Hälsoråd Västra sammanträdesrummet
|
|
- Rickard Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsoråd Västra sammanträdesrummet Hälsoråd, Linda Karlsson
2 Dagordning Mötets öppnande Föregående minnesanteckningar Preventivt hälsoarbete riktat mot små barn i Östra Östergötland (bild 3-29). Kaffe och frukt Rapport FaR (bild 30-36). Värdeskapande diagnostik, för vem? (bild 37-61) Återrapportering; Rökfria utemiljöer inom Hälso- och sjukvården (bild 62) Doftpolicy (bild 63) Övriga frågor (bild 64) - Cykelseminarie 11/11 - Skrifter från HFS och tidskriften Främja Hälsa 2
3 Preventivt hälsoarbete riktat mot små barn i Östra Östergötland. Tobias Ekenlie, Åsa Nilsson, Mimmi Trysberg, Åsa Pettersson,
4 Mål för barn och ungdomar i Östra Östergötland För barn och ungdomar i Östra E-län God hälsa God allmän utveckling Framgång i livet Frånvaro av elände Samma faktorer viktiga för alla 4 punkter
5 Ohälsa i Norrköping Twin Cities
6 ACE- studien
7 ACE- studien Stor studie San Diego med pågående fortsättningar med 100-tal publikationer Visar att exponering för svåra händelser i tidig barndom ger bestående hälsoeffekter resten av livet 20% hade upplevt 3 svåra händelser Dos-respons Våld, social instabilitet, missbruk, sexuella övergrepp Diabetes, hjärt kärsjukdomar, psykiska sjukdomar, missbruk, övervikt, suicid risk ökar 2-20ggr
8 ACE - studien Vetenskapen är här mycket tydlig: Den som utsätts för svåra händelser i barndomen kommer att ha sämre hälsa som vuxen. Varför blir det så?
9 Toxisk stress Stark intensitet, längre tid, frekvent exponering ACE: Fysiska, sexuella, emotionella övergrepp Fysisk, emotionell neglect Dysfunktionella hushåll (inkl förluster) Otillräcklig socio- emotionell bufferkapacitet emotionell support, anknytning Kan ge permanenta långtidsförändringar och förändringar i Epigenetik Hjärnans utveckling och tillväxt Immunsystemet Hormonsystemet
10 Stress - epigenetik
11 Stresseffekter på hjärnan
12 Model for Intergenerational Transmission of Child Maltreatment Child Abuse Aggression Conduct Problems Depression PTSD Anxiety School Problems Child Adolescent Revictimization Depression PTSD Anxiety School Dropout Substance Abuse Adult Parenting Problems Domestic Violence Maternal Depression PTSD Poverty Substance Abuse Child Abuse Source: Putnam, F.,& Harris, W. (2008). Opportunities to change the outcomes of traumatized children: Draft narrative. Retrieved from
13 Exekutiva funktioner Extremt viktiga för framgång i livet: Inre kompass
14 Building Connections: Rapid Growth of Synapses Source: Carter, R. (1999). Mapping the mind. Berkeley, CA: University of California Press. 14
15 Är detta viktigt?
16
17 Death Long-Term Trauma Impact ACE Pyramid: CDC Early Death Disease, Disability, and Social Problems Adoption of Healthrisk Behaviors Social, Emotional, and Cognitive Impairment Disrupted Neurodevelopment Conception Adverse Childhood Experiences 17 Mechanisms by Which Adverse Childhood Experiences Influence Health and Well-being Throughout the Lifespan
18 Anknytning Teorier först utvecklade 50, 60 talet Bowlby, Ainsworth Föräldrarnas (mamman) förmåga att se barnets behov, reagera ge trygghet och omsorg utifrån barnets behov Skapar en trygg förutsägbar bas för barnet från vilken det kan utforska världen Tryggt anknytna barn är mer sociala, nyfiknare, har mer vänner, klarar skolan bättre, mindre beteendeproblem bättre hälsa (långtidsstudier över 20 år) Bättre att förutsäga framgång i skola än IQ eller prestationstest
19 Anknytning Går att mäta Finns evidensbaserade program för att förstärka
20 Vad vill vi göra, mål? Genom samlade insatser minska barns exponering för svåra händelser i barndomen (ACE) Minska bristande anknytning barn-vårdnadshavare hos barn<3 år genom preventiva åtgärder samt aktivt arbete där brister ses Minska skadeverkningar av ACE-exponering genom att erbjuda interventioner som minskar risk för bestående effekter. Föräldrar har en stabil situation runt sig, är missbruksfria, tar ansvar, förmår tolka sitt barn och interagera adekvat, skapa god anknytning och trygghet. Fungera som vuxen och förälder.
21 Vårt förslag Ett gemensamt program i Östra Östergötland, samarbete mellan Kommuner och Sjukvårdsregionen under SSÖ/OSÖ Använda alla resurser optimalt med samsyn på mål och arbetssätt Jfr rutin misshandel/ övergrepp Koppla in forskargrupp för utvärdering
22 Ett gemensamt program 3 nivåer: Allmänna råd för alla barn/ föräldrar program allmän föräldrautbildning/ föräldrastöd Söka riskindivider och erbjuda riktade preventiva insatser utbildning, stöd efter behov Exponerade grupper: program för minska skadeverkningar
23 I praktiken Ta fram material, program Börja i mindre kommun/ stadsdel med pilot Slipa, anpassa program Genomför hela länsdelen 2-3 år för genomförande Sprida programmet när det är visat framgångsrikt
24 Vi behöver Samsyn i uppdraget, godkännande av projekt Resursstöd för att ta fram program och projektstart ca 2 år Resurs för utvärdering Resurstillskott inom vissa områden för genomförande - investeringar Tid och verktyg för screening MVC, BVC Ta hem och implementera riktade föräldrautbildningar till riskgrupper - de som genomför behöver mer tid (MVC/BVC/ Socialtjänst) Utveckla allmän föräldrainformation Ta hem och implementera föräldrastöd mot mindre barn, < 3 årtid för de som genomför Mer resurs spädbarnsenhet/ familjecentral för anknytningstödjande arbete?
25 Allt hänger ihop Alla gränser mellan organisationer är konstruerade av samhället Hos individen är de ett system Endast om vi samverkar och ser helheten kan vi bli framgångsrika
26 När ska man investera i hälsa? (Ur RD presentation resursfördelningskonferens ) Före födelsen Första levnadsåren Skolåren 26
27 Essential Elements of a Trauma-Informed Child Welfare System (continued) 1. Maximize physical and psychological safety for children and families. 2. Identify trauma-related needs of children and families. 3. Enhance child well-being and resilience. 4. Enhance family well-being and resilience. 5. Enhance the well-being and resilience of those working in the system. 6. Partner with youth and families. 7. Partner with agencies and systems that interact with children and families. 27
28 Long-Term Effects of Childhood Trauma High-risk or destructive coping behaviors These behaviors place children at risk for a range of serious mental and physical health problems, including: Alcoholism Drug abuse Depression Suicide attempts Sexually transmitted diseases (due to high risk activity with multiple partners) Heart disease, cancer, chronic lung disease, skeletal fractures, and liver disease Source: Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V.,... Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) study. American Journal of Preventive Medicine, 14,
29 Adverse Childhood Experiences Emotional abuse Physical abuse Sexual abuse Emotional neglect Physical neglect Household dysfunction: Mother treated violently Household substance abuse Household mental illness Parental separation/divorce Incarcerated household member Source: Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V.,... Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) study. American Journal of Preventive Medicine, 14,
30 En ny FaR-modell inom hälso- och sjukvården som en del i att främja fysisk aktivitet i 30
31 Fysisk aktivitet på recept (FaR) En av metoderna för att främja fysisk aktivitet inom hälsooch sjukvården. Våren 2014 genomfördes en uppföljning av Östgötamodellen för FaR där det framkom att den inte fungerade optimalt. Förskrivningsprocessen upplevdes ibland krånglig, aktiviteterna var inte anpassade för olika sjukdomsgrupper och steget för patienten till aktiviteter utanför hälso- och sjukvården var stort för många. Dock var budskapet från verksamheterna att behovet av att arbeta med fysisk aktivitet för att främja hälsa kvarstod. 31
32 Utredningsuppdraget Enheten för Hälsoanalys fick i uppdrag att genomföra en utredning om hur Region Östergötland ska arbeta för att främja fysisk aktivitet hos patienter och medborgare. Utredningen består av två delar; En kunskapssammanställning angående fysisk aktivitet Erfarenheter och förbättringsförslag från verksamheter och patienter om hur fysisk aktivitet kan främjas inom hälso- och sjukvården I uppdraget ingick även att ta fram en förenkla FaR-modellen Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lundgren
33 Resultat För att samla in synpunkter/åsikter kring FaR-modellen och identifiera förbättringsförslag har chefer inom primär- och specialistvården och aktivitetsarrangörer fått svara på en enkät. Patienter som fått en FaR-ordination har telefonintervjuats och FaR-samordnare har deltagit i fokusgruppsintervjuer. De patienter som har erhållit ett FaR-recept är generellt sett positiva till FaR-konceptet och tror på dess effekt för att ökar den fysiska aktiviteten. Det finns inte någon entydig FaR-modell i Östergötland. Vilket har föranlett att arbetet ser väldigt olika ut på olika enheter och enheterna utvecklar sina egna koncept. Det kan delvis förklaras av att den befintliga FaRmodellen har blivit för komplex och svår att kommunicera. Det finns en variation i hur stor andel av personalen som är engagerad i arbetet. De flesta enheter har en samordnare, men för var fjärde saknas tid för att arbeta med FaR. Vissa upplever att Mål och Mått ersättningen har flyttat fokus från att arbeta med FaR för att stödja patienterna att öka sin fysiska aktivitet till att handla om att förskriva FaR för att erhålla ekonomisk ersättning. Administrationen kring arbetet känns både krävande och onödig och en enklare administration kring FaR är att föredra. Att implementera av metoder som FaR i ordinarie verksamheter är komplext, det gäller såväl införande som för att få konceptet att utvecklas och att fungera på längre sikt. Det har saknats en tydlig implementeringsstrategi för arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Dessa har snarare spridits än implementerats och därför inte lyckats lyfta FaRarbetet. Införande av hälsobladet är dock en positiv implementeringsinsats.
34 Mot bakgrund av kunskapsgenomgången och analys av insamlade data föreslås följande: Att den nuvarande FaR-modellen förenklas, där förskrivningen endast förordar aktivitet, vilket innebär att individen själv tar ansvar för aktiviteten, oavsett aktivitetstyp. Det finns således inget behov av att upphandla särskild aktör för FaR-arbetet. Att följa upp patienterna blir en uppgift för de förskrivande enheterna som en del i deras eget kvalitetsarbete. Uppföljning är en viktig del av en fungerande FaR-modell. Hur den ska genomföras i framtiden bör utvecklas genom samverkan med patienter och förskrivande enheter. Viktigt att även beakta användandet av ny teknik inom ramen för utvecklingen av framtidens tjänster inom e-hälsotjänster. Att FaR-arbete är en del av implementeringen av nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att i samarbete med andra aktörer utvecklar en strategi för att främja fysisk aktivitet i befolkningen. 34
35 FaR modell för Hälso- och sjukvården inom Då det utifrån patientens hälsosituation upplevs värdefullt tillfrågas patienten om fysisk aktivitet. Patient inom Hälsooch sjukvården All dokumentation kring fysisk aktivitet, Far-förskrivning samt uppföljning görs i Hälsobladet i journalssystemet Cosmic. Ej aktiv Erbjuds FaR (för att öka aktivitetsnivå eller bibehålla funktion) Tackar ja FaR på aktivitet ex; promenader, cykel, gym, gruppträning, vattengymnastik Regelbundet aktiv. Ingen åtgärd. Bekräfta patienten. Tackar nej Uppföljning av Far förskrivande enhet vid: -3 månader (telefon) -6 månader (brev/sms/e-hälsa) - 9 månader (brev/sms/e-hälsa) - 12 månader (brev/sms/e-hälsa) Under utredning Maj 2015
36 Mer information om FaR finns Här: 36
37 Värdeskapande diagnostik för vem? DC Region möte, Östergötland 2015, Eva Hellman och Maria Kuusinen
38 Hälsorådet Landstinget i Östergötland är sedan 2005 medlem i Svenska nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) Syfte och mål är att identifiera, stödja och förankra utvecklingsstrategier inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiven för patient och befolkning. Arbetet omfattar både det som sker inom den egna verksamheten samt i samverkan med andra aktörer. Rådets sammansättning bygger på att hela hälso- och sjukvården ska vara representerad /Halsoradet/ 38
39 Hälsorådet Hälsofrämjande sjukvård en hjärtläkares tankar Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Kollegialt lärande Barn som anhöriga Rökfritt sjukhusområde 39
40 Ska vi behandla alla lika och standardisera verksamheten eller finns det ett värde att anpassa verksamheten efter de tre parametrarna? Personalens kunskap Hälsofrämjande möten i samband med värdeskapande diagnostik. Remitentens kunskap Patientens berättelse 40
41 Beskrivning av hur vi arbetar i dag Patientens resurser tas inte tillvara För lite av hälsofrämjande sjukdomsförebyggande arbete Vi tar inte tillvara på personalens kunskap i tillräcklig utsträckning Vården hålls inte samman. Varje möte i vården blir som ett första möte. 41
42 Kompensatoriskt uppdrag Vården måste anpassa form och innehåll efter vilka resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har, samt utifrån varje enskild persons resurser och förmågor och kompensera där förmågorna sviktar. 42
43 Patientlagen tillgänglighet information samtycke delaktighet fast vårdkontakt och individuell planering val av behandlingsalternativ och hjälpmedel ny medicinsk bedömning val av utförare personuppgifter och intyg synpunkter, klagomål och patientsäkerhet 43
44 Diskussion Gr 1. Får vi veta det vi behöver av våra remitenter? Gr 2. Använder vi vår egen kunskap? Gr 3. Pratar vi tillräckligt med patienten? 44
45 Personalens kunskap Personalen behöver vara medvetna om sin egen förmåga att vara flexibel så att de kan anpassa vården efter patienternas förutsättningar, förväntningar och behov. De behöver också vara medveten om sina egna och patienternas engagemang samt sina egna kunskaper, erfarenheter och kunna ställa patienternas värderingar mot sina egna. Personal som har dessa egenskaper har goda förutsättningar att ge patienterna en personcentrerad vård. (Mc Cormack och Cance) 45
46 Situationer från lab Patient som inte vill ha diabetes. Flicka som blöder onormalt vid provtagning. 46
47 Jämlik vård för alla 47
48 Exempel på förbättringsarbete Förberedelser av barn som ska genomgå en MR undersökning 48
49 Östgötakommissionens övergripande rekommendationer för mer jämlik hälsa Bidra till ett samhälle som ger alla människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro och därmed jämlik hälsa 49
50 Målbild
51 Att göra rätt från början? En biomedicinsk analytiker iakttar hur vaktmästarna dag efter dag brutalt dumpar provrör och burkar på bänken på provinlämningen. Det är ju frågan om patientprov, varför vräker de ut proverna på det där viset? Och inte bara det, den här hanteringen kan ju påverka analysresultatet. Hur är det i våran organisation? Etiska kort Diskussion Hur skulle du hantera situationen? 51
52 Skillnader i patient/personcentrerad vård Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Utgår från vad patienten är. Ut går från vem patienten är. Tillgodoser vad patienten vill Varje verksamhet tillgodoser patientens behov på sitt sätt Tar tillvara patientens förmågor och är aktiverande Vården är sammanhållen. Det finns en plan där både personal och patient ingår 52
53 Vad vet vi om patienten? Vi möter människor varje dag 53
54 Hur tänker du? Jag behandlar andra som jag själv skulle vilja bli behandlad 54
55 Hur ska vi kunna hjälpa någon? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa andra måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår och acceptera att jag inte alltid förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och hög modig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte hjälpa någon. (Kierkegaard 1859) 55
56 Patienter som inte blir sedda Disintrest: Beskriver en personal som är ouppmärksam på patienten och dennes specifika behov. Ska snarare ses som avsaknad av en positiv framtoning än närvaro av något destruktivt. Patienten uppfattar personalen som ouppmärksam och att de saknar äkta intresse för patienten. Insensitivity: Den likgiltighet som personalen visar patienten är söndrande för patienten. Patienten upplever starkt att personalen inte bryr sig och att patientens närvaro är störande/söndrande på något sätt. Okänslighet för patientens känslor och patienten upplever sig störande då han/hon ber om hjälp. Coldness: Då patienten uppfattar personalen som kalla och ovänliga robotar. Kyligheten påverkar patienten djupt negativt. Värst är det budskap personalen sänder att patienten är till besvär. Om inte patienten funnits hade livet för personalen varit lättare. Dessa möten är ofta korta och abrupta och utan minsta vänlighet. Mötena blir affärsmässiga. Inhumanity: Allvarligaste formen av är den inhumana och består av ett antal varierande inhumana attityder till patienten som person, så som totalt ignorerande, missbehandlad, förlöjligad och behandlad som pestsmittad. Detta hemska bemötande består av en kraftfull negativ feedback för patienten. Patienten känner att personalen är emot honom/henne och lider. Patienten känner sig som ett offer. Halldorsdottir S. & Hamrin E. 56
57 Övergångar = Transition En passage eller rörelse från ett tillstånd, förhållande eller plats till ett annat (Meleis) Inom röntgen och lab-verksamheten träffar vi människor som är på väg från en situation i livet till en annan. De behöver vårt stöd för att ta sig vidare. 57
58 Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löfte 3. Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Patient och närstående råd Individuell skriftlig vårdplan Kontaktsjuksköterska i cancervården Att mäta patientens erfarenheter Viktiga aktiviteter i regionen för att stärka patientens delaktighet och ställning 58
59 Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC 2010 startades vid Götegoborgs universitet ett centrum för personcentrerad vård. Det är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum. Centrumet har stöd av regeringens strategiska satsning på vårdforskning. Vid centrumet drivs i dag ca 40 forskningsprojekt om personcentrerad vård. Till de projekten är 240 nationella och internationella forskare knutna. 59
60 Referenser I. Ekman Personcentrering inom hälso- och sjukvården A. Hertting & M. Kristensson Hälsofrämjande möten P. Bulow, D. Persson Thunqvist & I. Sanden Delaktighetens praktik G. Meland & Å. Meland Kaizen sakta ner och gör mer K. Fridell & J. Ekberg Att göra det osynliga synligt. Regionalt cancercentrum sydöst Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårds regionen Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport Halldorsdottir S. & Hamrin E. Caring and uncaring encounters within nursing and health care: from the cancer patient s perspective Cancer Nursing 1997; 20; Mc Cormack B. & Mc Cance T. Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing 2006 (56) 5: Schumacher K. & Meleis A. Transitions: A Central Concept in Nursing. Journal of Nursing Scholarship (26) 2: Förberdelser av barn som ska genomgå en MR undersökning Vi möter människor varje dag 60
61 Reflektion Vilka reaktioner har väckts hos dig idag? 61
62 Rökfria utemiljöer inom Hälso- och sjukvårde Fokuserar på den positiva möjlighet som rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer utomhus är. En möjlighet till rökfrihet för alla och inte ett förbud för vissa. Detta är en möjlighet till att bli rök- och/ eller tobaksfri. Nu har webbsidan lanserats där ni kan finna information om bland annat tobaksavvänjning: 62
63 Doftpolicy Riktlinjer om dofter och tobaksrök Landstingets riktlinjer riktar sig till alla, dvs medarbetare, patienter och besökare till landstingets enheter. Chefer och medarbetare ansvarar gemensamt för att riktlinjerna efterlevs. Riktlinjerna avser följande fyra områden 1. Produkter som används för tvätt, rengöring och lokalvård Inom detta område ska endast parfymfria produkter upphandlas och användas. Exempel på produkter är tvål, tvättmedel, sköljmedel och olika rengöringsmedel. 2. Hygien-, kosmetika och olika kroppsvårdande produkter hos medarbetare inom hälso- och sjukvården Alla medarbetare har ett ansvar för att inte utsätta någon annan för påträngande dofter. Medarbetare ska inte använda parfym och i övrigt endast använda parfymsvaga och gärna helt parfymfria produkter. 3. Hygien-, kosmetika och olika kroppsvårdande produkter hos patienter och besökare inom hälso- och sjukvården Patienter och besökare inom hälso- och sjukvården bör genom information uppmärksammas på problemet med doftöverkänslighet och uppmanas att avstå från parfymerade produkter vid besök på vårdinrättning. 4. Landstingets miljöer är rökfria Tobakslagen (1993:581) innebär att ingen mot sin vilja ska behöva utsättas för tobaksrök. Rökning är endast tillåten utomhus på anvisade platser. Både medarbetare, patienter och besökare har ett ansvar att inte utsätta någon för påträngande lukt till följd av tobaksrök. Se även Landstingets Tobakspolicy from Region Östergötland 63
64 Övriga frågor HFS skrifterna: Personcentrerad vård och Att förebygga kroniska sjukdomar genom goda levnadsvanor. Tidskriften Främja hälsa. Cykelseminarie genomförs 11/11, vore bra om någon av er i hälsorådet har möjlighet att gå. Kontakta Anna- Karin Schöld eller Linda Karlsson vid intresse. 64
65 Tack Tack för idag! Nästa hälsoråd är 3 dec 2015, Kl Västra Sammanträdesrummet. 65
Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,
Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie, 180516 Tidig stressexponering Vad är viktigt? Effekter av svår stress på små barn Vad kan vi göra? Väckte tankar Barn är
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs mer2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk
Children at risk Steven Lucas, MD PhD Pediatrician Akademiska barnsjukhuset Uppsala Why do we need to protect children? 1. Children can t (and shouldn t need to) protect themselves from adults 2. Children
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merTabell 1 Categories of Adverse Childhood Experiences Prevalence (%)
Skadliga barndomshändelser roten till det onda? På Kris- och Traumacentrums konferens om Barndomstrauma september 2011 presenterades en stor studie Adverse Childhood Experiences (ACE) and their relationship
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merVad är det som berättas för patientnämnden?
Vad är det som berättas för patientnämnden? Sammanställning av de synpunkter som patientnämnden tagit emot under perioden 2018-03-01 2019-02-28 och som gäller vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merKommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv
Kommunförbundets nätverksverksdag 20190910 Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv Nilhede Liv Nilhede Socionom Leg Psykoterapeut Handledare
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merNational Prevention Strategy
National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public
Läs merRegelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Regelbok för Vårdval primärvård 2019 Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Förslag till förändringar Målgrupp Ordet basal tas bort. Hälso-och sjukvård
Läs merGPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
Läs merModell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Modell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Syfte Fokus på nutid och förbättring. Mer tid till samtal och reflektion Hitta effektiva former för kollegialt
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merPersoncentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017
Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merHandlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merSju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare
Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt Anna Kiessling, projektledare Svenska Läkaresällskapet har drivit Levnadsvaneprojektet på uppdrag av
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merDärför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård
Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merMöjligheter och utmaningar i. Östergötland hur går vi vidare?
Möjligheter och utmaningar i Östergötland hur går vi vidare? 2 3 4 5 Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle Individens hälsa - samhällets ansvar? Rökfria utomhusmiljöer
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merNSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.
NSC:s värdegrund Närsjukvården i centrala Östergötland www.lio.se NSC:s värdegrund Det är inte de stora organisationsförändringarna och nya titlar på namnbrickor som gör skillnad. Det är ditt dagliga
Läs merpatienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merVarje dag lite bättre
Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merProjekt Barn som anhöriga 2012-2014
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda
Läs merVälkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merPatientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti
Läs merPersoncentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs merLedningssystem för samverkan
1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merUtvärdering av särskilda informationsinsatser kring rökfria utomhusmiljöer inom Hälso- och sjukvården i Region Östergötland
Utvärdering av särskilda informationsinsatser kring rökfria utomhusmiljöer inom Hälso- och sjukvården i Region Östergötland Sammanställd av: Linda Karlsson Hälsoprocessledare, Maria Elgstrand Verksamhetschef
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merVåldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan
Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp
Läs merOmställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Möte om FVM och omställningen med kommunerna Göteborg 2018-09-04 Tobias Nilsson, Ph.D. Chefsstrateg Omställningen Varför en omställning?
Läs merAtt ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merRökfria utomhusmiljöer
Rökfria utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården i Uppdragsbeskrivning Budskapet fokuserar på den positiva möjlighet som rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer utomhus är. En möjlighet till rökfrihet för
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs mer