Inledning

Transkript

1 PM !"# Inledning Vid Medicinska fakulteten har en ny budgetmodell för fakultetsanslaget diskuterats i olika omgångar under de senaste fem åren. En ny aktivitetsrelaterad budgetmodell för grundutbildningsanslaget har införts för läkarutbildningen fr o m år 2000 och därefter successivt även för övriga utbildningar. Ett förslag till ny budgetmodell för fakultetsanslaget presenterades under hösten Fakultetsstyrelsen beslutade den 20 november 2001 att återremittera ärendet till fakultetsledningen för ytterligare bearbetning. Fakultetsledningen beslutade då att den tidigare utsedda arbets- och referensgruppen skulle fortsätta sitt arbete. Ett nytt förslag behandlades vid fakultetsstyrelsens sammanträde den 24 september Styrelsen beslutade då att återremittera ärendet till fakultetsledningen för ett förtydligande och klargörande av förslaget till budgetmodell. I föreliggande PM har fakultetsledning gjort dessa förtydliganden. Under våren 2002 har budgetmodellen diskuterats bl a vid ett allmänt möte med fakultetens lärare, ett prefektinternat, en prefektlunch, fakultetsstyrelsens sammanträden samt ett fakultetsråd. Vid fakultetsrådet framfördes önskemål om att budgetmodellen skulle sändas på formell remiss till institutionerna. Detta gjordes också före sommaruppehållet. Arbetsgruppen tolkar remissvaren samt det som framkommit vid vårens möten så att det finns en stor samstämmighet bland institutionerna i: att fakultetens strategiska prioriteringar och beslut i första hand fattas vid nyanställningar av lärare och vid fastställande av principer för budgetmodellen, medan den helt dominerande delen av den årliga budgettilldelningen ska ske med i förväg kända parametrar, att det ska finnas en öppen och tydlig prioritering av hur stor andel av tillgängliga medel som kan användas för fakultetsstyrelsens aktiva prioriteringsbeslut i den årliga budgeten, att fördelning genom lärarlöneparametern ska vara den ledande principen i tilldelningen, i varje fall för fakultetsanslaget, medan aktivitetsrelateringen för GU ändå uppfattas positivt av en majoritet, Postadress $&%('*)&)"+-,/.0.1)32& ;: Besöksadress <&=7>@? ACB&= BDFE Telefon,HGIJ'K7?C2LE9MN.&.&.O2022&2 Telefax 2EPMN.&.0.ECQFE/2 Internet R/=S= T9U V VXWWWY ZKL[C\ BL]LY? ^&Y_-K

2 2 att institutionerna i princip är positiva till en aktivitetsrelatering av fakultetsanslaget, förutsatt att det finns utrymme för detta utöver vad som fördelas via lärarlöneparametern, att institutioner som, på eget initiativ, lyckas attrahera externfinansierade anställningar som lärare premieras, att fakultetsledningen aktivt bör sträva efter att öka tilldelningen av resurser till fakulteten och att så långt möjligt begränsa arbetsuppgifterna och därmed kostnaderna för kansliet, att tillräckligt stort utrymme för aktivitetsrelatering av fakultetsanslaget skapas över tiden genom ökad medelstilldelning till fakulteten och genom att antalet fakultetsfinansierade lärare reduceras i samband med den naturliga pensionsavgången av fyrtiotalister i fakulteten och att dimensionering av fakultetsfinansierade lärare och budgetmodellprinciper ska kunna härledas från öppet redovisade målsättningar förankrade i fakultetens strategiska plan. Vidare anser de flesta att andelen fakultetsfinansiering i lärarlöneparametern bör fastställas med en fix procentsats för de olika befattningarna. En fördelningsmodell som baseras på en tilldelning som motsvarar en bestämd andel av beräknad årslönekostnad för nuvarande (av fakulteten finansierade) tillsvidareanställda lärare föreslås därför. Detta sätt att hantera den sk lärarlönekomponenten riskerar att urholka värdet för övriga tänkbara fördelningsparametrar och därmed medel för annat än rena lönekostnader. Ett sätt för fakultetsstyrelsen att i viss mån skapa utrymme för driftresurser till institutionerna är då t ex att mycket strikt tillämpa huvudprincipen att vakanta lärarbefattningar alltid dras in. Därför föreslås att alla ersättningstjänster för vakanta professorsbefattningar dras in fr o m Först när ett beslut om ny- eller återinrättande av en professur finns och en innehavare tillträtt budgeteras en resurs på institutionsnivå. I samband med att beslut tas om inrättande av en lärarbefattning ska även ett beslut om finansiering tas. Olika omfattning av fakultetsfinansiering kan då förekomma, nedan angivna regelverk avser främst nuvarande innehavare. För nya innehavare bör någon form av anställningskontrakt upprättas där finansiering, tjänstgöring, omförhandlingstidpunkt m m framgår. Med de medel som finns tillgängliga idag är det knappast möjligt att samtidigt ha fullfinansiering och en meningsfull aktivitetsrelatering av fakultetsanslaget. Mot bakgrund av detta och med beaktande av institutionernas remissvar är arbetsgruppens förslag att medel i första hand fördelas enligt den sk lärarlöneparametern. Resterande medel blir sannolikt under de närmast åren så knappa att någon större förändring/införande av andra fördelningsparametrar är meningsfull. Arbetsgruppen föreslår därför att bidragsparametern bibehålls i stort sett oförändrad. Den föreslagna budgetmodellens huvudprinciper bör inte förändras under den statliga planeringsperioden som löper under (under förutsättning att staten inte radikalt ändrar spelreglerna). För tiden därefter utarbetas under de närmaste åren en modell som innehåller ett större mått av aktivitetsrelatering av fakultetsanslaget och som tar hänsyn till de kommentarer och synpunkter som redovisats i remissvaren och som sammanfattats ovan. Under denna tid formuleras även strategier och målsättningar, exempelvis vad gäller dimension-

3 3 ering och struktur för fakultetens kärnverksamheter, som normalt ska finansieras via den ordinarie statsbudgeten. Referensgruppen instämmer i arbetsgruppens förslag. Lärarlöneparametern Professorer Professorsbefattningarna är normalt i huvudsak avsedda för forskning och forskarutbildning. Av svaren på remissen framgår att nuvarande budgeteringsprincip (85 % fakultetsanslag), som bygger på tanken om ett engagemang inom grundutbildningen som motsvarar ca 15 % av årsarbetstiden, upplevs som rimlig. Principen speglar sannolikt de flesta professorers arbetssituation, om man i resterande 85 % inbegriper arbetet med en s k tredje uppgiften m m. Dock bör påpekas att procentsatsen endast anger en budgetandel. Den säger ingenting om hur innehavaren tjänstgör inom olika verksamheter eller att tilldelningen endast får användas till lönekostnader. Dessa frågor avgörs av institutionsstyrelse/-ledning. En fördelningsnyckel baserad på 85 % av beräknad årslönekostnad för nuvarande professorsbefattningar föreslås även fortsättningsvis att gälla. Innehavare av forskningslektorat som befordras till professor budgeteras med 85 % fakultetsanslag, och innehavare av GU-lektorat som befordras till professor budgeteras med 25 % (klin) resp 40 % (pre-klin) fakultetsanslag (se nedan). Beslut om eventuell ändrad finansiering efter befordran fattas i separat beslut efter särskild prövning. Dock är sannolikt det finansiella utrymmet för en förändrad finansiering starkt begränsat under de närmaste åren. Lektor FFU Forskningslektoraten var ursprungligen tidsbegränsade anställningar som docent med 6 års förordnande. I samband med lärartjänstreformen (LÄTU) 1986 omvandlades dessa till lektor med tillsvidareförordnande. Docenttjänsterna utgjorde en fakultetsgemensam resurs som endast var institutionsplacerad under aktuell förordnandeperiod. När denna var slut återgick resursen till fakulteten. När tjänsterna som forskningslektorat ledigkungjordes angavs tidigare att tjänstgöringsskyldigheten under de första 6 åren främst avsåg forskning och forskarutbildning. Därefter skulle innehållet i tjänsten omprövas. Till kategorien forskningslektorat hör även de som efter 6 år som forskare på forskningsråd erhållit tillsvidareanställning som lektor. I vissa fall har tillfälliga ersättningstjänster som lektor FFU budgeterats i avvaktan på beslut huruvida en vakant professorstjänst ska återbesättas. Detta förfaringssätt upphör i enlighet med ovan beskrivna förslag. Analogt med hur befattningarna ursprungligen var tänkta att hanteras föreslås att den budgeterade omfattningen av fakultetsanslag (85 %) efter 6 års förordnande minskas och andra arbetsuppgifter än egen forskning, t ex undervisning, förutsätts öka i omfattning. För rådstjänster inträffar denna tidpunkt samtidigt som tillsvidareanställning erbjuds, eftersom perioden som rådsforskare då varat i 6 år.

4 4 Eftersom befattningarna främst är tillsatta på forskningsmeriter är det rimligt med en forskningsfinansiering mellan professorsnivån och grundutbildningslektoraten. 65 % av beräknad årslönekostnad föreslås som fördelningsnyckel under ytterligare 3 år för att därefter likställas med GU-lektorer. För att ge institutionerna en möjlighet att anpassa sig till de förändrade budgetförutsättningarna så ändras fördelningsnyckeln (85 till 65 %) första gången i samband med budgetbeslut För de som nu (oktober 2002) innehar tillsvidareanställning som forskningslektor gäller att om de under den föreslagna treårsperioden med 65 % forskningsfinansiering blir befordrade till professor så återgår de till den ursprungliga fördelningsnyckel (85 %). För nya innehavare gäller modellens huvudregler. Procentsatserna endast anger en budgetandel. Den säger ingenting om hur innehavaren tjänstgör inom olika verksamheter eller att tilldelningen endast får användas till lönekostnader. Dessa frågor avgörs av institutionsstyrelse/-ledning. Lektor GU Grundutbildningslektoraten är, som framgår av benämningen, i huvudsak inrättade för utbildningens behov. I nuvarande budgetmodell finns en skillnad mellan GU-lektorer vid kliniska och pre-kliniska institutioner. Denna grundar sig på att undervisningsskyldigheten tidigare var olika för dessa två befattningskategorier. Även enligt arbetstidsavtalet för läkare/lärare vid Lunds universitet finns skillnader mellan de två kategorierna. I avtalet står följande: En universitetslektor skall i ett flerårsperspektiv normalt ägna sig åt utbildning och forskning. Den del av arbetstiden som använts för utbildning uppgår i genomsnitt normalt till högst 70 % för lektorskollektivet. Utrymmet för forskning och annan kompetensutveckling uppgår normalt till minst 20 % av arbetstiden för en universitetslektor. För den som är förordnad på befattning som är förenad med anställning som överläkare eller annan specialistbefattning gäller att den del av arbetstiden som används för utbildning uppgår normalt till 70 % av 2/3-delar av full tjänstgöring. Med arbetstidsavtalet som utgångspunkt kan följande beräkning av en lektors årsarbetstid göras. Klin Totalt antal timmar/år 1,700 1,700 varav Pre klin Klinisk tjänstgöring % 0 0.0% Utbildning 70 % % 1, % Kompetensutveckling GU % % Forskning mm % % Eftersom det i avtalet står högst 70 % undervisning respektive minst 20 % forskning och annan kompetensutveckling är det rimligt att fakultetsfinansieringen för GUlektorerna sätts till 25 % för klin och 40 % för pre-klin.

5 5 Procentsatserna endast anger en budgetandel. Den säger ingenting om hur innehavaren tjänstgör inom olika verksamheter eller att tilldelningen endast får användas till lönekostnader. Dessa frågor avgörs av institutionsstyrelse/-ledning Förslaget innebär en omfördelning av resurser från pre-kliniska institutioner till kliniska institutioner eftersom nuvarande modell anger 70 % fakultetsfinansiering för pre-kliniska lektorer och 15 % för kliniska. Omfördelningen består dels av en minskad tilldelning genom sänkningen av fördelningsnyckeln för pre-kliniska lektorer, dels ett minskat totalt driftutrymme p g a att ökningen av kliniska lektorers fördelningsnyckel (dvs lärarlöneparametern tar större del av tillgängliga medel i anspråk). För att kompensera för detta är det rimligt att den s k grundplåten till pre-kliniska institutioner höjs i budget 2003 så att full kompensation för denna omfördelning erhålls. Samma garanterade långsiktighet som förslås för hela modellen, dvs att huvudprinciperna inte bör förändras under den statliga planeringsperioden som löper under , ska gälla höjningen av grundplåten. Grundplåten fördelas enligt en lärarparameter och en bidragsparameter. Den ovan beskrivna höjningen avses fördelas som en institutionsresurs baserad på respektive institutions beräknade resursminskning till följd av omfördelningen och utgör därmed en tredje fördelningsparameter. Storleken bestäms i budgetbeslutet för 2003 och följer för kommande år grundplåtens totala utveckling. Forskarassistent Befattningarna som forskarassistent tillsätts med tidsbegränsade (max 4 år) förordnanden. Dessa kan därför sägas utgöra en annan kategori än ovan nämnda tillsvidareanställningar som professor eller lektor. Befattningarna som forskarassistent utgjorde tidigare en fakultetsgemensam resurs som endast var institutionsplacerad under aktuell förordnandeperiod. När denna var slut återgick resursen till fakulteten. Vikariat medgavs ej utan frigjorda resurser disponerades av fakultetsstyrelsen och utdelades i form av lösa forskarmånader. Under 90-talet har två kategorier av forskarassistenter uppkommit. Den ena är startbidrag för, främst utifrån kommande, nya professorer och budgeteras för en fyraårsperiod, varefter befattningen upphör. Den andra har formen av en resurs permanent knuten till en professor, främst en pre-klinisk sådan. Vikariatsförbudet har upphört i enlighet med det rambudgetsystem som numera finns. Den grundläggande frågan är huruvida resurserna främst ska anses avsedda för att avlöna forskarassistenter (alternativt andra postdoktorala befattningar) eller utgöra en fri resurs. Skäl kan finnas för båda synsätten. Då befattningarna inte avser tillsvidareanställda lärare avgörs denna fråga bäst på institutions-/forskargruppsnivå. Forskarassistentbefattningarna lyfts därför budgetmässigt ut ur lärarlöneparametern. Tilldelning föreslås istället ske via en forskarassistentresurs med ett fast belopp. Beloppets storlek avgörs i de årlig budgetbesluten. Fördelningen budgetåret 2003 sker med utgångspunkt i nuvarande permanent placerade resurser samt aktuella startbidrag. Alla tillkommande forskarassistentresurser föreslås bli tidsbegränsade till fyra år. För att ge institutionerna rimliga planeringsförutsättningar garanterar fakulteten att inga sådan resurser dras in före utgången av fyraårsperioden. De permanent placerade resurserna

6 6 upphör i samband med att professorn, till vilken resursen är knuten, avgår med pension eller slutar. Bidragsparametern Nuvarande modell föreslås i huvudsak gälla. För budgetåret 2003 gäller då följande. Externa forskningsbidrag, bokförda den senaste tolvmånadersperioden räknat 1/7-30/6, utgör fördelningsparameter. De externa forskningsbidragen indelas i två grupper, Grupp 1 och Grupp 2. Grupp 2 genererar 50 % av vad Grupp 1 genererar. Eventuell förändring av klassningen av forskningsfinansiärerna i de två grupperna sker i samband med de årliga budgetbesluten. Klassningen föreslås följa samma principer som gäller för För att tillhöra Grupp 1 ska ansökningen om medel ha prövats i nationell eller internationell konkurrens. Granskningen ska ske enligt etablerad peer review-baserad modell. Klassningen av forskningsfinansiärer bör bygga på de finansiärskoder som finns i ekonomisystemet OrFi. Detta för att arbetet med att ta fram uppgifter ska vara så enkelt, och därmed kostnadseffektivt, som möjligt på såväl fakultets- som institutionsnivå. Arbetsgruppen är dock medveten om att vissa mindre forskningsfinansiärer utan egen finansiärskod då kan upplevas som felklassad. Till exempel innehåller koden Övriga privata organisationer och föreningar en mängd olika finansiärer av vitt skild karaktär. Arbetsgruppen förslår därför att ett kompletterande system med insändande av forskningskontrakt och bokföringsunderlag införs. Dessa handlingar ska bifogas institutionernas årliga budgetskrivelser tillsammans med motiv varför en manuell hantering ska gälla den aktuella finansiären. Medel från Medicinska fakultetens anknutna stiftelser (Med faks fonder) medräknas ej då de disponeras och fördelas/prioriteras av fakultetsstyrelsen och därmed kan anses vara av samma karaktär som fakultetsanslaget och ALF-medlen för forskning. Bidrag för investering och utrustning medräknas ej.