Manual till hälsofrågorna vid skolsköterskans hälsosamtal

Transkript

1 Manual till hälsofrågorna vid skolsköterskans hälsosamtal Version 2,

2 Landstingets vision är att»år 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning«. Det är en utmanande vision som omfattar alla verksamheter i landstinget. Salut-satsningen, som startades av landstinget 2004, är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten och ett steg i riktningen mot världens bästa hälsa. Satsningen har fått sitt namn från ordet salutogen som betyder hälsofrämjande. Salut-satsningens strävan är att Västerbottens alla barn och ungdomar nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten med början hos föräldrarna redan under graviditeten. Detta sker på ett systematiskt sätt genom att komplettera och förstärka insatser inom tandvård, mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, förskola och skola. Att tidigt i livet få förutsättningar för att grundlägga goda vanor har stor betydelse både under barndomen och senare i livet. Specifika insatser har utvecklats för olika åldersgrupper, från det väntade barnet upp till gymnasieungdomen. De hälsofrämjande insatserna har som mål att förebygga ohälsa och främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos barn och ungdomar. Under uppväxten möter barn, ungdomar och deras föräldrar många olika yrkesgrupper som kan vara ett stöd för hela familjen genom att främja trygga och goda uppväxtvillkor samt hälsosamma levnadsvanor. Här finns viktiga verksamheter inom både landstinget och kommunerna men även olika frivilligorganisationer. Samverkan mellan de olika verksamheterna är nödvändig för att barns och ungdomars hälsa ska främjas på bästa möjliga sätt. Skolhälsovården är en viktig aktör som har regelbunden kontakt med barn och föräldrar och därför kan stärka barn och ungas hälsa. Salut-satsningen, Västerbottens läns landsting 1

3 Arbetsgång kring hälsofrågorna i hälsosamtalet Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i förskoleklass/åk 1, årskurs 4 och 7 samt första året på gymnasiet. Hälsofrågorna finns som ett stöd i samtalet med eleven (och föräldern) och är anpassade efter barnets ålder och fokuserar på barnets hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Genom standardiserade hälsofrågor är det möjligt att följa hälsoutvecklingen hos skolbarn på klass-, skol-, kommun- och länsnivå efter registrering av hälsofrågorna i databasen. Databasen ger goda förutsättningar att synliggöra utvecklingsområden vilket i sin tur ger möjligheter att förbättra barns hälsa och livsvillkor i Västerbotten. Med elevens/förälderns godkännande möjliggörs också forskning via Umeå universitet. Denna manual är ett förslag på arbetsgången i hälsosamtalet. Informera elever och föräldrar om syftet med hälsosamtalet, vad som ingår, hur det går till, sekretessen och att det är frivilligt. Dela ut föräldrabrev med information och medgivande till registrering i databas till förälder/vårdnadshavare. Gymnasielever fyller själva i medgivandet. Hälsofrågorna delas ut i klassrummet (eller skickas hem i förskoleklass). Eleverna svarar på hälsofrågorna individuellt och du bör vara i klassrummet för att kunna svara på frågor. Du samlar in enkäterna med hälsofrågor och förvarar dem som journalhandling. De fungerar sedan som underlag vid hälsosamtalet. Eleverna bjuds in till hälsosamtalet. Genomför hälsosamtalet i en så ostörd miljö som möjligt. Du kan göra de praktiska delarna först; väga, mäta, syntest etc. Vid vägning ska fickor tömmas, bälten, skor och tjocka tröjor tas av. Använd med fördel motiverande samtalsmetodik i hälsosamtalet, se sidan 2-3 och gärna delar av VIP-materialet, se sidan 10. Använd gärna manualen som ett stöd i samtalet och se även förslag till åtgärder. Om det är svårt för eleven att välja ett svarsalternativ försök förtydliga frågan och svarsalternativen men respektera alltid elevens val. Svar med flera kryss eller kryss mellan svarsalternativ är inte möjliga att registrera i databasen. Om eleven uppenbart missförstått en fråga kan svaret rättas till i dialog med eleven. Ifall eleven inte vill besvara en enskild fråga eller du upptäcker i efterhand att en fråga inte är ifylld så registrerar du den som ej svarat. Boka in ny tid vid behov av uppföljning. Beröm alltid goda hälsoval. Olika skolområden/kommuner väljer själva hur papperskopian av hälsofrågorna sparas och dokumenteras. Antingen skannas de för att sedan länkas till elevens journal eller eventuellt sparas som pdf från det ifyllda webbformuläret innan de skickas iväg till databasen (vilket förutsätter att programvara för att göra pdf finns installerat på datorn). Om hälsofrågorna sparas i pappersversion hanteras den som en journal. Skolsköterskan registrerar enkätsvaren i webbverktyget. 2

4 Motiverande samtalsmetodik i hälsosamtalet För att en individ ska vara motiverad att ändra en vana krävs det en medvetenhet hos denne att ett problem existerar. I det motiverande samtalet möts personen i det stadium av motivation där han/hon befinner sig. Skolsköterskans uppgift är att genom att ha rätt fokus i samtalet få personen att nå målet genom att avancera framåt i stadierna av motivation. Prochaska och DiClimente har i en modell Stages of Change, beskrivit fem olika stadier av motivation som en person genomgår inför en förändring. Tänk på att varje förändring börjar med ett litet steg. Det gäller både dig och eleverna/föräldrarna! Önskas lathund i fickformat kontakta salut@vll.se eller se under MI-anda. 1. Ointresserad/inte beredd. Det finns en omedvetenhet om det egna problemet och ingen avsikt att ändra beteendet inom en överskådlig framtid. 2. Intresserad/osäker. En medvetenhet och en förståelse finns om problemet, men ännu finns inget beslut om förändring. 3. Förberedelse/beredd. En kombination av medvetenhet om problemet och vissa smärre beteendeförändringar finns. Individen förbereder sig. 4. Handling. Individen handlar. 5. Vidmakthållande. Ett nytt beteende är manifesterat. MI-anda Empati grunden i samtalet. Personens autonomi är central. Utforskande och samarbetande stil. Locka fram individens egna tankar: Utforska vad vet personen? Erbjud mer information. Utforska vad individen tänker utifrån informationen. Använd gärna nedanstående skalor för att bedöma beredskap till förändring där 0 betyder inte alls och 10 betyder väldigt mycket. Hur viktigt är det för dig att...? 0 10 Vad tror du om din förmåga att klara av det? 0 10 Förhållningssätt anpassat till personens motivation Inte beredd Osäker/tveksam Beredd Erbjud information Utveckla ambivalens Stöd handling Följ upp 3

5 Verktyg i samtalet: Bekräftelse uppmärksamma och beröm framsteg. Öppna frågor utforskande frågor. Hur? Vad? Berätta? Reflektioner upprepa/omformulera. Sammanfattningar summera och fråga upp om du uppfattat rätt. Använd ev. ambivalenskorset. Viktigt! Gå inte händelserna i förväg. Reflektera över personens önskan om förändring. Lyssna aktivt reflektera summera. Respektera individens eventuella motstånd. Undvik att: ge tidiga råd ge order hota övertala moralisera eller ifrågasätta. Ambivalenskorset Nuvarande situation/läge Förändring Plus Plus 1. Vad är positivt med nuvarande beteende? 4. Vad är positivt med en förändring? Minus Minus 2. Vad är mindre bra? 3. Vad är mindre bra med en förändring? 4

6 Enkätfråga (ingen årskurs = alla hälsosamtal) Samtala om Åtgärder Förtydliganden Godkännande Markera i databasen elevernas godkännande att delta i hälsosamtalet och att lagra uppgifterna. Är svaret nej skrivs eleverna in men alternativet Ej svarat används på alla frågor. Skolmiljö 0. Gy1 Val av program Vad kan det bero på? Hur kan han/hon gå vidare? Motivera kontakt med syokonsulent. 1 a-f. Skolmiljö Låt eleven berätta om vad som är bra respektive inte är bra och vad som går att föra vidare. Delge rektor/mentor/klasslärare/arbetslag efter hälsosamtalet vid behov eller efter datasammanställning från alla hälsosamtal. Diskutera förslag till förbättringar. 2. Åk4-Gy1 Arbetsro Låt eleven reflektera över svaret och diskutera möjliga orsaker och åtgärder. Delge rektor/mentor/klasslärare/arbetslag efter hälsosamtalet vid behov eller efter datasammanställning från alla hälsosamtal. 3. Åk4-Gy1 Koncentration Se ovan. Se ovan. 4. Åk4-Gy1 Stress Se ovan. Motivera återbesök vid behov och sök samarbete specialpedagog, kurator eller eventuell elevvårdskonferens Mobbning Trivsel i skolan Diskutera även vid nej-svar. Hur är man mot varandra i klassen och på skolgården? Både vuxna och barn? Vad är det som gör att eleven inte trivs? Hur trivs eleven i övrigt utanför skoldagen? Stannar eleven hemma utan att vara sjuk? 5 Reagera alltid på ett ja med någon form av åtgärd enligt rådande mobbningsplan. Utifrån funnet problemområde be om samtycke att gå vidare med frågan till pedagog/mentor/klasslärare/föräldrar. Med på annat sätt menas fysisk, verbal eller psykisk mobbning. Med sista svarsalternativet menas både något av ovanstående och även E-mobbning (via internet och SMS).

7 Enkätfråga Samtala om Åtgärder Förtydliganden Matvanor och fysisk aktivitet 8.a 8 b. 8 c. Frukost Lunch Middag Samtal om vikten av regelbundna måltider, livsmedelsval och dess värde för att må bra. Ge förslag på enkla frukostalternativ Ordna i undantagsfall någon form av frukost i skolan. Se över behov av specialkost. Frågorna gäller skoldagar och inte helgdagar. 9a. Frukt Diskutera möjligheterna till frukt under lektionstid. Visa broschyren Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Uppmuntra till att äta mer frukt, ta med till skolan och vikten av frukt som mellanmål. Använd frukt- & gröntdagbok för att följa förändringar. Rekommendationen är 5 frukt & grönt per dag. 9b. Grönsaker Diskutera grönsaker som eleven kan gilla. Visa broschyren Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? ( Uppmuntra till att äta grönsaker till varje måltid. Rekommendationen är 5 frukt & grönt per dag. 10. Söta drycker Konsumtion av läsk/saft/juice/ energidryck/sportdryck. Visa och samtala runt broschyren Hur mycket av det lilla extra kan du äta under en vecka?. ( Föreslå vatten som primär törstsläckare. Mjölk eller vatten till mat. 11. Tandborstning Kort information om vikten av att borsta tänderna 2 ggr/dag, även på morgonen om frukost äts på fritids. 6

8 Enkätfråga Samtala om Åtgärder Förtydliganden Fysisk aktivitet och fritid 12. Fysisk aktivitet på skoltid eller idrottslektion Vad är det som gör att eleven inte är aktiv? Inventera orsak och möjliga lösningar. Ta hjälp av pedagog, föräldrar och idrottslärare. Att delta aktivt i idrott och hälsa betyder att man är ombytt och är med i aktiviteten. 13. Fysisk aktivitet på fritiden Diskutera fördelar med att röra på sig. Hur motiverad är eleven? Finns det någon aktivitet som eleven gillar/gillat? Vad skulle behövas för att komma igång? Kan stöd av kompisar underlätta? Uppmuntra till vardagsrörelse som att gå eller cykla till och från skolan och till andra aktiviteter och kompisar. Använd aktivitetsdagbok för att följa förändringar, se VIP. Fysisk aktivitet behöver inte vara ombytt idrott utan kan t.ex. vara lek, hopp på studsmatta, promenad, cykling, uteaktiviteter på gården, trappgång. 14. Skärmtid Hur mycket tid blir det sammanlagt efter skolan? Hur ser det ut på helgerna? Finns det några restriktioner hemma? Har eleven TV/dator på rummet? Går det att byta skärmtid mot rörelsetid? Ha spelmissbruk i åtanke. Be att få ta kontakta föräldrar om skärmtiden är mycket hög och/eller påverkar sömnvanor och skolarbetet negativt. Eleven räknar ihop total tid vid datorn, teven och med mobilen per dag. Rekommendationen är max 2 timmar skärmtid/ dag. Även om eleven idrottar är det viktigt att begränsa stillasittande tid. 7

9 Enkätfråga Samtala om Åtgärder Förtydliganden Fysisk och psykisk hälsa 15. Hur eleven mår Vad kan det kan bero på? Frisk/riskfaktorer för god hälsa. Förmedla kuratorskontakt vid behov Åk7-Gy1 Fysiska symtom Värktabletter Inventera vad som kan vara orsaken. Kartläggning av problemet och hur det kan förebyggas. Finns det samband med familjesituation, sömn eller skärmtid? Inventera vad som kan vara orsaken, mängd, frekvens. Gör en bedömning och samråd med elev/ föräldrar innan eventuella åtgärder sätts in. Informera eleven om du måste kontakta kurator/föräldrar eller skolläkare. Gy: Erbjud stöd av elevhälsans personal och visa på andra alternativa samtalspartners. a) spännningshuvudvärk, migrän, syn, sömn? b) menssmärtor, hunger, intolerans, sur mage, tillgång till toalett, tidigare sjukdom? c) träningsvärk, stillasittande fritid? 18. Psykiska symtom Vilka är problemen? Låt eleven beskriva. Förklara att det är naturligt att svara sällan och ibland. Ordna vid behov stödkontakt eller kuratorskontakt. Informera om du måste kontakta föräldrar. 19. Familjesituation Familjestruktur, relationer, boende? Har några förändringar skett eller är på gång? Gy: Ensamboende elever är extra utsatta. 20. Rökning i bostaden Går det att påverka att rökningen sker utomhus? 21. Åk4-Gy1 Vuxenrelationer Vilka är problemen? Låt eleven beskriva. Vad kan eleven/skolan göra för att förändra situationen? Ett nej-svar föranleder alltid åtgärd i form av kuratorskontakt och/eller återbesök. Kan vara släkting, förälder eller annan nära vuxenkontakt. 22. Kompisrelationer Hur ser kamratrelationerna ut? Vad kan det bero på? Ett nej-svar föranleder alltid åtgärd i form av kuratorskontakt och/eller återbesök Ett annat barn i eller utanför skolan. 23. Sömn Sömnbehov? När lägger sig eleven och när går han/hon upp? Känner sig eleven utsövd? Mobiltelefonvanor under natten? Använd VIP-dagbok för att följa förändringar. Vid stora sömnproblem kontakta föräldrar och erbjud hjälp. 8

10 Enkätfråga Samtala om Åtgärder Förtydliganden Tobak, alkohol och narkotika 24. Åk7-Gy1 Rökning/snusning Vad fick eleven att börja? Vilka fördelar finns det med att vara tobaksfri? Hur motiverad är eleven att sluta? Vad skulle kunna få eleven att sluta? Kompistryck? Föräldrarnas inställning till tobak och tobaksbruk? Informera om de möjligheter som finns att bli tobaksfri. Informera, samtala och erbjud hjälp att sluta. Föräldrar till elever i grundskolan ska kontaktas. 25. Åk7-Gy1 Alkohol Smakat i syfte att berusa sig? Se tobak ovan. Alltid åtgärder om eleven är under 18 år. Information till föräldrar och/eller socialförvaltning. Samråd i EH-teamet. Gy: Ta ställning till åtgärder utifrån helheten. En klunk från ett glas = har smakat. 26. Åk7-Gy1 Narkotika För en dialog om risker, kort- och långtidseffekter, moral och brott mot lagen. Samtala om risker med internetdroger. Information till föräldrar och/eller socialförvaltning. Samråd i EH-teamet Kroppsutveckling, sex och samlevnad 27. Gy1 Öppna frågor F-klass-Åk4 Preventivmedel Kropp och hälsa Informera och diskutera relationer, sexualitet, preventivmedel/säkrare sex, graviditet och sexuellt överförbara infektioner. Utgå från elevens frågor. Berätta om hur eleven kan skaffa sig preventivmedel vid behov. Hänvisa till ungdomsmottagning. Åk7-Gy1 Kroppsutveckling, sex och samlevnad Informera om pubertetsutveckling. I övrigt se ovan under preventivmedel. Utifrån elevens situation informera om ungdomsmottagning. Framtid Hur tänker eleven om sin framtid? 9

11 10

12 VIP i skolhälsovården VIP = Väldigt Intressant Person är ett material för att stärka elevers självkänsla. Materialet är ett redskap för att arbeta med skolans värdegrund och att främja goda relationer. VIP-materialet erbjuder verktyg för att öka elevernas förmåga att reflektera och lyssna till varandra. VIP bidrar till att utveckla elevernas sociala kompetens och verkar för en positiv stämning i klassrummet. Materialet tar också upp frågor kring sexualitet, genus och mobbning. Materialet vänder sig till elever i högstadiet. Det kan användas på mentorstid eller i den ordinarie undervisningen. VIP kan vara en sammanhållande länk mellan elevernas, lärarnas, elevrådets och skolhälsovårdens insatser för elevernas hälsa och psykosociala utveckling. Pärmen innehåller åtta häften som eleverna får arbeta med och två häften med lärarhandledning. Häftet Min hälsa kan med fördel användas i hälsosamtalet, i undervisning om hälsa, som egenvårdsbok och som stöd vid beteendeförändring, t.ex. frukt- & gröntdagboken. Hälsofrågorna i Min hälsa kan användas av eleven som en förberedelse inför hälsosamtalet, men eleven bör inte fylla i den versionen eftersom de frågorna är en äldre version av hälsofrågorna. Häftet Dagbok kan användas som träningsdagbok eller för att anteckna och följa upp andra levnadsvanor som t.ex. sömn och rökning. VIP-materialet är framtaget i samarbete mellan Centrum för klinisk forskning i Dalarna, Västerbottens läns landsting, Länsförsäkringar Västerbotten samt elever och lärare från grundskolan i Falun. För att läsa mer om materialet, se exempel och få tips om hur materialet kan användas besök vår webbplats: Sök under Hälsofrämjande skola. Pris för skolor i Västerbotten: 75 kr. Ordinarie pris 150 kr men Länsförsäkring Västerbotten sponsrar Västerbottens skolor med halva summan. Materialet beställs via: salut@vll.se 11

13