Handlingsplan för den socialpsykiatriska verksamheten i Karlskoga kommun under 2013 och 2014

Transkript

1 Handlingsplan för den socialpsykiatriska verksamheten i Karlskoga kommun under 2013 och 2014 Nedan följer en beskrivning av de mest angelägna områden för vidare utveckling inom det socialpsykiatriska området i Karlskoga kommun. Vissa områden behöver utredas vidare för att kommunen skall kunna finna optimala lösningar på de problem som framkommer i analysen av det insamlade materialet. Utvecklingsområden 1. För att stödja personer utveckling mot ett självständigare liv så skall satsningen på implementeringen av integrerad psykiatri fortsätta. Samarbetet med psykiatrin skall befästas och utökas. Detta sker genom utbildningsinsatser och implementeringsinsatser. I slutet av 2014 är en tredjedel av aktuell personal utbildad i modellen. Målsättningen är att 75% av de brukare som har behov av integrerat stöd skall ha de i slutet av En undersökning skall genomföras av hur många brukare skulle dra fördelar av att vårdgivarna tillsammans med brukaren gjorde gemensamma planer. 2. Det skall under 2014 ske en fortsatt satsning på bemötande frågor om psykisk funktionsnedsättning bland personal. 3. Inventeringen visar att endast 41% har haft någon form av sysselsättning medan andelen som inte har haft sysselsättning är 45%. Det finns en andel i inventeringen som är över 65 år men vi behöver utöka andelen som har sysselsättning. Därvidlag skall vi under 2014 bredda och utveckla tillgången till sysselsättning i olika former samtidigt som vi skall bredda vår kunskap om orsakerna till varför personen inte har en sysselsättning. 4. Antalet IPS platser för personer med psykisk funktionsnedsättning skall utökas från idag 20 till 30 stycken. En sådan utökning kräver att den arbetshandledande personalen utökas. 5. Andelen personer som i målgruppen är i lönearbete skall öka till 30 stycken genom satsning på det sociala företaget och IPS-modellen. 6. Socialpsykiatrin skall förbättra kontakterna och utöka samarbetet med habiliteringen för gruppen yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 7. Anpassat boende och boendestöd. Kommunen måste under 2014 utveckla allternativa boendeformer för yngre personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen bör tillskapa allternativa boendeformer för yngre personer med psykisk funktionsnedsättning där man kan öka och minska omsorgsnivån utifrån individens behov. 8. Andelen äldre personer med psykisk funktionsnedsättning och en samtidigt somatisk problematik ökar. Kommunen måste ha möjlighet att ge dessa personer en adekvat omsorg.

2 9. Inventeringen visar att för 71% är det inte känt om personen har genomgått en hälsoundersökning under den senaste 12 månaders perioden. Vi behöver få en bättre kännedom om det finns behov av hälsoundersökningar bland målgruppen. 10. Inventeringen visar att det för 47% inte är känt om personen har ett behov av psykiatrisk insats eller ej. Vi måste utöka kunskapen om behoven av psykiatriska insatser. 11. Socialpsykiatrin måste ha bättre kompetens att stötta personer med psykisk funktionsnedsättning i deras föräldraroll samtidigt som kontakterna med de instanser som ger detta stöd behöver utvecklas. Utredningsförslag, undersökningsområden och utbildningssatsningar Vissa områden pågår redan utvecklingssatsningar. Framför allt inom sysselsättningsområdet och att implementera integrerad psykiatri. Nedan följer ett antal förslag på åtgärder som behöver startas under vintern 2014 för att kommunen skall kunna åtgärda saker vissa brister under Utredning En utredning måste genomföras hur kommunen skall lösa frågan för unga personer som har ett behov av olika former av boenden, boendestöd och sysselsättning skall kunna erhålla ett adekvat stöd samtidigt som den somatiska problematiken ökar bland de brukare som idag erhåller stöd bor inom särskilda boenden. Behoven måste lösas inom ramen för befintlig budget. I utredning behöver personal från socialpsykiatrin, handläggare, personal från IFOs enhet för barn och unga samt personal från äldre omsorgen ingå. Undersökningar Analysen påvisar några områden som vi måste få en bredare kunskap om än vad inventeringen har gett oss. Vi behöver fördjupa vår kvalitativa kunskap inom framför allt tre områden; En förhållandevis stor andel har en gemensam plan mellan kommun och landsting (26%). Vi behöver få en bättre överblick om hur stor andel är där det finns ett sådant behov. Få har genomfört hälsoundersökningar under den senaste 12 månaders perioden. Hur ser behovet av hälsoundersökningar ut i målgruppen? Varför erhåller man inte hälsoundersökningar? För 45% av de inventerade är det okänt om det finns ett behov av psykiatriska insatser. Kommunen behöver få en bättre kunskap om detta för att kunna erbjuda stöd till personen att få tillgång till psykiatriska insatser. Finns behov av psykiatriska insatser som inte är tillgodosedda i målgruppen? Orsaken till varför så få personer i målgruppen inte har tillgång till sysselsättning? Vi behöver få en djupare kunskap om varför individer inte har tillgång till sysselsättning.

3 Kompetensutveckling Nedan följer ett antal områden där utbildningssatsningar kommer att behöva genomföras under Fortsatt utbildning i integrerad psykiatri Fortsatt utbildning i IPS modellen Bemötandefrågorna måste fortsätta att utvecklas genom kompetenssatsningar Viss personal behöver utveckling i möjligheterna att stärka personer med psykisk funktionsnedsättning i sin föräldraroll Vidareutveckling för personal i vård och omsorg kring personer med somatisk problematik. Demensproblematik

4 Inventering av personer i Karlskoga kommun med psykisk funktionsnedsättning som är 18 år eller äldre Regeringen beslutade 2012 om en handlingsplan, PRIO, plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa De övergripande målsättningarna i regeringens PRIO plan är; En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande. Genom bra samverkansformer skapas en tydlig inriktning med gemensam kunskap om hur strukturer kan byggas som ger goda förutsättningar för långsiktighet och helhetssyn. Det gemensamma utvecklingsarbetet ska fram till 2014 ha ett särskilt fokus på två målgrupper: - barn och unga mellan 0 25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. För att kunna ta del av prestationsmedlen förväntas att kommuner och landsting lever upp till två grundkrav. Barn och unga har fyra prestationsområden och personer med omfattande eller komplicerad psykiatriskt problematik har tre prestationsområden genomförde socialpsykiatrin i Karlskoga Kommun en inventering. Syftet med inventeringen var då att testa socialstyrelsens inventeringsverktyg. Under perioden april-september 2013 genomfördes en utökad inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning med hjälp av Socialstyrelsens framtagna inventeringsformulär. Som komplement till inventeringen genomfördes intervju med enhetschefen för öppenvårdspsykiatrin Karlskoga rehab. Intervjun gjordes för att säkerställa att inventeringen inte missade någon viktig målgrupp samt ville vi få psykiatrins bild av hur det kommunala stödet fungerar till målgruppen och om det fanns några förbättringsområden som behöver utvecklas. Även fokusgruppsintervjuer har genomförts för att få en djupare förståelse av brukarnas åsikter kring det stöd som kan erhållas genom socialpsykiatrin. Med inventeringen och intervjuer som underlag har en analys gjorts och en handlingsplan tagits fram med fokus på sysselsättning och boende. Målgruppen Karlskoga kommun har drygt invånare och är en industrikommun med ett minskande befolkningsunderlag. Personalgrupper som deltog i inventeringen var boendepersonal, boendestödjare, personliga ombud, personal från VO och arbetshandledare Kriterier för att ingå i inventeringen har varit följande: Personen ska ha fyllt 18 år Personen ska ha en psykisk funktionsnedsättning, vilket medför att hon eller han har en svårighet att utföra aktiviteter på viktiga livsområden.

5 Genomförande av studien Studien genomfördes via intervjuer med den personal som har bäst kontakt med brukaren. I de flesta fall skickades inventeringsformuläret ut så att personalen kunde fylla i del ett och två. Efter detta kontaktades den personalen av två utsedda intervjuare som genomförde skattningen av brukarnas behov inom olika livsområden samt hälsoproblem. I vissa fall genomfördes hela intervjun av personal som kände brukaren bäst det gällde främst i de fall där kommunen hade lite kontakt eller inget beslut om insatser för personen. I de fallen var självklart kunskapen om personens behov svår att skatta. Personalen fick svara på frågor kring brukarens: kön, ålder, kontakter med myndigheter/ organisationer, bostad, sysselsättning, utbildning, försörjning. De fick även göra en skattning gällande sex olika livsområden: Personlig vård och hemliv Kommunikation och förflyttning Mellanmänskliga relationer Lärande och utbildning Arbete, sysselsättning och ekonomi Samhällsgemenskap, socialt och medborgligt liv Skattningarna kring livsområden har gjorts enligt: Svårigheten att utföra angiven aktivitet på egen hand Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet Behov av insats från kommunen för att utföra angiven aktivitet Personalen fick även göra en skattning om brukarens hälsa, detta uppdelat på: Somatisk/kroppslig sjukdom Tandhälsa Alkoholproblem Narkotikaproblem Problem med tobak Enkäten avslutas med att personal får skatta om brukaren har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser samt om brukaren har genomgått en hälsoundersökning. Sammanställning av intervju med enhetschef öppenvårdspsykiatrin Öppenvårdspsykiatrin rehab i Karlskoga har ca 145 patienter vilket är en fördubbling på ett år. Av de personer som har en kontakt på rehab så har personer inte en kontakt med kommunen resterande har en kommunkontakt. Ett fåtal av dess personer som inte har en kontakt upplever rehab har behov av en kommunal kontakt. Rehab erbjuder personen stöd att få kontakt med kommunen men många tackar nej för att man inte ser samma behov som rehab eller att det finns anhöriga som backar upp personen och de därför inte upplever att de har ett behov. Närpsykiatrin upplever att kommunen och rehab har samma strävan och ett gott samarbete. Vad gäller de kommunala insatserna till brukarna upplever rehab att de i huvudsak fungerar väl. Det finns dock behov av att utvidga sysselsättningen och skapa fler platser och innehåll. Ett annat problem är att i vissa fall är det för många personer från boendestödet som möter

6 brukaren. Rehab anser att kommunen är medveten om den problematiken och strävar mot att möta dessa behov. Den nya gruppen för boendestöd unga vuxna är ett exempel där det fungerar bra då gruppen är mindre. Ett kommande problem är att antalet 90-talister ökar från BUP och det behövs därför en bättre överbryggning mellan barn och vuxenpsykiatrin, kommunen ska finnas med i överbryggningen innan remissen landar och bli kallade på en samplanering. Det skulle ge bättre möjligheter till att få veta mer om exempelvis boendestöd och sysselsättning. Detta är en gemensam problematik för landstinget och kommunen. En annan fråga som behöver ses över mellan landsting och kommun är det medicinska ansvaret. Resultat Nedan redovisas resultatet av genomförd inventeringen i Karlskoga kommun. Kön och ålder Totalt har 223 personer inventerats i Karlskoga kommun vilket motsvara 0,96% av den vuxna befolkningen. Väldigt få, endast 5%, av de inventerade personer har sitt ursprung i ett annat land än Sverige. Inom ramen för socialpsykiatrin finns 144 personer som har beslut om någon form av insats och då ingår inte de personer som endast deltar i sysselsättningsverksamheten då den är en öppen verksamhet där det inte krävs beslut om insats. Som framgår av Figur 1 är andelen kvinnor (43%) mindre jämfört med män (57%) i inventeringen. Orsakerna till varför fler män är inventerade är oklara. Klart är att samma sneda könsfördelning finns vad gäller de beslutade insatserna. Fler män erhåller insatser jämfört med kvinnor. Figur 1. Fördelning kön i procent Inventeringen är gjord i fyra åldersgrupper, fördelningen framgår i Figur två. Andelen personer i åldergrupperna år och år är relativt lika och det finns relativt många i gruppen 65 år och äldre. Vad som inte framgår av diagrammet är att det finns indikationer från psykiatrin att åldersgruppen år ökar i relativt snabb takt. Inom ramen för den kommunala verksamheten har vi börjat märka av denna ökning men inte nåtts fullt ut av de konsekvenser som den eventuella ökningen innebär. En fortsatt sådan ökning kommer få inverkan på verksamheten inom det socialpsykiatriska stödet framför allt vad gäller boende, boendestöd och sysselsättningsfrågorna.

7 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Figur 2. Fördelning i åldergruppen i procent I Figur 3 framgår fördelningen i åldergrupper och kön. Där framgår att andelen män är flest i åldersgruppen år medan andelen kvinnor är flest i åldersgruppen år. Andelen kvinnor i plus 65 är högre än andelen män. Orsakerna i olikheterna mellan könen i fördelningen mellan olika åldersgrupper är svårförklarad. En orsak kan vara att det tidigare var enklare för män att få beslut om insats men att det nu på senare tid har även kvinnor fått en bättre möjlighet till stöd. Det kombinerat med att kvinnor har en längre livslängd som kan förklara den högre andelen kvinnor i plus 65- gruppen. Figur 3. Fördelning i åldersgrupper och kön i procent Gemensamma planer och samarbete med andra myndigheter Att det finns ett strukturerat samarbete mellan olika vårdgivare är ofta viktigt för målgruppen. Vilket också är en rättighet att få om personen upplever ett sådant behov enligt gällande lagstiftning (samordnad individuell plan (SIP), enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL.). Under

8 några år har ett allt tätare samarbete genomförts med framför allt öppenvårdspsykiatrin vilket resulterat i att det för 21% av brukarna finns en sådan plan och för ytterligare 5% håller en sådan att upprättas. Ett krav är att brukaren skall vara delaktig i framtagandet av planen samt att anhöriga gärna får vara delaktiga om brukaren vill det. En gemensam plan är framför allt till för de brukare som har stora behov av vård och stöd. Figur 4. Andel personer med upprättad gemensam plan Inom ramen för verksamheten genomförs även samarbete med andra myndigheter och organisationer utan att det finns behov av en gemensam plan. I Figur 5 framgår att för totalt 38% av brukarna finns ett samarbete med andra myndigheter och organisationer (I dessa 38% ingår de med gemensam plan) finns ett upparbetat samarbete med andra myndigheter och organisationer. Figur 5. Om samarbete finns med andra myndigheter och organisationer I Figur 6 framgår vilka myndigheter och organisationer man samarbetar med kring de 38% (84 personer) med psykisk funktionsnedsättning som det finns ett samarbete med andra

9 myndigheter. Självklart finns ett samarbete med andra delar av socialtjänsten och psykiatrin men personalen samarbetar också i stor utsträckning med Försäkringskassan och Arbetsförmedling. Figur 6. Vilka myndigheter som det genomförs samarbete med av andelen personer där det finns ett upparbetat samarbete. Livssituation och boende När vi tittar på frågan om personens livssituation så är det mest slående att de flesta lever ensamma. Hela 60% är ensamhushåll och endast 11% lever tillsammans med någon annan vilket antingen kan vara en sambo, förälder eller annan vuxen, resterande andel är uppgiften okänd. 11% har hemmaboende barn. Att det finns hemmavarande barn hos föräldrar med en psykisk funktionsnedsättning kan ställa krav på kommunen att det finns specifika insatser för att möta de behov som kan finnas hos barnen. Socialpsykiatrin har i dagsläget inte det uppdraget eller kompetensen till att genomföra familjearbete som involverar barn. Av Figur 7 framgår personens aktuella boendesituation. 27% av de personernas bor i eget boende utan någon form av stöd från kommunen i hemmet och 35% bor i eget boende med boendestöd eller hemtjänst. Några få bor hos föräldrar eller annan släkting. Några yngre personer har så kallat socialt kontrakt där kommunen står för kontraktet och någon person har en placering utanför orten. För 10% är boendesituationen inte känd vilket med stor säkerhet innebär att de bor i ordinärt boende utan några insatser från kommunen. Det finns ingen som svarat att de känner till en brukare som är hemlös i betydelsen hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är så kallad uteliggare. Hela 23% bor i särskilda boende former enligt SoL eller LSS, det motsvarar ca 50 personer. Av dessa 50 personer erhåller 40 personer sitt stöd från socialpsykiatrin, resterande får sitt stöd inom ramen för vård och omsorg. De flesta av de personer som bor i särskilt boende är över 50 år. Väldigt få yngre personer (under 40 år) har under de senaste åren erhållit särskilt boende. Mycket av socialpsykiatrins resurser finns inom ramen för de särskilda boenden vilket skapar en problematik när vi behöver möta behov från yngre målgrupper.

10 Figur 7. Boendesituation för inventerade personer i procent. Utbildning, sysselsättning, och försörjning Utbildning Utbildningssituationen för de personerna är ett område där kunskapen är dålig. För hela 59% är detta ett okänt område. För de där vi vet något om utbildningsnivå så är det endast 15% som har fullgjort gymnasium som högsta utbildningsnivå. Detta är ett område där vi bör förbättra vår kunskapsnivå för att kunna underlätta möjligheterna till sysselsättning. Figur 8. Andelen personer som genomgått olika former av utbildning Syselsättning/arbete I Figur 9 framgår andelen personer som haft någon form av arbete eller sysselsättning de senaste tolv månaderna. Det är endast 41% av personerna som haft en sysselsättning och hela 45% som inte haft någon sysselsättning de senaste tolv månaderna. Även om vi räknar bort de personer som är över 65 år vilket är 50 personer så är det många under 65 år som inte har

11 någon sysselsättning. Som sysselsättning/arbete definieras allt från lönearbete till att man deltar i en strukturerad dagverksamhet. Sysselsättningsområdet är något som behöver studeras närmare. Behovet av anpassad sysselsättning, av olika karaktär, är något som också påtalas från många håll, såsom anhörigorganisationer, brukarorganisationer, psykiatrin, arbetsförmedling och försäkringskassan. Behovet är fortfarande stort inom målgruppen trots att det inom ramen för det Sociala företaget Funkis har lyckats engagera ca 50 talet personer per dag (drygt 100 medlemmar i föreningen) i olika former av sysselsättning. Allt från lönearbete till daglig verksamhet på egna villkor. Sysselsättningen är viktig för alla men framför allt för de yngre personer som finns inom ramen för verksamhet. Vi behöver se över vilka möjligheter som finns att kunna erbjuda sysselsättning och arbete till alla personer i åldersgruppen år utifrån deras vilja och förmåga. Det är mycket viktigt att unga personer har och ges en möjlighet att komma ut i arbetslivet. Arbetslivet är en mycket viktig del för att få struktur på sin vardag och därmed en bättre möjlighet till återhämtning. Vi behöver också närmare kartlägga varför personer under 65 år inte har sysselsättning och vad socialpsykiatrin kan göra för att få fler individer i någon form av sysselsättning. Figur 9. Antal brukare ute i sysselsättning I Figur 10 framgår vad personer som har en sysselsättning har deltagit i för verksamhet. Huvudelen av de som har en sysselsättning befinner sig inom ramen för det social företaget Funkis. De personer som har ett lönarbete på öppna arbetsmarkanden har det genom en anställning i föreningen Funkis. Det innebär att de flesta som har en sysselsättning eller arbete erhåller den inom ramen för föreningen Funkis. Några få personer studerar och några finns inom ramen för annan daglig verksamhet. Skillnaden mellan kommunal dagverksamhet och öppen dagverksamhet är graden av struktur i sysselsättningen. I den kommunala dagverksamheten finns det en struktur inriktad mot arbete och öppen dagverksamhet är av karaktären gemensam fritidsverksamhet. Samtliga former av verksamhet finns inom ramen för Funkis. Äldreomsorgen driver också olika former av öppen dagverksamhet.

12 Figur 10. Olika former av sysselsättning för målgruppen Försörjning Ekonomin är en viktig fråga för att nå återhämtning. Försörjningen för personerna som deltagit i inventeringen är i huvudsak fördelat på tre delar, sjuk/aktivitetsersättning, ålderspension och arbetslöshetsersättning. Andelen personer på de olika försörjningskällorna är likvärdiga. För 26% är det inte känt vilken form av försörjning personen har. En mindre andel har eller kompletterar med socialbidrag. Att ålderspensionen är så pass stor beror på att 23% av personerna som deltog i inventeringen är 65 år och äldre. Figur 11. Andelen personer som har olika typer av försörjning

13 Hälsa och behov av insatser Genom forskning vet vi att målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning har en sämre hälsa i jämförelse med normal populationen vilket innebär att det är viktigt med regelbundna hälsoundersökningar. Av de 223 personer som ingått i inventeringen har 19% varit på en hälsoundersökning de senaste 12 månaderna och 10% har inte varit på någon läkarkontroll. Av personerna så var detta okänt för hela 71%. Socialpsykiatrin bör ha en bättre uppfattning om personer erhåller läkarundersökningar eller ej. Vi behöver också ha en bättre uppfattning om varför personer inte genomför läkarundersökningar. Är det för att man inte vill? Eller för att man kanske inte har råd? Vi kan i vårt stöd erbjuda hjälp med kontakter med vårdcentralet om personen vill ha den kontakten. Vi skulle kunna undersöka orsakerna till varför vi har dålig kännedom om detta och undersöka vidare om det finns behov av det och hur vi kan hjälpa personer att komma i kontakt med vårdcentral. Vad gäller psykiatriska insatser har närmare 45% av personer behov av detta. I andelen ingår både de som har ett adekvat stöd men även de som personalen upplever att de har behov av mer stöd. Endast 10% klarar sig med bara stöd från kommunen. I de flesta fall är det personer som endast har stöd i form av sysselsättning eller dagverksamhet. Även inom detta område är andelen stor där behovet av insatser ej är känt. För drygt 45% känner vi inte till behovet av psykiatriska insatser. Den kunskapen är något som vi skulle kunna utveckla genom att erbjuda stöd till att få kontakt om personen vill ha den kontakten. Inom ramen för inventeringen har det för 84% av de personer gjorts en skattning av behov på sex livsområden samt en skattning av personernas hälsosituation. Dessa skattningar kommer ligga till grund för en djupare analys av hur väl behoven är tillgodosedda inom ramen för målgruppen. I tjänsten Ewa Johansson Projektledare Nils Varg Enhetschef

14 INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012 Bakgrund Enligt 5 kap. 8 socialtjänstlagen, SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykisk funktionsnedsättning. Av både socialtjänstlagen (5 kap. 8 SoL) och hälsosjukvårdslagen (7 och 8 HSL) framgår vidare att huvudmännen ska planera sin verksamhet i samverkan med utgångspunkt i målgruppens behov. Genom att inventera målgruppens livssituation och behov kan huvudmännen få ett underlag för sin planering. Syfte Syftet med formuläret är att inventera livssituationen och behovet av insatser för personer i en avgränsad målgrupp, personer med psykisk funktionsnedsättning. De uppgifter som samlas in via inventeringen om enskilda personer i målgruppen sammanställs på gruppnivå och är ett underlag för att kommuner och landsting ska kunna bygga upp en verksamhet som motsvarar målgruppens behov av insatser. Vid regelbundna inventeringar kan målgruppens livssituation, svårigheter på olika livsområden följas samt hur stor del av gruppen personer som får sina behov av insatser tillgodosedda. Personer som omfattas av inventeringen Inventeringen gäller de personer som är mantalsskrivna i en kommun eller alternativt en stadsdel i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det innebär att även personer som placerats i enskild verksamhet utanför den kommun personen är mantalsskriven bör ingå i inventeringen. Definition och avgränsning av målgruppen bygger på Nationell psykiatrisamordnings definition av begreppet psykiskt funktionshinder men har anpassats till terminologin i Socialstyrelsens termbank. Målgruppen avgränsas till personer 18 år och äldre. Kriterier för att en person ska ingå i målgruppen är: Har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (årslång eller förutsedd årslång aktivitetsbegränsning) Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk sjukdom/störning (alla tillstånd som diagnostiserats eller kunde ha diagnostiserats som psykisk sjukdom/störning) Följande personer ingår inte i målgruppen: Personer med missbruk/beroende utan samtidig psykisk sjukdom Personer med utvecklingsstörning utan samtidig annan psykisk sjukdom Personer med demenssjukdomar utan annan samtidig psykisk sjukdom Psykiatriska tillstånd av kortvarig natur t.ex. akut stresssyndrom/anpassningsstörning 1

15 Att besvara formuläret Detta formulär riktar sig till utvald personal som har eller har haft kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning under det senaste året inom verksamheter i kommuner, landsting och privata verksamheter med uppdrag från kommuner och landsting. Du som har valts ut att besvara formuläret ska för varje person som du känner till och som tillhör målgruppen besvara frågeformuläret som är indelat i 3 delar. DEL 1 - Allmänna frågor kring dig som uppgiftslämnare och den person du lämnar uppgifter om (bakgrundsuppgifter samt uppgifter om insatser, individuell planering, samarbete och sluten vård). DEL 2 - Frågor om personens livssituation på olika områden (boende- och familjesituation, utbildning, arbete, sysselsättning, ekonomi, deltagande i föreningar eller intresseorganisationer). DEL 3 - Dina skattningar av personens svårigheter att utföra ett antal aktiviteter på sex livsområden samt personens behov av insatser på dessa områden. Här ska du även ange om personen har stöd från anhöriga/närstående. I slutet av denna del ger du också din skattning av personens hälsosituation och behovet av insatser på några hälsoområden. Ord och begrepp som används i formuläret Observera att de begrepp och termer som används i frågeformuläret finns definierade i en särskild ordlista som till stora delar knyter an till ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Det är viktigt att du använder denna, när du svarar på frågorna för att de uppgifter som samlas in ska bli så tillförlitliga som möjligt. Instruktioner om ifyllandet av formuläret Egna instruktioner XX Svaren ska vara XX tillhanda senast XX. Har du frågor om inventeringen kan du kontakta XX Dina kontaktuppgifter i denna enkät sparas och hanteras hos XX i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). 2

16 DEL 1 - ALLMÄNNA FRÅGOR OM UPPGIFTSLÄMNAREN OCH IDENTIFIERAD PERSON SOM TILLHÖR MÅLGRUPPEN Frågor om uppgiftslämnaren Namn: Befattning: Telefon: E-postadress: Datum för inventering (År-Mån-Dag): 1. I vilken myndighet/organisation arbetar du? Socialtjänst Med socialtjänst avses den verksamhet för målgruppen som regleras genom bestämmelser i SoL och LSS. Den är ofta indelad i individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd, verksamhet för missbrukare, vård och omsorg för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsenhet (AME) AME är oftast en fristående enhet utanför socialtjänsten som i samarbete med Arbetsförmedlingen arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Privat verksamhet på uppdrag från kommunen Öppenvårdspsykiatri Slutenvårdspsykiatri Rättspsykiatri Primärvård (Vårdcentral) Beroendevård Privat verksamhet på uppdrag från landstinget Försäkringskassa Arbetsförmedling Annan myndighet/organisation Om annan myndighet/organisation, ange vilken: Frågor om identifierad person som tillhör målgruppen 2. I vilken kommun är personen mantalsskriven? 3

17 3. Personens kön Kvinna Man 4. Personens ålder I vilket land är personen född? I Sverige I annat nordiskt land I övriga Europa (utom Norden) Utanför Europa Om annat födelseland än Sverige, ange vilket: 6. Har personen pågående insatser från din myndighet/organisation? Med insats avses en handling som är inriktad på (visst) resultat och inbegriper här vård- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården, en individuellt inriktad insats inom socialtjänsten osv. Även kommunens allmänt inriktade insatser inkluderas som t ex öppna verksamheter av olika slag utan biståndsbeslut. Ja Nej 7. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin? Med kontakt avses alla former av kontakter även om de inte leder fram till en insats, t.ex. rådgivning, deltar i öppen verksamhet m.m. Ja Nej 8. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med en vårdcentral? Ja Nej 4

18 9. Har du under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Med samarbete avses här inte ensidig informationsöverföring utan ett samarbete som baseras på gemensamma träffar/möten (där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem t ex vårdplaneringsmöten, trepartssamtal, rehabiliteringsmöten etc. Ja Nej 10. Om ja på fråga 9 Vilken/vilka myndigheter/organisationer har du samarbetat med? Markera antingen Ja eller Nej för samtliga alternativ nedan Socialtjänst Med socialtjänst avses den verksamhet för målgruppen som regleras genom bestämmelser i SoL och LSS. Den är ofta indelad i individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd, verksamhet för missbrukare, vård och omsorg för äldre eller personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsenhet (AME) AME är oftast en fristående enhet utanför socialtjänsten som i samarbete med Arbetsförmedlingen arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Privat verksamhet - på uppdrag av kommunen Öppenvårdspsykiatri Slutenvårdspsykiatri Rättspsykiatri Primärvård (Vårdcentral) Beroendevård Privat verksamhet på uppdrag av landstinget Försäkringskassa Arbetsförmedling Annan myndighet/organisation Om annan myndighet/organisation, ange vilken: Ja Nej 5

19 11. Finns aktuell samordnad individuell plan för personen upprättad i samarbete mellan kommun och landsting enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL? Enligt lagstiftningen ska kommunen (landstinget) tillsammans med landstinget (kommunen) upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- sjukvården. Av planen ska framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Ja, plan finns Ja, plan håller på att upprättas Nej 12. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven på någon form av sluten vård eller institution: Ja Nej Sluten vård (psykiatrisk vård) enligt HSL Sluten vård (psykiatrisk vård) enligt LPT Sluten vård (psykiatrisk vård) enligt LRV Vård enligt LVM Hem för vård och boende (HVB) Korttidsboende enligt SoL 13. Är personen föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård? Ja Nej 14. Är personen föremål för öppen rättspsykiatrisk vård? Ja Nej 6

20 DEL 2 - FRÅGOR OM PERSONENS LIVSSITUATION 15. Vilken är personens aktuella boendesituation? Det alternativ där personen bor stadigvarande ska anges. Om personen t ex är inlagd för sjukhusvård, vistas på behandlingshem, familjehem eller någon annan form av vård eller stödinrättning under tiden för inventeringen ska personens stadigvarande boende anges. Om personen saknar stadigvarande boende väljs lämpligt alternativ under denna rubrik. Markera endast ett svarsalternativ. Har stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen Ordinärt boende (med ordinärt boende avses boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande). Ordinärt boende men har praktiskt stöd i hemmet från socialtjänsten. Särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service i kommunen enligt SoL eller LSS. Bor stadigvarande hos föräldrar eller annan nära släkting. Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare, s.k. socialt kontrakt. Saknar stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släktingar. Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi i mantalsskrivningskommunen. Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi utanför mantalsskrivningskommunen. Hemlös i betydelsen intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb och planeras att skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hemlös i betydelsen hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. I detta ingår även hotell, camping, vandrarhem och dylikt Om du i fråga 15 angett att personen har stadigvarande boende, ange hur länge personen haft detta boende. Mindre än 1 år 1 3 år mer än 3 år 7

21 17. Bor personen ensam eller tillsammans med någon annan vuxen? Bor ensam Bor tillsammans med make/maka/sambo/partner Bor tillsammans med föräldrar Bor tillsammans med annan vuxen person/er 18. Har personen hemmaboende barn yngre än 18 år? Egna barn Andras barn Om ja, ange antal barn: Ja Nej Ej känt 19. Har personen umgängesrätt med eget barn yngre än 18 år som inte bor i personens bostad? Ja Nej Ej aktuellt (har inga egna barn) 20. Vilken är personens högsta alternativt påbörjade utbildningsnivå? Markera endast ett svarsalternativ Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Avbruten Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Fullgjord Gymnasial utbildning Avbruten Gymnasial utbildning Fullgjord Eftergymnasial utbildning (högskola/ universitet) - Avbruten Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - Fullgjord Eftergymnasial utbildning (annan utbildning) - Avbruten Eftergymnasial utbildning (annan utbildning) - Fullgjord 8

22 21. Har personen haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna? Ja Nej Ej aktuellt T.ex. personen har vistats inom sluten psykiatrisk vård, rättspsykiatrisk vård eller motsvarande under större delen av de senaste 12 månaderna. 22. Om Ja på fråga 21, ange vilken typ av arbete eller sysselsättning personen har haft under de senaste 12 månaderna? Flera svarsalternativ kan markeras Arbete som egen företagare (hel- eller deltid). Arbete på den öppna arbetsmarknaden på hel- eller deltid (arbetstagare, även lönebidragsanställning inkluderas). Arbete inom en förening eller intresseorganisation på hel- eller deltid. Arbete inom offentligt skyddat arbete (OSA), SAMHALL, praktikplats eller annan form av arbetsmarknadspolitisk insats (t ex SIUS). Arbete inom socialt företag (arbetskooperativ etc). Sysselsättning inom kommunal dagverksamhet (strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet). Deltagit i kommunens öppna dagverksamhet, typ träffställe (verksamhet som erbjuder tillgång till social samvaro under mer kravlösa former). Studier på grund-, gymnasie- eller högskolenivå (inklusive yrkesutbildning). Annan form av arbete eller sysselsättning Om annan, ange vilken:. 23. Har personen varit arbetssökande på Arbetsförmedlingen under de senaste 12 månaderna? Ja Nej 9

23 24. Vilken försörjning har personen haft under de senaste 12 månaderna? Ange huvudsaklig försörjning Flera svarsalternativ kan markeras Lön av arbete (inkl lönebidrag) Sjuk- eller aktivitetsersättning (före detta förtidspension) Sjukpenning Föräldrapenning Ålderspension Studiemedel Arbetslöshetsersättning Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd från socialtjänsten Försörjning genom anhörig/närstående eller eget kapital Annan inkomstkälla Om annan, ange vilken:. 25. Har personen deltagit i någon föreningsverksamhet eller intresseorganisation under de senaste 12 månaderna? Med detta avses inte nödvändigtvis medlemskap utan snarare att personen deltar i verksamheten mer regelbundet. Ett eller flera Ja-alternativ kan markeras Ja, har deltagit i en brukar- eller anhörigorganisation/förening (RSMH, Riksförbundet Attention, Riksföreningen Autism, OCD-förbundet, ANANKE, Svenska Ångestsyndromsällskapet, Föreningen Balans, Schizofreniförbundet etc). Ja, har deltagit i verksamhet anordnad av ett Fontänhus Ja, har deltagit i annan förening eller intresseorganisation (t ex idrottsförening, hembygdsförening, kyrkan eller motsvarande). Om ja ange vilken/vilka: Nej, har inte deltagit i någon förening eller intresseorganisation.. 10

24 DEL 3 - FRÅGOR OM PERSONALENS SKATTNINGAR AV PERSONENS BEHOV AV INSATSER Fråga 26 och fråga 27 inleds med instruktioner för hur du ska besvar frågor inom sex livsområden och inom några hälsoområden. I tabellerna på s (livsområden) och s. 16 (hälsoområden) ska du registrera dina svar. 26. Ange din skattning av personens svårigheter (A), stöd från anhörig eller närstående (B) och behov av insatser (C) inom sex livsområden. I denna fråga ska du skatta personens svårigheter, stöd från anhörig eller närstående och behov av insatser inom de sex livsområdena; personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomi, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Inom varje livsområde listas ett antal aktiviteter. Du ska inom varje livsområde och för varje aktivitet skatta vad som bäst stämmer för personen; A. Om personen under de senaste 6 månaderna har haft svårighet att utföra angiven aktivitet på egen hand. Du ska utgå från de svårigheter personen har att själv utföra aktiviteten och bortse från vad eventuellt stöd från anhöriga/närstående eller vad en insats från kommun/landsting betyder för personens möjlighet att klara av att utföra den angivna aktiviteten. Svarsalternativ 0= Ingen svårighet (0-4%) 1= Lätt svårighet (5-24%) 2= Måttlig svårighet (25 49%) 3= Stor svårighet (50 95%) 4= Total svårighet (96 100%) 8= Ej aktuell (den angivna aktiviteten är ej relevant för personen) 9= Exempel (ovan skala) personens svårighet att utföra angiven aktivitet på egen hand 0% Ingen svårighet 0-4% Ingen svårighet 5-24% Lätt svårighet 25-49% Måttlig svårighet 50-95% Stor svårighet 100% Total svårighet % Total svårighet 11

25 Besvaras om du har skattat svårighet 1-4 under A, B. Om personen under de senaste 6 månaderna har fått stöd från anhörig eller närstående för att utföra angiven aktivitet. Med en närstående person kan också avses grannar och goda vänner. Stödet ska relateras till de svårigheter som du känner till att personen har att utföra den angivna aktiviteten. Stödet ska ha pågått under minst 6 månader, ges regelbundet och täcka en stor del av de svårigheter du tänkt på. Svarsalternativ 1= Ja 2= Nej 9= Besvaras om du har skattat svårighet 1-4 under A, C. Om personen har ett aktuellt behov av insats från kommunen eller landstingen för att få stöd i att utföra angiven aktivitet och eller utveckla sin förmåga inom det aktuella området. Det är din skattning som efterfrågas och du ska alltså inte ta hänsyn till om personen har tackat nej till erbjuden insats vid tidigare tillfälle. Du ska inte heller ta hänsyn till om det finns lämplig insats att tillgå eller ej. Svarsalternativ 0= Har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan upphöra 1= Har pågående insats/er men dessa kan minska 2= Har pågående insats/er som motsvarar behoven 3= Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats 4= Har ingen insats men behov av insats 9= Nedan gör du dina skattningar. Inom varje livsområde och för varje aktivitet väljer du ett svarsalternativ i listrutorna nedan: Livsområde 1. Personlig vård och hemliv Aktivitet A. Svårighet att utföra angiven aktivitet på egen hand Personlig vård Sköta sin medicinering Handla mat Bereda enkla måltider Städa och tvätta B. Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet 12

26 Livsområde 2. Kommunikation och förflyttning Aktivitet A. Svårigheter att utföra angiven aktivitet på egen hand B. Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet Kommunicera genom att ta emot eller ge information Använda telefon för kommunikation (inkl sms) Använda IT för kommunikation Använda offentliga transportmedel Livsområde 3. Mellanmänskliga relationer Aktivitet A. Svårigheter att utföra angiven aktivitet på egen hand B. Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet Familjerelationer Informella relationer (t ex sociala relationer med vänner, grannar, bekanta eller motsvarande) Formella relationer (t ex kontakt med myndigheter eller hälso- och sjukvården) Livsområde 4. Lärande och utbildning Aktivitet A. Svårigheter att utföra angiven aktivitet på egen hand B. Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet Lösa vardagsproblem Tala, läsa, skriva på svenska språket Befinna sig i en utbildningssituation 13

27 Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi Aktivitet A. Svårigheter att utföra angiven aktivitet på egen hand B. Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet Skaffa eller behålla ett arbete (lönearbete, lönebidrag, socialt företag) Ange 8=Ej aktuell om personen är pensionär. Delta i strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet Delta i öppen verksamhet med social samvaro Hantera egen ekonomi Livsområde 6. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Aktivitet A. B. Svårigheter att utföra angiven aktivitet på egen hand Stöd från anhörig eller närstående med att utföra angiven aktivitet C. Behov av insats från kommun eller landsting att utföra angiven aktivitet Delta i förenings- eller intresseorganisationer Utöva rekreations- eller fritidssysselsättning 14

28 27. Ange din skattning av personens hälsosituation inom några områden. I denna fråga ska du ange om personen har några hälsoproblem (A) inom områdena; somatisk/kroppslig hälsa, tandhälsa, alkoholproblem, narkotikaproblem inkl narkotikaklassade läkemedel, problem med tobak inkl snus. Om personen har hälsoproblem ska du ange om personen har stöd från anhörig eller närstående (B) och behov av insatser (C). Du ska för varje område ange; A. Om personen de senaste 6 månaderna har haft problem med sin hälsa inom angivet område. Vad som avses med problem på respektive hälsoområde beskrivs i ordlistan. Svarsalternativ 0=Inga problem 1=Problem finns 9= B. Om du har angett Problem finns under A, Ange om personen de senaste 6 månaderna har fått stöd från anhörig eller närstående för sitt hälsoproblem inom angivet område. Med en närstående person kan också avses grannar och goda vänner. Stödet ska relateras till de problem som du känner till att personen har på det angivna hälsoområdet. Stödet ska ha pågått under minst 6 månader, ges regelbundet och täcka en stor del av de problem du tänkt på. Svarsalternativ 1=Ja 2=Nej 9= C. Om du har angett Problem finns under A, Ange om personens har aktuella behov av insatser från kommun/landsting för sitt hälsoproblem inom angivet område. Det är din skattning som efterfrågas och du ska alltså inte ta hänsyn till om personen har tackat nej till erbjuden insats vid tidigare tillfälle. Du ska inte heller ta hänsyn till om det finns lämplig insats att tillgå eller ej. Svarsalternativ 0=Har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan upphöra 1= Har pågående insats/er men dessa kan minska 2= Har pågående insats/er som motsvarar behoven 3= Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats 4= Har ingen insats men behov av en insats 9= 15

29 Nedan gör du dina skattningar. För varje område väljer du ett svarsalternativ i listrutorna nedan: Hälsoområde A. Problem inom angivet hälsoområde Somatisk/kroppslig sjukdom Tandhälsa B. Stöd från anhörig eller närstående för sitt hälsoproblem C. Behov av insats från kommun eller landsting för sitt hälsoproblem Alkoholproblem Narkotikaproblem (inkl narkotikaklassade läkemedel) Problem med tobak (inkl snus) 28. Har personen ett aktuellt behov av psykiatriska insatser? Det är din skattning som efterfrågas och du ska alltså inte ta hänsyn till om personen har tackat nej till erbjuden insats vid tidigare tillfälle. Du ska inte heller ta hänsyn till om det finns lämplig insats att tillgå eller ej. Med psykiatriska insatser avses sådana insatser som erbjuds av den specialiserade psykiatrin, t.ex. medicinsk och psykologisk behandling, psykosociala insatser etc. Svarsalternativ 0= Har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan upphöra 1= Har pågående insats/er men dessa kan minska 2= Har pågående insats/er som motsvarar behoven 3= Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats 4= Har ingen insats men behov av insats 9= Välj ett svarsalternativ i listrutan nedan: 29. Har personen under de senaste 12 månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? Ja Nej 16