Välkommen till Samhällsbyggnadsdagen 2015

Transkript

1 Välkommen till Samhällsbyggnadsdagen 2015

2 DET GODA GRÖNA

3 Carl-Magnus Capener, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Gröna tak och gröna fasader

4 Klimatskal med växter? Frågeställning Hur påverkar gröna klimatskal, d v s klimatskal med växter på fasaden eller taket, fuktsäkerhet och energiaspekter hos klimatskalet? Isolerar ett grönt tak?! = SP:s insats Vinnova/SBUF projekt, med totalt 11 medverkande parter, kring stadsutveckling med ekosystemtjänster. SP har undersökt byggnadsfysikaliska aspekter hos klimatskal med växter. Resultat SP har bidragit med att mäta och simulera byggnadsfysikaliska aspekter av växtlighet på tak och väggar. Bl a har en fältstudie genomförts vid SP i Borås med en växtfasad på en träregelvägg.

5 Byggnader behöver tillgodose många krav förutom att bidra till ekosystemtjänsterna En ändring i konstruktion kan medföra påverkan på: +/- fuktsäkerhet +/- energianvändning +/- temperaturer & termiskt klimat

6 Mätningar Provvägg i Borås Den gröna väggen består av 4 kassetter med planteringshål Växterna levererades av SLU och planterades den 1 juli 2013 Fältmätningar pågick under över 1 års tid

7 Några slutsatser fukt (från simulering och mätning) Grundläggande: Viktigt att undvika läckage Den värmelagrande effekten hos det gröna, ventilerade klimatskalet innebär att den relativa fuktigheten påverkas så att den o blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) o blir lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar) En fuktsäkerhetsprojektering är alltid viktig!

8 Slutsatser energi (från simulering och mätning) Varma, fuktiga och regnrika klimat byggtradition med mindre mängd värmeisolering stor fördel ur energisynpunkt då behovet av luftkonditionering/kyla kan minska bättre komfort Nordiskt klimat och byggtradition mindre eller ingen inverkan på energianvändning den termiska komforten kan påverkas positivt av den temperaturutjämnande effekten, och då om konstruktionen inte är välisolerad

9 Mer grönt Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Guidelines för kvalitets- och fuktsäkring C/o City steg 3 Biotoptak och väggar mer fukt och energi (och komfort) ECODISTR-ICT Beslutsstödsverktyg för renovering och förnyelse av befintliga stadsdelar och byggnader, inkl. grönytor och komfort Green Roof Explore Påbyggnader och trädgårdsodling på tak Ingen hemsida än

10 Demo i Brasilien komfort och energi C/o City 3 Demos i Stockholm Biotoptak och gröna väggar C/o City 3 Takodling (restauranger i Göteborg) C/o City Urban komfort! Guidelines för kvalitetssäkring Påbyggnad och trädgårdar på tak Beslutsstödsverktyg på stadsdelsnivå Frågor?

11 Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet Gröna ytor och träd

12 Urbanisering och klimatförändring En utmanande kombination Vart är vi på väg? Var är vägen? Vilka konsekvenser får det? Kan vi göra något bättre? Kan vi förtäta och ändå ha en funktionell och attraktiv stad?

13 Hur mår våra stadsträd? Att plantera ett stadsträd är dyrt! Grönytor gör att vi trivs i staden och mår bra! av Stockholm stads stads träd mår dåligt! Förtätning av stadsmiljön ökar påfrestningarna på träden! MEN! Det finns lösningar som dessutom kan hjälpa till att hantera dagvatten

14 Avancerade fullskaleförsök visar vägen Heavy Vehicle Simulator används för att verifiera dränerande hårdgjorda ytors bärförmåga samt vattenhanteringsförmåga Fältundersökningar ger validering i stadsmiljö Webbaserat dimensioneringsverktyg ger inspiration och ökar förståelsen Utbildning och kontrollprogram säkerställer att det är svårt att göra fel

15 Kombinationen av funktionell trädplantering och gata är snygg Det är positiva förändringar på gång men vi kan mycket mer. Augustenborg i Malmö klarade sig under 2014 skyfall Shared space i Stockholm. Stadsträd i skelettjordar samsas med fordon och gångtrafikanter. Rosendal i Uppsala har ett bra hållbarhetstänk I Växjö kombinerar man en helt dränerande gata med intilliggande skelettjord för stadsträden.

16 Våra systemlösningar hjälper städernas hållbara utveckling Vi tar fram möjligheter till lokala dagvattenlösningar i liten och stor skala Våra lösningar kan implementeras var för sig eller i kombination Vi samlar in och sprider information om lyckade lösningar Har du kunskap om goda exempel eller vill delta så kontakta oss! Läs mer på

17 Hårdgjorda, dränerande ytor behöver in se tråkiga ut

18 Grönytor som tar hand om dagvatten

19 Stadsträd ska må bra för att vi ska må bra

20 Det finns stor potential i marken

21 Korta projektfakta Tid: år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: M SEK. 50 respektive 40 % från Vinnova KONSORTIET Forskningsutförare: CBI (koordinator), SP, SLU, VTI Kommuner: Uppsala, Stockholm, Växjö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Lund Industri: NCC, Cementa, Starka, Benders, Stenforsk, Konsulter: SWECO, StormTac, Viös, CEC Design, Ramböll, Movium, Trädgårdsanläggarna Hemsida: Kontakt: Björn Schouenborg, Direktnummer: , bjorn.schouenborg@cbi.se

22 Tack för uppmärksamheten!

23 Fredrik Fogelberg, JTI - Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Stadsodling vad är det och hur gör man?

24 Stadsodling betyder olika saker Kolonilotter Gröna tak Gerillaodling Odlingsbäddar i stadsmiljö Balkongodling Olika former av tekniskt avancerad odling (hydroponics, växthus på höjden etc.)

25 Stadsodling både busenkelt och superkomplicerat Några pallkragar med jord på innergården Avancerade växthuskonstruktioner som byggs ihop med kontor

26

27

28 Kolonilotter En odlingsform som funnits i Sverige sedan 1888 (Landskrona) Hushållsodling av grönsaker, frisk luft Ofta korta kontrakt eller på platser som kunde ianspråktagas för stadens utveckling Finns fortfarande Odlingslotter med eller utan bebyggelse

29 Gröna tak Tunt växttäcke av fetbladsväxter på ett platt tak dekoration fördröjning av regnvatten till dagvattensystemet Lägre inomhustemperatur

30

31 Gerillaodling Osanktionerad odling på övergivna platser Ofta i extrema stadsmiljöer (New York, Hongkong) Odling av grönsaker, men även prydnadsträd, buskar mm

32 Odlingsbäddar i stadsmiljö Odling i bostadsområden, t ex för att engagera de boende Extremt lokal odling Ofta grönsaker, gärna av något exotiskt slag (pak choi, ris, vissa bönor) Ofta deltagardrivet

33

34 Vad bör man tänka på i stadsodling? Odlingsplatsen Vad har platsen använts till tidigare åkermark, bensinstation, träimpregneringsfabrik? Behöver man tillföra jord? Lokalklimatet? Vem ansvarar för och/eller äger marken? Förening Enskilda personer Företag

35 Knep och tips När man inte vet vad man talar om, använder man olika symboler Urban farming Local Food security Urban agriculture UPA. är olika fackuttryck som i princip handlar om att odla livsmedel på olika sätt inom stadens fysiska gränser

36 Vi ser sammanhanget! Analyser och riskbedömning av odlingsplatsen Teknik för odling stort eller smått Storytelling och kulturhistoriskt sammanhang Odlingens påverkan på infrastrukturen (rotinträngning i dagvattenledningar, bevattning på tak) Infrastrukturens påverkan på odlingen (materialval vid byggnation, järnvägsslipers till grönsaker?)

37 Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Den socialt hållbara staden

38 Varför social hållbarhet? Mycket behöver renoveras tekniskt Stora sociala behov Möjlighet att göra det integrerat Social hållbarhet är på agendan bland kommuner, byggföretag och fastighetsägare

39 Hur fattas beslut om renovering? Renovering föregås ofta av akuta tekniska problem, höga driftskostnader eller dålig innemiljö Byggherrarna har ofta inte tillräckligt tid eller kunskap för att göra utvärdering av olika renoveringsalternativ Kostnaden för renovering kalkyleras för att återbetala sig på kort tid Traditionellt sett har man inte tagit med de sociala aspekterna

40 Hur ska vi vikta?

41 SAMMANHÅLLEN STAD ETT FUNGERANDE VARDAGSLIV SAMSPEL OCH MÖTEN IDENTITET OCH UPPLEVELSE HÄLSA OCH GRÖNA STADSMILJÖER TRYGGHET OCH ÖPPENHET

42 Att tänka efter före

43 TEKNISKA UTMANINGAR MED KOMPAKTA STÄDER

44 Pierre Landel, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur högt kan vi bygga i trä?

45 Stomsystem Rydebäck, Helsingborg Sverige Vallen, Växjö Sverige Trondheim, Norge Stud-and-rail systems Träregelstomme Pelar-balk system Skivsystem massivträ CLT

46 Höga byggnader i trä genomförda projekt vån. Regel stomme Växjö, Sverige vån. CLT stomme Sundsvall, Sverige vån. CLT stomme Växjö, Sverige vån. CLT stomme Melbourne, Australia vån. Limträ stomme Bergen, Norge

47 Höga byggnader i trä planerade Tallwood 30 våningar i Vancouver, Kanada av MG Architecture HoHo 24 våningar (2018) Wien, Kerbler Gruppen. HALLONBERGEN 22 våningar (2018), Wingårdhs och Folkhem REI Paris 35 våningar, Michael Green Architecture MG Architecture

48 Höga byggnader i trä Konceptstudier Hållbart samhällsbyggande (Formas) Omfattning: 3 år (nov ) Syfte 12 MSEK Designa och konstruera våningsbyggnad med bärande stomme av trä Berg C.F.Møller & DINELLJOHANSSON Tengboms Pedagogisk övning, bygga upp kunskap kring frågorna hos de deltagande aktörerna Moelven

49 Projektteam Byggherrar: Arkitekter: Konstruktörer: Brandkonsulter: Akustik: Leverantörer: FoU: HSB och VKAB White Berg C. F Möller BTB Bjerking BRIAB Brandskyddslaget WSP Moelven KLH Masonite beams LnU och SP

50 Byggsystem KLH Paneler av korslimmat massivträ för bärande bjälklag, väggar och tak Spötelgasse (AT), KLH Åsbovägen Fristad, KLH Sverige KLH Sverige KLH Sverige

51 Byggsystem Moelven Pelar-balk system av limträ och bjälklagselement av laminerat fanerträ (LVL) och limträ Kv Vallen Växjö, Moelven Linnéuniversitetet, Moelven Askims torg,moelven

52 Byggsystem Masonite Beams Lättbalkar med I-tvärsnitt för bjälklag, väggar och tak för platsbyggande, element- och modulbyggande, samt som komplement i pelar-balksystem.

53 Konstruktion Stabilisering Momentstyv infästning Styv kärna Bärning i ytterskalet Bjälklag som håller samman kärna och ytterskal Utfackningsväggar Hybrid system

54 Konstruktion Brandkrav Analytisk dimensionering Dubbla utrymningsvägar (dubbla trapphus?) Brandklass? Stomme R90 Beakta risk för fortskridande ras Dvs en brand måste gå att hinna släcka innan huset rasar samman Begränsning av egendomsskador

55 FoU Deformationer Vertikala deformationer Horisontella deformationer Dynamiska egenskaper

56 FoU Dynamik Vindlast Styvhet Dimensioner och förband Massa Förstärkta bjälklag Dämpning Aktiv dämpning Bassäng på taket? Byggnad 1 och 2 8 våningar Kontor Bostäder Byggnad 1 2 x 8 våningar Kontor Bostäder Byggnad 1 Byggnad 2 Ökande massa dämpning, styvhet

57 Akustik Ljudspridning kontra stabilitet och styvhet Förhindra ljudspridning genom den bärande stommen Ljudklass Stegljudsnivå > 50 Hz Stegljudsnivå > 20 Hz

58 LCA Hur påverkar byggnadshöjden livcykelkostnaden och miljö?

59 Resultat Aktörer med bättre kunskap om Byggsystem för höga trähus Konstruktion Branddimensionering Utveckla byggsystem Förbandslösningar Stabilisering Styvhet Akustik och vibrationskrav Beräkningsmodeller

60 Tack! Kontakta oss Marie Johansson SP, projektledare Pierre Landel SP Kirsi Jarnerö SP

61 Åsa Jardeby, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vilket är det smartaste energisystemet i den kompakta staden?

62 Det smartaste energisystemet i den kompakta staden?

63

64

65

66

67 Lätt industri- och handelsområde Ytterområde 1950-tal Stadskärna -mixad Miljonprogram Radhus & villaåker

68 Lätt industri- och handelsområde Ytterområde 1950-tal Stadskärna -mixad Miljonprogram Gammalt hamnområde blir nytt bostadsområde i centralt läge Nya byggnader i befintliga strukturer Radhus & villaåker

69 Fjärrvärmedriven kyla Returkopplade användare Fjärrvärmedriven industri Fjärrvärme med hög temperatur Drivvärme Lågtemperaturnät kopplat mot fjärrvärmenätet Solfångare Säsongslager Lågtemperaturnät med restvärme

70

71

72 Björn Carlsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur skapar vi tysta offentliga rum?

73 Jan Welinder, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Hur får vi mobiltäckning i den kompakta staden?

74 Mobilnäten byggdes en gång för att flytta telefonen utomhus

75 Men den har flyttat tillbaka Snart rings 90% av alla samtal inomhus

76 egentligen är det inte ringa vi helst vill Data Samtal

77 Men alltför ofta blir det såhär! Är det operatörens fel? Nej - inte så ofta inne i staden!

78 Boven i dramat byggnadsmaterialen! Genomsläpplighet för mobilsignal (exempel): Vanligt glas 50% Trävägg 20% Tegelvägg 5% Betong 1% Energiglas 1% Metall 0%

79 Är det energieffektiveten som är problemet? Nja energiglas och metallbelagd isolering ställer till problem Men plåt och betong hade vi förut

80 Problem är till för att lösas! Med den tekniska utveckling vi har är det helt enkelt inte tänkbart att mobiltelefon och andra trådlösa system inte fungerar! Det finns lösningar!

81 Aktiv teknik förläng mobilnätet in i huset Stort utbud på marknaden men operatörerna är lite avvaktande Mikhail Popov, Acreo

82 Innovativa metoder att integrera kommunikationsutrustning i fönster Connected window 3G repeater Windows of Opportunity, Ericsson 4G WLAN-router SP har tillsammans med Glafo utvecklat transparent intelligens

83 Passiv teknik bygg huset så att signalen kommer in Välj material och komponenter så att åtminstone delar av väggarna är genomsläppliga Bild Kingspan

84 Mobiltäckning i energieffektiva byggnader, E2B2/Energimyndigheten Inventering, mätteknik och beräkningsteknik

85 Varför finns det i så fall mobiltäckningsproblem? Kunskapen är inte spridd när uppstår det problem? Problem upptäcks först när byggnaden är klar! Vems är ansvaret? Vem ska ta initiativ till och betala åtgärder?

86 Långsiktiga lösningen: Mobiltäckning måste ingå i beställarens krav

87 Tack för idag! Välkommen till SP-dagen i Lund 3:e mars 2016 på temat Den resilienta staden