Aktualitetsprövning. av Översiktsplan 2040

Transkript

1 Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2040 Antagen av kommunfullmäktige i Norrtälje kommun

2 Innehåll Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Process 4 Länsstyrelsens sammanfattade redogörelse för Norrtälje kommun 5 Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2040 har tagits fram efter beslut av Kommunstyrelsen i Norrtälje kommun den 19:e juni Dokumentet ska utgöra underlag till den fortsatta översiktsplaneringen. Handlingen är upprättad av samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning. Arbetet med aktualitetsprövningen har utförts av översiktsplanerarna Olof Johansson och Anton Tornkvist. Ett stort antal tjänstemän har lämnat underlag och synpunkter. Intern aktualitetsprövning 8 Översiktsplan Fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen 14 Framtida fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen 17

3 Sammanfattning Översiktsplanen ska uttrycka kommunens vilja och fungera som ett viktigt styrdokument för markanvändning och bebyggelseutveckling. Det är därför viktigt att översiktsplanen är aktuell. Att en gång under mandattiden pröva om den kommunomfattande översiktsplanen är aktuell är också ett krav enligt plan- och bygglagen. Den enligt plan- och bygglagen obligatoriska kommunomfattande översiktsplanen heter Översiktsplan 2040 i Norrtälje kommun. Översiktsplanen består förutom av huvuddokumentet även av ett planeringsunderlag, ortsanalys och en markanvändningskarta. I översiktsplanen ingår formellt också alla fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen. Dessa dokument är framtagna enligt samma lagkrav som den kommunomfattande översiktsplanen. Vid tidpunkten för aktualitetsprövningen fanns åtta gällande fördjupningar av översiktsplanen och två tillägg. Mellan september januari 2018 gjordes en aktualitetsprövning av alla antagna översiktsplaner. För varje översiktsplan som analyserats har en genomgång gjorts om planens förutsättningar är aktuella, om inriktningen är aktuell, om planen utgör ett bra stöd för kommunens handläggare samt om planen ska fortsätta att gälla eller om en ny plan bör tas fram. Aktualitetsprövningen av Översiktsplan 2040 visar att förutsättningarna ändrats så pass mycket sedan antagande att en ny kommunomfattande översiktsplan bör tas fram. De interna synpunkterna visar också att planen bör göras tydligare inom flertalet områden för att kunna utgöra ett fullgott stöd i verksamheten. Flertalet av de fördjupade översiktsplanerna är äldre än tio år och det är därför realistiskt att förutsätta att nya fördjupade översiktsplaner bör ta fram på sikt. Även om det finns delar av de fördjupade översiktsplanerna som är inaktuella kan den resterande planen fortsatt utgöra ett stöd för kommunens handläggare. För kommunens fysiska planering är det i det flesta fall bättre att ha en delvis inaktuell fördjupad översiktsplan, än ingen alls att förhålla sig till. Förutsättningarna för verksamheten medger inte heller att alla dessa planer kan revideras med start under nuvarande mandatperiod. Bedömningen är att de nya fördjupade översiktsplaner som framöver ska prioriteras, är i kommundelar där det råder särskilt stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk, såsom tätorter med hårt bebyggelsetryck och i områden med stora bevarandevärden som i exempelvis kommunens havsområde. I nedanstående översiktsplaner planer anses förutsättningarna ändrats så mycket och förändringstrycket vara så pass stort att nya översiktsplaner bör tas fram med start under nuvarande mandatperiod: Översiktsplan 2040 (2013) Fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle (2010) Utvecklingsplan Norrtälje stad (2004) Fördjupad översiktsplan för Nordrona (2005) (Kommer ingå i ny FÖP för Norrtälje stad.) För att utveckla och fördjupa den översiktliga planeringen ser vi i dagsläget även inom de närmaste åren behov av ytterligare tillägg inom områden där kommunen sedan tidigare saknar (TÖP:ar) och fördjupningar (FÖP:ar) Dessa planer prioriteras efter ny Översiktsplan, FÖP Norrtälje stad och FÖP Rimbo: Fördjupad översiktsplan för Rådmansö Fördjupad översiktsplan för Bergshamra 3

4 Fördjupad översiktsplan för Grisslehamn Havsplan för Norrtälje kommun Ovanstående behov av nya fördjupade översiktsplaner är inte inbördes rangordnat och en bedömning av vilken av dessa fördjupade översiktsplaner som ska tas fram först saknas i dagsläget. En bedömning över vilken av dessa planer som ska prioriteras bör göras inom ramen för arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Nedanstående fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen anses i huvudsak vara aktuella. De utgör ett fortsatt stöd för handläggning och bör därför fortsatt gälla: Fördjupning av översiktsplanen för Älmsta samhälle (2006) Fördjupad översiktsplan för skärgården (2005) Fördjupad översiktsplan för Hallstavik (1999) Fördjupad översiktsplan för Edsbro (1995) Fördjupad översiktsplan för Svanberga (1993) Bryggplan (2007) Process Kommunstyrelsen fattade den 19:e juni 2017 beslut om att aktualitetspröva översiktsplanen. Under hösten skickades en enkät ut till kommunens förvaltningar samt till alla avdelningar inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Vissa handläggare inom samhällsbyggnadsförvaltningen och bygg- och miljökontoret fick också enkäten direkt skickade till sig då deras ansvarsområden eller nyckelkompetenser ansågs vara särskilt viktiga att väga in. Förfrågan har skickats till Länsstyrelsen i Stockholms län innan sommaren, om att ta fram en redogörelse över statliga och mellankommunala intressen som kan ha påverkan på översiktsplanens aktualitet. Länsstyrelsen inkom med svar under hösten En aktualitetsprövning och beslutsunderlaget för en sådan kan utformas på olika sätt. De formella kraven är endast att beslutet ska tas av kommunfullmäktige och att länsstyrelsen före beslutet skall ges tillfälle att redovisa sina synpunkter angående statliga intressen. Nedanstående plan har ersatts av Gång och cykelprogram för landsbygden i Norrtälje kommun (2017) och upphör därför att gälla. Utbyggnad av cykelvägar i kommunen (2011)

5 Länsstyrelsens sammanfattade redogörelse för Norrtälje kommun Allmänt Länsstyrelsen ska enligt plan- och bygglagen minst en gång under mandatperioden, eller när kommunen begär det, redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Norrtälje kommun har under 2017 av Länsstyrelsen begärt och fått en sådan redovisning. Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att de statliga och mellankommunala intressen som Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för enligt 3 kap. 16 PBL, inte har sådan karaktär att de kräver en omarbetning av den kommunomfattande översiktsplanen. Översiktsplanen bör även fortsättningsvis kunna utgöra stöd för planläggning och tillståndsgivning. Länsstyrelsen noterar samtidigt att nya frågor har aktualiserats sedan översiktsplanen antogs 2013, vilka har betydelse för bebyggelseutvecklingen och för beslut om mark- och vattenanvändning. Den fortsatt kraftiga befolkningsökningen i länet medför också nya krav på planeringen i kommunerna. Länsstyrelsens granskningsyttrande Nedan presenteras hur förändrade förutsättningar förhåller sig till Länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrande för gällande översiktsplan. Bebyggelseutveckling från regional synpunkt Länsstyrelsens synpunkter om att kommunens utgångspunkt för bebyggelseplacering bör vara att bostäder lokaliseras kollektivtrafiknära kvarstår. Kulturmiljöanalyser Synpunkter kvarstår. Länsstyrelsen kan inte baserat på översiktsplanens underlag bedöma hur riksintresset är beaktat. Riksintresset Roslags Bro Synpunkter kvarstår. Länsstyrelsen har dock påbörjat en översyn av kulturmiljövårdens riksintressen. Under de närmaste fem åren kommer de flesta av länets riksintressen för kulturmiljövården inventeras och analyseras på nytt. Värdetexter, urval och avgränsningar kommer att ses över. Målet är att nya kunskapsunderlag ska finnas framtagna för samtliga områden i länet och att de utpekade riksintressena ska vara aktualiserade med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs. Aktualiseringen ska ske i dialog med länets kommuner. Syftet är att skapa en ökad förutsägbarhet och tydlighet i frågor som rör planering och byggande i länet. Trafikslagens anläggningar Synpunkter kvarstår. Trafikverket avvaktar utgången av riksintresseutredningen inför uppdaterat beslut om utpekande av riksintressen för kommunikationer. Kustområdet och skärgården Synpunkter kvarstår. Länsstyrelsen har även yttrat sig över förslag till fördjupning av översiktsplanen för Rådmansö 2012 som vägledning för utveckling av orter inom riksintresseområdet. Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse främst bör prövas inom och i anslutning till redan etablerade orter på Rådmansö såsom Gräddö, Rävsnäs och Södersvik för att stärka befintliga strukturer vad gäller kommunal service. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen synpunkter om att det endast undantagsvis kan vara tillämpligt med lättnader i strandskyddet baserade på landsbygdsutveckling i strandnära läge kvarstår. Vägtrafikbuller Förutsättningarna sedan Länsstyrelsens granskningsyttrande har förändrats. Sedan 1 juli 2017 gäller en förordning till miljöbalkens bestämmelser om riktvärden för buller utomhus vid bostadsbyggnader från spårtrafik och vägar. Förordningen ska 5

6 tillämpas vid planläggning samt i ärenden om förhandsbesked och bygglov utanför detaljplan. Klimatanpassning Förutsättningarna sedan Länsstyrelsens granskningsyttrande har förändrats. Sedan antagande av översiktsplanen har Länsstyrelsen tagit fram nya rekommendationer kring lägsta grundläggningsnivå längs med länets Östersjökust. Ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs länets Östersjökust behöver placeras ovanför nivån + 2,7 meter räknat i höjdsystem RH2000. Om ny bebyggelse placeras under rekommenderad nivå behöver kommunen visa att exploateringen inte blir olämplig. Bebyggelse vid miljöstörande verksamheter Synpunkter om hänsynstagande vid efterföljande planering kvarstår. Nya förhållanden som särskilt behöver uppmärksammas Nedan redovisas kortfattat statliga och mellankommunala frågor som berör Norrtälje kommun och som är nya sedan gällande översiktsplan antogs. De statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet och för kommunens översiktsplanering, redovisas mer utförligt i Länsstyrelsens Sammanställning av statliga och mellankommunala intressen av betydelse för kommunernas planering. Den senaste versionen av sammanställningen är daterad 7 februari 2017, och finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Riksintressen Översynen av riksintressena för friluftslivet har slutförts för Stockholms län. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har den 19 januari 2017 tagit beslut om riksintresset för Stockholms skärgård Mellersta delen. Den 21 april 2017 togs beslut om riksintresset för Tärnanområdet, tidigare kallat Össebygarn- Roslagskulla. Underlag för områdena kommer att tillgängliggöras i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Mellankommunala frågor Tillväxt- och regionplanenämnden har Regional utvecklingsplan, RUFS 2050, på utställning fram till 3 november Planen ska utgöra ett stöd till kommunernas översiktsplanering. Den förväntas antas under våren En regional cykelplan, som pekar ut stråk för arbetspendling med cykel, redovisades i februari 2014 av Trafikverket, Landstinget och Länsstyrelsen. I oktober 2015 presenteras det allra första cykelbokslutet, en årlig uppföljning av cykelplanen och den utbyggnad av regionala cykelvägar som krävs Länsplanen för transportinfrastruktur i Stockholms län är på remiss fram till 30 november. Ny plan förväntas antas våren Hälsa, säkerhet och riskfrågor Länsstyrelsen har 2015 låtit SMHI ta fram en regional klimatanalys för Stockholms län. Länsstyrelsen har tittat på områden som riskerar att drabbas av översvämning vid kraftigt regn eller så kallat skyfall. Som en del i detta arbete har Länsstyrelsen tagit fram en lågpunktskarta som visar de potentiellt instängda områdena i terrängen, och som vid skyfall riskerar att översvämmas. Karteringen har inte tagit hänsyn till infiltration eller dagvattensystemets kapacitet. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till risken för översvämning längs övriga vattendrag och sjöar. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län (2017:01). Rekommendationerna är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för planering utmed transportleder för farligt gods; Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods (2016:4). Syftet med riktlinjen är att ge vägledning och underlätta hanteringen av riskfrågor relaterade till farligt gods i planprocessen. Riktlinjen tydliggör även hur Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer risker vid granskning av detaljplaner och översiktsplaner. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden Regeringen beslutade om en prövning av förslagen till åtgärdsprogram. Denna prövning är nu klar och Vattenmyndigheterna har uppdraget att fastställa de nya åtgärdsprogrammen för EU-domstolen meddelade i en dom den 1 juli 2015, mål C461/13, gällande hur miljökvalitetsnormerna enligt ramdirektivet för vatten ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden, att de funnit att medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela

7 tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ekologisk ytvattenstatus äventyras. I domen tolkar EUdomstolen också begreppet försämring i ramdirektivet såsom en försämring till en lägre klass för en enskild kvalitetsfaktor, även om inte den sammanvägda statusen försämras. Vidare anser domstolen att för en kvalitetsfaktor som redan befinner sig i lägsta klass innebär varje försämring av denna en försämring av status. En slutsats av domen är att det i planärenden kommer ställas större krav på att visa att planförslaget inte riskerar att leda till en försämring av status eller att det äventyrar att miljökvalitetsnormer för vatten kan följas. Övriga frågor Status kring projektet Stockholm ström och de delar som berör Norrtälje kommun framgår av Stockholms ströms webbplats, Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket har även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 andra stycket samt PBL (BFS 2015:1 FRI). En reviderad kulturmiljölag (1988:950) trädde i kraft den 1 januari 2014, vilken utgör en översyn av den tidigare kulturminneslagen. En av den nya lagens viktigaste förändringar gäller fornlämningar. Från 2014 finns nya nationella kulturmiljömål. Ändringar i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde ikraft den 1 januari Länsstyrelsen har under 2017 tagit fram nytt planeringsunderlag för planering av höga byggnader och objekt - information vid detaljplanering med hänsyn till luftfartens och totalförsvarets intressen. Underlaget går att hitta på vår webb.. 7

8 Intern aktualitetsprövning Vilka planer har analyserats? Översiktsplan 2040 (2013) har analyserats tillsammans med tillhörande bilagor. En analys har också gjorts av alla fördjupningar av och tillägg till översiktsplanen. De planer som analyserats är: Fördjupade översiktsplaner Fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle (2010) Fördjupning av översiktsplanen för Älmsta samhälle (2006) Fördjupad översiktsplan för Nordrona (2005) Fördjupad översiktsplan för skärgården (2005) Utvecklingsplan Norrtälje stad (2004) Fördjupad översiktsplan för Hallstavik (1999) Fördjupad översiktsplan för Edsbro (1995) Fördjupad översiktsplan för Svanberga (1993) Tillägg till översiktsplanen Bryggplan (2007) Hur har bedömningen gjorts? Under hösten 2017 skickades en enkät ut till alla förvaltningar på kommunen och till de kommunala bolagen samt till Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje kommun. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och Bygg- och miljökontoret skickades enkäten också ut till alla avdelningar samt till personer med nyckelkompetenser inom diverse sakområden. Enkäten innehöll följande frågor; 1. Är ÖP:s innehåll aktuellt utifrån din verksamhets glasögon? D.v.s. Är den giltig i förhållande till andra planer och dokument i kommunen? Om ditt svar är nej, var god utveckla. 2. Pekar ÖP ut en långsiktig utvecklingsinriktning inom ditt område? D.v.s. ger den tillräckligt stöd i det arbete dina anställda behöver utföra? Om ditt svar är nej, var god utveckla. 3. Har det dykt upp nya mellankommunala frågor som den borde hantera? Om ditt svar är ja, var god utveckla. 4. Har du lagt märke till andra perspektiv som inte hanteras tillräckligt i nuvarande ÖP? Om ditt svar är ja, var god utveckla. 5. Har några planer genomförts som gått emot översiktsplanens intentioner? Varför har problemet uppstått? Vilka konsekvenser har uppstått? 6. Vad har genomförts av ÖP sedan antagande? Vad återstår att göra av översiktsplanen och hur bedöms detta kunna genomföras? 7. Vilka frågor kan bli aktuella att ta upp i en ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan eller tillägg till översiktsplanen? Varje fråga kunde besvaras utifrån samtliga kapitel i översiktsplanen, översiktsplanens bilagor samt utifrån varje fördjupad översiktsplan och tillägg till översiktsplanen. Utbyggnad av cykelvägar i kommunen (2011)

9 Översiktsplan 2040 Bedömningen är att revideringsbehovet är så pass stort att en ny översiktsplan bör tas fram. Ett stort internt behov finns av att göra översiktsplanen till ett förbättrat arbetsredskap för att underlätta handläggningsprocesserna. I nedanstående textavsnitt sammanfattas de interna synpunkterna som gäller generellt för Översiktsplan Detta följs av en sammanfattning uppdelat efter översiktsplanens kapitel och bilagor. Generellt om översiktsplan 2040 Den generella uppfattningen är att översiktsplanen inom många områden är vagt hållen vilket lämnar alltför stort tolkningsutrymme för enskilda handläggare. Synpunkter ger att planen bör skala bort mycket av beskrivande faktatext och fokuseras på att vara ett strategidokument och fysisk plan. Den generella uppfattningen av Översiktsplan 2040 är att planen är svår att arbeta med. Det anses vara tidskrävande att leta fram de uppgifter som kan vara av intresse vid handläggning av ett ärende. Detta medför i sin tur risk för att översiktsplanen används i alltför liten omfattning samt att viktig information missas vid handläggningen. Ett annat upplägg, tydligt och lättnavigerat, är något som efterfrågas för att översiktsplanen ska användas aktivt av såväl kommunens tjänstemän som våra medborgare och samtidigt vara ett levande dokument. Det är efterfrågat att översiktsplanen på ett tydligt sätt pekar ut vad som är kommunens vilja och hur detta ska åstadkommas. Det behövs en tydligare vision och målbild över hur kommunen avser att utvecklas, i synnerhet när det gäller bebyggelse- och infrastrukturutveckling. Översiktsplanen behandlar pågående projekt, utredningar med mera i allt för stor omfattning. Istället bör översiktsplanen peka ut inriktningen över hur vi vill utveckla kommunen Ett avsnitt som kan utgöra förebild är översiktsplanens utpekande av utvecklingsorter i kustbandet. Detta anses vara tillräckligt tydligt för att utgöra ett stöd för den fortsatta planeringen. En sådan detaljeringsgrad är eftersträvansvärd att implementera på flera av de andra tematiska områdena i översiktsplanen. Efterfrågan av en interaktiv digitaliserad översiktsplan är stor. En digitaliserad översiktsplan ersätter inte den gamla planen utan blir ett arbetsredskap, som kan användas vid såväl den interna handläggningen som i kommunikationen utåt gentemot invånare, näringsliv, statliga- och regionala myndigheter. Planer, riktlinjer och lagstiftning som översiktsplanen har att förhålla sig till Sedan antagande av översiktsplan har 17 globala mål- för hållbarhet tillkommit i dokumentet Agenda Målen behandlar både ekologiska, ekonomiska och sociala frågor. Sverige har åtagit sig att följa målen. Det finns därför behov av att införliva Agenda 2030 i arbetet med översiktsplanen. En ny regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2050) har tagits fram under de senaste åren och förväntas att antas under våren Inriktningarna i RUFS 2050 är väl förankrad med de viktigaste aktörerna på såväl statlig som regional nivå och planen ska vara vägledande för de kommunala översiktsplanerna. Under den senaste mandatperioden har en ny vision och värdegrund för kommunen tillkommit. Det sociala perspektivet och barnperspektivet har under nuvarande mandatperiod tagits med i Mål och Budget. Flertalet strategiska dokument har tillkommit sedan 2013, vilka bland annat är Bostadsförsörjningsstrategi, Dagvattenstrategi, Dagvattenpolicy, Landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram, Cykelprogram, Näringslivsstrategi m.m. Dessa bör arbetas in i planen. Översiktsplanen har också att förhålla sig till och samordnas med kommunens förvaltningars arbete och planer varav till exempel VA-planen spelar en avgörande roll för översiktsplaneringens förutsättningar. Ny och befintlig lagstiftning samt riktlinjer för planering på statlig- och regional nivå som kan ha påverkan på översiktsplanens utformning skall beaktas tidigt i processen med att ta fram en ny översiktsplan. En grundlig översyn över påverkan från lagstiftning ska göras. Lagstiftning och riktlinjer som tillkommer under perioden för översiktsplanens framtagande ska beaktas och arbetas in i planen. 9

10 Översiktsplan 2040 uppdelat efter kapitel 1. Vision för framtidens Norrtälje Avsnittet beskriver kortfattat Norrtälje kommuns dåtida vision samt vision för Stockholm Nordost och för Stockholmsregionen. Sedan översiktsplanen antagande har en ny kommunvision antagits av kommunfullmäktige i november Avsnittet bör uppdateras med visionen. Ett omfattande arbete med värdegrund har också inletts inom kommunens verksamheter, vilket bör synliggöras i detta avsnitt. 2. Långsiktig planering i en Översiktsplan Avsnittet beskriver Översiktsplanens funktion och tidshorisont och är allmänt hållen. Innehållet i avsnittet bedöms fortfarande i huvudsak vara aktuellt, men bör justeras avseende datum och process för framtagande/revidering av ny ÖP. 3. Koppling till övrig kommunal planering I avsnittet som utgör en sida, finns en sammanfattning över gällande fördjupade översiktsplaner och tillägg som gäller tillsammans med översiktsplanen. I avsnittet beskrivs också kommande fördjupningar. Avsnitt måste revideras avseende andra strategiska dokument som tillkommit sedan antagande samt planer som inte längre gäller, vilka behöver tas bort. 4. Strategier för tillväxt I detta kapitel beskrivs övergripande Norrtäljes storlek, läge och befolkning samt förutsättningar för framförallt tillväxt av befolkning och näringsliv i den växande Stockholmsregionen. Statliga mål för hållbarhet som översiktsplanen har att förhålla sig till gås igenom. Fem framtidsfrågor i fokus presenteras. En schematisk karta över viktiga utvecklingstråk från kommunen mot omvärlden syns på sida 12. På sida 13 presentas de mål Norrtälje måste nå för att växa i takt med Stockholmsregionen gällande befolkning, arbetsplatstillväxt och utbildningsnivå. Avsnittet som beskriver Norrtäljes förhållande till omvärlden är i huvudsak aktuellt. Tillväxtmålen bedöms i huvudsak kunna sägas vara aktuella men är också beroende av politisk vilja. Statliga mål behöver kompletteras och inom hållbarhetsaspekterna behöver det sociala perspektivet förtydligas. Synpunkter har inkommit om att tillväxtmålen behöver konkretiseras med insatser för att vara relevanta, exempelvis genom att tydliggöra vilka insatser som krävs för att öka arbetstillfällen och utbildningsnivån i kommunen. I översiktsplanen står att det ska finnas planberedskap för nya arbetsplatser, men inte hur detta ska ske konkret. Detta bör utvecklas. 5. Framtida bebyggelseutveckling Kapitlet inleds med kommunens mål för befolkningsökning; 700 nya invånare per år, vilket förutsätter byggande av bostäder samt en permanentning av 300 fritidshus årligen. Avsnittet beskriver Norrtäljes bebyggelsestruktur och de boendemiljöer som gör kommunen attraktiv att bosätta sig i. Kommunens förhållningssätt till bebyggelseutveckling, i pendlingsstråk, på landsbygden och i de kustnära områdena beskrivs. I avsnittet beskrivs kommunens förhållningssätt till permanentning av fritidshus. Pendlingsstråk där nya bostäder kan lokaliseras samt utvecklingsorter på landsbygden presenteras på kartbilder. Sedan Översiktsplanen antogs har målet för bostadsbyggande ändrats till 1000 bostäder per år exkluderat permantering av fritidshus. Detta måste arbetas in i kapitlet. I avsnittet nämns den omfattande utbyggnaden av Vatten- och avloppsnätet på landsbygden. I och med att dåvarande VA-planen upphävts och ersatts av ny nedbantad VA-plan behövs många korrigeringar. Det är också efterfrågat att ta ett samlat grepp kring permanentning av fritidshus. Kommunen behöver utökad kännedom om historisk och nuvarande omfattning av permanentning, samt dess konsekvenser för kommunal ekonomi och hållbarhet. Stråktänket som innebär att ny bebyggelse främst ska lokaliseras nära befintlig infrastruktur och stärka särskilda kollektivtrafiksstråk anses vara värt att arbeta vidare efter. Det är dock efterfrågat att vara mer specifik istället för att som i nuvarande plan peka ut all mark längs pendlingsstråken som lämplig för ny bebyggelse. Ett nytt stråktänk där vi pekar ut utvecklingsorter längs pendlingsstråken skulle kunna utvecklas. Utpekande av utvecklingsorter bör koordineras med VA-utvecklingen. Ett nytt förhållningssätt till var någonstans och hur mycket som kommunen ska växa är efterfrågat, och ett omtag behövs nu kring denna fråga. Det behöver även förtydligas hur bebyggelseutvecklingen påverkar de sociala förutsättningarna, samt hur kommunen kan använda

11 bebyggelseutvecklingen till att styra mot ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 6. Utbildning Kapitlet har en beskrivande karaktär och behandlar Norrtälje kommuns utbildningsväsende, från förskola till högskola och vuxenutbildningsväsende. Utmaningar samt planerade förändringar beskrivs generellt. Innehållet bedöms vara i huvudsak aktuellt, men kan behöva vara mer konkret om syftet är att använda dokumentet i strategiskt syfte. Norrtälje i världen och regionen I detta kapitel beskrivs EU 2020 och Sveriges planeringsmål, samt den regionala utvecklingsplanen RUFS 2020 och Stockholm Nordost samarbetet. Innehållet i kapitlet bedöms fortsatt vara relevant men behöver uppdateras med nytillkomna strategier och planeringsmål. Näringsliv I detta kapitel beskrivs näringslivets förutsättningar, arbetsmarknaden, företagsklimat och planberedskap för verksamheter. Särskilda avsnitt behandlar areala näringar och turism. Strategierna i detta kapitel är relativt väl utbyggda och konkreta med att exempelvis utpeka områden för verksamheter. Många av dessa strategier är sannolikt aktuella. På sikt behöver det dock pekas ut fler områden som är lämpliga för industrietablering samt massahantering. Turismnäringen har en stor potential att utvecklas och strategier inom turism kan därför behöva utvecklas ytterligare. Ett tydligare ställningstagande gällande exploatering av värdefull jordbruksmark är efterfrågat att få med i detta kapitel. I samband med framtagande av ny översiktsplan behöver även avsnittet geologiskt värdefulla områden ses över. Det saknas i dagsläget information om de geologiskt värdefulla områdens innehåll och hur planeringen ska förhålla sig till dessa. Geologiskt värdefulla områden behöver ha en koppling till vattenavsnitt, då det geologiska värdet i många fall utgörs av till exempel grundvattenförekomster. Kultur fritid och rekreation I detta kapitel beskrivs förutsättningar för rekreation- och friluftsliv, idrotts- och föreningsliv samt kultur och hur kommunen ur en generell synpunkt ser på hur dessa områden ska utvecklas. Innehållet och utvecklingsområden i kapitlet bedöms inte vara fel men är i behov av att aktualiseras. Särskild viktigt är att väga in hur dessa områden ska utvecklas i samklang med den kraftiga befolkningstillväxt som nu pågår i kommunen. Strategier för konst- kultur- och friluftsaktiviteter kopplat till samhällsbyggandet efterfrågas. Specifikt önskas ställningstaganden i detta avsnitt om hur fritidslivet på vatten ska förhålla sig till skyddsvärda områden som är viktiga för ekologin i hav, sjöar och vattendrag. Trafikinfrastruktur och kollektivtrafik I detta kapitel beskrivs förutsättningar för transportinfrastruktur, kollektivtrafik och bredband samt hur kommunen ur både generell men också specifik synpunkt ser på hur dessa områden ska utvecklas. Avsnittet som behandlar trafik- och infrastruktur bedöms vara delvis aktuellt. Texter om trafikverkets vägar och önskad kollektivtrafikutveckling är giltig. Texter om järnväg är inte aktuellt. Det bedöms också onödigt att i en överisktsplan förmedla pågående utredningar istället för att berätta om vår intention och våra mål med infrastrukturen. I kapitlet står att kommunen arbetar efter den så kallade 4-stegs principen, vilket inte längre stämmer. En Trafik och mobilitetsstrategi för Norrtälje kommun är under framtagande och förväntas vara antagen under perioden för översiktsplanens framtagande. Strategin syftar till att styra mot ett hållbart resande och blir ett viktigt styrdokument och underlag för den fortsatta planeringen. Lämpliga delar av strategin kommer behöva inarbetas och tas hänsyn till i översiktsplan. I kapitlet nämns vilka riks- och länsvägar som ska utvecklas och en del om vilka kollektivtrafikstråk som ska utvecklas, vilket är bra. Inom cykel och järnväg saknas dock en långsiktig planering. Kapitlet skulle kunna peka ut de stråk som kommunen vill utveckla inom dessa områden. Inom trafik är kapitlet främst avgränsad till utveckling på landsbygden. Det saknas helt en vision för kommunens eget huvudmannaskap. Kapitlet innehåller ingen inriktning över hur kommunen ska arbeta med trafiksystemet med både så kallade 11

12 mjuka och hårda åtgärder. Ett sådant förhållningssätt är efterfrågat. Av de infrastrukturprojekt som finns utpekade i kapitlet har flera genomförts medan andra är beslutade. Ombyggnation av E18, Riksväg 77 är beslutade. Kapellskärs hamn har byggts ut. Åtgärdsvalsstudie Nordost är avslutad. Utvecklingen i Hamnen och Campus är på gång. Ny linje Bergshamra-Brottby och norrut mot Östhammar samt Arlanda finns kvar att arbeta med. I kommunen finns ett reservat för en framtida sträckning av järnväg i nära anslutning till E18 från Stockholm via Norrtälje stad till Kapellskär utpekat. Järnvägsreservatet bedöms idag vara oseriöst behandlat med endast ett avstånd på 50 meter till omgivande bebyggelse. Detta avstånd bedöms inte vara tillräckligt stort för att säkerhetsställa att en framtida byggnation kan vara möjlig. Ett politiskt ställningstagande efterfrågas över järnvägsreservatet fortsatta existens. Om järnvägsreservatet ska vara kvar kan det inom ramen för översiktsplanearbetet vara aktuellt att i närmare detalj studera hur reservatet ska se ut. För att göra detta behöver hela sträckan inventeras. Miljö, hälsa och säkerhet Detta kapitel behandlar delvis skilda ämnen som folkhälsomål, vård & omsorg, hjälp & stöd, luftkvalitet, buller, miljöförstörande verksamheter, transporter av farligt gods, förorenad mark, strålningsrisk samt räddningstjänsten. Beskrivningar om de nuvarande förutsättningarna presenteras tillsammans med generella strategier. Det kan vara aktuellt att dela upp detta kapitel för att hålla översiktsplanen mer stringent, exempelvis genom att redovisa de sociala aspekterna och de miljömässiga i olika kapitel. Det finns ett behov av att revidera hela avsnitten som berör "Vård och omsorg" och "Hjälp och stöd"-avsnitten utifrån att Tiohundraprojektet permanentades En långsiktig utvecklingsinriktning inom dessa avsnitt efterfrågas av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Texten om socialtjänsten behöver skrivas om. Hur kommunen arbetar med integration, unga vuxna samt personer med psykisk ohälsa kan behöva beskrivas i dokumentet, så även avsnittet om bostäder, där inriktningarna från Bostadsförsörjningsstrategin bör ingå. Kommunen saknar i dagsläget uttalade klimatmål. Kommunen har inlett ett arbete med framtagande av ett Klimat- och miljöprogram. Mål och riktlinjer från klimat- och miljöprogrammet bör arbetas in i detta kapitel. Det finns behov att ytterligare förtydliga vikten av skyddsavstånd mellan bostäder och avloppsreningsverk/pumpstationer då det annars riskerar att inte beaktas fullt ut. Avsnittet om förorenade områden är tunt och bör vidareutvecklas eftersom kommunen har många sådana områden. Vidare har lagstiftningen uppdateras vad gäller buller, vilket måste föras in i kapitlet. Riksintressen och andra allmänna intressen Kapitlet behandlar alla riksintressen som finns inom kommunen. Andra betydelsefulla ekologiska områden och kulturmiljöer presenteras. Strandskydd och kommunens förhållningssätt till detta tas upp. Under tidsperioden efter översiktsplanens antagande har arealen för riksintresse för friluftsliv förändrats, vilket ska omjusteras i detta avsnitt. Länsstyrelsens synpunkter som i synnerhet berör riksintressen och strandskydd kvarstår, och det kan därför finnas behov att fortsatt diskutera kommunens förhållningssätt till dessa frågor. En översyn behöver göras över kulturmiljöavsnittet, då mycket av ställningstagande och information bygger på gamla källor. Avsnittet gällande naturvård behöver sannolikt också utvecklas. En Riksintresseutredning pågår. Utredningens uppgift är att göra en översyn av riksintressesystemet och dess funktion. Resultatet från riksintresseutredning kan tänkas medföra att delar av detta kapitel behöver omarbetas. Klimat och energi I kapitlet behandlas områdena klimatförändringar, klimatanpassning, klimat & energi, fjärrvärme, energidistribution och avfallshantering. I dokumenten Planeringsförutsättningar och Mål och Budget har ökat fokus lagts på klimatfrågan. Detta bör återspeglas i detta kapitel. Avsnitt som berör dagvattenfrågan och är kopplat till klimat bedöms vara alltför tunt och är i behov att vidareutvecklas. Förhållningssätt från kommunens dagvattenpolicy och dagvattenstrategi behöver arbetas in i detta avsnitt. Väsentliga delar av det kommande kommunala Klimat- och miljöprogrammet bör inarbetas i detta kapitel. I

13 övrigt behöver klimatanpassningsåtgärder, såsom hantering av skyfall belysas i kapitlet. I kapitlet bör avfallsområdet behandlas mer utförligt för att kunna nå upp till de nationella miljökvalitetsmålen. I kommunens planering behövs i alla led hänsyn tas till nuvarande och framtida behov av plats för avfallshantering. Det gäller från fastighetsnära insamling till plats för återbruksverksamhet, återvinning, insamling av farligt avfall med mera. I infrastrukturen ska det finnas plats för en rationell insamling och transport av avfallet. Därutöver bör det belysas vad kommunala verksamheter och bolag ska göra för att leva upp till relevanta nationella mål inom avfallsområdet. Vatten I detta kapitel presenteras avsnitt som berör vattenförvaltning, kustvatten, ytvatten, grundvatten, dricksvatten från grund och ytvatten, kommunalt vatten och avlopp, enskilt vatten och avlopp, dagvatten och miljöstörda land- och vattenområden. I avsnittet nämns den omfattande utbyggnaden av VA-nätet på landsbygden. I och med att dåvarande VA-planen upphävts och ersatts av ny nedbantad VA-plan behövs många korrigeringar. Förhållningssätt till kommunens grundvattenresurser bör belysas tydligare i kapitlet. En regional dricksvattenförsörjningsstrategi håller på att tas fram för Stockholms län. Det kan finnas behov att på kommunal nivå konkretisera inriktningarna. Dagvattenavsnittet behöver också uppdateras och göras samstämmigt med den under nuvarande mandatperiod antagna Dagvattenstrategin och Dagvattenpolicyn. Arbetet med att ta fram en ny Vattenplan har påbörjats och arbetet förväntas vara klart inom de närmsta åren. Vattenplanen görs delvis som en konsekvens av ny lagstiftning gällande miljökonsekvensnormer för vatten. Efter antagande av Vattenplanen behöver kapitlet omarbetas i enlighet med inriktningarna i Vattenplanen. Förändringar i vattenskyddslagen ändrar kommunens ansvarsförhållande gällande VA- drift i samfällighetsanläggning. Detta ändrar förutsättningar för byggande på framförallt landsbygden. Detta kan behövas tas upp i kapitlet. Planeringsunderlag Planeringsunderlaget utgörs av en faktasammanställning och fördjupning inom de områden som tas upp i översiktsplanen. Tillhörande planeringsunderlaget finns ortsanalyser över tätorterna Rimbo, Hallstavik, Bergshamra och Älmsta där orternas förutsättningar analyseras. En karta över tillgången på både privat- och kommunal service utgör även den en bilaga till översiktsplanen. I Planeringsunderlaget finns under vissa kapitel avsnitt som behandlar nationella mål och hur dessa har bäring för planering i kommunen. Det finns även handläggarstöd, där instruktioner till vilka lagrum som berör olika områden finns anvisade. I handläggarstöd finns även strategier listade. De nationella målen och handläggarstödet bör lyftas upp i Översiktsplan så att en renodling sker avseende vad som är strategi och underlag. Den nuvarande strukturen medför att översiktsplanen blir svårnavigerad för handläggare och att handläggarstödet riskerar att missas. Avsnitten i orts-bilagorna som rör "Offentlig verksamhet" behöver också revideras, utifrån nuläget. Planeringsunderlaget behöver uppdateras avseende vård och omsorg, då tionhundraprojektet permanterats. Antalet MIFO-objekt stämmer inte alls och delar av texten behöver skrivas om. Hänvisning till lagstiftning vad gäller buller och avlopp behöver uppdateras då ny lagstiftning ersatt den gamla. Förutsättningar för att skydda områden listade i ÖP (kap 9.6) har ännu ej gjorts, för att underlätta kan det vara aktuellt att sätta upp delmål. Svaren ifrån aktualitetsprövningen visar att få handläggare använder sig av planeringsunderlaget, och få åsikter har generellt rört planeringsunderlaget. Planeringsunderlaget behöver grundligare ses över och vid behov uppdateras. Planeringsunderlagets syfte behöva först genomlysas och en analys behöver göras om planeringsunderlaget överhuvudtaget ska vara ett dokument som används vid handläggning. Markanvändningskarta Markanvändningskartan pekar ut riksintresseområden, stora orörda områden, viktiga transportleder, såsom vägar, hamnar och flygplatser. Områden som omfattas av fördjupade översiktsplaner samt dåvarande utbredning av bebyggelse visas också på kartan. Markanvändningskartan anger inte kommunens framtida vilja. 13

14 Markanvändningskartan anges inte vara tillfredsställande för de handläggare inom fysisk planering som har i uppgift att tolka den. Markanvändningskartan beskrivs av handläggare att vara mer som en nulägesbeskrivning snarare än att vara framåtsträvande och peka ut tydliga inriktningar för den framtida utvecklingen. En översyn bör göras inom kommunen kring vad som ska pekas ut i markanvändningskartan. Det finns ett önskemål från många att göra markanvändningskartan mycket mer framåtsträvande, illustrativ och användarvänlig. Vid en eventuell digitalisering av översiktsplanen kan markanvändningskartan innehålla många lager med information utan att riskera att bli alltför plottrig. Fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen Generellt om fördjupade översiktsplaner Flertalet av de fördjupade översiktsplanerna är äldre tio år, vilket av naturlig anledning gör att de delvis är inaktuella. En del mindre avvikelser är dock naturligt när förhållanden utreds i detalj. Även om det finns delar av de fördjupade översiktsplanerna som är inaktuella kan den resterande planen fortsatt utgöra ett stöd för kommunens handläggare. För kommunens fysiska planering är det i det flesta fall bättre att ha en delvis inaktuell fördjupad översiktsplan, än ingen alls att förhålla sig. Bedömningen är att de nya fördjupade översiktsplaner som i nuläget ska prioriteras är i kommundelar där det råder särskilt stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk, såsom tätorter med hårt bebyggelsetryck och i områden med stora bevarandevärden som i till exempel i kommunens havsområde. Vid framtagande av nya fördjupade översiktsplaner har dessa att väga in ny lagstiftning, samt gällande planer och strategier på nationell, regional och kommunal nivå. Exempelvis saknas Miljökvalitetsnormer för vatten för alla fördjupade översiktsplaner och bör arbetas in då omtag tas för planen. Arbetet med dagvattenpolicy och dagvattenstrategi visar att kommunen behöver peka ut områden lämpliga för dagvattenhantering i ett större sammanhang, inte enbart för enstaka detaljplaner. Översvämningskartering och identifiering av lågpunkter, och då större områden som lämpar sig för dagvattenuppsamling ex vis, ska identifieras redan vid framtagandet av nya FÖP:ar. Fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle (2010) Fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle bedöms vara inaktuell men gäller fram till antagande av ny plan. Arbete pågår med framtagande av ny fördjupad översiktsplan och planen förväntas kunna antas under nästkommande mandatperiod. Den nya fördjupade översiktsplanen med målår 2050, är en viktig del i att genom riktad satsning förverkliga Rimbos potential. Pågående planering i Rimbo har att förhålla sig till arbetet med den nya fördjupade översiktsplanen. Ambitionen är att göra planen till ett än mer konkret verktyg. En stark förankring eftersträvas i såväl utredningar och analyser som vid hänsyn till en bred grupp av invånare och näringsidkare i orten. Ny exploatering tillåts under tiden för framtagandet av den nya FÖP:en, under förutsättning att det sker i en skala och på ett sätt som är förenligt med uppdraget för den fördjupade översiktsplanen. Strategiska ställningstaganden som framkommit under arbetet påverkar valet och utformningen av parallella exploateringsprojekt. Eventuella större exploateringsprojekt med startpunkt innan antagande av FÖP:en behöver samordnas med pågående FÖP-arbete för att dra nytta av varandra och för att uppnå bästa möjliga resultat. Utvecklingsplan Norrtälje stad (2004) Utvecklingsplan Norrtälje stad bedöms vara inaktuell men gäller fram till antagande av ny plan. Då utvecklingen i Norrtälje stad varit kraftig under den senaste tioårsperioden har den sprungit ifrån planen. Ett stort behov finns av att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för tätorten och de nära omlandet. Planen pekas redan i ÖP 2040 ut som inaktuell. En framtida FÖP ska utgöra navet för en stor del av utbyggnaden i kommunen då tidigare och förmodad fortsatt inriktning är att en stor del av ny bebyggelse ska tillkomma i Norrtälje tätort. Utvecklingsplan för Norrtälje och dess inriktningar är uppskattade och värda att

15 bygga vidare på. Den generella uppfattningen är att inriktningarna behöver konkretiseras och att planen är i behov av att vara mer proaktiv för att utgöra ett fullgott stöd för kommunens förvaltningar och särskilt plan- exploatering och bygglovsavdelningar för att skapa effektiva planprocesser. Många utredningar, underlag och strategier har under de senaste åren tagits fram som berör Norrtälje stad. I en ny fördjupad översiktsplan bör dessa vägas in och planen bör klargöra deras förhållande till varandra. Det finns ett stort behov av samordna de stora stadsutvecklingsområdena och sätta dem i ett sammanhang samt att se över deras koppling med den övriga staden. En ny fördjupad översiktsplan förväntas behöva behandla följande områden. En gemensam vision/viljeinriktning över hur staden ska se ut 2050, och strategier för hur vi når dit. Visionen bör ha brett politiskt stöd och även förankras med invånare och näringsliv. pågår, och medges ibland i detaljplan. Kommunen bör ha ett tydligt förhållningssätt till denna omvandling. En generell plan för stadsstråk och gatustruktur bör pekas ut på översiktlig nivå. En generalplan krävs för att skapa struktur och ge ramar för framtida planering. En rutnätsplan förordas framför säckgator av flera anledningar. Strukturen går att bygga vidare på, den är mer flexibel inför förändringar av markanvändning samt att den ger ett gena kopplingar för cykel och gångtrafikanter och ökad orienterbarhet. Den underlättar även för gatuarbeten då trafik kan ledas om i nätet. Frågan om utveckling av Mellingeholms flygplats kontra den pågående utbyggnaden av Norrtälje stad och Björnö med flera områden måste hanteras och en avvägning göras av intressekonflikterna. Områden för dagvattenhantering ska pekas ut på översiktlig nivå i enhetlighet med Dagvattenstrategin. En tidsplan/etappindelning för i vilken ordning staden ska byggas ut. En gemensam syn på i vilken ordning staden ska utvecklas är mycket efterfrågad av samhällsbyggnads utförande avdelningar. En koordinering av infrastrukturinvesteringar värnar kommunens ekonomi. Lokalisering av handel och samhällsservice. Dessa funktioner bör tillgängliggöras för stadens invånare, så att de med lätthet går att nå med kollektivtrafik, gång- och cykel. Funktionerna utgör viktiga målpunkter i staden och ger förutsättningar för ett attraktivt stadsliv, deras placering är därför väsentlig. Lokalisering av framtida bostadsbebyggelse. Hitta nya områden för verksamheter och industri. Behovet av nya områden för verksamheter och industri går i dagsläget inte att täcka och kommunen riskerar därför att gå miste om arbetstillfällen. Industrier kan ha stor påverkan på sin omgivning och för att hitta lämplig lokalisering krävs därför genomarbetade utredningar. Förhållningssätt till hur kommunen ser på förtätning och ombyggnation i befintlig stadsbebyggelse. Kulturmiljöanalys saknas för områden utanför stadskärnan. Förvandlingen av tidigare villabebyggelse till flerfamiljshus Inventering av barns vistelseytor på översiktlig nivå ska göras i enlighet med Bostadsförsörjningsstrategin. Fördjupad översiktsplan för Nordrona (2005) Planen bedöms vara tillräckligt aktuell för att fortsatt utgöra ett stöd för kommunens handläggare och bör därför gälla fram till antagande av nya plan. Vid framtagande av nya FÖP för Norrtälje stad bör Nordronaområdet ingå, och planen förväntas att upphöra att gälla vid antagande av ny FÖP för Norrtälje stad. En del av planen har redan genomförts och området Lommarstranden är i planeringsskedet. Den fördjupade översiktsplan stämmer inte med naturvärdesbedömningen som gjorts senare. Det saknas ställningstagande avseende trafikfrågor inom byggnadsminnet och tillfartsproblematiken. Även avloppsproblematiken är inte belyst. Fördjupning av översiktsplanen för Älmsta samhälle (2006) Planen bedöms vara tillräckligt aktuell för att fortsatt utgöra ett stöd för kommunens handläggare. Delar av centrumförslaget har prövats redan och flytt av bussar till östra sidan av 15

16 vägen har misslyckats. Centrumutveckling med flytt av busstorg är aktuell om markägarna har pengar till det. Sträckan mellan Rågvägen och Ängsvägen är bortplockade i nytt cykelprogram, då den inte ansågs nödvändig. I övrigt kan planeringsinriktningen fortsätta gälla fast cykelstråken utmed kanalen inte heller är med i cykelprogrammet. En förbifart av väg 283 är inte genomförbar och är i dagsläget inte prioriterad. Fördjupad översiktsplan för skärgården (2005) Planen bedöms vara tillräckligt aktuell för att fortsatt utgöra ett stöd för kommunens handläggare. Den fördjupade översiktsplanen för skärgården har satt ett visionsår till Planen hänvisar till Lokal Agenda 21 för Norrtälje kommun (1995) och Aktionsplan för biologiskt mångfald (1997). Att planen stödjer sig på äldre dokument är naturligtvis problematiskt men utgör inte tillräckligt argument för att förklara FÖP:en helt inaktuell. Kommunens förvaltningar ser i dagsläget ett stort behov av en ny havsplan (se avsnitt för ny Havsplan på nästkommande sida). En ny Havsplan kommer att överlappa FÖP Skärgården, och vid handläggning av ärende rörande Skärgården bör därför båda planerna vägas in. Bryggplan (2007) Planen är i huvudsak aktuell och bedömningen är att den fortsatt ska gälla. Planen fyller fortfarande en funktion för kommunens handlägga och ska därför fortsätta gälla fram till ett eventuellt omtag. Ett eventuellt omtag är rimligt i göra i samband med ett omtag för FÖP Skärgården. Fördjupad översiktsplan för Hallstavik (1999) Planen är i huvudsak aktuell och bedömningen är att den fortsatt ska gälla. Fördjupad översiktsplan för Edsbro (1995) Planen är delvis aktuell. Planen fyller fortfarande en funktion för kommunens handläggare och ska därför fortsätta gälla fram till ett eventuellt omtag. Kommunen ser i dagsläget ingen sådan stark utveckling på orten som kräver en ny fördjupad översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen är delvis inaktuell inom trafik. Placeringen av pendlarparkeringar i Edsbro centrum är inaktuell. Den nuvarande bedömningen från kommunens tjänstemän är att de istället bör förläggas i Ununge eller i området nära södra Åsbyvägen i närhet av nuvarande ICA-butik. Vid framtida omtag av den fördjupade översiktsplanen bör naturvärdeskarta göras om och förutsättningarna för vatten- och avlopp uppdateras. Fördjupad översiktsplan för Svanberga (1993) Planen är i huvudsak aktuell och bedömningen är att den fortsatt ska gälla. Kommunen ser i dagsläget ingen sådan stark utveckling på orten som kräver en ny fördjupad översiktsplan. Förbifarten som är utritad i planen är i dagsläget inte aktuell men kan komma att bli. Kommunen kommer systematisk och under lång tid arbeta för att Norrtälje- Grisslehamn ska bli vårt nästa projekt i länsplanen där vägen bör uppgraderas till 80 km/tim. Då kan en förbifart vara aktuell att titta på och i samband med det kan en bedömning av genomförbarhet ske. Vid framtagande av ny FÖP behöver beskrivningen av VA-förutsättningarna ses över. Utbyggnad av cykelvägar i kommunen (2011) Planen för utbyggnad av cykelvägar i kommunen har ersatts av Gång och cykelprogram för landsbygden i Norrtälje kommun (2017) och upphör därför att gälla. Den pågående utvecklingen av Holmens pappersbruk är inte medtaget i den fördjupade översiktsplanen och påverkar förutsättningarna inom orten en del. Skeboåparken är inte utredd miljömässigt. Vid en framtida revidering av FÖP:en bör dessa frågor vävas in.

17 Framtida fördjupade översiktsplaner och tillägg till översiktsplanen Kommunen ser i dagsläget att framtagande av nya fördjupade översiktsplaner för Rimbo och Norrtälje stad vara de allra mest angelägna. Utöver dessa planer ser kommunen även att fördjupade översiktsplaner behöver tillkomma i vissa områden där det råder särskilt stor konkurrens mellan olika intressen och anspråk, såsom tätorter med hårt bebyggelsetryck och i områden med stora bevarandevärden. Följande planer är prioriterade efter ny Översiktsplan, FÖP Rimbo och FÖP Norrtälje stad, men är inte inbördes prioterade. FÖP Bergshamra Bergshamra är Norrtälje kommuns femte största tätort och saknar i dagsläget en fördjupad översiktsplan. Befolkningen i Bergshamra har ökat stort de senaste decennierna vilket i huvudsak är en konsekvens av permanentning av fritidshus. Orten har ett bra läge med närhet till arbetsmarknaden i norra Stockholmsområdet, Åkersberga och Norrtälje. Bergshamra har potential att utvecklas till ett kommundelscentrum för sydöstra delen av kommunen. Orten har inte något egentligt verksamhetsområde och möjligheten att etablera ett sådant skulle kunna utredas. Den nuvarande utvecklingen av orten sker främst genom permanentning av fritidshus men bebyggelsen är gles. Förtätning borde vara möjlig för att binda samman orten och öka underlaget för förbättrad kollektivtrafik. En ny fördjupad översiktsplan för orten bedöms både vara efterfrågad både internt på kommunen och av ortens invånare. FÖP Rådmansö Rådmansö har i likhet med Bergshamra haft en kraftig befolkningstillväxt under de senaste decennierna. Permanentningen av tidigare fritidshus står för en betydande andel av befolkningsökningen. E18 löper genom halvön ut till hamnen vid Kapellskär och bidrar till god regional tillgänglighet. Rådmansö ligger i nära anslutning till Norrtälje stad och tillgången till arbetsmarknaden är stor. Bebyggelsen är mycket utspridd samtidigt som det återfinns orter med mer samlad bebyggelse. Ett arbete med en fördjupad översiktsplan pågick under början av 2010-talet. Planeringen var långt gången och planen var ute på samråd. Planarbetet fullföljdes aldrig. En del av underlaget från Det finns fortsatt behov av att strukturera upp bebyggelsen på Rådmansö, för att ge underlag till förbättrad kollektivtrafikförsörjning och värna skyddsvärda områden. FÖP Grisslehamn Grisslehamn är en anrik ort med ett väldigt attraktivt läge vid havet. Eckerölinjens och Hamnpirens utveckling gör att Grisslehamn har utvecklingspotential. I dagsläget finns trafikproblem i orten i samband med avgångar och ankomster för färjor med Eckerölinjen. Kommunen kommer systematisk och under lång tid arbeta för att Norrtälje-Grisslehamn ska bli vårt nästa projekt i Länsplanen där vägen bör uppgraderas till 80 km/tim. En Fördjupad översiktsplan skulle kunna utgöra en bra grund där en möjlig vägsträckning för att leda om trafiken i orten pekas ut. I samband med framtagande av ny fördjupad översiktsplan för Grisslehamn bör en analys göras över behovet av nya områden för boende och sommarstugor och hur dessa kan samexistera med natur- och kulturmiljövärden för att åstadkomma en långsiktigt hållbar och genomtänkt utveckling på orten. Tillgången av dricksvatten bör särskilt belysas i detta sammanhang. Havsplan för Norrtälje kommun Det finns ett behov av en kommunal havsplan där olika anspråk på havet tydliggörs och samordnas. Anspråken på havet kan tillexempel vara Sjöfart, turism, fiske, energi, kustnära boende, näringsliv, försvar och ekologiska värden. Havsplaneringen har tillkommit på nationell nivå sedan I Sverige antogs en havsplaneringsförordning som trädde ikraft Havsplanering sker idag även på kommunal nivå i flertalet kommuner i Sverige. Norrtälje kommun har ett stort havsområde med förutsättningar som kan bidra till kommunens tillväxt. I kommunen finns till exempel områden där vågkraft och vindkraft skulle kunna etableras. Kommunens hamnar utgör en viktig tillgång för fortsatt tillväxt. Turismnäringen med koppling till skärgården och havet har stora förutsättningar att växa. Utvecklingen måste göras på ett ordnat sätt för att även värna andra anspråk i havet. Sedan översiktsplanens antogs har ett åtgärdsprogram för havsmiljön god havsmiljö 2020 tillkommit. Vid framtagande av kommunala översiktsplaner kan åtgärdsprogrammet för havsmiljön utgöra ett viktigt underlag. 17

18 KONTAKTUPPGIFTER Planavdelningen Norrtälje kommun Box: 800, Norrtälje Telefon: E-post: norrtalje.se