Fake news. Kan korrekt information motverka lögner?

Transkript

1 Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Anastasiya Afanaseva och Joakim Eriksson Handledare: Mattias Öhman Termin och år: VT2018 Fake news Kan korrekt information motverka lögner?

2 Sammanfattning Sveriges regering och SÄPO har identifierat fake news som ett hot mot demokratin. I denna studie undersöker vi om fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Detta gjordes genom en enkätundersökning på studenter vid Uppsala universitet. Vi fann att erhållandet av korrekt information inte är tillräckligt för att motverka effekten av att exponeras för falsk information. De studenter som fick läsa en mening med falsk information var 15 procentenheter mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Resultatet tyder på att politiker, organisationer och privatpersoner kan dra nytta av att sprida fake news, att de kan göra så anonymt, och att faktagranskning ensamt inte kan stävja problemet med fake news. Nyckelord: falska nyheter, faktagranskning, förankringseffekt, konfirmeringsbias, prajming. Abstract The Swedish government and the Swedish Security Service have identified fake news as a threat to democracy. In this study, we investigate if fake news affect individuals, even though they receive correct information regarding the subject simultaneously. This was accomplished through handing out a survey to students at Uppsala University. We found that obtaining correct information is insufficient to counteract the effects of being exposed to fake news. The students who read a sentence with false information were 15 percentage points more likely to answer that they believe that the Swedish government allocates too much resources towards immigration compared to the control group. The result indicate that politicians, organizations and individuals can take advantage of spreading fake news, that they can do so anonymously, and that fact checking alone cannot solve the problem of fake news. Keywords: fake news, fact checking, anchoring, confirmation bias, priming. 1

3 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION TEORI TIDIGARE LITTERATUR DATA DESKRIPTIV STATISTIK EMPIRISK STRATEGI RESULTAT ANALYS SLUTSATS REFERENSER BILAGA

4 1 Introduktion Inför valet i Sverige i september 2018 har regeringen och SÄPO identifierat spridningen av fake news som ett hot mot demokratin (Karlsson 2018). 1 Spridningen av oriktiga uppgifter har präglat de senaste årens val i bland annat USA och Frankrike, i vilka de högerpopulistiska politikerna Donald Trump och Marine Le Pen uttalat sig direkt felaktigt kring känsliga och uppmärksammade ämnen inom landet. Fake news behöver dock inte enbart spridas av offentliga politiker. SÄPO ser även en fara i att främmande makter kan vilja påverka beslut, uppfattningar och beteenden via fake news i sociala medier, för att på så sätt främja sina egna säkerhetspolitiska mål (SvD 2018). Medias och samhällets svar på dessa osanningar har till stor del bestått i att bemöta politikers yttranden med korrekt information som bevisat att påståendena ifråga inte är sanna, och därmed att den politiker som gjorde uttalandet har ljugit. Metro driver också sidan Viralgranskaren där de faktagranskar påståenden som sprids i tidningar och sociala medier, och de stora tidningshusen i Sverige har inför valet 2018 inlett ett samarbete för att minska detta problem (Kihlström 2018). Trots att politiker i media blir stämplade som lögnare, vilket går stick i stäv med den allmänna uppfattningen om att en bra politiker ska inge förtroende, verkar det inte minska förekomsten av dessa felaktiga uttalanden. Varför är det så? En studie av Barrera et al. (2018) utförd i samband med presidentvalet i Frankrike år 2017 undersökte hur falska uttalanden av Marine Le Pen påverkade väljarnas beslut att rösta på henne. Resultatet visar att andelen som skulle rösta på henne var större bland dem som fick ta del av hennes uttalanden, jämfört med en annan grupp som bara fick korrekt fakta kring de ämnen hennes påståenden berörde. Studien undersökte också huruvida en faktagranskning av Marine Le Pens uttalanden kunde motverka denna ökade sannolikhet att rösta på henne. Detta resultat är långt mer kontroversiellt än det tidigare nämnda, studien finner nämligen att de som fick ta del av både Marine Le Pens felaktiga uttalanden samt en granskning av dessa uttalanden, hade samma ökade sannolikhet att rösta på henne i valet som de som endast fick ta del av hennes felaktiga uttalanden. En tänkbar förklaring till att politikerna fortsätter med sina felaktiga påståenden är alltså för att det fungerar, oavsett om deras påståenden faktagranskas eller inte. 1 Vi väljer i denna uppsats att använda oss utav det engelska begreppet fake news istället för falska nyheter när vi behandlar spridandet av felaktig information i samhället. Detta då fake news är ett vedertaget begrepp i Sverige som också används frekvent av inhemsk media. 3

5 En studie från USA finner också att de som redan skulle ha röstat på Donald Trump fortfarande skulle göra det även efter att de fått reda på att han ljugit (Swire, Berinsky et al. 2017). Vår uppsats ämnar fortsätta studierna kring hur samspelet mellan fake news och korrekt information påverkar människor. Syftet med vår undersökning är att utreda huruvida fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle får ta del av korrekt information inom ämnet som motsäger det falska påståendet. För att utreda detta genomför vi en enkätundersökning på studenter som vid undersökningstillfället läste kursen Nationalekonomi A på Uppsala universitet. Studenterna i enkätundersökningen delades slumpmässigt in via sina födelsedatum till två olika grupper: kontrollgruppen och behandlingsgruppen. Kontrollgruppen utgjordes av studenter födda på udda datum, medan behandlingsgruppen utgjordes av studenter födda på jämna datum. Båda grupperna erhöll korrekt information om statens kostnader för invandringen. Utöver den korrekta informationen erhöll behandlingsgruppen också följande falska påstående: I ett välspritt inlägg på Facebook står det emellertid att regeringen i dag lägger minst 675 miljarder på invandringen, medan de endast satsar 4,4 miljarder på Sveriges pensionärer. Den falska informationen är ett verkligt påstående som florerat i sociala medier och som blivit faktagranskat av Metros Viralgranskaren. Påståendet är falskt då statens kostnader för invandring är betydligt mindre. Den korrekta informationen som studenterna läste var att det år 2016 lades 41,3 miljarder kronor på migration, 19,2 miljarder på jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt 35,9 miljarder på ekonomisk trygghet vid ålderdom (Wikén 2018). Vi undersöker sedan huruvida studenternas sannolikhet att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen skiljer sig åt mellan grupperna. Om behandlingsgruppens sannolikhet skiljer sig från kontrollgruppens, ger detta stöd för hypotesen att fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Vår studie utförs i en svensk miljö och vi tillskriver inte vår falska information till någon offentlig person, som Barrera et al. (2018) gjorde, vilket har visats ha en effekt på hur individer bedömer både falsk och korrekt information (Swire, Berinsky et al. 2017). Vårt resultat visar att behandlingsgruppen var 15 procentenheter mer sannolika att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Denna effekt av den falska informationen observeras i direkt anslutning till att studenterna läst enkäten, således kan vi inte uttala oss om hur länge denna effekt kan tänkas finnas kvar. 4

6 Uppsatsens upplägg är enligt följande: Avsnitt 2 behandlar teori som är relevant för uppsatsen och avsnitt 3 går igenom tidigare litteratur inom ämnet. I avsnitt 4 och 5 presenterar vi vår data samt går igenom uppsatsens empiriska strategi. I avsnitt 6 och 7 följer vårt resultat med tillhörande analys och i avsnitt 8 återfinns vår slutsats. Allra sist återfinns enkäterna i bilagan. 2 Teori Inom nationalekonomiska teorier och modeller förekommer traditionellt antagandet att människor är rationella varelser. Detta innebär att de alltid söker efter att maximera sin egennytta i sitt beslutsfattande, och att de därför alltid jämför för- och nackdelar med sina handlingar innan de fattar sitt beslut. Denna fiktiva figur har inom litteraturen i ämnet kommit att benämnas som Homo economicus (medan ekonomipristagaren Richard Thaler (2015) använder begreppet Econ ). Homo Economicus är alltså fullt rationella varelser, och sådana skulle i sitt beslutsfattande inte påverkas av information som är irrelevant för frågan de tar ställning till. I verkligheten existerar ingen Homo economicus, men figuren har visat sig vara tillräckligt nära den för att kunna användas i nationalekonomiska teorier och modeller. Beteendeekonomi är den gren inom nationalekonomin där forskare som Daniel Kahneman och Richard Thaler ägnat sina karriärer åt att bättre kunna förklara människors beslut och belysa de situationer där människor tenderar att inte agera rationellt. I vår uppsats identifierar vi tre olika beteendeekonomiska teorier som står i kontrast till Homo economicus, och som kan tänkas ge en förklaring till varför människor skulle påverkas av irrelevant information i deras agerande. Den första är förankringseffekten (anchoring) som föreligger då en persons val påverkas av tidigare upplevelser och information. Dessa tidigare händelser agerar då som så kallade ankare för individen och när ny information tillkommer sätts den i relation till kunskapen individen redan besitter. Hur personen uppfattar den nya händelsen beror då på de tidigare erfarenheter som den kopplar händelsen till. Ett enkelt exempel på denna effekt är fallet då en kund får höra att referenspriset på en vara är 100 kronor, detta belopp agerar då som ett ankare och kunden tycker följaktligen att ett erbjudande om att få köpa varan för priset 80 kronor är ett billigt sådant. Om kunden istället från början fått höra referenspriset 60 kronor, skulle den finna ett erbjudande om att få köpa varan för 80 kronor som dyrt. Skillnaden mellan fallen är 5

7 individens referensram hur individen värderar en vara baseras på tidigare händelser och information. Denna effekt har även kunnat konstateras föreligga i fall då det tal eller dylikt som agerar ankare, dras slumpmässigt inför den som ska värdera varan. Med andra ord kan ett ankare skapas från totalt irrelevant eller påhittad information. (Cartwright 2011; Kahneman 2011) Människor är mer benägna att minnas styrkor i argument som de anser vara korrekta och svagheter i resonemang som de anser är felaktiga, vilket grundar sig i att individer behandlar information partiskt. Denna effekt kallas för konfirmeringsbias (confirmation bias) och innebär att människor lättare tar till sig fakta som redan är i linje med deras egna åsikter och värderingar, medan de försöker underminera argument som strider mot dessa. Människor har vidare en tendens att maximera sina positiva känslor kring deras agerande genom att aktivt leta upp och/eller fästa större vikt vid den information som stöder deras ursprungliga agerande. (Lord et al. 1979; Cartwright 2011; Kirchler & Hoelzl 2018) Den tredje effekten är prajming (priming). Det har i tidigare experiment visats att det går att påverka människor och deras handlingar genom att undermedvetet exponera dem för ord, bilder och beteenden som sätter igång en associationsmekanism till ett visst beteende eller särskilda tankegångar (Kahneman 2011). Cohn et al. (2015) utförde exempelvis ett experiment där de prajmade personer i finansbranschen att tänka på antingen en starkt uppåtgående börs, eller en kraftigt fallande börs. De mätte sedan hur riskaversiva individerna var gällande en enkel investeringsfråga och fann att de som exponerats för tankegången att börsen skulle gå upp, var mer benägna att ta finansiella risker, jämfört med dem som exponerades för tankegången att börsen skulle falla. Den genomgångna teorin leder fram till två olika prediktioner. Den första är att studenterna i vår enkätundersökning endast tar hänsyn till den korrekta informationen de erhåller i sina enkäter och därmed agerar som Homo economicus. Den andra prediktionen är att studenterna inte agerar som Homo economicus. I undersökningen kan det vara så att kostnaden 675 miljarder agerar som ett ankare för de studenter som läser beloppet, och att de relaterar till det när de ska avgöra huruvida staten lägger för mycket resurser på invandringen. Det är även möjligt att studenter som redan är av åsikten att invandringen kostar för mycket, blir mer benägna att ta till sig av denna falska information då den bekräftar deras tidigare bild och åsikt i frågan. Slutligen är det också tänkbart att den höga kostnaden kan ha en prajming-effekt, då 6

8 vi exponerar studenterna för tanken att invandringen i Sverige är mycket kostsam. Var för sig eller tillsammans är det möjligt att dessa effekter kan bidra till att de undersökta studenterna påverkas av falsk och irrelevant information i deras agerande. 3 Tidigare litteratur En studie av Barrera et al. (2018) utförd i samband med presidentvalet i Frankrike år 2017 undersökte om människor blev mer benägna att rösta på den högerpopulistiska politikern Marine Le Pen efter att de läst några direkt felaktiga påståenden som hon tidigare framfört i sina tal. Författarna undersökte dessutom huruvida en faktagranskning av dessa uttalanden kunde motverka den potentiellt ökade benägenheten att rösta på Marine Le Pen som det kunde innebära att ha exponerats för hennes felaktiga påståenden. Undersökningen inkluderade 2480 deltagare från fem regioner där extremhögern traditionellt haft ett starkt stöd. De stratifierade urvalet på kön, ålder och utbildning för att göra det representativt för befolkningen i Frankrike. Deltagarna blev sedan slumpmässigt indelade i fyra olika grupper: (i) kontrollgrupp, (ii) alternativa fakta, (iii) korrekt fakta, (iv) faktagranskning. Kontrollgruppen erhöll ingen information kring invandringen, gruppen alternativa fakta exponerades endast för Marine Le Pens felaktiga uttalanden, gruppen korrekt fakta läste endast korrekt information kring invandringen och gruppen faktagranskning fick läsa både Marine Le Pens felaktiga uttalanden samt korrekt information om invandringen. Resultatet i undersökningen visar att de som endast erhöll korrekt information var, jämfört med kontrollgruppen, fyra procentenheter mer sannolika att svara att de skulle rösta på Marine Le Pen. De som istället exponerades för Marine Le Pens retorik var alla sju procentenheter mer sannolika att svara att de skulle rösta på henne, oberoende av om de också erhöll den korrekta informationen. Studien visar samtidigt att majoriteten av de som erhåller den korrekta informationen, också faktiskt lär sig den. Författarna menar att en möjlig förklaring till att faktagransknings-gruppen inte är mindre benägna att svara att de ska rösta på Marine Le Pen än alternativa fakta-gruppen, är att alternativa fakta används av Marine Le Pen i syfte att argumentera mer trovärdigt. Väljarna drar sedan sina slutsatser från det framförda argumentet och deras känslor kring det. Det känslomässiga intrycket är sedan det som driver vilken kandidat väljarna röstar på. Det Barrera et al. (2018) undersöker är huruvida människor tar till sig falsk information, informationen de delger deltagarna i undersökningen tillskriver de dock Marine Le Pen, en känd 7

9 högerpopulistisk politiker, vilket antagligen påverkar deras resultat. Swire, Berinsky et al. (2017) undersöker hur uppfattningen om vad som är korrekt och falsk information påverkas beroende av om den kommer från en annan känd högerpopulistisk politiker, nämligen Donald Trump. I korthet driver författarna tesen att väljarna inte utvärderar informationen i sig, utan snarare personen som informationen kommer ifrån. Kahneman (2011) beskriver denna process som att personen inte svarar på den målfråga som den vill, exempelvis Är det sant effekterna av dessa ändringar i politiken är bra?, utan istället svarar på en heuristisk fråga som är enklare att besvara, exempelvis: Gillar jag Donald Trump?, när den ska avgöra huruvida den erhållna informationen är sann eller inte. 2 Studien från Swire, Berinsky et al. (2017) finner stöd för denna hypotes, Trump-supportrar var jämfört med demokrater och republikanska icke Trumpsupportrar mer benägna att bedöma falska uttalanden som sanna när de tillskrevs Trump, än när de inte tillskrevs honom. De fann också att demokrater i större utsträckning misstrodde korrekt information när den tillskrevs Trump. Ett annat resultat i deras studie är att Trump-supportrar som får hans falska uttalanden rättade med korrekt fakta, tar till sig den korrekta informationen, dock utan att ändra sin inställning till Trump. Även Nyhan et al. (2017) har funnit att faktagranskning av Donald Trumps uttalanden leder till att individerna tar till sig den korrekta informationen, utan att ändra sin inställning till Trump. Swire, Berinsky et al. (2017) finner dessutom att även om människor är benägna att på kort sikt ta till sig korrekt information, tenderar de att en vecka efteråt glömma den korrekta informationen och delvis återgå till deras ursprungliga uppfattningar. Författarna drar slutsatsen att trots att individerna uppdaterade deras uppfattningar en tid efteråt, så verkar förklaringar gällande både korrekt och falsk information ha ett utgångsdatum. Att individer endast kortsiktigt påverkas av erhållandet av ny information stöds också utav en studie av Gerber et al. (2011), som undersökte hur politiska reklamkampanjer i USA påverkade amerikanska väljare. Författarna fann en stark kortsiktig effekt på väljarnas röstningspreferenser av reklam på TV, men också att denna effekt verkade avta inom loppet av två veckor. Lazer et al. (2018) identifierar två olika sätt att minska problemet med spridningen av fake news: (i) Öka individens möjlighet att själv identifiera och utvärdera fake news som de stöter på, och (ii) förhindra att individer exponeras för fake news från första början, exempelvis via 2 Kahneman (2011, s.148) beskriver heuristik som en enkel procedur som underlättar för oss att finna tillfredsställande men ofta ofullständiga svar på svåra frågor. 8

10 förändrade algoritmer på sociala medier som sorterar bort dessa från individers flöden. Författarna skriver också att forskningen kring effektiviteten hos den enkla lösningen att bemöta falsk information genom att presentera korrekt sådan, är spretig. De skriver att människor har en tendens att komma ihåg information, eller åtminstone deras känslor kring den, medan de glömmer i vilket sammanhang de exponerats för den. Det har också visats att om individen känner igen information sedan tidigare, är personen mer benägen att acceptera den som sann (Swire, Ecker & Lewandovsky 2017). Lazer et al. (2018) menar då att det är möjligt att faktagranskningar snarare stjälper än hjälper, då det är en självklar del i en faktagranskning att upprepa den ursprungliga falska informationen. Alternativ (i) innefattar dock inte enbart faktagranskning, Pennycook & Rand (2017) finner att analytiskt tänkande är positivt korrelerat med förmågan att upptäcka fake news. Författarna finner också att de med högre analytisk förmåga är mindre sannolika att dela både falska och korrekta nyheter på sociala medier. Således kan åtgärder som leder till att individer utvecklar en högre analytisk förmåga tänkas minska problemen med fake news. Alternativ (ii) kan tänkas vara särskilt relevant att utreda då människor är mindre benägna att vara källkritiska när de utvärderar information i grupp (Jun et al. 2017), vilket kan sägas vara fallet på sociala medier. I undersökningen vi utför tillskriver vi inte den falska informationen till någon offentlig person, som Barrera et al. (2018) gjorde. Fake news som cirkulerar på sociala medier har heller inte alltid en känd och/eller trovärdig avsändare, varför även detta fenomen är intressant att undersöka. Om vi ändå observerar att individerna påverkas av den falska informationen, kan vi därmed utesluta att det i vårt fall beror på att individerna påverkats till att göra det på grund av en trovärdig källa. I och med att vi undersöker studenter på ett av Sveriges mest välrenommerade universitet, där intagningspoängen till ekonomie kandidatprogrammet och politices kandidatprogrammet är bland de högsta i landet, är det rimligt att anta att dessa besitter en god analytisk förmåga. Detta bör innebära att det är svårare för oss att hitta en effekt i vår studie, då Pennycook & Rand (2017) fann att högre analytisk förmåga var positivt korrelerat med att förmågan att kunna upptäcka fake news. Då Lazer et al. (2018) konstaterat att forskningen kring den effekt faktagranskning kan tänkas ha på motverkandet av fake news är spretig, ser vi vår uppsats som ytterligare ett bidrag till detta ämne. 9

11 4 Data Vår data är insamlad via en enkätundersökning genomförd på 144 studenter i kursen Nationalekonomi A på Uppsala universitet den 3 april Studenterna delades in i två olika grupper: kontrollgruppen och behandlingsgruppen. Båda grupperna erhöll korrekt information om statens kostnader för invandringen. Utöver den korrekta informationen erhöll behandlingsgruppen också en mening innehållandes falsk information. Undersökningen utfördes online via plattformen Socrative efter en av studenternas föreläsningar, 141 studenter fullföljde enkäten och det är dessa som inkluderats i vårt datamaterial. Genom den erhållna informationen från enkäterna har vi sedan genererat de variabler som är av intresse för oss. Mer information kring enkäten och Socrative återfinns i bilagan. Vår beroende variabel i undersökningen är en dummyvariabel som antar värdet 1 om respondenten valt alternativ 4 eller 5 på frågan: Statens skatteinkomster år 2016 var drygt miljarder. Vad anser du om de resurser staten väljer att lägga på invandringen?. Dessa personer är de som anser att staten lägger för mycket eller alldeles för mycket resurser på invandringen. Variabeln antar värdet 0 för övriga. Vår primära förklarande variabel som är av intresse för undersökningen är en dummyvariabel som antar värdet 1 för de studenter som läste enkäten med falsk information, och värdet 0 för de studenter som erhöll enkäten innehållandes endast korrekt information. Vi skapade sedan ett antal kontrollvariabler, varav en dummyvariabel för kön, som antar värdet 1 för män och 0 för kvinnor. 3 Vidare genererades två dummyvariabler för att kontrollera för individers val av utbildning samt tre dummyvariabler för att kontrollera för individers politiska åskådning. Till sist skapade vi en dummyvariabel som antar värdet 1 om individen angett att deras primära eller sekundära nyhetskälla är sociala medier, 0 annars. I Tabell 1 återfinns en fullständig variabellista. 3 På frågan angående kön i enkäten fanns utöver alternativen man och kvinna också alternativet annat, ingen valde dock det svarsalternativet. 10

12 Tabell 1. Variabellista. Inv45 Falskenkät Man Utbildning Ekonom Pol.kand. Politisk åskådning Vänster SD Annat Socmed Dummyvariabel som antar värdet 1 om respondenten valt alternativ 4 eller 5 på frågan: Statens skatteinkomster år 2016 var drygt miljarder. Vad anser du om de resurser staten väljer att lägga på invandringen?. Dessa personer är de som anser att staten lägger för mycket eller alldeles för mycket resurser på invandringen. Variabeln antar värdet 0 för övriga. Dummyvariabel som antar värdet 1 för de individer som erhöll enkäten där falsk information inkluderades. De individer som endast erhöll fakta och därmed ingen falsk information antar värdet 0. Dummyvariabel som antar värdet 1 om individen är en man och 0 om den är en kvinna. Vi kontrollerar för val av utbildning med hjälp av två dummyvariabler. Referensgruppen utgörs av studerande på samhällsprogrammet tillsammans med de individer som läser annat program eller fristående kurser. Antar värdet 1 för studenter på ekonomie kandidatprogrammet, 0 för övriga. Antar värdet 1 för studenter på politices kandidatprogrammet, 0 för övriga. Vi kontrollerar för politisk åskådning med hjälp av tre dummyvariabler. Referensgruppen utgörs av de som röstar på något av partierna i Alliansen, det vill säga Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna eller Kristdemokraterna. Antar värdet 1 för de som röstar på antingen Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Socialdemokraterna, 0 för övriga. Antar värdet 1 för de som röstar på Sverigedemokraterna, 0 för övriga. Antar värdet 1 för de som röstar på något annat parti samt för dem som inte ville uppge partitillhörighet, 0 för övriga. Variabeln antar värdet 1 för de individer som angett att de använder sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla, 0 för övriga. 11

13 4.1 Deskriptiv statistik Nedan följer deskriptiv statistik över de undersökta studenterna. Tabell 2 visar studenternas svarsfördelning på enkätens frågor. Tabell 3 innehåller deskriptiv statistik för variablerna i undersökningen och Tabell 4 innehåller samma statistik för kontrollgruppen respektive behandlingsgruppen. I Tabell 5 återfinns en korrelationsmatris för dessa variabler. Tabell 2. Svarsfördelning på enkätens frågor. Frekvens Procent Utbildning Ekonom Pol.kand Samhäll Annat 6 4 Totalt Parti Vänsterpartiet Miljöpartiet 9 6 Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Liberalerna Kristdemokraterna 6 4 Sverigedemokraterna 2 1 Annat/Vill inte svara Totalt * Statens skatteinkomster år 2016 var drygt 1000 miljarder. Vad anser du om de resurser staten väljer att lägga på invandringen? Alldeles för lite resurser 6 4 För lite resurser Lagom med resurser För mycket resurser Alldeles för mycket resurser 11 8 Totalt Vad anser du om de resurser staten väljer att lägga på Sveriges pensionärer? Alldeles för lite resurser För lite resurser Lagom med resurser För mycket resurser 1 1 Alldeles för mycket resurser 0 0 Totalt Vilken av följande kanaler anser du vara din primära nyhetskälla? Tv Tidningar Radio 4 3 Sociala medier Övriga 5 4 Totalt 132 **

14 Vilken av följande kanaler anser du vara din sekundära nyhetskälla? Tv Tidningar Radio 4 3 Sociala medier Övriga Totalt 137 ** 100 Hur stor var kostnaden för ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt statens budget år 2016? 4,4 miljarder 13 *** 9 22,5 miljarder ,9 miljarder ,3 miljarder 8 6 Svarade ej 2 **** 1 Totalt * Korrekta avrundningar av procenttalen gör att totalsumman blir 99. ** Några respondenter följde inte instruktionerna i frågan och fyllde i flera svarsalternativ istället för endast ett. Vi vet därmed inte deras verkliga svar på frågan och redovisar därför inte dessa personer. *** Alla som angav detta svarsalternativ läste enkäten som innehöll falsk information, där denna kostnad nämns. **** Trots att dessa individer inte fullföljde enkäten inkluderar vi dem i undersökningen, då de svarat på alla frågor utom den sista, vilken är att betrakta endast som en kontrollfråga. Vad anser du om de resurser staten väljer att lägga på invandringen? 50% Kontrollgrupp Behandlingsgrupp 45% 43% 40% 35% 33% 32% Andel svar i procent 30% 25% 20% 15% 26% 15% 26% 11% 10% 5% 4% 5% 5% 0% 1 - Alldeles för lite resurser läggs på invandringen 2 - För lite resurser läggs på invandringen 3 - Lagom med resurser läggs på invandringen 4 - För mycket resurser läggs på invandringen 5 - Alldeles för mycket resurser läggs på invandringen Figur 1. Svarsfördelning för kontrollgruppen respektive behandlingsgruppen på frågan om vad de anser om de resurser staten lägger på invandringen. 13

15 Tabell 3: Deskriptiv statistik för hela stickprovet. Variabel Observationer Genomsnitt St.Dev Inv ,28 0,50 Man 141 0,48 0,50 Ålder ,24 2,80 Utbildning Ekonom 141 0,43 0,50 Pol.kand ,40 0,49 Samhäll 141 0,13 0,34 Annat 141 0,04 0,20 Vänster 141 0,28 0,45 SD 141 0,01 0,12 Annat/Vill inte svara 141 0,12 0,33 Socmed 141 0,56 0,50 Tabell 4: Deskriptiv statistik för kontrollgruppen respektive behandlingsgruppen. Kontrollgrupp Behandlingsgrupp Variabel Observationer Genomsnitt St.Dev Observationer Genomsnitt St.Dev Inv ,20 0, ,37 0,49 Man 79 0,42 0, ,55 0,50 Ålder 79 21,80 2, ,81 3,19 Utbildning Ekonom 79 0,42 0, ,44 0,50 Pol.kand. 79 0,38 0, ,44 0,50 Samhäll 79 0,15 0, ,10 0,30 Annat 79 0,05 0, ,03 0,18 Vänster 79 0,28 0, ,27 0,45 SD 79 0,01 0, ,02 0,13 Annat/Vill inte svara 79 0,10 0, ,15 0,36 Socmed 79 0,53 0, ,60 0,50 Tabell 5. Korrelationsmatris. Inv45 Falskenkät Man Ålder Ekonom Pol.kand Vänster SD Socmed Inv45 1,00 Falskenkät 0,19 1,00 Man 0,27 0,13 1,00 Ålder 0,29 0,18 0,21 1,00 Ekonom 0,33 0,02 0, ,00 Pol.kand. -0,32 0,06-0,15-0,45-0,71 1,00 Vänster -0,28-0,00-0,18-0,22-0,37 0,36 1,00 SD 0,19 0,01 0,00 0,29 0,14-0,10-0,07 1,00 Socmed 0,16 0,07-0,10-0,00 0,13-0,03 0,04 0,11 1,00 14

16 Vi ser i Figur 1 och Tabell 4, att behandlingsgruppen verkar ha en ökad benägenhet att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Vi ser också i Tabell 4 att män är något överrepresenterade i behandlingsgruppen. En intressant observation från Tabell 2 är att endast 1 av 141 svarande anser att staten lägger för mycket resurser på Sveriges pensionärer. I Tabell 3 noterar vi att variationen i ålder bland de undersökta studenterna är relativt liten. Den yngsta individen i undersökningen är 19 år gammal medan den äldsta är 34 år, men den absoluta majoriteten (88 procent) är mellan 19 och 25 år gamla. I Tabell 5 framgår det att den beroende variabeln korrelerar med alla inkluderade variabler i tabellen. I tabellen noterar vi också en intressant korrelation mellan variabeln Vänster och Ekonom samt Pol.kand. Studenter på ekonomprogrammet har en negativ korrelation med att rösta vänster medan studenter på politices kandidatprogrammet har en lika stark positiv korrelation med att rösta vänster. Två skillnader mellan programmen som också kan utläsas ur Tabell 5 är att studenterna på ekonomprogrammet är äldre och har en högre benägenhet att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med studenterna på politices kandidatprogrammet. 5 Empirisk strategi För att utreda om korrekt information kan motverka effekterna av att ha exponerats för fake news, skulle vi idealt ha velat utföra en undersökning med hjälp av ett större stickprov som vore representativt för den svenska befolkningen. Det hade också varit av intresse att följa upp den första behandlingen med en efterföljande enkät på samma individer för att se huruvida en eventuell effekt finns kvar även en tid efter behandlingen. Vidare hade det varit av intresse att analysera huruvida det finns någon skillnad i hur fake news publicerade på andra plattformar påverkar individen. Det kan exempelvis tänkas att information från TV, radio och övriga nyhetskanaler kan påverka individer annorlunda jämfört med skriftlig information. Slutligen skulle det vara lämpligt att undersöka effekten av fake news inom olika ämnen. I vår studie är ämnet invandring, vilket får anses vara en relativt känslig och omdebatterad fråga i samhället i dag. Det är möjligt att fake news inom mindre kontroversiella ämnen kan ha andra effekter på människor än de vi observerar i denna studie. I vår enkätundersökning delades studenterna slumpmässigt in i två olika grupper via deras födelsedatum. Kontrollgruppen, som endast fick ta del av fakta kring statens kostnader för 15

17 invandring, utgjordes av studenter födda på udda datum. Behandlingsgruppen utgjordes av studenter födda på jämna datum och de fick ta del av både korrekt information kring statens kostnader för invandring samt denna mening: I ett välspritt inlägg på Facebook står det emellertid att regeringen i dag lägger minst 675 miljarder på invandringen, medan de endast satsar 4,4 miljarder på Sveriges pensionärer. Efter att studenterna läst den inledande informationen, ombads de svara på några frågor kring dem själva och vad de ansåg om de resurser staten lägger på invandringen. Via multipel linjär regression med robusta standardfel undersöker vi sedan huruvida sannolikheten att anse att staten lägger för mycket eller alldeles för mycket resurser på invandringen skiljer sig åt mellan de båda grupperna. 4 I och med att det är randomiserat huruvida en individ hamnar i kontrollgruppen eller behandlingsgruppen, utgår vi från att en eventuell skillnad mellan grupperna i sannolikheten att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen är en kausal effekt av att ha blivit exponerad för vår falska information i enkäten. Då vårt stickprov är litet väljer vi dock att kontrollera för kön, politisk åskådning, val av utbildning samt för om individen använder sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla. Detta för att ta hänsyn till eventuell OVB i undersökningen. 5 En svaghet med vår studie är att vi har ett relativt litet stickprov. Det är även möjligt att studenterna inte läst igenom den inledande information tillräckligt väl, vilket i vårt fall uppenbart skulle leda till att det blir omöjligt att undersöka den effekt vi önskar. Därför skulle det vara av intresse att endast undersöka de individer som svarade rätt på den avslutande kontrollfrågan, då vi kan vara tämligen säkra på att dessa individer läst och tagit åt sig av den information vi givit dem. Ett stickprov innehållandes endast dem som svarade rätt på kontrollfrågan skulle däremot bli för litet för att kunna utföra en adekvat undersökning av vår fråga. Baserat på de teorier och den tidigare litteraturen vi behandlat i uppsatsen formulerar vi två olika hypoteser. Den första hypotesen är att vår falska information inte kommer att påverka 4 I fall där den beroende variabeln är binär används vanligen logistisk regression. Vi genomför dock ett randomiserat experiment med en behandlingsgrupp och kontrollgrupp, där vi i praktiken endast jämför dessa gruppers medelvärden. Därmed är multipel linjär regression att anse som en adekvat metod. Robusta standardfel används för att ta hänsyn till eventuell heteroskedasticitet i variablerna. 5 Omitted Variable Bias, i texten benämnt OVB, föreligger i de fall där en variabel utelämnas från en regressionsmodell, samtidigt som variabeln är korrelerad med både den beroende variabeln (Y), och den eller de förklarande variabler (X # ) som är av intresse i undersökningen. Utelämnandet av en sådan variabel riskerar att leda till systematiska snedvridningar i estimaten vilket medför att tolkningar av dessa kan bli felaktiga. 16

18 behandlingsgruppen på så sätt att deras sannolikhet att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen skiljer sig åt från behandlingsgruppens. Denna prediktion grundar sig i teorin kring Homo economicus som utgår från att individer är rationella. En rationell individ bör rimligtvis inte påverkas av vad ett obskyrt och uppenbart felaktigt inlägg på Facebook påstår om de kostnader den svenska staten har för invandring, när den i meningen innan fått officiella uppgifter kring just dessa kostnader. Denna hypotes är logisk och styrks också av faktumet att seriös media ofta bemöter fake news genom att presentera korrekt information i en annan artikel eller dylikt. Det förefaller helt enkelt naturligt att anta att om en individ får höra både korrekt och falsk information, tar den endast hänsyn till den korrekta. Eftersom studenterna kan antas ha en hög analytisk förmåga, samtidigt som vi inte tillskriver den falska informationen i enkäten till någon trovärdig källa, talar dessa faktorer också för denna hypotes. Den andra hypotesen är att den falska informationen i enkäten kommer att påverka behandlingsgruppen på så sätt att deras sannolikhet att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen skiljer sig åt från kontrollgruppens. Denna prediktion är förenlig med teorierna kring förankringseffekten, konfirmeringsbias och prajming, vilka innebär att studenterna kan komma att påverkas av den falska information vi exponerar dem för. Prediktionen är också i linje med resultaten som Barrera et al. (2018) funnit. För att undersöka våra hypoteser formulerar vi följande regressionsmodell: Y $ = β ' + β ) X )$ + β * X *$ + β + X +$ + β, X,$ + β - X -$ + β. X.$ + β / X /$ + β 0 X 0$ + u $ (1) Där Y $ är sannolikheten för en individ att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen. X )$ antar värdet 1 för individerna i behandlingsgruppen, 0 för övriga. I denna specifikation kontrollerar vi för kön (X * ), utbildning (X +, X, ), politisk åskådning (X -, X., X / ), samt för om individen använder sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla (X 0 ). β ' är interceptet och u $ är feltermen. β ) är den effekt vi ämnar undersöka och om vår första hypotes är sann, kommer individerna inte att påverkas av den falska information vi givit dem och således bör β ) = 0. Om vår andra hypotes är sann, kommer studenterna i behandlingsgruppen på något sätt att ta hänsyn till den falska informationen och vi kommer att se en effekt av detta i Y-variabeln genom att β ) 0. 17

19 6 Resultat I detta avsnitt presenteras och tolkas våra resultat från enkätundersökningen. I Tabell 6 redovisas tre olika regressionsmodeller där studenternas sannolikhet att anse att staten lägger för mycket eller alldeles för mycket resurser på invandringen är den beroende variabeln. Tabell 6: Regressionstabell. Beroende variabel: inv45. (1) (2) (3) Falskenkät (X ) ) 0.17 ** 0.14 * 0.15 ** (0.08) (0.08) (0.07) Man (X * ) 0.22 *** 0.18 ** (0.07) (0.07) Ekonom (X + ) 0.07 (0.11) Pol.kand. (X, ) (0.10) Vänster (X - ) ** (0.07) SD (X. ) 0.49 *** (0.14) Annat (X / ) (0.11) Socmed (X 0 ) 0.14 ** N R (0.07) Robusta standardfel inom parenteser. * p < 0.10, ** p < 0.05, *** p < Data från enkätundersökning på studenter i kursen Nationalekonomi A vid Uppsala universitet, Vi noterar att de studenter som erhöll enkäten innehållandes falsk information i alla specifikationer är mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med dem som inte erhöll den falska informationen. Då det är randomiserat huruvida respondenten hamnade i behandlingsgruppen eller inte kan vi utgå från att alla resultat är fria från OVB. På grund av stickprovets begränsade storlek, finner vi det dock lämpligt att 18

20 även kontrollera för variabler som kan tänkas påverka vad individen anser om de resurser staten lägger på invandring, då slumpen kan ha medfört att en eller flera av dessa grupper är övereller underrepresenterade i behandlingsgruppen. I modell 2 kontrollerar vi endast för kön. Män är något överrepresenterade i behandlingsgruppen och som följd av att vi kontrollerar för denna variabel bör då estimatet för β ) lida av mindre OVB. Vi observerar också att estimatet för variabeln minskar med 3 procentenheter jämfört med modell 1. Estimatet är trots minskningen fortfarande att betrakta som relativt stort. I modell 3 kontrollerar vi slutligen även för val av utbildning, politisk åskådning samt för om individen använder sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla, vilka alla förefaller korrelera med vad en individ tycker om de resurser som staten lägger på invandringen. I denna modell (3), vilken vi anser är den specifikation som bäst fångar effekten av att ha exponerats för falsk information, ser vi att koefficienten för β ) är 0,15. Detta innebär att de individer som erhöll den falska enkäten, i genomsnitt är 15 procentenheter mer sannolika att anse staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med dem som endast fick korrekt information i sin enkät. Detta är givet att de andra variablerna i regressionen hålls konstanta och resultatet är statistiskt signifikant på 5 procents signifikansnivå. När vi testar modell 3 på endast de respondenter som svarade rätt på kontrollfrågan, minskar stickprovsstorleken vilket leder till att de flesta estimaten i specifikationen blir insignifikanta. Regressionen är trots det intressant då vi i den kan vara tämligen säkra på att respondenterna faktiskt läst och tagit till sig av all information de läst i sina enkäter. Punktestimatet för β ) förblir i denna modell relativt stort på 12 procentenheter, men är alltså inte statistiskt signifikant. Ett annat intressant resultat från Tabell 6 är att de som angett sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla i genomsnitt är 14 procentenheter mer benägna att tycka att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med dem som inte har sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla. 19

21 7 Analys Vårt resultat visar att den falska information behandlingsgruppen exponerades för var tillräcklig för att de skulle ha en ökad sannolikhet jämfört med kontrollgruppen att tycka att staten lägger för mycket resurser på invandringen. Behandlingsgruppen var 15 procentenheter mer sannolika att anse att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Således är det uppenbart att studenterna i behandlingsgruppen på något sätt tagit hänsyn till den irrelevanta informationen de läste i enkäten. Vår studie är därmed ytterligare evidens för att människor inte agerar som Homo economicus. Resultatet är ändock överraskande då vi inte förväntat oss en sådan stor och signifikant effekt av den förhållandevis korta meningen med fake news som vi exponerade studenterna för. Särskilt överraskande är det på grund av två orsaker. Dels tillskriver vi inte den felaktiga informationen till någon offentlig politiker likt Barrera et al. (2018) gjorde, vilket påverkar individers benägenhet att ta till sig falsk information (Swire, Berinsky, et al. 2017). Dels då vi menar att studenterna får antas besitta en hög grad av analytisk förmåga, vilket är korrelerat med att lättare kunna upptäcka fake news (Pennycook & Rand 2017). Resultatet visar, precis som studien av Barrera et al. (2018), att spridandet av falsk information faktiskt fungerar trots att individerna samtidigt erhåller korrekt information i ämnet. Det skulle innebära att mediernas satsningar på faktagranskningar inte är tillräckliga för att stävja problemet med fake news. En ljuspunkt är dock att studier har visat att personer som erhåller korrekt fakta tar till sig den (Swire, Berinsky et al. 2017; Nyhan et al. 2017), vilket talar för att faktagranskning ändå inte är helt fruktlöst. Det är dock problematiskt att människor efter en tid verkar glömma korrekt information och delvis återgår till sina tidigare trosföreställningar (Swire, Berinsky et al. 2017). Människor är samtidigt mer benägna att komma ihåg informationen och deras känslor kring den medan de lättare glömmer bort i vilken kontext de exponerades för den, de tenderar dessutom att i större grad tro på information om den känns familjär (Lazer et al. 2018). En logisk konsekvens av detta blir då, precis som Lazer et al. (2018) också konstaterar, att faktagranskning kan leda till att problem hänförliga till fake news faktiskt förvärras. Vi kan i vår undersökning inte utröna vilken eller vilka av förankringseffekten, konfimeringsbias och prajming som bäst förklarar den ökade sannolikheten som behandlingsgruppen har gentemot kontrollgruppen att tycka att staten lägger för mycket 20

22 resurser på invandringen. Det är möjligen sant att kostnaden 675 miljarder agerade som ett ankare för studenterna när de skulle ta ställning till frågan om vad de ansåg om de resurser staten lägger på invandringen. Det är heller inte otänkbart att studenterna sedan innan var av åsikten att invandringen kostar för mycket och att den information vi gav dem bekräftade deras tankar. Detta kan ha medfört att de blev mer säkra i sin åsikt och i och med det mer benägna att svara att staten lägger för mycket resurser på invandringen. Slutligen är det också tänkbart att vi genom vår mening med falsk information planterade tankegången hos studenterna att invandringen kostar orimligt mycket, och att detta sedan visade sig i deras svar på frågan i enkäten. Undersökningen som Barrera et al. (2018) genomförde, utfördes i fem regioner i Frankrike där extremhögern traditionellt varit stark. Det är inte orimligt att anta att de då kan ha observerat en större effekt från konfirmeringsbias än de hade gjort om de genomfört undersökningen i mindre högerextrema områden, där stödet för Marine Le Pens högerextrema åsikter hade varit mindre. I vår undersökning tillskriver vi inte vår falska information till någon politisk ledare, och vi har dessutom en urvalsgrupp som får betraktas som mer neutral, där de politiskt mer vänstervridna studenterna på politices kandidatprogrammet står i kontrast mot ekonomstudenterna, som är mer benägna att rösta höger. Därmed är det inte en orimlig tanke att effekten från konfirmeringsbias är mindre i vår undersökning jämfört med den som genomfördes i Frankrike. Då både vi och Barrera et al. (2018) trots dessa grundläggande skillnader ändå finner att fake news påverkar människor, trots att de samtidigt erhåller korrekt information i ämnet, kan det innebära att effekterna som observeras i båda studierna snarare bör tillskrivas förankrings- och prajmingeffekten, än konfirmeringsbias. Människor är mindre troliga att själva vara källkritiska när de känner att de utvärderar informationen tillsammans med andra, jämfört med när de utvärderar information på egen hand (Jun et al. 2017). Denna effekt kan tänkas leda till att individer är mindre källkritiska på sociala medier, där antal gillningar och kommentarer till respektive inlägg ofta är omöjliga att missa. Många gillningar och kommentarer, som sensationsnyheter ofta resulterar i, kan därmed skapa en trygghet och legitimitet för personen som exponeras för informationen, vilket i sin tur kan leda till att individen är mer sannolik att finna den trovärdig. Detta resonemang leder till slutsatsen att fake news i sociala medier kan ha en större effekt i verkligheten, än den effekt vi observerar i vår enkätundersökning där respondenterna besvarade, och därmed utvärderade, den 21

23 erhållna informationen enskilt. Särskilt problematiskt här blir det faktum att allt fler människor interagerar med varandra och erhåller nyheter från sociala medier. I vår undersökning svarar exempelvis 59 procent av respondenterna att de använder sociala medier som deras primära eller sekundära nyhetskälla. Vi finner också i undersökningen att de som använder sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla är mer benägna att tycka att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med de som inte har det. Vi menar att en tänkbar förklaring till detta är att de nyheter som får störst spridning på sociala medier är så kallade sensationsnyheter. Ett påstående om att staten lägger 675 miljarder på invandringen är ett typexempel på en sådan sorts sensationsnyhet som kan tänkas få stor spridning på sociala medier. En nyhet om att staten sköter sina finanser kring invandringen adekvat kan däremot inte kvalificera sig som en sensationsnyhet, och får då högst troligtvis mindre spridning i sociala medier. Detta kan tänkas medföra att negativa, falska och uppseendeväckande nyheter kring invandring spridits till många via sociala medier, och att människorna som tagit del av dessa påverkats på liknande sätt som studenterna i vår undersökning. Därmed är det inte orimligt att anta att de personer som säger sig använda sociala medier som sin primära eller sekundära nyhetskälla utsatts för den typen av fake news i högre grad än övriga respondenter och att de på grund av detta har en större sannolikhet att tycka att staten lägger för mycket pengar på invandringen. Resultatet tyder på att politiker, organisationer och privata personer som medvetet skapar och sprider fake news kan främjas av detta, och att faktagranskning ensamt inte kan stävja detta problem. Då vår falska information inte hade någon källa, annan än Facebook, ger detta stöd för att informationen inte behöver komma från någon trovärdig källa för att påverka individer. Detta medför att fake news effektivt kan spridas anonymt och med en närmast minimal risk för avsändaren att kunna upptäckas och därmed stämplas som lögnare. Då studier (Swire, Berinsky et al. 2017; Nyhan et al. 2017) funnit att rättade lögner inte påverkar stödet för Trump bland hans väljare kan det också tänkas innebära att politiker ändå inte tar påtaglig skada, i form av väljarstöd, av att få felaktiga uttalanden faktagranskade. Här ska dock poängteras att Sverige inte är USA och att så inte behöver vara fallet för svenska politiker. Vi har undersökt en kortsiktig effekt av att exponeras för falsk information. Således kan vi inte dra några slutsatser kring hur länge den observerade effekten har en påverkan på individerna i behandlingsgruppen. Gerber et al. (2011) har dock utfört en studie om hur politiska 22

24 reklamkampanjer på TV i USA påverkade väljare. De finner en stark kortsiktig effekt som de tillskriver teorin kring prajming. De finner också att denna effekt avtar inom loppet av två veckor. Även en kortsiktig prajmingeffekt av fake news kan dock tänkas ha allvarliga konsekvenser i verkligheten. Kahneman (2011) skriver till exempel om ett fall där skolrelaterade frågor prioriterades högre av väljare när vallokalen återfanns i en skola, vilket han menar är en effekt av prajming. 8 Slutsats Vi har i denna uppsats undersökt huruvida fake news påverkar individer trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Detta gjordes genom en enkätundersökning på studenter vid Uppsala universitet som vid tillfället för undersökningen läste kursen Nationalekonomi A. Vi finner, likt Barrera et al. (2018), att korrekt information ensamt inte är tillräckligt för att motverka effekten av att exponeras för fake news. De studenter som erhöll enkäten innehållandes en mening falsk information från en anonym avsändare på Facebook var i genomsnitt 15 procentenheter mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Resultatet är statistiskt signifikant på 5 procents signifikansnivå. Studien visar att politiker, organisationer och privata personer framgångsrikt kan använda sig utav spridandet av fake news i samhället, kanske framförallt på sociala medier, och att faktagranskning ensamt inte kan avhjälpa detta fenomen. En effekt kan dessutom uppenbarligen åstadkommas utan att tillskriva dessa lögner en politisk person, vilket medför att budskapet kan presenteras anonymt utan påtaglig risk för avsändaren. Vi kan i denna studie endast uttala oss om en kortsiktig effekt av fake news, men konstaterar att även sådana effekter kan tänkas innebära allvarliga konsekvenser. Framtida studier inom ämnet bör fokusera på att undersöka fake news inom andra ämnen än invandring, undersöka andra samhällsgrupper och hur länge effekten av att ha exponerats för fake news påverkar människor. Vidare vore det även intressant att utreda andra lösningar på problemet med fake news än faktagranskning, exempelvis via förändrade algoritmer på sociala medier. 23