Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 14 mars 2017

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 14 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Regionhuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Tid: information till HSN inklusive kaffe gruppmöten lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden Fackliga representanter inbjuds att närvara under informationsärendena. INFORMATION TILL HSN a) Information från Folktandvården Anna Carin Dahlgren, Carin Starkhammar Johansson, Lotta Ranggård och Mats Bågesund Kl 8.30 Kaffe Kl 9.30 b) Uppföljning av överenskommelser och avtal 2016 Gunvor Rundqvist, Mats Mellqvist, Charlotte Sand och Anna Fröberg c) Resultat från nationella patientenkäten för akutmottagning Charlotte Lindgren och Björn Hansson Gruppmöten; (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) - Kl 9.45 Kl Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Torolf Nilzén Kl :1 2:2 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kl - -

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:3 2:4 Kunskapssammanträden återkoppling/planering Reflektion efter resursfördelningskonferens Gunvor Rundqvist och Mats Mellqvist - Kl INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna för år 2018 HSN Christoffer Martinelle 4:2 Idéburet offentligt partnerskap med Linköpings Stadsmission HSN Mattias Bly 4:3 Utbetalning av glasögonbidrag HSN Natalie Bertling 4:4 Patientnämndens årsrapport 2016 HSN Henning Sand Kl Kl Kl Kl Gruppmöten och kaffe Kl INFORMATION TILL HSN d) Produktiviteten i hälso- och sjukvården Karl Claxton, professor i ekonomi vid Centre for Health Economics, University of York och Martin Henriksson, universitetslektor, Linköpings Universitet Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Kl Ärende 4:1 4:4 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:1 Forskningsfrämjande miljö i primärvården HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:2 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Maria Ström) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:3 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Thomas Eriksson) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:4 Ansökan om föreningsbidrag 2017 från Adoptionscentrum i Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:5 Ansökan om föreningsbidrag 2017 från Byrån mot diskriminering i Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:6 Ansökan om föreningsbidrag 2017 från Föreningen Choice i Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:7 Överenskommelse 2017 med Gyncancerföreningen ANNI, Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:8 Överenskommelse 2017 med Frisk&Fri Norrköping/Linköping HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:9 Överenskommelse 2017 med Kamratföreningen Oasen i Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:10 Överenskommelse med Friluftsfrämjandet Region Öst HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:11 Överenskommelse 2017 med Amningshjälpen Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 3

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:12 Överenskommelse 2017 med RFSL Linköping och RFSL Norrköping HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:13 Överenskommelse 2017 med Apnéföreningen Öst HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:14 Överenskommelse 2017 med Riksföreningen för ME-patienter (RME) i Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:15 Överenskommelse med Handikappföreningarna Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:16 Överenskommelse med BUFFF Östergötland HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:17 Bidrag 2017 till Psoriasisförbundet Östergötland, för anskaffande av ny ljusbox till ljusbehandlingsanläggning HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:18 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Maria Secher) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:19 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Susanne Damm) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:20 Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Tomas Drott) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:21 Beslut avseende samverkansavtal (Andrey Leonov) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 4

5 Hälso- och sjukvårdsnämnden 8:1 Revisionsskrivelse Ekonomi i balans inom sjukvårdsverksamheten Region Östergötland HSN :2 Revisionsskrivelse Investeringar i de nationella invånartjänsterna 1177 effekter i den egna regionen Region Östergötland HSN :3 Revisionsskrivelse Intern kontroll i bemannings- och rekryteringsprocessen Region Östergötland HSN ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 5

6 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Monica Ulriksson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna för år 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård uppfylls på bästa sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Kunskap om behoven tas fram bland annat i behovsanalyser inom olika sjukdomsgrupper/behovsgrupper, kopplat till dialoger med patienter och anhöriga. Även medborgardialog förs, då ett område inte rör en specifik patient- eller behovsgrupp. Resultaten från behovsanalyser och brukar-/medborgardialoger bildar grunden för HSN:s uppdrag till vårdgivarna. Uppdragen är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheter i den egna vårdverksamheten och avtal med privata vårdgivare. De föreslagna uppdrag som föreligger inför år 2018 berör fem områden: Hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår Förlossningsskador Utomlänsvård patienter med erfarenhet av behandling i olika län som en del i sin vårdprocess Depression och ångest hos unga vuxna Jämlik vård och hälsa (medborgardialog) Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna uppdrag till vårdgivarna för år 2018 enligt föreliggande förslag. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Avtalsansvariga

7 UNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna 2018 Hudsjukdomar inklusive hudsår, med fokus på långvariga svårläkta sår Patientlöften Som patient ska jag ha en tydlig vårdplan, där jag är delaktig i framtagandet och där vården samverkar för mitt bästa. känna mig trygg i att få ett kompetent omhändertagande med ett fåtal behandlare av såren. mötas av att vården uppmärksammar tillståndets påverkan på mitt dagliga liv. Länk till behovsanalysen Förlossningsskador Patientlöften Som patient ska jag få en jämlik vård oavsett var i länet jag blir förlöst, diagnostiserad och behandlad. vara trygg i att jag får kontroller och uppföljningar som fångar upp mina eventuella skador och besvär, såväl fysiska som psykiska bli hörd för mina behov utifrån mina upplevelser och skadans påverkan på mitt sociala liv och mitt samliv få mina besvär, som är kvarstående eller visar sig senare, uppmärksammade och åtgärdade av vården ges skriftlig och muntlig information vid flera tillfällen Länk till behovsanalysen

8 UNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: HSN Utomlänsvård patienter med erfarenhet av behandling i olika län som en del i sin vårdprocess Patientlöften Som patient ska jag som kommer från ett annat län få tydlig information om boendemöjligheter för mina närstående. informeras om mina rättigheter enligt patientlagen. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en samordnad informationsöverföring mellan mina behandlande enheter över länsgränserna. som får vård i ett annat län, tillförsäkras en plan för fortsatt vård i samband med överföringen till hemlandstinget. Länk till behovsanalysen Depression och ångest hos unga vuxna Patientlöften Som patient ska jag få en trygg och likvärdig vård på rätt vårdnivå (omhändertagen utifrån mina specifika behov). ha lättillgängliga kontaktvägar för hjälp kring mitt tillstånd. få tidiga insatser för mitt tillstånd. få en läkemedelsuppföljning utifrån rekommenderade riktlinjer. Länk till behovsanalysen Jämlik vård och hälsa (medborgardialog med föräldrar och boende i områden med låg socioekonomi, med personer i långtidsarbetslöshet samt enkät om tand- och munhälsa) Patientlöften Som patient ska jag få ett respektfullt bemötande utifrån mina personliga förutsättningar oavsett socioekonomi eller rådande hälsostatus. få information som anpassas efter och framförs till mig på ett sätt så att jag förstår den. kunna söka hälso- och sjukvård på flexibla sätt utifrån mina förutsättningar. få hjälp att samordna vårdbesök utifrån mina behov och när så är möjligt samla flera vårdbesök på samma dag. Länk till rapporten

9 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Mattias Bly Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Idéburet offentligt partnerskap med Linköpings Stadsmission Genom ett idéburet offentligt partnerskap stärks samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn, som därmed kan utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen. Genom god kännedom om målgruppen och en långvarig tradition av volontärarbete kan Linköpings stadsmission erbjuda ett mervärde utöver det som finns inom Region Östergötlands verksamheter. Detta partnerskap syftar till att öka kunskapen inom Region Östergötlands verksamheter gällande utsatta EU-medborgares situation. Vidare syftar partnerskapet till att underlätta för målgruppen att tillgodogöra sig vård i ett tidigt skede och därigenom stärkt hälsostatus. Genom att erbjuda en lotsfunktion för målgruppen som då kan tillgodogöra sig vård i ett tidigt skede kan mer resurskrävande akutsjukvård undvikas. Partnerskapet ger möjlighet till kontinuerlig anpassning av uppdraget utifrån ändrade förutsättningar avseende exempelvis förändring av målgruppens omfattning. Uppdraget utvärdera löpande i dialog mellan parterna. Partnerskapets ekonomiska omfattning är kronor årligen och ryms inom HSN:s budget. Partnerskapsperioden är två år med möjlighet att förlänga ytterligare ett år. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna förslaget till idéburet offentligt partnerskap med Linköpings Stadsmission a t t uppdra åt ordföranden att underteckna partnerskapet. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Linköpings Stadmission

10 Hälsolotsen Idéburet offentligt partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Linköpings Stadsmission Dnr: HSN

11 Innehåll 1 PARTER SJUKVÅRD FÖR ALLA MÅLGRUPP OCH UPPDRAG ÖVERENSKOMMELSE ÖPPETTIDER UTBILDNING OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING ARBETSGIVARANSVAR BUDGET OCH ERSÄTTNING UPPFÖLJNING PARTNERSKAPSPERIOD KONTAKTPERSONER UNDERSKRIFT... 5 Hälsolotsen, Idéburet offentligt partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Linköpings Stadsmission

12 Hälsolotsen 1 Parter Linköpings Stadsmission Region Östergötland 2 Sjukvård för alla Genom ett samarbete mellan Linköpings Stadsmission och Region Östergötland utvecklas möjligheterna för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör i välfärdsutvecklingen. Ett samarbete i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) ger förutsättningar till en fördjupad samverkan och bättre möjligheter att nå resultat. För Region Östergötland innebär ett partnerskap med Linköpings Stadsmission ett mervärde på många områden. Stadsmissionen har genom sitt mångåriga arbete med människor i utsatta livssituationer utvecklat stor kunskap och erfarenhet kring dessa individers behov. Genom en långvarig tradition av volontärarbete som erbjuder sitt engagemang i form av tid och kunskap kan Linköpings Stadsmission erbjuda mer än de verksamheter Region Östergötland driver. Detta är ett mervärde som förutom kunskapen i sig också genererar unika tillfällen att få människor att känna sig värdefulla. 3 Målgrupp och uppdrag Målgrupp är utsatta EU-medborgare, här benämnda som EU-migranter. Även papperslösa är en angelägen behovsgrupp att nå. Genom skapandet av relationer kan Stadsmissionshälsan underlätta för målgruppen att tillgodogöra sig vård i ett tidigt skede och därigenom stärka målgruppens hälsostatus. Hälsolotsen kan också bidra med kunskapsförmedling, utbildning, handledning och konsultationer. Uppdraget är att finnas i en trygg miljö för att uppmärksamma behov och ge vägledning och lotsning till lämplig vårdmottagning vid nödvändig vård. Stadsmissionen arbetar ur ett socialmedicinskt perspektiv då patienter ofta även har en komplex social situation och samverkar med Linköpings Stadsmissions övriga stödverksamheter. Dessutom verkar Stadsmissisonen som en länk mellan den enskilde individen och den allmänna vården för att därigenom stötta målgruppen. Hälsolotsen, Idéburet offentligt partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Linköpings Stadsmission 3

13 4 Överenskommelse 4.1 Öppettider Mottagning på torsdagar, förslagsvis mellan kl 18-20, i Kontaktcentrums lokaler på Isidor Kjellbergs gränd 3 i Linköping. Medicinsk personal finns på plats. För de EU-medborgare som inte kan tala eller förstå svenska språket finns tolkar. Dessutom finns ansvarig personal från Stadsmissionen samt volontärer. 4.2 Utbildning och kunskapsöverföring De kunskaper och erfarenheter som Hälsolotsen får är värdefulla för Region Östergötlands verksamheter att få ta del av. Att informera om verksamheten, hur mottagningen arbetar och samarbetar, om erfarenheterna, behovet och arbetet för målgrupperna och skapa en kunskapsallians för mottagningens erfarenheter. 4.3 Arbetsgivaransvar Stadsmissionen är arbetsgivare för verksamheten samt står för nödvändiga försäkringar för verksamheten. 4.4 Budget och Ersättning Linköpings stadsmission ersätts med kronor per månad. Linköpings stadsmission fakturerar Region Östergötland en gång per år på följande faktureringsadress: Region Östergötland Skanningsenheten Linköping Fakturan ska märkas med Uppföljning Verksamhetsplan och årsberättelse upprättas. Dessa utvärderas och godkänns av parterna. Stadsmissionen och Regionen rapporterar två gånger per år till varandra. 4.6 Partnerskapsperiod Partnerskapsperioden är till med möjlighet till förlängning med ett (1) år till Hälsolotsen, Idéburet offentligt partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Linköpings Stadsmission 4

14 Revidering Partnerskapet kan revideras årligen vid omvärldsförändringar gällande målgruppen. Region Östergötland ska meddela eventuell förlängning senast 6 månader före partnerskapets upphörande. 4.7 Kontaktpersoner Regionen är behjälplig med kanaler för kommunikation och samverkan inom Region Östergötlands olika verksamheter. 5 Underskrift Partnerskapet är upprättad i två likalydande exemplar varav de båda parterna tagit ett exemplar. Partnerskapet äger giltighet under förutsättning att hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut om densamma. Region Östergötland Linköpings Stadsmission Linköping den / 2017 Linköping den / 2017 Christoffer Bernsköld Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Sanna Detlefssen Direktor Linköpings Stadsmission Linköping den / Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälsolotsen, Idéburet offentligt partnerskap mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Linköpings Stadsmission 5

15 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Natalie Bertling Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Utbetalning av glasögonbidrag Bakgrund I Region Östergötland får barn och unga till och med 19 år bidrag för glasögon och kontaktlinser á 800 kronor per kalenderår. Glasögonbidraget omfattar alla barn som är folkbokförda i Östergötland, asylsökande och papperslösa. Rutiner för utbetalning För barn 0-7 år hanterar ögonklinikerna bidraget. För barn mellan 8 och 19 år hanteras glasögon och kontaktlinser av den legitimerade optiker som målsman eller annan person väljer. Region Östergötland har en blankett för ansökan om bidrag för glasögon eller kontaklinser som tas med till besöket hos optikern. Optikern skriver under blanketten som sedan skickas till Region Östergötlands patientkontor tillsammans med kvitto på de aktuella glasögonen eller kontaktlinserna. Därefter betalas bidraget ut till vårdnadshavaren i de fall barnet är under 18 år. För barn år betalas bidraget ut direkt till hen. En fråga som har aktualiserats är hur personer som inte är vårdnadshavare till barnet, till exempel i fall där barn bor på jourhem, föräldrahem eller andra former där barnet inte bor hos sina föräldrar, ska kunna dra av bidraget när de betalar för barnets glasögon eller kontaktlinser. I en kontakt med andra landsting och regioner som en av ledningsstabens jurister haft har det framkommit att den vanligaste rutinen i ovan beskrivna fall är att optikern drar av bidragsdelen vid betalningen och att den som betalar glasögonen eller kontaktlinserna endast betalar eventuell mellanskillnad. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram rutin för bidragsutbetalning direkt till optiker. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

16 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Natalie Bertling Dnr: HSN Beslutet expedieras till: Natalie Bertling

17 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämndens årsrapport 2016 Bakgrund Patientnämnden är en del av Region Östergötland, en från vården fristående och opartisk instans som patienter och deras närstående kan vända sig till om kontakten med vården inte fungerat tillfredsställande. Årsrapporten beskriver verksamheten under året och ger exempel på ärenden och frågeställningar, materialet är hämtat från kansliets ärendehanteringssystem, Synergi. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och får sitt mandat via lagstiftning. Nämndens uppgift är att stödja och hjälpa patienter/närstående inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Östergötland eller enligt avtal med regionen. Iakttagelser av vikt delges regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Patientnämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet, uppmärksamma Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på förhållande som omfattar myndighetens tillsyn, lämna redogörelse varje år till IVO samt Socialstyrelsen över patientnämndsverksamheten. Patientnämnden i Östergötland har avtal med länets samtliga 13 kommuner. Avtalet innebär motsvarande uppgifter för den hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommunerna och den allmänna omvårdnad som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Inom patientnämndens ansvarsområde ligger även uppdraget att handlägga synpunkter och klagomål på den tandvård som bedrivs av regionen. I uppdraget ingår även att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lag. Detta är en myndighetsutövning. Patientnämnden tar inte ställning till hur vården har agerat i enskilda fall och gör inga medicinska bedömningar. Det är en viktig trovärdighetsfråga att värna och betona denna opartiska roll. Patientnämndens arbete är inriktat på att bidra till problemlösning för patient/närstående samt återföring av erfarenheter till ansvariga för verksamheten. Nämnden har inga disciplinära befogenheter och handläggarna gör inga medicinska bedömningar. Patientnämnden har inte tillgång till journaler, vilket både patienter och personal ofta tror. Patientnämnden har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen. Verksamhetsbeskrivning Under verksamhetsåret 2016 har antalet ärenden ökat med drygt 20 procent. Många ärenden berör flera kliniker. Ansvaret blir då ofta oklart både för patienten och för vården. Resultatet kan leda till att patienten hänvisas mellan olika vårdgivare.

18 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Utöver registrerade ärenden tillkommer sådana där patient eller närstående önskar allmän vägledning/information om hälso- och sjukvård. Den typen av ärenden registreras inte och syns därmed inte i patientnämndens statistik. Många har frågor om vilka regler eller rättigheter som gäller. En ökad medvetenhet om patientlagen ligger ofta bakom sådana frågor. I de ärenden som skickas till verksamhetsansvarig för yttrande ser patientnämnden en ökande vilja från vården att besvara patientens/närståendes klagomål. Ibland erbjuds ett möte med den som framfört klagomålen för att klara ut situationen, vilket uppskattas av den klagande. Nämnden har fortsatt det prioriterade arbetet med att uppmärksamma trender i vården och föra dessa vidare till Hälso-och sjukvårdsnämnden, Regionstyrelsen och Regionfullmäktige. För att bättre sprida kunskapen om hur patienten/närstående upplever vården beslöt patientnämnden under verksamhetsåret att sammanställa tematiska rapporter över de synpunkter och klagomål som kommer in. Den första rapporten tog upp ämnet bemötande. Den har skickats ut till både verksamheten, politiker samt spridits till media. Under året har patientnämnden satsat på kompetensutveckling för ledamöterna, genom deltagande i konferens om patientsäkerhet samt halvdagsutbildning om patientsäkerhet. Dessutom inbjuds gästföreläsare till nämndsammanträdena. Ett ökat samarbete med Etikrådet är inlett där en representant från patientnämndens kansli ingår. Nämnden upplever att det finns ett stort mörkertal av klagomål. Detta grundas på samtal vid olika informationstillfällen med allmänheten. Ofta relaterar den enskilde då till klagomål som tidigare inte kommit till patientnämndens kännedom. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t beakta patientnämndens årsrapport i det fortsatta arbetet Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Hälso- och sjukvårdsenheten Tandvårdsenheten

19 Innehåll 1 Inledning Ledamöter och ersättare under verksamhetsåret Patientnämndens uppdrag och ansvarsområde Ärendehantering... 4 Exempel på återkoppling från vården... 5 Vad klagar patienter/närstående på?... 7 Exempel inom några kategorier... 8 Behandling... 8 Undersökning/utredning... 8 Bemötande... 8 Läkemedel... 9 Tillgänglighet Verksamhetsområden Ärendefördelning på centrumnivå Primärvården inklusive privata utförare Folktandvården Kommunal vård Stödpersonsverksamheten Stödpersonens bakgrund och uppgift Kompetensutveckling Områden Patientnämnden tittat närmare på E-journal Bemötande Avslutande reflektioner... 17

20 Årsrapport Inledning Under verksamhetsåret 2016 har antalet ärenden ökat med drygt 20 procent. Många ärenden berör flera kliniker. Ansvaret blir då ofta oklart både för patienten och för vården. Resultatet kan leda till att patienten hänvisas mellan olika vårdgivare. Utöver registrerade ärenden tillkommer sådana där patient eller närstående önskar allmän vägledning/information om hälso- och sjukvård. Den typen av ärenden registreras inte och syns därmed inte i patientnämndens statistik. Många har frågor om vilka regler eller rättigheter som gäller. En ökad medvetenhet om patientlagen ligger ofta bakom sådana frågor. I de ärenden som skickas till verksamhetsansvarig för yttrande ser vi en ökande vilja från vården att besvara patientens/närståendes klagomål. Ibland erbjuds ett möte med den som framfört klagomålen för att klara ut situationen, vilket uppskattas av den klagande. Nämnden har fortsatt det prioriterade arbetet med att uppmärksamma trender i vården och föra dessa vidare till Hälso-och sjukvårdsnämnden, Regionstyrelsen och Regionfullmäktige. För att bättre sprida kunskapen om hur patienten/närstående upplever vården beslöt patientnämnden under verksamhetsåret att sammanställa tematiska rapporter över de synpunkter och klagomål som kommer in. Den första rapporten tog upp ämnet bemötande. Den har skickats ut till både verksamheten, politiker samt spridits till media. Under året har patientnämnden satsat på kompetensutveckling för ledamöterna, genom deltagande i konferens om patientsäkerhet samt halvdagsutbildning om patientsäkerhet. Dessutom inbjuds gästföreläsare till nämndsammanträdena. Ett ökat samarbete med Etikrådet är inlett där en representant från patientnämndens kansli ingår. Nämnden upplever att det finns ett stort mörkertal av klagomål. Detta grundas på samtal vid olika informationstillfällen med allmänheten. Ofta relaterar den enskilde då till klagomål som tidigare inte kommit till patientnämndens kännedom. Förhoppningen är att årsrapporten 2016 ska tjäna som utgångspunkt och inspiration för fortsatt arbete med patientsäkerhet i allmänhet och patientens delaktighet i synnerhet. Inga Arnell Lindgren Viola Ingvarsson Mona Ahlberg Ordförande Vice ordförande Verksamhetschef Patientnämnden Patientnämnden Patientnämndens kansli 1

21 Årsrapport Ledamöter och ersättare under verksamhetsåret Ordinarie Arnell Lindgren, Inga (C) Ingvarsson, Viola (M) Ordförande Vice ordförande Hermansson, Peter (S) Jarméus, Gunnel (S) Nolinge, Peter (MP) Persson, Sonny (SD) Sjösten, Gunilla (KD) Waern, Birgitta (L) Wahlbom, Bertil (M) Ersättare Vakant ( S ) Gyberg, Ragnar (M) Jansson, Solveig (L) Rydberg, Carl (M) Segergren, Sigbritt (C) 2

22 Årsrapport Patientnämndens uppdrag och ansvarsområde Patientnämnden är en del av Region Östergötland, en från vården fristående och opartisk instans som patienter och deras närstående kan vända sig till om kontakten med vården inte fungerat tillfredsställande. Årsrapporten beskriver verksamheten under året och ger exempel på ärenden och frågeställningar, materialet är hämtat från kansliets ärendehanteringssystem, Synergi. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och får sitt mandat via lagstiftning. 1 Lagen om patientnämndsverksamhet anger att patientnämnden ska stödja och hjälpa enskilda patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen inom hälso- och sjukvården och att främja kontakter mellan patienter, hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvården och att främja kontakter mellan patienter och personal. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål bidra till kvalitetsutveckling och en ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården samt tandvården. Iakttagelser av vikt delges Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden genom skrivelser och rapporter. Nämndens uppgift är att stödja och hjälpa patienter/närstående inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Östergötland eller enligt avtal med regionen. Patientnämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet, uppmärksamma Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på förhållande som omfattar myndighetens tillsyn, lämna redogörelse varje år till IVO samt Socialstyrelsen över patientnämndsverksamheten. Patientnämnden i Östergötland har avtal med länets samtliga 13 kommuner. Avtalet innebär motsvarande uppgifter för den hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2 som bedrivs av kommunerna och den allmänna omvårdnad 3 som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Inom patientnämndens ansvarsområde ligger även uppdraget att handlägga synpunkter och klagomål på den tandvård som bedrivs av regionen. 4 I uppdraget ingår även att utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lag. 5 Detta är en myndighetsutövning. Patientnämnden tar inte ställning till hur vården har agerat i enskilda fall och gör inga medicinska bedömningar. Det är en viktig trovärdighetsfråga att värna och betona denna opartiska roll. Patientnämndens arbete är inriktat på att bidra till problemlösning för patient/närstående samt återföring av erfarenheter till ansvariga för verksamheten. Nämnden har inga disciplinära befogenheter och handläggarna gör inga medicinska bedömningar. Patientnämnden har inte tillgång till journaler, vilket både patienter och personal ofta tror. Patientnämnden har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen Lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (2001:453) Tandvårdslagen (1985:125) Psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128), är dömda till rättpsykiatrisk vård enligt lag om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129) eller är tvångsisolerade med stöd av smittskyddslagen, SmL (2004:168) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 3

23 Årsrapport Ärendehantering Det kom ett brev Följande är ett axplock ur det brev med patientberättelse som avsåg vistelse på somatisk avdelning men som enligt patienten föreföll mera som hämtat ur en rysare på bio. Patienten, som har dålig erfarenhet från tidigare besök, tar med mamma och en vän till besöket. Ingen av dem beviljas närvara. Däremot är läkarna tre till antalet varav två endast iakttar patienten. "Det kändes mera som ett polisförhör med frågor i snabb takt från "förhörsledare" och det kändes som att de var ute efter något mer." I rummet på avdelningen, dit patienten sedan kommer, finns flera patienter av bägge könen. "Läkarna diskuterar sig emellan om de ska ta av mina byxor eller inte, ingen talar med mig." "Jag upplevde hur oerhört ojämn maktfördelning som råder i en vårdrelation. "Samtal som borde omfattas av sekretess förs fullt hörbara för alla i rummet. Patienten delges inte resultat av undersökning, däremot rings mamman in och delges sin dotters möjliga diagnos. "Jag passar nog inte som patient i dagens sjukvårdssverige", säger patienten. Patienten är fullt beslutsförmögen och myndig. Nämnden är en av flera instanser som arbetar med klagomål och brister inom hälso-och sjukvården. Vårdgivarna har själva ett ansvar att lyssna på och ta hänsyn till synpunkter från patienter/närstående. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan utreda om något blivit fel, till exempel vårdskador. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) handlägger och bedömer ersättningskrav. Regionen har även en egen skadeanmälningsblankett. Den ska användas vid ärende som berör annat än vårdskador; till exempel förlust av personliga tillhörigheter, skada på grund av hala golv eller liknande. Blanketten liksom informationsfoldrar om patientnämnden ska finnas på samtliga vårdinrättningar. Klagomål kommer till nämnden på tre olika sätt; telefon, brev eller via e-post. De flesta är telefonkontakter, men andelen e-post ökar. Blankett för synpunkt/klagomål finns att ladda ner från regionens hemsida. Telefonsamtalen är en viktig kontaktyta mellan kansliet och allmänheten. Oavsett ingång behandlas alla ärenden enligt samma rutin, men leder inte alltid till återkoppling med vården. Beroende på ärendets karaktär kan det istället tas upp med jurist, vårdlots, vårdcoach eller andra sakkunniga. Det är också möjligt att lämna anonyma synpunkter. Nackdelen med anonyma klagomål är att handläggaren enbart kan skicka sådana ärenden för kännedom till vården men patienten får ingen återkoppling eftersom det inte uppgivits några personuppgifter. Kontaktsätt under 2016 Telefon: 64 % E-post: 31 % Brev: 5 % Patienter/närstående som vänder sig till patientnämnden har ofta mist sin tillit till vården, men ett välskrivet yttrande från vården kan bidra till att reparera detta. När ett ärende skickas till vården använder kansliet en standardiserad metod för begäran av yttrande. I det ärende som lämnas till vården för yttrande skriver kansliet i brevet Om detta ärende lett till att åtgärder vidtagits, eller kommer att vidtas vill kansliet få information om detta i yttrandet. Svaret från vården delges alltid patient/närstående. Oftast får patienten svaret inom 4-6 veckor. 4

24 Årsrapport 2016 Glädjande nog ses en viss ökning av antalet ärenden som lett till att en åtgärd vidtagits utifrån klagomålet. Många svar är dock att vi ska se över våra rutiner. Information om eventuella förändringar av rutiner, som är föranledda av klagomålet, kommer då inte till nämndens kännedom. Det saknas fler konkreta förändringsförslag från vården. I fall där avsteg gjorts från gällande rutiner skulle följden till exempel kunna bli konkreta utbildningsinsatser för personalen. Exempel på återkoppling från vården Kliniken ska se över rutinerna Synpunkterna har resulterat i ett LEAN-projekt där vi arbetat fram olika förbättringsförslag. Vi kommer enligt LEAN modellen följa och utvärdera förändringen Ändrat informationsblad till patienten inför inläggning Vi kommer att ta upp klagomålet med berörd personalgrupp Förslag från patienter Öppna fler vårdcentraler kvällstid, med hänvisning till den annars dåliga tillgängligheten Ha förberedd information om varför patienten nekats vård Göra fullständiga och korrekta journalanteckningar som patienten kan förstå Trevligare bemötande mot patienten Större flexibilitet när det gäller tidbokning Under senare delen av 2016 har patient/närstående tillfrågats om de är nöjda med handläggningen av ärendet. De flesta upplever sig nöjda med patientnämndens handläggning men kan ändå vara missnöjda med yttrandet som kommit från vården. Exempel på kommentar till ej nöjd: Förstår inte att handläggarna inte har mer makt över vården. Anser att patientnämndens skyldighet är att tillse så att hon får psykologhjälp. Patientnämnden är inte opartisk. Missnöjd med att handläggaren inte håller med patienten. 5

25 Årsrapport 2016 Ärendeutveckling Antal registreringar Antal registrerade ärenden i Patientnämndens databas Under 2016 registrerades totalt 1533 ärenden, en ökning med 20 % jämfört med föregående år. Utöver detta tillkommer så kallade Ej registrerade ärenden, cirka 200 stycken, som kan bestå av samtal där handläggarna ger information, vägledning, rådgivning etc. Efterfrågan på rådgivning kan även komma från olika personalkategorier och kan då avse komplexa ärenden som tar mycket tid i anspråk. I de ärenden som kommer in till patientnämnden beskriver patienten upplevelsen av ett vårdtillfälle. Förhoppningen är att klagomålen och synpunkterna synliggörs i avvikelserapporter och läggs till grund för ett internt utvecklingsarbete hos vårdgivarna. Patientnämndens ambition är att bistå patienten så att denne får sitt klagomål behandlat på ett korrekt och tillfredsställande sätt. Patientnämnden kategoriserar ärenden enligt ett system som sedan 2014 är gemensamt för landets samtliga patientnämnder. Under varje huvudrubrik finns ett antal underrubriker att välja på för registrering. Det är patientens eller närståendes uppfattning om vad som är huvudproblemet som ligger till grund för hur ärendet registreras. Under en rubrik återfinns mycket ofta flera typer av klagomål i samma ärende, som exempel kan nämnas bemötande och informationsbrist. Om ärendet berör flera olika vårdenheter upprättas ett ärende för vardera av dessa. Samma patientklagomål kan i sådana fall motsvara fler än ett registrerat ärende. 6 År

26 Årsrapport 2016 Ärenden delas in i 9 huvudgrupper med flera undergrupper 1 Vård och behandling Undersökning/utredning Diagnos Behandling Läkemedel Remiss vårdbegäran Intyg Ny medicinsk bedömning Medicinteknisk utrustning/hjälpmedel Resultat 3 Kommunikation Bemötande Empati Ej lyssnad till Övergrepp Dialog/delaktighet med patient/närstående Information till patient/närstående Kulturella/språkliga hinder, tolk 5 Ekonomi Patientavgifter, högkostnadsskydd Ersättningsanspråk/garantier Läkemedelskostnad 7 Vårdansvar Vårdflöde/processer Fast vårdkontakt Informationsöverföring/samverkan inom eller mellan olika vårdenheter Informationsöverföring/samverkan mellan olika vårdgivare/huvudmän Vårdplanering/vårdplan 2 Omvårdnad Personlig omvårdnad Kost/nutrition Logi/sängplats Hygien/miljö 4 Medicinsk dokumentation och sekretess Bruten sekretess/tystnadsplikt Patientjournal/loggar Dataintrång 6 Organisation och tillgänglighet Tillgänglighet Vårdgaranti Lång väntan på besökstid Lång väntetid i väntrum Valfrihet/fritt vårdsökande Resursbrist/inställda åtgärder 8 Administrativ hantering Brister i hantering av: kallelser, remisser, intyg, prov och provsvar, recept etc Övrig administrativ hantering 9 Övrigt Övrigt Vad klagar patienter/närstående på? Som tidigare klagar patient/närstående mest på behandling men kategorin bemötande har ökat kraftigt. Undersökning/utredning ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Information och delaktighet efterfrågas i flera ärenden. Tillgänglighet till vissa vårdcentraler och kliniker har försämrats vilket föranleder klagomål. En viss ökning gällande läkemedel kan också noteras. Ytterligare en orsak till kontakt med Patientnämndens kansli kan vara frågor kring ersättning i samband med inställd operation och där patienten haft kostnader för resa. Patienten får sällan information om att hon eller han då är berättigad till reseersättning. 7

27 Årsrapport 2016 Exempel inom några kategorier Behandling Jag har kontakt med en psykiatrisk öppenvårdsmottagning sedan många år och känner att jag inte får någon hjälp. Har blivit lovad att få kognitiv beteendeterapi (KBT) men det har dragit ut på tiden och jag får inget besked. Har nu väntat över 6 månader och inget händer. Ingen ringer eller kontaktar för att ge besked. Mår jättedåligt men ingen behandling i sikte... Fick en whiplashskada för 11 år sedan, har fått viss hjälp från vårdcentralen, men i övrigt har inte fått någon hjälp, avfärdas och hänvisas till "någon annan". Jag blir bara sämre och vill ha hjälp innan jag blir för dålig. Vill få fram till ansvariga hur svårt det är att få vård med den diagnosen. Har bara blivit sämre och vill ha hjälp med hur jag ska få komma till specialist för bedömning om operation. Undersökning/utredning Man som första gången 2013 sökte akutmottagningen för buksmärtor. Ingen omfattande undersökning görs utan läkaren ställer diagnosen gastrit och ger kostråd. Informerar om att han bör söka vårdcentralen om smärtorna fortsätter. Har träffat dietist på sin vårdcentral som gav ytterligare kostråd. Smärtorna har återkommit i perioder och han har sökt upprepade gånger men alla har gått på diagnosen gastrit. I april 2016 får han en remiss till kirurgen där det görs ultraljud buk som visar multipla gallkonkrement och operation utfördes. Bemötande Äldre kvinna ska genomgå behandling. Hon ber om smärtlindring före behandling (som hon tidigare fått inför samma typ av behandling). "Det kan du fetglömma, säger vårdgivaren. Tar du inte den här behandlingen så kan du gå hem. All behandling gör ont och passar inte det så skit i den då. Sedan lägger han till "Så jävla barnslig du är. Så töntig och du kan få bedövning på ena sidan så ska du se att det inte gör någon skillnad." Ridå. Patienten lämnar lokalen. 8

28 Årsrapport 2016 Läkemedel Kvinna som vill vara anonym. Ringer angående att hon inte får de läkemedel hon vill ha utskrivet. Patienten uppger sig ha sömnsvårigheter och ångest. Har under ett par år haft insomningstablett och tablett Stesolid att använda vid behov. Har haft olika läkare nästan hela tiden men har nu fått en fast läkare som inte vill förskriva varken sömntablett eller Stesolid. Kvinnan är mycket upprörd över detta och anser att det är hennes rätt att få de läkemedel hon önskar. Handläggaran informerar om vad som gäller angående förskrivning av receptbelagda läkemedel och regionens policy angående beroendeframkallande läkemedel. Frågar om patienten erbjudits alternativ. Hon har blivit föreslagen kognitiv beteendeterapi på nätet samt en, enligt patienten, massa fåniga råd. Patienten avslutar samtalet med att då får jag väl handla på nätet. Kvinna som ordinerats blodförtunnande injektioner för en ultraljudverifierad blodpropp. Ordinationen påbörjades på vårdavdelning. Vid hemgång skrevs ett recept ut på injektioner som skulle ges morgon och kväll, vilket maken var behjälplig med. Efter ca en vecka fick kvinnan mer värk och svullnad i benet och makarna tog ambulans till akutmottagningen. Där uppdagades att kvinnan fått en felaktig ordination av blodförtunnande medel, så att en blödning uppstått. Enligt läkaren på akutmottagningen var dosen dubbelt mot normal dos. Tillgänglighet Pappa med hundbiten dotter försökt ringa sin vårdcentral sedan den öppnade. Klockan är beskedet "Kön fylld, försök igen i morgon". Pappan ifrågasätter rimligheten i att det kan vara fullt redan och att det ska vara så svårt att nå sin vårdcentral. Patient med tidigare borttagen hudförändring. Söker på vårdcentral april för ny förändring. Får remiss. Ingen reaktion alls på remissen. Vårdcentralen skriver därför ny remiss i maj. Förändringen nu blödande och infekterad. Patienten ringer senare själv till kliniken och kommer fram i juli, får besked att remissbedömningar ej tas in under sommaren. Biopsi tas i augusti. Antibiotikakur fördröjer operation. Omfattande operation sker i september. Stora delar av omkringliggande vävnader tas bort. Väntetid från första remiss till operation cirka fem månader. Patienten anser att operationen blev onödigt omfattande på grund av fördröjningen. Patienten gjorde alla förberedelser för operation, var fastande och reste 11 mil. Inställde sig enligt kallelse besked om inställd operation. Fick ingen information varken om orsak eller om möjligheten till reseersättning. 9

29 Årsrapport 2016 Antal Ärenden fördelade på huvudkategorier 2015 och De 10 vanligaste delproblemen 2016 Antal ärenden De 10 vanligaste delproblemen 2015 Antal ärenden Behandling 161 Behandling 191 Bemötande 158 Undersökning/utredning 151 Undersökning/utredning 153 Bemötande 123 Resultat 117 Resultat 107 Läkemedel 114 Läkemedel 88 Information till patient/närstående 91 Information till patient/närstående 64 Tillgänglighet 89 Diagnos 51 Dialog/delaktighet med patient/närstående 57 Tillgänglighet 49 Diagnos 55 Remiss/vårdbegäran 45 Medicinsk dokumentation/loggar 53 Dialog/delaktighet med patient/närstående 39 10

30 Årsrapport ,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Ärendefördelning på ålder och kön Inte vald -- Annan Kvinna Man I likhet med tidigare år förekommer fler klagomål från kvinnor än från män. Anledningen till denna ojämlikhet har patientnämnden inte haft möjlighet att närmare analysera. 11

31 Årsrapport Verksamhetsområden Ärendefördelning på centrumnivå Antal ärenden År Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Antalet klagomål på centrumnivå har ökat, förutom Barn- och kvinnocentrum, jämfört med föregående år. Genomströmningen av patienter är stor varför det är svårt att dra generella slutsatser. De flesta ärenden utgörs av behandling, bemötande och information. Antal ärenden År Diagnostikcentrum Folktandvården Kommunal sjukvård Generellt små tal som är svåra att dra långtgående slutsatser av. Noteras kan ändå att samtliga har en uppåtgående trend. I gruppen Kommunal sjukvård hade förväntats en större ökning utifrån att hemsjukvården överförts i kommunal regi. Ansträngningar att nå ut med information till kommunerna fortsätter. Antal ärenden De externa vårdenheterna har minskat antal ärenden År Externa vårdcentraler Externa vårdenheter Externa vårdcentraler har tyvärr en kraftig ökning av antalet klagomål. Merparten av dessa kommer från östra sjukvårdsområdet. I västra området finns ingen privat vårdcentral och från de privata vårdcentralerna i centrala länsdelen kommer relativt få klagomål. Antal ärenden Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i Centrala Östergötland Närsjukvården i Västra Östergötland Närsjukvården i Östra Östergötland Samtliga närsjukvårdsområden har en ökande mängd klagomål. Många av dessa härrör från besök på länets akutmottagningar. Det är svårt att jämföra närsjukvården i hela länet då det inom respektive område ser olika ut gällande vilka kliniker som tillhör närsjukvården År 12

32 Årsrapport 2016 Primärvården inklusive privata utförare En trend är att primärvårdens andel av klagomålen ökar. Primärvårdens privata utförare svarar för en stor ökning från 104 till 171 ärenden. De flesta privata utförare återfinns i östra länsdelen. Primärvårdens andel av totalt antal ärenden % 30 % 30 % 31 % 32 % 36 % Totala antalet ärenden gällande primärvård är 548, det vill säga 36 % av samtliga inkomna ärenden. Fördelning mellan länsdelarna: Centrala 164 Västra 88 (inklusive Sjukvårdsupplysningen 98) Östra länsdelen 286 Folktandvården Folktandvården har % av totala antalet ärenden, marginell ökning över tid. Klagomålen är oftast av ekonomisk karaktär men kan även gälla behandlingsresultat. Klagomål på privat tandvård hanteras inte av patientnämndens kansli. Patienten har blivit behandlad av folktandvården under fem år. De har gjort en bro som inte har fungerat, den har lossnat efter kort tid. Arbeten har gjorts vid flera tillfällen där man har försökt att laga den. Han har även varit hos specialisttandvården och enligt patienten har en tandläkare kommit fram till att det är felgjort från början och att det inte finns tillräckligt fäste för en bro vilket gör att den kommer att lossna igen. Alternativet är implantat på sidorna så bron har något att fästa i. Patienten är pensionär och har inte råd med detta. Patienten tycker att man borde sett detta mycket tidigare och anser sig felbehandlad. Patienten anser att han drabbats av stora kostnader i onödan. Kommunal vård I den kommunala vården har endast 39 ärenden registrerats hos Patientnämndens kansli. Nationellt ses samma låga ärendeantal för klagomål i den kommunala vården. Patientnämnden ser en svårighet i att nå ut med information om nämndens verksamhet till kommunala vårdenheter. 13

33 Årsrapport Stödpersonsverksamheten Patientnämnden har sedan 1 januari 1992 lagreglerad skyldighet 7 att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. 8 Även patienter som förs över till öppenvård med särskilda villkor har rätt till stödperson. Sedan 2004 har även patienter som isoleras enligt smittskyddslagen samma rättigheter 2 Chefsöverläkare ska så snart patientens tillstånd medger och genom individuellt anpassad information upplysa patienten om sin rätt till stödperson. Patientens önskan att få en stödperson ska skriftligen anmälas till patientnämndens kansli. Stödpersonens bakgrund och uppgift För att bli stödperson krävs ingen speciell utbildning, det viktiga är att man har intresse och engagemang för andra människor. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska vara ett medmänskligt stöd genom regelbundna besök och även genom andra kontaktvägar om detta medges. En stödperson ska inte ersätta vårdpersonal, ta ansvar för patientens ekonomi eller vara juridiskt ombud. Stödpersonen får, om patienten önskar, delta vid förvaltningsrättens förhandlingar. De flesta patienter som har stödpersoner vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). De patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) har oftast korta vårdtider och stödpersoner hinner ibland inte utses innan tvångsvården upphör. De kontakter som stödpersonen hinner ta kan därför bli kortvariga med bara en eller två besök. Kompetensutveckling Patientnämndens kansli i Östergötland har en regional samverkan med patientnämnderna i Region Jönköping, Landstinget i Kalmar och Region Kronoberg. Regelbundna stödpersonsträffar anordnas och i september stod patientnämnderna i Jönköping och Östergötland som värd för träffen som anordnades hos Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena. Träffarnas främsta syfte är att stödpersonerna ska få mötas för att utbyta tankar och erfarenheter men även få utbildning och information. Rättspsykiatriska regionkliniken har också inbjudit till en utbildningsdag med föreläsning (FoU-dag) där flera stödpersoner deltog. 7 Lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656) 8 Lagen om Rättspsykiatrisk vård LRV (1991:1129), Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT(1991:1128), Smittskyddslagen SmL (2004:168) 14

34 Årsrapport 2016 Antal uppdrag Stödpersoner med ett eller flera förordnanden Patienter som har stödperson Nya förordnanden Avslutade förordnanden Antal stödpersonsuppdrag Antalet anmälningar om stödperson från rättspsykiatriska regionkliniken håller samma nivå som tidigare år däremot kan man se en ökning när det gäller anmälningar gällande tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Tidigare har det varit några få ärenden per år men under 2016 har ett större antal patienter fått en stödperson. Fler anmälningar än tidigare har inkommit från Psykiatriska kliniken i Motala men främst från den psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Denna ökning är ett tydligt resultat av den samverkan som inleddes mellan patientnämndens kansli och ledningen för psykiatriska kliniken i Norrköping under 2015 för att ta fram tydliga rutiner för tillsättande av stödpersoner. Under 2016 har viss nyrekrytering av stödpersoner skett och vid årsskiftet fanns det 30 tillgängliga personer att förordna. Rekryteringen sker löpande efter det förväntade behovet och idag finns det en större bredd när det gäller ålder, kön och etnisk bakgrund för att bättre kunna möta speciella önskemål från patienterna. Patientnämndens kansli har tidigare saknat ett datoriserat dokumentationssystem för stödpersonsverksamheten. Under våren 2016 har en applikation i SharePoint 9 tagits fram och startats upp under maj månad. Denna har skräddarsytts för att passa alla de behov som finns och för att säkerställa att personuppgifter och dokumentation kring handläggningen av stödpersonsuppdraget kan hanteras på ett säkert och effektivt sätt. I applikationen finns allt samlat rörande persondata, dokumentation av enskilda förordnanden, mallar och övriga dokument som kommer att göra arbetet säkrare och mer effektivt. 1 Microsofts samarbetsplattform för samarbete, informationshantering, sök och beslutsstöd 15