Tronerud Miljö & Natur januari 2014

Transkript

1 Tronerud Miljö & Natur januari 2014 HÅRDBOTTENINVENTERING VID GÄSLINGEGRUNDET 2013 Mats Notini och Roland Bengtsson Södra Boda Tronerud KIL Tfn alt E-post

2 Bild 1 och 2. Övre bilden; Dykaren Magnus Tuneld filmar profilen V26 närmas ytan (se förstasidan och figur 1). Vattenståndet var vid tillfället 35 cm över normalvattenståndet i Vänern. Vid hårt väder förvandlas stenhällen till en bränning. Profilen utgå öster 90 från hällen. Nedre bilden; Tunt grönalgsbälte närmast under ytan från ca 0,2-2 meters djup på samma profil

3 SAMMANFATTNING Tidigare bottenundersökningar av Gässlingegrundet och Stenkalles grund före uppförande av en vindpark har visat att grunden kännetecknas av ett exponerat läge. Botten består av hällar, block, stenar, grus och sand och blottlagda fläckar av hård ishavslera s.k. transportbottnar. En tuff miljö för många organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Klart är att vi här har algsamhällen med huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan. Frågeställningen är; Har vinkraftveken förändrat förhållandet för fauna och flora på grundet inklusive fisk För att belysa detta har undersökningarna upprepas med samma metoder och bibehållna stationer. Resultaten av denna undersökning överensstämmer i stort med de inledande undersökningarna. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre på 2 m:s djup än i augusti 2005 men skiljer sig inte på större djup. Påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några kvalitativa skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet Bottenfaunan minskar också med ökande djup. Inga signifikanta skillnader av totala antalet bottenlevande makroorganismer från motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 hittades. Fördelningen av olika djurgrupper har ändrats något. Andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) har ökat och insektslarverna minskat. Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten var större 2005 men artrikedomen var större Den fina sommaren 2013 med många soltimmar kan förklara observerade skillnader men fortfarande utgör den mycket låga produktionen av alger och fauna på bottnarna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området. Slutsatsen blir att vindparken inte mätbart påverkat det biologiska livet på bottnarna vid Gässlingegrundet

4 Innehållsförteckning HÅRDBOTTENINVENTERING VID GÄSLINGE GRUNDET 2013 BAKGRUND... 5 Allmänt... 5 Tidigare undersökningar vid Gässlingegrundet... 5 MÅLSÄTTNING... 5 METODER RESULTAT Påväxtalger Biomassa av påväxtalger Analyser av fytobentossamhället (bottenlevande påväxtalgerna) Bottenfauna Abundance makrofuna Fisk DISKUSSION SAMMANFATNING REFERENSER BILAGOR

5 BAKGRUND Allmänt På uppdrag av Väner Offshore AB har Hammarö dykarklubb (Magnus Tuneld och Willy Ociansson), Tronerud Miljö & Natur (Mats Notini) och Mikroalg AB (Roland Bengtsson) utfört undersökningar av faunan och floran samt fisk på bottnarna vid Gässlingegrundet. Undersökningarna utfördes med provfiske augusti och UV-filmning av bottenprofiler och provtagning av de biologiska bottenproverna den 29 augusti MÅLSÄTTNING Tidigare undersökningar vid Gässlingegrundet Inför etableringen av vindkraftfältet vid Gässlingegrundet utfördes ett stort antal undersökningar under 2004 och Utöver undersökningar av hydrologi geologi fågelstäck etc. utfördes också undersökning av fauna, flora och fisk vid grundet. Samtliga ovan nämnda personer har varit inblandade vid dessa undersökningar.(ref 1,2och 3) Resultatet av dessa undersökningar var att grunden formats av den kraftiga exponeringen för vindar vågor och strömmar. En hård och karg miljö för bottenlevande organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Algerna på bottnarna är huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan

6 METODER Bild 3. Märken på vajern vägleder dykaren var på profilen olika iakttagelser är gjorda. Med UW-videofilmen, kompletterat med uppgifter på djupet och eventuella biologiska prover och går därför hela profilen att analyseras och beskrivas. Station V meter ut och djup 3,3 meter augusti Foto Magnus Tuneld Utgående från erfarenheter och kunskap från dykningar i det aktuella området under hösten 2004, valdes 3 stationer ut, V2 (59 16,603 N 13 24,413 E), V3 (59 15,933 N 13 24,243 E) och V26 (59 15,866 N 13 22,120 E). Från dessa positioner lades en vajer ut 100 m i en bestämd riktning utefter botten Riktningen på profilerna utgående från dessa positioner visas med röda pilar på figur 1, nedan. I samliga fall är riktningen in mot Gässlingegrundet. V2 startar på 7,7 m: s djup, V3 på 3 meter medan V26 i sydöstra hörnet av Gåsungarna utgår från en häll som går upp över vattenytan. Vänerns yta låg vid samliga undersökningstillfället ca cm över normalvattenståndet under 2004 och Vi undersökningarna 2013 var vattenståndet ca 35 cm över normalvatten

7 Figur 1. Dykstationer; stationerna V2, V3 och V26 märkta med rött användes vid dykningarna2005 och Pilarna anger riktningen på profilerna som videofilmades för vidare analyser av substrat, påväxt, djupförhållanden, temperatur, sikt, strömmar förekomst av fisk mm. Liksom vid tidigare tillfällen UW-filmades profilerna. Filmerna har utvärderats och jämförts med tigare tagna filmer från respektive profil. Prover för en bestämning av biomassan uttogs på bestämda djupintervall inom typiska zoner på tre olika djup, profil V26 från 2 meter, profil V3 från 3,5 meter och profil V1 från 6,7 meters djup Bild 4. Profilen V26 passerar rakt över ett antal elkablar med betongsänken - 7 -

8 Den metod som tillämpas är den så kallade plastic bag metoden som innebär att stenar innesluts i en plastpåse med slip av en dykare och hela innehållet växter och djur förs upp till ytan för bestämning och kvantifiering i laboratoriet. Tidigare studier med denna metod har visat att själva provtagningsförfarandet är mindre problematiskt än befarat. Rörliga organismer och organismer med simförmåga som insekter, kräftdjur, mm har i allmänhet starka skydds reflexer som innebär att djuren söker skydd i substratet vid fara och därför vid en provtagning fly in mot stenen och påväxten, Notini, 1980 (4). Totalt har 11 stenar analyseras från varje utvald punkt. Vid beräkningen av antal och biomassor i samtliga redovisade figurer har först stenarna normerats till varandra. Detta har skett genom att multiplicera den faktiska ytan av stenarna med en faktor som ger mängd per stenyta i m². Därefter har för att komma över från insamlade stenarnas faktiska yta till bottenytan antagits att det går dubbelt så många stenar på en m²eftersom halva stenen är uppåt. Därför har samliga här redovisade värden i figurerna multiplicerats med en faktor 2. Det betyder att om samtliga här redovisade värden i stället divideras med 2 får man antal och biomassor per stenyta. Vid bestämning av biomassor har proven efter torkning vägds med mikrovåg (under driftstoppsveckan på Skoghalls cellulosalaboratorium). Syrehalten i vatten har mätts med en kalibrerad O₂-mätare (HQ40D Hach-Lange) siktdjupet med Secciskiva och vattentemperatur med hjälp av en Ruttnerhämtare. Provfisket utfördes med 8 standardiserade provfiskegarn (Norden) för bottenfiske som 2005 enligt Fiskeriverkets bilaga C3-2. RESULTAT Påväxtalger Biomassa av påväxtalger På nästa sida jämförs algbiomassan på olika djup med erhållna värden 1 augusti

9 gram alg per m² Bild5. Tunn film av blågrönalger på en häll, 4 meters djup profil V3-80 Algbiomassor på hårdbotten ,5 3,5 6,7 7,5 Djup m Figur 2. Algbiomassor på bottnarna (g torrv. per m² ± stdav) augusti 2005 och Algbiomassan på 3 olika djup har bestämts som gram alg (torrvikt) per m², se ovan. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre än i augusti 2005 på grunt vatten, 2 m; s djup, här är algbiomassan ca den dubbla På större djup skiljer sig resultaten mindre. Redan på 3,5 meters djup är skillnaden inte längre signifikant. Det allmänna intrycket från studier av videofilmerna stöder dessa resultat - 9 -

10 Analyser av fytobentossamhället (bottenlevande påväxtalgerna) Jag (Roland Bengtsson)har undersökt påväxtalger från tre små stenar, den största 5x5x2,5 cm insamlade från 2, 3,5 och 6,7 meters djup på Gässlingegrundet i Vänern 29 augusti Provet från 2 meters djup innehöll en varierande flora av kiselalger med den oligotrofa blockkisel, Tabellaria flocculosa, som särskilt framträdande. Bild 6. Mikroskopbild från en meters djup. Blockkisel, gördelbandsalg mm syns i bilden. Det förekom också en del trådformiga grönalger tillhörande släktena ringalger, Oedogonium och gördelalger, Ulothrix samt konjugater som spiralbandsalger, Spirogyra och vridbandsalger, Mougeotia. Också blågrönalgerna, cyanobakterierna, representerades av trådformiga former som tofsar, Tolypothrix sp. Cyanobakterierna hade också representanter bland de kokkala formerna som t.ex. Aphanothece. Provet från tre och en halvmeters djup innehöll ungefär samma påväxtflora som på två meter men de ljuskrävande grönalgerna var lite mindre framträdande samtidigt som kiselalgerna förekom något rikligare. Här noterades utöver de arter som noterades på en meters djup stjälkar av den stora kiselalgen dubbelkisel, Didymosphenia geminata fulla med påväxt av små Achnanthidium minutissimum. Av blågrönalger fanns förutom tofsar också två arter kryptrådsalger Oscillatoria spp. I provet fanns också den något ljusskygg arten brunhinna, Heribaudiella fluviatile som är en brunalg. I svenska sötvatten finns bara två arter av

11 Bild 7. Kiselalger från 3,5 meters djup, bl. a syns Encyonema. Fragilaria, Gomphonema och Achnanthidium brunalger, båda ovanliga. Brunhinnan är känd sedan tidigare från Vänern och fanns t ex i provet från två meters djup på Gässlingegrundet På 6,7 meters djup minskar betydelsen av grönalger ytterligare samtidigt som kiselalgernas ökar. Här hittades också små fragment av samma rödalg som fanns Antingen är detta bitar av en smaragdpyssling Audouinella chalybaea, eller också tillhörde de ett så kallat Chantransiastadie (ungdomsstadie) av någon pärlbandsalg, Batrachospermum. En bredare art kryptrådsalger än på 3,5 meters djup noterades också

12 Bild 7. Blågrönalgsläktet Aphanothece fanns representerat på alla provtagningsdjupen. Sammanfattningsvis kan sägas att påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet Mikroalg Roland Bengtsson

13 Antal djur per m² Bottenfauna Bild 8. Dramatik under luppen. En plattmask, Planaria sp. i full färd att svälja en levande Chironomid- larv. På bilden syns också i övre högra hörnet en streckad gren av en Pärlbandsalg Batrachospermum gelatinosum, en fintrådig rödalg (5). Abundance makrofauna 3000 Bottenfauna Gässlingegrundet ,5 3,5 6,7 7,5 Djup meter Figur 2. Bottenfauna, antal djur per m² (medelvärde ± stdav) augusti 2005 och

14 Bottenfaunan minskar med ökande djup, men inga signifikanta skillnader av antalet bottenlevande makroorganismer på motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 Bottenfauna Relativa fördelningen i procent 8,6 2,9 2,9 8,6 27,1 40,0 5,7 4,3 Pisicola Turbullaria Chironomidae Trichoptula Glossomatidiae Oligocheta Gastropoda Isopoda Figur 3. Relativa fördelningen ( %) av olika djurgrupper. Den största skillnaden av bottenfaunans sammansättning i augusti 2005 och 2013 var att andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) ökat och insektslarverna minskat

15 Fisk Bild 10 o 11. Provfisket genomfördes under natten mellan 20 och 21 augusti Tre arter av karpfiskar förekom i fångsten Mört (Rutilus rutilus, rödögd) och Björkna (Abramis bjoerkna) utöver dessa förekom Braxen (Abramis brama)

16 Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten i 8 nät gemförs i tabellen nedan År Fiskart antal gram antal gram Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Nors Fisk total Tabell 1. Resultat provfiske augusti 2005 och augusti 2013 Den sammanlagda fångsten var större 2005 men diversiteten, artrikedomen var större Stensimpa Cottus gobio Bild 11. Stensimpan (Cottus gobio), grundets ända stationära fisk, undgår genom sitt beteende att fastna i provfiskegarnen. (Foto Mats Notini)

17 Antal Resultatet av provfisket redovisas mer i ditalgerat i medföljande bilagor nedan. Abbore Gram Figu 4. Fördelning av fångade 203 Abborar efter vikt i gram, medelvikt 76 gram. DISKUSSION Inga beräkningar av djur biomassan på bottnarna har utfört eftersom inga vägningar av bottenfaunas torrvikt genomfördes. Det är dock möjligt att göra överslagsberäkningar baserade på tidigare vägningar av enskilda djur. De skulle ge ungefär samma resultat som erhållits vid gemförelsen av antalet individer d.v.s. att djurbiomassorna var något högre på grundet 2013 men fortfarande mycket låga. Ett förväntat resultat eftersom algbiomassan på grundet också var något högre 2013 p.g.a. den fina sommaren med många soltimmar

18 Bottenfauna antal djur i procent 17,0 11,9 8,6 4,3 42,9 71,2 50,0 Maskar Insekter Snäckor Kräfdjur Figur 4. Relativa fördelningen av makrofaunan på Gässlingegrundet augusti 2005 och 2013 Den fina sommaren har också påverkat sammansättningen av bottenfaunan till fördel för rörliga djur som rovdjur och betare och till nackdel för filtrerare, dit många av insekternas larver hör. Det har också gynnat diversiteten av faunan inklusive fisk på grundet. En lägre produktion trots det fina vädret hade däremot lätt till slutsatsen att något annat påverkat utfallet. Fortfarande utgör den mycket låga produktionen av algbiomassan och bottenfauna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området

19 SAMMANFATTNING Tidigare bottenundersökningar av Gässlingegrundet och Stenkalles grund före uppförande av en vindpark har visat att grunden kännetecknas av ett exponerat läge. Botten består av hällar, block, stenar, grus och sand och blottlagda fläckar av hård ishavslera s.k. transportbottnar. En tuff miljö för många organismer. Produktionen av bottenlevande fauna och flora är låg och minskar med större djup och ökat avstånd från land. Den dominerande faunan är insektslarver. Klart är att vi här har algsamhällen med huvudsakligen mikroalger med hög diversitet och låg biomassa. Den ringa tillgången till föda är en starkt begränsande faktor för populationen av bottenlevande fiskar. Enda stationära fiskarten är stensimpan. Frågeställningen är; Har vinkraftveken förändrat förhållandet för fauna och flora på grundet inklusive fisk? För att belysa detta har undersökningarna upprepas med samma metoder och bibehållna stationer. Resultaten av denna undersökning överensstämmer i stort med de inledande undersökningarna. Algbiomassorna av påväxtalgerna är låga och sjunker med stigande djup. Värdena är högre på 2 m:s djup än i augusti 2005 men skiljer sig inte på större djup. Påväxtalgsamhället visar på en näringsfattig och välbuffrad miljö och att det inte går att se några kvalitativa skillnader mot de förhållanden som rådde på grundet Bottenfaunan minskar också med ökande djup. Inga signifikanta skillnader av totala antalet bottenlevande makroorganismer från motsvarande djup jämfört med värdena från augusti 2005 hittades. Fördelningen av olika djurgrupper har ändrats något. Andelen maskar (Turbularia, Pisicola och Oligocheta) och kräftdjur (Isopoda) har ökat och insektslarverna minskat. Provfisket som upprepades på samma ställen och med samma antal och typ av bottengarn som i augusti 2005 gav ett likartat resultat. Dominerade arter var då liksom nu Abborre (Perca fluviatilis), Gers (Gymnocephalus cernuus)och Mört (Rutilus rutilus) Den sammanlagda fångsten var större 2005 men artrikedomen var större Den fina sommaren 2013 med många soltimmar kan förklara observerade skillnader men fortfarande utgör den mycket låga produktionen av alger och fauna på bottnarna det största hindret för produktion av stationära fiskar i området. Slutsatsen blir att vindparken inte mätbart påverkat det biologiska livet på bottnarna vid Gässlingegrundet

20 REFERENSER (1) Notini, M. & Bengtsson Roland Dyk inventeringar av hårdbottnarna vid Gässlingegrundet under Miljö & Natur, 31 s. (2) Notini, M Dyk inventering av hårdbottnarna vid Gässlingegrund i maj Miljö & Natur, 21 s. (3) Notini M. & Bengtsson R Hårdbotteninventering vid Stenkalles grund s. (4) SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 96:6 (2002) (5) Notini, M, Effects on Fucus macrofauna, In: NOAA The Tsesis oil spill. Report of the First Year Scientific Study (October 26, December, 1978). 269 pp. Ed by Kineman, J.J., Elmgren,

21 BILAGOR Makrofauna Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V ,46 a1 0 aab ,86 V , ,46 V ,32 a1 a1 1 0 a1 a1 a ,90 V , a ,66 V26 5 * , b ,31 V , ab2 aa2 0 a1 3 a ,65 V ,32 0 bb ,64 V , a ,50 V , a ,50 V , a1 0 a1 0 0 a ,17 Medel: 0,13 0,38 0,50 0,38 0,25 0,50 0,63 0,25 3, ,29 Summa: Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V3 1 3, , a1 b ,85 V3 2 3, , ac2 0 0 b ,97 V3 3 3, , bc2 0 0 aa ,72 V3 4 3, , aa2 0 0 a ,90 v3 5 3, ,85 0 a a ,69 V3 & 3, , c1 0 0 a ,74 V3 7 3, , c1 0 0 a ,85 V3 8 3, , b ,33 V3 9 3, , c ,96 V3 10 3, , abb ,25 V3 11 3, , a1 0 0 aac ,88 Medel: 0,00 0,18 1,18 0,00 0,18 1,00 0,00 0,00 2, ,83 Summa: Station Djup sten g k ger m² Pis Turb Chi Tri Glo Oli Gast Iso djur tot tot ant/m² V2 1 6, , b ,15 V2 2 6, , a1 0 0 a ,74 V2 3 6, , a ,99 V2 4 6, ,43 0 c1 c ,87 V2 5 6, , a ,83 V2 6 6, , a ,32 V2 7 6, , a ,95 V2 8 6, , a ,28 V2 9 6, , a ,60 V2 10 6, , a ,73 V2 11 6, , a ,20 Medel: 0,00 0,09 0,00 0,00 0,00 0,36 0,09 0,00 1,18 567,97 Summa: Pisic Turbu Chiro Trich Gloss Oligo Gastro Isopo djur tot Summa: Procent 2,9 8,6 40,0 4,3 5,7 27,1 8,6 2,

22 Påväxtalger Station Djup sten g k ger m² Summa g alg dr wgg alg/m² V ,465 V ,465 V , , ,55041 V ,657 V26 5 * ,315 V , ,516 63,04142 V ,3192 V ,5 V ,5 V , , ,98422 Medel: 279,6667 0, ,52535 STDAV: 0, ,84549 V3 1 3, ,4256 V3 2 3, ,9889 V3 3 3, , , ,18898 V3 4 3, ,6342 v3 5 3, ,8459 V3 & 3, ,3702 V3 7 3, ,4256 V3 8 3, , , ,8217 V3 9 3, ,956 V3 10 3, ,08347 V3 11 3, , ,2562 9, Medel: 305,2553 8, ,99444 STDAV: 0,0768 5, V2 1 6, ,1549 V2 2 6, ,3702 V2 3 6, , , ,79591 V2 4 6, ,4336 V2 5 6, ,8287 V2 6 6, ,3194 V2 7 6, ,95379 V2 8 6, , , ,61152 V2 9 6, ,6025 V2 10 6, ,7324 V2 11 6, , , ,57417 Medel: 413 0, ,66054 STDAV: 0, ,

23 - 23 -

24 O₂ (mg/l Temp ( C) Provfiske i Gässlingegrundet (Gäss RAPPORT Tronerud Miljö&Natur Vattenståndsuppgifter Sjö: Gässlingegrund (Gäss) Vattensystem: Göta älv Sjöyta (ha): Kordinater: / Topogr. Karta: 10D SV Maxdjup (m): 12 Län: Värmland Altitud (m): 45 Medeldjup (m): Kommun: Hammrö Avr. Omr. (km²): Kalkning: Provtagningsuppgifter Start nätläggn: Metod: inventering Yttemp ( C): 17 Sista upptagn: Ant. Bottennät: 8 Grumlighet: klar Provtagare: Tuneld Ociansson Notini Ant. Pelag. Nät: 0 Färg: klar Organisation. Hammarö dykk. M&N Nättyp: Norden Siktdjup (m): 4,9 Syfte: resipientkontroll Tidigare fiske: Trofinivå: mesotrof Övrigt Väderförhållanden: klart till växlande molninghet Lufttep. ( C): 20 Vindförhållanden: svaga till måttlig vind från väst till syd Kemiprov: nej Övriga iaktagelser: Teperatur och syrgasprofil Djup (m) 0, Temperatur ( C) 18,2 19,2 20,2 21,2 22,2 23,2 24,2 25,2 26,2 27,2 28,2 29,2 Syrgashalt (mg/l) 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,9 8,8 8, Temp ( C) O₂ (mg/l) Djup (m) Sammanställning av fiskresultat Fiskart Abbore Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Summa: Antal Antal Fångst/ Total- Vikt Fångst/ Stdav Längdin- Viktinter- Medel- Medel- (st) (%) nät (st) vikt (g) (%) nät (g) tervall (mm) vall (g) längd (mm) vikt (g) ,6 25, , ,3 4, , ,5 1, , ,8 0, , ,4 0, , ,4 0,1 14 0, ,0 31, , Vikt (%) rovfisk 82,4 Vikt (%) karpfisk 17,5 Vikt (%) övriga 0,1-24 -

25 Antal Antal Antal Antal Provfiske i Gässlingegrund (Gäss) Bedömning enlikt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Värdet Klass Värdet är Klass Benämning Antal arter 6 3 måttligt högt 1 mycket högt värde Artdiversitet 0,88 3 måttligt högt 2 högt värde Biomassa (g/ ansträngning) högt 3 måttligt högt värde Antal individer/ansträngning 31,9 2 högt 4 lågt värde Andel piscivora abborrfiskar 0,93 1 högt 5 mycket lågt värde Samlat index 2,2 2 lågt Avvikelse Klass Avvikelsen är Klass Benämning Artdiversitet 3 tydlig 1 ingen eller obetydlig Biomassa 2 liten avikelse Antal 1 ingen el. obetydl. 2 liten avikelse Andel piscivora abborrfiskar 1 ingen el. obetydl. 3 tydlig avikelse Andel cyprider 1 ingen el. obetydl. 4 stor avikelse Andel försur. känsl. arter och stadier 1 ingen el. obetydl. 5 mycket stor avikelse Andel främmande arter 1 ingen el. obetydl. Samlat index 1 ingen el. obetydl Abbore Gers cm cm Mört Björkna cm cm

26 Provfiske 2013 Gässlingen Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Fiskar mm g mm g mm g mm g mm g mm g Total Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g

27 Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g

28 Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g

29 Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g Summa

30 Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja mm g mm g mm g mm g mm g mm g

31 Summa Antal Station Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja antal g antal g antal g antal g antal g antal g Summa Totalvikt fisk g Totalantal fiskar 255 Abborre Gers Mört Björkna Braxen Siklöja Procent antal 79,6 13,3 5,5 0,8 0,4 0,4 Procent vikt 81,2 1,2 12,8 1,2 3,6 0,1-31 -