Program - Grönstruktur Fässbergsdalen

Transkript

1 Program - Grönstruktur Fässbergsdalen Delrapport i Göteborgs och Mölndals gemensamma planeringsarbete för Fässbergsdalen

2 Denna rapport är ett resultat av ett samarbete mellan Göteborgs stad och Mölndals stad, där C Wingren Landskap givits i uppdrag att ta fram idéer för hur grönstrukturen i Fässbergsdalen kan utvecklas under de kommande åren. Rapporten utgör underlag till Göteborgs stad och Mölndals stads arbete med att ta fram gemensamma planeringsförutsättningar och strategier för den fysiska planeringen och infrastrukturen i Fässbergsdalen. Arbetet är förankrat i en befintlig verklighet men rymmer visioner om hur det gröna kan förstärkas i vissa stråk för att möjliggöra exploatering av andra delar av dalen. Idéarbetet är utfört under

3 Innehåll Fässbergsdalen - Gammalt möter nytt 4 3 Stråk 6 Ekostråket - En vandring från norr till söder 8 Infrastråket - Den snabba vägen längs Söderleden 12 Stora Å-stråket - från öster till vänster 16 Behovet av att reglera kvarterens grönytor - en process 18 Illustrationsplan för Fässbergsdalen 20

4 Fässbergsdalen gammalt möter nytt I gränsen mellan stad och land mellan Göteborg och Mölndal löper Fässbergsdalen, fylld av rörelser snabba såväl som långsamma. Platsen tecknar med sitt landskap uppbyggt under olika epoker ett historiskt händelseförlopp som bidrar till människors förståelse för trakten, vilket ger dem en trygghet och möjlighet att känna igen sig. Samtidigt är dalgången platsen för en kraftig utveckling och förändring avseende infrastruktur såväl som markanvändning. Jordbruksfastigheter övergår till tjänsteföretag och de tidigare betade eller skogsbevuxna sluttningarna bebyggs med ytterligare bostäder. Det är en spännande utveckling som pågår med storskaliga landskapsförändringar. I denna förändring blir det särskilt viktigt att utnyttja de landskapsvärden som finns, och därmed bidra till de bästa lösningarna. I Fässbergsdalen finns en rik kulturmiljö med många miljöer som är viktigt att värna inte minst i form av intressanta bebyggelsestrukturer. Här finns också öppna stråk som bidrar till en vacker, omtyckt och överblickbar landskapskaraktär. Denna karaktär är meningsfull att bevara även i en förändrad och mer exploaterad framtida Fässbergsdal. Genom att låta viktiga särdrag i det befintliga landskapet även prägla det framtida, kan människor trots stora förändringar fortsatt känna sig trygga och tycka om det framtida landskapet. En symbios mellan gammalt och nytt blir ett vinnande koncept. Grönstrukturprogrammet fokuserar på tre stråk samt reglering av kvartersmarken. Programmet innebär en övergripande och mer principiell beskrivning av de karaktärer som bör prägla alla de åtgärder som vidtas i samband med förändringar i dalgången. På så sätt kan ett sammanhållet och karaktärsfullt landskap säkerställas även fortsättningsvis, trots snabba markanvändningsförändringar. Arbetet med grönstrukturen är starkt kopplat till dagvattenhanteringen i området, där behov av fördröjning måste tillgodoses och eventuella översvämningsrisker tas hänsyn till. 4

5 Natur Kultur Gränsland Grönska Vatten Människa Odling Fruktträd Hästar Scenografi Vy Utsikt Naturpark Gräns Bryn Symbol Minne Stråk Flöden Rutter Landskapet: Ett landskap formas av många olika företeelser. Förutom människorna som rör sig i det kan många av dessa fenomen prägla ett landskap som Fässbergsdalens. 5

6 3 stråk Tre huvudstråk med olika karaktär och olika funktioner är särskilt viktiga för människors rörelser i Fässbergsdalen. Det är dessa som beskrivs i programmet. Därtill finns givetvis många andra aktiviteter som präglar området. Eko-stråket Det nordsydliga stråket blir del i en vandring från Göteborg via Änggårdsbergen, tvärs Söderleden söderut mot Balltorp och Sandsjöbacka. Stråket passerar längs bebyggelsen mellan Fässbergs och Eklanda byar, möter gårdarna vid landborgen och leder via en planerad ekodukt över Söderleden och vidare upp i backarna vid Balltorps by. Infra-stråket I östvästlig riktning löper det snabba stråket på Söderleden, som pga trafikanternas hastighet i första hand behandlas som ett visuellt upplevelsestråk. Här handlar det framför allt om uppsnyggade ytor längs leden, omhändertagande av dagvatten samt möjligheter till utsikt över landskapet. Vattenytorna ansluter i väster till vattenytorna vid Väle, via vilka vattnet så småningom når älv och hav. Stora Å-stråket I östvästlig riktning löper också stråket längs Stora ån, som i första hand ska fungera som ett rekreationsstråk för cykelturer, promenader, fiske och kanske också kanot och ridning. I ån finns relativt mycket fisk. Denna kvalitet förstärks och tas tillvara, genom breddning av ån och upprensning av dess vattenytor. Stora Å-stråket ges en mer urban karaktär i de västra delarna av området där det sluter an till Sisjöns centrum. 6

7 7

8 Ekostråket - en vandring från norr till söder Det nordsydliga stråket blir del i en vandring från Göteborg via Änggårdsbergen, tvärs Söderleden söderut mot Balltorp och Sandsjöbacka. Stråket passerar längs bebyggelsen mellan Fässbergs och Eklanda byar, möter gårdarna vid landborgen och leder via en planerad ekodukt över Söderleden och vidare upp i backarna vid Balltorps by. Ekostråket ger invånarna i regionen en fantastisk möjlighet att ströva och njuta av naturen ända inifrån centrala Göteborg till Sandsjöbacka naturreservat. Ängsstråket i norr (1) Jasmine och Nick har vandrat ända från Botaniska Trädgården över Änggårdsbergen och kommer just ut ur dess skogspartier. Så härligt att komma ut i solen säger Jasmine. Hon ser en äng framför sig på vilken det springer några barn och leker med en drake. Lite längre bort sitter en grupp ungdomar och har picknick i solen. Här var fint tänker hon och dröjer på stegen. Men Nick manar på. Han vill vidare och hitta en egen picknickplats. Lite överraskade av all bebyggelse och alla människor går de vidare i solens riktning, där landskapet åter tätas till. Skog och berg till höger bebyggelse till vänster. Figur: Till höger om Jasmine och Nick löper bäcken och till vänster på andra sidan ängen ser de den nya bebyggelsen i Lilla Fässbergsdalen. 8 1

9 Stigen längs bäcken (2) Gångvägen de följer breddar sig något och rätt vad det är hör de porlande vatten. Vad var det tänker Jasmine, och strax ser hon en bäck som rinner längsmed gångvägen. På andra sidan finns småhus och hon hör barn som leker. De följer bäcken neråt söderut och så småningom hittar de själva en liten plats där bäcken vinklar av, och de sätter sig med några träd och syrénbuskar i ryggen och äter sin matsäck. 2 Figur: Den nya bäckfåran i sektion mot söder. Jasmine och Nick har satt sig vid sidan av stigen. På andra sidan bäcken, Eklanda by. Gångvägen längs landborg och gårdar (3) Mätta och utvilade drar Jasmine och Nick vidare mot skogar och ljunghedar i söder. De följer det gröna stråket med bäcken och med bebyggelse på andra sidan. Först passerar de en bilväg, och därefter öppnar sig landskapet ännu mer. De ser ut över en dalgång med betande djur och blommande körsbärsträd längre ner i dalen och som ett brus i bakgrunden, finns biltrafiken. Men det öppna landskapet är så storslaget så biltrafiken stör inte så mycket. Till vänster finns några rödmålade gårdar. Det ser trevligt ut. Jasmine och Nick viker av ditåt, och spanar ner mot hus och hästar. Här finns ett litet utedass för allmänheten, och en utsiktsplats. Men de vandrar vidare för de vet att de måste ta sig över Söderleden som den stora trafikleden heter, innan de når skogspartierna i söder. 9

10 Ekodukten (4) De ser bron som svingar sig över väg och dalgång. Den är bevuxen och när Jasmine och Nick närmar sig, möter de några ryttare som kommer från bron. En skylt berättar hur lång och bred den är, och att den är till för människor, djur och natur. Fint att inte alltid bilarna ska ha prioritet tänker Jasmine. Det känns spännande att kliva in i en konstlad värld uppbyggd på betongdäck, som ändå känns så naturlig. De vandrar på gång- och cykelvägen mellan hasselbuskar och rönnar. Här kan man till och med plocka blommor säger Jasmine, och påbörjar en krans av blåa och gula blommor. De ser en hare skutta fram, och faktiskt också lite spillning från ett rådjur Figur: Dalgången öppnar sig ner mot motorvägen och grönskan och träden på andra sidan lockar ungdomarna vidare.

11 Rekreationsbyn (5) När Jasmine och Nick kommit över på andra sidan landar de på en bergknalle där det finns en gård. Här är det inte så lugnt som på norra sidan Söderleden. Här finns en träningscentral med stockar och hinderbana och en omklädningsbyggnad. De möter ett gäng på mountainbike, några personer som hastar fram i löparkläder och längre bort ser de också ett gäng som kånkar på kanoter. Det ser ut som de är på väg ner mot de fuktigare markerna väster om bergsknallen. Jasmine och Nick rör sig ditåt och ser då ut över stora naturliga vattenytor, som längre bort avlöses av snygga industribyggnader med strama dammar på framsidan som vetter mot vägen i norr. I söder löper ett brett blått band, som måste vara Stora ån som de hört talas om. Det är därför de har fiskespön med sig. De hoppas båda på att ordna sig en kvällsmat. 5 Figur: Fotomontage/inspirationsbild för rekreationsområdet söder om vägen där kulturlandskap med historisk förankring används för nya aktiviteter. Balltorps by och Lunnagården (6) Hästhagar och stall, gårdar och alléer. Här tätar landskapet till sig och Jasmine och Nick går inte längre på en slingrande gångväg som uppe på ekodukten, utan följer de gamla grusvägarna som finns i landskapet. Lunnagårdens gulmålade träfasad syns i änden på lindallén när de vandrar i det öppna landskapet mot nordsluttningen på dalens södra sida. Grönstråket blir nu åter bredare på väg upp mot Balltorp med företagsbyar till höger. Så småningom möts de av nya småhusområden, skog och berg. 6 Figur: Fotokollage. Viktiga beståndsdelar i landskapet söder om vägen att bevara är lindallé och gårdsbebyggelse 11

12 Infrastråket - Den snabba färden längs Söderleden I östvästlig riktning löper det snabba stråket på Söderleden, som pga trafikanternas hastighet i första hand behandlas som ett visuellt upplevelsestråk. Här handlar det framför allt om uppsnyggade ytor längs leden, omhändertagande av dagvatten samt möjligheter till utsikt över landskapet. Vattenytorna ansluter i väster till vattenytorna vid Välen, via vilka vattnet så småningom havet. Söderleden (7) Ellie kommer från västra Göteborg närmare bestämt Linnéplatsen och är på väg till goda vänner i Malmö. Hon koncentrerar sig så att hon inte ska hamna i Askim eller på Hisingen när hon kör genom trafikplatsen för att komma upp på Söderleden i östlig riktning. Väl uppe på den är karaktären annorlunda än tidigare. Den tätare industribebyggelsen och de rufsiga ängsmarkerna är utbytta mot gräs- och trädytor av mer parkliknande karaktär. Här finns avtaget mot Sisjöns centrum. Hon skulle egentligen handlat men hoppar över det denna gång. Vid företagsdammarna (8) Istället far Ellie vidare österut förbi Sisjömotet, och blir förvånad över hur ordnat allt blivit. Hon minns vassen och kaveldunet som alltid vajade på vägens södra sida. Nu är där ny bebyggelse. Moderna företagsbyggnader, stora logotyper på fasaderna och framför var och en av dem en vattendamm. Naturkaraktären är borta, men ja det är snyggt. Vägens södra sida och också golfbanan med alla golfare som var ett säkert vårtecken. Nu är där bebyggelse och tuktade grönytor på samma sätt som det redan tidigare varit på norra sidan vägen. Under ekodukten (9) Det är länge sedan Ellie körde här och hon blir överrumplad när hon ser en lång bro med träd och buskar svinga sig över väg och dalgång. Uppe i backen till vänster skymtar hon några gårdar och nere till höger ett vattendrag. Hon upplever att platsen är sig lik, men ändå inte. Det är fint. Uppe i backen blommar till och med körsbärsträden rosa. Det är som kulturlandskapet blivit ännu mer kultiverat än tidigare. Hon passerar under bron eller kanske är det en ekodukt. Till vänster hyreshus och till höger Astras silvriga korrugerade plåt. Hon koncentrerar sig för nästa trafikplats och avtaget mot E6. N 12 9

13 N S Befintlig verksamhet Ån Söderleden 7 Sektion 7: Sektion mot öster med befintlig bebyggelse på norra sidan och ny på den södra. Strax väster om Sisjömotet. N S 8 Söderleden Företagsdammarna Sektion 8: Sektion mot öster med befintlig bebyggelse på norra sidan och ny på den södra. Vid de nya företagsetableringarna/dammarna. S Sektion 9: Sektion mot öster med ekodukten och grönstråket i bakgrunden och den nya bebyggelsen på den södra sidan. Trädridåerna är nya och strukturerar och ger området en starkt designad prägel som väl konstraterar med det korsande grönstråket. 13

14 Flygbild Söderleden från öster Figur: De strukturerande trädraderna som korsar Söderleden ger en tydlig karaktär till företagsområdet och signalerar dess karaktär och särart till trafikanten vars uppmärksamhet väcks. 14

15 Trädridåer från Söderleden Trädradernas karaktärer tillåts spela mot varandra och rödbladiga lönnar bryter av mot ljusgröna aplar och blommande hagtorn i en spännande följd. Förslaget utvecklas så att även höst och våraspekten utmärker sig. Det blir spännande att passera Fässbergsdalen. Vad blommar där idag? 15

16 Stora Å-stråket - från öster till väster I östvästlig riktning löper också stråket längs Stora ån, som i första hand är ett rekreationsstråk för cykelturer, promenader, fiske och kanske också kanot och ridning. I ån finns relativt mycket fisk. Denna kvalitet förstärks och tas tillvara, genom breddning av ån och upprensning av dess vattenytor. Stora Å-stråket ges en mer urban karaktär i sin västra del. Idrottsområdet i Mölndal (10) Noah och Marta från Mölndal ska handla. Det är fint väder och det är inga stora inköp så det blir cykel idag. Så blir det samtidigt en utflykt. Cykelvägen förbi knallen i norr mellan Eklanda och Maxi har blivit fin, och innebär att man kan göra små avstickare upp i skogen och leka vid fornlämningarna med barnen. Men idag har de barnvakt och passar på att ta den långa vägen över ekodukten och längs Stora ån. De kliver på cyklarna vid bostaden i Mölndal och tar först cykelvägen förbi idrottsområdet. De ser några fotbollsspelare och bakom bullerskärmen och det uppstädade dagvattenstråket hör de trafiken brusa. Stora ån vid företagsbyn (11) Väl över ekodukten och det korsande ekostråket där de ser många vandrare som är på väg söderut från Änggårdsbergen, cyklar de in bland de nya företagsbyggnaderna nordväst om Balltorp och Lunnagården. Vad snyggt det blivit här säger Noah, och så skönt att de äntligen fixat en riktig cykelväg. Ja solen glittrar i vattnet säger Marta. Förr var här så igenvuxet och fuktigt. Jag var faktiskt lite rädd för att ta mig fram den här vägen då. I varje fall när det mörknade. Men nu är här mycket folk. De möter en ryttare och ser några fiskare som just drar upp en öring. Stora ån vid Sisjö centrum (12) Ganska strax är de framme vid apoteket och färghandeln som var målet för deras färd idag. Sedan ska de cykla över bron till Maxi, köpa lite picknick och ta slingan genom skogen förbi fornminnena. Men först handla. Här har ån ändrat karaktär och liknar alltmer en stadsmässig kanal med rakare kanter som är stensatta. Rätt snyggt. Fiskare med metspön och soffor med några pensionärer avlöser varandra. Alaska (13) När Stora ån vinklar upp mot Söderleden, leds den i en mittfåra i Sisjövägen. Den blir på så sätt en del i en numera rätt fin entré till området, som tidigare var minst sagt trist. Noah behöver ta ut pengar, så Marta sätter sig att vänta på ett café på kajkanten framför affären. Solen gassar, och hon blir sugen på glass. 16 Principskiss Å-kant Principskiss Å-kant

17 S N 10 Vid idrottsområdet i Mölndal S N 11 Nytt verksamhetsområde i Balltorp S N 12 Utmed Stora Åvägen i Göteborg V Ö 13 Utmed Sisjövägen i Göteborg 17

18 Behovet av att reglera kvarterens grönytor en process Mitt bland de tre stråken sker en utbyggnad av framför allt bostäder och företagsbyar. I Fässbergsdalen satsas det på ett hållbart byggande. Intryck har hämtats från andra områden där hållbarhet och uthållighet varit ledstjärnor, exempelvis Västra hamnen i Malmö eller Norra älvstrandens nyare delar i Göteborg. Växtlighet på taken liksom solfångare, lokalt omhändertagande av dagvatten, genomsläppliga ytskiktsmaterial även för hårdgjorda ytor blir därmed en självklarhet för många ytor. blir därmed en självklarhet i framtidens företagsbyar liksom gröna tak. Sådana lösningar är väsentliga både för en god dagvattenhantering, för rening av förorenat vatten samt inte minst för hur området uppfattas både visuellt och avseende sina ambitioner för ett modernt och hållbart byggande. I detta arbete är det viktigt att utveckla ett särskilt designprogram för respektive område så att varje fastighetsägare i samarbete med kommunen får hjälp att ta sitt ansvar för ett hållbart byggande såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt. Figur: Dagvattendammar där partiklar kan sedimentera och vatten renas kan ha många olika uttryck. Här visas exempel på stramare och mer gårdgjorda karaktärer som skulle kunna finnas i delar av området. 18

19 Figur: Inspirationsbilder som delger möjliga karaktärsdrag i framtidens företagsbyar. 19

20 Illustrationsplan 20

21 21

22 22