarande på en låg nivå relativt andra kommuner. Eftersom förslaget innebär en justering över tid kommer även andra kommuner höja till en högre nivå. Svenskt Vatten anger i kommentarer till statistiken att det bör betonas att spridningen av avgifterna mellan de olika kommunerna inte i första hand beror av skillnader i kostnader för att ansluta fastigheter utan snarare av hur stor andel av denna kostnad som kommunen väljer att ta genom anläggningstaxan. De allra flesta kommuner finansierar anslutning av fastigheter genom att i praktiken skjuta till medel från framförallt intäkter från brukningsavgifter. Det är således olika grader av finansiering genom anläggningsavgifter som förklarar spridningen mellan de olika kommunerna. Svenskt Vatten anger en höjning av anläggningsavgifterna med i medeltal 4,3 % år Särtaxa Som ett komplement till det underlag som legat till grund för WSPs förslag till ny anläggningsavgift har Stockholm Vatten genomfört en analys på utfall av kostnader och intäkter, avseende anläggningsavgift, för 2012, 2013 och 2014, samt prognos för Analysen visar på genomsnittlig täckningsgrad på 43 % med särtaxa inräknad och 34 % utan särtaxa. Analysen visar att särtaxan svarar för en närmast obetydlig del av Stockholm Vattens resultaträkning. För 2013 är särtaxans storlek endast 0.7% av brukningstaxan. Särtaxans påverkan på täckningsgraden är därmed liten. Stockholm Vatten konstaterar att större vikt bör läggas på täckningsgrader utan särtaxa än med särtaxa. 13 (22)

134 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: 4. BRUKNINGSAVGIFT Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna som inte täcks av anläggningsavgiften. En fastighet ska betala brukningsavgifter i relation till de vattentjänster som fastigheten har tillgång till. Intäkterna från brukningsavgifterna är tänkta att i möjligaste mån spegla VA-verksamhetens kostnader. Svenskt Vattens basförslag har fördelat de olika vattentjänsterna/ avgiftsändamålen utifrån olika procentsatser. VA-huvudmannen kan eftersträva att dessa procentsatser väljs så att vattenavgifterna täcker vattenkostnader, spillvattenavgifter täcker spillvattenkostnader och dagvattenavgifter täcker dagvattenkostnader totalt sett. 4.1 Nuläge brukningsavgifter Intäkter- brukningsavgifter Intäkterna med nuvarande avgifter är fördelade på vatten (V), spillvatten (S), dagvatten fastighet (Df) och dagvatten gata (Dg). Då det inte ur författningstexten går att utläsa hur stor andel som belastar Dg fastighet 13 har det antagits att fastigheterna inte betalar någon Dg utan alla intäkter från Dg är dagvatten allmän platsmarkshållare (Dg (APH)). Intäkter per vattentjänst % Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver % 7% 46% Vatten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata (APH) 13 I den interna fördelningen som Stockholm vatten gör av intäkterna antar de 9 % av nyttoavgifterna på dagvatten gata fastighet. Vilket innebär att intäktsfördelningen blir 44 % vatten, 43 % spillvatten, 7 % dagvatten fastighet och 3 % vardera på dagvatten gata APH och fastighet. 14 (22)

135 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Figur 8 Fördelning av intäkter per vattentjänst med gällande brukningsavgifter Från bilden går att utläsa att 90 % av intäkterna utgörs av vatten och spill medan 10 % utgörs av dagvatten fastighet och dagvatten gata. Kostnader Stockholm Vatten delar upp kostnaderna i sin bokföring på Ansvar. För att analysera huruvida kostnaderna för olika vattentjänster speglar intäkterna har WSP tillsammans med tjänstemän från Stockholm Vatten upprättat en modell för fördelning av ansvaren till respektive vattentjänst Vatten, Spillvatten och Dagvatten. Modellen beskrivs närmare i separat PM- Brukningsavgifter 14. Principen för modellen är att alla ansvar som inte tillhör avloppsrening, ledningsnät eller vattenproduktion fördelas ner till dessa tre. Därefter fördelas ledningsnät till vatten, spillvatten och dagvatten och avloppsrening till spillvatten och dagvatten. Ett antal nycklar har tagits fram för fördelningen av kostnaderna. Exempel på en sådan nyckel är antal anställda eller kostnadsfördelningen på andra ansvar. En känslighetsanalys för att fördela drift och underhåll för ledningsnät på arbetsordrar eller ledningslängd har utförts. Resultatet blir en skillnad på 1 % mellan dagvatten och spillvatten. Vi kan inte se att det är avgörande och har här valt att visa utfallet med ledningslängd. Resultatet av fördelningen visas i figuren nedan. Kostnadsfördelning Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver % 23% Figur 9. Kostnader per vattentjänst Utifrån figuren går att utläsa att vatten står för mer än hälften av kostnaderna och att fördelningen mellan spillvatten och dagvatten är lika. 14 PM-Brukningsavgifter, WSP 54% Vatten Spillvatten Dagvatten 15 (22)

136 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Bedömning av dagvattenkostnader fördelat på dagvatten fastighet (Df) och dagvatten gata (Dg) De bedömda kostnaderna för dagvatten ska delas upp vidare i kostnader för Df respektive Dg. Detta finns inte att härleda i bokföringen. Dagvatten från fastigheter och allmän platsmark rinner också till stor del i samma ledningar, varför det i princip är omöjligt att bedöma om en driftinsats på ledningsnätet görs för Df eller Dg. Vi har därför gjort en schablonmässig uppdelning av kostnaderna. Avvattnade ytor baserad på en GIS-analys. Uppdelning av kostnader illustreras i figur 10 nedan. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 10 Fördelning av dagvattenkostnader utifrån effektiv yta Df är tomtyta. Dg är vägar, lokalgator, parker Kostnaderna fördelas mellan Df och Dg. Därefter fördelas kostnaderna för Dg mellan fastighetsägare och allmän platsmarkhållare (APH). Kostnadsfördelningen görs med de fördelade procentalen utifrån de effektiva ytorna. I figur 11 visas resultatet av fördelningen av dagvattenkostnader. 16 (22)

137 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Figur 11 Kostnad per vattentjänst, efter fördelning av dagvatten Fördelningen mellan kostnader och intäkter kan sammanfattas Vatten utgör 54 % av kostnaderna men endast 46 % av intäkterna Spillvatten utgör 23 % av kostnaderna men 44 % av intäkterna Dagvatten utgör 23 % av kostnaderna men 10 % av intäkterna Df utgör 14,5 % av kostnaderna men 7 % av intäkterna Dg (fastighet) utgör 4 % av kostnaderna men 0 % av intäkterna Dg (APH) utgör 4,5 % av kostnaderna men 3 % av intäkterna Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Förslag till förändring av brukningsavgifter Målet har varit att förändra förhållandet mellan parametrar för att på så sätt få intäkternas fördelning på vattentjänsterna att stämma med kostnadsfördelningen. Nuvarande avgifter har modellerats så att det är givet vilken andel varje vattentjänst innebär på varje ingående parameter med målet att få in samma pengar som för dagens avgifter men fördelade på vattentjänst så att varje vattentjänst bär sina egna kostnader. Avgiften för dagvatten fastighet har höjts. De totala intäkterna har dock inte förändrats jämfört med beräknade intäkter för Föreslagna avgifter når dock inte ända fram till målbilden. Detta beror till största delen på den stora andelen av intäkter från grannkommunavtalen där Stockholm Vattens kostnader för vatten är större än kostnaderna för spillvatten. Avtalen till grannkommunerna innebär att inkomsterna från kommunerna är större för spillvatten än för vatten. Avtalen till grannkommunerna har dock inte varit en del av denna utredning vilket påverkat matchning av kostnader mot intäkter. Ska det råda full matchning av totala kostnader och intäkter ska avtalen också ses över. Ur kostnadsfördelningen redovisad i figur 11 går det att läsa ut att fördelningen är 54 % vatten, 23 % spillvatten och 23 % dagvatten. Ur ytfördelningen ovan ges fördelningen mellan dagvatten fastighet (15 %) och dagvatten gata (8 %). Fördelningen mellan allmän platsmarskhållare och fastighetsägare ger fördelningen mellan hur 17 (22)

138 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: mycket av dagvatten gata som ska belasta fastighetsägarna och hur mycket som ska belasta allmän platsmarkshållarna. Intäkterna fördelas enligt figur 12. Vatten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata rörligt 70 % 30 % grundavgift 40 % 40 % 10 % 10 % nyttoavgift 50 % 20 % 20 % 10 % Figur 12. Fördelning av avgifter mellan nyttigheter. Dessutom höjs avgiften för dagvatten fastighet med 15 %. Kommunernas avgifter har lämnats oförändrade. Övriga avtalskunder har också lämnats oförändrade. Vilket exempelvis motsvarar en höjning för avgift för dagvatten från fastighet, per bostadsenhet och år om drygt 50 kr per bostad och år. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Förslag till avgift för allmän platsmarkshållare För att intäkterna från allmän platsmarkshållare (APH) ska täcka de beräknade kostnaderna för Dg (APH) behöver intäkterna från Dg (APH) höjas med cirka 40 %. Kostnaderna är fördelade utifrån relativa ytor där hänsyn tagits till vilken typ av ytor och vilken avledning dessa ytor har enligt ovan beskriven modell. Förslaget bygger på ett pris per kvadratmeter. Avgiften är fördelad på samtliga faktiska ytor som avvattnar vilket innebär ca 3,2 kr/m 2 avvattnad yta. Faktisk avvattnad yta är inte uppmätt och därför har antagande gjorts att 70 % av samtliga ytor avvattnas genom den allmänna anläggningen för vägar och gator. Den uppskattningen är grov och behöver i senare förvaltning verifieras. För kommunernas parkområden som avvattnar bör avgiften vara lägre. 4.4 Konsekvenser av förslag till brukningsavgifter Förslaget innebär att nuvarande brukningsavgifter bortsett från avgiften för dagvatten fastighet (schablon för villor och småhus samt beroende på fastighetsarean för flerfamiljshus och övriga fastigheter) lämnas oförändrade i nivå, det vill säga det är samma intäkter över underlaget men förändring i fördelning mellan nyttigheterna. Konsekvenserna av nytt förslag för brukningsavgifter innebär att intäkterna fördelas enligt nedan. Vatten 51 % Spillvatten 27 % Dagvatten fastighet 15 % Dagvatten gata (fastighet) 3 % Dagvatten gata (APH) 4 % 18 (22)

139 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Omfördelningen innebär små förändringar för fastigheter och kan utläsas i figur 13. Figur 13 Exempelbild på förändring i % Omfördelningen innebär också en mer rättvis fördelning i form av minskade kostnader för de som använder få tjänster och något ökade kostnader för de som använder alla tjänster. För att undvika att kostnaderna mellan enskilda år ska påverka motiverade avgifter per tjänst föreslås att modellen görs trögrörlig genom att ta genomsnittet mellan de två senaste årens bokförda kostnader och kommande budgeterade kostnader. En årlig rutin som grund för avgiftfördelningen behöver därför upprättas. Konsekvenser av förändring av brukningsavgifter APH innebär enligt de beräkningar och antaganden som är gjorda att Stockholm stad och Huddinge kommun vardera debiteras för ungefär fem gånger så stora ytor som idag medan Trafikverket bör debiteras för knappt dubbelt så stora ytor. Ett alternativ till avgift kr/ per m² skulle vara att beskriva beräkningsprinciperna och endast debitera en årlig avgift per kund det vill säga tre stycken och den avgiften skulle skrivas in årligen i taxan oberoende av antal kvadratmeter 15. Om det gick att komma överens om antagande för avvattnad yta (som idag är uppskattad) så skulle det ge ett mycket enklare förfarande, där fördelningsprincipen stod i centrum och inte enskilda kvadratmeters inmätning. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver De tre kunderna utgörs av; Trafikkontoret Stockholm, Trafikverket och Huddinge kommun 19 (22)

140 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: 5. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Med bakgrund av underlaget lämnar WSP följande förslag till förbättringar så att VAtaxan speglar kostnaderna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. 1. Höjd anläggningsavgift enligt förslag i kapitel 3.2. Att höja avgiften till full täckningsgrad vid ett tillfälle är dock ett väldigt stort steg. WSP föreslår därför en höjning i två steg fördelat över två år. WSPs förslag till avgiftshöjning är att det första steget utgörs av en höjning med 70 % täckningsgrad. Innan steg två tas bör en kort analys av framtida utbyggnad göras för att bedöma att steg två är tillräcklig höjning för att uppnå 100 % täckningsgrad. 2. Omfördelning av brukningsavgifterna mellan nyttorna så att intäkternas fördelning på vattentjänsterna bättre stämmer överens med kostnadsfördelningen. Därutöver föreslår WSP att den modell för kostnadsfördelning som WSP upprättat tillsammans med Stockholm Vatten börjar tillämpas för att i framtiden regelbundet kunna analysera, uppdatera och justera taxan. Utredningen har även pekat på ett antal områden där vi rekommenderar ett fortsatt utvecklingsarbete såsom utredning av incitamentsstruktur för LOD och analys av anläggningsavgift för APH. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (22)

141 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 BILAGA 1 ORDLISTA OCH DEFINITIONER ABVA- Allmänna bestämmelser för användande av kommuns anläggning för vatten och avlopp. Regler för hur den enskilda får lov att nyttja den allmänna anläggningen och vilka krav som finns på fastigheternas installation. Beslutas av kommunfullmäktige och gäller inom verksamhetsområde. APH-Allmän platsmarkshållare. Allmän vatten och avloppsanläggning- Är en VA-anläggning över vilken en huvudman har ett rättsligt bestämmande inflytande, och som har ordnats och används för att uppfylla huvudmannens skyldighet enligt vattentjänstlagen. Anläggningsavgift- Är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för rätten att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen och är en engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning. Avloppsvatten-Avloppsvatten är ett gemensamt namn och samlingsbegrepp på dagvatten, dränvatten, spillvatten och kylvatten. Brukningsavgift-Periodisk avgift för täckande av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän VAanläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Brukningsavgiften har en fast del samt en rörlig del som till stor del beror på vattenförbrukningen. Dagvatten-Tillfälligt avrinnande vatten, t ex regnvatten och smältvatten, från tak och vägar, samt framträngande grundvatten. Dricksvatten-Rent vatten som vi kan dricka direkt ur kranen, lag mat med och dylikt. Dränvatten-Vatten som avleds genom dränering. Enskild vatten- och avloppsanläggning -En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp med enskild huvudman (Privat eller samfälld). Fastighetsägare-Enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare. Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp ett VA-abonnemang och därmed undgå avgiftsskyldighet. Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att få använda VA-anläggningen. Konsekvensen av detta blir att det som enligt vattentjänstlagen gäller för fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att huvudmannen därefter endast kan kräva betalning av den som han har träffat avtal med. Förbindelsepunkt- Gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VAinstallation. Förbindelsepunkten läge är viktig eftersom den utgör ansvarsgräns. Betalningsskyldighet för fastighetsägaren inträder då förbindelsepunktens läge meddelas. Huvudman- Den som äger en allmän VA-anläggning. Kostnadsfördelning-Huvudmannen svarar normalt för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar normalt för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. För fastigheter som är så lågt belägna att anordning för pumpning av avloppsvatten erfordras till ett kon- 21 (22)

142 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson Status: ventionellt självfallsystem, bekostas detta av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. Lägenhetsavgift-En fast avgift för varje lägenhet=bostadsenhet inom bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet. Antingen varje avgränsad självständig bostadsenhet inom fastigheten alternativt varje påbörjat 150 m 2 LOA (lokalyta) där lägenheter inte är tillämpligt. Servisledning-Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del. Spillvatten-Använt vatten som kommer från toaletter, duschar tvätthoar etc. Taxa-De av kommunfullmäktige beslutade beräkningsprinciperna för hur fastigheter inom verksamhetsområde ska betala för sin anslutning till allmänt VA. Vattentjänster- Vattenförsörjning, omhändertagande av spillvatten och avledning av dagvatten. Vatten- och avloppsanläggning- En VA-anläggning som har till ändamål att tillgodose behovet av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. Vattenförsörjning-Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Verksamhetsområde-Allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller skall ordnas genom en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområdets utbredning och vilka vattentjänster som ska tillhandahållas beslutas av kommunfullmäktige. Inom verksamhetsområde gäller vattentjänstlagen och av fullmäktige beslutad taxa. Är en fastighet belägen inom ett verksamhetsområde är den tvungen att betala avgifter för VA enligt taxa. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (22)

143 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 1 (17) Taxa för vatten och avlopp 2018 Ny författningstext

144 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 2 (17) Taxa för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Stockholms stad och Huddinge kommun. I denna taxa hänvisas till vattentjänstlagen och då avses Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Antagen av Stockholm kommunfullmäktige den.. respektive Huddinge kommunfullmäktige den.. att gälla fr.o.m Huvudman för den allmänna vatten och avloppsanläggningen är Stockholm Vatten AB. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till huvudmannen. Mervärdesskatt I huvudsak redovisas samtliga avgifter både med och utan mervärdesskatt. I de fall endast en avgift redovisas avses lagstadgad mervärdesskatt ingå. Avgiftsskyldighet 1 För att täcka kostnader för Stockholm Vatten ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. Avgiftstyper 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter). Samt i förekommande fall industriavloppsavgift, avgift för särskilda VA-abonnemang och avgifter för särskilda serviceåtaganden. Fastighetstyper 3 Fastigheterna indelas i bebyggd fastighet och obebyggd fastighet. Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet/bostadsenhet är ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, där begreppet lägenhet inte är tillämpligt för viss typ av byggnad räknas varje påbörjat 150-tal m2 lokalarea (LOA) enligt svensk standard som en lägenhet. Allmän platsmark är mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

145 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 3 (17) Avgiftsskyldighet föreligger Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningar i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.4d Avgiftsskyldighet för ändamålet dagvattenavlopp från gator inom VA-anläggningens verksamhetsområde Med gator avses här mindre gator (< fordon/dygn) och allmänna platser. 4.4e Avgiftsskyldighet för ändamålet dagvattenavlopp från allmän platsmark inom VA-anläggningens verksamhetsområde. Med allmän platsmark avses här större vägar, gator (> fordon/dygn) och allmänna platser. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 4.6 Ytterligare avgiftsskyldighet enligt 5.6 eller 5.7 föreligger, det sker om eller tillbyggnad på fastigheten eller tomtytan utökas. 4.7 Fastighetsägaren har anmälningsplikt att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Anmärkning: Under perioden till och med gäller skrivning i punkt 4.4d-e. Punkter ersätts med punkt 4.4.

146 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 4 (17) Anläggningsavgifter 5 Anläggningsavgift för bebyggd fastighet 5.1 För bebyggd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a. en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b. en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Exklusive Inklusive moms moms kr kr kr kr c. en avgift per m2 tomtyta 46 kr/m2 57,50 kr/m2 d. en avgift per lägenhet kr kr e. *en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. f. ** en avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen kr ,75 kr kr 7 210,75 kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 7 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. ** Avgift enligt 5.1 f) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) I de fall avgift enligt 5.1 f) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) enligt 7 eftersom servisledning inte lagts. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) as ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Ökas fastighetens tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3

147 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 5 (17) 5.6 Sker om- eller tillbyggnad uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 5.8 Extra servisledning Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter tas anläggningsavgiften ut som den verkliga kostnaden för utlägg och arbete enligt självkostnadsprincipen. 5.9 Om servisledningar på grund av fastighetsägarens önskemål läggs i skilda rörgravar och/eller på särskilt djup ökas anläggningsavgiften enligt 5.1 a) ovan med 50 % för det ena fallet och 50 % för det andra fallet. 6 Anläggningsavgift för obebyggd fastighet 6.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bebyggd fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % Avgift per FP b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), eller i de fall då avgift för Df tagits ut enligt 5.1 f), som summan av avgifterna 5.1 a), b), d) och f). jfr 5.3 andra stycket. 6.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. *) Bebyggs fastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 1 FP = förbindelsepunkt

148 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 6 (17) 7 Reducerad avgift 7.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgift för framdragen servisledning - en ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) - två ledningar 85 % - tre ledningar 100% Avgifter i övrigt Ändamål Avgift per uppsättning FP Tomtyteavgift Lägenhetsavgift V S Df Dg 5.1 b) 30 % 50 % 20 % c) 30 % 50 % - 20 % 5.1 d) 30 % 50 % 10 % 10 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift för bortledande av Df, om bortledande av Df sker till spillvattenförande ledning enligt instruktioner från huvudmannen. 5.1 f) 100 % För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e) och 5.1 f) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Nya ändamål Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelagt, skall erläggas avgifter enligt 7.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8 Den som svarar för att allmän platsmark ställs iordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Reserverad paragraf 9 Särskilt avtal 9.1 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 9.2 Upprättande av sprinklerservis sker till självkostnadspris. 9.3 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. 10 Betalning av avgift 10.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i faktura Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i fakturan, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett.

149 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 7 (17) 11 Särskilda ersättningar 11.1 Extra anordningar Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen funnit erforderligt, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Ny servisledning Om en fastighetsägare begär en ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det belopp motsvarande avgift för servisledning enligt 5.1 a), dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling. 12 Indexreglering Avgifter enligt 6 12 är baserade på ett medelvärde på serie 311 och 322 i entreprenadindex (indextal 106,5, basmånad juli 2014) När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen.

150 Brukningsavgifter Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 8 (17) Generell anmärkning: Avsnitt brukningsavgifter avses träda i kraft Beloppsnivåer redovisade med * avses gälla från detta datum. Resterande beloppsnivåer avser 2017 års nivåer och kommer att räknas upp enligt styrelsebeslut vid sammanträde , diarienummer 15MB91 och 15SV Brukningsavgift för bebyggd fastighet Brukningsavgift skall erläggas av fastighetsägare samt av den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls. Brukningsavgift tas ut för följande kategorier: 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter 4. Obebyggda fastigheter 5. Allmän platsmark För kategori 1-3 utgår brukningsavgiften per fastighet med: a. En rörlig avgift per m 3 levererat dricksvatten b. En fast grundavgift per år och abonnemang c. En fast nyttoavgift per år baserad på mätarinstallation/årsförbrukning d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 4 utgår brukningsavgiften per fastighet med: b. En fast grundavgift per år och abonnemang d. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från fastighet, Df För kategori 5 utgår brukningsavgiften per område med: e. En dagvattenavgift för omhändertagande av dagvatten från allmän platsmark 1. Villor och Småhus (med 1-2 bostadsenheter) 1a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 levererat vatten Ex moms Ink moms 5,52 kr 6,90 kr 1b. Fast grundavgift per år och abonnemang 802,40 kr 1003 kr 1c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år 1d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 884 kr 1105 kr 320* kr 400* kr

151 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 9 (17) 2. Gruppanslutna Villor och Småhus (med fler än 2 bostadsenheter) Ex moms Ink moms 2a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 5,52 kr 6,90 kr levererat vatten 2b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 2c. Fast nyttoavgift per Se figur 1c mätarinstallation/årsförbrukning och år 2d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per bostadsenhet och år 320* kr 400* kr Figur 1 Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 2c Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av huvudmannen. Det är huvudmannen som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 3. Flerbostadshus, Industrier och Andra fastigheter Ex moms Ink moms 3a. Rörlig avgift för dricks- och spillvatten per m 3 5,52 kr 6,90 kr levererat vatten 3b. Fast grundavgift per år och abonnemang kr kr 3c. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning Se tabell 3c och år 3d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea 1,66* kr 2,08* kr

152 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 10 (17) Figur 2. Fast nyttoavgift per mätarinstallation/årsförbrukning och år, 3c. Fast nyttoavgift bestäms utifrån mätarinstallation och årsförbrukning enligt ovanstående tabell med nio olika årsförbrukningsgränser. För varje mätarinstallation finns två eller tre förbrukningsgränser. Den fasta nyttoavgiften gäller för en årsförbrukning upp till förbrukningsgränsen. Årsförbrukning fastställs med utgångspunkt från normalårskorrigerade årsvärden. Beslut om ändring av prisklass sker vid avläsning som medför att de senaste tre årens förbrukning i genomsnitt ligger i ett annat intervall. Ändring sker från avläsningsdatum. Om årsförbrukningen i samband med huvudmannens bearbetning av avläsningsvärden eller annan löpande kontroll överstiger den maximalt tillåtna förbrukningsgränsen för mätarinstallationen, skall mätarinstallationen besiktigas i samråd med fastighetsägaren och vid behov dimensioneras om till tillåten dimension av Stockholm Vatten AB. Det är Stockholm Vatten AB som avgör vilken mätare som skall installeras. Avgifterna avser mekaniska mätare. Annan mätartyp eller andra mätarinstallationer kan sättas upp enligt separat överenskommelse. 4. Obebyggda fastigheter 4b. Fast grundavgift per år och abonnemang För fastighet som enligt plan ska bebyggas med villa eller småhus för fastighet som enligt plan skall bebyggas med annan bebyggelse än villa eller småhus 4d. Avgift för dagvatten från fastighet, Df, per m 2 fastighetsarea och år Ex moms Ink moms 780 kr 975 kr kr kr 1,66* kr 2,08* kr 5. Allmän platsmark Den som ansvarar för allmän platsmark tecknar avtal med huvudmannen om avgiftsgrundande ytor. Avgift utgår med: Ex moms Ink moms En avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten 3,20 kr/m 2 4,00 kr/m 2

153 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 11 (17) 14.1 Reducerad avgift Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Avgift per m3 fast grundavgift per år och abonnemang fast nyttoavgift per år Avgift för dagvatten från fastighet Df Dagvatten gata APH a) 70 % 30 % - - b) 40 % 40 % 10 % 10 % c) 50 % 20 % 20 % 10 % d) % - e) 100 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Ökad eller reducerad avgift för spillvattenavlopp Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- och spillvattenmängd eller på annat sätt som överkommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd Läckage Fastighetsägare är betalningsskyldig för allt vatten som tillförs hans VA-installation. Om bortrunnet vatten vid betydande läckage på fastighetens del av servisledningen inte har tillförts avloppsservis kan huvudmannen medge att den rörliga avgiften reduceras. Huvudmannen uppskattar därvid mängden bortrunnet vatten. En lägsta avgift som motsvarar en förbrukad vattenmängd om 10 m3 per dygn skall dock alltid erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Annat uttag Om dricksvatten uttages från huvudmannens VA-anläggning inom dess verksamhetsområde i andra fall än som anges ovan utan att vattenmätning anordnas av huvudmannen ska rörlig avgift som motsvarar en förbrukning av minst 100 m3 per månad och fastighet erläggas om inte särskilda skäl föranleder annat Särskild åtgärd Har huvudmannen på fastighetsägares begäran företagit särskild åtgärd för att underlätta eller möjliggöra brukandet av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, skall fastighetsägaren betala huvudmannen kostnader för åtgärden. 14.6Avstängning Har fastighet, med stöd av 43 Vattentjänstlagen, avstängts från vattentillförsel påförs fastighetens ägare huvudmannen kostnader för avstängning och återinkoppling.

154 Avgifter för särskilda VA-abonnemang 15 Särskilda avgifter Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 12 (17)

155 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 13 (17)

156 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 14 (17)

157 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 15 (17) Industriavloppstaxa Syftet med industriavloppstaxan är att ta betalt för den extra kostnad som särskilt förorenat industriavloppsvatten förorsakar. En effekt kan också vara att industrin minskar sin belastning på reningsverken. Förutom industriavloppstaxan betalar industrin brukningsavgifter (fasta och rörliga) som utgår för normalt smutsat spillvatten, s.k. hushållsvatten. Utgångspunkten i Vattentjänstlagen till taxedifferentiering för industriavloppsvatten är regeln om att avgiftsskyldigheten skall fördelas efter skälig och rättvis grund. Alla kostnader som berör reningsverken och de kostnader för central administration som kan hänföras till avloppsvattenreningen ingår i kostnadsunderlaget för industriavloppstaxan. Fördelning av reningskostnaden på respektive substans är specifik för Stockholm Vatten AB. Ingen avgift antas vara flödesberoende. Eventuell flödesreglering eller avgift för t. ex. högt flöde får skötas via avtal.

158 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 16 (17) Avtal eller överenskommelse skall träffas med varje industri som skall betala industriavloppstaxa. Där beskrivs hur ofta flödesmätningar, provtagningar och analyser skall göras på industrins avloppsvatten. Mät- och kontrollpunkter skall också anges. Industrin bekostar provtagningar och analyser som även kan utföras av dem om de är ackrediterade för detta. Debitering av industriavloppsavgifter sker normalt två gånger per år. Förutsättningen för att ovanstående avgifter får tas ut är att föroreningshalten överskrider följande gränsvärden: Verksamheter som omfattas De verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga (A-, B- och C-verksamheter) enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251) är skyldiga att betala industriavloppstaxa om fastställda gränsvärden för utsläpp till spillvattennätet överskrids. Stockholm Vatten AB kan även komma att debitera ej tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter om dessa bedrivs inom exempelvis följande branscher: Livsmedelsproduktion Vattentextiltvätteri Stockholm Vatten AB kan genomföra stickprovskontroller för att verifiera provtagningarna som ligger till grund för debiteringen av industriavloppstaxa. Vid exempelvis infrastrukturprojekt kan länshållningsvatten/byggvatten uppstå. Om utsläpp till spillvattennätet sker från sådana verksamheter ska verksamhetsutövarna följa de riktlinjer som finns. Oönskade föreoreningar Om det spillvatten som kommer till reningsverket innehåller oönskade föroreningar gäller utöver ovanstående även andra riktlinjer. Tungmetaller, stora mängder fett och avvikande ph är exempel på sådant som kan innebära driftstörningar eller allvarliga skador på reningsverk och ledningsnät. Dessutom kan utsläppen från reningsverken till omgivningen öka. Stockholm Vatten AB har därför tagit fram riktlinjer för vad ett spillvatten får innehålla. Om spillvattnet inte uppfyller Stockholm Vatten ABs riktlinjer kan lokal rening vid respektive verksamhet vara nödvändig. De generella riktlinjerna på vad ett spillvatten får innehålla finns på under Tips och riktlinjer. Där finns även riktlinjer som berör specifika branscher, exempelvis fordonstvättar. 16 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområde i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

159 Dnr 17MB550 Bilaga 1, ny författningstext Sida 17 (17) Betalningsvillkor 17.1Fakturering Fakturering av brukningsavgift sker tolv, sex, fyra, tre, två eller en gång per år enligt beslut av huvudmannen. Grundavgiften delas upp över året beroende på faktureringsfrekvens. Rörlig avgift faktureras på grundval av uppmätt dricksvattenmängd eller på annat sätt som anges i punkterna Mätaravläsning sker en, två, tre, fyra, sex eller tolv gånger per år. Faktureringar mellan mätaravläsningarna sker efter uppskattad förbrukning. Avläsning och fakturering skall ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning eller dylikt. Fastighetsägaren är skyldig att till huvudmannen anmäla förändringar i fastighetens verksamhet som påverkar förbrukningen. 17.2Avgifter för påminnelse Om fakturerat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, skall dröjsmålsränta enligt räntelagen samt kostnader som är förenliga med dröjsmålet erläggas. Påminnelseavgift, förnärvarande 60 kr Inkassokostnad, förnärvarande 180 kr Av fastighetsägare begärda åtgärder 18 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, har huvudmannen rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Taxans införande 19 Denna anläggningsavgift träder i kraft Brukningsavgiften träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Vid tvist Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstol jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

160 Rapport Upprättad av: Karin Carlsson, Anna Dahlman-Petri, Jenny Nyblom, Fredrik Eklund 1-WSP

161 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status:,.wsp KUND Stockholm Vatten AB KONSULT WSP Sverige AB stockholm-globen Besök: Arenavägen 7 Tel: F ax: O WSP Sverige AB Org nr: styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSON ER Anna Dahlman-Petri, anna.dahlman.petri@wspgroup.se Karin Carlsson, karin.carlsson@wspgroup.se Jenny Nyblom, jenny.nvblom@wspgroup.se Fredrik Eklund, fredrik. oklund@wspgroup.se 2 (22)

162 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Hand läggare: Karin Carlsson status: 1-WSP. INNEHALL 1. INLEDNING 4 2. BAKGRUND 4 3. ANLÄGGNINGSAVGIFT Nuläge anläggningsavgifter Förslag på anlägg ningsavgifter Avgiftsförslag anläggningsavgift för allmän platsmarkshållare Konsekvenser av förslag till anläggningsavgifter Särtaxa BRUKN INGSAVGIFT Nuläge brukningsavgifter Förslag till förändring av brukningsavgifter Förslag till avgift för allmän platsmarkshållare Konsekvenser av förslag till brukningsavgifter SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 20 BILAGA 1 ORDLI~>TA OCH DEFINITIONER 21 3 (22)

163 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP. 1. INLEDNINIG Kommunfullmäktige i stockhalm Stad respektive Huddinge kommun beslutar om principerna för Stockholm Vatten VA AB:s (nedan Stockholm Vatten) taxor. styrelsen för Stockholm Vatt1en beslutar om avgiftsnivåerna. Vid kommunfullmäktige fattades beslut om att stockhalm Vatten medges att höja avgifterna för allmänna Vattentjänster med 9 procent från 1 oktober år 2015 och 5 procent vardera under åren 2016 till Taxehöjningen ska täcka kostnadsökningen i rörelsen och stegvis anpassa VA-taxan till de förhållanden som kommer att råda när stadens vattenrening förnyats med det så kallade SFA-projektee. Taxehöjningen förväntas ske från och med Stockholm Vatten har identifierat att det finns ett behov av övergripande genomlysning över avgiftsuttagelt för dagvattentjänsterna för så väl anläggnings- som brukningsavgifter så att VA taxan bättre än idag speglar utgifterna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. WSP har därför getts i uppdrag att ta fram ett underlag som kan li!~ga till grund för beslut till en förändrad konstruktion av taxan. Utredningen tar utgångspunkt hur kostnader och intäkter fördelats för olika vattentjänster och lämnar rekommendationer för framtida uttag av anläggningsavgifter samt till fördelning a1v brukningsavgifter i relation till de vattentjänster som fastigheten och platsmarkhållare har tillgång till. Utredningen har genomförts under perioden mars till september Kontaktperson hos stockhalm Vatten har varit Erik Karlsson enhetschef, Projekt Utredning. WSPs utredningsgrupp har bestått av Anna Dahlman Petri, Jenny Nyblom, Fredrik Eklund och Karin Carlsson (PL). Flera olika tjänstemän inom stockhalm Vatten har varit behjälpliga med underlagsmaterial. Ett flertal arbetsmöten har genomförts under projektets gång för framtagning och bearbetning av underlag. Därutöver har tre avstämningar hållits med den styrgruppen som knutits till projektet. Definitioner, beskrivning av metodik för framtagande av underlagsmaterial och modeller samt förslag på författningstext redovisas i bilagor till rapporten. Författarna ansvarar sj;31va för slutsatserna och eventuella brister i rapporten. 2. BAKGRUND Varför översyn av VA-taxan? Som VA-huvudman är s tockhalm Vatten, enligt Vattentjänstlagen skyldig att se över VA-taxan så att den sp 3glar de kostnader som föreligger både för att bygga ut den allmänna VA-anläggningen och för att på ett säkert sätt sköta och underhålla den. Avgiften ska enligt 31 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, vattentjänstlagen, fördelas på de avgiftsskyldiga i enlighet med vad som är skäligt och rättvist. Två ärenden som lett till! dom i VA-nämnden har påkallat behovet av en genomlysning av taxan då det i domsluten konstaterats att det råder osäkerhet kring de grunder som avgifterna ber~iknats. Det ena fallet rör en tvist angående huruvida nivån på För att möta e n ökad belrolkning i regionen och skärpta krav på rening har stockhalm Vatten och kommunfullmäktige i s tockhalm beslutat att bygga ut Henriksdals reningsverk och lägga ner Bromma reningsverk och avloppsvattnet från de västra delarna av stockhalm ledas genom en ny tunnel till HenriksdaL 4 (22)

164 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: " WSP uttag av särtaxa varit skälig vid inkluderande av Lambarö i Mälaren, i det kommunala verksamhetsomn3det för vatten och avlopp. Det andra fallet rör den brukningsavgift som Stockholm Vatten debiterar Trafikverket avseende bortledande och i förekommande fall rening av vatten från vägar för vilka Trafikverket är väghållare. l rättspraxis finns en tendens att gå relativt djupt in i vilka kostnader som kommunen hävdar, särskilt i mål för särtaxa och vid jämförelse med normaltaxa. Det är därför viktigt att hålla en linje i redovisningen och att kunna motivera eventuella avsteg från de normala principerna. Syftet med föreliggande utredning är således att föreslå en avgiftskonstruktion som ger ett tillräckligt transparent avgiftsunderlag och som ska ge tydliga motiv till de avgiftsnivåer som bolaget beslutar. Om avgifter Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är den engångavgift som en fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften är tänkt att spegla den genomsnittliga kostnaden som krävs för att bygga ut VA i ett område. Brukningsavgifter är en periodisk avgift som ska t~icka drift- och underhållskostnaderna för anläggningarna men också kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. l nedanstående bild illustreras ett generellt förhållande mellan brukningsavgifter och anläggningsavgifter samt de olika vattentjänster som erbjuds. Driftkostnader Brukningsavgifter K~pitalkostnader Anläggningsavgifter Figur 1 Anläggningsavgifternas finansiering av kostnaderna; V (Vatten), S (Spillvatten), Of (Dagvatten fastighet) och Og (Dagvatten gata). Största delen av intäkterna utgörs av brukningsavgifter. Anläggningsavgiften står endast för en liten del av finansiering av kapitalkostnader. Det finns inte någon generell statistik framtagem som speglar förhållandet för olika kommuner. Beroende av om kommunen är en utbyggnadskommun eller glesbyggdkommun har anläggningsavgifterna mer eller mindre betydelse för finansiering. Valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten rekommenderar dock att varje kommun ser över hur många och vilken typ av nyanslutningar som är förväntade under den kommande femårsperioden och i vilken grad denna kostnad täcks av nuvarande nivå på anläggningstaxa. Om allt större kostnader behöver tas från intäkter av brukningsavgifter kan det leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka. 5 (22)

165 Uppdrags nr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP Grunden för uttag av avgifter är att kostnaderna för användning av olika vattentjänster beräknas och redovisas på ett förtroendeingivande sätt. Detta underlättar exempelvis bedömningen av i vilken utsträckning anläggningsavgiften täcker kostnaden för aktuell och planerad VA-utbyggnad. Uppdraget Syftet med denna utredning är att göra en genomlysning över anläggningsavgifter och brukningsavgifter i förhållande till kostnader för Stockholm Vatten. l utredningen presenteras en n ulägesanalys över de avgifter som finansierar verksamheten. Därefter ges föreslag till fölrändringar så att VA-taxan speglar kostnaderna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. Projektet omfattar alla av vattentjänstlagen och VA-kollektivets avgifter inklusive dagvattenavgift för allmänplats. Grannkommuntaxa och särskilda avgifter för specialtjänster omfattas inte av utredningen. Utgångspunkter Då taxeändring är ett stort beslut och med bakgrund av Stockholm Vattens omfattande verksamhet har analys och utredningsarbete skett i nära samarbete med beställaren. Stockholm Vatten har levererat underlag till analyserna. l det fall dokumenterat underlag saknats har antaganden gjorts i samråd med tjänstemän inom organisationen. Antaganden och beräkningar har därefter stämts av med den styrgrupp som knutits till projektet. Utgångspunkter för förslag till konstruktion av taxan har varit Stockholm och Huddinge betraktas även fortsättningsvis som ett enda VAkollektiv. 100% kostnadstäckning för anläggningsavgifter Avgifter ska tydligt fördelas per nyttighet och täcka nyttighetens kostnad Taxan ska vara konstruerad på ett sätt som medger årlig uppföljning, det vill säga att taxan kan utvecklas över tid. Mot bakgrund av osäkerheter i underlagsmaterialet presenteras resultat tillsammans med olika känslighetsanalyser som till exempel Hur nya avgifter slår för olika typer av hus. Jämförelse med anda kommuner Analys av olika scenarios, hur förändring av anläggningsavgifterna påverkar särtaxa 6 (22)

166 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP 3. ANLÄGGNINGSAVGIFT Anläggningsavgifternas syfte är att finansiera kostnaden för tillkommande fastigheter inom befintligt eller utökat verksamhetsområde för allmän VA vid anslutningstillfället Anläggningsavgifterna är ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skälighet samt kommunallagens likställighetsprincip. Två fastigheter med identisl<a förhållanden ska betala lika stor avgift oavsett var i verksamhetsområdet de är belägna. När man talar om grad av självkostnad syftar man därför inte på en enskild fastighets grad av självkostnad (avgift/kostnad) utan det totala avgiftsuttaget för nyanslutningar i relation till den totala utbyggnadskostnaden. En enskild fastighets anläggningsavgift ges av hur man i taxan väljer att göra fördelningen mellan avgiftsparametrarna, det vill säga mellan kostnads- och nyttoparametrar. Fastighetens utbyggnadskostnad är därmed inte identisk med avgiftsuttaget Utbyggnadskostnaderna varierar i olika områden inom kommunen men avgiften gäller lika för alla områden. l Svenskt Vattens publikation P96 3 finns ett basförslag för anläggningsavgifter som bygger på fyra avg iftsparametrar; servisavgift, förbindelspunktsavgift, lägenhetsavgift och tomtyteavgift. l denna analys har vi utgått från dessa fyra parametrar samt principer för avgiftsättning kopplade till de samma, angivna i P96. Hur beräkna genomsnittlig utbyggnadskostnad? Den genomsnittliga kostnaden för nyanslutningar beror av vad det är för typer av områden som ska byggas ut i kommunen och under vilka tidsperspektiv det är aktuellt. Aktuella nyanslutningar utgörs av olika typer av områden där kostnaderna för anslutningen drivs av olika förutsättningar. Nyexploatering, där anslutningen sker till ny bebyggelse med nya lokalgator eller omvandlingsområden utanför verksamhetsområde (VO) med befintlig bebyggelse som har enskilt VA men behöver allmän VAanläggning. Olika typer av utbyggnadsområden ger olika karaktär på kostnader. Alla typer av områden som :ska byggas ut behöver därför finnas med i kalkylerna för att få en genomsnittlig kostnad. Utbyggnad av bostadsprojekt skiljer sig mellan de båda kommunerna, vilket påverkat kostnadsbilden för utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnätet l Huddinge kommun har anslutningen till stor del bestått av anslutning av småhusbebyggelse samt anslutning av omvandlingsområden då det varit en stor efterfrågan på omvandling av fritidshusområden till permanenta bostäder. l stockhalms kommun har utbyggnadsprojekten fri~mst handlat om nyexploatering eller förtätning i form av flerbostadshus i mer centrala delar. Från Huddinge kommuns nyligen fastställda plan för samhällsbyggnadsprojekt , godkänd av kommunfu llmäktige , går att utläsa bostadsprojekten under den kommande femårsperioden innehåller knappt 70 procent i flerbostadshus och drygt 30 procent i småhus 4. l planen ligger nu ett bostadsbyggande med ca bostäder, eller i sn itt drygt 1000 bostäder per år, den närmaste femårsperioden. 3 VA-taxa P96. Svenskt Vatten AB bo och miljo/planer och ny bebyqqelse/pian%20f% c3%b6r%20samh%c3%a4 11sbyggnadsprojekt% pdf 7 (22)

167 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP Skillnaderna mellan de båda kommunerna vad det gäller karaktär på anslutningar kan med bakgrund av den fastslagna planen förväntas minska i framtiden då Huddinge kommer få en mm stadsliknande byggnadsstruktur. 3.1 Nuläge anläggningsavgifter Dagens anläggningsavgifter Avgifterna i sin nuvarande form gäller sedan 2012 och kan sammanfattas i nedanstående tabell. Figur 2 Sammanfattning av anslutningsavgifter i Stockholm Stad och Huddinge kommun. Då en fastighet inte ansluter till vatten eller avlopp betalas 75% av servisavgiften och 50% av övriga avgifter. Om anslutning endast sker till dagvatten (fastighet) betalas avgift som för avloppsvatten. Nuvarande avgifter har en trappa på lägenhetsavgiften där första lägenheten kostar ca 3 gånger så mycket :som därpå följande lägenheter. Vad gäller tomtyteavgiften så är lägsta avgiften en avgift som motsvarar m 2 tomt. Reduktion av avgift för de fall då dagvatten ej byggs ut är att ingen tomtyteavgift tas ut. Detta innebär att för tomtstorlekar upp till1 000 m 2 samt i områden med endast vatten och spillvatten har Stockholm Vatten en enhetstaxa för villor. Tomtytebegränsningen för en enfamiljsvilla inträder vid nästan m 2. För de fall då fastigheten gör en egen installation som fördröjer awattnin~jen av dagvatten till den allmänna anläggningen är reduktionen halva det beloppe:t. Kostnader i relation till intäkter För att ta fram rätt avgiftsnivå för anläggningstaxan behöver vi veta kostnadsbilden för utbyggnad av VA. Detta gör vi genom att studera kostnadsbilden för ett antal områden som är valda utifrån att de anses beskriva kommande utbyggnad väl. Till underlag för beräkningarna ligger åtta utbyggda områden varav fem inom Stockholms kommun och tre inom Huddinge kommun. Områdena är en blandning 8 (22)

168 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP. av omvandlingsområden med villaområden där endast vatten och spillvatten byggs ut och tät stadsbebyg!~else med många lägenheter på varje fastighet. Det är också en blandning av dyrar,e och billigare utbyggnad. Utöver dessa områden har det uppskattats ett antal ströserviser för att beskriva förtätning i befintlig bebyggelse. l nedanstående tabell redovisas faktiska kostnader för utbyggnad av VA i relation till intäkter för de utvalda områdena enligt gällande avgifter Samtliga områden är rensade från omläggningskostnader och indexuppräknade till 2015 med medelvärdet av entreprenadidex E84:311 5 och E84: Område Faktiska kostnader Intäkter (uppg från SVAB) (dagens avgifter) Täckningsgrad (dagens avgifter) Henriksdalshamnen tkr tkr 28% Annedal tkr tkr 73% Stora Sköndal tkr tkr 14% Johannelund tkr tkr 39% Norra Djurgårdsstaden tkr tkr 25% ströserviser tkr tkr 64% Vistaberg tkr tkr 37% Backen tkr tkr 24% Ballingsnäs tkr 17511tkr 100% Figur 3 Kostnader och intäkter för utbyggnad av VA, 2015, utvalda områden. De faktiska kostnaderna är uppräknade till Vistaberg 7, Backen och Ballingsnäs är utbyggnadsområden i befintlig bebyggelse i Huddinge kommun, de~t är främst enfamiljshus och endast vatten och spillvatten har byggts ut. Henriksdalshamnen, Annedal, Johannelund och Norra Djurgårdstaden 8 är utbyggnad av större fh:lrfamiljshus i Stockholm Stad. stora Sköndal är en kombination av flerfamiljshus, radhus och villor. l dessa områden har samtliga vattentjänster byggts ut. Täckningsgraden varie~rar över underlaget, vilket är normalt då olika områden är olika dyra att bygga ut och intäkterna varierar beroende på antalet lägenheter och på vilka nyttigheter som byggs ut. Nu lägesanalysen av anläggningsavgifterna visar att den genomsnittliga täckningsgraden är ca 38 %. För att uppnå målet orn 100 % kostnadstäckning för anläggning av VA behövs således en justering av avgifterna. 3.2 Förslag pil anläggningsavgifter För att uppnå en total täckningsgrad om 100% över underlaget i 2015 års prisnivåföreslås nya anläggningsavgifter enligt nedanstående figur. 5 Jordarbeten 6 Läggning av PVC-rör 7 Delar av Vistaberg har även dagvatten 6 Området omfattar endast den första etappen av Djurgårdsstaden, Norra 1. 9 (22)

169 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP Figur 4 Ny taxa med 100% täckningsgrad. l förslaget är alla tjänsiter prissatta i enlighet med Svenskt Vattens basförslag till skillnad från befintliga anläggningsavgifter som utgår från anslutna ledningar. För fastigheter som inte ansluts till duplikatsystem utformas författningstexten som om de hade separata servisledningar för spill och dagvatten. Förslaget följer Svensf<t Vattens basförslag förutom för parameterna Og- lägenhetsavgifter. En mer detaljerad information om basförslaget finns beskrivet i PManläggningsavgifter9. l föreliggande förslag har hänsyn tagits till incitament för LOD motsvarande 1 O % för lägenheter. Någon analys över incitamentsstrukturen för LOD har dock inte rymts inom ramen för detta uppdrag. 3.3 Avgiftsförslag anläggningsavgift för allmän platsmarkshållare Svenskt Vattens basförslag föreslår att allmän platsmarkshållare (APH) ska betala anläggningsavgift medl en viss avgift per m 2 allmän platsmark. Anläggningsavgifter för APH har inte analyserats inom ramen för detta arbete. WSPs förslag är att en paragraf i författningsh~xten reserveras för bestämmelser om principer för fördelning av kostnader. 3.4 Konsekvenser av förslag till anläggningsavgifter Presenterat förslag med höjda avgifter innebär att Stockholm Vatten får kostnadstäckning för utbyggnad av VA. Förslaget innebär också att den relativa täckningsgraden ökar för områden med många lägenheter vilket ger en mer rättvis fördelning då större vikt lagts på nyttaparametrar jämfört med dagens avgifter. För fastighetsägare innebär förslaget på ny taxa en höjning med 1-2 ggr jämfört med dagens avgifter, där höjningen är högre för flerfamiljshus relativt villor. Genom att följa Svenskt Vattens basförslag men med större andel på dagvatten fastighet än 9 PM Anläggningsavgifter, WSP 1 o (22)

170 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP. vad basförslaget har ges högre incitament för reduktion av kostnad för dagvatten fastighet. Att lägga det på lägenhetsavgiften gör att för stora flerfamiljsfastigheter kan det även bli en summa som skapar ett reellt ekonomiskt incitament och inte bara en god vilja att göra gott för miljön. En fördel med ändrad konstruktion av avgiften är att varje abonnent betalar för de tjänster den ansluter till, vilket skapar rättvisare avgifter inom kollektivet. Fördelen med nivåhöjningen är också att det skapar förutsättningar för rättvisare avgifter mellan generationer eftersom en för låg anläggningsavgift belastar kapitalkostnaderna för hela kollektivet oavsett när de anslutits. Servisavgiften och förbindelsepunktsavgiften (FP-avgift) är satta lika. Nivå och förhållanden baseras på E!rfarenhet av att balansera utbyggnadsområden med olika struktur. Genom total täckning för sin utbyggnad av VA finns inget behov för särtaxa som den tillämpas idag. Höjning i två steg Att höja avgiften till full täckningsgrad vid ett tillfälle är ett väldigt stort steg. WSP föreslår därför en höjning i två steg fördelat över två år. Två år är en bra kompromiss för att få tillräcklig täckningsgrad för verksamheten och samtidigt en förutsägbarhet med rimliga konsekvenser för fastighetsägarna. En höjning över två år ser vi också som en rimlig kompromiss för bolaget då det är angeläget att anläggningsavgifterna inte underfinansieras under alltför lång tid. En höjning över två år istället för över till exempel tre år blir också mer rättvist för den enskilde då det blir färre individer som debiteras i brytpunkten mellan avgiftsnivåer. Nedan följer WSPs förslag till avgiftshöjning där det första steget utgör en höjning med 70 % täckningsgrad. Figur 5 Förslag till avgiftshöjning, 70% täckningsgrad. Innan steg två tas bör en analys av framtida utbyggnad göras för att bedöma om steg två är tillräcklig höjning för att uppnå 100% täckningsgrad. 11 (22)

171 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: IJ.WSP. Omvärldsanalys- jämförelse med andra kommuner Det kan vara intressant att se hur WSP förslag till ny anläggningstaxa förhåller sig till andra kommuner i stockhalms län. En jämförelse har därför gjorts med två olika exempel fastigheter, typhus A 10 och typhus B 11 som redovisas i nedanstående figurer. l jämförelsen har statistik från inrapporterad VASS-data 2015 använts 12. Jämförelsen görs för avgifter för enfamiljshus, så kallade "Typhus A 1 ", och flerfamiljshus, så kallade "Typhus B 2'". l figurerna redovisas hur nuvarande avgifter förhåller sig till andra kommuner inom stockhalms län, samt hur en avgiftshöjning enligt föreliggande förslag om 70 % respektive 1 00 % förhåller sig till övriga kommuner AnläiinlnKsaviiftTyphus A o! f E f ~ e ~ ~ ~ ~.tl,j! %... ~ l >.tl o....,;.i:... :>.5 :> E 2 "M ~ j '!! ]'; "' ~! ~.t " ~,!..a!!'.!! E,!. ~ ~ 1- ~ 'l! ] ~ ~ ~ ~ f!.. Il. Il. ~ ~,j! ~!:., t:.. ~ ~ ]'; ~ ~ :! ~ ~,Il!l o 8 " l,8 > g,.. ~! ~ c E i ~ Figur 6. Jämförelse med andra kommuner, Stockholms län, Typhus A. 10 Typhus A, enfamiljsfastighet med 800 m 2 tomtyta. 11 Typhus B, flerfamiljsfastighet med 15 lägenheter och 800m 2 tomtyta 12 Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. 12 (22)

172 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: j.wsp Anlä&enlnesavelttTyphus B j l o f i! j "' ~ ~e! E 1!. l ~ l l l.!.i :g.. " e c $ ~ ~ i! t. ",_ ~,!..ll!!' l '2. E,!. i!.il " ~ ~ i! i ~ j ;!!.. ".Ii ~.. f!: ~ "'!!....Il.. $ > :s f!! ~ Jl ] o :!!!! 1i.!l 2: " ~ ~ -! ~ ~ ~ :z: > "' ~ a. a. "' ~ "' t; 1! ~.. E ~ ~ t ~ t i> ~ ~ E l ~ c E 'i!!: Figur 7. Jämförelse med andra kommuner, Stockholms län, typhus B. Utifrån figu rerna går att utläsa att med dagens agvifter är typhus B betydligt billigare relativt andra kommune!r. Efter justering är avgifterna fortfarande på en låg nivå relativt andra kommuner. Eftersom förslaget innebär en justering över tid kommer även andra kommuner höja till en högre nivå. Svenskt Vatten anger i kommentarer till statistiken att det bör betonas att spridningen av avgifterna mellan de olika kommunerna inte i första hand beror av skillnader i kostnader för att ansluta fastigheter utan snarare av hur stor andel av denna kostnad som kommunen väljer att ta genom anläggningstaxan. De allra flesta kommuner finansierar anslutning av fastigheter genom att i praktiken skjuta till medel från framförallt intäkter från brukningsavgifter. Det är således olika grader av finansiering genom anläggningsavgifter som förklarar spridningen mellan de olika kommunerna. Svenskt Vatten anger en höjning av anläggningsavgifterna med i medeltal 4,3 % år Särtaxa Som ett komplement till det underlag som legat till grund för WSPs förslag till ny anläggningsavgift har Stockholm Vatten genomfört en analys på utfall av kostnader och intäkter, avseende anläggningsavgift, för 2012, 2013 och 2014, samt prognos för Analysen visar på genomsnittlig täckningsgrad på 43% med särtaxa inräknad och 34 % utan särtaxa. Analysen visar att särtaxan svarar för en närmast obetydlig del av Stockholm Vattens resultaträkning. För 2013 är särtaxans storlek endast 0.7% av brukningstaxan. Särtaxans påverkan på täckningsgraden är därmed liten. Stockholm Vatten konstaterar att större vikt bör läggas på täckningsgrader utan särtaxa än med särtaxa. 13 (22)

173 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP 4. BRUKNINtGSAVGIFT Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna som inte täcks av anläggningsavgiften. En fastighet ska betala brukningsavgifter i relation till de vattentjänster som fastigheten har tillgång till. Intäkterna från brukningsavgifterna är tänkta att i möjligaste mån spegla VA-verksamhetens kostnader. Svenskt Vattens basförslag har fördelat de olika vattentjänstemal avgiftsändamålen utifrån olika procentsatser. VA-huvudmannen kan eftersträva att dessa procentsatser väljs så att vattenavgifterna täcker vattenkostnader, spillvattenavgifter täcker spillvattenkostnader och dagvattenavgifter täcker dagvattenkostnader totalt sett. 4.1 Nuläge brukningsavgifter Intäkter- brukningsavgifter Intäkterna med nuvarande avgifter är fördelade på vatten (V), spillvatten (S), dagvatten fastighet (Of) octl dagvatten gata (Og). Då det inte ur författningstexten går att utläsa hur stor andel som belastar Og fastighet 13 har det antagits att fastigheterna inte betalar någon Og utan alla intäkter från Og är dagvatten allmän platsmarkshållare (Og (APH)). Intäkter per vattentjänst % Vatten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata (APH) 13 l den interna fördelningem som Stockholm vatten gör av intäkterna antar de 9 % av nyttoavgifterna på dagvatten gata fastighet. Vilket innebär att intäktsfördelningen blir 44 % vatten, 43% spillvatten, 7% dagvatten fastighet och 3% vardera på dagvatten gata APH och fastighet. 14 (22)

174 Uppdrags nr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP. Figur 8 Fördelning av intäkter per vattentjänst med gällande brukningsavgifter Från bilden går att utl~isa att 90 % av intäkterna utgörs av vatten och spill medan 1 O % utgörs av dagvatten fastighet och dagvatten gata. Kostnader Stockholm Vatten delc:1r upp kostnaderna i sin bokföring på Ansvar. För att analysera huruvida kostnaderna för olika vattentjänster speglar intäkterna har WSP tillsammans med tjänstemän från Stockholm Vatten upprättat en modell för fördelning av ansvaren till respektive vattentjänst Vatten, Spillvatten och Dagvatten. Modellen beskrivs närmare i separat PM- Brukningsavgifter 14. Principen för modellen är att alla ansvar som inte tillhör avloppsrening, ledningsnät eller vattenproduktion fördelas ner till dessa tre. Därefter fördelas ledningsnät till vatten, spillvatten och dagvatten och avloppsrening till spillvatten och dagvatten. Ett antal nycklar har tagits fram för fördelningen av kostnaderna. Exempel på en sådan nyckel är antal ;:Inställda eller kostnadsfördelningen på andra ansvar. En känslighetsanalys för att fördela drift och underhåll för ledningsnät på arbetsordrar eller ledningslängd har utförts. Resultatet blir en skillnad på 1 % mellan dagvatten och spillvatten. Vi kan inte se att det är avgörande och har här valt att visa utfallet med ledningslängd. Resultatet av fördelningen visas i figuren nedan. Kostnadsfördelning Vatten Spillvatten Dagvatten Figur 9. Kostnader por vattentjänst Utifrån figuren går att utläsa att vatten står för mer än hälften av kostnaderna och att fördelningen mellan spillvatten och dagvatten är lika. 14 PM-Brukningsavgiftm, WSP 15 (22)

175 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: " WSP Bedömning av da~jvattenkostnader fördelat på dagvatten fastighet (Df) och dagvatten gata (Dg) De bedömda kostnaderna för dagvatten ska delas upp vidare i kostnader för Of respektive Og. Detta finns inte att härleda i bokföringen. Dagvatten från fastigheter och allmän platsmark rinner också till stor del i samma ledningar, varför det i princip är omöjligt att bedöma1 om en driftinsats på ledningsnätet görs för Of eller Og. Vi har därför gjort en schablonmässig uppdelning av kostnaderna. Awattnade ytor baserad på en GIS-analys. Uppdelning av kostnader illustreras i figur 10 nedan. Dagvattankostna.d l l l D Of Og 63 % 37 % l l l l,...,...,.,l::] l)g (fastlghetsagare) Og (APH) 100% 47 % 53 % Figur 1 O Fördelning av dagvattenkostnader utifrån effektiv yta Df är tomtyta. Og är vägar, lokalgator, parker Kostnaderna fördelas mellan Of och Og. Därefter fördelas kostnaderna för Og mellan fastighetsägare och allmän platsmarkhållare (APH). Kostnadsfördelningen görs med de fördelade procentalen utifrån de effektiva ytorna. l figur 11 visas resultatet av fördelningen av dagvattenkostnader. 16 (22)

176 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP vatten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata (fastighet) Dagvatten gata (APH) Figur 11 Kostnad per vattentjänst, efter fördelning av dagvatten Fördelningen mellan kostnader och intäkter kan sammanfattas Vatten utgör 54 % av kostnaderna men endast 46 % av intäkterna Spillvatten utgör 23 % av kostnaderna men 44 % av intäkterna Dagvatten utgör 23 % av kostnaderna men 1 O % av intäkterna Df utgör 14,5% av kostnaderna men 7% av intäkterna Dg (fastighet) utgör 4 % av kostnaderna men O % av intäkterna Dg (APH) utgör 4,5 % av kostnaderna men 3 % av intäkterna 4.2 Förslag till förändring av brukningsavgifter Målet har varit att förändra förhållandet mellan parametrar för att på så sätt få intäkternas fördelning på vattentjänsterna att stämma med kostnadsfördelningen. Nuvarande avgifter har modollerats så att det är givet vilken andel varje vattentjänst innebär på varje ingåendte parameter med målet att få in samma pengar som för dagens avgifter men förde~ lade på vattentjänst så att varje vattentjänst bär sina egna kostnader. Avgiften för dagvatten fastighet har höjts. De totala intäkterna har dock inte förändrats jämfört med beräknade intäkter för Föreslagna avgifter når dock inte ända fram till målbilden. Detta beror till största delen på den stora andelen av intäkter från grannkommunavtalen där Stockholm Vattens kostnader för vatten är större än kostnaderna för spillvatten. Avtalen till grannkommunerna innebär att inkomsterna från kommunerna är större för spillvatten än för vatten. Avtalen till grannkommunerna har dock inte varit en del av denna utredning vilket påverkat matchning av kostnader mot intäkter. Ska det råda full matchning av totala kostnader och intäkter ska avtalen också ses över. Ur kostnadsfördelningen redovisad i figur 11 går det att läsa ut att fördelningen är 54% vatten, 23% spillvatten och 23% dagvatten. Ur ytfördelningen ovan ges fördelningen mellan dagvatten fastighet (15 %) och dagvatten gata (8 %). Fördelningen mellan allmän platsmarskhållare och fastighetsägare ger fördelningen mellan hur 17 (22)

177 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: j.wsp mycket av dagvatten gata som ska belasta fastighetsägarna och hur mycket som ska belasta allmän platsmarkshållarna. Intäkterna fördelas enligt figur 12. Vatlten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata grundav- 40% 40% 10% 10% W. :.. ~{ol'f/.l. ': ~i~;t- ~r ~( IW~.~-;].. l ~ _ J..._ ~--~..,, ~- _,._ - ~~. - ~~ Figur 12. Fördelning av avgifter mellan nyttigheter. Dessutom höjs avgiften för dagvatten fastighet med 15 %. Kommunernas avgifter har lämnats oförändrade. övriga avtalskunder har också lämnats oförändrade. Vilket exempelvis motsvarar en höjning för avgift för dagvatten från fastighet, per bostadsenhet och år om drygt 50 kr per bostad och år. 4.3 Förslag till avgift för allmän platsmarkshållare För att intäkterna från allmän platsmarkshållare (APH) ska täcka de beräknade kostnaderna för Dg (AP'H) behöver intäkterna från Dg (APH) höjas med cirka 40 %. Kostnaderna är fördelade utifrån relativa ytor där hänsyn tagits till vilken typ av ytor och vilken avledning dessa ytor har enligt ovan beskriven modell. Förslaget bygger på ett pris per kvadratmeter. Avgiften är fördelad på samtliga faktiska ytor som avvattnar vilket innebär ca 3,2 kr/m 2 awattnad yta. Faktisk awattnad yta är inte uppmätt och därför har antagande gjorts att 70 % av samtliga ytor awattnas genom den allmänna anläggningen för vägar och gator. Den uppskattningen är grov och behöver i senare förvaltning verifieras. För kommunernas parkområden som awattnar bör avgiften vara lägre. 4.4 Konsekvenser av förslag till brukningsavgifter Förslaget innebär att nuvarande brukningsavgifter bortsett från avgiften för dagvatten fastighet (schablon för villor och småhus samt beroende på fastighetsarean för flerfamiljshus och övriga fastigheter) lämnas oförändrade i nivå, det vill säga det är samma intäkter över underlaget men förändring i fördelning mellan nyttigheterna. Konsekvenserna av nytt förslag för brukningsavgifter innebär att intäkterna fördelas enligt nedan. Vatten!51 % Spillvatten 27 % Dagvatten fastighet 15 % Dagvatten gata (fastighet) 3 % Dagvatten gata (APH) 4 % 18 (22)

178 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP. Omfördelningen innebär små förändringar för fastigheter och kan utläsas i figur 13. Figur 13 Exempelbild på förändring i% Omfördelningen innebi:ir också en mer rättvis fördelning i form av minskade kostnader för de som använder få tjänster och något ökade kostnader för de som använder alla tjänster. För att undvika att kostnaderna mellan enskilda år ska påverka motiverade avgifter per tjänst föreslås att modellen görs trögrörlig genom att ta genomsnittet mellan de två senaste årens bokförda kostnader och kommande budgeterade kostnader. En årlig rutin som grund för avgiftfördelningen behöver därför upprättas. Konsekvenser av förändring av brukningsavgifter APH innebär enligt de beräkningar och antaganden som är gjorda att stockhalm stad och Huddinge kommun vardera debiteras för ungefär fem gånger så stora ytor som idag medan Trafikverket bör debiteras för knappt dubbelt så stora ytor. Ett alternativ till avgift kr/ per m 2 skulle vara att beskriva beräkningsprinciperna och endast debitera en årli9 avgift per kund det vill säga tre stycken och den avgiften skulle skrivas in årligen i taxan oberoende av antal kvadratmeter 15. Om det gick att komma överens om antagande för awattnad yta (som idag är uppskattad) så skulle det ge ett mycket enklare förfarande, där fördelningsprincipen stod i centrum och inte enskilda kvadratmeters inmätning. 15 De tre kunderna utgörs av; Trafikkontoret Stockholm, Trafikverket och Huddinge kommun 19 (22)

179 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP 5. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Med bakgrund av und,erlaget lämnar WSP följande förslag till förbättringar så att VAtaxan speglar kostnaderna för de olika vattentjänster som VA-bolaget tillhandahåller. 1. Höjd anläggningsavgift enligt förslag i kapitel 3.2. Att höja avgiften till full täckningsgrad vid ett tillfälle är dock ett väldigt stort steg. WSP föreslår därför en höjning i två steg fördelat över två år. WSPs förslag till avgiftshöjning är att det första steget utgörs av en höjning med 70 % täckningsgrad. Innan steg två tas bör en kort analys av framtida utbyggnad göras för att bedöma att steg två är tillräcklig höjning för att uppnå 100 % täckningsgrad. 2. Omfördelning av brukningsavgifterna mellan nyttorna så att intäkternas fördelning på vattentjänsterna bättre stämmer överens med kostnadsfördelningen. Därutöver föreslår WSP att den modell för kostnadsfördelning som WSP upprättat tillsammans med stockhalm Vatten börjar tillämpas för att i framtiden regelbundet kunna analysera, uppdatera och justera taxan. Utredningen har även pekat på ett antal områden där vi nekarnmenderar ett fortsatt utvecklingsarbete såsom utredning av incitamentsstruktur för LOD och analys av anläggningsavgift för APH. 20 (22)

180 U ppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: 1-WSP BILAGA 1 ORDLISTA OCH DEFINITIONER ABVA- Allmänna beswmmelser för användande av kommuns anläggning för vatten och avlopp. Regler för hur den enskilda får lov att nyttja den allmänna anläggningen och vilka krav som finns på fastigheternas installation. Beslutas av kommunfullmäktige och gäller inom verksamhetsområde. APH-AIImän platsmarkshållare. Allmän vatten och avlloppsanläggning- Är en VA-anläggning över vilken en huvudman har ett rättsligt bestämmande inflytande, och som har ordnats och används för att uppfylla huvudmannens skyldighet enligt vattentjänstlagen. Anläggningsavgift-Är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för rätten att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen och är en engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning. Avloppsvatten-Avloppsvatten är ett gemensamt namn och samlingsbegrepp på dagvatten, dränvatten, spillvatten och kylvatten. Brukningsavgift-Periodisk avgift för täckande av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän VAanläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Brukningsavgiften har en fast del samt en rörlig del som till stor del beror på vattenförbrukningen. Dagvatten-Tillfälligt avrinnande vatten, t ex regnvatten och smältvatten, från tak och vägar, samt framträngande grundvatten. Dricksvatten-Rent vatlten som vi kan dricka direkt ur kranen, lag mat med och dylikt. Dränvatten-Vatten sonn avleds genom dränering. Enskild vatten- och avloppsanläggning -En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp med enskild huvudman (Privat eller samfälld). Fastighetsägare-Enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare. Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp ett "VA-abonnemang" och därmed undgå avgiftsskyldighet Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att få använda VA-anläggningen. Konsekvensen av detta blir att det som enligt vattentjänstlagen gäller för fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att huvudmannen därefter endast kan kräva betalning av den som han har träffat avtal me ~d. Förbindelsepunkt- Gr;änsen mellan en allmän VA-anläggning och en VAinstallation. Förbindelsepunkten läge är viktig eftersom den utgör ansvarsgräns. Betalningsskyldighet för fastighetsägaren inträder då förbindelsepunktens läge meddelas. Huvudman- Den som ;äger en allmän VA-anläggning. Kostnadsfördelning-Huvudmannen svarar normalt för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar normalt för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t. ex. anordning för tryckstegring av vatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. För fastigheter som är så lågt belägna att anordning för pumpning av avloppsvatten erfordras till ett kon- 21 (22)

181 U ppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Karin Carlsson status: WSP ventianelit självfallsyst:em, bekostas detta av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. Lägenhetsavgift-En fast avgift för varje lägenhet=bostadsenhet inom bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet. Antingen varje avgränsad självständig bostadsenhet inom fas ti ~jhete n alternativt varje påbörjat 150 m 2 LOA (lokalyta) där lägenheter inte är tillämpligt. Servisledning-Med Siarvisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del. Spillvatten-Använt vatten som kommer från toaletter, duschar tvätthoar etc. Taxa-De av kommunfullmäktige beslutade beräkningsprinciperna för hur fastigheter inom verksamhetsområde ska betala för sin anslutning till allmänt VA. Vattentjänster- Vattenförsörjning, omhändertagande av spillvatten och avledning av dagvatten. Vatten- och avloppsan läggning- En VA-anläggning som har till ändamål att tillgodose behovet av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. Vattenförsörjning-Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Verksamhetsområde-Allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller skall ordnas genom en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområdets utbredning och vilka vattentjänster som ska tillhandahållas beslutas av kommunfullmäktige. Inom verksamhetsområde gäller vattentjänstlagen och av fullmäktige beslutad taxa. Är en fastighet belägen inom ett verksamhetsområde är den tvungen att betala avgifter för VA enligt taxa. 22 (22)

182 I ISTOCKHOLM ~ VATTEN ~ OCHAVFALL Dnr: 17MB550 1 (9) Projekt strategisk Planering Erik Karlsson styrelsen för Stockholm Vatten AB Anläggningsavgift och dagvattentaxa FÖRSLAG TILL BESLUT styrelsen föreslås besluta att fastställa ny princip för fördelning av brukningsavgifter för dagvatten, i enlighet med utlåtandet att från och med godkänna ny avgiftsnivå för dagvattenavgift att fastställa ny princip för uttagande av anläggningsavgiften, i enlighet med utlåtandet att från och med godkänna ny anläggningsavgift i vilken intäktsnivå höjs under fyra år att hos kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge, hemställa ovanstående beslut Krister Schultz Verkställande direktör Hans Gillsbro Avdelningschef Projekt Stockholm Volten och Avfa ll AB l Org. nr Stockholm l Besöksadress: Bryggerivägen l O, Brom mo l l kund@svoo.se En del ov Stockholms stod

183 RI STOCKHOLM Iii VATTEN ~ OCHAVFALL 2 {9) Sammanfattning Vid Stockholm Vatten AB:s styrelsemöte 2017' beslutades att till kommunfullmäktige i Stockholm respektive Huddinge hemställa ny princip och nivå för anläggningsavgift och dagvattentaxa. Arendet innehöll i bilaga 1, 5 en inaktuell tabell. Detta ärende som nu föreläggs styrelsen är identiskt med det ärende som beslutades , men redovisar en korrekt tabell i bilaga 1, 5. Arendet kommer att hanteras i kommunfullmäktige först efter årsskiftet vilket även medför en korrigering av det datum ny anläggningsavgift träder ikraft, från , med justering till vilket justerats i beslutskläm nr 4. Vid tidigare beslut hemställdes även beslutet felaktigt till Stockholms Stadshus AB, vilket justerats i beslutskläm nr 5. Stockholm Vatten AB har identifierat ett behov av en genomlysning av avgiftsuttaget för såväl anläggningsavgifter som den del av brukningsavgiften som avser dagvattentjänster. Enligt dom i Statens Va-nämnd år 2014, kund,e Stockholm Vatten ej påvisa att bolaget haft skäl till fullt uttag av anläggningsavgift med särtaxa vid införlivande av Lambarö i verksamhetsområdet. Vid beräkning av aktuell kostnadstäckningsgrad konstaterades att intäktsnivå ej motsvarar kostnadsnivå för nyanslutning. Föreslagna förändringar avser därför säkerställa en avgiftskonstruktion i vilken intä~>ter för nyanslutning speglar motsvarande kostnader. Ytterligare en dom i statens Va-nämnd, vilken fastställdes av Svea Hovrätt år 2015, rör den brukningsavgift som Stockholm Vatten debiterar Trafikverket avseende bortledande och i förekommande fall rening av dagvatten från V<'3gar för vilka Trafikverket är väghållare. Enligt nämndens beslut har Stockholm Vatten rätt till ersättning för avledning av dagvatten, dock fanns inget underlag i arendet vilket kunde motivera ett högre uttag för vägar med en större trafikintensitet. Då beslutet väsentligt påverka lf' intäktsgrundande underlag för dagvattenhantering har detta medfört ett behov av en ny taxekonstruktion, anpassad efter domen. Nytt förslag till avgifter omfattar Förändrade och höjda anläggningsav!~ifter i Stockholms stad och Huddinge kommun. Förändring i taxekonstruktion avseende dagvattentjänster. l samband med nyanslutning täcker Stockholrn Vatten ABs intäkter cirka 40 % av kostnaden för nyanslutning. Bolaget har därför för avsikt i fyra steg höja kostnadstäckningsgraden till 100 % och därmed säkerställa att intäkter bättre svarar mot nedlagda kostnader. En kostnadstäckningsgrad under 100 % medför att bortfallet finansieras genom brukningsavgifter. stockhol m Vatten AB har för avsikt att årligen följa upp och vid behov revidera brukningsavgiften. Anläggningsavgiftens påverkan på taxenivå för 2018 har beräknats och resultatet visar en liten effekt. Den underfinansierade anläggningsavgiften motsvarar för 2018 en taxehöjning av bruknin~)savgiften med 0,6 %. Långsiktigt blir konsekvensen större då resultatet ackumuleras. Den studerade fyraårsperioden beräknas svara för ett underskott på Mnkr då motsvarande intäkter är tecknade fullt ut. För dagvattentjänster har en ny konstruktion arbetats fram, i linje med branschorganisationen Svenskt Vattens basförslag för Va-taxans utformning. Den nya konstruktionen medför en

184 El STOCKHOLM liyt VATTEN ~ OCHAVFALL 3 (9) omfördelning av avgiftsuttaget för dagvattenkollektivet men bolagets totala intäkt beräknas vara oförändrad. Enligt den konsekvensanalys bolaget låtit göra är den genomsnittliga förändringen för en fastighetsägare en öknin9 med 50 kr per år. Bakgrund l samband med utbyggnation av allmän va-anläggning på Lambarö i Mälaren såg stockhalm Vatten AB anledning att tillämpa särtaxa enlig1t lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 31. Lagen säger att "Om vattentjmsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktningsvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skal/ avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna". För projektet Lambarö har funnits skäl att särskilt studera kostnadsökning till följd av att transporter av massor och material måste hanteras med hjälp av båt, vilket därmed kan anses vara särskilda omständigheter. Va-nämnden har dock, i beslut nekat Stockholm Vatten AB att ta ut särtaxa då bola1get inte kunnat redovisa den generella kostnadstäckningsgraden inom verksamhetsområdet. Som en följd av domen genomfördes två uppföljningar av täckningsgraden. Inom ramen för detta projekt studerade WSP kostnadstäckningsgrad i åtta genomförda exploateringsprojekt, samt vid nyanslutning av enskilda servisledningar. En andra översiktlig och förenklad studie genomfördes av Stockholm Vatten VA AB och baserades på utfall mellan åren 2012 och 2014 samt prognos för WSP:s studie visade på en kostnadstäckningsgrad på cirka 38 % medan den internt genomförda studien visade på en kostnadstäckningsgrad på 43 %vilket därmed ansågs bekräfta WSP:s beräkning. Stockholm Vatten arbetade under 2006 fram t;!n ny konstruktion för dagvattentaxa vilken vann laga kraft Den nya taxan innehöll bland annat en möjlighet för fastighetsägare att genom lokal hantering, reducera den del av dagvattenavgiften som hanteras inom egen fastighet. För allmän platsmarkshållare infördes en differentierad taxa vars uttagsnivå beräknades utifrån föroreningsbelastning. En högt trafikerad väg ansågs vara i behov av rening och i de fall rening sker i av va-huvudmannen ägd anläggning tillämpades taxan fullt ut. Uttagsnivå reglerades i två nivåer, där vägar och gator med trafikbelastning över fordon per dygn betalade 1 O kr/m 2 och för str~lckor med fordon per dygn var kostnaden 5 kr/ m 2. l de fall väghållaren står för rening och avledning gavs dock möjlighet till reduktion. Dåvarande Vägverket var dock inte nöjd med denna konstruktion och taxan prövades i Statens Va-nämnd. Våren 2015 fastställde Svea Hovrätt av Va-nämnden fattat beslut vilket gav såväl Trafikverket som Stockholm Vatten delvis rätt; enligt domen har Stockholm Vatten AB rätt att ta ut avgift för de sträckor bolaget avvattnar, dock inte en taxa differentierad utifrån trafikbelastningen. På grund av domen saknar bolaget kostnadstäckning inom dagvattenområdet Detta var därmed ett motiv för att genomföra en översyn av dagvattenavgiftens konstruktion för att säkerställa att intäkter motsvarar bolagets kostnader.

185 la STOCKHOLM ~VATTEN ~ OCHAVFALL 4 (9) ÄRENDET Mål och syfte Ärendet avser skapa en laxekonstruktion och avgiftsnivå vilken speglar Stockholm Vatten ABs kostnader för nyanslutning av fastigheter, samt s~kerst~lla att bolaget har kost nadst~ckning vid omhandertagande och rening av dagvatten från såv~l fastighets~gare som allm~n platsmarkshållare. Vid framtagandet av ny laxekonstruktion har Stockholm Vatten AB efterstr~vat att arbeta fram en taxa som är transparent och l~tt att j~mföra mot andra va-verksamheter i Sverige. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett basförslag för hur en taxa ska utformas. Detta basförslag har därför utgjort ramen för såv~l dagvattenavgift som anl~ggningsavgift. Taxekonstruktion för bolagets övriga taxor har inte för~ ndrats. Anläggningsavgift Vid två genomförda uppföljningar har det framkommit att kostnadstäckningsgraden för nyanslutning ~r runt 40 %. Enligt beslut i StatE~ns Va-n~mnd ~r en taxehöjning från kostnadst~ckningsgrad 40 %till 100 % alltför stor för att genomföras i ett steg. Inför förankringsprocess togs d~rför ett förslag fram i vilket taxehöjningen skedde i två steg, till kostnadst~ckningsgrad 70 % år 1 följt av 100 % år 2 (se bilaga 2). Efter dialog med berörda kommunala parter föreslås höjningen ist~ l let ske i fyra steg, vilket ger en större möjlighet för marknaden att anpassa sig till de nya avgifterna. Kostnadstäckningsgrad 70 % motsvarar d~rmed föreslagen avgiftsnivå år 2019 och fu lll kostnadst~ckning vid nyanslutning uppnås år Enligt dom i statens Va-nämnd debiteras anlaggningsavgift enligt gällande taxa vid tidpunkten för uppr~ttande av förbindelsepunkt Vid utby~lgnation av allm~n va-anläggning kan d~rför olika fastighetsägare inom samma område debiteras enligt olika taxenivåer, beroende på n~r förbindelsepunkt upprättas. Förslaget redovisat i tabell 1 inneb~r en höjning på samtliga parametrar i anl~ggningsavgiften. Den medför ~ven en ändring i konstruktion då den l~gre l~genhetsavgiften för den andra Nuvarande ~~ avgifter Servisavgift Förbindelsepunksavgift ~ Lägenhetsavgift H Lägenhetsavgift Tomlyteavgift 13, ,40 l~genheten tas bort, vilken påverkar avgiftsnivå för flerfamiljshushåll Tabell 1, Förslag till avgiftsnivå för an l ~ggningsavgift ,00 70,00 l förslaget förelås en höjning vilken år 2021 motsvarar en kostnadst~ckningsgrad på 100 %. Tabell 2 redovisar avgiftsnivå för fem typer av fastigheter med dagens avgiftsnivå, samt vid kostnadst~ck ningsgrad 70% respektive 100%. Vid nationell j~mförelse anv~nds så kallade typhus vilka ska spegla ett svenskt genomsnitt, typhus A respektive B. Typhus A ~r en enfamiljsvilla med 800 m 2 tomtyta och typhus B ~r en flerfamiljsfastighet med 15 l~g enhe te r

186 R!ISTOCKHOLM ~VATTEN ~ OCHAVFALL 5 (9) och 800 m 2 tomtyta. l Stockholm ~r det dock mer förekommande med exemplen småhus och villa samt en flerfamiljsfastighet med fler l~gemheter. Småhus ~r enenfamiljsfastighet med 300 m 2 tomtyta, villa ~r en enfamiljsfastighet med 1600 m 2 tomtyta och flerfamiljsfastigheten har 50 l~genheter och 2000 m 2 tomtyta. l tabell 2 redovisas kostnad för nyanslutning år 2019 respektive år 2021, 70 % respektive 100 % k:os tnadst~ckningsgrad. Kostnad Procentuell ökning Exempelfastighet Dagens nivå Täckningsgrad Täckningsgrad Täckningsgrad Täckningsgrad 70% 100 % 70 % 100 % TyphusA kr kr kr Typhus B kr kr kr Småhus kr kr kr Villa kr kr kr Flerfamiljshus kr kr kr Tabell 2, anslutningsavgift vid nyttjande av s;amtliga tjanster Underfinansiering Kostnadst~ckningsgraden för Stockholm Vattens investeringar i nytt ledningsn~u under studerad period varit underfinansierade. Vid j~mförelse av kostnader och int~kter ber~knas genomsnittlig kostnadst~ckningsgrad (TG) vara runt 40 %, d~r den genomsnittliga årliga kostnaden för nyinvestering bedöms vara strax under 200 Mnkr och motsvarande int~kte r strax över 84 Mnkr. Av intakterna svarar uttag av s~rtaxa för ca 18 Mnkr/år. Hela underfinansieringen av bolagets nyinvestering t~cks upp av brukningsavgiften. För att kvantifiera konsekvensen på brukningsavginen av att kostnadst~ckningen vid nyanslutning ~r underfinansierad har en ber~kning genomförts. l ber~kningen har bedömda kostnader och intakter relaterade till nyanslutning under de år förslaget implementeras isolerats och konsekvensen på brukningsavgiften har studerats under den tidsperiod den periodiserade intakten har påverkan på resultatr~kningen. 13er~kningen ~ r genomförd enligt den modell som tagits fram inom ramen för Svenskt Vatten Utvecklings projekt "Analys av anl~ggningsavgifter och sartaxa" ( ). Resultatet presenteras i tabell 3. Stockholm Vatten och Avfall till~mpar vid nyl<aggning av ledningar 50 års linj~r avskrivning, d~r ledningsn~tet klassificeras som en komponent. För övriga anläggningar varierar avskrivningstiden och en enskild anlaggning delas upp i olika komponenter med olika avskrivningstider. Genomsnittlig avskrivningstid varierar men har av bolaget antagits vara 40 år. Den genomsnittliga avskrivningstiden har darefter valts för periodisering av intäkter, med undantag för att 25 % av intakten tas vid fakturering. Resterande del tas d~refte r under 40 år. Nedan redovisas hur stort underskottet ber~l<nas bli för tre olika alternativ, utifrån en antagen investeringsnivå men baserad på verkliga prognoser och utfall. Vid ber~kningarna har påverkan ber~knas fram till år 43, vilket ~r den period investeringen bedöms vara verksam. Beräkningen baseras på investeringar utförda mellan år 1 och 4, d~r samtliga kostnader är aktiverade år 4. Mellan år 1 och 43 tecknas int~kter för anslutningsavgift. Vid nyanslutning förekommer dock alltid ledningslaggning vars kostnader aktiveras under 50 år. Konsekvensen av detta ~r att de sista 1 O åren tecknas endast kostnader då int~kterna är tagna fullt ut. Dessa sista 1 O år ~ r inte medtagna i ber~kningen. En förutsättning för ber~kningen ~r att taxan i övrigt l~mnas oförändrad.

187 IOISTOCKHOLM ~VATTEN ~ OCHAVFALL 6 (9) O-alternativ Då dagens kostnadstäckningsgrad är cirka 40 % är denna nivå vald som O-alternativ. l alternativet behålls denna täckningsgrad under hela perioden. Underskottet beräknas år 43 till Mnkr. För att kompensera bortfallet behöver brukningstaxan år 43 höjas med 99.4 %. Skulle kostnadstäckningsgraden behållas i ytterligare fyra år tillförs lika stor summa till underskottet. Kostnadst~ckningsgrad 70 % l tidigare förslag har en höjning till kostnadstäc kningsgrad 70 % presenterats. Höjningen kan genomföras från år 1 och ligger därefter på konstant nivå under den studerade perioden. Underskottet beräknas bli 570 Mnkr år 43, vilket motsvarar en höjning av brukningstaxan på 49,7 %. Följande fyraårsperiod kommer att skapa ett lika stort underskott. Kostnadst~ckningsgrad 100 % i fyra steg Enligt förslag höjs anläggningsavgiften i fyra steg. Genom den stegvisa höjningen skapas en tröghet vilken innebär att förslaget, under den studerade perioden, får ungefär samma konsekvens som vid en höjning till kostnadstäckningsgrad 70 %. Underfinansieringen år 43 beräknas till Mnkr. Då den studerade pbrioden är avslutad är dock kostnadstäckningsgrad 100 % uppnådd vilket innebär att följande år inte bidrar till ytterligare underfinansiering. Medan övriga alternativ fortsätter att belasta brukningsavgiften medför detta alternativ att underfinansieringen avstannat, att varje generation bär sina egna kostnader.

188 lastockholm ~ VATTEN ~ OCHAVFALL 7 (9) Underskott att täcka TG40% 7,1 TG70% 3,6 TG 100 o/o - TG 100 o/o i fyra Ar 1 (Mnkr) Ar 5 (Mnkr) 99,8 49,9 - steg 5,9 55,3 Tabell 3, underfmansrenng vrd fyra scenaner Ar 8 (Mnkr) Ar 1 O (Mnkr) Ar 43 (Mnkr) 185,2 242, l 92,6 121, ,3 120,2 519,5 Av tabell 3 går även att utläsa att konsekvensen av en oförändrad anslutningsavgift för kommande års budget är relativt liten, blott 7.1 Mnkr, vilket motsvarar en höjning av nuvarande brukningsavgift med 0.6 %. På längre sikt blir dock konsekvensen väsentligt större. Konsekvens för kunderna En höjning av anläggningsavgiften kommer att minska behovet av uttag av särtaxa och kommer även att ge fastighetsägare en bättre och tydligare bild av anslutningsavgiftens storlek i ett tidigare skede än idag. Effekten av den nu föreslagna höjningen bedöms på den totala intäktsnivån som liten då såväl kostnader som intäkter fördelas över 50 respektive 40 år. Den kommer dock att beaktas vid den årliga uppföljningen av taxenivå. Den förändrade taxan kommer att skapa en förutsägbarhet vilket får positiva effekter för exploatörer och nybyggare då det blir lättare att budgetera och förutse anslutningsavgift vid nybyggnation. Aven om kostnaden för projektet ökar bedöms kostnaden inte påverka bostadsbyggnationen i nämnvärd omfattning. Omvärldsbevakning En länsövergripande jämförelse gjord 2015 visar att Stockholm Vatten ABs taxenivå var lägst för såväl typhus A som B. Vid full kostnadstäckning kommer kostnadstäckningsgraden för typhus A vara på den tredje högsta taxenivån i länet medan typhus B är under genomsnitt (17:e av 25 kommuner). Sedan jämförelsen gj1ordes har dock ett flertal kommuner reviderad sina taxor och anläggningsavgiften har då generellt blivit högre. Inför 2017 avsåg flera kommuner att höja sina nivåer, detta har dock inte studerats vidare. Dagvattentaxa På grund av den dom Svea hovrätt fastställt är dagvattenhanteringen i Stockholm och Huddinge underfinansierad. Förslag till ny taxa har anpassats efter domstolsbeslut och har i största möjliga utsträckning arbetats fram utifrån Svenskt Vattens basförslag för va-taxans konstruktion. Utgångspunkt har varit att lämna totalt taxeuttag för dagvatten oförändrad. Befintlig taxekonstruktion ger dagvattenabonnenter en möjlighet att helt eller delvis reducera sin avgift. Reduktionen beror på hur mycket dagvatten abonnenten kan hantera lokalt inom sin egen fastighet. Med anledning av svårigheter att följa upp privata anläggningars effektivitet tas möjlighet till delvis reduktion bort. Hel reduktion kvarstår då möjlighet finns att täppa till eller ta bort aktuella servisledningar.

189 RSTOCKHOLM M VATTEN ~ OCHAVFALL 8 (9) Av förslaget till ny taxekonstruktion tydliggörs taxeuttag för dagvatten hantering, så kallad dagvatten gata (Og), vilket avser kostnader genererade av avledning av dagvatten från lokalgator. l nuvarande konstruktion ar denna inarbetad i taxans övriga parametrar, För allman platsmarkshållare andras taxekonstruktionen. Nuvarande berakningsgrundande underlag baseras på trafikbelastning, dar högre belastning ger högre avgiftsnivå. Förslaget innebar att det berakningsgrundande under la!~et baseras på de ytor vilka avleds till den allmanna VA-anlaggningen. Ändringen inneb~1r ett större avgiftsuttag för allman platsmarkshållare (dagvatten gata, Og APH) vilket medför att intakterna motsvarar kostnaderna. Föreslagen avgift, 3.20 kr/m 2 tas ut för samtliga allmanna platsmarkshållare, Huddinge kommun, Stockholms Stad och Trafikverket För fastighetsagare sker endast en förandring i fördelning mellan nyttigheterna. För enskilda fastighetsagare ar darför förandringen förhållandevis liten vilket redovisas i tabell 4. Vid nyttjande av samtliga andamål har fastighetsagaren vatten (V), spillvatten (S), dagvattenavledning från egen fastighet (Of) och dagvattenavledning från lokal gata (Og). För denna kategori ökar kostnaden, medan för övriga, vilka inte nyttjar samtliga tjanster sker en minskning. l genomsnitt kommer dock kostnaden att öka med 50 kr per fastighet och år. l tabell 4 redovisas hur förandringen påverkar taxeuttag på olika de olika exempelfastigheter som presenterats i underlaget. Tjanster Exempelfastighet VSDfDg vs Df VS Dg vs TyphusA (2 %) (-4 %) (-10 %) 2170 (-17 %) Typhus B (1 %) (-3 %) (-8 %) (-12 %) per lägenhet o o o Småhus (2 %) (-5 %) (-11 %) (-19 %) Villa (2 %) (-4 %) 2231(-11%) (-18 %) Flerfamiljshus (1%) (-3 %) (-8 %) %) per lägenhet o o o Tabell 4, Årlig avgift enligt förslag, procentuell förandring mot nuvarande taxa inom parantes. Beraknad utifrån taxenivå år För allman platsmarkshållare sker en större konstruktionsmassig förändring. Den modell i vilket taxeuttag beraknats baserat på trafikbel;astning på en vagsträcka har nu arbetats om och ny konstruktion baseras på yta som avleds till allman va-anordning. Vidare har en anpassning gjorts utefter vilken typ av yta som avleds; en g rasyta vantas bidra med mindre tillrinning an en asfalterad yta. Den nya konstruktionen för berakning av avgiftsuttag medför att part som tidigare haft en större andel högtrafikerade vagar och gator får en lag re avgift för dessa ytor. Lågtrafikerade ytor som nyttjas i ett större sammanhang har enligt tidigare konstruktion varit avgiftsbefriade, men varderas i den nya taxekonstruktionen på samma satt som högtrafikerade ytor. Den ekonomiska kollsekvensen för allmän platsmarkshållare presenteras i tabell 5. Stockholms stad Huddinge kommun M n kr 31,8 4,0 Trafikverket 4,4 Tabell 5, Årlig avgift allman platsmarkshållare

190 1B1 STOCKHOLM ~VATTEN ~ OCHAVFALL 9 (9) Genom förslaget skapas en taxekonstruktion vilket b~ttre och tydligare svarar mot stockhalm Vatten ABs kostnader för tillhandahållande av vattentj~nster. Förslaget ~r anpassat efter de domar som påverkat dagens taxeuttag. Tidplan Förslaget berör va-taxans konstruktion och be~slutas d~rmed av kommunfullm~ktige i stockhalm och Huddinge. Vid fastst~llande i f'ullm~ktige g~ller beslutet för anl~ggningsavgift från och med Implementering av dagvattentaxa ~r en administrativt mer omfattande process varför beslutet gäller från och med Uppföljning stockhalm Vatten och Avfall arbetar efter en ~~rlig översyn av alla typer av taxor. Såv~l dagvattentaxa som anläggningsavgift kommer att följas upp i den årliga översynen och eventuell justering kommer att föreslås i samband med fastst~llande av övriga taxenivåer. Ärendets beredning Processen inleddes år 2015 och avstämning har skett mot exploateringskontoret, trafikkontoret, stadsledningskontoret, Stockholm stadshus AB och majoritet i Huddinge kommuns kommunstyrelse. Övrigt Till ~rendet hör Rapport-bilaga framtagen år 2:015. Efter rapportens framtagande har stockhalm Vatten och Avfall reviderat brukningsavgiften vid ett tillfälle och har beslutat om ytterligare en höjning inför Denna revidering finns inarbetad i bifogad författningstext men siffror i bifogad rapport avser nivå innan revidering. För ny anläggningsavgift är det kostnadsgrundande underlaget detsamma som då ber~kningen genomfördes. Författningstext redovisar dock endast nivå för Tabell1 kommer att arbetas in i författningstext inför respektive år. SLUT Bilagor: Bilaga 1, Författningstext Bilaga 2, Rapport VA-taxa Stockholm Vatten

191 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 7 februari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Huddinge kommuns medlemskap i den ideella föreningen Samverkan i Huddinge samt förslag till drift av den fortsatta verksamheten (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening (nedan benämnd föreningen). Föreningens ändamål är att genomföra trygghetsskapande åtgärder inom geografiskt avgränsade områden i syfte att öka attraktiviteten i områdena och att utgöra en inkluderande plattform för organiserad samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet, akademier, civilsamhällets aktörer och invånarna inom Huddinge kommun. 2. Beslut enligt punkten 1 förutsätter att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Till Huddinge kommuns ledamot i föreningen Samverkan i Huddinge, från tiden för ordinarie föreningsstämma 2018 till och med nästkommande ordinarie föreningsstämma 2019, utses kommundirektör Magdalena Bosson. Vid kommundirektörens förhinder inträder administrativ direktör Toralf Nilsson som suppleant. Sammanfattning Huddinge kommun beslutade år 2013, tillsammans med tre fastighetsbolag (Huge Fastigheter AB, Fastighets AB Balder och Graflunds (numera D. Carnegie & Co AB)) att med företaget AD Tillsammans AB (nedan benämnd leverantören) som projektledning erbjuda ungdomar möjlighet till feriepraktik och sommaranställningar i den egna närmiljön i Vårby. Verksamheten har utvecklats i nära samspel med leverantören till att omfatta även Flemingsberg och Skogås. Kommunen har årligen erbjudit ungdomar feriepraktikplatser och leverantören har samordnat de ekonomiska resurserna samt ansvarat för anställning av platsansvariga och gruppledare. Trots att leverantören har genomfört en stor och betydelsefull insats för kommunen, fastighetsbolagen och invånarna i aktuella områden så finns det enligt lagen om offentlig upphandling (2007:1091) inte längre förutsättningar att fortsätta samarbetet. Efter att ha analyserat olika organisatoriska alternativ har kommunstyrelsens förvaltning kommit till slutsatsen att trygghetssatsningen fortsättningsvis bör bedrivas inom ramen för en ideell förening med kommunen och fastighetsbolagen som medlemmar. Därigenom skapas en långsiktigt hållbar struktur.

192 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens förvaltning har under hösten 2017 fört en dialog med berörda fastighetsbolag (D. Carnegie & Co, Din Bostad i Stockholm AB, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB) kring den framtida verksamheten. Som ett led i detta har de fyra bolagen på förslag av kommunen etablerat en ideell förening, Samverkan i Huddinge. Föreningens önskan är att även kommunen ska bli medlem i föreningen för att under 2018 kunna erbjuda en verksamhet av motsvarande omfattning som Medlemmarna ska finansiera verksamheten genom medlemsavgifter och serviceavgifter. Samtliga ekonomiska medel är tänkta att gå tillbaka till verksamheten, utan något vinstintresse från medlemmarnas sida. Föreningsformen möjliggör för samtliga medlemmar, tillika medfinansiärer, att vara delaktiga i utformningen av den trygghetssatsning som från och med sommaren 2018 ska bedrivas i Flemingsberg, Skogås och Vårby. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening, under förutsättning att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Vidare föreslår kommunstyrelsens förvaltning att fullmäktige beslutar i enlighet med punkt 3 i ovanstående förslag. Överläggning Christian Ottosson (C) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla förvaltningens förslag till beslut. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

193 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 31 januari Paragraf Diarienummer KS-2017/ Huddinge kommuns medlemskap i den ideella föreningen Samverkan i Huddinge samt förslag till drift av den fortsatta verksamheten (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening (nedan benämnd föreningen). Föreningens ändamål är att genomföra trygghetsskapande åtgärder inom geografiskt avgränsade områden i syfte att öka attraktiviteten i områdena och att utgöra en inkluderande plattform för organiserad samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet, akademier, civilsamhällets aktörer och invånarna inom Huddinge kommun. 2. Beslut enligt punkten 1 förutsätter att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Till Huddinge kommuns ledamot i föreningen Samverkan i Huddinge, från tiden för ordinarie föreningsstämma 2018 till och med nästkommande ordinarie föreningsstämma 2019, utses kommundirektör Magdalena Bosson. Vid kommundirektörens förhinder inträder administrativ direktör Toralf Nilsson som suppleant. Sammanfattning Huddinge kommun beslutade år 2013, tillsammans med tre fastighetsbolag (Huge Fastigheter AB, Fastighets AB Balder och Graflunds (numera D. Carnegie & Co AB)) att med företaget AD Tillsammans AB (nedan benämnd leverantören) som projektledning erbjuda ungdomar möjlighet till feriepraktik och sommaranställningar i den egna närmiljön i Vårby. Verksamheten har utvecklats i nära samspel med leverantören till att omfatta även Flemingsberg och Skogås. Kommunen har årligen erbjudit ungdomar feriepraktikplatser och leverantören har samordnat de ekonomiska resurserna samt ansvarat för anställning av platsansvariga och gruppledare. Trots att leverantören har genomfört en stor och betydelsefull insats för kommunen, fastighetsbolagen och invånarna i aktuella områden så finns det enligt lagen om offentlig upphandling (2007:1091) inte längre förutsättningar att fortsätta samarbetet. Efter att ha analyserat olika organisatoriska alternativ har kommunstyrelsens förvaltning kommit till slutsatsen att trygghetssatsningen fortsättningsvis bör bedrivas

194 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG inom ramen för en ideell förening med kommunen och fastighetsbolagen som medlemmar. Därigenom skapas en långsiktigt hållbar struktur. Kommunstyrelsens förvaltning har under hösten 2017 fört en dialog med berörda fastighetsbolag (D. Carnegie & Co, Din Bostad i Stockholm AB, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB) kring den framtida verksamheten. Som ett led i detta har de fyra bolagen på förslag av kommunen etablerat en ideell förening, Samverkan i Huddinge. Föreningens önskan är att även kommunen ska bli medlem i föreningen för att under 2018 kunna erbjuda en verksamhet av motsvarande omfattning som Medlemmarna ska finansiera verksamheten genom medlemsavgifter och serviceavgifter. Samtliga ekonomiska medel är tänkta att gå tillbaka till verksamheten, utan något vinstintresse från medlemmarnas sida. Föreningsformen möjliggör för samtliga medlemmar, tillika medfinansiärer, att vara delaktiga i utformningen av den trygghetssatsning som från och med sommaren 2018 ska bedrivas i Flemingsberg, Skogås och Vårby. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening, under förutsättning att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Vidare föreslår kommunstyrelsens förvaltning att fullmäktige beslutar i enlighet med punkt 3 i ovanstående förslag. Överläggning I ärendet yttrar sig Daniel Dronjak (M) och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

195 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Handläggare Angelica Bergholtz Angelica.Bergholtz@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns medlemskap i den ideella föreningen Samverkan i Huddinge samt förslag till drift av den fortsatta verksamheten Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening (nedan benämnd föreningen). Föreningens ändamål är att genomföra trygghetsskapande åtgärder inom geografiskt avgränsade områden i syfte att öka attraktiviteten i områdena och att utgöra en inkluderande plattform för organiserad samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet, akademier, civilsamhällets aktörer och invånarna inom Huddinge kommun. 2. Beslut enligt punkten 1 förutsätter att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Till Huddinge kommuns ledamot i föreningen Samverkan i Huddinge, från tiden för ordinarie föreningsstämma 2018 till och med nästkommande ordinarie föreningsstämma 2019, utses kommundirektör Magdalena Bosson. Vid kommundirektörens förhinder inträder administrativ direktör Toralf Nilsson som suppleant. Sammanfattning Huddinge kommun beslutade år 2013, tillsammans med tre fastighetsbolag (Huge Fastigheter AB, Fastighets AB Balder och Graflunds (numera D. Carnegie & Co AB)) att med företaget AD Tillsammans AB (nedan benämnd leverantören) som projektledning erbjuda ungdomar möjlighet till feriepraktik och sommaranställningar i den egna närmiljön i Vårby. Verksamheten har utvecklats i nära samspel med leverantören till att omfatta även Flemingsberg och Skogås. Kommunen har årligen erbjudit ungdomar feriepraktikplatser och leverantören har samordnat de ekonomiska resurserna samt ansvarat för anställning av platsansvariga och gruppledare. Trots att leverantören har genomfört en stor och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

196 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) betydelsefull insats för kommunen, fastighetsbolagen och invånarna i aktuella områden så finns det enligt lagen om offentlig upphandling (2007:1091) inte längre förutsättningar att fortsätta samarbetet. Efter att ha analyserat olika organisatoriska alternativ har kommunstyrelsens förvaltning kommit till slutsatsen att trygghetssatsningen fortsättningsvis bör bedrivas inom ramen för en ideell förening med kommunen och fastighetsbolagen som medlemmar. Därigenom skapas en långsiktigt hållbar struktur. Kommunstyrelsens förvaltning har under hösten 2017 fört en dialog med berörda fastighetsbolag (D. Carnegie & Co, Din Bostad i Stockholm AB, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB) kring den framtida verksamheten. Som ett led i detta har de fyra bolagen på förslag av kommunen etablerat en ideell förening, Samverkan i Huddinge. Föreningens önskan är att även kommunen ska bli medlem i föreningen för att under 2018 kunna erbjuda en verksamhet av motsvarande omfattning som Medlemmarna ska finansiera verksamheten genom medlemsavgifter och serviceavgifter. Samtliga ekonomiska medel är tänkta att gå tillbaka till verksamheten, utan något vinstintresse från medlemmarnas sida. Föreningsformen möjliggör för samtliga medlemmar, tillika medfinansiärer, att vara delaktiga i utformningen av den trygghetssatsning som från och med sommaren 2018 ska bedrivas i Flemingsberg, Skogås och Vårby. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening, under förutsättning att föreningsstämman godkänner förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Vidare föreslår kommunstyrelsens förvaltning att fullmäktige beslutar i enlighet med punkt 3 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Bakgrund I Mål och budget 2013 fick kommunstyrelsen ett uppdrag att stärka samverkan med lokala aktörer i Vårby samt initiera åtgärder med särskilt fokus på fysisk planering, entreprenörskap och jobb. Som ett led i detta beslutade Huddinge kommun, tillsammans med tre fastighetsbolag (Huge Fastigheter AB, Fastighets AB Balder och Graflunds, från och med 2016 D. Carnegie & Co AB) att med företaget AD Tillsammans AB (nedan benämnd leverantören) som projektledning erbjuda ungdomar möjlighet till feriepraktik och sommaranställningar i den egna närmiljön i Vårby. Första året var det 60 Vårbyungdomar som fick feriepraktik och åtta unga vuxna från området anställdes som arbetsledare för praktikanterna. Verksamheten kom att kallas Tillsammans för Vårby. Förutom att tillhandahålla feriepraktikplatser har syftet varit att öka tryggheten och trivseln i ett område genom att engagera ungdomar i sitt eget områdes utveckling. Verksamheten har utvecklats i nära samspel med leverantören, vilken har varit drivande i arbetet. Kommunen har årligen erbjudit ungdomar feriepraktikplatser.

197 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Leverantören har samordnat de ekonomiska resurserna samt ansvarat för anställning av platsansvariga och gruppledare, samt tillhandahållit extra feriepraktikplatser. En plattform för privata, offentliga och civila aktörer har skapats för att tillsammans utveckla avgränsade geografiska områden i en positiv riktning. Verksamheten, som startade i Vårby, har visat sig gynna såväl ungdomarna själva såsom övriga kommuninvånare. Första året var det omkring 70 ungdomar som arbetade med att bland annat renovera, måla, städa och genomföra olika byggnationer. År 2015 startades motsvarande verksamhet i Flemingsberg och år 2017 inkluderades även Skogås. Verksamheterna kom att bedrivas under det gemensamma namnet Tillsammans för orten. Totalt har över 750 ungdomar erbjudits möjlighet att skaffa sig värdefulla erfarenheter för framtiden. Trots att leverantören har genomfört en stor och betydelsefull insats för kommunen, fastighetsbolagen och invånarna i berörda områden så finns det enligt lagen om offentlig upphandling inte längre förutsättningar att fortsätta samarbetet i nuvarande organisationsform varför avtalet inte kunde förlängas. Kommunstyrelsens förvaltning har därför, under hösten 2017, utrett tänkbara alternativa organisatoriska former för att säkerställa att motsvarande verksamhet ska kunna fortgå framöver. Inriktningen har även varit att inom bibehållna ekonomiska ramar kunna höja ambitionsnivån och genomföra en rad förbättringar. Verksamhetens fortsatta bedrivande i en ideell förening Efter att ha analyserat olika organisatoriska alternativ har kommunstyrelsens förvaltning kommit till slutsatsen att trygghetssatsningen fortsättningsvis bör bedrivas inom ramen för en ideell förening med kommunen och fastighetsägarna som medlemmar. Därigenom skapas en långsiktigt hållbar struktur. Det framgår av 3 kap. 11 kommunallagen (2017:725) att kommuner, med de begränsningar som framgår av lag, får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar. En ideell förenings huvudsakliga syfte ska vara att främja allmännyttiga ändamål. En ideell förening ska även tillgodose sina allmännyttiga ändamål så gott som uteslutande. Kommunstyrelsens förvaltning har under hösten 2017 fört en dialog med berörda fastighetsbolag (D. Carnegie & Co, Din Bostad i Stockholm AB, Huge Bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB) kring den framtida verksamheten. Som ett led i detta har de fyra fastighetsbolagen den 12 december etablerat en ideell förening, Samverkan i Huddinge, med en önskan om att även kommunen ska bli medlem i föreningen för att under 2018 kunna erbjuda en verksamhet av motsvarande omfattning som Medlemmarna ska finansiera verksamheten genom medlemsavgifter och serviceavgifter som för fastighetsägarnas del är tänkt att stå i proportion till fastighetsbeståndet i de aktuella områdena. Samtliga ekonomiska medel är tänkta att gå tillbaka till verksamheten, utan något vinstintresse från medlemmarnas sida. Avgifterna ska enligt stadgarna (se bilaga 2) fastställas av ordinarie föreningsstämma och erläggas årligen av samtliga medlemmar senast innan utgången av april månad. Inriktningen på budgetarbetet är att föreningens totala budget för 2018 inte ska överstiga den kostnad som medlemmarna haft 2017 för

198 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) projektledningen genom AD Tillsammans. För Huddinge kommuns del uppgick kostnaden till 1,1 mnkr. Under hösten 2017 påbörjades ett övergångsarbete med en styrgrupp i vilken kommunstyrelsens förvaltning och fastighetsbolagen Huge Bostäder AB, Huddinge Samhällsfastigheter AB, D. Carnegie & Co AB och Din Bostad i Stockholm AB representeras. Styrgruppen arbetar, i samråd med en bred referensgrupp inkluderande företrädare för kommunens förvaltningar, med att ta fram en verksamhetsplan för trygghetssatsningen. Tanken är att verksamheten ska innehålla ett bredare uppdrag än tidigare med tydliga, mätbara och inkluderande verksamhets- och effektmål som har starka kopplingar till kommunens Mål och budget. Företagsamhet ska uppmärksammas. Olika former av kulturella aktiviteter och idrottsaktiviteter ska erbjudas för att bidra till ökad sammanhållning samt för att möjliggöra att skapa goda nätverk inom respektive närområde. Det är även tänkt att samverkan med det lokala civilsamhället ska ske i större utsträckning än tidigare. Trygghet och demokratiskt värdegrundsarbete är också viktiga aspekter som vävs in i verksamhetsplanen. I framtagandet av verksamhetsmålen kommer särskilt beaktats de synpunkter som inkommit från ungdomar som medverkat inom ramen för Tillsammans för orten. Mot bakgrund av att begreppet Tillsammans för orten är intimt förknippat med företagsnamnet för den tidigare anlitade leverantören, AD Tillsammans, har styrgruppen för övergångsarbetet kommit fram till att föreningen behöver hitta ett annat namn för sommartrygghetssatsningen. Styrgruppen för övergångsarbetet har beslutat att föreningen ska anställa en samordnare på heltid som får i uppdrag att, utöver arbetet med att organisera feriepraktikplatserna under juni augusti, verka för trygghetsskapande åtgärder inom områdena Flemingsberg, Vårby och Skogås även under resten av året. Inför sommarperioden planerar föreningen att deltidsanställa tre assisterande samordnare med ansvar för respektive område, vilka i sin tur förfogar över vardera en senior områdeskoordinator och fem gruppledare. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ser ett behov av att finna en långsiktigt hållbar form för att tillsammans med berörda fastighetsägare kunna erbjuda feriepraktikplatser med syftet att öka tryggheten och trivseln genom att engagera ungdomar i sitt eget områdes utveckling. Förvaltningen bedömer att det är lämpligt att bedriva trygghetssatsningen inom ramen för en ideell förening eftersom verksamheten anses vara en ideell verksamhet utan syfte att gynna medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningsformen möjliggör för samtliga medlemmar, tillika medfinansiärer, att vara delaktiga i utformningen av den trygghetssatsning som från och med sommaren 2018 ska bedrivas i Flemingsberg, Skogås och Vårby. Genom att bedriva verksamheten i föreningsform så möjliggörs för att på sikt på ett enkelt sätt kunna få med fler medfinansiärer. Bedömningen är att kommunens kostnad för verksamheten på sikt ska kunna minskas.

199 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Föreningen Samverkan i Huddinge kommer uteslutande att arbeta för att tillgodose allmännyttiga ändamål. Den verksamhet som är tänkt att bedrivas i föreningen har till syfte att utveckla avgränsade geografiska områden i en positiv riktning och öka attraktiviteten i närmiljön inom socioekonomiskt svaga områden. Ambitionen är att genom en effektiv och väl genomtänkt verksamhet bidra till att gynna såväl ungdomarna själva som övriga kommuninvånare. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår därmed att kommunfullmäktige beslutar att Huddinge kommun ska inträda som medlem i föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening, under förutsättning att föreningsstämman beslutar att godkänna förslag till nya stadgar för föreningen i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 januari Vidare föreslår kommunstyrelsens förvaltning att fullmäktige beslutar i enlighet med punkt 3 i ovanstående förslag. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Angelica Bergholtz Kommunjurist Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Förslag till nya stadgar för föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening Nuvarande stadgar för föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening Beslutet delges Samverkan i Huddinge, ideell förening D. Carnegie & co AB Din Bostad i Stockholm AB Huge Bostäder AB Huddinge Samhällsfastigheter AB

200 Stadgar för föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Föreningens firma Föreningens firma är Samverkan i Huddinge, ideell förening. 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Huddinge kommun. 3 Ändamål Föreningen har som ändamål att genomföra trygghetsskapande åtgärder inom avgränsade geografiska områden i syfte att öka attraktiviteteten i områdena och att utgöra en inkluderande plattform för organiserad samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet, akademier, civilsamhällets aktörer och invånarna inom Huddinge kommun. 4 Mål och vision för verksamheten Föreningens vision är att Huddinge kommun ska vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Föreningens riktade insatser tas fram i särskilda verksamhetsplaner utifrån forskning och beprövad erfarenhet och bygger på följande mål: o o o o o o förebygga brott, skapa en ökad trygghet, möjliggöra fler arbetstillfällen, bidra till att fler blir behöriga att söka eftergymnasial utbildning, stärka det demokratiska värdegrundsarbetet, samt möjliggöra att goda nätverk skapas genom kulturella och sportsliga aktiviteter. Föreningen ska bevaka och tillvarata medlemmarnas enskilda intressen. 5 Firmateckning Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter i föreningen. FÖRENINGENS MEDLEMMAR 6 Medlemskap Medlemskap i föreningen kan erhållas av juridisk person som är beredd att stödja föreningens ändamål. Som medlem kan antas Huddinge kommun och sådan juridisk person som är o fastighetsbolag med säte i och/eller verksamhet i Huddinge kommun,

201 o o förening med säte och verksamhet i Huddinge kommun, akademi, högre lärosäte eller stiftelse med verksamhet i Huddinge kommun. När medlemsavgiften är erlagd är den juridiska personen medlem och förs in i medlemsförteckningen. Beslut om antagande av medlem fattas av styrelsen. 7 Uteslutning Medlem som bryter mot stadgarna, skadar föreningen, motverkar föreningens syften, eller som inte uppfyller sina förpliktelser mot föreningen kan uteslutas. Styrelsen beslutar om medlem ska uteslutas. Beslut om uteslutning får ej fattas utan att medlemmen fått tillfälle att yttra sig. I de fall styrelsen beslutat att utesluta en medlem har denne rätt att få beslutet omprövat vid nästa föreningsstämma. Medlem som uteslutits är skyldig att erlägga medlemsavgift och serviceavgift för hela det räkenskapsår under vilket uteslutning sker. 8 Utträde Medlem som vill utträda ur föreningen, ska skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Medlem som begärt utträde ur föreningen är skyldig att erlägga medlemsavgift och serviceavgift för hela det räkenskapsår under vilket utträdet sker. 9 Medlemsavgift och serviceavgift Medlemsavgiften är lika för alla medlemmar och fastställs vid ordinarie föreningsstämma. Finansiering av föreningens verksamhet sker genom serviceavgifter vars storlek fastställs av ordinarie föreningsstämma. Medlemsavgift och serviceavgift ska erläggas årligen av samtliga medlemmar senast innan utgången av april månad. 10 Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA och EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA 11 Tidpunkt, kallelse Föreningsstämman, som är föreningens högsta beslutande organ, ska hållas i Huddinge kommun före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till ordinarie föreningsstämma ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna via brev eller e-post. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för

202 medlemmarna senast en vecka före stämman. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga. 12 Förslag till motioner att behandlas av föreningsstämman Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av föreningsstämman. Förslag från medlem ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före stämman. Styrelsen ska till stämman avge skriftligt yttrande över förslaget. 13 Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt Vid föreningsstämma har varje medlem en röst. En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller av den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftligt undertecknad fullmakt. 14 Beslut och omröstning Omröstning sker öppet utom vid val, där sluten omröstning ska äga rum om någon så begär. Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet har beslutat något annat. När det gäller beslut om ändring av föreliggande stadgar samt beslut om upplösning av föreningen gäller särskilda regler; se nedan. 15 Ärenden vid ordinarie föreningsstämma Vid ordinarie föreningsstämma ska beslut fattas i följande ärenden: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid stämman samt utseende av protokollförare. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av två justeringsmän tillika rösträknare. 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6. Godkännande av dagordning. 7. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen. 9. Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b) dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt c) ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna. 10. Beslut om a) verksamhetsplan och budget för innevarande verksamhets/räkenskapsår, b) styrelsens förslag, samt c) motioner som getts in i den ordning som sägs i 12 ovan.

203 11. Fastställande av medlemsavgifter och serviceavgifter för pågående verksamhetsår. 12. Val av de styrelseledamöter som inte ska utses av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. 13. Val av den styrelsesuppleant som inte ska utses av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. 14. Anmälan av styrelseledamot och styrelsesuppleant som utsetts av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. 15. I förekommande fall val av en revisor jämte en revisorssuppleant. 16. Val av tre ledamöter till valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till sammankallande. 17. Eventuellt övriga frågor som anmälts i samband med dagordningens godkännande. Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte varit med i kallelsen till föreningsstämman. 16 Fullmäktiges ställningstagande Föreningen ska se till att fullmäktige i Huddinge kommun får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 17 Extra föreningsstämma Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra föreningsstämma. Styrelsen är skyldig att kalla till extra föreningsstämma när en revisor eller minst hälften av föreningens röstberättigade medlemmar så begär. Sådan framställning ska göras skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra föreningsstämma ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra föreningsstämma ska tillställas medlemmarna via brev eller e-post senast sju dagar före mötet. Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra föreningsstämma får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra föreningsstämma får endast det som föranlett stämman upptas till behandling. VALBEREDNINGEN 18 Sammansättning och åligganden Valberedningen består av tre ledamöter, varav en sammankallande, valda vid ordinarie föreningsstämma. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen ska senast fyra veckor före ordinarie föreningsstämma tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid stämmans slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Senast två veckor före ordinarie föreningsstämma ska valberedningen meddela röstberättigade

204 medlemmar sitt förslag. Kravet för valbarhet till uppdrag i valberedningen är att vederbörande är anställd hos någon av medlemmarna i föreningen. REVISORER 19 Revision För granskning av föreningens årsredovisning och bokföring, samt styrelsens förvaltning, väljer föreningsstämman en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och suppleant gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll samt övriga handlingar. Föreningens räkenskaper ska vara revisorn tillhanda senast en månad före ordinarie föreningsstämma. Revisorn ska till styrelsen överlämna sin revisionsberättelse senast 14 dagar före ordinarie föreningsstämma. STYRELSEN 20 Styrelsens sammansättning Styrelsen ska bestå av fem ledamöter och två suppleanter och utses för tiden från ordinarie föreningsstämma till utgången av nästa ordinarie föreningsstämma. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun utser en styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Övriga styrelseledamöter och styrelsesuppleanter utses av föreningsstämman. Kravet för valbarhet till dessa uppdrag är att vederbörande är anställd hos någon av medlemmarna i föreningen. Föreningsstämman utser för samma mandattid som gäller för styrelsen även ordförande och vice ordförande i styrelsen. Slutligen utser föreningsstämman sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs. Vid ledamots förhinder inträder suppleant enligt den turordning som fastställts vid ordinarie föreningsstämma. Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång ska göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten. Om ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval förrättas av den som har tillsatt ledamoten. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt, men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Adjungerad får utses till befattning inom styrelsen. Mandatperioden för styrelseledamöter, suppleanter och ordföranden ska gälla från ordinarie föreningsstämma till och med nästkommande ordinarie föreningsstämma. Styrelsen kan inom sig utse arbetsutskott för särskilda ändamål.

205 21 Styrelsens skyldigheter Styrelsen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. När föreningsstämman inte är samlad är styrelsen föreningens beslutande organ med ansvar för föreningens angelägenheter. Styrelsen ska, inom ramen för dessa stadgar, svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: o o o o o o tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, verkställa av föreningsstämman fattade beslut planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, ansvara för och förvalta föreningens medel, tillställa revisorn räkenskaper m.m. enligt 19, samt upprätta verksamhetsberättelse, årsredovisning och budget, utarbeta verksamhetsplan och bereda förslag till årsmötet. 22 Kallelse, beslutsmässighet och omröstning Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och fler än hälften av ledamöterna är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas ska sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde ska protokoll föras. Protokoll ska justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening ska antecknas till protokollet. 23 Överlåtelse av beslutanderätten Styrelsen får delegera sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande ska fortlöpande underrätta styrelsen härom. Sker sådan delegation, ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 24 Stadgetolkning Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande föreningsstämma. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen. 25 Skiljeklausul Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven, avgöras

206 enligt lagen om skiljeförfarande. Dock ska följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. o o Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Kostnaderna för ordförande och sekreterare, delas lika mellan parterna. Sekretess ska inte gälla för sådant skiljeförfarande och skiljedom. 26 Stadgeändring Beslut om ändring av dessa stadgar är ej giltigt med mindre än att beslutet fattats vid två på varandra följande föreningsstämmor med minst en månads mellanrum, varav minst en ordinarie föreningsstämma, och den stämma som sist har hållits biträtts av en majoritet motsvarande minst två tredjedelar av de röstande samt att beslutet godkänts av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen. 27 Upplösning av föreningen Beslut om ändring av dessa stadgar är ej giltigt med mindre än att beslutet fattats vid två på varandra följande föreningsstämmor med minst en månads mellanrum, varav minst en ordinarie föreningsstämma, och den stämma som sist har hållits biträtts av en majoritet motsvarande minst två tredjedelar av de röstande samt att beslutet godkänts av kommunfullmäktige i Huddinge kommun. I beslut om upplösning av föreningen ska föreningens tillgångar och nettotillgångar återlämnas till medlemmarna. Föreningens handlingar ska överlåtas till Huddinge kommuns arkiv.

207 Stadgar för föreningen Samverkan i Huddinge, ideell förening INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Föreningens firma Föreningens firma är Samverkan i Huddinge, ideell förening. 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Huddinge kommun. 3 Ändamål Föreningen har som ändamål att genomföra trygghetsskapande åtgärder inom avgränsade geografiska områden i syfte att öka attraktiviteteten i områdena och att utgöra en inkluderande plattform för organiserad samverkan mellan den offentliga sektorn, näringslivet, akademier, civilsamhällets aktörer och invånarna inom Huddinge kommun. 4 Mål och vision för verksamheten Föreningens vision är att Huddinge kommun ska vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Föreningens riktade insatser tas fram i särskilda verksamhetsplaner utifrån forskning och beprövad erfarenhet och bygger på följande mål: o o o o o o förebygga brott, skapa en ökad trygghet, möjliggöra fler arbetstillfällen, bidra till att fler blir behöriga att söka eftergymnasial utbildning, stärka det demokratiska värdegrundsarbetet, samt möjliggöra att goda nätverk skapas genom kulturella och sportsliga aktiviteter. Föreningen ska bevaka och tillvarata medlemmarnas enskilda intressen. 5 Firmateckning Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter i föreningen. FÖRENINGENS MEDLEMMAR 6 Medlemskap Medlemskap i föreningen kan erhållas av juridisk person som är beredd att stödja föreningens ändamål. Som medlem kan antas Huddinge kommun och sådan juridisk person som är o fastighetsbolag med säte i och/eller verksamhet i Huddinge kommun,

208 o o förening med säte och verksamhet i Huddinge kommun, akademi, högre lärosäte eller stiftelse med verksamhet i Huddinge kommun. När medlemsavgiften är erlagd är den juridiska personen medlem och förs in i medlemsförteckningen. Beslut om antagande av medlem fattas av styrelsen. 7 Uteslutning Medlem som bryter mot stadgarna, skadar föreningen, motverkar föreningens syften, eller som inte uppfyller sina förpliktelser mot föreningen kan uteslutas. Styrelsen beslutar om medlem ska uteslutas. Beslut om uteslutning får ej fattas utan att medlemmen fått tillfälle att yttra sig. I de fall styrelsen beslutat att utesluta en medlem har denne rätt att få beslutet omprövat vid nästa föreningsstämma. Medlem som uteslutits är skyldig att erlägga medlemsavgift och serviceavgift för hela det räkenskapsår under vilket uteslutning sker. 8 Utträde Medlem som vill utträda ur föreningen, ska skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Medlem som begärt utträde ur föreningen är skyldig att erlägga medlemsavgift och serviceavgift för hela det räkenskapsår under vilket utträdet sker. 9 Medlemsavgift och serviceavgift Medlemsavgiften är lika för alla medlemmar och fastställs vid ordinarie föreningsstämma. Finansiering av föreningens verksamhet sker genom serviceavgifter vars storlek fastställs av ordinarie föreningsstämma. Medlemsavgift och serviceavgift ska erläggas årligen av samtliga medlemmar senast innan utgången av april månad. 10 Verksamhets- och räkenskapsår Föreningens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA och EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA 11 Tidpunkt, kallelse Föreningsstämman, som är föreningens högsta beslutande organ, ska hållas i Huddinge kommun före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till ordinarie föreningsstämma ska av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna via brev eller e-post. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för

209 medlemmarna senast en vecka före stämman. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga. 12 Förslag till motioner att behandlas av föreningsstämman Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av föreningsstämman. Förslag från medlem ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före stämman. Styrelsen ska till stämman avge skriftligt yttrande över förslaget. 13 Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt Vid föreningsstämma har varje medlem en röst. En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller av den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftligt undertecknad fullmakt. 14 Beslut och omröstning Omröstning sker öppet utom vid val, där sluten omröstning ska äga rum om någon så begär. Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte föreningsstämman före valet har beslutat något annat. När det gäller beslut om ändring av föreliggande stadgar samt beslut om upplösning av föreningen gäller särskilda regler; se nedan. 15 Ärenden vid ordinarie föreningsstämma Vid ordinarie föreningsstämma ska beslut fattas i följande ärenden: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande vid stämman samt utseende av protokollförare. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av två justeringsmän tillika rösträknare. 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6. Godkännande av dagordning. 7. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen. 9. Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b) dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt c) ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna. 10. Fastställande av medlemsavgifter och serviceavgifter för pågående verksamhetsår. 11. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det innevarande verksamhets-/räkenskapsåret. 12. Val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. 13. I förekommande fall val av en revisor jämte en revisorssuppleant. 14. Val av tre ledamöter till valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till sammankallande.

210 15. Eventuellt övriga frågor som anmälts i samband med dagordningens godkännande. Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte varit med i kallelsen till föreningsstämman. 16 Extra föreningsstämma Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra föreningsstämma. Styrelsen är skyldig att kalla till extra föreningsstämma när en revisor eller minst hälften av föreningens röstberättigade medlemmar så begär. Sådan framställning ska göras skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra föreningsstämma ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra föreningsstämma ska tillställas medlemmarna via brev eller e-post senast sju dagar före mötet. Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra föreningsstämma får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra föreningsstämma får endast det som föranlett stämman upptas till behandling. VALBEREDNINGEN 17 Sammansättning och åligganden Valberedningen består av tre ledamöter, varav en sammankallande, valda vid ordinarie föreningsstämma. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen ska senast fyra veckor före ordinarie föreningsstämma tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid stämmans slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Senast två veckor före ordinarie föreningsstämma ska valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag. Kravet för valbarhet till uppdrag i valberedningen är att vederbörande är anställd hos någon av medlemmarna i föreningen. REVISORER 18 Revision För granskning av föreningens årsredovisning och bokföring, samt styrelsens förvaltning, väljer föreningsstämman en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och suppleant gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll samt övriga handlingar. Föreningens räkenskaper ska vara revisorn tillhanda senast en månad före ordinarie föreningsstämma. Revisorn ska till styrelsen överlämna sin revisionsberättelse senast 14 dagar före ordinarie föreningsstämma.

211 STYRELSEN 19 Styrelsens sammansättning Styrelsen ska bestå av fem ledamöter och två suppleanter och utses för tiden från ordinarie föreningsstämma till utgången av nästa ordinarie föreningsstämma. Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter utses av föreningsstämman. Kravet för valbarhet till dessa uppdrag är att vederbörande är anställd hos någon av medlemmarna i föreningen. Föreningsstämman utser för samma mandattid som gäller för styrelsen även ordförande och vice ordförande i styrelsen. Slutligen utser föreningsstämman sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs. Vid ledamots förhinder inträder suppleant enligt den turordning som fastställts vid ordinarie föreningsstämma. Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång ska göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten. Om ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval förrättas av den som har tillsatt ledamoten. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt, men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Adjungerad får utses till befattning inom styrelsen. Mandatperioden för styrelseledamöter, suppleanter och ordföranden ska gälla från ordinarie föreningsstämma till och med nästkommande ordinarie föreningsstämma. Styrelsen kan inom sig utse arbetsutskott för särskilda ändamål. 20 Styrelsens skyldigheter Styrelsen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. När föreningsstämman inte är samlad är styrelsen föreningens beslutande organ med ansvar för föreningens angelägenheter. Styrelsen ska, inom ramen för dessa stadgar, svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: o o o o o o tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, verkställa av föreningsstämman fattade beslut planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, ansvara för och förvalta föreningens medel, tillställa revisorn räkenskaper m.m. enligt 18, samt upprätta verksamhetsberättelse, årsredovisning och budget, utarbeta verksamhetsplan och bereda förslag till årsmötet.

212 21 Kallelse, beslutsmässighet och omröstning Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och fler än hälften av ledamöterna är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas ska sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde ska protokoll föras. Protokoll ska justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening ska antecknas till protokollet. 22 Överlåtelse av beslutanderätten Styrelsen får delegera sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande ska fortlöpande underrätta styrelsen härom. Sker sådan delegation, ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 23 Stadgetolkning Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande föreningsstämma. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen. 24 Skiljeklausul Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock ska följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. o o Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Kostnaderna för ordförande och sekreterare, delas lika mellan parterna. Sekretess ska inte gälla för sådant skiljeförfarande och skiljedom. 25 Stadgeändring Beslut om ändring av dessa stadgar är ej giltigt med mindre än att beslutet fattats vid två på varandra följande föreningsstämmor med minst en månads mellanrum, varav minst en ordinarie föreningsstämma, och den stämma som sist har hållits biträtts av en majoritet motsvarande minst två tredjedelar av de röstande. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

213 26 Upplösning av föreningen Beslut om ändring av dessa stadgar är ej giltigt med mindre än att beslutet fattats vid två på varandra följande föreningsstämmor med minst en månads mellanrum, varav minst en ordinarie föreningsstämma, och den stämma som sist har hållits biträtts av en majoritet motsvarande minst två tredjedelar av de röstande. I beslut om upplösning av föreningen ska föreningens tillgångar och nettotillgångar återlämnas till medlemmarna.

214 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 7 februari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för Trafikplats högskolan inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl. beslut om antagande (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Trafikplats högskolan, inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl., antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 19 december 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningsvägar mot Björnkulla och Alfred Nobels Allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsbergs sjukhus- och verksamhetsområde. Detaljplanen syftar även till att bekräfta Trafikverkets vägplan Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan högskoleområdet och Björnkulla. Genom vägplanen möjliggörs förbifart Riksten, en ökad kapacitet för väg 226 samt ett regionalt cykelstråk längs med väg 226. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år. Planområdet omfattar cirka 12,5 hektar och ligger i centrala Flemingsberg vid Huddingevägen, väg 226, i höjd med Björnkulla.

215 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för Trafikplats högskolan inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl. beslut om antagande (KF) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Trafikplats högskolan, inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl., antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 19 december 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningsvägar mot Björnkulla och Alfred Nobels Allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsbergs sjukhus- och verksamhetsområde. Detaljplanen syftar även till att bekräfta Trafikverkets vägplan Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan högskoleområdet och Björnkulla. Genom vägplanen möjliggörs förbifart Riksten, en ökad kapacitet för väg 226 samt ett regionalt cykelstråk längs med väg 226. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år. Planområdet omfattar cirka 12,5 hektar och ligger i centrala Flemingsberg vid Huddingevägen, väg 226, i höjd med Björnkulla. Överläggning I ärendet yttrar sig Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

216 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 30 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Beslutet delges Trafikverket

217 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) Handläggare Björn Gyllensten Bjorn.Gyllensten@huddinge.se Kommunstyrelsen Detaljplan för Trafikplats högskolan inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl. beslut om antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplan för Trafikplats högskolan, inom fastighet del av Grantorp 2:32 m.fl., antas enligt tjänsteutlåtandet daterat 19 december 2017, med tillhörande antagandehandlingar, bilaga 1, 2, 3 och 4. Sammanfattning Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningsvägar mot Björnkulla och Alfred Nobels Allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsbergs sjukhus- och verksamhetsområde. Detaljplanen syftar även till att bekräfta Trafikverkets vägplan Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan högskoleområdet och Björnkulla. Genom vägplanen möjliggörs förbifart Riksten, en ökad kapacitet för väg 226 samt ett regionalt cykelstråk längs med väg 226. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år. Planområdet omfattar cirka 12,5 hektar och ligger i centrala Flemingsberg vid Huddingevägen, väg 226, i höjd med Björnkulla. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

218 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) Beskrivning av ärendet Bakgrund Illustration över delar av planområdet Trafikverket arbetar med projektet Väg 226/571 Del av förbifart Tullinge som innebär att en ny vägplan för området mellan Pålamalm och Högskolan tas fram i Huddinge och Botkyrka kommun. Vägplanen består av tre delar Infart Riksten, Trafikplats Högskolan och ett gång- och cykelstråk mellan Flaggplan i Tullinge och Hälsovägen. En av delarna i vägplanen, Trafikplats Högskolan, innebär att en ny cirkulationsplats över väg 226 Huddingevägen i höjd med Södertörns högskola anläggs. I och med anläggandet av cirkulationsplatsen skapas en kommunal förbindelse mellan Alfred Nobels Allé och Björnkullavägen som binder ihop västra och östra sidan av Flemingsberg. Planprocessen Kommunfullmäktige beslöt den 13 januari 2014 att ge f.d. samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta de detaljplaner som krävs för att genomföra projekt BanaVäg Flemingsberg inklusive trafikplats högskolan. Samråd har skett under tiden 13 oktober till 25 november Den 20 oktober 2015 genomfördes ett informationsmöte med allmänheten i Flemingsberg. Mötet

219 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) genomfördes tillsammans med Trafikverkets och deras vägplan. En samrådsredogörelse upprättades, se bilaga 4. Granskning har skett under tiden 2 juni till 30 juni Kungörelse har införts i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt anslagits på kommunens anslagstavla och Huddinge Servicecenter den 2 juni Ett utlåtande efter granskning upprättades, se bilaga 3. Planområdet Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger främst inom befintligt vägområde för Huddingevägen och järnvägen. Det finns korridorer av grönska mot Huddingevägen som kommer att tas i anspråk på vissa ställen. Resterande byggnation kommer främst ta vegetation i anspråk, men vissa delar är sedan tidigare hårdgjorda i form av vägområde och upplagsplats. Kuperad terräng kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av ett genomförande av projektet. Det berörda områdets naturvärden bedöms som relativt små, även rekreationsvärdet bedöms som litet utifrån områdets bullerstörda läge samt branta och svårtillgängliga terräng. Planförslaget Syfte Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningsvägar mot Björnkulla och Alfred Nobels Allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsbergs sjukhus- och verksamhetsområde. Detaljplanen syftar även till att bekräfta Trafikverkets vägplan Vägplan för väg 226/571, Del av förbifart Tullinge. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan högskoleområdet och Björnkulla. Genom vägplanen möjliggörs också förbifart Riksten, en ombyggnation av Huddingevägen, väg 226, vilket innebär ökad kapacitet för väg 226, samt ett regionalt cykelstråk längs med väg 226

220 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) Karta där fördelningen av användning och fördelningen mellan kommunens och trafikverkets anläggningar Detaljplanens reglering Detaljplanen reglerar cirkulationsplatsens och anslutningsvägarnas placering, liksom placering av dagvattenanläggning, samt Trafikverkets nya dragning av Huddingevägen. Gestaltningen av cirkulationsplatsen har stor betydelse på grund av dess centrala plats i en av Huddinge kommuns regionala kärnor. Den blir synlig för både biltrafikanter, tåg- och bussresenärer samt för de som kommer till fots och med cykel på det regionala cykelstråket. Hur cirkulationsplatsen, dess ramper, slänter samt fackverksbron ska gestaltas kommer arbetas fram tillsammans med Trafikverket i projekteringsfasen. Kommunen kommer att delta aktivt i projekteringsfasen. Björnkullavägen kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas österut och beröra det omkringliggande partiet av lövvegetation i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels Allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrskog samt en större parkeringsyta. Gång- och cykelförbindelsen mellan Björnkulla och Högskoleområdet blir en koppling som utgör ett viktigt grönt rekreationsstråk och blir ytterligare en entré till Flemingsbergsskogen.

221 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) Figur över plankartan Dagvatten Damm som omhändertar dagvatten från delar av kommunens och Trafikverkets anläggningar placeras i lågpunkt inom Trafikverkets vägområde. Dagvattenhantering planeras även längs med Björnkullavägen med syfte att skydda Landstingsarkivet vid ett 100-årsregn. Buller Detaljplanen medför ökad trafik och ökat trafikbuller, dels på grund av den totala trafikökningen för hela området, och dels för att detaljplanen medför utbyggnad av nya lokala kopplingar. Trafiken från detaljplanens överliggande cirkulationsplats och anslutningsvägar beräknas dock inte enskilt medföra något överskridande av riktvärdet på 55 dba ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Trafiken från Trafikverkets vägar och järnvägar överskrider riktvärdet för buller vid bostadsfasad för delar av Stallet 3. Trafikverket föreslår bullerdämpande åtgärder för Stallet 3 i sin vägplan. Intrång Fastigheterna inom planområdet ägs till största del av kommunen eller Trafikverket men även privata fastighetsägare berörs. Intrång på privata fastigheter görs främst på mark ägd av Locum och Stiftelsen Clara, men mindre intrång görs även på ytterligare några privatägda fastigheter. Gällande detaljplan för Locums fastighet Kromosomen 1 har genomförandetid kvar till och med och det är avgörande att fastighetsägaren inte motsätter sig detaljplanen. Dialog har förts mellan parterna. Intrånget i Stiftelsens Claras fastighet Blicka 3

222 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) (Södertörns Högskola) tar prickmark och byggrätt i anspråk. Intrånget i Stiftelsen Claras fastighet Grantorp 2:32 är ej detaljplanelagd och överlåtelse av mark har reglerats i tecknad överenskommelse som är beslutad i kommunfullmäktige 11 september 2017, 19. Intrånget i Specialfastigheter Sverige AB fastighet Rotorn 3 (häktet) berör prickmark och yta för teknisk anläggning som ej är uppförd, intrånget i Boetten Förvaltnings AB fastighet Snickarboden 1(Landstingsarkivet) berör prickmark och mindre del av byggrätten som idag har funktion som parkeringsplats, samt intrånget i Provinsfastigheter I fastighet Stallet 3 (Visättra) berör endast prickmark. Genomförandetiden för dessa detaljplaner har gått ut. Anledning till intrången är att slänter och vägområde behöver medtas i detaljplanen för att säkerställa projektets genomförbarhet. Små intrång görs även på fastigheterna Medicinaren 5 och Embryot 1 med syftet att justera plangränser och att medtaga tillräckliga ytor för slänter. Gällande detaljplan har genomförandetid kvar (till och med ) där ianspråktagna ytor regleras som väg eller som prickmark. Teknisk anläggning Befintlig teknisk anläggning längs med Björnkullavägen tas i anspråk och ersättningsyta regleras inom planområdet. Fornlämning Planområdet berör fornlämning 377:1 (bedömd boplats). Länsstyrelsen har meddelat att förundersökning är genomförd och slutundersökning samt flytt av fornlämningen kan genomföras efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Markavvattningsföretag I en mindre del av detaljplanens östra delar vid Björnkullavägen omfattades planområdet tidigare av ett markavvattningsföretag, Flemingsberg-Fruängens torrläggningsföretag. Efter en parallell process under detaljplanearbetet har nu markavvattningsföretaget upphört att gälla. Genomförande Genomförandetiden är 5 år och börjar från det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Antagande av detaljplanen och fastställelse av vägplanen beräknas att ske första och andra kvartalet Trafikplatsen har en beräknad byggtid på 2-3 år. Ett genomförandeavtal ingås mellan kommunen och Trafikverket i samband med antagande av detaljplanen. Genomförandeavtalet redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. Mer utförlig information om genomförandeavtalet återfinns i dess ärendenummer, se KS-2017/2211. Ett finanseringsavtal mellan parterna finns sedan tidigare beslutat av kommunfullmäktige.

223 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2015/ (7) Förvaltningens synpunkter För att kunna utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg finns det ett behov av att förbättra infrastrukturen och transportsystemet i och omkring Flemingsberg på både kort och lång sikt. De tillkommande kopplingarna till Björnkulla och sjukhus- och högskoleområdet är viktiga för stadsutvecklingen och för befintliga verksamheter och boende i närområdet, samt viktiga för Flemingsbergs övergripande trafik- och transportsystemet. Förvaltningen anser att föreslagna trafiklösningar har många fördelar med en ny regional cykelväg längs med Huddingevägen, nya kopplingar mellan områdena väster och öster om järnvägen, samt förstärkta vägkapaciteter. Med behovsbedömningen i planbeskrivningen som grund är bedömningen att den miljöpåverkan som Huddinge kommuns detaljplan enskilt ger upphov till inte leder till betydande miljöpåverkan och således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Björn Gyllensten Planarkitekt Bilagor Bilaga 1. KS, Plankarta_antagande Trafikplats högskolan Bilaga 2. KS, Planbeskrivning_antagande Trafikplats högskolan Bilaga 3. KS, Utlåtande efter granskning Trafikplats högskolan Bilaga 4. KS, Samrådsredogörelse Trafikplats högskolan Beslutet delges Trafikverket

224 REGULATORN PLANBESTÄMMELSER Lr GRANTORP Lr Lr 5 Lr Lr Lr Lr Lr GRÄNSER 5:6 Lr 19 Lr Lr 5:5 serv serv Lr Lr Lr ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Lr ACKUMULATORN MEDICINAREN Lr Lr 5:4 Lr Lr ga:3 Lr GENOMFART 1 4 serv 1 Lr Genomfartstrafik GENOMFART1 6 serv 4,7 meter. ga:2 Lr ga:5 serv 4 (LOKALGATA1) 4 BLICKA serv Lr 5 Lr :7 LOKALGATA Lr GENERATORN ga:4 2 NATUR 5 ga:8 3 GA:1 Lokaltrafik 2 7 serv 1 ga:6 serv Kvartersmark ga:7 serv 1 serv serv 1:13 serv 24 E serv Lr serv Lr Kontor K 4 serv Lr serv serv 2 3 Lr T MAGASINET Lr Lr serv serv serv Lr serv serv 1 FA RT Lr 15 NO M GA:2 n1 ROTORN serv serv 4 GE EMBRYOT UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 6Lr 2 Lr serv 10 1 Lr Dagvatten 1 GA:1 Lr serv serv 3 Lr Lr LOGEN serv Kz Lr 2:32 7 GENOMFART1 6 LG AT Lr Lr NATUR Dagvatten 3 A Lr Lr Lr LO KA Lr T( Lr LO z KA LG Lr 1 Lr serv Lr AT A1 ) FA RT LO 1 Lr ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 5 Lr 3 STALLET Lr 2 M KA LG AT A BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE G EN O BRYGGHUSET Lr GA:1 2 Lr Lr Lr NATUR ILLUSTRATION Lr serv serv 1:3 n1 2 Fornminne 1 MANGELBODEN serv Illustrationslinjer Lr Fornminne Lr SNICKARBODEN 1 KROMOSOMEN TULLINGE E serv 2 1 serv serv LIDRET 1: Lr 39 REGULATORN Lr GRANTORP Lr nyttj Lr 5 Lr Lr Lr Lr Lr 5:6 Lr 19 Lr Lr Lr 5:5 Huddinge sjukhus serv serv Lr Lr 1 Lr Lr ACKUMULATORN MEDICINAREN Lr Lr Lr 5:4 Lr Lr ga:3 Lr 1 4 serv 1 Lr 6 serv ga:2 Lr serv 4 ga:5 4 BLICKA serv Lr 5 Lr :7 Lr GENERATORN ga: ga:8 3 GA:1 2 7 serv 1 ga:6 serv Lr ga:7 serv 1 serv serv 1:13 serv 24 VEDBODEN serv Lr serv 4 nyttj serv Lr Lr serv serv 2 3 BOTKYRKA KOMMUN Lr serv Lr MAGASINET Lr Lr serv serv serv Lr serv serv 1 6Lr 2 Lr Lr 15 GA:2 EMBRYOT ROTORN serv serv 4 serv 10 1 Lr 1 GA:1 Lr serv serv 3 Lr Lr LOGEN serv 7 Lr Lr 3 Lr Lr 6 2:32 Lr Lr Lr Lr Lr Lr serv Lr 1 1 Lr Lr 5 Lr 3 STALLET Lr 2 BRYGGHUSET Lr GA:1 2 BAGARSTUGAN Lr Lr Lr Lr serv serv 1:3 2 MANGELBODEN 1 serv Lr Lr SNICKARBODEN 1 KROMOSOMEN TULLINGE serv 2 1 serv serv LIDRET 1: nyttj Lr Lr nyttj Lr nyttj serv Lr Lr nyttj Lr 1:7 1:7 1:11 serv nyttj 1:11 serv ORIENTERINGSKARTA (Inte skalenlig) Skala 1:2000 (orginalformat A0) Grundkarta 200m UPPLYSNING Beteckningar Antagande 7 6 dagvattenutredningen och dess bilaga 2. inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun Planprogram Planbeskrivning Staket, bullerplank maj dagvatten skall ske i enlighet med detaljplanens dagvattenutredning. HUDDINGE KOMMUN Illustration Beslutsdatum del av Grantorp 2:32 m.fl. Antagande Koordinatsystem Instans Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt Huddinge kommun Dike NBN/KF Reviderad dess lydelse innan Laga kraft KS Planarkitekt 0126K-

225 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA Rev: KS (34) Planbeskrivning antagandehandling Detaljplan för Trafikplats Högskolan Del av Grantorp 2:32 m.fl. Flemingsberg Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen, december 2017

226 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för byggandet av en överliggande cirkulationsplats i Flemingsberg över Huddingevägen och dess anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Planen möjliggör också att Trafikverkets vägplan för Väg 226/571, Del av Förbifart Tullinge kan fastställas. Det görs genom att ersätta de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och genom att ytor som tidigare varit utan detaljplan planläggs för det nya ändamålet. Marken som berörs av cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområde för Huddingevägen och järnvägen. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan Högskoleområdet och Björnkulla. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar. Byggandet av Trafikplats Högskolan främjar Flemingsbergs framtida Resecentrum och dess möjlighet att bli en kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Behov av miljöbedömning En utbyggnad av väg 226/571, Del av förbifart Tullinge har i länsstyrelsens beslut från 2014 antagits innebära betydande miljöpåverkan. Det betyder att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för vägplanen. Detaljplanen för trafikplats Högskolan kräver fortsatt en separat behovsbedömning. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljöbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Upprättandet av detaljplanen behöver med andra ord inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Genomförande Fastställelse av vägplanen och antagande av detaljplanen beräknas ske tidigast under första kvartalet 2018 och en byggstart kan först ske efter att övriga tillstånd erhållits och entreprenadarbeten upphandlats. Trafikplatsen har en beräknad byggtid på 2-3 år. Ett genomförandeavtal som reglerar kostnader och ansvarsfördelning tecknas mellan Trafikverket och Huddinge kommun.

227 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Innehållsförteckning DETALJPLAN... 5 Planens syfte och huvuddrag... 5 Plandata... 5 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Regionplan... 6 Översiktsplan... 6 Fördjupad översiktsplan... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Trafikverkets vägprojekt Bana Väg Flemingsberg... 9 Planuppdrag Planens förenlighet med miljöbalken Behovsbedömning Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Naturvärden Rekreation och friluftsliv Geologiska förhållanden Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer för vatten Ekologisk kompensation Bebyggelse Planens bestämmelser Sociala konsekvenser Fornlämningar Gestaltning Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Trafikprognoser Vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge Störningar och risker Teknisk försörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Avtal... 32

228 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Ledningsrätt Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Vatten och avlopp El och tele m.m Ersättning vid markförvärv/försäljning Tekniska frågor Tekniska utredningar Administrativa frågor... 34

229 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för utbyggnaden av en ny trafikplats i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Den kan därmed avlasta Huddingevägens korsning med Hälsovägen och möjliggöra att denna korsning byggs om för att prioritera kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Vidare ingår det lokala gång- och cykelnätets anslutningar mot det regionala gång- och cykelnätet. Detaljplanen möjliggör också fastställelse av Vägplan Väg 226/571, Del av Förbifart Tullinge, tidigare benämnt Banaväg Flemingsberg etapp 2. Genom att ersätta de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och planlägga ytor för det nya ändamålet möjliggörs detta. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gångoch cykelbanor samt trädplanteringar. Trafikplatsen har en avgörande roll i den framtida trafikföringen i Flemingsberg. Utformandet och byggandet av trafikplatsen kommer att främja Flemingsbergs möjlighet att bli en regional kärna och bli en kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida lösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet består av ett sammanhängande område kring väg 226, Huddingevägen; Trafikplats Högskolan med anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé samt mot Björnkullavägen. Detaljplanen omfattar den nya trafikplatsen i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet samt de ytor som tidigare inte varit detaljplanelagda eller inte planlagda för rätt ändamål. Området omfattar cirka 12,5 hektar och berör delar av Grantorp 5:4, Visättra 1:1 och Visättra 1:5, fastigheter i kommunal ägo. I området ingår vidare delar av Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara), Grantorp 5:5 och Visättra 1:3 (Trafikverket), Blicka 3, Snickarboden 1, Rotorn 3, Stallet 3, Embryot 1, Medicinaren 5 och Kromosomen 1, i privat ägo.

230 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Ungefärligt planområdet i rött med fastigheter utmarkerade i blå text med trafikplatsen och anslutande vägar inritade. Grönmarkerat fastigheter ägs av Huddinge kommun, vita fastigheter av enskilda samt blåa fastigheter av Huge fastigheter AB. Tidigare ställningstaganden Regionplan I Regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) från 2010 är Flemingsberg utpekad som en regional stadskärna som ska fungera som ett alternativ till Stockholm City. Stadskärnan ska vara funktionsblandad, den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas och marken omkring stationerna bör användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet. Ambitionen bör vara att skapa upplevelserika, täta och varierade miljöer utifrån stadskärnornas respektive profiler. Torg, parker, vatten, grönområden och mötesplatser är viktiga för kärnornas attraktivitet, liksom möjligheten att på ett tryggt sätt ta sig fram till fots och per cykel. Översiktsplan I Översiktsplan 2030 är målet för utvecklingen av Flemingsberg att skapa en levande, tät, grön, och hållbar stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, kultur med mera. Området ska utgöra en sammanhängande stads-

231 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) väv som binder ihop de olika delarna och överbrygger barriärerna i området. Det bör vara enkelt att cykla, gå och åka kollektivt i Flemingsberg. Markanvändningen är angiven som primärt förtätnings- och utbyggnadsområde, och delar av grönområdet är angivet som bevarandeområde. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan har tagits fram som ett samarbetsprojekt mellan Botkyrka och Huddinge kommun. Planen som var på samråd år 2009 är inte antagen politisk men fungerar som riktlinje för planeringen inom Flemingsberg. Vikten av att knyta ihop de olika delarna av Flemingsberg för att skapa en sammanhängande stadsväv framhålls samt funktionsblandning. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet berör följande gällande planer (varje detaljplan har fått en egen färg för att lättare orientera sig i översiktsbilden). Gällande detaljplaner i planområdet. Varje detaljplan har en egen färg. 1 Grantorp 2:17, 0126K-14808, laga kraft Planen anger användningen vård. Intrång i detaljplanen görs i söder och i väster. Både områdena är reglerad som prickmark och där marklov krävs för trädfällning och utfartsförbud mot detalj-

232 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) planegräns. Genomförandetiden går ut Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18, 0126K-14042, laga kraft Berörd del utgörs av allmänna platser, huvudgata och lokalgata. Detaljplanen har genomförandetid till Tomt Yta utan detaljplan 4 Flemingsbergs station, 0126K-11148, beslutsdatum Tillåten användning utgörs av gatutrafik och järnväg, med vissa ytor avsedda att hållas tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik och allmän gång- och cykeltrafik på bro. Genomförande tiden för planen har gått ut. 5 Flemingsbergs arbetsområde, 0126K , beslutsdatum Planen anger användningen kontor och en liten andel för forskarlägenheter, naturmark och tekniska anläggningar. Genomförandetiden har gått ut. 6 Björnkulla hantverksby, 0126K-12539, laga kraft Tillåten användning enligt detaljplan för berörda delar är naturmark och huvudgata. Genomförandetiden är 15 år och har gått ut. 7 Snickarboden 1, 0126K-14303, laga kraft Tillåten användning är kontor, lager och likartad verksamhet. Bestämmelserna skyddsplantering, prickmark och slänt gäller på större delen av det område den planerande gatan sträcker sig. Viss del av den planerade gatan berör ett mindre område som utgör byggrätt. Den ytan används idag till markparkering. Genomförandetiden är 10 år och har gått ut.

233 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) 8 Forskarbyn I, 0126K-11284, beslutsdatum Detaljplanen anger vägområde och järnvägområde. På fastigheten Blicka 3 anges användningen allmänt ändamål. Genomförandetiden har gått ut för planen. 9 del av Blicka 3 m.fl. (Södertörns Högskola), 0126k-15317, laga kraft Berörda delar reglerar prickmark eller byggrätt för högskoleverksamhet. Detaljplanen har 5 års genomförandetid och har gått ut. 10 Forskarbyn II, 0126K-11315, laga kraft Användningen är enligt detaljplan naturmark. Genomförandetiden har gått ut. Trafikverkets vägprojekt Bana Väg Flemingsberg Länsväg 226, Huddingevägen, är tillsammans med E4/E20 och väg 73 en av Stockholms tre infarter söderifrån. Väg 226 löper från väg 73 i Årsta till väg 225 i Vårsta parallellt med väg E4. Sträckan mellan Tumba och Flemingsberg har under högtrafiktimmarna, morgon och kväll, hög trafikbelastning i Tullinge vid Flaggplan och vid Hälsovägen vilket orsakar köer med därtill hörande trafiksäkerhets- och kapacitetsproblem. Vägen utgör både en huvudväg och lokalväg med ett flertal vägkorsningar och utfarter. Detta gör att det är svårt att passera genom eller ansluta till väg 226 bland annat i Tullinge. Sträckan mellan Tullinge och Flemingsberg saknar också en gen och säker gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter hänvisas till Alfred Nobels Allé via Parkhemsvägen vid Flaggplan alternativt tvingas dessa trafikantgrupper ut på en väg utan vägren med stora trafikflöden och tung trafik. Väg 226 mellan Tumba och Flemingsberg utreddes redan på 1970 talet. Förstudier genomfördes 1999 och 2001 med en Vägutredning Efter Vägutredningen tog dåvarande Vägverket år 2008 beslut att projektera Vägutredningens alternativ vägplan. Vägen är en förbifart mellan Tumba och Flemingsberg, förlagd söder om Tullinge.

234 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Översiktsbild över ingående delar i Projektet BanaVäg Flemingsberg Höga anläggningskostnader och ett flertal ändrade förutsättningar i Flemingsberg efter vägutredningen har lett till att projekteringen från 2008 avbrutits och återupptagits vid flertal tillfällen. Den ekonomiska planeringen har därutöver endast medgett en etapp med trafikförsörjning mellan Riksten och Flemingsberg (populärt uttryckt Infart Riksten ). År 2014 beslutade Trafikverket att sträckan mellan Pålamalmsvägen och trafikplats Högskolan ska utgöra en första etapputbyggnad av Förbifart Tullinge. Med den pågående och planerade exploateringen i Flemingsberg och Riksten kommer trafikbelastningen att öka vilket leder till ökade kapacitets och framkomlighetsproblem som redan finns på väg 226. Vägplanen som är en del av Förbifart Tullinge, syftar till att förbättra framkomligheten, minska barriäreffekter, förbättra miljö- och trafiksäkerhet samt förstärka infrastrukturen norrut mot Flemingsberg och Stockholm. Trafikplats Högskolan blir en ny infart till Flemingsbergs centrala delar, Södertörns Högskola och Huddinge sjukhus. I Flemingsberg genomför Trafikverket för närvarande en omläggning av väg 226 samt en ombyggnad av stationen med ytterligare ett plattformspår (spår

235 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) 0), Banaväg etapp 1. Åtgärden möjliggör omstigning från fjärr- och regionaltåg till pendeltåg under avstängning och renovering av Getingmidjan (järnvägen mellan Stockholms C och Stockholms södra station under tre somrar ). Från kommunens sida är det viktigt att trafikplats Högskolan är på plats år Detta är viktigt eftersom att Södertörns sjukhus behöver en ny infart, eftersom att arbetet med en planskildhet mellan Hälsovägen och väg 226 ska kunna påbörjas, samt eftersom att den övergripande bebyggelseutvecklingen för Flemingsberg ökar kapacitetsbehoven på vägnäten. Utifrån kommunens vision om att minska biltrafiken har man valt att korsningen inte endast får vara anpassad för biltrafik. Planuppdrag Projektplanen för åren anger planläggning av Bana väg etapp 2 (tidigare benämnt Förbifart Tullinge i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt). Planprocessen samordnas med vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge. Kommunfullmäktige beslöt den 13 januari 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta de detaljplaner som krävs för att genomföra projekt BanaVäg Flemingsberg inklusive Trafikplats Högskolan. Detaljplanen skickades på samråd den 9 oktober Detaljplan skickades på granskning den 29 maj Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken bedöms inte överskridas med föreslaget ändamål. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande.

236 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Planen Trafikverket planerar för en ny infart till Riksten och en ny trafikplats över väg 226 i Flemingsberg. Vägplanen upprättas, prövas och fastställs enligt bestämmelserna i väglagen och utarbetas av Trafikverket. Den aktuella detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för de delar av vägprojektet som Huddinge kommun kommer att ha väghållaransvar för, nämligen den överliggande cirkulationsplatsen i Trafikplats Högskolan och anslutningsvägarna mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen samt de delar som tidigare inte varit detaljplanelagda för väg. Vidare ingår det lokala gc-nätets anslutningar mot det regionala gc-nätet. Platsen Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog samt en större parkeringsyta. Påverkan Detaljplanen leder till ökad trafik med en utbyggnad av nya kopplingar till lokala vägnätet. Den tillkommande trafikplatsen, dess anslutningsvägar och förskjutningen av Björnkullavägen medför ökat trafikbuller. Ut- och ombyggnaden av det kommunala vägnätet bedöms dock inte medföra överskridanden av riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (vid befintliga bostäder). Trafikökningen leder även till förhöjda halter av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormerna för luft beräknas dock inte överskridas. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Det berörda områdets naturvärden bedöms dock som relativt små och även dess rekreationsvärden

237 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) sett till det bullerstörda läget samt den branta och svårtillgängliga terrängen. Detaljplanen berör även den norra spetsen av fornlämningen Huddinge 377:1 (bedömd boplats). Länsstyrelsen har meddelat att undersökning av objektet Huddinge 377:1 inte kan genomföras förrän vägplanen vunnit laga kraft. Detaljplanen medför att hårdgjorda ytor tillkommer (till följd av att anslutningsvägarna tar naturmark i anspråk) vilket leder till en ökad mängd förorenat vägdagvatten om inga åtgärder vidtas. Dagvattnet från de nya tillfartsvägarna föreslås fördröjas och renas genom att avledning i täta makadamdiken, vidare till dagvattendamm, för att sen släppas ut i det befintliga dagvattensystemet. Möjligheten för Orlången att nå en god ekologisk och kemisk status bedöms inte försämras av trafikplatsen och därmed inte heller sjöns möjlighet att nå sina miljökvalitetsnormer. Detaljplanen kommer att leda till störningar under byggtiden, såsom till exempel buller och vibrationer. Inför byggskedet kommer Trafikverket, tillsammans med Huddinge kommun ta fram ett kontrollprogram för byggtiden. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till sammanfattningen och den detaljerade miljöbeskrivningen under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättandet av detaljplanen behöver därmed inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Hela vägprojektet Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge medför däremot i sin helhet en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har gjorts inom Trafikverkets vägplan. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation som ligger i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog och till viss del av hällmark med berg i dagen samt en större parkeringsyta. Marken är kuperad med höjder på uppåt + 55 meter över havet och de lägsta nivåerna på + 32 meter i anslutning till Huddingevägen. Ner mot Huddingevägen blir lövvegetationen

238 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) mer påtaglig och det förekommer fuktiga till vattenfyllda partier i lågpunkterna. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen med dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att främst naturmark väster om Huddingevägen kommer att tas i anspråk. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Etableringsytor, tillfälliga vägar och upplag bör planeras för att minska påverkan på naturmiljön och avverkning av träd. Det är viktigt att återetablering sker på dessa ytor, vilket medför en visuell förbättring på lång sikt. Bild från planområdet, Huddingevägen Naturvärden Naturen i planområdet väster om Trafikplats Högskolan är inte beskrivet i Huddinges natur (2012) eller redovisat i Huddinges grönstrukturplan (1997) och bedöms inte ha några större natur- och rekreationsvärden. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer inom planområdet. Rekreation och friluftsliv Naturen väster om Huddingevägen är relativt bullerstörd samt består av brant och svårtillgänglig terräng som i dagsläget inte används i någon större utsträckning för rekreation och friluftsliv.

239 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Flemingsberg ligger mellan de gröna kilarna Hanvedenkilen i sydöst och Bornsjökilen i norrväst, två regionalt sammanhängande naturområden med opåverkad skog och strövområden. Flemingsbergsskogens naturreservat sydöst om planområdet utgör en del av Hanvedenkilen med en stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Området innehåller en kombination av stor skog och kulturlandskap och är en del av riksintresset för friluftsliv. Huddingevägen och järnvägen skär igenom Flemingsberg och utgör en barriär mellan de bägge sidorna. Tunnelpassagen mellan Ebba Bååts väg och Elektronvägen samt gångbroarna vid Flemingsbergs station och Regulatorbron utgör i dagsläget de enda passagerna under/över vägområdet för gående och cykel. Trafikplatsen i det aktuella planförslaget innehåller en överliggande gång- och cykelbana, vilket medför en ny passage över vägområdet även i sydvästra Flemingsberg. Kopplingen utgör ett viktigt grönt rekreationsstråk och blir ytterligare en entré till Flemingsbergsskogen. Kartan visar utdrag från den fördjupade översiktsplanen i Flemingsberg och den koppling som behöver stärkas, vilket planförslaget möjliggör med en gång- och cykelförbindelse över Huddingevägen. Geologiska förhållanden Enligt översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består området i dalsänkan för Trafikplats Högskolan av lös jord, det vill säga lerjord utan genomgående torrskorpa. De höglänta områdena vid anslutningsvägarna mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen består av fast jord, det vill säga morän, sten, grus, sand och

240 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän, samt berg i dagen. Björnkullavägens nya läge kommer att grundläggas på berg, gnejs med bergkvalitet 2 enligt Sveriges Geologiska Undersökningar. Marken är inte sättningsbenägen och behöver inte förstärkas. Anlutningsvägen från Alfred Nobels allé ligger delvis på berg men sista sträckan där den ansluter mot trafikplatsen måste det utföras bankfyllnad. Under projekteringen ska sonderingar utföras i vägens sträckning men bedömningen är i detta skede att det krävs förstärkningsåtgärder under uppfyllnaden. Hydrologiska förhållanden Området avvattnas via dagvattenledningar till Flemingsbergsvikens våtmark för rening och vidare till sjön Orlången. Orlången ingår i Tyresåns sjösystem, ett sjösystem där Östersjön är slutrecipient. Orlången är en vattenförekomst som har ett mycket näringsrikt tillstånd och belastas med näringsämnen, dess totalfosforhalt är högre än 50 mikrogram/l. Näringstillförseln leder till igenväxning, algblomning och syrefria bottnar. I första hand bör påverkan från inkommande flöden begränsas och lokalt omhändertagande ske, så att inte vattenkvaliteten försämras nedströms i de efterföljande vattenförekomsterna. Avrinning av dagvatten från planområdet kommer att öka om inga åtgärder vidtas då anslutningsvägarna till trafikplatsen tar naturmark i anspråk. Miljökvalitetsnormer för vatten Orlången räknas som en vattenförekomst och omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Orlången har idag en otillfredsställande ekologisk status och har fått en tidsfrist att uppnå god ekologisk status till år För att uppnå detta behöver näringshalterna i sjön mer än halveras. God kemisk status uppnås idag exklusive överallt överskridande ämnen. Vid all samhällsplanering behöver åtgärder vidtas för att uppnå en så hög reningsgrad som möjligt och minska påverkan på sjön. Läs mer om föreslagna åtgärder för omhändertagande och rening av dagvattnet under rubriken Dagvatten. Markavvattning I en mindre del av detaljplanens östra delar vid Björnkullavägen omfattades planområdet tidigare av ett markavvattningsföretag, Flemingsberg-Fruängens torrläggningsföretag. En process har pågått under planprocessen och markavvattningsföretaget är nu avvecklat och diket har överlåtits till Stockholm Vatten AB. Risk för höga vattenstånd

241 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Det finns i dagsläget inga kända problem med översvämning i området enligt Stockholm Vatten. Det uppges ej heller finnas någon risk för att området riskerar svämmas över på grund av höga nivåer i närliggande ytvatten. Dagvattenutredningen (Norconsult, ) har räknat på erforderliga fördröjningsvolymer vid ett 100-års regn för de planerade anslutningsvägarna från den överliggande cirkulationsplatsen och kommit med förslag till hantering. Hanteringen av ett 100-årsregn ska lösas i enlighet med bilaga 2 i dagvattenutredningen. Se nedan. Trafikverket har uppgivit att det finns utrymme att ta emot framtida dagvattenvolymer från anslutningsvägen till Alfred Nobels Allé. Vid 100-årsregn bedöms dagvatten från det planerade makadamdiket längst anslutningsvägen kunna komma att bräddas ned mot intilliggande naturmark. Vattnet avrinner då ytligt ner mot ett framtida dike längs gång-och cykelbanan i Huddingevägens framtida dragning. Detta hanteras inom Trafikverkets vägplan. Trafikverket avser att anlägga ett flertal trummor för att avvattna det framtida diket från norra sidan av Huddingevägen mot en torr dagvattendamm på den södra sidan. Den trumma i diket som ska kunna avvattna anslutningsvägen vid en breddning föreslås dimensioneras för att kunna avleda ett 100-årsregn. På detta sätt kan eventuella översvämningar över Huddingevägens norra sida förebyggas vid skyfall. Utöver ovanstående åtgärder föreslås makadamdiket höjdsättas till samma nivå längs hela diket, på detta sätt kan naturmarken fungera som en översilningsyta vid eventuell bräddning av den samma. Illustration av ovan beskriven dagvattenhantering Dagvatten från anslutningsvägen till Björnkullavägen avses avledas till ett tätt makadamdike/magasin längs Björnkullavägens västra sida. Makadamdiket

242 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) föreslås anslutas till befintliga dagvattenledningen i Björnkullavägen. Då Landstingsarkivet ligger i ett lågområde direkt söder om vägen behöver den extra avrinningen vid 100- årsregn som anslutningsvägen medför omhändertas. För att förebygga eventuella översvämningar till Landstingsarkivet avses därmed makadamdiket att dimensioneras för att kunna fördröja ett 100- årsregn. Utifrån beräkningarna är den erforderliga försröjningsvolymen vid ett 100-årsregn ca 25 m3, denna volym beräknas kunna magasineras i ca 83 m3 makadamkross. Om makadamdiket utformas med längd 70 m, bredd 1 m och djup 1,2 m ryms hela den erforderliga fördröjningsvolymen i det föreslagna makadamdiket. Med hjälp av ovanstående dagvattenhantering förebyggs eventuella översvämningar av Landstingsarkivet som följd av den tillkommande anslutningsvägen till Björnkullavägen. Åtgärden säkerhetsställs med en egenskapsbestämmelse i plankartan. Illustration av ovan beskriven dagvattenhantering Ekologisk kompensation I planen har skyddsåtgärder vidtagits genom att ytor avsatts för dagvattenhantering till följd av den naturmark som blir hårdgjord. Ingen ekologisk kompensation har ansetts nödvändig i övrigt.

243 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Bebyggelse Planområdet domineras idag av den storskaliga väg som Huddingevägen är. Även de byggnader som omger vägen är storskaliga. Det finns korridorer av grönska mot vägen som på vissa ställen är bevarade i detaljplan men på andra ställen är ett resultat av att detaljplanen ännu inte genomförts. Både norr och söder om den nya trafikplatsen är planområdet idag skogbeklätt och här kommer de nya vägarna att ge en stor förändring jämfört med dagsläget. Utformningen kommer att följa den fördjupade översiktsplanens riktlinjer om gaturummet, vilket bidrar till att utveckla den regionala stadskärnan. Verksamheterna kommer i söder att ligga relativt nära vägen, vilket skapar en annan rumslighet än i dagsläget. 3D-bilder över Huddingevägens och Trafikplats Högskolans framtida utformning

244 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Bostäder Anslutningen till Alfred Nobels allé går intill ett nyligen planlagt bostadsområde i Embryot 1. I övrigt berörs inte bostadsområden direkt av Trafikplats Högskolan. Arbetsplatser, offentlig och kommersiell service Norr om trafikplatsen ligger Huddinge sjukhusområde och högskoleområdet. Öster om området ligger Flemingsbergsdalen och Flemingsbergs arbetsområde. Den nya trafikplatsen ger en alternativ tillfart till dessa områden och ger en huvudtillfart från väster om Regulatorvägen Hälsovägen byggs om till en planskild korsning utan påfartsramp från väster. Planens bestämmelser Intrång kommer ske på privata fastigheter. Till största del kommer dessa intrång att regleras som allmän plats mark LOKALGATA eller GENOMFART och marken kommer i och med det överlåtas till kommunen eller Trafikverket. Läs mer om detta i genomförandedelen i planbeskrivningen. Två stora intrång på privat fastighet görs på Kromosomen 1 och på fastigheten Grantorp 2:32. Detaljplanens intrång behövs för att möjliggöra för Trafikverkets och kommunens anläggningar. Dessa ytor placeras som LOKALGATA eller GE- NOMFART eftersom dessa ytor främst kommer bestå av vägytor. Kommunen gör även slänt- och vägintrång på fastigheterna Kromosomen 1, Medicinaren 5, Blicka 3 och Snickarboden 1. Dessa områden regleras på likadant sätt som vägytorna i detaljplanen eftersom att ytorna är till för slänter, vägområde och dagvattenhantering. Släntintrånget på fastighet Rotorn 3 regleras som kvartersmark KONTOR med prickmark och lilla z. Detta innebär att ytan fortsatt kommer tillhöra fastigheten Rotorn 3 men att marken ska vara tillgänglig för slänt. Bestämmelsen är utformad så för att inte påverka fastighetens byggrätt utifrån gällande detaljplan. En yta i sydöstra planområdet placeras som E, teknisk anläggning, som ersättningsyta för att befintlig ledningsägares teknisk anläggning tas i anspråk. Ytan regleras till cirka 15 gånger 15 meter efter nätägarens rekommendationer. Bron över järnvägsområdet regleras med en tredimensionell planbestämmelse där järnvägsområdet, T, är den primära användningen och bron, LOKAL- GATA1, är den sekundära. I bestämmelsen för bron tydliggörs även en fri höjd efter önskemål av Trafikverket. De kommunala gatorna placeras som LOKALGATA och Trafikverkets väg, väg 226, regleras som GENOMFART. Området för den överliggande cirkulationsplatsen regleras som GENOM- FART1 med ett prefix som tydliggör detta samt till vilken fri höjd den överliggande trafikplatsen måste ha, också det efter önskemål av Trafikverket.

245 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Två mindre områden har placerats som NATUR. Den ena ytan har dagvattenhantering preciserats för att ytan i framtiden ska kunna ta hand om dagvatten. Den andra ytan är medtagen för att skapa en bättre planmosaik. I kurvan vid Björnkullavägen ska dagvattenhanteringen klara ett 100-årsregn utifrån beräkningarna i dagvattenutredningen, dvs. en fördröjningsvolym om ca 25 m3. Denna volym beräknas kunna magasineras i ca 83 m3 makadamkross. Om ett makadamdike/magasin utformas med längd 70 meter, bredd 1 meter och djup 1,2 meter ryms hela den erforderliga fördröjningsvolymen. Med hjälp av ovanstående dagvattenhantering förebyggs eventuella översvämningar av Landstingsarkivet som följd av den tillkommande anslutningsvägen till Björnkullavägen. Åtgärden säkerhetsställs i plankartan med en egenskapsbestämmelse, n1, samt med en avgränsande egenskapslinje. Vid ett 100-årsregn bedöms dagvatten från det planerade makadamdiket längst anslutningsvägen på västra sidan av väg 226 kunna komma att bräddas ned mot intilliggande naturmark. Vattnet avrinner då ytligt ner mot ett framtida dike längs gång-och cykelbanan i Huddingevägens planerade dragning. Makadamdiket föreslås höjdsättas till samma nivå längs hela diket, på detta sätt kan naturmarken fungera som en översilningsyta vid eventuell bräddning av den samma. En upplysning placeras i plankartan om att höjdsättning av ovan nämnt dike ska ske i enlighet med dagvattenutredningen tillhörande detaljplanen. Anledningen till att specifika höjder för diket inte regleras på plankartan är att det riskerar att höjderna regleras till fel höjder i förhållande till omkringliggande vägar och dagvattendam. Det viktiga är, i enligheten med dagvattenutredningen, att dikets funktion säkerställs, dvs. att diket har en plan nivå, och inte att diket regleras till specifika höjder. Detaljplanen berör fornlämning Huddinge 377:1. Undersökning och borttagning av fornlämning kommer att ske efter att detaljplanen vunnit laga kraft. En upplysning i plankartan förtydligar att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för markingrepp i området för fornminne enligt 2 kap. Kulturmiljölagen., samt att en ansökan om tillstånd ska skickas till Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö. Sociala konsekvenser Barnperspektiv Projektet har bedömts påverka barn i liten omfattning varför Trafikverket beslutat att göra en enklare barnkonsekvensanalys där de inte genomför samråd direkt med barn utan istället träffat barnföreträdare. I detta fall var det barnombudsman i Botkyrka kommun, utredare från WSP samt Huddinges projektdeltagare från mark- och exploatering, gatu- och trafikavdelning och miljöavdelning. I Huddinge är det Visättraskolan (F-6) som ligger närmst. Kontakt med rektor har visat att deras barn endast rör sig i närområdet och

246 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) inte över väg 226. Rektorn ansåg att projektet inte påverkar barnen i någon större utsträckning. Även Södertörns friskola, som ligger i Björnkulla, har kontaktats men utan återkoppling. Barnombudsmannen i Botkyrka kommun som företrädde barnens intresse bedömde att projektet inte påverkar barn i någon större omfattning, projektet har även tagits upp i ungdomsfullmäktige. Fornlämningar Fornlämningen Huddinge 377:1 bedömdes vid registreringstillfället vara en fast fornlämning och av kategorin boplatser och visten. Beskrivningen anger: Boplats, ca 90x30 m (NV-SÖ), avgränsad av berg i dagen. Fynd av fåtaliga bitar slagen kvarts som påträffades i äldre rotvälta. Den tillgängliga ytan är god som boplatsläge. Tillägg dnr : Vid arkeologisk utredning etapp 2 år 2005 påträffades 2 kvartsavslag, 8 övrig slagen kvarts, 1 möjlig kärna av kvarts och skärvsten i provschakt inom området. Detaljplanen berör den övre norra spetsen och cirka halva södra ytan av fornlämningsområdet. Ansökan om tillstånd för undersökning och borttagning av fornlämning kommer att lämnas in efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Figur över fornminnen i området Gestaltning Utformningen av Huddingevägen och trafikplatsen regleras inte i samband med vägplanen utan kommer att fortsätta bearbetas under projekteringsfasen. För detaljplanen kommer trafikplatsen att följa den fördjupade översiktsplanens gestaltningsidéer. Det är viktigt att bropelare och cirkulationsplatsen är väl anpassade till dess centrala läge i den regionala stadskärnan Flemingsberg

247 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) och att de stämmer överens med den fördjupade översiktsplanens vision om en mer stadslik gatustruktur. Gator och trafik Trafikplats Högskolan utgör en ny koppling mellan den nya vägen Pålamalmsvägen, väg 226 och lokalgatorna Alfred Nobels Allé och Björnkullavägen. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhus- och verksamhetsområden. Ett flertal lägen för trafikplats Högskolan med dess koppling mot Alfred Nobels Allé har studerats. Trafikplatsens utformningsförslag och läge har beaktat funktion, vägstandard, regelverk samt påverkan på detaljplaner. Förslaget är att en cirkulationsplats anläggs över väg 226 med anslutningsramper till Huddingevägen, väg 226. Den överliggande cirkulationsplatsen får en anslutning med lokalgata till Alfred Nobels Allé samt en anslutning med lokalgata till Björnkullavägen. Lokalgatan mellan Björnkullavägen och trafikplatsen utgörs av en fackverksbro med stödplacering anpassade efter framtida höghastighetsspår 6. Björnkullavägen kommer att justeras i läge både i plan och i höjd för att kunna ansluta till trafikplatsen. Utformningen anpassas med hänsyn till framtida kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafik Ett regionalt cykelstråk går parallellt med väg 226 från Huddinge centrum till trafikplats Hälsovägen. Därefter viker det regionala stråket av och löper utmed Alfred Nobels allé och vidare in i Botkyrka kommun. I samband med utbyggnad av trafikplatsen och väg 226 kommer det regionala stråket att gå längs med väg 226 från trafikplats Hälsovägen till Botkyrka kommun. Lokala kopplingar för gång- och cykeltrafik är undermåliga i Flemingsberg och ett behov av att kunna ta sig över barriären av regional väg och järnväg saknas i den södra delen av området, vid Björnkulla. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet till gång och cykelförbindelse mellan Högskoleområdet och Björnkulla i anslutning till den nya trafikplatsen. En gång- och cykelväg kommer att löpa utmed den nya anslutningsgatan från Alfred Nobels allé och gå via trafikplatsen över väg 226 och järnvägen till Björnkullavägen. För att trygga en säker passage över Björnkullvägen till det kontor som ligger vid vägens södra del kan ett övergångsställe anläggas. Kollektivtrafik Området kollektivtrafikförsörjs i huvudsak med pendeltåg. Ett antal busslinjer matar till stationen. Direktförbindelser finns bland annat till Tumba, Fle-

248 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) mingsberg och Huddinge C. I samband med den nya trafikplatsen skapas det möjligheter för nya eller förändrade linjesträckningar. Beslut är taget om ett uppförande av Spårväg Syd. Spårväg Syd planeras att gå mellan Älvsjö och Flemingsberg och passera områdena Fruängen, Skärholmen och Kungens kurva. Trafikprognoser Trafikverket har låtit utföra trafikprognoser för föreslagen utformning av trafikplats högskolan mot prognosår Ingångsdata har varit Förbifart Tullinge etapp 1 utan nedsänkning av väg 226 i Flemingsberg men med tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd, med RUFS 2010 som grund och uppdaterad markanvändning i Flemingsberg enligt Huddinge kommun och underlag för Rikstens exploatering. År 2030 bedöms anslutande gator mot trafikplats Högskolan få trafikflöden i storleksordningen 2000 fordon/dygn (angivna fordonsflöden gäller vardagsmedeldygn, VÅDT) mot högskoleområdet samt 6500 fordon (VÅDT) mot Björnkullavägen. I denna prognos finns korsningen med Hälsovägen/Huddingevägen kvar. Med en framtida nedsänkning av Huddingevägen kommer anslutningen till Hälsovägen från Huddingevägen att försvinna och endast bli en lokalgata mellan högskoleområdet och Flemingsbergsdalen. Detta kommer att öka trafikmängderna i trafikplatsen och de anslutande vägarna. Vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge Planförslaget utgår från läge och utformning för trafikplatsen som den anges i förslag till vägplan Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge. Projektet Bana Väg Flemingsberg innebär ett samlingsnamn för de projekt och åtgärder som Trafikverket genomför på väg och järnväg. Sammantaget ska de bygga ett nytt järnvägsspår vid Flemingsbergs station, planera för en ny infart till Riksten och en ny trafikplats vid väg 226. Järnvägsspåret byggs för att tågresenärer i samband med att Getingmidjan renoveras ska kunna byta till pendeltåg och sedan åka vidare in mot Stockholm via Citybanan. Infart Riksten och trafikplats Högskolan ska förbättra trafiksituationen. För att kunna bredda plattformen och bygga ett till järnvägsspår behöver Trafikverket anpassa ytorna omkring järnvägen. Det görs genom att göra en parallellflyttning av Huddingevägen (väg 226) inklusive korsningen med Hälsovägen med cirka 25 meter, samt genom en förlängning av Regulatorbron. Arbetet pågick från hösten 2014 till sommaren 2016.

249 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Översiktsbild på väg 226, Huddingevägens, sidoförflyttning för tillkommande spår I etapp 2 sker bortschaktning av vägslänten mellan Huddingevägens nya sträckning och spårområdet i dag. Samtidigt ska regulatorbron förlängas västerut för att det nya järnvägsspåret ska få plats. I den tredje etappen breddas plattformen och det nya spåret byggs. Ny trafikplats på väg 226 vid högskolan Trafikplatsen ska binda samman den nya vägen mellan väg 226 och Pålamalmsvägen. Med den nya trafikplatsen skapas en nya kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhusområde och verksamhetsområde. Trafikplats Högskolan har en betydelsefull roll i Flemingsbergs övergripande trafikstrategi vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Störningar och risker Luft, lukt Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a)pyren, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium samt nickel i utomhusluft. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och SLB-analys har gjort beräkningar och bedömningar. Halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridan-

250 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) den av miljökvalitetsnormer i Flemingsberg tillföljd av den tillkommande trafiken som vägutbyggnaden medför. 1 Förorenad mark Marken inom området för de kommunala anslutningsvägarna till Alfred Nobels allé och Björnkullavägen innehåller inte några kända markföroreningar. Tjärasfalt har däremot påträffats i utförda underökningar av Huddingevägen i Flemingsberg. I samband med Huddingevägens ombyggnad och Trafikverkets schaktarbeten i den befintliga vägbanken finns det alltså stor risk för påträffande av tjärasfalt. Trafikverket kommer utföra ytterligare undersökningar som underlag för beslut om hur massorna ska hanteras. Detta behandlas inom Trafikverkets vägplan. Buller, vibrationer Ombyggnaden av Huddingevägen och den tillkommande trafikplatsen Högskolan med dess ramper och anslutningsvägar räknas som en väsentlig ombyggnad och därför ska de nationella riktvärdena för trafikbuller tillämpas. Det innebär att 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad utomhus eller 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus inte bör överskridas. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Den totala bullernivån inom området är sedan tidigare relativt hög till följd av den statliga infrastrukturen samt helikopterflygningar till och från sjukhuset. Detaljplanen leder till ökad trafik med en utbyggnad av nya kopplingar till lokala vägnätet. Den tillkommande trafikplatsen, dess anslutningsvägar och förskjutningen av Björnkullavägen medför ökat trafikbuller. Ut- och ombyggnaden av det kommunala vägnätet bedöms dock inte medföra överskridanden av riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Med utbyggnaden kommer däremot den ekvivalenta ljudnivån för delar av den tillkommande bostadsbebyggelsen på fastigheten Embryot 1 att bli högre än 55 db(a) vid fasad. Detaljplanen för den tillkommande bebyggelsen har sedan tidigare tagit höjd för vägtrafiken inklusive Trafikplats högskolan. I detaljplanen tillämpas avsteg där minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet ska få högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster. Redan i dagsläget orsakar även den kommunala trafiken ett överskridande av riktvärdet för delar av bebyggelsen på fastigheten Mangården 1. Detta bör emellertid behandlas inom kommunens åtgärdsprogram för trafikbuller oberoende av ombyggnationen. Trafikverket har inom sin vägplan ut- 1 Kartor för Huddinge finns bl.a. för PM2,5 2010, Bens(a)pyren 2009, Kvävedioxid 2015, PM , Bensen 2003 på

251 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) rett bullret från den statliga infrastrukturen och erbjuder bullerskyddsåtgärder för vissa fastigheter där överskridanden sker. Trafikbuller från kommunala vägar. Nuläge (år 2013) överst och efter utbyggnad (prognos 2040) nedanför. Risker I samband med upprättandet av vägplan för Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge har en riskbedömning genomförts. Riskbedömningen utgör ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som Trafikverket upprättar med vägplanen. Riskbedömningen visar att farligt gods transporteras både på väg 226 och på angränsande järnväg (Grödingebanan och Västra stambanan). Riskbedömningen visar också att risk för olycka med farligt gods är hög i det direkta närområdet till väg 226, och i den direkta närheten till järnvägsområdet. För att minska konsekvenserna vid en potentiell olycka med farligt gods behöver kommunen i framtida detaljplanearbeten planera för ett skyddsavstånd på 30 meter ifrån väg 226 och ifrån befintlig järnväg. Detta område ska hållas bebyggelsefritt och inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Riskbedöm-

252 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) ningen gäller under rådande förhållanden och kan komma att behöva kompletteras eller uppdateras ifall trafikmängderna i området förändras, eller om verksamheter etableras inom området som påverkar transporterade typer av farligt gods. Detaljplanens överliggande cirkulationsplats och dess anslutningsvägar till det lokala vägnätet är anläggningar som i dagsläget inte kommer att bli primär eller sekundär transportled för farligt gods. Riskanalysen har heller inte identifierat några målpunkter för farligt gods som kan tänkas få leveranser via cirkulationsplatsen. Risknivåerna bedöms ligga på acceptabla nivåer från anläggningarna mot omgivningen. Angående risker från omgivningen mot dessa anläggningar handlar detta främst om järnvägens urspårningsrisker mot bärande konstruktion av brofäste. I riskanalysen förutsätts det att brokonstruktionen projekteras utifrån rådande standarder för säkerhetsaspekter med avseende på brokonstruktioner över järnväg. Givet att dessa standarder följs bedöms risknivåerna ligga på acceptabla nivåer från omgivningen (järnvägen) mot anläggningen. En uppdaterad riskbedömning, daterad , genomfördes av Trafikverket i och med nya projektförutsättningar. Den riskbedömningen konstaterade att de nya förutsättningarna inte påverkar den ursprungliga riskbedömningens slutsatser. Teknisk försörjning Dagvatten I dagsläget avvattnas det lokala vägnätet i området via dagvattenledningar som leder till Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning för rening och sen vidare till sjön Orlången. Dagvattnet från den tillkommande trafikplatsen och dess anslutningsvägar innebära att nya ytor hårdgörs med ökade föroreningar som följd. Rening samt fördröjning av dagvattnet behövs därför innan fortsatt avledning till sjön Orlången. Dagvattenhanteringen ska följa Huddinge kommuns dagvattenstrategi. En dagvattenutredning har tagits fram i samband med planarbetet (Norconsult, ). Den stora andelen dagvatten kommer från den nya tillfartsvägen på den västra sidan. Fördröjning och rening avses ske genom avledning i täta makadamdiken, vidare till den torrdamm Trafikverket ska anlägga inom vägplanen, placerad i den naturliga lågpunkten mellan Huddingevägen och järnvägen. Dammen har en god kapacitet för detta. Även vattnet från den överliggande cirkulationsplatsen avvattnas till denna damm. På den östra sidan avses ett makadammagasin(dike) anläggas i Björnkullavägens

253 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) befintliga sträckning. Åtgärden säkerhetsställs med en egenskapsbestämmelse i plankartan. Då det finns risk för trafikolyckor med utsläpp av diverse föroreningar som kan hamna i dagvattnet är det även viktigt att damm/magasin förses med haveri-/katastrofskydd. I utredningen har föreslagna riktvärden som är framtagna inom ramen för regionala dagvattennätverket i Stockholms län (Riktvärdesgruppen, 2009) använts. Utifrån schablonberäkningar (i StormTac) för vägar med upp till fordon/dygn förväntas förhöjda halter i form av fosfor, bly, koppar, zink, kvicksilver, suspenderade partiklar samt olja förekomma i dagvattnet från de trafikerade vägarna innan rening. Efter rening i makadamdiken och torrdamm ligger samtliga föroreningskoncentrationer långt under riktvärdena (2M-nivå). Trots att föroreningsmängderna till stor del minskar efter dessa reningssteg är de alltjämt högre än föroreningsmängden innan exploatering då området omvandlas från skogsmark till högtrafikerat vägområdet. En översiktlig bedömning har gjorts inom dagvattenutredningen avseende projektets påverkan på Orlångens möjlighet att uppnå sina miljökvalitetsnormer (Norconsult ). Orlångens ekologiska status är klassad som otillfredsställande och fosfor anges vara den begränsande parametern för övergödningsproblematik. VISS (Vatteninformation Sverige) har sammanställt påverkanskällor för fosfor i sjön. Den antropogena bruttobelastningen i sjöns tillrinningsområde bedöms till 37 % komma från jordbruk, 12 % från urbana områden inklusive dagvatten och 52 % från enskilda avlopp. Den ekologiska statusen för näringsämnen skulle kunna påverkas, då fosfor och kväve bedöms öka något efter utbyggnad. Den andel fosfor som trafikplatsen bidrar till bedöms dock vara försumbar i det stora hela (ca 84 g/år efter rening). Enligt åtgärdsplanen för Orlången (Huddinge kommun) är sjöns totala fosforbelastning cirka 580 kg/år, vilket betyder att fosforbelastningen från trafikplatsen kan beräknas utgöra ca 0,014 % av det totala fosfortillskottet. Det bedöms därmed inte vara möjligt att halterna i dagvattnet från trafikplatsen ska kunna påverka Orlången så att fosforhalterna i sjön blir högre än idag, då trafikplatsen utgör en ytterst liten del av vattentillförseln. Avseende kväve är medelhalten i recipienten 1014 μg/l enligt Trafikverkets vägplan (Trafikverket, 2017), medan den framräknade halten i dagvattnet från planområdet efter rening är 990 μg/l. Dagvattnet från trafikplatsen har därmed en lägre kvävehalt än vattnet i Orlången. Därutöver avleds dagvattnet via en konstruerad våtmark för dagvattenrening i Flemmingsbergsviken, vilket utgör ett sista reningssteg för fosfor och kväve innan vattnet når sjön, något som inte är inräknat i denna utredning.

254 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Vad det gäller den kemiska statusen, har endast kvicksilvermängd bland de prioriterade ämnena beräknats. Både koncentrationen i dagvattnet och mängden kvicksilver som tillförs sjön beräknas bli lägre än idag. Möjligheten för Orlången att nå en god ekologisk och kemisk status bedöms inte försämras av trafikplatsen och därmed inte heller sjöns möjlighet att nå sina miljökvalitetsnormer. Figur över dagvattenhantering

255 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planarbetet bedrivs med ett normalt förfarande i enlighet, med PBL 2010:900 med dess lydelse före Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och ett program bedöms inte nödvändigt i den meningen att det underlättar den fortsatta detaljplaneprocessen. Tidplan Plansamråd 12 okt 25 nov 2015 Granskning 2 juni 30 juni 2017 Antagande i kommunfullmäktige Kvartal 1, 2018 Laga kraft* Kvartal 1, 2018 Byggnation av nya trafikplatsen (*Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka 4 veckor efter antagandebeslutet) Tidplanen för byggnationen är beroende av fastställandet av vägplanen för väg 226/571, Del av förbifart Tullinge. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år och börjar den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen.

256 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huvudmannaskapet för den överliggande cirkulationsplatsen samt för anslutande gator kommer att regleras genom genomförandeavtal mellan Trafikverket och Huddinge kommun. Trafikverket är huvudman för det statliga vägnätet (Huddingevägen). Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark, naturmark). Dialog pågår mellan Stockholm Vatten, Trafikverket och kommunen hur ansvaret för dagvattenhanteringen ska fördelas. Avtal Ett genomförandeavtal ska tecknas mellan Huddinge kommun och Trafikverket angående genomförande av väg 226/571, Del av förbifart Tullinge inklusive de lokala anslutningarna. Huddinge kommun kommer vidare att träffa avtal/överenskommelser med de fastighetsägare som berörs av detaljplanens genomförande vilket framförallt avser mark som ska förvärvas (inlösas) för allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning I detaljplanen är gatumark utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark). Enligt plan- och bygglagen har kommunen som huvudman skyldighet och rättighet att förvärva all allmän platsmark. Huddinge kommuns förvärv av allmän platsmark kommer att ske genom fastighetsregleringar när detaljplanen har vunnit laga kraft. Följande fastigheter helt eller delvis berörs av dessa förvärv inom planområdet: Blicka 3, Grantorp 2:32, Grantorp 5:5, Visättra 1:3, Snickarboden 1, Rotorn 3, Kromosomen 1, Medicinaren 5, Embryot 1 och Stallet 3. Huddinge kommun förvärvar (inlöser) mark som är utlagd som allmän platsmark i detaljplanen och betalar ersättning dels för marken och dels för de tomtanläggningar som berörs av förvärvet, till exempel träd, buskar och staket. Förvärv av marken sker när detaljplanen har vunnit laga kraft och ska genomföras. Detaljplanen förväntas inte leda fram till bygglov. Ledningsrätt Rätten att anlägga och underhålla allmänna ledningar kan tryggas genom ledningsrätt. Enligt fastighetsförteckningen berör detaljplaneområdet åtta ledningsrätter med beteckningarna 0126K , 0126K , 0126K , 0126K , 0126K , 0126K , 0126K och 0126K Dessa ledningsrätter är till förmån för Stockholm Vatten VA AB, Vattenfall Eldistribution AB och Södertörns fjärrvärme AB. Befint-

257 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) liga ledningsrätter strider inte mot detaljplaneförslaget. Däremot kommer vissa ledningar behöva flyttas eftersom markförläggning förutsätts ske i gatorna. I dessa fall behöver avtal tecknas mellan ledningsägaren och initiativtagaren till ledningsflytten. Servitut Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Enligt fastighetsförteckningen berör detaljplaneområdet åtta servitut med beteckningarna 0126K , 0126K , 0126K , 0126K , 01-HUD , 01-IM7-49/2114.1, 01-IM7-78/ och 01- IM7-80/ Konsekvenser och eventuell omprövning av servitut studeras i genomförandeskedet. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Gatuutbyggnaden inom planområdet beräknas kosta i storleksordningen 300 miljoner kronor vilket bekostas av Trafikverket och Kommunen. Kommunen kommer att ha kostnader för att projektera och bygga ut allmän plats samt iordningställande av tomtmark. Bedömda kostnader för de kommunala anslutningarna mot Björnkulla och Alfred Nobels allé bedöms uppgå till ungefär 150 Mkr. Vatten och avlopp Kostnaden för eventuell flytt och omläggning av va-ledningar/tunnlar skall exploatören svara för och det ska regleras via genomförandeavtal mellan exploatören och Stockholm Vatten och Avfall AB. El och tele m.m. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av initiativtagaren till förändringen. Vid behov av ledningsflytt, ska kontakta Vattenfall i god tid. Ledningsägaren önskar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Vid behov av att flytta ledningar för att möjliggöra exploatering ska den part som initierar åtgärden bekosta den. Ersättning vid markförvärv/försäljning Huddinge kommun förvärvar (inlöser) mark som är utlagd som allmän platsmark i detaljplanen och betalar ersättning dels för marken, dels för de tomtanläggningar som berörs av förvärvet. Förvärv av marken sker när detaljplanen har vunnit laga kraft och ska genomföras.

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Tekniska frågor Tekniska utredningar Huddinge kommun har tagit fram en förprojektering för de lokala väglänkarnas kopplingar till den nya trafikplatsen. I övrigt har de underlag som krävts för detaljplanen huvudsakligen tagits fram i samband med vägplanen och därmed på uppdrag av Trafikverket. Resultatet av dessa redovisas främst i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för vägplanen. Gång- och cykelförbindelse vid Trafikplats högskolan har utretts av WSP. Dagvattenutredning har på ett övergripande plan för den framtida exploateringen i Flemingsberg gjorts av Atkins medan dagvattenanläggningar för vägprojektet projekteras av WSP. Dialog med Stockholm Vatten angående dagvattenanläggningar pågår. Administrativa frågor Planförslaget har utarbetats i en projektgrupp inom samhällsbyggnadsavdelningen. Björn Gyllensten är ansvarig planarkitekt för detaljplanen. Projektgruppen består utav: Thomas Lundgren, mark- och exploateringssektionen Suzan Polus, gatu- och trafiksektionen Jonas Lidbrink, plansektionen Karin Almgren, lantmäteriavdelningen Övriga deltagare: Mikael Freiman, Trafikverket Jimmy Carlsson, Trafikverket Peter Fors, WSP Kenny Dolleris, WSP Martin Palage, WSP Karin Henriksson, WSP Gunnar Palmgren, WSP Samhällsbyggnadsavdelningen Björn Gyllensten Planarkitekt

259 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS (35) Planbeskrivning antagandehandling Detaljplan för Trafikplats Högskolan Del av Grantorp 2:32 m.fl. Flemingsberg Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen, december 2017

260 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Sammanfattning Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för byggandet av en överliggande cirkulationsplats i Flemingsberg över Huddingevägen och dess anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Planen möjliggör också att Trafikverkets vägplan för Väg 226/571, Del av Förbifart Tullinge kan fastställas. Det görs genom att ersätta de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och genom att ytor som tidigare varit utan detaljplan planläggs för det nya ändamålet. Marken som berörs av cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområde för Huddingevägen och järnvägen. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan Högskoleområdet och Björnkulla. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar. Byggandet av Trafikplats Högskolan främjar Flemingsbergs framtida Resecentrum och dess möjlighet att bli en kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Behov av miljöbedömning En utbyggnad av väg 226/571, Del av förbifart Tullinge har i länsstyrelsens beslut från 2014 antagits innebära betydande miljöpåverkan. Det betyder att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för vägplanen. Detaljplanen för trafikplats Högskolan kräver fortsatt en separat behovsbedömning. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljöbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Upprättandet av detaljplanen behöver med andra ord inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Genomförande Fastställelse av vägplanen och antagande av detaljplanen beräknas ske tidigast under första kvartalet 2018 och en byggstart kan först ske efter att övriga tillstånd erhållits och entreprenadarbeten upphandlats. Trafikplatsen har en beräknad byggtid på 2-3 år. Ett genomförandeavtal som reglerar kostnader och ansvarsfördelning tecknas mellan Trafikverket och Huddinge kommun.

261 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Innehållsförteckning DETALJPLAN... 5 Planens syfte och huvuddrag... 5 Plandata... 5 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Regionplan... 6 Översiktsplan... 6 Fördjupad översiktsplan... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Trafikverkets vägprojekt Bana Väg Flemingsberg... 9 Planuppdrag Planens förenlighet med miljöbalken Behovsbedömning Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Naturvärden Rekreation och friluftsliv Geologiska förhållanden Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer för vatten Ekologisk kompensation Bebyggelse Planens bestämmelser Sociala konsekvenser Fornlämningar Gestaltning Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Trafikprognoser Vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge Störningar och risker Teknisk försörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Avtal... 32

262 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Ledningsrätt Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Vatten och avlopp El och tele m.m Ersättning vid markförvärv/försäljning Tekniska frågor Tekniska utredningar Administrativa frågor... 34

263 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för utbyggnaden av en ny trafikplats i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Den kan därmed avlasta Huddingevägens korsning med Hälsovägen och möjliggöra att denna korsning byggs om för att prioritera kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Vidare ingår det lokala gång- och cykelnätets anslutningar mot det regionala gång- och cykelnätet. Detaljplanen möjliggör också fastställelse av Vägplan Väg 226/571, Del av Förbifart Tullinge, tidigare benämnt Banaväg Flemingsberg etapp 2. Genom att ersätta de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och planlägga ytor för det nya ändamålet möjliggörs detta. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gångoch cykelbanor samt trädplanteringar. Trafikplatsen har en avgörande roll i den framtida trafikföringen i Flemingsberg. Utformandet och byggandet av trafikplatsen kommer att främja Flemingsbergs möjlighet att bli en regional kärna och bli en kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida lösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet består av ett sammanhängande område kring väg 226, Huddingevägen; Trafikplats Högskolan med anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé samt mot Björnkullavägen. Detaljplanen omfattar den nya trafikplatsen i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet samt de ytor som tidigare inte varit detaljplanelagda eller inte planlagda för rätt ändamål. Området omfattar cirka 12,5 hektar och berör delar av Grantorp 5:4, Visättra 1:1 och Visättra 1:5, fastigheter i kommunal ägo. I området ingår vidare delar av Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara), Grantorp 5:5 och Visättra 1:3 (Trafikverket), Blicka 3, Snickarboden 1, Rotorn 3, Stallet 3, Embryot 1, Medicinaren 5 och Kromosomen 1, i privat ägo.

264 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Ungefärligt planområdet i rött med fastigheter utmarkerade i blå text med trafikplatsen och anslutande vägar inritade. Grönmarkerat fastigheter ägs av Huddinge kommun, vita fastigheter av enskilda samt blåa fastigheter av Huge fastigheter AB. Tidigare ställningstaganden Regionplan I Regional utvecklingsplan för Stockholm (RUFS) från 2010 är Flemingsberg utpekad som en regional stadskärna som ska fungera som ett alternativ till Stockholm City. Stadskärnan ska vara funktionsblandad, den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas och marken omkring stationerna bör användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet. Ambitionen bör vara att skapa upplevelserika, täta och varierade miljöer utifrån stadskärnornas respektive profiler. Torg, parker, vatten, grönområden och mötesplatser är viktiga för kärnornas attraktivitet, liksom möjligheten att på ett tryggt sätt ta sig fram till fots och per cykel. Översiktsplan I Översiktsplan 2030 är målet för utvecklingen av Flemingsberg att skapa en levande, tät, grön, och hållbar stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, kultur med mera. Området ska utgöra en sammanhängande stads-

265 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) väv som binder ihop de olika delarna och överbrygger barriärerna i området. Det bör vara enkelt att cykla, gå och åka kollektivt i Flemingsberg. Markanvändningen är angiven som primärt förtätnings- och utbyggnadsområde, och delar av grönområdet är angivet som bevarandeområde. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan har tagits fram som ett samarbetsprojekt mellan Botkyrka och Huddinge kommun. Planen som var på samråd år 2009 är inte antagen politisk men fungerar som riktlinje för planeringen inom Flemingsberg. Vikten av att knyta ihop de olika delarna av Flemingsberg för att skapa en sammanhängande stadsväv framhålls samt funktionsblandning. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet berör följande gällande planer (varje detaljplan har fått en egen färg för att lättare orientera sig i översiktsbilden). Gällande detaljplaner i planområdet. Varje detaljplan har en egen färg. 1 Grantorp 2:17, 0126K-14808, laga kraft Planen anger användningen vård. Intrång i detaljplanen görs i söder och i väster. Både områdena är reglerad som prickmark och där marklov krävs för trädfällning och utfartsförbud mot detalj-

266 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) planegräns. Genomförandetiden går ut Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18, 0126K-14042, laga kraft Berörd del utgörs av allmänna platser, huvudgata och lokalgata. Detaljplanen har genomförandetid till Tomt Yta utan detaljplan 4 Flemingsbergs station, 0126K-11148, beslutsdatum Tillåten användning utgörs av gatutrafik och järnväg, med vissa ytor avsedda att hållas tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik och allmän gång- och cykeltrafik på bro. Genomförande tiden för planen har gått ut. 5 Flemingsbergs arbetsområde, 0126K , beslutsdatum Planen anger användningen kontor och en liten andel för forskarlägenheter, naturmark och tekniska anläggningar. Genomförandetiden har gått ut. 6 Björnkulla hantverksby, 0126K-12539, laga kraft Tillåten användning enligt detaljplan för berörda delar är naturmark och huvudgata. Genomförandetiden är 15 år och har gått ut. 7 Snickarboden 1, 0126K-14303, laga kraft Tillåten användning är kontor, lager och likartad verksamhet. Bestämmelserna skyddsplantering, prickmark och slänt gäller på större delen av det område den planerande gatan sträcker sig. Viss del av den planerade gatan berör ett mindre område som utgör byggrätt. Den ytan används idag till markparkering. Genomförandetiden är 10 år och har gått ut.

267 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) 8 Forskarbyn I, 0126K-11284, beslutsdatum Detaljplanen anger vägområde och järnvägområde. På fastigheten Blicka 3 anges användningen allmänt ändamål. Genomförandetiden har gått ut för planen. 9 del av Blicka 3 m.fl. (Södertörns Högskola), 0126k-15317, laga kraft Berörda delar reglerar prickmark eller byggrätt för högskoleverksamhet. Detaljplanen har 5 års genomförandetid och har gått ut. 10 Forskarbyn II, 0126K-11315, laga kraft Användningen är enligt detaljplan naturmark. Genomförandetiden har gått ut. Trafikverkets vägprojekt Bana Väg Flemingsberg Länsväg 226, Huddingevägen, är tillsammans med E4/E20 och väg 73 en av Stockholms tre infarter söderifrån. Väg 226 löper från väg 73 i Årsta till väg 225 i Vårsta parallellt med väg E4. Sträckan mellan Tumba och Flemingsberg har under högtrafiktimmarna, morgon och kväll, hög trafikbelastning i Tullinge vid Flaggplan och vid Hälsovägen vilket orsakar köer med därtill hörande trafiksäkerhets- och kapacitetsproblem. Vägen utgör både en huvudväg och lokalväg med ett flertal vägkorsningar och utfarter. Detta gör att det är svårt att passera genom eller ansluta till väg 226 bland annat i Tullinge. Sträckan mellan Tullinge och Flemingsberg saknar också en gen och säker gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter hänvisas till Alfred Nobels Allé via Parkhemsvägen vid Flaggplan alternativt tvingas dessa trafikantgrupper ut på en väg utan vägren med stora trafikflöden och tung trafik. Väg 226 mellan Tumba och Flemingsberg utreddes redan på 1970 talet. Förstudier genomfördes 1999 och 2001 med en Vägutredning Efter Vägutredningen tog dåvarande Vägverket år 2008 beslut att projektera Vägutredningens alternativ vägplan. Vägen är en förbifart mellan Tumba och Flemingsberg, förlagd söder om Tullinge.

268 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Översiktsbild över ingående delar i Projektet BanaVäg Flemingsberg Höga anläggningskostnader och ett flertal ändrade förutsättningar i Flemingsberg efter vägutredningen har lett till att projekteringen från 2008 avbrutits och återupptagits vid flertal tillfällen. Den ekonomiska planeringen har därutöver endast medgett en etapp med trafikförsörjning mellan Riksten och Flemingsberg (populärt uttryckt Infart Riksten ). År 2014 beslutade Trafikverket att sträckan mellan Pålamalmsvägen och trafikplats Högskolan ska utgöra en första etapputbyggnad av Förbifart Tullinge. Med den pågående och planerade exploateringen i Flemingsberg och Riksten kommer trafikbelastningen att öka vilket leder till ökade kapacitets och framkomlighetsproblem som redan finns på väg 226. Vägplanen som är en del av Förbifart Tullinge, syftar till att förbättra framkomligheten, minska barriäreffekter, förbättra miljö- och trafiksäkerhet samt förstärka infrastrukturen norrut mot Flemingsberg och Stockholm. Trafikplats Högskolan blir en ny infart till Flemingsbergs centrala delar, Södertörns Högskola och Huddinge sjukhus. I Flemingsberg genomför Trafikverket för närvarande en omläggning av väg 226 samt en ombyggnad av stationen med ytterligare ett plattformspår (spår

269 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) 0), Banaväg etapp 1. Åtgärden möjliggör omstigning från fjärr- och regionaltåg till pendeltåg under avstängning och renovering av Getingmidjan (järnvägen mellan Stockholms C och Stockholms södra station under tre somrar ). Från kommunens sida är det viktigt att trafikplats Högskolan är på plats år Detta är viktigt eftersom att Södertörns sjukhus behöver en ny infart, eftersom att arbetet med en planskildhet mellan Hälsovägen och väg 226 ska kunna påbörjas, samt eftersom att den övergripande bebyggelseutvecklingen för Flemingsberg ökar kapacitetsbehoven på vägnäten. Utifrån kommunens vision om att minska biltrafiken har man valt att korsningen inte endast får vara anpassad för biltrafik. Planuppdrag Projektplanen för åren anger planläggning av Bana väg etapp 2 (tidigare benämnt Förbifart Tullinge i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt). Planprocessen samordnas med vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge. Kommunfullmäktige beslöt den 13 januari 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta de detaljplaner som krävs för att genomföra projekt BanaVäg Flemingsberg inklusive Trafikplats Högskolan. Detaljplanen skickades på samråd den 9 oktober Detaljplan skickades på granskning den 29 maj Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken bedöms inte överskridas med föreslaget ändamål. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande.

270 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Planen Trafikverket planerar för en ny infart till Riksten och en ny trafikplats över väg 226 i Flemingsberg. Vägplanen upprättas, prövas och fastställs enligt bestämmelserna i väglagen och utarbetas av Trafikverket. Den aktuella detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för de delar av vägprojektet som Huddinge kommun kommer att ha väghållaransvar för, nämligen den överliggande cirkulationsplatsen i Trafikplats Högskolan och anslutningsvägarna mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen samt de delar som tidigare inte varit detaljplanelagda för väg. Vidare ingår det lokala gc-nätets anslutningar mot det regionala gc-nätet. Platsen Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog samt en större parkeringsyta. Påverkan Detaljplanen leder till ökad trafik med en utbyggnad av nya kopplingar till lokala vägnätet. Den tillkommande trafikplatsen, dess anslutningsvägar och förskjutningen av Björnkullavägen medför ökat trafikbuller. Ut- och ombyggnaden av det kommunala vägnätet bedöms dock inte medföra överskridanden av riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (vid befintliga bostäder). Trafikökningen leder även till förhöjda halter av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormerna för luft beräknas dock inte överskridas. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Det berörda områdets naturvärden bedöms dock som relativt små och även dess rekreationsvärden

271 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) sett till det bullerstörda läget samt den branta och svårtillgängliga terrängen. Detaljplanen berör även den norra spetsen av fornlämningen Huddinge 377:1 (bedömd boplats). Länsstyrelsen har meddelat att undersökning av objektet Huddinge 377:1 inte kan genomföras förrän vägplanen vunnit laga kraft. Detaljplanen medför att hårdgjorda ytor tillkommer (till följd av att anslutningsvägarna tar naturmark i anspråk) vilket leder till en ökad mängd förorenat vägdagvatten om inga åtgärder vidtas. Dagvattnet från de nya tillfartsvägarna föreslås fördröjas och renas genom att avledning i täta makadamdiken, vidare till dagvattendamm, för att sen släppas ut i det befintliga dagvattensystemet. Möjligheten för Orlången att nå en god ekologisk och kemisk status bedöms inte försämras av trafikplatsen och därmed inte heller sjöns möjlighet att nå sina miljökvalitetsnormer. Detaljplanen kommer att leda till störningar under byggtiden, såsom till exempel buller och vibrationer. Inför byggskedet kommer Trafikverket, tillsammans med Huddinge kommun ta fram ett kontrollprogram för byggtiden. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till sammanfattningen och den detaljerade miljöbeskrivningen under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättandet av detaljplanen behöver därmed inte kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning. Hela vägprojektet Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge medför däremot i sin helhet en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har gjorts inom Trafikverkets vägplan. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation som ligger i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog och till viss del av hällmark med berg i dagen samt en större parkeringsyta. Marken är kuperad med höjder på uppåt + 55 meter över havet och de lägsta nivåerna på + 32 meter i anslutning till Huddingevägen. Ner mot Huddingevägen blir lövvegetationen

272 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) mer påtaglig och det förekommer fuktiga till vattenfyllda partier i lågpunkterna. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen med dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att främst naturmark väster om Huddingevägen kommer att tas i anspråk. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Etableringsytor, tillfälliga vägar och upplag bör planeras för att minska påverkan på naturmiljön och avverkning av träd. Det är viktigt att återetablering sker på dessa ytor, vilket medför en visuell förbättring på lång sikt. Bild från planområdet, Huddingevägen Naturvärden Naturen i planområdet väster om Trafikplats Högskolan är inte beskrivet i Huddinges natur (2012) eller redovisat i Huddinges grönstrukturplan (1997) och bedöms inte ha några större natur- och rekreationsvärden. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer inom planområdet. Rekreation och friluftsliv Naturen väster om Huddingevägen är relativt bullerstörd samt består av brant och svårtillgänglig terräng som i dagsläget inte används i någon större utsträckning för rekreation och friluftsliv.

273 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Flemingsberg ligger mellan de gröna kilarna Hanvedenkilen i sydöst och Bornsjökilen i norrväst, två regionalt sammanhängande naturområden med opåverkad skog och strövområden. Flemingsbergsskogens naturreservat sydöst om planområdet utgör en del av Hanvedenkilen med en stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Området innehåller en kombination av stor skog och kulturlandskap och är en del av riksintresset för friluftsliv. Huddingevägen och järnvägen skär igenom Flemingsberg och utgör en barriär mellan de bägge sidorna. Tunnelpassagen mellan Ebba Bååts väg och Elektronvägen samt gångbroarna vid Flemingsbergs station och Regulatorbron utgör i dagsläget de enda passagerna under/över vägområdet för gående och cykel. Trafikplatsen i det aktuella planförslaget innehåller en överliggande gång- och cykelbana, vilket medför en ny passage över vägområdet även i sydvästra Flemingsberg. Kopplingen utgör ett viktigt grönt rekreationsstråk och blir ytterligare en entré till Flemingsbergsskogen. Kartan visar utdrag från den fördjupade översiktsplanen i Flemingsberg och den koppling som behöver stärkas, vilket planförslaget möjliggör med en gång- och cykelförbindelse över Huddingevägen. Geologiska förhållanden Enligt översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består området i dalsänkan för Trafikplats Högskolan av lös jord, det vill säga lerjord utan genomgående torrskorpa. De höglänta områdena vid anslutningsvägarna mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen består av fast jord, det vill säga morän, sten, grus, sand och

274 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän, samt berg i dagen. Björnkullavägens nya läge kommer att grundläggas på berg, gnejs med bergkvalitet 2 enligt Sveriges Geologiska Undersökningar. Marken är inte sättningsbenägen och behöver inte förstärkas. Anlutningsvägen från Alfred Nobels allé ligger delvis på berg men sista sträckan där den ansluter mot trafikplatsen måste det utföras bankfyllnad. Under projekteringen ska sonderingar utföras i vägens sträckning men bedömningen är i detta skede att det krävs förstärkningsåtgärder under uppfyllnaden. Hydrologiska förhållanden Området avvattnas via dagvattenledningar till Flemingsbergsvikens våtmark för rening och vidare till sjön Orlången. Orlången ingår i Tyresåns sjösystem, ett sjösystem där Östersjön är slutrecipient. Orlången är en vattenförekomst som har ett mycket näringsrikt tillstånd och belastas med näringsämnen, dess totalfosforhalt är högre än 50 mikrogram/l. Näringstillförseln leder till igenväxning, algblomning och syrefria bottnar. I första hand bör påverkan från inkommande flöden begränsas och lokalt omhändertagande ske, så att inte vattenkvaliteten försämras nedströms i de efterföljande vattenförekomsterna. Avrinning av dagvatten från planområdet kommer att öka om inga åtgärder vidtas då anslutningsvägarna till trafikplatsen tar naturmark i anspråk. Miljökvalitetsnormer för vatten Orlången räknas som en vattenförekomst och omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Orlången har idag en otillfredsställande ekologisk status och har fått en tidsfrist att uppnå god ekologisk status till år För att uppnå detta behöver näringshalterna i sjön mer än halveras. God kemisk status uppnås idag exklusive överallt överskridande ämnen. Vid all samhällsplanering behöver åtgärder vidtas för att uppnå en så hög reningsgrad som möjligt och minska påverkan på sjön. Läs mer om föreslagna åtgärder för omhändertagande och rening av dagvattnet under rubriken Dagvatten. Markavvattning I en mindre del av detaljplanens östra delar vid Björnkullavägen omfattades planområdet tidigare av ett markavvattningsföretag, Flemingsberg-Fruängens torrläggningsföretag. En process har pågått under planprocessen och markavvattningsföretaget är nu avvecklat och diket har överlåtits till Stockholm Vatten AB. Risk för höga vattenstånd

275 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Det finns i dagsläget inga kända problem med översvämning i området enligt Stockholm Vatten. Det uppges ej heller finnas någon risk för att området riskerar svämmas över på grund av höga nivåer i närliggande ytvatten. Dagvattenutredningen (Norconsult, ) har räknat på erforderliga fördröjningsvolymer vid ett 100-års regn för de planerade anslutningsvägarna från den överliggande cirkulationsplatsen och kommit med förslag till hantering. Hanteringen av ett 100-årsregn ska lösas i enlighet med bilaga 2 i dagvattenutredningen. Se nedan. Trafikverket har uppgivit att det finns utrymme att ta emot framtida dagvattenvolymer från anslutningsvägen till Alfred Nobels Allé. Vid 100-årsregn bedöms dagvatten från det planerade makadamdiket längst anslutningsvägen kunna komma att bräddas ned mot intilliggande naturmark. Vattnet avrinner då ytligt ner mot ett framtida dike längs gång-och cykelbanan i Huddingevägens framtida dragning. Detta hanteras inom Trafikverkets vägplan. Trafikverket avser att anlägga ett flertal trummor för att avvattna det framtida diket från norra sidan av Huddingevägen mot en torr dagvattendamm på den södra sidan. Den trumma i diket som ska kunna avvattna anslutningsvägen vid en breddning föreslås dimensioneras för att kunna avleda ett 100-årsregn. På detta sätt kan eventuella översvämningar över Huddingevägens norra sida förebyggas vid skyfall. Utöver ovanstående åtgärder föreslås makadamdiket höjdsättas till samma nivå längs hela diket, på detta sätt kan naturmarken fungera som en översilningsyta vid eventuell bräddning av den samma. Illustration av ovan beskriven dagvattenhantering Dagvatten från anslutningsvägen till Björnkullavägen avses avledas till ett tätt makadamdike/magasin längs Björnkullavägens västra sida. Makadamdiket

276 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) föreslås anslutas till befintliga dagvattenledningen i Björnkullavägen. Då Landstingsarkivet ligger i ett lågområde direkt söder om vägen behöver den extra avrinningen vid 100- årsregn som anslutningsvägen medför omhändertas. För att förebygga eventuella översvämningar till Landstingsarkivet avses därmed makadamdiket att dimensioneras för att kunna fördröja ett 100- årsregn. Utifrån beräkningarna är den erforderliga försröjningsvolymen vid ett 100-årsregn ca 25 m3, denna volym beräknas kunna magasineras i ca 83 m3 makadamkross. Om makadamdiket utformas med längd 70 m, bredd 1 m och djup 1,2 m ryms hela den erforderliga fördröjningsvolymen i det föreslagna makadamdiket. Med hjälp av ovanstående dagvattenhantering förebyggs eventuella översvämningar av Landstingsarkivet som följd av den tillkommande anslutningsvägen till Björnkullavägen. Åtgärden säkerhetsställs med en egenskapsbestämmelse i plankartan. Illustration av ovan beskriven dagvattenhantering Ekologisk kompensation I planen har skyddsåtgärder vidtagits genom att ytor avsatts för dagvattenhantering till följd av den naturmark som blir hårdgjord. Ingen ekologisk kompensation har ansetts nödvändig i övrigt.

277 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Bebyggelse Planområdet domineras idag av den storskaliga väg som Huddingevägen är. Även de byggnader som omger vägen är storskaliga. Det finns korridorer av grönska mot vägen som på vissa ställen är bevarade i detaljplan men på andra ställen är ett resultat av att detaljplanen ännu inte genomförts. Både norr och söder om den nya trafikplatsen är planområdet idag skogbeklätt och här kommer de nya vägarna att ge en stor förändring jämfört med dagsläget. Utformningen kommer att följa den fördjupade översiktsplanens riktlinjer om gaturummet, vilket bidrar till att utveckla den regionala stadskärnan. Verksamheterna kommer i söder att ligga relativt nära vägen, vilket skapar en annan rumslighet än i dagsläget. 3D-bilder över Huddingevägens och Trafikplats Högskolans framtida utformning

278 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Bostäder Anslutningen till Alfred Nobels allé går intill ett nyligen planlagt bostadsområde i Embryot 1. I övrigt berörs inte bostadsområden direkt av Trafikplats Högskolan. Arbetsplatser, offentlig och kommersiell service Norr om trafikplatsen ligger Huddinge sjukhusområde och högskoleområdet. Öster om området ligger Flemingsbergsdalen och Flemingsbergs arbetsområde. Den nya trafikplatsen ger en alternativ tillfart till dessa områden och ger en huvudtillfart från väster om Regulatorvägen Hälsovägen byggs om till en planskild korsning utan påfartsramp från väster. Planens bestämmelser Intrång kommer ske på privata fastigheter. Till största del kommer dessa intrång att regleras som allmän plats mark LOKALGATA eller GENOMFART och marken kommer i och med det överlåtas till kommunen eller Trafikverket. Läs mer om detta i genomförandedelen i planbeskrivningen. Två stora intrång på privat fastighet görs på Kromosomen 1 och på fastigheten Grantorp 2:32. Detaljplanens intrång behövs för att möjliggöra för Trafikverkets och kommunens anläggningar. Dessa ytor placeras som LOKALGATA eller GE- NOMFART eftersom dessa ytor främst kommer bestå av vägytor. Kommunen gör även slänt- och vägintrång på fastigheterna Kromosomen 1, Medicinaren 5, Blicka 3 och Snickarboden 1. Dessa områden regleras på likadant sätt som vägytorna i detaljplanen eftersom att ytorna är till för slänter, vägområde och dagvattenhantering. Släntintrånget på fastighet Rotorn 3 regleras som kvartersmark KONTOR med prickmark och lilla z. Detta innebär att ytan fortsatt kommer tillhöra fastigheten Rotorn 3 men att marken ska vara tillgänglig för slänt. Bestämmelsen är utformad så för att inte påverka fastighetens byggrätt utifrån gällande detaljplan. En yta i sydöstra planområdet placeras som E, teknisk anläggning, som ersättningsyta för att befintlig ledningsägares teknisk anläggning tas i anspråk. Ytan regleras till cirka 15 gånger 15 meter efter nätägarens rekommendationer. Bron över järnvägsområdet regleras med en tredimensionell planbestämmelse där järnvägsområdet, T, är den primära användningen och bron, LOKAL- GATA1, är den sekundära. I bestämmelsen för bron tydliggörs även en fri höjd efter önskemål av Trafikverket. De kommunala gatorna placeras som LOKALGATA och Trafikverkets väg, väg 226, regleras som GENOMFART. Området för den överliggande cirkulationsplatsen regleras som GENOM- FART1 med ett prefix som tydliggör detta samt till vilken fri höjd den överliggande trafikplatsen måste ha, också det efter önskemål av Trafikverket.

279 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Två mindre områden har placerats som NATUR. Den ena ytan har dagvattenhantering preciserats för att ytan i framtiden ska kunna ta hand om dagvatten. Den andra ytan är medtagen för att skapa en bättre planmosaik. I kurvan vid Björnkullavägen ska dagvattenhanteringen klara ett 100-årsregn utifrån beräkningarna i dagvattenutredningen, dvs. en fördröjningsvolym om ca 25 m3. Denna volym beräknas kunna magasineras i ca 83 m3 makadamkross. Om ett makadamdike/magasin utformas med längd 70 meter, bredd 1 meter och djup 1,2 meter ryms hela den erforderliga fördröjningsvolymen. Med hjälp av ovanstående dagvattenhantering förebyggs eventuella översvämningar av Landstingsarkivet som följd av den tillkommande anslutningsvägen till Björnkullavägen. Åtgärden säkerhetsställs i plankartan med en egenskapsbestämmelse, n1, samt med en avgränsande egenskapslinje. Vid ett 100-årsregn bedöms dagvatten från det planerade makadamdiket längst anslutningsvägen på västra sidan av väg 226 kunna komma att bräddas ned mot intilliggande naturmark. Vattnet avrinner då ytligt ner mot ett framtida dike längs gång-och cykelbanan i Huddingevägens planerade dragning. Makadamdiket föreslås höjdsättas till samma nivå längs hela diket, på detta sätt kan naturmarken fungera som en översilningsyta vid eventuell bräddning av den samma. En upplysning placeras i plankartan om att höjdsättning av ovan nämnt dike ska ske i enlighet med dagvattenutredningen tillhörande detaljplanen. Anledningen till att specifika höjder för diket inte regleras på plankartan är att det riskerar att höjderna regleras till fel höjder i förhållande till omkringliggande vägar och dagvattendam. Det viktiga är, i enligheten med dagvattenutredningen, att dikets funktion säkerställs, dvs. att diket har en plan nivå, och inte att diket regleras till specifika höjder. Detaljplanen berör fornlämning Huddinge 377:1. Undersökning och borttagning av fornlämning kommer att ske efter att detaljplanen vunnit laga kraft. En upplysning i plankartan förtydligar att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för markingrepp i området för fornminne enligt 2 kap. Kulturmiljölagen., samt att en ansökan om tillstånd ska skickas till Länsstyrelsens enhet för kulturmiljö. Sociala konsekvenser Barnperspektiv Projektet har bedömts påverka barn i liten omfattning varför Trafikverket beslutat att göra en enklare barnkonsekvensanalys där de inte genomför samråd direkt med barn utan istället träffat barnföreträdare. I detta fall var det barnombudsman i Botkyrka kommun, utredare från WSP samt Huddinges projektdeltagare från mark- och exploatering, gatu- och trafikavdelning och miljöavdelning. I Huddinge är det Visättraskolan (F-6) som ligger närmst. Kontakt med rektor har visat att deras barn endast rör sig i närområdet och

280 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) inte över väg 226. Rektorn ansåg att projektet inte påverkar barnen i någon större utsträckning. Även Södertörns friskola, som ligger i Björnkulla, har kontaktats men utan återkoppling. Barnombudsmannen i Botkyrka kommun som företrädde barnens intresse bedömde att projektet inte påverkar barn i någon större omfattning, projektet har även tagits upp i ungdomsfullmäktige. Fornlämningar Fornlämningen Huddinge 377:1 bedömdes vid registreringstillfället vara en fast fornlämning och av kategorin boplatser och visten. Beskrivningen anger: Boplats, ca 90x30 m (NV-SÖ), avgränsad av berg i dagen. Fynd av fåtaliga bitar slagen kvarts som påträffades i äldre rotvälta. Den tillgängliga ytan är god som boplatsläge. Tillägg dnr : Vid arkeologisk utredning etapp 2 år 2005 påträffades 2 kvartsavslag, 8 övrig slagen kvarts, 1 möjlig kärna av kvarts och skärvsten i provschakt inom området. Detaljplanen berör den övre norra spetsen och cirka halva södra ytan av fornlämningsområdet. Ansökan om tillstånd för undersökning och borttagning av fornlämning kommer att lämnas in efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Figur över fornminnen i området Gestaltning Utformningen av Huddingevägen och trafikplatsen regleras inte i samband med vägplanen utan kommer att fortsätta bearbetas under projekteringsfasen. För detaljplanen kommer trafikplatsen att följa den fördjupade översiktsplanens gestaltningsidéer. Det är viktigt att bropelare och cirkulationsplatsen är väl anpassade till dess centrala läge i den regionala stadskärnan Flemingsberg

281 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) och att de stämmer överens med den fördjupade översiktsplanens vision om en mer stadslik gatustruktur. Gator och trafik Trafikplats Högskolan utgör en ny koppling mellan den nya vägen Pålamalmsvägen, väg 226 och lokalgatorna Alfred Nobels Allé och Björnkullavägen. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhus- och verksamhetsområden. Ett flertal lägen för trafikplats Högskolan med dess koppling mot Alfred Nobels Allé har studerats. Trafikplatsens utformningsförslag och läge har beaktat funktion, vägstandard, regelverk samt påverkan på detaljplaner. Förslaget är att en cirkulationsplats anläggs över väg 226 med anslutningsramper till Huddingevägen, väg 226. Den överliggande cirkulationsplatsen får en anslutning med lokalgata till Alfred Nobels Allé samt en anslutning med lokalgata till Björnkullavägen. Lokalgatan mellan Björnkullavägen och trafikplatsen utgörs av en fackverksbro med stödplacering anpassade efter framtida höghastighetsspår 6. Björnkullavägen kommer att justeras i läge både i plan och i höjd för att kunna ansluta till trafikplatsen. Utformningen anpassas med hänsyn till framtida kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafik Ett regionalt cykelstråk går parallellt med väg 226 från Huddinge centrum till trafikplats Hälsovägen. Därefter viker det regionala stråket av och löper utmed Alfred Nobels allé och vidare in i Botkyrka kommun. I samband med utbyggnad av trafikplatsen och väg 226 kommer det regionala stråket att gå längs med väg 226 från trafikplats Hälsovägen till Botkyrka kommun. Lokala kopplingar för gång- och cykeltrafik är undermåliga i Flemingsberg och ett behov av att kunna ta sig över barriären av regional väg och järnväg saknas i den södra delen av området, vid Björnkulla. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet till gång och cykelförbindelse mellan Högskoleområdet och Björnkulla i anslutning till den nya trafikplatsen. En gång- och cykelväg kommer att löpa utmed den nya anslutningsgatan från Alfred Nobels allé och gå via trafikplatsen över väg 226 och järnvägen till Björnkullavägen. För att trygga en säker passage över Björnkullvägen till det kontor som ligger vid vägens södra del kan ett övergångsställe anläggas. Kollektivtrafik Området kollektivtrafikförsörjs i huvudsak med pendeltåg. Ett antal busslinjer matar till stationen. Direktförbindelser finns bland annat till Tumba, Fle-

282 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) mingsberg och Huddinge C. I samband med den nya trafikplatsen skapas det möjligheter för nya eller förändrade linjesträckningar. Beslut är taget om ett uppförande av Spårväg Syd. Spårväg Syd planeras att gå mellan Älvsjö och Flemingsberg och passera områdena Fruängen, Skärholmen och Kungens kurva. Trafikprognoser Trafikverket har låtit utföra trafikprognoser för föreslagen utformning av trafikplats högskolan mot prognosår Ingångsdata har varit Förbifart Tullinge etapp 1 utan nedsänkning av väg 226 i Flemingsberg men med tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd, med RUFS 2010 som grund och uppdaterad markanvändning i Flemingsberg enligt Huddinge kommun och underlag för Rikstens exploatering. År 2030 bedöms anslutande gator mot trafikplats Högskolan få trafikflöden i storleksordningen 2000 fordon/dygn (angivna fordonsflöden gäller vardagsmedeldygn, VÅDT) mot högskoleområdet samt 6500 fordon (VÅDT) mot Björnkullavägen. I denna prognos finns korsningen med Hälsovägen/Huddingevägen kvar. Med en framtida nedsänkning av Huddingevägen kommer anslutningen till Hälsovägen från Huddingevägen att försvinna och endast bli en lokalgata mellan högskoleområdet och Flemingsbergsdalen. Detta kommer att öka trafikmängderna i trafikplatsen och de anslutande vägarna. Vägplanen för Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge Planförslaget utgår från läge och utformning för trafikplatsen som den anges i förslag till vägplan Väg 226/571 Del av Förbifart Tullinge. Projektet Bana Väg Flemingsberg innebär ett samlingsnamn för de projekt och åtgärder som Trafikverket genomför på väg och järnväg. Sammantaget ska de bygga ett nytt järnvägsspår vid Flemingsbergs station, planera för en ny infart till Riksten och en ny trafikplats vid väg 226. Järnvägsspåret byggs för att tågresenärer i samband med att Getingmidjan renoveras ska kunna byta till pendeltåg och sedan åka vidare in mot Stockholm via Citybanan. Infart Riksten och trafikplats Högskolan ska förbättra trafiksituationen. För att kunna bredda plattformen och bygga ett till järnvägsspår behöver Trafikverket anpassa ytorna omkring järnvägen. Det görs genom att göra en parallellflyttning av Huddingevägen (väg 226) inklusive korsningen med Hälsovägen med cirka 25 meter, samt genom en förlängning av Regulatorbron. Arbetet pågick från hösten 2014 till sommaren 2016.

283 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Översiktsbild på väg 226, Huddingevägens, sidoförflyttning för tillkommande spår I etapp 2 sker bortschaktning av vägslänten mellan Huddingevägens nya sträckning och spårområdet i dag. Samtidigt ska regulatorbron förlängas västerut för att det nya järnvägsspåret ska få plats. I den tredje etappen breddas plattformen och det nya spåret byggs. Ny trafikplats på väg 226 vid högskolan Trafikplatsen ska binda samman den nya vägen mellan väg 226 och Pålamalmsvägen. Med den nya trafikplatsen skapas en nya kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhusområde och verksamhetsområde. Trafikplats Högskolan har en betydelsefull roll i Flemingsbergs övergripande trafikstrategi vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Störningar och risker Luft, lukt Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a)pyren, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium samt nickel i utomhusluft. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och SLB-analys har gjort beräkningar och bedömningar. Halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridan-

284 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) den av miljökvalitetsnormer i Flemingsberg tillföljd av den tillkommande trafiken som vägutbyggnaden medför. 1 Förorenad mark Marken inom området för de kommunala anslutningsvägarna till Alfred Nobels allé och Björnkullavägen innehåller inte några kända markföroreningar. Tjärasfalt har däremot påträffats i utförda underökningar av Huddingevägen i Flemingsberg. I samband med Huddingevägens ombyggnad och Trafikverkets schaktarbeten i den befintliga vägbanken finns det alltså stor risk för påträffande av tjärasfalt. Trafikverket kommer utföra ytterligare undersökningar som underlag för beslut om hur massorna ska hanteras. Detta behandlas inom Trafikverkets vägplan. Buller, vibrationer Ombyggnaden av Huddingevägen och den tillkommande trafikplatsen Högskolan med dess ramper och anslutningsvägar räknas som en väsentlig ombyggnad och därför ska de nationella riktvärdena för trafikbuller tillämpas. Det innebär att 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad utomhus eller 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus inte bör överskridas. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Den totala bullernivån inom området är sedan tidigare relativt hög till följd av den statliga infrastrukturen samt helikopterflygningar till och från sjukhuset. Detaljplanen leder till ökad trafik med en utbyggnad av nya kopplingar till lokala vägnätet. Den tillkommande trafikplatsen, dess anslutningsvägar och förskjutningen av Björnkullavägen medför ökat trafikbuller. Ut- och ombyggnaden av det kommunala vägnätet bedöms dock inte medföra överskridanden av riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Med utbyggnaden kommer däremot den ekvivalenta ljudnivån för delar av den tillkommande bostadsbebyggelsen på fastigheten Embryot 1 att bli högre än 55 db(a) vid fasad. Detaljplanen för den tillkommande bebyggelsen har sedan tidigare tagit höjd för vägtrafiken inklusive Trafikplats högskolan. I detaljplanen tillämpas avsteg där minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet ska få högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster. Redan i dagsläget orsakar även den kommunala trafiken ett överskridande av riktvärdet för delar av bebyggelsen på fastigheten Mangården 1. Detta bör emellertid behandlas inom kommunens åtgärdsprogram för trafikbuller oberoende av ombyggnationen. Trafikverket har inom sin vägplan ut- 1 Kartor för Huddinge finns bl.a. för PM2,5 2010, Bens(a)pyren 2009, Kvävedioxid 2015, PM , Bensen 2003 på

285 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) rett bullret från den statliga infrastrukturen och erbjuder bullerskyddsåtgärder för vissa fastigheter där överskridanden sker. Trafikbuller från kommunala vägar. Nuläge (år 2013) överst och efter utbyggnad (prognos 2040) nedanför. Risker I samband med upprättandet av vägplan för Väg 226/571, Del av förbifart Tullinge har en riskbedömning genomförts. Riskbedömningen utgör ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som Trafikverket upprättar med vägplanen. Riskbedömningen visar att farligt gods transporteras både på väg 226 och på angränsande järnväg (Grödingebanan och Västra stambanan). Riskbedömningen visar också att risk för olycka med farligt gods är hög i det direkta närområdet till väg 226, och i den direkta närheten till järnvägsområdet. För att minska konsekvenserna vid en potentiell olycka med farligt gods behöver kommunen i framtida detaljplanearbeten planera för ett skyddsavstånd på 30 meter ifrån väg 226 och ifrån befintlig järnväg. Detta område ska hållas bebyggelsefritt och inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Riskbedöm-

286 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) ningen gäller under rådande förhållanden och kan komma att behöva kompletteras eller uppdateras ifall trafikmängderna i området förändras, eller om verksamheter etableras inom området som påverkar transporterade typer av farligt gods. Detaljplanens överliggande cirkulationsplats och dess anslutningsvägar till det lokala vägnätet är anläggningar som i dagsläget inte kommer att bli primär eller sekundär transportled för farligt gods. Riskanalysen har heller inte identifierat några målpunkter för farligt gods som kan tänkas få leveranser via cirkulationsplatsen. Risknivåerna bedöms ligga på acceptabla nivåer från anläggningarna mot omgivningen. Angående risker från omgivningen mot dessa anläggningar handlar detta främst om järnvägens urspårningsrisker mot bärande konstruktion av brofäste. I riskanalysen förutsätts det att brokonstruktionen projekteras utifrån rådande standarder för säkerhetsaspekter med avseende på brokonstruktioner över järnväg. Givet att dessa standarder följs bedöms risknivåerna ligga på acceptabla nivåer från omgivningen (järnvägen) mot anläggningen. En uppdaterad riskbedömning, daterad , genomfördes av Trafikverket i och med nya projektförutsättningar. Den riskbedömningen konstaterade att de nya förutsättningarna inte påverkar den ursprungliga riskbedömningens slutsatser. Teknisk försörjning Dagvatten I dagsläget avvattnas det lokala vägnätet i området via dagvattenledningar som leder till Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning för rening och sen vidare till sjön Orlången. Dagvattnet från den tillkommande trafikplatsen och dess anslutningsvägar innebära att nya ytor hårdgörs med ökade föroreningar som följd. Rening samt fördröjning av dagvattnet behövs därför innan fortsatt avledning till sjön Orlången. Dagvattenhanteringen ska följa Huddinge kommuns dagvattenstrategi. En dagvattenutredning har tagits fram i samband med planarbetet (Norconsult, ). Den stora andelen dagvatten kommer från den nya tillfartsvägen på den västra sidan. Fördröjning och rening avses ske genom avledning i täta makadamdiken, vidare till den torrdamm Trafikverket ska anlägga inom vägplanen, placerad i den naturliga lågpunkten mellan Huddingevägen och järnvägen. Dammen har en god kapacitet för detta. Även vattnet från den överliggande cirkulationsplatsen avvattnas till denna damm. På den östra sidan avses ett makadammagasin(dike) anläggas i Björnkullavägens

287 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) befintliga sträckning. Åtgärden säkerhetsställs med en egenskapsbestämmelse i plankartan. Då det finns risk för trafikolyckor med utsläpp av diverse föroreningar som kan hamna i dagvattnet är det även viktigt att damm/magasin förses med haveri-/katastrofskydd. I utredningen har föreslagna riktvärden som är framtagna inom ramen för regionala dagvattennätverket i Stockholms län (Riktvärdesgruppen, 2009) använts. Utifrån schablonberäkningar (i StormTac) för vägar med upp till fordon/dygn förväntas förhöjda halter i form av fosfor, bly, koppar, zink, kvicksilver, suspenderade partiklar samt olja förekomma i dagvattnet från de trafikerade vägarna innan rening. Efter rening i makadamdiken och torrdamm ligger samtliga föroreningskoncentrationer långt under riktvärdena (2M-nivå). Trots att föroreningsmängderna till stor del minskar efter dessa reningssteg är de alltjämt högre än föroreningsmängden innan exploatering då området omvandlas från skogsmark till högtrafikerat vägområdet. En översiktlig bedömning har gjorts inom dagvattenutredningen avseende projektets påverkan på Orlångens möjlighet att uppnå sina miljökvalitetsnormer (Norconsult ). Orlångens ekologiska status är klassad som otillfredsställande och fosfor anges vara den begränsande parametern för övergödningsproblematik. VISS (Vatteninformation Sverige) har sammanställt påverkanskällor för fosfor i sjön. Den antropogena bruttobelastningen i sjöns tillrinningsområde bedöms till 37 % komma från jordbruk, 12 % från urbana områden inklusive dagvatten och 52 % från enskilda avlopp. Den ekologiska statusen för näringsämnen skulle kunna påverkas, då fosfor och kväve bedöms öka något efter utbyggnad. Den andel fosfor som trafikplatsen bidrar till bedöms dock vara försumbar i det stora hela (ca 84 g/år efter rening). Enligt åtgärdsplanen för Orlången (Huddinge kommun) är sjöns totala fosforbelastning cirka 580 kg/år, vilket betyder att fosforbelastningen från trafikplatsen kan beräknas utgöra ca 0,014 % av det totala fosfortillskottet. Det bedöms därmed inte vara möjligt att halterna i dagvattnet från trafikplatsen ska kunna påverka Orlången så att fosforhalterna i sjön blir högre än idag, då trafikplatsen utgör en ytterst liten del av vattentillförseln. Avseende kväve är medelhalten i recipienten 1014 μg/l enligt Trafikverkets vägplan (Trafikverket, 2017), medan den framräknade halten i dagvattnet från planområdet efter rening är 990 μg/l. Dagvattnet från trafikplatsen har därmed en lägre kvävehalt än vattnet i Orlången. Därutöver avleds dagvattnet via en konstruerad våtmark för dagvattenrening i Flemmingsbergsviken, vilket utgör ett sista reningssteg för fosfor och kväve innan vattnet når sjön, något som inte är inräknat i denna utredning.

288 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS (34) Vad det gäller den kemiska statusen, har endast kvicksilvermängd bland de prioriterade ämnena beräknats. Både koncentrationen i dagvattnet och mängden kvicksilver som tillförs sjön beräknas bli lägre än idag. Möjligheten för Orlången att nå en god ekologisk och kemisk status bedöms inte försämras av trafikplatsen och därmed inte heller sjöns möjlighet att nå sina miljökvalitetsnormer. Figur över dagvattenhantering