Justering HR-chefen redovisar resultatet av medarbetarundersökning 2017 BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunalhuset, plan 2, Stange 2:3 Ärenden Justering HR-chefen redovisar resultatet av medarbetarundersökning 2017 BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 50 Flemingsberg förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg 51 Hallunda - godkännande att påbörja projektering av ny grundskola 52 Avslut av detaljplaneuppdrag Skårdal 53 Avslut av detaljplaneuppdrag för område vid Hammerstavägen 54 Avslut av detaljplaneuppdrag för Villor på vatten i Fittja 55 Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplan för Hallunda gård och budget för exploateringsprojekt BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 56 Kommunstyrelsens årsredovisning 2017 BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE FORTS.

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen Svar på motion Vård och omsorgsboende med profilering (M) 58 Svar på motion Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka (KD) 59 Svar på motion Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka (M) 60 Svar på motion Utred kommunens hemtjänst (M) 61 Svar på motion Rökfri arbetstid (L) 62 Svar på motion Inför register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida (SD) 63 Svar på motion Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar (C) 64 Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor 65 Strategi för digitalisering BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN FORTS. 66 Riktlinjer för digitaliseringsfonden 67 Plan för bredbandsutbyggnad 68 Samarbete mellan Botkyrka kommun och Botkyrka närradioförening 69 Områdesgruppernas stadsdelsanalyser Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter 71 Kommunstyrelsens, inom dess egna ansvarsområde, uppföljningsrapport av internkontrollplan 2017

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen Remissyttrande - Godsstrategi för Stockholmsregionen 73 Beslut om att utse dataskyddsombud samt entledigande av befintligt personuppgiftsombud 74 Firmatecknare ändring 75 Avsägelser och fyllnadsval 76 Anmälningsärenden 77 Delegationsärenden Ebba Östlin Ordförande Jesper Dahl Sekreterare

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:22 Flemingsberg förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg(KS/2018:22) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Flemingsberg 2050, Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsammans med Stockholms läns landsting och Huddinge kommun sammanställa en årlig handlingsplan. Sammanfattning Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun fattade under år 2007 beslut om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är nu ett av regionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Flemingsberg är ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att fortsätta utvecklingen med Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Utvecklingen i Flemingsberg innebär att gamla idéerna snart är överspelade och ett förnyat utvecklingsprogram finns nu framme. Inriktningen är att den regionala stadskärnan Flemingsberg 2050 ska innehålla ett levande stadscentrum, vara ett självklart etableringsval, utgöra en öppen universitetsstad, ha en eftertraktad livsmiljö och vara ett hållbart samhälle. Syftet är att ge tydliga gemensamma planeringsförutsättningar för landstinget och de två kommunerna. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av

5 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:22 den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 1. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

6 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Klimat- och planeringsberedning Dnr KS/2018:22 1 Nytt Utvecklingsprogram för Regionala stadskärnan Flemingsberg Beslut Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Flemingsberg 2050, Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsammans med Stockholms läns landsting och Huddinge kommun sammanställa en årlig handlingsplan. Sammanfattning Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun fattade under år 2007 beslut om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är nu ett av regionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Flemingsberg är ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att fortsätta utvecklingen med Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Utvecklingen i Flemingsberg innebär att gamla idéerna snart är överspelade och ett förnyat utvecklingsprogram finns nu framme. Inriktningen är att den regionala stadskärnan Flemingsberg 2050 ska innehålla ett levande stadscentrum, vara ett självklart etableringsval, utgöra en öppen universitetsstad, ha en eftertraktad livsmiljö och vara ett hållbart samhälle.

7 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Klimat- och planeringsberedning Dnr KS/2018:22 Syftet är att ge tydliga gemensamma planeringsförutsättningar för landstinget och de två kommunerna. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

8 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:22 Referens Lars Olson Mottagare Kommunstyrelsen Flemingsberg förnyat utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg Förslag till beslut Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Flemingsberg 2050, Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsammans med Stockholms läns landsting och Huddinge kommun sammanställa en årlig handlingsplan. Sammanfattning Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun fattade under år 2007 beslut om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är nu ett av regionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Flemingsberg är ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att fortsätta utvecklingen med Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Utvecklingen i Flemingsberg innebär att gamla idéerna snart är överspelade och ett förnyat utvecklingsprogram finns nu framme. Inriktningen är att den regionala stadskärnan Flemingsberg 2050 ska innehålla ett levande stadscentrum, vara ett självklart etableringsval, utgöra en öppen universitetsstad, ha en eftertraktad livsmiljö och vara ett hållbart samhälle. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post lars.olson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:22 Syftet är att ge tydliga gemensamma planeringsförutsättningar för landstinget och de två kommunerna. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Bakgrund Den regionala planeringen för Stockholmsregionen har länge varit inriktad på att utveckla nya regionala stadskärnor, så att den centrala stadskärnan innerstaden blir kompletterad med fler platser för utveckling av näringsliv, utbildningar, bostäder och stadsmiljöer. En av de nya regionala stadskärnorna är Flemingsberg. Under år 2005 inledde Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun ett organiserat utvecklingssamarbete som resulterade i ett gemensamt utvecklingsprogram under Utvecklingsprogrammet innehöll fem huvuduppgifter: Dra fördel av den högre utbildningens och forskningens unika förutsättningar Stimulera innovationer och entreprenörskap Förbättra lägesförutsättningarna Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg. Kommunerna och landstinget har därefter genomfört ett antal insatser i linje med utvecklingsprogrammet. Bland annat genom att 2011 bilda en stiftelse, Flemingsbergs Science, i syfte att stärka parternas och akademiernas (Karolinska Institutet, Södertörns Högskola, KTH) fortsatta samverkan för att skapa ett innovationscentrum i södra Stockholm. Det gamla utvecklingsprogrammet har snart spelat ut sin roll och sedan år 2015 har ett arbete pågått med att ta fram ett förnyat program. Flemingsberg 2050 ett förnyat utvecklingsprogram Förslaget till förnyat utvecklingsprogram har tagits fram i samverkan mellan Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I arbetet har stiftelsen Flemingsberg science varit representerad. Arbetet har också innehållit en dialog med en stor mängd aktörer i området. Förslag till vision är att Flemingsberg år 2050 är ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. En inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar sam-

10 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:22 hällsutveckling. En självklar etableringsort för kunskapsintensivt näringsliv och en eftertraktad livsmiljö. Flemingsberg är en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. Förslag till övergripande utvecklingsmål är att Flemingsberg 2050 ska utvecklas till: En levande stadskärna Ett självklart etableringsval En öppen universitetsstad En eftertraktad livsmiljö Ett hållbart samhälle Till de långsiktiga utvecklingsmålen finns mätbara mål kopplade till år För att nå visionen och de fem övergripande utvecklingsmålen 2050 finns förslag till tre strategier. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det parternas huvuduppgift att prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg blir en plats som boende, verksamma, studerande och besökare uppfattar som: En urban och grönskande stad En tillgänglig och inkluderande stad En innovativ och dynamisk stad För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver utvecklingsprogrammet följas upp och genomförandet säkerställas. För detta kommer vi också framöver behöva samordningsgrupper. De strategiskt viktigaste åtgärderna kommer att sammanställas i en separat tvåårig handlingsplan som beslutas av den politiska styrgruppen och följs upp av parterna gemensamt. Enskilda åtgärder styrs av den part som i handlingsplanen är utpekad som ansvarig. Det kan vara åtgärder att prioritera under de närmsta åren men också på längre sikt. Mattias Jansson Kommundirektör Lars Olson Planeringschef Expedieras till SLL Huddinge kommun

11 FLEMINGSBERG 2050 Där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg Mars 2018 Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun 1 (16)

12 FÖRORD Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Redan nu är Flemingsberg ett centrum i södra Stockholm för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande. Viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att vidareutveckla en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Vi ska utveckla ett nytt stadscentrum med handel, kultur och restauranger, tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser inom en högre utbildning, minska regionens ökande transportbehov och samtidigt skapa en region i balans. Utvecklingsarbetet leds av Stockholms läns landsting, Botkyrka kommun och Huddinge kommun tillsammans. Parterna har tillsammans tagit fram detta utvecklingsprogram. Det utgår från och ersätter Utvecklingsprogram för den regionala kärnan Flemingsberg, antaget i respektive aktörs fullmäktige juni Programmet är framtaget i dialog med en stor mängd aktörer i området och med nya intressenter. Syftet med dokumentet är att ge tydliga planeringsförutsättningar för en fortsatt utveckling. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Utvecklingsprogrammet ska ge en visionsbild av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. Målen och strategierna skapar ramar för prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillsammans ska vi i samverkan fortsätta utveckla Flemingsberg till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer i södra Stockholm. En plats att längta till. En plats med närhet mellan akademi, offentligt, näringsliv och invånare eller lokala föreningar. Där mötesplatser i en inspirerande miljö leder till nya tankar, idéer och perspektiv. Välkomna att tillsammans med oss förverkliga utvecklingen inom Flemingsberg till en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. Gustav Hemming (C) Daniel Dronjak Nordqvist (M) Ebba Östlin (S) Miljö, skärgårds och Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen ordförande regionplanelandstingsråd Stockholms läns landsting Huddinge kommun Botkyrka kommun 2 (16)

13 INNEHÅLL 1. EN FLERKÄRNING REGION... 4 Den regionala stadskärnan Flemingsberg FLEMINGSBERG Vision... 5 Utvecklingsmål STRATEGIER FÖR ATT NÅ FLEMINGSBERG En urban och grönskande stad... 8 En tillgänglig och inkluderande stad... 9 En innovativ och dynamisk stad UPPFÖLJNING OCH GENOMFÖRANDE Ledning och styrning Handlingsplan NULÄGE FLEMINGSBERG Från utkant till centrum i södra Stockholm Den regionala stadskärnans innehåll Trender som stärker Utmaningar att hantera (16)

14 1. EN FLERKÄRNING REGION Flemingsberg är sedan länge utpekad som regional stadskärna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. Det är ett betydelsefullt centrum i södra Stockholm för sjukvård, högre utbildning, forskning, rättsväsende och resande. Viktiga samhällsfunktioner för ett mycket stort omland. En flerkärning Stockholmsregion En snabb och hållbar tillväxt inom Stockholmsregionen förutsätter att bostäder och lokaler kan byggas även utanför den centrala regionkärnan utan att bebyggelsen blir gles. En bärande huvudprincip i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, är därför en flerkärnig struktur. Detta gäller även i den nya regionala utvecklingsplanen som är under framtagande, RUFS Flemingsberg är en av åtta regionala stadskärnor i gällande RUFS 2010 och kommande RUFS De regionala stadskärnornas syfte och innehåll Utgångspunkten i den regionala utvecklingsplanen är att de regionala stadskärnorna utgör internationella, nationell, regionala och delregionala målpunkter genom sitt läge och sin särskilt höga, regionala tillgänglighet som knutpunkter i transportsystemet. De har var för sig olika förutsättningar för att attrahera olika branscher, samt komplettera varandra och den centrala regionkärnan. Flerkärnigheten ger goda möjligheter till resurseffektiva infrastrukturlösningar, kortare pendlingstider och närhet till service och urbana kvaliteter. Flera av de regionala stadskärnorna ingår i ett övergripande stadsnätverk i östra Mellansverige. Innovativa och hållbara stadsbyggnadslösningar inom energi, klimat och social hållbarhet ska stärka regionens internationella konkurrenskraft på kort och lång sikt. De regionala stadskärnorna ska utvecklas till täta och sammanhängande stadsmiljöer. Det goda läget ska nyttjas för verksamheter med hög specialiseringsgrad eller stort regionalt upptagningsområde. Stadsmiljön ska vara mångsidig med verksamheter, bostäder, service, handel och kultur. Den regionala stadskärnan Flemingsberg Den regionala stadskärnan Flemingsberg ska fortsätta utvecklas till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer och därmed bidra till att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion. Stadskärnan har potential att bli ett av Stockholmsregionens största och viktigaste stadsutvecklingsområden. I Flemingsberg med nära omland finns utrymme att utveckla cirka nya bostäder och nya arbetstillfällen. I kärnans kärna finns möjlighet att utveckla ett nytt stadscentrum med service för mer är än invånare. Utvecklingsprogrammet för den regionala stadskärnan Flemingsberg fördjupar de regionala riktlinjerna anpassat till Flemingsberg med nära omland. Geografiskt är detta ett område som sträcker sig över kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka. 4 (16)

15 Den regionala stadskärnan Flemingsberg är strategiskt belägen längs med södra stambanan ca 15 km söder om Stockholms mest centrala delar. Stadskärnan ingår i en regional flerkärning struktur med sammanlänkade stadskärnor samt större orter i övriga Mälardalen och östra Mellansverige. Flemingsberg har en tydlig central punkt invid Flemingsbergs station (markerat med svart nedan). Inom 3 km från Flemingsbergs station finns ett omland med flera större punkter med god kollektivtrafiktillgänglighet. Mot regionala stadskärnan Kungens kurva Skärholmen Vistaberg Mot centrala regionkärnan Stockholm C Ny stadsdel Huddinge C Tullinge C Mot regionala stadskärnan Södertälje Ca 3 km Mot regionala stadskärnan Haninge Mot östra Mellansverige Riksten Geografiskt är detta ett område som sträcker sig över kommungränsen mellan Huddinge och Botkyrka. 2. FLEMINGSBERG 2050 Vår ambition är att den regionala stadskärnan Flemingsberg ska fortsätta utvecklas till en konkurrenskraftig innovationsmiljö med stadskvalitéer och därmed bidra till att Stockholm blir Europas mest attraktiva storstadsregion. För att möjliggöra detta har en gemensam vision och övergripande mål för utvecklingen tagits fram. Vision Där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling. Flemingsberg är en självklar etableringsort för kunskapsintensivt näringsliv och har en eftertraktad livsmiljö. Flemingsberg är en plats där kunskap och kreativitet möts i södra Stockholm. 5 (16)

16 Utvecklingsmål För att nå visionen finns i Flemingsberg fem övergripande utvecklingsmål med sikte mot För att säkerställa att dessa nås finns för varje övergripande utvecklingsmål två mätbara delmål till Mål 1: LEVANDE STADSKÄRNA En urban och variationsrik stadskärna med unik identitet Flemingsberg är känt för att vara en öppen, lärande och dynamisk plats där kreativitet och nya idéer stimuleras i en urban och internationell miljö. Här finns en samverkan mellan akademi, civilsamhälle, näringsliv och det offentliga som skapat unika kluster. I stadens kärna finns ett samlande centrum med högst koncentration av urbana kvaliteter. En naturlig mötesplats som erbjuder boende, verksamma, studerande och besökare ett brett och varierat utbud av kultur, restauranger, nöje och handel. Det är ett populärt besöksmål i Stockholmsregionen. Mätbart delmål 2030: Ett utbud av stadskvalitéter för minst invånare. Tre nya kluster med samverkan mellan akademi, näringsliv, offentligt och civilsamhälle. Mål 2: SJÄLVLART ETABLERINGSVAL En attraktiv etableringsort för ett kunskapsintensivt näringsliv och kreativa näringar Flemingsberg är ett självklart etableringsalternativ för ett kunskapsintensivt näringsliv och kreativa näringar i Stockholmsregionen. Här finns både viktiga samhällsfunktioner, service och olika typer av tjänsteintensiva verksamheter. Att vara lokaliserad i Flemingsberg ökar företagens attraktionskraft för kompetent personal. Platsen är lätt att nå med kollektiva färdmedel och de centrala delarna utgör en urban miljö med ett innehåll och en identitet som attraherar på arbetsmarknaden. Här arrangeras vetenskapliga kongresser och andra evenemang med utgångspunkt i platsens kontaktintensiva och kreativa verksamheter. Mätbart delmål 2030: Minst fler arbetstillfällen. Minst fler arbetstillfällen inom branscher med koden JKLMN 1 Mål 3: ÖPPEN UNIVERSITETSSTAD Ett levande och mångvetenskapligt campus med en variationsrik högre utbildning och världsledande forskning Flemingsberg är känt för sitt universitetsområde, ett campus med ett mångvetenskapligt utbud av högre utbildning och forskningscentrum. Här finns ett sammanhållet universitetsområde med en eftertraktad miljö för studenter, forskare och lärare. Inom Campus Flemingsberg finns en unik samverkan mellan olika akademier. Det är ett campus som tillvaratar olikheter för att utveckla 1 Information och kommunikationsverksamhet, finans och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice och resetjänster. 6 (16)

17 verksamheter och stärka kvalitén. Ett universitetsområde som löser framtidens samhällsutmaningar genom nya tvärvetenskapliga innovationer och världsledande forskning. Mätbart delmål 2030: fler studenter inom befintliga och nya akademier Dubblera antal forskningscentrum som har samverkan mellan olika akademier Mål 4: EFTERTRAKTAD LIVSMILJÖ En eftertraktad livsmiljö med närhet till både stadsliv, kultur och natur Flemingsberg är en eftertraktad livsmiljö med möjlighet till både pulserande stadsliv under dygnets alla timmar och närhet till större friluftsområden och orörd natur. Här finns goda kommunikationer till både östra Mellansveriges större arbetsplatsmarknader och centrala regionkärnan. Här finns en mångfald av människor och kulturer samt ett boende för alla invånare oavsett socioekonomisk status. Att bo i Flemingsberg är ett aktivt val. Mätbart delmål 2030: Minst nya bostäder 85 % kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Flemingsberg Mål 5: HÅLLBART SAMHÄLLE En långsiktigt hållbar samhällsutveckling med människan i centrum Flemingsberg har genom nya innovationer utvecklats till en stadskärna som är hållbar över tid. Det är en kretsloppsanpassad och grönskande stadsmiljö som inte slösar på naturens resurser, anpassad för att klara framtida behov och klimatförändringar. Här råder en kultur som är öppen och inkluderande. Stadskärnan upplevs som en trygg och säker plats. Här finns möjlighet till likvärdiga livsförutsättningar för stadens invånare och goda möjligheter till ett hållbart resande. Mätbart delmål 2030: Andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska uppgå till minst 70 % Andel invånarna som känner tillit till andra människor ska uppgå till minst 90% 7 (16)

18 3. STRATEGIER FÖR ATT NÅ FLEMINGSBERG 2050 För att anta platsens utmaningar och nå vision och de fem övergripande utvecklingsmålen 2050 finns tre strategier. I det fortsatta utvecklingsarbetet är det parternas huvuduppgift att prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg blir en plats som boende, verksamma, studerande och besökare uppfattar som: Urban och grönskande Tillgänglig och inkluderande Innovativ och dynamisk Genom att prioritera åtgärder i linje med de tre strategierna når vi de mätbara målen till 2030 och de fem övergripande utvecklingsmålen och Flemingsbergs vision på längre sikt. Mål Mål Mål Mål Mål Vision 2050 Åtgärd Åtgärd Åtgärd Nuläge 2017 De strategiskt viktigaste åtgärderna kommer att sammanställas i en separat handlingsplan som följs upp av Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. Som en del av denna uppföljning kommer även de mätbara målen att följas upp för att säkerställa att valda åtgärder leder mot uppsatta mål. En urban och grönskande stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en urban och grönskande stad. Åtgärder som stärker stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet. En tät, varierad och grönskande stadsmiljö Åtgärder som leder till en miljö som är tät, levande, upplevelserik och grönskande. En plats man kan strosa på och gå omkring utan mål. En plats att längta till med lekfulla detaljer i ögonhöjd, utmanande eller nyskapande arkitektur och landmärken. En plats där utsidan speglar den dynamiska insidan och det offentliga rummet bidrar till att synliggöra stadskärnans identitet. En stad som knyter an till platsens historia, dess invånare och omgivande grönområden. En stad med ett samlande centrum Åtgärder som leder till ett tydligt och samlande stadscentrum med funktioner som alla har anledning att ta sig till. En naturlig tyngdpunkt som är lätt att nå och där det finns högst koncentration av människor, upplevelser och med regional attraktionskraft. En urban plats med puls som lever dygnet runt och en internationell atmosfär. En naturlig mötesplats för boende, studerande, verksamma och besökare både lokalt, i stadens omland och Stockholmsregionen. 8 (16)

19 En stad med ett brett utbud och valmöjligheter Åtgärder som leder till att ett brett utbud av kommunal service, handel, restauranger och kultur som attraherar människor med olika behov i stadens alla delar. En stadskärna med många valmöjligheter som ger livskvalitet för boende, verksamma, studerande eller besökare. En stad med närhet till kultur och natur Åtgärder som leder till en variation av både natur och kultur för trivsel och livskvalitet. En urban och grönskande stadskärna som erbjuder kulturella utbyten genom ett mångkulturellt och utåtriktat utbud av kultur men där det är nära till plats för lek och pauser i parker, gröna stråk eller i närbelägna större grönområden. En stad där det finns ytor för både organiserad och spontan idrott och motion för ökad hälsa. En tillgänglig och inkluderande stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en tillgänglig och inkluderande stad. Åtgärder som möjliggör en socialt hållbar utveckling och/eller förbättrar Flemingsbergs lägesförutsättningar. En stad som är nära och sammanhängande Åtgärder som leder till både funktionsblandning, en sammanhållen stadsväv och en tydlig stråkstruktur. En stad där målpunkterna är strategiskt placerade för att uppmuntra barriärbrytande rörelser, där det gamla och nya är sammanbyggt. Där det som invånare är enkelt att ha en bra vardag, för verksamma är nära mellan arbetsgivare och samarbetspartners samt för besökaren inom gångavstånd finns hotell, kultur, kvällsnöje, restauranger och upplevelser. En stad med ett lättorienterat nav Åtgärder som leder till ett lättorienterat nav för kollektivtrafik i centrum. Ett centrum för resande. En attraktiv och lättillgänglig port till staden samt en effektiv bytespunkt och en knutpunkt i södra Stockholm. En plats som uppmuntrar olika typer av kombinationsresor mellan olika trafikslag. Tillgänglig och hållbar stad Åtgärder som leder till en plats som är tillgänglig för alla transportmedel men där det hållbara resandet är prioriterat. Ett centrum för hållbart resande där det är lätt att göra rätt. En plats som är lätt att nå med regionala cykelstråk. En uppkopplad stad som är lätt att nå med kollektiva färdmedel och med goda kommunikationer till Stockholm city, övriga regionala stadskärnor, större städer i östra Mellansverige och ut i världen. Öppen och inkluderande stad Åtgärder som leder till en öppen, trygg, välkomnande och inkluderande stadskärna för alla. En stad för alla oavsett socioekonomisk status, kulturell bakgrund eller funktionsvariation. En stad där information om pågående utveckling är lättillgänglig och möjligheterna till delaktighet god. Där verksamheter är öppna och institutionerna bidrar till att göra kunskaper tillgängliga för alla. 9 (16)

20 En innovativ och dynamisk stad Flemingsbergs ledning kommer prioritera åtgärder som leder till att Flemingsberg uppfattas som en innovativ och dynamisk stad. Åtgärder som leder till en hållbar utveckling samt stimulerar innovationer och entreprenörskap. Som säkerställer att utvecklingen drar fördel av den högre utbildningen och forskningens unika förutsättningar i Flemingsberg. En lärande stad med en utveckling i framkant Åtgärder som leder till att det blir en plats som är lärande och idéutvecklande med en utveckling som ligger i framkant och där sociala innovationer stimuleras. En plats som uppfattas som öppen, kreativ och hållbar där forskningen implementeras och kommer till nytta i människors vardag. En plats i framkant avseende hållbarhet, cirkulär ekonomi och effektivt resursutnyttjande. En plats som är anpassad för framtidens klimatutmaningar med bland annat en ökad risk för översvämningar. En plats för pilotprojekt och där nya idéer eller innovativa lösningar leder till en hållbar stadsutveckling. En arena för unik samverkan och dialog Åtgärder som leder till en arena för regional kunskapsutveckling med en nationell och internationell relevans. Arenor som underlättar för samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. En samverkan som leder till nya kluster och världsledande forskning. Ett nätverk mellan akademi, forskare, entreprenörer, företag och investerare som ger förutsättningar för nya företag att starta, växa och stanna kvar. En idéutvecklande stad med inspirerande mötesplatser Åtgärder som leder till att Flemingsberg utvecklas till en stadskärna med ett varierat utbud av mötesplatser i en inspirerande och internationell miljö som ger nya tankar, idéer och perspektiv. En stad där det finns både strukturerande arenor och informella mötesplatser för att stimulera innovation och kreativitet. Mötesplatser både i offentlig och privat miljö. Mötesplatser för de mest spännande diskussionerna, seminarier och idéutbytena. Flexibel och kreativ stad Åtgärder som leder till en stad som är tillåtande och flexibel. Som stimulerar kreativitet och innovation genom att ge utrymme för det oplanerade och spontana. En stad där det finns sparade öppna miljöer och lokaler i äldre byggnader. En stad där tillfälliga arrangemang och events välkomnas för att locka nya besökare till platsen. 10 (16)

21 4. UPPFÖLJNING OCH GENOMFÖRANDE För att nå mål och vision för Flemingsberg 2050 behöver detta utvecklingsprogram följas upp och ett genomförande säkerställas. Detta kommer att ske genom ett gemensamt ledarskap och en separat handlingsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Ledning och styrning För att på en övergripande nivå samordna och leda utvecklingen i den regionala stadskärnan Flemingsberg finns en politisk grupp med representanter från Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting. Gruppen har tagit till sin uppgift är att kontinuerligt följa upp och säkerställa ett genomförande av utvecklingsprogram Flemingsberg 2050 för en hållbar stadsutveckling i samverkan mellan många parter. För att säkerställa utvecklingsprogrammets genomförande upprättas av Flemingsbergs ledning en separat tvåårig handlingsplan. Denna ska beslutas gemensam i den politiska styrgruppen. Enskilda åtgärder styrs av den part som i handlingsplanen är utpekad som ansvarig. Handlingsplan I handlingsplanen finns prioriterade åtgärder kopplade till de tre strategierna preciserade. Det kan vara åtgärder att prioritera under de närmsta åren men också på längre sikt. Här kommer också finnas övergripande prioriterade åtgärder som att upprätta en utvecklingsplan för att tydliggöra den kommande fysiska utveckling, att ta fram en gemensam kommunikationsplan samt att hitta ett forum för en årlig bred dialog med områdets alla aktörer. Eventuellt kan detta forum behöva kompletteras med mindre forum då en del av åtgärderna i handlingsplanen kommer vara beroende av samverkan med övriga aktörer i området. Utvecklingsplanen ska tas fram av de båda kommunerna gemensamt och ersätta tidigare process för att ta fram en fördjupad översiktsplan för Flemingsberg (FÖP Flemingsberg). Utgångspunkter för framtagandet av en utvecklingsplan för Flemingsberg ska vara detta utvecklingsprogram, tidigare framtaget material inom ramen för FÖP Flemingsberg samt de rumsliga principer som regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 presenterar. Vid framtagandet av denna är det viktigt att inkludera samtliga intressenter samt utvecklade metoder för att inkludera civilsamhället i utvecklingen. I samband med att handlingsplanen årligen aktualiseras följs även de mätbara målen i utvecklingsprogrammet upp. Detta för att säkerställa att valda åtgärder leder till en utveckling i enlighet med uppsatta mål. 11 (16)

22 5. NULÄGE FLEMINGSBERG Det främsta kännetecknet för den regionala stadskärnan i Flemingsberg är vid utvecklingsprogrammets antagande koncentrationen av kunskap och av människor. Här finns en rik och diversifierad forsknings och utbildningsmiljö. En motor och förebild för näringslivs och kunskapsutveckling inte enbart i Stockholmsområdet, utan även nationellt. Som bostadsort är Flemingsberg en plats med internationell prägel. Här finns cirka 150 av världens cirka 200 nationaliteter representerade. Från utkant till centrum i södra Stockholm En utveckling av Flemingsberg har varit strategiskt viktigt för Stockholmsregionen sedan början av 1960 talet. Då var det en plats med 260 invånare, åkrar och skog. Namnet Flemingsberg kommer från Flemingsbergs gård uppförd på 1790 talet. På 60 talet beslöts att det nya centralsjukhuset för Södertörn skulle uppföras i Flemingsberg, som då var i utkanten av Stockholm. Genom åren har det sedan dess gjorts stora offentliga investeringar i området. I anslutning till sjukhuset planerades och byggdes två större bostadsområden och därefter har det tillkommit lokaler för högre utbildning, forskning och rättsväsende. Till skillnad från många andra större orter i Sverige finns Flemingsberg för att dess tillkomst planerats utifrån ett regionalt behov av ytterligare sjukvård och högre utbildning. Inom gångavstånd från Flemingsbergs station finns ca arbetstillfällen, ca studenter och ca boende. Inom kort kommer dessa bli betydligt fler då stora investeringar pågår med tusentals nya bostäder och nya lokaler för utbildning, forskning, sjukvård, sport, kultur och handel. Med denna utveckling befäster Flemingsberg sin nya roll i regionen. Ett splittrat område i två kommuner blir alltmer en sammanhållen regional stadskärna. Miljonprogramsområden, stora offentliga institutioner, industriområden och villabebyggelse blir alltmer en urban mötesplats i södra Stockholm och ett centrum för högre utbildning, forskning, innovationer och kreativitet. Här finns möjlighet att ta tillvara mångfalden och utveckla en ny regional arena för kulturlivet. Här växer en målpunkt av lokal, regional, nationell och internationell betydelse fram. Platsens potential Genom att vidareutveckla en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Här finns stora obebyggda områden och förutsättningar att utveckla tusentals nya arbetstillfällen, bostäder och studieplatser i en tät stadsmiljö. I nära omland både attraktiva villaområden och orörd natur. Med kommande Tvärförbindelse Södertörn får stadskärnan även en mycket bra tillgänglighet för övriga transportmedel än spårbunden trafik. Flemingsberg kommer då ligga i korsningen mellan väg 226/Huddingevägen och väg 259/kommande Tvärförbindelse Södertörn. Med nya förbindelser på tvären finns en potential att utveckla ett centrum för hållbart resande i Flemingsberg. En möjlighet för ca invånare i södra Stockholm att snabbt kunna byta mellan olika färdmedel och nå stora delar av Mälardalsregionen och städer i Östergötland. Flemingsberg är en av de platser i Stockholmsregionen som genom Citybanan fått ökad tillgänglighet med kollektiva färdmedel. Inom ytterligare några år ökar dagens tillgänglighet med tåg till övriga regionen genom nytt trafikeringsupplägg för regionaltågen. Studier visar att dagens resenärer vid Flemingsbergs station väntas öka till cirka resenärer per dygn år Med ett förändrat linjenät för bussar samt stopp för fjärrtåg och/eller framtidens höghastighetståg skulle det kunna utvecklas ytterligare. 12 (16)

23 Den regionala stadskärnans innehåll Flemingsberg är en av de största målpunkterna söder om innerstaden. Här finns byggnader fyllda med samhällsuppgifter av regional betydelse. Platsen är även en del av Life Science stråket Uppsala Hagastaden Flemingsberg Södertälje Strängnäs. I området närmast Flemingsbergs station finns den regionala stadskärnans motor med Campus Flemingsberg, Flemingsbergs station och rättscentrum. Campus Flemingsberg är ett mångvetenskapligt universitetsområde med högre utbildning inom fem lärosäten, forskning och ett universitetssjukhus inom gångavstånd. Inom rättscentrum för södra Stockholm finns bland annat Stödertörns tingsrätt och basen för polisområde Stockholm syd. I stadskärnans mitt planeras för utveckling av ett nytt resecentrum och ett nytt stadscentrum. En regional mötesplats med ett brett utbud av handel, kultur, nöje, sport, hotell, konferens och restauranger. I den täta och urbana miljön finns det också plats för kontor, bostäder, offentliga mötesplatser och grönska. Området med stadskärnans motor är markerat med en svart ring nedan. Detta område tillsammans med områdena inom gångavstånd utgör det område vi här benämner den regionala stadskärnan Flemingsberg, ibland förkortat till bara Flemingsberg. Blandad stadskärna Blandstad vård/utbildning/bostäder Blandstad bostäder/verksamheter Bostäder Verksamheter Grönområde naturmark Grönområde park Grönområde kultur/odling/idrott Våtmark Campus Flemingsberg Stadspark Nytt Centrum Rättscentrum Källa: Markanvändningskarta i samrådsversion till fördjupad översiktsplan för Flemingsberg (2009) Inom gångavstånd från de mest centrala delarna finns plats för ett varierat utbud av bostäder, universitetssjukhus, plats för ett kunskapsintensivt näringsliv samt ytterligare utbildning och forskning. Här finns flera områden med boende i flerfamiljshus, ett stort antal studentlägenheter, flera lokala centrum och olika typer av mötesplatser. För att skapa tillgänglighet till kärnans mest centrala delar är en utbyggnation av attraktiva och trygga stråk för gång och cykel viktiga inom detta område. 13 (16)

24 I den regionala stadskärnans nära omland, inom cykelavstånd, finns flera verksamhetsområden som ger möjlighet till företagsexpansion och nyföretagande. Här finns möjlighet till innovationspark och täta arbetsplatsområden med koppling till verksamheterna i kärnans kärna. Inom cykelavstånd finns även större sammanhängande villaområden och orörd natur. Här finns en stor potential till ytterligare bostäder inom både Riksten, centrala Tullinge, Vistaberg och inom en ny stadsdel i Glömstadalen. Den nya stadsdelen kommer att utvecklas samtidigt som Spårväg syd byggs och kommer vara koncentrerad invid spårvägens nya hållplatser. I Flemingsbergs nära omland finns även plats för verksamheter av mer varierad karaktär. En unik samverkan utöver det vanliga Inom universitetsområdet, en miljö med fem akademier och verksamheten vid Karolinska universitetsjukhuset, har det skapats en i det närmaste unik vetenskaplig miljö. Här sker en välutvecklad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. För att främja detta samarbete finns Stiftelsen Flemingsberg science. Stiftelsens strategi är att identifiera värdeskapande samverkansmöjligheter i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle och gå i bräschen för utvecklingen av dessa. Stiftelsens fokusområden är samverkan inom Cellterapi, Mångfald och hälsa samt Teknik för ett hälsosamt åldrande. I Flemingsberg finns en potential att komplettera det etablerade klustret inom Life Science med ytterligare kluster. Här finns till exempel ett begynnande och växande kluster inom rättsväsende med samverkan mellan olika parter. Vidare finns goda förutsättningar för kluster inom till exempel kultur och hållbar samhällsutveckling. Inom bostadsområdet i Flemingsberg finns ett etablerat samarbete kallat Tillsammans för Flemingsberg för att ge ökad stolthet och ägandeskap till platsens invånare. Ett nära samarbete mellan Huddinge kommun, fastighetsägare, civilsamhälle och invånarna. Trender som stärker Vid utvecklingsprogrammets antagande finns ett antal trender som stärker Flemingsbergs utvecklingskraft. Global konkurrens, digitalisering och internationell tillgänglighet Stockholmsregionen utgör en globalt intressant tillväxtmiljö för utveckling och förnyelse av kunskapsintensiva verksamheter. Som innovationscenter med forskning och högre utbildning är Flemingsberg en betydelsefull miljö med stor regional, nationell och internationell utvecklingspotential. En allt mer sammanhållen världsekonomi innebär fler samarbetsmöjligheter, men också ökad konkurrens. Globaliseringen skärper kraven på innovation och förnyelseförmåga. Det berör alla typer av verksamheter såsom vård, utbildning, forskning och annan kunskapsintensiv tjänsteproduktion. För Flemingsberg innebär den snabba automatiseringen och digitaliseringen stora förändringar. Interaktionen mellan människor har förändrats dramatiskt och idag har en stor del av världens befolkning tillgång till internet. Hinder för fysiska möten kan i allt större utsträckning kompenseras med elektroniska kontakter. Fortsatt urbanisering Urbanisering är en stark trend, över hälften av världens befolkning bor i urbana områden eller städer. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Stockholmsregionen växer snabbt och fram till 2050 beräknas regionen få 1,1 miljon fler invånare. En snabb och hållbar tillväxt inom Stockholmsregionen förutsätter att bostäder och lokaler kan byggas även utanför den centrala regionkärnan utan att bebyggelsen sprids ut. Här har de regionala stadskärnorna en viktig funktion med dess höga 14 (16)

25 koncentration av bostäder och verksamheter. En kollektivtrafiknära och transportsnål bebyggelseutveckling ger förutsättningar för en hållbar utveckling som möter klimatutmaningen. På Södertörn finns idag ca invånare. Om Södertörn var ett eget län skulle det vara det fjärde största länet i Sverige och haft den fjärde största befolkningstillväxten Södertörn har en snabbare företagstillväxt än Stockholms län som helhet. För Flemingsberg som är centrum i södra Stockholm för viktiga samhällsfunktioner såsom rättsväsende, högre utbildning och sjukvård innebär det en fortsatt stark tillväxt inom dessa sektorer i takt med en växande befolkning i södra Stockholm. Östra Mellansverige integreras Länen i östra Mellansverige Stockholm, Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland utgör i flera avseenden en sammanhängande enhet med en ledande roll för hela landets utveckling och internationella konkurrenskraft. Den storregionala arbetspendlingen ökar genom allt tätare och snabbare trafik. Flemingsberg är en målpunkt för pendlare från östra Mellansverige och kommer alltmer att integreras i storregionen. Med befintlig och ny planerad infrastruktur i Flemingsberg kommer ett nav att skapas för kollektivtrafiken med storregional uppkoppling. Med undantag för centrala regionkärnan visar restidsprognoser att Flemingsberg kommer vara en av de mest tillgängliga platserna i regionen med kollektiva färdmedel år En utvecklad kontorsmarknad i Stockholmsregionen Merparten av det kunskapsintensiva näringslivet har sin tyngdpunkt i regionens centrala delar med Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg och norra delar med Kista. Detta innebär för en stor del av Stockholms befolkning dagligen långa resor och en ineffektiv kontorsmarknad. Därför börjar allt fler företag etablera ett satelitkontor inom den regionhalva där de inte redan finns representerade. Då det finns ett behov av att snabbt och enkelt kunna ta sig mellan kontoren behöver de vara placerade på platser med mycket god tillgänglighet mellan sig. Detta är en trend som gynnar Flemingsberg till att utvecklas som ett nytt kontorsområde. Utmaningar att hantera Vid utvecklingsprogrammets antagande finns även ett antal större utmaningar som behöver hantera i det fortsatta arbetet. Stärka platsens attraktion som etableringsort och bostadsort Flemingsbergs attraktion som etableringsort behöver stärkas för att Flemingsberg ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ för privata företag som söker nya lokaler och för nystartade företag i södra Stockholm. Att utveckla ett kontorsområde i Flemingsberg är viktigt för att på sikt skapa förutsättningar för en region i social balans. Där det finns möjligheter till kunskapsintensiva arbetstillfällen utan långa restider för invånare i södra Stockholm. Platsen behöver även bli attraktiv som bostadsort med ett varierat utbud av bostäder. Det är en viktig förutsättning för att skapa underlag för ett utbud i stadskärnan som fungerar hela dygnet och hela året. Studier visar att närhet till urbana kvaliteter är viktigt för att stärka en plats attraktivitet som bostads och etableringsort för kontor. Idag saknas ett centrum med utbud av kultur, handel och service som gör platsen attraktivt för boende, verksamma, studerande och besökare. Ett centrum med en fungerande kvällsekonomi. 15 (16)

26 Tydliggöra platsens identitet För många i Stockholmsregionen är Flemingsberg relativt okänt. Platsen saknar idag en tydlig egen identitet. I samband med den fortsatta utvecklingen är det därför viktigt att stärka, tydliggöra och kommunicera Flemingsbergs identitet som en innovativ och dynamisk plats. En plats med närhet mellan akademi, offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle. En plats där mötesplatser i en inspirerande miljö leder till nya tankar, idéer och perspektiv. En mångvetenskaplig, mångkulturell och internationell plats med goda förbindelser till både centrala Stockholm och Mälardalen. Överbrygga platsens barriärer För att utveckla en långsiktigt hållbar stadskärna finns även ett behov av att överbrygga såväl fysiska som sociala barriärer både inom stadskärnan och mellan stadskärnan och dess omland. Idag utgör större vägar och järnvägen fysiska barriärer som gör det svårt för fotgängare att passera centrala delar. Det finns även stora sociala barriärer mellan boende och verksamma inom stadskärnan samt mellan invånare inom kärnan och i dess omland. Det saknas gemensamma mötesplatser samt ett samlande centrum dit alla har en anledning att ta sig. Andra utmaningar i den fysiska miljön är svår topografi, buller, brist på parkeringar, en storskalighet i befintliga institutionernas byggnader samt avsaknad av vattenytor. Stärka tillgängligheten till andra regionala stadskärnor En förutsättning för att kunna utveckla ett kunskapsintensivt näringsliv i Flemingsberg och på sikt skapa förutsättning för en region i social balans är att kommunikationerna med både bil och kollektivtrafik är mycket goda till regionens övriga delar. Detta förstärks av att det i Flemingsberg finns viktiga samhällsfunktioner som måste nås av en stor mängd invånare i hela södra Stockholm. De radiella förbindelserna är goda och kommer bli bättre. Däremot saknas kapacitetsstarka tvärförbindelser. Det är därför viktigt att i den fortsätta utvecklingen stärka Flemingsbergs tillgänglighet till båda länshalvorna med tvärförbindelser. Att Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd och regionala cykelstråk på tvären byggs. Att det skapas förutsättningar för en prioriterad och kapacitetsstark busstrafik mellan de regionala stadskärnorna. 16 (16)

27 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:112 Hallunda - godkännande att påbörja projektering av ny grundskola (KS/2018:112) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. En ny grundskola i Hallunda ska byggas på Brunnaskolans nuvarande tomt. 2. Investeringsbeloppet tidigareläggs till kr för år 2018 och kr för år Sammanfattning Utbildningsförvaltningen föreslår att en ny skola i Hallunda byggs (enligt tidigare beslut i utbildningsnämnden, UN ), på nuvarande Brunnaskolans tomt. Skolan kommer att vara en högstadieskola Åk 7-9 för 590 elever inom grundskola och grundsärskola. Ambitionen är att skolan ska kunna byggas genom industriell byggprocess, det vill säga industriellt modulbyggd skola. För att komma igång med projekteringen är det nödvändigt att investeringsmedel tidigareläggs, kronor för år 2018 och kronor år Utbildningsnämnden har behandlat ärendet , 4. Utbildningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

28 SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 51: Hallunda godkännande att påbörja projektering av ny grundskola Liberalerna ställer sig bakom ordförandeförslaget men byggandet av denna nya skola reser ändå några frågetecken. Skolan är planerad att ha sju paralleller i varje årskurs 7 9. Det är väldigt mycket och kan påverka arbetsmiljön för såväl lärare som elever. Denna del bör följas upp när skolan är färdig. Det andra frågetecknet är hur vi bygger våra skolor och hur det skiftar över tid. För bara några år sedan var trenden att skolorna i kommunen skulle vara F 9 skolor. Skolor byggs om för stora pengar för detta ändamål t ex Hammerstaskolan. Nu ska den nya skolan endast omfatta högstadiet med årskurs 7 9. Vi anser att kommunen bör bestämma vilken modell som ska gälla och sedan hålla fast vi den långsiktigt. Lars Johansson (L)

29 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 [22] Utbildningsnämnden Hallunda godkännande att påbörja projektering av ny grundskola (UF/2018:37) Utbildningsnämndens beslut Utbildningsförvaltningens förslag till projektering av ny grundskola i Hallunda godkänns enligt tjänsteskrivelse daterad 25 januari Utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. En ny grundskola i Hallunda ska byggas på Brunnaskolans nuvarande tomt. 2. Investeringsbeloppet tidigareläggs till kr för år 2018 och kr för år Sammanfattning Utbildningsförvaltningen föreslår att ny skola i Hallunda (enligt tidigare beslut i utbildningsnämnden, UN ), byggs på nuvarande Brunnaskolans tomt. Skolan kommer att vara en högstadieskola Åk 7-9 för 590 elever inom grundskola och grundsärskola. Ambitionen är att skolan ska kunna byggas genom industriell byggprocess, det vill säga industriellt modulbyggd skola. För att komma igång med projekteringen är det nödvändigt att investeringsmedel tidigareläggs, kronor för år 2018 och kronor år Expedieras till Kommunstyrelsen

30 Utbildningsförvaltningen Lokalförsörjningsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] UF/2018:37 Referens Dejan Smiljanic Mottagare Utbildningsnämnden Hallunda godkännande att påbörja projektering av ny grundskola (UF/2018:37) Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. En ny grundskola i Hallunda ska byggas på Brunnaskolans nuvarande tomt. 2. Investeringsbeloppet tidigareläggs till kr för år 2018 och kr för år Utbildningsnämnden beslutar för egen del: 3. Utbildningsförvaltningens förslag till projektering av ny grundskola i Hallunda godkänns enligt tjänsteskrivelse daterad den 25 januari Sammanfattning Utbildningsförvaltningen föreslår att ny skola i Hallunda enligt tidigare beslut i utbildningsnämnden (Dnr UF/2016:232) byggs på nuvarande Brunnaskolans tomt. Skolan kommer att vara en högstadieskola Åk7-9 för 590 elever inom grund- och grundsärskola. Ambitionen är att skolan ska kunna byggas genom industriell byggprocess det vill säga industriellt modulbyggd skola. För att komma igång med projekteringen är det nödvändigt att investeringsmedel tidigareläggs, kronor för år 2018 och kronor år UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49 E-post dejan.smiljanic@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

31 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] UF/2018:37 Bakgrund 2015 december Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Hallundaskolan med en sporthall på del av fastigheterna Hallunda 4:33 och 4:34. Detta beslutades Dnr KS/2012:478. Bild 1. Tilltänkt placering av ny skola i Hallunda 2016 september Vid utbildningsnämndens sammanträde , Dnr UF/2016:232, beslutades följande: Grundförslaget är att den nya skolorganisationen ska bestå av nya Hallundaskolan (årskurs 7-9), nya Borgsskolan (årskurs F-6) samt Hammerstaskolan (årskurs F-6). Behovet av ytterligare en skola årskurs F-6 (Karsby) behöver utredas när de nya byggplanerna för hela bostadsområdet blir mer konkreta. Skolornas kapacitet blir, utifrån den befolkningsprognos vi har idag: Nya Hallundaskolan 567 elever - 7 paralleller 7-9 (nybyggnation) Nya Borgskolan 756 elever - 4 paralleller F-6 (nybyggnation) Hammerstaskolan 567 elever - 3 paralleller F-6

32 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] UF/2018:37 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om en budget på 236,2 mkr med start år 2020 för byggnation av en ny skola i kommundelen Hallunda. Detta förutsatte dock en ändring av befintlig detaljplan för den angivna marken (se Bild 1). Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att ta tillbaka planuppdraget Hallunda 4:33 och 4:34 till följd av främst höga bullernivåer. Med anledning av detta vill utbildningsförvaltningen gå vidare med att söka bygglov för en ny skola på nuvarande Brunnaskolans tomt. För att återuppta projektet med förprojektering av ny skola behöver KF besluta att tidigarelägga investeringsbudgeten till Utbildningsförvaltningen vill utreda möjlighet att projektera en 7 parallellig 7-9 grundskola på Brunnaskolans tomt. Utöver detta finns också ambitionen att bygga ihop grundskolan med en grundsärskola för 23 elever. Skolan skulle kunna byggas inom befintlig detaljplan som tillåter byggnation i enplan upp till 4,8 meter. Utifrån ett hållbart miljö- samt ekonomiperspektiv har utbildningsförvaltningen en ambition att skolan ska kunna byggas genom industriell byggprocess. Målsättning med högstadieskola på Brunnaskolans tomt Attraktiva skolor är ett lyft för hela området. Genom att skapa en ny skolorganisation och samla hela högstadiet, så hoppas utbildningsförvaltningen öka skolornas attraktivitet och göra skolorna till dragplåster i hela samhällsutvecklingen för Hallunda/Norsborg. Samtidigt vill utbildningsförvaltningen skapa än bättre förutsättningar för elever i Hallunda/Norsborg att kunna ta steget från grundskolan till gymnasiet. En ny gemensam årskurs 7-9 skola gör att utbildningsförvaltningen kan samla kompetens och förbättra lärarnas, och på så sätt även elevernas, förutsättningar att bedriva god verksamhet. Det ger ökat resultatfokus och måluppfyllelse. I området behövs en trygg skola för de äldre eleverna som man kan vara stolt över med fokus på kunskap och bildning. En skola där det råder ordning och reda, likvärdighet och där det finns stöd och hjälp och ett helhetstänk i samverkan med både fritiden, socialtjänsten och vid behov även polisen, för att skapa trygghet och fokus på skolarbetet. Med anledning av kommande detaljplaner som ingår (Hallunda gård och Slagsta strand) i stadsdelens befolkningsprognos finns enligt utbildningsför-

33 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] UF/2018:37 valtningen långsiktiga behov av att behålla Karsby skolan. Utöver en högstadieskola Åk 7-9 finns också behov av grundsärskola om 23 skolplatser. Ny skola i Hallunda på Brunnaskolans tomt skulle således planeras för 590 elever. Ekonomiska konsekvenser Beslutad budget för ny skola i Hallunda, uppgår till 236,2 mkr. Utöver investeringsbudget för ny skola uppstår engångskostnader som har direkt påverkan på kommunens resultat (redovisas nedan). Etablering av evakueringspaviljonger finansieras inom projektet. Dock är det viktigt att det finns ledig mark för att placera och etablera paviljongerna. Denna fråga behöver utredas inom projektet. Projektet kommer också behöva utreda placeringen av nya sporthallen (delprojekt, där kultur och fritidsförvaltningen är ansvarig). Balansräkning - anläggningstillgång - utgående balans ,3 mkr Resultaträkning - kapitaltjänstkostnad år 2018 ca 1,4 mkr - nedskrivning av bokfört värde Brunnaskolan 10,0 mkr (förutsätter att fastigheten rivs år 2019, belastar resultaträkning år 2019) - rivnings kostnad Brunnaskolan ca 25,0 mkr (uppskattat belopp, belastar resultaträkning år 2019) Driftskonsekvenser (engångskostnader för nedskrivning av bokfört värde och rivning) för motsvarande 35 mkr kommer att äskas i samband med 2019 års budgetprocess. Utbildningsförvaltningens förslag Utbildningsförvaltningen föreslår att en ny skola i Hallunda, enligt tidigare beslut i utbildningsnämnden (Dnr UF/2016:232), byggs på nuvarande Brunnaskolans tomt. Skolan kommer att vara en högstadieskola årskurs 7-9 för 590 elever inom grund- och grundsärskola. Ambitionen är att skolan ska kunna byggas genom industriell byggprocess, det vill säga industriellt modulbyggd skola. För att komma igång med projekteringen är det nödvändigt att investeringsmedel tidigareläggs, kronor för år 2018 och kronor år Tekniska- samt kultur och fritidsförvaltningen är positiva till att prova möjligheten med att bygga en ny skola på nuvarande Brunnaskolans tomt.

34 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [5] UF/2018:37 Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Ekonomichef

35 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:111 Avslut av detaljplaneuppdrag Skårdal (KS/2018:111) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar att avsluta planuppdraget för Skårdal. 2. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bifogad slutrapport för exploateringsprojekt 9132 Skårdal. Sammanfattning I mars 2011 beslutade kommunstyrelsen att gatukostnadsutredningen för Skårdal skulle ställas ut med detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen för Skårdal under Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att avvakta med godkännande av detaljplan och gatukostnadsutredning tills utfallet av en nationell lagrådsremiss klargjordes. Den nationella lagrådsremissen resulterade inte i några lagförändringar som berörde gatukostnadsersättningar. Arbetet med riktlinjerna avslutades då behovet av riktlinjerna var begränsat till Skårdal inom en överskådlig framtid. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap för allmänna platser i Skårdal. I ett inledande skede av undersökningen av enskilt huvudmannaskap gjorde kommunen bedömningen att en sådan lösning vore juridiskt gångbar. Förutsättningarna förändrades dock när ett nytt prejudicerande rättsfall tillkom i januari Rättsfallet rörde området Midsjö i Norrtälje. Mot bakgrund av rättsfallet bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte är juridiskt möjligt att gå vidare med enskilt huvudmannaskap. Den i nuläget viktigaste frågan för området handlar om vatten- och avloppssituationen. Avloppshanteringen i området har en negativ påverkan på den redan hårt belastade sjön Aspen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunen bygger ut vatten och avlopp i området med ett så kallat LTA-system. Ett nytt vatten- och avloppssystem skulle lösa miljöproble-

36 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:111 men i området samtidigt som vägnätet får en standardhöjning i samband med att ledningsarbetena färdigställs. Tekniska nämnden avser att fatta beslut om utökat verksamhetsområde för VA i Skårdal under början av Tidplanen för utbyggnaden är ännu inte fastställd. Eftersom utbyggnaden av VA i Skårdal inte kräver en ny detaljplan föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanearbetet för Skårdal avslutas. Även om området inte detaljplaneras kan fastighetsägarna ansöka om avstyckningar och bygglov för ny bebyggelse, men ansökningarna prövas individuellt mot översiktsplanen istället för en ny detaljplan. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 72. Samhällbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

37 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2008: Förslag till detaljplan för Skårdal (sbf/2008:248) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att för egen del avsluta planuppdraget för Skårdal. Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bifogad slutrapport för exploateringsprojekt 9132 Skårdal. Sammanfattning I mars 2011 beslutade kommunstyrelsen att gatukostnadsutredningen för Skårdal skulle ställas ut med detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen för Skårdal under Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att avvakta med godkännande av detaljplan och gatukostnadsutredning tills utfallet av en nationell lagrådsremiss klargjordes. Den nationella lagrådsremissen resulterade inte i några lagförändringar som berörde gatukostnadsersättningar. Arbetet med riktlinjerna avslutades då behovet av riktlinjerna var begränsat till Skårdal inom en överskådlig framtid. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap för allmänna platser i Skårdal. I ett inledande skede av undersökningen av enskilt huvudmannaskap gjorde kommunen bedömningen att en sådan lösning vore juridiskt gångbar. Förutsättningarna förändrades dock när ett nytt prejudicerande rättsfall tillkom i januari Rättsfallet rörde området Midsjö i Norrtälje. Mot bakgrund av rättsfallet bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte är juridiskt möjligt att gå vidare med enskilt huvudmannaskap. Den i nuläget viktigaste frågan för området handlar om vatten- och avloppssituationen. Avloppshanteringen i området har en negativ påverkan på den redan hårt belastade sjön Aspen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunen bygger ut vatten- och avlopp i området med ett så kal-

38 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2008:248 lat LTA-system. Ett nytt vatten- och avloppssystem skulle lösa miljöproblemen i området samtidigt som vägnätet får en standardhöjning i samband med att ledningsarbetena färdigställs. Tekniska nämnden avser att fatta beslut om utökat verksamhetsområde för VA i Skårdal under början av Tidplanen för utbyggnaden är ännu inte fastställd. Eftersom utbyggnaden av VA i Skårdal inte kräver en ny detaljplan föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanearbetet för Skårdal avslutas. Även om området inte detaljplaneras kan fastighetsägarna ansöka om avstyckningar och bygglov för ny bebyggelse, men ansökningarna prövas individuellt mot översiktsplanen istället för en ny detaljplan. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Skårdal i november Det aktuella planområdet ligger i anslutning till sjön Aspen, cirka tre kilometer nordväst om Tumba. Enligt översiktsplanen ska Skårdal karaktäriseras av en gles stadsbygd. Syftet med detaljplanen var att skapa byggrätter, ordna en fungerande VA- och vägsituation, bevara områdets karaktär samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

39 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2008:248 Referens Christoffer Jusélius Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Skårdal (plannr 22-3) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att för egen del avsluta planuppdraget för Skårdal. Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bifogad slutrapport för exploateringsprojekt 9132 Skårdal. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Skårdal i november Det aktuella planområdet ligger i anslutning till sjön Aspen, cirka tre kilometer nordväst om Tumba. Enligt översiktsplanen ska Skårdal karaktäriseras av en gles stadsbyggd. Syftet med detaljplanen var att skapa byggrätter, ordna en fungerande VA- och vägsituation, bevara områdets karaktär samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. I mars 2011 beslutade kommunstyrelsen att gatukostnadsutredningen för Skårdal skulle ställas ut med detaljplanen. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen för Skårdal under Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att avvakta med godkännande av detaljplan och gatukostnadsutredning tills utfallet av en nationell lagrådsremiss klargjordes. Den nationella lagrådsremissen resulterade inte i några lagförändringar som berörde gatukostnadsersättningar. Arbetet med riktlinjerna avslutades då behovet av riktlinjerna var begränsat till Skårdal inom en överskådlig framtid. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap för allmänna platser i Skårdal. I ett inledande skede av undersökningen av enskilt huvudmannaskap gjorde kommunen bedömningen att en sådan lösning vore juridiskt gångbar. Förutsättningarna förändrades dock när ett nytt prejudicerande rättsfall tillkom i januari Rättsfallet rörde området Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

40 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2008:248 Midsjö i Norrtälje. Mot bakgrund av rättsfallet bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte är juridiskt möjligt att gå vidare med enskilt huvudmannaskap. Den i nuläget viktigaste frågan för området handlar om vatten- och avloppssituationen. Avloppshanteringen i området har en negativ påverkan på den redan hårt belastade sjön Aspen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunen bygger ut vatten- och avlopp i området med ett så kallat LTA-system. Ett nytt vatten- och avloppssystem skulle lösa miljöproblemen i området samtidigt som vägnätet får en standardhöjning i samband med att ledningsarbetena färdigställs. Tekniska nämnden avser att fatta beslut om utökat verksamhetsområde för VA i Skårdal under början av Tidplanen för utbyggnaden är ännu inte fastställd. Eftersom utbyggnaden av VA i Skårdal inte kräver en ny detaljplan föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanearbetet för Skårdal avslutas. Även om området inte detaljplaneras kan fastighetsägarna ansöka om avstyckningar och bygglov för ny bebyggelse, men ansökningarna prövas individuellt mot översiktsplanen istället för en ny detaljplan. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Skårdal i november Avsikten med beslutet var att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Därutöver framgick i planhandlingarna att bestämmelserna syftar till att i möjligaste mån värna om områdets kuperade karaktär med närheten till naturen. Det aktuella planområdet är 196 hektar stort och ligger i anslutning till sjön Aspen, strax norr om bostadsområdet Vretarna. Tumba centrum ligger knappt 3 km från planområdet. Alla bostadsfastigheter är enskilt ägda förutom Tumba 7:30 som ägs av Botkyrka kommun. Området karaktäriseras av en blandad bebyggelse i varierande utformning med både permanentbostäder och fritidsbostäder. Flera byggnader har höga kulturhistoriska värden. Enligt översiktsplanen ska Skårdal karaktäriseras av en gles stadsbyggd. Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet är att arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse, framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Därutöver ska kommunen upprätthålla gröna samband samt skapa entréer till naturen.

41 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2008:248 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att gå ut på samråd med ett förslag till detaljplan i maj Samrådet pågick mellan den 16 juni och den 13 oktober Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i februari 2011 att detaljplanen för Skårdal skulle ställas ut för granskning. I mars 2011 beslutade kommunstyrelsen att gatukostnadsutredningen för Skårdal skulle ställas ut med detaljplanen. En gatukostnadsutredning skulle tas fram med anledning av att förslaget till detaljplan utgick från att det befintliga vägnätet skulle byggas om, få en delvis ny sträckning samt få kommunal standard. Under utställningen framgick att många fastighetsägare inom planområdet ansåg att förslaget ledde till för höga gatukostnader. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen för Skårdal Kommunstyrelsen beslutade att avvakta med godkännande av detaljplan (KS/2013:494) och gatukostnadsutredning (KS/2008:209) och genomförande av Skårdal tills utfallet av en nationell lagrådsremiss klargjordes samt gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att följa utvecklingen och återkomma med nytt förslag. Men den nationella lagrådsremissen resulterade inte i några lagförändringar som berörde gatukostnadsersättning. Under 2015 gav kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till riktlinjer för uttag av gatukostnader för de fall där exploateringsavtal inte tillämpas. Riktlinjernas syfte var att göra det tydligare och mer förutsägbart för medborgarna hur lagstiftningen tillämpas i Botkyrka kommun. Lagstiftningen anger att gatukostnader ska fördelas på ett rättvist och skäligt sätt, vilket ger utrymme för tolkning i varje enskilt projekt. Under arbetet med riktlinjerna för gatukostnader framkom att behovet av riktlinjerna var begränsat till Skårdalprojektet inom en överskådlig framtid varför arbetet med riktlinjerna avslutades. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2016 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap för allmänna platser i Skårdal samt att fullfölja detaljplaneringen av området. Därefter har kommunen hållit flera möten med de berörda fastighetsägarna och diskuterat förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap. I ett inledande skede av undersökningen av enskilt huvudmannaskap gjorde kommunen bedömningen att en sådan lösning vore juridiskt gångbar. Utifrån de rättsfall som fanns bedömde kommunen att vägarna i Skårdal kunde förvaltas av enskilda fastighetsägare förutsatt att områdets karaktär bevarades samt att omfattningen av den nya bebyggelsen var begränsad.

42 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2008:248 Förutsättningarna förändrades dock när ett nytt prejudicerande rättsfall tillkom i januari Rättsfallet rörde området Midsjö i Norrtälje, med förutsättningar som är mycket lika de i Skårdal gällande områdets karaktär, omfattningen av bebyggelseförslaget samt förhållandet till den närmast belägna tätorten, Rimbo. Norrtälje kommun bedömde att förslaget till detaljplan för Midsjö innebar att områdets huvudsakliga karaktär bevarades. Enligt mark- och miljööverdomstolen resulterade förslaget i en utökning av den befintliga tätorten Rimbo. Vägarna i området skulle därför enligt domstolen ha kommunalt huvudmannaskap. Att områdets huvudsakliga karaktär bevarades bedömdes inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att ha enskilt huvudmannaskap i området. Mot bakgrund av rättsfallet från Norrtälje kommun bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte är juridiskt möjligt att gå vidare med enskilt huvudmannaskap i Skårdal. Ett förslag till detaljplan där vägarna har enskilt huvudmannaskap bedöms inte vara förenligt med gällande rättspraxis. Därmed löper detaljplanen stor risk att bli upphävd vid en eventuell överprövning. Ekonomiska konsekvenser Fastighetsägarna bekostar de nya ledningarna genom anslutningsavgifter enligt ordinarie VA-taxa. Kostnaden för de enskilda fastighetsägarna blir dock betydligt lägre än vid framtagande av en ny detaljplan som innebär att vägnätet har kommunalt huvudmannaskap samt kommunal standard. Kommunen förvaltar vägnätet även i framtiden med stöd av ett befintligt avtal mellan kommunen och vägföreningen. Kommunen äger fastigheten Tumba 7:30 som ligger i Skårdal. Fastigheten köptes av kommunen under Eftersom området saknar detaljplan kommer en individuell prövning av fastigheten göras om kommunen ansöker om avstyckning. Eftersom det skett en ökning av fastighetsvärdena i området har förvärvet av Tumba 7:30 varit en god investering även om projektet avslutas. Därutöver har projektet inneburit att kommunen bekostat detaljplanearbetet, utredningsarbete och projektering av gator. Motivering Mot bakgrund av samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att enskilt huvudmannaskap inte är en juridiskt gångbar lösning, samtidigt som ett kommunalt huvudmannaskap genererar höga gatukostnader, är det nödvändigt att hitta andra lösningar som är acceptabla för både fastighetsägarna och kommunen. Under mötena med de berörda fastighetsägarna har det fram-

43 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2008:248 kommit att många varit kritiska mot båda förslagen om kommunalt respektive enskilt huvudmannaskap. Avsikten med planarbetet var att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Därutöver skulle områdets kuperade karaktär med närheten till naturen bevaras. Den i nuläget viktigaste frågan för området handlar om vatten- och avloppssituationen. Avloppshanteringen i området har en negativ påverkan på den redan hårt belastade sjön Aspen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att kommunen bygger ut vatten- och avlopp i området med ett så kallat LTA-system. Ett nytt vatten- och avloppssystem skulle lösa miljöproblemen i området samtidigt som vägen får en standardhöjning i samband med att ledningsarbetena färdigställs. Tekniska nämnden avser att fatta beslut om utökat verksamhetsområde för VA i Skårdal under början av Tidplanen för utbyggnaden är ännu inte fastställd. Utbyggnaden av VA-systemet kräver inte en ny detaljplan. Även om detaljplanearbetet avslutas kan fastighetsägarna i området fortfarande ansöka om avstyckningar och bygglov för ny bebyggelse, men ansökningarna prövas individuellt mot översiktsplanen istället för en ny detaljplan. Mot bakgrund av detta föreslår Samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanearbetet för Skårdal avslutas. Expedieras till Planadministratör Bilagor 1. Slutrapport om exploateringsprojekt 9132 Skårdal 2. Ekonomisk rapport 3. Karta

44 SLUTRAPPORT 1 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten Projekt nr:9132 Referens Anette Rosdahl Mottagare KS/KF Slutrapport Skårdal SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post anette.rosdahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

45 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten SLUTRAPPORT [6] Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Projektets resultat kontra projektmål... 4 Tidplan kontra utfall... 4 Kostnader, personresurser... 5 Erfarenheter av projektarbetet... 5 Förslag till förbättringar... 5

46 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten SLUTRAPPORT [6] Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för Skårdal i november Planområdet ligger i anslutning till sjön Aspen, cirka tre kilometer nordväst om Tumba. Området karakteriseras av en blandad bebyggelse i varierande utformning av både permanentbostäder och fritidsbostäder, totalt ca 25 stycken fastigheter. Flera byggnader har höga kulturhistoriska värden. Området har idag enskilda avlopp samtidigt som sjön Aspen är belastad av närsalter. Syftet med detaljplanen var att ordna en fungerande VA- och vägsituation och att skapa nya byggrätter, samtidigt som områdets karaktär bevarades. Gatukostnadsersättning skulle tas ut av befintliga och tillkommande fastighetsägarna för att finansiera förnyelse och utbyggnad av gatunätet. Skårdal är inte detaljplanelagt sedan tidigare, gatunätet och övriga allmänna platser har haft enskilt huvudmannaskap och förvaltats av Vretarnas vägförening fram till Kommunen skrev då ett avtal med vägföreningen som innebar att kommunen övertog väghållaransvaret för gatunätet samtidigt som vägmark och vattenområde överförs till kommunen utan vederlag. Huvudmannaskapsfrågan fastställdes dock inte formellt, då det kräver en detaljplanläggning. Förslaget till detaljplan var ute på samråd första gången under Därefter togs en fastighetsplan fram, geoteknik utfördes och gata/va förprojekterades för att säkerställa gatans utbredning och eventuella markintrång. Detaljplanen med tillhörande fastighetsplan och gatukostnadsutredning ställdes ut för granskning i januari I maj 2011 kom ändringar i Plan- och bygglagen som innebar att fastighetsplaner ersattes av planbestämmelser. Detaljplanen arbetades om, fastighetsplanen togs bort och en ny gatukostnadsutredning togs fram. Detaljplanen ställdes ut igen under Därefter har arbetet pågått med genomförandefrågor såsom riktlinjer för gatukostnader, gatukostnadsersättning och huvudmannaskap. Under arbetet med riktlinjerna för gatukostnader framkom att behovet av riktlinjer var begränsat till Skårdal inom en överskådlig framtid, varför arbetet med riktlinjerna avslutades och kommunstyrelsen beslutade istället i juni 2016 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap för allmänna platser i Skårdal. Därefter har kommunen hållit ett par möten med de berörda fastighetsägarna för att diskutera förutsättningarna för enskilt huvudmannaskap. Ett prejudicerande rättsfall från Norrtälje tillkom i januari 2017, vilket visade att enskilt huvudmannaskap inte var godtagbart i områden som Skårdal, där förslaget på tillkommande bebyggelse innebär en utökning av en befintlig tätort.

47 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten SLUTRAPPORT [6] Mot bakgrund av rättsfallet bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det saknas juridiskt hållbar motivering för enskilt huvudmannaskap i Skårdal och föreslår istället att uppdraget med att ta fram detaljplan för området avslutas. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår vidare att kommunalt VA byggs ut utan att en detaljplan tas fram. Detta för att långsiktigt förbättra sjöns Aspens vattenkvalitet. Förslaget innebär att kommunen kvarstår som förvaltare av gatunätet. Kommunen förvärvade Tumba 7:30 (ca m 2 ) under 2010 till en kostnad av kr med syfte att möjliggöra avstyckningar i detaljplanen. Totalt medger förslaget till detaljplan från 2012 ca 24 möjliga avstyckningar, varav ca 12 stycken på kommunal mark. Projektets resultat kontra projektmål Detaljplaneprojektet syftade till att; - Bygga ut kommunalt vatten-och avloppsnät - Förbättra vägstandarden i området - Utöka området med ett antal byggrätter Projektmålen kommer delvis att uppnås med det förslag till vidare arbete som samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår. Förslaget innebär att kommunalt VA byggs ut med s.k. LTA-system med hänsyn till den kuperade terrängen. I samband med nedläggningen av VA-ledningar i gatan kommer gatans standard att förbättras, även om gatan inte breddas i den ambitiösa omfattning som detaljplaneförslaget innebär. Utan detaljplan kommer ansökningar om bygglov och avstyckningar att prövas individuellt mot översiktsplanen, vilket även gäller även för kommunens fastigheter i området. Cirka 3 4 stycken avstyckningar bedöms vara möjliga på privata befintliga fastigheter i det fall fastighetsägarna ansöker om det till Lantmäteriet. Kommunens fastighet Tumba 7:30 bedöms kunna styckas till 3 4 stycken fastigheter. Kommunen äger även fastigheten Lindhov 15:24. Del av Lindhov 15:24 utgörs av ängsmark mellan Skårdalsvägen och Sjövägen. Förvaltningens bedömning är att denna inte är lämplig för avstyckning och bebyggelse då det skulle innebära en för stor förändring av områdets karaktär. Tidplan kontra utfall Projektet har pågått under ca tio år utan att komma till en antagen detaljplan av anledningar som specificerats enligt ovan.

48 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten SLUTRAPPORT [6] Kostnader, personresurser Projektets budget inför granskning av detaljplanen under 2013 visade ett nettoutfall på ca - 2 mnkr. Budgeten utgick från att gatukostnadsersättning togs ut från befintliga fastighetsägare och att kommunen bekostade en viss del av utbyggnaden av gatunätet. Om samtliga avstyckningar genomfördes som detaljplanen medgav skulle nettoutfallet istället bli ca 4 mnkr, då ytterligare gatukostnadsersättning skulle tas ut. Det fanns dock en osäkerhet i hur många avstyckningar som skulle genomföras. Projektbudgetens utfall under nuvarande förutsättningar med utbyggnad av kommunalt VA och utan intäkt från gatukostnader uppgår till ca Intäkten består i att kommunens fastighet Tumba 7:30 bedöms kunna styckas av till fyra eller fem stycken tomter vilket resulterar i 1 stycken tomt med befintlig byggnad och 3 eller 4 stycketomter för eget byggande. Intäkten vid försäljning av 1 stycken fastighet med byggnad och 3 stycken stycketomter bedöms kunna uppgå till minst 8 mnkr (exkl. VA) vid försäljning efter utbyggt kommunalt VA och genomförd styckningsförrättning. Budgetens osäkerhet består i antalet möjliga avstyckningar och rådande marknadspris vid försäljningstillfället. Tekniska nämnden avser att fatta beslut om utökat verksamhetsområde för VA i Skårdal under början av Tidplanen för utbyggnaden är ännu inte fastställd. Erfarenheter av projektarbetet Då genomförandet av projektet har dragit ut på tiden har lagstiftningen förändrats i vissa avseenden, som påverkat utformning och innehåll i detaljplanen. Det i sin tur har inneburit att steg i planprocessen har behövts göras om och att nya politiska beslut behövt tas. Att ta ut ersättning för gatukostnader i omvandlingsområden är mer eller mindre alltid kontroversiellt och det är viktigt att få till en bra dialog med fastighetsägarna tidigt och att vara tydlig med motiv och konsekvenser samt att snarast möjligt driva igenom det som beslutats. Förslag till förbättringar Det är viktigt att försöka genomföra detaljplanen enligt den strategi och upplägg som beslutats om och inom en rimlig överskådlig tid. I annat fall finns en risk, som i fallet med Skårdal, att lagstiftningen och lagtillämpningen förändras i viktiga avseenden, vilket komplicerar och ytterligare förlänger tiden till en laga kraftvunnen detaljplan. För flera av fastighetsägarna i Skårdal har den långa handläggningstiden vad gäller genomförandet av detaljplanen inneburit osäkerheter (och i vissa fall långa anståndstider) vad gäller ansökan om bygglov och installation av avloppsreningsanordning etc. Det i sig har även negativt

49 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten SLUTRAPPORT [6] påverkat fastighetsägarnas inställning till kommunens tillförlitlighet samt inverkat på möjligheten att komma överens om hur huvudmannaskapet i Skårdal ska utformas. Anette Rosdahl Projektledare Mark och Exploatering

50 PROJEKTBUDGET Upprättad: PROJEKTUTFALL Upprättad: Botkyrka Kommun Projekt: 9132 Skårdal Projektledare: Anette Rosdahl TOTAL PROJEKTBUDGET EXPLOATERING Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Avvikelse Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr Mark (från reserven) Mark (förvärv/försäljning) Övriga kostnader Planavgifter Summa generell exploatering INVESTERING ALLMÄN PLATS Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr Utgifter gata/park Gatukostnadsersättning Summa allmän plats INVESTERING VATTEN/AVLOPP Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr Utgifter VA Anläggningsavgifter VA Summa kommunalt va KOSTNADER INTÄKTER NETTO KOSTNADER INTÄKTER NETTO NETTO Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr TOTALT PROJEKTET KOMMENTARER TILL UTFALLET Projektbudgeten utgick från att gatukostnadsersättning tas ut från befintliga fastigheter. Om samtliga möjliga avstyckningar genomfördes skulle budgeten visa ett netto på 4 mnkr. Projektets utfall utgår från att planläggning av området och uttag av gatukostnader inte genomförs. Intäkterna motsvarar uppskattat värde av försäljning av styckade tomter från den kommunala fastigheten i området.

51 Skala 1:6400 Botkyrka kommun m

52 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:92 Avslut av detaljplaneuppdrag för område vid Hammerstavägen (KS/2018:92) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslutar uppdraget att ta fram detaljplan för Hammersta (52-79). Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för området kring förlängningen av Hammerstavägen och Hallundavägen på Eriksbergsåsen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag , 193. Detaljplanens syfte var att pröva möjligheten att tillskapa enskilda tomter (5-10 stycken) för villabebyggelse samtidigt som områdets karaktär och kulturvärden skulle behållas. Marken som ägs av kommunen är inte planlagd sedan tidigare. Planuppdraget har under flera år avvaktat slutförandet av arbetet med närliggande Norsborgsdepån. Under planprocessen har utredningarna visat att planområdet inte är lämpligt att planlägga för den föreslagna villabebyggelsen med hänsyn till främst buller, naturvärden samt förekomst av fornlämningar. Utöver det kommer utbyggnaden av gator, vatten och avlopp inte att kunna bäras ekonomiskt av projektet. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet , 32. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

53

54

55 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten :408 Referens Eva Kamph Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Avslutande av detaljplan för område vid Hammerstavägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslutar uppdraget att ta fram detaljplan för Hammersta (52-79). Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för området kring förlängningen av Hammerstavägen och Hallundavägen på Eriksbergsåsen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag , 193. Detaljplanens syfte var att pröva möjligheten att tillskapa enskilda tomter (5-10 stycken) för villabebyggelse samtidigt som områdets karaktär och kulturvärden skulle behållas. Marken som ägs av kommunen är inte planlagd sedan tidigare. Planuppdraget har under flera år avvaktat slutförandet av arbetet med närliggande Norsborgsdepån. Under planprocessen har det utredningarna visat att planområdet inte är lämpligt att planlägga för den Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl E-post eva.kamph@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

56 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten föreslagna villabebyggelsen med hänsyn till främst buller, naturvärden samt förekomst av fornlämningar. Beräkningar har dessutom visat att utbyggnaden av gator, vatten och avlopp till de nya bostäderna skulle bli mycket kostsamma och inte att kunna bäras ekonomiskt av projektet. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 332. Kommunfullmäktige beslutade , 223 att godkänna slutrapport för exploateringsprojektet Hammersta och att avsluta exploateringsprojektet. Eftersom det inte längre finns något exploateringsprojekt föreslås att även uppdraget att ta fram en detaljplan avslutas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Carina Molin Samhällsbyggnadschef Charlotte Rickardsson Planchef Expedieras till: Kommunfullmäktige Planadministratör Anette Rosendahl Antonio Ameijenda

57 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:90 Avslut av detaljplaneuppdrag för Villor på vatten i Fittja (KS/2018:90) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslutar uppdraget att ta fram detaljplan för Villor på vatten i Fittja (56-51). Sammanfattning Planområdet är beläget vid udden vid Fittja, strax söder om Botkyrkaleden och tunnelbanans bro över vattnet och är i dag planlagt. Huvuddelen av det berörda området betecknas i de gällande planerna som park (allmän platsmark). Genomförandetiderna för planerna har gått ut. Kommunen har tagit fram ett detaljplaneprogram för Fittja där man tittade på möjligheten att etablera villor på vatten i Fittja. Kommunfullmäktige beslutade (KS/2007:1) att godkänna detaljplaneprogrammet Framtid Fittja och gav samtidigt samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för villor på vatten. Beslut togs , 238. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 331. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna slutrapport för exploateringsprojekt Villor på vatten i Fittja och att avsluta exploateringsprojektet. Eftersom det inte längre finns något exploateringsprojekt föreslås att även uppdraget att ta fram en detaljplan avslutas. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 31. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

58

59

60 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten :421 Referens Eva Kamph Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Avslutande av detaljplan för Villor på vatten i Fittja Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige avslutar uppdraget att ta fram detaljplan för Villor på vatten i Fittja (56-51). Sammanfattning Planområdet är beläget vid udden vid Fittja, strax söder om Botkyrkaleden och tunnelbanans bro över vattnet och är i dag planlagt. Huvuddelen av det berörda området betecknas i de gällande planerna som park (allmän platsmark). Genomförandetiderna för planerna har gått ut. Kommunen har tagit fram ett detaljplaneprogram för Fittja där man tittade på möjligheten att etablera villor på vatten i Fittja. Kommunfullmäktige beslutade (KS/2007:1) att godkänna detaljplaneprogrammet Framtid Fittja och gav samtidigt samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för villor på vatten. Beslut togs , 238. Översiktlig kartbild Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl E-post eva.kamph@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

61 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Under planprocessen har projektgruppen och projektets styrgrupp gjort bedömningen att området inte är lämpligt utifrån ändamålet och att projektet bedöms innebära stora osäkerheter och hög risk att genomföra. Planområdet är beläget vid udden vid Fittja strax söder om Botkyrkaleden och tunnelbanans bro över vattnet och är planlagt som park (allmän platsmark). Ramavtalet som tecknats i november 2013 mellan Kommunen och Aquavilla AB syftar till att pröva en etablering med aquavillor med varierande storlek om kvm. Upplåtelseformen föreslås vara bostadsrätt eller äganderätt. Aquavillas option, för ensamrätt till förhandling med kommunen om utformning av området och exploateringsavtal för genomförandet, förföll i november Under arbetet med förslaget och utredningar inom planprocessen har bedömningen gjorts av projektgruppen likväl som av projekts styrgrupp att området inte är lämpligt för ändamålet samt att projektet innebär höga risker och stora osäkerheter vad gäller genomförandet. Bland annat saknas särskilda skäl som motiverar dispens från strandskyddet, området ligger dessutom inom primär skyddszon för Mälaren och en byggnation innebär risker då huvudvattenledningar korsar planområdet samtidigt som de geotekniska förhållandena är ogynnsamma. Därutöver saknas viktig redovisning från Aquavilla AB som visar att det finns ekonomiska och fastighetsrättsliga förutsättningar för att genomföra exploateringen. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 331. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna slutrapport för exploateringsprojekt Villor på vatten i Fittja och att avsluta exploateringsprojektet. Eftersom det inte längre finns något exploateringsprojekt föreslås att även uppdraget att ta fram en detaljplan avslutas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Carina Molin Samhällsbyggnadschef Charlotte Rickardsson Planchef Expedieras till:

62 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Kommunfullmäktige Planadministratör Anette Rosendahl Antonio Ameijenda

63 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:113 Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplan för Hallunda gård och budget för exploateringsprojekt (KS/2018:113) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner bilagt ramavtal med Titania Bygg & VVS AB avseende ny detaljplan inom fastigheterna Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 258, om planuppdrag för Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 (Dnr sbf/2016:182). Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till ramavtal samt plankostnadsavtal med Titania Bygg & VVS AB (Titania) avseende ny detaljplan för fastigheterna Hallunda 4:20 samt del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. I projektet ingår förutom bostäder även ombyggnad av Tomtbergavägen till en stadsmässig gata samt kommunala verksamheter såsom förskola och äldreboende. Ramavtalet innebär att samtliga kostnader för och i samband med framtagande av detaljplanen bärs av Titania. Mark- och exploateringsenheten behöver en utjämningsbudget för projektet på kronor för eventuella behov av utredningar eller arbeten som berör de kommunala verksamheterna i detaljplanen samt för att täcka VA-kollektivets medverkan i planeringsskedet. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet , 73. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

64 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplan för Hallunda gård och budget för exploateringsprojekt (sbf 2016:401) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner bilagt ramavtal med Titania Bygg & VVS AB avseende ny detaljplan inom fastigheterna Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar för egen del: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner en utjämningsbudget under planeringsfasen om kronor inom ramen för exploateringsverksamheten i exploateringsprojektet Hallunda gård, under förutsättning att ramavtalet godkänns av kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till nödvändiga avtal (marköverlåtelse- och genomförandeavtal) i exploateringsprojektet Hallunda gård. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 258 om planuppdrag för Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 (Dnr sbf/2016:182). Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till ramavtal samt plankostnadsavtal med Titania Bygg & VVS AB (Titania) avseende ny detaljplan för fastigheterna Hallunda 4:20 samt del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. I projektet ingår förutom bostäder även ombyggnad av Tomtbergavägen till en stadsmässig gata samt kommunala verksamheter såsom förskola och äldreboende. Ramavtalet innebär att samtliga kostnader för och i samband med framtagande av detaljplanen bärs av Titania. Mark- och exploateringsenheten be-

65 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:401 höver en utjämningsbudget för projektet på kronor för eventuella behov av utredningar eller arbeten som berör de kommunala verksamheterna i detaljplanen samt för att täcka VA-kollektivets medverkan i planeringsskedet. Ärendet Fastighetsägaren till Hallunda 4:20 fick i december 2015 positivt planbesked för att utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse. Fastighetsägaren har sedan skrivit avtal om överlåtelse av fastigheten med Titania. Överlåtelsen går igenom när detaljplanen vunnit laga kraft, men Titania har fullmakt från fastighetsägaren att bedriva planarbetet. Det finns uppenbara fördelar med att samordna utbyggnad av Hallunda 4:20 med angränsande kommunal mark för att ge förutsättningar för ett större utbud och variation av bostäder, väl fungerande infrastruktur och kommunal service. Därför ges det i ramavtalet även ges möjlighet för Titania att förvärva del av kommunens mark inom angränsande Hallunda 4:34 samt inom del av Odalåkern 1. Som underlag till beslutet om ramavtalet har Titania redovisat ett skissförslag med tillhörande exploateringskalkyl för hela planområdet. Förvärvet av den kommunala marken är villkorat av att Titania kan uppvisa giltig köpehandling för Hallunda 4:20 vid tiden för slutförhandling av marköverlåtelse- och genomförandeavtalet. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Jäv Youbert Aziz anmälde jäv och deltog därför inte i beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Antonio Ameijenda Anette Rosdahl

66 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 Referens Anette Rosdahl Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplan för Hallunda gård och budget för exploateringsprojekt (sbf2016:401) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige; Kommunfullmäktige godkänner bilagt ramavtal med Titania Bygg & VVS AB avseende ny detaljplan inom fastigheterna Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar för egen del; Samhällsbyggnadsnämnden godkänner en utjämningsbudget under planeringsfasen om kronor inom ramen för exploateringsverksamheten i exploateringsprojektet Hallunda gård, under förutsättning att ramavtalet godkänns av kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till nödvändiga avtal (marköverlåtelse- och genomförandeavtal) i exploateringsprojektet Hallunda gård. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 258 om planuppdrag för Hallunda 4:20 och del av Hallunda 4:34 (Dnr sbf/2016:182). Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till ramavtal samt plankostnadsavtal med Titania Bygg & VVS AB (Titania) avseende ny detaljplan för fastigheterna Hallunda 4:20 samt del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. I projektet ingår förutom bostäder även ombyggnad av Tomtbergavägen till en stadsmässig gata samt kommunala verksamheter såsom förskola och äldreboende. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post anette.rosdahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

67 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 Ramavtalet innebär att samtliga kostnader för och i samband med framtagande av detaljplanen bärs av Titania. Mark- och exploateringsenheten behöver en utjämningsbudget för projektet på kronor för eventuella behov av utredningar eller arbeten som berör de kommunala verksamheterna i detaljplanen samt för att täcka VA-kollektivets medverkan i planeringsskedet. Bakgrund Intresset att exploatera Hallunda gård och ängarna runt Hallunda gård har funnits under en längre tid. Det har varit olika exploatörer och intressenter över tid som har kommit med flera förslag om exploateringens omfattning och karaktär, men huvudidén har alltid varit att bygga bostäder i området. Dock har tidigare planer på exploatering aldrig genomförts av en rad olika anledningar. Det finns även ett planprogram för området som har varit på samråd under år Området kring Hallunda gård är i kommunens översiktsplan utpekat som specifikt förändringsområde. Kommunen vill att området utvecklas för bostäder i småskalig attraktiv miljö med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Fastighetsägaren till Hallunda 4:20 fick i december 2015 positivt planbesked för att utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse. Fastighetsägaren har sedan skrivit avtal om överlåtelse av fastigheten med Titania. Överlåtelsen går igenom när detaljplanen vunnit laga kraft, men Titania har fullmakt från fastighetsägaren att bedriva planarbetet. Det finns uppenbara fördelar med att samordna utbyggnad av Hallunda 4:20 med angränsande kommunal mark för att ge förutsättningar för ett större utbud och variation av bostäder, väl fungerande infrastruktur och kommunal service. Därför ges det i ramavtalet även ges möjlighet för Titania att förvärva del av kommunens mark inom angränsande Hallunda 4:34 samt inom del av Odalåkern 1. Som underlag till beslutet om ramavtalet har Titania redovisat ett skissförslag med tillhörande exploateringskalkyl för hela planområdet. Förvärvet av den kommunala marken är villkorat av att Titania kan uppvisa giltig köpehandling för Hallunda 4:20 vid tiden för slutförhandling av marköverlåtelse- och genomförandeavtalet. Förslaget att ta med del av fastigheten Odalåkern 1 i detaljplanen har tillkommit efter beslutet om planuppdrag. Kommunen är lagfaren ägare till Odalåkern 1, som belastas av en gemensamhetsanläggning för bl.a. garage och parkering. Gemensamhetsanläggningen förvaltas av intilliggande sam-

68 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 fällighetsförening. Optionsrätten för del av Odalåkern 1 utgår i det fall en överenskommelse inte kan träffas med samfälligheten och en likvärdig parkeringslösning inte går att genomföra. Att även pröva möjligheten för bebyggelse på Odalåkern 1, på södra sidan av Tomtbergavägen, skulle bidra positivt till Tomtbergavägens utveckling till en stadsmässig gata. Beskrivning av projektet Syftet med projektet är att pröva förutsättningarna för ny bebyggelse samt förskola och vård- och omsorgsboende på fastigheterna Hallunda 4:20 samt del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. Bebyggelsen ska vara attraktiv, småskalig och ta hänsyn till värdefull kultur- och naturmiljö. Det är viktigt att detaljplanen hittar ett bra samspel mellan det gamla och nya eftersom området ingår i riksintresse för kulturmiljö och i riksintresse för kust-, turism- och det rörliga friluftslivet. Utgångspunkten för planarbetet är exploatörens utvecklingsförslag, som omfattar ca bostäder, men dem planmässiga prövningen får utvisa vilket antal byggrätter som är lämpligt och möjligt. Utvecklingsförslaget består av radhus, stadsradhus, kedjehus och ett mindre antal lägre flerbostadshus (3 4 våningar). Upplåtelsen ska utgöras av bostadsrätter och äganderätter. En preliminär avgränsning av planområdet redovisas i Figur 1. nedan. Planområdet kommer att preciseras under detaljplanearbetet.

69 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 Hallunda 4:34 Hallunda 4:34 Hallunda 4:20 Odalåkern 1 Figur 1. Preliminär avgränsning av planområdet med del av Tomtbergavägen som ingår i exploateringen.

70 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 Kommunen kommer att utarbeta förslag till detaljplan tillsammans med Titania. De utredningar som krävs för att få fram förutsättningarna ingår i detaljplanearbetet. En förteckning över parternas respektive engagemang i framtagandet av planhandlingar framgår av plankostnadsavtalet. Kommunens nu gällande policys och planeringsstrategier i översiktsplanen ska ligga till grund för planarbetet. Ekonomiska förutsättningar I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det marköverlåtelse- och genomförandeavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Ramavtalet innebär att samtliga kostnader för och i samband med framtagande av detaljplanen bärs av Titania. Budgeten för planarbetet bedöms preliminärt uppgå till ca kr. Kostnader för att bygga ut allmän plats utreds under planarbetet genom en förprojektering. Titania bekostar utbyggnaden av allmän plats inklusive Tomtbergavägen. Uppskattade kapital- och driftkostnader för gataparkenheten kommer att redovisas i samband med samrådet och granskningsskedet. VA-kollektivets kostnader i detaljplaneskedet bedöms uppgå till ca kr (handläggning och eventuella utredningar). Titania bekostar utbyggnaden av VA enligt gällande VA-taxa, som tas ut i genomförandeskedet i samband med att förbindelsepunkt upprättats. Försäljning av mark på del av Hallunda 4:34 och Odalåkern 1 till Titania kommer att innebära intäkter för kommunen och en nettovinst för projektet. Kommunala verksamheter De planerade kommunala verksamheterna i detaljplanen kan komma att medföra behov av utredningar eller annat arbete i planeringsfasen som innebär att mark- och exploateringsenheten behöver en utjämningsbudget för projektet på kr. Totalt uppgår utjämningsbudgeten till inkl. kostnader för VA-kollektivet, se bilaga 3. Projektet kommer att initiera kostnader och behov av finansieringsbeslut för utbyggnad av förskola och äldreboende.

71 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:401 Preliminär tidplan Samrådsskede kvartal Granskningsskede kvartal Antagande av detaljplanen kvartal Carina Molin Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef BILAGOR 1. Ramavtal 2. Plankostnadsavtal 3. Budget för planskedet Expedieras till Kommunstyrelsen Anette Rosdahl, projektledare mark- och exploateringsenheten

72 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 1 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB RAMAVTAL F Ö R U T V E C K L I N G A V H A L L U N D A G Å R D, B O T K Y R K A K O M M U N mellan Botkyrka kommun och Titania Bygg & VVS AB Samhällsbyggnadsnämnden org. nr org. nr Ernst Ahlgrens väg 1, Tumba Stockholm nedan benämnd Kommunen nedan benämnd Exploatören nedan gemensamt benämnda Parterna 1 Bakgrund Parterna har för avsikt att pröva förutsättningarna för bostadsbebyggelse på fastigheterna Hallunda 4:20 (Hallunda gård), del av fastigheten Hallunda 4:34 och del av fastigheten Odalåkern 1. Av översiktsplanen från 2014 framgår att Kommunen vill utveckla området i en småskalig och attraktiv miljö med hänsyn till de kulturhistoriska värdena (villor, stadsradhus, radhus, mindre flerbostadshus). Utgångspunkten för planarbetet är utvecklingsförslaget framtaget , men den planmässiga prövningen får utvisa vilket antal byggrätter som är lämpligt och möjligt. Planarbetet ska även möjliggöra utbyggnad av kommunal service, såsom förskola och äldreboende. 2 Syfte Syftet med detta avtal är att säkra förutsättningarna för markexploatering och att lägga fast ramarna för - Samverkan mellan Parterna - Parternas åtaganden - Finansiering av exploateringsprojektet - Avgränsning och inriktning för en i samhällsbyggnadshänseende lämplig detaljplan - Kommande genomförandeavtal - Köpoption avseende kommunal mark inom del av Hallunda 4:34 och del av Odalåkern 1 Detta avtal kommer att fullföljas med ett genomförandeavtal enligt 11.

73 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 2 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 3 Geografiskt avtalsområde Geografiskt omfattar åtagandena i detta avtal Hallunda 4:20, del av Hallunda 4:34 och del av Odalåkern 1, markområdet har markerats i bilaga 1 och benämns nedan Avtalsområdet. Avtalsområdet omfattar även del av Tomtbergavägen. Den geografiska avgränsningen av Avtalsområdet bestäms slutgiltigt i detaljplaneprocessen och vid upprättande av genomförandeavtal. 4 Markägoförhållanden Botkyrka kommun är lagfaren ägare till fastigheterna Hallunda 4:34 och Odalåkern 1. Odalåkern 1 belastas av en gemensamhetsanläggning för bl.a. garage och parkering. Gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening. Exploatören tillträder Hallunda 4:20 i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, men har fram till dess fullmakt att bedriva planarbetet. 5 Detaljplan För Avtalsområdet gäller följande detaljplaner vars genomförandetid löpt ut; ( ), ( ) och (080313). Kommunen och Exploatören ska gemensamt verka för att ny detaljplan tas fram för Avtalsområdet. Arbetet ska bedrivas med sikte på ett beslut om antagande under Framtagandet av ny detaljplan regleras i ett separat plankostnadsavtal. Exploatören är medveten om att Kommunen har rätt att avbryta planarbetet ifall det visar sig olämpligt att genomföra projektet inom överskådlig tid eller om projektet i väsentliga delar förändras i förhållande till nuvarande intentioner. Detta kan ske utan att Exploatören har någon rätt till ersättning för nedlagda kostnader. Om inte Exploatören kommer att ingå bindande avtal med Kommunen om genomförandet av detaljplanen äger Kommunen rätt att nyttja utrednings- och utformningsförslag för området inom ramen för gällande regler för upphovsrätt på det sätt som Kommunen finner lämpligt utan rätt till ersättning för Exploatören. Kommunen och Exploatören är överens om att planläggningen ska kunna utföras utan särskild hänsyn till fastighetsgränser och att markbyten ska vara möjliga utan förbehåll. 6 Optioner 6.1 Markområdet Markområdet utgör all kvartersmark för bostadsändamål för fastigheterna Hallunda 4:34 och Odalåkern 1 inom Avtalsområdet enligt bilaga 1, som omfattas av Exploatörens köpoption enligt 6.2. Markområdets slutliga omfattning kommer att preciseras i genomförandeavtalet enligt 11.

74 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 3 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 6.2 Köpoption Förutsatt att - samrådsskedet för Detaljplanen, i huvudsaklig överensstämmelse med 1 och 5 har avslutats, och - förutsättningarna för detta avtals ingående inte väsentligen har förändrats - Exploatören kan uppvisa giltig köpehandling, som ger Exploatören rätt att fullborda köpet av Hallunda 4:20, senast vid slutförhandling av marköverlåtelse- och genomförandeavtalet. Köpehandlingen ska gälla under minst 18 månader efter tidpunkten då handlingen uppvisas. äger - Exploatören rätt att avropa förvärv, och - Kommunen rätt att avropa försäljning av Markområdet enligt 1 samt rätt att ingå ömsesidigt marköverlåtelse- och genomförandeavtal för överlåtelse av Markområdet, reglering av genomförandefrågor, ansvarsfördelning, m.m. enligt villkoren i detta ramavtal. Om en överenskommelse ej ingåtts med samfällighetsföreningen på Odalåkern 1, innan slutförhandling av marköverlåtelse- och genomförandeavtalet, utgår optionsrätten för del av Odalåkern 1. Marköverlåtelse- och genomförandeavtalet ska undertecknas av Exploatören innan Kommunen fattar beslut om granskning av Detaljplanen. Avtalet undertecknas av Kommunens ombud enligt 18 efter genomförd granskning. Vid ingående av Marköverlåtelse- och genomförandeavtalet kommer marköverlåtelse/-r att villkoras av att Exploatörens förvärv av Hallunda 4:20 fullbordas varvid köpebrev ska utfärdas. Optionsrätten upphör två (2) år efter att detta avtal har godkänts av Kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, vid vilken tidpunkt Parterna ömsesidigt avstår från samtliga anspråk till följd av detta avtal. Avrop ska ha mottagits senast en månad innan optionsrätten upphör att gälla. Ändring av tid och villkor för optionsrätt kan ske endast genom skriftlig överenskommelse mellan Parterna. Markområdet är uppskattat utifrån en preliminär avgränsning av Avtalsområdet enligt bilaga 1. Omfattningen av Markområdet kan komma att förändras under arbetet med framtagande av Detaljplanen. Om en betydande förändring av Markområdet blir aktuell ska 10 särskilt beaktas.

75 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 4 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 6.3 Köpoption lägenheter för social och omsorgsboende Exploatören förbinder sig att erbjuda Kommunen att köpa ca 10 stycken lägenheter inom exploateringsområdet till samma villkor som övriga köpare. Lägenheterna ska användas för tillfälligt boende och omsorgsboende. Kommunen önskar varierande storlekar. 7 Markfrågor 7.1 Allmän plats Mark avsedd för allmän platsmark enligt detaljplan ska inför genomförandet utan ersättning överlåtas till Kommunen i egenskap av huvudman för den allmänna platsmarken. 7.2 Mark för kommunal verksamhet I detaljplanearbetet ska möjligheten att etablera en förskola och äldreboende utredas. Kommunen avsätter ca m 2 mark i planen för förskola och ca m 2 mark för äldreboende. Placering och mer exakt ytbehov utreds inom planen. Parterna ska vara öppna för att behov av byte av mark kan uppstå för att möjliggöra utbyggnaden av kommunal verksamhet. Kommunen och Exploatören ska ha en fortsatt dialog om formerna för utbyggnaden av kommunala verksamheter under detaljplanearbetet. 8 Ekonomi och betalning 8.1 Ersättning för kvartersmark för bostadsändamål Exploatören ska som ersättning för Markområdet till Kommunen betala SEK per m 2 BTA för kvartersmark för bostadsändamål om bostäderna upplåts med bostadsrätt eller överlåts som ägarlägenheter. Om det marknadsmässiga priset vid tiden för slutförhandling av Marköverlåtelse- och genomförandeavtalet uppenbart överstiger ovan avtalat pris, förbehåller sig Kommunen att ändra priset enligt följande principer: Om det marknadsmässiga priset överstiger ovan avtalat pris per m 2 BTA med - upp till 25 % erlägger Exploatören ovan avtalat pris per m 2 BTA. - mer än 25 % erlägger Exploatören ovan avtalat pris per m 2 BTA plus den procentuella marknadsvärdeökningen efter avdrag av 25 %. Om marknadsvärdeökningen är 55 % erlägger Exploatören således ovan avtalat pris plus 30 % (55 25=30 %). Vid denna paragrafs tillämpning bestäms aktuella marknadsvärden genom Parternas överenskommelse eller på grundval av en opartisk värdering som Kommunen beställer.

76 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 5 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB Förskjuten betalningstidpunkt Parterna avser att i Marköverlåtelse- och genomförandeavtalet enligt 11 avtala om betalningsvillkor i huvudsak enligt följande lydelse: Ersättning om kr/m 2 BTA ska betalas av Exploatören senast två (2) år efter den dag som Detaljplanen har vunnit laga kraft (Betalningsdagen), dock tidigast [Datum], genom lösen av revers enligt detta avtal. Om Betalningsdagen infaller efter den [Datum], förbinder sig Exploatören att för varje full kalendermånad därefter, till Kommunen betala en tilläggslikvid motsvarande 29 kr/m² BTA eller motsvarande 350 kr/m 2 BTA som en årlig tilläggslikvid. Tilläggslikviden ska betalas senast på Betalningsdagen genom lösen av revers enligt detta avtal. Reversen omfattas av säkerhet enligt Ersättning samt avgifter för allmänna anläggningar Exploatören bekostar upphandling enligt LOU och utbyggnad av allmänna platser (gata, park m.m.) samt ombyggnation av Tomtbergavägen till en stadsmässig gata för att bland annat sänka hastigheten och bullernivåerna. Även eventuella åtgärder för den befintliga gångtunneln under Tomtbergavägen ingår. Skulle det under planarbetet visa sig att även andra ombyggnationer blir nödvändigt för projektets genomförande (exempelvis kapacitetshöjning av befintliga vägkorsningar) bekostar Exploatören detta. Anslutningsavgift för vatten och avlopp ska betalas av Exploatören till Kommunen enligt för vid varje tidpunkt gällande taxa. Ett separat VA-avtal kan komma att tecknas om det fordras för att närmare reglera finansiering för VA-utbyggnaden. Exploatören bekostar även anslutningsavgifter för el, tele, värme m.m. till respektive huvudman. 8.3 Koppling mot Mälaren Att utreda möjlighet till och vidta åtgärder för att öka planområdets och allmänhetens koppling till Mälaren ingår i planarbetet. I det fall det är uppenbart att allmänheten får del av sådana åtgärder ska Kommunen stå för en del av finansieringen. Kostnadsfördelningen mellan Exploatören och Kommunen ska utgå från att Exploatören och Kommunen står för sin skäliga del av kostnaden. 8.4 Konstnärlig utsmyckning Exploatören bekostar och Kommunen utför konstnärlig utsmyckning på allmän plats i första hand inom Avtalsområdet eller i annat fall i närområdet, om inte annat överenskoms mellan Parterna. Det slutgiltiga beslutet tas av Kommunens konstråd. Kostnaden ska motsvara en procent (1 %) av kostnaden för beräknade investeringskostnader för allmänna anläggningar (gata, park och VA), dock lägst SEK. Slutligt belopp fastställs i marköverlåtelseoch genomförandeavtalet tillsammans med övriga villkor.

77 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 6 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 8.5 Plankostnad Exploatören ersätter Kommunen för planarbete enligt de villkor som finns i samtidigt upprättat Plankostnadsavtal, bilaga Ersättning för avtalsskrivning m.m. Exploatören ska ersätta Kommunens arbete med avtalsskrivning (ramavtal, marköverlåtelse- och genomförandeavtal), avtalsuppföljning, administration etc. som är direkt kopplat till exploateringsprojektet. Exploatören kommer att debiteras nedlagd tid enligt rörligt arvode med budget. Kostnad per upparbetad timme motsvarar 968 kr och följer Kommunens taxa för plantjänster. Ingen moms utgår på Kommunens nedlagda tid. Debitering sker kvartalsvis i efterhand. 8.7 Faktura, dröjsmålsränta Har inte fakturerat belopp betalats på förfallodag utgår därefter dröjsmålsränta uppgående till gällande referensränta + 8 procentenheter. Exploatörens fakturaadress är: Titania Bygg & VVS AB Ernst Ahlgrens väg Stockholm Eventuell ny fakturaadress ska meddelas skriftligen. 9 Åtaganden 9.1 Allmänna anläggningar Utbyggnad av allmänna anläggningar (gata, park, VA) inklusive projektering samt byggledning/kontroll m.m., som är en konsekvens av aktuell exploatering, utförs av Kommunen. Kommunen ansöker om de lantmäteriförrättningar som krävs för allmän platsmark och Exploatören bekostar dessa. Exploatören ska medge att Kommunen kommer att få ledningsrätt eller servitut för allmänna ledningar inom Avtalsområdet, Exploatören ska upplåta mark för detta ändamål utan krav på ersättning. 9.2 Gestaltning Parterna är överens om att gestaltningsfrågorna är viktiga. Reglering av gestaltningen ska ingå i marköverlåtelse- och genomförandeavtalet enligt 11.

78 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 7 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 9.3 Dagvatten Omhändertagande av dagvatten ska ske lokalt inom den egna fastigheten. Riktlinjer i kommunens dagvattenstrategi ska följas. Avtalsområdet ligger inom skyddsområde för Östra Mälarens vattentäkt, varför särskild hänsyn ska tas till dagvattenhanteringen. Utöver detta är parterna överens om att synliga dagvattenlösningar kan tillföra Avtalsområdet både miljömässiga och estetiska kvaliteter och att Parterna gemensamt ska verka för att åstadkomma sådana lösningar. 9.4 Parkering Det behov av bil- och cykelparkeringsplatser som uppstår som en följd av aktuell exploatering ska av Exploatören tillgodoses inom det egna området. Antalet parkeringsplatser tas fram i samråd med Kommunen. 9.5 Buller Exploatören ansvarar för och bekostar eventuella bullerskyddsåtgärder som blir nödvändiga för planens genomförande. 9.6 Riskåtgärder Exploatören ansvarar för och bekostar eventuella riskskyddsåtgärder som blir nödvändiga för planens genomförande. 9.7 Befintliga ledningar Nödvändig flytt av befintliga ledningar och andra tekniska anläggningar såsom t. ex. pumpstation bekostas av Exploatören. 9.8 Avfallshantering Planering av angöringsmöjligheter för avfallsfordon ska ske i ett tidigt skede i samråd med Kommunen och dess avfallsbolag. Behov och placering av återvinningsstation ska utredas inom detaljplanen. 9.9 Mark för tillfällig upplåtelse Del av Hallunda 4:34 ska vara tillgänglig för eventuellt uppförande av tillfälliga kommunala förskolepaviljonger för ca 180 barn. Det aktuella området är markerat i Bilaga 2. Upplåtelsens längd ska minst vara fram till dess att Detaljplanen vunnit laga kraft. Därutöver ska Parterna tillsammans verka för att lösa såväl behov av förskoleplatser som att säkerställa att tidplanen för utbyggnaden av området inte påverkas negativt. 10 Förändring av exploateringsförutsättningarna Om exploateringsförutsättningarna förändras genom beslut, åtgärd, eller motsvarande handling som Kommunen ensam har full rådighet över (som följaktligen föranleds av annat än tillämpning eller uttolkning av gällande rätt) på sådant sätt att det medför

79 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 8 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB - en betydande försämring av de exploateringsekonomiska förutsättningarna att utveckla Avtalsområdet, äger Exploatören rätt att omförhandla villkoren i detta avtal - en väsentlig försämring av de exploateringsekonomiska förutsättningarna att utveckla Avtalsområdet, vilken försämring Exploatören kan underbygga med stöd av ett skriftligt utlåtande från en oberoende sakkunnig som Kommunen utser, äger Exploatören rätt att utträda ur avtalsförhållandet genom att detta avtal upphör utan ersättningsanspråk för någondera parten. Om Exploatören inte anser sig kunna betala det avtalade priset för byggrätter enligt 8 med anledning av sådana förändrade marknadsmässiga förutsättningar som medför en betydande eller väsentlig försämring av de exploateringsekonomiska förutsättningarna, äger envar av Parterna rätt att omförhandla villkoren i detta avtal. Parternas rätt att omförhandla villkoren i detta avtal enligt denna paragraf avser i huvudsak, men är inte begränsad till försämrade exploateringsekonomiska förutsättningar. Med detta avses i första hand betydande eller väsentligt lägre marknadsmässiga priser för byggrätter inom Avtalsområdet än vad som avtalats i 8. Med omförhandling av villkoren avses i första hand en senare tidpunkt för utövande av optionsrätt enligt 6.2 och därmed en senare tidpunkt för tecknande av marköverlåtelse- och genomförandeavtal enligt 11, och i andra hand priset för byggrätter eller andra villkor. Omförhandling eller upphörande enligt ovan ska för dess verkställighet formaliseras genom skriftligt avtal mellan Parterna. Huvudmannaskap och mark för kommunal service enligt 7.2 och 9.1 är inte en sådan förändrad exploateringsförutsättning som avses i denna paragraf, ej heller utebliven omprövning av GA Odalåkern 1 och bebyggelse av mark som omfattas av denna (se 6.2 ). Om Exploatören anser att exploateringsförutsättningarna har förändrats enligt vad som avses i denna paragraf, ska Exploatören skriftligen meddela Kommunens Mark- och exploateringsenhet senast två månader innan Samhällsbyggnadsnämnden (eller motsvarande behörig beslutsinstans) beslutar om granskning av Detaljplanen. I annat fall är denna paragraf inte tillämplig. 11 Marköverlåtelse- och genomförandeavtal I syfte att närmare reglera villkor för projektets genomförande ska ett separat marköverlåtelseoch genomförandeavtal mellan Parterna upprättas. Avtalet ska baseras på det detaljplaneförslag som arbetas fram och vad som överenskommits mellan parterna i detta avtal. Avtalet upprättas parallellt med Detaljplanen och tecknas av Exploatören innan Detaljplanen går på granskning för att senare godkännas av kommunfullmäktige senast vid samma tillfälle som detaljplanen antas.

80 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 9 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB 12 Viten Kommunen har prioriterat det exploateringsprojekt som omfattas av detta avtal på grundval av det projekt, den gestaltning och de exploateringsförutsättningar som Exploatören har presenterat 12.1 God samhällsbyggnad I Syfte att säkra att exploateringsprojektet realiseras på de villkor som har föranlett Kommunens prioritering av projektet, kommer Kommunen i kommande marköverlåtelseoch genomförandeavtal att ställa krav på att Exploatören ska erlägga viten om Exploatören inte fullföljer de intentioner i samhällsbyggnadshänseende (i huvudsak boendemiljö och gestaltning) som denne presenterat och som har varit en förutsättning för Kommunens prioritering av projektet. Vid förändrade exploateringsförutsättningar gäller Avtalsavvikelser och avtalsbrott Ingångna avtal mellan Parterna ska hållas. Avvikelser från vad som avtalats kan i vissa fall vara påkallade, men varje avvikelse från träffade avtal förutsätter alltid och kan endast ske efter en ny skriftlig överenskommelse. I kommande marköverlåtelse- och genomförandeavtal kommer Kommunen att ställa krav på Exploatören enligt nedanstående principer: - att Exploatören så långt det är möjligt för Kommunen likställer villkoren före Exploatörens avvikelser från eller brott mot träffade avtal - att exploatören ska hålla Kommunen ekonomiskt skadelös - återställande av mark när det är möjligt och så långt det är möjligt - ekonomisk kompensation enligt skadeståndsrättsliga principer - viten proportionella mot avvikelsens betydelse, omfattning och konsekvenser Kommande viten enligt och 12.2 syftar till att säkra att ett kvalitativt samhällsbyggande och att ingånget avtal följs. Vitena kommer att utformas för att skapa starka incitament för Exploatören att följa såväl förutsättningar för avtalets ingående (bl.a. i samhällsbyggnadshänseende) som vad som har avtalats. Viten enligt ovan omfattas av säkerhet enligt Säkerhet Exploatören förbinder sig att vid ingående av avtal enligt 11, lämna fullgod säkerhet för fullgörande av samtliga åtaganden. Säkerheten ska omfatta: 1. betalning av Ersättning enligt 8 2. Viten enligt Exploatörens övriga åtaganden enligt kommande Marköverlåtelse- och genomförandeavtal

81 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 10 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB Säkerhet enligt ovan ska lämnas med ett tillägg om femton procent (15 %). 14 Överlåtelse av avtal Part får inte överlåta detta avtal utan motpartens skriftliga medgivande. 15 Kommunikation Parterna ska samverka kring en gemensam plan för information och dialog med allmänheten och boende i området under hela projektet. Exploatören ska uppföra en skylt med information om projektet och Kommunens respektive Exploatörens logotyp vid tidpunkt som överenskoms mellan Parterna. 16 Tvist Tvist mellan parterna i anledning av detta avtal avgörs av allmän domstol. 17 Giltighet Detta avtal är för sin giltighet villkorat av att kommunfullmäktige godkänner avtalet senast ( ) genom beslut som vinner laga kraft, annars är detta avtal förfallet i sin helhet, i vilket fall Parterna inte har rätt att rikta några anspråk mot varandra med anledning av detta avtal Skriftlig förbindelse om framtida överlåtelse eller förvärv av fast egendom saknar rättsverkan. I övrigt är detta avtal bindande mellan Parterna såvitt följer av gällande rätt. 18 Ombud Ombud i detta avtal är för Kommunen, mark- och exploateringschefen, f.n. Antonio Ameijenda och för Exploatören VD/CEO, f.n. Einar Janson. Exploatörens ombud äger rätt att företräda Exploatören och Kommunens ombud äger behörighet att företräda Kommunen inom ramen för detta Avtal.

82 BOTKYRKA KOMMUN AVTAL 11 [11] / TITANIA BYGG & VVS AB Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Tumba Stockholm För Botkyrka kommun För Titania Bygg & VVS AB Antonio Ameijenda Mark- och Exploateringschef Einar Janson Vd Bilagor Bilaga 1: Geografiskt avtalsområde Bilaga 2: Markområde för tillfällig upplåtelse Bilaga 3. Plankostnadsavtal

83 Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1 [5] PLANKOSTNADSAVTAL Detaljplan för Hallunda gård; del av Hallunda 4:34, Odalåkern 1 och Hallunda 4:20 1 PARTER OCH BAKGRUND Detta avtal har upprättats mellan Botkyrka kommun (org. nr ), nedan kallad Kommunen, och Titania Bygg & VVS AB (org. nr ), nedan kallad Exploatören. Exploatören ska bekosta planarbetet för att ta fram ett förslag till detaljplan för Hallunda gård och med anledning av detta har följande avtal upprättats mellan Kommunen och Exploatören för att reglera kostnader och former för detaljplanearbetet. 2 DETALJPLAN Syftet med planarbetet är att pröva möjligheten att skapa en varierad, småskalig och estetiskt tilltalande bostadsbebyggelse inom del av fastigheten Hallunda 4:34, del av Odalåkern 1 och Hallunda 4:20. Idag finns följande detaljplaner inom Hallunda 4:34 vars genomförandetider löpt ut; (730124), (720221) och (080313). Hallunda 4:20 är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Det aktuella planområdet ingår delvis i riksintresset för kulturmiljövården, varför särskild hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena. Andra viktiga frågor i planarbetet är förekomst av fornminnen, naturvärden, friluftsliv, områdets anslutning till Tomtbergavägen, dagvatten och buller. Kommunen ska utarbeta förslag till detaljplan i samråd med Exploatören. Nödvändiga utredningar ingår i detaljplanearbetet. En förteckning över parternas respektive engagemang i framtagandet av planhandlingar framgår av bilaga 1. Antalet utredningar kan komma att ändras. Kommunens vid tidpunkten gällande policys och strategier ska följas i planarbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

84 BOTKYRKA KOMMUN 2 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen En uppskattning av planprocessens tidplan och planområdets preliminära omfattning redovisas i bilaga 2. Parterna ska snarast möjligt redovisa eventuella förändringar i tidplanen. Planområdet kommer att preciseras under detaljplanearbetet. 3 ERSÄTTNING Kommunen debiterar Exploatören för planrelaterade kostnader. För kommunens arbete med planärendet debiteras nedlagd tid enligt löpande räkning. Timpriser inom Kommunen i planarbetet tas ut enligt gällande taxa (t. ex. 968 kr/timme enligt 2013 års taxa). Ingen moms utgår på kommunens arbete. Kostnader för externt utförda utredningar som Kommunen upphandlat, externa kopieringskostnader och annonskostnader m.m. vidarefaktureras till Exploatören utan administrativt påslag. Om Kommunen på grund av resursbrist behöver upphandla externa konsulter i projektet för att ersätta interna resurser, vidarefaktureras även kostnaderna för externa konsulter till Exploatören utan administrativt påslag. Särskild planavgift enligt plan- och bygglovtaxan ska inte tas ut i samband med bygglov. Kostnaderna faktureras kvartalsvis i efterskott. Faktureringsadressen är: Titania Bygg & VVS AB Ernst Ahlgrens väg Stockholm 4 AVBRYTANDE AV PLANARBETET Avtalet innebär ingen förpliktelse från Kommunens sida vad avser kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Ingen part har rätt till ersättning för skada från den andre om det visar sig att förutsättningar saknas för att detaljplan för området ska kunna antas av kommunfullmäktige och vinna laga kraft. Om Exploatören vill avbryta planarbetet ska Kommunen ha ersättning för dittills nedlagt arbete och övriga planrelaterade kostnader. Om någon av parterna kräver att planarbetet ska avbrytas ska detta omedelbart skriftligen meddelas den andra parten.

85 BOTKYRKA KOMMUN 3 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen 5 TVIST Tvist rörande detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. 6 GODKÄNNANDE Detta avtal gäller endast under förutsättning att avtalet godkänns av samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun senast ÖVERLÅTELSE Detta avtal får inte utan Kommunens skriftliga medgivande överlåtas på annan part. 8 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar av och tillägg till detta avtal ska för att gälla, upprättas skriftligen och undertecknas av samtliga parter.

86 BOTKYRKA KOMMUN 4 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Datum Datum För Botkyrka kommun För Titania Bygg & VVS AB Sanna Olivier-Sparr Einar Janson Bevittnas för Botkyrka kommun Bevittnas för Titania Bygg & VVS AB Namnförtydligande Namnförtydligande Bilagor Bilaga 1 Parternas engagemang Bilaga 2 Tidplan och preliminär omfattning av detaljplan

87 BOTKYRKA KOMMUN 5 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga 1 PARTERNAS ENGAGEMANG Alla handlingar ska utarbetas i samråd med Kommunen. När extern konsult upphandlas av Exploatören ska Kommunen godkänna konsulten. Kommunen ska delta i arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag som ligger till grund för beställningen och godkänna underlaget. Kommunen ska även granska och godkänna konsultens leverans. Exploatören bekostar samtliga handlingar oavsett vem som ansvarar för upphandlingen.. Antalet utredningar kan komma att ändras. Planhandlingar utförs av upphandlas av Plankarta Kommunen - Illustrationsplan Konsult Exploatören Plan- och genomförandebeskrivning Kommunen - Gestaltningsprogram Konsult Exploatören 3d-modell Konsult Exploatören Illustrationsmaterial Konsult Exploatören Grundkarta Kommunen - Fastighetsförteckning samråd Lantmäteriet Kommunen Uppdatering av fastighetsförteckning Lantmäteriet Kommunen Behovsbedömning Kommunen -

88 BOTKYRKA KOMMUN 6 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Utredningar mm utförs av upphandlas av Arkeologisk utredning Länsstyrelsen Länsstyrelsen Bullerutredning Konsult Exploatören Förstudie VA Konsult Exploatören Dagvattenutredning Konsult Exploatören Förprojektering gator Konsult Exploatören Geoteknisk utredning Konsult Exploatören Kulturmiljöanalys Konsult Kommunen Fotomontage Konsult Exploatören Naturinventering/rekreation Konsult Kommunen Trafik- och parkeringsutredning Konsult Kommunen Förorenad mark Konsult Exploatören Miljökonsekvensbeskrivning Konsult Exploatören Genomförandeavtal Kommunen - Bilaga 2 PRELIMINÄR TIDPLAN Planuppdrag kvartal Samrådsskede kvartal Granskningsskede kvartal Antagen plan kvartal

89 BOTKYRKA KOMMUN 7 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen PRELIMINÄR OMFATTNING AV DETALJPLAN Hallunda 4:34 Hallunda 4:34 Hallunda 4:20 Odalåkern 1 Figur 1. Preliminär avgränsning av detaljplaneområdet. Del av Hallunda 4:34 och del av Odalåkern 1 (röd markering), Hallunda 4:20 (blå markering).

90 Exploateringsprojekt PROJEKTBUDGET Upprättad: Botkyrka Kommun Projekt: Hallunda gård Projektledare: Anette Rosdahl TOTAL PROJEKTBUDGET Kostnader Intäkter Netto EXPLOATERING Kr Kr Kr Mark (från reserven) 0 Mark 0 Övriga kostnader (detaljplan) Planavgifter Summa generell exploatering INVESTERING ALLMÄN PLATS Utgifter gata/park 0 Mark (från reserven) 0 Summa allmän plats INVESTERING VATTEN/AVLOPP Utgifter VA Anläggningsavgifter VA 0 Summa kommunalt va TOTAL VARAV REDOVISAT T O M 20XX-XX-XX Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Exploatering 0 Investering allmän plats 0 Investering kommunalt va 0 TOTAL ÅTERSTÅENDE BUDGET FÖR GENOMFÖRANDE Exploatering Investering allmän plats Investering kommunalt va KOSTNADER INTÄKTER NETTO Kr Kr Kr TOTAL DRIFTKONSEKVENSER Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 0 0 -driftkostnad park allmän plats (kapitaltjänst) vatten/avlopp (kapitaltjänst) TOTALT Detta är endast en budget för planeringsfasen av projektet. När ett förslag till detaljplan finns framme kan en översiktlig exploateringskalkyl göras, som uppdateras vartefter projektets utformning detaljeras.

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:728 Kommunstyrelsens årsredovisning 2017 (KS/2017:728) Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens årsredovisning Sammanfattning Nedan presenteras en sammanfattning av kommunstyrelsens årsredovisning Verksamhetsuppföljning Kommunstyrelsen har tio nämndmål kopplade till kommunfullmäktiges mål. Bedömningen av måluppfyllelsen för 2017 är att den är god för två nämndmål och godtagbar för åtta nämndmål. Betydelsefulla händelser Digitaliseringsarbetet har fått en högre prioritet under året. Bland annat har kommunledningsförvaltningen utvecklat tjänsten som kommunikationschef till en tjänst som kommunikations- och digitaliseringschef. Arbetet med att utveckla en digitaliseringsfond växte också fram under året med avsikt att få större kraft i utvecklingsarbetet 2018 Under 2017 har förvaltningen arbetat med breddad kompetensförsörjning som stärker för framtida bemanning av bristyrken. Nu finns också en ny beredningsprocess för analys och budgetering för kompetensförsörjningen. En handlingsplan är framtagen för arbetet med arbetsgivarvarumärket. Ett rehabiliteringssystem infördes under året. Syftet med systemet är att ge tidiga signaler om hur verksamheterna mår och stödja cheferna till att få godare kvalitet och bättre arbetsmiljö i sina verksamheter. Kommunfullmäktiges övergripande målområden har anpassats till medborgarprocesserna och effektiv organisation. Den politiska styrningen uttrycks genom utvecklingsmål och målsatta mått. Styrsystemet med sin struktur utgår ifrån att knyta ihop politisk styrning med processtyrning. Framtagande av rutiner och strukturer har påbörjats och kommer fortsätta att utvecklas

113 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:728 och förverkligas under de kommande åren. Processorienteringsarbetet har avslutats som projekt och läggs ut i linjen. Inom områdesutvecklingen har flera dialoginsatser genomförts. I Alby har ett ungdomsråd startat med hjälp av unga vuxna som själva ingick i ungdomsrådet för tio år sedan. I Tullinge har under sommaren en omfattande dialog skett om utvecklingen av Tullinge centrum. Det första utvecklingsprogrammet för Hallunda-Norsborg är framtaget och beslutades av kommunfullmäktige i januari Utvecklingsprogrammet blir ett strategiskt steg för utveckling av stadsdelen. Strukturplan för Storvreten antogs av kommunfullmäktige hösten Det ger inriktning för en fortsatt fysisk stadsbyggnad. Projekt för att stödja och samordna verksamhetens förberedelser inför nya dataskyddsförordningen har pågått under Det bidrar i förlängningen till en mer rättssäker organisation och säkrare hantering av personuppgifter. Ekonomisk uppföljning Kommunstyrelsen redovisar i slutet av året ett överskott mot budget med 4,3 mnkr. Samtliga utgiftsområden inom kommunstyrelsen redovisar överskott. Kommunstyrelsens överskott beror bland annat på högre intäkter än budgeterat och på vakanser som resulterat i lägre personalkostnader än budgeterat. Grundorsaken till överskottet är att kommunledningsförvaltningen under året bedömde att införandet av ett nytt beslutsstödsystem och en ny bankleverantör skulle överskrida budget med nästan 2 mnkr. Med anledning av detta inleddes ett effektiviseringsarbete under året som gjorde att återhållsamheten blev något strängare än förväntat. Utredning av nämndorganisation (UNO) inför mandatperiod pågår (KS ). Kommunledningsförvaltningen tilldelades 600 tkr för genomförande av utredningen. Kostnader för den del av uppdraget som utförs av ett externt företag uppkommer först år Inom översynen görs även utvärdering av ny organisation av kommunledning som infördes , i enlighet med kommunfullmäktiges beslut En beredningsgrupp arbetar med översynen som leds av en politiskt tillsatt styrgrupp. Översynen färdigställs under våren 2018 för beslut av kommunfullmäktige senast juni månad. Kommunstyrelsen beslutade att avsätta 1 mnkr för trygghetsbefrämjande åtgärder i respektive geografiskt område i kommunen. Av dessa omfördes 120 tkr till tekniska nämnden och 105 tkr till samhällsbyggnadsnämnden. De planerade insatserna som legat under kommunstyrelsens ansvar har gått enligt plan och projektet trygghetsmiljonen redovisar en ekonomi i balans år 2017.

114 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:728 Kommunstyrelsen (nettokostnad, tkr) Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Avvikelse 2017 Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Avgifter, bidrag och ersättningar TOTALT Inklusive interna intäkter och kostnader för IT-verksamhet Nettoinvesteringarna uppgår vid årets slut till 6,2 mnkr och understiger budget med 6,5 mnkr. Underutnyttjandet beror på förskjutning i tidplan för de fleråriga investeringsprojekten samt på minskade investeringsbehov för ITinvesteringar till följd av ökad användning av molntjänster. Fleråriga investeringsprojekt Totalbudget Årsbudget Utfall 2017 Avvikelse Nytt personalsystem Dokument och ärendehanteringssys Summa Årliga investeringsprojekt Årsbudget Utfall 2017 Avvikelse Medborgarkontoren IT-investeringar Inventarier klf Ombyggnation HR pl Modul för upphandling IT reinvesteringar Summa Personalredovisning Personalomsättningen på förvaltningen har ökat under det senaste året när man räknar antal som slutat på förvaltningen, vilket under 2017 var 36 stycken som motsvarar en omsättning på 19 procent. De flesta som slutat har gjort det för att de arbetat länge i kommunen och blivit erbjudna uppdrag hos andra arbetsgivare. Några avdelningar har haft utmaningar i att behålla personal på grund av arbetsmiljöproblem. Sjukfrånvaron har sjunkit med drygt två procentenheter till 5,2 procent där cheferna aktivt arbetat proaktivt vid korttidsfrånvaro.

115 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 4[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:728 I årets medarbetarundersökning backade förvaltningen med avseende på både medarbetarindex och ledarindex. Slutkommentar Ytterligare detaljer om året som gått finns i kommunstyrelsens årsredovisning 2017.

116 Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] KS/2017:728 Referens Sevgi Cakir Mottagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens årsredovisning 2017 (KS/2017:728) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens årsredovisning Sammanfattning Nedan presenteras en sammanfattning av kommunstyrelsens årsredovisning Verksamhetsuppföljning Kommunstyrelsen har tio nämndmål kopplade till kommunfullmäktiges mål. Bedömningen av måluppfyllelsen för 2017 är att den är god för två nämndmål och godtagbar för åtta nämndmål. Betydelsefulla händelser Digitaliseringsarbetet har fått en högre prioritet under året. Bland annat har kommunledningsförvaltningen utvecklat tjänsten som kommunikationschef till en tjänst som kommunikations- och digitaliseringschef. Arbetet med att utveckla en digitaliseringsfond växte också fram under året med avsikt att få större kraft i utvecklingsarbetet 2018 Under 2017 har förvaltningen arbetat med breddad kompetensförsörjning som stärker för framtida bemanning av bristyrken. Nu finns också en ny beredningsprocess för analys och budgetering för kompetensförsörjningen. En handlingsplan är framtagen för arbetet med arbetsgivarvarumärket. Ett rehabiliteringssystem infördes under året. Syftet med systemet är att ge tidiga signaler om hur verksamheterna mår och stödja cheferna till att få godare kvalitet och bättre arbetsmiljö i sina verksamheter. Kommunfullmäktiges övergripande målområden har anpassats till medborgarprocesserna och effektiv organisation. Den politiska styrningen uttrycks genom utvecklingsmål och målsatta mått. Styrsystemet med sin struktur utgår ifrån att KOMMUNSTYRELSEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Sevgi.Cakir@Botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

117 BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] knyta ihop politisk styrning med processtyrning. Framtagande av rutiner och strukturer har påbörjats och kommer fortsätta att utvecklas och förverkligas under de kommande åren. Processorienteringsarbetet har avslutats som projekt och läggs ut i linjen. Inom områdesutvecklingen har flera dialoginsatser genomförts. I Alby har ett ungdomsråd startat med hjälp av unga vuxna som själva ingick i ungdomsrådet för tio år sedan. I Tullinge har under sommaren en omfattande dialog skett om utvecklingen av Tullinge centrum. Det första utvecklingsprogrammet för Hallunda-Norsborg är framtaget och beslutas av kommunfullmäktige i januari Utvecklingsprogrammet blir ett strategiskt steg för utveckling av stadsdelen. Strukturplan för Storvreten antogs av kommunfullmäktige hösten Det ger inriktning för en fortsatt fysisk stadsbyggnad. Projekt för att stödja och samordna verksamhetens förberedelser inför nya dataskyddsförordningen har pågått under Det bidrar i förlängningen till en mer rättssäker organisation och säkrare hantering av personuppgifter. Ekonomisk uppföljning Kommunstyrelsen redovisar i slutet av året ett överskott mot budget med 4,3 mnkr. Samtliga utgiftsområden inom kommunstyrelsen redovisar överskott. Kommunstyrelsens överskott beror bland annat på högre intäkter än budgeterat och på vakanser som resulterat i lägre personalkostnader än budgeterat. Grundorsaken till överskottet är att kommunledningsförvaltningen under året bedömde att införandet av ett nytt beslutsstödsystem och en ny bankleverantör skulle överskrida budget med nästan 2 mnkr. Med anledning av detta inleddes ett effektiviseringsarbete under året som gjorde att återhållsamheten blev något strängare än förväntat. Utredning av nämndorganisation (UNO) inför mandatperiod pågår (KS ). Kommunledningsförvaltningen tilldelades 600 tkr för genomförande av utredningen. Kostnader för den del av uppdraget som utförs av ett externt företag uppkommer först år Inom översynen görs även utvärdering av ny organisation av kommunledning som infördes , i enlighet med kommunfullmäktiges beslut En beredningsgrupp arbetar med översynen som leds av en politiskt tillsatt styrgrupp. Översynen färdigställs under våren 2018 för beslut av kommunfullmäktige senast juni månad. Kommunstyrelsen beslutade att avsätta 1 mnkr för trygghetsbefrämjande åtgärder i respektive geografiskt område i kommunen. Av

118 BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] dessa omfördes 120 tkr till tekniska nämnden och 105 tkr till samhällsbyggnadsnämnden. De planerade insatserna som legat under kommunstyrelsens ansvar har gått enligt plan och projektet trygghetsmiljonen redovisar en ekonomi i balans år Kommunstyrelsen (nettokostnad, tkr) Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Avvikelse 2017 Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Avgifter, bidrag och ersättningar TOTALT Inklusive interna intäkter och kostnader för IT-verksamhet Nettoinvesteringarna uppgår vid årets slut till 6,2 mnkr och understiger budget med 6,5 mnkr. Underutnyttjandet beror på förskjutning i tidplan för de fleråriga investeringsprojekten samt på minskade investeringsbehov för ITinvesteringar till följd av ökad användning av molntjänster. Fleråriga investeringsprojekt Totalbudget Årsbudget Utfall 2017 Avvikelse Nytt personalsystem Dokument och ärendehanteringssys Summa Årliga investeringsprojekt Årsbudget Utfall 2017 Avvikelse Medborgarkontoren IT-investeringar Inventarier klf Ombyggnation HR pl Modul för upphandling IT reinvesteringar Summa Personalredovisning Personalomsättningen på förvaltningen har ökat under det senaste året när man räknar antal som slutat på förvaltningen, vilket under 2017 var 36 stycken som motsvarar en omsättning på 19 procent. De flesta som slutat har gjort det för att de arbetat länge i kommunen och blivit erbjudna uppdrag hos andra arbetsgivare. Några avdelningar har haft utmaningar i att behålla personal på grund av arbetsmiljöproblem.

119 BOTKYRKA KOMMUN Kommunstyrelsen Samordnings- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] Sjukfrånvaron har sjunkit med drygt två procentenheter till 5,2 procent där cheferna aktivt arbetat proaktivt vid korttidsfrånvaro. I årets medarbetarundersökning backade förvaltningen med avseende på både medarbetarindex och ledarindex. Slutkommentar Ytterligare detaljer om året som gått finns i kommunstyrelsens årsredovisning Mattias Jansson Kommundirektör Ullrika Halling Administrativ chef Expedieras till: Sevgi Cakir, controller, kommunledningsförvaltningen Monica Blommark, controller, kommunledningsförvaltningen Johan Westin, ekonomichef, kommunledningsförvaltningen Ulrika Halling, enhetschef, kommunledningsförvaltningen Andreas Liljenrud, bitr. förvaltningschef, kommunledningsförvaltningen

120 Årsredovisning 2017 Kommunstyrelsen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

121 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhetsuppföljning Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället Kommunen som organisation Betydelsefulla händelser Ekonomisk uppföljning och analys Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Personalsammansättning Tidsanvändning Deltidsanställda som önskar arbeta heltid Arbetsmiljö och hälsa Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

122 1 Sammanfattning Verksamhet (i miljoner kronor) Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse 2017 Intäkter (+) 117,5 107,3 117,5 10,2 Kostnader (-) -399,5-397,0-402,9-5,9 Netto (+/-) -281,9-289,7-285,4 4,3 Nettoinvesteringar (+/-) -11,8-12,7-6,2 6,5 I budget 2017 ingår eventuella tillägg och reduceringar under året. Där i ingår också interna intäkter och kostnader för IT-verksamheten. För redovisning av budget exklusive tillägg och reduceringar under året samt utan IT-verksamhet, vänligen se avsnittet Ekonomisk uppföljning och analys. Uppföljning och analys Kommunstyrelsen har tio nämndmål kopplade till kommunfullmäktiges mål. Bedömningen av måluppfyllelsen för 2017 är att den är god för två nämndmål och godtagbar för åtta nämndmål. Kommunstyrelsen redovisar i slutet av året ett överskott mot budget med 4,3 mnkr. Samtliga utgiftsområden inom kommunstyrelsen redovisar överskott. Nettokostnaderna har ökat med 3,5 mnkr jämfört med år 2016, vilket motsvarar 1,2 procent. Personalkostnaderna uppgår till 56 procent av verksamhetens nettokostnad, en ökning med 2 procentenheter jämfört med Nettoinvesteringarna uppgår vid årets slut till 6,2 mnkr, en avvikelse mot budget med 6,5 mnkr. Under året bedömdes att kostnaderna för införandet av ett nytt beslutsstödsystem och en ny bankleverantör sammantaget skulle överskrida budget med 1,9 mnkr. Med vetskap om att det fanns obudgeterade kostnader för året inledde förvaltningen ett effektiviseringsarbete under april för att säkra budgeten Effektiviseringsarbetet kan i efterhand bedömas ha varit väl effektivt då det tog höjd för att alla övriga planerade kostnader skulle förbrukas. Men med högre vakanser än planerat och sträng återhållsamhet i kostnaderna kopplat till prioriterade aktiviteter, bidrog det till betydligt minskade kostnader för året. Förvaltningen tar lärdom av året som gått och kommer att ha en starkare förmåga att göra relevanta prognoser som innebär att oförutsedda kostnader under året inte med automatik leder till effektiviseringsåtgärder under innevarande år. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

123 2 Verksamhetsuppföljning 2.1 Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället Mål 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen 1:1 Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla stadsdelar deltar aktivt i lokalsamhället och den lokala demokratin. Analys Utifrån planerade åtaganden och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Åtaganden Redovisning av äskande ur statsbidraget för finsk förvaltning 2016 (KS/2016:180)1. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att samordna informationen om det finska föreningsstödet med kultur- och fritidsförvaltningens information om övriga bidrag. Svar på medborgarförslag - Enklare hantering av medborgarförslag (KS/2013:122) Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att effektivisera hanteringen av medborgarförslag. Rapporter om valen 2014 (KS/2013:598) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att senast i maj 2015 utifrån en djupare analys av båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Andel invånare i alla stadsdelar som upplever att det är lätt att ta del av kommunens information. Andel skolor som fyllt sina platser i Botkyrka ungdomsfullmäktige (%). Antal invånare som deltagit i dialogforum i alla stadsdelar (st). Andel medborgarförslag från Alby, Fittja, samt Hallunda-Norsborg (%). Andel invånare, som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem (%). (MBU Botkyrka) 49 % 45 % 53 % 42 % 40 % 44 % 75 % 75 % 80 % 80 % 65 % 35 % 70 % % 31% 11% 40% 26% 33 % 36 % 37 % 50 % 34 % 33 % 34 % Det finns ingen könsuppdelad statistik för det mätbara målet Andel medborgarförslag från Alby, Fittja samt Hallunda-Norsborg. Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för jämlikt deltagande i lokalsamhället och den lokala demokratin fortgår. Utvecklingen av kommunens kommunikationskanaler har påbörjats genom en utvärdering av kommunens kanaler för samhällsinformation, framtagande av en utvecklad kalenderfunktion som ett led i arbetet med en platswebb samt utvecklingen av en responsiv och serviceinriktad webb. Vad gäller digitaliseringsarbetet genomförs grundläggande strukturarbete genom framtagande av styrdokument som exempelvis digital strategi. Arbetet med att utveckla en digitaliseringsfond växte också fram under året med avsikt att få större kraft i utvecklingsarbetet 2018 Det mätbara målet andelen skolor som fyllt sina platser i Botkyrka ungdomsfullmäktige visar år 2017 ett utfall på 65 procent och uppnår inte målet om 80 procent. Utfallet sjunker jämfört med Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

124 tidigare år. Det råder utmaningar kring att rekrytera deltagare från vissa skolor i kommunen. Det sker dock ett aktivt arbete med att utöka samverkan med skolan för att nå ut med ytterligare information om möjligheten att delta genom ungdomsfullmäktige. Antal invånare som deltagit i dialogforum i alla stadsdelar uppgår till 491 personer och uppnår därmed inte målet om 600 personer. Efter tre års stigande trend minskar antalet år Fler deltar dock per forumtillfälle samtidigt som andelen kvinnor och män som deltar är jämnt. Det sker ett fortsatt arbete med kommunikationsinsatser för att öka deltagandet vid Dialogforum. År 2019 planerar kommunen att övergå från Dialogforum till en ambulerande Dialogkommission, vilket bedöms medföra fler mervärden för medborgaren. Andel medborgarförslag är fortsatt lågt i de norra kommundelarna i förhållande till de södra. År 2017 uppgår andelen till 26 procent och uppfyller inte målet om 40 procent. Andelen medborgarförslag från de norra kommundelarna ökar dock från 11 procent 2016 till 26 procent Förvaltningen arbetar med att informera om möjligheten att påverka genom till exempel medborgarförslag på kommunens hemsida. Denna information ges även i dialogen med medborgarna och då inte minst i de norra kommundelarna. År 2019 planerar kommunen att övergå från medborgarförslag till en utvecklad synpunktshantering. 1:2 Kommunens verksamheter präglas av en hög tillgänglighet i alla kontakter. Analys Utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Tillgänglighet via telefon (%) (KKIK) 63 % 75 % 76 % Svarstid: Andel externa samtal till (KKIK) Direkt service: Andel samtal till kommunens huvudnummer som kan lösas av kontaktcenter utan att behöva koppla samtalet vidare. Respons - synpunkter och klagomål: Andel av de som lämnar in synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter. Första svar från ansvarig handläggare inom 10 dagar. 67 % 21 % 80 % 71 % 63 % 80 % 76 % 17 % 27 % 40 % Det mätbara målet Respons - synpunkter och klagomål saknar statistik på grund av byte av telefonisystem. Det nya telefonisystemet möjliggör ingen mätning av andelen som lämnar in synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter. Det finns ingen könsuppdelad statistik för de mätbara målen i tabellen. Andelen externa samtal har ökat från 21 procent 2016 till 72 procent Tillgängligheten via telefon har ökat från 63 procent 2016 till 76 procent 2017, vilket är strax över målet. Andelen samtal till kommunens huvudnummer som kan lösas av kontaktcenter utan att samtalet behöver kopplas vidare uppgår år 2017 till 76 procent, det är något lägre än målet om 80 procent men en ökning med 13 procentenheter jämfört med år KKIK:s mätning av service per telefon och e-post visar att Botkyrka år 2017 hamnar på plats 38 av 147 kommuner år gällande helhetsintrycket vid samtal till kommunen. Året innan låg Botkyrka på plats 127 av 144 kommuner. Mätningarna skedde då under ett pågående telefonibyte. Botkyrka uppvisar en positiv utveckling i KKIK-mätningen från plats 126 av 126 år 2013 till plats 38 av 147 år Den positiva utvecklingen förklaras delvis av en bättre Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

125 bemanning, att telefonin fungerade bättre under årets mätning och ett strukturerat arbete med att dokumentera vanliga frågor och svar. Efter ett byte av telefonisystemet går det inte längre att få ut statistik på andelen som lämnar in synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter. Det finns därför inget utfall att redovisa för åren 2016 och Under 2017 har förberedelser gjorts för en sammanslagning av kontaktcenter och medborgarkontor i en gemensam organisation från 1 januari Kompetensen inom den sammanslagna enheten Medborgarcenter har inventerats, rollerna tydliggjorts och allt mer information samlas i verksamhetsstödssystemet. Mål 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och villkor 2:1 Kommunen ger en jämställd och jämlik medborgarservice i sina processer. Analys Utifrån planerade åtaganden och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som god år Åtaganden Nätverk för romsk inkludering (KS/2013:592) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att lämna förslag på handlingsplan för kommunens arbete med romers inkludering. Slutredovisning till SKL inom programmet Hållbar jämställdhet (KS/2013:660). Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Förslag till handlingsplan tas upp i demokratiberedningen senast september 2014 för beslut i kommunstyrelsen under hösten Jämlikhetsdata i Botkyrka kommun (KS/2015:244) Tillgång till gratis wifi på gator, torg och parker i kommunen (L) (KS/2014:471) Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Upplevelsen av diskriminering i mötet med kommunens verksamheter (%) (MBU Botkyrka) 2,7 3, ,7 5,5 7,9 Upplevelsen av diskriminering har försämrats jämfört med tidigare år. Inte heller uppnås målet för För att varje medborgare, företag och besökare ska uppleva ett vänligt och professionellt bemötande av kommunens verksamheter beslutade kommunfullmäktige år 2017 om det så kallade kontaktlöftet. Kontaktlöftet handlar bland annat om att alla som kommer i kontakt med kommunen ska få den hjälp de behöver samt inte bli diskriminerade eller särbehandlade. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

126 Mål 11 I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer 11:1 Botkyrka kommun har en aktuell och långsiktig samhällsplanering för kommunens olika områden. Analys Utifrån resultatet av årets planerade åtaganden bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Åtaganden Botkyrkabyggen - försäljning och omvandling av delar av bostadsbeståndet (KS/2011:131) Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. Strukturplan för Storvreten (KS/2015:296) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att arbeta fram en strukturplan. (KS ) Följduppdrag och återrapportering Brunna (KS/2012:478) Utredning av nytt kommunhus - återrapportering och följduppdrag (KS/2014:290) 3. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en översiktlig plan för utvecklingen av centrala Tumba, inklusive en närmare studie av området kring kommunhuset, med avseende på parkeringshus och exploatering med bostäder. 2.2 Kommunen som organisation Mål 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens 12:1 Botkyrka kommuns styrsystem leder till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet för båda könen i alla stadsdelar. Analys Utifrån planerade åtaganden och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Åtaganden Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188). Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utveckla indikatorer och metoder för att mäta Botkyrkas kreativa klimat. Rapport om mänskliga rättigheter i Botkyrka (KS/2015:369) Svar på revisionsrapport: Uppföljande granskning av investeringsprojekt (KS/2014:598) Svar på revisionsskrivelse: Granskning av brottsförebyggande arbetet (KS2014:521) Arvodesbestämmelser (KS/2014:736) Uppföljning av översyn Upplev Botkyrka AB (KS/2015:818) Svar på revisionsskrivelse - Granskning av system för budgetansvar och attest (KS/2016:90) Se över och återkomma med eventuella förslag till ändringar av Regler för studieresor inom EU, daterad Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

127 Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Nöjd medborgarindex (NMI) i SCB:s medborgarundersökning Botkyrka kommun har i jämförelse med tidigare mätning förbättrat resultatet i Resultatvisaren med avseende på: Resultat och effektivitet Botkyrka kommun har i jämförelse med tidigare mätning förbättrat resultatet i Resultatvisaren med avseende på: Politisk styrning och kontroll Botkyrka kommun har i jämförelse med tidigare mätning förbättrat resultatet i Resultatvisaren med avseende på: Medborgarinformation om resultat 22 Andelen nämnordföranden och förvaltningschefer som tycker att kommunens budgetprocess fungerar väl. Andel individbaserade mätbara mål och indikationer som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund på nämndnivå Det görs ingen uppföljning av Resultatvisaren år Uppföljning sker i samband med årsredovisning för Kommunledningsförvaltningen följer inte upp det mätbara målet Andel individbaserade mätbara mål och indikationer som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund på nämndnivå. Däremot gör kommunledningsförvaltningen en könsuppdelad uppföljning för alla mätbara mål där könsuppdelad statistik finns. Kommunledningsförvaltningen följer inte upp det mätbara målet Andelen nämndordföranden och förvaltningschefer som tycker att kommunens budgetprocess fungerar väl. Under 2017 har en beställarenkät riktats till kommunstyrelsen för att mäta nöjdhetsgraden av kommunens styr-, lednings- och stödprocesser. Avsikten är att utveckla denna under 2018 för att bättre fånga hur väl nämnderna i sin helhet upplever att centrala processer fungerar. 12:2 Botkyrka kommun är en konkurrenskraftig och föredömlig arbetsgivare. Analys Utifrån planerade åtaganden och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som god år Åtaganden Ta fram och genomföra en åtgärdsplan med ett antal riktade åtgärder med målsättning att främja god hälsa bland Botkyrkas medarbetare och minska sjukskrivningar Kompetensfonden inför Begäran om utredning (KS/2016:364) Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Hållbart medarbetarengagemang (HME). Avser egen regi. (SKL). Delaktighet i beslut. Andel av kommunens medarbetare som upplever at de har möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör deras arbetsplats. Sysselsättningsgrad: Kvinnor och män som önskar en högre sysselsättningsgrad upp till 74 % 73 % 74 % 80 % 74 % 74 % 73 % 73 % 68 % 66 % 72 % 61 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

128 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor heltid och fått ett erbjudande om det (%) Personalrörlighet: Nya tillsvidareanställda under året andel (%) 11,5 % 12,8 % 20,3 % 15,8 % Personalrörlighet: Avgångna tillsvidareanställda under året andel (%) 11,4 % 18,2 % 12,4 % 18,9 % Sjuktal - dag 1-14: andel arbetstimmar (%) 1,9 % 2,1 % 2,8 % 1,5 % 2,2 % Sjuktal - dag 15-90: andel arbetstimmar (%) 1,5 % 1,6 % 1,6 % 0,6 % 0,6 % Sjuktal - dag : andel arbetstimmar (%) 2,3 % 3,9 % 3,1 % 1 % 2,4 % Det finns ingen könsuppdelad statistik för Delaktighet i beslut, Personalrörlighet och Sjuktal. Statistiken ovan avser personal som arbetar på kommunledningsförvaltningen. För analys vänligen se avsnitt 6. Personalredovisning. 12:3 Kommunens stödprocesser och stödsystem är ett effektivt stöd för förvaltningarnas arbete. Analys Kommunens stödprocesser och stödsystem är väsentliga för att möjliggöra en effektiv kommunal verksamhet. Av fyra åtaganden uppnår två åtaganden god måluppfyllelse, ett åtagande godtagbar måluppfyllelse och ett åtagande icke godtagbar måluppfyllelse. Arbetet för det sistnämnda fortlöper och beräknas bli klar år Kommunledningsförvaltningen kommer fortsättningsvis fokusera på att öka nöjdhetsgraden i samtliga stödprocesser under Detta aviseras särskilt tydligt i kommunstyrelsens mål och budget genom att det är upptaget som ett av de prioriterade väsentliga områdena i Mål och budget Under 2018 kommer också mätmetoderna att utvecklas för att möjliggöra en bättre analys av de brister och förbättringsområden som mottagarna upplever. Vidare pågår ett intensivt arbete med att utveckla processorienterat arbetssätt och genomföra processkartläggningar. Detta kommer ytterligare underlätta kvalitets- och förbättringsarbetet inom respektive process. Utifrån planerade åtaganden och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Åtaganden Svar på revisionsskrivelse - Betalkort (KS/2011:394) Kommunledningsförvaltningen ska ta fram nya anvisningar och rutiner för inventarieredovisning och inventering av inventarier. Svar på revisionsrapport - Granskning avseende borgensåtaganden Utredning av Kommunens HR-funktion Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Digital service och verksamhetsutveckling: Index som mäter kommunens digitala service till medborgare och företag och arbete med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering (SKL:s jämförelse och Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

129 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor självskattningsverktyg eblomlådan) skala från Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: IT-tjänster Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Telefoni Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Planera verksamhet (mål och budget) Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Följa upp verksamhet (delår och årsredovisning) Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Beslutstödssystemet. Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Redovisningssystemet och ekonomiadministration Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Fakturasystemet lof Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Kompetensförsörjning/HR-stöd Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Kompetensförhöjning/lön Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Personalsystemet (HRM) Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Ärendeberedning Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Informationsförvaltning: diarieföring och arkiv Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Ärendehanteringssystem (LEX) Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Kommunikationsstöd Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Intranät (Botwebb) Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Anskaffning/upphandling inklusive inköp Hur nöjda är kommunens chefer med stöd och service: Säkerhets- och krishanteringsstöd 5,9 5,5 5,6 5,5 5,3 4,8 4,9 4,7 6, ,8 5,3 5,2 5,4 6,3 6,8 6,5 6,6 4,9 6,7 6,7 6,8 6 6,8 6,8 6,9 6,6 6 6,6 5,8 5,4 5,4 6,1 5,1 5,5 5,8 6,3 5,6 5,5 6,2 6, ,9 4,6 6 6,1 6 6,3 2,7 2,4 6,4 5,2 5,3 5,1 4,8 4,7 5,9 5,1 5,6 4,9 6 5,6 5,7 5,6 Det finns ingen könsuppdelad statistik för det mätbara målet Digital service och verksamhetsutveckling. Nöjdhetsenkäten för stöd och service är ny från år Det mätbara målet Digital service och verksamhetsutveckling redovisar index 222 år 2017 och uppfyller därmed det uppsatta målet 210. Utfallet har legat stabilt sedan år E-blomlådans resultat visar att inom nivån "Digitalavälfärdstjänster" kan ett antal förbättringar genomföras med relativt sett små medel och ansträngningar. Inte minst har bytet till en modern E- tjänstplattform (vintern 2016/2017) kunnat bidra till detta. Andra förbättringsområden kan kräva något större ansträngningar men fortfarande inom en rimlig gräns såväl ekonomiskt som arbetsmässigt. Inom nivån Ledning, arbetssätt och metoder har Botkyrka kraftigt förbättrat sitt resultat, baserat på att nya styrdokument tagits fram och förankrats. Den nya processbaserade styrmodellen för bland annat digitaliseringen bidrar också till framfart. Kommunens stödprocesser och stödsystem är väsentliga för att möjliggöra en effektiv kommunal Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

130 verksamhet. Kommunledningsförvaltningen kommer fortsättningsvis fokusera på att öka nöjdhetsgraden i samtliga stödprocesser och stödsystem under Förvaltningen kommer också vidareutveckla mätmetoderna som idag används för att mäta nöjdhetsgraden. 12:4 Kommunledningsförvaltningen är en effektiv organisation Analys Målet om en effektiv organisation omfattar många områden. Organisationens förmåga att arbeta effektivt har sin grund i väl fungerande processer, arbetssätt, planering- och uppföljningsrutiner, verksamhetssystem med mera. Till det krävs också en god arbetsmiljö för medarbetare och chefer. Trots det relativt goda resultatet återstår mycket utvecklingsarbete för att uppnå god ordning och reda samt en god arbetsmiljö. Med utgångspunkt i den analysen kvarstår detta som ett av de väsentliga områdena även inför Utifrån planerad åtagande och utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Åtaganden Förslag till ny organisation av kommunledning (KS/2015:694)3) Utvärdering av omorganisationen av kommunledningen ska genomföras om 24 månader. Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Hållbart medarbetarengagemang (HMI) för Klf. (SKL). 74 % 73 % 74 % 80 % 74 % 74 % 73 % Medarbetares kunskap om mål. 64 % 77 % 85 % 77 % 86 % 73 % Medarbetares kännedom om förväntningar. 81 % 70 % 77 % 79 % 76 % Motivation 77 % 72 % 79 % 82 % 81 % 77 % 83 % Delaktighet 73 % 68 % 66 % 72 % 61 % Arbetsförutsättningar 60 % 70 % 73 % 75 % 72 % Kreativitet och nytänkande 60 % 65 % 65 % 70 % 63 % Personalrörlighet Klf: Nya tillsvidareanställda under året andel (%) 11,5 % 12,8 % 20,3 % 15,8 % Personalrörlighet Klf: Avgångna tillsvidareanställda under året andel (%) 11,4 % 18,2 % 12,4 % 18,9 % Sjuktal - dag 1-14: andel arbetstimmar (%) Klf. 1,9 % 2,1 % 2,8 % 1,5 % 2,2 % Sjuktal - dag 15-90: andel arbetstimmar (%) Klf. Sjuktal - dag : andel arbetstimmar (%) Klf. 1,5 % 1,6 % 1,6 % 0,6 % 0,6 % 2,3 % 3,9 % 3,1 % 1 % 2,4 % Det finns ingen könsuppdelad statistik för de mätbara målen Delaktighet, Personalrörlighet och Sjuktal. För analys vänligen se avsnitt 6. Personalredovisning. 12:5 Kommunledningsförvaltningen har en aktuell planering och styrning inom kommunstyrelsen strategiska ansvarsområden. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

131 Analys Utifrån resultaten av årets planerade åtaganden bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som god år Åtaganden Utvecklingsprogram för ett hållbart Hallunda/Norsborg (KS/2015:411) Klimatstrategi. Kommunstyrelsen uppdrar för egen del åt kommunledningsförvaltningen att senast till återkomma med ett förslag till aktualiserad klimatstrategi för kommunen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på en kommunövergripande strategi för samverkan med den sociala ekonomin. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att skapa en översyn och utvärdera Botkyrka kommuns internationella kontakter och samarbeten. Trygghetsskapande verksamhet i Hallunda Norsborg (KS/2015:371) Mål 13 Klimatneutral kommunal organisation senast :1 Centralt upphandlade varor och tjänster bidrar till en klimatneutral organisation Analys Under 2017 upphandlades ett nytt avtal för leverans av livsmedel, mjölk mm inom ramen för samordnad varudistribution. Ytterligare tre avtal kopplades under året till samordnade varutransporter. Det innebär att volymen för varor som distribueras miljövänligt har ökat under året. Samtliga leveranser som sker vid samordnad varutransport bidrar till en klimatneutral organisation. Utvecklingsarbetet med miljöförvaltningen pågår för utveckling av modeller för mätning av klimatneutralorganisation. Detta beräknas vara klart under våren Utifrån resultaten av de mätbara målen bedöms måluppfyllelsen för nämndmålet som godtagbar år Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Utfall 2017 Utfall män Utfall kvinnor Biodrivmedel: Andel upphandlingar där transporter ingår där krav ställts på bränsleandel biobränsle. Klimatkompensation: Andel ramavtalsupphandlingar där krav på klimatkompensation ställs (där klimatkompensation är möjlig). 100 % 90 % 100 % 0 % 0 % 0 % Det finns ingen könsuppdelad statistik för de mätbara målen Biodrivmedel och Klimatkompensation. Andel upphandlingar där transporter ingår och krav ställts på bränsleandel biodrivmedel uppgår år 2017 till 90 procent. Det innebär att förvaltningen ställt krav på biodrivmedel i samtliga upphandlingar (där transporter ingår som en väsentlig del av kontraktsföremålet) utom en. Andel ramavtalsupphandlingar där krav på klimatkompensation ställs uppgår år 2017 till 0 procent. Orsaken är att det i genomförda upphandlingar inte funnits möjlighet att klimatkompensera produkter/tjänster. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

132 3 Betydelsefulla händelser Digitaliseringsarbetet har fått en högre prioritet under året. Bland annat har kommunledningsförvaltningen (KLF) valt att utveckla tjänsten som kommunikationschef till en tjänst som kommunikations- och digitaliseringschef. Arbetet med att utveckla en digitaliseringsfond växte också fram under året med avsikt att få större kraft i utvecklingsarbetet En rad styrdokument inom området har också tagits fram under året. Under 2017 har förvaltningen tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (Avux) genom att etablera en rutin för tillsättning av så kallade extratjänster arbetat med breddad kompetensförsörjning som ett sätt att stärka arbetet med framtida bemanning av bristyrken men också för att skapa möjlighet till avlastning för befintlig personal. Nu finns också en ny beredningsprocess för analys och budgetering för kompetensförsörjningen, vilket ger en tydligare roll för förvaltningarna att arbeta långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjning. Vidare kan nämnas att en ny medledar- och arbetsmiljöpolicy har tagits i syfte att tydliggöra vad begreppet medledarskap står för och för att tydliggöra medledares och chefers ansvar inom ramen för kompetensförsörjningen. Under året har även ett ledarskapsprogram för potentiella chefer påbörjats i samarbete med Södertälje, Huddinge och Södertörns brandförsvar. Elva kandidater från Botkyrka deltar. En handlingsplan är framtagen för arbetet med arbetsgivarvarumärket. Ett rehabiliteringssystem (Adato) infördes under året. Syftet med systemet är att ge tidiga signaler om hur verksamheterna mår och stödja cheferna till att få godare kvalitet och bättre arbetsmiljö i sina verksamheter. Det i sin tur bidrar till en godare ekonomi och till ett starkare arbetsgivarvarumärke. Fortsatt deltagande i pilotprojektet som Sveriges kommuner och landsting (SKL) håller i avseende att minska sjukfrånvaron. Deltagandet är en del av det arbete som görs för att minska sjukfrånvaron. Kommunfullmäktiges övergripande målområden har anpassats till medborgarprocesserna och effektiv organisation. Den politiska styrningen uttrycks genom utvecklingsmål och målsatta mått. Styrsystemet med sin struktur utgår ifrån att knyta ihop politisk styrning med processtyrning. Framtagande av rutiner och strukturer för Ekonomi, HR och verksamhetsutvecklingsprocesser för förvaltningen har påbörjats och kommer fortsätta att utvecklas och förverkligas under de kommande åren. Processorienteringsarbetet har avslutats som projekt och läggs ut i linjen för att förtydliga och förenkla det fortsatta arbetet med att processorientera KLF som förvaltning. Inom områdesutvecklingen har flera dialoginsatser genomförts. I Alby har ett ungdomsråd startat med hjälp av unga vuxna som själva ingick i ungdomsrådet för tio år sedan. I Tullinge har under sommaren en omfattande dialog skett om utvecklingen av Tullinge centrum. Det första utvecklingsprogrammet för Hallunda-Norsborg är framtaget och beslutas av kommunfullmäktige i januari Utvecklingsprogrammet blir ett strategiskt steg för utveckling av stadsdelen. Strukturplan för Storvreten antogs av kommunfullmäktige hösten Det ger inriktning för en fortsatt fysisk stadsbyggnad. Projekt för att stödja och samordna verksamhetens förberedelser inför nya dataskyddsförordningen har pågått under Det bidrar i förlängningen till en mer rättssäker organisation och säkrare hantering av personuppgifter. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

133 4 Ekonomisk uppföljning och analys 4.1 Driftredovisning Uppföljning och analys Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar i slutet av året ett överskott mot budget med 3,9 mnkr. Detta beror på högre intäkter än budgeterat samt på att vakanser resulterat i lägre personalkostnader än budgeterat. Samtliga utgiftsområden inom kommunstyrelsen redovisar överskott. Politisk verksamhet uppvisar en positiv avvikelse med 0,7 mnkr, kommunledningsförvaltningen med 2,8 mnkr och avgifter, bidrag och ersättningar med 0,3 mnkr. Inklusive interna intäkter och kostnader för IT-verksamhet uppgår kommunstyrelsens överskott till 4,3 mnkr mot budget. Inklusive interna intäkter och kostnader IT-verksamhet Kommunstyrelsen (nettokostnad, tkr) Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Avvikelse 2017 Politisk verksamhet Avgifter, bidrag och ersättningar TOTALT Exklusive interna intäkter och kostnader IT-verksamhet Kommunstyrelsen (nettokostnad, tkr) Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Avvikelse 2017 Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Avgifter, bidrag och ersättningar TOTALT Kommunstyrelsens budget har justerats under året jämfört med Mål och internbudget 2017 med sammantaget 0,8 mnkr. Följande justeringar har gjorts (tillägg+/reducering-); +600 tkr Utredning av nämndorganisationen (UNO) inför valet år tkr Sponsring 25-mannaorientering -310 tkr Hela människan till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden +215 tkr Sponsring -850 tkr Sponsring föreningsbidrag till kultur- och fritidsnämnden +176 tkr Stadsutveckling Hallunda och Norsborg +675 tkr Trygghetsmiljonen. Kommunfullmäktige beslutade under året att omfördela sammantaget 325 tkr från drift- till investeringsbudget av det anslag på 1,0 mnkr som kommunstyrelsen avsatte för trygghetsskapande åtgärder. Av anslaget fördelades 100 tkr kronor till kommunstyrelsen, 120 tkr till tekniska nämnden och 105 tkr till samhällsbyggnadsnämnden. Politisk verksamhet Politisk verksamhet redovisar en avvikelse (+0,7 mnkr) orsakat av något högre inkomna intäkter, lägre verksamhetskostnader samt något lägre personalkostnader än budgeterat för året. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

134 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningens avvikelse (+2,8 mnkr) beror på högre inkomna intäkter än budgeterat för året parallellt med högre kostnader, vilket minskar överskottet något. Samtidigt som verksamhetskostnaderna överstiger budgeten, understiger personalkostnaderna budget till följd av vakanser (trots inhyrd personal och konsulter). KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN (nettokostnad, tkr) Budget 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Utfall 2017 Avvikelse 2017 Kommundirektör Samordnings- och stödavdelning Demokrati- och kansliavdelning Planerings- och uppföljningsavdelning HR-avdelning Kommunikationsavdelning Samhällsutvecklingsavdelning TOTALT Budget 2017 i tabellen ovan skiljer sig från den presenterade budgeten i kommunstyrelsens Mål och internbudget Under första halvåret gjordes en omfördelning av budgeten mellan avdelningarna. Totalbudgeten för kommunledningsförvaltningen är dock densamma och uppgår år 2017 till 157,2 mnkr. Kommundirektör Kommundirektör uppvisar vid slutet av året ett överskott med drygt 0,8 mnkr och förvaltningscheferna med 0,5 mnkr. Det sammantagna överskottet (+1,3 mnkr) förklaras dels av lägre personalkostnader än budgeterat, dels av att den tilldelade budgeten för utredning av nämndorganisation (UNO, KS ) inför mandatperiod inte nyttjats år Kommunledningsförvaltningen tilldelades 0,6 mnkr för genomförande av uppdraget. Kostnader för den del av uppdraget som utförs av ett externt företag uppkommer först år Tilläggsbudgetering för uppdraget sker under Inom översynen görs även utvärdering av ny organisation av kommunledning som infördes , i enlighet med kommunfullmäktiges beslut En beredningsgrupp arbetar med översynen som leds av en politiskt tillsatt styrgrupp. Översynen väntas färdigställas under våren 2018 för beslut av kommunfullmäktige senast junimånad. Samordnings- och stödavdelning Avdelningen samordning och stöd redovisar sammantaget ett överskott med 1,6 mnkr. Enheten samordning- och stödavdelning biträdande förvaltningschef redovisar ett mindre underskott med 0,2 mnkr orsakat av något högre personalkostnader än budgeterat för året. Under året upptäcktes avsaknad av budget för kapitalkostnader vilket har kunnat hanteras inom ram för avdelningen. Enheten samordning och utveckling redovisar ett överskott med 0,8 mnkr orsakat av vakanser. Upphandlingsenheten har också haft vakanser under året vilket orsakat ett överskott motsvarande 1,0 mnkr trots tillfälligt inhyrd personal. IT-chefen redovisar i slutet av året en ekonomi i balans. Demokrati- och kansliavdelning Avdelningen demokrati- och kansli redovisar en ekonomi i balans år Avdelningen har haft vissa tillkommande kostnader i form av konsulttjänster för verksamhetsutveckling och utredning. Avdelningen har även haft tillkommande kostnader kopplat till utbildning för integrering av informationshanteringsplaner i processverktyget (2c8) samt för inköp av arkivmaterial för slutarkivering av verksamhetens bevarade handlingar. Planerings- och uppföljningsavdelning Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

135 Avdelningen planering och uppföljning gör ett överskott på 0,4 mnkr. Överskottet återfinns främst hos enheten redovisning och beror på vakanta tjänster. Samtidigt uppvisar enheten ekonomi och styrning ett underskott på grund av högre verksamhetskostnader än budgeterat. Att den planerade förstudien av ekonomisystemet inte påbörjades under året och att finansnettot samt intäkterna visar överskott bidrar till att resultatet balanseras något. HR-avdelning HR-avdelningen redovisar vid årets slut ett underskott med 0,7 mnkr. HR-enheten uppvisar ett underskott med 0,4 mnkr som främst beror på fördyrade licenskostnader, ökade kostnader för ledardagen samt ökade konsultkostnader kring arbetet med arbetsgivarvarumärket. Löneenheten uppvisar ett underskott motsvarande 0,3 mnkr. Avvikelsen beror på högre personalkostnader än budgeterat på grund av löneglidning för nyrekryteringar. Kommunikationsavdelning Avdelningen redovisar sammantaget ett underskott med 0,9 mnkr. Enheten kommunikationsavdelning chef redovisar ett underskott motsvarande 0,8 mnkr på grund av ökade kostnader för inhyrd personal avseende tillfällig ersättare av kommunikationschef. Samtidigt redovisar kommunikationsenheten ett överskott med 0,9 mnkr. En av orsakerna är inkomna intäkter som det inte budgeterats för. Andra orsaker är lägre kostnader för personal till följd av vakanser samt minskade kostnader för plattformsbytet av webben och att en del kostnader för digitalutveckling istället belastar år 2018 då del av arbetet skjutits fram i tid. Medborgarkontor redovisar en ekonomi i balans. Kontaktcenter uppvisar ett underskott med 1,0 mnkr. Underskottet beror dels på ökade personalkostnader, dels på bland annat högre telefonikostnader. Samhällsutvecklingsavdelning Avdelningen samhällsutveckling redovisar år 2017 ett överskott mot budget med 1,0 mnkr. Den största orsaken avser lägre lönekostnader till följd av vakanser. En annan orsak är att några verksamheter har fått lägre kostnader och att vissa projekt fortsätter in på år Kommunstyrelsen beslutade att avsätta 1 mnkr för trygghetsbefrämjande åtgärder i respektive geografiskt område i kommunen. Av dessa omfördes 120 tkr till tekniska nämnden och 105 tkr till samhällsbyggnadsnämnden. De planerade insatserna som legat under kommunstyrelsens ansvar har gått enligt plan och projektet trygghetsmiljonen redovisar en ekonomi i balans år Avgifter, bidrag och ersättningar Avgifter, bidrag och ersättningar redovisar en positiv avvikelse (+0,3 mnkr) som en följd av sammanlagt lägre lämnade bidrag än budgeterat för året. AVGIFTER, BIDRAG, ERSÄTTNINGAR (nettokostnad, tkr) Budget 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Utfall 2017 Avvikelse 2017 Antidiskrimineringsbyrån Avgift SKL, KSL mm BOKA personalförening Brandförsvarsförbund Fackliga företrädare Hallunda folkets hus Hågelbyparken Karolinska institutet Mångkulturellt C Personalstöd Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

136 AVGIFTER, BIDRAG, ERSÄTTNINGAR (nettokostnad, tkr) Budget 2017 Budget 2017 med tillägg/reducering Utfall 2017 Avvikelse 2017 Upplev Botkyrka Överförmyndarverksamhet Övriga bidrag Övriga bidrag kultur TOTALT Prognossäkerhet En välfungerande uppföljning och prognos är en förutsättning för att upprätthålla en hållbar ekonomisk utveckling. Prognoser av god kvalitet utgör bra underlag för att göra nödvändiga prioriteringar och eventuellt vidta åtgärder vid befarade budgetavvikelser. Kommunledningsförvaltningen gör under året fem helårsprognoser; tre mindre månadsrapporter (per mars, per juni och per oktober) och två större delårsrapporter (per april och per augusti). Helårsprognoserna för mars, april och juni uppvisar ett nollresultat, vilket avviker mot det verkliga utfallet för 2017 med 3,9 mnkr. Helårsprognosen vid delårsrapporten för augusti visar en avvikelse mot det verkliga utfallet med 0,4 mnkr medan helårsprognosen i oktober uppvisar en avvikelse med 2,9 mnkr. Även år 2016 var prognossäkerheten bättre i augusti än i oktober. Förutom oförutsedda händelser kan detta förklaras av att mer tid läggs vid prognosen i augusti jämfört med i oktober. Kommunledningsförvaltningen arbetar ständigt med att förbättra sina prognoser för att beslutsfattare ska få de styrsignaler och stöd de behöver i sitt arbete. Budgethållning En sund ekonomi är en viktig förutsättning för att invånarna ska kunna vara nöjda med kommunens arbete. En budget i balans skapar också förutsättningar för kommunen att arbeta långsiktigt med god framförhållning. År 2017 uppvisar kommunstyrelsen en positiv avvikelse mot budget. Överskottet återfinns inom samtliga utgiftsområden. Den största avvikelsen mot budget redovisar kommunledningsförvaltningen (+2,8 mnkr). Av sju avdelningar redovisar fyra överskott och tre underskott. Politisk verksamhet (+0,7 mnkr) samt avgifter, bidrag och ersättningar (+0,3 mnkr) redovisar mindre överskott. Den främsta orsaken till kommunstyrelsens resultat baseras på den beräknade fördyringen av införandet av nytt beslutsstödsystem och ny bankleverantör (1,9 mnkr.) som bidrog till ett effektiviseringsarbete år Effektiviseringsarbetet har påverkat prioriteringen av årets planerade aktiviteter, vilket i sin tur gett minskade kostnader. 4.2 Investeringsredovisning Uppföljning och analys fleråriga investeringsprojekt Den totala investeringsbudgeten för 2017 uppgår till 12,7 mnkr. Utfallet för året understiger budget med 6,5 mnkr. Kommunstyrelsens investeringsutgifter för fleråriga investeringsprojekt uppgår i slutet av året till 0,6 mnkr och understiger årets budget med 1,5 mnkr. Avvikelserna för året beror på förskjutning i tidplan orsakat av svårighet med intern bemanning för dokument- och ärendehanteringssystemet samt av utdragen upphandlingsprocess för det nya personalsystemet. Investeringsutgifterna beräknas uppkomma år Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

137 Fleråriga investeringsprojekt Totalbudget Årsbudget Utfall 2017 Prognos totalt Avvikelse totalt Slutredovisat (S) Nytt personalsystem Dokument-ärendehant.syst Summa Uppföljning och analys årliga investeringsprojekt Kommunstyrelsens investeringsutgifter för årliga investeringsprojekt uppgår per sista december till 5,6 mnkr och understiger årets budget med 4,9 mnkr. Den största avvikelsen uppvisar ITinvesteringar (5,2 mnkr). Orsaken är att användningen av molntjänster ökar, vilket bidrar till att investeringsbehoven minskar. Outnyttjade investeringsmedel för inventarier KLF beror på att inköp av inventarier under året inte uppfyller kriterierna för investeringar (till följd av lägre belopp) och redovisas därför i driftredovisningen. Årliga investeringsprojekt Årsbudget Utfall 2017 Avvikelse Medborgarkontoren IT-investeringar Inventarier klf Ombyggnation HR pl Modul för upphandling IT reinvesteringar Summa I samband med delårsrapport per augusti 2017 gjordes en rättning av investeringsbudgeten, från 13,3 mnkr till 12,7 mnkr. Rättningen gäller medborgarkontor och avser en felaktig ombudgetering av investeringsmedel mellan år 2016 och Den felaktiga ombudgeteringen bidrog till avsaknad i budget för medborgarkontoren (0,6 mnkr) som upptäcktes vid delår 2 år 2017, vilket är orsaken till att investeringsutgifterna för medborgarkontoren överstiger budget. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

138 5 Personalredovisning 5.1 Personalsammansättning Anställningsförhållanden Uppföljning och analys Inför årsredovisning 2017 har nya beräkningsmodeller tagits fram för personalstatistik. Det innebär att vissa mått kan skilja sig från tidigare beräkningssätt. Denna redovisning kan därför inte jämföras med tidigare redovisningar, exempelvis vad gäller sjukfrånvaro. Kommunledningsförvaltningen har genomfört två omorganisationer under Den första genomfördes 1 juli då Samordnings- och stödavdelningen slog ihop två enheter, förvaltningsstaben och samordnings- och stödenheten, till den nya enheten samordnings- och utvecklingsenheten som fortfarande verkar under samma avdelning. Syftet var bland annat att öka tydligheten både i uppdraget och i arbetsmiljöansvaret för medarbetarna och cheferna. Den andra omorganisationen arbetades med under hela året och effektuerades sista december och rör de tidigare enheterna Kontaktcenter och Medborgarkontoren som från januari 2018 ingår i Medborgarcenter. Syftet var framförallt att underlätta för medborgarna att få rätt information och adekvat stöd i olika medborgarprocesser. Arbetsmiljöansvaret ska också förtydligas för medarbetarna och cheferna. Antalet anställda på förvaltningen har minskat med en anställd sedan föregående år och uppgår till 230, där kvinnorna ökat med fyra anställda till 160 och männen minskat med fem anställda till 70. Anställningsförhållanden: Anställda, årsarbetare Antal anställda* kvinnor män Antal Tillsvidareanställda* kvinnor män Antal visstidsanställda månadsavlönade* kvinnor män Antal visstidsanställda timavlönade* kvinnor män Årsarbetare kvinnor män Tillsvidareanställda årsarbetare kvinnor Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

139 män Visstidsanställda årsarbetare månadsavlönade kvinnor män Visstidsanställda årsarbetare timavlönade kvinnor män Andel tillsvidareanställda av månadsavlönade* 83,5% 86,3% 85,6% 86,6% kvinnor 83,9% 86,3% 84,9% 86,9% män 82,7% 86,3% 86,9% 86,0% Andel visstidsanställda av månadsavlönade* 17,2% 14,1% 15,2% 13,4% kvinnor 16,8% 14,3% 16,3% 13,2% män 17,9% 13,7% 13,1% 14,0% * Snittantal under året Anställningsförhållanden: Heltid, deltid (månadsavlönade) Andel heltidsanställda av månadsavlönade* 92,6% 93,3% 94,5% 94,7% kvinnor 91,3% 92,1% 93,8% 94,3% män 94,6% 95,4% 96,0% 95,6% Andel deltidsanställda (75-99%) av månadsavlönade* 2,0% 1,8% 1,9% 1,5% kvinnor 1,7% 1,4% 1,5% 0,9% män 2,4% 2,6% 2,8% 2,7% Andel deltidsanställda (1-74%) av månadsavlönade* 6,4% 5,3% 4,5% 3,9% kvinnor 8,6% 7,2% 6,1% 4,9% män 3,0% 2,0% 1,2% 1,7% Sysselsättningsgrad (%) månadsavlönade* 96,0% 97,0% 97,0% 98,0% kvinnor 95,0% 96,0% 96,0% 97,0% män 98,0% 98,0% 99,0% 98,0% * Snittantal under året Personalstruktur Uppföljning och analys Förvaltningen har ökat antalet årsarbetare med 3 personer mot Andelen kvinnor har ökat med 7 procent samtidigt som männens andel sjunkit med 4 procent. Andelen anställda med utländsk bakgrund är 44 procent på förvaltningen mot befolkningssammansättningen som består av 58 procent kommuninvånare med utländsk bakgrund. Andelen chefer med utländsk bakgrund har sjunkit från 7 till 5 procent det senaste året. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

140 Personalomsättningen har minskat när det gäller andel nyanställda som gått från 20 till knappt 16 procent. När det gäller personer som slutat på förvaltningen har det slutat 39 personer vilket motsvarar 19 procent där den största andelen representeras av medarbetare i åldern år. Förvaltningen har inga identifierade bristyrken. Personalstruktur: Könsfördelning, åldersstruktur Årsarbetare Andel kvinnor Andel män Andel årsarbetare <= 29 år 11,7% 12,0% 11,7% 10,6% kvinnor 13,5% 12,2% 12,7% 13,0% män 9,1% 11,5% 9,7% 5,4% Andel årsarbetare år 49,6% 50,3% 51,1% 52,9% kvinnor 47,8% 49,4% 49,2% 48,9% män 52,4% 51,7% 54,7% 61,5% Andel årsarbetare år 22,8% 23,6% 25,7% 25,1% kvinnor 25,1% 26,5% 29,2% 28,9% män 19,5% 18,9% 19,0% 17,0% Andel årsarbetare >= 60år 15,8% 14,2% 11,5% 11,4% kvinnor 13,6% 11,9% 8,9% 9,3% män 19,0% 17,8% 16,6% 16,1% Medelålder månadsavlönade* 45,3 45,3 44,4 44,7 kvinnor 44,5 45,1 43,9 44,2 män 46,6 45,7 45,5 45,7 Personalstruktur: Utländsk bakgrund Andel anställda[1] med utländsk bakgrund[2] kvinnor män Andel chefer[3] med utländsk bakgrund[2] Andel medarbetare[4] med utländsk bakgrund[2] * Snittantal under året [1] Månadsavlönade anställda enligt AB 01 [2] Enligt SCB's definition av utländsk bakgrund - Utrikes födda samt inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar [3] Chef definieras här som anställd med personalansvar. [4] Medarbetare definieras här som anställd utan personalansvar. Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

141 Personalstruktur: Personalomsättning Personalomsättning Nya 11,4% 12,8% 20,3% 15,8% <= 29 år 7,1% 62,5% 112,5% 7,1% år 17,4% 14,9% 25,0% 15,5% år 5,5% 5,5% 4,4% 15,7% >= 60år 0,0% 0,0% 0,0% 3,8% Personalomsättning Slutat 11,4% 18,2% 12,4% 18,9% <= 29 år 14,3% 25,0% 25,0% 14,3% år 8,7% 19,8% 11,5% 23,3% år 2,7% 4,1% 4,4% 8,6% >= 60år 16,1% 16,1% 10,3% 7,5% 5.2 Tidsanvändning Uppföljning och analys Sjukfrånvaron har sjunkit med två procentenheter till 4,7 procent sedan föregående år. Cheferna har aktivt arbetat med att engagera sig direkt vid upprepad korttidsfrånvaro för att sätta in hjälp och stöd i tidigt skede. På förvaltningen tillämpas årsarbetstid, vilket i viss mån kan bidra till att ett mörkertal uppstår för korttidsfrånvaron där några medarbetare kan välja att ta hjälp av årsarbetstidsuttag istället för karensdag vid korttidsfrånvaro. Tidsanvändning Faktiskt arbetad tid i % av totaltid 85,2% 84,2% 82,7% 84,1% Sjukfrånvaro i % av totaltid 5,2% 7,0% 6,7% 4,7% Föräldraledighet i % av totaltid 5,5% 4,6% 6,1% 5,3% Övrig lagstadgad frånvaro och ledighet i % av totaltid Övrig ej lagstadgad frånvaro och ledighet i % av totaltid 0,4% 0,3% 0,3% 0,2% 3,7% 4,0% 4,3% 5,7% Övertid i % av totaltid 0,48% 0,22% 0,16% 0,07% Fyllnadstid i % av totaltid 0,01% 0,00% 0,01% 0,01% Kompledighet i % av totaltid 0,15% 0,10% 0,04% 0,03% Tidsanvändning: Föräldraledighet Föräldraledighet i % av ordinarie arbetstid Kvinnor föräldraledighet i % av ordinarie arbetstid för kvinnor Män föräldraledighet i % av ordinarie arbetstid för män 6,1% 5,0% 6,8% 6,0% 8,1% 5,8% 8,0% 6,5% 3,0% 3,7% 4,4% 4,8% 5.3 Deltidsanställda som önskar arbeta heltid Uppföljning och analys Antal tillsvidare på deltid har sjunkit med en medarbetare i år till totalt 6 personer där 4 är Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

142 kvinnor och 2 är män. Förvaltningen fortsätter att erbjuda alla medarbetare som vill arbeta heltid att göra det. Tillsvidareanställda på deltid Antal tillsvidareanställda* på deltid kvinnor män Antal tillsvidareanställda* på deltid (75-99%) kvinnor män Antal tillsvidareanställda* på deltid (1-74%) kvinnor män Sysselsättningsgrad (%) tillsvidareanställda* 98,0% 98,0% 98,0% 99,0% kvinnor 97,0% 97,0% 98,0% 98,0% män 99,0% 99,0% 99,0% 99,0% * Snittantal under året 5.4 Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Uppföljning och analys Sjukfrånvaron har sjunkit med drygt två procentenheter, från 7,5 procent 2016 till 5,2 procent Kvinnorna har minskat sin sjukfrånvaro jämfört med föregående år med drygt 3 procentenheter ner till 6,9 procent av totala arbetstiden för kvinnor, vilket motsvarar 81 procent av sjukskrivningarna på förvaltningen. Männen har under motsvarande period sänkts sin sjukfrånvaro från 2,5 till 1,6 procent, vilket motsvarar 19 procent av sjukskrivningarna på förvaltningen. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med frisknärvaro och fortsätter utbilda cheferna i rehabiliteringsverktyget Adato där flera guider finns som stöd i rehabiliteringsansvaret. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 5,7% 7,6% 7,5% 5,2% Dag 1-14 i % av ordinarie arbetstid 1,9% 2,1% 2,8% 2,2% Dag i % av ordinarie arbetstid 1,5% 1,6% 1,6% 0,6% Dag 91- i % av ordinarie arbetstid 2,3% 3,9% 3,1% 2,4% Sjukersättning/aktivitetsersättning i % av ordinarie arbetstid Kvinnor i % av ordinarie arbetstid för kvinnor 0,00% 0,03% 0,00% 0,00% 8,6% 11,0% 10,0% 6,9% Män % av ordinarie arbetstid för män 1,2% 1,9% 2,5% 1,6% Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

143 Ålder <29 i % av ordinarie arbetstid <29 3,1% 1,7% 5,2% 3,4% Ålder i % av ordinarie arbetstid Ålder i % av ordinarie arbetstid ,4% 9,2% 8,5% 5,7% 5,0% 7,7% 8,6% 6,1% Ålder >60 i % av ordinarie arbetstid >60 5,7% 6,2% 2,7% 2,4% Medarbetarupplevelse Uppföljning och analys Hållbart medarbetarengagemang ligger kvar på 74 procent men medarbetarindex har backat med tre procentenheter till 64 procent i år. Delaktighet och inflytande har backat ner till 61 procent och har därmed gått tillbaka med fem procentenheter. Förvaltningen planerar för en förändringsledning i samband med genomförandet av medledarpolicyn som inbegriper det processorienterade arbetssättet. Medarbetarupplevelse HME (Hållbart medarbetarengagemang) MI (Medarbetarindex) Delaktighet och inflytande (indexområde) Årsredovisning, Kommunstyrelsen, Tertial (24)

144 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:190 Svar på motion - Vård- och omsorgsboende med profilering (M) (KS/2017:190) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Kia Hjelte (M), Carl Baker (M) och Jimmy Baker (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Vård- och omsorgsboenden med profilering. I motionen beskrivs att det under lång tid saknats platser på vård- och omsorgsboenden i Botkyrka kommun, vilket har lett till att personer dels bott på externa boenden i kommunen (privata), dels bott i grannkommunen eller i andra kommuner längre bort. I vissa fall har detta varit bra eftersom dessa boenden har haft en särskild profil som passat den boende. Dock har det ofta bara handlat om platsbrist och att slippa betala viten för fördröjningar efter positiva biståndsbeslut, anför motionärerna. Dock är det positivt att Botkyrka kommun beställt ett antal nya vård- och omsorgsboenden, vilka ska stå klara under kommande år. I och med detta beslut skulle några av dessa boenden kunna bli s.k. profilboenden. Motionärerna föreslår därmed att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende i Botkyrka kommun inom vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 47. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

145 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:190 Motivering Utgångspunkten är att alla medborgare ska känna sig hemma och trygga när man bor på ett vård- och omsorgsboende. Oavsett vem man är så ska verksamheten planera för att möta alla individer och deras behov. I sin genomförandeplan kan de äldre tillsammans med verksamheten beskriva sin omsorgs upplägg och innehåll. Verksamheten och aktiviteterna som erbjuds ska bestämmas tillsammans med de äldre och utifrån deras önskemål. Vård- och omsorgsboende ska formas utifrån de medborgare som bor där just nu. På flera vård- och omsorgsboenden har det pågått arbete för att utveckla boenderåden och förbättra kommunikationsvägar för till exempel personer med demenssjukdomar, för att öka de äldres delaktighet och självbestämmande. På kommunens vård- och omsorgsboenden arbetar en stor andel flerspråkig personal, vilket ger möjlighet för de boende att uttrycka sig via sitt modersmål. Om det är så att någon medborgare önskar att få bo på ett profilerat vård- och omsorgsboende utifrån till exempel språk eller sin kulturella kontext så kan förvaltningen tillgodose det genom köp av platser på sådana boenden. I Botkyrka finns avdelningar på olika vård- och omsorgsboenden som har finska som språklig inriktning, eftersom kommunen är ett förvaltningsområde för finska språket. Stundtals har det varit svårt att belägga de platserna då de varit låsta till en specifik målgrupp. Riksten plaza har profil odling och trädgård, men det är inte så många av de äldre som bor där som aktivt har önskat sig det boendet på grund av profilen. Närheten till den kommundel man bodde i tidigare är en viktigare faktor. Det är därför vi systematiskt arbetat för att det ska finnas minst ett vård- och omsorgsboende i varje kommundel. Det finns också husdjursprofil på ett av kommunens boenden där de äldre har möjlighet att ta med sig sina husdjur. Trots att det finns några olika profiler på vård- och omsorgsboenden i Botkyrka delar vi förvaltningens bedömning att det i nuläget inte finns behov av ytterligare profilboenden. Profilboenden, speciellt vad gäller språkliginriktning, är mer svåra att belägga eftersom de vänder sig till en specifik målgrupp och platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser.

146 Kommunfullmäktige MOTION Vård- och omsorgsboenden med profilering Det är allmänt känt att Botkyrka kommun under lång tid har saknat platser i vård- och omsorgsboende. Vi har därför, under flera år, haft ett stort antal personer som bott på s.k. externa (privata) boenden i kommunen, i grannkommunen eller i andra längre bort liggande kommuner. Även, i förekommande fall, på kommunalt drivna boenden. Ibland har det varit bra då dessa boenden har haft en profil som passat den boende. Ofta har det bara handlat om platsbrist och att slippa betala viten för fördröjningar efter positiva biståndsbeslut. De externa placeringarna har genomgående varit dyrare än de som finns i kommunen. Nu är det glädjande att Botkyrka kommun beställt ett antal nya vård- och omsorgsboenden som ska stå klara under kommande år från Nu kan det vara dags att också besluta om att några av dessa skulle kunna bli s.k. profilboenden. Det kan vara med språklig-, kulturell- eller annan profil. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende i Botkyrka kommun inom vård- och omsorgsboende. Kia Hjelte Carl Baker Jimmy Baker Sid 1 (1)

147 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:190 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion - Vård- och omsorgsboenden med profilering (M) Ärendet Kia Hjelte (M), Carl Baker (M) och Jimmy Baker (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Vård- och omsorgsboenden med profilering. I motionen beskrivs att det under lång tid saknats platser på vård- och omsorgsboenden i Botkyrka kommun, vilket har lett till att personer dels bott på externa boenden i kommunen (privata), dels bott i grannkommunen eller i andra kommuner längre bort. I vissa fall har detta varit bra eftersom dessa boenden har haft en särskild profil som passat den boende. Dock har det ofta bara handlat om platsbrist och att slippa betala viten för fördröjningar efter positiva biståndsbeslut, anför motionärerna. Dock är det positivt att Botkyrka kommun beställt ett antal nya vård- och omsorgsboenden, vilka ska stå klara under kommande år. I och med detta beslut skulle några av dessa boenden kunna bli s.k. profilboenden. Motionärerna föreslår därmed att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende i Botkyrka kommun inom vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 47. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen. Det finns ett flertal boendeplatser med profilerade inriktningar utifrån vårdbehov, exempelvis platser med demens eller somatisk inriktning. Det finns även platser med en finsk profilering, därutöver pågår en översyn gällande att se över möjligheten att på sikt kunna erbjuda boendeplatser profilerade mot äldre med psykisk På två av de kommande vård- och omsorgsboendena kommer det finnas platser med både demens- och somatisk inriktning. Därav finner förvaltningen inget behov av att ändra inriktning på dessa boenden. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms / E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

148 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:190 Jakob Etaat Kanslichef Expedieras till Vård- och omsorgsförvaltningen

149 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:102 Referens Sebastian Laser Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion- Vård- och omsorgsboende med profilering (M) KS/2017:190 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Moderaterna där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende för vård- och omsorgsboenden i Botkyrka kommun. Idag finns det ett flertal boendeplatser med profilerade inriktningar. Detta är främst profiler utifrån vårdbehov, exempelvis platser med demens eller somatisk inriktning. Det finns även platser med en finsk profilering, därutöver pågår en gemensam översyn från vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen om att se över möjligheten att på sikt kunna erbjuda boendeplatser profilerade mot äldre med psykisk ohälsa. På de två kommande vård- och omsorgsboenden som kommer stå klara kommer det finnas platser med både demens och somatisk inriktning och förvaltningen ser inget behov av att ändra inriktning på dessa boenden. Ärendet Ledamöterna Kia Hjelte, Carl Baker och Jimmy Baker, samtliga från (M), har lämnat in en motion där de föreslår att fullmäktige ska besluta att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende i Botkyrka kommun inom vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post sebastian.laser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

150 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:102 Yttrande från vård- och omsorgsförvaltningen Redan idag finns det boendeplatser i kommunen som har olika typer av profiler. Majoriteten av dessa är profilerade efter vårdbehov, exempelvis platser inriktade på somatisk- eller demensvård. På vård- och omsorgsboendena Alby Äng och Silverkronan finns det även platser med en finsk inriktning. Inom de tre avdelningar som finns med denna inriktning arbetar personalen utifrån begreppet finsk guldkant där man arbetat aktivt med stimulans utifrån kulturell koppling samt med att skapa ökad hemkänsla för våra brukare. Kommunen erbjuder platser med finsk inriktning både inriktad mot demens och mot somatisk vård. Vård- och omsorgsförvaltningen ser även över möjligheten att tillsammans med socialförvaltningen på sikt kunna erbjuda boendeplatser profilerade mot äldre med psykisk ohälsa. Även om ett boende inte har en viss profil annordas fortfarande aktiviteter utifrån olika intressen. På våra boenden anordnas idag flera olika aktiviteter som exempelvis levande musik, dans, högläsning, pubkvällar mm. I Botkyrka pratar många i vår personal fler språk än svenska och om brukaren efterfrågar det försöker vi ge hjälp på brukarens modersmål. I nuläget finns det två beställningar av vård- och omsorgsboenden som vårdoch omsorgsnämnden har genomfört till tekniska nämnden, med inflyt beräknad till På båda dessa boenden kommer det finns platser inriktade mot såväl somatisk som demensvård. Förvaltningen ser idag inget behov av ytterligare profiler på just dessa boenden men är öppna kring att det framöver kan behövas boenden med andra profilinriktningar. Pia Bornevi Vård- och omsorgschef Bilaga Motion- Vård- och omsorgsboende med profilering(m) KS/2017:190 Expedieras till Kommunfullmäktige

151 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2017: Yttrande över motion- Vård- och omsorgsboende med profilering (M) (von/2017:102) Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Reservation Willy Viitala (M), Kia Hjelte (M) och Christina Tibblin (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Moderaterna där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten till profilboende för vård- och omsorgsboenden i Botkyrka kommun. Idag finns det ett flertal boendeplatser med profilerade inriktningar. Detta är främst profiler utifrån vårdbehov, exempelvis platser med demens eller somatisk inriktning. Det finns även platser med en finsk profilering, därutöver pågår en gemensam översyn från vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen om att se över möjligheten att på sikt kunna erbjuda boendeplatser profilerade mot äldre med psykisk ohälsa. På de två kommande vård- och omsorgsboenden som kommer stå klara kommer det finnas platser med både demens och somatisk inriktning och förvaltningen ser inget behov av att ändra inriktning på dessa boenden. Yrkande

152 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2017:102 Willy Viitala (M), Kia Hjelte (M) och Christina Tibblin (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer efter nämndens godkännande proposition på ordförandeförslaget mot Willy Viitalas (M), Kia Hjelte (M) och Christina Tibblins (M) yrkande om bifall till motionen och finner att nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget.

153 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:687 Svar på motion - Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka (KD) (KS/2017:687) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Stefan Dayne (KD), Aram El Khoury (KD) och Yusuf Aydin (KD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 213, lämnat motionen: Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka. Vård- och omsorgsnämnden (VON) har behandlat ärendet Motionärerna anför dels att många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt, dels att det finns en stor grupp äldre som upplever otrygghet samt ensamhet. Därför behöver dessa personer en annan boendeform. Den äldre befolkningen växer och med en större andel äldre medborgare ställs kommunerna inför nya utmaningar för att tillgodose behov av omsorg, vård och service. VON köper idag externa placeringar inom äldreomsorgen p.g.a. av bristen på antalet platser i egen regi samtidigt som LOV ännu inte införts, anför motionärerna. Detta har en direkt påverkan på vård- och omsorgsnämndens ekonomi, eftersom kostnaden för en extern placering ofta överstiger kostnaden för en intern placering. Merkostnaden för externa placeringar inom äldreomsorgen prognostiseras till drygt 5,5 miljoner kronor per år. I och med att Botkyrka kommun är en mångkulturell kommun med en stor andel äldre med ett annat modersmål än svenska, är behovet av äldreboende med särskild språklig och kulturell kompetens hos personalen stort. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ska ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, s.k. profilboende med språkinriktningen syrianska och turkiska i norra Botkyrka.

154 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:687 Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 10. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Motivering: Utgångspunkten är att alla medborgare ska känna sig hemma och trygga när man bor på ett vård- och omsorgsboende. Oavsett vem man är så ska verksamheten planera för att möta alla individer och deras behov. I sin genomförandeplan kan de äldre tillsammans med verksamheten beskriva sin omsorgs upplägg och innehåll. Verksamheten och aktiviteterna som erbjuds ska bestämmas tillsammans med de äldre och utifrån deras önskemål. Vård- och omsorgsboende ska formas utifrån de medborgare som bor där just nu. På flera vård- och omsorgsboenden har det pågått arbete för att utveckla boenderåden och förbättra kommunikationsvägar för till exempel personer med demenssjukdomar, för att öka de äldres delaktighet och självbestämmande. På kommunens vård- och omsorgsboenden arbetar en stor andel flerspråkig personal, vilket ger möjlighet för de boende att uttrycka sig via sitt modersmål. Om det är så att någon medborgare önskar att få bo på ett profilerat vård- och omsorgsboende utifrån till exempel språk eller sin kulturella kontext så kan förvaltningen tillgodose det genom köp av platser på sådana boenden. I Botkyrka finns avdelningar på olika vård- och omsorgsboenden som har finska som språklig inriktning, eftersom kommunen är ett förvaltningsområde för finska språket. Stundtals har det varit svårt att belägga de platserna då de varit låsta till en specifik målgrupp. Riksten plaza har profil odling och trädgård, men det är inte så många av de äldre som bor där som aktivt har önskat sig det boendet på grund av profilen. Närheten till den kommundel man bodde i tidigare är en viktigare faktor. Det är därför vi systematiskt arbetat för att det ska finnas minst ett vård- och omsorgsboende i varje kommundel. Det finns också husdjursprofil på ett av kommunens boenden där de äldre har möjlighet att ta med sig sina husdjur. Trots att det finns några olika profiler på vård- och omsorgsboenden i Botkyrka delar vi förvaltningens bedömning att det i nuläget inte finns behov av ytterligare profilboenden. Profilboenden, speciellt vad gäller språkliginriktning, är mer svåra att belägga eftersom de vänder sig till en specifik mål-

155 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:687 grupp och platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser.

156 Vård- och omsorgsnämnden Motion Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka Att våra äldre ska få åldras i trygghet och med värdighet är en stark drivkraft för oss Kristdemokrater. Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt men det finns också en stor grupp äldre som upplever otrygghet och ensamhet och därför behöver en annan boendeform. Den äldre befolkningen växer och med en större andel äldre medborgare ställs kommunerna inför nya utmaningar för att tillgodose behov av omsorg, vård och service. I Botkyrka vet vi att det på sikt kommer att behövas fler vård- och omsorgsboenden. Samtidigt är vissa av kommunens lokaler gamla och behöver renoveras. Utifrån befolkningsutvecklingen och insatshistoriken, förväntas antalet brukare med beslut om ett vård- och omsorgsboende öka med personer per år. Detta motsvarar minst ett nytt vård- och omsorgsboende vart femte år. Idag köper Vård- och omsorgsnämnden externa placeringar inom äldreomsorgen p.g.a. av bristen på antalet platser i egen regi samtidigt som LOV, beklagligtvis, ännu inte införts. Detta har en direkt påverkan på Vårdoch omsorgsnämndens ekonomi då kostnaden för en extern placering ofta överstiger kostnaden för en intern placering. Merkostnaden för externa placeringar inom äldreomsorgen i fråga om vård och omsorgsboenden prognostiseras till drygt 5,5 miljoner kronor per år. Enligt Vård- och omsorgsnämndens boendeplan för är prognosen, förutsatt att planerade byggprojekt håller tidplanen, väntas man kunna möta behovet av platser inom kommunen till slutet av planperioden. Vi Kristdemokrater har dock högre ambitioner än den röd-gröna majoritetens och vill bygga ytterligare ett äldreboende med placering i norra Botkyrka, för att vara bättre rustade att möta framtidens behov. Då Botkyrka kommun är en mångkulturell kommun med en stor andel äldre med ett annat modersmål än svenska, är behovet av äldreboende med särskild språklig och kulturell kompetens hos personalen stort. Därför föreslår vi att det nya äldreboendet ska vara ett s.k. profilboende med språkinriktning, företrädesvis syrianska och turkiska baserat på att det är de största språkgrupperna i området. Fördelarna med ett profilboende är många, bl a att tillgodose språkbehovet samt den personcentrerade omvårdnad detta skulle kunna innebära med ökat välbefinnande och trygghet för de äldre. Mot bakgrund av ovan föreslår vi kommunfullmäktige besluta att Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, s.k. profilboende med språkinriktningen syrianska och turkiska i norra Botkyrka. Botkyrka Aram El Khoury (kd) Stefan Dayne (kd) Yusuf Aydin (kd)

157 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:687 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion - Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka (KD) Sammanfattning Stefan Dayne (KD), Aram El Khoury (KD) och Yusuf Aydin (KD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 213, lämnat motionen: Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka. Vård- och omsorgsnämnden (VON) har behandlat ärendet Motionärerna anför dels att många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt, dels att det finns en stor grupp äldre som upplever otrygghet samt ensamhet. Därför behöver dessa personer en annan boendeform. Den äldre befolkningen växer och med en större andel äldre medborgare ställs kommunerna inför nya utmaningar för att tillgodose behov av omsorg, vård och service. VON köper idag externa placeringar inom äldreomsorgen p.g.a. av bristen på antalet platser i egen regi samtidigt som LOV ännu inte införts, anför motionärerna. Detta har en direkt påverkan på vård- och omsorgsnämndens ekonomi, eftersom kostnaden för en extern placering ofta överstiger kostnaden för en intern placering. Merkostnaden för externa placeringar inom äldreomsorgen prognostiseras till drygt 5,5 miljoner kronor per år. I och med att Botkyrka kommun är en mångkulturell kommun med en stor andel äldre med ett annat modersmål än svenska, är behovet av äldreboende med särskild språklig och kulturell kompetens hos personalen stort. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ska ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, s.k. profilboende med språkinriktningen syrianska och turkiska i norra Botkyrka. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 10. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

158 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:687 Ärendet Vård- och omsorgsnämnden förslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Förvaltningen bedömer det svårt att belägga ett profilboende med språkinriktning eftersom boendet vänder sig till en specifik målgrupp, vilket kan medföra att platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser. Därmed föreslår vård- och omsorgsnämnden att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Expedieras till Vård- och omsorgsnämnden

159 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2017: Yttrande över motion: Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka (von/2017:227) Beslut 1.Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. 2. Vård- och omsorgsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Kristdemokraterna där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, så kallat profilboende, med språkinriktning syrianska och turkiska i norra Botkyrka. Förvaltningen bedömer det svårt att belägga ett profilboende med språkinriktning då det vänder sig till en specifik målgrupp och att platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser. Vård- och omsorgsnämnden anser därmed att motionen ska avstyrkas. Yrkanden Aram El Khoury (KD) yrkar bifall till motionen, bilaga. Kia Hjelte (M) och Christina Tibblin (M) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer efter nämndens godkännande Aram El Khoury (KD), Kia Hjelte (M) och Christina Tibblin (M) och yrkande om bifall till motionen mot ordförandeförslagets förslag om att kommunfullmäktige ska avstyrka motionen och finner att nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget. Vård- och omsorgsnämnden godkänner att yrkandemotiveringen biläggs protokollet

160 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:227 Referens Lindha Constantinou Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion: Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka (KD), KS/2017:687 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Kristdemokraterna där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, så kallat profilboende, med språkinriktning syrianska och turkiska i norra Botkyrka. Förvaltningen bedömer det svårt att belägga ett profilboende med språkinriktning då det vänder sig till en specifik målgrupp och att platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser. Vård- och omsorgsnämnden anser därmed att motionen ska avstyrkas. Ärendet Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över motionen Etablera nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka som inkommit till kommunfullmäktige från Aram El Khoury (Kd), Stefan Dayne (Kd) och Yusuf Aydin (Kd). Kristdemokraterna har i motionen föreslagit att vård- och omsorgsnämnden ska ges uppdrag att utreda möjligheten att etablera ett nytt äldreboende, så kallat profilboende, med språkinriktning syrianska och turkiska i norra Botkyrka. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Då Botkyrka kommun är en interkulturell kommun arbetar äldreomsorgen kontinuerligt med att främja jämlika möten mellan olika människor och grupper med olika kulturer och bakgrund för att skapa ett starkare socialt sammanhang och motverka segregation. Alla boenden uppmärksammar ex- Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post lindha.constantinou1@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

161 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:227 empelvis högtider från flera kulturer. På kommunens vård- och omsorgsboenden arbetar en stor andel flerspråkig personal, vilket ger möjligheten för de boende att uttrycka sig via sitt modersmål. Vård- och omsorgsförvaltningen har idag kö till kommunens vård- och omsorgsboenden. Förvaltningen anser att det är av största vikt att vi kan erbjuda kommunens medborgare ett boende i Botkyrka kommun och arbetar därför med att minska köp av externa platser. Det finns redan idag ett behov av nya vård- och omsorgboenden då målgruppen äldre och behovet av platser ökar. För att säkerställa att medborgarna får den vård och den omsorg som de behöver utifrån sitt individuella behov behöver vård- och omsorgsförvaltningen kunna erbjuda boendeplatser som är anpassade utifrån behov av omvårdnad, exempelvis utifrån somatik eller demens. Detta behöver kommunen ta hänsyn till i planerandet av nya vård- och omsorgsboenden. Förvaltningen bedömer det svårt att belägga ett profilboende med språkinriktning då det vänder sig till en specifik målgrupp och att platser kan stå tomma samtidigt som man riskerar att tvingas köpa externa platser för andra målgrupper. För att kunna möta behov och samtidigt vara resurseffektiva behöver vi bibehålla en hög beläggningsgrad på kommunens boenden. Vård- och omsorgsförvaltningen anser därmed att motionen ska avstyrkas. Pia Bornevi Vård- och omsorgschef Bilaga Motion- Etablera ett nytt äldreboende med språkinriktning i norra Botkyrka. (Kd) KS/2017:687 Expedieras till Kommunstyrelsen (KS/2017:687)

162 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:193 Svar på motion - Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka (M) (KS/2017:193) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Kia Hjelte (M), Carl Baker (M) och Jimmy Baker (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka. Motionärerna anför att med anledning av beslutet att Orren omvandlas till servicehus fastslogs även att servicelägenheterna i Akvarellen i Tullinge och i Tre Källor i Hallunda succesivt ska avvecklas. Motionärerna tycker det är bra att det blir ett servicehus i Botkyrka, men att det ska finnas fler servicehus i andra kommundelar såsom i Tullinge, Vårsta och Norra Botkyrka. Vidare anför motionärerna att många äldre bor kvar i sina villor med alltmer hemtjänst, dock ska vara ett självvalt alternativ. Många äldre skulle vilja ha ett enklare boende om det fanns ett sådant, menar motionärerna. Således kan Servicehus vara ett sådant alternativ. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att, i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden, verka för att det byggs och utvecklas servicehus också i Tullinge, i Norra Botkyrka och i Vårsta. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 46. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen med hänvisning till att platsantalet på Orren bedöms täcka behovet av boendeplatser på servicehus i kommunen.

163 Kommunfullmäktige MOTION Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka Vård och omsorgsnämnden har fattat beslut om att göra Orren i Tumba till ett regelrätt servicehus. I och med detta beslut fastslogs också att servicelägenheterna i Akvarellen i Tullinge och i Tre Källor i Hallunda succesivt ska avvecklas vartefter människorna som bor där flyttar därifrån. Vi moderater tycker det är bra att man utvecklar och klargör begreppet servicehus och att det blir ett servicehus i Botkyrka. Men vi tycker att det självklart ska finnas servicehus också i andra kommundelar, såsom i Tullinge, Norra Botkyrka och Vårsta. Många äldre människor bor kvar i sina villor med alltmer hemtjänst - men det ska vara ett alternativ som man själv har valt. Vi vet också att många skulle vilja ha ett enklare boende om det bara fanns. Servicehus kan vara ett sådant alternativ. Vi vet också att man tycker det är lättare att flytta från sin invanda miljö om man dels flyttar till något som man upplever ger mervärde, dels om man får vara kvar i sin kommun eller kommundel. Mervärdet består oftast i att man får grannar i samma situation som man själv och att det finns möjligheter att umgås- som att det t.ex. finns en trädgård utan det betungande trädgårdsarbetet. Ett annat mervärde är att man får bo kvar i sin kommundel. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att, i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden, verka för att det byggs och utvecklas servicehus också i Tullinge, i Norra Botkyrka och i Vårsta. Kia Hjelte Carl Baker Jimmy Baker Sid 1 (1)

164 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:193 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion - Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka (M) Ärendet Kia Hjelte (M), Carl Baker (M) och Jimmy Baker (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka. Motionärerna anför att med anledning av beslutet att Orren omvandlas till servicehus fastslogs även att servicelägenheterna i Akvarellen i Tullinge och i Tre Källor i Hallunda succesivt ska avvecklas. Motionärerna tycker det är bra att det blir ett servicehus i Botkyrka, men att det ska finnas fler servicehus i andra kommundelar såsom i Tullinge, Vårsta och Norra Botkyrka. Vidare anför motionärerna att många äldre bor kvar i sina villor med alltmer hemtjänst, dock ska vara ett självvalt alternativ. Många äldre skulle vilja ha ett enklare boende om det fanns ett sådant, menar motionärerna. Således kan Servicehus vara ett sådant alternativ. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att, i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden, verka för att det byggs och utvecklas servicehus också i Tullinge, i Norra Botkyrka och i Vårsta. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 46. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen med hänvisning till att platsantalet på Orren bedöms täcka behovet av boendeplatser på servicehus i kommunen. Jakob Etaat Kanslichef Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms / / E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

165 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:193 Vård- och omsorgsförvaltningen

166 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2017: Yttrande över motion Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka (M) (von/2017:104) Beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Reservation Willy Viitala (M), Kia Hjelte (M), Christina Tibblin (M), Fredrik Ahlinder (TUP) och Johan Holmberg (SD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Moderaterna till kommunfullmäktige där de föreslår att vård- och omsorgsnämnden ska få i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden verka för att det byggs servicehus i Tullinge, Norra Botkyrka och Vårsta. Idag finns det ett servicehus i kommunen, Orren i Tumba. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att behovet av boendeplatser på servicehus redan anses kunna tillgodoses av de platser som finns på Orren. Yrkande Willy Viitala (M), Kia Hjelte (M), Christina Tibblin (M), Fredrik Ahlinder (TUP) och Johan Holmberg (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer efter nämndens godkännande proposition på ordförandeförslaget mot Willy Viitalas (M), Kia Hjelte (M), Christina Tibblin (M),

167 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2017:104 / Fredrik Ahlinder (TUP) och Johan Holmbergs (SD) yrkande om bifall till motionen och finner att nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget.

168 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:104 Referens Sebastian Laser Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka (M) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Sammanfattning Det har inkommit en motion från Moderaterna till kommunfullmäktige där de föreslår att vård- och omsorgsnämnden ska få i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden verka för att det byggs servicehus i Tullinge, Norra Botkyrka och Vårsta. Idag finns det ett servicehus i kommunen, Orren i Tumba. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att behovet av boendeplatser på servicehus redan anses kunna tillgodoses av de platser som finns på Orren. Ärendet Ledamöterna Kia Hjelte, Carl Baker och Jimmy Baker, samtliga från (M), har lämnat in en motion där de föreslår att fullmäktige ska besluta att vårdoch omsorgsnämnden ska få i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden verka för att det byggs och utvecklas servicehus i Tullinge, Norra Botkyrka och Vårsta. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Yttrande från vård-och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden fattade i december beslut om att omvandla Orren i Tumba till servicehus. Med detta menas att det ska finns tillgång till gemensamhetslokaler och aktiviteter för de boende. För att kunna anordna gemensamma aktiviter på boendet kommer en aktivitetsledare anställas och finnas tillgänglig cirka två timmar per dag. Aktiviteterna kommer att organiseras utifrån de boendes önskemål och möjligöra olika typer av sociala aktiviter, till exempelvis fika eller bingo. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post sebastian.laser@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

169 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2017:104 Motionärerna vill att hus som detta ska byggas även i andra kommundelar, där de pekar ut Tullinge, Norra Botkyrka och Vårsta. Som anledning till detta lyfter de fram att många äldre vill bo kvar i den kommundel som de tidigare har bott i och att det finns en efterfrågan av boenden med gemensam service. Idag finns eller planeras äldreboenden i samtliga kommundelar. I Tullinge finns Kärsdala, i Norra Botkyrka ligger Alby äng och Tornet, I Vårsta planeras ett boende som beräknas stå klart När boendet i Vårsta har färdigställts kommer målsättningen om minst ett boende i varje kommundel vara uppfyllt. I samband med omvandlingen av Orren tog vård- och omsorgsnämnden även beslutet att en succesiv avveckling ska ske av servicelägenheterna i Akvarellen och i Tre Källor. Anledningen till detta var förutom ett omfattande renoveringsbehov även periodvis låg beläggning av lägenheterna där flera har stått tomma. I nuläget anser förvaltningen att behovet av boendeplatser på servicehus anses kunna tillgodoses av de platser som finns på Orren. Pia Bornevi Vård- och omsorgschef Bilaga: Motion- Servicehus också i Tullinge och Norra Botkyrka Expedieras till Kommunfullmäktige

170 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:307 Svar på motion - Utred kommunens hemtjänst (M) (KS/2017:307) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Kia Hjelte (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 119, lämnat motionen: Utred kommunens hemtjänst. Motionären anför att totalt 661 person är i behov av hemtjänst. Under flera år har kommunens hemtjänst haft dåliga/svaga kvalitetsomdömen från brukare/hemtjänsttagare. En intern utredning genomfördes under 2014/2015 i syfte att förstå och bedöma var bristerna fanns och hur de kunde uppstå. Trots genomförd utredning visar 2016 års kvalitetsrapport svaga omdömen. Omdömet om hemtjänsten (övergripande resultat) per verksamhet i vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsammanställning: 71 procent nöjda eller ganska nöjda hemtjänsttagare. Det är en sänkning mot 2015 och 2016 års resultat. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att låta upphandla en extern konsult som ska undersöka Botkyrka kommuns hemtjänst. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 63. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Motivering För den rödgröna kommunledningen är det viktigaste uppdraget för vårdoch omsorgsnämnden att se till att de äldre är nöjda med sin omsorg i Botkyrka. Även om Botkyrka förbättrat sitt eget resultat under de senaste åren ligger kommunens omsorg på alldeles för låg nivå i jämförelse med andra

171 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:307 kommuner. Det kan vi inte acceptera utan behöver agera för att de äldre ska vara trygga med omsorgen. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden genomfört genomlysning av såväl hemtjänsten som av vård- och omsorgsboendena. Även revisionsföretaget PWC har nyligen genomfört en omfattande granskning av hemtjänsten i Botkyrka. Nämnden har beslutat om handlingsplaner utifrån genomlysningarna och revisionsrapporten och idag pågår ett stort förändringsarbete i verksamheterna. Nämnden följer detta arbete nogsamt och från och med i år får nämnden vid varje sammanträde en kvalitetsuppföljning där förvaltningen intervjuar äldre om vad de tycker om sin omsorg. Denna återkoppling från medborgarna kommer också direkt till de enheter som berörs och verksamheten kan därmed ha ett aktivt förändringsarbete. Det finns inget behov av ytterligare granskning av hemtjänsten utan nu är det viktigt att handla kraftfullt och lägga all energi och resurser på förbättringar för att de ska ge full effekt. Genomlysningen av hemtjänsten omfattade att de äldre själva fick berätta om vilka förändringar de ville se och personerna framförde att de ville ha bättre kontinuitet, mer omsorgstid och bättre möjligheter att kunna påverka sin omsorgs upplägg. Därför införde vi egen tid i mars 2017 där de äldre tillsammans med sin kontaktman får extra tid för att få en trevlig stund tillsammans till exempel fika, promenad eller ge återkoppling om vad de tycker om sin hemtjänst. De äldre bestämmer själva vad de vill göra med sin egen tid och kan samla ihop egen tid för att göra en längre utflykt. Kontinuiteten är en viktig fråga och på två år har den förbättrats i Botkyrka från 23 personer till 15. Det är många olika människor som kommer och går i hemmet. Men i Botkyrka står hemsjukvården för en stor del av personalen som besöker våra äldre i deras hem. Vi hoppas att Moderaterna i Botkyrka är med oss för att sätta press på övriga länets moderatstyrda kommuner för att kunna kommunalisera hemsjukvården och på så sätt skapa en bättre kontinuitet för våra medborgare

172 Kommunfullmäktige MOTION Utred kommunens hemtjänst I Botkyrka är det, i skrivande stund, 661 personer som har och som behöver hemtjänst. Hemtjänsten är viktig för att människor ska kunna leva ett bra liv. Under flera år har Botkyrka kommuns hemtjänst haft dåliga/svaga kvalitetsomdömen från brukarna/hemtjänsttagarna. Under 2014/2015 bedrevs därför en intern utredning för att förstå och bedöma var bristerna fanns och hur de kunde uppstå. Utredningen utmynnade i ett antal förbättringsområden som också har påbörjats. Tyvärr visar 2016 års kvalitetsrapport ytterligare svaga omdömen. Kostnaden för hemtjänst är per invånare 11,5, vilket är långt under medianvärdet 18,6 för landet. Botkyrka har den fjärde lägsta kostnaden i länet. Kan det vara en orsak till de dåliga resultaten? Men mer resurser/pengar löser inte hela problemet om man inte vet mer om helheten eller tar till sig verkligheten sådan den ser ut i enkäter, kvalitetsparametrar och allmänna omdömen. Sammantaget är omdömet om hemtjänsten enligt övergripande resultat per verksamhet i Vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsammanställning: 71 procent nöjda eller ganska nöjda hemtjänsttagare. Det är tyvärr en sänkning mot 2015 och Det är inte värdigt, det är inte hållbart och inte heller försvarbart! Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att låta upphandla en utomstående, opartisk konsult som får uppdraget att i sin helhet undersöka Botkyrka kommuns hemtjänst Kia Hjelte Sid 1 (1)

173 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:307 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion - Utred kommunens hemtjänst (M) Ärendet Kia Hjelte (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 119, lämnat motionen: Utred kommunens hemtjänst. Motionären anför att totalt 661 person är i behov av hemtjänst. Under flera år har kommunens hemtjänst haft dåliga/svaga kvalitetsomdömen från brukare/hemtjänsttagare. En intern utredning genomfördes under 2014/2015 i syfte att förstå och bedöma var bristerna fanns och hur de kunde uppstå. Trots genomförd utredning visar 2016 års kvalitetsrapport svaga omdömen. Omdömet om hemtjänsten (övergripande resultat) per verksamhet i vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsammanställning: 71 procent nöjda eller ganska nöjda hemtjänsttagare. Det är en sänkning mot 2015 och 2016 års resultat. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att låta upphandla en extern konsult som ska undersöka Botkyrka kommuns hemtjänst. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 63. Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden förslår att kommunfullmäktige avstyrker motionen. Förvaltningen har på uppdrag av både nämnden och PWC genomfört granskningar av hemtjänsten. Ett stort förändringsarbete pågår utifrån de båda granskningarna. Flera förändringar tar tid i en större organisation och kräver uthållighet. Med anledning av pågående arbete finner förvaltningen inget behov av ytterligare granskning, utan anser att resurserna ska läggas på att förbättra verksamheten för att uppnå full effekt. Expedieras till Vård- och omsorgsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

174

175

176

177

178

179 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:198 Svar på motion - Rökfri arbetstid (L) (KS/2017:198) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet Stig Bjernerup (L) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat en motion: Rökfri arbetstid. Motionärens förslag till kommunfullmäktige är: att Botkyrka kommun ska införa rökfri arbetstid för alla anställda att Botkyrka kommun ska erbjuda medarbetare hjälp med att bli rök- och snusfria. Personalutskottet behandlade ärendet , 19. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Motivering Den rödgröna majoriteten delar motionärens ambitioner om att minska rökningen bland såväl kommunens medarbetare som i samhället i stort. Bland annat ställde sig kommunen nyligen bakom initiativet Tobacco Endgame som innebär att tobaksbruket ska minska till en nivå, då den i samhället inte längre utgör en så betydande börda för människors hälsa. Arbetet för en tobaksfri arbetsmiljö genomförs bäst genom förebyggande åtgärder som bygger på stöd och frivillighet. Kommunstyrelsen har sedan tidigare gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en översyn av aktuella behov och insatser inom det tobaksförebyggande arbetet. Anslutningen till Tobacco Endgame, tidigare beslut i kommunfullmäktige, samt eventuellt kommande skärpningar av tobakslagen motive-

180 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] /Eget_namnd2/ Dnr KS/2017:198 rar ett än mer aktivt förebyggande arbete mot tobak. Detta är möjligt genom de beslut som redan har fattats på detta område.

181 SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 61: Svar på motion Rökfri arbetstid (L) Hade jag haft yrkanderätt hade jag yrkat bifall till motionen Motivering Som vi skriver i motionen så är rökfri arbetstid är en synnerligen viktig arbetsmiljöfråga och borde därför vara på den politiska agendan. Genom beslut om införande av rökfri arbetstid, rökfria arbetsplatser och zoner skapas förutsättningar för ett hälsofrämjande, långsiktigt och hållbart arbetsliv. Att införa rökfri arbetstid är en viktig del i detta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Kommunens medarbetare är vidare viktiga förebilder för framför allt barn, ungdomar, vårdoch omsorgstagare. Med tanke på de stora skadeverkningar som följer i tobakens spår finns det bara vinster med att arbeta tobaksförebyggande. Det är viktigt att minska både efterfrågan och tillgänglighet och inte minst att erbjuda barn och unga rökfria miljöer. De miljöer där barn vistas måste också vara rökfria. Detta är något som också kommunledningsförvaltningen ser i sitt yttrande över motionen. Det konstateras bla att kommunen kan spara uppåt 24,5 miljoner kronor per år om en rökfri arbetsplats införs kombinerat med hjälp till de som vill sluta röka. Dessutom är redan 201 av landet 290 kommuner rökfri eller tobaksfri på arbetstid! Bara dessa faktorer borde medföra att motionen bifalls. Lars Johansson (L)

182 Motion Rökfri arbetstid Förslag till beslut Med hänvisning till vad som nedan anförs yrkar Liberalerna 1. att Botkyrka kommun ska införa rökfri arbetstid för alla anställda 2. att Botkyrka kommun ska erbjuda medarbetare hjälp med att bli rök och snusfria Motivering Att tobak är hälsovådligt är knappast en nyhet för någon. Idag har sex av tio kommuner samt flertalet landsting redan fattat beslut om att inför en tobaksfri miljö genom en rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö och verksamhet. Rökfri arbetstid är en synnerligen viktig arbetsmiljöfråga och borde därför vara på den politiska agendan. Därför föreslår vi Liberaler att även Botkyrka kommun visar att vi är en modern arbetsgivare och därför fattar beslut om rökfri arbetstid. Genom beslut om införande av rökfri arbetstid, rökfria arbetsplatser och zoner vill vi skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande, långsiktigt och hållbart arbetsliv. Att införa rökfri arbetstid är en viktig del i detta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Kommunens medarbetare är vidare viktiga förebilder för framför allt barn, ungdomar, vårdoch omsorgstagare. Med tanke på de stora skadeverkningar som följer i tobakens spår finns det bara vinster med att arbeta tobaksförebyggande. Det är viktigt att minska både efterfrågan och tillgänglighet och inte minst att erbjuda barn och unga rökfria miljöer. De miljöer där barn vistas måste också vara rökfria. Rökfria arbetsplatser och zoner föreslås omfatta alla kommunens arbetsplatser såsom

183 lokaler, innegårdar, entréer, uppfarter och fordon. Röklukt i kläder kan vara irriterande för personer med astma, allergi och annan överkänslighet och därför ska medarbetare inom vård och omsorg inte utsätta sina arbetskläder för rök. Medarbetare som arbetar med barn, elever och brukare skall heller inte utsätta sina kläder för rök. Medarbetare som vill sluta röka/snusa skall få möjlighet att få stöd av företagshälsovården med detta Stig Bjernerup (L)

184 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Personalutskott Dnr KS/2017: Svar på motion- Rökfri arbetstid (L) (KS/2017:198) Beslut Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Motionen är besvarad. Ärendet Stig Bjernerup (L) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat en motion: Rökfri arbetstid. Motionärens förslag till kommunfullmäktige är: att Botkyrka kommun ska införa rökfri arbetstid för alla anställda att Botkyrka kommun ska erbjuda medarbetare hjälp med att bli rök- och snusfria. Sammanfattning Motionären föreslår att kommunen ska införa rökfri arbetstid för alla anställda samt att kommunen ska erbjuda medarbetare hjälp med att bli rökoch snusfria , 30 tog Miljö- och hälsoskyddsnämnden ett initiativ att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun, d.v.s. att det inte skulle vara tillåtet att röka under betald arbetstid. Kommunfullmäktige avslog nämndinitiativet men gav kommunstyrelsen i uppdrag att eftersträva tobaksfri arbetsmiljö, omfattande såväl snusning som rökning och bygger på frivillighet, stöd och proaktivitet. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att införliva tobaksfri arbetsmiljö som ett mål i kommande plandokument inom ramen för ordinarie styrprocessen. Utöver arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren följa bestämmelserna i tobakslagen. En genomförd översyn av tobakslagen aviserar nya bestämmelser, bland annat utvidgning av rökförbud till att omfatta fler miljöer. Det internationella begreppet Tobacco Endgame innebär att samhället genom ett po-

185 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Personalutskott Dnr KS/2017:198 litiskt beslut bestämmer en tidpunkt då tobaksbruket ska ha minskats till en nivå då bruket inte längre utgör en så betydande sjukdomsbörda som i dag. Regeringen har uttalat sin avsikt att arbeta för ett rökfritt Sverige och har ställt sig bakom Tobacco Endgame. Kommunstyrelsen ställde sig bakom initiativet , 108, och har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en översyn av aktuella behov och insatser inom det tobaksförebyggande arbetet. Kommunledningsförvaltningen konstaterar i sitt yttrande att de aktiviteter avseende införlivandet av tobaksfri arbetsmiljö som beslutades av kommunfullmäktige inte har införlivats fullt ut. Av den anledningen, samt i enlighet med kommande skärpningar av tobakslagen, anpassningen till ambitionerna med Tobacco Endgame samt inte minst de entydiga forskningsresultaten, anser kommunledningsförvaltningen det motiverat med ett än mer aktivt förebyggande arbete. Kommunledningsförvaltningen föreslår i sitt yttrande att kommunstyrelsen får i uppdrag att intensifiera insatserna med att införliva en tobaksfri arbetsmiljö. Målsättningen är rökfri arbetstid men kommunledningsförvaltningen avser komma dit genom medvetandegörande, normförändrande och stödjande åtgärder i stället för förbud och kontroll. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i yttrande

186 YTTRANDE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:198 Referens Ann-Christine Blomberg Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion - Rökfri arbetstid (L) Ärendet Stig Bjernerup (L) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat en motion: Rökfri arbetstid. Motionärens förslag till kommunfullmäktige är: att Botkyrka kommun ska införa rökfri arbetstid för alla anställda att Botkyrka kommun ska erbjuda medarbetare hjälp med att bli rök- och snusfria. Sammanfattning , 30 tog Miljö- och hälsoskyddsnämnden ett initiativ att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun, d.v.s. att det inte skulle vara tillåtet att röka under betald arbetstid. Kommunfullmäktige avslog nämndinitiativet men gav kommunstyrelsen i uppdrag att eftersträva tobaksfri arbetsmiljö, omfattande såväl snusning som rökning och bygger på frivillighet, stöd och proaktivitet. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att införliva tobaksfri arbetsmiljö som ett mål i kommande plandokument inom ramen för ordinarie styrprocessen. Utöver arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren följa bestämmelserna i tobakslagen. En genomförd översyn av tobakslagen aviserar nya bestämmelser, bland annat utvidgning av rökförbud till att omfatta fler miljöer. Det internationella begreppet Tobacco Endgame innebär att samhället genom ett politiskt beslut bestämmer en tidpunkt då tobaksbruket ska ha minskats till en nivå då bruket inte längre utgör en så betydande sjukdomsbörda som i dag. Regeringen har uttalat sin avsikt att arbeta för ett rökfritt Sverige och har ställt sig bakom Tobacco Endgame. Kommunstyrelsen ställde sig bakom initiativet , 108, och har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en översyn av aktuella behov och insatser inom det tobaksförebyggande arbetet. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att de aktiviteter avseende införlivandet av tobaksfri arbetsmiljö som beslutades av kommunfullmäktige inte har införlivats fullt ut. Av den anledningen, samt i enlighet med kommande skärpningar av tobakslagen, anpassningen till ambitionerna med Tobacco Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post ann-christine.blomberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

187 BOTKYRKA KOMMUN YTTRANDE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:198 Endgame samt inte minst de entydiga forskningsresultaten, anser kommunledningsförvaltningen det motiverat med ett än mer aktivt förebyggande arbete. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att intensifiera insatserna med att införliva en tobaksfri arbetsmiljö. Målsättningen är rökfri arbetstid men vi avser komma dit genom medvetandegörande, normförändrande och stödjande åtgärder i stället för förbud och kontroll. Kommunledningsförvaltningens yttrande Kommunledningsförvaltningen ställer sig positiv till ytterligare insatser i det tobaksförebyggande arbetet. Det aktuella samhällsklimatet, den kommande skärpningen av tobakslagen, anpassningen till ambitionerna med Tobacco Endgame och inte minst de entydiga forskningsresultaten i ämnet motiverar ett mer aktivt förebyggande arbete för att förbättra medarbetarnas hälsa och minska sjukfrånvaron och dess kostnader. Ett av kommunledningsförvaltningens mål är hög frisknärvaro i alla våra verksamheter. En god arbetsmiljö som främjar hälsa och säkerhet bidrar till ett hållbart arbetsliv för alla. Tobakslagen säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. Det betyder att den tid man arbetar eller har paus ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Forskningen visar entydigt att ett aktivt förebyggande arbete medför många vinster såväl för den enskilde som för arbetsgivaren. Om man antar att ca 10 procent av personalen är rökare skulle kommunen spara 18,8 Mkr per år genom att införa rökfri arbetstid. (En rökare använder i snitt 30 min dag till rökpauser under arbetstid.) Om man både inför rökfri arbetstid och hjälper dem som vill sluta röka kan besparingen bli ca 24,5 Mkr per år (färre sjukdagar samt inga rökpauser). (Enligt beräkningsmodell hämtad från Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Statens Folkhälsoinstitut, 2010). Enligt den senaste kartläggningen tillämpar 201 av landets 290 kommuner rökfri eller tobaksfri arbetstid. Dock vittnar en del arbetsgivare som infört rökfri arbetstid om problem då förbudet innebär kontroll och sanktioner för att upprätthålla efterlevnad. Kommunledningsförvaltningen anser att istället för att införa ett förbud intensifiera arbetet med tobaksförebyggande åtgärder. Nuläge i kommunen

188 BOTKYRKA KOMMUN YTTRANDE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:198 Botkyrkas medborgare ligger över rikssnittet gällande dagligrökare: ca 15 procent jämfört med rikssnittet ca 10 procent. Statistik och annan information över rökvanorna hos anställda i Botkyrka kommun saknas. Rökning är dock generellt vanligare bland medarbetare inom kommunal verksamhet än bland många andra grupper i arbetslivet. Det beror på att kommunerna har många anställda som tillhör de grupper i befolkningen som röker mest, det vill säga korttidsutbildade och medelålders kvinnor (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Gällande lagstiftning Enligt Tobakslagen 8 (SFS nr: 1993:581, ändr. SFS 2016:353) svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök där arbetstagaren är verksam överlämnades utredningen En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14). I betänkandet lämnar utredningen ett antal förslag som syftar till att minska bruket av tobak och till att motverka illegal handel med tobak. Förslagen innefattar i huvudsak en tillståndsplikt för försäljning av tobak, en utvidgning av rökförbudet till att omfatta fler miljöer och fler produkter, ett förbud mot exponering av tobaksvaror i butiker och vissa förändringar i regleringen av snus. Arbetsmiljölagens (SFS 1977:1160) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för alla arbetsgivare och innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen kan komma i konflikt med arbetsmiljölagen och tobakslagen. Arbetsmiljöverket rekommenderar att i de situationer, och så långt rimligt, ställa krav på brukarens rökvanor vid biståndsbedömningen. Andra åtgärder kan vara att se till att berörda medarbetare har personlig skyddsutrustning, att förstärka ventilationen, att inrätta rökrum eller erbjuda brukaren en annan vårdform där det finns rökrum. Fakta om rökning i Sverige Sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet och rökning ökar risken för ett 60-tal sjukdomar personer insjuknar årligen i rökrelaterade sjukdomar i Sverige människor dör varje år av tobaksrökning, varav cirka i cancer unga börjar röka varje år.

189 BOTKYRKA KOMMUN YTTRANDE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:198 Förutom en försämrad hälsa leder tobaksrökning till ökade kostnader för hälso- och sjukvården, ökad sjukfrånvaro och produktionsbortfall. I genomsnitt har en rökare åtta sjukskrivningsdagar fler per år än en person som aldrig har rökt Lundborg, 2007; Roberts, 2001). Rökningen kostar samhället minst 30 miljarder kronor varje år. 10 procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och lika många röker sporadiskt. Olika undersökningar visar att mellan 70 och 85 procent av de som röker vill sluta. Det är stora skillnader mellan olika grupper i samhället med avseende på dagligrökning. Generellt kan sägas att dagligrökning sakta minskar i alla grupper men nya vanor som vattenpipa och e-cigaretter riskerar att fördröja utfasningen. Snusningen visar en svag tendens att sjunka. (Tobaksprevention i kommuner och landsting en lägesbeskrivning 2016; SKL) Det internationella begreppet Tobacco Endgame innebär att samhället genom ett politiskt beslut bestämmer en tidpunkt då tobaksbruket ska ha minskats till noll eller nästan noll, alltså till en nivå då bruket inte längre utgör en så betydande sjukdomsbörda som i dag. I Sverige har den oberoende tankesmedjan Tobaksfakta föreslagit en fokusering på dagligrökningen och att denna till år 2025 ska ha minskats till mindre än fem procent i befolkningen. Detta måldatum har bedömts realistiskt förutsatt att ett beslut fattas inom mandatperioden och att Tobakskonventionens åtgärder implementeras på ett konsekvent sätt. Regeringen har uttalat sin avsikt att arbeta för ett rökfritt Sverige och har ställt sig bakom Tobacco Endgame. I juni 2017 hade 160 organisationer, företag och myndigheter i Sverige uttalat sitt stöd för krav på ett politiskt beslut om en plan som syftar till ett rökfritt Sverige Den enskildes ansvar Även om de flesta som röker och snusar vill sluta är det ett personligt beslut som ingen arbetsgivare kan påtvinga någon. Motivationen att sluta kan dock stimuleras av att rökaren eller snusaren får ett erbjudande från arbetsgivaren. Kommuner som arbetsgivare har ett viktigt ansvar när det gäller medarbetarnas hälsa. De flesta som röker vill sluta, liksom nästan hälften av snusarna. Kommunen bör därför erbjuda tobaksbrukande medarbetare hjälp att sluta. Att införa tobaksfri arbetsmiljö är en viktig friskvårdsåtgärd samtidigt som det innebär ekonomiska besparingar. Kommunens personal är även förebilder för kommunens befolkning, framför allt barn och ungdomar. Rökning ur arbetsgivarperspektiv Utöver samhällets kostnader för rökningen uppstår även kostnader för arbetsgivare, och en rökare beräknas kosta sammanlagt kronor per år.

190 BOTKYRKA KOMMUN YTTRANDE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:198 Beräkningen bygger på att rökare i genomsnitt har åtta extra sjukdagar per år och lägger cirka 30 minuter varje dag på rökning samt att ta sig till och från rökplatsen för att röka (P. Liukkonen, Stockholms universitet, personlig kommunikation, ; Roberts, 2001). Att bedriva ett systematiskt och framgångsrikt tobaksförebyggande arbete bland personalen är ett av de effektivaste sätten att minska sjukskrivningskostnaderna och höja effektiviteten (Angelöw, 2002). En policy om tobaksfritt på arbetsplatsen har visat sig bidra till att fler slutar röka och snusa, och det är därmed en effektiv tobakspolitisk åtgärd för att minska tobaksbruket. En sammanställning av 26 studier visar att andelen rökare minskar med i genomsnitt 4 procent när arbetsgivaren inför regler om en helt rökfri arbetsplats (Fichtenberg & Glantz, 2002). En studie visade till exempel att mellan 4 och 6 procent slutade röka och att de som fortsatte röka minskade sin dagliga cigarettkonsumtion med 10 procent, och förbättrade därmed både sin hälsa och sin ekonomi. Resultatet visade också att anställda rökare inte byter arbetsplats trots att arbetsgivarna befarat det (Smoke Free Europe Partnership, 2005). Kommunledningsförvaltningen konstaterar att de aktiviteter avseende införlivandet av tobaksfri arbetsmiljö som beslutades av kommunfullmäktige inte har införlivats fullt ut. Av den anledningen, samt i enlighet med kommande skärpningar av tobakslagen, anpassningen till ambitionerna med Tobacco Endgame samt inte minst de entydiga forskningsresultaten, anser kommunledningsförvaltningen det motiverat med ett än mer aktivt förebyggande arbete. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att intensifiera insatserna med att införliva en tobaksfri arbetsmiljö. Målsättningen är rökfri arbetstid men vi avser komma dit genom medvetandegörande, normförändrande och stödjande åtgärder i stället för förbud och kontroll. Mattias Jansson Kommundirektör Ingrid Wibom HR- chef

191 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:226 Svar på motion - Inför register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida (SD) (KS/2017:226) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Ärendet Östen Granberg (SD), Sebastian Lindqvist (SD), Robert Stenkvist (SD) och Helén Spaak (SD) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Botkyrka kommun inför ett register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida. Motionärerna föreslår: - att kommunen skapar ett motionsregister på hemsidan där det, överskådligt och lättillgängligt, redovisas vilka motioner som lagts under den pågående mandatperioden - att kommunen likaledes redovisar andra skrivelser som lagts av oppositionen såsom budgetförslag samt interpellationer och enkla frågor Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Motivering Den rödgröna majoriteten i Botkyrka kommun delar motionärernas ambition om att handlingar till de olika politiska organen ska vara nåbara och lättillgängliga för medborgare samt andra intresserade. Idag finns det en funktion där alla motioner och skrivelser är sökbara på kommunens hemsida.

192 Kommunfullmäktige Motion Inför register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida Botkyrka kommun redovisar kontinuerligt vad som händer i kommunen. Det finns gedigen och adekvat information att tillgå nästan oavsett vad man söker efter på kommunens hemsida. Något som saknas idag är lättillgänglig information om vilka motioner som lagts under den pågående mandatperioden. Om någon vill få fram vilka motioner som lagts under mandatperioden så får man leta länge i alla handlingar till fullmäktige. Något sammanställt dokument finns inte på kommunens hemsida. Därför bör Botkyrka kommun införa ett särskilt motionsregister som är lättillgängligt och överskådligt på vår hemsida. I detta register bör det framgå vilka datum motionen lämnades in och när den behandlades. Givetvis kan man även se över möjligheterna att även redovisa andra förslag som lagt av oppositionen såsom budgetförslag samt interpellationer & frågor. Med hänvisning till ovanstående föreslås fullmäktige besluta: Att kommunen skapar ett motionsregister på hemsidan där det, överskådligt och lättillgängligt, redovisas vilka motioner som lagts under den pågående mandatperioden Att kommunen likaledes redovisar andra skrivelser som lagts av oppositionen såsom budgetförslag samt interpellationer och enkla frågor För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg Sebastian Lindqvist

193 Robert Stenkvist Helén Spaak

194 Kommunledningsförvaltningen Kommunarkiv och registratur TJÄNSTESKRIVELSE [2] KS/2017:226 Referens Jenny Savonen Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion inför register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida Ärendet Östen Granberg (SD), Sebastian Lindqvist (SD), Robert Stenkvist (SD) och Helén Spaak (SD) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Botkyrka kommun inför ett register för motioner och andra skrivelser på kommunens hemsida. Motionärerna föreslår: - att kommunen skapar ett motionsregister på hemsidan där det, överskådligt och lättillgängligt, redovisas vilka motioner som lagts under den pågående mandatperioden - att kommunen likaledes redovisar andra skrivelser som lagts av oppositionen såsom budgetförslag samt interpellationer och enkla frågor Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att frågan om sökbarhet och tillgänglighet till kommunens allmänna handlingar, bland annat motioner, är viktig. Kommunledningsförvaltningen bedömer att sökbarheten till motioner och andra handlingar tillgodoses genom det publika diariet som finns tillgängligt på kommunens hemsida samt genom direktkontakt med kommunens registratur. Kommunledningsförvaltningens yttrande Sökbarhet och tillgänglighet till kommunens allmänna handlingar är en mycket viktig fråga som ytterst regleras i vår grundlag Tryckfrihetsförordningen. Rätten till insyn i våra offentliga verksamheter är en grundsten i ett demokratiskt samhälle. För att möjliggöra en god tillgänglighet publicerar kommunen idag underlag så som protokoll, dagordningar och handlingar inför möten med kommunfull- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post jenny.savonen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

195 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunarkiv och registratur TJÄNSTESKRIVELSE [2] KS/2017:226 mäktige, kommunstyrelsen och nämnder på kommunens hemsida. Kommunens styrdokument hålls även tillgängliga på hemsidan. Normalt innehåller hemsidan även en publik sökfunktion till kommunens diarier där upprättade och inkomna handlingar går att finna, bland annat den typ av information som motionärerna efterfrågar. Genom den publika sökfunktionen går det enkelt att söka efter motioner och interpellationer under till exempel ett specifikt tidsspann. Likaså är andra underlag såsom budgetförslag och andra skrivelser återsökningsbara, dels genom sökning på ärendenamn och genom sökning på handlingstyp. I de fall handlingen i sin helhet inte publicerats är det möjligt att ta del av den genom begäran hos registrator. För tillfället är den publika diariefunktionen inte tillgänglig. Det beror bland annat på en kommande upphandling och implementering av ärende- och informationshanteringssystem under Så snart systeminförandet är klart kommer ett publikt diarium åter att vara i drift. För att ta del av motioner, interpellationer och övriga allmänna handlingar hänvisas begäran under tiden direkt till kommunens registratorer. Förvaltningen vill även understryka att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen får en samlad återrapportering av aktuella motioner och medborgarförslag två gånger per år. Denna sammanställning är även tillgänglig för allmänheten genom sammanträdeshandlingarna som publiceras på hemsidan. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef

196 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:225 Svar på motion - Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar (C) (KS/2017:225) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 2. Kommunstyrelsen ges uppdrag att, som en del i utvecklingen av kommunens närdemokrati, i samråd med samhällsbyggnadsnämnden se över hur Botkyrkabor kan vara delaktiga i form av rådgivande digitala rådslag vid markanvisningstävlingar. 3. Uppdraget ska återrapporteras senast 30 november Ärendet Robert Steffens (C) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar. Motionären anför att exploateringsprojekt ofta möter motstånd hos närboende, därför är det extra viktigt att förankra dessa med invånare. Ett sätt att hantera detta är att genomföra en rådgivande omröstning på kommunens hemsida. Flera kommuner genomför sådana här omröstningar. Omröstningarnas roll ska endast vara av rådgivandekaraktär, men de ger politiker och tjänstemän en bättre bild av vad de närboende vill. Därför föreslår motionären kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett system för att utföra omröstningar för markanvisningar. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet , 401. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

197 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:225 Motivering Den rödgröna kommunledningen håller med motionären om vikten av att medborgare kan vara delaktiga i utvecklingen av sin kommun. I dagsläget utvecklas Botkyrka i en snabb takt. Med den rödgröna kommunledningens ambition att bygga 4000 bostäder på fyra år, och på så sätt förnya alla kommunens stadsdelar, är det viktigt att Botkyrkaborna kan vara delaktiga i utvecklingen. Därför har kommunledningen påbörjat ett stort förändringsarbete för att göra fler Botkyrkabor delaktiga i utvecklingen av kommunen. Det arbetet handlar om att föra beslut närmare Botkyrkaborna och säkerställa att inga bra förslag går till spillo. Inom arbetet med att utveckla närdemokratin i Botkyrka är det sagt att fler digitala rådslag ska genomföras. Kommunledningen tycker det är intressant att se över hur Botkyrkabor kan ge sin åsikt om vilket av flera bidrag i en markanvisningstävling som tilltalar dem mest. På så sätt kan fler Botkyrkabor delta i debatten om kommunens utveckling och fler får föra fram sin åsikt. Motionen anses besvarad med hänvisning till att det idag finns anvisningar i PBL (plan- och bygglagen) om hur markanvisningar ska gå till. Det är viktigt att det utöver en rådgivande omröstning fortsatt sker en formell hantering av markanvisningarna enligt PBL så att inte risken för överklaganden ökar. Den rödgröna kommunledningen är positiv till motionens intentioner och föreslår därför att kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att se över hur Botkyrka kan vara delaktiga i form av rådgivande digitala rådslag vid markanvisningstävlingar.

198 Kommunfullmäktige Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar Expolateringsprojekt möter ofta motstånd hos närboende, därför är det extra viktigt att förankra dessa med invånare. Ett sätt att göra det är att hålla en rådgivande omröstning på kommunens hemsida. Detta görs redan i andra kommuner, t.ex. i Nacka, med stor framgång. Dessa omröstningar skulle som sagt bara vara rådgivande, men det skulle ge politiker och tjänstemän en möjlighet att få en bättre bild av vad de närboende vill. Vi ser att det blir alltmer svårare att få medborgare engagera sig genom att hålla offentliga möten och de mötena är ofta inte representativa. Detta system skulle göra att vi flyttar möjligheten att påverka närmare medborgarna. Därmed föreslår jag: Att 1 Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram ett system för att utföra omröstningar för markanvisningar. Att 2 medel för detta tas från kommunstyrelsens medel till förfogande Robert Steffens (C)

199 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:225 Referens Jesper Dahl Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion - Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar (C) Ärendet Robert Steffens (C) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 61, lämnat motionen: Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar. Motionären anför att exploateringsprojekt ofta möter motstånd hos närboende, därför är det extra viktigt att förankra dessa med invånare. Ett sätt att hantera detta är att genomföra en rådgivande omröstning på kommunens hemsida. Flera kommuner genomför sådana här omröstningar. Omröstningarnas roll ska endast vara av rådgivandekaraktär, men de ger politiker och tjänstemän en bättre bild av vad de närboende vill. Därför föreslår motionären kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ett system för att utföra omröstningar för markanvisningar. Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet , 401. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Förvaltningen anför att genom detaljplaneförfarandet bereds grannar/närboende möjlighet att yttra sig innan kommunfullmäktige fattar beslut. Vidare har förvaltningen fört dialog tjänstemän från Nacka kommun som använder sig av omröstningar i markanvisningstävlingar. Representanter från Nacka kommun menar att de inte haft någon omröstning i egentlig mening. Avsikten har inte heller varit detta, utan idén och önskemålet kom från politikerna i Nacka, som ville bjuda in till en medborgardialog med avsikten att få medborgarnas tankar om samtliga inskickade bidrag. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

200 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017: Motion - Möjliggör för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar (sbf/2017:136) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Sammanfattning I grunden är en markanvisningstävling ett försäljningsförfarande genom vilket kommunen väljer vem man ska sälja mark till utifrån ett antal kriterier. I en sådan har vi som förvaltning fokus på att höga samhällsbyggnadskvalitéer, projekt som har de bästa förutsättningarna att genomföras samt aktörer som tar ett samhällsansvar och som har en mycket god genomförandeförmåga. Allt i syfte att på bästa sätt bidra till kommunens fortsatta dynamiska utveckling och att kunna erbjuda våra invånare de bästa möjliga boendemiljöerna. Efter avslutad markanvisningstävling träffas avtal med exploatören samtidigt som kommunen beslutar om ett detaljplaneuppdrag. Under framtagandet av detaljplanen samråder kommunen med berörda grannar, m.fl. och skickar i ett andra skede detaljplanen för granskning, innan detaljplanen slutligen går upp för antagande i kommunfullmäktige. Under planprocessen har berörda grannar och andra som berörs av detaljplanen möjlighet att påverka bebyggelsens utformning, gestaltning, m.m. I motionen nämner motionären Nacka kommun som ett exempel på en kommun som infört omröstningar för allmänheten i markanvisningstävlingar. Tjänstemän inom Nacka kommun säger dock att de inte haft någon omröstning i egentlig mening. Avsikten var inte heller detta, utan idén och önskemålet kom från politikerna i Nacka, som ville bjuda in till en medborgardialog med avsikten att få medborgarnas tankar om samtliga inskickade bidrag. Inte heller i Botkyrka finns planer på omröstningar eller rådslag i markan-

201 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:136 visningstävlingar. Men i samband med behandlingen av ärendet Stärkt demokrati i Botkyrka kommun har kommunfullmäktige beslutat att rådslag ska kunna användas som ett verktyg där invånarna konsulteras i frågor de är engagerade i. Ofta får de som deltar rösta mellan olika alternativa förslag. Ett rådslag kan användas för att fånga upp och bedöma stödet för olika förslag som rör de olika stadsdelarna. Rådslag ska dock inte jämställas med en folkomröstning, eftersom ett rådslag är tänkt att handla om en avgränsad fråga i en enskild stadsdel. Det ställer därför inte samma krav på representativitet och identifiering av dem som deltar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att möjliggöra för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar. I motionen yrkas att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få i uppdrag att ta fram ett system för att utföra omröstningar för markanvisningstävlingar och att medel för detta ska tas från kommunstyrelsens medel till förfogande. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Yrkanden Sverigedemokraterna yrkar i ett tilläggsförslag att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram ett system för rådgivande omröstningar av exploateringsprojekt. Ordföranden (S), med instämmande av Moderaterna, yrkar bifall till sitt förslag att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och yrkar också avslag på Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Proposition Ordföranden ställer först proposition på sitt förslag att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Därefter ställer ordföranden proposition på sitt förslag att avslå tilläggsyrkandet och Sverigedemokraternas förslag att bifalla tilläggsyrkandet och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Antonio Ameijenda

202 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:136 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att möjliggöra för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att möjliggöra för allmänheten att rösta i markanvisningstävlingar. I motionen yrkas att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få i uppdrag att ta fram ett system för att utföra omröstningar för markanvisningstävlingar och att medel för detta ska tas från kommunstyrelsens medel till förfogande. Yttrande I grunden är en markanvisningstävling ett försäljningsförfarande genom vilket kommunen väljer vem man ska sälja mark till utifrån ett antal kriterier. I en sådan har vi som förvaltning fokus på att höga samhällsbyggnadskvalitéer, projekt som har de bästa förutsättningarna att genomföras samt aktörer som tar ett samhällsansvar och som har en mycket god genomförandeförmåga. Allt i syfte att på bästa sätt bidra till kommunens fortsatta dynamiska utveckling och att kunna erbjuda våra invånare de bästa möjliga boendemiljöerna. Valet av exploatör är en komplex fråga som kräver dels fackkunskap och hög kompetens inom flera discipliner, dels god kunskap om exploatören. Det är därför inte en fråga som allmänheten har förutsättningar att avgöra på bästa sätt, utan en fråga som kommunen bör avgöra utifrån professionella bedömningar och överväganden. Efter avslutad markanvisningstävling träffas avtal med exploatören samtidigt som kommunen beslutar om ett detaljplaneuppdrag. Under framtagandet av detaljplanen samråder kommunen med berörda grannar, m.fl. och skickar i ett andra skede detaljplanen för granskning, innan detaljplanen slutligen går upp för antagande i kommunfullmäktige. Under planprocessen har berörda grannar och andra som berörs av detaljplanen möjlighet att påverka bebyggelsens utformning, gestaltning, m.m. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

203 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:136 I motionen nämner motionären Nacka kommun som ett exempel på en kommun som infört omröstningar för allmänheten i markanvisningstävlingar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit i kontakt med Nacka kommun som säger att de inte haft någon omröstning i egentlig mening. Avsikten var inte heller detta, utan idén och önskemålet kom från politikerna i Nacka, som ville bjuda in till en medborgardialog med avsikten att få medborgarnas tankar om samtliga inskickade bidrag. Den främsta avsikten var då att bära med sig medborgarnas inspel för utformning av nästa markanvisningstävling. Däremot var Nacka tydliga med att bedömningen och tilldelningen skulle baseras på de kriterier som angavs i markanvisningsinbjudan och inte på antal gillanden på kommunens hemsida. Mot bakgrund av ovanstående föreslår därför förvaltningen att motionen avstyrks. Sanna Sparr Olivier t f Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef

204 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:275 Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor (KS/2016:275) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar förslag till Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor. 2. Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ersätter: - Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun - Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen - Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016 att ta fram ny strategi för arbetsmarknad, näringsliv respektive social ekonomi. En grupp med företrädare för den politiska majoriteten har med stöd av kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört uppdragen samlat. Kommunstyrelsen remitterade 2017 förslag till strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor till nämnder, helägda kommunala bolag och utvalda externa aktörer. Den samlade bedömningen är att remissinstanserna godkänner strategins inriktning och upplägg. Remissinstanserna har lämnat värdefulla förslag på förbättringar som har resulterat i mindre justeringar i strategidokumentet. Förslag till strategi adresserar utmaningen att fler Botkyrkabor har arbete och egen försörjning. Respektive strategi består av följande utvecklingsområden: Näringsliv (Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice, Främja idéer, innovationer och entreprenörskap, Skapa attraktiva etableringsmöjligheter), Arbetsmarknad (Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjande insatser, vägledning och utbildning, Främja arbete eller sysselsättning, Stärka samverkan mellan kommun, stat, näringsliv och civilsamhällets organisationer, Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad) samt Idéburen sektor

205 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:275 (Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor, Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer). Vi föreslår att strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ska ersätta följande aktiverande styrdokument: Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun (KS/2007:284), Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (KS/2006:204), Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ). Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för att införliva strategin i den kommunala organisationen. Genomförande och uppföljning sker kommunövergripande i linje med processorientering samt genom mål, budget, verksamhetsplaner samt förvaltningarnas årsredovisningar. Vi betraktar därmed uppdraget som återrapporterat. Arbets- och näringslivsberedningen har behandlat ärendet , 4. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

206 SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 64: Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor Hade jag haft yrkanderätt hade jag yrkat återremiss på ordförandeförslaget. Motivering Liberalerna tycker det är bra att strategin samlar ihop flera dokument till ett större där de olika delarna dessutom har beröringspunkter med varandra. Det är också bra att strategin är tydlig på hur Botkyrka kommun ska gå till väga för att fler ska komma i arbete tex när det gäller de som idag står långt från arbetsmarknaden. Den del i strategin som handlar om näringsliv ser vi dock att det finns brister i. Det handlar framförallt om att den inte är tillräckligt tydlig på hur kommunen ska ta emot och välkomna företag som finns på andra ställen men som vill etablera sig i kommunen. Att underlätta för nya företag och företagare att etablera sig finns tydligt med i strategin men däremot är den mindre tydlig när det gäller att aktiv få hit företag från andra håll. Mot den bakgrunden bör ärendet återremitteras för att kompletteras på denna punkt. Lars Johansson (L)

207 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Arbets- och näringslivsberedning Dnr KS/2016:275 4 Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor (KS/2016:275) Beslut Arbets- och näringslivsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar förslag till Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor. 2. Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ersätter: - Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun - Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen - Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016 att ta fram ny strategi för arbetsmarknad, näringsliv respektive social ekonomi. En grupp med företrädare för den politiska majoriteten har med stöd av kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört uppdragen samlat. Kommunstyrelsen remitterade 2017 förslag till strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor till nämnder, helägda kommunala bolag och utvalda externa aktörer. Den samlade bedömningen är att remissinstanserna godkänner strategins inriktning och upplägg. Remissinstanserna har lämnat värdefulla förslag på förbättringar som har resulterat i mindre justeringar i strategidokumentet. Förslag till strategi adresserar utmaningen att fler Botkyrkabor har arbete och egen försörjning. Respektive strategi består av följande utvecklingsområden: Näringsliv (Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice, Främja idéer, innovationer och entreprenörskap, Skapa attraktiva etableringsmöjligheter), Arbetsmarknad (Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjande insatser, vägledning och utbildning, Främja arbete eller sysselsättning,

208 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Arbets- och näringslivsberedning Dnr KS/2016:275 Stärka samverkan mellan kommun, stat, näringsliv och civilsamhällets organisationer, Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad) samt Idéburen sektor (Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor, Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer). Kommunledningsförvaltningen föreslår att strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ska ersätta följande aktiverande styrdokument: Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun (KS/2007:284), Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (KS/2006:204), Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ). Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för att införliva strategin i den kommunala organisationen. Genomförande och uppföljning sker kommunövergripande i linje med processorientering samt genom mål, budget, verksamhetsplaner samt förvaltningarnas årsredovisningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

209 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 Referens Gustav Fridlund Nina Angermund-Carlsson Mottagare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor (KS/2016:275) Förslag till beslut Arbets- och näringslivsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar förslag till Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor. 2. Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ersätter: - Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun - Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen - Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016 att ta fram ny strategi för arbetsmarknad, näringsliv respektive social ekonomi. En grupp med företrädare för den politiska majoriteten har med stöd av kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört uppdragen samlat. Kommunstyrelsen remitterade 2017 förslag till strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor till nämnder, helägda kommunala bolag och utvalda externa aktörer. Den samlade bedömningen är att remissinstanserna godkänner strategins inriktning och upplägg. Remissinstanserna har lämnat värdefulla förslag på förbättringar som har resulterat i mindre justeringar i strategidokumentet. Förslag till strategi adresserar utmaningen att fler Botkyrkabor har arbete och egen försörjning. Respektive strategi består av följande utvecklingsområden: Näringsliv (Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice, Främja idéer, innovationer och entreprenörskap, Skapa attraktiva etableringsmöjligheter), Arbetsmarknad (Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjande insatser, vägledning och utbildning, Främja arbete eller sysselsättning, Stärka samverkan mellan kommun, stat, näringsliv och civilsamhällets organisationer, Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad) samt Idéburen sektor Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / E-post jesper.dahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

210 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 (Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor, Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer). Vi föreslår att strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ska ersätta följande aktiverande styrdokument: Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun (KS/2007:284), Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (KS/2006:204), Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ). Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för att införliva strategin i den kommunala organisationen. Genomförande och uppföljning sker kommunövergripande i linje med processorientering samt genom mål, budget, verksamhetsplaner samt förvaltningarnas årsredovisningar. Vi betraktar därmed uppdraget som återrapporterat. Ärendet Uppdrag och arbetsprocess I kommunstyrelsens ettårsplan för 2016 fanns åtaganden om framtagande av ny arbetsmarknadsstrategi och näringslivsstrategi. Kommunstyrelsen beslutade även ( ) om uppdrag att ta fram en ny strategi för social ekonomi. En politisk beredningsgrupp med företrädare för den politiska majoriteten har med stöd av kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen hanterat dessa åtaganden och uppdrag samlat. Som en del av arbetet har en nulägesanalys tagits fram som finns tillgänglig i diarium KS/2016:275. Behovs- och nulägesanalys för idéburen sektor har baserats på diskussioner med aktörer inom den idéburna sektorn och samt dessa ärenden: Struktur för organisering och samordning av kommunens arbete med social ekonomi KS 2013:712, Revisionsskrivelse Samverkan och stöd gentemot ideell sektor KS 2014:782, Samverkan mellan Botkyrka kommun och den sociala ekonomin KS 2016:639. Kommunstyrelsen remitterade 2017 förslag till strategi till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag samt Mångkulturellt centrum, Plattformen för idéburna organisationer och Företagarna Botkyrka Salem. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden skulle yttra sig över hela strategin. Socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden skulle yttra sig över den del som rör idéburen sektor. Övriga nämnder, bolag och externa aktörer gavs möjlighet att lämna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen i dialog med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har summerat och bedömt remissyttranden.

211 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 Summering av remissyttranden Remissyttranden har lämnats av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, Upplev Botkyrka AB. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Strategins övergripande inriktning och upplägg är bra. Det är rätt att slå ihop näring, arbetsmarknad och idéburen sektor till en samlad strategi. Ett problem är att det saknas tydliga beröringspunkter mellan strategi vilket innebär att de lever sida vid sida. Det finns inga delar av strategin som bör utgå eller läggas till. Däremot bör processtyrningen genomsyra strategin på ett tydligare sätt. Strategin behöver även klarspråksgranskas. Socialnämnden Socialnämnden kommenterar strategi för idéburen sektor. Socialnämnden ställer sig positiva till strategin. Det är rätt att kommunens samverkan med idéburen sektor ska prioritera verksamhet för barn och unga, Botkyrkabor i behov av stöd samt Botkyrkabor som är nya i Sverige. För att kommunen ska ge rätt stöd till aktörer behöver kunskapen om idéburen sektor stärkas inom den kommunala organisationen. Vidare framhålls att det är viktigt att strategi för idéburen sektor samordnas med Plattformen för idéburna organisationer samt med de riktlinjer som tas fram om idéburet offentligt partnerskap, IOP. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden kommenterar strategi för idéburen sektor. Det är nödvändigt att tydliggöra att strategin riktar sig mot föreningar och andra icke-kommersiella organisationsformer som vill och kan bidra till ett mer allmänt intresse. Aktörer inom idéburen sektor har varierade förutsättningar och kan inte hanteras på ett och samma sätt av kommunen. Det finns också många kultur- och idrottsföreningar i Botkyrka som sannolikt inte har möjlighet att delta i idéburet offentligt partnerskap (IOP). Vidare bidrar införandet av IOP inte med mer resurser för att främja föreningslivet samtidigt som det finns en risk IOP skapar sådana förväntningar. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden är positiv till förslag till strategi. En synpunkt rör sid 6 i strategin där det anges att kommunen ska tillhandahålla en snabb och effektiv näringslivsservice. Här finns konfliktpunkter med att samtidigt tillhandahålla en rättssäker process. Det vore önskvärt om det anges att Bot-

212 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 kyrka kommun arbetar för en effektiv, korrekt och tillgänglig näringslivsservice där begreppet snabb ersätts med korrekt. Tekniska nämnden Tekniska nämnden har lämnat samma yttrande som samhällsbyggnadsnämnden, se ovan. Upplev Botkyrka AB Strategin bör adressera behovet av att kommunen tillvaratar genomförda satsningar inom området kulturella och kreativa näringar (KKN). Förslaget är att ordet kreativitet, som främst anger ett förhållningssätt, bör ersätts med KKN som anger inriktning för en önskad branschutveckling. Vidare behöver klusterutveckling för att skapa förutsättningar för olika branscher att utvecklas i Botkyrka tydliggöras i strategin. När det gäller strategi för idéburen sektor kan inkubator KLUMP erbjuda rådgivning inom affärsutveckling för dessa aktörer. Vår bedömning Vår samlade bedömning är strategins innehåll och inriktning får godkänt. Det finns ingen remissinstans som säger att kopplingen mellan de tre områdena arbetsmarknad, näringsliv och idéburen sektor inte är relevant. Det framförs inte heller att strategins strategiska utvecklingsområden på en övergripande nivå är fel. Bedömningen är att de synpunkter och förslag på ändringar som ges handlar om att ytterligare förtydliga och förbättra remissversionen av strategin. Nedan kommenteras vad vi uppfattar som remissinstansernas huvudsakliga synpunkter och förslag på ändringar. Kopplingen mellan strategins tre områden är relevant men behöver tydliggöras. Vår bedömning: Kopplingar mellan strategins tre delar förklaras i avsnitt Inledning och syfte. I en populärversion kommer vi att visualisera en tillväxtmodell som synliggör hur de olika strategierna jackar in i varandra. Kommunens processtyrning bör genomsyra strategin på ett tydligare sätt. Vår bedömning: Berörda medborgarprocesser framgår i avsnitt Strategin ger riktning för medborgarprocesserna. Vi kommer att visualisera strategin genomförande enligt processorientering i en populärversion. Strategin behöver klarspråkgranskas för att undvika ett fackspråk. Vår bedömning: strategin lämnas till extern klarspråksgranskning. Det framhålls att det är viktigt att öka kunskapen om idéburen sektor inom den kommunala organisationen för att möjliggöra rätt typ av

213 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 stöd. Vår bedömning: Vi håller med om behovet av mer kunskap och ser det som ett naturligt utvecklingsområde efter antagen strategi. Det bör tydliggöras att strategin ska rikta sig mot föreningar och andra icke-kommersiella organisationsformer som vill och kan bidra till strategins genomförande. Vår bedömning: Strategin justeras enligt förslagets inriktning. Begreppet kreativitet bör ersättas med kulturella och kreativa näringar. Vår bedömning: I strategin anges inte särskilda utpekade branscher, utan istället prioriteras satsningar på nya och befintliga företag som genererar fler nya arbetstillfällen. Strategi kreativa Botkyrka (KS/2014:188) klargör kommunens syn på begreppet kreativitet, nämligen att kommunen värdesätter att utveckla och ta tillvara Botkyrkabornas kreativitet. Klusterutveckling bör framhållas och förtydligas. Vår bedömning: Vi hänvisar delvis till översiktsplan sid 91 och 92. Där anges både lokalisering och önskad inriktning. I övrigt anges inte särskilda klusterområden utöver att betona Södra porten. I strategin framhålls att kommunen behöver planera och agera för nya etableringar samt ge utrymme för befintliga aktörer att växa genom aktiv omvärldsbevakning, uppvaktning och rätt erbjudande som möjliggör tillväxt och utnyttjar läget i regionen. Verksamheten KLUMP kan erbjuda rådgivning för aktörer inom idéburen sektor. Vår bedömning: Medskicket kan beröras i årlig näringslivsplan och i operativa aktiviteter. Inga andra specifika verksamheter omnämns i strategin. När det gäller näringslivsservice bör begreppet snabb ersätts med korrekt. Vår bedömning: Båda begrepp är relevanta styrsignaler. Vi justerar strategin till snabb och korrekt näringslivsservice. Vidare framhåller vi att det kan uppstå situationer där effektiv service krockar med att säkra rättssäkerhet vilket kan skapa försenad handläggning. I sådana fall är det viktigt med en tillgänglig och tydlig kommunikation gentemot den enskilda företagaren. Därför görs också ett tillägg om kommunikation utifrån företagens behov. Vi föreslår att strategin revideras enligt vår bedömning av remissinstansernas synpunkter och förslag. Vi förslår också att reviderat förslag till strategi ersätter följande aktiverande styrdokument: Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun (KF )

214 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:275 Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (UN ). Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ) Mattias Jansson Kommundirektör Gustav Fridlund T.f avdelningschef Bilaga Förslag till strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor. Expedieras till Samtliga nämnder Helägda bolag

215 Näringsliv, arbetsmarknad & idéburen sektor Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:275) Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: samtliga nämnder, bolag och stiftelser. Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

216 Dokumentet ersätter: Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun (KF ), Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (UN ) samt Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ) Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen Relaterade dokument: Jämlikt Botkyrka, Botkyrkas översiktsplan, Kreativa Botkyrka.

217 Innehåll Näringsliv, arbetsmarknad & idéburen sektor... 1 Strategi... 1 Program... 1 Plan... 1 Policy... 1 Riktlinjer... 1 Regler... 1 Inledning och syfte... 4 Botkyrka i en växande huvudstadsregion... 4 Arbete och företagande för Botkyrkaborna, ett rikt näringsliv och starkt civilsamhälle... 5 Strategin ger riktning för medborgarprocesserna... 5 Botkyrka kommuns näringslivsstrategi... 6 Strategiska utgångspunkter... 6 Prioriteringar inom näringslivsarbetet... 6 Strategiska utvecklingsområden... 6 Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice... 7 Främja idéer, innovationer och entreprenörskap... 7 Skapa attraktiva etableringsmöjligheter... 7 Botkyrka kommuns arbetsmarknadsstrategi... 8 Strategiska utgångspunkter... 8 Prioriteringar inom arbetsmarknadsarbetet... 8 Strategiska utvecklingsområden... 8 Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjning, vägledning och utbildning... 8 Främja arbete eller sysselsättning... 9 Stärka samverkan mellan kommunen, staten, näringslivet och civilsamhällets organisationer... 9 Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad... 9 Botkyrka kommuns strategi för samverkan med idéburen sektor Definition av begreppet idéburen sektor Strategiska utgångspunkter Prioriteringar inom kommunens samverkan med idéburen sektor Strategiska utvecklingsområden... 10

218 Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer Genomförande, uppföljning och ansvar Inledning och syfte Kommunen har ett ansvar för att alla Botkyrkabor har förutsättningar för ett bra liv. Kommunen vill bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle där både nuvarande och kommande generationer försäkras en god miljö, hälsa samt jämlik ekonomisk och social välfärd ett hållbart Botkyrka. Ett starkt näringsliv, en attraktiv bild av Botkyrka, ett levande civilsamhälle och möjligheter till utbildning och arbete förstärker varandra i en positiv spiral där arbetsmarknad, näringsliv och idéburen sektor är lika viktiga. Därför ska vi arbeta i en sammanhållen process med dessa områden. Detta är Botkyrka kommuns strategi för arbetsmarknad, näringsliv och idéburen sektor. 1 Botkyrka i en växande huvudstadsregion Botkyrka är del av en växande huvudstadsregion och blir en alltmer attraktiv etableringsplats för företag, inflyttare och besökare. Botkyrkas strategiska läge är en styrka för Botkyrkaborna och näringslivet. Här skapas nya möjligheter för nuvarande och nya företag och aktörer vilket ger fler arbetstillfällen för Botkyrka och regionen, inte minst i Södra Porten. Botkyrka är en del av en regional arbetsmarknad. Förutom närheten till Stockholms inre stadskärna ligger Botkyrka mitt emellan tre regionala stadskärnor med starka arbetsmarknader: Kungens Kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Södertälje. I Botkyrka finns det kreatörer och entreprenörer med stark drivkraft. Här finns många engagerade föreningar, organisationer och småföretagare, globala företag och internationellt ledande aktörer. Här finns också en ung och internationell befolkning med rika erfarenheter och kunskaper. Utmaning låta välfärden komma fler till del Botkyrka, Botkyrkaborna och aktörerna här har ett bra utgångsläge och stora möjligheter, men vi har också utmaningar. Vår utmaning är att stimulera en inkluderande tillväxt och lokal utveckling där välfärden omfattar fler Botkyr- 1 Begreppet idéburen sektor definieras på sidan 10.

219 kabor att fler Botkyrkabor har rätt kompetens som leder till arbete och egen försörjning. Arbete och företagande för Botkyrkaborna, ett rikt näringsliv och starkt civilsamhälle Vi behöver bidra till en arbetsmarknad som tar vara på allas erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. I detta arbete får kommunen viktig hjälp av aktörer inom den idéburna sektorn. Vi behöver skapa fler arbetstillfällen i Botkyrka, vilket går hand i hand med ett attraktivt företagsklimat. Det gör vi genom att stärka och stötta näringslivet och aktörer i den idéburna sektorn för etablering, nyföretagande och utveckling i kommunen. Det är viktigt att företagen får den kompetens de behöver. Näringslivet och den idéburna sektorn är avgörande för att skapa arbetstillfällen, fler Botkyrkabor i arbete - det bygger samhället i stort och bidrar till levande stadsdelar. För att åstadkomma detta behövs en sammanhållen strategisk utvecklingsprocess mellan näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor som ger mervärden för företagen, Botkyrkaborna och samhället. Strategiska utvecklingsområden näringsliv Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice Främja idéer, innovationer och entreprenörskap Skapa attraktiva etableringsmöjligheter Strategiska utvecklingsområden arbetsmarknad Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjning, vägledning och utbildning Främja arbete eller sysselsättning Stärka samverkan mellan kommunen, staten, näringslivet och civilsamhällets organisationer Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad Strategiska utvecklingsområden idéburen sektor Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer Strategin ger riktning för medborgarprocesserna Syftet med denna kommunövergripande strategi är att förtydliga inriktning, prioriteringar och utvecklingsområden för kommunens sammanhållna processinriktade arbete med näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor.

220 Strategin vägleder kommunens medborgarprocesser. Strategin omfattar Botkyrka kommuns samtliga nämnder, bolag och stiftelser. Botkyrka kommuns näringslivsstrategi Strategiska utgångspunkter Att Botkyrka har ett attraktivt näringslivsklimat är en förutsättning för ett starkt näringsliv och i förlängningen en hållbar utveckling. Fler företagsamma Botkyrkabor, fler investeringsmöjligheter och fler växande företag ger ett starkare näringsliv. Det ger i sin tur fler arbetstillfällen, ökad efterfrågan och ett större lokalt utbud av varor, tjänster, kultur och upplevelser. Bilden av Botkyrka, näringslivets dynamik och Botkyrkabornas livschanser förstärks i en positiv spiral. Kommunen ska stödja utvecklingen av ett väl fungerande näringsliv. Därför behöver vi en näringslivstrategi. Prioriteringar inom näringslivsarbetet Vårt näringslivsarbete riktar sig till Botkyrkabor som vill starta företag företag och aktörer som vill växa etableringar av nya företag och aktörer. I arbetet med att stödja Botkyrkabor som vill starta företag ska vi särskilt främja ungas och kvinnors företagande eftersom dessa grupper är underrepresenterade bland egenföretagare. Vi vill särskilt uppmuntra och stimulera innovativa idéer inom framtidsområden som hållbar utveckling, teknik och kreativitet. Bland företag och aktörer i Botkyrka som vill växa ska vi särskilt prioritera de som kan skapa fler arbetstillfällen samt stötta företag som behöver hjälp i en övergångsperiod, till exempel generationsväxling. I arbetet med att främja etablering av nya företag, offentliga institutioner och aktörer ska vi prioritera företag och aktörer som ger många arbetstillfällen och ökar platsens attraktivitet. Vi vill särskilt attrahera innovativa aktörer inom framtidsområden som hållbar utveckling, teknik och kreativitet. Strategiska utvecklingsområden

221 Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice Det ska vara enkelt att etablera, starta, driva och utveckla företag i Botkyrka. Botkyrka kommun ska erbjuda effektiv service och ett gott bemötande till företag i Botkyrka och till dem som skulle kunna starta företag här. Kommunens mötesplatser, där företagare och kommun möts, ska vara ett forum för en öppen dialog om näringslivets utveckling. Ett möjlighetsorienterat och serviceinriktat synsätt i kommunen skapar förutsättningar för ett bra företagsklimat. Företag behöver rätt kompetens för att växa. Vi ska bidra till företagens kompetensförsörjning, kunskapsutveckling och affärsutveckling samt matcha företag med rätt arbetskraft. Exempel på insatser är näringslivssatsningen Tillväxt Botkyrka, som är inriktad på affärsutveckling av små- och medelstora företag. Andra exempel är effektiv myndighetshantering och utbildning som företag efterfrågar samt transparent kommunikation utifrån företagens behov. Främja idéer, innovationer och entreprenörskap Botkyrka kommun ska uppmuntra och attrahera aktörer och personer som är kreativa och tänker nytt i ekonomiskt, socialt och kulturellt entreprenörskap. Botkyrka kommun ska särskilt stimulera ungas och kvinnors entreprenörskap. Botkyrkaborna ska se företagande som ett naturligt sätt att försörja sig på och de ska känna till det stöd som organisationer och myndigheter erbjuder. 2 Exempel på insatser är satsningar på entreprenörskap i skolan och stöd till affärsutveckling. Skapa attraktiva etableringsmöjligheter Vi ska planera och agera för att skapa fler möjligheter för nya företag och aktörer att etablera sig i kommunen. Vi ska också ge företagen i Botkyrka utrymme att växa. Det handlar om mark, lokaler, bostäder, infrastruktur och andra faktorer som möjliggör etablering samt en aktiv omvärldsbevakning och uppvaktning av nya möjliga intressenter. Vi vill blanda bostäder och företag där det passar, och ha specifika områden i kommunen för företag som behöver det. 3 Exempel på insatser är att utveckla Södra porten och att hitta nya projekt och aktörer där vi utnyttjar läget i regionen. 2 Vår inriktning för kreativitet och innovationer utvecklas i strategin Kreativa Botkyrka. 3 Vår inriktning för lokalisering utvecklas i Botkyrkas översiktsplan.

222 Botkyrka kommuns arbetsmarknadsstrategi Strategiska utgångspunkter Att Botkyrkaborna har arbete är en förutsättning för hållbar utveckling och är en mänsklig rättighet 4 därför behöver vi en arbetsmarknadsstrategi i Botkyrka. Låg arbetslöshet och hög förvärvsfrekvens är en prioriterad samhällsekonomisk fråga. Ett arbete med en lön som går att leva på skapar förutsättningar för trygghet, hälsa och oberoende samt tillit mellan människor och till samhällets institutioner. Kommunen har en viktig uppgift att bidra till att Botkyrkaborna har arbete eller sysselsättning som leder till egen försörjning och självständighet livet ut. Prioriteringar inom arbetsmarknadsarbetet Våra arbetsmarknadsinsatser riktar sig till personer som behöver arbete, utbildning eller någon arbetsfrämjande insats. Särskilt prioriterade grupper är Botkyrkabor som på grund av kort skolbakgrund, otillräckliga kunskaper i svenska språket, funktionsvariationer eller för att de är nyanlända i Sverige har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Av dessa är unga vuxna som varken arbetar eller studerar särskilt prioriterade. De prioriterade grupperna har skiftande behov. Därför behövs individuellt anpassade vägar till arbete, studier eller sysselsättning. Strategiska utvecklingsområden Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjning, vägledning och utbildning En god skolbakgrund förbättrar möjligheterna till arbete eller vidare studier. Botkyrka kommun ska erbjuda vägledning och ge ingångar till arbetsmarknaden, framtidsyrken och studier. Kommunen ska erbjuda ett brett utbud av utbildning på olika nivåer med hög kvalitet. Botkyrka kommuns ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning ska vi genom uppsökande aktiviteter stödja att återgå i studier. Exempel på insatser är kompetenshöjning, utbildning i olika skolformer samt studie- och yrkesvägledning. 4 Arbete som mänsklig rättighet innebär att staten och kommunen ska göra det som står i deras makt för att inte ofrivillig arbetslöshet ska drabba någon.

223 Främja arbete eller sysselsättning Kommunen ska särskilt främja arbete för de Botkyrkabor som står utanför arbetsmarknaden. Deltagaren ska ha inflytande över insatserna och de ska ge stimulans, utveckling och gemenskap utifrån deltagarens förutsättningar och behov. Exempel på insatser är coachning, praktik och arbetsträning där även kommunen som arbetsgivare spelar en viktig roll. Stärka samverkan mellan kommunen, staten, näringslivet och civilsamhällets organisationer För att var och en ska få rätt stöd och inte riskera att hamna utanför samhällets skyddsnät är det viktigt med en stark samverkan i olika former. Kommunen ska stärka samverkan mellan de egna verksamheterna och andra aktörer, och på så sätt bidra till att andelen Botkyrkabor med eget arbete och egenförsörjning ökar. Viktiga strategiska aktörer är näringslivet, den offentliga sektorn, skolväsendet och civilsamhället. Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad Kommunen ska stärka jämlikheten på arbetsmarknaden, och utgångspunkten är varje människas grundläggande rättigheter och skyldigheter. Kommunen ska därför styra sina arbetsmarknadsinsatser för att uppnå ett mer jämlikt deltagande. Exempel är utbildning och uppföljning av relevanta jämlikhetsaspekter på nämnd- och verksamhetsnivå. 5 5 Till stöd för detta har vi strategin Jämlikt Botkyrka med tillhörande riktlinjer.

224 Botkyrka kommuns strategi för samverkan med idéburen sektor Definition av begreppet idéburen sektor Idéburen sektor är organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är fristående från den offentliga sektorn. Verksamheterna bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanhang. Verksamheten inom idéburen sektor har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. 6 Strategiska utgångspunkter Den idéburna sektorn kompletterar den offentliga sektorn och näringslivet. Ett fantastiskt arbete görs varje dag i alla delar av kommunen, ofta ideellt. Allt ifrån olika fritidsaktiviteter kultur och idrott till socialt arbete. En del aktörer inom den idéburna sektorn har utvecklat verksamheter som fyller glappen mellan det offentligas förmåga och näringslivets intressen. Den verksamheten är ofta riktad till Botkyrkabor som behöver stöd eller en andra chans, kanske till följd av missbruk, sjukdom eller arbetslöshet. Den idéburna sektorn är en viktig del av det sociala kittet i samhället. Verksamheten skapar möten som stärker tilliten och förtroendet mellan Botkyrkabor. Inom den idéburna sektorn utvecklas också demokratiska värden genom att man skapar och tar tillvara engagemang, genom att man lyssnar och ger röst åt grupper som annars inte hörs. Även själva organisationsformerna ger skolning i demokrati. Kommunen ska stödja och dra nytta av den idéburna sektorn därför behövs en strategi. Prioriteringar inom kommunens samverkan med idéburen sektor Kommunens samverkan med den idéburna sektorn ska prioritera verksamhet som riktar sig till barn och unga, Botkyrkabor i behov av stöd och Botkyrkabor som är nya i Sverige. Vi ska också prioritera verksamhet som skapar interkulturella möten där människor från olika bakgrund möts. Kommunen riktar sig till aktörer inom den idéburna sektorn som vill och kan bidra till strategins genomförande. Strategiska utvecklingsområden Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor Botkyrka kommun vill att det ska vara lätt att driva verksamheter inom den idéburna sektorn i Botkyrka och vi vill att kontakterna med kommunen ska vara smidiga. 6 Begrepp med liknande betydelse är föreningsliv, social ekonomi, ideell sektor, civilsamhällets organisationer.

225 Vi lotsar aktörer rätt i kommunen. Vi ska ge råd och stöd till de som vill starta en förening eller organisation, och vi ska ha ett ändamålsenligt och rättssäkert bidragssystem. Botkyrka kommun ska också ge råd och stöd till aktörer som på avtalsmässiga grunder vill samverka med kommunen kring specifika uppdrag. Exempel på insatser är utbildning, råd och stöd om föreningsformer, upphandling, idéburet offentligt partnerskap (IOP) och socialt företagande, lokalbokningssystem och bidrag. Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer Botkyrka kommun vill öka samverkan med den idéburna sektorn. Förutom bidrag och stöd, vill vi ge fler uppdrag till och se fler samarbeten med aktörer inom den idéburna sektorn. På så vis både stärker vi och drar nytta av kapaciteten inom den idéburna sektorn. Vi ska öka vår kunskap om den idéburna sektorn, dess villkor och nyttor. I upphandlingar ska vi bedöma om det går att anpassa villkoren för idéburen sektor. Vi ska också i högre grad använda så kallade idéburet offentligt partnerskap (IOP). Kommunen vill också stärka och bredda dialogen med den idéburna sektorn. Lokala föreningar och organisationer har kunskaper om Botkyrka och är därför viktiga att ta med i kontinuerliga samråd och olika utvecklingsarbeten. Exempel på insatser är intern utbildning, inventering av möjliga uppdrag för den idéburna sektorn att utföra och dialog.

226 Genomförande, uppföljning och ansvar Genomförandet och uppföljningen av respektive strategi sker kommunövergripande genom mål och budgetprocessen samt medborgarprocesserna. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för att införliva strategin i den kommunala organisationen. Arbetsmarknadsstrategin införlivas med stöd av ett arbetsmarknadsprogram. Näringslivsstrategin införlivas med stöd av en näringslivsplan som tas fram i samarbete med företagare och företagsfrämjande organisationer i Botkyrka. Strategin för idéburen sektor införlivas dels med stöd av en överenskommelse med Plattformen för idéburna organisationer, dels med stöd av en handlingsplan som vi tar fram i samarbete med aktörerna inom den idéburna sektorn.

227 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:666 Strategi för digitalisering (KS/2017:666) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Strategi för digitalisering. 2. Strategi för digitalisering ersätter tidigare E-strategi för Botkyrka kommun (KS/2006:352) Sammanfattning Kommunstyrelsen har identifierat att digitaliseringen är en viktig faktor för kommunens utveckling. I Mål och budget 2017, avsnittet Prioriteringar 2017, gavs kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en Strategi för digitalisering för Botkyrka kommun. Botkyrka har sedan 2007 en strategi för e-förvaltning. Digitaliseringen och dess möjligheter utvecklas idag med mycket hög fart. Samtidigt har det regionala och nationella perspektivet för den kommunala utvecklingen blivit allt starkare. En förnyad strategi för digitalisering behövs. Botkyrkas nya strategi för digitalisering tar sin utgångspunkt i regionens digitala agenda En digital agenda för Storstockholm (2015) och dess fyra fokusområden: - Den digitala infrastrukturen - Den digitala kompetensen - Den digitala marknaden - Den digitala offentliga sektorn I strategin anger vi hur Botkyrka kommun bidrar till och förstärker de regionala målbilderna ur vårt kommunala perspektiv. Strategin utgår också från de övergripande nationella målen: - enklare vardag för privatpersoner och företag

228 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:666 - smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet - högre kvalitet och effektivitet i verksamheten

229 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:666 Referens Hans Lindgren Mottagare Kommunstyrelsen Strategi för digitalisering (KS/2017:666) Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Strategi för digitalisering. 2. Strategi för digitalisering ersätter tidigare E-strategi för Botkyrka kommun (KS/2006:352) Sammanfattning Kommunstyrelsen har identifierat att digitaliseringen är en viktig faktor för kommunens utveckling. I Mål och budget 2017, avsnittet Prioriteringar 2017, gavs kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en Strategi för digitalisering för Botkyrka kommun. Botkyrka har sedan 2007 en strategi för e-förvaltning. Digitaliseringen och dess möjligheter utvecklas idag med mycket hög fart. Samtidigt har det regionala och nationella perspektivet för den kommunala utvecklingen blivit allt starkare. En förnyad strategi för digitalisering behövs. Botkyrkas nya strategi för digitalisering tar sin utgångspunkt i regionens digitala agenda En digital agenda för Storstockholm (2015) och dess fyra fokusområden: - Den digitala infrastrukturen - Den digitala kompetensen - Den digitala marknaden - Den digitala offentliga sektorn I strategin anger vi hur Botkyrka bidrar till och förstärker de regionala målbilderna ur vårt kommunala perspektiv. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter E-post hans.lindgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

230 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:666 Strategin utgår också från de övergripande nationella målen: - enklare vardag för privatpersoner och företag - smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet - högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Mattias Jansson Kommundirektör Andreas Dahlgren Kommunikations- och Digitaliseringschef Bilaga Strategi för digitalisering Expedieras till Kommunens styrdokuments- och författningssamling

231 Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: Alla nämnder Dokumentet gäller till den: 31 december 2021

232 Dokumentet ersätter: Botkyrka kommuns e-strategi, KS/2006:352 Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

233 Strategi för digitalisering i Botkyrka kommun I Botkyrka kommun ser vi digitaliseringen som en förutsättning för att kunna tillgodose att medborgaren får ett självständigt och aktivt liv i livets alla skeden och för att skapa ett växande Botkyrka. Vi utvecklar våra verksamheter och arbetssätt efter Botkyrkabons behov och ständigt förnyade digitala möjligheter. Vi använder digitaliseringens verktyg när vi kommunicerar, förenklar kontakter och skapar hög kvalitet i våra verksamheter. Vi skapar förutsättningar för att utveckla resurserna i kommunen för att skapa tillväxt och ett klimatsmart Botkyrka. Detta kräver en nära samverkan mellan alla aktörer i såväl Botkyrka som i regionen och nationellt. Syfte Den digitala strategin ska stödja kommunen att skapa mål som leder till handling för att med medborgarens fokus utveckla och effektivisera verksamheten med hjälp av digitalisering. Strategin belyser digitaliseringen i Botkyrka kommun utifrån de fyra fokusområden som identifierats i Digital agenda för Stockholms län 1 Den digitala infrastrukturen Den digitala kompetensen Den digitala marknaden Den digitala offentliga sektorn Strategin för digitalisering gäller för perioden Digital agenda för Stockholms län

234 Den digitala infrastrukturen Goda digitala kommunikationslösningar är en nödvändighet i ett modernt demokratiskt samhälle. Det främjar innovationer, konkurrenskraft och samhällsutveckling och bidrar till att förenkla vardagen för företag och invånare. Infrastrukturen Den digitala infrastrukturen kommer att vara av avgörande betydelse när det mesta i vår omgivning (sk sakernas internet ) kommer att behöva kopplas upp, eller när vi vill realisera digitala välfärdstjänster inom området e-hälsa. Botkyrka kommun ska därför verka för att de nationella och regionala målen som antagits för bredbandsutbyggnaden är uppfyllda. Den digitala infrastrukturen i Botkyrka och dess utveckling beskrivs i kommunens Riktlinjer för Bredbandsutbyggnad. Digital samverkan Digital samverkan, interoperabilitet, handlar om förmågan och möjligheten hos system, organisationer och verksamhetsprocesser att fungera tillsammans. Förmågan att kunna kommunicera med varandra skapas genom att följa överenskomna regler 2. Tillsammans har regionens offentliga aktörer ett ansvar att utveckla nya samverkansformer och arbetssätt för att göra informationsutbyte enkelt och säkert mellan organisationer, både inom och utom offentlig sektor. Botkyrka kommun ska därför, på basen av att följa de regionala överenskommelserna om interoperabilitet, utveckla sin förmåga att digitalt samverka såväl internt som med externa parter i regionen. Den digitala infrastrukturen - Målbild 2021 Botkyrka deltar i den regionala utvecklingen av en digital infrastruktur där ett önskat läge kännetecknas av följande: Botkyrka kommun uppfyller de nationella och regionala målen som antagits för bredbandsutbyggnaden Botkyrka följer regionens överenskommelser om interoperabilitet och har en utvecklad digital samverkan med regionens offentliga aktörer. 2 Exempelvis Storstockholms 16 principer för samverkan

235 Den digitala kompetensen Digital kompetens innebär den individuella förmågan att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med och delta i den digitala utvecklingen utifrån sina förutsättningar. Digital kompetens är också, tillsammans med trygghet och tillgänglighet, viktiga faktorer för digital delaktighet. Skolan 3 Skolorna i Botkyrka ska använda den potential som internet och digital teknik erbjuder för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande såväl individuellt som tillsammans med andra. Skolans digitalisering ska bidra till att främja proaktiva arbetssätt och inkludering, vilket innebär likvärdighet, tillgänglighet, delaktighet och inflytande samt att bidra till att utforska varierade innovativa lärmiljöer. Digital kompetens i arbetslivet Nya digitala verktyg, processer och tjänster innebär i förlängningen nya sätt att arbeta, leda och organisera verksamheten. För att såväl medarbetare som verksamheter ska kunna ta tillvara möjligheterna, utvecklas och nå sin fulla potential behöver en omställning till det digitala samhället göras. Digital trygghet Digital trygghet innebär att medborgare, företag och organisationer känner tillit till och förtroende i användningen av kommunens digitala tjänster. Botkyrkabon ska alltid vara trygg och säker i sin relation till kommunen. Botkyrka kommuns digitala utveckling ska därför ske baserat på rätt informationssäkerhet och med säkra metoder för kommunikation, identifikation och integritet. Digital delaktighet Digital delaktighet innebär att våra invånare använder sig av och känner sig inkluderade i det digitala samhället, dess tjänster och möjligheter. En stor del av Botkyrkaborna är redan där, medan en del fortfarande står utanför. Digitaliseringen ska stärka Botkyrkabornas förutsättningar att leva ett självständigt liv. Botkyrka kommun ska därför aktivt delta i och stödja olika initiativ i samhället för ökad delaktighet. I våra kontaktytor med medborgaren agerar vi digitalt vägledande och vägvisande. 3 Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld Botkyrka kommun 2017

236 Den digitala kompetensen - Målbild 2021 Botkyrka ska arbeta för att utveckla den digitala kompetensen där ett önskat läge kännetecknas av följande: Förskolor och skolor i Botkyrka arbetar aktivt för att utveckla alla barns och elevers digitala förmåga Botkyrka kommun säkerställer medborgarens digitala trygghet i samtliga tjänster och verksamheter Botkyrka kommun tar ansvar för att verka för medborgarens delaktighet i det digitala samhället.

237 Den digitala marknaden Digitaliseringen medför förändringar som i grunden ändrar spelreglerna för organisationer och företag. Information och innehåll finns idag tillgängligt när som helst, var som helst och på vilken enhet som helst. Kostnaderna för att lagra, bearbeta och analysera information minskar. Detta skapar förutsättningar för nya innovativa lösningar och tjänster. Öppna data Digital information har blivit en central resurs för utveckling av nya, innovativa tjänster. Öppna data är digital information hos den offentliga sektorn som är tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan förbehåll. Genom att bidra med våra informationsmängder, publicerade som Öppna data, skapar vi möjligheter till högre transparens och insyn i kommunens verksamhet, nya innovativa tjänster och effektivisering. Botkyrka kommun ska därför aktivt bidra till ökad innovationskraft och insyn genom att offensivt publicera Öppna data. Botkyrka som utvecklingsarena Den offentliga sektorn har även möjlighet att stödja digitaliseringen genom att erbjuda arenor för utveckling. En utvecklingsarena skapar förutsättningar för innovativ samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi (så kallade Triple Helix) inom såväl digital som annan utveckling Samverkansarenorna erbjuder en mötesplats för behov och idéer och kan ge företag möjlighet att testa produkter och tjänster. En samverkansarena har också goda möjligheter till extern finansiering. Botkyrka kommun ska därför söka och etablera samverkan med andra offentliga organ, akademin och näringslivet kring innovativ digital utveckling. Den digitala marknaden - Målbild 2021 Botkyrka bidrar till att understödja utvecklingen av en digital marknad där ett önskat läge kännetecknas av följande: Botkyrka kommun bidrar aktivt till ökad innovationskraft och insyn genom att offensivt publicera Öppna data Botkyrkas samverkan med andra offentliga organ, akademin och näringslivet kring innovativ digital utveckling är etablerad

238 Den digitala kommunen Medborgarens/Användarens behov och en bred aktörssamverkan är utgångspunkten för allt digitalt utvecklingsarbete i Botkyrka kommun Det digitala utvecklingsarbetet inom Botkyrka kommun har en stor inneboende potential att möta medborgarens och omvärldens förväntningar på förändring och utveckling i verksamheterna. Digitaliseringsfrågorna måste vara en integrerad del i kommunens ordinarie verksamhetsutveckling. Digitalisering bidrar till att bättre möta invånarens behov av sammanhållen och lättillgänglig service. Detta kan ske samtidigt som vi effektiviserar kommunens verksamhet, och skapar en större öppenhet mot invånare och företag. Dagens och morgondagens digitala lösningar kan knyta samman olika offentliga aktörer i en resurseffektiv organisering för att möta önskemål om snabbhet, enkelhet och tillgänglighet från enskilda medborgare och företagare. Botkyrka behöver utveckla sin samverkan och sitt samarbete med olika delar av offentlig sektor för att möta dessa förväntningar. Offentlig sektor måste kunna kommunicera och samverka oavsett tid och rum och samtidigt ha en god ordning i verksamheterna. Interoperabilitet, gemensam tjänsteutveckling och utveckling med användarperspektivet i fokus kommer att vara centrala framgångsfaktorer för den här utvecklingen. Beställarkompetens En god beställarkompetens är ett kraftfullt verktyg för såväl kommunen som för regionen och offentlig sektor i stort. Beställarkompetensen ska säkerställa att kommunen är kompatibel när det gäller digital samverkan 4. Den omfattar såväl kunskap kring kravställning, gällande regelverk etc. som tillämpandet av nationella och regiongemensamma standarder. Botkyrka kommun ska därför ha en väl utvecklad digital beställarkompetens. I våra upphandlingar strävar vi alltid efter att driva på den digitala utvecklingen. Koordinerat regionalt samarbete I Stockholmsregionen finns idag ett flertal etablerade samverkansstrukturer inom flera digitaliseringsområden som e-hälsa, förutsättningar för e- förvaltning och öppna data. 4 Dvs att gränsöverskridande information och utbyte av data kan hanteras på ett säkert sätt.

239 Ett mer koordinerat utvecklingsarbete i regionen skapar ökad medborgarnytta och minskar kostnaderna. Denna koordinering bör ske såväl horisontellt som vertikalt (nationellt, regionalt och lokalt) mellan regionens offentliga aktörer. Botkyrka kommun ska därför öka ambitionsnivån i den samverkan som finns för att säkerställa ett sammanhållet grepp om digitaliseringen i regionen. Det digitala mötet Medborgaren har idag en växande förväntan på att kunna utföra sina ärenden oberoende av tid och rum genom digitala tjänster. Detta kommer att leda till smidigare kontakter och kortare handläggningstider samtidigt som det gör Botkyrka kommun mer tillgängligt och bidrar till en positiv upplevelse. Det digitala mötet kan vara direkt genom olika digitala kanaler, men också indirekt genom Botkyrka kommuns fysiska mötesplatser (exempelvis medborgarcenter, bibliotek). Men vi måste också koppla samman telefoni, fysiska möten och digitala möten, för att låta medborgaren få avgöra vad som passar bäst i varje situation. Botkyrka kommun ska därför utveckla det digitala mötet med invånare och näringsliv, baserat på deras behov och förväntningar. e-hälsa och omsorg e-hälsa och välfärdsteknik utvecklar välfärden och förbättrar för invånare i behov av trygghet, vård och omsorg. Genom att ta tillvara dessa möjligheter kan vi öka tryggheten och kvalitén, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Digitaliseringen ger helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande för människor i behov av trygghet, vård och omsorg. Digitaliseringen medför också goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. För invånare som har svårigheter att uttrycka synpunkter ger digitaliseringen nya möjligheter till kommunikation. Det kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre utsträckning kan fattas i samråd med alla berörda parter. Botkyrka kommun ska därför intensifiera arbetet inom e-hälso-området. Digital demokrati Den digitala utvecklingen skapar nya arenor för demokrati, insyn och delaktighet och bidrar till att skapa förutsättningar för ett öppet och inkluderande demokratiskt samhälle. Medborgarna använder idag, i allt större utsträckning,

240 sociala medier och webbplatser för diskussioner, opinionsbildning och deltagande. Förväntningarna på att kommunen erbjuder motsvarande tjänster ökar. Botkyrka kommun ska därför, i samspel med medborgarna, pröva och etablera nya digitala arenor för insyn och delaktighet. Den digitala kommunen - Målbild 2021 Botkyrka kommun utvecklar sin digitalisering där ett önskat läge kännetecknas av följande: Botkyrka kommun har ett sammanhållet utbud av digitala tjänster och service som möter den enskilda invånaren i dennes livssituation och överbryggar administrativa gränser. Botkyrka kommun har utvecklat det digitala mötet med invånare och näringsliv, baserat på deras behov och förväntningar. Botkyrka kommun deltar aktivt i utvecklingen inom e-hälsa och omsorg. Botkyrka kommun har en väl utvecklad digital beställarkompetens. I våra upphandlingar strävar vi alltid efter att driva på den digitala utvecklingen. Botkyrka kommun deltar aktivt i regionala digitala utvecklingsinitiativ. Medborgarna kan genom väl utvecklade digitala möjligheter få insyn i kommunen och påverka kommunens utveckling.

241 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:1 Riktlinjer för digitaliseringsfonden (KS/2018:1) Beslut 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer för digitaliseringsfonden. 2. Kommunstyrelsen beslutar delegera till kommunikations- och digitaliseringschefen, kommunledningsförvaltningen, att fatta beslut i ansökningsärenden avseende digitaliseringsfonden. 3. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att revidera kommunstyrelsens delegationsordning i enlighet med ovan. 4. Kommunstyrelsen kan vid behov besluta om tilläggsanslag till fonden. Sammanfattning Digitaliseringen och dess möjligheter utvecklas idag med mycket hög fart. För att stimulera digitaliseringsarbetet, ta tillvara digitaliseringens förändringskraft och skapa nya, smarta lösningar till medborgarens nytta har kommunstyrelsen i Mål och budget 2018 avsatt 2+2 miljoner kronor under 2018 i en digitaliseringsfond. Om de avsatta medlen för digitaliseringsfonden inte räcker för att täcka behoven av prioriterade digitaliseringsinsatser kan kommunledningsförvaltningen ansöka om tilläggsanslag hos kommunstyrelsen. Det övergripande syftet med fonden är att bidra till genomförandet av kommunens digitaliseringsstrategi samt förverkligande av de mål kommunfullmäktige satt upp för kommunens verksamheter, genom att fånga upp, pröva och realisera innovativa digitala lösningar. Fonden ska bidra till organisationens förmåga att ta tillvara och förverkliga idéer för innovativ verksamhetsutveckling, utifrån såväl ett internt som ett externt perspektiv.

242 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:1 Riktlinjer för digitaliseringsfonden anger kriterier för hur fördelningen av fondens medel ska ske, berednings- och beslutsgång samt uppföljning av fonden. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

243 Kommunledningsförvaltningen Kommunikation/Digitalisering TJÄNSTESKRIVELSE [2] KS/2018:1 Referens Hans Lindgren Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinjer för digitaliseringsfonden Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen antar Riktlinjer för digitaliseringsfonden. 2. Kommunstyrelsen beslutar delegera till Kommunikations- och Digitaliseringschefen, klf, att fatta beslut i ansökningsärenden avseende digitaliseringsfonden. 3. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att revidera kommunstyrelsens delegationsordning i enlighet med ovan. 4. Kommunstyrelsen kan vid behov besluta om tilläggsanslag till fonden. Sammanfattning Digitaliseringen och dess möjligheter utvecklas idag med mycket hög fart. För att stimulera digitaliseringsarbetet, ta tillvara digitaliseringens förändringskraft och skapa nya, smarta lösningar till medborgarens nytta har kommunstyrelsen i Mål och budget 2018 avsatt 2+2 miljoner kronor under 2018 i en digitaliseringsfond. Om de avsatta medlen för digitaliseringsfonden inte räcker för att täcka behoven av prioriterade digitaliseringsinsatser kan kommunledningsförvaltningen ansöka om tilläggsanslag hos kommunstyrelsen. Det övergripande syftet med fonden är att bidra till genomförandet av kommunens digitaliseringsstrategi samt förverkligande av de mål kommunfullmäktige satt upp för kommunens verksamheter, genom att fånga upp, pröva och realisera innovativa digitala lösningar. Fonden ska bidra till organisationens förmåga att ta tillvara och förverkliga idéer för innovativ verksamhetsutveckling, utifrån såväl ett internt som ett externt perspektiv. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post hans.lindgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

244 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunikation/Digitalisering TJÄNSTESKRIVELSE [2] Riktlinjer för digitaliseringsfonden anger kriterier för hur fördelningen av fondens medel ska ske, berednings- och beslutsgång samt uppföljning av fonden. Ärendet All utveckling och innovation i Botkyrka kommun utgår från vilken nytta den tillför medborgarna. Medborgarens fokus är utgångspunkten för kommunens arbete och så även i arbetet med digitalisering. Kommunstyrelsen har i Mål och budget 2018 avsatt medel till en digitaliseringsfond med syftet att påskynda ett innovativt digitaliseringsarbete i kommunen. Kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur tilldelning av medel från fonden ska ske. Bakgrund Kommunstyrelsen har identifierat att digitaliseringen är en viktig faktor. Botkyrka kommuns övergång till det digitaliserade samhället går för långsamt. Takten måste öka, vilket inte alltid kan ske inom ramen för den ordinarie planerings- och budgetcykeln inom kommunen. Mattias Jansson Kommundirektör Andreas Dahlgren Kommunikations- och Digitaliseringschef Bilaga Riktlinjer för digitaliseringsfonden Expedieras till Kommunens styrdokuments- och författningssamling

245 Riktlinjer för Digitaliserings- Fonden Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:1 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

246 Dokumentet ersätter: Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

247 Riktlinjer för Digitaliseringsfonden Botkyrka kommun Kommunstyrelsen i Botkyrka har beslutat inrätta en digitaliseringsfond. Bakgrund och syfte Botkyrka kommuns övergång till det digitaliserade samhället går för långsamt. Takten måste öka, vilket inte alltid kan ske inom ramen för den ordinarie planerings- och budgetcykeln inom kommunen. Botkyrka kommun har för därför inrättat en digitaliseringsfond med syftet att påskynda ett innovativt digitaliseringsarbete i kommunen. Det övergripande syftet med fonden är därför att bidra till genomförandet av kommunens digitaliseringsstrategi samt förverkligande av de mål kommunfullmäktige satt upp för kommunens verksamheter genom att fånga upp, pröva och realisera innovativa digitala lösningar. Fonden ska bidra till organisationens förmåga att ta tillvara och förverkliga idéer för innovativ verksamhetsutveckling, utifrån både det interna och det externa perspektivet. Genom fonden skapas extra möjligheter för ett långsiktigt utvecklings- och förändringsarbete. Medel ur fonden ska finnas enkelt tillgängliga för att implementera och pröva digitala lösningar för att på så sätt snabbare kunna möta brukarnas och medborgarnas behov och förväntan. Om digitaliseringsfonden Digitaliseringsfonden anslås som en investerings- och driftsfond under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen delegerar till kommunikations- och digitaliseringschefen, klf, att fatta beslut om fördelning av medel ur fonden utifrån uppsatta kriterier. Medel ur fonden kan enbart sökas av kommunens förvaltningar. Investeringsoch driftmedel från fonden kan endast beviljas för innevarande år. Om de avsatta medlen för digitaliseringsfonden inte räcker för att täcka behoven av prioriterade digitaliseringsinsatser kan kommunledningsförvaltningen ansöka om tilläggsanslag hos kommunstyrelsen. Kriterier Det övergripande kriteriet för de insatser som kan finansieras genom digitaliseringsfonden är att de ska bidra till uppfyllandet av kommunfullmäktiges mål samt kommunens digitaliseringsstrategi. Projektet/insatsen ska ha en tydlig inriktning på att ge en ökad nytta för invånaren.

248 Övriga kriterier som tas i beaktande är att projektet bidrar till: Innovativ verksamhetsutveckling med hjälp av digitalisering. Samverkan och informationsutbyte regionalt och med andra myndigheter och organisationer. Uppfyllandet av gemensamma målsättningar i regionen Insatsens potential att kunna skalas upp till ökat användande, inom kommunens verksamheter, andra kommuner i regionen, omgivande civilsamhälle mm Förbättrad förmåga att sammanställa, analysera och återanvända information Ett processorienterat arbetssätt. Innovationsprocessen Ett innovativt arbetsklimat bejakar nytänkande och idéer på alla nivåer i kommunens verksamheter och processer. När idéer och ett tänk om -resonemang startar är de första fröna sådda för ett innovativt klimat. Redan på ett tidigt stadium behöver detta få ett konstruktivt stöd. Forna tiders förslagslådor såg många innovationer födas. Första stadiet är en innovativ idé. Idén kan födas var som helst inom kommunen eller som en synpunkt från kommunens invånare. Varje idé ska fångas. Ansökningsprocess Ansökningsprocessen för digitaliseringsfonden består av tre delar: skiss, ansökan och beslut. Skiss och ansökan Den ansökande verksamheten identifierar en möjlighet eller ett behov och formulerar det som en projektskiss. Skissen ska på en övergripande nivå beskriva förbättringsbehov/möjligheter och övergripande nytta. I skissen anges eventuell medfinansiering i form av finansiella eller personella resurser som senare vägs in i bedömningen av ett genomförande. Skissen formuleras i samråd med verksamhetsutvecklarna digitalisering, klf, som har i uppdrag att vara ett tidigt stöd i processen. Tillsammans formuleras en ansökan om medel ur fonden. Ansökan ska bland annat omfatta följande: En nyttoanalys där nyttan identifieras utifrån:

249 - Vilka nyttorna är och var de kommer att uppstå - Vilka förändringar som krävs för att nyttan ska uppstå - Vilka som kommer att beröras av förändringarna En beskrivning av ägarskap för realisering av nyttorna Uppskattade kostnader för såväl projektgenomförande som förvaltning och drift efter det att projektet är avslutat. Här ska bland annat följande framgå för bedömning av projektets genomförbarhet på kort och lång sikt: - Kan projektet medfinansieras och i så fall på vilket sätt - Vilka resurser avsätts i form av tid från den ansökande verksamheten i projektet - Hur ska projektresultatet finansieras om det övergår i ordinarie drift efter projekttiden. Beredning av ärendet sker inom kommunikationsavdelningen, klf. I beredningen ingår att inhämta ett yttrande från kommunens IT-chef avseende förslagets eventuella konsekvenser i kommunens IT-miljö. Synpunkter inhämtas också vid behov från berörda processer/ förvaltningar/avdelningar genom medlemmarna i samordnings- och processutvecklingsgruppen för stödprocessen Möjliggöra digitalisering. Vid beredningen bedöms om kriterier fylls och är i linje med kommunens mål och strategier. Beslut Kommunikations- och digitaliseringschefen, klf, beslutar om genomförande, återremiss eller avslag på en ansökan om finansiering. Beredningens rekommendation ligger till grund för beslutet. Beslutet anmäls som delegationsärende till kommunstyrelsen. Uppföljning av insatser Fondens insatser och nytta i förhållande till sitt syfte redovisas av kommunikations- och digitaliseringsavdelningen i kommunens delårsrapporter och årsrapport.

250

251 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:104 Plan för bredbandsutbyggnad (KS/2018:104) Beslut 1. Kommunstyrelsen antar Plan för bredbandsutbyggnad i Botkyrka. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en plan för hur utbyggnad av bredband ska ske. En förutsättning för att öka användandet av digitaliseringens möjligheter är att användarna, invånare, företagare, organisationer och offentliga aktörer kan kommunicera och interagera över internet. Det behövs en fortsatt utbyggnad av den digitala infrastrukturen för att Botkyrka ska kunna uppfylla regeringens och regionens bredbandsmål. Plan för bredbandsutbyggnaden definierar målen och anger i ett antal Vi ska -satser nödvändiga insatsområden för detta. Kommunledningsförvaltning redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

252 Kommunledningsförvaltningen Kommunikation/Digitalisering TJÄNSTESKRIVELSE [1] KS/2018:104 Referens Hans Lindgren Mottagare Kommunstyrelsen Plan för bredbandsutbyggnad i Botkyrka Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen antar Plan för bredbandsutbyggnad i Botkyrka. Ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram en plan för hur utbyggnad av bredband ska ske. Bakgrund En förutsättning för att öka användandet av digitaliseringens möjligheter är att användarna, invånare, företagare organisationer och offentliga aktörer kan kommunicera och interagera över internet. Det behövs en fortsatt utbyggnad av den digitala infrastrukturen för att Botkyrka ska kunna uppfylla regeringens och regionens bredbandsmål. Plan för bredbandsutbyggnaden definierar målen och anger i ett antal Vi ska - satser nödvändiga insatsområden för detta. Mattias Jansson Kommundirektör Andreas Dahlgren Kommunikations- och Digitaliseringschef Bilaga Plan för bredbandsutbyggnad Expedieras till Kommunens styrdokuments- och författningssamling KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post hans.lindgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

253 Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

254 Dokumentet ersätter: skriv dokumentnamn samt diarienummer. Om inget tidigare dokument, ta bort text i fältet Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

255 Plan för bredbandsutbyggnad Botkyrka kommun Syfte Syftet med denna plan är att säkerställa att utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i Botkyrka når de mål som anges i kommunens Strategi för digitalisering, samt är i linje med kommunens översiktsplan. Bakgrund Nationella mål Regeringen har satt mål för bredbandspolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att senast år 2020: - minst 95 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som landsbygden bör kunna erbjudas en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s. Regeringen har också satt ett motsvarande mål för år Det innebär att - 98 procent av landets invånare bör ha tillgång till bredband med en överföringshastighet om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, - 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, - 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s. Det nationella målet innefattar också att alla kommuninvånare bör ha tillgång till stabila mobila tjänster (via mobilnätet) av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år Regionalt mål Storstockholms mål 1 är att utveckla en digital infrastruktur till år 2020, där ett önskat läge kännetecknas av följande: - alla invånare och företag i länets tätorter och småorter ska ha tillgång till symmetrisk bandbredd motsvarande 100 Mbit/s. - alla invånare och företag utanför tätorter och småorter ska ha tillgång till bandbredd motsvarande minst 30 Mbit/s. Botkyrkas mål I Botkyrkas Strategi för digitalisering sätts målet att kommunen år 2021 uppfyller de nationella och regionala målen för bredbandsutbyggnad. Botkyrka kommun ska även bidra till det nationella bredbandsmålet för Digital agenda Storstockholm

256 Nuläge (2016) Botkyrka Post- och telestyrelsen (PTS) mäter och följer upp tillgången till bredband i Sverige. Vid den senaste publicerade bredbandskartläggningen 2 (oktober 2016) har i genomsnitt - 81 procent av alla hushåll i Botkyrka kommun tillgång till bredband via fiber med en hastighet av 100 Mbit/s eller mer - För hushåll inom tätort eller småort är andelen 82 procent (100 Mbit/s via fiber) - För hushåll utanför tätort eller småort är andelen 5 procent (100 Mbit/s via fiber) - För hushåll utanför tätort eller småort är andelen 28 procent (30 Mbit/s) Bredbandsutbyggnad i Botkyrka Botkyrka kommun växer. Det är av största vikt att den digitala infrastrukturen byggs ut i samma takt som kommunen i övrigt. Tillgång till digital uppkoppling ska vara möjlig för alla invånare oavsett var man bor och verkar i kommunen. Väl utvecklad digital infrastruktur bidrar till att utveckla och effektivisera såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Vi ska se tillgången till digital infrastruktur som ett (av flera) verktyg för att kommunen ska kunna hantera de samhällsutmaningar som vi står inför. Ett väl utbyggt bredbandsnät med operatörsneutrala bredbandsleverantörer möjliggör att elektroniska tjänster av hög kvalitet kan användas av alla hushåll och företag i såväl tätorterna som landsbygden. I första hand ska trådbunden anslutning via fiber erbjudas, men för hushåll i mycket glest bebyggda områden kan anslutning via trådlösa alternativ bli aktuellt. Täckningen av mobila bredbandsnät ska vara god i hela kommunen. Botkyrka kommun För att nå de uppsatta målen behöver Botkyrka fortsätta bygga ut kommunens digitala infrastruktur på ett långsiktigt, strategiskt och kostnadseffektivt sätt. Detta ska vara en naturlig del av bebyggelseutvecklingen. Vi ska, i linje med plan- och bygglagen 3 2 kap. 5, inkludera den digitala infrastrukturen i kommunens generella infrastruktur (el, VA, fjärrvärme) för bebyggelse. Vi ska därför planera och samordna den digitala infrastrukturen med övrig infrastrukturutbyggnad, när vi planerar, förnyar och bygger nya områden i kommunen. 2 PTS statistik 3 Plan- och bygglagen

257 Botkyrkas tätorter Idag bygger vi ut bredbandsnäten via det kommunägda bolaget Botkyrka stadsnät AB tillsammans med de större nätägarna på marknaden. Detta fungerar väl inom tätorterna där det finns ett stort intresse från de nätägare och bredbandsoperatörer att ansluta hushåll och företag till fibernät. Botkyrkas landsbygd Utanför tätorter och småorter i Botkyrka gäller andra marknadsmässiga förutsättningar. För att utbyggnaden här ska öka behöver kommunen agera. Vi ska söka finansiering via statsbidrag i den mån det är möjligt för bredbandsutbyggnaden i de delar av kommunens landsbygd där EU:s regelverk medger detta. Vi ska verka för att alternativa tekniker (ökad täckning för mobilt bredband) etableras. Vi ska verka för att stötta byalag och andra föreningar, till exempel vägföreningar, som vill ansöka om att få bygga ut bredbandsnätet i form av områdesnät på landsbygden. Vi ska även aktivt stimulera intresset för fiber på landsbygden genom till exempel informationsmöten, medborgardialog eller andra likande aktiviteter. Botkyrka stadsnät Botkyrka stadsnät AB ska tillsammans med marknadens aktörer erbjuda ett öppet, operatörsneutralt nät på likvärdiga villkor och kommersiella grunder. Kommunens ägardirektiv för Botkyrka stadsnät AB möjliggör god styrning för utbyggnaden. Botkyrkas översiktsplan (ÖP) Kommunens ambition är att det ska finnas förutsättningar att både bo och verka i såväl tätort som på landsbygden. Tillgången till bredband är en viktig framgångsfaktor för en levande landsbygd. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det en grundläggande förutsättning att alla invånare ska kunna erbjudas service på lika villkor. I Botkyrka kommuns översiktsplan förtydligas hur vi vill utveckla kommunens landsbygd. Vi ska aktivt och på lämpligt sätt bistå de nätägare som planerar och bygger bredbandsnät inom kommunen inklusive deras underleverantörer. Vi ska ha en tidig dialog och samverka så att utbyggnaden kan ske i linje med dessa riktlinjer och den viljeinriktning som framgår av kommunens översikt- och detaljplaner.

258 Ökad samordning i bredbandsfrågan Botkyrka kommun har många olika viktiga roller i bredbandsutbyggnaden. Som ägare av Botkyrka stadsnät AB och bostadsföretaget AB Botkyrka byggen har kommunen goda möjligheter att påverka bredbandsutbyggnaden. Förutom bredbandsstrategin finns det myndigheter och organisationer som ställer krav, vägleder och genomför tillsyn av bredbandsleverantörer och kommuner: - regeringen nationell bredbandsstrategi, - länsstyrelsen strategisk handlingsplan, - Storstockholm regional handlingsplan, - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Informationssäkerhet, - Post och Telestyrelsen Tillit, robust kommunikation, kommunen som aktör 4 - andra intresseorganisationer. Det är idag ett komplext arbete att samordna de olika aktörerna i utvecklingsoch anläggningsarbetet av den digitala infrastrukturen. Vi ska därför såväl på strategisk som på taktisk nivå ta ett samordnat ansvar i bredbandsfrågan. 4 PTS Hur kommunen kan främja utbyggnad

259

260 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:314 Samarbete mellan Botkyrka kommun och Botkyrka närradioförening (KS/2017:314) Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna IOP-avtal mellan Botkyrka närradioförening och Botkyrka kommun. 2. Finansiering om kronor för 2018 tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. 3. Finansiering om kronor för 2019 hanteras inom ordinarie budgetprocess för Uppdraget som kommunstyrelsen gav till kommunledningsförvaltningen , 199, anses genomfört. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att Botkyrka kommun ingår ett tvåårigt partnerskap, ett så kallat IOP-avtal, med Botkyrka närradioförening. Det föreslagna partnerskapet tar sikte på det gemensamma målet att underlätta för Botkyrkabor att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. För att uppnå målet ska föreningen på olika sätt försöka involvera fler Botkyrkabor i radioverksamheten. Kommunen ska bland annat stötta föreningen i deras önskan om att få del av kommunal information som kan användas till radioverksamheten, vilket kan bidra till att öka kunskapen hos lyssnarna om aktuella frågor i lokalsamhället. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

261 Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 Referens Charlotte Rydberg Mottagare Kommunstyrelsen Samarbete mellan Botkyrka kommun och Botkyrka närradioförening Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna IOP-avtal mellan Botkyrka närradioförening och Botkyrka kommun. 2. Finansiering om kronor för 2018 tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. 3. Finansiering om kronor för 2019 hanteras inom ordinarie budgetprocess för Uppdraget som kommunstyrelsen gav till kommunledningsförvaltningen , 199, anses genomfört. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att Botkyrka kommun ingår ett tvåårigt partnerskap, ett så kallat IOP-avtal, med Botkyrka närradioförening. Det föreslagna partnerskapet tar sikte på det gemensamma målet att underlätta för Botkyrkabor att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. För att uppnå målet ska föreningen på olika sätt försöka involvera fler Botkyrkabor i radioverksamheten. Kommunen ska bland annat stötta föreningen i deras önskan om att få del av kommunal information som kan användas till radioverksamheten, vilket kan bidra till att öka kunskapen hos lyssnarna om aktuella frågor i lokalsamhället. Ärendet I april 2016 skickade Radio Botkyrka en skrivelse med begäran om samarbete med Botkyrka kommun. I ett beslut från 9 oktober 2017 ( 199) går kommunstyrelsen föreningen till mötes genom att uppdra till kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag på samarbete mellan kommun och närradiokanal. I beslutet framhåller kommunstyrelsen vikten av att ha en närradio i Botkyrka som rapporterar vad som händer i kommunen och det positiva i att Botkyrkaborna själva ges möjlighet att skapa en del av innehållet. Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

262 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 I sin begäran om samarbete uttrycker Radio Botkyrka en förhoppning om att kunna samarbeta med flera förvaltningar i kommunen. Föreningen har muntligt framfört att de gärna skulle vilja nå ut i skolorna och till föreningar med ett erbjudande om samarbete. De är glada över att delta i kommunens satsning i Almedalen. Under 2016 tillkom tre sändande föreningar i verksamheten. Med hjälp av flerspråkigheten hos sändande föreningar kan information ges på flera språk. Föreningen uttrycker i skrivelsen att de inte ansöker om bidrag utan hellre vill se ett samarbete med kommunen. Kommunledningsförvaltningen återkommer nu med ett förslag till samarbete. Kommunledningsförvaltningen föreslår ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, IOP. Syftet är att bidra till det gemensamma målet att möjliggöra för Botkyrkaborna att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. Kommunledningsförvaltningen föreslår att partnerskapet ingås med Botkyrka Närradioförening istället för med Radio Botkyrka. I praktiken är Radio Botkyrka och Botkyrka närradioförening tätt sammankopplade. Botkyrka närradioförening är paraplyorganisationen för alla som sänder via Radio Botkyrka 91,6. Radio Botkyrka är sändande förening. Det är paraplyorganisationen som har sändningstillstånd, hyr lokal och står för tekniken. Eftersom IOP-avtalet tar sikte på att möjliggöra för fler att sända närradio är det logiskt att det är med paraplyorganisationen som avtalet ingås. Förslaget kommer från Radio Botkyrka själva. Genom att ingå partnerskap med närradioföreningen kan kommunen dra nytta av den idéburna partens engagemang när det gäller att möjliggöra för Botkyrkabor att vara delaktiga och göra sin röst hörd genom radio. Genom partnerskapet etableras också kontaktvägar som gör det enklare för föreningen att ta del av kommunal information, som föreningen kan använda i verksamheten. Partnerskapet ska också bidra till att ge ökad stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna för Botkyrka Närradioförening och därmed ökad kvalitet i verksamheten. Idéburet offentligt partnerskap som samarbetsform År 2010 utvecklade Forum (Idéburna organisationer med social inriktning) en modell som har som funktion att fylla i glappet mellan två olika överenskommelseformer: föreningsbidrag och köp av tjänst. Föreningsbidrag är en form av stöd som ges av kommunen till en förenings övergripande verksamhet. Kommunen bestämmer en del krav som måste uppfyllas för att kunna ta emot föreningsbidraget (t.ex. målgrupp) men aktiviteterna därefter styrs helt av före-

263 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 ningarna. När det gäller köp av tjänst är det kommunen som beställare som bestämmer i detalj den tjänsten som ska levereras. Då hamnar kommunen och föreningar i en relation kund/leverantör. Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansmodell mellan idéburen och offentlig sektor. IOP-avtal beskrivs som partnerskapsavtalet mittemellan föreningsbidrag och upphandlad tjänst. Detta betyder att IOP-avtal ska användas för att hantera en samhällsutmaning där kommunen och idéburna organisationer kan arbeta tillsammans i partnerskap utanför ramen om föreningsbidrag eller upphandlad tjänst. Med IOP kan kommunen stödja specifika tjänster från den frivilliga sektorn, som är drivna av en samhällsutmaning, utan att detaljstyra dessa. För att ett IOP ska formas behövs minst två parter, en idéburen och en från offentlig sektor, som båda är intresserade av att ingå ett partnerskap. Tanken med IOP blir därmed en samverkansmodell som kombinerar nödvändiga resurser och handlingskraft med föreningarnas rätt till oberoende. Arbetsformen har prövats i flertal kommuner sedan år I Botkyrka har avtalsformen använts bland annat av arbets- och vuxenutbildningsnämnden. De har också tagit fram riktlinjer för IOP. Så förhåller sig det föreslagna partnerskapet till riktlinjer för IOP Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har i sina riktlinjer för IOP listat ett antal kriterier för när Idéburet offentligt partnerskap kan övervägas. Nedan resonerar vi hur föreslaget partnerskap förhåller sig till dessa kriterier. 1. Verksamhet sker på initiativ av den idéburna organisationen Det är Radio Botkyrka har initierat ett samarbete med kommunen. 2. Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. Partnerskapet tar sikte på det gemensamma målet att underlätta för Botkyrkabor att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. För att uppnå målet ska föreningen på olika sätt försöka involvera fler Botkyrkabor i radioverksamheten. Kommunen ska stötta föreningen i deras önskan om att få del av kommunal

264 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 information som kan användas till radioverksamheten, vilket kan bidra till att öka kunskapen hos lyssnarna om aktuella frågor i lokalsamhället. 3. Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället. Se ovan. 4. Verksamheten inte kan ses som en del av det normerande föreningsbidraget. Botkyrka närradioförening har tidigare fått föreningsbidrag av kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun. I en tjänsteskrivelse från den 17 augusti 2017 gjorde kommunledningsförvaltningen bedömningen att föreningsbidrag även framöver skulle kunna vara en möjlig bidragsform för närradiokanalen, givet att föreningen uppfyller kommunens bidragskriterier. Kommunstyrelsen gjorde en annan bedömning och gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i dialog med Radio Botkyrka utarbeta ett förslag på hur Radio Botkyrka kan vara en allmännyttig mediekanal för Botkyrkaborna och att förslag på samarbete mellan kommun och närradiokanal. 5. Varken den offentliga organisationen eller den idéburna organisationen vill göra den idéburna organisationen till underleverantör, utan istället till en fri och självständig aktör. Det är av yttersta vikt att Botkyrka närradioförening förblir en fri och självständig aktör. Det är inte aktuellt för någon part att göra organisationen till en underleverantör till kommunen. 6. Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation 1 att vårda. Vid upphandling önskar kommunen en leverantör som levererar den tjänst kommunen vill köpa. IOP handlar inte om ett kommersiellt kontrakt utan snarare ett samarbete i syfte att utveckla förhållanden som råder i kommunen. Avtalsformen handlar inte heller om att göra intrång på tjänster som finns på en 1 Med konkurrenssituation menas en kommersiell marknad då lagen om offentlig upphandling, LOU (2016:1145) träder in.

265 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 marknad. IOP- avtal hamnar alltså utanför upphandlingsregelverket när det inte är fråga om ett kommersiellt kontrakt eller att tjänster på marknaden trängs bort. i Målsättningen i föreslaget IOP-avtalet handlar inte om att närradion ska kunna slå sig fram på mediemarknaden eller om att föreningen skulle ha ett vinstintresse utan det tar sikte på att möjliggöra för fler att bli delaktiga i närradiokanalens verksamhet och att möjliggöra för radiomakarna att få information från kommunen och använda den i den utsträckning de själva vill. IOP-avtalets lagenlighet är ännu inte rättsligt prövat och rättslig praxis saknas. 7. Båda parter är med och finansierar verksamheten (pengar eller andra insatser). Kommunen bidrar med finansiering, representanter till en samverkansgrupp samt en kontaktperson som kan vara behjälplig med information om aktuella frågor i kommunen. Närradioföreningen bidrar med ideellt engagemang, kompetens och den utrustning och de tillstånd som krävs för att bedriva radioverksamhet. 8. Verksamheten inte detaljregleras från kommunens sida. IOP-avtalet är utformat på ett sätt att närradioföreningens verksamhet inte ska detaljregleras. Uppföljning sker löpande i samverkansgruppen och genom föreningens årsmöteshandlingar. 9. Verksamheten avses att drivas under en längre tid. 2 Kommunledningsförvaltningen bedömer att samarbetet behöver prövas en tid och föreslår därför ett avtal som löper under två år, till att börja med. Efter två år bör resultatet utvärderas. Ett tvåårigt avtal ger närradion lite mer stabilitet än så som det har varit tidigare när kommunstyrelsen fått en årlig ansökan från Radio Botkyrka. Botkyrka närradioförening önskar dock ett treårigt avtal. 10. Verksamheten ska vara kompetensenlig enligt Kommunallagen (1991:900)

266 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 Kommunledningsförvaltningen anser att det finns ett allmänt intresse i att stödja föreningars kultur- och fritidsverksamhet och deras arbete för att engagera kommuninvånare och skapa delaktighet i lokalsamhället. Ekonomiska konsekvenser Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen går in med kr per år i samarbetet med Botkyrka närradioförening. Summan baseras på tidigare bidrag från kommunstyrelsen till Radio Botkyrka. Beloppet möjliggör för närradion att delta i kommunens satsning i Almedalen, om föreningen så önskar. För 2018 föreslås att pengar anslås från kommunstyrelsens medel till förfogande. Medel för 2019 hanteras i ordinarie budgetprocess. Uppföljning Partnerskapet ska följas upp löpande genom samverkansmöten en gång varje halvår. Botkyrka Närradioförening ska varje år lämna en ekonomisk redovisning och en redogörelse för den verksamhet som medlen har använts till. Botkyrka Närradioförening ska redovisa sin ekonomi separat från föreningen Radio Botkyrka. Samverkansgruppen utvecklar en form för uppföljning, utvärdering och redovisning av resultat. Om medlen inte har använts i enlighet med vad som bestäms i partnerskapet kan föreningen bli återbetalningsskyldig. Partnerskapet tar sikte på att möjliggöra för fler Botkyrkabor att delta och höras i radioverksamhet. Föreningen är dock fortsatt självständig i sin verksamhet. Kommunledningsförvaltningen kommer inte att styra eller följa upp innehållet i närradiokanalen. Liksom tidigare är det upp till sändande föreningar att följa Radio- och TV-lagen. Det bör vara en grund för uppsägelse av IOPavtalet om innehållet strider mot grundläggande demokratiska principer. Alternativ till IOP Om kommunen väljer att ingå ett IOP så innebär det ett formaliserat samarbete och ett större åtagande från kommunledningsförvaltningens sida jämfört med om kommunstyrelsen beslutar att betala ut ett bidrag till föreningen. Ett bidrag till föreningen hindrar inte att kommunen samarbetar med föreningen ändå, 3 Idéburet offentligt partnerskap juridiskt utrymme, Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret, s. 2

267 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [7] KS/2017:314 men det sker då på ett mindre formaliserat sätt. Ett föreningsbidrag kan övervägas som ett alternativ till IOP. i Ur arbets- och vuxenutbildningsnämndens riktlinjer för IOP. Stycket som citeras är hämtat från socialforum.se Mattias Jansson Kommundirektör Andreas Dahlgren Kommunikationschef Bilaga IOP-avtal Expedieras till Botkyrka närradioförening Ekonomiavdelning, KLF

268 Idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap mellan Botkyrka kommun, organisationsnummer och Botkyrka Närradioförening, organisationsnummer Värdegrund för idéburet offentligt partnerskap Den lokala överenskommelsen mellan Botkyrka kommun och idéburna organisationer (KS/2016:639) är vår gemensamma värdegrund i detta partnerskap. Med överenskommelsen bidrar vi tillsammans för att stärka och utveckla Botkyrkabornas möjligheter till delaktighet och inflytande i lokalsamhället. Vårt gemensamma arbete möjliggör ett inkluderande arbete och skapar förutsättningar för ett hållbart Botkyrka. 2. Principer för idéburet offentligt partnerskap Formerna för samverkan mellan Botkyrka kommun och Botkyrka Närradioförening tar sin utgångspunkt i den lokala överenskommelsen om samverkan mellan Botkyrka kommun och idéburna organisationer. Denna grundar sig på åtta principer som balanserar båda parternas hållning i relation till varandra och det utvecklingsarbete som görs. Dessa principer är; - Dialog - Demokrati - Öppenhet och insyn - Självständighet och oberoende - Kvalitet - Långsiktighet - Mångfald - Utveckling 3. Syftet med partnerskapet Syftet med överenskommelsen om ett idéburet offentligt partnerskap mellan Botkyrka kommun och Botkyrka Närradioförening är att stärka föreningens förutsättningar att verka som en allmännyttig mediekanal för Botkyrkaborna. Initiativet till samarbetet kommer från den idéburna parten. I ett beslut från 9 oktober 2017 ( 199) ger kommunstyrelsen kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på samarbete mellan kommun och närradiokanal. I beslutet framhåller kommunstyrelsen vikten av att ha en närradio i Botkyrka som rapporterar vad som händer i kommunen och det positiva i att Botkyrkaborna själva ges möjlighet att skapa en del av innehållet. Genom att ingå partnerskap med Botkyrka närradioförening kan kommunen dra nytta av den idéburna partens engagemang när det gäller att möjliggöra för Botkyrkabor att vara delaktiga och göra sin röst hörd genom radio. Genom partnerskapet etableras också kontaktvägar som gör det enklare för föreningen att ta del av kommunal information, som föreningen sedan kan använda i sin verksamhet. Partnerskapet ska också bidra till att ge ökad stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna för Botkyrka Närradioförening och därmed ökad kvalitet i verksamheten.

269 Idéburet offentligt partnerskap 4. Jämbördiga parter Det arbete som planeras inom ramen för partnerskapet, ska genomföras på ett sätt som ser till att jämlikt inflytande, mandat och lika villkor präglar hela arbetsprocessen. 5. Parternas inbördes relation Undertecknande parter i detta avtal är självständiga och jämbördiga aktörer. Varje parts integritet och oberoende ska respekteras. Parterna ansvarar var för sig för sin insats i arbetet och varje parts särart och mervärde ses som en tillgång för partnerskapet. 6. Målgrupp Målgruppen för partnerskapet är kommuninvånare i Botkyrka kommun, både som lyssnare och som potentiella medskapare av innehåll till radion. 7. Mål Partnerskapet tar sikte på det gemensamma målet att underlätta för Botkyrkabor att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. För att uppnå målet ska föreningen på olika sätt försöka involvera fler Botkyrkabor i radioverksamheten. Kommunen ska stötta föreningen i deras önskan om att få del av kommunal information som kan användas till radioverksamheten, vilket kan bidra till att öka kunskapen hos lyssnarna om aktuella frågor i lokalsamhället. Inom ramen för måluppfyllelsen ska den kunskap och erfarenhet som utvecklas i samverkan mellan Botkyrka Närradioförening och Botkyrka kommun spridas till övriga delar av kommunorganisationen. 8. Kommunens åtagande Kommunen finansierar Botkyrka närradioförening med kr per år under partnerskapets giltighet. Medel för 2019 hanteras inom budgetprocessen för Föreningen kommer under perioden för partnerskapet inte att kunna ansöka om extra bidrag från kommunen för sin närvaro i Almedalen. Om föreningen vill fortsätta att bevaka kommunens satsning i Almedalen så ska detta rymmas inom ramen för partnerskapet. Särskilda överenskommelser mellan föreningen och kommunen kring insatser inför valet 2018 omfattas inte av detta IOP-avtal. Kommunen åtar sig att hålla Botkyrka Närradioförening informerad om större evenemang i Botkyrka, även om det står föreningen fritt att avgöra vad de vill berätta om i sina radiosändningar. Kommunen ska också, i den mån Botkyrka Närradioförening så önskar, vara behjälplig med annan information som Botkyrka Närradioförening kan behöva för att fullgöra uppdraget, i den mån det rör sig om allmänna och offentliga handlingar. Kommunledningsförvaltningen ske tillhandahålla en kontaktperson som Botkyrka Närradioförening kan vända sig till.

270 Idéburet offentligt partnerskap Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att sammankalla samverkansgruppen. Den kunskap och erfarenhet som utvecklas i samverkan mellan Botkyrka Närradioförening och Botkyrka kommun ska spridas till övriga delar av kommunorganisationen. 9. Botkyrka Närradioförenings åtagande Botkyrka Närradioförening ska inom ramen för samarbetet: ge Botkyrkabor möjlighet att medverka i radioverksamheten, på de sätt som föreningen bedömer lämplig, finna vägar för fler att göra sin röst hörd genom radio, t ex genom att ordna Öppna hus eller genom samarbeten med skolor och föreningar verksamma i kommunen, fortsätta att på ett lättbegripligt sätt förmedla till Botkyrkaborna vad som sker i lokalsamhället via radio Botkyrka Närradioförening bidrar med de tekniska och personella resurser som krävs för att fullgöra sina uppgifter inom ramen för samarbetet. All verksamhet som bedrivs inom ramen för samarbetet ska vila på en demokratisk grund och principen om alla människors lika värde. Botkyrka Närradioförening ansvarar för att uppfylla de lagkrav som omgärdar deras verksamhet, t ex Radio- och TV-lagen (2010:696) och nya Dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj Gemensamma åtaganden Både Botkyrka kommun och Botkyrka Närradioförening strävar efter att underlätta för Botkyrkabor att vara medskapare av sitt lokalsamhälle. Båda parter drivs också av ambitionen att göra det lätt för Botkyrkaborna att ta del av information som rör lokalsamhället. Genom en pågående dialog mellan parterna kan både kommunen och Botkyrka Närradioförening lyckas bättre i sina respektive uppdrag. 11. Samverkan genom partnerskap Botkyrka Närradioförening och Botkyrka kommun, via kommunledningsförvaltningen, ska ha en kontinuerlig samverkan. Detta sker i första hand genom en strategisk samverkansgrupp bestående av representanter för Botkyrka Närradioförening och kommunledningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Samverkansgruppen träffas en gång varje halvår, eller när parterna bedömer att behov finns. Samverkansgruppens huvudsakliga uppdrag är att driva det gemensamma arbetet framåt, identifiera och utveckla arbetssätt som bidrar till ömsesidig kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt arbeta fram metoder för samverkansgruppen att vara ett stöd i utmaningar som identifieras i det operativa arbetet. Samverkansgruppen arbetar också kontinuerligt med utveckling av verksamhets- och målanpassade metoder för uppföljning och utvärdering.

271 Idéburet offentligt partnerskap 12. Uppföljning Partnerskapet ska följas upp löpande genom samverkansmöten en gång varje halvår. Samverkansgruppen ska främja arbetet för att nå målen med partnerskapet. Samverkansgruppen utvecklar en form för uppföljning, utvärdering och redovisning av resultat. Botkyrka Närradioförening ska varje år lämna en ekonomisk redovisning och en redogörelse för den verksamhet som medlen har använts till. Botkyrka Närradioförening ska redovisa sin ekonomi separat från föreningen Radio Botkyrka. Om medlen inte har använts i enlighet med vad som bestäms i partnerskapet kan föreningen bli återbetalningsskyldig. 13. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till denna överenskommelse om partnerskap ska vara skriftligt undertecknade av behöriga företrädare från Botkyrka kommun och Botkyrka Närradioförening för att vara bindande. 14. Omförhandling Styrgruppen har rätt att besluta om förändringar och tillägg som inte väsentligt påverkar avtalet. 15. Uppsägning av överenskommelse om partnerskap Botkyrka kommun och Botkyrka Närradioförening kan var för sig säga upp denna överenskommelse om partnerskap med tre månaders uppsägningstid om: Någon av parterna bryter mot sina åtaganden enligt denna överenskommelse och denna part inte inom 30 dagar vidtagit rättelse för att åtgärda problemet eller, Om förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete ändras väsentligt. En sådan omständighet kan vara om innehållet i sändningarna inte lever upp till grundläggande demokratiska principer. Uppsägning av denna överenskommelse om partnerskap ska göras skriftligen. 16. Arbetsgivaransvar Botkyrka Närradioförening svarar för alla kostnader såsom exempelvis eventuella löner, sociala avgifter och andra avtalsenliga eller lagstadgade lönekostnader för de personalresurser som används inom ramen för denna överenskommelse. Botkyrka Närradioförening är ensam arbetsgivare och bärare av arbetsgivaransvaret för den egna personalen. 17. Partnerskapet giltighet Överenskommelsen om idéburet offentligt partnerskap gäller från och med till och med

272 Idéburet offentligt partnerskap 18. Ekonomiska villkor Botkyrka kommun finansierar Botkyrka närradioförening med kronor per år under perioden för partnerskapets giltighet. Finansiering för 2019 hanteras inom budgetprocessen för Medel för perioden utbetalas i samband med att denna överenskommelse om partnerskap träder i kraft. Den ekonomiska ersättningen utbetalas i förskott efter inkommen rekvisition/faktura per år Betalningsvillkor Betalningsvillkor är 30 dagar netto från fakturadatum. Vi försenad betalning från Botkyrka kommuns sida har Botkyrka Närradioförening rätt till dröjsmålsränta med vid varje tid gällande ränta, dock som mest +8% Fakturering Botkyrka Närradioförening fakturerar Botkyrka kommun terminsvis i förskott. Vid första betalningstillfället fakturerar Botkyrka Närradioförening för ett år. Fakturan skickas till: Botkyrka kommun Fack R STOCKHOLM Ange referens: BK Kravrutiner Fakturor som saknar BK-referensnummer, är ospecificerade eller på annat sätt felaktiga kommer att returneras utan åtgärd. Påminnelser och krav sänds av Botkyrka kommun direkt till respektive faktureringsadress med bifogad obetald fakturakopia Räntefaktura Räntefaktura ska innehålla uppgifter om räntesats, kapitalbelopp, datum (från och med/till och med) då ränta beräknats samt antalet räntedagar. Räntefaktura som understiger 100 svenska kronor betalas inte Betalningsmottagare/factoringbolag Faktura får inte överlåtas på annan betalningsmottagare/factoringbolag utan skriftligt medgivande från Botkyrka kommuns upphandlingsenhet. Information om sådan betalningsmottagare ska finnas i överenskommelsen eller som ett senare skriftligt tillägg till överenskommelsen.

273 Idéburet offentligt partnerskap 18.6 Ansvar och försäkring Botkyrka Närradioförening är skyldiga att på egen bekostnad teckna och vidmakthålla sedvanlig ansvarsförsäkring med betryggande ansvarsbelopp med hänsyn till samarbetets art och omfattning. Botkyrka Närradioförening ska på begäran av Botkyrka kommun uppvisa skriftligt bevis om att nödvändiga försäkringar finns. 19. I partnerskapet ingående dokument Nedanstående dokument utgör underlag för denna överenskommelse. Om innehållet i denna överenskommelse skulle visa sig vara motsägelsefullt i något avseende gäller dokumenten, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder annat, i följande ordning: Denna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skriftliga ändringar och tillägg till denna överenskommelse. 20. Tvist Tvist avseende tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse ska primärt lösas av parterna. De ska visa god vilja att nå samförstånd. Sekundärt ska tvist lösas av skiljemannaförfarande. 21. Överlåtelse Åtaganden enligt denna överenskommelse får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan skriftligt medgivande från båda parter. Botkyrka kommun Botkyrka Närradioförening Jakob Etaat, kanslichef Karl Slät, ordförande

274 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:44 Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 (KS/2018:44) Beslut 1. Kommunstyrelsen har tagit del av områdesgruppernas stadsdelsanalyser Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återrapportera aktuellt läge och arbetet med de frågor som tas upp i de summerande medskicken från stadsdelsanalyserna. Sammanfattning I början av varje år presenterar områdesgrupperna en analys av läget i respektive stadsdel. I framtagandet av analyserna deltar förutom kommunala tjänstepersoner även aktörer från civilsamhället och andra verksamheter som är närvarande i respektive stadsdels utvecklingsarbete. Analyserna utgör ett underlag till kommunens mål och budget samt respektive områdesgrupps kommande handlingsplan. De stadsdelsvisa analyserna utgår i sin tur ifrån processen med kommunens årliga omvärldsanalys. Summerande medskick från stadsdelsanalyserna: 1. Brister i stadsmiljön bidrar till otryggheten. Säkerställ att gata/park har rätt förutsättningar för att inte bara underhålla utan också förbättra stadsmiljön. Att åtgärda enstaka felanmälningar räcker inte, det krävs en övergripande kartläggning med åtföljande åtgärdsprogram och resurser. 2. Psykisk ohälsa bland unga ökar kraftigt. För att möta problemet krävs ett kommunövergripande uppdrag och förutsättningar för en operativ resurs som stöttar skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter som möter målgruppen. Ett viktigt fokusområde är nättrakasserier. 3. Processen för att stötta unga vuxna in i arbete eller utbildning behöver förtydligas. Det krävs tydliga roller mellan förvaltningar, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. För att mötesplatserna för unga vuxna ska uppfylla sitt uppdrag krävs en närmare samordning mellan kultur- och

275 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:44 fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 2. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

276 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Demokratiberedning Dnr KS/2018:44 2 Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen har tagit del av områdesgruppernas stadsdelsanalyser Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återrapportera aktuellt läge och arbetet med de frågor som tas upp i de summerande medskicken från stadsdelsanalyserna. Sammanfattning I början av varje år presenterar områdesgrupperna en analys av läget i respektive stadsdel. I framtagandet av analyserna deltar förutom kommunala tjänstepersoner även aktörer från civilsamhället och andra verksamheter som är närvarande i respektive stadsdels utvecklingsarbete. Analyserna utgör ett underlag till kommunens mål och budget samt respektive områdesgrupps kommande handlingsplan. De stadsdelsvisa analyserna utgår i sin tur ifrån processen med kommunens årliga omvärldsanalys. Summerande medskick från stadsdelsanalyserna: 1. Brister i stadsmiljön bidrar till otryggheten. Säkerställ att gata/park har rätt förutsättningar för att inte bara underhålla utan också förbättra stadsmiljön. Att åtgärda enstaka felanmälningar räcker inte, det krävs en övergripande kartläggning med åtföljande åtgärdsprogram och resurser. 2. Psykisk ohälsa bland unga ökar kraftigt. För att möta problemet krävs ett kommunövergripande uppdrag och förutsättningar för en operativ resurs som stöttar skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter som möter målgruppen. Ett viktigt fokusområde är nättrakasserier.

277 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] /Demokratiberedning Dnr KS/2018:44 3. Processen för att stötta unga vuxna in i arbete eller utbildning behöver förtydligas. Det krävs tydliga roller mellan förvaltningar, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. För att mötesplatserna för unga vuxna ska uppfylla sitt uppdrag krävs en närmare samordning mellan kultur- och fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

278 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:44 Referens Tomaj Keyvani Områdesgrupperna Mottagare Demokratiberedning Kommunstyrelsen Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 Förslag till beslut Demokratiberedningen har tagit del av områdesgruppernas stadsdelsanalyser för 2017 och lämnar de som anmälningsärenden till kommunstyrelsen. Sammanfattning I början av varje år presenterar områdesgrupperna en analys av läget i respektive stadsdel. I framtagandet av analyserna deltar förutom kommunala tjänstepersoner även aktörer från civilsamhället och andra verksamheter som är närvarande i respektive stadsdels utvecklingsarbete. Analyserna utgör ett underlag till kommunens mål och budget samt respektive områdesgrupps kommande handlingsplan. De stadsdelsvisa analyserna utgår i sin tur ifrån processen med kommunens årliga omvärldsanalys. Summerande medskick från stadsdelsanalyserna: 1. Brister i stadsmiljön bidrar till otryggheten. Säkerställ att gata/park har rätt förutsättningar för att inte bara underhålla utan också förbättra stadsmiljön. Att åtgärda enstaka felanmälningar räcker inte, det krävs en övergripande kartläggning med åtföljande åtgärdsprogram och resurser. 2. Psykisk ohälsa bland unga ökar kraftigt. För att möta problemet krävs ett kommunövergripande uppdrag och förutsättningar för en operativ resurs som stöttar skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter som möter målgruppen. Ett viktigt fokusområde är nättrakasserier. 3. Processen för att stötta unga vuxna in i arbete eller utbildning behöver förtydligas. Det krävs tydliga roller mellan förvaltningar, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. För att mötesplatserna för unga vuxna ska uppfylla sitt uppdrag krävs en närmare samordning mellan kultur- och fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post tomaj.keyvani@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

279 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:44 xx Kommundirektör Gustav Fridlund T.f. Avdelningschef samhällsutveckling Bilaga 1 Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 med statistikbilaga

280 Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 Med statistikbilaga Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

281 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Innehållsförteckning Introduktion... 3 Analys från Alby områdesgrupp... 4 Medskick... 4 Skapa bra uppväxtvillkor för flickor och pojkar... 4 Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män... 5 Förnya stadsmiljön... 6 Utveckla Albys identitet... 7 Pröva nya arbetssätt i kommunen... 7 Analys från Fittja områdesgrupp... 9 Medskick... 9 Kvinnor och män i Fittja har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi... 9 Fittja är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande... 9 I Fittja mår pojkar, flickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför Fittja Fittja lockar människor Trygghet och jämställdhet i den offentliga miljön Analys från Hallunda-Norsborgs områdesgrupp Medskick Sammanfattning Mer jämlika och trygga uppväxtvillkor Bättre jobbchanser, inkomster och livsvillkor Starkare samspel och känsla för platsen Förnyad stadsmiljö Analys från Tumba-Grödinges områdesgrupp Medskick Barn och ungas livsvillkor Storvretens positiva utveckling Analys från Tullinge områdesgrupp Medskick Säkra och utveckla Tullinges kvaliteter Utveckla dialogen med Tullingeborna Gör det möjligt att leva klimatsmart Öka möjligheten för cykling Statistikbilaga Befolkning utveckling sedan Olika typer av in- och utflyttning Sysselsättning Öppen arbetslöshet Andel unga som varken förvärvsarbetar eller studerar Inkomster Utbildning Medborgarnas upplevelser

282 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Introduktion I slutet av varje år presenterar områdesgrupperna i Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tumba och Tullinge en analys av läget i respektive stadsdel. Analyserna utgör underlag till kommunens flerårsplan och respektive områdesgrupps kommande handlingsplan. De stadsdelsvisa analyserna utgår i sin tur ifrån processen med kommunens årliga omvärldsanalys. Analyserna är också en uppföljning av långsiktiga utvecklingsprogram, i de stadsdelar sådana finns, eller de långsiktiga handlingsvägarna i stadsdelar där det ännu inte tagits fram ett utvecklingsprogram. Tillståndet i stadsdelarna beskrivs och följs upp huvudsakligen med hjälp av ett antal gemensamma indikatorer och kvalitativa iakttagelser. I framtagandet av analyserna deltar förutom kommunala tjänstemän även aktörer från civilsamhället och andra verksamheter som är närvarande i respektive stadsdels utvecklingsarbete. 3

283 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Analys från Alby områdesgrupp Medskick 1. Utbildningsförvaltningen: skolorna bör bjuda in aktörerna i Alby till samverkan kring skolornas kompensatoriska uppdrag för inlärning, ökad framtidstro och tillit hos unga. 2. Botkyrkabyggen, samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen: Skapa ett strategiskt partnerskap med flera aktörer kring utvecklingen av Alby C, till form, innehåll och miljö. 3. Socialförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, utbildningsförvaltningen: Utveckla en pilot med gemensam organisation och budget för samordnade och effektiva insatser för unga vuxna mot arbete eller utbildning. Involvera civilsamhälle. Skapa bra uppväxtvillkor för flickor och pojkar Satsning på Albyrådet börjar ge resultat Albyrådet har fått eget rum i Albys hjärta. Några av aktiviteterna AR har genomfört: - Studiebesök till Djurgårdens IF - Studiebesök till SVT - Arrangera eller delta i olika lokala aktiviteter - Besöka klasser i Grindtorpsskolan för att berätta om AR Albyrådet är en del av områdesgruppens satsning på att stärka förutsättningarna för goda krafter att växa och verka för positiv utveckling i Alby. Under hösten 2017 har Albyrådet via olika aktiviteter blivit ett team där några av ungdomar tagit ledarrollen. En förening har bildats som ett steg mot att AR blir en mer självständig aktör i Alby. Föreningsbildning är också en lärandeprocess för unga som lär sig demokratiskt beslutsfattande och kollektivt agerande. AR har genomfört olika aktiviteter, exempelvis medverkan i dialogforums möte om Alby utvecklingsprogram som medarrangör och aktiviteter i samarbete med SIOS projekt Centrum för demokratisk delaktighet. Områdesutvecklingen är ett fält där nya initiativ tas som kan leda till nya verksamheter. Albyrådet är ett exempel. Kommunens ordinarie verksamheter bör skapa utrymme för lyckade verksamheter som Albyrådet att få stöd och växa vidare. Albyrådet passar in i Hjärtats ambition att arbeta främjande. Utmaningen är nu att ta över det huvudsakliga stödet till Albyrådet och införliva det i Hjärtats ordinarie verksamhet. 4

284 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Trygghet den viktigaste utmaningen i Alby Upplevelsen av trygghet har sjunkit i alla stadsdelar i Botkyrka och däribland i Alby. Botkyrka är inte ensam utan trenden finns i hela Sverige, enligt den senaste SCB undersökningen. Minskad upplevelse av trygghet relaterar inte alltid till ökad faktiskt brottslighet. Ökade fokus på negativa händelser i media och sensationsjournalistik om brottslighet på nationell och lokal nivå bidrar till att skapa en känsla av otrygghet. 33 procent av kvinnor svarar att de känner sig helt eller delvis otrygga i Alby i senaste medborgarundersökningen. Siffran för män är 20 procent. Se statistikkapitel. Otryggheten har oftast samband med hur Albyborna upplever Alby centrum som en central mötesplats. Knarkhandeln och ungdomssamlingar i centrum skapar otrygghet med negativa ekonomiska konsekvenser för affärsidkare. De planerade satsningarna för fysisk omdaning av centrum kombinerat med planerade insatser från polisen är viktiga för att få bort knark från centrum vilket ofta är orsaken till övrig brottslighet. Dessa insatser måste kompletteras med större närvaro av goda krafter och trevliga event. Albys hjärta kan spela viktig roll i att öka närvaron i centrum genom att regelbundet flytta verksamheten till Albytorget och ta initiativ till intressanta aktiviteter. Uppmärksamma ungas psykiska hälsa Utbildningssystemet krav på unga att veta redan i högstadiet vad de vill bli när de blir stora tillsammans med stressen för att få tillräckliga betyg skapar grund för psykisk ohälsa. Omfattningen av negativ uppmärksamhet, på allt från klimatkatastrof till risk för kärnvapenkrig, i traditionella och sociala medier är en annan orsak till oro och stress hos unga. Utrymme för demokratiska samtal i skolan där positiva förväntningar kan skapas om framtiden är ett sätt att påverka ungas välmående. Skolornas förutsättningar att klara av sitt uppdrag Skolan har haft en positiv resultatutveckling på längre sikt, inte minst bland flickor, även om den kan gå upp o ner på kort sikt. Grindtorpsskolan har många nyanlända elever som behöver särskilt stöd. Nyanlända elever och den socioekonomiska situationen påverkar skolornas förutsättningar att klara av sitt uppdrag. Trångboddhet och bristande förmåga till stöd hos vissa familjer gör att skolans kompensatoriska uppdrag blir påtagligt viktigt i Alby. Allt från läxhjälp, lugn miljö för eget lärande till råd om yrkesval och studieinriktning hör till stöd som unga i framför allt i högstadiet behöver. Aktörerna utanför skolan kan och bör mobiliseras för att hjälpa skolan i dess kompensatoriska uppdrag, men det förutsätter att skolan öppnar upp för och efterfrågar detta stöd. Skapa bättre jobbchanser för kvinnor och män Nationell utmaning med lokala konsekvenser Graden av förvärvsarbete ökar i Alby men är näst lägst i Botkyrka. Likaså sjunker arbetslösheten men ligger fortfarande högst i Botkyrka. (57 procent för kvinnor och 68 procent för män resp. 7 procent för både kvinnor och män) Medelinkomsten följer förvärvsfrekvensen och är relativ låg i Alby. Skillnaden i medelinkomst mellan en Tullingebo och en Albybo har ökat med 64 procent för kvinnor och 46 procent för män mellan 2000 och Medelinkomsten i Tullinge ligger i samma nivå som genomsnittet för länet. 5

285 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Orsakerna för lägre förvärvsfrekvens och medelinkomst i Alby är flera: långvarig positiv nettoflytt gentemot utlandet, låg utbildningsnivå, diskriminering och hög konkurrens på arbetsmarknaden är några. Oroande är att andel unga år som varken arbetar eller studerar är hög i Alby. Andelen har sjunkit för män men är högst för kvinnor (34 procent). Förutom trygghet är sysselsättningsgraden den största utmaningen i Alby. Sverige befinner sig nu i en konjunkturtopp som håller i sig ytterligare något år, enligt omvärldsanalysen. Vi behöver arbeta effektivare med kompetensutveckling och matchningsåtgärder medan efterfrågan på arbetskraft är hög. Effektivare arbetssätt för att stödja unga vuxna till arbete eller utbildning är möjligt och nödvändigt. Ett processorienterat arbetssätt som utgår från målgruppens förutsättningar behövs. På längre sikt behöver vi ha beredskap för sämre ekonomiska förutsättningar för hushåll och kommunen som organisation. Förnya stadsmiljön Ljus och vacker stadsmiljö påverkar upplevelsen av trygghet Trivselpromenad i maj respektive november i Alby Små trygghetsskapande åtgärder Alby är ett rent och trevligt område. I de två trivselpromenader som områdesgruppen har genomfört i samverkan med dialogforum, bostadsbolag, polis och föreningar har vi kunnat konstatera att den fysiska miljön är välskött och vacker. Viss störning upplevs av boende på Albyberget på grund av Titanias byggnation vilket kommunen påtalat. Vi har kunnat genomföra snabba insatser där det behövs. Det är viktigt att fortsätta med små trygghetsskapande insatser parallellt med att de stora omvandlingarna inom ramen för stadsbyggnadsidén förverkligas. Snabb insats med julbelysning och trädbeskärning i Rådsbacken på Albyberget efter trivselvandringen i maj där det framkom att denna sträcka kändes otryggt. I samarbete med Mitt Alby. Bilden visar den stolta områdesförvaltaren på gataparkenheten, Alexandra. 6

286 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Alby stadsbyggnadsidé ger struktur för omvandlingen av Alby Det finns en samordningsgrupp för fysiska projekt i Alby. Samordningsgruppen har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta för fysisk omvandling av Alby. Stadsbyggnadsidén genomförs etappvis och systematiskt. Albyberget omvandlas till en ny stadsdel takt med att nya hus byggs. Koloniområdet planeras och nästa etapp i stadsbyggnadsidéns genomförande tar sikte på Rotemannen, Albyberget och Alby centrum inklusive skoltomten. Alby C har strategisk betydelse för Albys attraktivitet Alby centrum har inte följt med i samma takt när det gäller förnyelse och nybyggnation som skett i Alby senaste åren, som nya parker, fasadrenoveringar, nya förskolor till ny stadsdel i Tingstorget. Visserligen har centrumområdet och torget fått viss uppfräschning men långt ifrån den upprustning som Alby centrum förtjänar och behöver. Botkyrkabyggen planerar insatser under nästa år för att rusta upp Alby centrum. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning bör kroka arm med Botkyrkabyggen för en gemensam långsiktig utveckling av centrumområdet. En sådan utveckling bör inkludera Albyvägens sänkning. Södra porten innebär stor potential för Alby Flytten av Hågelbyleden och etableringen av Södra porten tar Alby närmare ett stort handelsområde med arbetsplatser och många besök vilket kommer innebära många fördelar. Utveckla Albys identitet Trots att bilden av Alby blivit mer nyanserad senaste åren finns det en bild som fortfarande lättvindigt förknippas med Alby, den om otryggheten. Den bilden är delvis relaterad till en verklighet med allt öppnare knarkhandel och upplevelsen av otrygghet, inte minst i och kring Alby C. Men den är också till stor del resultatet av onyanserad medierapportering och det sätt vi kommunicerar förortsrelaterade frågor. Kommunikationen bygger ofta på en underliggande förförståelse att allt som sker i en förort som Alby har eller bör ha socioekonomiska förklaringar. Den krigsretorik som används av myndighetspersoner i höga positioner spär på den onyanserade bilden. Vi kan inte arbeta framgångsrikt om vi betraktar förorten som krigsområde. Det finns inte heller någon tillämpbar erfarenhet att inhämta från Colombia och kampen mot Farc gerillan. 1 Däremot finns det många lärdomar att hämta från aktörerna som bor och verkar i området. Pröva nya arbetssätt i kommunen Områdesutvecklingen bör ha högt i tak Omvärldsanalysen förutspår att kommunens kostnadsökning blir högre än intäkterna när ekonomin återgår till normal konjunktur. Med krympande resurser och ökade kostnader blir behovet av nya, effektivare arbetssätt påtagligt. Områdesutvecklingen i Botkyrka har varit ett experimentfält att testa nya arbetssätt med stadsdelens behov i fokus. Hur skulle ett experiment kunna se ut i arbetet att ge effektivare stöd till unga för vidare utbildning eller arbete? Redan nu finns det en del samverkan mellan olika förvaltningar och civilsamhällets aktörer. En vidare utveckling av samverkan skulle kunna vara att kommunen som möjliggörare skapar utrymme för aktörer inom civilsamhället att ansvara för en del av stödet till unga mot arbete eller utbildning. Tilliten till demokratin viktig 1 Uttalande från chefen för NOA:s avdelning för ekobrottslighet om att svensk polis kan lära sig av Colombia. 7

287 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dagens ungdomar lever i en polariserad värld där populistiska politiska krafter vinner mark. Det vakuum i ledarskap som uppstått i världspolitiken på grund av Trumps America first doktrin och EU:s inre konflikter till följd av Brexit och flyktingkrisen lämnat utrymme till odemokratiska krafter som Kina och Ryssland att ta allt större plats i världshegemonin. Nationalistiska och separatistiska rörelser blir starkare även i Europa och göder vi och dem mentaliteten. Alternativ fakta och desinformationskampanjer i sociala medier där unga är närvarande jämt - skapar osäkerhet. Tilltron till politikens förmåga att hitta långsiktiga lösningar på stora utmaningar minskar. Det tär på ungas framtidstro och skapar grogrund för extrema rörelser. Valåret 2018 är viktigt för den representativa demokratins förmåga att mobilisera och skapa framtidstro. Vi bör skapa rum för samtal i alla våra verksamheter, från skolor, medborgarkontor, bibliotek till Hjärtat tillsammans med civilsamhället. Samtal om demokrati och hur den kan stärkas för att vinna mot populism och nationalism. 8

288 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Analys från Fittja områdesgrupp Medskick 1. Arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden; Stadsutvecklingen i Fittja kan skapa praktik och jobb för dem som står utanför arbetsmarknaden. Här är samverkan med Botkyrkabyggen och andra fastighetsägare en avgörande faktor. 2. Samhällsbyggnadsnämnden; kartläggning av stadsmiljön i stadsdelen. Här kan aktörer som nattvandrare bidra med kunskap. Vidare behöver kommunen säkerställa att driftbudgeten för skötsel samt för åtgärder av felanmälningar är tillräcklig samt att vi har verktyg för att följa upp hur entreprenörer agerar vid felanmälningar. 3. Utbildningsnämnden; För att undvika elevtapp behöver skolorna marknadsföras genom en kommunikationskampanj gentemot med det civila samhället och andra lokala kanaler. Rubrikerna i denna analys utgår från huvuduppgifterna i Fittjas utvecklingsprogram Kvinnor och män i Fittja har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi Förvärvsfrekvensen och medelinkomsten har ökat i Fittja under de senaste åren. Fittja avviker från övriga områden (med en starkare utveckling av sysselsättningen. Kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns men gapet mellan könen minskar. Se sidan i statistikkapitlet. Andelen av Fittjaborna som har minst 3-årig högskoleutbildning ökar men är fortfarande låg. En stor del av de ungdomar som har svårast att skaffa sig ett arbete har inte fullföljt gymnasieutbildningen. Utbildning, arbetserfarenhet och ett brett nätverk är de viktigaste faktorerna för att öka chanserna till att få arbete. Marknaden intresserar sig för att bygga och renovera i Fittja. Det finns ett tryck att få vara med om att bygga ut staden men också att ta hand om miljonprogrammets kvaliteter. Dessa byggnadsprojekt bör kopplas bland annat till arbetsmarknadsinsatser. Stadsutvecklingen i Fittja kan skapa praktik och jobb för dem som står utanför arbetsmarknaden. Här är samverkan med Botkyrkabyggen och andra fastighetsägare en avgörande faktor. Unga behöver fortsatt stöd in i arbete eller utbildning Ca 30 procent av unga vuxna (16 24 år) varken arbetar eller studerar. Enligt ungdomsenkäten mår unga i Fittja sämre, har lägre förtroende för vuxna och myndigheter samt upplever mindre social kontroll än unga generellt i kommunen. Kommunen tillsammans med andra aktörer stöder med en rad olika insatser målgruppen. Bland dessa kan räknas YAP, Basun, paraplyteamet, Lyra, Slussen, kommunala aktivitetsansvaret. En bättre samordning borde eftersträvas för att på bästa sätt kunna använda resurserna. Fittja är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande 9

289 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Fittjaskolan Botkyrka Norra (förskoleklass- 9 årskurs) fortsätter med sitt förändringsarbete som de påbörjade Fokus är att stärka och utveckla elevernas lärandeidentitet med hjälp av aktuell forskning. Tallidsskolan (förskoleklass-åk 6) arbetar medvetet för att öka barnens kunskapsnivå samt deras självförtroende. Skolans devis är jag vill, jag kan, jag drömmer, jag vågar. Skolan har duktiga pedagoger som vet att de kan/ska göra skillnad för elever. Skolans goda resultat visar att skolans pedagogik fungerar utmärkt. Tallidsskolan har en trist utemiljö, en sliten sporthall och saknar idrottsytor. Skolan är den bästa skyddsfaktorn för barn och ungdomar. För att kunna lyckas med det kombinerar Fittjaskolan och Tallidskolan utbildningen med värdegrundsarbete som ingår i läroplanen. Trots det goda arbetet i Fittjas skolor väljer många ändå skolor utanför Fittja. För att undvika elevtapp behöver skolorna marknadsföras genom en kommunikationskampanj gentemot med det civila samhället och andra lokala kanaler. Andel elever som är behöriga till gymnasiet har gått upp och ner under åren Det är svårt att se någon generell positiv eller negativ trend under denna period. Gapet mellan pojkar och flickors resultat är samtidigt tydlig och att pojkars resultat är betydligt sämre jämfört med genomsnittet i kommunen. År 2016 var 67,1 procent (kommunens genomsnitt 84 procent) av pojkar behöriga till gymnasiet jämfört med 84,5 procent (kommunens genomsnitt 87,8 procent) av flickor. Det är positivt att flickor pluggar men det är ett problem att en stor del av pojkar saknar gymnasieutbildning. Forskning visar att arbetslösa män utan gymnasieutbildning vid 25 års ålder ofta blir bortvalda som partner och pappor. Detsamma gäller inte för kvinnor. Mäns utanförskap resulterar i mer märkbara konsekvenser när en ofullbordad utbildning leder till destruktiva riskbeteenden, bland annat missbruk och kriminalitet. I Fittja mår pojkar, flickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför Fittja När det gäller att skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar finns aktiviteter och olika samverkansformer både i Fittja och på den centrala nivån inom kommunen. Det finns nätverksgruppen, kraftsamling och sociala insatsgrupper. En bättre samordning borde eftersträvas för att på bästa sätt kunna använda resurserna. Flera aktörer som är i rörelse i området upplever ett ökat synligt narkotikabruk i de offentliga rummen och i bilar som rör sig i området. Detta stämmer väl med resultatet av ungdomsenkäten. Ca 65 procent av pojkar och 40 procent av flickor som går i åk 9 i Fittja upplever att detta påstående Det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet stämmer bra. Se sidan xx i statistikkapitlet. Utanför T-banan, portar och garage är platser som används både för försäljning och bruk av narkotika något som även lockar ungdomar från andra områden. Till stor del är det äldre ungdomar samt unga vuxna som syns i denna narkotikaproblematik. Det behövs mer uppsökande verksamhet som kan fånga de yngre i en tidig fas. En eventuell lösning skulle kunna vara att kunna erbjuda olika program till de unga människor som vill lämna den kriminella världen. Ungdomsenkäten, skolenkät för elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet som utförs vart annat år, visar att graden av informell social kontroll är låg i Fittja. Det är många ungdomar som upplever att vuxenvärlden är passiv och inte reagerar när det pågår ett brott i deras område. Det är bara ca 30 procent som tror att en vuxen skulle ingripa vid försäljning av narkotika till ungdomar. 10

290 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Mindre än hälften av ungdomarna tror att deras föräldrar skulle få reda på om de gjorde något olagligt, och ungefär lika många vet om att det finns personer som säljer narkotika i bostadsområdet. Området har också ett relativt lågt engagemang i fritidsaktiviteter, föreningsliv eller annan fysisk aktivitet bland ungdomarna. Vi behöver systematiskt lyfta fram de goda förebilderna i Fittja och med deras hjälp förstärka tilliten till vuxenvärlden och framtidstron hos ungdomar. Fittja lockar människor Fittja är ett område präglat av stor mångfald. De boende i området kommer från 52 länder och talar 47 olika språk. Utflyttningen har legat mellan procent under 2000-talet. Fittja hade ett flyttunderskott med 129 personer under 2016 (1018 personer flyttade in och 1147 personer flyttade ut). Om man tittar närmare på flyttningsnettot kan vi observera ett positivt flyttningsnetto från utlandet med 139 personer. Eftersom de flesta tillhör flyktinggruppen eller anhöriginvandringen är de i behov av att introduceras i det nya samhället. Enligt kommunens medborgarundersökning svarar ca 38 procent av medborgarna i stadsdelen att de har funderat på att flytta, av dessa anger hälften att den största anledningen är otrygghet, följt av brist på affärer och fritidsutbud samt på tredje plats att man inte är nöjd med skolorna i området. Marknaden har visat intresserar för att bygga och renovera i Fittja. Vi behöver i tidig fas engagera medborgarna i dessa byggprojekt och tillsammans med dem bygga ett hållbart Fittja. Stadsutvecklingen i Fittja kan skapa hos medborgarna en framtidstro till stadsdelen. Trygghet och jämställdhet i den offentliga miljön Enligt medborgarenkätundersökningen som kommunen gör årligen har trygghetskänslan hos befolkningen ökat från 42 procent (2015) till 46 procent (2016). Trots den positiva ökningen är trygghetskänslan låg i Fittja. Många barn och ungdomar, särskilt flickor, får inte befinna sig i den offentliga miljön till exempel i Fittja centrum, på gatorna, fritidsgårdar m.m. p.g.a. att deras föräldrar känner sig oroliga och inte litar på samhällsförmågan att skydda deras barn. Den öppna och synliga narkotikaförsäljningen bidrar starkt till den otrygga känslan hos befolkningen. Närvaron av människor och aktiviteter i det offentliga rummet skapar trygghet. Det är därför viktigt att skapa naturliga mötesplatser och offentliga miljöer där människor vill vistas. Det är också viktigt att eftersträva en mix av människor eftersom det erfarenhetsmässigt blir otryggt om en grupp tillåts dominera det offentliga rummet, det gäller framför allt om det handlar om unga män. Gemensamma aktiviteter skapar känsla av tillhörighet, samspel med andra människor och ökar känslan av trygghet och delaktighet. Det främjar i sin tur hälsa och välbefinnande. Nätverksgruppen har i samverkan med civilsamhället påbörjat ett förebyggande arbete för att bromsa den negativa utvecklingen på Fittja torg och Fittja centrum fr.o.m. våren Polisens och andra aktörers närvarade på Fittja torg och centrum som erbjuder aktiviteter och samhällsinformation har gjort centrum till en mer levande och trygg plats. För att kunna fortsätta med detta arbete krävs kraftsamling från alla aktörer och kreativa arbetsmetoder. Vi behöver också veta vilka aktiviteter som befolkningen vill ha i det offentliga rummet samt vilka förutsättningar som krävs för att de ska kunna vara delaktiga. Sliten och nedskräpad stadsmiljön Medborgare vid olika dialoger i Fittja har nämnt brister i stadsmiljön som ett viktigt bidrag till otrygghet. Trasiga skyltar och bommar, hål i vägar, otillräcklig snöröjning och överfulla 11

291 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen papperskorgar. Belysningen upplevs som otillräcklig och i vissa delar i dåligt skick. Felanmälningar som rör belysning tar ibland för lång tid. Trygghetsvandringar som genomförs årligen i Fittja är ett bra verktyg för att upptäcka brister i stadsmiljön, men för att verkligen få effekt behöver gata-parkenheten få resurser för att tillsammans med medborgare och lokala aktörer göra en genomgripande kartläggning av stadsmiljön i stadsdelen och snabbt åtgärda brister. 12

292 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Analys från Hallunda-Norsborgs områdesgrupp Medskick - Socialnämnden. Polisens utökade resurser har lett till en ökning av ärenden hos kommunen, framförallt hos socialtjänsten. Operativa gruppen som har representanter från polis och socialtjänst upplever ofta att socialtjänsten inte kan möta upp vid gemensamma insatser, vissa av de gemensamma åtagandena som finns i samverkansöverenskommelsen blir svåra att genomföra. - Arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden. Positivt för stadsdelen är den mötesplats för unga vuxna som är under uppbyggnad, redan nu finns en fungerande tillfällig verksamhet på plats som är välbesökt och omtyckt. Flera individer som tidigare umgicks i negativa miljöer är återkommande besökare på mötesplatsen och får stöd in i vuxenlivet. Kultur och fritidsförvaltningen bär idag huvudansvaret för mötesplatsen men behöver hitta framgångsrika arbetsformer med och stöd från AVUX 2 om mötesplatsen ska nå sin fulla potential. - Kommunfullmäktige. Gata/Park-enheten behöver rätt resurser för att kunna inte bara underhålla utan också förbättra stadsmiljön ur trygghetssynpunkt. Framförallt gäller detta belysning, skymmande buskage och gångtunnlarnas utformning. Sammanfattning Relativt till tidigare perioder har 2017 varit ett bra år. Flera sedan länge eftertraktade insatser och investeringar har genomförts eller påbörjats som bidrar till att lyfta Hallunda-Norsborg. Bland annat renoveringen av centrala gångstråket, Blåklintsparken och Brunna IP, ny uteplats på Kärsby IP samt pågående ombyggnation av flera förskolor i området. Utöver de fysiska insatserna så har en mötesplats för unga vuxna startats upp och ett utvecklingsprogram för stadsdelen samt en strukturplan för Brunnaområdet tagits fram vilka kommer att förtydliga kommunens prioriteringar under kommande år. Den svåra situationen med öppen narkotikahandel och otrygghet i direkt anslutning till Norsborgs centrum har nästintill försvunnit och relativt till tidigare år upplevs centrumet som en tryggare plats. Narkotikaförsäljning bedrivs fortfarande i stadsdelen men utspritt på flera platser och inte lika påtagligt. Den upplevda tryggheten har enligt medborgarundersökningen minskat men vi ser det inte som platsspecifikt utan som del i en trend som stämmer överens med resten av länet och riket. Mer jämlika och trygga uppväxtvillkor Inflyttningen från utlandet en särskild utmaning för Hallunda-Norsborg Hallunda-Norsborg är den stadsdel i kommunen som har tagit emot överlägset flest nyinflyttade från utlandet med ett flyttnetto från utlandet på 536 personer under Samtidigt sker en stor utflyttning från stadsdelen till andra kommuner i länet. Liknande siffror finns för 2015 och Den stora inflyttningen från utlandet beror bland annat på EBO 3 då många som flyr konflikterna i Irak och Syrien flyttar in hos vänner och släktingar i Norsborg. 2 Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 3 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., tredje paragrafen tredje stycket. 13

293 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Den stora tillströmningen av människor påverkar skolor och övrig kommunal verksamhet. Tecken på trångboddhet är tydliga bland annat i att många skolor, bibliotek, fritidsgårdar och andra offentliga rum uppger att de har allt fler barn och unga som inte vill gå hem, även efter stängning. Öppna förskolan vittnar om att det kommer ovanligt många föräldrar till dem med äldre barn som inte har fått plats på vanlig förskola. I Hallunda Folkets Hus sitter ofta grupper av ungdomar och studerar till sent på kvällen. Kommunen behöver distribuera resurser för att stärka de lokala aktörerna som blir påverkade av detta. Värt att notera är att hyrespåslaget på andrahandsuthyrningar är som störst i Botkyrka 4 vilket tyder på en hög efterfrågan. Övergrepp i rättssak påverkar vår förmåga att arbeta förebyggande I Hallunda-Norsborg har skola och socialtjänst tillsammans med polis och räddningstjänst aktivt arbetat för att förebygga våld och förändra attityder hos barn i grundskolan genom Tåget och Mentors in Violence Prevention 5. Fritidspedagoger och personal på skolan upplever insatsen som lyckad bland annat genom att fler elever vågar säga ifrån, prata med vuxna och ingripa mot negativa beteenden. Detta arbete bör stärkas, utvecklas och spridas till andra delar av kommunen. Oroande är dock flera fall av övergrepp i rättssak 6, bland annat inom skolmiljön eller i anslutning till skolorna, som riskerar att påverka vår förmåga att långsiktigt förbättra förtroendet för myndigheter och rättsväsendet. Till exempel har elever som ingripit och därefter blivit utsatta för hot och våld tvingats att byta skola då kommun och polis inte har kunnat erbjuda tillräckligt bra skydd och stöd. Effekten av detta blir att barn och ungdomar förlorar förtroende för vuxenvärlden och drar sig för att ingripa mot eller berätta om oegentligheter samt att verksamma i skolmiljön känner en osäkerhet inför att anmäla till socialtjänst och polis. Mindre synlig men fortsatt problematik med öppen narkotikaförsäljning Den öppna och synliga narkotikaförsäljningen i och kring Norsborgs centrum har nästintill försvunnit. Det beror framförallt på att centrumägaren byggde bort den gång som gick genom centrumet samt att puben inne i centrumet köptes ut. Rapporter från aktörer i området tyder också på att de upplever en minskning av den öppna och synliga försäljningen generellt i stadsdelen men samtidigt kommer signaler om att den har flyttats till andra platser i kommunen och stadsdelen. Det betyder inte att försäljning helt har upphört, tvärtom så pekas nordvästra hörnet av Vallmoparken, parkeringsdäcket Hallunda centrum vid arbetsförmedlingen samt övre tunnelbaneutgången Norsborg (Eriksbergsåsen) ut som nya platser där försäljning pågår, om än i långt mindre omfattning och inte lika synligt som hur det såg ut i Norsborgs centrum. Bruk och försäljning av narkotika är fortsatt en av de stora utmaningarna i stadsdelen, framförallt när det gäller unga vuxna. Bättre jobbchanser, inkomster och livsvillkor Hallunda-Norsborg släpar efter i tillväxten, ökad relativ fattigdom Övergrepp i rättssak är i svensk rätt ett brott som innebär att någon utsätts för våld eller hot om våld på grund av en rättslig process. Samma sak gäller om det istället för våld är någon annan illgärning. 14

294 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Medelinkomsten låg 2015 på cirka kr vilket är avsevärt lägre än kommunsnittets kr och klart lägre än länets snitt på kr. Kvinnor tjänar närmare kr mindre än männen, vilket är ett större gap än året innan då det var kr skillnad. Inkomstutvecklingen över åren är oroande med en klart mindre ökning av inkomst i stadsdelen jämfört med både kommun och län. I praktiken innebär det ett ökande inkomstgap mellan HaNobor och övriga i Stockholmsregionen. År 2000 hade den genomsnittliga medborgaren i Hallunda-Norsborg kronor mindre i årsinkomst än snittmedborgaren i länet har det ökat till kronor i skillnad. Med KPI i beaktande 7 innebär det en ökning i inkomstgap på cirka 60 procent. Även inkomstgapet mellan delområden i Hallunda-Norsborg är mycket högt där man i det fattigaste basområdet södra Norsborg tjänar uppemot kr mindre jämfört med de rikaste basområdena som Aspberget eller Sturehov. Unga behöver fortsatt stöd in i arbete eller utbildning Något som sticker ut i Hallunda-Norsborg är fortsatt situationen för unga vuxna (16 24 år) där cirka 33 procent av målgruppen varken arbetar eller studerar. Enligt ungdomsenkäten mår unga i Hallunda-Norsborg psykiskt sämre, har lägre förtroende för vuxna och myndigheter samt upplever mindre social kontroll. Rapporter från nätverksgruppen visar också att det hos vissa ungdomar finns en stor misstro mot myndighetspersoner generellt och polisen i synnerhet. Kommunen tillsammans med andra aktörer har en rad olika insatser med unga som målgrupp, bland dessa kan räknas YAP, Basun, paraplyteamet, Lyra, Slussen, kommunala aktivitetsansvaret med flera. Information om insatserna och samordningen dem emellan är oklar och det finns en risk för att olika aktörer arbetar parallellt med liknande åtgärder. En genomgång av vilka insatser som finns och hur de flätar in i varandra behövs, gärna av extern part. Starkare samspel och känsla för platsen Att behålla medborgare som lyckas är stadsdelens största utmaning Förvärvsfrekvens och andel öppet arbetslösa är nästintill oförändrade från föregående år med värden som ligger strax under snittet för kommunen och klart sämre än länet. En trolig delorsak är att utvecklingen i verkligheten för enskilda individer är mer positiv än vad siffrorna visar men att de flyttrörelse som påverkar stadsdelen (det finns statistik som visar att en hög andel av de som får arbete flyttar från stadsdelen och att de som flyttar in i sin tur har lägre förvärvsfrekvens) gör att stadsdelen hamnar tillbaka på ruta ett. Enligt kommunens medborgarundersökning svarar 40 procent av medborgarna i stadsdelen att de har funderat på att flytta, av dessa anger hälften att den största anledningen är otrygghet, följt av brist på affärer och fritidsutbud samt på tredje plats att man inte är nöjd med skolorna i området. För att kunna bygga ett hållbart Hallunda-Norsborg krävs engagerade medborgare som ser en framtid i sitt närområde och som är beredda att investera sitt ekonomiska och sociala kapital i stadsdelen. Utveckla arbetet kring normer och värderingar gentemot myndigheter Förtroendet för myndigheter upplevs generellt som lågt, i synnerhet bland ungdomar. Polisen har vid tillfällen haft svårt att genomföra sitt uppdrag och behövt använda speciell taktik i form av kronor år 2000 var värt motsvarande kronor år

295 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen dubbelpatrull vid vissa platser och tider på dygnet. Benägenheten att vända sig till socialtjänsten är låg. Samtidigt kräver medborgare och aktörer i diverse dialoger en större polisnärvaro och hårdare tag mot den lilla grupp kriminella som verkar i stadsdelen. Hallunda-Norsborg är sedan 2015 utsett som ett av polisens särskilt prioriterade områden i Sverige. 8 Nätverksgruppens aktörer kan genom olika samarbeten bidra till att förändra attityden till polis, socialtjänst och andra myndigheter. I slutändan så ökar dock förtroendet för myndigheterna framförallt när medborgarna upplever att de finns på plats när de behövs och att de är effektiva. Många faktorer som påverkar polis och socialtjänstens förmåga att agera är bortom kommunens makt, framförallt hur lagar och regler är formulerade, men vi har fortfarande stora möjligheter att förbättra samarbetet på lokal nivå. Effektivare Samordning för Trygghet 9 är en metod som har varit framgångsrik i andra kommuner. I Botkyrka har metoden börjat användas under 2017, målet med EST-arbetet är att skapa en gemensam lägesbild där resurser kan användas på ett effektivare sätt och som gör det förebyggande arbetet mer verksamt. Fragmenterat föreningsliv bidrar till mental segregation I Hallunda-Norsborg finns ett litet antal mycket resursstarka föreningar. Deras medlemsbas består till största delen av en viss etnisk eller religiös gruppering. Föreningarna har egna förenings- och festlokaler, religiösa samlingsplatser och idrottslag som är välbesökta och framgångsrika. Paradoxalt nog riskerar effekten av detta bli en mental segregering som i sin tur påverkar hemkänslan. Interaktionen mellan etniska/religiösa föreningar eller ännu tydligare mellan dem och medborgare som inte tillhör någon av dem är låg. I praktiken har föreningarna blivit små skilda enklaver som inte har något större utbyte med medborgare som inte tillhör den egna gruppen. Kommunen har en avgörande roll i att möjliggöra interaktion mellan dessa konstellationer, bland annat genom hur vi fördelar medel till samt på vilket sätt vi upplåter lokaler till föreningarna. Det önskade scenariot bör vara en stadsdel där vi går från samexistens till samarbete interkultur. Förnyad stadsmiljö Medborgare och medarbetare upplever delar av stadsmiljön som otrygg Ett av de oftast förekommande inspelen från medborgare vid olika dialoger i Hallunda-Norsborg är otrygghet som beror på brister i stadsmiljön. Det är även ett återkommande tema på nätverksgruppsträffar samt i möten med enskilda aktörer i området. Belysningen upplevs som otillräcklig och i vissa delar i dåligt skick. Lyktstolpor som lutar snett, inte lyser alls eller är skymda av trädgrenar är inte en ovanlig syn och felanmälningar som rör belysning tar ibland för lång tid. Häckar och buskage i anslutning till gångvägar och gångtunnlar skapar en otrygg känsla då de begränsar sikten för de gående och stadsdelen har fortsatt problem med motorfordon som kör på gångvägar. Det normala förfarandet när det uppkommer brister är att göra felanmälningar, oftast löser kommunen enskilda ärenden på det sättet. Trygghetsvandringar är också bra verktyg för att titta på ett specifikt kvarter, men för att verkligen få effekt behöver gata-parkenheten få resurser för 8 Utsatta områden - sociala risker kollektiv förmåga och oönskade händelser, Nationella Operativa Avdelningen, Polisen 9 Orebro.pdf 16

296 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen att tillsammans med nätverksgrupp och boende göra en genomgripande kartläggning av stadsmiljön i stadsdelen. Här kan aktörer som nattvandrare och grannsamverkan bidra med värdefull kunskap. Vidare behöver kommunen säkerställa att driftbudgeten för skötsel samt för åtgärder av felanmälningar är tillräcklig samt att vi har verktyg för att följa upp hur entreprenörer agerar vid felanmälningar. Hallundavägens utformning Hallundavägen består idag av två körfält i vardera riktningen. Det upplevs som överdimensionerat och leder till att sträckan längs med vägen känns öde, särskilt på kvällen. Ur ett markanvändningsperspektiv är det också ineffektivt då man istället skulle kunna bebygga ytan med bostäder, handel, kontor eller lokaler. Till det kan läggas att korsningen Hallundavägen/Tomtbergavägen också är en av de mest olycksdrabbade i kommunen. En strukturplan eller liknande för Hallundavägen och dess närområde är önskvärt. 17

297 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Analys från Tumba-Grödinges områdesgrupp Medskick 1. Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden: Förstärk satsningarna som fokuserar på skyddande faktorer för barn och ungas psykiska hälsa dess. Främst genom att satsa på barn och ungas tillgång till kvalitativa fritidsaktivitet inom kultur och idrott. Motverka också det växande problemet som trakasserier på nätet utgör för unga. 2. Utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Förstärka barn och ungas tilltro till demokrati och de demokratiska processerna bl.a. genom: ge barn och unga verktyg för att kritiskt granska information, utveckla de demokratiska kanalerna för barn och unga att påverka sitt samhälle och miljö och implementera barnkonventionen i de kommunala verksamheterna. 3. Alla nämnder och förvaltningar, i synnerhet kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen. Storvreten behöver synliggöras och särskiljas från Tumba utifrån statistik, indikatorer och satsningar, då områden har en egen karaktär och egna behov. Storvreten är ett resurssvagt område som ofta försvinner i stadsdelen Tumba och där risken för marginalisering växer sig allt större. Analysens struktur och rubriksättning följer delvis de långsiktiga handlingsvägar som områdesgruppen valt att satsa på under det gångna året, nämligen barn och ungdomars livsvillkor samt Storvretens positiva utveckling. Vi har i år dock valt att förfina dessa fokusområden för att kartlägga mer specifik vilka insatser som behövs Barn och ungas livsvillkor Området Tumba-Grödinge är nästan i sig själv ett mini-botkyrka med rätt så heterogena befolkningstyper. Från hyresrättsområden till villaområden, från stadsmiljö till landsbygd. Dessa skillnader är både tillgångar och pusselbitar som behöver tas hänsyn till i områdesutveckling. Trots det, när det gäller barn och unga har vi hittat några gemensamma utmaningar som är oberoende av var i Tumba-Grödinge vi befinner oss. Psykisk ohälsa Bris uppmärksammar i sin rapport Barns psykiska ohälsa det är dags att bryta trenden 10 att den psykiska ohälsan bland barnen ökar. År 2016 var psykisk ohälsa den vanligaste kontaktorsaken till Bris (39 procent av samtalen) följt av familj och familjekonflikter (35 procent). En också överrepresenterad orsak var våld, övergrepp och kränkningar, i oroväckande hög (17 procent). Den psykiska ohälsan påverkas av både de skydds- och riskfaktorer som varje barn bär med sig. Inom nätverksgruppen har situationen med den psykiska ohälsa uppmärksammas även för våra områden där fritidsledarna och skolpersonal larmar om en oro för de ökande siffror. Brist i omsorg i uppväxten, socioekonomiska skillnader, upplevelser av krig och t.o.m. att ha uppnått fullständiga betyg inför gymnasiet påverkar barnens hälsa. Vi behöver arbeta aktivt för att förstärka de ungas skyddsfaktorer och minimera de som utgör en risk. 10 Bris rapport 2017:1 Bris årsrapport

298 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kränkningar och ryktesspridning I Bris rapport uppmärksammas tre viktiga faktorer som påverkar den psykiska hälsan: familjen, skolan och känslan av ensamhet. Skolorna i våra områden har uppmärksammat att mobbning och kränkningar har lämnat korridorerna och installerat sig på nätet. Det innebär att konflikter uppstår och växer på sociala medier och exploderar sedan i skolmiljön. Detta är något som skolan aktiv bör jobba med, framförallt då detta är ett nytt fenomen och nya arbetssätt måste prövas. Flertal skolor har efterfrågat flera utbildningar för personal, elever och föräldrar om kränkningar och mobbning på nätet. Skolan har en stor roll i det förebyggande arbetet, framförallt med de mindre barnen som snart kommer att göra debut i den virtuella utrymme. Flera mötesplatser för barn och unga Det är också av vikt i sammanhanget att inte glömma fritiden. Tillgången på fritidsgårdar och fritidsklubbar är ojämn över området i dag vilket gör att tillgången av fritidsaktiviteter också blir ojämn. Bland annat saknar området kring Dalvägen och Grödingevägen en naturlig mötesplats för de unga, som hänvisas till intilliggande områdens fritidsklubbar som Tumba centrum (Southside) eller Vårsta centrum (Sanda). Förslag som har kommit via nätverksgruppen är bland annat att anordna mobila mötesplatser som kan befinna sig på olika områden i kommunen, eller att arbeta på ett bättre sätt med lokala hyres- och bostadsrättsföreningar för att även där skapa mötesplatser för barn i fritidsåldrarna. Mer vuxennärvaro Flera aktörer utrycker att de jobbar ensamma med ungdomarna. Polisens förebyggande arbetet har upplevts som ytterst sparsamt i Tumba och Grödinge, och flera skolar saknar kontaktpolis. En konsekvens blir att polisuniformen kopplas ihop med akuta händelser och ingripande och inte mer andra mjuka värden. Tumba-Grödinges nätverksgrupp har också varit ett nedprioriterat område från polisen det senaste halvåret vilket är bekymmersamt. Senaste medborgarundersökning visar att även om siffrorna för tryggheten i Tumba är högst i kommunen tillsammans med Tullinge och Vårsta-Grödinge, upplevs områden som Storvreten som mer otrygga och ligger nästan på samma nivå som Alby, Fittja och Hallunda-Norsborg, områden som är prioriterade av polisen 11. Om insatser inte görs, är risken för en fortsätt trend neråt uppenbar. Varumärket Tumba-Grödinge Det finns ett visst missnöje som uttrycks från både nätverksgruppen och medborgare i området kring det som upplevs som en avveckling av kulturverksamheten i Tumba, bland annat med flytten av delar av konsthallens verksamhet till Fittja. Upplevelsen är att Tumba saknar ett varumärke, något som sätter området på kartan och definierar vad området står för, som t.ex. Subtopia i Alby m.m. Det kan därför vara av värde att inventera och marknadsföra de egenskaper som sätter Tumba respektive Grödinge på kartan. Storvretens positiva utveckling Mötesplatsen för unga vuxna 11 Storvretens trygghet index är 57, medan Tumba har index 65 och Vårsta-Grödinge 77. Motsvarande siffra för Alby är 53 (indexskala 1 100). Se bifogad statistik. 19

299 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Storvreten är det området i Tumba-Grödinge med lägst sysselsättningsgrad. Många av de personer som befinner sig utanför studier och arbetsmarknaden är inte heller inskrivna på arbetsförmedlingen vilket skapar ett mörkertal. Den låga sysselsättningen påverkar främst unga vuxna, i synnerhet unga män. Kommunstyrelsen har beslutat att skapa en mötesplats för unga vuxna i Storvreten där målgruppen kan träffas, få praktiskt stöd och nätverk för att ta sig tillbaka till studier eller gå vidare till arbetet. Målgruppen i Storvreten saknar tillit för myndigheterna, bland annat kommunen, och en hög transparens och kommunikation är mycket önskvärd. För att mötesplatsen ska nå sin fulla potential behöver processen kring skapandet ske tillsammans med målgruppen. Trygghet Storvreten har flera kännetecken på ett resurssvagt område: låg sysselsättningsgrad, få personer som går vidare till högre studier samt en köpsvag invånargrupp. En annan aspekt är den lägre upplevelsen av trygghet. Storvretensborna känner sig mindre trygga än övriga medborgare i Tumba-Grödinge och det påverkar deras möjligheter till ett bra liv. Förutom stöd till relevanta aktörer som genomför social verksamhet (t.ex. drive in idrott) behövs en del åtgärder inom det som kallas situationell prevention, bygga bort otrygga platser som Storvretens torg och se över vilka förbättringar som kan göras kring Storvretenspark för att öka tryggheten. Kommunfullmäktige antog i september en strukturplan för Storvreten. Den behöver nu omsättas. Det förväntar sig Storvretsborna. Skolor I Storvreten finns det i dagsläget två skolor: Skogbackskolan (F-4) och Storvretens skola (5 9). Framförallt Storvretensskolan dras med ett mindre bra rykte som gör att eleverna väljer bort skolan när de går vidare till årskurs fem. Vidare har skolan den senaste tiden haft en del incidenter där externa personer har hotat elever och bidragit till problemet. Skolan behöver särskilt stöd för att hantera dessa utmaningar samt få ett bättre samarbete med Skogbackskolan för att locka elever att stanna kvar i Storvreten. Storvreten förväntas växa de kommande åren och då är det oerhört viktigt med en fungerande skolgång och en stabil och stark personalgrupp. Ledningen och lärarna behöver flera stödfunktioner för att kunna styra en redan ansträngt läge och bli konkurrenskraftiga. 20

300 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Analys från Tullinge områdesgrupp Medskick 1. Samhällsbyggnadsnämnden. För att klara miljömålen, öka tryggheten och för att behålla attraktiviteten i Tullinge behöver kollektivtrafiken och cykel- och gångtrafiken stärkas på olika sätt. Turtäthet med anslutande bussar vid pendeltåget, trafiksituationen utanför förskolor, skolor och idrottsanläggningar och brist på infartsparkeringar är några prioriterade områden. Kommunen behöver föra en dialog med landstinget för att lösa många av dessa frågor. 2. Socialnämnden och utbildningsnämnden. Satsa på hållbara metoder för att motverka ökad psykisk ohälsa bland elever på Tullinges skolor. Förebyggande arbete med kartläggning, gemensamma mål och effektiv samverkan krävs för att synkronisera samhällets resurser och möta behoven på lokal nivå. 3. Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Det saknas helt mötesplatser i Tullinge. I väntan på en långsiktig lösning med en kulturell mötesplats i Tullinge behöver en tillfällig lösning på plats. Framförallt unga vuxna inklusive ensamkommande och äldre har behov av bättre lokaler och aktiviteter. Samordna förvaltningarnas insatser och samarbeta med lokala föreningar. Analysens rubriksättning följer huvuduppgifterna i Tullinge utvecklingsprogram. Säkra och utveckla Tullinges kvaliteter Stadsutveckling i Riksten Invånarna i Riksten trivs bra och inflyttningen fortsätter i takt med byggandet. Under 2018/2019 planeras ytterligare ca 1000 byggrätter i detaljplan 4 och 6. Även Rikstens företagspark ska utvecklas under kommande år. I takt med att Riksten växer ställs också högre krav på kommunal service såsom skola, omsorg, kollektivtrafik och olika typer av mötesplatser. Under dialogen och i de synpunkter som vi tagit emot från Rikstensbor är det framförallt önskemål om att turtätheten med bussarna behöver bli bättre och önskemål om direktbussar till Flemingsberg. Utveckling av Tullinges centrala delar Tullinge är en attraktiv stadsdel och det finns ett stort marknadsintresse att bygga nytt och förtäta Tullinges centrala delar. Det är både är en bekräftelse av platsens popularitet men utmanar samtidigt befintliga kvaliteter och hemkänslan. Beroende på hur stor utökningen med bostäder kan tänkas bli i de centrala delarna, måste behovet av platser i skolorna och förskolorna ses över. Med en utökad befolkning ökar behoven även av idrottsytor, om de som finns i anslutning till skolorna kan utökas kan dessa även serva en ökande befolkning utanför skoltid. Även boende för äldre, LSS-boende och daglig verksamhet bör utredas. Under året har Dialog Tullinge genomförts, ett tidigt dialogarbete med Tullingeborna om hur medborgarna önskar se sin stadsdel utvecklas. Många olika tankar kom fram men också många återkommande önskemål som resulterade i ett förslag från medborgarna. Resultatet blir ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet med planprogrammet. De återkommande synpunkterna som framkom var: 21

301 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Trafik/kopplingar: Skapa starkare kopplingar mellan norra och södra sidan av Tullinge, gör en ny passage under spåret med access till plattformen. Gör Huddingevägen till en stadsgata, bygg bort stora asfaltytor och samla bilarna i effektiva parkeringshus. Mötesplatser: Bygg ett samlande torg i soligt läge, utveckla fler sittplatser, mer aktiviteter och inslag av grönska och vatten. Skapa ett levande centrum med handel och mötesplatser såväl inomhus som utomhus. Gröna rum: Behåll Tullinges gröna prägel med centrumnära natur. Gör skogen mer tillgänglig och trygg. Utveckla ett nordsydligt park- och aktivitetsstråk från centrum och längs skogsvägen söderut. Bebyggelse: Koncentrera bebyggelsen till centrum och bygg i skogspartier som används minimalt. Bygg en blandad bebyggelse, behåll Tullingekaraktären och lägg till inslag av höga hus. Elever från Falkbergsskolan under workshop om Tullinges utveckling Medborgarförslaget, framtaget av medborgare med hjälp av Nyréns arkitekter Psykisk ohälsa bland unga Den allmänna folkhälsan är hög i Tullinge, samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland unga jämfört med tidigare år enligt ungdomsenkäten. Kuratorer och skolsköterskor från samtliga grundskolor i Tullinge har under året larmat om att så mycket som tre till fem elever per klass söker hjälp på grund av psykisk ohälsa. Det finns tendenser att problemen spridit sig även till lågstadiet där motsvarande siffra ligger på en till två elever per klass. Flickor mår sämre än pojkar. Tänkbara bidragande orsaker är ökad stress över skolarbete, att försöka leva upp till skeva könsnormer, minskad framtidstro och en individualisering i samhället. Trygghet Allt fler kommuninvånare känner en ökad upplevelse av otrygghet enligt medborgarundersökningen. Även i Tullinge känner sig något fler otrygga än föregående år. Den upplevda tryggheten för ungdomar ligger högre än Botkyrkasnittet och i linje med rikssnittet. Flickor känner sig mer otrygga än pojkar. Enligt omvärldsanalysen kan det kopplas till en ökad generell oro i världen. Samtidigt har en rad allvarliga händelser ökat oron i området under hösten. Fastän flera incidenter inte har koppling till boende i Tullinge sprider det en känsla av 22

302 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen otrygghet. Det har också förkommit misshandel och hot om våld kopplat till några av skolorna. Andelen som trivs och är trygga i Tullinge är trots det fortsatt stor. Tryggheten kan kopplas till god social kontroll och engagemang i sitt närområde. Bedömning från områdesgruppen är att det finns en bra samverkan mellan socialtjänst, skola och polis men att den ökade oron i området behöver ses på med allvar. Att arbeta mer strukturerat med situationell brottsprevention och öka den sociala kontrollen bör prioriteras i Tullinge under Nattvandringen som startade i början av året är fortfarande aktiv men saknar ofta ideella krafter. Det gör vandringarna oregelbundna. Fler insatser för att stärka nattvandringen skulle därför behövas. Det finns även behov av en trygghetsvandring tillsammans med lokala aktörer, fastighetsägare m.fl. och i första hand kopplad till centrala delarna, gångstråket till Tullingeberg och runt Falkbergsskolan. Förvaltningen av gator och torg bör förbättras. Sneda lyktstolpar, trasig belysning och potthål som inte åtgärdas signalerar felaktigt till medborgarna att vi inte bryr oss och kan skapa otrygga miljöer i stadsdelen. Därför bör även mindre skadegörelse åtgärdas snabbt. Enligt ungdomsenkäten finns en tydlig positiv trend att dricka mindre alkohol bland ungdomar i Tullinge, däremot ökar användningen av tobak och droger något och det förebyggande arbete mot alkohol- och droganvändning behöver kontinuitet och uthållighet även fortsättningsvis. Hemmafester är vanligare än ungdomsgäng synliga ute på stan. Närhet till natur Närheten till naturen och aktiviteter kopplade till det är en nyckelfaktor i Tullinges attraktivitet. En av Tullinges absoluta tillgångar är närheten till grönområden och tillgången till föreningsliv, framförallt idrottsföreningar. Tillgången till naturen behöver värnas i den långsiktiga planeringen av hur Tullinge ska utvecklas och även vara en självklar del i förtätningen av centrala delarna av Tullinge. Skyltning för att hitta ut i naturen behöver ses över. Den bästa mötesplatsen i Tullinge är ICA Riksten Citat från medborgare Fler mötesplatser Under dialogprocessen Dialog Tullinge och från civilsamhället har det framkommit att behovet är stort av en kulturlokal, Många hänvisar till planerna på mötesplatsen Idéhuset som lades ner. Där var det tänkt att bibliotek, medborgarkontor, kulturaktiviteter mm skulle få rum. Det saknas både offentliga platser inne och ute för medborgarna att träffas på. Behovet tycks störst bland unga vuxna och även hos äldre som är hänvisade till en lokal i PRO:s regi som är dåligt anpassad för verksamheten. Enligt medborgarundersökningen får tillgång till kultur sämre betyg i Tullinge än övriga Botkyrka. Utveckla dialogen med Tullingeborna Ta vara på Tullingebornas engagemang Tullingebor är aktiva medborgare som röstar, deltar i föreningar och engagerar sig i frågor som berör området. 400 personer deltog aktivt i dialogprocessen Dialog Tullinge och ytterligare 160 personer deltog på det avslutande dialogforumet där resultatet presenterades. Invånarna i Tullinge lämnar in lika många medborgarförslag per år som alla andra stadsdelar i Botkyrka tillsammans. 23

303 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samtidigt framgår det i medborgarundersökningen och i samtal med boende i området att Tullingeborna tycker det är svårt att påverka i kommunala frågor och att känslan av samhörighet med resten av kommunen är svag. Därför är det viktigt att vi berättar vad vi gör och varför. Under Dialog Tullinge har många medborgare uttryckt sig positiva till att bjudas in tidigt i beslutsprocessen. Det bör vi fortsätta göra och även utveckla sätt att föra dialog med Tullingeborna, exempelvis behöver vi fånga upp medborgare som ofta saknas vid öppna möten: ungdomar, kvinnor och medborgare med utländsk bakgrund. Tullingeborna vill ha mycket information om kommunal service, stadsbyggnadsplaner och andra förändringar i närmiljön. Jämfört med andra delar av Botkyrka söker invånare också aktivt upp information genom hemsidor och sociala medier i högre utsträckning än att t ex besöka medborgarkontoret. Felaktig information och rykten blir snabbt sanningar på sociala medier därför finns anledning att vara tydlig med de budskap kommunen sprider och även aktivt delta i diskussioner på t ex Facebook där en kan hänvisa till korrekt information. Engagemanget hänger ofta ihop med att medborgarna vill bli hörda och när medborgare känner sig hörda finns också en mottaglighet för att skapa positiv förändring. Gör det möjligt att leva klimatsmart Bilkultur En stor del av koldioxidutsläppen i Botkyrka kommer från bilar. Bilar drivna på fossila bränslen innebär inte bara mer utsläpp av växthusgaser utan bidrar även till buller, olyckor, trängsel och är ett potentiellt folkhälsoproblem. Om fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen bidrar vi till ekologisk hållbarhet samtidigt som individen, kommunen och hela samhället vinner på det. Samtidigt är det ingen självklarhet i ett område som är lika stort som hela norra Botkyrka och med knappt hälften så många invånare att leva utan bil. Långa avstånd i stadsdelen och den glesa kollektivtrafiken gör att många familjer dessutom har flera bilar. SL kan inte öka turtätheten om inte fler väljer att åka kollektivt. Skolor, förskolor och boende i grannfastigheter har regelbundet synpunkter på hur trafiken i samband med hämtning och lämning är ohållbar. Otillåtna parkeringar, tjuvåkningar på gångvägar och kaosartad miljö vid av- och påstigningsplatser. Även vid Brantbrinks idrottsplats har trafiksituationen beskrivits som besvärlig. Föräldrar har uttryckt att det är en tidsfråga innan det sker någon olycka där. Ett samarbete med Tullinge fotbollsförening med insatser för att öka samåkning och cykling till och från Brantbrink har inletts under slutet av 2017 och fler insatser skulle behövas kommande år. T ex samarbeta med skolor för att sätta igång så kallade vandringsbussar där föräldrar organiserar sig för att hämta och lämna varandras barn. Eller t ex införa trafikvakter/informatörer för säkrare miljöer vid parkeringar och övergångsställen. I Riksten har ett antal boende under året varit med i en testresenärspilot ihop med kommunen och SL. 41 medborgare lämnade bilen hemma mot att prova på att åka kollektivt. Piloten genomfördes av en student från KTH och resultatet visade att 46procent fortsätter att åka kollektivt efter testet. I liknande studier brukar siffran hamna på 40procent nationellt och ca 20procent internationellt. Den högra förändringsbenägenheten i detta fall kan förklaras med att Riksten är ett område med låg medelålder och högre inkomst än andra delar av Tullinge. Engagemanget som finns i Tullinge för olika frågor i närmiljön behöver användas för att fler ska välja en miljövänligare livsstil. Samtidigt behöver kommunen hjälpa till att möta engagemanget genom att göra valen enklare, t ex införa bil- och cykelpooler, bra cykelparkeringar, enkel 24

304 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen sophantering och bättre tillgång till kollektivtrafik. Vid en framtida utveckling av Tullinge bör förtätningen koncentreras i närhet till pendeltåget. Öka möjligheten för cykling För att få fler att lämna bilen och cykla till pendeltåg, träning, förskola/skola eller till jobbet behöver möjligheten att cykla bli bättre. Det saknas trygga cykelparkeringar vid pendeltågsstationen och skyltning på cykelvägarna behöver också ses över. Idag saknas 2,4 km cykelbana längs med väg 226 som binder ihop Tullinge md Tumba. Hos Trafikverket planeras byggandet av sträckan mellan Cykelpooler och cykelparkeringar bör också prioriteras i planprogrammet för utvecklingen av Tullinges centrala delar. Innan vi flyttade till Riksten hade vi inget behov av bil men livet med hämtningar och lämningar vid skola, träning, förseningar i kollektivtrafiken och för få avgångar med buss och pendel blev för komplicerat utan bil så vi nu har vi skaffat bil för att få ihop det. Deltagare i testresenärspiloten 25

305 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Statistikbilaga Befolkning utveckling sedan 1991 Sedan 1991 har Stockholms län växt med över invånare, från till Botkyrka har ökat med drygt invånare, från till drygt Under hösten 2016 passerade kommunen invånare. Samtliga stadsdelar inom kommunen har fått en ökad befolkning sedan Befolkningsutvecklingen skiljer sig från stadsdel till stadsdel. Tullinge har haft en mycket kraftigare befolkningsutveckling än någon av de övriga stadsdelarna. Det är den enda stadsdel som har ökat mera än Stockhlms län, sett till ökningen som en andel av befolkningen Ökningen i Tullinge är kopplad till bostadbyggandet att jämföra med Hallunda-Norsborg, Alby och Storvreten där ökningen till större del beroer på förtätning i befintligt bostadsbestånd. Födelsenetto Botkyrkas befolkning växer varje år genom att barnafödandet är högre än dödligheten. Flest antal barn föds i Hallunda-Norsborg. I relation till folkmängden föddes det 2016 flest barn i Storvreten, även Hallunda-Norsborg och Alby har högre födelsetal per capita jämfört med länet. Tullinge, Tumba och Vårsta-Grödinge hade ett lägre barnafödande än länet. Antalet som dör har varje år under 2000-talet varit högst i stadsdelen Tumba. Även i relation till folkmängden har Tumba den högsta dödligheten. År 2016 var Tumba den enda stadsdelen i kommunen med en högre dödlighet än länet. Övriga hade en lägre dödlighet än länet. Den lägre dödligheten per capita i kommunen är en effekt av den kommunens låga medelålder. Samtliga stadsdelar i kommunen har haft ett födelseöverskott (fler som fötts än som dött) under perioden

306 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Flyttningar Flyttningar kan dels ske inom stadsdelarna, dels som in- och utflyttning mellan stadsdelarna och omvärlden. Flyttningarna har under de flesta av åren under 2000-talet bidragit till en ökande befolkning, nämligen de år då kommunen haft ett positivt flyttnetto, alltså en situation där fler personer har flyttat in än som flyttat ut. Flyttningar inom stadsdelen Antalet flyttningar inom stadsdelen är störst i stadsdelarna med störst befolkning: Hallunda- Norsborg, Tullinge och Tumba, men flyttningar generellt är även kopplat till åldersstrukturer och fördelningar i bostadsstorlekar och upplåtelseform. Per capita är flyttningar inom Botkyrka kommun vanligare än summan av flyttningar inom stadsdelarna. Detta beror på att en flytt inom Botkyrka även kan vara mellan stadsdelar var det flyttningarna inom stadsdelarna och kommunen lågt, trenden har varit nedtågande sen mitten av 2000-talet. Flest flyttningar per capita görs inom stadsdelen Hallunda-Norsborg. 27

307 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Inflyttningar Antalet inflyttningar är störst i Hallunda-Norsborg. I relation till folkmängden är antalet inflyttningar högst i Storvreten. Anledningen till att inflyttningen till Botkyrka är lägre än den sammanlagda inflyttningen till stadsdelarna beror på att för stadsdelarna redovisas även flyttningar mellan stadsdelarna, dessa blir inomflyttningar ur ett kommunperspektiv. Ungefär nio procent av kommunens befolkning har flyttat in årligen, för Storvreten är motsvarande siffra nästan 16 procent. Utflyttningar Som med inflyttningarna är antalet utflyttningar störst i Hallunda-Norsborg. Utflyttningen per capita är högst i Fittja, Storvreten och Alby. De områden som har den hösta andelen hyresrätter i bostadsbeståndet. 28

308 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Flyttningsnettot Botkyrka har haft ett positivt flyttningsnetto (fler inflyttade än utflyttade) under 14 av de 17 åren under 2000-talet. Men hur många år det varit ett positivt flyttningsnetto skiljer sig starkt mellan stadsdelarna. Tullinge har haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år, medan Fittja har haft ett positivt netto under endast 4 år. Under 2016 hade Hallunda-Norsborg, Storvreten, Tullinge och Tumba ett positivt flyttningsnetto. Stora flyttnetton kan ske vid nyproduktion eller generationsskiften i småhusområden. Olika typer av in och utflyttning 2015 In- och utflyttning delas upp utifrån vart personerna flyttar från eller till. Flyttningarna till och från stadsdelarna är uppdelade i Riket, Länet, Kommunen eller Utlandet. Flest flyttar in till Botkyrkas stadsdelar från länet följt av andra stadsdelar i kommunen, utlandet och sist riket. Utflyttningen är största till länet, följt av andra stadsdelar i kommunen, riket och utlandet. Den stora skillnaden mellan in och utflyttningen blir tydlig när det illustreras som flyttnetto per flyttningstyp. I diagrammet nedan finns de olika flyttnettona. De som befinner sig under 0-strecket har negativa värden och de över positivt. Alla stadsdelar har positiva flyttnetton mot utlandet, samtliga med undantag för Tullinge har ett negativt flyttnetto mot länet. För Botkyrka som helhet var flyttnettot positivt för 2016, 626 personer fler flyttade till kommunen än som flyttade från. Detta förklaras i sin helhet av flyttnettot mot utlandet som var positivt, utflyttningen mot länet och riket var större än inflyttningen. 29

309 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Befolkningens ålder Botkyrka har en ung befolkning, det är framförallt Alby, Fittja och Storvreten som har en lägre medelålder än kommunen i stort. Alla stadsdelar har en högre medelålder för kvinnor än män. Födelseland och bakgrund Som utländsk bakgrund räknas att vara utrikes född eller att vara född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Utrikes födda Av Botkyrkas invånare var det som var födda utanför Sverige Av dessa är det knappt en tredjedel som bor i Hallunda-Norsborg. Hälften bor antingen i Hallunda-Norsborg eller i Alby. 30

310 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Andelen utrikesfödda har under 2000-talet ökat från 31 procent till 40 procent i Botkyrka. Stadsdelar som haft en större ökning är Storvreten 17 procentenheter, Hallunda-Norsborg 15 procentenheter och Alby 10 procentenheter. I hela Stockholms län har andelen ökat med 6,5 procentenheter, från 17,5 procent till 24,1 procent. Svenskfödda med två utrikes födda föräldrar Det är över Botkyrkabor som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. En tredjedel av dessa bor i Hallunda-Norsborg och över hälften i antingen Hallunda-Norsborg eller Alby. Under 2000 talet har andelen svenskfödda med två utrikes födda föräldrar ökat från 14 procent till 17 procent i Botkyrka. Stadsdelar som haft en större ökning är Hallunda Norsborg och Tumba (båda 5 procentenheter) samt Alby (4 procentenheter). I hela Stockholms län har andelen ökat med 2,5 procentenheter, från 5,5 procent till 8 procent. 31

311 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Personer med utländsk bakgrund De utlandsfödda och de svenskfödda med två utlandsfödda föräldrar bildar tillsammans gruppen personer med utländsk bakgrund. I denna grupp ingår Botkyrkabor. Under 2000-talet har andelen med utländsk bakgrund ökat från 45,5 procent till 58 procent i Botkyrka. Stadsdelar som haft en större ökning är Alby, Hallunda-Norsborg, Tumba och Storvreten. Dessa stadsdelar har haft en ökning i andelen med utländsk bakgrund på mellan 14 och 21 procentenheter. I Fittja är andelen med utländsk bakgrund som högst. I stadsdelen har 91 procent utländsk bakgrund men stadsdelen har även haft den klart lägsta ökningstakten under 2000-talet. I Stockholms län har andelen ökat från 23 procent till 31 procent under perioden. 32

312 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Detaljerade uppgifter över befolkningsutvecklingen i stadsdelarna samt prognos 2017 samt 2021 Alby Ålder w Summa Fittja Ålder w Summa Hallunda-Norsborg 33

313 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ålder w Summa Tullinge Ålder w Summa Tumba Ålder w Summa Storvreten Ålder

314 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen w Summa Vårsta-Grödinge Ålder w Summa Sysselsättning Skillnaderna i andel förvärvsarbetande mellan stadsdelarna har minskat sedan 2000 men är fortfarande stora. Andelen förvärvsarbetande har ökat med ca 2 procent för både män och kvinnor sett över hela 15 årsperioden. För kvinnorna är det främst i Fittja som det finns en tydlig trend i förändringen, en ökning med 14 procent. För männen är det mest intressanta en tydlig puckel för åren 2007 och 2008, något som inte är lika tydligt för kvinnorna även om den går att urskilja. 35

315 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Öppen arbetslöshet Den öppna arbetslösheten uppvisar tydliga konjunkturvariationer. Sen 2014 har den öppna arbetslösheten rört sig neråt, med vissa undantag Fittja har tillexempel en lite ökning mellan 2015 och 2016 för både kvinnor och män. Även Tullinge visar något högre andel, detta kan vara ett tecken på en konjunktursvängning. 36

316 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Andel unga som varken förvärvsarbetar eller studerar En dryg fjärdedel av Botkyrkaborna i åldern år varken arbetar eller studerar. I stadsdelarna Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg och Storvreten rör det sig om nästan en tredjedel. Skillnaderna mellan stadsdelarna är något större för kvinnor. Om statistiken Orsaken till att uppgifterna om unga som varken arbetar eller studerar här endast redovisas för tre år är att statistiken fr.o.m har en ny definition på vilka aktiviteter som räknas som studier eller arbete. Denna kan tillämpas även på uppgifter för 2013, men inte på tidigare års uppgifter. 37

317 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Inkomster År 2015 var den genomsnittliga inkomsten i Botkyrka för kvinnor år och för männen i samma ålder. I beloppen ingår inkomst av förvärvsarbete och av näringsverksamhet. Inkomsterna har ökat med omkring för både kvinnor och män sedan år Medelinkomsten i Tullinge är något högre än länets övriga stadsdelar har lägre medelinkomster för både kvinnor och män. Skillnaderna mellan stadsdelar har även ökat sen år 2000, för kvinnor har gapet ökat med ca 48 tkr och för männen med 38 tkr. 38

318 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Utbildning Andel kvinnor och män med minst gymnasieutbildning Andelen kvinnor år med minst gymnasieutbildning är 80 procent. Andelen har ökat i alla stadsdelar sedan år I Fittja har den ökat med 14 procentenheter, i övriga stadsdelar är ökningen mindre. Andelen män år med minst gymnasieutbildning är 73 procent. Andelen har ökat med ca 2 procent för Botkyrka under perioden. 39

319 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Andel kvinnor och män med högskoleutbildning Andelen kvinnor år med högskoleutbildning är 36 procent. Andelen har ökat i alla stadsdelar sedan år I Tullinge har den ökat med 17 procentenheter, i övriga stadsdelar har ökningen varit mindre. Andelen män år med högskoleutbildning är 29 procent. 40

320 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet Andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram bland flickor som avslutade årskurs 9 läsåret 2015/16 var för Botkyrkas 87,8 procent. Fittja hade den lägsta andelen bland stadsdelarna, med 84,9 procent, men det är även den största förändringen. För pojkarnas del var andelen behöriga 84 procent i Botkyrka. Högst var andelen i Tullinge och lägst i Alby. Om statistiken Uppgifterna om andelar behöriga avser stadsdel där flickorna och pojkarna som avslutade grundskolan är folkbokförda, oavsett var de gått i skolan. 41

321 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Medborgarnas upplevelser 42

322 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 43

323 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:31 Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter (KS/2018:31) Beslut 1. Kommunstyrelsen antar förslag till riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter. 2. Kommunstyrelsen beslutar att riktlinjerna kompletteras med följande punkt under rubriken Allmänna riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter : 1. I sina kontakter med politiska partier och deras företrädare ska ansvariga för kommunens verksamheter alltid beakta de politiska partiernas centrala roll i demokratin, medborgarnas och de anställdas rätt att delta i det demokratiska samtalet och den politiska processen samt de politiskt förtroendevaldas uppdrag att informera sig om kommunens verksamheter och Botkyrkabornas levnadsförhållanden. Sammanfattning Politiska partiers möjlighet att besöka och informera i kommunens verksamheter är en fråga som diskuteras löpande och inte minst i samband med allmänna val och folkomröstningar. Det kan t ex röra sig om studiebesök, informationsspridning eller deltagande i debatter eller överläggningar som kommunen eller de politiska partierna tar initiativ till. Besöken kan bidra positivt till att ge de förtroendevalda en bild av hur verksamheten fungerar och partierna en möjlighet att informera om sin politik. Men innan ett besök får genomföras behöver kommunen säkerställa ett antal principiella och praktiska frågor. Beslut om att godkänna eller avslå ett besök behöver t ex ske på objektiva och likställda grunder och med utgångspunkt i den aktuella verksamheten. Besöken får inte heller störa den ordinarie verksamheten, innebära risk för ordningsproblem eller kränka integriteten för den enskilde. För att underlätta för verksamheten att ta ställning till om huruvida ett besök ska genomföras eller inte har förvaltningen utarbetat dessa förslag till riktlinjer. Riktlinjerna gäller politiska partier och ungdomsförbund som är regi-

324 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:31 strerade i Sverige och syftar till att tydliggöra kommunens generella förhållningssätt när dessa önskar besöka kommunens verksamheter. Riktlinjerna innehåller även specifika anvisningar vad gäller kommunens skolor och förskolor, som har ett särskilt demokratiskt uppdrag och omfattas av specifika regler enligt skollagen. Efter demokratiberedningens sammanträde har styrdokumentet kompletterats med en ny punkt under rubriken Allmänna riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter, vilket föranleder den andra beslutssatsen. Demokratiberedningen behandlade ärendet , 4. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

325 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Demokratiberedning Dnr KS/2018:31 4 Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen antar förslag till riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter. Ärendet Politiska partiers möjlighet att besöka och informera i kommunens verksamheter är en fråga som diskuteras löpande och inte minst i samband med allmänna val och folkomröstningar. Det kan t ex röra sig om studiebesök, informationsspridning eller deltagande i debatter eller överläggningar som kommunen eller de politiska partierna tar initiativ till. Besöken kan bidra positivt till att ge de förtroendevalda en bild av hur verksamheten fungerar och partierna en möjlighet att informera om sin politik. Men innan ett besök får genomföras behöver kommunen säkerställa att ett antal principiella och praktiska frågor. Beslut om att godkänna eller avslå ett besök behöver t ex ske på objektiva och likställda grunder och med utgångspunkt i den aktuella verksamheten. Besöken får inte heller störa den ordinarie verksamheten, innebära risk för ordningsproblem eller kränka integriteten för den enskilde. För att underlätta för verksamheten att ta ställning till om huruvida ett besök ska genomföras eller inte har förvaltningen utarbetat dessa förslag till riktlinjer. Riktlinjerna gäller politiska partier och ungdomsförbund som är registrerade i Sverige och syftar till att tydliggöra kommunens generella förhållningssätt när dessa önskar besöka kommunens verksamheter. Riktlinjerna innehåller även specifika anvisningar vad gäller kommunens skolor och förskolor, som har ett särskilt demokratiskt uppdrag och omfattas av specifika regler enligt skollagen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

326 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:31 Referens Jakob Etaat Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Förslag till beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen antar förslag till riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter. Ärendet Politiska partiers möjlighet att besöka och informera i kommunens verksamheter är en fråga som diskuteras löpande och inte minst i samband med allmänna val och folkomröstningar. Det kan t ex röra sig om studiebesök, informationsspridning eller deltagande i debatter eller överläggningar som kommunen eller de politiska partierna tar initiativ till. Besöken kan bidra positivt till att ge de förtroendevalda en bild av hur verksamheten fungerar och partierna en möjlighet att informera om sin politik. Men innan ett besök får genomföras behöver kommunen säkerställa ett antal principiella och praktiska frågor. Beslut om att godkänna eller avslå ett besök behöver t ex ske på objektiva och likställda grunder och med utgångspunkt i den aktuella verksamheten. Besöken får inte heller störa den ordinarie verksamheten, innebära risk för ordningsproblem eller kränka integriteten för den enskilde. För att underlätta för verksamheten att ta ställning till om huruvida ett besök ska genomföras eller inte har förvaltningen utarbetat dessa förslag till riktlinjer. Riktlinjerna gäller politiska partier och ungdomsförbund som är registrerade i Sverige och syftar till att tydliggöra kommunens generella förhållningssätt när dessa önskar besöka kommunens verksamheter. Riktlinjerna innehåller även specifika anvisningar vad gäller kommunens skolor och förskolor, som har ett särskilt demokratiskt uppdrag och omfattas av specifika regler enligt skollagen. Riktlinjerna har utarbetats av kommunledningsförvaltningen i samråd med övriga förvaltningar och utgår ifrån gällande lagstiftning, däribland skolla- Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post jakob.etaat@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

327 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2018:31 gen, vallagen, Skolverkets allmänna råd samt SKLs anvisningar inom området (Cirkulär 17:70 Politisk information i skolan, samt promemoria Studiebe-sök av politiska partier inom vården och äldreomsorgen med mera). Den 1 januari 2018 kompletterades skollagen (2010:800) med nya regler kring politisk information i skolan vilket ytterligare motiverar framtagande och antagande av riktlinjer inom området. Riktlinjerna omfattar inte de besök som nämnder/ styrelser gör i sina respektive förvaltningar/verksamheter. Sådana besök regleras närmare av berörd nämnd/styrelse. Mattias Jansson Kommundirektör Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Expedieras till Kommunens nämnder Författningssamling Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post jakob.etaat@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

328 Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:31 Dokumentet är beslutat av: Kommunstyrelsen Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: samtliga nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

329 Dokumentet ersätter: - Dokumentansvarig är: Kanslichef För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kanslichef Relaterade dokument: Policy för möteslokaler i Botkyrka kommun, Riktlinjer för möteslokaler i Botkyrka kommun

330 Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Inledning Politiska partiers möjlighet att besöka och informera i kommunens verksamheter är en fråga som diskuteras löpande och inte minst i samband med allmänna val och folkomröstningar. Det kan t ex röra sig om studiebesök, informationsspridning eller deltagande i debatter eller överläggningar som kommunen eller de politiska partierna tar initiativ till. Besöken kan bidra positivt till att ge de förtroendevalda en bild av hur verksamheten fungerar och partierna en möjlighet att informera om sin politik. Men innan ett besök får genomföras behöver kommunen säkerställa att ett antal principiella och praktiska frågor. Beslut om att godkänna eller avslå ett besök behöver t ex ske på objektiva och likställda grunder och med utgångspunkt i den aktuella verksamheten. Besöken får inte heller störa den ordinarie verksamheten, innebära risk för ordningsproblem eller kränka integriteten för den enskilde. För att underlätta för verksamheten att ta ställning till om huruvida ett besök ska genomföras eller inte har Botkyrka kommun utarbetat dessa riktlinjer. Riktlinjerna gäller politiska partier och ungdomsförbund som är registrerade i Sverige och syftar till att tydliggöra kommunens generella förhållningssätt när dessa önskar besöka kommunens verksamheter. Riktlinjerna innehåller även specifika anvisningar vad gäller kommunens skolor och förskolor, som har ett särskilt demokratiskt uppdrag och omfattas av specifika regler enligt skollagen. Riktlinjerna utgår ifrån gällande lagstiftning, däribland skollagen, vallagen, Skolverkets allmänna råd samt SKLs anvisningar inom området (Cirkulär 17:70 Politisk information i skolan, samt promemoria Studiebesök av politiska partier inom vården och äldreomsorgen med mera). Riktlinjerna omfattar inte de besök som nämnder/ styrelser gör i sina respektive förvaltningar/verksamheter. Sådana besök regleras närmare av berörd nämnd/styrelse. 3

331 Allmänna riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter 1. I sina kontakter med politiska partier och deras företrädare ska ansvariga för kommunens verksamheter alltid beakta de politiska partiernas centrala roll i demokratin, medborgarnas och de anställdas rätt att delta i det demokratiska samtalet och den politiska processen samt de politiskt förtroendevaldas uppdrag att informera sig om kommunens verksamheter och Botkyrkabornas levnadsförhållanden. 2. Politiska partier som önskar besöka eller dela ut information i kommunens verksamheter ska i god tid innan få godkänt av berörd förvaltning att genomföra aktiviteten (inom skolan är det rektor som beslutar i frågan, se punkt 7). 3. Besök och informationsspridning får inte störa den ordinarie verksamheten och ska göras med respekt och säkerställd integritet för den enskilde. 4. Beslut om att neka ett parti tillträde till kommunens verksamheter/lokaler ska bygga på saklighet och opartiskhet och inte ha något samband med partiets åsikter. Begränsningar av politiska partiers tillträde till kommunala verksamheter/lokaler får t ex göras om det är motiverat av ordningsskäl. Kommunen får även neka tillträde eller avbryta ett tillträde om man kan befara att det vid mötet kan förekomma eller förekommer brottsliga uttalanden så som hets mot folkgrupp. 5. Om Botkyrka kommun bjuder in partier till aktiviteter så som debatt, överläggning, bokbord m.m. kan man av utrymmesskäl eller andra sakliga skäl begränsa den krets som får inbjudan till ett mindre antal partier, t ex de som är representerade i Botkyrka kommunfullmäktige, Sveriges riksdag eller Europaparlamentet. Det är även tillåtet att bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges ovan om urvalet sker på en annan objektiv grund. Alla partier måste inte heller ges tillträde till verksamheten/lokalen samtidigt. 6. Vid genomförande av allmänna val och folkomröstningar får partipolitisk aktivitet och informationsspridning inte förekomma i kommunens vallokaler och förtidsröstningslokaler samtidigt som det pågår röstmottagning i lokalen. 4

332 7. Vid uthyrning av kommunala möteslokaler ska även kommunens policy och riktlinjer för möteslokaler i Botkyrka kommun tillämpas. 5

333 Särskilda riktlinjer för politisk information och besök i kommunens skolor och förskolor (utgår ifrån Skollagen 1 kap 5 a ) 8. Rektor avgör om politiska partier ska få tillträde till skolan och hur det i så fall ska ske. Skolan är ingen allmän plats. 9. Om politiska partier bjuds in får antalet begränsas till samtliga partier som är representerade i antingen Sveriges riksdag, Europaparlamentet eller vald församling i kommunen, t ex kommunfullmäktige. Rektorn får även bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om urvalet sker på en annan objektiv grund. 10. Om ett begränsat antal politiska partier har bjudits in till en skola behöver inte andra politiska partier ges en sådan möjlighet. Rektorn får dock besluta att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från andra politiska partier. 11. Politiska partier får inte uteslutas från att bidra till utbildningen med anledning av partiets profil eller inställning till en politisk fråga. 12. Om en företrädare för ett parti, som har bjudits in till en skola för att informera om partiets politik, gör brottsliga uttalanden har skolan skyldighet att avbryta företrädaren. Exempel på brott mot yttrandefriheten är hets mot folkgrupp. 13. Om en partiföreträdare yttrar budskap som är diskriminerande, kränkande eller på annat sätt strider mot skolans värdegrund ska skolan se till att dessa budskap inte får stå oemotsagda. 6

334 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:461 Kommunstyrelsens, inom dess egna ansvarsområde, uppföljningsrapport av internkontrollplan 2017 (KS/2017:461) Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapportering och uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har redovisat resultatet av uppföljningen av kommunstyrelsens internkontrollplan De kontrollmoment som följts upp finns inom områdena administration, ekonomi, HR, informationssäkerhet och upphandling. Sammantaget är det en positiv utveckling då flera av resultaten är godkända och bra, men fortsatta åtgärder bedöms behövas för utveckling, säkerställande och implementering av rutiner, riktlinjer och liknande. Område administration Uppföljningen och beredningen av medborgarförslag och motioner visar en positiv utveckling och befintliga uppföljningsrutiner är tillfredsställande. Utbetalning av fasta politiska arvoden är korrekta och inga avvikelser har hittats. Under 2017 har rutiner för statsbidrag tagits fram och beslutats om, vilket var kontrollmomentet i 2017 års plan, och under 2018 kommer en översyn av rutinerna att ske. Ärendehandläggning i rekryteringsärenden här bedöms att samarbete mellan olika verksamheter inom förvaltningen krävs för att komplettera befintliga rutiner för att nå ett bättre resultat. Rekryteringsärenden omfattas av de regler för registrering, diarieföring, arkivering och gallring som gäller ärende- och dokumenthantering. Område ekonomi Avseende korthantering och underlag till kortköp så finns inga avvikelser registrerade och den ekonomiska redovisningen är korrekt. Gällande redovisningen kring hyra av personbil så är det en positiv utveckling där av-

335 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:461 vikelserna minskat under året. Då risken inte är helt undanröjd så får kontrollmomentet kvarstå under Kring representationsfakturor finns fortfarande avvikelser som behöver åtgärdas. Under 2017 rådde två olika regelverk kring representation, varav den nu gällande behöver förtydligas och förankras. Utbildningsinsatser och tätare återkoppling till attestanter med information om regelverk och felaktigheter i varje enskilt fall bör fortgå. Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område HR Inga avvikelser har påträffats kring attesterade partiella tjänstledigheter (semester, tjänstledigheter). Resultatet är också gott när det gäller att göra rehabiliteringsutredningar vid korttidsfrånvaro. Deltagandet i introduktionsblocken för nya ledare är inte tillfredsställande. HR centralt behöver utveckla rutiner som förvaltningen behöver förankra. I den årliga arbetsmiljökartläggningen saknas en samlad bedömning, analys och dokumentation. Under 2018 kommer flera stödverktyg att införas som ska underlätta för berörda att nå upp till de krav som ställs. Område informationssäkerhet Förvaltningens PUL-förteckning är uppdaterad och för de flesta verksamhetssystemen är informationen informationssäkerhetsklassad. För 2018 finns en planering för hur återstående verksamhetssystem ska informationssäkerhetsklassas. Resultatet är bra, funktionella stödverktyg finns men kontrollpunkten kvarstår 2018 till dess målet är nått. Område upphandling Förvaltningens följsamhet till ramavtal kan förbättras medan det inte finns några avvikelser konstaterade där förvaltningen överskridit tillåten beloppsgräns för direktupphandlingar. För att effektivare kunna följa upp att regelverk och rutiner följs så kommer förvaltningen att få en tätare återkoppling för åtgärd från upphandlingsenheten under Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

336 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 Referens Eva-Britt Berghäll Bodil Sundström Mottagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens, inom dess egna ansvarsområde, uppföljningsrapport av internkontrollplan 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapportering och uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har redovisat resultatet av uppföljningen av kommunstyrelsens internkontrollplan De kontrollmoment som följts upp finns inom områdena administration, ekonomi, HR, informationssäkerhet och upphandling. Sammantaget är det en positiv utveckling då flera av resultaten är godkända och bra, men fortsatta åtgärder bedöms behövas för utveckling, säkerställande och implementering av rutiner, riktlinjer och liknande. Område administration Uppföljningen och beredningen av medborgarförslag och motioner visar en positiv utveckling och befintliga uppföljningsrutiner är tillfredsställande. Utbetalning av fasta politiska arvoden är korrekta och inga avvikelser har hittats. Under 2017 har rutiner för statsbidrag tagits fram och beslutats om, vilket var kontrollmomentet i 2017 års plan, och under 2018 kommer en översyn av rutinerna att ske. Ärendehandläggning i rekryteringsärenden här bedöms att samarbete mellan olika verksamheter inom förvaltningen krävs för att komplettera befintliga rutiner för att nå ett bättre resultat. Rekryteringsärenden omfattas av de regler för registrering, diarieföring, arkivering och gallring som gäller ärende- och dokumenthantering. Område ekonomi Avseende korthantering och underlag till kortköp så finns inga avvikelser registrerade och den ekonomiska redovisningen är korrekt. Gällande redovisningen kring hyra av personbil så är det en positiv utveckling där avvikelserna minskat under året. Då risken inte är helt undanröjd så får kontrollmomentet kvarstå under Kring representationsfakturor finns fortfarande avvikelser som behöver åtgärdas. Under 2017 rådde två olika regelverk kring representation, varav den nu gällande behöver förtydligas och förankras. Utbildningsinsatser och tätare återkoppling till Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49 Kontaktcenter Direkt Sms E-post eva-britt.berghall@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

337 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 attestanter med information om regelverk och felaktigheter i varje enskilt fall bör fortgå. Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område HR Inga avvikelser har påträffats kring attesterade partiella tjänstledigheter (semester, tjänstledigheter). Resultatet är också gott när det gäller att göra rehabiliteringsutredningar vid korttidsfrånvaro. Deltagandet i introduktionsblocken för nya ledare är inte tillfredsställande. HR centralt behöver utveckla rutiner som förvaltningen behöver förankra. I den årliga arbetsmiljökartläggningen saknas en samlad bedömning, analys och dokumentation. Under 2018 kommer flera stödverktyg att införas som ska underlätta för berörda att nå upp till de krav som ställs. Område informationssäkerhet Förvaltningens PUL-förteckning är uppdaterad och för de flesta verksamhetssystemen är informationen informationssäkerhetsklassad. För 2018 finns en planering för hur återstående verksamhetssystem ska informationssäkerhetsklassas. Resultatet är bra, funktionella stödverktyg finns men kontrollpunkten kvarstår 2018 till dess målet är nått. Område upphandling Förvaltningens följsamhet till ramavtal kan förbättras medan det inte finns några avvikelser konstaterade där förvaltningen överskridit tillåten beloppsgräns för direktupphandlingar. För att effektivare kunna följa upp att regelverk och rutiner följs så kommer förvaltningen att få en tätare återkoppling för åtgärd från upphandlingsenheten under Bakgrund Resultatet av uppföljningen av internkontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, beslutas av nämnden i samband med att nämnden beslutar om årsredovisningen. Uppföljningen ska göras i den omfattning som fastställts i kommunstyrelsens beslutade internkontrollplan för 2017 (KS/2016:748). Uppföljningen avser intern kontroll inom kommunstyrelsens eget ansvarsområde. Av reglementet framgår att uppföljningen även ska omfatta resultatet av kommunstyrelsens övergripande granskning i de delar som berör nämnden. Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och undgå allvarliga fel och skador. Granskningarna har omfattat - kommunledningsförvaltningens sex egna kontrollmoment inom områdena administrativa rutiner och informationssäkerhet och

338 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 - kommunstyrelsens sex kontrollmoment inom områdena ekonomi, HR och upphandling, som gäller alla nämnder, som utgör de kommunövergripande kontrollerna. Granskningar Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område administration Hantering av medborgarförslag och motioner Antal medborgarförslag och motioner där det beslutats om förlängd beredningstid har minskat sedan 2016, även om det blev en uppgång vid mätperiod Antal obesvarade motioner och medborgarförslag vid rapporteringstillfället har likaledes minskat över tid sedan Detta bedöms som positivt och åtgärder och rutiner för att följa upp hanteringen av medborgarförslag och motioner vid två tillfällen/år bör fortsätta under år Delegationsordning/Ärendehantering HR Delegationsbeslut rapporteras till nämnd vid rekryteringar. Kontrollmomentet togs in 1: a gången i internkontrollplanen Genomförda kontroller visar att delegationsbeslut oftare rapporteras än tidigare år. Dokumentationen i ärendeoch dokumenthanteringssystemet vid rekrytering är inte tillfredsställande. Dokumentation finns dock i ett annat stödsystem som används vid rekryteringar. Bedömningen är att befintliga rutiner behöver kompletteras, förtydligas och förankras inom förvaltningen. Kontrollmomentet kvarstår Politiska arvoden Kontroll utförd av alla utbetalda fasta politiska arvoden under Arvodena är de korrekta och inga avvikelser har hittats. Ingen åtgärd behövs. Kontrollmomentet utgår Statsbidrag Dokumenterade rutiner för ansökan om statsbidrag och övriga bidrag togs fram och beslutades om i juni 2017 enligt internkontrollplan Kontrollmomentet kvarstår 2018 för att säkra upp att den nya rutinen fungerar i praktiken och eventuellt uppdateras. Kommunikationsinsatser behövs för att förankra rutinen likaså. Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område ekonomi Korthantering Kontroll är utförd av alla korttransaktioner 2017 och inga avvikelser från gällande regler har hittats. Kontrollmomentet utgår 2018.

339 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 Representation Kommunledningsförvaltningen har kontrollerat samtliga fakturor rörande representation under Vid kontrollerna har granskats att det till varje faktura finns bifogat samtliga kvitton, att moms är rätt avdragen, att deltagare och syfte finns med liksom att attestant inte själv deltog i aktiviteten. Det finns fortfarande avvikelser som behöver åtgärdas. Under 2017 rådde två olika regelverk kring representation som innebar otydligheter under året. Under hösten 2017 gjordes en tätare återkoppling till attestanter med information om regelverk och felaktigheter i varje enskilt fall. Stickprov kring förtroendekänsliga poster har utförts av centrala funktioner inom förvaltningen som genomför kommunövergripande kontroller. Fyra gånger har dessa stickprov utförts och inga avvikelser har hittats. Bedömningen är att fortsatt tätare återkoppling är positiv och utbildningsinsatser kring bland annat det nya regelverket rörande representation behöver genomföras under Inköp och hyra av personbil (leasing) Kontroll av alla Bilpools fakturor under 2017 har genomförts. Granskningen har avsett att rätt kostnadskonto och att rätt momsavdrag är gjort. 1/3 av fakturorna är felaktiga men under året skedde en positiv nedgång från 50% felaktiga i början av året. Kontrollmomentet kvarstår Informationsinsatser till förvaltningens attestanter behöver genomföras. Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område HR Rekrytering/lagefterlevnad/registerkontrollbelastningsregister Kommunledningsförvaltningen har inte den typen av befattningar där utdrag ur belastningsregister krävs. Därför finns inga resultat från genomförda kontroller. Kontrollmomentet kvarstår 2018 då det är en rekommendation från kommunstyrelsen. Lön, semester och tjänstledighetskvoter HR centralt har genomfört stickprovskontroll av 2017 års attesterade partiella tjänstledigheter och inga avvikelser har hittats. Momentet utgår Introduktion av nya ledare Granskningen har utförts med avseende på att nya ledare deltar i introduktionsutbildningen. Kontrollen utförs 1 gång per år. Av de chefer som anställts under de senaste 4 åren och varit anställda som chef i minst 2 år (7st), har 57% inte genomfört samtliga 4 blockutbildningar. Av dessa har 14% gått 1 av 4 block och 43% har inte gått något block.

340 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 HR centralt behöver utveckla rutinen för introduktion och HR inom förvaltningen behöver därefter förankra rutinen hos chefer. Punkten kommer att kvarstå Rehabiliteringsutredning görs vid korttidsfrånvaro Kontrollen innebär att rehabiliteringsutredning görs vid upprepad korttidsfrånvaro. Rehabiliteringsutredningar har gjorts i samtliga fall med upprepad korttidsfrånvaro inom förvaltningen. Resultatet är gott. Kontrollpunkten kvarstår 2018 och kontrollerna genomförs av centrala HR-funktionen. Årlig arbetsmiljökartläggning Stickprov har genomförts en gång under 2017 av den centrala HR-funktionen hos 10% av enheterna på kommunledningsförvaltningen. En samlad bedömning, analys och dokumentation över de olika delarna i arbetsmiljökartläggningen saknas. Saknade delar är arbetsskador och tillbud, sjukfrånvaro och skyddsrond. Förvaltningen behöver säkerställa att cheferna har kunskap om och följer gällande rutin. Planerade åtgärder under 2018 som stöd i arbetsmiljöarbetet är att processkartlägga det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och att införa systemstöd för dokumentation och uppföljning. Incidentrapporteringssystem för arbetsskador och tillbud införs likaledes under Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område informationssäkerhet PUL-förteckning/Informationssäkerhetsklassning av verksamhetssystem Samtliga system som innehåller personuppgifter är förtecknade enligt personuppgiftslagen (PUL). Genom att ha kontroll på dessa system så finns kunskap om vilka system som ska informationssäkerhetsklassas med hjälp av Sveriges kommuner och landstings verktyg KLASSA. Större delen av de ca 30 verksamhetssystem som förvaltningen har är informationssäkerhetsklassade och för de system som inte är klassade finns en planering och stödverktyg för hur genomförande ska ske under Kontrollmomentet följs därför upp även Kontrollmoment enligt internkontrollplan inom område upphandling Upphandlingsform/Ramavtal och Direktupphandling Kontrollmomenten omfattar; att direktupphandling inte sker när formaliserad upphandling krävs att ramavtalen används och

341 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 att tillåten beloppsgräns för direktupphandling inte överskrids vid beställning där direktupphandlingsrapport lämnats Förvaltningen använder sig inte alltid av de ramavtal som finns. Några exempel är inköp av kontorsvaror, resetjänster och livsmedel. Generellt i kommunen så har också tjänster identifierats där inte avtal finns, som berör hela kommunen och som kommer att åtgärdas. Under 2017 fanns inga upphandlingar utifrån tagna stickprov där förvaltningen överskridit tillåten beloppsgräns för direktupphandlingar. Kontrollmomenten kvarstår 2018 och genomförs av centrala upphandlingsfunktionen. För att effektivare kunna följa upp att regelverk och rutiner följs så kommer förvaltningen att få återkoppling för åtgärd kvartalsvis under 2018, till skillnad mot 2017 års återkoppling 1gång/år. Bedömning av resultat Bedömning av resultat enligt en 3-gradig skala efter gjorda granskningar 3 = bra grön, 2 = Ok, men behöver förbättras gul, 1 = mindre bra röd Område Rutin/process/system Kontrollmoment Bedömning Administration Hantering av medborgarförslag Hantering av medborgarförslag och motioner 2 och motioner Administration Delegationsordning Delegationsbeslut rapporteras till nämnd vid 2 rekryteringar Administration Ärendehantering/HR Rekryteringsärenden registreras och registreras 2 korrekt i ärendehanteringssystemet Administration Politiska arvoden Rätt fasta arvoden utbetalas 3 Administration Statsbidrag Att det finns dokumenterade och uppdaterade rutiner för ansökan av olika typer av statsbidrag 3 Ekonomi Korthantering Att kontrollera att det till varje faktura finns 3 bifogat samtliga kvitton, att moms är rätt avdragen och att regelverk följs. Ekonomi Representation Att belopp, momsavdrag, uppgifter om syfte 2 och deltagare överensstämmer med gällande regler Ekonomi Inköp och hyra av personbil Att rätt kostnadskonto och rätt momsavdrag 2 (leasing) görs enligt gällande avdragsbegränsningar HR Rekrytering/ lagefterlevnad Utdrag hämtas ur belastningsregister och Inte aktuellt diarieförs HR Lön, semester och tjänstledighetskvoter Attesterade partiella tjänstledigheter med mera stämmer 3

342 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:461 Område Rutin/process/system Kontrollmoment Bedömning HR Introduktionsprogram för nya Nya ledare deltar i introduktionsblocken 1 ledare HR Rehab korttidsfrånvaro Rehabiliteringsutredning görs vid upprepad korttidsfrånvaro 3 HR Årlig arbetsmiljökartläggning Att årlig arbetsmiljökartläggning görs 2 Informationssäkerhet PUL-förteckning Aktuell PUL-förteckning, PUL-förteckning 3 ska uppdateras årligen personuppgiftsför- teckning Informationssäkerhet Informationssäkerhetsklassning Verksamhetssystemen inom KS är informat- 2 av verksamhetssystem ionssäkerhetsklassade i enlighet med verkty- get KLASSA Upphandling Upphandlingsform Att direktupphandling inte sker när formaliserad 2 upphandling krävs Upphandling Ramavtal Att ramavtalen används 2 Upphandling Direktupphandling Att tillåten beloppsgräns för direktupphandling inte överskrids vid beställning där direktupphandlingsrapport lämnats. 3 Mattias Jansson Kommundirektör Expedieras till Andreas Liljenrud, kommunledningsförvaltningen Ulrika Halling, kommunledningsförvaltningen Eva-Britt Berghäll, kommunledningsförvaltningen Bodil Sundström, kommunledningsförvaltningen Sevgi Cakir, kommunledningsförvaltningen

343 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:816 Remissyttrande - Godsstrategi för Stockholmsregionen (KS/2017:816) Beslut 1. Kommunstyrelsen antar det Södertörnsgemensamma yttrandet angående förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. Sammanfattning Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom remissvaret. Kommunerna kommer att lämna egna kompletterande synpunkter, vid behov. Det Södertörnsgemensamma remissvaret redogörs i yttrande

344 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedning Dnr KS/2017:816 2 Remissyttrande- Godsstrategi för Stockholmsregionen Beslut Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen antar det Södertörnsgemensamma yttrandet angående förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. Sammanfattning Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom remissvaret. Kommunerna kommer att lämna egna kompletterande synpunkter, vid behov. Det Södertörnsgemensamma remissvaret redogörs i yttrande

345 Avsändare Södertörnskommunerna (51) registrator.trf@sll.se Södertörnskommunernas yttrande angående Förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom detta remissvar. Kommunerna lämnar också vid behov egna kompletterande synpunkter. Övergripande synpunkter Södertörnskommunerna välkomnar att landstinget tagit fram en godsstrategi för Stockholmsregionen. Det är positivt att godsstrategin kopplar samman mål och prioriteringar för transporter och hantering av gods med RUFS Detta sätter in godset i ett sammanhang tillsammans med övriga samhällsutmaningar. Beskrivningarna av utmaningar och strategiska områden för godset i Stockholmsregionen är i huvudsak mycket bra, relevanta och ger en bra utgångspunkt för fortsatt arbete. Dock anser vi att det saknas en tydlig koppling till målbilden i RUFS i fråga om att minska de klimatpåverkande utsläppen. Det kan göras genom att utveckla något av handlingsområdena med ett tydligt förhållningssätt för att i första hand minimera transportbehovet och i andra hand att godset, främst till och från regionen, transporteras på det mest resurseffektiva sättet under så stor del av sträckan som möjligt. Detta innebär att gods ska transporteras på sjöfart eller järnväg så nära målpunkten som möjligt, för att den sista sträckan med lastbil ska minimeras. Trots bra inringade utmaningar anser vi att dokumentet inte når tillräckligt långt eller är tillräckligt konkret för att kunna utgöra ett planeringsunderlag i kommunal planering. För att kunna utgöra ett sådant bör godsstrategin innefatta tydligare ställningstaganden samt tydligare peka ut framtida godsstruktur på karta. Det är otydligt vad nästa steg är samt vem som ansvarar för vad. Vi vill även understryka vikten av att i en godsstrategi lyfta fram sjöfarten. Den regionala godsstrategin bör visa hur Mälardalens hamnar knyts ihop med de europeiska hamnarna.att mmajoriteten av inkommande varor till Stockholmsregionen från utlandet anlöper via sjöfart. Den insikten ger förutsättningar för att bättre kunna möta kapacitetsproblem och öka framkomligheten. Genom en ökning av inlands- och närsjöfart kan infrastrukturen bli mer konkurrensneutral för de olika trafikslagen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

346 Avsändare Södertörnskommunerna (5) Hållbar infrastruktur för godstransporterna i regionen Precis som strategin beskriver så består transportinfrastrukturen för gods av noder och stråk. Vi saknar dock en beskrivning av regionens viktiga stråk och noder för godstransporter i framtiden. Som godsstrategin beskriver kommer den planerade utvecklingen av Stockholmsregionen att innebära en trafikökning för samtliga trafikslag, och i synnerhet för den vägbundna godstrafiken. Detta behöver synas och adresseras i godsstrategin. I plankartan för RUFS 2050 är godsinfrastrukturen svår att se. Det finns därför en bra möjlighet att i godsstrategin lyfta godset i en godsspecifik karta. Kartan på s. 20 Gods- och logistikstruktur i Stockholms län verkar innefatta både en nulägesbeskrivning och en beskrivning av läget år Vi anser att den bör delas i två samt utvecklas och kompletteras med beskrivande text, som adresserar exempelvis vilken typ av gods som troligen kommer att hanteras vid olika terminaler, om utrymmet bedöms räcka till år 2050, var landinfrastrukturen behöver kompletteras med av hänsyn till godstransporter (både väg och järnväg), stråk för farligt gods, behov av körfält för gods på vissa sträckor, behov av ytor för samordnad masshantering osv. Detta är särskilt viktigt då det står att Godsstrategin har status som ett planeringsunderlag. Kartan saknar dessutom Västra stambanan, där gods transporteras nattetid redan idag och där diskussioner om utökningar också förs. I strategin anges att infrastrukturen för gods i allt väsentligt förväntas vara densamma år 2050 som idag. Södertörnskommunerna instämmer inte i detta påstående, då en rad förändringar sker i godsinfrastrukturen redan idag och som kommer att förändra godsflödena i framtiden. Det handlar exempelvis om tillkomsten av Norviks hamn, den nya farleden till Södertälje hamn samt utvecklingen av verksamhets- och handelsområdena i Stockholm syd (Almnäs/Mörby), Jordbro, Albyberg, Länna, Gladö, Kungens kurva etc. Dessa noder för godstransporter kommer att få en ökad betydelse i framtiden vilket kommer ställa ökade krav på angörande infrastruktur. Främst gäller det för godstransporter till och från Norvik och Stockholm syd vilka idag saknar kapacitetsstark och klimatsmart infrastruktur för att hantera framtida utvecklingspotential. En framtida åtgärd som kan minska andelen transporter på väg är inlandssjöfart dvs. omlastning av gods på sjöfart till fortsatt transport på pråm till centralt placerade kajlägen. Det kan också finnas potential för att förstärka spårkapaciteten till Norviks hamn, i nya sträckningar, för att minska behovet av lastbilstransporter. Det kommer också att skapas ett ökat tryck på att flytta ut centralt placerade godsfunktioner längre ifrån Stockholm, vilket kommer att ge stora förändringar för hur godsinfrastrukturen ska utvecklas och användas. Detta gäller bland annat Slakthusområdet, samt bränsledepåerna i Berg och Loudden men även Västberga och Årsta. Ytor för enklare omlastning behöver säkerställas närmare Stockholm City. I godsstrategin hanteras främst de stora godsflödena avseende volym och vikt som sker på väg och järnväg och i viss mån sjöfart, men vi vill att även det högkvalitativa gods som sker via flyg, så väl från Arlanda som Skavsta, får en tydligare skrivning. Gods som transporteras med flyg är i många fall är avgörande för näringslivets SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

347 Avsändare Södertörnskommunerna (5) förmåga att hantera störningar och snabba leveranser, bland annat av reservdelar och dylikt. På samma sätt bör godstransporter till skärgården lyftas, även om den i volym är småskalig. Transporterna inom Stockholms län kommer huvudsakligen att ske med lastbil. Tvärförbindelse Södertörn är därför en förutsättning för att säkerställa effektiva och hållbara godstransporter från Norviks hamn vidare till Stockholm/Mälardalen. Det är positivt att den finns med på kartan på sid 20. Södertörnskommuner anser att digitalisering överlag bör lyftas tydligare i godsstrategin. Vi föreslår att Tvärförbindelsen byggs som elväg för godstransporter. Elvägar för gods lyfts också som en åtgärd i klimatfärdplanen och bör tas vidare i denna strategi. Därför bör lämpliga platser för elvägar för gods ritas in på en karta över strukturen Det finns troligen fler stråk (utöver Tvärförbindelse Södertörn) och noder inom regionen där godsstrategin kan vara förutseende och peka ut framtida tekniska och innovativa lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. Det kan vara utifrån befintlig kunskap eller syfta till att bidra till handlingsområdet ökad kunskap. Södertörnskommunerna vill att risk- och sårbarhetsaspekterna utvecklas i förslaget. Dagens infrastruktur är mycket sårbar för störningar och främst gäller det passagen över Södertälje kanal som har stor betydelse för svensk exportindustri och nationella godsflöden. Det gäller också för sträckor där stora godsvolymer transporteras tex. till och från hamnarna i Norvik och Södertälje, riksväg 73,järnvägarna in mot Stockholm, men även de andra passagerna över Saltsjö-Mälarsnittet. Samverkan, planering och styrning En komplettering till avsnittet samverkan, planering och styrning är att kunskapen behöver öka avseende befintliga styrmedel och regelverk. Det finns redan idag i befintlig lagstiftning och andra möjligheter som kan användas av exempelvis kommuner för att planera och påverka godstransporter. Vi saknar ett tydligare utpekande av ansvariga organisationer och myndigheter för olika delområden i strategin. Identifiering av problemägare och ansvariga behövs för att skapa förändring inom olika områden. Exempel på ett sådant område är hantering av byggmaterial och massor. Södertörnskommunerna har ett starkt önskemål om att det sker en regional samordning som avser prioritering, ansvar och genomförande av godsstrategin. Södertörnskommunerna anser att Stockholms läns landsting bör ta ansvar för att samordna och driva detta arbete. Det är en förutsättning för att konkretisera och skapa aktivitet utifrån godsstrategins mål och prioriteringar. Godsfrågan omfattar många olika aktörer och stora geografiska områden varför en regional samordning är nödvändig. Södertörnskommunerna är gärna med och bidrar i det fortsatta arbetet kring godstransporter i Stockholmsregionen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

348 Avsändare Södertörnskommunerna (5) Inom ramen för handlingsområdet ökad kunskap skulle också med fördel en utvärdering och uppföljning av godsstrategin kunna läggas till. Övrigt Kartbilden över årsdygnstrafiken för tunga fordon innehåller faktafel och ger därför en felaktig bild av fördelningen av godsflödena norr- respektive söderifrån. Denna bild bör också kompletteras med en framtidsbild över antagen fördelning på de olika länkarna. Överlag skulle strategin tjäna på att förtydliga begrepp och tydligare definiera olika godstyper och transportslag för gods, förslagsvis genom en lista med begreppsförklaringar. Södertörnskommunerna arbetar gemensamt med Samordnad varudistribution. Detta samarbete har bidragit till ett minskat antal godstransporter till kommunala verksamheter med 50 procent. Det har också bidragit till minskade koldioxidutsläpp med 70 procent. Godsstrategin skulle med fördel kunna lyfta fram Samordnad varudistribution och andra goda exempel på hållbara godslösningar, samarbeten eller liknande som kan användas av fler aktörer. För Södertörnskommunerna: Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn Patrik Isestad Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

349 Avsändare Södertörnskommunerna (5) SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

350 REMISSHANDLING 21 DECEMBER MARS 2018 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI för Stockholmsregionen FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 1

351 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, arbetar med regional utvecklingsplanering i Stockholms län. TRF är en del av Stockholms läns landsting, SLL, och arbetar på uppdrag av tillväxtoch regionplanenämnden, TRN. Vi möjliggör en hållbar utveckling i Stockholms regionen genom en regional utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en samsyn gällande regionens utveckling. Vi tar initiativ till och skapar förutsättningar för att visioner, mål, strategier och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, kan förverkligas. Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I vår rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarion, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporterna har tagits fram av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TRF. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet, förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Att återge bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. TRF är miljöcertifierade enligt ISO i likhet med landstingets samtliga förvaltningar. Landstingets upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550, Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Telefon växel: E-post: trf@sll.se Konsult: WSP Sverige AB Omslagsillustrationer: Kari Modén Grafisk form och produktion: Fidelity Stockholm Tryck: Landstingstryckeriet, dec 2017 RAPPORT 2017:17 TRN

352 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI för Stockholmsregionen

353 Innehåll Förord...5 Inledning...6 Bakgrund och syfte...6 RUFS Vision: Europas mest attraktiva storstadsregion...8 Utmaningar, behov och brister...10 Kapacitet och framkomlighet...10 Urbanisering och förtätning...11 Systemeffekter och styrning för hållbar utveckling...12 Strategisk inriktning...13 Strategiska områden...14 Handlingsområden för genomförande...15 Nuläge, prognoser och trender...18 Utgångspunkter och förutsättningar...18 Omvärldstrender Megatrender...23 Godstransporter i Stockholms län nuläge...24 Godstransporter i Stockholms län Källförteckning...30

354 Förord Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har på uppdrag av landstingsfullmäktige i budget för 2017 initierat arbetet med att ta fram en regional godsstrategi med fokus på samlastning och ny teknik. Strategin ska omfatta hela Stockholms län. Stockholms län är Sveriges största konsumtionsmarknad. Individers och företags val och mönster förändras i snabb takt, vilket påtagligt har förändrat godshanteringens förutsättningar. Stockholmsregionen växer och därmed ökar även godstransporterna. Det är en stor samhällsutmaning att möta det ökade behovet av transporter samtidigt som det gäller att minimera trängseln, öka framkomligheten i transportsystemet och nå klimatmålet om ett fossilfritt transportsystem till Nyttotrafiken utgör en stor andel av trafikarbetet i Stockholms län och är en förutsättning för en ekonomiskt framgångsrik region. Arbetet med att ta fram den regionala godsstrategin för Stockholmsregionen leds av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. Processen med att ta fram ett förslag till godsstrategi har skett genom ett brett och aktivt deltagande från länets aktörer; kommuner, länsstyrelsen, trafikverket, hamnbolag, transportaktörer, akademi m.fl. Den regionala godsstrategin för Stockholms län är vägledande för aktörer i regionen. Godsstrategin ska bidra till att nå målen i den regionala utvecklingsplanen i Stockholmsregionen, RUFS Godsstrategin har status som ett planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5. Det innebär att landstinget hänvisar till underlaget inom ramen för sitt regionplaneuppdrag och att kommuner och statliga myndigheter ska använda sig av underlaget i sin planering. Godsstrategin ska efter remiss och justering beslutas i Tillväxt- och regionplanenämnden och antas under Godsstrategin är utgångspunkt för ett konkretiserat genomförande, där landstingets har en drivande roll tillsammans med regionens aktörer. Hanna Wiik Förvaltningschef Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 5

355 Inledning Bakgrund och syfte Stockholmsregionen är landets största konsumtionsmarknad. Den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten i regionen har lett till att antalet varutransporter har ökat kraftigt de senaste åren. Ökning väntas ske av både konsumtionsvaror och transporter i samband med bland annat ett ökat byggande och infrastrukturprojekt. Nyttotrafiken utgör en stor andel av trafikarbetet i Stockholms län och är en förutsättning för en ekonomiskt framgångsrik region, samtidigt som den utgör en växande transportutmaning och klimatutmaning. För regionen är det en stor utmaning att hitta lösningar som är klimatsmarta, resurseffektiva, resilienta, kapacitetsstarka och som främjar godsets och övrig nyttotrafiks framkomlighet. Det är nödvändigt med en effektiv godshantering och varuförsörjning för att uppnå målen om ett effektivt, hållbart nyttjande av transportsystemet samt utveckling av den nationella och internationella konkurrenskraften. Strategin hanterar de regionala utmaningar som finns i en region med snabb befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, ökad bebyggelsetäthet och ofta potentiella målkonflikter mellan hög tillgänglighet, farligt gods i täta stadsmiljöer och många aktörer i komplexa samhällssystem. Landstinget har i rollen som regionplaneorgan tagit initiativ till framtagandet av en regional godsstrategi för Stockholms län. Godsstrategin har status som ett planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5. Det innebär att landstinget hänvisar till underlaget inom ramen för sitt regionplaneuppdrag och att kommunerna och statliga myndigheter ska använda sig av underlaget som vägledning i sin planering. Gods strategin är vägledande för länets kommuner och aktörer och bidrar till genomförandet av RUFS Godsstrategin syftar till att nå en regional samsyn om de viktigaste regionala utmaningarna med de ökade godstransporterna och hur regionens aktörer tillsammans ska hantera dessa. Strategin redovisar strategiska områden och insatsområden där det behövs regional kraftsamling för genomförande. 6 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

356 RUFS 2050 En utgångspunkt för den regionala godsstrategin är Stockholmsregionens framtidsutmaningar, som beskrivs i den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Fyra av Stockholmsregionens utmaningar i RUFS 2050 har starkast anknytning till godstransporter och transportsystemet. Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa. Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa. Att vara en internationellt ledande storstadsregion i en växande global konkurrens. Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt. Godstransporterna är nödvändiga för att försörja länets invånare med livsmedel, jordbruksprodukter och kläder, men även för att transportera avfall, bränslen och för att kunna bygga nya bostäder och ny infrastruktur. När befolkningen ökar behöver också mer gods transporteras. Trängsel i transportsystemet och brist på framkomlighet är i Stockholmsregionen ett hinder för näringslivets transporter vilket påverkar företagens verksamhet. Detta kan innebära negativa konsekvenser för Stockholms internationella konkurrenskraft. Trängseln behöver minimeras och framkomligheten öka för såväl kollektivtrafik som för godstransporter. Stockholmsregionen har ett näringsliv som har ett stort behov av effektiva och säkra transporter. Transportsystemets störningskänslighet kostar, vissa arbeten kan inte utföras. De direkta klimatpåverkande utsläppen ifrån framförallt transportsektorn måste minska väsentligt för att nå klimatmålet om ett fossilfritt transportsystem Den regionala utvecklingsplanens funktion är att peka ut den strategiska riktningen för regionens utveckling så att vi strävar mot samma långsiktiga mål. Planens vision är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. För att visa riktningen för regionens arbete fram till 2050 finns fyra långsiktiga mål: En tillgänglig region med god livsmiljö. En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region. En ledande tillväxt- och kunskapsregion. En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp. Till varje långsiktigt mål finns delmål till 2030 och för att vägleda arbetet på kort sikt finns åtta regionala prioriteringar. De regionala prioriteringarna pekar på de viktigaste frågorna som Stockholmsregionens aktörer gemensamt behöver kraftsamla kring. Den regionala godsstrategin för Stockholms län ska bidra till att genomföra RUFS I figuren på nästa sida tydliggörs de kopplingar som finns till de regionala prioriteringarna i RUFS 2050; Att öka bostadsbyggandet och skapa attraktiva livsmiljöer, Att styra mot ett transporteffektivt samhälle, Att stärka den internationella ställningen genom fler etableringar, besök och ökad internationell handel samt Att öka de eldrivna person- och varutransporterna. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 7

357 Vision: Europas mest attraktiva storstadsregion MÅL En tillgänglig region med god livsmiljö MÅL En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region DELMÅL 1. Minst bostäder per år behöver tillkomma. 2. Kollektivtrafikens restid mellan regionala stadskärnor, och till Arlanda flygplats, ska vara konkurrenskraftig med bilens restid. 3. Andelen av länets invånare som upplever besvär av trafikbuller och dålig luftkvalitet ska inte öka. 4. Minst 95 procent av ny bebyggelse bör tillkomma i de områden som ut pekas som regionalt prioriterade bebyggelse lägen. REGIONALA PRIORITERINGAR öka bostadsbygg andet och skapa attraktiva livsmiljöer styra mot ett transporteffektivt samhälle. Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material DELMÅL 1. Skillnaderna i förväntad medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper och kommuner i länet ska minska och medellivslängden ska öka för samtliga. 2. Förvärvsfrekvensen hos befolkningen mellan år ska vara väl över 80 procent för både kvinnor och män och gapet mellan inrikes- och utrikesfödda ska minska. 3. Andelen gymnasieelever med en gymnasieexamen inom tre år ska överstiga 80 procent och skillnaderna mellan elever i länets olika kommuner ska minska. 4. Andelen som känner tillit till sina grannar ska öka samt otrygghetens påverkan på livskvaliteten och invånares utsatthet för våldsbrott ska minska. REGIONALA PRIORITERINGAR ta till vara kompetensen och underlätta matchningen på arbetsmarknaden stärka förutsättningarna för alla barn och unga att gå vidare till studier och arbete. 8 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

358 MÅL En ledande tillväxt- och kunskapsregion MÅL En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp DELMÅL 1. Andelen sysselsatta med högre utbildning, respektive sysselsatta inom kunskapsintensiva yrken ska vara minst 55 procent för både kvinnor och män. 2. Antalet nystartade företag ska öka till 18 per invånare. 3. Privata och offentliga investeringar i forskning och utveckling (FoU) ska uppgå till minst 4,5 procent av bruttoregionalprodukten. 4. Samtliga invånare, företagare och offentlig sektor ska ha tillgång till fast och mobil bredbands uppkoppling med höga överföringshastigheter. REGIONALA PRIORITERINGAR stärka strategiska forskningsstråk och innovationsmiljöer stärka den internationella ställningen genom fler etableringar, besök och ökad internationell handel. Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material DELMÅL 1. De direkta utsläppen av växthusgaser ska vara mindre än 1,5 ton per invånare. 2. Den totala energianvändningen i Stockholmsregionen ska uppgå till högst 40 TWh. 3. Andelen förnybar energi ska vara minst 75 procent. 4. Utsläppen av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv ska halveras. 5. Kollektivtrafikens andel av de motori serade resorna ska öka med 5 procentenheter jämfört med idag. 6. Minst 70 procent av alla resor inom länet ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik. 7. Cykelandelen av alla resor i länet ska vara 20 procent i enlighet med målsättningen i den regionala cykelplanen. 8. Hushållsavfallet ska ha minskat till högst 360 kilo per person och år och minst 65 procent, inklusive matavfallet, ska materialåtervinnas. REGIONALA PRIORITERINGAR öka de eldrivna person- och varu transporterna utveckla klimat- och resurseffektiva attraktiva regionala stadskärnor. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 9

359 Utmaningar, behov och brister Nuläget för godstransporter i regionen, tillsammans med den utveckling vi ser idag och förväntar oss framöver, ger oss en bild av framtiden. En jämförelse mellan denna bild och regionens långsiktiga mål resulterar i ett antal skillnader eller utmaningar. Dessa utmaningar och behov är områden som är kopplade till godstransporterna, där skillnaden mellan väntad och önskad utveckling kommer att kräva insatser för att målen ska nås. Flera utmaningar är kopplade till en fortsatt stark befolkningstillväxt och förmågan att hantera och att möta samhällets behov av transport- och logistiktjänster samtidigt som negativa effekter minimeras. Andra utmaningar adresserar behovet av en tydlig inriktning på hållbarhet, samt hur teknikutvecklingens och digitaliseringens påverkan på transporterna ska hanteras så att de kan bidra till att de gemensamma målen nås. En utveckling mot effektivare transporter och nya affärsmodeller och delningsekonomi kan exempelvis även resultera i ökade transporter, vilket kan motverka de långsiktiga målen. De identifierade utmaningarna har kategoriserats i tre områden, som delvis överlappar varandra: kapacitet och framkomlighet, urbanisering och förtätning, samt systemeffekter och styrning för hållbar utveckling. Kapacitet och framkomlighet Transporter av både människor och gods förväntas fortsätta öka i regionen. Det innebär att redan befintliga kapacitetsproblem i infrastrukturen kan förvärras, samtidigt som fler konfliktpunkter riskerar att uppstå. Det gäller för samtliga trafikslags infrastruktur samt omlastningsterminaler och lagerverksamheter. Även om överflyttning av godstransporter till sjö och järnväg kan realiseras, ökar belastningen på väg- och järnvägssystemen. Utmaningarna med att hantera redan befintliga kapacitetsproblem i en växande region handlar om att involvera godstransporterna i planeringen utifrån ett klimatsmart och transporteffektivt förhållningssätt som tar hänsyn till systemeffekter. Utmaningarna består framför allt i att hantera prioriteringar och att ge den framkomlighet som gods- och persontransporterna kräver. Identifierade utmaningar Att hantera kapacitets- och framkomlighetsproblemen i en växande region, utmaningen bedöms bli särskilt stor i väginfrastrukturen. Att identifiera och hantera de konfliktpunkter som bidrar till kapacitetsbrist i systemet. Att reglera och prioritera mellan person- och godstransporter. Att reservera markytor för både dagens och framtida behov, för logistikfunktioner och för att säkerställa framkomlighet för godsflöden. 10 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

360 Urbanisering och förtätning Med en ökad befolkning i städerna och tätare städer uppstår utmaningar för regionen i fråga om stadsutveckling, god urban miljö och att säkerställa framkomlighet (en del av de utmaningar som identifierats under området Kapacitet och framkomlighet gäller även här). Identifierade utmaningar Att skapa ett transportsystem som är robust och redundant med avseende på både lokal, regional och nationell sårbarhet. Att hantera miljö- och säkerhetsfrågor som är kopplade till godstransporter i en framtida förtätad stad, exempelvis bullerproblematik, luftkvalitet och transporter av farligt gods. Omfattande och ökande bygg- och anläggningstransporter utgör temporära transportsystem som belastar transportsystemet och behöver beaktas för att minimera negativa konsekvenser. Trenden med ökade hemleveranser samt små sändningar och många returer till följd av e-handeln riskerar att ge ökad distributionstrafik i urbana miljöer och i bostadsområden. Brist på chaufförer, trängsel och köer, i kombination med strikta tidsfönster och krav på korta leveranstider för varuleveranser, gör att distributörerna måste använda fler fordon, vilket i sin tur bidrar till att trängseln ökar ännu mer. Att ta ett helhetsgrepp om transporterna, exempelvis genom att beakta hela transportkedjan inklusive last mile, dvs. det sista ledet i distributionskedjan. Behov av regional samsyn om var stråk för farligt gods finns idag och var det finns behov av att säkerställa stråk i framtiden. Det ökade fokuset på och behovet av bostadsbyggande ställer krav på en strategisk och långsiktig syn på stråk och målpunkter för farligt gods. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 11

361 Systemeffekter och styrning för hållbar utveckling Godstransporterna kan inte analyseras och styras isolerat från andra delar av samhället. Det är näringslivets, offentliga verksamheters och enskilda människors efterfrågan på varor och tjänster som genererar transporter. Det är fysiska, tekniska, ekonomiska och beteendemässiga faktorer som styr hur transporterna utförs och skapar godstransporter. Transporternas ursprungliga syfte att ge tillgång till varor och tjänster medför även externa effekter på miljö och människor. Att styra utvecklingen åt ett önskvärt håll kräver därför en förståelse för systemeffekter, hur olika delar av samhället och miljön hänger samman och påverkar varandra. Identifierade utmaningar Att styra med avseende på samtliga aspekter av hållbarhet: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Att skapa en tydlig politisk inriktning för styrmedel, med morötter och lagstiftning, bland annat för att aktörerna tryggt ska kunna investera hållbart. En del av dessa verktyg ligger på nationell nivå eller EU-nivå. Att skapa incitament och förstärka styrmedel för överflyttning av godstransporter till sjö eller järnväg och beräkna de framtida kostnaderna vid uteblivna åtgärder. Aktörerna måste ha information och kunskap om alternativ till vägtransporter för att kunna göra aktiva val. Även konsumenterna har svårt att se och påverka de transporter som deras val genererar. Beteendeförändringar tar tid, samtidigt som dagens digitala medier ibland skapar mycket snabba omställningar. Det blir en utmaning att hantera dessa förändringar, både snabba och mer trögrörliga, samtidigt som transportsystemet ska fungera under omställningstiden. Vid analyser och beslut måste vi se systemet av system och att en åtgärd kanske ger oönskade följdeffekter. Teknikutvecklingen kan få oönskade effekter, exempelvis ökade utsläpp som en följd av effektivare och billigare transporter, vilket gör att utvecklingen kanske måste kombineras med nya regelverk. Cirkulär ekonomi kan minska samhällets miljöpåverkan men kommer fortfarande att generera transporter. Transportsystemet ska skapa och upprätthålla möjligheten för människor att bo på olika platser. Därför måste både stadens, landsbygdens och skärgårdens behov av godstransporter tillgodoses. 12 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

362 Strategisk inriktning Visionen för Stockholmsregionen, så som den uttrycks i förslag till RUFS 2050, är att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. En attraktiv region erbjuder ett transportsystem för gods som är hållbart, tillgängligt och resurseffektivt. De strategiska områdena innehåller ett antal tillstånd som strategin ska leda fram till för att bidra till mål och vision i RUFS. Områdena förutsätter en bred samverkan mellan olika aktörer. Godsstrategin för Stockholmsregionen fokuserar på tre strategiska områden med till hörande handlingsområden. De tre områdena hänger ihop, förstärker varandra och ska bidra till hantering av regionens långsiktiga utmaningar. De ska bidra till uppfyllelse av målen i RUFS De strategiska områdena är: 1. Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen. 2. Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material. 3. Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter. Ett antal handlingsområden som är kopplade till visionen i RUFS 2050 och de strategiska områdena definierar vilka områden som insatserna bör fokuseras på. De ger förutsägbarhet, visar vilka områden regionen anser är viktiga och pekar mot den inriktning som kan förväntas. I figuren illustreras på vilket sätt gods är en avgörande fråga för att uppnå regionens långsiktiga mål, samt sambanden mellan visionen i RUFS 2050, de strategiska områdena och handlingsområdena. Övergripande vision för regionen där godsstrategin ska bidra med måluppfyllelse EUROPAS MEST ATTRAKTIVA STORSTADSREGION Godsstrategin Strategiska områden som regionen arbetar mot genom insatser inom fem Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter Handlingsområden Samverkan planering och styrning Infrastruktur för godstransporterna i regionen Effektiv logistik Teknik och innovation Ökad kunskap FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 13

363 Strategiska områden Regionens aktörer behöver samverka kring nedanstående strategiska områden och handlingsområden för att klara den stora samhällsutmaningen att möta behovet av transporter och samtidigt minska trängsel och öka framkomligheten i transportsystemet och för att nå klimatmålet om ett fossilfritt transportsystem De strategiska områdena har tagits fram genom att aktörer i regionen gemensamt definierat de största utmaningarna de ser i arbetet med att uppnå regionens vision och mål, i perspektivet nuläge och förväntad utveckling för regionens godstransporter. 1. Tillgänglig transportinfrastruktur av god kvalitet i hela regionen Tillgänglig transportinfrastruktur innebär att det finns en infrastruktur som erbjuder tillräcklig kapacitet i noder och länkar, men också att det finns en genomtänkt terminalstruktur för att kunna förse regionens näringsliv, medborgare och besökare med varor och service. Utan stora avbrott och utan att bidra negativt till samhället med större externa effekter än nödvändigt. En tillgänglig transportinfrastruktur är också en förutsättning för det regionala näringslivets nationella och internationella konkurrenskraft. Med tanke på de regionala utmaningarna måste framkomligheten för gods- och persontransporter beaktas och hanteras. Åtgärder för exempelvis persontransporter kan få stora konsekvenser för godsets framkomlighet om det inte tas med i planeringen. Det innebär att en utveckling mot effektivare transporter och logistik måste stödjas. Med kapacitet avses utrymme, i rum och tid, på vägar och järnvägar samt terminaler, hamnar, flygplatser och andra omlastningsplatser, men även ytor på strategiskt viktiga platser för utveckling av logistikverksamheter. 2. Urbana miljöer med god och klimatsmart försörjning av varor och material De urbana miljöerna har en viktig roll som motor i regionens utveckling men de är också hem, besöksmål och arbetsplats för en stor andel av människorna i regionen. I dessa områden blir målkonflikterna tydliga. När städerna växer och förtätas genereras inte bara varutransporter, utan även en växande mängd bygg- och anläggningstransporter. Byggmaterial och massor ska forslas till och från byggen, ofta genom centrala områden där det är ont om utrymme och utan att människors vardag och näringslivets verksamheter påverkas för mycket. Urbana miljöer med en god och klimatsmart försörjning av varor och material har effektiva system för godstransporter av alla slag. 3. Stärkt förståelse för godstransporternas systemeffekter Godstransportsystemet är en del av samhället och är kopplat till andra verksamheter och aktiviteter. Det innebär att en åtgärd eller förändring inom ett område får konsekvenser även inom andra områden, vare sig det gäller lokaliseringsfrågor, ny infrastruktur eller regelförändringar. Därför bör beslutsfattare i näringslivet och i offentlig verksamhet ha god kännedom om och en förståelse för de systemeffekter som kan uppstå i dessa sammankopplade system. Det bör finnas en god dialog och ett utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan de olika aktörerna i näringslivet, de offentliga verksamheterna och akademin för att samhället och transportsystemet ska kunna utvecklas i önskad riktning, med ett särskilt fokus på ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. 14 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

364 Handlingsområden för genomförande För att arbeta i riktning mot de strategiska områdena har ett antal handlingsområden identifierats. Insatser behövs för att uppnå strategins intentioner. Inom föreslagna handlingsområden behöver landstinget tillsammans med regionens aktörer inom området utveckla kunskap, samverka och hitta smarta lösningar för att uppnå en lång siktigt hållbar godshantering i länet. Samverkan, planering och styrning En tydlig styrning och planering mot gemensamt uppsatta mål efterfrågas av många aktörer. Regionens aktörer behöver samverka för att kunna fatta de beslut och göra de investeringar som krävs för att ställa om till fossilfria transporter och resurseffektivitet. Privata aktörer behöver en tydlig och långsiktig inriktning inom politik och offentlig förvaltning för att kunna göra de val som bidrar till fossilfrihet och resurseffektivitet. Handlingsområdet handlar om initiativ till samarbeten, styrmedel, regleringar, planering av infrastruktur och städer. Det innebär att det regionala perspektivet ska genomsyra även kommunernas planering i frågor som har påverkan på regional nivå för att bidra till tydlighet och få genomslagskraft. I det sammanhanget är det viktigt att tydliggöra regionens inriktning och ambition och olika aktörers roll i frågor som påverkar godstransporterna. Handlingsområdet omfattar insatser som bidrar till att: beakta hållbarhetsperspektivet, miljö, ekonomi och sociala faktorer, i alla beslut beakta Trafikverkets 4-stegsprincip vid planering säkerställa att gods får en tydlig roll i samhällsplaneringen och kommer in tidigt i planeringen inom stadsutveckling, markanvändning och infrastrukturutveckling genom att rutiner skapas för att hantera godstransporter, inklusive farligt gods, i planeringen på alla nivåer stärka de regionala samarbetena och samverkan mellan kommunerna och skapa samverkan och erfarenhetsutbyte mellan näringsliv, kommuner, region, stat och universitet se över och utveckla regelverk som inverkar på godstransporter för att säkerställa att de bidrar till att nå de gemensamma målen och förtydliga mandat och styrning synliggöra och hantera målkonflikter. Infrastruktur för godstransporterna i regionen Transportinfrastrukturen består av noder, stråk och länkar och omfattar alla trafikslag. Noder avser terminaler och andra omlastningsplatser för sjö-, väg- och järnvägstransporter. En viss utbyggnad av godsinfrastrukturen kommer att ske men i allt väsentligt förväntas transportinfrastrukturen vara densamma år 2050 som idag. I det perspektivet bör insatser inom handlingsområdet infrastruktur fokusera på att det finns tillräckliga anslutningar till noderna, samt att underhållet prioriteras så det råder tillgänglighet för godstransporter. För att kunna nyttja den befintliga infrastrukturen så effektivt som möjligt och för att upprätthålla eller höja standarden på den befintliga infrastrukturen bör insatserna riktas mot åtgärder i anslutande system. Insatser inom handlingsområdet infrastruktur för godstransporterna i regionen handlar om att ha en regional samsyn om prioriteringar och att planera för att: säkerställa att det finns mark för logistikutveckling inom alla trafikslag och för farligt gods, samt kapacitet på infrastruktur och i noder och satsningar på underhåll av den befintliga infrastrukturen säkerställa kajlägen för att möjliggöra transporter via inre vattenvägar peka ut strategiska godsstråk, godsleder för farligt gods och godsnoder i regionen sätta upp mål för god tillgänglighet och ta fram metoder för att mäta tillgänglighet i infrastrukturen. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 15

365 Effektiv logistik I detta avseende handlar logistik om att nyttja infrastrukturen och de resurser som står till förfogande på ett bättre sätt. Handlingsområdet inom logistik omfattar insatser som är inriktade på innovativa lösningar, planering och ett effektivt resursutnyttjande. Handlingsområdet innefattar också insatser som innebär att nyttja rätt transportslag för rätt typ av transporter. Syftet är att utföra transporterna så effektivt som möjligt när det gäller ledtid, kostnad och miljö. I staden handlar logistik framförallt om att: effektivisera distributionstrafiken och konsolidera transporter (samlastning) vilket ökar fyllnadsgraden samt att sprida transporterna över dygnet för att minska trängsel i rusningstrafik hantera de ökande byggtransporterna för att hantera trafiksituationen som uppkommer på grund av byggandet. För tyngre transporter kan det vara att: möjliggöra användning av långa och tunga fordon (High Capacity Transport, HCT) för att minska antalet fordon på utpekade sträckor öka möjligheterna för intermodalitet och överflyttning av gods mellan olika trafikslag och verka för bättre ett nyttjande av tåglägestilldelningen. Teknik och innovation Teknik och innovation kan bidra till att effektivisera transporter och flöden, minska efterfrågan på transporter eller minska de negativa effekterna av transporter. Men ny teknik och innovation kan också skapa nya utmaningar, såsom ett förändrat konsumtionsbeteende och därigenom förändrade transportmönster. E-handel är ett bra exempel på detta. Men en följdeffekt av effektivare transporter kan också vara ökade transporter eftersom transporterna ofta blir billigare. Innovationer som bedöms få betydelse för transportsystemet omfattar utöver rent tekniska lösningar även nya affärsmodeller, initiativ för delningsekonomi, informationsdelningssystem samt organisatoriska lösningar för ett större inslag av cirkulär ekonomi. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och effekterna är svåra att prognostisera. Handlingsområdet handlar främst om att stödja teknisk utveckling och innovation, att anpassa regler och att använda styrmedel för att styra mot uppsatta mål. Aktörerna i regionen kan gemensamt arbeta med teknikutveckling och innovation genom att: identifiera och skapa arenor och forum för teknikutveckling och innovation förbereda och anpassa infrastrukturen, exempelvis elvägar för gods samt regler och förvaltning för introduktion av ny teknik och affärsmodeller fossila drivmedel ersätts med nya. Underlätta övergången genom tydliga krav i upphandling, användning av lämpliga fordon och utbyggd infrastruktur för förnybara drivmedel och laddning hantera de juridiska utmaningar som är ett resultat av teknikutveckling och digitalisering ta höjd för möjliga effekter av teknikutveckling och digitalisering i den långsiktiga samhällsplaneringen genomföra piloter och tester med nya lösningar. 16 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

366 Ökad kunskap Tillgång till kunskap och forskning är en förutsättning för logistik- och teknikutveckling och för innovation i regionen. Kunskap om godsflöden, godstransporter och logistik är en förutsättning för att kommunerna och regionen ska kunna planera för att möta de utmaningar som den förväntade volymökningen av gods innebär. Utan att äventyra hållbarhetsmålen. Om godstransporternas behov och effekter ska kunna hanteras och bli en del i den kommunala och regionala planeringen måste det finnas kunskap om godstransporternas funktion, behov och effekter hos de aktörer som planerar infrastruktur och byggnader och hos de aktörer som hanterar regler och styrmedel. På lång sikt handlar tillgång till kunskap och kompetens även om att säkerställa en rekryteringsbas som är kopplad till logistik för såväl industri och näringsliv som offentlig sektor. För att uppnå detta bör fokus vara samverkan där industrins och samhällets behov samt akademins kompetens uppmärksammas och tas till vara. Akademin bör involveras i ett tidigt skede vid idé- och problemformulering, för att dra nytta av dess kompetens och för att stärka akademin långsiktigt. En viktig del är att tillvarata och uppmuntra den forskning och utveckling som sker inom näringslivet. Handlingsområdet inkluderar insatser för att: öka kunskapen om godstransporter inom samhällsplaneringen, inklusive farligt gods som kräver speciella krav på planeringen öka kunskapen och förbättra statistiken om transportsystemet hos olika aktörer och beslutsfattare förbättra de tillgängliga prognosverktygen för godsflöden säkerställa kunskapen hos olika aktörer för att uppnå beteendeförändringar utveckla kontaktytorna mellan näringslivet, offentliga verksamheter och akademin. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 17

367 Nuläge, prognoser och trender Utgångspunkter och förutsättningar I Stockholms län bor det drygt 2,2 miljoner invånare. Befolkningen i länet förväntas öka till 3,4 miljoner invånare till år Befolkningsökningen i länet beräknas generera dels mer persontransporter arbets- och fritidsresor, dels ökade godstransporter både vad gäller varuförsörjning, materialförsörjning för byggande och ny transportinfrastruktur, avfallshantering och energiförsörjning mm. Stockholmsregionen har idag en stark ekonomisk tillväxt, där produktiviteten och befolkningstillväxten är högre i Stockholmsregionen än i övriga landet och högre än i de flesta andra storstadsregionerna i Europa. Regionen står för nästan en tredjedel av Sveriges BNP. Den ekonomiska utvecklingen påverkar våra möjligheter att konsumera. När utrymmet för konsumtion blir större är det sällanköpsvaror som ökar, medan dagligvaror minskar. Det innebär högst sannolikt fler globala och lokala transporter. Sveriges och Stockholms handelsrelationer är starkt inriktade mot länderna i närområdet. Tre fjärdedelar av utrikeshandeln med varor sker med Europa och cirka 45 procent med länderna i Östersjöområdet, inklusive de nordiska grannländerna. Trenden visar att handelsutbytet med Europa ökar i betydelse. Sveriges enskilt största handelspartner är Tyskland, följt av de nordiska grannländerna, Storbritannien och USA. Kina har haft ett växande utbyte med Sverige. Det blir allt viktigare att utveckla relationerna och utbytet med tillväxtekonomierna, framför allt i Asien. På längre sikt bedöms tillväxtekonomierna i Afrika få en större betydelse. Persontransporter, både personbilar och kollektivtrafik, ska samsas med gods- och nyttotrafiken i transportsystemet. I Stockholms län är trafikarbetet intensivt under stora delar av dygnets timmar där de största topparna sker under morgon- och efter Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2017:02 18 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

368 middagstimmarna. Det är också under topparna som de största framkomlighetsbristerna i transportsystemet uppstår. Koncentrationen av arbetsplatser och verksamheter ökar främst i länets centrala delar. Om inte resurseffektiv planering eller styrmedel sätts in kommer det att medföra en ökad trängsel i transportsystemet när människor ska ta sig till och från arbetsplatser eller när godstransporterna ska till och från sina destinationer. Godstransporterna ökar och det krävs en fungerande varuförsörjning i gatu - ut rymmet och i transportsystemet. Nyttotrafiken utgör en stor andel av trafikarbetet i Stockholms län och är en förutsättning för en ekonomiskt framgångsrik region, sam tidigt som det utgör en växande transport- och klimatutmaning. Om Stockholms län ska ha möjlighet att hantera tillväxt- och befolkningsutvecklingen och fortsatt vara motorn för Sveriges tillväxt krävs satsningar som hanterar dagens och morgondagens utmaningar. Det handlar om att skapa ett effektivare nyttjande av den befintliga infrastrukturen, planera och bygga bort kapacitets- och framkomlighetsproblem i transport systemet samt koppla bostadsbyggandet i allt större utsträckning till infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar. Den förväntade stora befolkningsökningen ställer krav på genomtänkta avvägningar för hur mark- och vattenområdena långsiktigt ska användas. Den rumsliga inriktningen i RUFS 2050 bygger på följande principer: Kollektivtrafiknära stadsutveckling. Sammanlänkade regionala stadskärnor. Resurseffektiva system för människor och gods. Sammanhängande grönstruktur och robust vattenmiljö. Starkare koppling mellan stad och land. Tillgängliga innovations-, företags- och beslutsfattarmiljöer. Stora delar av landet är beroende av transporterna till eller genom Stockholms län vilket ställer krav på tillförlitliga och effektiva transporter. En stor del av godstransporterna på vägarna och järnvägarna i länet är transitgods med både start- och målpunkt utanför länet. Transportsystemet och infrastrukturen för godstransporter består av hamnar, flygplatser, vägar och järnväg. I gods- och logistikstrukturen finns även kombiterminaler, logistikområden och andra omlastningsplatser. I länet ligger Arlanda flygplats som är en viktig transportnod för hela landet mot omvärlden. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 19

369 Figur 1. Gods- och logistikstruktur i Stockholms län GRISSLEHAMN HALLSTAVIK Simpnäs Räfsnäs KAPELLSKÄR Östernäs Arlanda Rosersberg Bro / Kungsängen Rosenkälla Lunda Tomteboda Vaxholm STOCKHOLM Västberga / Årsta Stavsnäs Almnäs / Mörby Järnväg för godstransporter SÖDERTÄLJE Jordbro Dalarö Väg för godstransporter Befintlig farled Planerad farled Färjehamn Söderby Industrihamn Färjehamn RoRo och/eller RoPax Containerhamn Omlastningsplats för gods i skärgården Ankarudden NORVIK NYNÄSHAMN Flygplats Kombiterminal Distributionscentrum Varuhanterande verksamheter Logistikcentrum Depå för flytande bränsle Km Omlastningsplats mellan spår och väg Stockholms läns landsting, Geodatasamverkan Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 20 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

370 Figur 2. Internationella godsströmmar till/från Stockholm-Mälarregionen Källa: Mälardalsrådet/En bättre sits. Storregional systemanalys FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 21

371 Figur 3. Nationella godsströmmar till/från Stockholm-Mälarregionen Källa: Mälardalsrådet/En bättre sits. Storregional systemanalys FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

372 Omvärldstrender Megatrender Megatrender är trender som håller över mycket lång tid och som inte går att påverka. Det handlar om att försöka förutse trenden, att förhålla och anpassa sig till den, samt att om möjligt dra fördel av den. Det här avsnittet lyfter fram de viktigaste megatrenderna som har betydelse för godstransporter. Globalisering Globalisering innebär att ekonomierna världen över blir mer sammanlänkade. Den gör att trender sprids snabbare och är en drivkraft för en ökad, global konsumtion. Globaliseringen medför också ett ökat internationellt utbyte av kunskap, vilket innebär att teknikutvecklingen sprids snabbare. Den ökade internationaliseringen av handeln kan innebära att produktionsanläggningar flyttas till regioner med billig arbetskraft och gynnsamma regelverk, vilket innebär mer och längre godstransporter. Urbanisering Allt fler flyttar till ett antal växande regioner, vilket möjliggör ekonomisk tillväxt, men det ställer samtidigt krav på infrastruktur och kollektivtrafik. Urbaniseringen kan öka användningen av kollektivtrafik och cykel när styrmedel implementeras samt att förtätningen ökar kundunderlaget och minskar avstånden. En ökad urbanisering innebär också ökade godstransporter eftersom dessa genereras av produktion och konsumtion som är störst i tätbefolkade områden. Ökade avfallsmängder i städerna leder också till ökade godstransporter. Digitalisering och teknisk utveckling Den pågående digitaliseringen och teknikutvecklingen utvecklas snabbt, förändrar vårt samhälle i stort och påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Den digitala tekniken förändrar konsumentbeteenden. E-handelns omsättning har ökat från 4,9 mdkr 2003 till 57,9 mdkr E-handelns tillväxt spås fortsätta bli stark framöver. Affärskedjornas fortsatta satsningar på digitala kanaler, livsmedelsbranschens framfart och mognare e-handelskonsumenter bidrar till tillväxten. En allt större andel av försäljningen går via utländska webbutiker. E-handeln genererar transporter till konsument men också returtransporter av återlämnad vara, vilket har ökat under de senaste åren. Teknikutveckling och digitalisering bidrar till en effektiv resursanvändning av transportsystemet. Kunskaper och insikter om ändliga och knappa resurser förväntas påskynda teknikutvecklingen som är kopplad till energi och transporter. Teknikutvecklingen kan bidra till att minska utsläppen från transporter och till ett effektiviserat transportsystem. På sikt kan digitalisering och teknikutveckling att innebära eller möjliggöra en ökad andel elbilar, självkörande bilar, nya och intelligenta transportsystem, samt fordon och bränslen med låg miljöpåverkan. 2 E-barometern Årsrapport 2016, PostNord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 23

373 Godstransporter i Stockholms län nuläge Godstransporterna och varuförsörjningen i Stockholms län är en del av ett nationellt och internationellt transportsystem. Stockholmsregionen är idag den största konsumtionsmarknaden i landet. I regionen konsumeras mer gods än vad som produceras, vilket innebär att transporterna till länet är mycket mer omfattande än de som går från regionen. I länet pågår ett intensivt bostadsbyggande och genomförande av infrastrukturobjekt, vilket genererar mycket gods. Dessa utgör en stor andel av godstransporterna i regionen. I princip ska allt gods som har sin slutdestination i regionen passera någon form av nod för omlastning till ett annat fordon eller annat trafikslag. Det innebär att en stor del av transporterna är så kallade intermodala transporter. Noderna utgörs av vägterminaler, logistikområden, järnvägs- och kombiterminaler, samt hamnar och flygplatser. Gods som har Stockholms län som slutdestination omlastas i de allra flesta fallen till lastbil. I det sista ledet i distributionskedjan transporteras godset ofta med så kallade lätta lastbilar som dessvärre inte syns i de statistiska verktygen som är tillgängliga. Det innebär att vägtransporterna är betydligt mer omfattande än vad den tillgängliga statistiken visar. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar. Lätt lastbil har en totalvikt på högst 3,5 ton. En tung lastbil har en totalvikt som överstiger 3,5 ton. E-handeln ökar och en allt större andel av försäljningen går till utländska webbutiker. Snabba leveranser är viktigt i en hårdnande konkurrens och möjligheten till returleveranser ökar antalet transporter med lastbilar. Figur 4. Godsflöden till, från och inom Stockholmsregionen Miljoner ton, Till Från Inom Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 24 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

374 Hur transporteras godset? Listat efter antalet transporter kommer de inrikes lastbilstransporterna till Stockholms län från följande län: Uppsala, Västmanlands, Skåne, Västra Götaland, Södermanland och Jönköpings. Cirka 1,8 miljoner ton av lastbilstransporterna som utgår från Stockholms län har Uppsala län som destination. Därefter följer Skåne, Västra Götaland och Södermanland i fallande ordning. Fjärrtransporterna på väg sker i huvudsak på huvudlederna E4, E18, E20 och riksväg 73. Stockholm är en central punkt i det nationella järnvägssystemet. Åtta av tio inrikes persontågsresor med tåg inleds eller avslutas i Stockholm. Godstransporter på järnväg ska samsas om kapaciteten och utrymmet med persontrafiken. Här kommer godstransporterna främst söderifrån och de innehåller framför allt konsumtionsvaror. Från regionen går en stor andel tomtransporter, skrot och återvinning. I jämförelse med övriga landet är godset som transporteras på järnväg i Stockholms län mer högvärdigt. I Stockholms län finns två kombiterminaler för omlastning mellan väg och järnväg, i Årsta/Västberga respektive Rosersberg. Mängden gods som transporteras till Stockholms län med sjöfart överstiger markant de volymer som transporteras från regionen. Andelen gods som transporteras via luftfart är liten, men det rör sig om högvärdigt gods med krav på mycket korta ledtider. Merparten av flygfrakterna till och från Stockholms län går via Arlanda flygplats. Figur 5. Lastbilstransporter till, respektive från Stockholms län 2015 Lastbilstransporter till Stockholms län 2015 Lastbilstransporter från Stockholms län 2015 Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 25

375 Figur 6. Årsdygnstrafik (ÅDT) för tung trafik i Stockholms län 2015, siffrorna avser ett genomsnittligt antal passager av tunga fordon i båda riktningar under ett dygn E E E E E Km Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 26 FÖRSL AG TILL GODSSTR ATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholms läns landsting, Geodatasamverkan

376 Vad transporteras? I ton räknat är petroleumprodukter och kemikalier, samt jord, sand, grus och andra mineraler de största varuslagen som transporteras. När det gäller berg- och grustäkter samt deponier för verksamhetsavfall hamnar dessa allt längre bort från regionens kärna och de största exploateringsprojekten. Äldre terminalområden för omlastning, mellanlagring och bearbetning av material trängs undan och där de behålls handlar det framför allt om livsmedels- och varudistribution. I förlängningen leder det till ett större transportarbete. Detta kan i sin tur leda till förseningar och att kostnaderna för bostadsbyggande och infrastrukturutbyggnad ökar. Olika problem som ökande koldioxid- och partikelutsläpp samt trängsel och olycksrisker följer på detta. Avfallssektorn har stor betydelse när det gäller att ta hand om avfall från bygg- och anläggningsarbeten. Godstransporter i Stockholms län 2050 Den förväntade kraftiga befolkningsökningen i länet medför ytterligare ökning av godstransporterna, både konsumtionsvaror och transporter i samband med bland annat ett ökat byggande och infrastrukturprojekt samt energiförsörjning och avfallshantering. Fram till 2040 bedöms konsumtionsgods (textilier och tillverkade varor samt livsmedel), förutom råolja och petroleumprodukter för transporter till länet, öka mest i jämförelse med idag (2012). I transporterna från länet utmärker sig framför allt petroleumprodukter, maskiner och apparater, samt jord, sand, grus och andra mineraler. Jord, sand, grus och andra mineraler är även det varuslag som i särklass utmärker sig när det gäller transporter inom länet, mätt i ton. Figur 7. Totala godstransporter till, från och inom länet 2012 fördelat per varuslag Miljoner ton, Jordbruksprodukter Skogsbruksprodukter Sågat trä Textil, kläder och tillverkade varor Livsmedel och fetter Fasta mineralbränslen Råolja Petroleumprodukter och kolkemikalier Malm och skrot Metallprodukter Byggmaterial, glas, keramik Jord, sand, grus och andra mineraler Maskiner och apparater Kemikalier och gödningsmedel Papper och massa Transportutrustning Till Stockholmsregionen Från Stockholmsregionen Inom Stockholmsregionen Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 27

377 Figur 8. Totala godstransporter till, från och inom länet 2040 per varuslag Miljoner ton Jordbruksprodukter Skogsbruksprodukter Sågat trä Textil, kläder och tillverkade varor Livsmedel och fetter Fasta mineralbränslen Råolja Petroleumprodukter och kolkemikalier Malm och skrot Metallprodukter Byggmaterial, glas, keramik Jord, sand, grus och andra mineraler Maskiner och apparater Kemikalier och gödningsmedel Papper och massa Transportutrustning Till Stockholmsregionen Från Stockholmsregionen Inom Stockholmsregionen Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 Godstransporternas utveckling för lastbilstrafiken till Stockholms län bedöms öka kraftigt till En ökning sker även av lastbilstransporterna från och inom länet. Nivåerna för 2050 är linjära framskrivningar av Trafikverkets prognos över vad som behöver transporteras till En transport kan börja med en inomregional lastbilstransport och fortsätta med en utrikes sjötransport. I tabellen nedan redovisas den transporten endast som en transport från Stockholmsregionen. Figur 10. Totala godstransporter till, från och inom länet 2012, 2040 och Miljoner ton Till Stockholmsregionen Från Stockholmsregionen Inom Stockholmsregionen Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 28 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

378 Landstingets studie Gods och logistik 2050, redovisas fyra scenarier för godstransporter Två av dem har en hög befolkningstillväxt och två en något lägre befolkningstillväxt. I det ena av dem förväntas Trafikverkets godsprognoser för 2040 gälla och benämns BAU, dvs Business as usual. Det betyder att det är en exponentiell ökning av godstransporterna med en låg grad av modalt skifte (från vägtransporter till järnvägs- och sjöfartstransporter). I det andra scenariet, som kallas Trend, har godstransporterna påverkats av önskade trender såsom ökad fyllnadsgrad och ett ökat modalt skifte. Alla scenarierna leder till en trafikökning för samtliga trafikslag. Transporter via sjö och järnväg påverkar uteslutande transporterna till och från länet, medan en stor andel av vägtransporterna sker inom länet. För de totala godstransporterna, till och från länet samt inom länet, sker en ökning för alla transportslag. Fram till 2050 beräknas godstransporterna inom Stockholms län till största delen bestå av vägtransporter som därigenom belastar väginfrastrukturen. Den ökade godsmängden ska i princip transporteras på samma infrastruktur 2050 som idag. Det innebär att kapaciteten på de stora huvudlederna måste säkerställas; dels med avseende på förbindelserna till angränsande län och övriga landet, dels i anslutning till hamnarna i regionen. De totala godsmängderna (i ton) för respektive scenario samt nuläget visas nedan. Vägtransporterna inkluderar här transporter till och från regionen, samt transporter inom regionen. Figur 11. Godsmängder per trafikslag för respektive scenario (2050) samt nuläget (2014) totalt Miljoner ton Nuläge Sc Bef Låg BAU Sc Bef Låg Trend Sc Bef Hög BAU Sc Bef Hög Trend Väg Sjö Järnväg Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Gods- och logistik i Stockholms län 2050, 2017:4 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 29

379 Källförteckning Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, SLL Tillväxt, miljö och regionplanering, TRM 2010:5 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 utställningsförslag, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2017:14 Förslag till Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:12 Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2017:02 En bättre sits, Storregional systemanalys, Mälardalsrådet 2016 E-barometern Årsrapport 2016, PostNord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research Gods och logistik i Stockholms län, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, 2017:4 Tekniska försörjningssystem för masshantering och täkter, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2017:7 Trendanalys, Stockholmsregionen, SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015:4 30 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

380 FÖRSLAG TILL GODSSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 31

381 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

382 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:525 Beslut om att utse dataskyddsombud samt entledigande av befintligt personuppgiftsombud (KS/2017:525) Beslut 1. Kommunstyrelsen utser informationssäkerhetssamordnare Carine Spång till dataskyddsombud för kommunstyrelsen från och med den 25 maj år Kommunstyrelsen entledigar kommunjurist Maria Utterhall som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen från och med den 25 maj år Kommunstyrelsen ger kanslichef Jakob Etaat rätt att underteckna anmälan till Datainspektionen om nytt dataskyddsombud samt entledigande av befintligt personuppgiftsombud. Sammanfattning Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj år Förordningen kommer att innebära en hel del förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. Kommunens nämnder måste senast utse ett dataskyddsombud. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse,

383 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:525 Referens Maria Utterhall Mottagare Kommunstyrelsen Beslut om att utse dataskyddsombud samt entledigande av befintligt personuppgiftsombud Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen utser informationssäkerhetssamordnare Carine Spång till dataskyddsombud för kommunstyrelsen från och med den 25 maj år Kommunstyrelsen entledigar kommunjurist Maria Utterhall som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen från och med den 25 maj år Kommunstyrelsen ger kanslichef Jakob Etaat rätt att underteckna anmälan till Datainspektionen om nytt dataskyddsombud samt entledigande av befintligt personuppgiftsombud. Ärendet Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj år Förordningen kommer att innebära en hel del förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. Kommunens nämnder måste senast den 25 maj år 2018 utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter Den övergripande och viktigaste uppgiften för ett dataskyddsombud är att övervaka att nämnden och förvaltningen följer dataskyddsförordningen. Det innebär bland annat att samla in information om hur nämnden och förvaltningen behandlar personuppgifter, kontrollera att dessa följer bestämmelser och interna styrdokument och att informera och ge råd inom nämnden och förvaltningen. Dataskyddsombudet ska också ge råd om konsekvensbedömningar, vara kontaktperson för Datainspektionen, vara kontaktperson för de registrerade och personalen inom nämnden och förvaltningen samt samarbeta med Datainspektionen, till exempel vid inspektioner. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post maria.utterhall@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

384 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2017:525 Dataskyddsombudet har inget eget ansvar för att nämnden och förvaltningen följer dataskyddsförordningen. Det ansvaret ligger alltid hos den personuppgiftsansvarige (nämnden). Dataskyddsombudet ska alltid vara inblandat om nämnden eller förvaltningen gör, eller överväger att göra, en konsekvensbedömning för behandling av personuppgifter. Vem kan vara dataskyddsombud? Dataskyddsombudet ska bland annat ha kunskaper om dataskyddsförordningen, känna organisationens kärnverksamhet, hur organisationen behandlar personuppgifter och veta hur organisationens informationsteknik och ITsäkerhet fungerar samt ha förmåga att sprida information och etablera en dataskyddskultur inom organisationen. Därför är också dataskyddsombudets personliga egenskaper viktiga. Ju mer komplex personuppgiftsbehandlingen är och ju större mängd känsliga uppgifter som behandlas, desto mer sakkunskap behöver dataskyddsombudet. Dataskyddsombudet ska kunna arbeta självständigt och oberoende, utan att bli påverkad av andra inom organisationen. Det är därför viktigt att dataskyddsombudet inte har andra arbetsuppgifter som kan krocka med rollen som dataskyddsombud. Dataskyddsombudet ska ha resurser för att kunna utföra sina uppgifter inom organisationen. Till exempel måste dataskyddsombudet ha tillräckligt med tid för uppgifterna, och få tillgång till den information som behövs. Dataskyddsombudet har också rätt till vidareutbildning. Kommunstyrelsen föreslås att utse informationssäkerhetssamordnare Carine Spång till dataskyddsombud för kommunstyrelsen från och med den 25 maj år 2018 samt att befintligt personuppgiftsombud entledigas från och med samma datum. Jakob Etaat Kanslichef Expedieras till Carine Spång, kommunledningsförvaltningen Maria Utterhall, kommunledningsförvaltningen

385 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:774 Firmatecknare 2018 ändring (KS/2017:774) Beslut 1. Kommunstyrelsen bemyndigar följande personer att teckna kommunens firma: kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin eller, vid hennes förfall, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gabriel Melki eller, vid förfall för de ovannämnda, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Jimmy Baker i förening med en av följande personer: kommundirektör Mattias Jansson ekonomichef Johan Westin kanslichef Jakob Etaat tf avdelningschef Gustav Fridlund ( ) avdelningschef Elif Koman André från Kommunstyrelsen bemyndigar kommunens förvaltningschefer att teckna kommunens firma i fråga om löpande förvaltningsåtgärder inom den egna förvaltningens verksamhetsområde. Respektive förvaltningschef ska kunna delegera delar av denna behörighet till underställd personal under förutsättning av att en tydlig avgränsning av berörda personers behörighet och befogenhet görs. Hyreskontrakt ska undertecknas av fastighetschef Frank Renebo, förvaltningschef för tekniska förvaltningen Åsa Engwall eller ekonomichef Johan Westin. 3. Kommunstyrelsen bemyndigar kommundirektör Mattias Jansson och ekonomichef Johan Westin att var för sig underteckna borgensförbin-

386 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:774 delser och leasingkontrakt. 4. Kommunens firmatecknare kan underteckna samtliga skuldebrev och derivatkontrakt. Därutöver har kommundirektören rätt att genom delegationsbeslut utse ytterligare personer som kan underteckna denna typ av avtal. 5. Kommunstyrelsen bemyndigar mark- och exploateringschef Antonio Ameijenda, förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen Carina Molin och kommundirektör Mattias Jansson att var för sig underteckna avtal som reglerar genomförande av exploateringsprojekt såsom exploateringsavtal samt marköverlåtelse- och genomförandeavtal, samt underteckna köpehandlingar och andra överlåtelse- eller upplåtelseavtal avseende fast egendom. 6. Kommunstyrelsen bemyndigar följande personer, två i förening, att teckna kommunens firma vid uttag av medel på kommunens plusgiro, bankgiro och bankkonton: kommundirektör ekonomichef kanslichef finansansvarig internbanken ekonomikonsult tf redovisningschef redovisningsekonom ekonomikonsult ekonomiassistent ekonomiassistent ekonomiassistent systemcontroller ekonomiassistent Mattias Jansson Johan Westin Jakob Etaat Mattias Rensfeldt Susanna Brenander Ted Emanuelsson Jeanette Sätterqvist Irina Järvinen Suzana Milosavljevic Marie Björklund Lilva Sahin Bo Ek Carina Friborg

387 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:774 controller redovisningsekonom Annette Ödalen Jennifer Hultberg De ovan nämnda personerna, två i förening, har tillträde till kommunens bankfack. Tf redovisningschef Ted Emanuelsson, eller den han utser, ges rätt att underteckna deklaration för mervärdeskatt. Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente, 13, ska skrivelser från kommunstyrelsen och andra handlingar undertecknas på det sätt som styrelsen bestämmer. Kommunstyrelsen uppdaterar beslut om firmatecknare årligen eller vid behov. Följande ändring är gjord sedan tidigare beslut : Punkt 1: Elif Koman André tillträder som ny avdelningschef för samhällsutvecklingsavdelningen Därmed återgår Gustav Fridlund till sin ordinarie tjänst som utvecklingsledare.

388 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:14 Avsägelser och fyllnadsval (KS/2018:14) Beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar avsägelserna och förrättar följande fyllnadsval: PERSONALUTSKOTTET t o m Ledamot efter Deniz Bulduk (MP) Myrna Persson (MP) DEMOKRATIBEREDNINGEN t o m Ersättare efter Caroline Rhawi (L) Jens Vollmer (L) 2. Kommunstyrelsen bordlägger följande fyllnadsval: ARBETS- OCH NÄRINGSLIVSBEREDNINGEN t o m Ersättare efter Junaid Nawaz Chaudhry (S) DEMOKRATIBEREDNINGEN t o m Ersättare efter Nohadra Heido (S) KLIMAT- OCH PLANERINGSBEREDNINGEN t o m Vice ordförande och ledamot efter Fredrik Olsson (MP) Sammanfattning Följande avsägelser har inkommit Caroline Rhawi (L), ersättare i demokratiberedningen. Fredrik Olsson (MP), vice ordförande och ledamot i klimat- och planeringsberedningen.

389 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:10 Anmälningsärenden (KS/2018:10) Beslut 1. Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sammanfattning Följande anmäls till kommunstyrelsen: Finansrapporter per den 31 januari 2018, dnr KS/2018:16. Styrgruppsanteckningar NKI 75-projektet, avslut och processorientering, dnr KS/2014:122. Cirkulär 18:4, SKL, Information om extratjänster, dnr KS/2018:10. Cirkulär 18:5, SKL, Budgetförutsättningar för åren , dnr KS/2018:10. Missiv från Migrationsverket : Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande, dnr KS/2018:129. Protokoll från AB Botkyrkabyggen , dnr KS/2018:89. Protokoll från Södertörns brandförsvarsförbund , dnr KS/2018:28. Protokoll från folkhälsokommittén Protokoll från klimat- och planeringsberedningen Protokoll från demokratiberedningen Protokoll från arbets- och näringslivsberedningen

390 1[3] Kommunledningsförvaltningen Referens Mattias Rensfeldt Mottagare Kommunstyrelsen Finansrapport per 31 januari 2018 Den totala upplåningen har ökat med 130 mkr sedan förra rapporten per Upplåning fördelat på låntagare Botkyrka kommun* 1 552, ,2 482,9 Söderenergi** 390,2 385,9 406,2 Botkyrkabyggen 1 276, , ,3 Botkyrka Stadsnät 230,0 230,0 200,0 Övriga helägda koncernbolag 5,6 5,6 4,6 Summa 3 455, , ,0 *Upplåningen för Botkyrka Kommun är justerad med vidareutlåningen till och från koncernbolagen. Skuldökningen sedan i december månad är tillfällig pga tomträttsmark som kommer att säljas vidare till Botkyrkabyggen i början av **Via ägandet i Södertörns Energi AB har kommunen borgat för ytterligare 542,5 miljoner kronor avseende Söderenergi. De finansiella riskerna mäts på koncernnivå vilket innebär att ägd andel av energikoncernen Söderenergi AB och Södertörns Energi AB inkluderas. Den genomsnittliga räntan på den totala upplåningen uppgick i genomsnitt till 1,43 % (1,62 %). Den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgick till 2,5 år (2,7 år) och andelen lån med återstående kapitalbindning under ett år var 19 % (17 %). Den genomsnittliga räntebindningen uppgick till 2,0 år (2,1 år) och andelen lån med återstående räntebindning under ett år var 59 % (57 %). Likviditeten som mäts med det s k LCR-måttet (Liquidity Covered Ratio) anger hur stor del av det närmaste årets förfall av lån och räntor som finns tillgängligt. Per den 31 januari uppgår LCR-måttet till 99% (115 %). Alla nyckeltal ligger inom finanspolicyns ramar, för detaljer se den finansiella riskrapporten. Siffror inom parentes avser årsskiftet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Telefon E-post mattias.rensfeldt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

391 BOTKYRKA KOMMUN 2[3] Kommunledningsförvaltningen Kommunens egen upplåning Av den totala upplåningen på 3455 mkr användes 1553 mkr för kommunens egen räkning. Som tidigare nämnts är kommunens skuldökning vid årsskiftet tillfällig då tomträtter som förvärvats av Stockholms stad kommer att säljas vidare till Botkyrkabyggen under början av Saldot på checkräkningskontot uppgick till 126 mkr. Övrigt Uppföljningen mot finanspolicyn sker för kommunens totala upplåning inklusive dotterbolag - och redovisas i riskrapporten. Tills vidare räknas ränterisken (räntebindningen) på skulden inklusive kommunens andel av Söderenergis leasingskuld medan finansieringsrisken (kapitalbindningen) räknas exklusive leasingskulden. Upptagna lån m.m. Som en del av rapporteringen lämnas även en förteckning över genomförda transaktioner sedan föregående rapport. Denna rapport ska även ses som en återrapportering av genomförda delegationsbeslut när det gäller upptagna lån och genomförda swapaffärer. Mattias Rensfeldt Finansansvarig Internbanken Botkyrka Kommun

392 BOTKYRKA KOMMUN 3[3] Kommunledningsförvaltningen Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden Nya lån: 200 mkr, , rörl ränta S+7, -0,365% Nya derivat: Förlängning 150 mkr, , betala fast ränta 2,73%, erhåll S3M, fn - 0,441% (tidigare slutförfall med räntan 2,99%) Mattias Rensfeldt Finansansvarig Internbanken Botkyrka Kommun

393 FINANSIELL RISKRAPPORT Rapporten avser Botkyrka kommunkoncern, vilken inbegriper Botkyrkabyggen och ägda andelar i Södertörns Energi AB och Söderenergi AB. SAMMANFATTNING Kontroll mot Finansiella föreskrifter angående: Kort upplåning (0-12 mån) Tillåtet intervall Max 50% Verkligt 19% Kapitalbindningstid (vägt genomsnitt) 2-5 år 2,5 år LCR Min 80% 99% Räntebindningstid (vägt genomsnitt) 2-5 år 2,0 år Ränteförfall inom 12 månader Max 60% 59% Kreditrisker vid placering av eventuell överskottslikviditet och vid derivataffärer har hanterats enligt regler i Finanspolicy. INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER [tkr] Tillgångar (utlåning) Skulder (finansiering) Reverser BOBY Lån kommuninvest Finansiering kommunen Reverser SÖEN Utlåning till stadsnät Utlåning till hågelbyparken Utlåning till IFK tumba Utlåning till Uppl Botkyrka AB Revers samarbetskommun 0 0 Summa IBs tillgångar Summa IBs skulder Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning mnkr. Botkyrka kommun går i borgen för halva beloppet, 542,5 mnkr. Extern skuld, utveckling [mnkr] Genomsnittlig ränta på extern skuld 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 2,13% 2,26% 2,21% 2,29% 2,21% 1,87% 1,82% 1,65% 1,66% 1,58% 1,62% 1,43% 1 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

394 UPPLÅNINGSRISK Förfalloprofil kapitalbindning [mnkr] [skuld som förfaller under resp. period] Extern skuld totalt mnkr 1 400, , ,00 800,00 600,00 400,00 200,00 0,00 LIKVIDITETSRISK Kommunkoncernens betalningsberedskap [mnkr] Saldo Likvida medel (koncernkonto) 126,0 Pensionsmedel (marknadsvärde) 763,4 varav bedöms som likvida 496,2 Checkkredit 200,0 Totalt 822,2 RÄNTERISK Förfalloprofil räntebindning [mnkr] [skuldräntor som kommer att ändras under resp. period] Extern skuld inkl. Steab och 29% av Söderenergi AB:s leasingaffär, totalt mnkr År 1-3 År 3-5 År 5-10 År År Mätningen av finansieringsrisken och ränterisken sker på olika belopp på grund av att leasingaffärerna påverkar ränterisken men inte finansieringsrisken och räntesäkras. 2 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

395 KREDITRISK Marknadsvärden, derivat [mnkr] - netto per motpart, negativt värde medför ingen motpartsrisk Motpart Bank 1 Bank 2 Bank 3 Bank 4 Totalt ,0-24,6-56,7-115,1-209, ,7-25,1-61,4-122,5-223,7 Extern placering av ev. tillfällig överskottslikviditet Motpart Totalt Tot. löptid Belopp [mnkr) 0,0 0,0 Inom limit/tillåten rating? 3 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

396 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Personal- och administrativa enheten Referens Malin Hedman Kvalitetscontroller (projektledare) Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Kommunstyrelsen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden NKI 75-projektet, avslut och processorientering 1. Projektet avslutas Projektets frågor om ökad kundnöjdhet och service till företag kan nu hanteras inom ramen för genomförandet av en processorienterad organisation. Projektgruppen tar fram en slutrapport i enlighet med kommunens projektmodell. När den är färdigställd och har presenterats till styrgruppen överlämnas den till berörda processägare. Därefter avslutas projektet formellt. Det övergripande projektmålet är att nå resultatet NKI 75 för Projektet slutrapporteras därför till styrgruppen efter att konsulten har överlämnat resultatrapporten för 2017, d.v.s. i maj NKI-projektets förhållande till processorganisationen kan delas in i två delar: 1. service till företag som egen process där AVUX är processägande förvaltning och 2. företagen som intressenter/mottagare som ställer krav och har förväntningar på kommunens processer, till exempel ansökan om bygglov eller serveringstillstånd. 3. Samordning Det är viktigt att samordna processen service till företag så att det blir tydligt vilken typ av samverkansytor som behöver finnas mellan olika enheter/förvaltningar. Samtidigt behöver det tydliggöras vilken enhet/förvaltning som genomför vilka aktiviteter och vilket resultat som ska överlämnas mellan olika enheter. Det är också viktigt att definiera var processen slutar, det vill säga överlämningen till andra processer. 4. Företags krav och förväntningar Inom ramen för NKI 75-projektet har kunskap om företags krav och förväntningar på kommunen i samband med myndighetsutövning samlats in och analyserats. Denna kunskap bör sammanställas för att därefter utgöra ett underlag

397 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Personal och administrativa avdelningen [2] vid intressent- och kravanalyser i samband med processkartläggningar. Denna sammanställning görs lämpligen i projektets slutrapport. 5. Serviceutbildning och serviceguiden Beslut om eventuella serviceutbildningar, uppdatering av serviceguiden m.m. som har hanterats av projektet överlämnas till berörda processägare att ta ställning till efter projektets slut. Eftersom det är frågor om kompetens och ekonomiska resurser behöver dialog föras med resursägare i de fall rollerna (processägare/processansvarig) inte sammanfaller. 6. Handlingsplaner De verksamheter som är berörda av projektet arbetar strukturerat för att uppnå högre kundnöjdhet genom handlingsplaner för respektive verksamhet (på näringslivsenheten genom näringslivsplanen). Respektive processägare eller processansvarig beslutar om arbetet med handlingsplanerna ska fortsätta eller om dessa frågor ska hanteras på annat sätt. 7. Digitaliseringsprojektet Digitaliseringsprojektet syftar till att förenkla företagens myndighetskontakter, bland annat genom återvinning av redan lämnade uppgifter. Projektet är nationellt och drivs under namnet Serverat av SKL. Projektet är ett metodprojekt och använder bland annat tjänster gällande registrering av livsmedelsverksamhet och anmälan av försäljning av tobak och folköl. Det har ingått i NKI 75- projektet som ett delprojekt. Projektet rekommenderas fortsättningsvis hanteras fristående från NKI 75-projektet.

398 (3) CIRKULÄR 18:4 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Phia Moberg Nyckelord: Extratjänst, BEA Arbetsmarknad Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Information om extratjänster Bakgrund År 2015 fattade regeringen beslut om att tillskapa så kallade extratjänster. De personer som avsågs kunna anställas på extratjänster var ursprungligen: - Långtidsarbetslösa. I detta sammanhang avses den som har deltagit i jobboch utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar. - Nyanlända som 1) har eller har haft en etableringsplan, och/eller 2) inom de senaste 36 månaderna har fått uppehållstillstånd eller uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EU/EES-medborgare. Regeringen pekade inledningsvis ut ett begränsat antal verksamheter där extratjänster skulle kunna förekomma, men har senare öppnat upp för fler verksamheter. I dag kan extratjänster tillämpas inom: Hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg, äldreomsorg eller funktionshinderomsorg där verksamheten är icke vinstdrivande. Kommunal eller statlig myndighet under förutsättning att arbetsuppgifterna inte bedrivs inom verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en marknad. Kulturell verksamhet där aktiviteterna ska vara tillgängliga för allmänheten utan kostnad eller till låg avgift. Verksamheten får inte finansieras främst genom kommersiella intäkter. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

399 CIRKULÄR 18: (3) Ideella idrottsföreningar med verksamhet riktad till barn och ungdomar, registrerade trossamfund, ideella föreningar med social hjälpverksamhet eller verksamhet avseende omsorg av barn och unga. Då antalet anställda i mitten av 2016 inte uppgick till några större volymer bjöd Arbetsmarknadsdepartementet in Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet till en dialog för att informera sig om parternas syn på extratjänster. Kort därefter träffade parterna en principöverenskommelse avseende extratjänster. Lokal överenskommelse Principöverenskommelsen ger lokala parter möjlighet att träffa lokal överenskommelse om extratjänster. De centrala parterna slog fast att det befintliga avtalet Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, ska tillämpas för extratjänster. Genom en BEA-anställning ska arbetstagaren ges möjligheter att utveckla sina färdigheter och ges uppgifter som stimulerar, utmanar och stärker arbetstagarens förutsättningar att kunna söka och få ett reguljärt arbete inom befintlig verksamhet eller hos annan huvudman, alternativt gå vidare till studier. I övrigt lämnade de centrala parterna över till de lokala parterna att i lokal överenskommelse enas om i vilka verksamheter som extratjänster ska tillämpas, extratjänsternas omfattning och hur handledarskapet ska se ut. Det finns också möjlighet att överenskomma om lönenivån. Handledning Handledare ska utses. Handledaren ska ha goda förutsättningar att fungera som mentor/handledare. Det kan bland annat avse att handledaren har handledararutbildning, har god verksamhetskännedom och har god pedagogisk förmåga. Det är viktigt att tid avsätts för handledaruppdraget, så att handledaren finns tillgänglig för sitt uppdrag. Arbetsgivaren utser handledaren. Det är inte nödvändigt att handledaren har den anställning som extratjänsten syftar till. Som stöd till de medarbetare som ska fungera som handledare är SKL och Kommunal överens om att den webbaserade handledarutbildning som har utarbetats av YAdelegationen (YA står för yrkesintroduktionsanställning) kan vara lämplig. Den webbaserade handledarutbildningen är tydlig och lätt att använda. Utbildningen innehåller olika moment som kan vara behjälpliga, helt eller delvis beroende på vem som ska handledas. Utbildningen är dock inte framtagen specifikt för extratjänster. Den har till viss del fokus på lärande för yrket, varför de olika momenten eventuellt

400 CIRKULÄR 18: (3) kan behöva kompletteras med stöd i handledning för individer som står långt från arbetsmarknaden eller som inte har tidigare erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Länk till YA-delegationens handledarutbildning Övriga fackliga organisationer Det är framförallt inom Kommunals arbetsområde som extratjänster aktualiserats. Det finns ingen principöverenskommelse med övriga fackliga organisationer. Detta hindrar dock inte att extratjänster tillämpas inom annat fackligt område. Även andra fackliga organisationer kan således bjudas in till dialog kring extratjänster. Något krav på lokal överenskommelse kring extratjänster med övriga fackliga organisationer finns inte. Delfinansiering Via arbetsförmedlingen subventioneras lönekostnaden för den anställde, vilket innebär att arbetsgivaren som mest kan få 1213 kronor per arbetad dag. Vid deltidsanställning minskas ersättningen i förhållande till arbetstiden. Med lönekostnad menas bruttolön, sjuklön, semesterlön och lagstadgade arbetsgivaravgifter. Den del av lönekostnaden som utgör arbetsgivaravgift utöver den lagstadgade delfinansieras inte. Ett handledarbidrag på 150 kronor per arbetsdag utges under de tre första månaderna. Därefter utges 115 kronor per arbetsdag för att hjälpa och handleda den anställde på arbetsplatsen. Ersättning utges via arbetsförmedlingen under 12 månader. Arbetsförmedlingen kan sedan förlänga extratjänsten med ytterligare 12 månader om det bedöms att det skulle vara bra för den anställde. Vid kortare anställningar får arbetsgiven ersättning så länge anställningen pågår. Antal anställda på extratjänst I december 2017 var personer anställda på extratjänst. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Phia Moberg

401 (10) CIRKULÄR 18:5 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Mona Fridell m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Internränta för år 2019 Kompensation för sänkta pensioner 2018 Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 17:68) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad alla år utom Det beror främst på att 2017 års lönesumma överskattades och att löneökningstakten har reviderats ner för hela avtalsperioden Sysselsättningsutvecklingen ser samtidigt fortsatt stark ut och högkonjunkturen väntas bestå 2019 ut. I den nu aktuella prognosen räknar vi med att återgången till balans på arbetsmarknaden sker först Högkonjunkturen kulminerar Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Vi räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än i år. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

402 CIRKULÄR 18: (10) Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är också det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i oktober i år. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF. Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna. Våra beräkningar tyder på att sparandet kommer att ligga strax under en procent av BNP kalkylperioden ut. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,0 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 Sysselsättning, timmar* 2,0 1,7 1,5 0,0 0,5 0,1 Relativ arbetslöshet, nivå 6,9 6,7 6,3 6,3 6,4 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,0 2,9 3,2 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 2,9 3,2 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF 1,4 2,0 1,8 1,9 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 1,6 2,3 2,9 2,6 Realt skatteunderlag 2,5 1,5 1,1 0,6 0,1 0,7 Befolkning år 0,9 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. Svagare skatteunderlagstillväxt framöver Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras i MakroNytt, 1/2018 och sammanfattas här ovan. Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020.

403 CIRKULÄR 18: (10) Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt kommunerna kunnat vänja sig vid under konjunkturuppgången nu dämpas betydligt (diagram 1). Efter flera år med ökningstal över 4½ procent väntar vi oss en mer genomsnittlig ökningstakt i år och därefter ett par år med relativt svag ökning. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Summa Källa: Skatteverket och SKL. År 2018 håller höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget med 0,6 procentenheter. Skatteunderlagets faktiska ökningstakt är därmed mindre än den underliggande. Detta kompenseras kommunerna för genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning med ett belopp som motsvarar avdragshöjningens beräknade effekt på skatteintäkterna. Förändring jämfört med SKL:s prognos från december 2017 Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 17:68) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad alla år utom De utbetalningar av retroaktiv lön för avtal som slöts våren 2017 som vi i förra prognosen räknade med skulle ske i slutet av året verkar till stor del ha uteblivit. Det innebär att 2017 års lönesumma överskattades och att löneglidningen ser ut att ha blivit mindre än vad som kunde väntas mot bakgrund av konjunkturläget. Av det skälet har vi reviderat ner löneökningstakten även för resten av avtalsperioden, det vill säga

404 CIRKULÄR 18: (10) 2018 och Lägre löneökningar innebär att även pensionsinkomsterna stiger långsammare. Dessutom visar ny statistik på mindre utbetalning av såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättningar. Ovanstående förändringar motverkas delvis av att sysselsättningsutvecklingen samtidigt ser fortsatt stark ut och högkonjunkturen väntas bestå 2019 ut. I den nu aktuella prognosen räknar vi därför med att återgången till balans på arbetsmarknaden sker först 2020, vilket förklarar nedrevideringen av prognosen för slutet av perioden. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 14,9 SKL dec 4,8 3,5 3,2 3,4 3,9 15,7 ESV nov 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 15,5 Reg, sep 4,8 3,4 4,0 3,9 17,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Regeringens prognos visar klart starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Skillnaden förklaras till övervägande del av en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen. Ett skäl är att regeringen räknar med att det fortfarande råder högkonjunktur vid utgången av 2020, där deras beräkningar slutar. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vissa år och mindre de andra åren. Avseende utvecklingen till och med 2020 är ESV mer optimistiskt än SKL, men ser man till hela perioden till och med 2021 är ökningen lika stor i båda prognoserna. Skillnaderna förklaras i huvudsak av att ESV-prognosen bygger på ett annat förlopp för sysselsättningsutvecklingen än SKL:s beräkningar. Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

405 CIRKULÄR 18: (10) Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 4,0 4,0 3,8 4,0 4,0 Årlig ökning 4,5 4,0 3,2 3,1 3,6 Differens 0,5 0,0 0,6 0,9 0,4 Källa: Skatteverket och SKL. Slutavräkningar Slutavräkning 2017 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2016 och 2017 till 5,0 procent respektive 5,2 procent i Budgetpropositionen för år Slutligt utfall för 2016 blev 4,95 procent och vår prognos i december 2017 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent för Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2017 till 204 kronor per invånare den SKL:s prognos enligt detta cirkulär innebär en uppräkning med 4,5 procent för 2017 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2017 beräknas till 334 kronor per invånare den för Därmed uppstår en korrigeringspost på 130 kronor per invånare. Slutavräkning 2018 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2017 och 2018 uppgår till 4,8 procent respektive 3,4 procent, enligt budgetpropositionen för SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2018 blir negativ och uppgår till 177 kronor per invånare den , vilket är en försämring med 222 kronor jämfört med decemberprognosen. Regleringsbidrag/avgift Förbundet har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2018 till 2021 (tabell 4 och 5). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos.

406 CIRKULÄR 18: (10) Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Observera att den del av Välfärdsmiljarderna i BP2017 som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan för åren Den del som fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De nya välfärdsmiljarderna i BP 2018 ingår i SKL:s beräkningar av regleringsposten och påverkar därmed regleringsposten positivt fr.o.m Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler.

407 CIRKULÄR 18: (10) Tabell 6. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader* 3,7 3,6 3,2 3,0 3,7 3,3 Övrig förbrukning 0,7 2,2 2,1 2,3 2,6 2,6 Prisförändring 2,7 % 3,1 % 2,8 % 2,8 % 3,4 % 3,1 % *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med cirka 0,3 procentenheter per år. Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m m i kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För 2018 och 2020 påverkar det PKV med +0,3 procentenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. Internränta för år 2019 Internräntan föreslås för år 2019 att vara 1,5 procent. Den är en sänkning med en kvarts procentenhet jämfört med internräntan år Den föreslagna internräntan bygger på sektorns egna upplåningskostnader. Bakgrunden till sänkningen är att upplåningskostnaden fortfarande är lägre än de fasträntelån som förfaller, vilket leder till att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. Huvudkällan är information från Kommuninvests skulddatabas, KI Finans. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger förslag på internränta för beräkning av kapitalkostnader för (aktiverade) investeringar för att kunna användas i internredovisningen. Den föreslagna internräntan återspeglar sektorns genomsnittliga lånekostnad. Det kan dock vara lämpligt att påminna om att den för kommunen mest rättvisande internräntan, är att göra en egen bedömning av sin egen genomsnittliga räntekostnad för kommunens externa upplåning.

408 CIRKULÄR 18: (10) SKL:s internräntekommitté fastställer förslag till internränta årligen, senast i februari månad året innan aktuellt budgetår. En tanke är att internräntan ska vara förhållandevis stabil, varför internräntan avrundas och noteras i steg om 0,25 procent. Huvudsakliga underlaget för internräntan är data urtagna ur KI Finans skulddatabas vid årsskiftet året före aktuellt år. Från denna källa erhålls aktuell lånekostnad för merparten av kommunsektorns skuld, samt genom en simulering även lånekostnaden i sektorn vid nästkommande årsskifte. Som kompletterande input används även information angående övrig praxis i sektorn samt övrig relevant information. Kompensation för sänkta pensioner 2018 Styrelsen för SKL fattade i slutet av januari beslut om att pensionärerna som fått sänkta pensioner pga. friläggningsreglerna i PA-KL ska få behålla sin kommunala tjänstepension 2018 på 2017 års nivå. Avtalet ska ses över av arbetsmarknadens parter under För mer information om avtalet och beslutet, se cirkulär:18:3: I de prognoser över pensionskostnader avseende 2018 som gjordes av administratörerna inför årsskiftet, i december månad, hanterades detta olika. KPA hade inte beaktat den sänkta pensionen medan Skandikon hade med effekterna av de sänkta pensionerna. Eftersom beslut nu har fattats om att backa från regelverket så betyder det att prognoserna i huvudsak är på rätt nivå för de kommuner/landsting som har KPA som administratör. Medan för de kommuner/landsting som har Skandikon som administratör blir kostnaden högre än enligt den senaste prognosen. En praktisk lösning tills vidare kan vara att utgå ifrån föregående prognos avseende pensionskostnader för utbetalning på ansvarsförbindelsen. Administratörerna kan också svara på frågor kring detta. Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag K på vår webbplats på nedanstående länk: Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun. I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en

409 CIRKULÄR 18: (10) tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via nedanstående länk: Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 17:68) beror på: Ny skatteunderlagsprognos Beräkningarna bygger i övrigt på 2018 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen. Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen Skatter & bidrag Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: Skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen Skatteunderlag i riket Anslaget för kommunalekonomisk utjämning Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finansfunktion. Beställning för nya användare Kommuner som inte haft modellverktyget under 2017 gör beställningen via vår beställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag, kommuner. Spara den först på Din dator innan Du fyller i den! Priset år 2018 är kronor. Blanketten kan sedan e-postas till mona.fridell@skl.se.

410

411 1 (1) Åke Svedmert T.f. sektionschef Sektionen för statlig ersättning asylsökande Missiv Diarienummer Till kommunstyrelsens ordförande 195 miljoner som ska hjälpa ensamkommande att stanna kvar i kommunen betalas ut i februari 2018 Regeringen har beslutat att en ersättning ska betalas ut för att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen, som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas. Medlen, som finns i ett nytt ramanslag 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl, kommer betalas ut av Migrationsverket i februari För 2018 kommer Migrationsverket att betala ut totalt 195 miljoner kronor. Motsvarande ersättning betalades ut i december 2017, då totalt 390 miljoner kronor fördelat mellan kommunerna på samma sätt. Regeringen har beslutat att ersättningen ska fördelas proportionellt mellan kommunerna, utifrån hur många asylsökande ensamkommande barn och unga som väntade på ett slutligt avgörande i sitt asylärende, och som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 30 juni Fördelningsnyckeln baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kan inte överklaga regeringens beslut om fördelning av ersättningen. Migrationsverket kommer inte ge kommunerna någon ytterligare information om den här ersättningen innan utbetalningarna. Som betalningsreferens på utbetalningarna från Migrationsverket anges: Andel 195 miljoner 2018 Om ni har frågor om ersättningen kan ni kontakta kansliet på Migrationsverkets sektion för statlig ersättning till asylsökande. På regeringens webbplats finns mer information, inklusive listan över hur ersättningen ska fördelas mellan kommunerna. Med vänlig hälsning Åke Svedmert T.f. sektionschef, sektionen för statlig ersättning asylsökande Migrationsverket Operativ verksamhet Besöksadress Slottsgatan Postadress Norrköping Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Webbplats Organisationsnr

412

413

414

415

416

417

418

419

420

421

422

423

424

425

426

427

428

429

430

431

432

433

434

435

436

437 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[5] Folkhälsokommitté Plats och tid Kommunalhuset Tumba, Mälaren plan 4, kl 18:00 Beslutande Olle Westberg (S), ordförande Marie Spennare (M) Yasmin Yosra Sherif (MP), vice Anita Nilsson (L), tjg ersättare ordförande Eva Wedberg (S), tjs ersättare Lars Johansson (L), ledamot Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Camilla A. Frejman (KD) Isabelle Caspersson, Selin Göker Anita Nilsson (L) Plats och tid för justering Sekreterare Paragrafer 1-4 Selin Göker Ordförande Olle Westberg (S) Justerare Anita Nilsson (L)

438 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2[5] Folkhälsokommitté Muntlig information- Nytt från kommissionen för jämlik hälsa Ny folkhälsopolitiskt ramverk 15 mars Beslut Folkhälsokommitté har tagit del av informationen. Sammanfattning Isabelle Caspersson, folkhälsosamordnare, redogör för ärendet.

439 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3[5] Folkhälsokommitté Muntlig information- UNESCO LUCS pilot interkulturellt flyktingmottagande: Inspel från Folkhälsokommittén till innehåll i piloten Beslut Folkhälsokommittén beslutar att bordlägga punkten.

440 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4[5] Folkhälsokommitté Muntlig information- Rökfria zoner: Lagrådsremiss rökfria miljöer Beslut Folkhälsokommitté har tagit del av informationen. Sammanfattning Isabelle Caspersson, folkhälsosamordnare, redogör för ärendet.

441 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5[5] Folkhälsokommitté Muntlig information- Ungdomsenkäten 2016 sammanställning Beslut Folkhälsokommittén har tagit del av informationen. Sammanfattning Isabelle Caspersson, folkhälsosamordnare, redogör för ärendet.

442 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[7] Klimat-och planeringsberedning Plats och tid Kommunalhuset Tumba, plan 4, Mälaren, kl 09:00 Beslutande Gabriel Melki (S), ordförande Andrei Ignat (M), ledamot Diana Hildingsson (S), tjg ersättare Stefan Dayne (KD), ledamot Lotta Arnesson (S), ledamot Bo Johansson (S), ledamot Fredrik Andersson (V), ledamot Monica Brundin (V), tjg ersättare Ersättare Lars Robin (M), Peter Siebert (L) Övriga deltagande Lars Olsson, Gunilla Isgren, Anders Kuylser, Heidi Pintamo- Kentälää och Selin Göker Utses att justera Stefan Dayne (KD) Plats och tid för justering Sekreterare Paragrafer 1-6 Selin Göker Ordförande Gabriel Melki (S) Justerare Stefan Dayne (KD)

443 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2[7] Klimat- och planeringsberedning Nytt Utvecklingsprogram för Regionala stadskärnan Flemingsberg Beslut Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar Flemingsberg 2050, Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsammans med Stockholms läns landsting och Huddinge kommun sammanställa en årlig handlingsplan. Sammanfattning Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun fattade under år 2007 beslut om ett gemensamt utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg. Den regionala stadskärnan Flemingsberg är nu ett av regionens största och viktigaste utvecklingsområden med mycket stark tillväxt och stor potential. Flemingsberg är ett centrum för sjukvård, högre utbildning, världsledande forskning, rättsväsende och resande i södra Stockholm. Här finns viktiga samhällsfunktioner för invånare i ett mycket stort omland. Genom att fortsätta utvecklingen med Flemingsberg som en motor för kunskapsintensivt näringsliv och ett centrum för högre utbildning i södra Stockholm finns förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i hela Stockholmsregionen. Utvecklingen i Flemingsberg innebär att gamla idéerna snart är överspelade och ett förnyat utvecklingsprogram finns nu framme. Inriktningen är att den regionala stadskärnan Flemingsberg 2050 ska innehålla ett levande stadscentrum, vara ett självklart etableringsval, utgöra en öppen universitetsstad, ha en eftertraktad livsmiljö och vara ett hållbart samhälle. Syftet är att ge tydliga gemensamma planeringsförutsättningar för landstinget och de två kommunerna. Utvecklingsprogrammet ska ge en vision av den regionala stadskärnan Flemingsberg år 2050 och hur vägen dit ser ut. En utveckling som kommer genomföras av ett stort antal aktörer. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

444 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3[7] Klimat- och planeringsberedning Remissyttrande- Godsstrategi för Stockholmsregionen Beslut Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen antar det Södertörnsgemensamma yttrandet angående förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. Sammanfattning Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) står gemensamt bakom remissvaret. Kommunerna kommer att lämna egna kompletterande synpunkter, vid behov. Det Södertörnsgemensamma remissvaret redogörs i yttrande

445 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4[7] Klimat- och planeringsberedning Muntlig information- Aktualitetsförklaring översiktsplan Beslut Klimat- och planeringsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Heidi Pintamo- Kentälää, utvecklingsledare, ger en lägesbeskrivning för arbetet med att aktualitetsförklara översiktsplanen.

446 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5[7] Klimat- och planeringsberedning Muntlig information- Uppdatering av klimatstrategin Beslut Klimat- och planeringsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Gunilla Isgren, miljöchef, ger en nulägesbeskrivning över arbetet med att uppdatera kommunens klimatstrategi.

447 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6[7] Klimat- och planeringsberedning Muntlig information- Samordnad varudistribution på Södertörn - utvärdering av de 2 första åren. Rapport från IVL Svenska miljöinstitutet Beslut Klimat- och planeringsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Medarbetare från kommunledningsförvaltningen presenterar hur arbetet med varudistributionen ser ut, har sett ut och kommer att se ut i kommunen.

448 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7[7] Klimat- och planeringsberedning Muntlig information- Södertörnsbanan Beslut Klimat- och planeringsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Lars Olsson, planeringschef, informerar om utredning av en Södertörnsbana.

449 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[7] Demokratiberedning Plats och tid Kommunalhuset Tumba, plan 4, Mälaren, kl. 14:00 Beslutande Elias Tony, ordförande Stina Lundgren (M), ledamot Mats Einarsson (V), vice ordförande Willy Viitala (M), tjg ersättare Sargon Daoud (S), tjg ersättare Anders Thorén (TUP), ledamot Marie Spennare (M), tjg ersättare Ersättare Övriga deltagande Tomaj Keyvani, Paola Masdeu Varlien, Parvane Sharifi, Dennis Latifi, Charlotte Rydberg, Linnea Stevander, Selin Göker Utses att justera Stina Lundgren (M) Plats och tid för justering Sekreterare Paragrafer 1-6 Selin Göker Ordförande Elias Tony (S) Justerare Stina Lundgren (M)

450 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2[7] Demokratiberedning Områdesgruppernas årsrapporter 2017 Beslut Demokratiberedningen har tagit del av områdesgruppernas årsrapporter för 2017 och lämnar de som anmälningsärenden till kommunstyrelsen. Sammanfattning Områdesgruppernas årsrapporter för 2017 presenteras av områdesgruppernas områdesutvecklare. Varje år sammanställer områdesgrupperna utfallet i respektive områdesgrupps handlingsplan i en områdesvis årsrapport. Behoven och förutsättningarna i respektive stadsdel skiljer sig åt. Därför varierar insatserna i varje stadsdel stort. Gemensamma drag i årsrapporterna för 2017 är att: Områdesgrupperna har uppmärksammat och försökt möta behovet av en meningsfull fritid hos nyanlända ungdomar. En stor mängd aktiviteter riktar sig till barn och unga och har en förebyggande karaktär. Områdesarbetet är en motor i det lokala trygghetsarbetet. Områdesgrupperna och deras arbetsgrupper har haft ett särskilt fokus på trygghetsfrågor kopplat till stadsdelarnas centrum. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

451 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3[7] Demokratiberedning Områdesgruppernas stadsdelsanalyser 2017 Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen har tagit del av områdesgruppernas stadsdelsanalyser Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återrapportera aktuellt läge och arbetet med de frågor som tas upp i de summerande medskicken från stadsdelsanalyserna. Sammanfattning I början av varje år presenterar områdesgrupperna en analys av läget i respektive stadsdel. I framtagandet av analyserna deltar förutom kommunala tjänstepersoner även aktörer från civilsamhället och andra verksamheter som är närvarande i respektive stadsdels utvecklingsarbete. Analyserna utgör ett underlag till kommunens mål och budget samt respektive områdesgrupps kommande handlingsplan. De stadsdelsvisa analyserna utgår i sin tur ifrån processen med kommunens årliga omvärldsanalys. Summerande medskick från stadsdelsanalyserna: 1. Brister i stadsmiljön bidrar till otryggheten. Säkerställ att gata/park har rätt förutsättningar för att inte bara underhålla utan också förbättra stadsmiljön. Att åtgärda enstaka felanmälningar räcker inte, det krävs en övergripande kartläggning med åtföljande åtgärdsprogram och resurser. 2. Psykisk ohälsa bland unga ökar kraftigt. För att möta problemet krävs ett kommunövergripande uppdrag och förutsättningar för en operativ resurs som stöttar skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter som möter målgruppen. Ett viktigt fokusområde är nättrakasserier. 3. Processen för att stötta unga vuxna in i arbete eller utbildning behöver förtydligas. Det krävs tydliga roller mellan förvaltningar, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. För att mötesplatserna för unga vuxna ska uppfylla sitt uppdrag krävs en närmare samordning mellan kultur- och fritidsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

452 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4[7] Demokratiberedning Områdesgruppernas handlingsplaner 2018 Beslut Demokratiberedningen har tagit del av områdesgruppernas handlingsplaner för 2018 och lämnar de vidare som anmälningsärenden till kommunstyrelsen. Sammanfattning Handlingsplanerna är rullande dokument som uppdateras kontinuerligt med insatser i takt med områdes- och nätverksgruppernas arbete. Även fokusområden kan ändras eller uppdateras under året. Områdesgruppernas handlingsplaner innehåller insatser som adresserar de utmaningar som lyfts fram i analyserna och i respektive områdes utvecklingsprogram. I årets handlingsplaner ser vi bland annat att: Områdesgrupperna fortsätter arbetet med att tillsammans med civilsamhälle och lokala aktörer genomföra aktiviteter för att öka tryggheten, särskild för barn och unga. Ett stort fokus även under 2018 ligger på att utveckla och förbättra stadsmiljön, i synnerhet i anslutning till stadsdelarnas centrum. Områdes och nätverksgrupperna skapar forum där lokala, kommunala och externa aktörer kan mötas. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

453 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5[7] Demokratiberedning Riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter Beslut Demokratiberedningens förslag till kommunstyrelsen: 1.Kommunstyrelsen antar förslag till riktlinjer för politisk information och besök i kommunens verksamheter. Ärendet Politiska partiers möjlighet att besöka och informera i kommunens verksamheter är en fråga som diskuteras löpande och inte minst i samband med allmänna val och folkomröstningar. Det kan t ex röra sig om studiebesök, informationsspridning eller deltagande i debatter eller överläggningar som kommunen eller de politiska partierna tar initiativ till. Besöken kan bidra positivt till att ge de förtroendevalda en bild av hur verksamheten fungerar och partierna en möjlighet att informera om sin politik. Men innan ett besök får genomföras behöver kommunen säkerställa att ett antal principiella och praktiska frågor. Beslut om att godkänna eller avslå ett besök behöver t ex ske på objektiva och likställda grunder och med utgångspunkt i den aktuella verksamheten. Besöken får inte heller störa den ordinarie verksamheten, innebära risk för ordningsproblem eller kränka integriteten för den enskilde. För att underlätta för verksamheten att ta ställning till om huruvida ett besök ska genomföras eller inte har förvaltningen utarbetat dessa förslag till riktlinjer. Riktlinjerna gäller politiska partier och ungdomsförbund som är registrerade i Sverige och syftar till att tydliggöra kommunens generella förhållningssätt när dessa önskar besöka kommunens verksamheter. Riktlinjerna innehåller även specifika anvisningar vad gäller kommunens skolor och förskolor, som har ett särskilt demokratiskt uppdrag och omfattas av specifika regler enligt skollagen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

454 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6[7] Demokratiberedning Muntlig information- Handbok för civilsamhället- Stoppa ryktet Beslut Demokratiberedningen beslutar att bordlägga punkten till nästa möte.

455 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7[7] Demokratiberedning Muntlig rapport- Panelsamtal på ECOSOC:s 56:e möte Beslut Demokratiberedningen beslutar att bordlägga punkten till nästa möte.

456 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[6] Arbets- och näringslivsberedning Plats och tid Kommunalhuset Tumba 2:3, Stange, plan 2, kl 08:30 Beslutande Mats Einarsson (V), ordförande Yngve R K Jönsson (M), ledamot Elisabeth Uddén (S), tjg ersättare Jens Vollmer (L), tjg ersättare Inga-Lill Strömqvist (S), ledamot Owe Lavin (L), ledamot Kerstin Amelin (V), tjg ersättare Inger Grönberg (MP), ledamot Ersättare Övriga deltagande Sara Hultqvist, Marie-Louise Khan-Tamakloe, Anna Kayal, Eva Hedman, Anders Kuylser, Nina Angermund- Carlsson och Selin Göker Utses att justera Plats och tid för justering Sekreterare Paragrafer 1-4 Selin Göker Ordförande Mats Einarsson (V) Justerare Yngve R K Jönsson (M)

457 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2[6] Arbets- och näringslivsberedning Muntlig information- Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Beslut Arbets- och näringslivsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Marie- Louise Khan Tamakloe, förvaltningschef, redogör för 2017 års resultat med förvaltningens medarbetarindex, budgetutfall mfl.

458 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3[6] Arbets- och näringslivsberedning Muntlig information- Näringslivsenheten Beslut Arbets- och näringslivsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Anna Kayal, näringslivsstrateg, presenterar bl.a. företagsstatistik för september september 2017, branschindelning, 76 genomförda företagsbesök osv.

459 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4[6] Arbets- och näringslivsberedning Muntlig information- Upphandlingsenheten Beslut Arbets- och näringslivsberedningen har tagit del av informationen. Sammanfattning Anders Kuylser, upphandlingschef och Eva Hedman, utvecklingsledare, presenterar bl.a. Basun- projektet, och genomförda aktiviteter och händelser inom upphandlingsområdet.

460 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5[6] Arbets- och näringslivsberedning Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor (KS/2016:275) Beslut Arbets- och näringslivsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige antar förslag till Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor. 2. Strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ersätter: - Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun - Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen - Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016 att ta fram ny strategi för arbetsmarknad, näringsliv respektive social ekonomi. En grupp med företrädare för den politiska majoriteten har med stöd av kommunledningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört uppdragen samlat. Kommunstyrelsen remitterade 2017 förslag till strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor till nämnder, helägda kommunala bolag och utvalda externa aktörer. Den samlade bedömningen är att remissinstanserna godkänner strategins inriktning och upplägg. Remissinstanserna har lämnat värdefulla förslag på förbättringar som har resulterat i mindre justeringar i strategidokumentet. Förslag till strategi adresserar utmaningen att fler Botkyrkabor har arbete och egen försörjning. Respektive strategi består av följande utvecklingsområden: Näringsliv (Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice, Främja idéer, innovationer och entreprenörskap, Skapa attraktiva etableringsmöjligheter), Arbetsmarknad (Erbjuda Botkyrkaborna kompetenshöjande insatser, vägledning och utbildning, Främja arbete eller sysselsättning, Stärka samverkan mellan kommun, stat, näringsliv och civilsamhällets organisationer, Stimulera en mer jämlik arbetsmarknad) samt Idéburen sektor (Ge service och lotsning till aktörer inom idéburen sektor, Dra större nytta av idéburen sektor samverka mer). Kommunledningsförvaltningen föreslår att strategi för näringsliv, arbetsmarknad och idéburen sektor ska ersätta följande aktiverande styrdokument: Näringslivsstrategi för Botkyrka Kommun (KS/2007:284), Placering och inriktning av Arbetsmarknadsprogrammen (KS/2006:204), Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka kommun (KF ). Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för att införliva strategin i den kommunala organisationen. Genomförande och uppföljning sker kommunövergripande i linje med processorientering samt genom mål, budget, verksamhetsplaner samt förvaltningarnas årsredovisningar.

461 BOTKYRKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6[6] Arbets- och näringslivsberedning Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

462 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:11 Delegationsärenden (KS/2018:11) Beslut 1. Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän enligt kommunstyrelsens delegationsordning. Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas till kommunstyrelsen. Följande beslut har fattats med stöd av delegering: Finansansvarig Internbanken Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden , dnr KS/2018:17. Kommundirektören Revidering Förordnande av tjänsteförrättande förvaltningschef för utbildningsförvaltningen (beslut , dnr KS/2018:12). Förordnande av tillförordnad lönechef (beslut , dnr KS/2018:12). Förordnande av tjänsteförrättande förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen (beslut , dnr KS/2018:12). Förordnande av tjänsteförrättande förvaltningschef för utbildningsförvaltningen (beslut , dnr KS/2018:12).

463 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2018:11 Förordnande av tjänsteförrättande tillförordnad förvaltningschef för kulturoch fritidsförvaltningen (beslut , dnr KS/2018:12). Beslutsattestant för ansvar (beslut , dnr KS/2018:91). Biträdande förvaltningschefen Beslutsattestant för löneenhetens ansvarskoder (beslut , dnr KS/2018:91). Kommunikations- och digitaliseringschefen Inrättande av tjänst: kommunikatör med fokus på ledningskommunikation (beslut , dnr KS/2018:132). Förordnande av tjänsteförrättande kommunikations- och digitaliseringschef (beslut , dnr KS/2018:12).

464 1[1] Kommunledningsförvaltningen Referens Mattias Rensfeldt Mottagare Kommunstyrelsen Redogörelse för delegationsbeslut avseende lån och räntederivat för perioden Nya lån: 200 mkr, , rörl ränta S+7, -0,365% Nya derivat: Förlängning 150 mkr, , betala fast ränta 2,73%, erhåll S3M, fn - 0,441% (tidigare slutförfall med räntan 2,99%) Mattias Rensfeldt Finansansvarig Internbanken Botkyrka Kommun Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Telefon E-post mattias.rensfeldt@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

465

466

467

468

469

470

471

472

473