Utvärdering av genomförda kompensationsåtgärder för harr i Gränna och Visingsö hamnar

Transkript

1 Sida 1/8 Ert datum Er beteckning Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen i Jönköpings län Hamngatan Jönköping Länsstyrelsen i Jönköpings län Att: Leif Thörne Utvärdering av genomförda kompensationsåtgärder för harr i Gränna och Visingsö hamnar Denna sammanställning redovisar fältundersökningar den 19 november 2015 och den 11 maj 2016 genomförda med anledning av de kompensationsåtgärder som Trafikverket Färjerederiet vidtagit för harr (Thymallus thymallus) i Visingsö och Gränna hamn. Kompensationsåtgärder har genomförts i enlighet med fastställd dom och utefter anvisningar från fiskeribiologisk expertis. Sammanställningen utgör del i krav om slutrapport från Länsstyrelsen ( , dnr: ) avseende vattenverksamheter i samband med ombyggnationen av färjeläget. Bakgrund Harren, som hör till laxfiskarna, har en huvudsaklig nordlig utbredning i Sverige. Beståndet i Vättern utgör landets sydligaste naturliga förekomst. Harren, eller valer som den också kallas i Vättern, har en långsträckt form och kännetecknas av den långa och höga ryggfenan. I Vättern är harren sjölevande förutom under det första yngelstadiet och under lekperioden på våren, då den söker sig upp i vissa tillrinnande vattendrag. Som vuxen rör sig harren utmed Vätterns stränder. Harren blir vanligen lekmogen vid en längd av centimeter. I Vättern når harren vanligtvis en längd på centimeter, men sällan vikter över 1 kilo (Norrgård 2009). Harren i Vättern har sin lekperiod från slutet av april till början av juni. Lekuppvandringen i vattendragen under våren styrs av vattentemperaturen och tillgången på vatten i tillflödena. Till skillnad från öringen tar sig harren sällan långt upp i vattendragen för sin lek. Harrens lek sker på lokaler med svagt strömmande vatten och en botten bestående av grus och mindre stenar. En annan skillnad jämfört med öringen är att Vätterns harrar även i viss omfattning leker ute i sjön. I norra Vättern har harrlek tidigare konstaterats på utskjutande stenrevlar vid öar och uppgifter finns att harr förr fångades vid kända lekgrund vid Risön, Sandön och revlarna vid Röknen. Harrlek har även noterats inne i Visingsö hamn där färjetrafiken åstadkommer en vattencirkulation och strömbildning (Norrgård 2009).

2 Sida 2/8 Ert datum Er beteckning Vid leken sker ingen nämnvärd nergrävning av romen utan de något klibbiga romkornen får falla ner mellan stenar och grus. Tiden för utvecklingen av rommen regleras av vattentemperaturen och efter några veckor kläcker rommen. För Vätterharren innebär detta att kläckningen vanligen sker från mitten av juni (Norrgård 2009). För Natura 2000-området Vättern är harren utpekad som en s k typisk art för naturtypen Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder. Beståndet bedöms vara dåligt, men under förbättring (remissversion av Förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern; Setzer, opublicerat 2017). Årligen inventeras flera av harrens kända lekplatser i Vätterns tillflöden i samband med leken under våren. De senaste årens lekfiskräkningar i Vätterns tillflöden har visat på ett ökande antal lekvandrande harrar (Nilsson, 2016). Ingen kontinuerlig övervakning och rapportering av lekfiskräkning från Visingsö hamn finns att tillgå. Harr brukar dock normalt observeras i hamnen (Bergström, muntligen 2016). Figur 1. Lekande harrar i Röttleån (foto: Stefan Gustavsson). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Under 2012 fick Vätternvårdsförbundet i uppdrag av Trafikverket att kartera förekomsten av lämpligt lekhabitat för harr och röding i Gränna (harr, röding) och Visingsö (harr) hamnar. Vätternvårsförbundet erhöll uppdraget med anledning av att Trafikverket Färjerederiet, i samverkan med Jönköpings kommun, hade för avsikt att ta en ny och större färja i drift på sträckan. För att möjliggöra driften av en större färja krävdes såväl muddring av hamnbassängerna samt ombyggnation av pirar.

3 Sida 3/8 Ert datum Er beteckning Under månadsskiftet februari-mars 2012 genomförde Vätternvårdsförbundet undersökningen, vars syfte var att klargöras var kompensationsåtgärderna skulle få störst biologisk nytta och hur dessa skulle genomföras (substratstorlek, mäktighet på lekbottnar och så vidare). Undersökningen avrapporterades i Vättervårdsförbundets faktaserie nr 1:2012 ( VILLKOR I DOMSLUT Tillstånd enligt miljöbalken för muddring och ombyggnad erhölls via domslut i Mark- och Miljödomstolen i Växjö, ( M ). I domen framgick, enligt villkor 11 och 12 att: Lekobotten om cirka 500 kvadratmeter med för rödingens lek och lekbotten om cirka 2500 kvadratmeter med för harrens lek lämpligt grus/stenmaterial skulle anläggas i Gränna hamn. Vidare skulle 1000 kvadratmeter med för harrens lek lämpligt grus/stenmaterial anläggas i Visingsö hamn. Utplaceringarna skulle ske efter samråd med Länsstyrelsen och med anvisningar av fiskeribiologisk expertis. Inför arbetena med den nya färjan togs ett kontrollprogram fram under 2012 som senare kom att revideras under Med ledning av Vätternvårdsförbundets avrapportering genomfördes kompensationsåtgärderna under 2013 där Trafikverket Färjerederiet ansvarade för den del som berörde harr (Visingsö, Gränna) och Jönköpings kommun för den del som berörde röding (Gränna). I ovan beskrivet kontrollprogram framgår att uppföljande inventeringar ska genomföras i samband med de båda arternas lektid två år efter att avslutat arbete. Den 13 maj 2015 förelade därför Länsstyrelsen Trafikverket, i enlighet med upprättat kontrollprogram, att genomföra en bedömning av huruvida de genomförda kompensationsåtgärderna varit lyckade. UPPDRAGET Med anledning av ovanstående fick Vätternvårdsförbundet återigen ett uppdrag av Trafikverket Färjerederiet. Denna gång innebar arbetet att dokumentera de kompensationsåtgärder som genomfördes under Genomförda kompensationsåtgärder för röding i Gränna hamn följdes upp och avrapporterades i ett PM från Vätternvårdsförbundet. Undersökning av kompensationsåtgärderna för harr i Gränna och Visingsö hamnar skedde i november 2015, maj 2016 och januari 2017 och avrapporteras i och med föreliggande rapport.

4 Sida 4/8 Ert datum Er beteckning Metod och resultat Med hjälp av båt, okulär besiktning, sidoseende ekolod och undervattenskamera undersöktes och dokumenterades bottensubstratet i Visingsö hamn och Gränna hamn. Undersökningen koncentrerades till de ytor där kompensationsåtgärder enligt uppgift genomförts. Vindstyrkan var måttlig under inventeringstillfället, men inne i hamnen något lugnare. Sikten var god inne i hamnen söder om färjeläget där den lämpligaste harrlekplatsen finns. Uppgifter om var leksubstratet slutligen placerades har inhämtats från Trafikverket via konsultföretaget Tyréns AB (harr) samt via personal från Länsstyrelsen (Michael Bergström). KOMPENSATIONSÅTGÄRDER FÖR HARR - VISINGSÖ Kompensationsåtgärder för harr, genom utplacering av lämpligt leksubstrat, har i Visingsö hamn genomförts just söder om färjeläget. I Figur framgår den plats i Visingsö hamn där lämpligt leksubstrat placerats ut för harr. Vid uppföljningen den 11 maj kunde lekande harr konstateras i området. Figur 2. figuren visar var i Visingsö hamn som kompensationsåtgärder för harr genomförts. Områdets storlek och geografiska läge är ungefärligt.

5 Sida 5/8 Ert datum Er beteckning Maximalt 15 harrar sågs samtidigt, vilket anses vara mer än vad som normalt har synts i hamnområdet under de senaste åren. Om det stora antalet lekande harrar var en följd av naturlig mellanårsvariation eller om förutsättningarna för lek förbättrats till följd av kompensationsåtgärderna är dock inte känt. Däremot kan konstateras att den utlagda lekbädden nyttjas för lek. Storleken hos individerna bedömdes variera mellan 35 och 45 cm. Färjan gör delar av lekbottnen rejält ström, vilket dock inte tycks störa harren nämnvärt. Strömmen orsakad av färjan kan till och med vara en förutsättning för att lek ska kunna äga rum på platsen. Figur 3. I bilden ovan syns minst fem stycken harrar samtidigt (se röda ringar). I samband med inventeringen konstaterades också harr på norr om färjan och den pir som löper ut från hamnen i väst-östlig riktning. Där sågs ca 5 harrar. Vid tillfället för inventeringen intervjuades också en person engagerad i Sjöräddningssällskapet som tillbringat mycket tid i hamnen. Enligt honom hade harren synts till i hamnen under ca 14 dagar innan tillfället för vårt besök. Som mest hade han sett 20 harrar vid ett och samma tillfälle. Den 31 januari 2017 besöktes hamnen återigen. Vid detta tillfälle karterades bottnen med undervattenskamera. Det kunde konstateras att det fanns ca 1500 kvadratmeter bottnar (en yta av ca 30 x 50 meter ungefärligt markerad i figur 2) i varierande grad lämpliga för harrlek, med sten och grus av olika storlek, men även inslag av större block och stockar. Den karterade ytan överstiger därmed den yta som skulle anläggas enligt dom.

6 Sida 6/8 Ert datum Er beteckning Figur 4. Färjan gör tidvis harrlekplatsen rejält strömsatt. KOMPENSATIONSÅTGÄRDER FÖR HARR GRÄNNA Bottensubstratet i Gränna hamn dokumenterades den 19 november 2015 med ovan angivna metoder. Undersökningen koncentrerades till den större yta där kompensationsåtgärder enligt uppgift genomförts (se Figur 4). Väderförhållandena var vid det givna datumet tämligen hårda vilket bland annat inkluderade vindbyar på över 10 meter per sekund (S-SV) samt regn. Detta påverkade dock inte undersökningen i någon nämnvärd omfattning. Figur 5. I figuren framgår var i Gränna hamn som kompensationsåtgärder för harr genomförts. Områdets storlek och geografiska läge är ungefärligt.

7 Sida 7/8 Ert datum Er beteckning Den inventerade ytans bottenbeskaffenhet varierade något. I ytans kanter där strömbildning från färjan sannolikt haft större påverkan var botten renspolad med vissa inslag av högar där material samlat ihop sig (se Figur 6). I centrum av området var bottensubstratet ofta flerlagrat och hade stort inslag av sten (se Figur 7). Inblandning av större sten förekom i princip i hela ytan. Den sammanlagda storleken på ytan med lämpligt bottensubstrat bedömdes vara i storleksordningen kvadratmeter, vilket överstiger den yta som skulle anläggas enligt dom. Eftersom inventeringen genomfördes under hösten (utanför harrens lektid) kunde inte lekande harr inventeras i samband med undersökningen. Figur 6. Bild som visar bottnens beskaffenhet där strömbildning från färjan gjort bottnen mer renspolad. Figur 7. Bottnens beskaffenhet i centrum av området med utlagt grus- och stenmaterial för harrlek.

8 Sida 8/8 Ert datum Er beteckning Bedömning Med bakgrund av vad som framkommit, dels vid genomförd uppföljning i fält under november 2015, maj 2016 och januari 2017, så bedöms kompensationsåtgärder vara fullt tillräckliga. Kompensationsåtgärderna motsvarar, alternativt överträffar, de krav som ställts i domstol då den totala arean bedöms uppgå till mer än kvadratmeter i Gränna hamn och mer än kvadratmeter i Visingsö hamn. Utplacerat material utgör lämpligt leksubstrat. Att åtgärden i Visingsö hamn tycks attrahera lekande harr har även konstaterats i samband med lekfiskinventering våren 2016 då mycket harr kunde konstateras leka på platsen. I Gränna hamn har inte motsvarande lekfiskinventering gjorts med avseende på harr. Gränna hamn är inte sedan tidigare känd som en lekplats för harr. Undersökningen har utförts av Daniel Rydberg, Michael Bergström och Adam Johansson på uppdrag av, och i samråd med, Vätternvårdsförbundet. Jönköping, Malin Setzer Sakkunnig fiske Kopia via e-post: Sofia Anfinset, Tyréns, sofia.anfinset@tyrens.se Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, mans.lindell@lansstyrelsen.se Michael Bergström, Länsstyrelsen i Jönköpings län, michael.bergstrom@lansstyrelsen.se Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län, anton.hallden@lansstyreslen.se