Kallelse och handlingar. till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling. 28 november 2014

Transkript

1 Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 28 november 2014

2 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling Fredag 28 november Plats : Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Kaffe från kl Gemensam lunch ekologisk/närproducerad kl Kommunalförbunden sammanträder i Biosalongen kl Länk till BHUs handlingar: Ärenden Hålltid kl Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl Presentation av konjunkturrapport Västra Götaland. Hålltid kl Skattebefrielse av biogas initiativ till regeringen, handling bifogas. Dnr RS Hålltid Funktionellt prioriterat vägnät information om remiss från Trafikverket., handlingar bifogas. Dnr RS LUNCH kl Hålltid kl Revidering av Maritim strategi för Västra Götaland 2014 förslag till regionstyrelsen, handlingar bifogas. Hålltid Kreativa kraftfält information om teori och metod, handling bifogas. Hålltid kl Lägesrapport om E20-frågan. Hålltid , ingen föredragning 9. Ändring av politisk styrning av regeringsuppdraget om regional kompetensplattform, handling bifogas. Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) Hålltid Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige, förfrågan från Göteborgs Stad information, handlingar bifogas. 11. Sammanställning över anmälningsärenden, handlingar bifogas. Dnr RS Eventuellt tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen meddela Solveig Fagerberg tfn: eller e-post: solveig.fagerberg@vgregion.se. Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Leif Blomqvist Ordförande

4 Ärende nr 1

5 Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Sekreterare Lennart Löfgren Chefer Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Staffan Rydén, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Thomas Jungbeck, VästKom Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Föredraganden Mats Granér, Västra Götalandsregionen Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Britta Johnsson, Trafikverket Max Falk, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

6 Ärende nr 4

7 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Information om skattebefrielsen för biogas Sammanfattning Skattebefrielsen för biogas gäller till utgången av Det innebär osäkra ekonomiska villkor för biogasutvecklingen i dagsläget. Regeringens utgångspunkt är att undersöka om skattebefrielsen kan ersättas med ett kvotpliktssystem. Biogasbranschen ser en stor risk med att inkludera biogas redan 2016 i ett kvotpliktsystem eftersom de gasformiga bränslena ännu inte har samma förutsättningar på marknaden som de flytande förnybara drivmedlen. Branschen vill istället ha en förlängd skattebefrielse för biogas till 2020 och menar att det finns argument och en framkomlig väg för detta, om regeringen vill driva frågan på EU-nivå. Skattebefrielsen upphör efter 2015 Skattebefrielsen för biogas gäller till utgången av 2015, för biogas till transportsektorn. Detta ger i dagsläget osäkra ekonomiska villkor för biogasutvecklingen. Utgångspunkten för den svenska politiken har hela tiden varit att skattebefrielsen för biogas (och även andra biodrivmedel) skulle förlängas till och med utgången av Nya statsstödsregler och en ny syn på koldioxidskatt inom EU har dock medfört att kommissionen inte vill godkänna den svenska skattebefrielsen för biodrivmedel längre än till utgången av Regeringens utgångspunkt är nu att undersöka om skattebefrielsen kan ersättas med ett kvotpliktssystem. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari Näringsdepartementet har därför i uppdrag att snabbutreda konsekvenserna av ett kvotpliktsystem baserat på växthusgasminskning. Förslaget beräknas komma ut på remiss tidigt i vår. Det ska omfatta både låginblandande, höginblandade och rena biodrivmedel. I det tidigare förslaget på kvotpliktsystem för biodrivmedel som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2014 och som skulle införts 1 maj i år, skulle endast en viss andel av all bensin och diesel utgöras av biodrivmedel dvs låginblandning. Det trädde aldrig i kraft eftersom Sverige inte fick statsstödsgodkännande från kommissionen Branschen prioriterar förlängd skattebefrielse framför kvotplikt Branschaktörerna inom biogasområdet ser en stor risk med att inkludera biogas redan 2016 i ett kvotpliktsystem eftersom branschen fortfarande är så ung, produktionskostnaderna Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Info.miljo@vgregion.se

8 Datum Diarienummer RS , MN (3) fortfarande är relativt höga och de gasformiga bränslena ännu inte har samma förutsättningar på marknaden som de flytande förnybara drivmedlen har. Branschen driver därför tillsammans linjen att biogas inledningsvis bör hållas utanför kvotpliktsystem utifrån ovanstående argument. Istället vill de se en förlängd skattebefrielse för biogas till 2020 och menar att det finns argument och en framkomlig väg för detta, om regeringen beslutar att driva frågan på EU-nivå. Frågan måste i så fall in i vårbudgeten och är en tillfällig lösning för just biogasen, i väntan på att kvotpliktsystemets ambition växlas upp till den nivå som krävs för att fungera som drivkraft även för biogasen. Om skattebefrielsen för biogas inte förlängs blir konsekvenserna bl.a.: Inga fler investeringar kommer troligtvis att göras inom biogasområdet Redan gjorda miljardinvesteringar i biogasanläggningar och infrastruktur lokalt och regionalt ofta med finansiering från stat och EU riskerar att gå förlorade. Sverige förlorar en grön ledarposition inom biogas. Sverige utmärker sig i Europa bl.a. genom att mer än 50 % av den biogas som produceras används inom transportsektorn. Dessutom är 98 % av biogasen baserad på avfall och restprodukter. Kommunernas arbete med ökad insamling av matavfall försvåras om avfallet inte går till biogasproduktion. Lantbruket förlorar en lovande inkomstkälla Både branschen, regioner och kommuner prioriterar just nu denna fråga starkt. Branschorganisationen Energigas Sverige, där VGR är medlem, arbetar intensivt tillsammans med sina medlemmar med att samla branschens argument, ta fram underlag till och diskutera lösningsförslag med berörda departement, politiker och regeringen. Branschen är överens om att prioritera förlängd skattebefrielse framför kvotplikt Region Skåne stöder och deltar i Energigas Sveriges strategi och arbete. Region Skåne har även lyft frågan inom avsiktsförklaringen om biogas med Västra Götalandsregionen för att driva frågan tillsammans regionalt, nationellt och på EU-nivå. I Göteborg Stads nya klimatprogram finns mål för en ökad produktion av biogas till 1,2 TWh Frågan om förlängd skattebefrielse är avgörande och Göteborg Energi deltar aktivt i Energigas Sveriges arbete. De ser det också som viktigt att driva frågan tillsammans med Västra Götalandsregionen ur ett västsvenskt perspektiv både regionalt och i Bryssel. Viktig fråga för Västra Götaland Västra Götaland är en ledande region internationellt inom biogasområdet. Satsningar och investeringar har gjorts sedan 1990-talet i både en väl utbyggd infrastruktur och i produktionsanläggningar både för hantering av matavfall och avloppsslam hos kommuner och för hantering av gödsel och återföringen av näringsämnen inom lantbrukssektorn. Dessutom finns GoBiGas-projektet som prioriterats av EU-kommissionen och beviljats omfattande ekonomiskt stöd. Västra Götalandsregionen hanterar hittills denna fråga på miljösekretariatet inom ramen för programmet för biogasutveckling i Västra Götaland. Frågan ligger i linje med VGRs nationella påverkansagenda område klimat. En dialog förs med kontoret i Bryssel om aktiviteter på plats i Bryssel i vår. Dialog förs även med Region Skåne och Göteborg

9 Datum Diarienummer RS , MN (3) Energi. Parallellt har projektmedel beviljats tillsammans med branschen för att förstärka Energigas Sveriges insats under den kritiska perioden november april Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef

10 Ärende nr 5

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Ärende nr 6

28 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Anders Carlberg Telefon: E-post: anders.carlberg@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Maritim strategi för Västra Götaland Förslag till ställningstagande BHU föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige godkänna det reviderade förslaget till Maritim strategi för Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Under 2012 utarbetade Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs Universitet (GU) och Chalmers en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland; Maritima kluster i Västra Götaland (VGR-rapport, 2012). Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten. Regionstyrelsen beslutade angående Utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom en fortsatt utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland enligt utredningens förslag 2. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av den maritima strategin. Ett förslag till ny maritim strategi har utarbetats. I jämförelse med den strategi som togs fram 2008 har denna ett starkt fokus på prioriterade områden och fokuserade satsningar i samverkan med andra parter i innovationssystemet. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida satsningsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Fördjupad beskrivning av ärendet Den reviderade strategin för Västra Götaland ersätter regionfullmäktiges beslut om Västra Götalands första maritima strategi, från Utgångspunkten för den nya maritima strategin är fortsatt visionen för den maritima sektorn i Västra Götaland från den första strategin: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation och miljöanpassad tillväxt. Följande punkter är centrala i den nya strategin: Den maritima strategin bygger på slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 Datum (2) Diarienummer RS Prioriterade fokusområden är: - Havsförvaltning - Maritima operationer och maritim teknologi - Marin bioteknologi - Marin energi - Marina livsmedel - Turism och rekreation Miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård är en pelare för den maritima strategin. Arbetet med den maritima strategin bedrivs inom ramen för VG 2020 och genomförs i samverkan och partnerskap med aktörerna i maritima sektorn. Samverkansöverenskommelser mellan nyckelaktörer inom maritim utveckling har tagits fram. Maritima strategin skall utmynna i ett maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Den maritima strategin bygger på samverkan mellan Västra Götalandsregionen och nationella myndigheter samt andra aktörer inom ramen för den nationella maritima strategin och den nationella havsplaneringen Internationell samverkan med EU och maritima partners utanför EU är prioriterad Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Agneta Mårdsjö Näringslivschef Bilaga 1. Maritim strategi för Västra Götaland (förslag)

30 RS Bilaga 1. FÖRSLAG (revidering av 2008 års strategi) Maritim strategi för Västra Götaland 1

31 Maritim strategi för Västra Götaland Innehållsförteckning: Bakgrund Maritim strategi för Västra Götaland avgränsningar Syftet med en maritim strategi Vision för Västra Götaland som maritim region Det maritima områdets betydelse för Västra Götaland Havsmiljön i Västra Götaland Slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Samverkan och partnerskap mellan aktörerna i maritima sektorn Maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Den nationella maritima strategin betydelse för Västra Götaland Blue growth möjligheter till internationell samverkan för Västra Götaland 2

32 Maritim strategi för Västra Götaland Bakgrund Under 2012 utarbetade VGR, GU och Chalmers en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland; Maritima kluster i Västra Götaland Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten. I beslutet från regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen, , angående Utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland (RS ) konstaterades att: 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom en fortsatt utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland enligt utredningens förslag 2. Regiondirektören får i uppdrag att utarbeta förslag till revidering av den maritima strategin. Mot bakgrund av Regionstyrelsens beslut har en maritim strategi för Västra Götaland utarbetats med klusterutredningen som grund, som ersätter den tidigare strategin från Maritim strategi för Västra Götaland avgränsningar Begreppet maritim är inspirerat av EU:s arbete med en framtida havspolitik, som lades fram i en grönbok från EU kommissionen år Den engelska beteckningen på detta arbetsområde är maritime policy. Trots att EU saknar en explicit definition av det maritima området framgår att man utgått ifrån ett uttalat holistiskt synsätt. Den maritima politiken tar ett brett grepp, som omfattar alla kategorier civila verksamheter, näringsliv, myndigheter, forskning, politikområden och lagstiftning som har att göra med havet. I vissa sammanhang förknippas maritim främst med sjöfart. I den maritima strategin har vi liksom EU dock en betydligt bredare tolkning av begreppet då vi i princip innefattar alla verksamheter som är relaterade till havet. Enligt Svenska Akademins Ordbok (SAOB) kännetecknar maritim det som (företrädesvis) förekommer vid havet och som betingas av närheten till havet. I den maritima strategin för Västra Götaland avser maritim just aktiviteter och näringsliv som är kopplade till havet och betingas av närheten till havet. Det betyder att aktiviteterna är beroende av havet för att kunna utföras: Sjöfart är beroende av havet för sina transporter, fiske och vattenbruk för tillgång till sin råvara samt kustoch havsturism baseras på bad, båtliv, dykning etc. Även om havet och havsmiljön i sig inte är liktydigt med det maritima så är forskning och studier om havet samt åtgärder för havsmiljön maritima i meningen att de är just aktiviteter och verksamheter som har samband med och betingas av den marina miljön. Eftersom alla maritima aktiviteter också leder till verksamheter på land innebär den maritima strategin att fokus ligger både på land och vatten och särskilt gränssnittet däremellan. Förutom Västerhavet (Skagerrak och Kattegatt) omfattas även insatser i Vänern av den maritima strategin. I Vänern finns flertalet av maritima verksamheter som även finns längs västkusten; sjöfart, fiske, båtliv, maritim besöksnäring samt naturvård och forskningsverksamhet. Karlsborg och Hjo är Västra Götalands två kommuner vid Vättern och även där pågår maritim verksamhet som inkluderas i strategin. 3

33 Syftet med en maritim strategi Den strategi som togs fram 2008 var resultatet av ett omfattande dialogarbete med maritima aktörer i regionen. Strategins beskrivning av styrkeområdets framväxt är fullt relevanta. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida satsningsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Vision för Västra Götaland som maritim region I den maritima strategin från 2008 tog man fram följande vision: Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation och miljöanpassad tillväxt. Denna vision uppfattas fortfarande som relevant och en god sammanfattning av ambitionsnivån i satsningen på det maritima klustret. Det maritima områdets betydelse för Västra Götaland Västra Götaland är Sveriges mest utpräglade havsregion genom den mångfald av maritima aktiviteter som pågår längs havskusten och även genom den inramning av vatten som finns genom Vänern och Vättern i öster. Skagerrak står i direkt förbindelse med Nordsjön och Atlanten. Den marina miljön präglar den biologiska mångfalden ända in i Bohusläns skärgård. Fiske och sjöfart är historiskt betydelsefulla verksamheter som utvecklats in i modern tid och bidrar till att hålla fiskelägen, öar och kustsamhällen vid liv året om. Göteborg är Nordens ledande hamnstad och sjöfarten skapar värden och sysselsättning i kvalificerade tjänster och bland teknikleverantörer. Den maritima sektorn är kunskapsintensiv och det finns en efterfrågan av medarbetare med hög kompetens. Utbildnings- och forskningsinstitutioner vid till exempel Göteborgs Universitet och Chalmers har vuxit fram ur behovet av kvalificerad personal. Det maritima klustret innehåller också myndigheter och offentlig förvaltning med särskild inriktning på maritima frågor, till exempel Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och SMHI:s hydrografiska avdelning. Även civilsamhället präglas av den maritima traditionen och medvetenheten i Västsverige. Sammantaget har Västra Götaland en stark maritim kultur som är en resurs för fortsatt utveckling. Det maritima området som består av flera etablerade näringar som till exempel sjöfart, fiske och fiskberedning, besöksnäring, båtbranschen och marin-tekniska underleverantörer har genomgått flera omvandlingsperioder. Ett exempel är strukturomvandlingen av varvsindustrin i Göteborg, som under tio år från mitten av 1970-talet, avvecklades och helt försvann. Samtidigt lyckades många av de kvalificerade underleverantörerna till varven ta marknadsandelar på exportmarknaden eller utveckla nya kompetenser inom till exempel offshore. Ett annat exempel på omställning är fiskberedningsindustrin som växte fram som en avnämare för det svenska fisket men som idag producerar konkurrenskraftiga fiskprodukter med råvaror från en global marknad. Den maritima sektorn har med andra ord omvandlats och anpassat sig efter nya förhållanden. Det bestående är att näringslivet och övrig kompetens fortsätter att verka inom havsanknuten verksamhet, baserat på kompetens som inhämtats där och på tillgång och närhet till marina resurser. Den maritima sektorn har därmed visat på sin förmåga till transformation och utveckling som vägleds av både marknadssignaler och samhällsbehov. Den framtida utmaningen består bland annat i att använda denna kunskap och erfarenhet för att utveckla nya hållbara, användningsområden för den marina resursen. Nyttjandet av marina biomaterial kan till exempel bli ett viktigt bidrag till 4

34 framtidens bioekonomi, vattenbruket kommer att spela en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen och havsbaserad vind- och vågkraft kommer att lämna betydande bidrag till framtidens energiförsörjning i Europa. Den maritima sektorn med sin mångfald av branscher och enskilda kvalificerade verksamheter är ett av Västra Götalands styrkeområden. Havsanknuten verksamhet pekas ut som ett styrkeområde i tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 och ingår också i begreppet Five Clusters som representerar gemensamma styrkeområden för Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska högskola och Västsvenska Handelskammaren. Övriga områden är fordonssektorn, grön kemi, life science och hållbar stadsutveckling. Den maritima sektorn består som tidigare nämnts av flera olika verksamheter med olika grad av kopplingar sinsemellan. Men det finns också kopplingar mellan styrkeområden i Five Clusters som till exempel mellan fordonssektorn och sjöfarten samt mellan grön kemi och marina biomaterial. Samverkan är ett ledord för näringslivsutveckling i Västra Götaland och det innebär såväl integration mellan branscher som samverkan mellan företag, universitet och institut samt offentliga aktörer. Havsmiljön i Västra Götaland De maritima verksamheterna är den ena pelaren för havanknuten utveckling i Västra Götaland. Den andra är havsmiljön den biologiska mångfalden i havet, de marina ekosystemtjänsterna, havet som förutsättning för ett globalt ekosystem i balans, Vänerns rena vatten. Den maritima strategin verkar inom ramen för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård där man både betonar den ekologiska balansen och förutsättningarna att hållbart nyttja den marina resursen för ekonomisk och samhällelig utveckling. Den maritima strategin skall också genomföras inom ramen för hållbar utveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det är en balansgång som på en gång är självklar och en utmaning. Ett illustrativt exempel är besöksnäringen vid kust och hav. Ett levande hav med kustsamhällen som har intakta historiska rötter är en förutsättning för Bohusläns attraktivitet för både närboende och långväga besökare. Hittills har Bohuskusten lyckats upprätthålla sina natur- och kulturvärden vilket visar sig genom en stadigt ökande efterfrågan på vistelser vid kusten. Turismen i Bohuslän och Göteborg omsatte ca 13 miljarder under Målet är att siffran skall öka till 20 miljarder år 2020 och att Bohuslän i sig skall bli en anledning till att resa till Sverige ( Bohuslän på export ). En satsning på ökad marin- och maritim turism ställer krav på avvägningar och att man också väljer bort investeringar som inte är förenliga med god havsmiljö som målet formuleras i havsmiljödirektivet. I arbetet med maritim utveckling måste frågor om hållbarhet vid expansion inom befintliga branscher respektive satsningar på nya områden stå i fokus. Slutsatserna i rapporten Maritima kluster i Västra Götaland Rapporten utarbetades på uppdrag av VGR, Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola (se bilaga 1). En orsak till rapporten var bl.a. att underlätta en strategisk prioritering bland insatserna på det maritima området. Havsmiljön och den maritima sektorn var ett av fem prioriterade områden i rapporten om styrkeområden i Västra Götaland, Five Clusters (2011). En fördjupad analys kring styrkeområden inom den maritima sektorn ansågs därför motiverad. Klusterrapportens centrala del är en analys som fångar upp omställningen av den maritima sektorn, där strategisk forskning, innovationer, samarbeten mellan akademi-näringsliv samt politiska 5

35 prioriteringar och styrmedel spelar en central roll. I studien undersöks särskilt förnyelse av traditionella verksamheter genom omvandling/utveckling av etablerade branscher samt framväxt av nya verksamhetsområden med tillväxtpotential som baseras på havet och kusten. Analysen av tillväxt och innovationspotential visar på sex delkluster som skall prioriteras särskilt i det fortsatta arbetet med maritima strategin: Havsförvaltning Maritima operationer och maritim teknologi Marin bioteknologi Marin energi Marina livsmedel Turism och rekreation En stor del av rapporten är en analys av arbetssättet för att driva innovationsaktiviteter i den maritima sektorn. Det är en utmaning att samverka mellan företag och forskning, mellan forskning och myndigheter samt även mellan forskargrupper som är verksamma inom olika fakulteter. Finansiering av innovationsaktiviteter är också en fråga som den maritima klustersatsningen måste ta sig an. I rapporten finns också förslag på struktur för samverkan och förankring för att driva innovationsfrämjande aktiviteter framåt. Det föreslås bland annat att: Det måste finnas en organisation som har ett administrativt ansvar för klustret och ser till att det är aktivt och fungerar. Kommentar: Västra Götalandsregionen har rollen som administrativt ansvarig och samordnare i det maritima klustret Delklustren bör ha ett ledarskap som delas mellan en ledande företrädare för forskningen och en ledande företrädare för avnämarna, det kan vara företag eller myndighet. Kommentar: Syftet med denna arbetsfördelning är att involvera de ledande aktörerna i respektive verksamhetsområde i den maritima klustersatsningen och att förbättra innovationsförutsättningarna genom aktiv samverkan över sektorsgränser. Delklustret måste utforma gemensamma mål och arbetsprogram för respektive område som är förankrade både inom akademin och bland avnämarna. Kommentar: Delklustrens uppgift är att utarbeta mål som underlättar och ökar innovationsverksamheten inom respektive område samt att själv initiera utvecklingsprojekt med aktörerna i branschen. 6

36 Maritima klustret bör ha en aktivitets- och omvärldsbevakning samt benchmarking. Kommentar: Västra Götaland är en av flera regioner i Europa och globalt som tar ett samlat grepp kring de maritima utvecklingsfrågorna. Information om och kontakt med andra regioner är en viktig del av klustersatsningen. Sedan klusterrapporten presenterades i november 2012 har arbetet fortsatt enligt den inriktning som föreslogs i rapporten. En samverkansstruktur har byggts upp för varje klusterdel/prioriterat område, bestående av nyckelpersoner från FoU respektive avnämare (näringsliv eller myndighet). Nyckelpersonerna stödjs av s.k. värdmiljöer som bidrar till att arbetet drivs framåt. Arbetet för att stärka innovationsnivån i de olika klusterdelarna utgör tillsammans den maritima klustersatsningen. Engagemanget har lett till att de samverkande parterna har utökats från VGR, GU och Chalmers till att även omfatta SIK Institutet för livsmedel och bioteknik AB (avdelning inom SP från 2015), SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt SSPA Sweden AB (marintekniskt institut/konsult som ägs av Chalmers stiftelse). Havs- och vattenmyndigheten deltar också arbetet med att stärka klustret. Fler parter kan tillkomma som huvudmän för maritima klustersatsningen. En första utvärdering skall göras när de prioriterade områdena varit föremål för dessa kraftsamlingar för innovation under två år, dvs. under slutet av Samverkan och partnerskap mellan aktörerna i maritima sektorn Parter som samarbetar i det maritima klustersatsningen har ingått en samverkansöverenskommelse (se bilaga 2). Syftet med den är att visa på parternas samsyn när det gäller långsiktighet i satsningen på de maritima näringarna. Det kan dröja flera år innan enskilda utvecklingsaktiviteter som initieras i maritima klustersatsningen bär frukt i form av innovationer, nya företag eller ökad sysselsättning. Parter som är beredda att ta ett ansvar för maritim utveckling i Västra Götaland är därför inriktade på att medverka långsiktigt och uthålligt. Samverkansöverenskommelser kring maritim utveckling kan också bli aktuella med andra parter. Nyckelaktörer för maritim utveckling är kustkommunerna från Göteborg till Strömstad men även i Vänern. Kustkommunerna längs Västerhavet har en stark tradition inom det maritima området, det gäller inte minst kommunerna i norra Bohuslän som framgångsrikt drivit flera samverkansprojekt inom kustplanering, fiskefrågor och maritim besöksnäring. Dock finns behov av att samla alla Västerhavskommunerna i frågor av gemensamt intresse. Exempel på sådan samverkan är Fiskekommunerna och den regionala samverkansplattformen kring ren kust och strandstädning. En myndighet som spelar en viktig roll för maritim utveckling regionalt är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen finns en överenskommelse om samverkan kring vattenfrågor som kan vidareutvecklas. Näringslivet spelar en huvudroll i utvecklings- och innovationsprocessen genom sin förmåga att omsätta ny kunskap, efterfrågan och samhällsbehov i affärsmodeller. Ett prioriterat område i den maritima strategin är samverkan mellan näringslivet och övriga sektorer främst forsknings- och innovationsmiljöer samt offentlig förvaltning. Samarbete över sektorsgränser påskyndar utvecklingsprocesser och river hinder. Det är angeläget att näringslivssamverkan sker på flera plan, både med stora och små enskilda företag, och med branschorganisationer och kluster av företag. 7

37 Maritimt handlingsprogram för Västra Götaland Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för maritima sektorn. Medan den maritima strategin pekar ut inriktning och övergripande bedömningar innehåller ett maritimt handlingsprogram prioriteringar på en mer explicit nivå. Handlingsprogrammet skall ta fasta på de erfarenheter som gjorts inom övriga handlingsprogram och skall i möjligaste mån samordnas med övriga handlingsprogram. Handlingsprogrammen anger inriktningen och styr Västra Götalandsregionens prioriteringar av insatser och stöd i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet under perioden. Till grund för handlingsprogrammet ligger en analys av hur och var de regionala utvecklingsresurserna kan göra störst nytta i förhållande till Västra Götalandsregionens mål. Utgångspunkten för handlingsprogrammen är bred samverkan med näringslivet, forskning och innovationsmiljöer samt andra parter, till exempel statliga finansiärer och EU. Handlingsprogrammen är verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland - Det goda livet - och målen i Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Bakgrunden till att Västra Götalandsregionen introducerade handlingsprogram i regionutvecklingsarbetet var en riktad utlysning InMotion-programmet - som regionutvecklingsnämnden (RUN) gjorde i samband med fordons- och finanskrisen Utlysningen var främst inriktad på miljö- och energiteknik. År 2013 startade regionutvecklingsnämnden RUN flera handlingsprogram inom hållbar utveckling; hållbar energi, hållbara transporter, livsmedel och gröna näringar, life science respektive internationella forsknings- och innovationssamarbeten. Den nationella maritima strategin betydelse för Västra Götaland I regeringskansliet pågår ett arbete med en maritim strategi för Sverige. Det finns många regioner, enskilda kommuner och näringslivsintressen som välkomnar regeringens initiativ och tror att en kraftsamling kring de maritima utvecklingsfrågorna får stor betydelse för hållbar utveckling i kustområden. Den planerade strategin syftar till att utveckla maritima näringar och kommer att få betydelse för myndigheternas prioritering av de maritima verksamheterna. För Västra Götaland innebär den nationella strategin att regionen får en nationell partner i arbetet med att utveckla havsanknutna verksamheter. Många myndigheter kommer att beröras. Kunskapen om och synligheten för maritima verksamheter ökar. Den nationella strategin och de aktiviteter som initieras längs hela Sveriges kust stärker det maritima klustret i Västsverige genom att kompetens och erfarenheter i Västra Götaland efterfrågas, tas tillvara och kan vidareutvecklas tillsammans med aktörer utanför Västra Götaland. Ett exempel är havsbaserad vindkraft som i första hand kommer att byggas ut i Östersjön. För utbyggnad krävs dock maritim kompetens som i stor utsträckning finns bland företag på Västkusten. Mötesplatsen Swedish Maritime Day (SMD) är en nationell samlingsplats som har initierats av aktörerna i Västra Götaland. SMD spelar rollen som mötesplats för hela den maritima sektorn och har gett möjligheter att samla, stärka och synliggöra de maritima näringarna. Parterna i Västra Götaland kommer att arbeta för att stärka SMD:s betydelse ytterligare. Västra Götalandsregionen kommer att arbeta för att det intresset för maritima frågor hålls på en fortsatt hög nivå och att den nationella maritima strategin, när den beslutas, får betydelse lokalt, regionalt och nationellt. 8

38 Sverige har infört lagstiftning som innebär att Sverige skall ta fram havsplaner som är vägledande för hur havsområdena skall användas. Många aktörer i Västra Götaland är aktiva i denna process och Västra Götaland har möjligheter att bli en föregångare när det gäller långsiktig planering och förvaltning av resurser vid kust och hav. Genom att EU också antagit ett direktiv om havsplanering förbättras också möjligheterna till internationell samverkan kring gemensamma havsområden. Andra viktiga åtgärdsområden som påverkar maritim utveckling i Västra Götaland är vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Lagstiftningen utgör grund för miljöarbetet vid kust och hav. Blue growth möjligheter till internationell samverkan för Västra Götaland Satsningen på den maritima sektorn i Västra Götaland har gått hand med EU-kommissionens växande intresse för sektorn. EU:s integrerade havspolitik från 2006 var startskottet för Västra Götalands första maritima strategi som antogs Samverkan mellan Västra Götaland och EU Kommissionens direktorat för havsfrågor (DG Mare) har stärkts under årens lopp genom aktiv medverkan från parter i regionen i kommissionens evenemang. I samarbete med DG Mare anordnade Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Näringsdepartementet European Maritime Day i Göteborg år EU:s initiativ rörande blue growth är i likhet med regionens satsning på det maritima klustret en satsning för att öka innovation, företagande och hållbar utveckling inom de maritima näringarna. EU har pekat ut ett antal områden som man bedömer har särskilt goda förutsättningar för tillväxt. Dessa ingår i blue growth initiativet: Vattenbruk Kustturism Marin bioteknik Havsenergi Marin mineralutvinning Överensstämmelsen med de prioriterade områdena i det maritima klusterprojektet i Västra Götaland är stor. Det finns goda möjligheter att utveckla samarbete med EU och med andra regioner och länder kring dessa områden. Det är av särskild betydelse att aktörerna i Västra Götaland är aktiva i Östersjöområdet. Flera av de prioriterade områdena inom EU:s Östersjöstrategi har maritim karaktär och västsvenska aktörer har möjlighet att spela en framträdande roll inom dessa. Västra Götaland samverkar även utanför EU kring maritima frågor. Västra Götalandsregionen ingår i OECD-projektet Future of the ocean economy som förutom EU-länder som Portugal, Tyskland, Frankrike, Spanien och Irland, också omfattar globalt framstående maritima nationer som Norge, Indonesien, Kanada, Sydkorea och Australien. Framtidsinriktade samarbeten av detta slag ger aktörerna i Västra Götaland en möjlighet att ligga i fronten när det gäller internationella trender. Viktiga EU-instrument för att vidareutveckla det maritima klustret är havs- och fiskefonden, regionalfonden, Interreg, Horizon 2020, annan FoU-finansiering som Knowledge Innovation Centre (KIC) samt ERA Net. Tillsammans med Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsmedel samt statliga resurser för forskning och innovation finns betydande möjligheter att stimulera blå tillväxt i Västra Götaland. 9

39 Bilagor: Bilaga 1. Maritima kluster i Västra Götaland 2012 Bilaga 2. Samverkansöverenskommelse för utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland 10

40 Ärende nr 7

41 1 (2) PM Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Handläggare: Staffan Rydén E-post: Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Sammanfattning av teori och metod bakom Kreativa Kraftfält Teori Kulturekonomen Gian Luigi Sacco har presenterat en enkel modell för att förstå kulturens roll idag i en liten bok med namnet Kultur 3.0. Teorin beskriver kulturens utveckling i tre stadier; 1.0 Kulturen bärs upp av mecenater tillhörande en liten överklass som manifesterar sin egen maktposition och samhällsroll genom att pryda sina bostäder och officiella byggnader med konst. Kulturprodukten befinner sig i slutet av den ekonomiska värdekedjan, en lyxprodukt för ett fåtal. Den konsumeras utan att omsättas på en marknad vilket gör den nationalekonomiskt ointressant genom att inte vara en del av den aktiva ekonomin. 2.0 Kulturen omsätts på en marknad baserad på bred underhållning. Den skapades i och med filmen sekelskiftet 1800/1900 och har sedan utvecklats med bland annat musiken och boken som alla blivit lättillgängliga massprodukter. Många människor livnär sig nu på kultur och det produceras en mängd biprodukter till de centrala kulturprodukterna som innebär att en nationalekonomiskt betydande marknad etableras. Parallellt har framför allt de europeiska välfärdsstaterna till stor del övertagit mecenatens roll och litteratur, konst och scenkonst finns nu tillgängligt för det stora flertalet genom av samhället ägda museer, teatrar och bibliotek. 3.0 Vårt sekelskiftes stora paradigmskifte innebär att gränsen mellan producent och konsument suddas ut. Den digitala tekniken, som snabbt blivit ekonomiskt överkomlig för flertalet invånare främst i Europa och USA, ger tillgång till teknik som förut enbart var förbehållen särskilda produktionsbolag. Var och en kan nu med en mindre insats själva skapa sina bilder, sin musik eller sina texter. Dessutom ger nätet alla möjlighet att själv sprida sina alster utan att behöva anlita förlag, skivbolag eller andra mellanhänder. Detta innebär att kulturproduktion på nytt skapas utanför marknaden men nu genom nästan totalt tillgänglighet istället för i begränsad exklusivitet. Parallellt existerar kulturen fortfarande både i former av den klassiska modellen från 1.0 och som underhållningsindustri av typen 2.0. Saccos tes är att i Kultur 3.0, med vad vi skulle kunna kalla en bred och inkluderande deltagarkultur, så övas och skärps alla invånares förmåga att vara kreativa. Denna förmåga kan sedan uttrycka sig inte bara i olika kulturformer utan generellt såsom en öppen attityd till problemlösning och förändring. Detta sker i alla sammanhang, alltså även privat och i det arbete man har. Vår tid präglas av ett hårt förändringstryck och förutsättningen för att upprätthålla ett modernt välfärdssamhälle är att arbetskraften generellt är beredd att utbilda sig, skola om sig mitt i livet och att hela tiden anamma nya tekniska arbetsmetoder. Denna Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

42 Sammanfattning av teori och metod bakom Kreativa Kraftfält, (2) förändringsförmåga gynnas alltså av att kulturen möjliggör egen kreativitet och om den integreras i andra sektorer av samhället istället för att utövas exklusivt och vid sidan om. Metod Saccos tes borde ju innebära att samhällen med ett brett och aktivt kulturliv också är ledande i innovationsförmåga. Så är det också om man jämför europeiska länder utifrån dessa mått. Sverige är ledande i båda fallen. Vi har högst kulturdeltagande och samtidigt ligger vi högst i antal innovationer utifrån statistik från 2007/2008. Detta är dock bara en indikation på att Sacco är rätt ute. Hans teori behöver testas på ett betydligt mer genomarbetat sätt och på lokal nivå. Han samarbetar därför med matematikern Giovanni Buschema som erbjudit en avancerad matematisk modell. Den har nu testats i Veneto, Italien samt Halland och Skaraborg i Sverige. Det innebär en omfattande kartläggning av verksamheter och variabler som är relevanta utifrån Saccos teori. Sambanden mellan dessa skapar mönster som visar hur olika kulturaktörer samspelar med varandra och andra aktörer i samhället genom ett antal variabler. Det är ännu oklart om Buschemas metod är den bästa för att analysera detta samspel och/eller om den optimalt har anpassats till just detta forskningsfält. Men resultaten är så pass intressanta att kulturnämnden avser att gå vidare med att göra den basala kartläggningen i ytterligare två delregioner; Fyrbodal och Boråsregionen. Vissa mätfel som beror på begränsningen till en enda delregion kommer då delvis försvinna och resultatet i Skaraborg kan då jämföras med de andra delregionerna. Det gör det lättare att utifrån lokal kunskap också kritiskt utvärdera resultatet. Det innebär att vi på ett mer precist sätt kan arbeta med att utveckla det man skulle kunna kalla kulturens infrastruktur. Dvs att på ett medvetet sätt arbeta för att öppna kanaler inom kulturområdet men också mellan detta och det omgivande samhället; den offentliga sektorn, skolan, näringslivet och civilsamhället. Skaraborg har redan börjat detta arbete och har tagit in erfarenheter av sin undersökning i sin strategiska utvecklingsplan. Staffan Rydén Kulturchef

43 Ärende nr 9

44 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RUN Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet/FoUU Handläggare: Marja-Leena Lampinen Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling (BHU) Ändring av politisk styrning för regeringsuppdraget om regional kompetensplattform Förslag till ställningstagande 1. VG 2020 blir det övergripande styrdokumentet för kompetensförsörjning och ersätter Handlingsplan för kompetensplattform Västra Götaland. 2. Arbetet med kompetensplattformen kopplas till BHUs uppdrag att följa upp och styra VG Den av BHU tillsatta politiska styrgruppen (BHU ) för kompetensplattformen avslutar sitt uppdrag. Bakgrund Inför 2010 fick Västra Götalandsregionen i uppdrag av näringsdepartementet att etablera en regional kompetensplattform. Syftet är att synliggöra såväl utbud av utbildningar som kompetensbehov på arbetsmarknaden. För att skapa förutsättningar för en lyckad etablering av plattformen har uppdraget genomförts i nära samverkan med de fyra kommunalförbunden. Regionala utvecklingsnämnden (RUN) gav BHU i uppdrag att tillsätta en särskild politisk styrgrupp (Dnr RUN ) för uppdraget. Den politiska styrgruppen har representanter från varje delregion samt majoritet och opposition från Västra Götalandsregionen. En gemensam handlingsplan med målområden för kompetensplattformsuppdraget arbetades fram och beslutades av regionfullmäktige hösten 2011 (Dnr RS ). Styrgruppen har under denna tid varit forum för diskussion och förankring, vilket lett fram till gemensamma satsningar inom bland annat på studie- och yrkesvägledning, ett gemensamt verktyg för statistik kring utbildning och arbetsmarknad samt fördjupad territoriell sammanhållning. Arbetet med den gemensamma regionala utvecklingsstrategin VG2020 har medfört att handlingsplanens målområden inarbetats i den. Det innebär att uppdraget att etablera en regional kompetensplattform fortsättningsvis kommer att ingå i det reguljära arbetet med VG2020 och de delregionala genomförandeplanerna från och med Kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen kommer att göra årliga gemensamma prioriteringar i Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

45 Datum Diarienummer RS , RUN (2) kompetensförsörjningsarbetet utifrån VG2020 och de delregionala genomförandeplanerna. VG 2020 blir det övergripande styrdokumentet för kompetensförsörjning och ersätter därmed Handlingsplan för kompetensplattform Västra Götaland. Denna förändring redovisas till regionfullmäktige i ett särskilt ärende. BHU ansvarar för uppföljning och politisk styrning av VG2020. En särskild styrgrupp för kompetensplattformen är inte längre nödvändig och styrgruppen begär att få avsluta sitt uppdrag. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Helena L Nilsson Chef, Enhet FoUU Skickas för kännedom till Regionstyrelsen Helena L Nilsson Marja-Leena Lampinen

46 Ärende nr 10

47

48

49 Ärende 20 RS (1) Datum Diarienummer RS Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Göteborg Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet Region Halland har den 28 oktober 2014, tillsammans med de övriga avtalsparterna i Västsvenska paketet, fått en förfrågan från Göteborgs stad om övriga parters syn på den fortsatta hanteringen av avtalet avseende Västsvenska paketet. Västsvenska paketet beslutades i november 2009 genom ett avtal mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. Vi vill meddela att Region Halland står fast vid avtalet om Västsvenska paketet. Västsvenska paketet är ett samlat paket som parterna har ingått och som innehåller olika satsningar på vägar och järnvägar för tåg, bussar, spårvagnar, cyklar och bilar. Satsningarna ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och därmed främja sysselsättning och tillväxt på ett hållbart sätt. Åtgärderna i paketet är viktiga för Hallands attraktivitet och utveckling genom en ökad kapacitet och tillgänglighet, vilket ger starkt förbättrade pendlingsmöjligheter. Detta leder till en större arbetsmarknad och en hållbar regionförstoring i ett västsvenskt perspektiv. Västsverige är en stark tillväxtregion i Sverige och för att utveckla transportsystemet hållbart är Västsvenska paketet avgörande. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

50 Ärende 20 RS (3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret RS Jeanette Larsson, Avdelningschef Infrastruktur REGIONSTYRELSEN Förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet Förslag till beslut Regionstyrelsen avger svarskrivelse till Göteborgs stad enligt bifogat förslag. Bakgrund Göteborgs kommunfullmäktige beslutade i maj 2013 att genomföra en rådgivande folkomröstning om trängselskatten. Omröstningen genomfördes i samband med de allmänna valen 14 september 2014 och resultatet blev att en majoritet av cirka 57 procent röstade nej till trängselskatten. Kommunfullmäktige i Göteborgs stad har nu att ta ställning till hur resultatet av folkomröstningen ska hanteras. Som underlag för detta ställningstagande vill Göteborgs stad höra de övriga parternas syn på den fortsatta hanteringen av avtalet avseende Västsvenska paketet. Svar ska lämnas senast den 16 december Sammanfattning Västsvenska paketet Västsvenska paketet innehåller infrastruktursatsningar på kollektivtrafik, järnväg och väg som ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och därmed främja sysselsättning och tillväxt. Satsningar ska även bidra till att minska trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen genom ökad kapacitet. Paketet är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket och i november 2009 beslutades ett avtal mellan alla parter.

51 Ärende 20 RS (3) De gemensamma målen med Västsvenska paketet är: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Exempel på åtgärder är Västlänken som är en tågtunnel under centrala Göteborg (med stationer vid Göteborgs central, Haga och Korsvägen), Marieholmstunneln, ny Götaälvbro, nya busskörfält, pendelparkeringar och plattformsförlängningar för pendeltågen. För Halland är Västlänken en viktigt del i paketet eftersom den kommer att förbättra kapaciteten och tillgängligheten för pendling med tåg till och från Halland. Västlänken möjliggör för pendeltågstrafik att bli genomgående. Finansiering av Västsvenska paketet Västsvenska paketet är ett samlat paket av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige för att nå de fem gemensamma målen. Paketet beräknas kosta 34 miljarder att genomföra. Avtal om medfinansiering beslutades i mars 2010 av parterna i Västsvenska paketet. Enligt avtalet står staten för hälften av kostnaden (17 miljarder kronor) och den andra hälften (17 miljarder kronor) ska ske i form av lokal och regional medfinansiering. I avtalet regleras hur finansiering för infrastrukturåtgärder för 34 miljarder kronor i 2009-års nivå ska fördelas mellan parterna. Region Halland medfinansierar paketet med 180 miljoner kronor. Intäkter från trängselskatten bidrar med cirka 14 miljarder kronor till den lokala /regionala medfinansieringen av paketet. Sveriges riksdag röstade 2010 igenom att trängselskatt skulle införas i Göteborg från och med den 1 januari Ärendet Genomförandet av hela Västsvenska paketet är viktigt för Halland och satsningarna är avgörande för att nå målet som regionfullmäktige fastställt i Tillväxtstrategin för Halland: Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år Stora delar av satsningarna sker utanför Halland men har en stor betydelse för Halland utveckling. I norra Halland pendlar cirka personer till Göteborgsområdet. Ökad järnvägskapacitet och fler tågstationer i och med Västlänken skapar exempelvis möjlighet till snabbare pendling och en växande arbetsmarknad. Paketet innehåller flera omfattande åtgärder men också många mindre åtgärder där alla åtgärder kompletterar varandra och är delar i ett sammanhållet transportsystem.